Avtryck nr 1 årgång 2009 - Get a Free Blog
Avtryck nr 1 årgång 2009 - Get a Free Blog
Avtryck nr 1 årgång 2009 - Get a Free Blog
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Är biffen boven<br />
i klimatdramat?<br />
Historiens första officiella <strong>Avtryck</strong> är här!<br />
GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN<br />
Grön ekonomi blir<br />
räddningen för finanskrisen<br />
Följ med till<br />
Norge på aktion<br />
Vi ska ändra EU!<br />
Hitta din kandidat
Nya gröna krafter<br />
Ingen ska missa att det är EU-parlamentsval<br />
den 7 juni! Med detta första<br />
nummer någonsin av Grön Ungdoms<br />
medlemsmagasin <strong>Avtryck</strong> vill vi peppra<br />
dig full av kunskap och entusiasm inför<br />
stundande valrörelse. Den gamla tidningen<br />
Nisse Hult har gått i pension och<br />
gjort utrymme för nya gröna krafter att<br />
göra <strong>Avtryck</strong>. Låt oss börja i EU!<br />
Om du mot alla odds inte känner dig<br />
alltför exalterad inför EU-parlamentsvalet<br />
finns en hel del annat smått och gott<br />
att läsa i detta nummer. Känner du till de<br />
bästa filmerna med ett grönt budskap?<br />
Det gör vi (sidorna 4-5). Dessutom: missa<br />
inte den heta diskussion som har brutit<br />
ut på debattsidorna om Grön Ungdoms<br />
kampanj ”Byt mat – inte klimat”.<br />
YlVa lUnDkVist, chefredaktör<br />
“Jag är kreationist. Men jag tycker<br />
inte att skolorna helt ska svänga<br />
om och ersätta Darwins lära med<br />
bibeln. Men jag tycker att man ska<br />
presentera båda förklaringarna<br />
utan att ta ställning för vilken av<br />
dessa läror som är korrekt.”<br />
2<br />
Ella Bohlin (etta på kd:s ep-lista)<br />
Chefredaktör/ansv.utg.<br />
Ylva Lundkvist<br />
ylva.lundkvist@mp.se<br />
Integritetskränkningar<br />
och mindre makt åt folket<br />
juni är det val till EU-parlamentet,<br />
7 och denna gång är valet viktigare än<br />
på länge. Parlamentet får ökad makt och<br />
EU tar på sig fler och fler frågor. Vi har till<br />
exempel inte sett mer än början på integritetsdebatten<br />
– FRA och IPRED var bara<br />
förrätten. EU:s telekompaket innebär<br />
övervakning och filtrering av Internet och<br />
teledatalagringsdirektivet kommer att<br />
tvinga företag att lagra alla medborgares<br />
telefonsamtal, sms, e-post och surfande.<br />
ACTA-avtalet ska ge myndigheter rätt att<br />
läsa och kopiera innehållet i datorer och<br />
Grafisk formgivare<br />
Anders Brunberg<br />
anders.brunberg@mp.se<br />
Jakop DalUnDE<br />
Språkrör Grön Ungdom<br />
jakop.dalude@mp.se<br />
Bildredaktör<br />
Rosalie Haglund<br />
rosalie.haglund@mp.se<br />
USB-minnen varje gång man passerar en<br />
gräns. Dessa allvarliga inskränkningar i<br />
den personliga integriteten måste stoppas<br />
redan på EU-nivå, vi kan inte vänta tills<br />
bomben dimper ned i det svenska knät.<br />
Samtidigt väntar klimatförhandlingarna i<br />
Köpenhamn, vår generations ödesstund.<br />
Det är nu vi måste ta chansen att på allvar<br />
vända utvecklingen. EU kommer att spela<br />
en viktig del i dessa förhandlingar, och det<br />
gör den gröna rösten i EU-parlamentet extra<br />
viktig. Vi kan arbeta tillsammans i valrörelsen<br />
för att göra den rösten stark.<br />
Vi ses på skolorna, möteslokalerna och de<br />
digitala barrikaderna!<br />
Språkredaktör<br />
Jonas Eklund<br />
jonas.eklund@mp.se<br />
Webbredaktör<br />
Elisabeth Carlsson<br />
elisabeth.carlsson@mp.se<br />
OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM • ISSN: 1100-763X • E-post: avtryck@mp.se • Tel: 08-58 83 29 02 • Adress: <strong>Avtryck</strong>, Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, 118 20<br />
Stockholm. • Alla medlemmar i Grön Ungdom får <strong>Avtryck</strong> gratis. • Tryck: AM Tryck • Papper: Profisilk,150 g • Allt i tidningen är inte Grön Ungdoms gemensamma åsikter.
ett grönt<br />
YlVa<br />
lUnDkVist<br />
I Norge har människorättsrörelsen<br />
vunnit en seger<br />
efter många års kamp. Organisationen<br />
som lyckats göra<br />
avtryck i den norska politiken<br />
är Borgerrettighetsstiftelsen<br />
Stopp Diskrimineringen. Både<br />
Sverige och Norge beslutade<br />
nyligen om nya diskrimineringslagar,<br />
men till skillnad<br />
från i Sverige är människor<br />
med funktionsnedsättning i<br />
Norge numera skyddade mot<br />
diskriminering i form av otillgänglighet.<br />
Den norska lagens krav<br />
uttrycks som att privata och<br />
offentliga verksamheter som<br />
riktar sig till allmänheten<br />
AVTRYCK<br />
måste sträva efter universell<br />
utformning av bland annat<br />
byggnader och anläggningar.<br />
Brott mot kravet på universell<br />
design räknas som diskriminering<br />
och ger den som utsätts<br />
rätt till skadestånd. Även<br />
eventuell ekonomisk förlust<br />
ersätts.<br />
– Det är närmast<br />
tragikomiskt att se ännu ett<br />
land sälla sig till listan på länder<br />
som redan klassat otillgänglighet<br />
som diskriminering,<br />
samtidigt som den svenska regeringen<br />
och riksdagen så sent<br />
som i juni 2008 avstod från att<br />
införa en sådan regel, säger<br />
Hans Filipsson, initiativtagare<br />
till och språkrör för Marschen<br />
för tillgänglighet.<br />
– Därför kommer vi att<br />
marschera ännu ett år i demonstrationen<br />
Marschen för<br />
tillgänglighet lördagen 13 juni<br />
<strong>2009</strong>, säger Hans Filipsson.<br />
Det är det sjunde året i rad<br />
som det demonstreras runt<br />
om i Sverige för att otillgänglihet<br />
ska klassas som förbjuden<br />
diskriminering mot personer<br />
med funktionsnedsättning.<br />
Planeringen är redan igång<br />
för marscher på en mängd orter,<br />
och Marschen för tillgänglighet<br />
hoppas kunna göra ett<br />
rejält avtryck i den svenska<br />
politiken i år!<br />
Är biffen boven<br />
i klimatdramat?<br />
Historiens första officiella <strong>Avtryck</strong> är här!<br />
GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN<br />
Grön ekonomi blir<br />
räddningen för finanskrisen<br />
Följ med till<br />
Norge på aktion<br />
Vi ska ändra EU!<br />
Hitta din kandidat<br />
Gröna filmEr<br />
Nästa gång du vill se<br />
en film vet du vilken 4<br />
profilEn<br />
Nu är grön Nationalekonomi här 6<br />
lÄr DiG om EU<br />
Så blir du mest påläst i EP-kampanjen 8<br />
natUr & UnGDom<br />
Norsk miljöaktivism när<br />
den är som bäst 11<br />
poznan<br />
Vi var där 14<br />
antHonY anD tHE JoHnson<br />
Musik för en grön rebell 15<br />
Bli lYckliG<br />
Här är boken med<br />
vetenskapligt belagda tips 17<br />
UnGa Ep-kanDiDatEr<br />
För dig som vill rösta ungt 18<br />
DEBatt<br />
Om Lissabon, köttkonsumtion<br />
och utbildning 22<br />
rÅm 09<br />
Vad hände? Vem valdes? 26<br />
lokalt<br />
Hänt i veckan 29<br />
Nästa nummer av <strong>Avtryck</strong> kommer<br />
i maj <strong>2009</strong>, deadline är 7 april.<br />
3
Grönt på f ilmduken<br />
4<br />
Den här listan gör inga anspråk på att<br />
vara en komplett topplista (alla filmer<br />
utom en här är ju västerländska) men<br />
här finns i alla fall tips på filmer som<br />
är mycket bra och har gröna budskap.<br />
Läs mer om filmerna på imdb.com<br />
och tipsa gärna om fler bra filmer med<br />
gröna budskap till nästa nummer!<br />
Drottning Christina<br />
(Queen Christina, 1933)<br />
Den här Greta Garbo-filmen har faktiskt<br />
många queera och feministiska poänger.<br />
Med tanke på vilka krigsrubriker det blev<br />
i kvällstidningarna när två män kysste<br />
varandra i svensk tv på 1990-talet, så är det<br />
ju en smula intressant att superstjärnan<br />
Garbo redan 1933 kysste en kvinna i denna<br />
film.<br />
PiPPi LångstruMP-fiLMerna<br />
(1969–1970)<br />
Pippi är en stark tjej som tänker själv och<br />
ifrågasätter normer, inte minst sin egen<br />
könsroll. Hon tar ställning för de svaga<br />
och låter inte skolan störa hennes studier.<br />
Kan det bli grönare? Ja, faktiskt. Pippi har<br />
ju även olikfärgade strumpor och enligt en<br />
nutida undersökning väljer hela 90 procent<br />
av de som bär olikfärgade strumpor<br />
och som röstar i val att lägga sin röst på<br />
Miljöpartiet!<br />
eMiL i Lönneberga-fiLMerna<br />
(1971–1973)<br />
Här flockas gröna värderingar som<br />
småskalighet, tillväxtkritik, förnöjsamhet,<br />
solidaritet, livskvalitet och så vidare. Mot<br />
alkohol och för att även grisar ska ha roligt!<br />
ÄPPeLkriget (1971)<br />
Om gräsrotsmotståndet mot tyska rika<br />
pampar som vill asfaltera hela Österlen<br />
för att skapa nöjesfältet Deutschneyland.<br />
Klassisk Hasse och Tage-film.<br />
nausiCa of the VaLLey of<br />
WinD (Kaze no Tani no Naushika, 1984)<br />
Japansk manga-film av Hayao Miyazaki.<br />
Filmen utspelar sig i framtiden där krig<br />
och miljöförstöring ödelagt jorden och<br />
små grupper av människor försöker att<br />
överleva skilda från resten av världen, där<br />
de kvarvarande stormakterna fortfarande<br />
försöker lösa problemen med ännu mer<br />
vapen. En tänkvärd och vacker berättelse<br />
med många gröna inslag.
Leif (1987)<br />
Galenskaparna och After Shaves drift med<br />
svensk vapenexport och Bofors smuggling<br />
och mutor. Har även en rad andra gröna<br />
inslag.<br />
MonoPoL (1996)<br />
Galenskaparna och After Shaves lysande<br />
mediekritiska film om hur en Berlusconityp<br />
inte möter motstånd när han, som<br />
ägare av nästan alla medier i Sverige,<br />
försöker ta över landet med löfte om en<br />
tillvaro av evig lättsam tv-underhållning<br />
där ingen någonsin ska behöva tänka igen.<br />
De stora dagstidningarna gav oftast filmen<br />
2 av 5 i betyg i hopp om att så få som<br />
möjligt skulle se denna ”farliga” film.<br />
erin broCkoViCh (2000)<br />
Baserad på en sann historia om en ensam<br />
”vanlig” kvinna som framgångsrikt<br />
börjar kämpa mot ett storföretags<br />
miljöförstöring.<br />
earthLings (2003)<br />
Den klart bästa djurrättsfilmen någonsin!<br />
the yes Men (2003)<br />
En sann historia om två aktivister som gör<br />
en parodihemsida på den ogröna världshandelsorganisationen<br />
WTO som ytligt<br />
ser ut som originalet. De blir då inbjudna<br />
till konferenser världen över för att representera<br />
WTO. När de undgår att bli avslöjade<br />
som bedragare vågar de efter hand gå<br />
allt längre i sin parodi på WTO vid dessa<br />
konferenser...<br />
Money as Debt (2006)<br />
En pedagogisk och välgjord film som utmanar<br />
grundläggande föreställningar om<br />
pengar.<br />
en obekVÄM sanning (An Inconvenient<br />
Truth, 2006)<br />
Al Gores film som bidrog till att väcka<br />
världen inför det gigantiska klimathotet.<br />
siMPsons – the MoVie (2007)<br />
Stort miljöfokus och många skämt om<br />
gröna frågor som storföretagskritik, telefonavlyssning,<br />
demokrati med mera.<br />
burn uP (2008)<br />
Fängslande thriller från BBC om det politiska<br />
spelet om klimatet på högsta nivå,<br />
både bakom och framför kulisserna. Det<br />
märks tydligt att manusförfattaren är väl<br />
påläst.<br />
1984 (1956 och 1984)<br />
George Orwells roman 1984 har filmatiserats<br />
två gånger, först på 1950-talet och<br />
därefter i en ny version – med premiär år<br />
1984 – som <strong>Avtryck</strong> kan rekommendera.<br />
Orwells berättelse handlar om världen år<br />
1984: ett slitet samhälle där alla länder är<br />
i krig och staten övervakar varje steg medborgarna<br />
tar. Boken kom ut 1949, och det<br />
märks tydligt att den är skriven strax efter<br />
Nazitysklands fall och medan Stalin hade<br />
makten i Sovjet. Huvudpersonen, Winston<br />
Smith, är motståndare till Partiet och dessutom<br />
förälskad – inget av detta är tillåtet!<br />
Uttrycket ”storebror ser dig” kommer från<br />
denna roman och film.<br />
V for VenDetta (2005)<br />
En lite mer anarkistisk film som även den<br />
handlar om en man som vill göra revolution<br />
i ett övervakningssamhälle. Diktatorn<br />
i filmen spelas av John Hurt, samma<br />
skådespelare som gjorde Winston Smiths<br />
roll i 1984 års inspelning av 1984. Filmen<br />
är baserad på ett seriealbum med samma<br />
namn.<br />
roCky horror PiCture shoW<br />
(1975)<br />
Musikal om heteronormativitet och könsroller.<br />
heDWig anD the angry inCh<br />
(2001)<br />
En absurd, rolig och tragisk musikal om<br />
att vara transexuell eller transvestit.<br />
MiLk (2008)<br />
Om HBT-rörelsen i USA på 70-talet. Sean<br />
Penn i huvudrollen.<br />
resan tiLL MeLonia (1989)<br />
Svensk tecknad film om barn som tvingas<br />
arbeta i en vapenfabrik, som dessutom<br />
förorenar hela grannön Plutonia.<br />
MoMo eLLer<br />
kaMPen oM tiDen<br />
(1986)<br />
Filmatisering av Michael<br />
Endes bok om ett udda<br />
gäng som inte går på ”tidstjuvarnas”<br />
försök att få<br />
dem att spara tid genom att<br />
stressa.<br />
into the WiLD (2007)<br />
En ung kille lämnar allt och<br />
överger civilisationen för att leva<br />
i vildmarken på i princip ingenting.<br />
Budskapet är att överflöd inte<br />
nödvändigtvis gör oss lyckliga.<br />
WaLL-e (2008)<br />
Ny Disneyfilm om en framtida värld<br />
där människor inte längre kan leva på<br />
den nedskräpade jorden. De åker istället<br />
omkring i rymden och allt sköts av<br />
artificiell intelligens – men två robotar<br />
bestämmer sig för att få människorna att<br />
bli mänskliga igen…<br />
PoLitikerCirkusfiLMen (<strong>2009</strong>)<br />
Om GU-showen som sommaren 2006 avverkade<br />
17 städer på 14 dagar. Föreställningen<br />
är 37 minuter lång och inspelad<br />
vid uppsättningen på Stockholms central.<br />
Sånger, sketcher och väl valda ord framförs<br />
av förbundets främsta estradörer.<br />
Redaktionen tackar för tips från Göran Hådén,<br />
Linn Olauson, Anders Wallner m fl.<br />
5
6<br />
FINANsKRIs och<br />
KlImATFöRäNdRINGAR?<br />
eller klimatkris och finansförändringar!<br />
Text och foto<br />
YlVa lUnDkVist<br />
Det negativa är att dagens ekonomiska<br />
system håller på att köra oss<br />
i botten. Det positiva är att vi har<br />
lösningarna alla söker efter just nu.<br />
I alla fall om man kan tro Miriam<br />
Kennet.<br />
– Vad är ekonomi? frågar nationalekonomen<br />
retoriskt. Är det det här? säger<br />
hon och tar fram en bild på en äldre gentleman<br />
med frack, hatt och spatserkäpp.<br />
– Eller är det det här? fortsätter hon och<br />
tar fram ett foto på två afrikanska kvinnor<br />
som hämtar vatten ur en brunn.<br />
– Ordet ekonomi betyder resurshushållning,<br />
fortsätter hon. Men när vi talar<br />
om ekonomi handlar det inte om familj<br />
eller miljö utan om företag. Vi talar om<br />
utbud och efterfrågan istället för att möta<br />
behov. Ekonomer sitter på sina kontor och<br />
kalkylerar på sina matematiskt underbyggda<br />
teorier och kommer fram till att allt är<br />
okej. Se er om! Barn svälter! Det pågår en<br />
”se på Volvo, de skulle inte<br />
vara där de är idag om de<br />
hade lyssnat på miljörörelsen<br />
istället för att satsa på sina<br />
bensinslukande stadsjeepar”<br />
biologisk massutrotning! Allt är inte okej.<br />
– Enligt de rådande ekonomiska teorierna<br />
är människan, eller ”economic man” som<br />
vi kallas, en rationell man som vid varje<br />
tillfälle kalkylerar ut hur han ska nå maximal<br />
egennyttig vinning. Vad är det för<br />
människa? Det är en psykopat! Vad vi behöver<br />
är en ekonomi som bygger på den<br />
verkliga världen.<br />
Ekonomen är Miriam Kennet, medlem<br />
i brittiska Green Party och grundare av<br />
Green Economics Institute och International<br />
Journal of Green Economics.<br />
När Kennet kampanjade för partiet på<br />
80-talet som ung, grön aktivist insåg hon
att all politik handlar om ekonomi. Så<br />
hon bestämde sig för att ta en examen i<br />
miljövetenskap och en i nationalekonomi.<br />
När hon sedan skulle doktorera och valde<br />
ämnet grön ekonomi var det svårt att hitta<br />
en handledare. Till slut fick hon en handledare<br />
som var statsvetare – hennes avhandling<br />
rymdes inte inom den etablerade<br />
nationalekonomins ramar.<br />
Idag reser Miriam Kennet runt i världen<br />
och håller föredrag på universiteten i bland<br />
annat Bryssel, London, Oxford och Cambridge,<br />
men också för tjänstemän och<br />
politiker i Storbritanniens finansdepartement<br />
och regering, EU och FN. Hon har<br />
också nyligen inlett ett samarbete med<br />
FYEG (europeiska Grön Ungdom) för att<br />
lära dess aktivister mer om grön ekonomi.<br />
Det är vid en sådan aktivitet <strong>Avtryck</strong> möter<br />
henne.<br />
– Världen suktar efter grön ekonomi.<br />
FN, Barroso, alla vill ha den kunskap vi<br />
besitter! Så vi måste ta tillfället i akt och<br />
inte låta andra definiera vad grön ekonomi<br />
är. Mitt mål är att grön ekonomi ska vara<br />
populistisk. Samtidigt måste ordet grönt<br />
ha en strikt tolkning, säger Miriam och syftar<br />
på så kallad greenwash, där företag med<br />
enkla men tyvärr ihåliga åtgärder försöker<br />
skapa en miljövänlig image för att sedan<br />
deklarera att de står för grön ekonomi.<br />
– Företagen har mycket att vinna på att<br />
lyssna på oss och verkligen förstå vad grön<br />
ekonomi är. Se på Volvo, de skulle inte<br />
vara där de är idag om de hade lyssnat<br />
på miljörörelsen istället för satsa på sina<br />
bensinslukande stadsjeepar.<br />
Vad grön ekonomi egentligen innebär<br />
är ännu inte klart, menar Miriam, utan<br />
det är något vi måste arbeta med tillsammans.<br />
Hon tror inte på universallösningar<br />
eller ”one size fits all” som hon säger.<br />
I stället ska grön ekonomi vara ett brett,<br />
diversifierat synsätt som tar in hela den<br />
komplexa verkligheten och försöker möta<br />
de problem som finns. Några ledord är<br />
mycket lång sikt, produktionskedjeanalys<br />
och devisen ”Reuse, Reduce, Recycle and<br />
Repair” (återanvänd, minska, återvinn och<br />
reparera).<br />
– Lita inte på de ekonomiska experterna<br />
och professorerna. De är förlorade i sin<br />
teoretiska värld. Lyssna på dig själv! Vad<br />
ekonomin behöver är mer vanligt sunt<br />
förnuft. Så gå till ditt parlament och din<br />
bank och berätta för dem. De är helt förlorade<br />
på grund av att de inte förstår den<br />
här finanskrisen. De vill ha alla råd de kan<br />
få och kommer säkert att lyssna på dig!<br />
säger Miriam Kennet – en ekonom som inspirerar,<br />
engagerar och sprider optimism.<br />
en.wikipedia.org/wiki/Miriam_Kennet<br />
www.greeneconomics.org.uk<br />
en.wikipedia.org/wiki/Miriam_Kennet<br />
www.greeneconomics.org.uk<br />
green is the colour<br />
of money<br />
I mitten av januari träffades en grupp<br />
av glada miljöpartistiska ekonomer för<br />
att starta ett grönt ekonomiskt nätverk,<br />
med syfte att fortbilda medlemmarna i<br />
grön ekonomi och att utveckla partiets<br />
politik på området. Vi kommer under<br />
våran diskutera ämnen som EMU,<br />
räntefrihet och hur vi i framtiden ska<br />
finansiera vår gemensamma välfärd.<br />
Har du lust att vara med är att det bara<br />
att höra av sig.<br />
carl HöGElDt<br />
Carl.hogfeldt@mp.se<br />
Vill du ha nyhetsbrev<br />
från MP-nätverk?<br />
Anmäl dig till Göran Hådén på goran@<br />
mp.se om du vill få nyhetsbrev på epost<br />
från ett eller flera av följande MPnätverk<br />
(nätverken har också konferenser<br />
på Gittan för diskussioner):<br />
* Klimatnätverket (cirka ett mejl i<br />
veckan)<br />
* Lyckoforskningsnätverket (cirka ett<br />
mejl i månaden)<br />
* Djurrättsnätverket (mejl några<br />
gånger om året)<br />
bli medlem via sms!<br />
Nu kan du enkelt och smidigt bli<br />
medlem i Grön Ungdom, Sveriges enda<br />
gröna ung-domsförbund. Allt du behöver<br />
göra är att sms:a följande text till<br />
72456: gumedl ååååmmddxxxx<br />
Meddelandet kostar 60 kr + trafikavgift<br />
Vi behöver ditt personnummer (ååååmmddxxxx)<br />
för att veta vem du är. Skicka<br />
gärna med e-postadress också så att vi<br />
snabbt kan nå dig med utskick.<br />
Läs mer på gronungdom.se & www.mp.se<br />
7
det här är EupARlAmENTET<br />
Nu närmar sig EU-parlamentsvalet.<br />
Gröna ungdomar i hela landet kommer<br />
att kämpa för att få folk att rösta<br />
på Miljöpartiet. Men vad handlar<br />
egentligen valet om? Vad är egentligen<br />
EU-parlamentet?<br />
EU-parlamentet (eller Europaparlamentet)<br />
är EU:s enda direktvalda organ. Parlamentets<br />
785 ledamöter har till uppgift<br />
att företräda alla medborgare i EU. Ledamöterna,<br />
som varje månad flyttar mellan<br />
Bryssel och Strasbourg, väljs var femte<br />
år av invånarna i EU:s 27 medlemsstater<br />
och representerar alla unionens 492 miljoner<br />
medborgare. Här är en genomgång<br />
av vad parlamentet sysslar med.<br />
Fatta beslut<br />
EU-parlamentet deltar i unionens<br />
beslutsprocess. I många frågor fattar parlamentet<br />
beslut tillsammans med ministerrådet<br />
och kan därmed stoppa ett beslut<br />
om de inte kommer överens. Det gäller<br />
till exempel miljöregler, livsmedelsfrågor<br />
och regler som rör den fria rörligheten<br />
för varor, personer, tjänster och kapital<br />
inom EU. I andra frågor lämnar parlamentet<br />
ett yttrande innan rådet fattar beslut,<br />
och rådet är då inte bundet av parlamentets<br />
ståndpunkt. Det gäller till exempel<br />
EU:s jordbrukspolitik och EU-ländernas<br />
polisiära och straffrättsliga samarbete.<br />
Parlamentet måste också ge sitt samtycke<br />
till att EU utvidgas med fler medlemsländer<br />
och till att EU ingår vissa avtal med<br />
länder utanför EU.<br />
Föreslå<br />
I de flesta frågor som EU behandlar är det<br />
bara kommissionen som får lägga förslag<br />
8<br />
Så här ser fördelningen ut mellan olika partigrupper<br />
(situation den 19 december 2008)<br />
Europeisk partigrupp Antal Svenskt parti<br />
Europeiska folkpartiet (kristdemokraterna)<br />
och Europademokraterna 288 Moderaterna, Kristdemokraterna<br />
Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet 217 Socialdemokraterna<br />
Alliansen liberaler och demokrater för Europa 100 Folkpartiet, Centerpartiet<br />
De Gröna/Europeiska fria alliansen 43 Miljöpartiet<br />
Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster 41 Vänsterpartiet<br />
självständighet/demokrati 22 Junilistan<br />
Unionen för nationernas Europa 44 -<br />
Grupplösa 30 -<br />
Totalt 785<br />
Källa: www.eu-upplysningen.se/Institutioner-och-beslutsprocesser/EUs-institutioner/Europaparlamentet/<br />
till ny eller förändrad lagstiftning. EUparlamentet<br />
kan dock, genom majoritetsbeslut,<br />
uppmana kommissionen att lägga<br />
fram nya lagförslag inom olika områden.<br />
Kommissionen är inte bunden av parlamentets<br />
begäran.<br />
Kontrollera EU-kommissionen<br />
EU-parlamentet har också en kontrollerande<br />
funktion. Efter varje val till parlamentet<br />
utser medlemsländernas regeringar<br />
en ny EU-kommission. Både<br />
kommissionens ordförande och kommissionen<br />
som helhet måste godkännas av<br />
parlamentet innan den kan påbörja sitt<br />
arbete. Parlamentet kan när som helst<br />
avsätta kommissionen genom en misstroendeomröstning.<br />
Kontrollera budgeten<br />
En annan viktig uppgift för EU-parlamentet<br />
är att anta EU:s budget tillsammans<br />
med ministerrådet. Parlamentet har<br />
också till uppgift att kontrollera hur kommissionen<br />
har förvaltat budgeten under<br />
föregående år.<br />
Utse EU:s ombudsman<br />
För att enskilda medborgare ska kunna<br />
klaga på missförhållanden i EU:s institutioner<br />
utser EU-parlamentet en ombudsman.<br />
Ombudsmannen utreder enskildas<br />
klagomål och rapporterar om missförhållanden<br />
till parlamentet och den berörda<br />
institutionen.<br />
Behandla framställningar<br />
Enskilda medborgare kan skicka en skriftlig<br />
framställning till EU-parlamentet i en<br />
fråga som faller inom EU:s verksamhet<br />
och som direkt berör honom eller henne.<br />
Det kan vara ett klagomål, ett förslag eller<br />
en allmän fråga. Framställningen behandlas<br />
av ett särskilt utskott i parlamentet.
Europeiska unionens råd<br />
Rådet är EU:s viktigaste beslutsfattande<br />
institution. Liksom EU-parlamentet i<strong>nr</strong>ättades<br />
rådet genom de grundläggande<br />
fördragen på 1950-talet. Det företräder<br />
medlemsstaterna och vid varje sammanträde<br />
deltar en minister från varje<br />
medlemsstats nationella regering. Vilken<br />
minister som deltar vid vilket sammanträde<br />
beror på vad som ska avhandlas. Om rådet<br />
exempelvis ska diskutera miljöfrågor är<br />
det EU-ländernas miljöministrar som sammanträder<br />
och konstellationen benämns<br />
”rådet (miljö)”. Varje minister i rådet har<br />
befogenhet att fatta bindande beslut för sin<br />
regering. Med andra ord är ministerns signatur<br />
hela regeringens signatur. Dessutom<br />
är varje minister i rådet politiskt ansvarig<br />
inför sitt nationella parlament och medborgarna<br />
i hemlandet.<br />
EU-kommissionen (eller Europeiska<br />
kommissionen)<br />
Kommissionen är inte bunden av de nationella<br />
regeringarna. Kommissionen<br />
utarbetar förslag till nya EU-lagar som den<br />
lägger fram för Europaparlamentet och<br />
rådet. Den är också EU:s verkställande<br />
organ som ansvarar för genomförandet<br />
av parlamentets och rådets beslut. Det innebär<br />
att det är kommissionen som sköter<br />
Visst har EU-parlamentet stor makt över våra liv, men det finns andra delar av EU som bestämmer<br />
ännu mer. EU-rådet är mäktigast och de är indirekt valda av folket genom regeringen.<br />
Andra viktiga delar av Eu<br />
det löpande arbetet i EU, dvs. genomför<br />
politiken, handlägger programmen och<br />
utnyttjar anslagen.<br />
Den nuvarande kommissionens mandatperiod<br />
löper fram till och med den 31<br />
oktober <strong>2009</strong>. Ordförande är José Manuel<br />
Barroso från Portugal.<br />
Ordförandeskapet i rådet<br />
Ordförandeskapet i rådet växlar mellan<br />
medlemsstaterna var sjätte månad.<br />
Det innebär att varje EU-land under en<br />
sexmånadersperiod ansvarar för rådets<br />
agenda, är ordförande för ministerrådets<br />
möten, lägger fram lagstiftningsbeslut och<br />
politiska beslut och medlar fram kompromisser<br />
mellan medlemsstaterna.<br />
EG-domstolen (eller EU-domstolen,<br />
eller bara Domstolen)<br />
EU:s domstol i Luxemburg har till uppgift<br />
att se till att EU:s lagstiftning tolkas och<br />
tillämpas på samma sätt i alla EU-länder,<br />
så att lagen är lika för alla. Den ska till exempel<br />
se till att de nationella domstolarna<br />
inte fäller olika avgöranden i samma fråga.<br />
EG-domstolen ska inte förväxlas med Europadomstolen<br />
för mänskliga rättigheter,<br />
som finns i Strasbourg och är en del av<br />
Europarådet.<br />
EU:s revisionsrätt (eller Europeiska revisionsrätten)<br />
Revisionsrätten har till uppgift är att kontrollera<br />
att EU-medlen, skattebetalarnas<br />
pengar, samlas in på rätt sätt och används<br />
lagligt, förnuftigt och till avsedda ändamål.<br />
Syftet är att ge skattebetalarna största<br />
möjliga valuta för pengarna. Revisionsrätten<br />
har därför rätt att granska vilken person<br />
eller organisation som helst som hanterar<br />
EU-medel.<br />
Källa: europa.eu/institutions/inst/index_sv.htm<br />
9
Vill du påverka eller klaga på Eu?<br />
Vill du påverka eller klaga på EU?<br />
Kommissionen vill ha synpunkter på nya<br />
lagförslag<br />
Kommissionen lägger fram förslag till nya<br />
EU-regler, men innan dess presenterar<br />
den ofta ett preliminärt utkast som den<br />
vill ha synpunkter på. På kommissionens<br />
webbplats kan oftast både de som direkt<br />
berörs av förslaget och allmänheten lämna<br />
in synpunkter.<br />
ec.europa.eu/yourvoice/consultations/index_sv.htm<br />
Om du vill klaga på EU:s institutioner<br />
Om du tycker att EU:s institutioner gjort<br />
något fel kan du klaga till EU-ombudsmannen.<br />
Ombudsmannen tar emot och<br />
utreder klagomål från medborgarna. Det<br />
kan till exempel handla om orättvis behandling,<br />
maktmissbruk eller att du inte har<br />
fått ta del av information. Du kan skriva på<br />
något av EU:s officiella språk och du ska få<br />
svar på samma språk. På EU-ombudsmannens<br />
webbplats finns information om hur<br />
du skickar in ett klagomål.<br />
www.euro-ombudsman.eu.int/form/sv/default.htm<br />
10<br />
Om du är missnöjd<br />
med EU-parlamentet<br />
Om du vill klaga på eller uppmana EUparlamentet<br />
att ta upp en viss fråga kan<br />
du göra en så kallad framställning genom<br />
att skriva till parlamentet. Du kan också<br />
kontakta en ledamot i parlamentet. På EUparlamentets<br />
webbplats finns information<br />
om hur du skickar in framställningar. Där<br />
finns också adresser och telefonnummer<br />
till ledamöterna.<br />
Källa: www.eu-upplysningen.se/Kort-om-<br />
EU/EU-pa-tio-minuter/Vill-du-paverkaeller-klaga-pa-EU/<br />
Blir du galen på EU ibland? Sitt inte hemma och banka huvudet i väggen!<br />
Skriv istället och klaga. De är skyldiga att lyssna på dig.<br />
Hur HEtEr dEt EGENtliGEN?<br />
På svenska kallas ju EU:s institutioner ofta<br />
för t ex EU-parlamentet och EU-kommissionen,<br />
men de officiella namnen är<br />
lite pampigare: Europaparlamentet och<br />
Europeiska kommissionen. Man skulle<br />
kunna tro att institutionerna var till för<br />
hela Europa, men EU är ju faktiskt mindre<br />
än så. (Alla europeiska länder utom<br />
Vitryssland är däremot med i Europarådet,<br />
där Europadomstolen för mänskliga<br />
rättigheter i Strasbourg ingår.)<br />
“ombudsmannen tar emot och<br />
utreder klagomål från medborgarna.<br />
Det kan till exempel<br />
handla om orättvis behandling,<br />
maktmissbruk eller att<br />
du inte har fått ta del<br />
av information. “<br />
Att välja mellan ”Europaparlamentet”<br />
och ”EU-parlamentet” är en politisk sak<br />
för många – ordet har ju makt över tanken!<br />
Miljöpartiet och andra EU-kritiker<br />
brukar konsekvent säga och skriva<br />
EU-parlamentet och EU-kommissionen.<br />
Språkvårdarna hos TT tycker att de<br />
formerna är helt okej, och Språkrådet<br />
anser att de duger ”i mindre formella<br />
sammanhang”.<br />
JoNAS EkluNd, språkredaktör
NoRsK KlImATAKTIVIsm<br />
något för den svenska<br />
HE<strong>nr</strong>ik anDErsson<br />
mrbonque@gmail.com<br />
Den norska miljörörelsen Natur og Ungdom<br />
försöker stoppa miljöförstöringen<br />
genom klimataktivism. Nya medlemmar<br />
skickas därför på en aktivistkurs<br />
för att lära sig hindra vägbyggen och<br />
nya oljeplattformar. Men aktionerna<br />
liknar i många fall ett välregisserat<br />
skådespel – för medan aktivisterna<br />
ockuperar grävskopor och oljekraftverk<br />
sitter byggjobbarna bredvid och<br />
fikar med kakor från Natur og Ungdom…<br />
Det märkas att Natur og Ungdoms 6000<br />
medlemmar har kämpat mot oljeindustrin<br />
i decennier. Hela väggen på huvudkontoret<br />
är fylld med gråa pärmar med<br />
namn som Snøvit, Snorre och Troll – alla<br />
miljörörelsen?<br />
namn på olika gasfält och oljeplattformar.<br />
Oljeindustrin är förklaringen till att<br />
Norges växthusgasutsläpp fortsätter att<br />
öka. Mellan år 1990 och 2007 dubblerades<br />
utsläppen från utvinningen av olja och gas<br />
och står nu för 25 procent av landets totala<br />
utsläpp, och då är förbränningen av de utvunna<br />
bränslena inte medräknad.<br />
Oljeindustrins miljöpåverkan har länge<br />
betraktats som en ickefråga i Norge. Oljan<br />
har skapat och tryggat Norges välstånd<br />
och har därför varit helig. Men industrins<br />
utsläpp på hemmaplan är marginella jämfört<br />
med utsläppen när all den exporterade<br />
norska oljan förbränns utomlands. Om<br />
exporten av fossila bränslen räknas med,<br />
tiofaldigas norrmännens koldioxidutsläpp<br />
– från 12 ton per person och år till 120 ton.<br />
(Om den globala medeltemperaturökningen<br />
skall begränsas till 2 grader Celsius får<br />
varje människa släppa ut ett ton per år.)<br />
Ingeborg Gjærum, ordförande för Natur<br />
og Ungdom, frågar sig varför Norge slipper<br />
miljöansvaret för den olja som exporteras<br />
utomlands.<br />
– Vår olja orsakar stora utsläpp av föroreningar<br />
och koldioxid i andra länder. Upphör<br />
vårt ansvar för oljan bara för att vi<br />
har sålt den? Problemet är att Norge tar<br />
väldigt bra betalt för oljan och det hindrar<br />
köparländerna från att göra investeringar<br />
i förnyelsebara alternativ. Som världens<br />
rikaste land har vi ett miljöansvar eftersom<br />
vi har tjänat alla dessa pengar på export av<br />
växthusgaser.<br />
11
För Natur og Ungdom är det viktigt att så<br />
mycket som möjligt av den återstående<br />
oljan ska stanna kvar under havsbotten.<br />
Man räknar med att en fjärdedel av landets<br />
olja kvarstår att ta upp, i känsliga naturområden<br />
runt Lofoten och i Barents hav.<br />
Natur og Ungdom driver därför en debatt<br />
om utvinningstempot i Norge – hur många<br />
nya fält skall öppnas? Och hur mycket<br />
av den resterande oljan skall få ligga kvar?<br />
Målet är att stoppa all ny prospektering.<br />
Oljeindustrins huvudargument för<br />
fortsatt utvinning handlar inte om hur deras<br />
verksamhet påverkar klimatet, utan om<br />
att majoriteten av världens fattigaste länder<br />
inte klarar sig utan fossil energi. På konferenser<br />
visar de med diagram att många<br />
asiatiska länder under en överskådlig framtid<br />
är beroende av olja, sedan frågar de sig:<br />
Har inte Norge ett ansvar att förse dessa<br />
utvecklingsländer med energi? Oljeministern<br />
brukar i dessa sammanhang anklaga<br />
Natur og Ungdom för att vara osolidariska<br />
med de mest behövande. Det andra argumentet<br />
handlar om att norsk oljeindustri<br />
har låga utsläpp per utvunnet fat olja jämfört<br />
med bland annat Saudiarabien, vilket<br />
anses legitimera en fortsatt ”miljövänlig”<br />
norsk oljeproduktion. Oljeindustrin talar<br />
också om vilka naturhänsyn de skulle ta<br />
om de fick borra efter olja i exempelvis<br />
Barents hav - vilka fiskarter påverkas av<br />
12<br />
oljeborrningen och hur kan skadorna på<br />
ekosystemen minimeras?<br />
Enligt Natur og Ungdom har oljebolagens<br />
argument effektivt trängt undan<br />
frågan om industrins klimateffekter från<br />
debatten. Ingeborg menar att norsk klimatpolitik<br />
inte blir trovärdig när oljeindustrin<br />
obehindrat fortsätter sin verksamhet<br />
med nya olje- och gasprospekteringar, och<br />
hon förstår inte hur oljebolagen ”som har<br />
så mycket pengar, och som förorenar så<br />
mycket, kommer så billigt undan”.<br />
För att få ut sitt budskap i media använder<br />
sig Natur og Ungdom av olika aktioner.<br />
Aktionen är deras sätt att bemöta organisationer<br />
med obegränsade ekonomiska<br />
resurser. Statoil Hydro kan till exempel<br />
spendera tiotalsmiljoner på tv-reklam för<br />
att få ut sitt budskap; några sådana summor<br />
har inte Natur og Ungdom. Föreningens<br />
senaste aktion riktade sig mot bygget<br />
av den nya motorvägen mellan Oslo och<br />
Hamar. Politikernas huvudargument för<br />
vägen är att de vill minska olycksfrekvensen<br />
och trafi kköerna under helgerna. Natur<br />
og Ungdom hävdar att detta istället kan<br />
uppnås med hjälp av mitträcken och en<br />
utbyggd kollektivtrafi k – till en tiondel av<br />
kostnaden för att bygga motorvägen.<br />
Aktionen, som pågick under fyra dagar,<br />
inleddes som alltid med att Ingeborg kontaktade<br />
polisen. Hon berättade hur många<br />
de var, vilka maskiner de hade kedjat fast<br />
sig vid och hur länge de tänkte stanna. Polisen<br />
anlände sedan till platsen och började<br />
bötfälla och bära bort demonstranterna.<br />
När aktionen var avslutad skickade Ingeborg<br />
ett sms till vakthavande befäl: ”Tack<br />
för bra samarbete!” Svaret kommer snart:<br />
”Tack detsamma!”<br />
Natur og Ungdom samarbetar ständigt<br />
med polisen för att deras krav på säkerhet<br />
ska uppfyllas, och på varje aktionsplats<br />
utses en särskild ”polissamordnare” som<br />
inte deltar i aktionen. Enligt Ingeborg är deras<br />
aktioner något helt annat än det vi såg<br />
i Göteborg 2001. Exempelvis är ickevåld<br />
helt centralt. Aktionerna riktar sig aldrig<br />
mot polisen eller mot de arbetare som ut-
för projekten, utan mot de politiker som<br />
fattat beslut om dem. Natur og Ungdom<br />
brukar därför ha med sig kaffe och kakor<br />
till de sysslolösa byggarbetarna.<br />
– Något ska de ju ha att göra när de inte<br />
kan utföra sitt arbete, och då brukar det<br />
bli en väldigt trevlig stämning”, säger Ingeborg.<br />
Olagliga icke-våldsaktioner, där man<br />
begår lagbrott, är alltid sista utvägen för<br />
Natur og Ungdom. I fallet med motorvägen<br />
hade organisationen i flera år drivit<br />
en kampanj för att stoppa planerna att<br />
bygga vägen. De hade deltagit i möten,<br />
skrivit rapporter och protestlistor, besökt<br />
lokala politiker och informerat om alternativet<br />
med mitträcken. De viktigaste<br />
faktorerna som avgör om ett vägprojekt<br />
blir av är om det spikas i den nationella<br />
vägtransportplanen eller om det prioriteras<br />
i statsbudgeten. Ingeborg säger att<br />
man måste agera innan dess, annars kan<br />
det vara för sent.<br />
– Vårt arbete är en blandning mellan<br />
tungt lobbyarbete och utåtriktade<br />
aktioner, och den olagliga aktionen är<br />
vår sista utväg. Jag tror inte vi påverkar<br />
någon politik om vi bara går på möten<br />
och argumenterar för vår sak. När alla<br />
formella instanser är prövade brukar det<br />
oftast vara för sent. Därför är aktivismen<br />
helt avgörande för om vi ska få genomslag<br />
eller inte, säger Ingeborg.<br />
Natur og Ungdom har lärt sig att aktioner<br />
och lobbyarbete måste starta samtidigt.<br />
Att upprätthålla en konstant press i<br />
en viss fråga är den viktigaste framgångsfaktorn.<br />
Men även lobbyarbete har visat<br />
sig kunna ge resultat; till exempel har<br />
Natur og Ungdom lyckats få tillträde<br />
till ”konstitutionsrundorna” som avgör<br />
vilka nya geografiska områden som oljebolagen<br />
skall tilldelas. Dessa beslutande<br />
möten var tidigare stängda för frivilligorganisationer.<br />
En av Natur og Ungdoms mest lyckade<br />
aktioner ägde rum år 2002, då de hindrade<br />
avverkningen av en urskog genom<br />
att sätta sig på skogsmaskinerna. Medieuppmärksamheten<br />
fick miljöministern<br />
att reagera och hon tillsatte en utredning<br />
för att fastställa naturområdets storlek.<br />
Fem år senare, i januari 2008, i<strong>nr</strong>ättades<br />
Norges största skognaturreservat på just<br />
den platsen.<br />
Efter att ha insett aktionernas betydelse<br />
skickar Natur og Ungdom numera sina<br />
nya medlemmar på en aktivistkurs där<br />
de får de lära sig hur man jobbar professionellt<br />
med aktioner. På kursen lär sig<br />
medlemmarna att skapa en egen aktions-<br />
strategi,argumentation och<br />
retorik, mediaträning,<br />
hur<br />
man håller föredrag,<br />
med mera.<br />
Innehållet är hemligt<br />
för deltagarna<br />
i förväg. Ett av kursmomenten är videoträning,<br />
där deltagarna får förbereda<br />
en tre minuters appell mot till exempel<br />
ett nytt gaskraftverk. Under förberedelsen<br />
och uppläsningen videofilmas deltagarna.<br />
Efter framförandet uppmanas<br />
de att göra om det igen, men nu på en<br />
minut, för att lära sig bli mer kortfattad<br />
och tydlig. Sedan samlas gruppen och<br />
tittar på deltagarnas försök att hålla appellen<br />
på tre respektive en minut. Man<br />
ger konstruktiv kritik och feedback med<br />
målet att bygga upp kursdeltagarnas<br />
självförtroende, så att de förstår att de<br />
kan göra skillnad. Argumentations- och<br />
retorikträningen går ut på att lära sig att<br />
identifiera när man blir utsatt för olika<br />
härskartekniker. Natur og Ungdom kämpar<br />
nämligen alltid mot någon som har<br />
mer inflytande, är starkare eller äldre – så<br />
det gäller att ge medlemmarna rätt verktyg<br />
i den kommande kampen!<br />
13
svenska gröna aktivister i poznan<br />
Utöver de svenska representanterna Maria<br />
Loxbo, Dag Nyström, Fredrik Frangeur,<br />
Carl Högfeldt och Lorentz Tovatt hade<br />
det samlats över 50 gröna ungdomsförbundsmedlemmar<br />
från Cypern, Filippinerna,<br />
Spanien, Belgien, Nederländerna,<br />
Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ukraina,<br />
Rumänien och Nepal. Målet med sammankomsten<br />
var först och främst att utbilda<br />
unga gröna européer i miljöfrågor, och<br />
därefter att resa vidare från Berlin till EU:s<br />
klimattoppmöte i Poznan i Polen.<br />
När den svenska delegationen väl hade<br />
anlänt till den något ensligt belägna sam-<br />
14<br />
Text och foto<br />
lorEntz toVatt<br />
Att uppnå en hållbar utveckling för<br />
vårt klimat kan i många fall vara den<br />
egna individens uppgift, men det är på<br />
det internationella och globala planet<br />
som de viktigaste besluten tas. För att<br />
kunna påverka i just dessa sammanhang<br />
skickades fem glada Grön Ungdom-representanter<br />
till Berlin för att<br />
delta i ett europeiskt utbyte arrangerat<br />
av FYEG (Federation of Young European<br />
Greens).<br />
lingslokalen fick vi en mild chock över hur<br />
schemat såg ut för de tio dagarna. Den<br />
första veckan bestod av seminarier, lektioner,<br />
föreläsningar och debatter i upp till<br />
tio timmar om dagen. Därefter skulle vi<br />
vidare till Poznan. En eftermiddag fick vi<br />
vara lediga och åka in till Berlin. För oss<br />
svenskar som driver frågan om sex timmars<br />
arbetsdag var detta tufft, men väldigt<br />
givande.<br />
Med lite extra i<strong>nr</strong>iktning på klimatkonferensen<br />
i Köpenhamn i slutet av november<br />
i år blev vi nu skolade i alla möjliga klimatfrågor.<br />
Vi hade föreläsare från många<br />
olika länder som gav oss inblick i de gröna<br />
rörelserna och vad de sysslar med, inte bara<br />
i Europa utan också på andra kontinenter.<br />
Den kanske mest intressanta föreläsningen<br />
stod Herman Ott för. Den handlade om<br />
vilken roll EU har, och bör ha, i kampen<br />
om en hållbar utveckling. Herman Ott<br />
kandiderar till tyska Bundestag och kommer<br />
från Wuppertal Institute – ett institut<br />
med syfte att sprida de gröna idéerna om<br />
en hållbar globalisering i den offentliga debatten.<br />
För den som är intresserad kan hans<br />
bok Fear Future varmt rekommenderas.<br />
Efter en vecka skedde så avfärden till<br />
vackra Poznan – Polens femte största stad,<br />
men ändå jämförbar i storlek med Stockholm.<br />
Anledningen till vårt besök var den<br />
stora demonstrationen som skulle hållas<br />
i samband med Europatoppmötet. Detta<br />
skulle bli, låt oss säga, ett klimax på vår<br />
resa. Budskapet vi ville förmedla till politikerna<br />
med demonstrationen var ”Stop<br />
clowning around with the climate”, och<br />
vi var därför alla utklädda till clowner. Det<br />
blev en lyckad manifestation med folk från<br />
hela världen som var där och visade sitt<br />
engagemang.<br />
Resan var i stort sett väldigt lyckad. Vi<br />
lärde oss mycket av seminarierna och fick<br />
dessutom chansen att på djupet lära känna<br />
andra kulturer och upptäcka intressanta<br />
likheter och skillnader mellan dem. Utöver<br />
det fasta schemat hade vi kulturkvällar, där<br />
representanterna för varje land fick göra<br />
en kort presentation om sin kultur och<br />
bjuda alla på typisk mat från sitt land. Mycket<br />
spännande!<br />
Det tajta schemat och att vi alla bodde i<br />
samma hus skapade också en otrolig sammanhållning<br />
i gruppen, vilket gjorde att<br />
var och en av deltagarna återvände till sitt<br />
hemland med nyfunna vänner.
Hyllad queerartist<br />
släpper miljöskiva<br />
Text<br />
YlVa lUnDkVist<br />
Gröna tankar blir uppskattad popmusik<br />
när Antony and the Johnsons<br />
kombinerar queerpoesi med kärlek<br />
till naturen.<br />
“One day I’ll grow up, I’ll be a beautiful<br />
girl, But for today I am a child, for<br />
today I am a boy” Så sjöng Antony and<br />
the Johnsons för fyra år sedan på den<br />
hyllade skivan I Am a Bird Now. Med<br />
avskalade, finstämda arrangemang och<br />
Antonys androgynt magiska röst började<br />
de nå en bred publik.<br />
Efter åratal som relativt okänd performanceartist<br />
på New Yorks dragscen<br />
upptäcktes Antony Hegarty av Velvet<br />
Underground-stjärnan Lou Reed. Succén<br />
blev ett faktum, vilket förvånade<br />
Antony som inte trodde att hen som<br />
könsöverskridande person kunde nå<br />
gemene man.<br />
På förra skivan låg fokus på identitet.<br />
Ett hbt-tilltal som säkerligen lockade<br />
den unga gröna lyssnaren. Nu lär bandet<br />
bli än mer populärt i denna målgrupp.<br />
I år släpptes nämligen skivan<br />
The Crying Light som har promotats<br />
som en grön skiva.<br />
– Världen håller på att försvinna, sa Antony<br />
nyligen till TT. Hela albumets tema<br />
är att allting omkring oss – naturen,<br />
djuren – har ett värde. Gräset är min<br />
syster, stenen min broder. Ju mer vi förlorar<br />
av naturen, desto mer ensamma<br />
blir vi.<br />
MUSIK<br />
Gröna ungdomar är inte ensamma om<br />
att uppskatta att ämnet förs på tal. Enligt<br />
hemsidan recension.se som sammanställer<br />
tidningsrecensioner fick skivan<br />
i snitt 4 av 5 i betyg. Första singeln<br />
Another World har också spelats flitigt<br />
på radio.<br />
Artist: Antony & The Johnsons<br />
Titel: ThE CRyING LIGhT<br />
Bolag: BOR<br />
Releasedatum: <strong>2009</strong>-01-16<br />
1. Her Eyes Are Underneath The Ground<br />
2. Epilepsy Is Dancing<br />
3. One Dove<br />
4. Kiss My Name<br />
5. The Crying Light<br />
6. Another World<br />
7. Daylight And The Sun<br />
8. Aeon<br />
9. Dust And Water<br />
10. Everglade<br />
“one day i’ll grow up, i’ll<br />
be a beautiful girl but for<br />
today i am a child, for<br />
today i am a boy”<br />
I need another place<br />
Will there be peace<br />
I need another world<br />
This one’s nearly gone<br />
I’m gonna miss the birds<br />
Singing all their songs<br />
I’m gonna miss the wind<br />
Been kissing me so long<br />
15
16<br />
Vi ska<br />
ändra Eu!<br />
carl scHlYtEr<br />
carl.schlyter@europarl.europa.eu<br />
Vår EU-parlamentariker peppar dig<br />
att vara en aktiv del i den viktiga EPvalrörlsen.<br />
Valrörelse är kul! Kanske blir EU-valet<br />
<strong>2009</strong> den första för en del. Extra roligt<br />
är det när opinionsundersökningar visar<br />
att kanske 10 procent kommer rösta på<br />
oss och att våra frågor är viktiga för<br />
många. 72 procent av svenskarna tycker<br />
att klimatfrågan är en av de viktigaste<br />
i valet. Dessutom har anti-terrorlagar,<br />
FRA-lagen, IPRED-debatten och åtalet<br />
mot Pirate Bay fått folk att inse att storebrorssamhället<br />
som Orwell förutspådde<br />
i sin bok 1984 faktiskt är nära. Här har vi<br />
gröna ofta varit ensamma i parlamentet<br />
om att agera motståndsrörelse mot den<br />
totala övervakningen.<br />
Jag har jobbat mycket med kemikaliepolitik<br />
och hur vi kan skydda vår<br />
hälsa. Senare i vår kommer min rapport<br />
om nanoteknik att behandlas. Idag finns<br />
över 800 produkter med nanoteknik<br />
men inga regleringar som skyddar oss<br />
för helt nya och okända risker – det ska<br />
vi ändra på!<br />
Nästa mandatperiod kommer arbetet<br />
med djurskydd att fortsätta. Den här<br />
perioden har vi uppnått framgångar i<br />
kampen mot djurförsök och för att förbjuda<br />
katt-, hund- och sälprodukter. Sämre<br />
har det gått att skydda jordbrukets<br />
djur. Den stora grejen som kommer är<br />
reglerna för djurtransporter, som 2010<br />
äntligen kommer att kunna ändras. Inte<br />
en enda jordbruksminister har accepterat<br />
inbjudan att åka med mig på samma<br />
villkor som djuren mellan Stockholm<br />
och Bryssel, det vill säga 24 timmar<br />
sammanpressade med två timmars rast<br />
och sedan 24 timmar<br />
till. Att elpåfösare används<br />
mot kor och kycklingbajs får trilla<br />
ned på kycklingarna under är några exempel<br />
på orimliga villkor för djur som<br />
transporteras i EU. Det ska vi ändra på!<br />
Vi måste bli fler för att ha en chans att<br />
vinna mot lobbyisterna från företagen<br />
som vill fortsätta djurplågeriet.<br />
Klimatfrågan har EU misslyckats totalt<br />
med. De lagar som stiftas är så fulla av<br />
kryphål att en jättlastbil från Volvo kan<br />
smita förbi. Det finns dock skal att fylla<br />
”inte en enda jordbruksminister<br />
har accepterat inbjudan att åka<br />
med mig på samma villkor som<br />
djuren mellan stockholm<br />
och bryssel.”<br />
med innehåll (som systemet med utsläppsrätter),<br />
det finns klimatmål och<br />
det finns otaliga löften. Men EU struntar<br />
i sina egna löften, vilket kommer<br />
sabotera klimatarbetet i hela världen.<br />
Det ska vi ändra på! Om vi fyller parlamentet<br />
med gröna kan vi kanske vinna<br />
över lobbyisterna och fylla klimatpaketet<br />
med innehåll.<br />
Tusentals flyktingar dör vid våra<br />
gränser. Allt fokus hos EU ligger på<br />
hur vi effektivast kan skicka hem de<br />
som lyckas ta sig hit. Återvändaravtal,<br />
fingeravtryck och övervakning av flyktingar<br />
och flyktingläger i andra länder<br />
– förslagen är otaliga för att hålla folk<br />
borta från vår världsdel. Det ska vi ändra<br />
på!<br />
Det finns mycket att göra och motkrafterna<br />
är enorma. Mer än 80 procent av<br />
alla som vill påverka EU-kommissionen,<br />
EU-parlamentet och andra beslutsfattare<br />
i Bryssel är betalda av större företag.<br />
Öppenheten är begränsad, få känner till<br />
när beslut fattas och folkets röst hörs<br />
sällan. Därför blir ofta besluten inte alls<br />
de vi vill. Men våra idéer är bättre än<br />
deras och på mp.se/carl finns en massa<br />
foldrar som vi kan sprida, med positiva<br />
exempel som jag och mina medarbetare<br />
har samlat på oss från lokal och internationell<br />
nivå. Om vi förändrar världen<br />
från lokal nivå och arbetar för det på alla<br />
andra nivåer kan vi vinna till slut.<br />
Idag är jag ensam svensk miljöpartist i<br />
EU-parlamentet, det ska vi ändra på! Vi<br />
har många bra kandidater på vår lista<br />
och det finns plats för och behov av fler.<br />
I en valrörelse kan alla göra stor skillnad.<br />
Man träffar nya vänner, man får<br />
nya idéer, man får förbättra sina argument,<br />
man inspireras av varandra. Vi är<br />
kreativa, vi provar nya sätt att nå ut och<br />
vi har väldigt kul. Det ska vi inte ändra<br />
på! Lycka till.<br />
Illustration: Rosalie Haglund.
så här blir du<br />
lyckligare!<br />
Göran HÅDÉn<br />
goran@mp.se<br />
Titel: LyCKANS VERKTyG<br />
Författare: Sonja Lyubomirsky<br />
Utgivningsår: 2008<br />
Förlag: Natur och Kultur<br />
Betyg: 20/20<br />
De allra flesta psykologer ägnar sig åt att<br />
försöka bota olyckliga. Det är dock betydligt<br />
enklare att förebygga depressioner<br />
än att bota dem. På samma sätt kan man<br />
göra normalmående människor lyckligare.<br />
Lyckoforskningen har exploderat<br />
de senaste åren och det finns idag så mycket<br />
underlag att forskarna är överens<br />
om det viktigaste, men hittills har fokus<br />
mest varit på vad som gör länder och<br />
grupper lyckligare.<br />
Boken Lyckans verktyg – nyligen utkommen<br />
på svenska – är något så fantastiskt<br />
som den första och hittills enda<br />
stora guide till hur enskilda personer<br />
kan bli lyckligare, som är strikt baserad<br />
på forskning om vad som fungerar och<br />
inte. Författaren Sonja Lyubomirsky,<br />
professor i psykologi och en av världens<br />
ledande lyckoforskare med nästan 20 års<br />
erfarenhet, har själv genomfört ny forskning<br />
för att få ett komplett underlag<br />
till boken.<br />
Lyckans verktyg bygger alltså på solid<br />
vetenskap, men är dessutom pedagogisk,<br />
rolig att läsa och har flera användbara<br />
självtest, där man kan följa sin egen<br />
lyckoutveckling över tiden. Boken är indelad<br />
i tre delar: ”Så uppnår du verklig<br />
och varaktig lycka”, ”Lyckostrategier”<br />
och ”Att hålla kvar lyckan”.<br />
Viktigt för läsaren att ha i åtanke är att<br />
de flesta lyckostudier är från USA och<br />
västvärlden. Därför kanske alla Lyubomirskys<br />
råd inte hjälper personer i<br />
fattiga länder lika bra, och resultaten är<br />
genomsnitt, som enskilda givetvis kan<br />
avvika ifrån.<br />
Det är bara 40 procent av vår lycka som<br />
vi själva kan påverka. Att hälften av människors<br />
lycka beror på våra gener har<br />
framkommit bland annat jämförelser<br />
mellan enäggstvillingar som skilts åt vid<br />
födseln; de blir ändå ganska lika till personligheten<br />
– och till lyckonivån. Bara<br />
10 procent av din lycka beror på hur<br />
du har det, alltså om du är rik, vacker,<br />
frisk, gift, osv. I USA är lyckonivån inte<br />
högre idag än när var tredje bostad inte<br />
hade rinnande vatten. Det viktigaste är<br />
inte hur man har det, utan hur man tar<br />
det – en gammal klyscha som visat sig<br />
stämma.<br />
Det finns gott om myter om lycka. Lyubomirsky<br />
avfärdar bland annat påståendet<br />
att det är bra att grubbla ibland eller<br />
tron att ”om jag bara uppnådde det och<br />
det, så skulle allt bli bra”. De vägar till<br />
lycka som däremot fungerar samlar hon<br />
i tolv lyckostrategier, där man ska börja<br />
med de som passar en bäst. De kan låta<br />
självklara, men mer förvånande kanske<br />
är vad som inte finns med!<br />
Lyckostrategierna<br />
1. Uttryck tacksamhet.<br />
2. Tänk positivt.<br />
3. Jämför dig inte med andra.<br />
4. Var snäll.<br />
5. Vårda sociala relationer.<br />
6. Lär dig härda ut.<br />
7. Lär dig förlåta.<br />
8. Sträva efter flow.<br />
9. Njut av livets glädjeämnen.<br />
10. Sätt upp mål och sträva dit.<br />
11. Utöva religion eller andlighet.<br />
12. Ta hand om din kropp.<br />
I Lyckans verktyg finns viktiga fördjupningar<br />
om dessa strategier och konkreta<br />
råd som är enkla att komma igång med.<br />
Det här kan mycket väl bli en av de mest<br />
givande böcker du någonsin har läst –<br />
dels för din egen del, men också för att<br />
lyckliga människor hjälper andra mer.<br />
Om du vill ha mer info om lyckoforskning<br />
och/eller nyhetsbrev från Miljöpartiet de<br />
Grönas lyckoforskningsnätverk några gånger<br />
om året, kan du skriva till Göran på goran@<br />
mp.se<br />
17
18<br />
Är du nyfiken på vilka<br />
gröna ungdomar som<br />
kandiderar till Europaparlamentet?<br />
Om<br />
du får rösta kanske du<br />
vill personvalskryssa<br />
någon i din egen ålder.<br />
Medlemstidningen har<br />
låtit kandidater under<br />
30 år få presentera sig.<br />
Alla har fått svara på<br />
varför de vill sitta i EUparlamentet.<br />
Så kan<br />
du se vem just du vill<br />
rösta på.<br />
1. Zaida Catalán<br />
Plats på valsedeln: 5<br />
Ålder: 28 år<br />
Bor: Älvsjö<br />
E-post: zaida@mp.se<br />
<strong>Blog</strong>g: zaida.se/blog<br />
Kampanjsajt: zaida.se<br />
Varför vill du bli invald i Europaparlamentet?<br />
How do I love thee? Let me count the ways.<br />
Kan det vara möjligheten att öppna Europaparlamentet<br />
för ungdomar, personer av<br />
utländsk härkomst och inte minst kvinnor?<br />
Kan det vara möjligheten att arbeta med<br />
människor från 27 olika länder? Inte bara<br />
detta inspirerar mig utan också:<br />
För det första behövs det fler feminister i<br />
parlamentet. Visste du att medelåldern i<br />
Europaparlamentet är 58 år och 31 procent<br />
av de valda är kvinnor. Med principer på<br />
dokument kommer vi inte långt, utan nu<br />
måste vi börja röra på EU:s rumpa i dessa<br />
frågor. Exportera Sveriges sexköpslag!<br />
För det andra måste vi bli fler som står upp<br />
för den personliga integriteten. Övervakningssamhällets<br />
utvecklingen måste stoppas.<br />
Avskaffa datalagringsdirektivet!<br />
Hallå där!<br />
Vem ska du<br />
rösta på i Europaparlamentsvalet?<br />
Vad vill<br />
du att hon/han<br />
ska driva?<br />
För det tredje måste EU ta större ansvar<br />
för ett hållbart klimat. EU:s klimatmål<br />
måste skärpas för att uppnå FN:s klimatpanels<br />
krav. Under klimattoppmötet i Köpenhamn<br />
måste EU vara pådrivande för<br />
en större och snabbare sänkning av fossilutsläppen!<br />
2. Kristin lilieqvist<br />
Plats på valsedeln: 9<br />
Ålder: 23<br />
Bor: Uppsala<br />
E-post: kristin@mp.se<br />
<strong>Blog</strong>g: kiiisel.blogspot.com<br />
Det viktigaste för mig är inte huruvida jag<br />
blir invald i EP eller ej, utan att så många<br />
som möjligt av de som hamnar där är<br />
gröna. Det behövs verkligen ett ökat grönt<br />
inflytande i Bryssels gråa korridorer. Vi behöver<br />
parlamentariker som tar miljö- och<br />
klimatfrågorna på allvar. Parlamentariker<br />
som jobbar för att flyget och lastbilstransporterna<br />
ska minska i omfattning och öka<br />
i pris och för att tågresor ska bli smidigare<br />
och billigare. Vi behöver fler parlamentariker<br />
som strävar efter att fiskepolitiken ska<br />
bygga på vad som är långsiktigt hållbart,<br />
iida kalmanlehto, Grön<br />
ungdom Finland<br />
- Kanske Satu Hassi, men<br />
det beror på hur listan<br />
kommer att se ut. Jag tycker<br />
att de ska jobba för<br />
mer Internetmöten och<br />
mer hållbara arbetssätt.<br />
Jag är tveksam till att alla<br />
kring EU-karusellen reser<br />
omkring så mycket.
och vi behöver parlamentariker som vågar<br />
koppla ihop köttkonsumtionen med<br />
klimatfrågan. Mycket behöver göras, och<br />
det är bråttom. I december i år står mycket<br />
på spel, när världen ska enas om ett<br />
klimatavtal. Men beslut som påverkar klimatet<br />
tas hela tiden, i alla församlingar.<br />
En av dessa kan vi välja representanter till<br />
den 7 juni. Mitt uppdrag som kandidat är<br />
att se till att så många som möjligt gör ett<br />
grönt val då.<br />
3. Fredrik Frangeur<br />
Plats på valsedeln:10<br />
Ålder: 25<br />
Bor: Malmö<br />
E-post: fredrik.frangeur@mp.se<br />
En vanlig reaktion då jag berättar för folk<br />
att jag skulle kunna tänka mig att sitta i<br />
EU-parlamentet är att de tittar på mig<br />
med en överseende blick som säger ”vad<br />
har EU gjort oss för något gott, vad ska<br />
du där att göra?”<br />
Jag skulle vilja svara de där blickarna: Jag<br />
vet att EU är förknippat med dålig insyn,<br />
lobbyism, byråkrati och ogenomarbetade<br />
förslag. Det stämmer givetvis, men jag<br />
Yves Pepermans, Grön<br />
ungdom Belgien<br />
- Jag ska rösta på Bart<br />
Staes från de flamländska<br />
gröna. Han blev utsedd<br />
till den aktivaste belgiska<br />
parlamentarikern. Jag<br />
hoppas att de ska ge upp<br />
idén om att ekonomisk<br />
tillväxt skulle vara bra.<br />
tror faktiskt att EU också kan handla om<br />
möjligheter. Politik är inte bara att vara<br />
kritisk, utan också att vara konstruktiv.<br />
Miljöpartiet ska vara en röst som ständigt<br />
påtalar de där bristerna och som<br />
hela tiden kritiskt granskar demokratiska<br />
problem. Men Miljöpartiet ska också se<br />
de möjligheter som EU för med sig och<br />
tala om vad vi faktiskt kan åstadkomma<br />
med vårt EU-medlemskap.<br />
Jag vill ha ett Europa där den fria rörligheten<br />
inte bara gäller européer. Jag<br />
vill ha ett Europa som är ledande i klimatfrågan<br />
och arbetar för global rättvisa.<br />
Ett Europa som främjar mänskliga rättigheter<br />
och jämställdhet och där ingen<br />
diskrimineras på grund av etnicitet, kön<br />
eller sexuell läggning. Vi är inte där idag.<br />
Det är vad jag ska i Bryssel att göra!<br />
4. Björn lindgren<br />
Plats på valsedeln: 14<br />
Bor: Östersund<br />
Ålder: 19 (20 på valdagen)<br />
E-post: bjorn.lindgren@mp.se<br />
Jag vill ägna mitt liv åt att förändra. Förändra<br />
vårt samhälle till det grönare, mer<br />
solidariska. En väg att förändra är genom<br />
Niamh Beirne, Grön<br />
ungdom irland<br />
- Jag tror det blir Deirdre<br />
De Burca, men jag ska sätta<br />
mig in i vår parlamentarikers<br />
arbete så att jag<br />
verkligen kan stödja den jag<br />
röstar på. Jag tror att hon är<br />
för Lissabonfördraget, vilket<br />
inte jag är. Jag vill jobba för<br />
att förena människor. En<br />
holistisk integration mellan<br />
folken. Varje individ måste<br />
vara med och delta.<br />
EU och Europaparlamentet. Hamnar jag<br />
i parlamentet kommer min allra högsta<br />
prioritet att vara klimatet. Förutom de<br />
lösningar som redan diskuteras vill jag arbeta<br />
hårt för att minska köttkonsumtionens<br />
enorma miljöpåverkan, samt sprida<br />
och genomföra idén om individuella utsläppsrätter.<br />
Är du med mig?<br />
5. Emmali Jansson<br />
Plats på valsedeln: 17<br />
Ålder: 24 år<br />
Bor: Göteborg<br />
E-post: emmali.jansson@mp.se<br />
<strong>Blog</strong>g: emmali.nu<br />
Jag står på listan inte för att jag själv vill<br />
sitta i EU-parlamentet, utan för att jag vill<br />
bidra till att Carl Schlyter får en eller ett<br />
par kolleger i parlamentet. Den självskrivna<br />
frågan i valet är miljöfrågor. Annan<br />
viktig mp-politik om EU är kritiken mot<br />
murarna EU byggt runt unionen, både<br />
för varor och människor. I valrörelsen<br />
ska vi i Grön Ungdom peppa en massa<br />
unga till att rösta grönt!<br />
laura García tarrazo,<br />
Grön ungdom Spanien<br />
-Jag vet inte vem i De<br />
Gröna jag ska rösta på än.<br />
För mig är den viktigaste<br />
frågan vår gemensamma<br />
valuta euron. Utan den<br />
blir politiken bara en<br />
show, som Big Brother.<br />
Text och foto:<br />
Ylva lundkvist<br />
19
Hallå där...<br />
Skulle du vilja att ditt land var<br />
med i EU? Om ni var med i EU<br />
vad borde ni jobba för?<br />
20<br />
Ethemcan turhan, Grön<br />
ungdom turkiet<br />
-Ja. EU är det största fredsprojektet<br />
det här århundradet<br />
trots sina interna och externa<br />
problem. Jag skulle vilja jobba<br />
för rättvis behandling av alla<br />
européer oberoende av land,<br />
sexualitet eller etnicitet. Och<br />
att EU blir mer nåbart för<br />
allmänheten.<br />
Angelina Chudakova, Grön<br />
ungdom i ryssland<br />
- Det är inte en möjlighet. Ryssland<br />
tycker ofta tvärtemot<br />
EU. Ryssland är för stort och<br />
långt borta. Utbildning är min<br />
hjärtefråga, så om vi ändå vore<br />
med skulle jag vilja utveckla<br />
den.<br />
Farid Mammadov, Grön<br />
ungdom i Azezbaijan<br />
- Varför inte! Det skulle öppna<br />
gränserna till Europa och göra<br />
allt enklare. Vi är med i Counsil<br />
of Europe nu. EU borde satsa<br />
på gröna jobb för att möta<br />
finanskrisen.<br />
Margarita Gevorgyan,<br />
Association for Sustainable<br />
Human development<br />
i Armenien<br />
- Ja, det är min personliga<br />
uppfattning. Jag gillar Europa,<br />
kulturen och så. Vi är kristna<br />
och ligger nära. Det är vår<br />
regerings mål att bli med i EU.<br />
Att stoppa GMO är högprioriterat,<br />
det måste vi jobba för!<br />
6. per olsson<br />
Plats på valsedeln: 24<br />
Ålder: 27<br />
Bor: hägersten<br />
E-post: per.olsson@mp.se<br />
<strong>Blog</strong>g: thinkper.blogspot.com<br />
Europaparlamentet är viktigt om EU och<br />
världen ska klara sina största utmaningar.<br />
Jag tror att det behövs ett namn som står<br />
för en grön och konstruktiv EU-politik.<br />
Någon som kan representera de medlemmar<br />
och väljare som nu efter medlemsomröstningen<br />
hoppas få se en framåtblickande,<br />
hoppingivande politik för<br />
förändring. Vi behöver vara kritiska, men<br />
konstruktiva.<br />
Jag är stolt över att partiet har lyft upp<br />
mänskliga rättigheter som en av EU:s<br />
mest prioriterade frågor, intill miljö- och<br />
klimatfrågorna. I Europaparlamentet vill<br />
jag driva frågor som rör mänskliga fri- och<br />
rättigheter och förutsättningarna för EU<br />
att klara sin demografiska utmaning.<br />
7.Christian<br />
Valtersson<br />
Plats på valsedeln: 26<br />
Ålder 22<br />
Bor: Stockholm<br />
E-post: christian.valtersson@mp.se<br />
<strong>Blog</strong>g: baksteg.blogspot.com<br />
Jag kandiderar till Europaparlamentet<br />
för att det behövs fler unga makthavare.<br />
Med en medelålder på runt 60 år och med<br />
en övervägande konservativ majoritet<br />
behöver parlamentet unga gröna normkritiska<br />
frihetskämpar som inte tvekar att<br />
säga ifrån vare sig mot övervakningslagar,<br />
homofobi eller gråa industriintressen. Jag<br />
vill utnyttja de verktyg som finns inom<br />
Europeiska Unionen för att på allvar agera<br />
för att rädda klimatet, och jag tror att<br />
unionen blir vad vi gör den till.<br />
Jag är en van debattör och kommer gärna<br />
ut just till din lokalavdelning och övertygar<br />
alla om vikten av att rösta grönt 7 juni.
strålande aktivt Gu Norr!<br />
ElisaBEtH ottilia carlsson<br />
elisabeth.carlsson@mp.se<br />
Den 24 januari deltog sol-vind-ochvatten-förespråkare<br />
i den kraftfulla protestmarschen<br />
i Uleåborg mot ännu ett<br />
kärnkraftverk i norra Finland. Allt som<br />
allt hade Nätverket mot kärnkraft och<br />
uranbrytning i Norrbotten samlat ihop<br />
ett 20-tal personer som åkte i samlad<br />
trupp längs kusten till finska Uleåborg.<br />
Ungefär 300 demonstranter samlades och<br />
sjöng ”Rikkautta puhtaasta luonnosta, ei<br />
uraanivoimasta!”* Helgen efter träffades<br />
åtta gröna ungdomar från alla Norrlands<br />
hörn och kanter i Säivis byagård, två<br />
mil väster om Haparanda. Medlemshelgen<br />
ägnades delvis åt förberedelse inför<br />
RÅM, men innehöll också föreläsningar<br />
om klimatpåverkan, engagemang och<br />
den räntefria banken JAK. Vi förvandlade<br />
motionerna till heta värderingsövningar<br />
och kopplade av med bastubad och sing-<br />
star om kvällarna. * Rikedom från ren<br />
natur, inte från uranenergi!<br />
Vill du också prova på spark-express<br />
till och från E4:an i samband<br />
med lägervistelser längs kusten?<br />
Hör av dig till gunorrbotten@<br />
mp.se eller till sammankallande<br />
för GU Norr: ellika.nordstrom@<br />
mp.se.<br />
21
22<br />
Gör er hörda i miljöpartiets<br />
utbildningspolitik “utbildning är också grunden<br />
för ökad medvetenhet<br />
om de globala klimat- och<br />
kristina pErsDottEr<br />
Utbildningspolitisk utredare, TCO<br />
Miljöpartiet säger att alla som vill<br />
ska ha möjlighet att studera. Ska den<br />
möjligheten finnas framöver krävs fler<br />
högskoleplatser, men också ett förnyat<br />
arbete för att motverka den sociala snedrekryteringen.<br />
Med mindre än två år<br />
kvar till riksdagsvalet lanserar TCO ett<br />
program för en bättre högskola, och<br />
uppmanar samtidigt Grön Ungdom att<br />
sätta press på sitt moderparti när det<br />
gäller utbildningsfrågor.<br />
En välutbildad befolkning är en viktig<br />
förutsättning för att skapa arbeten i alla<br />
delar av Sverige. Utbildning är också<br />
grunden för ökad medvetenhet om de<br />
globala klimat- och miljöutmaningar<br />
som skär genom alla politikområden,<br />
och för att miljövänligare teknik ska<br />
utvecklas.<br />
Idag har inte alla samma faktiska<br />
möjlighet att studera vid högskolor<br />
och universitet. Den sociala snedrekryteringen<br />
kvarstår och det saknas en<br />
tydlig strategi för hur högre utbildning<br />
ska göras mer tillgänglig för alla. Därför<br />
vill vi nu att en nationell strategi för<br />
breddad rekrytering tas fram. Strategin<br />
måste vara långsiktig och omfatta hela<br />
utbildningssystemet. I en sådan strategi<br />
ser vi det som naturligt att bland annat<br />
följande ingår:<br />
– Alla elever ska ges lika möjligheter i<br />
skolan.<br />
– Studie- och yrkesvägledningen behöver<br />
utökas för att underlätta för<br />
eleverna att göra val oberoende av kön<br />
och social bakgrund.<br />
– Studiemedlet och trygghetssystemen<br />
för studenter behöver förbättras för att<br />
inte blivande studenter ska skrämmas<br />
iväg.<br />
Att nya grupper ska få tillgång till<br />
högre studier förutsätter också att<br />
utbildningsplatserna ökar i antal. De<br />
växande ungdomskullarna, viljan hos<br />
svenskarna att läsa vidare och behovet<br />
av välutbildad arbetskraft pekar tydligt<br />
på behovet av fler platser. Detta behov<br />
är nu än tydligare då den djupa lågkonjunkturen<br />
har bidragit till en snabb och<br />
kraftig ökning av antalet sökande till<br />
högskolan, en ökning som kommer att<br />
fortsätta till höstterminen <strong>2009</strong>.<br />
Nu är det mindre än två år kvar till<br />
miljöutmaningar som<br />
skär genom alla politikområden”<br />
riksdagsvalet. Jag vill uppmana Grön<br />
Ungdom att inför den valrörelse som<br />
kommer allt närmare sätta press på sitt<br />
moderparti att driva frågan om den<br />
sociala snedrekryteringen, och samtidigt<br />
verka för att fler högskoleplatser<br />
i<strong>nr</strong>ättas. Med ett tufft Grön Ungdom<br />
som inte nöjer sig med ord utan kräver<br />
konkret handling kan fler livsdrömmar<br />
uppfyllas, samtidigt som sysselsättningen<br />
kan öka och kunskaper om globala<br />
utmaningar sprids.<br />
Illustration: Rosalie Haglund.
så äter du<br />
medvetet!<br />
Har dina föräldrar eller dina mor-/<br />
farföräldrar också stora, tjocka pärmar<br />
med recept och andra urklipp<br />
ur tidningarnas matdelar? Var inte<br />
orolig, du behöver inte ärva dem. Nu<br />
finns en annan lösning.<br />
Text<br />
rosaliE HaGlUnD<br />
rosalie.haglund@mp.se<br />
I vårt samhälle idag sägs det ibland att<br />
allting finns på internet. Det är nog till<br />
stor del sant, inte minst när det kommer<br />
till recept och annat matrelaterat. I det<br />
här numret av <strong>Avtryck</strong> vill jag peppa dig<br />
med några exempel på gröna bloggar<br />
och andra webbsidor relaterade till mat.<br />
Hittar du inte det du söker så ta en tur<br />
ut på nätet. Det är omöjligt att ta fram<br />
alla sköna recept och visa här, det finns<br />
så många – och det är helt klart PEPP!<br />
VeganMatPepp<br />
Det här är en sida som verkligen är värd<br />
att besöka. Sidan drivs av två eldsjälar,<br />
Allo och Pop-Pär. Här finns mumsiga<br />
recept som kombineras med fantastiska<br />
fotografier, vilket gör att det riktigt vattnas<br />
i munnen. Det finns en tanke att<br />
VeganMatPepp i framtiden ska bli en<br />
kokbok. www.veganmatpepp.org<br />
Äkta Vara<br />
På den här sidan kan du läsa om vad livsmedel<br />
innehåller och vad de inte borde<br />
innehålla. Ta reda på vad tillsatskoderna<br />
på förpackningen betyder eller hitta bra<br />
böcker om riktig mat! Här finns också<br />
författaren och journalisten Mats-Eric<br />
Nilssons blogg. Han har bland annat<br />
skrivit den färska boken Äkta vara.<br />
www.aktavara.se<br />
Vegan Göteborg<br />
Här hittar du i stort sett allt du behöver<br />
veta om vegansk mat i Göteborg. Vilka<br />
restauranger du kan besöka, var du hittar<br />
de veganska produkterna i mataffärerna<br />
och – icke att förglömma – de<br />
smaskiga recepten!<br />
www.vegangoteborg.se<br />
Veggietoppen<br />
Detta är helt enkelt en topplista för<br />
skandinaviska hemsidor och bloggar<br />
som är vego-relaterade, till exempel<br />
receptsidor. Sidan drivs av veggiemind.<br />
com som vill öka förståelsen för vegetarianism<br />
och veganism.<br />
www.veggiemind.com/veggietoppen<br />
Glass mot glass!<br />
En guide till glasstillverkning, med recept<br />
och tips på hur du fixar massor<br />
av olika smaker – helt utan att stödja<br />
djurindustrin. Glass mot glass! är en del<br />
av kopandafoods.com, en vegansk matblogg<br />
och receptsida.<br />
www.kopandafoods.com/glass<br />
INTRESSANTA LÄNKAR:<br />
www.vegetariskhusmanskost.se<br />
www.smmi.nu<br />
www.vegobruden.blogspot.com<br />
www.mossagarden.se<br />
www.veganvrak.blogspot.com<br />
23
24<br />
ANTI-KöTT-KAmpANJEN<br />
varken saklig eller konstruktiv!<br />
carolinE looH<br />
caroline_loo@hotmail.com<br />
Grön Ungdoms senaste kampanj<br />
”Byt mat – inte klimat!” är onyanserad.<br />
Låt oss föra en debatt om vad<br />
som är en verkligt hållbar livsstil,<br />
uppmuntrar Caroline Looh.<br />
Detta är ett känsligt ämne, hur man än<br />
vänder och vrider på det. Men just därför<br />
är det viktigt att göra just det: vända<br />
och vrida och belysa frågan utifrån olika<br />
perspektiv. Som i alla debatter är det angeläget<br />
- inte minst för att nå fram med<br />
ett budskap – att visa respekt för olika<br />
ståndpunkter. I många “gröna” organisationer<br />
dikterar vegetarianerna villkoren<br />
för debatten, köttätare framställs<br />
både som mindre vetande och mindre<br />
moraliska. Detta är varken schysst eller<br />
konstruktivt.<br />
Det finns mycket att säga om olika<br />
matvanors miljö- och klimatpåverkan.<br />
Därför är det extra tråkigt att det alltid<br />
är kött som diskuteras och utmålas som<br />
den stora boven i dramat. Dagens stora<br />
konsumtion av industriellt producerat<br />
kött är ohållbar, det håller jag helt med<br />
om. Men det vore spännande om gröna<br />
organisationer också ville granska andra<br />
industriers miljö- och klimatpåverkan<br />
utifrån samma resonemang. Alkoholindustrin<br />
är minst sagt smutsig, inte<br />
bara ur ett socialt perspektiv. Stora arealer<br />
används för att odla spannmål och<br />
druvor för alkoholframställning, för att<br />
inte tala om konstgödseln, de kemiska<br />
bekämpningsmedlen och de enorma<br />
mängder vatten som detta kräver. Här<br />
kan man verkligen diskutera vad vi<br />
egentligen använder planetens brukbara<br />
arealer till!<br />
Idag förs diskussionen om köttets negativa<br />
effekter utifrån dagens krassa<br />
verklighet – med en helt absurd konventionell<br />
köttindustri. Det ironiska är<br />
att när man vänder på resonemanget<br />
och frågar sig hur dagens konventionella<br />
vegetabilieindustri fungerar (jo, en<br />
sådan finns faktiskt!) så visar det sig att<br />
den är ganska smutsig, den också. Svaren<br />
jag brukar få på frågan om hur man<br />
löser gödslingen för vegetabilieproduktion<br />
utan djurhållning är antingen:<br />
1) tystnad – förmodligen för att den<br />
jag frågar vet att det är konstgödsel och<br />
stora mängder fossil energi inblandat<br />
här, eller<br />
2) användning av människobajs -<br />
teoretiskt sett, i framtiden.<br />
Här går det alltså bra att både blunda<br />
för dagens verklighet och hänvisa till<br />
teoretiska resonemang om framtiden!<br />
I samma anda måste man kunna diskutera<br />
köttproduktion, utifrån framtidsi<strong>nr</strong>iktade<br />
och visionära idéer - som<br />
kan bli verklighet här i detta land. Det<br />
kan vara kretsloppsjordbruk där vegetabilier<br />
odlas med hjälp av gödsel från<br />
djur. Det kan innebära att vi äter mer<br />
rotfrukter, spannmål och kött som<br />
passar för det nordiska klimatet,<br />
och mindre av importerade bönor,<br />
ris, quorn och grönsaker. Där<br />
kan finnas betesdjur i skogar, på<br />
marker med sly och buskar och på<br />
åkrar som vilar från odling.<br />
Jag undrar: Är det fruktbart att<br />
driva kampanjer på stan och utmåla<br />
köttätare som gråa, trista och fel? Hur<br />
ska människor våga lämna en ohållbar<br />
livsstil och förena sig med en grön<br />
rörelse som ser ner på dem? Och vad är<br />
egentligen poängen med att i <strong>Avtryck</strong><br />
konstatera att det om alla åt vegetariskt<br />
skulle det (teoretiskt sätt) gå att föda X<br />
antal (minns inte siffran) fler människor<br />
på jorden? Behöver planeten fler människor?<br />
Kan man verkligen jämföra<br />
bilåkande med köttätande? Är bilar<br />
lika nödvändiga som mat? Det finns<br />
andra negativa och positiva (!) effekter<br />
av köttproduktion än påverkan på klimatet.<br />
Betesdjur som kor och får kan<br />
tillgodogöra sig gräs och sly som vi<br />
människor inte kan bryta ner, och som<br />
ofta växer på marker där det inte går att<br />
odla. Att växla mellan odling och bete<br />
är också ett sätt att förbättra jordens<br />
kvalitet och undvika urlakning. Betesdjur<br />
och betesmarker ökar även den<br />
biologiska mångfalden. Dessutom ger<br />
de näringsrik föda i ett klimat där det är<br />
svårt att odla vegetabiliska grödor med<br />
motsvarande näringsvärde. Att importera<br />
vegetabilier är också tvivelaktigt ur<br />
både miljö- och rättvisesynpunkt. Vi<br />
gröna måste vidga våra perspektiv och<br />
nyansera debatten!<br />
FINetikett.indd 1 08-10-23 01.14.46
sToppA<br />
lissabonfördraget!<br />
maria fErm<br />
Språkrör Grön Ungdom<br />
maria.ferm@mp.se<br />
Lissabonfördraget, som röstades<br />
igenom i riksdagen i höstas och<br />
börjar gälla när alla EU-länder ratificerat<br />
fördraget, innebär en maktöverföring<br />
av historiska dimensioner<br />
från Sverige till Bryssel. Det<br />
kommer att ge EU makt i många<br />
nya frågor, och ger även EU makt<br />
att obegränsat utöka sin egen makt<br />
till nya politikområden genom de<br />
listiga ”passarellerna”.<br />
Vi gröna röstade nej till Lissabonfördraget<br />
i riksdagen och anser att Sveriges<br />
befolkning borde få folkomrösta<br />
om denna enorma maktöverflyttning.<br />
Hur demokratiskt känns det att driva<br />
igenom det omsminkade Lissabonfördraget,<br />
trots att det irländska folket<br />
röstade nej?<br />
När EU-konstitutionen föll, efter<br />
att den ratats av folket i flera länder,<br />
Anti-kött-kampanjen<br />
förbundsstyrelsen genom maria ferm<br />
besvarar caroline loohs debattinlägg<br />
angående Grön Ungdoms anti-köttkampanj.<br />
Grön Ungdoms riksårsmöte 2008 beslutade<br />
att Grön Ungdoms riksorganisation<br />
skulle genomföra en kampanj för att uppmärksamma<br />
köttkonsumtionens klimatpåverkan.<br />
Det är anledningen till genomförandet<br />
av kampanjen ”Byt mat, inte<br />
klimat”. Uppdraget som riksårsmötet gav<br />
till förbundsstyrelsen handlade alltså om<br />
bestämde sig EU-ledarna för att tillämpa<br />
den klassiska tankepaus-strategin.<br />
Tyvärr blev det mer paus än tanke. I<br />
stället för att fundera på hur EU-konstitutionen<br />
kunde förbättras verkade<br />
pausen mest ägnas åt att fundera på<br />
hur konstitutionen skulle godkännas<br />
trots att den redan ratats.<br />
Även om Lissabonfördraget har bytt<br />
namn på vissa saker så är det precis<br />
samma sak. 96 procent av Lissabonfördraget<br />
är identiskt med den gamla<br />
EU-konstitutionen. Den svenska EUkommissionären<br />
Margot Wallström<br />
har också kommenterat att fördraget<br />
och konstitutionen i allt väsentligt är<br />
samma sak.<br />
Lissabonfördraget innebär att EU får<br />
mer makt på 68 politikområden. Det<br />
handlar om allt från frågor om polis,<br />
försvar och EU:s närvaro i rymden<br />
till asylfrågor och idrottspolitik. Men<br />
att fokusera på just köttkonsumtionens<br />
miljöpåverkan, och därför är kampanjen<br />
inte bredare.<br />
Kampanjen har medvetet fokuserat på<br />
politiska förslag och ekonomiska styrmedel,<br />
inte på att alla ska bli vegetarianer. Vi<br />
måste våga diskutera köttkonsumtionens<br />
klimatpåverkan utan att samtidigt skuldbelägga<br />
alla som väljer att äta kött, vilket vi<br />
vill förmedla genom kampanjen. Som politiskt<br />
ungdomsförbund för vi därför fram<br />
förslag som att ta bort EU:s subventioner<br />
det mest skrämmande med Lissabonfördraget<br />
är de så kallade passarellerna.<br />
Passarell är det franska ordet för<br />
gångbro, och fördragets ”gångbroar”<br />
innebär att EU kan skaffa sig makt på<br />
helt nya områden. EU kan gå över från<br />
att besluten behöver vara enhälliga, till<br />
beslut med kvalificerad majoritet, på<br />
helt nya områden ifall de vill. Unionen<br />
får alltså makt att själv ta sig ännu mer<br />
makt.<br />
Vi måste protestera mot Lissabonfördraget,<br />
som inte bara har ett<br />
tveksamt innehåll utan även har<br />
drivits igenom med ett tveksamt tillvägagångssätt.<br />
Det är inte EU som<br />
behöver mer makt och fler saker att<br />
besluta om, utan medlemsländernas<br />
befolkningar.<br />
till köttproduktionen, låta köttet betala för<br />
sin miljöpåverkan genom skatter och införa<br />
mer vegetarisk mat i offentlig sektor.<br />
När det gäller det faktum att planeten<br />
skulle kunna föda fler människor om alla<br />
var vegetarianer så handlar det inte om att<br />
försöka öka befolkningen i världen, utan<br />
att försöka minska svälten genom att ta<br />
tillvara världens resurser på ett smartare<br />
sätt.<br />
Förbundsstyrelsen<br />
25
RiksÅrsmötet <strong>2009</strong><br />
Heta diskussioner i en iskall aula, en<br />
karaoke kväll sen att glömma samt<br />
ett timlångt snöbollskrig under lördagskvällen.<br />
RÅM <strong>2009</strong> gjorde inte bara Göteborg lite<br />
grönare för en helg utan tog med den<br />
gröna rörelsen ett rejält kliv fram när<br />
medlemmarna enades om att Nisse Hult<br />
nu äntligen kan gå i pension!<br />
Självklart behandlades en bunt andra motioner<br />
också under mötets gång, bland de<br />
populäraste fanns ”Legalisera barns åsikter”<br />
om avskaffad rösträttsålder, ”Dags för<br />
GU att tänka själv” om att börja föra egen<br />
politik samt ”Motion angående språkrör”<br />
om att bara ha ett språkrör. Alla dessa avslogs<br />
dock.<br />
Den plågsamma voteringsväntan fylldes<br />
med skoj och skratt då presidiet utlyste<br />
skämt med temat acklamation! ”Hur<br />
får man igenom sina yrkanden? Genom<br />
facklamation”. ”Acklamydia – om du inte<br />
använt kondom när det gått hett till i plenum”<br />
ansågs så opassande att presidiet<br />
valde att censurera vitsen.<br />
Som ett bevis på den lyckade regionaliser-<br />
26<br />
ElisaBEtH ottilia carlsson<br />
elisabeth.carlsson@mp.se<br />
Valda på<br />
riksårsmötet<br />
SPrÅkrÖr<br />
Maria Ferm, 23 år, Stockholm (omval)<br />
Jakop dalunde, 25 år, Stockholm (omval)<br />
kASSÖr<br />
Thony Andreasson, 21, Göteborg (nyval)<br />
ÖVriGA lEdAMÖtEr i FÖrBuNdSStYrElSEN<br />
Fredrik Frangeur, 25, Malmö (omval)<br />
linn olauson, 18, Härnösand (nyval)<br />
Andreas Petersson, 19, Kiruna (omval)<br />
tove Stibe, 24, Stockholm (nyval)<br />
Viktoria Such, 25, Umeå (nyval)<br />
Mikaela Persson, 20, Landskrona (nyval)<br />
Christian Valtersson, 23, Stockholm (nyval)<br />
Anders lindell, 20, Stockholm (nyval)<br />
ingen av förbundet överraskade GU Norr<br />
med sin kampsång på söndagsscenen. 22<br />
deltagare från förbundets till ytan största<br />
region roade RÅM med en dialektal sångtext.<br />
Även Emma Liliestam stegade upp<br />
på scenen och sjöng sitt bidrag till Young<br />
Greens EP valskampanj. Den fick stående<br />
ovationer och här kan du lyssna/rösta<br />
fram den: europeangreens.eu/greenvision<br />
Trots förra årets stadgeändring för<br />
”queertering”, det vill säga minst 50% i alla<br />
årsmötesvaldagrupper lyckades årsmötet<br />
välja en majoritet män till både förbundstyrelse<br />
och valberedning. Det lilla tillägget<br />
”plus/minus en person” gjorde det<br />
möjligt att även fortsättningsvis låta våra<br />
65% kvinnliga medlemmar vara underrepresenterade<br />
i föreningens högsta organ.<br />
Även i talarstolen var det män som<br />
regerade. Utomförbundliga talare var bl a<br />
Grön Ungdom Norges språkrör Hendrik,<br />
RFSL´s ordförande Felix König, Peter Eriksson<br />
och Carl Schlyter (mp). Alice Bah<br />
inledningstalade om hur viktigt det var<br />
att komma ihåg att ALLT ÄR MÖJLIGT<br />
BARA MAN VILL.<br />
Tycker du att helgen gick för fort, vill du<br />
riktigt mysa i minnena av detta riksårsmöte<br />
så råder vi dig att surfa in på bloggen;<br />
riksarsmote09.blogspot.com<br />
populära att-satser som bifölls<br />
(godkändes alltså):<br />
• Att avgiften för 2010 sätts till 0<br />
svenska kronor.<br />
• Att lägga 30 000 på kampanjarbete/representation<br />
kring<br />
FN:s toppmöte (COP 15) i<br />
Köpenhamn.<br />
• Att ett arbete ska påbörjas för<br />
att utbilda och stödja medlemmar<br />
som avser att kandidera<br />
till landsting- eller kommunfullmäktige,<br />
eller bli förtroendevald<br />
i nämnder.<br />
• Att Miljöpartiet de Gröna ska<br />
verka för att det genomförs<br />
en SOU om hur ett system<br />
med individuella utsläppsrätter<br />
skulle kunna genomföras i<br />
Sverige<br />
• Att Grön Ungdoms medlemstidning<br />
Nisse Hult byter<br />
namn och blir Grön Ungdoms<br />
medlemsmagasin <strong>Avtryck</strong>.
28<br />
Mot <strong>Avtryck</strong>aren<br />
Nu har övriga alliansen fått med sig<br />
Centerpartiet på en grå energipolitik<br />
som hotar en hållbar utveckling. I<br />
februari gick den samlade regeringen<br />
ut med att de planerar att bygga ut<br />
kärnkraften. Beslutet möttes<br />
givetvis av häftiga reaktioner.<br />
– Med denna uppgörelseunderskattar<br />
alliansen den<br />
explosionsartade utvecklingen<br />
av energieffektiva<br />
och förnybara lösningar<br />
som sker runt om i världen. Det<br />
här blir ett riktigt dyrt beslut för oss<br />
skattebetalare, säger Lasse Gustavsson,<br />
generalsekreterare på Världsnaturfonden<br />
WWF.<br />
Han får medhåll från Miljöpartiets<br />
språkrör.<br />
– Regeringens politik ger mindre el<br />
och höjda elpriser, säger Peter Eriksson.<br />
Den leder till färre jobb. Vi behöver<br />
satsa på klimatomställningen<br />
och bygga om Sverige – inte skapa<br />
osäkerhet om energipolitiken. Att<br />
Maud Olofsson viker sig för de övriga<br />
allianspartierna är beklagligt, men<br />
tyvärr inte förvånande.<br />
På Baksidan<br />
en miniaktion<br />
Sugen på att göra en enkel men sjukt<br />
effektiv miniaktion? Kopiera baksidan av<br />
detta nummer med reklamlappen på och<br />
sprid ut över hela stan, typ på mataffären,<br />
anslagstavlan i ditt hyreshus eller alla<br />
lyktstolpar i kommunen.<br />
Vart man kommer om man ringer telefonnumret?<br />
Jo förstår ni, numret som finns<br />
på lappen leder till en telefonsvarare där<br />
en finfin röst trevligt berättar att det är<br />
Miljöpartiet man ska rösta på den sjunde<br />
juni i EU-parlamentsvalet. Fiffigt va!? Så! Ut<br />
och kampanja!<br />
SArA PArkMAN<br />
ego.sum.sara@gmail.com<br />
Grön studentpolitik<br />
I ett kunskapssamhälle måste man<br />
kunna lära, lära ut och lära om. Ett<br />
samhälle i ständig utveckling behöver<br />
en väl fungerande högre utbildning.<br />
Universitetens uppgift ska vara att sprida<br />
kunskap till studenter och samhället<br />
samt att ständigt analysera och utveckla<br />
den gemensamma kunskapsmassan.<br />
Målet för undervisningen ska vara<br />
att studenterna ska kunna ta ansvar,<br />
kritiskt reflektera och lösa problem.<br />
Studentinflytandet i den högre utbildningen<br />
måste stärkas. Kårobligatoriet<br />
är en förlegad form av kollektivanslutning<br />
som bör avskaffas, samtidigt som<br />
studenternas rättigheter måste skyddas<br />
i lag. Den sociala snedrekryteringen till<br />
högskolan måste brytas. Vi vill utveckla<br />
möjligheterna att gå praktiska yrkesutbildningar<br />
på högskolenivå.<br />
Var och en som studerar gör inte enbart<br />
en insats för sin egen utveckling utan<br />
också för samhället i stort. Vi vill öka<br />
Beställ detta<br />
nummer!<br />
Använd detta nummer av<br />
<strong>Avtryck</strong> i EP-valrörelsen!<br />
Ha det på bokbord eller dela ut det<br />
på stan. Special price for din lokalavdelning.<br />
För mer info kontakta kansliet<br />
08-588 32 902 eller gu@mp.se<br />
Gillar du magasinet du håller i? Då är det dags<br />
att skaffa en prenumeration till dig eller någon<br />
du gillar. För medlemmar i Grön Ungdom är<br />
tidningen gratis. För andra privatpersoner kostar<br />
det 100 spänn per år och för bibliotek är priset<br />
300 riksdaler. Tidningen kommer ut fyra gånger<br />
bidragsdelen i studiemedlen. Studiemedelssystemet<br />
ska präglas av flexibilitet<br />
och stor möjlighet för individen att styra<br />
över sin livssituation. Man ska kunna<br />
studera så länge man vill och vid den tid<br />
man själv väljer. Flexibiliteten ska också<br />
innebära att det belopp en student väljer<br />
att låna är självvalt upp till en viss totalsumma.<br />
Det sociala skyddsnätet runt<br />
studenter måste utgå från en helhetssyn<br />
på studenternas situation och göra det<br />
möjligt att studera vid vuxen ålder. För<br />
det livslånga lärandet fyller också studieförbund,<br />
kommunal vuxenutbildning<br />
och folkhögskolor en allt viktigare funktion.<br />
Dessa organisationer måste vara<br />
flexibla för att kunna möta olika behov<br />
och grupper. Därför ska de garanteras<br />
frihet och resurser. Studenter ska också<br />
innefattas i de sociala trygghetssystemen.<br />
Inga avgifter ska få tas ut för studier på<br />
högskolor och universitet.<br />
Är biffen boven<br />
i klimatdramat?<br />
Grön ekonomi blir<br />
räddningen för finanskrisen<br />
Prenumerera på <strong>Avtryck</strong>!<br />
Historiens första officiella <strong>Avtryck</strong> är här!<br />
GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN<br />
Följ med till<br />
Norge på aktion<br />
Vi ska ändra EU!<br />
Hitta din kandidat<br />
per år och är alltid garanterat full av inspirerande<br />
läsning och bilder.<br />
För att teckna en prenumeration, kontakta<br />
kansliet på 08-588 32 902 eller gu@mp.se
Berätta för <strong>Avtryck</strong> vad din lokalavdelning pysslar med! Bilder<br />
och aktionshistorier mottages tacksamt på avtryck@mp.se<br />
stoCkhoLM<br />
Grön Ungdom Region Stockholm har<br />
under hösten vuxit och mycket nytt<br />
engagemang har lagts på att bygga<br />
våra fem lokalavdelningar. Inför våren<br />
kommer engagemang satsas på ”Byt mat<br />
inte klimat”-kampanjen. Vi har tänkt<br />
ta oss ut till våra vänner i Miljöpartiets<br />
kommunavdelningar, föreläsa om köttets<br />
miljöpåverkan och diskutera med dem<br />
om kommunernas arbete för ett bättre<br />
klimat. Samtidigt som vi knyter band<br />
och tillmötesgår önskningar om att<br />
delta på kommunavdelningarnas möten<br />
för vi den interna kampanjen för ett<br />
klimatsmart samhälle vidare! Snart håller<br />
vi också en fördjupningskurs på temat<br />
internationell solidaritet med EU-perspektiv.<br />
Vi har även laddat inför EP-valet<br />
med ett pepparkaksglaseringsmöte där<br />
vår EP-valskommitté startades. Kommittén<br />
är öppen för alla medlemmar och har<br />
som mål att genomföra den grymmaste,<br />
roligaste valkampanjen hittills. Välkomna,<br />
alla som vill delta i kampen för ett<br />
trevligt klimat och ett hållbart samhälle!<br />
gÄVLe<br />
GU Gävle höll igång som vanligt genom<br />
hösten och genomförde diverse aktiviteter<br />
och aktioner. Bland annat samarbetade<br />
vi med Ung Vänster och SSU för<br />
att ordna Rock mot rasism. Mot slutet av<br />
året tog vi även en debatt med de lokala<br />
Sverigedemokraterna och deras ungdomsförbund<br />
kring frågorna invandring,<br />
feminism och miljö. Debatten var mycket<br />
uppskattad och på det hela taget lyckad,<br />
även om vi kanske borde ha gjort lite mer<br />
reklam för den. Vi har även lyssnat på ett<br />
par föreläsningar, knutit kontakter med<br />
de lokala syndikalisterna och även gjort<br />
gatukonst, för det är en så himla peppande<br />
och givande gruppaktivitet. Under<br />
våren hoppas vi få hit ännu fler föreläsare<br />
för att sedan fylla sommaren med aktiviteter,<br />
precis som förra året!<br />
MaLMö<br />
I december var Grön Ungdom Malmö<br />
mycket aktiva i kampanjen ”Byt mat inte<br />
klimat”. Flera bokbord på gymnasieskolor<br />
genomfördes och dagen innan julafton<br />
var vi ute och kampanjade i julhandeln<br />
för minskad köttkonsumtion, samtidigt<br />
som vi bjöd på glögg och pepparkakor.<br />
I början av januari publicerades en debattartikel<br />
om köttkonsumtionens klimatpåverkan<br />
av vårt språkrör Molina<br />
Marshall och vår ombudsperson Fredrik<br />
Frangeur i Skånska Dagbladet. Den tionde<br />
januari demonstrerade vi tillsammans<br />
med många andra mot Israels attack på<br />
Gaza. Veckan efter detta följde vi upp<br />
med ett seminarium med Maria Ferm och<br />
Fredrik Frangeur om De grönas syn på<br />
konflikten i Mellanöstern. Seminariet var<br />
mycket välbesökt. Grön Ungdom Malmö<br />
deltog också i en allmänpolitisk debatt på<br />
Malmö folkhögskola. Tiden kring jul har<br />
alltså sprudlat av aktivitet och opinionsbildning.<br />
hÄrösanD<br />
I Härnösand har hösten 2008 varit lite<br />
tunn vad det gäller medlemsmöten, men<br />
vi har i alla fall haft några. Året avslutades<br />
med en liten GU Norr-fest där vi<br />
tillsammans lagade mat, spånade framtidsvisioner<br />
för våra lokalavdelningar,<br />
pratade riksårsmöte samt arbetade med<br />
en presentation för riksårsmötet av vår<br />
ganska nya region. Denna lilla fest var<br />
väldigt mysig även om det tyvärr inte var<br />
så många som kunde komma (vilket kan<br />
ha något att göra med att inbjudan skickades<br />
ut ganska sent, eftersom det hela var<br />
en impulsidé). Efter nyår har vi peppat inför<br />
ett grymt RÅM!<br />
norrLanD<br />
Läs mer om GU Norrland stora aktivitet i<br />
finska Uleåborg på sidan 21.<br />
29
30<br />
”förlovningen och bröllopsförberedelserna<br />
är välkomna<br />
konsumtionsstimulanser och<br />
motverkar lågkonjunktur<br />
och arbetslöshet. folkets<br />
glädje är större än eljest<br />
vilket medför lägre sparande,<br />
högre inhemsk efterfrågan<br />
och något lägre arbetslöshet,<br />
särskilt i tjänstesektorn. Det<br />
är kontracykliskt starkt att<br />
förlovningstiden löper under<br />
konjunkturens svagaste skede.<br />
balanstalet i pensionssystemet<br />
kan förbättras, på sikt.<br />
kronan stärks, självklart.”<br />
Professorn i nationalekonomi,<br />
riksdagsledamoten Carl B Hamilton<br />
(FP) kommenterar kronprinsessans<br />
förlovning.<br />
Chamberland<br />
lämnar mp<br />
Grön Ungdoms förra manlig språkrör<br />
Alexander Chamberland har lämnat<br />
Miljöpartiet. I en<br />
debattartikel i<br />
Aftonbladet den<br />
8 mars meddelar<br />
han att han istället<br />
tänker vara aktiv<br />
i Femininistiskt<br />
Initiativ.<br />
Foto: Tomas Melin<br />
om förbundet<br />
Grön ungdom bildades 1986 som Miljöpartiet<br />
de Grönas ungdomsförbund. Vi är det<br />
enda ungdomsförbund som står för samma<br />
politik som moderpartiet. Alla i Grön Ungdom<br />
är också medlemmar i Miljöpartiet.<br />
Vi tar hänsyn till människor, djur och<br />
Håll utkik i kalendariet på gronungdom.se<br />
efter fler händelser. Dessa<br />
datum är det bra läge att skriva<br />
insändare eller göra en aktion om<br />
frågan som dagen gäller.<br />
mars<br />
21 FN:s dag mot rasistisk och etnisk<br />
diskriminering<br />
www.umr.se www.sverigemotrasism.nu<br />
www.rkuf.se och www.expo.se<br />
21 Världspoesidagen (FN)<br />
För poesi och berättarkonst.<br />
www.unesco-sweden.org<br />
22 Vattendagen (FN)<br />
Ifrågasätt privatiserandet av vatten i<br />
u-länder, Norrköping och Norrtälje.<br />
28 Grön Ungdom-dagen. Gör något,<br />
bara ni syns!<br />
april<br />
1 Första april. Tid för skämt.<br />
4 Martin Luther King dör 1968<br />
4 NATO (militära atlantpakten) grundas<br />
1949<br />
Kan NATO och King länkas ihop retoriskt?<br />
7 Världshälsodagen (FN)<br />
23 Världsbokdagen (FN)<br />
Vi sänkte bokmomsen och införde friår.<br />
Nu behövs sex timmars arbetsdag så att<br />
fler hinner läsa. www.varldsbokdagen.nu<br />
24 Försöksdjurens dag. www.djurensratt.se<br />
25 april – 1 maj: TV-fri vecka<br />
Ifrågasätt mediamakt och TV-passifieringen<br />
av samhället. Miljoner deltar i<br />
USA. www.tvturnoff.org/week.htm<br />
26 Tjernobyldagen till minne av kärnkraftsolyckan<br />
1986<br />
Nu är det bara ett par meter kvar tills<br />
den radioaktiva härden når grundvattnet,<br />
som miljoner är beroende av.<br />
hem.passagen.se/bolevin/Tjernobyl.htm<br />
maJ<br />
1 Arbetardemonstrationer<br />
3 Pressfrihetsdagen. Arrangör:<br />
www.unesco-sweden.org<br />
Samarbete: www.epigon.nu<br />
www.stockholmsfria.se<br />
www.miljomagasinet.se<br />
9 Europadagen. Nej till euro-nationalism. Ja<br />
till världen.<br />
15 Miljöpartiets Kongress i Skövde<br />
15 Internationella familjedagen<br />
Vad är en familj? Ifrågasätt kärnfamiljen<br />
natur över hela världen och verkar för mer<br />
helhetssyn, mångfald och långsiktlighet.<br />
Vår vision är en värld där alla kan åtnjuta<br />
livskvalitet och slippa onödigt lidande. För<br />
att komma dit ifrågasätter vi tankar och<br />
normer som idag genomsyrar politiken och<br />
vardagslivet.<br />
som norm. www.rfslungdom.se<br />
queerunderground.mine.nu<br />
21 FN:s dag för kulturell mångfald<br />
Varför nöja sig med kulturell mångfald?<br />
Mångfald är insikten om att det är mer<br />
stabilt och berikande att stödja sig på<br />
många mindre enheter, än på ett fåtal<br />
stora. Mångfaldstanken medför bland<br />
annat decentralisering, artrikedom och<br />
kulturell mångfald. Ur samma perspektiv<br />
ser Mångfaldspartiet de Gröna negativt<br />
på kärnkraft, superstater och storföretag.<br />
22 FN:s dag för biologisk mångfald<br />
23 Allmän värnplikt införs 1901<br />
Nu är det hög tid att avskaffa detta<br />
machotvång för män helt.<br />
29 Frankrike röstade nej till nya EU-grundlagen<br />
2005<br />
31 Tobaksfria dagen (FN/WHO)<br />
Tobak förstör även miljön.<br />
biphome.spray.se/monetar/tobak.htm<br />
JUni<br />
1 Mobilfria dagen. www.mossenmark.com<br />
www.vagbrytaren.org www.feb.se<br />
4 Internationell dag mot våld mot barn<br />
(FN)<br />
Uppmärksamma att psykiskt våld mot<br />
barn kan vara minst lika farligt, att barn<br />
behöver fler rättigheter, att mp 2002<br />
utsågs till bästa barnpartiet av<br />
www.barnverket.nu och att barnens rätt<br />
är en av våra 11 grundvärderingar.<br />
5 Världsmiljödagen, www.faltbiologerna.se,<br />
www.mjv.se Tillväxtfotboll?<br />
6 Sveriges nationaldag<br />
7 EP-valdagen<br />
12 Dagen mot barnarbete (ILO). Mer info:<br />
www.rattvisemarkt.se www.renaklader.org<br />
www.rattviseakademin.nu<br />
20 Flyktingdagen<br />
Samarbete: Asylkommittén och<br />
www.ingenillegal.org<br />
26 Internationella dagen mot drogmissbruk<br />
och olaglig smuggling<br />
www.unf.se och www.drugnews.se<br />
28 Stonewall-revolten 1969<br />
Stonewall var en svartbar för HBTQmänniskor<br />
i New York som polisen<br />
försökte göra razzia på och de som fanns<br />
på plats slogs tillbaka. Här föddes den<br />
moderna politiska kampen och det som<br />
senare kom att bli Pride.<br />
Större delen av vårt enskilda arbete bedrivs<br />
av enskilda medlemmar och lokalavdelningar,<br />
men vi är även aktiva på riksnivå och<br />
inter-nationellt. I Grön Ungdom genomför<br />
vi kurser, aktioner, skolbesök, föreläsningar,<br />
diskussioner och annat som medlemmar<br />
vill engagera sig i gärna i samarbete med<br />
andra delar i den gröna rörelsen.
ikskansLiet<br />
Grön Ungdom Riks<br />
Pustegränd 1-3<br />
118 20 Stockholm<br />
förbunDsstyreLsen<br />
Maria Ferm*<br />
Språkrör<br />
073-443 33 78<br />
Jakop Dalunde*<br />
Språkrör<br />
070-248 58 64<br />
E-post: gu@mp.se<br />
Gittan: Kansliet.GU<br />
Tel: 08-588 32 902<br />
Förbundssekreterare<br />
Linnea Haglund<br />
linnea.haglund@mp.se<br />
Tel: 070-277 10 70<br />
regioner gröna stuDenter<br />
Skåne<br />
Alex Lindskog*<br />
Stockholm<br />
Elina Åberg (kansli)<br />
gusthlm@mp.se<br />
LokaLt<br />
Avesta<br />
Malin Olsson<br />
adamsmalin@hotmail.com<br />
Eskilstuna<br />
Faisal Hassan*<br />
Gotland<br />
Jorunn Falkenhaug<br />
jo_runn@hotmail.com<br />
Gävle<br />
Anders Schröder*<br />
Göteborg<br />
Joakim Larsson (kansli)<br />
gu.goteborg@mp.se<br />
Helsingborg<br />
Jesper Nielsen<br />
portsmouthfiguration@gmail.<br />
com<br />
Hudiksvall<br />
Matilda Andersson<br />
mat_tilda@hotmail.com<br />
Väst<br />
gu.vast@mp.se<br />
Thony Andreasson*<br />
Kassör<br />
Fredrik Frangeur*<br />
Sammankallande<br />
Andreas Petersson*<br />
Linn Olauson*<br />
Norr<br />
Ellika Nordström*<br />
Härnösand<br />
Linn Olausson*<br />
Jämtland<br />
Amanda He<strong>nr</strong>iksson*<br />
kristianstad<br />
Hampus Algotsson*<br />
LA (Lerum/Alingsås)<br />
Daniel Eriksson*<br />
lidköping<br />
Herman Anderson<br />
andersson.50996@telia.com<br />
linköping<br />
Tineska Magalhaes<br />
guavanekka@hotmail.com<br />
Malmö<br />
Fredrik Frangeur*<br />
Mariestad<br />
Tea Westelius<br />
haloumi91@hotmail.com<br />
Norrbotten<br />
Erik Thor*<br />
Tove Stibe*<br />
Viktoria Such*<br />
Mikaela Persson*<br />
Christian Valtersson*<br />
Anders Lindell*<br />
Rikskansli<br />
info@gronastudenter.se<br />
Pustegränd 1-3<br />
118 20 Stockholm<br />
Tel 08-588 329 05<br />
Sto (Stenungsund/tjörn/<br />
orust)<br />
Niklas Larsson<br />
mrsolo1000@hotmail.com<br />
Stockholm Syd<br />
Bayram Uludag*<br />
trestad (trollhättan/Vänersborg/uddevalla)<br />
Anna Karlsson*<br />
umeå<br />
Viktoria Such*<br />
uppsala<br />
Kristin Lilieqvist*<br />
Värmland<br />
Valdemar Möller*<br />
Örebro<br />
Marcus Thörn<br />
marcus.thorn.damin@hotmail.<br />
com<br />
* Nås på gittan eller genom<br />
fornamn.efternamn@mp.se<br />
Olika kön, olika värde.<br />
Kvinnor tjänar fortfarande betydligt mindre<br />
än män, trots att de utför samma arbete.<br />
Finns det någon som på riktigt tycker att det<br />
skall vara så? Vi tror inte det. Miljöpartiet har<br />
en tydlig politik för att ändra på detta.<br />
Läs om det på vår hemsida www.mp.se<br />
ny förbundsstyrelse<br />
När du läser det här så har en ny förbundsstyrelse<br />
valts. Det kan således<br />
tyckas konstigt att läsa vad föregående<br />
styrelse sysslat med. Mycket av styrelsearbetet<br />
under hösten och vintern har<br />
dock varit fokuserat på att lägga en bra<br />
grund det kommande året. Både gällande<br />
styrelsearbetet och den kommande euvalrörelsen.<br />
I slutet av november så hade förbundsstyrelsen<br />
sitt sjunde möte. De stora<br />
punkterna på dagordningen var långsiktiga<br />
diskussioner kring styrelsearbetet och<br />
kommande verksamhetsår. Många idéer<br />
togs fram på hur vi kan göra arbetet mer<br />
effektivt. I december så lanserades också<br />
kampanjen ”Byt Mat Inte Klimat” om<br />
köttkonsumtionens klimatkampanj.<br />
I början av januari träffades förbundsstyrelsen<br />
igen för det åttonde<br />
mötet. Mycket av diskussionerna och arbetet<br />
kretsade kring att få fram konkreta<br />
resultat av de mer lösa diskussioner som<br />
först tidigare. Budget, verksamhetsplan<br />
och propositioner till Riksårsmötet arbetades<br />
fram. Förutom detta så hann vi<br />
också med att ha ett mycket konstruktivt<br />
möte med riksvalgruppen för att<br />
diskutera vår kampanj till europaparlamentsvalet.<br />
Vi är övertygade om att det<br />
kommer att bli en grym kampanj.<br />
Vi har haft mycket visioner om hur vi vill<br />
utveckla arbetet och förbundet i framtiden.<br />
Främst handlar det om att ge bra<br />
förutsättningar för engagemang. Det sker<br />
fantastiska saker på alla nivåer inom förbundet.<br />
Förutom allt regionalt och lokalt<br />
engagemang så håller en ny webbplats<br />
på att tas fram och det kommer att arrangeras<br />
ett internationellt sommarläger<br />
tillsammans med miljöpartiet.<br />
När den här texten skrivs så är det en<br />
vecka kvar till rikårsmötet. Ett kortare<br />
styrelsemöte återstår för den gamla<br />
styrelsen innan nya förmågor ska ta över<br />
och börja bygga på det som via ep-valet<br />
i juni så småningom ska bli en grym valrörelse<br />
2010. Vi hoppas och tror att den<br />
nyvalda förbundsstyrelsen kommer att<br />
klara det galant. Framtiden är grön.<br />
31
Posttidning B<br />
Begränsad eftersändning<br />
Vid definitiv avflyttning<br />
återsändes försändelsen med<br />
den nya adressen på baksidan.<br />
Avsändare<br />
<strong>Avtryck</strong><br />
Grön Ungdom<br />
Pustegränd 1-3<br />
118 20 Stockholm