Ladda ner

More documents

Recommendations

Info

Clarence tar askan till vägs ände 8 Vad som började som en ren sinkadus har genom en ovanligt envis och strävsam skogsägare blivit till ett spännande experiment kring hur bioaska kan återföras till våra skogar som byggnadsmaterial. Möt Clarence Morberg, på Tranbol Gård utanför Norrtälje, och hör hans historia om hur han bygger skogsvägar av ren bioaska. Den här historien börjar egentligen för mer än tio år sedan då Clarence tog emot bioaska från Norrtälje Värmeverk för att sprida i skogen som askgödning. Miljökontoret i Norrtälje hade dock synpunkter på detta och godkände inte det förfarandet då de ansåg att det handlade om deponi och inte askgödning. Det beslöts också att bioaskan skulle återlämnas till en plats för allmän deponi. Eftersom Clarence, som är en mycket noggrann person, inte ville att någon del av askan skulle blandas med något annat material blev viss aska kvar på gården, och då upptäckte han något mycket intressant. Från idé till projektgrupp Det Clarence upptäckte var att kvarlämnad, komprimerad aska blev till ett extremt hårt material som eventu- Clarence Morberg, skogsägare, och Axel af Peterséns, inspektor Mellanskog ellt borde gå att använda till byggande av skogsvägar på hans fastighet. Eftersom Clarence tyckte att det här verkade spännande och fullt genomförbart tog han kontakt med Jan Lindén (f.d. länsjägmästaren i Uppsala), Christer Toftgård (värmechefen i Norrtälje) och miljöansvarig i Mellanskog, eftersom Clarence är medlem. Det här var redan 1999, och Clarence, Skogsvårdsstyrelsen och Mellanskog hade många träffar fram till 2005 då det beslöts att ett projekt skulle startas med Clarence och Mellanskog som ansvariga. – Det har tagit lite längre tid än vi kanske trodde från början, men i min ålder har man ingen brådska, förklarar Clarence. Det första vi gjorde var att sätta ihop en projektgrupp med deltagare från Mellanskog, Norrtälje Värmeverk, Naturbränsle samt Claes Ribbing från Svenska Energiaskor, som har varit väldigt värdefull för experimentet redan från början, Skogsstyrelsen och miljökontoret i Norrtälje. Gruppen, som leds av Agge Norrström, f.d. koncernchef i Mellanskog och en kompis till mig från tiden i Mälarskog, träffas en gång i kvartalet och här finns en väldig kompetens samlad. Dessutom har vi väldigt roligt tillsammans. Nu ingår även en representant från Stockholms Universitet och med mellanskog NR 4 – 2009 ”
– Det bör inte ta mer än sex månader att bygga en väg om det ska kännas meningsfullt för skogsägaren. även Mellanskogs nuvarande VD, Lars Gabrielsson, följer intresserat vårt arbete, fortsätter han. Arbetet påbörjas Det faktiska arbetet med att bygga skogsvägar och vändplaner på Clarence gård började för tre år sedan och efter en rad olika försök gäller nu två ovillkorliga krav. Det ena är att det enda material som får användas är bioaska och det andra är att bioaskan inte får vara uppblandad med något annat material som makadam, cement, kalk eller dylikt. Hösten 2006 kom det första lasset med bioaska. Askan levereras i container på ca 10 ton, vilket motsvaras av ungefär samma volym, dvs. 8–10 kubikmeter. Det mesta av askan lägg i högar och planeras ut av Clarence själv när det är torrt väder med hjälp av en hjullastare. Det har visat sig att vid en bankhöjd på ca 50 cm på bra underlag, och ca en meter på övrigt underlag, blir det körbar väg som bär en fullastad lastbil med släp. Vägarna byggs dessutom ca fem meter breda så att man kan få plats med mer än två spår. – Vi började med att snitsla en vägsträckning här på gården på ca 600 meter och den bestod av delvis obruten terräng och delvis gammal traktorväg. Vi tog bort en del träd och stenar och sedan var det bara att börja fylla på med aska direkt på marken och packa vägbanan allteftersom. Jag delade upp vägsträckningen i olika etapper och den första går från min stallplan till fastmark över tidigare odlingsmark och där blev vägkroppen fuktig och nya massor fick läggas ut innan lastbilen kunde börja packa. Den andra etappen går över fastmark och här finns en bra väg med ca en meters bankhöjd. Här har vi dessutom gjort en vändplan. Den tredje etappen går över lermark och när vi är klara ska det finnas ca en kilometer skogsväg och sammanlagt fyra vändplaner. Vi provar oss hela tiden fram och det är klart att det tar tid att utveckla och förfina metoderna allteftersom, berättar Clarence. Vattentäta vägar Den komprimerade bioaskan som utgör vägbanan kan inte lösas upp av regn utan är tvärtom fullständigt vattentät. Vattnet rinner alltså inte igenom askan och därför blir det inte heller några läckage. Det vatten som hamnar på vägbanan dunstar bort utan att ta sig ner i vägbanan. – Det här är oerhört viktig att känna till och ställer stora krav på bomberingen, alltså att vägytan lutar från vägens mitt ner åt sidorna, så att vattnet kan rinna undan och inte ligger kvar i onödan på vägbanan. Efter- askåtervinning som vägkroppen läggs direkt på marken var vi oroliga för vad som skulle hända med vattnet på sidorna av vägen men det har visat sig att det tar sig under vägen på naturligt sätt. Går vägen över diken måste det naturligtvis till en trumma, men inte annars. Det är också viktigt att påpeka att det blir problem att dra en väg direkt över ett berg då vattnet inte har någonstans att ta vägen, förklarar Clarence. Fört dagbok Även om hela idén med att bygga skogsvägar av bioaska har många fördelar finns det naturligtvis också saker som är problematiska. Dels handlar det om att det går åt väldigt mycket aska och det är inte säkert att värme- verken i framtiden med glädje kör ut aska till skogsägaren för att slippa deponera den mot en avgift på en plats för allmän deponi. Dels handlar det om att det inte får vara för långt mellan fastigheten och värmeverket då kostnaderna för transport blir för höga. Ytterligare ett problem är att få fram tillräckligt med aska tillräckligt snabbt. – Det bör inte ta mer än sex månader att bygga en väg om det ska kännas meningsfullt för skogsägaren. Sedan är det ju så att vi får hit fyra lass om dagen på vintern och ett lass i veckan på sommaren, eftersom det är på vintern värmeverken går för högtryck. Tyvärr är vintern den sämsta tiden att planera ut askan och sommaren den bästa, men jag kan inte ändra på årstiderna, säger Clarence. Men det här känns som ett viktigt experiment som kan komma att göra mycket gott för både skogsägare, värmeverk och vår miljö om det slår väl ut i slutändan. Alla händelser som hör till experimentet är noga dokumenterade i min dagbok så det går att följa varenda lass som har levererats, väderlek vid leverans och hur askan har varit vid leverans och utplaning, vilka maskiner som har använts m.m. Så kunskap saknas inte. Sedan vill jag passa på att tacka alla personer som på olika sätt har varit inblandade i projektet och bidragit med olika kunskaper. Det har också varit väldigt värdefull att ha med leverantören av bioaska och en representant från miljömyndigheten, avslutar Clarence Morberg och erbjuder mig ytterligare en rykande het påtår. Text och foto: Martin Ekman, NPP med mellanskog NR 4 – 2009 9
Page 1 and 2: 42009 MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM
Page 3 and 4: Full fart i skogen! Det första hal
Page 5 and 6: - I dagsläget är det i många fal
Page 7: Skogsbränslet kommer att lagras i
Page 11 and 12: Leverera biobränsle i egen regi I
Page 13 and 14: När överskotten var som störst h
Page 15 and 16: Ni är ju nästan fyrtio personer i
Page 17 and 18: Värme som kyler Att kraftvärmever
Page 19 and 20: Förra året enades EU-länderna om

Ladda ner

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?