Avtryck nr 1 årgång 2009 - Get a Free Blog

Är biffen boven 

i klimatdramat? 

Historiens första officiella Avtryck är här! 

GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN 

Grön ekonomi blir 

räddningen för finanskrisen 

Följ med till 

Norge på aktion 

Vi ska ändra EU! 

Hitta din kandidat

Nya gröna krafter 

Ingen ska missa att det är EU-parlamentsval 

den 7 juni! Med detta första 

nummer någonsin av Grön Ungdoms 

medlemsmagasin Avtryck vill vi peppra 

dig full av kunskap och entusiasm inför 

stundande valrörelse. Den gamla tidningen 

Nisse Hult har gått i pension och 

gjort utrymme för nya gröna krafter att 

göra Avtryck. Låt oss börja i EU! 

Om du mot alla odds inte känner dig 

alltför exalterad inför EU-parlamentsvalet 

finns en hel del annat smått och gott 

att läsa i detta nummer. Känner du till de 

bästa filmerna med ett grönt budskap? 

Det gör vi (sidorna 4-5). Dessutom: missa 

inte den heta diskussion som har brutit 

ut på debattsidorna om Grön Ungdoms 

kampanj ”Byt mat – inte klimat”. 

YlVa lUnDkVist, chefredaktör 

“Jag är kreationist. Men jag tycker 

inte att skolorna helt ska svänga 

om och ersätta Darwins lära med 

bibeln. Men jag tycker att man ska 

presentera båda förklaringarna 

utan att ta ställning för vilken av 

dessa läror som är korrekt.” 

2 

Ella Bohlin (etta på kd:s ep-lista) 

Chefredaktör/ansv.utg. 

Ylva Lundkvist 

ylva.lundkvist@mp.se 

Integritetskränkningar 

och mindre makt åt folket 

juni är det val till EU-parlamentet, 

7 och denna gång är valet viktigare än 

på länge. Parlamentet får ökad makt och 

EU tar på sig fler och fler frågor. Vi har till 

exempel inte sett mer än början på integritetsdebatten 

– FRA och IPRED var bara 

förrätten. EU:s telekompaket innebär 

övervakning och filtrering av Internet och 

teledatalagringsdirektivet kommer att 

tvinga företag att lagra alla medborgares 

telefonsamtal, sms, e-post och surfande. 

ACTA-avtalet ska ge myndigheter rätt att 

läsa och kopiera innehållet i datorer och 

Grafisk formgivare 

Anders Brunberg 

anders.brunberg@mp.se 

Jakop DalUnDE 

Språkrör Grön Ungdom 

jakop.dalude@mp.se 

Bildredaktör 

Rosalie Haglund 

rosalie.haglund@mp.se 

USB-minnen varje gång man passerar en 

gräns. Dessa allvarliga inskränkningar i 

den personliga integriteten måste stoppas 

redan på EU-nivå, vi kan inte vänta tills 

bomben dimper ned i det svenska knät. 

Samtidigt väntar klimatförhandlingarna i 

Köpenhamn, vår generations ödesstund. 

Det är nu vi måste ta chansen att på allvar 

vända utvecklingen. EU kommer att spela 

en viktig del i dessa förhandlingar, och det 

gör den gröna rösten i EU-parlamentet extra 

viktig. Vi kan arbeta tillsammans i valrörelsen 

för att göra den rösten stark. 

Vi ses på skolorna, möteslokalerna och de 

digitala barrikaderna! 

Språkredaktör 

Jonas Eklund 

jonas.eklund@mp.se 

Webbredaktör 

Elisabeth Carlsson 

elisabeth.carlsson@mp.se 

OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM • ISSN: 1100-763X • E-post: avtryck@mp.se • Tel: 08-58 83 29 02 • Adress: Avtryck, Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, 118 20 

Stockholm. • Alla medlemmar i Grön Ungdom får Avtryck gratis. • Tryck: AM Tryck • Papper: Profisilk,150 g • Allt i tidningen är inte Grön Ungdoms gemensamma åsikter.

ett grönt 

YlVa 

lUnDkVist 

I Norge har människorättsrörelsen 

vunnit en seger 

efter många års kamp. Organisationen 

som lyckats göra 

avtryck i den norska politiken 

är Borgerrettighetsstiftelsen 

Stopp Diskrimineringen. Både 

Sverige och Norge beslutade 

nyligen om nya diskrimineringslagar, 

men till skillnad 

från i Sverige är människor 

med funktionsnedsättning i 

Norge numera skyddade mot 

diskriminering i form av otillgänglighet. 

Den norska lagens krav 

uttrycks som att privata och 

offentliga verksamheter som 

riktar sig till allmänheten 

AVTRYCK 

måste sträva efter universell 

utformning av bland annat 

byggnader och anläggningar. 

Brott mot kravet på universell 

design räknas som diskriminering 

och ger den som utsätts 

rätt till skadestånd. Även 

eventuell ekonomisk förlust 

ersätts. 

– Det är närmast 

tragikomiskt att se ännu ett 

land sälla sig till listan på länder 

som redan klassat otillgänglighet 

som diskriminering, 

samtidigt som den svenska regeringen 

och riksdagen så sent 

som i juni 2008 avstod från att 

införa en sådan regel, säger 

Hans Filipsson, initiativtagare 

till och språkrör för Marschen 

för tillgänglighet. 

– Därför kommer vi att 

marschera ännu ett år i demonstrationen 

Marschen för 

tillgänglighet lördagen 13 juni 

2009, säger Hans Filipsson. 

Det är det sjunde året i rad 

som det demonstreras runt 

om i Sverige för att otillgänglihet 

ska klassas som förbjuden 

diskriminering mot personer 

med funktionsnedsättning. 

Planeringen är redan igång 

för marscher på en mängd orter, 

och Marschen för tillgänglighet 

hoppas kunna göra ett 

rejält avtryck i den svenska 

politiken i år! 










Hitta din kandidat 

Gröna filmEr 

Nästa gång du vill se 

en film vet du vilken 4 

profilEn 

Nu är grön Nationalekonomi här 6 

lÄr DiG om EU 

Så blir du mest påläst i EP-kampanjen 8 

natUr & UnGDom 

Norsk miljöaktivism när 

den är som bäst 11 

poznan 

Vi var där 14 

antHonY anD tHE JoHnson 

Musik för en grön rebell 15 

Bli lYckliG 

Här är boken med 

vetenskapligt belagda tips 17 

UnGa Ep-kanDiDatEr 

För dig som vill rösta ungt 18 

DEBatt 

Om Lissabon, köttkonsumtion 

och utbildning 22 

rÅm 09 

Vad hände? Vem valdes? 26 

lokalt 

Hänt i veckan 29 

Nästa nummer av Avtryck kommer 

i maj 2009, deadline är 7 april. 

3

Grönt på f ilmduken 

4 

Den här listan gör inga anspråk på att 

vara en komplett topplista (alla filmer 

utom en här är ju västerländska) men 

här finns i alla fall tips på filmer som 

är mycket bra och har gröna budskap. 

Läs mer om filmerna på imdb.com 

och tipsa gärna om fler bra filmer med 

gröna budskap till nästa nummer! 

Drottning Christina 

(Queen Christina, 1933) 

Den här Greta Garbo-filmen har faktiskt 

många queera och feministiska poänger. 

Med tanke på vilka krigsrubriker det blev 

i kvällstidningarna när två män kysste 

varandra i svensk tv på 1990-talet, så är det 

ju en smula intressant att superstjärnan 

Garbo redan 1933 kysste en kvinna i denna 

film. 

PiPPi LångstruMP-fiLMerna 

(1969–1970) 

Pippi är en stark tjej som tänker själv och 

ifrågasätter normer, inte minst sin egen 

könsroll. Hon tar ställning för de svaga 

och låter inte skolan störa hennes studier. 

Kan det bli grönare? Ja, faktiskt. Pippi har 

ju även olikfärgade strumpor och enligt en 

nutida undersökning väljer hela 90 procent 

av de som bär olikfärgade strumpor 

och som röstar i val att lägga sin röst på 

Miljöpartiet! 

eMiL i Lönneberga-fiLMerna 

(1971–1973) 

Här flockas gröna värderingar som 

småskalighet, tillväxtkritik, förnöjsamhet, 

solidaritet, livskvalitet och så vidare. Mot 

alkohol och för att även grisar ska ha roligt! 

ÄPPeLkriget (1971) 

Om gräsrotsmotståndet mot tyska rika 

pampar som vill asfaltera hela Österlen 

för att skapa nöjesfältet Deutschneyland. 

Klassisk Hasse och Tage-film. 

nausiCa of the VaLLey of 

WinD (Kaze no Tani no Naushika, 1984) 

Japansk manga-film av Hayao Miyazaki. 

Filmen utspelar sig i framtiden där krig 

och miljöförstöring ödelagt jorden och 

små grupper av människor försöker att 

överleva skilda från resten av världen, där 

de kvarvarande stormakterna fortfarande 

försöker lösa problemen med ännu mer 

vapen. En tänkvärd och vacker berättelse 

med många gröna inslag.

Leif (1987) 

Galenskaparna och After Shaves drift med 

svensk vapenexport och Bofors smuggling 

och mutor. Har även en rad andra gröna 

inslag. 

MonoPoL (1996) 

Galenskaparna och After Shaves lysande 

mediekritiska film om hur en Berlusconityp 

inte möter motstånd när han, som 

ägare av nästan alla medier i Sverige, 

försöker ta över landet med löfte om en 

tillvaro av evig lättsam tv-underhållning 

där ingen någonsin ska behöva tänka igen. 

De stora dagstidningarna gav oftast filmen 

2 av 5 i betyg i hopp om att så få som 

möjligt skulle se denna ”farliga” film. 

erin broCkoViCh (2000) 

Baserad på en sann historia om en ensam 

”vanlig” kvinna som framgångsrikt 

börjar kämpa mot ett storföretags 

miljöförstöring. 

earthLings (2003) 

Den klart bästa djurrättsfilmen någonsin! 

the yes Men (2003) 

En sann historia om två aktivister som gör 

en parodihemsida på den ogröna världshandelsorganisationen 

WTO som ytligt 

ser ut som originalet. De blir då inbjudna 

till konferenser världen över för att representera 

WTO. När de undgår att bli avslöjade 

som bedragare vågar de efter hand gå 

allt längre i sin parodi på WTO vid dessa 

konferenser... 

Money as Debt (2006) 

En pedagogisk och välgjord film som utmanar 

grundläggande föreställningar om 

pengar. 

en obekVÄM sanning (An Inconvenient 

Truth, 2006) 

Al Gores film som bidrog till att väcka 

världen inför det gigantiska klimathotet. 

siMPsons – the MoVie (2007) 

Stort miljöfokus och många skämt om 

gröna frågor som storföretagskritik, telefonavlyssning, 

demokrati med mera. 

burn uP (2008) 

Fängslande thriller från BBC om det politiska 

spelet om klimatet på högsta nivå, 

både bakom och framför kulisserna. Det 

märks tydligt att manusförfattaren är väl 

påläst. 

1984 (1956 och 1984) 

George Orwells roman 1984 har filmatiserats 

två gånger, först på 1950-talet och 

därefter i en ny version – med premiär år 

1984 – som Avtryck kan rekommendera. 

Orwells berättelse handlar om världen år 

1984: ett slitet samhälle där alla länder är 

i krig och staten övervakar varje steg medborgarna 

tar. Boken kom ut 1949, och det 

märks tydligt att den är skriven strax efter 

Nazitysklands fall och medan Stalin hade 

makten i Sovjet. Huvudpersonen, Winston 

Smith, är motståndare till Partiet och dessutom 

förälskad – inget av detta är tillåtet! 

Uttrycket ”storebror ser dig” kommer från 

denna roman och film. 

V for VenDetta (2005) 

En lite mer anarkistisk film som även den 

handlar om en man som vill göra revolution 

i ett övervakningssamhälle. Diktatorn 

i filmen spelas av John Hurt, samma 

skådespelare som gjorde Winston Smiths 

roll i 1984 års inspelning av 1984. Filmen 

är baserad på ett seriealbum med samma 

namn. 

roCky horror PiCture shoW 

(1975) 

Musikal om heteronormativitet och könsroller. 

heDWig anD the angry inCh 

(2001) 

En absurd, rolig och tragisk musikal om 

att vara transexuell eller transvestit. 

MiLk (2008) 

Om HBT-rörelsen i USA på 70-talet. Sean 

Penn i huvudrollen. 

resan tiLL MeLonia (1989) 

Svensk tecknad film om barn som tvingas 

arbeta i en vapenfabrik, som dessutom 

förorenar hela grannön Plutonia. 

MoMo eLLer 

kaMPen oM tiDen 

(1986) 

Filmatisering av Michael 

Endes bok om ett udda 

gäng som inte går på ”tidstjuvarnas” 

försök att få 

dem att spara tid genom att 

stressa. 

into the WiLD (2007) 

En ung kille lämnar allt och 

överger civilisationen för att leva 

i vildmarken på i princip ingenting. 

Budskapet är att överflöd inte 

nödvändigtvis gör oss lyckliga. 

WaLL-e (2008) 

Ny Disneyfilm om en framtida värld 

där människor inte längre kan leva på 

den nedskräpade jorden. De åker istället 

omkring i rymden och allt sköts av 

artificiell intelligens – men två robotar 

bestämmer sig för att få människorna att 

bli mänskliga igen… 

PoLitikerCirkusfiLMen (2009) 

Om GU-showen som sommaren 2006 avverkade 

17 städer på 14 dagar. Föreställningen 

är 37 minuter lång och inspelad 

vid uppsättningen på Stockholms central. 

Sånger, sketcher och väl valda ord framförs 

av förbundets främsta estradörer. 

Redaktionen tackar för tips från Göran Hådén, 

Linn Olauson, Anders Wallner m fl. 

5

6 

FINANsKRIs och 

KlImATFöRäNdRINGAR? 

eller klimatkris och finansförändringar! 

Text och foto 

YlVa lUnDkVist 

Det negativa är att dagens ekonomiska 

system håller på att köra oss 

i botten. Det positiva är att vi har 

lösningarna alla söker efter just nu. 

I alla fall om man kan tro Miriam 

Kennet. 

– Vad är ekonomi? frågar nationalekonomen 

retoriskt. Är det det här? säger 

hon och tar fram en bild på en äldre gentleman 

med frack, hatt och spatserkäpp. 

– Eller är det det här? fortsätter hon och 

tar fram ett foto på två afrikanska kvinnor 

som hämtar vatten ur en brunn. 

– Ordet ekonomi betyder resurshushållning, 

fortsätter hon. Men när vi talar 

om ekonomi handlar det inte om familj 

eller miljö utan om företag. Vi talar om 

utbud och efterfrågan istället för att möta 

behov. Ekonomer sitter på sina kontor och 

kalkylerar på sina matematiskt underbyggda 

teorier och kommer fram till att allt är 

okej. Se er om! Barn svälter! Det pågår en 

”se på Volvo, de skulle inte 

vara där de är idag om de 

hade lyssnat på miljörörelsen 

istället för att satsa på sina 

bensinslukande stadsjeepar” 

biologisk massutrotning! Allt är inte okej. 

– Enligt de rådande ekonomiska teorierna 

är människan, eller ”economic man” som 

vi kallas, en rationell man som vid varje 

tillfälle kalkylerar ut hur han ska nå maximal 

egennyttig vinning. Vad är det för 

människa? Det är en psykopat! Vad vi behöver 

är en ekonomi som bygger på den 

verkliga världen. 

Ekonomen är Miriam Kennet, medlem 

i brittiska Green Party och grundare av 

Green Economics Institute och International 

Journal of Green Economics. 

När Kennet kampanjade för partiet på 

80-talet som ung, grön aktivist insåg hon

att all politik handlar om ekonomi. Så 

hon bestämde sig för att ta en examen i 

miljövetenskap och en i nationalekonomi. 

När hon sedan skulle doktorera och valde 

ämnet grön ekonomi var det svårt att hitta 

en handledare. Till slut fick hon en handledare 

som var statsvetare – hennes avhandling 

rymdes inte inom den etablerade 

nationalekonomins ramar. 

Idag reser Miriam Kennet runt i världen 

och håller föredrag på universiteten i bland 

annat Bryssel, London, Oxford och Cambridge, 

men också för tjänstemän och 

politiker i Storbritanniens finansdepartement 

och regering, EU och FN. Hon har 

också nyligen inlett ett samarbete med 

FYEG (europeiska Grön Ungdom) för att 

lära dess aktivister mer om grön ekonomi. 

Det är vid en sådan aktivitet Avtryck möter 

henne. 

– Världen suktar efter grön ekonomi. 

FN, Barroso, alla vill ha den kunskap vi 

besitter! Så vi måste ta tillfället i akt och 

inte låta andra definiera vad grön ekonomi 

är. Mitt mål är att grön ekonomi ska vara 

populistisk. Samtidigt måste ordet grönt 

ha en strikt tolkning, säger Miriam och syftar 

på så kallad greenwash, där företag med 

enkla men tyvärr ihåliga åtgärder försöker 

skapa en miljövänlig image för att sedan 

deklarera att de står för grön ekonomi. 

– Företagen har mycket att vinna på att 

lyssna på oss och verkligen förstå vad grön 

ekonomi är. Se på Volvo, de skulle inte 

vara där de är idag om de hade lyssnat 

på miljörörelsen istället för satsa på sina 

bensinslukande stadsjeepar. 

Vad grön ekonomi egentligen innebär 

är ännu inte klart, menar Miriam, utan 

det är något vi måste arbeta med tillsammans. 

Hon tror inte på universallösningar 

eller ”one size fits all” som hon säger. 

I stället ska grön ekonomi vara ett brett, 

diversifierat synsätt som tar in hela den 

komplexa verkligheten och försöker möta 

de problem som finns. Några ledord är 

mycket lång sikt, produktionskedjeanalys 

och devisen ”Reuse, Reduce, Recycle and 

Repair” (återanvänd, minska, återvinn och 

reparera). 

– Lita inte på de ekonomiska experterna 

och professorerna. De är förlorade i sin 

teoretiska värld. Lyssna på dig själv! Vad 

ekonomin behöver är mer vanligt sunt 

förnuft. Så gå till ditt parlament och din 

bank och berätta för dem. De är helt förlorade 

på grund av att de inte förstår den 

här finanskrisen. De vill ha alla råd de kan 

få och kommer säkert att lyssna på dig! 

säger Miriam Kennet – en ekonom som inspirerar, 

engagerar och sprider optimism. 

en.wikipedia.org/wiki/Miriam_Kennet 

www.greeneconomics.org.uk 

en.wikipedia.org/wiki/Miriam_Kennet 

www.greeneconomics.org.uk 

green is the colour 

of money 

I mitten av januari träffades en grupp 

av glada miljöpartistiska ekonomer för 

att starta ett grönt ekonomiskt nätverk, 

med syfte att fortbilda medlemmarna i 

grön ekonomi och att utveckla partiets 

politik på området. Vi kommer under 

våran diskutera ämnen som EMU, 

räntefrihet och hur vi i framtiden ska 

finansiera vår gemensamma välfärd. 

Har du lust att vara med är att det bara 

att höra av sig. 

carl HöGElDt 

Carl.hogfeldt@mp.se 

Vill du ha nyhetsbrev 

från MP-nätverk? 

Anmäl dig till Göran Hådén på goran@ 

mp.se om du vill få nyhetsbrev på epost 

från ett eller flera av följande MPnätverk 

(nätverken har också konferenser 

på Gittan för diskussioner): 

* Klimatnätverket (cirka ett mejl i 

veckan) 

* Lyckoforskningsnätverket (cirka ett 

mejl i månaden) 

* Djurrättsnätverket (mejl några 

gånger om året) 

bli medlem via sms! 

Nu kan du enkelt och smidigt bli 

medlem i Grön Ungdom, Sveriges enda 

gröna ung-domsförbund. Allt du behöver 

göra är att sms:a följande text till 

72456: gumedl ååååmmddxxxx 

Meddelandet kostar 60 kr + trafikavgift 

Vi behöver ditt personnummer (ååååmmddxxxx) 

för att veta vem du är. Skicka 

gärna med e-postadress också så att vi 

snabbt kan nå dig med utskick. 

Läs mer på gronungdom.se & www.mp.se 

7

det här är EupARlAmENTET 

Nu närmar sig EU-parlamentsvalet. 

Gröna ungdomar i hela landet kommer 

att kämpa för att få folk att rösta 

på Miljöpartiet. Men vad handlar 

egentligen valet om? Vad är egentligen 

EU-parlamentet? 

EU-parlamentet (eller Europaparlamentet) 

är EU:s enda direktvalda organ. Parlamentets 

785 ledamöter har till uppgift 

att företräda alla medborgare i EU. Ledamöterna, 

som varje månad flyttar mellan 

Bryssel och Strasbourg, väljs var femte 

år av invånarna i EU:s 27 medlemsstater 

och representerar alla unionens 492 miljoner 

medborgare. Här är en genomgång 

av vad parlamentet sysslar med. 

Fatta beslut 

EU-parlamentet deltar i unionens 

beslutsprocess. I många frågor fattar parlamentet 

beslut tillsammans med ministerrådet 

och kan därmed stoppa ett beslut 

om de inte kommer överens. Det gäller 

till exempel miljöregler, livsmedelsfrågor 

och regler som rör den fria rörligheten 

för varor, personer, tjänster och kapital 

inom EU. I andra frågor lämnar parlamentet 

ett yttrande innan rådet fattar beslut, 

och rådet är då inte bundet av parlamentets 

ståndpunkt. Det gäller till exempel 

EU:s jordbrukspolitik och EU-ländernas 

polisiära och straffrättsliga samarbete. 

Parlamentet måste också ge sitt samtycke 

till att EU utvidgas med fler medlemsländer 

och till att EU ingår vissa avtal med 

länder utanför EU. 

Föreslå 

I de flesta frågor som EU behandlar är det 

bara kommissionen som får lägga förslag 

8 

Så här ser fördelningen ut mellan olika partigrupper 

(situation den 19 december 2008) 

Europeisk partigrupp Antal Svenskt parti 

Europeiska folkpartiet (kristdemokraterna) 

och Europademokraterna 288 Moderaterna, Kristdemokraterna 

Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet 217 Socialdemokraterna 

Alliansen liberaler och demokrater för Europa 100 Folkpartiet, Centerpartiet 

De Gröna/Europeiska fria alliansen 43 Miljöpartiet 

Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster 41 Vänsterpartiet 

självständighet/demokrati 22 Junilistan 

Unionen för nationernas Europa 44 - 

Grupplösa 30 - 

Totalt 785 

Källa: www.eu-upplysningen.se/Institutioner-och-beslutsprocesser/EUs-institutioner/Europaparlamentet/ 

till ny eller förändrad lagstiftning. EUparlamentet 

kan dock, genom majoritetsbeslut, 

uppmana kommissionen att lägga 

fram nya lagförslag inom olika områden. 

Kommissionen är inte bunden av parlamentets 

begäran. 

Kontrollera EU-kommissionen 

EU-parlamentet har också en kontrollerande 

funktion. Efter varje val till parlamentet 

utser medlemsländernas regeringar 

en ny EU-kommission. Både 

kommissionens ordförande och kommissionen 

som helhet måste godkännas av 

parlamentet innan den kan påbörja sitt 

arbete. Parlamentet kan när som helst 

avsätta kommissionen genom en misstroendeomröstning. 

Kontrollera budgeten 

En annan viktig uppgift för EU-parlamentet 

är att anta EU:s budget tillsammans 

med ministerrådet. Parlamentet har 

också till uppgift att kontrollera hur kommissionen 

har förvaltat budgeten under 

föregående år. 

Utse EU:s ombudsman 

För att enskilda medborgare ska kunna 

klaga på missförhållanden i EU:s institutioner 

utser EU-parlamentet en ombudsman. 

Ombudsmannen utreder enskildas 

klagomål och rapporterar om missförhållanden 

till parlamentet och den berörda 

institutionen. 

Behandla framställningar 

Enskilda medborgare kan skicka en skriftlig 

framställning till EU-parlamentet i en 

fråga som faller inom EU:s verksamhet 

och som direkt berör honom eller henne. 

Det kan vara ett klagomål, ett förslag eller 

en allmän fråga. Framställningen behandlas 

av ett särskilt utskott i parlamentet.

Europeiska unionens råd 

Rådet är EU:s viktigaste beslutsfattande 

institution. Liksom EU-parlamentet inrättades 

rådet genom de grundläggande 

fördragen på 1950-talet. Det företräder 

medlemsstaterna och vid varje sammanträde 

deltar en minister från varje 

medlemsstats nationella regering. Vilken 

minister som deltar vid vilket sammanträde 

beror på vad som ska avhandlas. Om rådet 

exempelvis ska diskutera miljöfrågor är 

det EU-ländernas miljöministrar som sammanträder 

och konstellationen benämns 

”rådet (miljö)”. Varje minister i rådet har 

befogenhet att fatta bindande beslut för sin 

regering. Med andra ord är ministerns signatur 

hela regeringens signatur. Dessutom 

är varje minister i rådet politiskt ansvarig 

inför sitt nationella parlament och medborgarna 

i hemlandet. 

EU-kommissionen (eller Europeiska 

kommissionen) 

Kommissionen är inte bunden av de nationella 

regeringarna. Kommissionen 

utarbetar förslag till nya EU-lagar som den 

lägger fram för Europaparlamentet och 

rådet. Den är också EU:s verkställande 

organ som ansvarar för genomförandet 

av parlamentets och rådets beslut. Det innebär 

att det är kommissionen som sköter 

Visst har EU-parlamentet stor makt över våra liv, men det finns andra delar av EU som bestämmer 

ännu mer. EU-rådet är mäktigast och de är indirekt valda av folket genom regeringen. 

Andra viktiga delar av Eu 

det löpande arbetet i EU, dvs. genomför 

politiken, handlägger programmen och 

utnyttjar anslagen. 

Den nuvarande kommissionens mandatperiod 

löper fram till och med den 31 

oktober 2009. Ordförande är José Manuel 

Barroso från Portugal. 

Ordförandeskapet i rådet 

Ordförandeskapet i rådet växlar mellan 

medlemsstaterna var sjätte månad. 

Det innebär att varje EU-land under en 

sexmånadersperiod ansvarar för rådets 

agenda, är ordförande för ministerrådets 

möten, lägger fram lagstiftningsbeslut och 

politiska beslut och medlar fram kompromisser 

mellan medlemsstaterna. 

EG-domstolen (eller EU-domstolen, 

eller bara Domstolen) 

EU:s domstol i Luxemburg har till uppgift 

att se till att EU:s lagstiftning tolkas och 

tillämpas på samma sätt i alla EU-länder, 

så att lagen är lika för alla. Den ska till exempel 

se till att de nationella domstolarna 

inte fäller olika avgöranden i samma fråga. 

EG-domstolen ska inte förväxlas med Europadomstolen 

för mänskliga rättigheter, 

som finns i Strasbourg och är en del av 

Europarådet. 

EU:s revisionsrätt (eller Europeiska revisionsrätten) 

Revisionsrätten har till uppgift är att kontrollera 

att EU-medlen, skattebetalarnas 

pengar, samlas in på rätt sätt och används 

lagligt, förnuftigt och till avsedda ändamål. 

Syftet är att ge skattebetalarna största 

möjliga valuta för pengarna. Revisionsrätten 

har därför rätt att granska vilken person 

eller organisation som helst som hanterar 

EU-medel. 

Källa: europa.eu/institutions/inst/index_sv.htm 

9

Vill du påverka eller klaga på Eu? 

Vill du påverka eller klaga på EU? 

Kommissionen vill ha synpunkter på nya 

lagförslag 

Kommissionen lägger fram förslag till nya 

EU-regler, men innan dess presenterar 

den ofta ett preliminärt utkast som den 

vill ha synpunkter på. På kommissionens 

webbplats kan oftast både de som direkt 

berörs av förslaget och allmänheten lämna 

in synpunkter. 

ec.europa.eu/yourvoice/consultations/index_sv.htm 

Om du vill klaga på EU:s institutioner 

Om du tycker att EU:s institutioner gjort 

något fel kan du klaga till EU-ombudsmannen. 

Ombudsmannen tar emot och 

utreder klagomål från medborgarna. Det 

kan till exempel handla om orättvis behandling, 

maktmissbruk eller att du inte har 

fått ta del av information. Du kan skriva på 

något av EU:s officiella språk och du ska få 

svar på samma språk. På EU-ombudsmannens 

webbplats finns information om hur 

du skickar in ett klagomål. 

www.euro-ombudsman.eu.int/form/sv/default.htm 

10 

Om du är missnöjd 

med EU-parlamentet 

Om du vill klaga på eller uppmana EUparlamentet 

att ta upp en viss fråga kan 

du göra en så kallad framställning genom 

att skriva till parlamentet. Du kan också 

kontakta en ledamot i parlamentet. På EUparlamentets 

webbplats finns information 

om hur du skickar in framställningar. Där 

finns också adresser och telefonnummer 

till ledamöterna. 

Källa: www.eu-upplysningen.se/Kort-om- 

EU/EU-pa-tio-minuter/Vill-du-paverkaeller-klaga-pa-EU/ 

Blir du galen på EU ibland? Sitt inte hemma och banka huvudet i väggen! 

Skriv istället och klaga. De är skyldiga att lyssna på dig. 

Hur HEtEr dEt EGENtliGEN? 

På svenska kallas ju EU:s institutioner ofta 

för t ex EU-parlamentet och EU-kommissionen, 

men de officiella namnen är 

lite pampigare: Europaparlamentet och 

Europeiska kommissionen. Man skulle 

kunna tro att institutionerna var till för 

hela Europa, men EU är ju faktiskt mindre 

än så. (Alla europeiska länder utom 

Vitryssland är däremot med i Europarådet, 

där Europadomstolen för mänskliga 

rättigheter i Strasbourg ingår.) 

“ombudsmannen tar emot och 

utreder klagomål från medborgarna. 

Det kan till exempel 

handla om orättvis behandling, 

maktmissbruk eller att 

du inte har fått ta del 

av information. “ 

Att välja mellan ”Europaparlamentet” 

och ”EU-parlamentet” är en politisk sak 

för många – ordet har ju makt över tanken! 

Miljöpartiet och andra EU-kritiker 

brukar konsekvent säga och skriva 

EU-parlamentet och EU-kommissionen. 

Språkvårdarna hos TT tycker att de 

formerna är helt okej, och Språkrådet 

anser att de duger ”i mindre formella 

sammanhang”. 

JoNAS EkluNd, språkredaktör

NoRsK KlImATAKTIVIsm 

något för den svenska 

HEnrik anDErsson 

mrbonque@gmail.com 

Den norska miljörörelsen Natur og Ungdom 

försöker stoppa miljöförstöringen 

genom klimataktivism. Nya medlemmar 

skickas därför på en aktivistkurs 

för att lära sig hindra vägbyggen och 

nya oljeplattformar. Men aktionerna 

liknar i många fall ett välregisserat 

skådespel – för medan aktivisterna 

ockuperar grävskopor och oljekraftverk 

sitter byggjobbarna bredvid och 

fikar med kakor från Natur og Ungdom… 

Det märkas att Natur og Ungdoms 6000 

medlemmar har kämpat mot oljeindustrin 

i decennier. Hela väggen på huvudkontoret 

är fylld med gråa pärmar med 

namn som Snøvit, Snorre och Troll – alla 

miljörörelsen? 

namn på olika gasfält och oljeplattformar. 

Oljeindustrin är förklaringen till att 

Norges växthusgasutsläpp fortsätter att 

öka. Mellan år 1990 och 2007 dubblerades 

utsläppen från utvinningen av olja och gas 

och står nu för 25 procent av landets totala 

utsläpp, och då är förbränningen av de utvunna 

bränslena inte medräknad. 

Oljeindustrins miljöpåverkan har länge 

betraktats som en ickefråga i Norge. Oljan 

har skapat och tryggat Norges välstånd 

och har därför varit helig. Men industrins 

utsläpp på hemmaplan är marginella jämfört 

med utsläppen när all den exporterade 

norska oljan förbränns utomlands. Om 

exporten av fossila bränslen räknas med, 

tiofaldigas norrmännens koldioxidutsläpp 

– från 12 ton per person och år till 120 ton. 

(Om den globala medeltemperaturökningen 

skall begränsas till 2 grader Celsius får 

varje människa släppa ut ett ton per år.) 

Ingeborg Gjærum, ordförande för Natur 

og Ungdom, frågar sig varför Norge slipper 

miljöansvaret för den olja som exporteras 

utomlands. 

– Vår olja orsakar stora utsläpp av föroreningar 

och koldioxid i andra länder. Upphör 

vårt ansvar för oljan bara för att vi 

har sålt den? Problemet är att Norge tar 

väldigt bra betalt för oljan och det hindrar 

köparländerna från att göra investeringar 

i förnyelsebara alternativ. Som världens 

rikaste land har vi ett miljöansvar eftersom 

vi har tjänat alla dessa pengar på export av 

växthusgaser. 

11

För Natur og Ungdom är det viktigt att så 

mycket som möjligt av den återstående 

oljan ska stanna kvar under havsbotten. 

Man räknar med att en fjärdedel av landets 

olja kvarstår att ta upp, i känsliga naturområden 

runt Lofoten och i Barents hav. 

Natur og Ungdom driver därför en debatt 

om utvinningstempot i Norge – hur många 

nya fält skall öppnas? Och hur mycket 

av den resterande oljan skall få ligga kvar? 

Målet är att stoppa all ny prospektering. 

Oljeindustrins huvudargument för 

fortsatt utvinning handlar inte om hur deras 

verksamhet påverkar klimatet, utan om 

att majoriteten av världens fattigaste länder 

inte klarar sig utan fossil energi. På konferenser 

visar de med diagram att många 

asiatiska länder under en överskådlig framtid 

är beroende av olja, sedan frågar de sig: 

Har inte Norge ett ansvar att förse dessa 

utvecklingsländer med energi? Oljeministern 

brukar i dessa sammanhang anklaga 

Natur og Ungdom för att vara osolidariska 

med de mest behövande. Det andra argumentet 

handlar om att norsk oljeindustri 

har låga utsläpp per utvunnet fat olja jämfört 

med bland annat Saudiarabien, vilket 

anses legitimera en fortsatt ”miljövänlig” 

norsk oljeproduktion. Oljeindustrin talar 

också om vilka naturhänsyn de skulle ta 

om de fick borra efter olja i exempelvis 

Barents hav - vilka fiskarter påverkas av 

12 

oljeborrningen och hur kan skadorna på 

ekosystemen minimeras? 

Enligt Natur og Ungdom har oljebolagens 

argument effektivt trängt undan 

frågan om industrins klimateffekter från 

debatten. Ingeborg menar att norsk klimatpolitik 

inte blir trovärdig när oljeindustrin 

obehindrat fortsätter sin verksamhet 

med nya olje- och gasprospekteringar, och 

hon förstår inte hur oljebolagen ”som har 

så mycket pengar, och som förorenar så 

mycket, kommer så billigt undan”. 

För att få ut sitt budskap i media använder 

sig Natur og Ungdom av olika aktioner. 

Aktionen är deras sätt att bemöta organisationer 

med obegränsade ekonomiska 

resurser. Statoil Hydro kan till exempel 

spendera tiotalsmiljoner på tv-reklam för 

att få ut sitt budskap; några sådana summor 

har inte Natur og Ungdom. Föreningens 

senaste aktion riktade sig mot bygget 

av den nya motorvägen mellan Oslo och 

Hamar. Politikernas huvudargument för 

vägen är att de vill minska olycksfrekvensen 

och trafi kköerna under helgerna. Natur 

og Ungdom hävdar att detta istället kan 

uppnås med hjälp av mitträcken och en 

utbyggd kollektivtrafi k – till en tiondel av 

kostnaden för att bygga motorvägen. 

Aktionen, som pågick under fyra dagar, 

inleddes som alltid med att Ingeborg kontaktade 

polisen. Hon berättade hur många 

de var, vilka maskiner de hade kedjat fast 

sig vid och hur länge de tänkte stanna. Polisen 

anlände sedan till platsen och började 

bötfälla och bära bort demonstranterna. 

När aktionen var avslutad skickade Ingeborg 

ett sms till vakthavande befäl: ”Tack 

för bra samarbete!” Svaret kommer snart: 

”Tack detsamma!” 

Natur og Ungdom samarbetar ständigt 

med polisen för att deras krav på säkerhet 

ska uppfyllas, och på varje aktionsplats 

utses en särskild ”polissamordnare” som 

inte deltar i aktionen. Enligt Ingeborg är deras 

aktioner något helt annat än det vi såg 

i Göteborg 2001. Exempelvis är ickevåld 

helt centralt. Aktionerna riktar sig aldrig 

mot polisen eller mot de arbetare som ut-

för projekten, utan mot de politiker som 

fattat beslut om dem. Natur og Ungdom 

brukar därför ha med sig kaffe och kakor 

till de sysslolösa byggarbetarna. 

– Något ska de ju ha att göra när de inte 

kan utföra sitt arbete, och då brukar det 

bli en väldigt trevlig stämning”, säger Ingeborg. 

Olagliga icke-våldsaktioner, där man 

begår lagbrott, är alltid sista utvägen för 

Natur og Ungdom. I fallet med motorvägen 

hade organisationen i flera år drivit 

en kampanj för att stoppa planerna att 

bygga vägen. De hade deltagit i möten, 

skrivit rapporter och protestlistor, besökt 

lokala politiker och informerat om alternativet 

med mitträcken. De viktigaste 

faktorerna som avgör om ett vägprojekt 

blir av är om det spikas i den nationella 

vägtransportplanen eller om det prioriteras 

i statsbudgeten. Ingeborg säger att 

man måste agera innan dess, annars kan 

det vara för sent. 

– Vårt arbete är en blandning mellan 

tungt lobbyarbete och utåtriktade 

aktioner, och den olagliga aktionen är 

vår sista utväg. Jag tror inte vi påverkar 

någon politik om vi bara går på möten 

och argumenterar för vår sak. När alla 

formella instanser är prövade brukar det 

oftast vara för sent. Därför är aktivismen 

helt avgörande för om vi ska få genomslag 

eller inte, säger Ingeborg. 

Natur og Ungdom har lärt sig att aktioner 

och lobbyarbete måste starta samtidigt. 

Att upprätthålla en konstant press i 

en viss fråga är den viktigaste framgångsfaktorn. 

Men även lobbyarbete har visat 

sig kunna ge resultat; till exempel har 

Natur og Ungdom lyckats få tillträde 

till ”konstitutionsrundorna” som avgör 

vilka nya geografiska områden som oljebolagen 

skall tilldelas. Dessa beslutande 

möten var tidigare stängda för frivilligorganisationer. 

En av Natur og Ungdoms mest lyckade 

aktioner ägde rum år 2002, då de hindrade 

avverkningen av en urskog genom 

att sätta sig på skogsmaskinerna. Medieuppmärksamheten 

fick miljöministern 

att reagera och hon tillsatte en utredning 

för att fastställa naturområdets storlek. 

Fem år senare, i januari 2008, inrättades 

Norges största skognaturreservat på just 

den platsen. 

Efter att ha insett aktionernas betydelse 

skickar Natur og Ungdom numera sina 

nya medlemmar på en aktivistkurs där 

de får de lära sig hur man jobbar professionellt 

med aktioner. På kursen lär sig 

medlemmarna att skapa en egen aktions- 

strategi,argumentation och 

retorik, mediaträning, 

hur 

man håller föredrag, 

med mera. 

Innehållet är hemligt 

för deltagarna 

i förväg. Ett av kursmomenten är videoträning, 

där deltagarna får förbereda 

en tre minuters appell mot till exempel 

ett nytt gaskraftverk. Under förberedelsen 

och uppläsningen videofilmas deltagarna. 

Efter framförandet uppmanas 

de att göra om det igen, men nu på en 

minut, för att lära sig bli mer kortfattad 

och tydlig. Sedan samlas gruppen och 

tittar på deltagarnas försök att hålla appellen 

på tre respektive en minut. Man 

ger konstruktiv kritik och feedback med 

målet att bygga upp kursdeltagarnas 

självförtroende, så att de förstår att de 

kan göra skillnad. Argumentations- och 

retorikträningen går ut på att lära sig att 

identifiera när man blir utsatt för olika 

härskartekniker. Natur og Ungdom kämpar 

nämligen alltid mot någon som har 

mer inflytande, är starkare eller äldre – så 

det gäller att ge medlemmarna rätt verktyg 

i den kommande kampen! 

13

svenska gröna aktivister i poznan 

Utöver de svenska representanterna Maria 

Loxbo, Dag Nyström, Fredrik Frangeur, 

Carl Högfeldt och Lorentz Tovatt hade 

det samlats över 50 gröna ungdomsförbundsmedlemmar 

från Cypern, Filippinerna, 

Spanien, Belgien, Nederländerna, 

Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ukraina, 

Rumänien och Nepal. Målet med sammankomsten 

var först och främst att utbilda 

unga gröna européer i miljöfrågor, och 

därefter att resa vidare från Berlin till EU:s 

klimattoppmöte i Poznan i Polen. 

När den svenska delegationen väl hade 

anlänt till den något ensligt belägna sam- 

14 

Text och foto 

lorEntz toVatt 

Att uppnå en hållbar utveckling för 

vårt klimat kan i många fall vara den 

egna individens uppgift, men det är på 

det internationella och globala planet 

som de viktigaste besluten tas. För att 

kunna påverka i just dessa sammanhang 

skickades fem glada Grön Ungdom-representanter 

till Berlin för att 

delta i ett europeiskt utbyte arrangerat 

av FYEG (Federation of Young European 

Greens). 

lingslokalen fick vi en mild chock över hur 

schemat såg ut för de tio dagarna. Den 

första veckan bestod av seminarier, lektioner, 

föreläsningar och debatter i upp till 

tio timmar om dagen. Därefter skulle vi 

vidare till Poznan. En eftermiddag fick vi 

vara lediga och åka in till Berlin. För oss 

svenskar som driver frågan om sex timmars 

arbetsdag var detta tufft, men väldigt 

givande. 

Med lite extra inriktning på klimatkonferensen 

i Köpenhamn i slutet av november 

i år blev vi nu skolade i alla möjliga klimatfrågor. 

Vi hade föreläsare från många 

olika länder som gav oss inblick i de gröna 

rörelserna och vad de sysslar med, inte bara 

i Europa utan också på andra kontinenter. 

Den kanske mest intressanta föreläsningen 

stod Herman Ott för. Den handlade om 

vilken roll EU har, och bör ha, i kampen 

om en hållbar utveckling. Herman Ott 

kandiderar till tyska Bundestag och kommer 

från Wuppertal Institute – ett institut 

med syfte att sprida de gröna idéerna om 

en hållbar globalisering i den offentliga debatten. 

För den som är intresserad kan hans 

bok Fear Future varmt rekommenderas. 

Efter en vecka skedde så avfärden till 

vackra Poznan – Polens femte största stad, 

men ändå jämförbar i storlek med Stockholm. 

Anledningen till vårt besök var den 

stora demonstrationen som skulle hållas 

i samband med Europatoppmötet. Detta 

skulle bli, låt oss säga, ett klimax på vår 

resa. Budskapet vi ville förmedla till politikerna 

med demonstrationen var ”Stop 

clowning around with the climate”, och 

vi var därför alla utklädda till clowner. Det 

blev en lyckad manifestation med folk från 

hela världen som var där och visade sitt 

engagemang. 

Resan var i stort sett väldigt lyckad. Vi 

lärde oss mycket av seminarierna och fick 

dessutom chansen att på djupet lära känna 

andra kulturer och upptäcka intressanta 

likheter och skillnader mellan dem. Utöver 

det fasta schemat hade vi kulturkvällar, där 

representanterna för varje land fick göra 

en kort presentation om sin kultur och 

bjuda alla på typisk mat från sitt land. Mycket 

spännande! 

Det tajta schemat och att vi alla bodde i 

samma hus skapade också en otrolig sammanhållning 

i gruppen, vilket gjorde att 

var och en av deltagarna återvände till sitt 

hemland med nyfunna vänner.

Hyllad queerartist 

släpper miljöskiva 

Text 

YlVa lUnDkVist 

Gröna tankar blir uppskattad popmusik 

när Antony and the Johnsons 

kombinerar queerpoesi med kärlek 

till naturen. 

“One day I’ll grow up, I’ll be a beautiful 

girl, But for today I am a child, for 

today I am a boy” Så sjöng Antony and 

the Johnsons för fyra år sedan på den 

hyllade skivan I Am a Bird Now. Med 

avskalade, finstämda arrangemang och 

Antonys androgynt magiska röst började 

de nå en bred publik. 

Efter åratal som relativt okänd performanceartist 

på New Yorks dragscen 

upptäcktes Antony Hegarty av Velvet 

Underground-stjärnan Lou Reed. Succén 

blev ett faktum, vilket förvånade 

Antony som inte trodde att hen som 

könsöverskridande person kunde nå 

gemene man. 

På förra skivan låg fokus på identitet. 

Ett hbt-tilltal som säkerligen lockade 

den unga gröna lyssnaren. Nu lär bandet 

bli än mer populärt i denna målgrupp. 

I år släpptes nämligen skivan 

The Crying Light som har promotats 

som en grön skiva. 

– Världen håller på att försvinna, sa Antony 

nyligen till TT. Hela albumets tema 

är att allting omkring oss – naturen, 

djuren – har ett värde. Gräset är min 

syster, stenen min broder. Ju mer vi förlorar 

av naturen, desto mer ensamma 

blir vi. 

MUSIK 

Gröna ungdomar är inte ensamma om 

att uppskatta att ämnet förs på tal. Enligt 

hemsidan recension.se som sammanställer 

tidningsrecensioner fick skivan 

i snitt 4 av 5 i betyg. Första singeln 

Another World har också spelats flitigt 

på radio. 

Artist: Antony & The Johnsons 

Titel: ThE CRyING LIGhT 

Bolag: BOR 

Releasedatum: 2009-01-16 

1. Her Eyes Are Underneath The Ground 

2. Epilepsy Is Dancing 

3. One Dove 

4. Kiss My Name 

5. The Crying Light 

6. Another World 

7. Daylight And The Sun 

8. Aeon 

9. Dust And Water 

10. Everglade 

“one day i’ll grow up, i’ll 

be a beautiful girl but for 

today i am a child, for 

today i am a boy” 

I need another place 

Will there be peace 

I need another world 

This one’s nearly gone 

I’m gonna miss the birds 

Singing all their songs 

I’m gonna miss the wind 

Been kissing me so long 

15

16 

Vi ska 

ändra Eu! 

carl scHlYtEr 

carl.schlyter@europarl.europa.eu 

Vår EU-parlamentariker peppar dig 

att vara en aktiv del i den viktiga EPvalrörlsen. 

Valrörelse är kul! Kanske blir EU-valet 

2009 den första för en del. Extra roligt 

är det när opinionsundersökningar visar 

att kanske 10 procent kommer rösta på 

oss och att våra frågor är viktiga för 

många. 72 procent av svenskarna tycker 

att klimatfrågan är en av de viktigaste 

i valet. Dessutom har anti-terrorlagar, 

FRA-lagen, IPRED-debatten och åtalet 

mot Pirate Bay fått folk att inse att storebrorssamhället 

som Orwell förutspådde 

i sin bok 1984 faktiskt är nära. Här har vi 

gröna ofta varit ensamma i parlamentet 

om att agera motståndsrörelse mot den 

totala övervakningen. 

Jag har jobbat mycket med kemikaliepolitik 

och hur vi kan skydda vår 

hälsa. Senare i vår kommer min rapport 

om nanoteknik att behandlas. Idag finns 

över 800 produkter med nanoteknik 

men inga regleringar som skyddar oss 

för helt nya och okända risker – det ska 

vi ändra på! 

Nästa mandatperiod kommer arbetet 

med djurskydd att fortsätta. Den här 

perioden har vi uppnått framgångar i 

kampen mot djurförsök och för att förbjuda 

katt-, hund- och sälprodukter. Sämre 

har det gått att skydda jordbrukets 

djur. Den stora grejen som kommer är 

reglerna för djurtransporter, som 2010 

äntligen kommer att kunna ändras. Inte 

en enda jordbruksminister har accepterat 

inbjudan att åka med mig på samma 

villkor som djuren mellan Stockholm 

och Bryssel, det vill säga 24 timmar 

sammanpressade med två timmars rast 

och sedan 24 timmar 

till. Att elpåfösare används 

mot kor och kycklingbajs får trilla 

ned på kycklingarna under är några exempel 

på orimliga villkor för djur som 

transporteras i EU. Det ska vi ändra på! 

Vi måste bli fler för att ha en chans att 

vinna mot lobbyisterna från företagen 

som vill fortsätta djurplågeriet. 

Klimatfrågan har EU misslyckats totalt 

med. De lagar som stiftas är så fulla av 

kryphål att en jättlastbil från Volvo kan 

smita förbi. Det finns dock skal att fylla 

”inte en enda jordbruksminister 

har accepterat inbjudan att åka 

med mig på samma villkor som 

djuren mellan stockholm 

och bryssel.” 

med innehåll (som systemet med utsläppsrätter), 

det finns klimatmål och 

det finns otaliga löften. Men EU struntar 

i sina egna löften, vilket kommer 

sabotera klimatarbetet i hela världen. 

Det ska vi ändra på! Om vi fyller parlamentet 

med gröna kan vi kanske vinna 

över lobbyisterna och fylla klimatpaketet 

med innehåll. 

Tusentals flyktingar dör vid våra 

gränser. Allt fokus hos EU ligger på 

hur vi effektivast kan skicka hem de 

som lyckas ta sig hit. Återvändaravtal, 

fingeravtryck och övervakning av flyktingar 

och flyktingläger i andra länder 

– förslagen är otaliga för att hålla folk 

borta från vår världsdel. Det ska vi ändra 

på! 

Det finns mycket att göra och motkrafterna 

är enorma. Mer än 80 procent av 

alla som vill påverka EU-kommissionen, 

EU-parlamentet och andra beslutsfattare 

i Bryssel är betalda av större företag. 

Öppenheten är begränsad, få känner till 

när beslut fattas och folkets röst hörs 

sällan. Därför blir ofta besluten inte alls 

de vi vill. Men våra idéer är bättre än 

deras och på mp.se/carl finns en massa 

foldrar som vi kan sprida, med positiva 

exempel som jag och mina medarbetare 

har samlat på oss från lokal och internationell 

nivå. Om vi förändrar världen 

från lokal nivå och arbetar för det på alla 

andra nivåer kan vi vinna till slut. 

Idag är jag ensam svensk miljöpartist i 

EU-parlamentet, det ska vi ändra på! Vi 

har många bra kandidater på vår lista 

och det finns plats för och behov av fler. 

I en valrörelse kan alla göra stor skillnad. 

Man träffar nya vänner, man får 

nya idéer, man får förbättra sina argument, 

man inspireras av varandra. Vi är 

kreativa, vi provar nya sätt att nå ut och 

vi har väldigt kul. Det ska vi inte ändra 

på! Lycka till. 

Illustration: Rosalie Haglund.

så här blir du 

lyckligare! 

Göran HÅDÉn 

goran@mp.se 

Titel: LyCKANS VERKTyG 

Författare: Sonja Lyubomirsky 

Utgivningsår: 2008 

Förlag: Natur och Kultur 

Betyg: 20/20 

De allra flesta psykologer ägnar sig åt att 

försöka bota olyckliga. Det är dock betydligt 

enklare att förebygga depressioner 

än att bota dem. På samma sätt kan man 

göra normalmående människor lyckligare. 

Lyckoforskningen har exploderat 

de senaste åren och det finns idag så mycket 

underlag att forskarna är överens 

om det viktigaste, men hittills har fokus 

mest varit på vad som gör länder och 

grupper lyckligare. 

Boken Lyckans verktyg – nyligen utkommen 

på svenska – är något så fantastiskt 

som den första och hittills enda 

stora guide till hur enskilda personer 

kan bli lyckligare, som är strikt baserad 

på forskning om vad som fungerar och 

inte. Författaren Sonja Lyubomirsky, 

professor i psykologi och en av världens 

ledande lyckoforskare med nästan 20 års 

erfarenhet, har själv genomfört ny forskning 

för att få ett komplett underlag 

till boken. 

Lyckans verktyg bygger alltså på solid 

vetenskap, men är dessutom pedagogisk, 

rolig att läsa och har flera användbara 

självtest, där man kan följa sin egen 

lyckoutveckling över tiden. Boken är indelad 

i tre delar: ”Så uppnår du verklig 

och varaktig lycka”, ”Lyckostrategier” 

och ”Att hålla kvar lyckan”. 

Viktigt för läsaren att ha i åtanke är att 

de flesta lyckostudier är från USA och 

västvärlden. Därför kanske alla Lyubomirskys 

råd inte hjälper personer i 

fattiga länder lika bra, och resultaten är 

genomsnitt, som enskilda givetvis kan 

avvika ifrån. 

Det är bara 40 procent av vår lycka som 

vi själva kan påverka. Att hälften av människors 

lycka beror på våra gener har 

framkommit bland annat jämförelser 

mellan enäggstvillingar som skilts åt vid 

födseln; de blir ändå ganska lika till personligheten 

– och till lyckonivån. Bara 

10 procent av din lycka beror på hur 

du har det, alltså om du är rik, vacker, 

frisk, gift, osv. I USA är lyckonivån inte 

högre idag än när var tredje bostad inte 

hade rinnande vatten. Det viktigaste är 

inte hur man har det, utan hur man tar 

det – en gammal klyscha som visat sig 

stämma. 

Det finns gott om myter om lycka. Lyubomirsky 

avfärdar bland annat påståendet 

att det är bra att grubbla ibland eller 

tron att ”om jag bara uppnådde det och 

det, så skulle allt bli bra”. De vägar till 

lycka som däremot fungerar samlar hon 

i tolv lyckostrategier, där man ska börja 

med de som passar en bäst. De kan låta 

självklara, men mer förvånande kanske 

är vad som inte finns med! 

Lyckostrategierna 

1. Uttryck tacksamhet. 

2. Tänk positivt. 

3. Jämför dig inte med andra. 

4. Var snäll. 

5. Vårda sociala relationer. 

6. Lär dig härda ut. 

7. Lär dig förlåta. 

8. Sträva efter flow. 

9. Njut av livets glädjeämnen. 

10. Sätt upp mål och sträva dit. 

11. Utöva religion eller andlighet. 

12. Ta hand om din kropp. 

I Lyckans verktyg finns viktiga fördjupningar 

om dessa strategier och konkreta 

råd som är enkla att komma igång med. 

Det här kan mycket väl bli en av de mest 

givande böcker du någonsin har läst – 

dels för din egen del, men också för att 

lyckliga människor hjälper andra mer. 

Om du vill ha mer info om lyckoforskning 

och/eller nyhetsbrev från Miljöpartiet de 

Grönas lyckoforskningsnätverk några gånger 

om året, kan du skriva till Göran på goran@ 

mp.se 

17

18 

Är du nyfiken på vilka 

gröna ungdomar som 

kandiderar till Europaparlamentet? 

Om 

du får rösta kanske du 

vill personvalskryssa 

någon i din egen ålder. 

Medlemstidningen har 

låtit kandidater under 

30 år få presentera sig. 

Alla har fått svara på 

varför de vill sitta i EUparlamentet. 

Så kan 

du se vem just du vill 

rösta på. 

1. Zaida Catalán 

Plats på valsedeln: 5 

Ålder: 28 år 

Bor: Älvsjö 

E-post: zaida@mp.se 

Blogg: zaida.se/blog 

Kampanjsajt: zaida.se 

Varför vill du bli invald i Europaparlamentet? 

How do I love thee? Let me count the ways. 

Kan det vara möjligheten att öppna Europaparlamentet 

för ungdomar, personer av 

utländsk härkomst och inte minst kvinnor? 

Kan det vara möjligheten att arbeta med 

människor från 27 olika länder? Inte bara 

detta inspirerar mig utan också: 

För det första behövs det fler feminister i 

parlamentet. Visste du att medelåldern i 

Europaparlamentet är 58 år och 31 procent 

av de valda är kvinnor. Med principer på 

dokument kommer vi inte långt, utan nu 

måste vi börja röra på EU:s rumpa i dessa 

frågor. Exportera Sveriges sexköpslag! 

För det andra måste vi bli fler som står upp 

för den personliga integriteten. Övervakningssamhällets 

utvecklingen måste stoppas. 

Avskaffa datalagringsdirektivet! 

Hallå där! 

Vem ska du 

rösta på i Europaparlamentsvalet? 

Vad vill 

du att hon/han 

ska driva? 

För det tredje måste EU ta större ansvar 

för ett hållbart klimat. EU:s klimatmål 

måste skärpas för att uppnå FN:s klimatpanels 

krav. Under klimattoppmötet i Köpenhamn 

måste EU vara pådrivande för 

en större och snabbare sänkning av fossilutsläppen! 

2. Kristin lilieqvist 


Ålder: 23 

Bor: Uppsala 

E-post: kristin@mp.se 

Blogg: kiiisel.blogspot.com 

Det viktigaste för mig är inte huruvida jag 

blir invald i EP eller ej, utan att så många 

som möjligt av de som hamnar där är 

gröna. Det behövs verkligen ett ökat grönt 

inflytande i Bryssels gråa korridorer. Vi behöver 

parlamentariker som tar miljö- och 

klimatfrågorna på allvar. Parlamentariker 

som jobbar för att flyget och lastbilstransporterna 

ska minska i omfattning och öka 

i pris och för att tågresor ska bli smidigare 

och billigare. Vi behöver fler parlamentariker 

som strävar efter att fiskepolitiken ska 

bygga på vad som är långsiktigt hållbart, 

iida kalmanlehto, Grön 

ungdom Finland 

- Kanske Satu Hassi, men 

det beror på hur listan 

kommer att se ut. Jag tycker 

att de ska jobba för 

mer Internetmöten och 

mer hållbara arbetssätt. 

Jag är tveksam till att alla 

kring EU-karusellen reser 

omkring så mycket.

och vi behöver parlamentariker som vågar 

koppla ihop köttkonsumtionen med 

klimatfrågan. Mycket behöver göras, och 

det är bråttom. I december i år står mycket 

på spel, när världen ska enas om ett 

klimatavtal. Men beslut som påverkar klimatet 

tas hela tiden, i alla församlingar. 

En av dessa kan vi välja representanter till 

den 7 juni. Mitt uppdrag som kandidat är 

att se till att så många som möjligt gör ett 

grönt val då. 

3. Fredrik Frangeur 

Plats på valsedeln:10 

Ålder: 25 

Bor: Malmö 

E-post: fredrik.frangeur@mp.se 

En vanlig reaktion då jag berättar för folk 

att jag skulle kunna tänka mig att sitta i 

EU-parlamentet är att de tittar på mig 

med en överseende blick som säger ”vad 

har EU gjort oss för något gott, vad ska 

du där att göra?” 

Jag skulle vilja svara de där blickarna: Jag 

vet att EU är förknippat med dålig insyn, 

lobbyism, byråkrati och ogenomarbetade 

förslag. Det stämmer givetvis, men jag 

Yves Pepermans, Grön 

ungdom Belgien 

- Jag ska rösta på Bart 

Staes från de flamländska 

gröna. Han blev utsedd 

till den aktivaste belgiska 

parlamentarikern. Jag 

hoppas att de ska ge upp 

idén om att ekonomisk 

tillväxt skulle vara bra. 

tror faktiskt att EU också kan handla om 

möjligheter. Politik är inte bara att vara 

kritisk, utan också att vara konstruktiv. 

Miljöpartiet ska vara en röst som ständigt 

påtalar de där bristerna och som 

hela tiden kritiskt granskar demokratiska 

problem. Men Miljöpartiet ska också se 

de möjligheter som EU för med sig och 

tala om vad vi faktiskt kan åstadkomma 

med vårt EU-medlemskap. 

Jag vill ha ett Europa där den fria rörligheten 

inte bara gäller européer. Jag 

vill ha ett Europa som är ledande i klimatfrågan 

och arbetar för global rättvisa. 

Ett Europa som främjar mänskliga rättigheter 

och jämställdhet och där ingen 

diskrimineras på grund av etnicitet, kön 

eller sexuell läggning. Vi är inte där idag. 

Det är vad jag ska i Bryssel att göra! 

4. Björn lindgren 


Bor: Östersund 

Ålder: 19 (20 på valdagen) 

E-post: bjorn.lindgren@mp.se 

Jag vill ägna mitt liv åt att förändra. Förändra 

vårt samhälle till det grönare, mer 

solidariska. En väg att förändra är genom 

Niamh Beirne, Grön 

ungdom irland 

- Jag tror det blir Deirdre 

De Burca, men jag ska sätta 

mig in i vår parlamentarikers 

arbete så att jag 

verkligen kan stödja den jag 

röstar på. Jag tror att hon är 

för Lissabonfördraget, vilket 

inte jag är. Jag vill jobba för 

att förena människor. En 

holistisk integration mellan 

folken. Varje individ måste 

vara med och delta. 

EU och Europaparlamentet. Hamnar jag 

i parlamentet kommer min allra högsta 

prioritet att vara klimatet. Förutom de 

lösningar som redan diskuteras vill jag arbeta 

hårt för att minska köttkonsumtionens 

enorma miljöpåverkan, samt sprida 

och genomföra idén om individuella utsläppsrätter. 

Är du med mig? 

5. Emmali Jansson 


Ålder: 24 år 

Bor: Göteborg 

E-post: emmali.jansson@mp.se 

Blogg: emmali.nu 

Jag står på listan inte för att jag själv vill 

sitta i EU-parlamentet, utan för att jag vill 

bidra till att Carl Schlyter får en eller ett 

par kolleger i parlamentet. Den självskrivna 

frågan i valet är miljöfrågor. Annan 

viktig mp-politik om EU är kritiken mot 

murarna EU byggt runt unionen, både 

för varor och människor. I valrörelsen 

ska vi i Grön Ungdom peppa en massa 

unga till att rösta grönt! 

laura García tarrazo, 

Grön ungdom Spanien 

-Jag vet inte vem i De 

Gröna jag ska rösta på än. 

För mig är den viktigaste 

frågan vår gemensamma 

valuta euron. Utan den 

blir politiken bara en 

show, som Big Brother. 

Text och foto: 

Ylva lundkvist 

19

Hallå där... 

Skulle du vilja att ditt land var 

med i EU? Om ni var med i EU 

vad borde ni jobba för? 

20 

Ethemcan turhan, Grön 

ungdom turkiet 

-Ja. EU är det största fredsprojektet 

det här århundradet 

trots sina interna och externa 

problem. Jag skulle vilja jobba 

för rättvis behandling av alla 

européer oberoende av land, 

sexualitet eller etnicitet. Och 

att EU blir mer nåbart för 

allmänheten. 

Angelina Chudakova, Grön 

ungdom i ryssland 

- Det är inte en möjlighet. Ryssland 

tycker ofta tvärtemot 

EU. Ryssland är för stort och 

långt borta. Utbildning är min 

hjärtefråga, så om vi ändå vore 

med skulle jag vilja utveckla 

den. 

Farid Mammadov, Grön 

ungdom i Azezbaijan 

- Varför inte! Det skulle öppna 

gränserna till Europa och göra 

allt enklare. Vi är med i Counsil 

of Europe nu. EU borde satsa 

på gröna jobb för att möta 

finanskrisen. 

Margarita Gevorgyan, 

Association for Sustainable 

Human development 

i Armenien 

- Ja, det är min personliga 

uppfattning. Jag gillar Europa, 

kulturen och så. Vi är kristna 

och ligger nära. Det är vår 

regerings mål att bli med i EU. 

Att stoppa GMO är högprioriterat, 

det måste vi jobba för! 

6. per olsson 


Ålder: 27 

Bor: hägersten 

E-post: per.olsson@mp.se 

Blogg: thinkper.blogspot.com 

Europaparlamentet är viktigt om EU och 

världen ska klara sina största utmaningar. 

Jag tror att det behövs ett namn som står 

för en grön och konstruktiv EU-politik. 

Någon som kan representera de medlemmar 

och väljare som nu efter medlemsomröstningen 

hoppas få se en framåtblickande, 

hoppingivande politik för 

förändring. Vi behöver vara kritiska, men 

konstruktiva. 

Jag är stolt över att partiet har lyft upp 

mänskliga rättigheter som en av EU:s 

mest prioriterade frågor, intill miljö- och 

klimatfrågorna. I Europaparlamentet vill 

jag driva frågor som rör mänskliga fri- och 

rättigheter och förutsättningarna för EU 

att klara sin demografiska utmaning. 

7.Christian 

Valtersson 


Ålder 22 

Bor: Stockholm 

E-post: christian.valtersson@mp.se 

Blogg: baksteg.blogspot.com 

Jag kandiderar till Europaparlamentet 

för att det behövs fler unga makthavare. 

Med en medelålder på runt 60 år och med 

en övervägande konservativ majoritet 

behöver parlamentet unga gröna normkritiska 

frihetskämpar som inte tvekar att 

säga ifrån vare sig mot övervakningslagar, 

homofobi eller gråa industriintressen. Jag 

vill utnyttja de verktyg som finns inom 

Europeiska Unionen för att på allvar agera 

för att rädda klimatet, och jag tror att 

unionen blir vad vi gör den till. 

Jag är en van debattör och kommer gärna 

ut just till din lokalavdelning och övertygar 

alla om vikten av att rösta grönt 7 juni.

strålande aktivt Gu Norr! 

ElisaBEtH ottilia carlsson 


Den 24 januari deltog sol-vind-ochvatten-förespråkare 

i den kraftfulla protestmarschen 

i Uleåborg mot ännu ett 

kärnkraftverk i norra Finland. Allt som 

allt hade Nätverket mot kärnkraft och 

uranbrytning i Norrbotten samlat ihop 

ett 20-tal personer som åkte i samlad 

trupp längs kusten till finska Uleåborg. 

Ungefär 300 demonstranter samlades och 

sjöng ”Rikkautta puhtaasta luonnosta, ei 

uraanivoimasta!”* Helgen efter träffades 

åtta gröna ungdomar från alla Norrlands 

hörn och kanter i Säivis byagård, två 

mil väster om Haparanda. Medlemshelgen 

ägnades delvis åt förberedelse inför 

RÅM, men innehöll också föreläsningar 

om klimatpåverkan, engagemang och 

den räntefria banken JAK. Vi förvandlade 

motionerna till heta värderingsövningar 

och kopplade av med bastubad och sing- 

star om kvällarna. * Rikedom från ren 

natur, inte från uranenergi! 

Vill du också prova på spark-express 

till och från E4:an i samband 

med lägervistelser längs kusten? 

Hör av dig till gunorrbotten@ 

mp.se eller till sammankallande 

för GU Norr: ellika.nordstrom@ 

mp.se. 

21

22 

Gör er hörda i miljöpartiets 

utbildningspolitik “utbildning är också grunden 

för ökad medvetenhet 

om de globala klimat- och 

kristina pErsDottEr 

Utbildningspolitisk utredare, TCO 

Miljöpartiet säger att alla som vill 

ska ha möjlighet att studera. Ska den 

möjligheten finnas framöver krävs fler 

högskoleplatser, men också ett förnyat 

arbete för att motverka den sociala snedrekryteringen. 

Med mindre än två år 

kvar till riksdagsvalet lanserar TCO ett 

program för en bättre högskola, och 

uppmanar samtidigt Grön Ungdom att 

sätta press på sitt moderparti när det 

gäller utbildningsfrågor. 

En välutbildad befolkning är en viktig 

förutsättning för att skapa arbeten i alla 

delar av Sverige. Utbildning är också 

grunden för ökad medvetenhet om de 

globala klimat- och miljöutmaningar 

som skär genom alla politikområden, 

och för att miljövänligare teknik ska 

utvecklas. 

Idag har inte alla samma faktiska 

möjlighet att studera vid högskolor 

och universitet. Den sociala snedrekryteringen 

kvarstår och det saknas en 

tydlig strategi för hur högre utbildning 

ska göras mer tillgänglig för alla. Därför 

vill vi nu att en nationell strategi för 

breddad rekrytering tas fram. Strategin 

måste vara långsiktig och omfatta hela 

utbildningssystemet. I en sådan strategi 

ser vi det som naturligt att bland annat 

följande ingår: 

– Alla elever ska ges lika möjligheter i 

skolan. 

– Studie- och yrkesvägledningen behöver 

utökas för att underlätta för 

eleverna att göra val oberoende av kön 

och social bakgrund. 

– Studiemedlet och trygghetssystemen 

för studenter behöver förbättras för att 

inte blivande studenter ska skrämmas 

iväg. 

Att nya grupper ska få tillgång till 

högre studier förutsätter också att 

utbildningsplatserna ökar i antal. De 

växande ungdomskullarna, viljan hos 

svenskarna att läsa vidare och behovet 

av välutbildad arbetskraft pekar tydligt 

på behovet av fler platser. Detta behov 

är nu än tydligare då den djupa lågkonjunkturen 

har bidragit till en snabb och 

kraftig ökning av antalet sökande till 

högskolan, en ökning som kommer att 

fortsätta till höstterminen 2009. 

Nu är det mindre än två år kvar till 

miljöutmaningar som 

skär genom alla politikområden” 

riksdagsvalet. Jag vill uppmana Grön 

Ungdom att inför den valrörelse som 

kommer allt närmare sätta press på sitt 

moderparti att driva frågan om den 

sociala snedrekryteringen, och samtidigt 

verka för att fler högskoleplatser 

inrättas. Med ett tufft Grön Ungdom 

som inte nöjer sig med ord utan kräver 

konkret handling kan fler livsdrömmar 

uppfyllas, samtidigt som sysselsättningen 

kan öka och kunskaper om globala 

utmaningar sprids. 

Illustration: Rosalie Haglund.

så äter du 

medvetet! 

Har dina föräldrar eller dina mor-/ 

farföräldrar också stora, tjocka pärmar 

med recept och andra urklipp 

ur tidningarnas matdelar? Var inte 

orolig, du behöver inte ärva dem. Nu 

finns en annan lösning. 

Text 

rosaliE HaGlUnD 

rosalie.haglund@mp.se 

I vårt samhälle idag sägs det ibland att 

allting finns på internet. Det är nog till 

stor del sant, inte minst när det kommer 

till recept och annat matrelaterat. I det 

här numret av Avtryck vill jag peppa dig 

med några exempel på gröna bloggar 

och andra webbsidor relaterade till mat. 

Hittar du inte det du söker så ta en tur 

ut på nätet. Det är omöjligt att ta fram 

alla sköna recept och visa här, det finns 

så många – och det är helt klart PEPP! 

VeganMatPepp 

Det här är en sida som verkligen är värd 

att besöka. Sidan drivs av två eldsjälar, 

Allo och Pop-Pär. Här finns mumsiga 

recept som kombineras med fantastiska 

fotografier, vilket gör att det riktigt vattnas 

i munnen. Det finns en tanke att 

VeganMatPepp i framtiden ska bli en 

kokbok. www.veganmatpepp.org 

Äkta Vara 

På den här sidan kan du läsa om vad livsmedel 

innehåller och vad de inte borde 

innehålla. Ta reda på vad tillsatskoderna 

på förpackningen betyder eller hitta bra 

böcker om riktig mat! Här finns också 

författaren och journalisten Mats-Eric 

Nilssons blogg. Han har bland annat 

skrivit den färska boken Äkta vara. 

www.aktavara.se 

Vegan Göteborg 

Här hittar du i stort sett allt du behöver 

veta om vegansk mat i Göteborg. Vilka 

restauranger du kan besöka, var du hittar 

de veganska produkterna i mataffärerna 

och – icke att förglömma – de 

smaskiga recepten! 

www.vegangoteborg.se 

Veggietoppen 

Detta är helt enkelt en topplista för 

skandinaviska hemsidor och bloggar 

som är vego-relaterade, till exempel 

receptsidor. Sidan drivs av veggiemind. 

com som vill öka förståelsen för vegetarianism 

och veganism. 

www.veggiemind.com/veggietoppen 

Glass mot glass! 

En guide till glasstillverkning, med recept 

och tips på hur du fixar massor 

av olika smaker – helt utan att stödja 

djurindustrin. Glass mot glass! är en del 

av kopandafoods.com, en vegansk matblogg 

och receptsida. 

www.kopandafoods.com/glass 

INTRESSANTA LÄNKAR: 

www.vegetariskhusmanskost.se 

www.smmi.nu 

www.vegobruden.blogspot.com 

www.mossagarden.se 

www.veganvrak.blogspot.com 

23

24 

ANTI-KöTT-KAmpANJEN 

varken saklig eller konstruktiv! 

carolinE looH 

caroline_loo@hotmail.com 

Grön Ungdoms senaste kampanj 

”Byt mat – inte klimat!” är onyanserad. 

Låt oss föra en debatt om vad 

som är en verkligt hållbar livsstil, 

uppmuntrar Caroline Looh. 

Detta är ett känsligt ämne, hur man än 

vänder och vrider på det. Men just därför 

är det viktigt att göra just det: vända 

och vrida och belysa frågan utifrån olika 

perspektiv. Som i alla debatter är det angeläget 

- inte minst för att nå fram med 

ett budskap – att visa respekt för olika 

ståndpunkter. I många “gröna” organisationer 

dikterar vegetarianerna villkoren 

för debatten, köttätare framställs 

både som mindre vetande och mindre 

moraliska. Detta är varken schysst eller 

konstruktivt. 

Det finns mycket att säga om olika 

matvanors miljö- och klimatpåverkan. 

Därför är det extra tråkigt att det alltid 

är kött som diskuteras och utmålas som 

den stora boven i dramat. Dagens stora 

konsumtion av industriellt producerat 

kött är ohållbar, det håller jag helt med 

om. Men det vore spännande om gröna 

organisationer också ville granska andra 

industriers miljö- och klimatpåverkan 

utifrån samma resonemang. Alkoholindustrin 

är minst sagt smutsig, inte 

bara ur ett socialt perspektiv. Stora arealer 

används för att odla spannmål och 

druvor för alkoholframställning, för att 

inte tala om konstgödseln, de kemiska 

bekämpningsmedlen och de enorma 

mängder vatten som detta kräver. Här 

kan man verkligen diskutera vad vi 

egentligen använder planetens brukbara 

arealer till! 

Idag förs diskussionen om köttets negativa 

effekter utifrån dagens krassa 

verklighet – med en helt absurd konventionell 

köttindustri. Det ironiska är 

att när man vänder på resonemanget 

och frågar sig hur dagens konventionella 

vegetabilieindustri fungerar (jo, en 

sådan finns faktiskt!) så visar det sig att 

den är ganska smutsig, den också. Svaren 

jag brukar få på frågan om hur man 

löser gödslingen för vegetabilieproduktion 

utan djurhållning är antingen: 

1) tystnad – förmodligen för att den 

jag frågar vet att det är konstgödsel och 

stora mängder fossil energi inblandat 

här, eller 

2) användning av människobajs - 

teoretiskt sett, i framtiden. 

Här går det alltså bra att både blunda 

för dagens verklighet och hänvisa till 

teoretiska resonemang om framtiden! 

I samma anda måste man kunna diskutera 

köttproduktion, utifrån framtidsinriktade 

och visionära idéer - som 

kan bli verklighet här i detta land. Det 

kan vara kretsloppsjordbruk där vegetabilier 

odlas med hjälp av gödsel från 

djur. Det kan innebära att vi äter mer 

rotfrukter, spannmål och kött som 

passar för det nordiska klimatet, 

och mindre av importerade bönor, 

ris, quorn och grönsaker. Där 

kan finnas betesdjur i skogar, på 

marker med sly och buskar och på 

åkrar som vilar från odling. 

Jag undrar: Är det fruktbart att 

driva kampanjer på stan och utmåla 

köttätare som gråa, trista och fel? Hur 

ska människor våga lämna en ohållbar 

livsstil och förena sig med en grön 

rörelse som ser ner på dem? Och vad är 

egentligen poängen med att i Avtryck 

konstatera att det om alla åt vegetariskt 

skulle det (teoretiskt sätt) gå att föda X 

antal (minns inte siffran) fler människor 

på jorden? Behöver planeten fler människor? 

Kan man verkligen jämföra 

bilåkande med köttätande? Är bilar 

lika nödvändiga som mat? Det finns 

andra negativa och positiva (!) effekter 

av köttproduktion än påverkan på klimatet. 

Betesdjur som kor och får kan 

tillgodogöra sig gräs och sly som vi 

människor inte kan bryta ner, och som 

ofta växer på marker där det inte går att 

odla. Att växla mellan odling och bete 

är också ett sätt att förbättra jordens 

kvalitet och undvika urlakning. Betesdjur 

och betesmarker ökar även den 

biologiska mångfalden. Dessutom ger 

de näringsrik föda i ett klimat där det är 

svårt att odla vegetabiliska grödor med 

motsvarande näringsvärde. Att importera 

vegetabilier är också tvivelaktigt ur 

både miljö- och rättvisesynpunkt. Vi 

gröna måste vidga våra perspektiv och 

nyansera debatten! 

FINetikett.indd 1 08-10-23 01.14.46

sToppA 

lissabonfördraget! 

maria fErm 

Språkrör Grön Ungdom 

maria.ferm@mp.se 

Lissabonfördraget, som röstades 

igenom i riksdagen i höstas och 

börjar gälla när alla EU-länder ratificerat 

fördraget, innebär en maktöverföring 

av historiska dimensioner 

från Sverige till Bryssel. Det 

kommer att ge EU makt i många 

nya frågor, och ger även EU makt 

att obegränsat utöka sin egen makt 

till nya politikområden genom de 

listiga ”passarellerna”. 

Vi gröna röstade nej till Lissabonfördraget 

i riksdagen och anser att Sveriges 

befolkning borde få folkomrösta 

om denna enorma maktöverflyttning. 

Hur demokratiskt känns det att driva 

igenom det omsminkade Lissabonfördraget, 

trots att det irländska folket 

röstade nej? 

När EU-konstitutionen föll, efter 

att den ratats av folket i flera länder, 

Anti-kött-kampanjen 

förbundsstyrelsen genom maria ferm 

besvarar caroline loohs debattinlägg 

angående Grön Ungdoms anti-köttkampanj. 

Grön Ungdoms riksårsmöte 2008 beslutade 

att Grön Ungdoms riksorganisation 

skulle genomföra en kampanj för att uppmärksamma 

köttkonsumtionens klimatpåverkan. 

Det är anledningen till genomförandet 

av kampanjen ”Byt mat, inte 

klimat”. Uppdraget som riksårsmötet gav 

till förbundsstyrelsen handlade alltså om 

bestämde sig EU-ledarna för att tillämpa 

den klassiska tankepaus-strategin. 

Tyvärr blev det mer paus än tanke. I 

stället för att fundera på hur EU-konstitutionen 

kunde förbättras verkade 

pausen mest ägnas åt att fundera på 

hur konstitutionen skulle godkännas 

trots att den redan ratats. 

Även om Lissabonfördraget har bytt 

namn på vissa saker så är det precis 

samma sak. 96 procent av Lissabonfördraget 

är identiskt med den gamla 

EU-konstitutionen. Den svenska EUkommissionären 

Margot Wallström 

har också kommenterat att fördraget 

och konstitutionen i allt väsentligt är 

samma sak. 

Lissabonfördraget innebär att EU får 

mer makt på 68 politikområden. Det 

handlar om allt från frågor om polis, 

försvar och EU:s närvaro i rymden 

till asylfrågor och idrottspolitik. Men 

att fokusera på just köttkonsumtionens 

miljöpåverkan, och därför är kampanjen 

inte bredare. 

Kampanjen har medvetet fokuserat på 

politiska förslag och ekonomiska styrmedel, 

inte på att alla ska bli vegetarianer. Vi 

måste våga diskutera köttkonsumtionens 

klimatpåverkan utan att samtidigt skuldbelägga 

alla som väljer att äta kött, vilket vi 

vill förmedla genom kampanjen. Som politiskt 

ungdomsförbund för vi därför fram 

förslag som att ta bort EU:s subventioner 

det mest skrämmande med Lissabonfördraget 

är de så kallade passarellerna. 

Passarell är det franska ordet för 

gångbro, och fördragets ”gångbroar” 

innebär att EU kan skaffa sig makt på 

helt nya områden. EU kan gå över från 

att besluten behöver vara enhälliga, till 

beslut med kvalificerad majoritet, på 

helt nya områden ifall de vill. Unionen 

får alltså makt att själv ta sig ännu mer 

makt. 

Vi måste protestera mot Lissabonfördraget, 

som inte bara har ett 

tveksamt innehåll utan även har 

drivits igenom med ett tveksamt tillvägagångssätt. 

Det är inte EU som 

behöver mer makt och fler saker att 

besluta om, utan medlemsländernas 

befolkningar. 

till köttproduktionen, låta köttet betala för 

sin miljöpåverkan genom skatter och införa 

mer vegetarisk mat i offentlig sektor. 

När det gäller det faktum att planeten 

skulle kunna föda fler människor om alla 

var vegetarianer så handlar det inte om att 

försöka öka befolkningen i världen, utan 

att försöka minska svälten genom att ta 

tillvara världens resurser på ett smartare 

sätt. 

Förbundsstyrelsen 

25

RiksÅrsmötet 2009 

Heta diskussioner i en iskall aula, en 

karaoke kväll sen att glömma samt 

ett timlångt snöbollskrig under lördagskvällen. 

RÅM 2009 gjorde inte bara Göteborg lite 

grönare för en helg utan tog med den 

gröna rörelsen ett rejält kliv fram när 

medlemmarna enades om att Nisse Hult 

nu äntligen kan gå i pension! 

Självklart behandlades en bunt andra motioner 

också under mötets gång, bland de 

populäraste fanns ”Legalisera barns åsikter” 

om avskaffad rösträttsålder, ”Dags för 

GU att tänka själv” om att börja föra egen 

politik samt ”Motion angående språkrör” 

om att bara ha ett språkrör. Alla dessa avslogs 

dock. 

Den plågsamma voteringsväntan fylldes 

med skoj och skratt då presidiet utlyste 

skämt med temat acklamation! ”Hur 

får man igenom sina yrkanden? Genom 

facklamation”. ”Acklamydia – om du inte 

använt kondom när det gått hett till i plenum” 

ansågs så opassande att presidiet 

valde att censurera vitsen. 

Som ett bevis på den lyckade regionaliser- 

26 

ElisaBEtH ottilia carlsson 


Valda på 

riksårsmötet 

SPrÅkrÖr 

Maria Ferm, 23 år, Stockholm (omval) 

Jakop dalunde, 25 år, Stockholm (omval) 

kASSÖr 

Thony Andreasson, 21, Göteborg (nyval) 

ÖVriGA lEdAMÖtEr i FÖrBuNdSStYrElSEN 

Fredrik Frangeur, 25, Malmö (omval) 

linn olauson, 18, Härnösand (nyval) 

Andreas Petersson, 19, Kiruna (omval) 

tove Stibe, 24, Stockholm (nyval) 

Viktoria Such, 25, Umeå (nyval) 

Mikaela Persson, 20, Landskrona (nyval) 

Christian Valtersson, 23, Stockholm (nyval) 

Anders lindell, 20, Stockholm (nyval) 

ingen av förbundet överraskade GU Norr 

med sin kampsång på söndagsscenen. 22 

deltagare från förbundets till ytan största 

region roade RÅM med en dialektal sångtext. 

Även Emma Liliestam stegade upp 

på scenen och sjöng sitt bidrag till Young 

Greens EP valskampanj. Den fick stående 

ovationer och här kan du lyssna/rösta 

fram den: europeangreens.eu/greenvision 

Trots förra årets stadgeändring för 

”queertering”, det vill säga minst 50% i alla 

årsmötesvaldagrupper lyckades årsmötet 

välja en majoritet män till både förbundstyrelse 

och valberedning. Det lilla tillägget 

”plus/minus en person” gjorde det 

möjligt att även fortsättningsvis låta våra 

65% kvinnliga medlemmar vara underrepresenterade 

i föreningens högsta organ. 

Även i talarstolen var det män som 

regerade. Utomförbundliga talare var bl a 

Grön Ungdom Norges språkrör Hendrik, 

RFSL´s ordförande Felix König, Peter Eriksson 

och Carl Schlyter (mp). Alice Bah 

inledningstalade om hur viktigt det var 

att komma ihåg att ALLT ÄR MÖJLIGT 

BARA MAN VILL. 

Tycker du att helgen gick för fort, vill du 

riktigt mysa i minnena av detta riksårsmöte 

så råder vi dig att surfa in på bloggen; 

riksarsmote09.blogspot.com 

populära att-satser som bifölls 

(godkändes alltså): 

• Att avgiften för 2010 sätts till 0 

svenska kronor. 

• Att lägga 30 000 på kampanjarbete/representation 

kring 

FN:s toppmöte (COP 15) i 

Köpenhamn. 

• Att ett arbete ska påbörjas för 

att utbilda och stödja medlemmar 

som avser att kandidera 

till landsting- eller kommunfullmäktige, 

eller bli förtroendevald 

i nämnder. 

• Att Miljöpartiet de Gröna ska 

verka för att det genomförs 

en SOU om hur ett system 

med individuella utsläppsrätter 

skulle kunna genomföras i 

Sverige 

• Att Grön Ungdoms medlemstidning 

Nisse Hult byter 

namn och blir Grön Ungdoms 

medlemsmagasin Avtryck.

28 

Mot Avtryckaren 

Nu har övriga alliansen fått med sig 

Centerpartiet på en grå energipolitik 

som hotar en hållbar utveckling. I 

februari gick den samlade regeringen 

ut med att de planerar att bygga ut 

kärnkraften. Beslutet möttes 

givetvis av häftiga reaktioner. 

– Med denna uppgörelseunderskattar 

alliansen den 

explosionsartade utvecklingen 

av energieffektiva 

och förnybara lösningar 

som sker runt om i världen. Det 

här blir ett riktigt dyrt beslut för oss 

skattebetalare, säger Lasse Gustavsson, 

generalsekreterare på Världsnaturfonden 

WWF. 

Han får medhåll från Miljöpartiets 

språkrör. 

– Regeringens politik ger mindre el 

och höjda elpriser, säger Peter Eriksson. 

Den leder till färre jobb. Vi behöver 

satsa på klimatomställningen 

och bygga om Sverige – inte skapa 

osäkerhet om energipolitiken. Att 

Maud Olofsson viker sig för de övriga 

allianspartierna är beklagligt, men 

tyvärr inte förvånande. 

På Baksidan 

en miniaktion 

Sugen på att göra en enkel men sjukt 

effektiv miniaktion? Kopiera baksidan av 

detta nummer med reklamlappen på och 

sprid ut över hela stan, typ på mataffären, 

anslagstavlan i ditt hyreshus eller alla 

lyktstolpar i kommunen. 

Vart man kommer om man ringer telefonnumret? 

Jo förstår ni, numret som finns 

på lappen leder till en telefonsvarare där 

en finfin röst trevligt berättar att det är 

Miljöpartiet man ska rösta på den sjunde 

juni i EU-parlamentsvalet. Fiffigt va!? Så! Ut 

och kampanja! 

SArA PArkMAN 

ego.sum.sara@gmail.com 

Grön studentpolitik 

I ett kunskapssamhälle måste man 

kunna lära, lära ut och lära om. Ett 

samhälle i ständig utveckling behöver 

en väl fungerande högre utbildning. 

Universitetens uppgift ska vara att sprida 

kunskap till studenter och samhället 

samt att ständigt analysera och utveckla 

den gemensamma kunskapsmassan. 

Målet för undervisningen ska vara 

att studenterna ska kunna ta ansvar, 

kritiskt reflektera och lösa problem. 

Studentinflytandet i den högre utbildningen 

måste stärkas. Kårobligatoriet 

är en förlegad form av kollektivanslutning 

som bör avskaffas, samtidigt som 

studenternas rättigheter måste skyddas 

i lag. Den sociala snedrekryteringen till 

högskolan måste brytas. Vi vill utveckla 

möjligheterna att gå praktiska yrkesutbildningar 

på högskolenivå. 

Var och en som studerar gör inte enbart 

en insats för sin egen utveckling utan 

också för samhället i stort. Vi vill öka 

Beställ detta 

nummer! 

Använd detta nummer av 

Avtryck i EP-valrörelsen! 

Ha det på bokbord eller dela ut det 

på stan. Special price for din lokalavdelning. 

För mer info kontakta kansliet 

08-588 32 902 eller gu@mp.se 

Gillar du magasinet du håller i? Då är det dags 

att skaffa en prenumeration till dig eller någon 

du gillar. För medlemmar i Grön Ungdom är 

tidningen gratis. För andra privatpersoner kostar 

det 100 spänn per år och för bibliotek är priset 

300 riksdaler. Tidningen kommer ut fyra gånger 

bidragsdelen i studiemedlen. Studiemedelssystemet 

ska präglas av flexibilitet 

och stor möjlighet för individen att styra 

över sin livssituation. Man ska kunna 

studera så länge man vill och vid den tid 

man själv väljer. Flexibiliteten ska också 

innebära att det belopp en student väljer 

att låna är självvalt upp till en viss totalsumma. 

Det sociala skyddsnätet runt 

studenter måste utgå från en helhetssyn 

på studenternas situation och göra det 

möjligt att studera vid vuxen ålder. För 

det livslånga lärandet fyller också studieförbund, 

kommunal vuxenutbildning 

och folkhögskolor en allt viktigare funktion. 

Dessa organisationer måste vara 

flexibla för att kunna möta olika behov 

och grupper. Därför ska de garanteras 

frihet och resurser. Studenter ska också 

innefattas i de sociala trygghetssystemen. 

Inga avgifter ska få tas ut för studier på 

högskolor och universitet. 





Prenumerera på Avtryck! 






Hitta din kandidat 

per år och är alltid garanterat full av inspirerande 

läsning och bilder. 

För att teckna en prenumeration, kontakta 

kansliet på 08-588 32 902 eller gu@mp.se

Berätta för Avtryck vad din lokalavdelning pysslar med! Bilder 

och aktionshistorier mottages tacksamt på avtryck@mp.se 

stoCkhoLM 

Grön Ungdom Region Stockholm har 

under hösten vuxit och mycket nytt 

engagemang har lagts på att bygga 

våra fem lokalavdelningar. Inför våren 

kommer engagemang satsas på ”Byt mat 

inte klimat”-kampanjen. Vi har tänkt 

ta oss ut till våra vänner i Miljöpartiets 

kommunavdelningar, föreläsa om köttets 

miljöpåverkan och diskutera med dem 

om kommunernas arbete för ett bättre 

klimat. Samtidigt som vi knyter band 

och tillmötesgår önskningar om att 

delta på kommunavdelningarnas möten 

för vi den interna kampanjen för ett 

klimatsmart samhälle vidare! Snart håller 

vi också en fördjupningskurs på temat 

internationell solidaritet med EU-perspektiv. 

Vi har även laddat inför EP-valet 

med ett pepparkaksglaseringsmöte där 

vår EP-valskommitté startades. Kommittén 

är öppen för alla medlemmar och har 

som mål att genomföra den grymmaste, 

roligaste valkampanjen hittills. Välkomna, 

alla som vill delta i kampen för ett 

trevligt klimat och ett hållbart samhälle! 

gÄVLe 

GU Gävle höll igång som vanligt genom 

hösten och genomförde diverse aktiviteter 

och aktioner. Bland annat samarbetade 

vi med Ung Vänster och SSU för 

att ordna Rock mot rasism. Mot slutet av 

året tog vi även en debatt med de lokala 

Sverigedemokraterna och deras ungdomsförbund 

kring frågorna invandring, 

feminism och miljö. Debatten var mycket 

uppskattad och på det hela taget lyckad, 

även om vi kanske borde ha gjort lite mer 

reklam för den. Vi har även lyssnat på ett 

par föreläsningar, knutit kontakter med 

de lokala syndikalisterna och även gjort 

gatukonst, för det är en så himla peppande 

och givande gruppaktivitet. Under 

våren hoppas vi få hit ännu fler föreläsare 

för att sedan fylla sommaren med aktiviteter, 

precis som förra året! 

MaLMö 

I december var Grön Ungdom Malmö 

mycket aktiva i kampanjen ”Byt mat inte 

klimat”. Flera bokbord på gymnasieskolor 

genomfördes och dagen innan julafton 

var vi ute och kampanjade i julhandeln 

för minskad köttkonsumtion, samtidigt 

som vi bjöd på glögg och pepparkakor. 

I början av januari publicerades en debattartikel 

om köttkonsumtionens klimatpåverkan 

av vårt språkrör Molina 

Marshall och vår ombudsperson Fredrik 

Frangeur i Skånska Dagbladet. Den tionde 

januari demonstrerade vi tillsammans 

med många andra mot Israels attack på 

Gaza. Veckan efter detta följde vi upp 

med ett seminarium med Maria Ferm och 

Fredrik Frangeur om De grönas syn på 

konflikten i Mellanöstern. Seminariet var 

mycket välbesökt. Grön Ungdom Malmö 

deltog också i en allmänpolitisk debatt på 

Malmö folkhögskola. Tiden kring jul har 

alltså sprudlat av aktivitet och opinionsbildning. 

hÄrösanD 

I Härnösand har hösten 2008 varit lite 

tunn vad det gäller medlemsmöten, men 

vi har i alla fall haft några. Året avslutades 

med en liten GU Norr-fest där vi 

tillsammans lagade mat, spånade framtidsvisioner 

för våra lokalavdelningar, 

pratade riksårsmöte samt arbetade med 

en presentation för riksårsmötet av vår 

ganska nya region. Denna lilla fest var 

väldigt mysig även om det tyvärr inte var 

så många som kunde komma (vilket kan 

ha något att göra med att inbjudan skickades 

ut ganska sent, eftersom det hela var 

en impulsidé). Efter nyår har vi peppat inför 

ett grymt RÅM! 

norrLanD 

Läs mer om GU Norrland stora aktivitet i 

finska Uleåborg på sidan 21. 

29

30 

”förlovningen och bröllopsförberedelserna 

är välkomna 

konsumtionsstimulanser och 

motverkar lågkonjunktur 

och arbetslöshet. folkets 

glädje är större än eljest 

vilket medför lägre sparande, 

högre inhemsk efterfrågan 

och något lägre arbetslöshet, 

särskilt i tjänstesektorn. Det 

är kontracykliskt starkt att 

förlovningstiden löper under 

konjunkturens svagaste skede. 

balanstalet i pensionssystemet 

kan förbättras, på sikt. 

kronan stärks, självklart.” 

Professorn i nationalekonomi, 

riksdagsledamoten Carl B Hamilton 

(FP) kommenterar kronprinsessans 

förlovning. 

Chamberland 

lämnar mp 

Grön Ungdoms förra manlig språkrör 

Alexander Chamberland har lämnat 

Miljöpartiet. I en 

debattartikel i 

Aftonbladet den 

8 mars meddelar 

han att han istället 

tänker vara aktiv 

i Femininistiskt 

Initiativ. 

Foto: Tomas Melin 

om förbundet 

Grön ungdom bildades 1986 som Miljöpartiet 

de Grönas ungdomsförbund. Vi är det 

enda ungdomsförbund som står för samma 

politik som moderpartiet. Alla i Grön Ungdom 

är också medlemmar i Miljöpartiet. 

Vi tar hänsyn till människor, djur och 

Håll utkik i kalendariet på gronungdom.se 

efter fler händelser. Dessa 

datum är det bra läge att skriva 

insändare eller göra en aktion om 

frågan som dagen gäller. 

mars 

21 FN:s dag mot rasistisk och etnisk 

diskriminering 

www.umr.se www.sverigemotrasism.nu 

www.rkuf.se och www.expo.se 

21 Världspoesidagen (FN) 

För poesi och berättarkonst. 

www.unesco-sweden.org 

22 Vattendagen (FN) 

Ifrågasätt privatiserandet av vatten i 

u-länder, Norrköping och Norrtälje. 

28 Grön Ungdom-dagen. Gör något, 

bara ni syns! 

april 

1 Första april. Tid för skämt. 

4 Martin Luther King dör 1968 

4 NATO (militära atlantpakten) grundas 

1949 

Kan NATO och King länkas ihop retoriskt? 

7 Världshälsodagen (FN) 

23 Världsbokdagen (FN) 

Vi sänkte bokmomsen och införde friår. 

Nu behövs sex timmars arbetsdag så att 

fler hinner läsa. www.varldsbokdagen.nu 

24 Försöksdjurens dag. www.djurensratt.se 

25 april – 1 maj: TV-fri vecka 

Ifrågasätt mediamakt och TV-passifieringen 

av samhället. Miljoner deltar i 

USA. www.tvturnoff.org/week.htm 

26 Tjernobyldagen till minne av kärnkraftsolyckan 

1986 

Nu är det bara ett par meter kvar tills 

den radioaktiva härden når grundvattnet, 

som miljoner är beroende av. 

hem.passagen.se/bolevin/Tjernobyl.htm 

maJ 

1 Arbetardemonstrationer 

3 Pressfrihetsdagen. Arrangör: 

www.unesco-sweden.org 

Samarbete: www.epigon.nu 

www.stockholmsfria.se 

www.miljomagasinet.se 

9 Europadagen. Nej till euro-nationalism. Ja 

till världen. 

15 Miljöpartiets Kongress i Skövde 

15 Internationella familjedagen 

Vad är en familj? Ifrågasätt kärnfamiljen 

natur över hela världen och verkar för mer 

helhetssyn, mångfald och långsiktlighet. 

Vår vision är en värld där alla kan åtnjuta 

livskvalitet och slippa onödigt lidande. För 

att komma dit ifrågasätter vi tankar och 

normer som idag genomsyrar politiken och 

vardagslivet. 

som norm. www.rfslungdom.se 

queerunderground.mine.nu 

21 FN:s dag för kulturell mångfald 

Varför nöja sig med kulturell mångfald? 

Mångfald är insikten om att det är mer 

stabilt och berikande att stödja sig på 

många mindre enheter, än på ett fåtal 

stora. Mångfaldstanken medför bland 

annat decentralisering, artrikedom och 

kulturell mångfald. Ur samma perspektiv 

ser Mångfaldspartiet de Gröna negativt 

på kärnkraft, superstater och storföretag. 

22 FN:s dag för biologisk mångfald 

23 Allmän värnplikt införs 1901 

Nu är det hög tid att avskaffa detta 

machotvång för män helt. 

29 Frankrike röstade nej till nya EU-grundlagen 

2005 

31 Tobaksfria dagen (FN/WHO) 

Tobak förstör även miljön. 

biphome.spray.se/monetar/tobak.htm 

JUni 

1 Mobilfria dagen. www.mossenmark.com 

www.vagbrytaren.org www.feb.se 

4 Internationell dag mot våld mot barn 

(FN) 

Uppmärksamma att psykiskt våld mot 

barn kan vara minst lika farligt, att barn 

behöver fler rättigheter, att mp 2002 

utsågs till bästa barnpartiet av 

www.barnverket.nu och att barnens rätt 

är en av våra 11 grundvärderingar. 

5 Världsmiljödagen, www.faltbiologerna.se, 

www.mjv.se Tillväxtfotboll? 

6 Sveriges nationaldag 

7 EP-valdagen 

12 Dagen mot barnarbete (ILO). Mer info: 

www.rattvisemarkt.se www.renaklader.org 

www.rattviseakademin.nu 

20 Flyktingdagen 

Samarbete: Asylkommittén och 

www.ingenillegal.org 

26 Internationella dagen mot drogmissbruk 

och olaglig smuggling 

www.unf.se och www.drugnews.se 

28 Stonewall-revolten 1969 

Stonewall var en svartbar för HBTQmänniskor 

i New York som polisen 

försökte göra razzia på och de som fanns 

på plats slogs tillbaka. Här föddes den 

moderna politiska kampen och det som 

senare kom att bli Pride. 

Större delen av vårt enskilda arbete bedrivs 

av enskilda medlemmar och lokalavdelningar, 

men vi är även aktiva på riksnivå och 

inter-nationellt. I Grön Ungdom genomför 

vi kurser, aktioner, skolbesök, föreläsningar, 

diskussioner och annat som medlemmar 

vill engagera sig i gärna i samarbete med 

andra delar i den gröna rörelsen.

ikskansLiet 

Grön Ungdom Riks 

Pustegränd 1-3 

118 20 Stockholm 

förbunDsstyreLsen 

Maria Ferm* 

Språkrör 

073-443 33 78 

Jakop Dalunde* 

Språkrör 

070-248 58 64 

E-post: gu@mp.se 

Gittan: Kansliet.GU 

Tel: 08-588 32 902 

Förbundssekreterare 

Linnea Haglund 

linnea.haglund@mp.se 

Tel: 070-277 10 70 

regioner gröna stuDenter 

Skåne 

Alex Lindskog* 

Stockholm 

Elina Åberg (kansli) 

gusthlm@mp.se 

LokaLt 

Avesta 

Malin Olsson 

adamsmalin@hotmail.com 

Eskilstuna 

Faisal Hassan* 

Gotland 

Jorunn Falkenhaug 

jo_runn@hotmail.com 

Gävle 

Anders Schröder* 

Göteborg 

Joakim Larsson (kansli) 

gu.goteborg@mp.se 

Helsingborg 

Jesper Nielsen 

portsmouthfiguration@gmail. 

com 

Hudiksvall 

Matilda Andersson 

mat_tilda@hotmail.com 

Väst 

gu.vast@mp.se 

Thony Andreasson* 

Kassör 

Fredrik Frangeur* 

Sammankallande 

Andreas Petersson* 

Linn Olauson* 

Norr 

Ellika Nordström* 

Härnösand 

Linn Olausson* 

Jämtland 

Amanda Henriksson* 

kristianstad 

Hampus Algotsson* 

LA (Lerum/Alingsås) 

Daniel Eriksson* 

lidköping 

Herman Anderson 

andersson.50996@telia.com 

linköping 

Tineska Magalhaes 

guavanekka@hotmail.com 

Malmö 

Fredrik Frangeur* 

Mariestad 

Tea Westelius 

haloumi91@hotmail.com 

Norrbotten 

Erik Thor* 

Tove Stibe* 

Viktoria Such* 

Mikaela Persson* 

Christian Valtersson* 

Anders Lindell* 

Rikskansli 

info@gronastudenter.se 


118 20 Stockholm 

Tel 08-588 329 05 

Sto (Stenungsund/tjörn/ 

orust) 

Niklas Larsson 

mrsolo1000@hotmail.com 

Stockholm Syd 

Bayram Uludag* 

trestad (trollhättan/Vänersborg/uddevalla) 

Anna Karlsson* 

umeå 

Viktoria Such* 

uppsala 

Kristin Lilieqvist* 

Värmland 

Valdemar Möller* 

Örebro 

Marcus Thörn 

marcus.thorn.damin@hotmail. 

com 

* Nås på gittan eller genom 

fornamn.efternamn@mp.se 

Olika kön, olika värde. 

Kvinnor tjänar fortfarande betydligt mindre 

än män, trots att de utför samma arbete. 

Finns det någon som på riktigt tycker att det 

skall vara så? Vi tror inte det. Miljöpartiet har 

en tydlig politik för att ändra på detta. 

Läs om det på vår hemsida www.mp.se 

ny förbundsstyrelse 

När du läser det här så har en ny förbundsstyrelse 

valts. Det kan således 

tyckas konstigt att läsa vad föregående 

styrelse sysslat med. Mycket av styrelsearbetet 

under hösten och vintern har 

dock varit fokuserat på att lägga en bra 

grund det kommande året. Både gällande 

styrelsearbetet och den kommande euvalrörelsen. 

I slutet av november så hade förbundsstyrelsen 

sitt sjunde möte. De stora 

punkterna på dagordningen var långsiktiga 

diskussioner kring styrelsearbetet och 

kommande verksamhetsår. Många idéer 

togs fram på hur vi kan göra arbetet mer 

effektivt. I december så lanserades också 

kampanjen ”Byt Mat Inte Klimat” om 

köttkonsumtionens klimatkampanj. 

I början av januari träffades förbundsstyrelsen 

igen för det åttonde 

mötet. Mycket av diskussionerna och arbetet 

kretsade kring att få fram konkreta 

resultat av de mer lösa diskussioner som 

först tidigare. Budget, verksamhetsplan 

och propositioner till Riksårsmötet arbetades 

fram. Förutom detta så hann vi 

också med att ha ett mycket konstruktivt 

möte med riksvalgruppen för att 

diskutera vår kampanj till europaparlamentsvalet. 

Vi är övertygade om att det 

kommer att bli en grym kampanj. 

Vi har haft mycket visioner om hur vi vill 

utveckla arbetet och förbundet i framtiden. 

Främst handlar det om att ge bra 

förutsättningar för engagemang. Det sker 

fantastiska saker på alla nivåer inom förbundet. 

Förutom allt regionalt och lokalt 

engagemang så håller en ny webbplats 

på att tas fram och det kommer att arrangeras 

ett internationellt sommarläger 

tillsammans med miljöpartiet. 

När den här texten skrivs så är det en 

vecka kvar till rikårsmötet. Ett kortare 

styrelsemöte återstår för den gamla 

styrelsen innan nya förmågor ska ta över 

och börja bygga på det som via ep-valet 

i juni så småningom ska bli en grym valrörelse 

2010. Vi hoppas och tror att den 

nyvalda förbundsstyrelsen kommer att 

klara det galant. Framtiden är grön. 

31

Posttidning B 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv avflyttning 

återsändes försändelsen med 

den nya adressen på baksidan. 

Avsändare 

Avtryck 

Grön Ungdom 


118 20 Stockholm

Avtryck nr 1 årgång 2009 - Get a Free Blog

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?