Inventering av forskning inom civilutskottets ... - Riksdagen
Inventering av forskning inom civilutskottets ... - Riksdagen
Inventering av forskning inom civilutskottets ... - Riksdagen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UTREDNINGSTJÄNSTEN<br />
Utvärderings- och <strong>forskning</strong>sfunktionen<br />
PM 2011-05-27 Dnr 099-1678-2010/11<br />
<strong>Inventering</strong> <strong>av</strong> <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> <strong>civilutskottets</strong><br />
beredningsområde<br />
Förord<br />
På uppdrag <strong>av</strong> civilutskottet har en inventering gjorts över den <strong>forskning</strong> som<br />
bedrivs <strong>inom</strong> <strong>civilutskottets</strong> beredningsområde i Sverige. <strong>Inventering</strong>en är<br />
uppdelad i två delar, den första om <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> de rättsliga områdena <strong>av</strong><br />
beredningsområdet och den andra om <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> bygg- och bostadsområdet.<br />
Denna uppdelning är gjord med anledning <strong>av</strong> skillnader mellan områdena<br />
vad gäller organisering och omfattning <strong>av</strong> den bedrivna <strong>forskning</strong>en.<br />
För det rättsliga området presenteras enskilda forskare verksamma <strong>inom</strong> ämnesområdena<br />
familjerätt, konsumenträtt, <strong>av</strong>talsrätt, associationsrätt, marknadsrätt,<br />
insolvens- och utsökningsrätt, skadeståndsrätt, fastighetsrätt, sjö- och<br />
transporträtt och internationell privaträtt. För bygg- och bostadsområdet presenteras<br />
organisationer vid vilka <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> området bedrivs eller finansieras<br />
med exempel på <strong>forskning</strong>sprojekt vid vardera <strong>forskning</strong>smiljön. Ambitionen<br />
för inventeringen har varit att så långt som möjligt fånga en aktuell<br />
bild <strong>av</strong> <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> <strong>civilutskottets</strong> beredningsområde. Det kan finnas<br />
<strong>forskning</strong>sprojekt och någon enstaka miljö som borde ha redovisats, men ej<br />
har upptäckts trots ihärdiga sökningar. <strong>Inventering</strong>en är ett levande dokument<br />
som ger en dagsaktuell bild och bör om några år uppdateras för att leva<br />
upp till ambitionen.
Innehållsförteckning<br />
1 Inledning .......................................................................... 4<br />
1.1 Uppdraget .................................................................................4<br />
1.2 Syfte och disposition ..................................................................4<br />
2 Det rättsliga området......................................................... 4<br />
2.1 Familjerätt .................................................................................5<br />
2.2 Konsumenträtt...........................................................................12<br />
2.3 Avtalsrätt ...................................................................................17<br />
2.4 Associationsrätt ..........................................................................23<br />
2.5 Marknadsrätt..............................................................................30<br />
2.6 Insolvens- och utsökningsrätt .....................................................32<br />
2.7 Skadeståndsrätt...........................................................................35<br />
2.8 Fastighetsrätt..............................................................................41<br />
2.9 Sjö- och transporträtt .................................................................44<br />
2.10 Internationell privaträtt ............................................................46<br />
3 Byggnads- och bostads<strong>forskning</strong>......................................... 50<br />
3.1 Inledning ...................................................................................50<br />
3.2 Lärosäten ...................................................................................50<br />
3.2.1 Institutet för bostads- och urban<strong>forskning</strong> (IBF)..................50<br />
3.2.2 Chalmers tekniska högskola ................................................53<br />
3.2.2.1 Institutionen för Arkitektur.........................................53<br />
3.2.2.2 Institutionen för Bygg- och miljöteknik ......................54<br />
3.2.2.3 Institutionen för Energi och miljö ...............................57<br />
3.2.2.4 Konstruktionscentrum.................................................58<br />
3.2.2.5 MISTRA Urban Futures – centrum för hållbar stadsutveckling<br />
..............................................................................58<br />
3.2.3 Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) ................................59<br />
3.2.3.1 Arkitekturskolan .........................................................60<br />
3.2.3.2 Institutionen för Byggvetenskap ..................................61<br />
3.2.3.3 Institutionen för Fastigheter och byggande ..................63<br />
3.2.3.4 Institutionen för Samhällsplanering och miljö..............64<br />
3.2.3.5 Centrum för bank och finans (Cefin)...........................68<br />
3.2.3.6 Forskningskluster för en hållbar stads- och bebyggelseutveckling<br />
..............................................................................69<br />
3.2.4 Linköpings universitet ........................................................70<br />
3.2.5 Lunds Tekniska Högskola...................................................70<br />
3.2.5.1 Institutionen för Arkitektur och byggd miljö...............71<br />
3.2.5.2 Institutionen för Byggvetenskaper ...............................72<br />
3.2.5.3 Institutionen för Bygg och miljöteknologi...................74<br />
3.2.5.4 Fuktcentrum...............................................................75<br />
3.2.6 Luleå Tekniska Universitet .................................................76<br />
3.2.7 Högskolan i Gävle..............................................................78<br />
3.2.8 Linnéuniversitetet...............................................................79<br />
3.2.8.1 Centrum för byggande och boende med trä (CBBT)...79<br />
3.2.9 Malmö högskola.................................................................79<br />
3.2.10 Blekinge tekniska högskola ...............................................80<br />
3.2.11 Umeå universitet ..............................................................81<br />
3.3 Nätverksmiljöer och Centrumbildningar. ...................................82<br />
3.3.1 Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande<br />
och Förvaltning (CERBOF)........................................................82<br />
3.3.2 Sveriges Arkitekturskolor....................................................83<br />
2
3.3.3 Sveriges Bygguniversitet .....................................................83<br />
3.3.4 Sveriges Byggindustrier (BI) ...............................................84<br />
3.3.5 IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och<br />
kvalitet <strong>inom</strong> samhällsbyggandet..................................................85<br />
3.3.6 Byggforum Nord................................................................86<br />
3.3.7. Centrum för management i byggsektorn (CMB)................86<br />
3.3.8 Lean Wood Engineering (LWE).........................................86<br />
3.3.9 Kompetenscentret EcoBuild ...............................................87<br />
3.4 Myndigheter och <strong>forskning</strong>sinstitut ............................................88<br />
3.4.1 Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och<br />
samhällsbyggande ........................................................................88<br />
3.4.2 Boverket ............................................................................88<br />
3.4.3 Energimyndigheten ............................................................89<br />
3.4.4 Bostads- och kreditnämnden (BKN)...................................90<br />
3.4.5 Sveriges tekniska <strong>forskning</strong>sinstitut (SP) ..............................90<br />
3.4.6 KK-stiftelsen ......................................................................91<br />
3.4.7 Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF)...............91<br />
3
1 Inledning<br />
1.1 Uppdraget<br />
Civilutskottet bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-,<br />
jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter<br />
i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning.<br />
Civilutskottet bereder också ärenden om försäkrings<strong>av</strong>talsrätt, bolags-<br />
och föreningsrätt, skadeståndsrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumentpolitik,<br />
internationell privaträtt, lagstiftning i andra ärenden <strong>av</strong> allmänt<br />
privaträttslig beskaffenhet, bostadspolitik, vattenrätt, bebyggelseplanläggning,<br />
byggnadsväsendet, fysisk planering samt expropriation, fastighetsbildning och<br />
lantmäteriväsendet.<br />
Civilutskottet beslutade den 3 februari 2011 om att uppdra åt Utvärderings-<br />
och <strong>forskning</strong>sfunktionen vid utredningstjänsten att göra en inventering <strong>av</strong><br />
<strong>forskning</strong> och forskare som är verksamma <strong>inom</strong> utskottets beredningsområde.<br />
<strong>Inventering</strong>en <strong>av</strong>ser <strong>forskning</strong> och utveckling som huvudsakligen finns vid<br />
universitet och högskolor, men även vid institut och i enskild verksamhet.<br />
1.2 Syfte och disposition<br />
Syftet med kartläggningen är att ge en bild <strong>av</strong> pågående, eller nyligen <strong>av</strong>slutad,<br />
<strong>forskning</strong> vid svenska universitet och högskolor <strong>inom</strong> <strong>civilutskottets</strong> beredningsområde<br />
samt andra aktuella institut som bedriver <strong>forskning</strong> relevant<br />
för området. Underlaget ger en kort beskrivning <strong>av</strong> olika <strong>forskning</strong>sprojekt<br />
samt kontakter till berörda forskare. <strong>Inventering</strong>en är <strong>av</strong>sedd att så långt som<br />
möjligt ge en aktuell bild <strong>av</strong> <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> <strong>civilutskottets</strong> beredningsområde<br />
men ska inte ses som en fullständig uppteckning <strong>av</strong> all <strong>forskning</strong> som bedrivs<br />
i Sverige <strong>inom</strong> området.<br />
<strong>Inventering</strong>en är uppdelad i två huvudsakliga områden; ett för <strong>forskning</strong><br />
<strong>inom</strong> det rättsliga området och ett för <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> bygg- och bostadsområdet.<br />
Redovisningen för det rättsliga området utgår huvudsakligen från de<br />
enskilda forskarna och deras <strong>forskning</strong>sfält. De är indelade utifrån ett antal<br />
samlingsbegrepp <strong>inom</strong> området. Redovisningen för bygg- och bostads<strong>forskning</strong>en<br />
utgår huvudsakligen från berört lärosäte, där institutioner och <strong>av</strong>delningar<br />
med huvudansvariga är presenterade. Exempel på pågående eller nyligen<br />
<strong>av</strong>slutade <strong>forskning</strong>sprojekt vid de berörda instanserna ges. Dessutom<br />
presenteras centrumbildningar, myndigheter och finansiärer med relevans för<br />
bygg- och bostads<strong>forskning</strong>. I möjligaste mån har länkar förts in i redovisningen<br />
för fördjupningar och ytterligare kontakter.<br />
2 Det rättsliga området<br />
Nedan redovisas forskare och <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> det rättsliga området <strong>inom</strong> <strong>civilutskottets</strong><br />
beredningsområde. Följande övergripande rubriker har valts för<br />
att underlätta presentationen: familjerätt, konsumenträtt, <strong>av</strong>talsrätt, associationsrätt,<br />
insolvens- och utsökningsrätt, skadeståndsrätt, fastighetsrätt, sjöoch<br />
transporträtt och internationell privaträtt. Flera forskare är verksamma<br />
4
<strong>inom</strong> flera <strong>av</strong> dessa områden och vi har då valt att redovisa dem flera gånger,<br />
med beskrivningar <strong>av</strong> deras <strong>forskning</strong> i respektive ämnesområde under vart<br />
och ett <strong>av</strong> områdena. De forskare som har identifierats som verksamma <strong>inom</strong><br />
<strong>civilutskottets</strong> beredningsområde är med några få undantag knutna till juridiska<br />
institutioner vid universitet och högskolor. Forskarna har blivit kontaktade<br />
och ombedda att bidra med egna beskrivningar <strong>av</strong> sin <strong>forskning</strong>. Det är<br />
dessa beskrivningar som ligger till grund för <strong>forskning</strong>sbeskrivningarna, dock<br />
har beskrivningarna i varierande grad redigerats och förkortats. I de fall ingen<br />
beskrivning har getts <strong>av</strong> forskaren har information på Internet om <strong>forskning</strong>en<br />
legat till grund för beskrivningen. Har information helt saknats om <strong>forskning</strong>en<br />
har forskaren inte tagits med i inventeringen. Forskningen finansieras<br />
huvudsakligen via lärosätenas basanslag för <strong>forskning</strong> och forskarutbildning,<br />
men även från externa finansiärer såsom Riksbankens jubileumsfond, FAS,<br />
VINNOVA, Vetenskapsrådet, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser och<br />
Marcus och Marianne Wallenbergs stiftelse.<br />
2.1 Familjerätt<br />
Familjerätt är den del <strong>av</strong> civilrätten som reglerar familjens rättsställning<br />
och familjemedlemmars inbördes rättigheter och skyldigheter. Ibland räknas<br />
även förmyndarskapsrätten och arvsrätten till familjerätten. Även<br />
namnfrågor kan anses ligga <strong>inom</strong> familjerätten och till familjerätten anknyter<br />
också barnrätten. De viktigaste svenska lagarna på området är äktenskapsbalken<br />
och föräldrabalken. Till ämnet hör även sambolagen och lagen<br />
om registrerat partnerskap. Namnfrågor regleras i namnlagen och<br />
arvsrätten i ärvdabalken.<br />
Viola Boström<br />
Universitetslektor, Juridiska institutionen, Umeå universitet<br />
Forskning<br />
Fokus på familjerätt och successionsrätt, både svensk rätt och jämförelser med<br />
andra länder. Forskar om hur sambors ekonomiska intressen skyddas i praktiken,<br />
genom lag eller <strong>av</strong>tal, samt hur underhåll mellan makar och sambor regleras<br />
i civilrättslig och offentligrättslig lagstiftning.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 090-786 74 13<br />
Adress: Umeå universitet, 901 87 Umeå<br />
E-post: viola.bostrom@jus.umu.se<br />
Läs mer: http://www.jus.umu.se/<strong>forskning</strong>/forskare/bostrom_viola/<br />
Margareta Brattström<br />
Docent, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Samborätt, äktenskapsrätt, bodelning, Nordisk lagstiftning, ägarlägenheter,<br />
fastighetsrätt<br />
5
Forskning<br />
Forskningen rör sig <strong>inom</strong> områdena förmögenhetsrättlig familjerätt samt viss<br />
fastighetsrätt - särskilt om ägarlägenheter. Pågående projekt med titeln Rättvis<br />
delning? som behandlar frågor om täckningsområdet för bodelning mellan<br />
makar och sambor. Har i en artikel skrivit om en empirisk studie angående<br />
bland annat innehållet i makars bodelnings<strong>av</strong>tal. Inom ramen för ett samarbete<br />
med nordiska forskarkollegor forskat om nordisk samborätt och nordiska<br />
länders system gällande sambors egendomsförhållanden under sambotiden.<br />
Har även bedrivit <strong>forskning</strong> om rättsliga förutsättningar för underåriga styrelseledamöter.<br />
Även <strong>forskning</strong> i fastighetsrätt, se Margareta Brattström under<br />
Fastighetsrätt, för mer information om denna <strong>forskning</strong>.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 16 23<br />
Adress: Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: Margareta.Brattstrom@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=695<br />
Folke Grauers<br />
Professor i handelsrätt, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet.<br />
Sökord<br />
Fastighetsrätt, fastighetsköp, nyttjanderätt, fastighetsmäklare, familjerätt<br />
Forskning<br />
Forskar allmänt om familjerätt. Även <strong>forskning</strong> om fastighetsrätt, se Folke<br />
Grauers under Fastighetsrätt, för mer information.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-18 28 85<br />
Adress: Sylvestergatan 8, 411 32 Göteborg<br />
E-post: folke.grauers@telia.com<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=3004<br />
Anna Hollander<br />
Professor i rättsvetenskap med inriktning socialt arbete, Institutionen för socialt<br />
arbete – socialhögskolan, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Socialförvaltningsrätt, Socialtjänstlagen, barnets rättsliga ställning<br />
Forskning<br />
Forskningsområde är socialförvaltningsrätt, främst studier <strong>av</strong> Socialtjänstlagen,<br />
speciallagstiftning för barn, människor med funktionshinder m.fl. grupper.<br />
Forskning i gränsen till andra ämnesområden, främst socialt arbete. Fokus på<br />
barnets rättsliga ställning <strong>inom</strong> olika rättsområden. Har <strong>inom</strong> ramen för programmet<br />
Barn som aktörer 1 studerat barnets rättsliga ställning i Socialtjänstlagen<br />
1<br />
Forskningsprogrammet Barn som aktörer <strong>av</strong>slutades 2007 och bestod <strong>av</strong> 13 projekt med deltagare från tre universitet.<br />
Temat för <strong>forskning</strong>sprogrammet var att undersöka rättsregler som rör barns deltagande i angelägenheter<br />
som rör dessa. Det rörde särskilt regler för den underåriges handlingsmöjligheter, dennes möjligheter att få information,<br />
att säga nej samt möjligheter att få hjälp och stöd. För mer information se<br />
6
(SoL) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård <strong>av</strong> unga (LVU). Har<br />
bland annat drivit projekt om vräkningshotade klienter, brottsoffers rätt till<br />
stöd <strong>av</strong> socialtjänstlagen och tvångsvård.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08–674 73 59<br />
Adress: Stockholms universitet, 106 91 Stockholm<br />
E-post: Anna.Hollander@socarb.su.se<br />
Läs mer: http://people.su.se/~holla/<br />
Maarit Jänterä-Jareborg<br />
Professor i internationell privat- och processrätt, Juridiska institutionen, Uppsala<br />
universitet<br />
Sökord<br />
Familjerätt och mångkultur, europeiserad familjerätt, familjerättens harmonisering,<br />
internationell familjerätt, främmande rätt<br />
Forskning<br />
Det primära <strong>forskning</strong>sområdet är den internationella privaträtten och den<br />
internationella processrätten. I <strong>forskning</strong>en har allehanda internationella familjerättsfrågor<br />
varit centrala, såsom äktenskap över landgränser (till exempel<br />
när makarna har hemvist i olika länder), skilsmässor över landgränser, äktenskapets<br />
rättsverkningar när det finns utlandsanknytning, samkönade äktenskap,<br />
internationella vårdnadstvister, olovligt bortförande <strong>av</strong> barn, barnäktenskap,<br />
tvångsäktenskap och internationella arvsfrågor. Forskningen har även<br />
handlat om de svårigheter som uppstår när en tvist vid svensk domstol behöver<br />
<strong>av</strong>göras enligt en främmande stats regler. Frågorna studeras ofta utifrån<br />
såväl ett svenskt som ett EU-rättsligt perspektiv.<br />
Aktiv i en forskargrupp vid namn Commission on European Family Law<br />
(CEFL). 2<br />
Gruppens huvudsakliga <strong>forskning</strong>suppgift är att ta fram europeiska<br />
principer <strong>inom</strong> olika familjerättsområden, utifrån rättsjämförelser mellan olika<br />
europeiska länder. Gruppen har hittills publicerat texter om de europeiska<br />
principerna rörande rätten till äktenskapsskillnad, makes rätt till underhåll<br />
efter äktenskapsskillnad, frågor om s.k. föräldraansvar, samt om en rad andra<br />
familjerättsliga ämnen.<br />
Det senaste engagemanget är som delad <strong>forskning</strong>sledare för ett <strong>forskning</strong>sprojekt<br />
om familjerätten i möte med religion, ofta i en mångkulturell kontext.<br />
3<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 26 28<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: maaritjj@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=679<br />
2 http://www.celonline.nt<br />
3 http://www.impactofreligion.uu.se<br />
7
Annika Rejmer<br />
Universitetslektor, Rättssociologiska enheten, Lunds universitet<br />
Sökord<br />
Vårdnadstvister, barnets bästa, socialrätt, familjemedling, brottsoffer<br />
Forskning<br />
Bedriver familjerättslig <strong>forskning</strong> med särskild inriktning på vårdnadstvister,<br />
barn och föräldrar. Ämnesmässigt spänner <strong>forskning</strong>en över familjerätt, social-,<br />
process- och straffrätt. Har studerat tingsrätts handläggning <strong>av</strong> vårdnadstvister<br />
utifrån ett rättssociologiskt perspektiv. Har även fördjupat och breddat<br />
<strong>forskning</strong>en genom att studera alternativa konfliktlösningsmetoder på familjerättens<br />
område med ett särskilt fokus på familjemedling. Har därutöver medverkat<br />
i utvärderingen <strong>av</strong> den nationella försöksverksamheten med Barnahus,<br />
det vill säga myndighetssamverkan under ett gemensamt tak i samband med<br />
utredning <strong>av</strong> misstänkta övergrepp mot barn, där brottsutredningen har studerats.<br />
Utreder även kvinnors upplevelse <strong>av</strong> brottsutredningen. Den utvärderings<strong>forskning</strong><br />
som bedrivs har således ett brottsofferperspektiv som rör barns<br />
och kvinnors tillgång till rättsordningen och därmed handlar den också om<br />
likabehandling och jämställdhet. Pågående<strong>forskning</strong>sprojekt med titeln Vårdnadstvister<br />
och barnets bästa - En studie <strong>av</strong> alternativa modeller för tvistelösning på<br />
familjerättens område.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 046-222 36 55<br />
Adress: Box 207, 221 00 Lund<br />
E-post: Annika.Rejmer@soclaw.lu.se<br />
Läs mer: http://www.lu.se/o.o.i.s/11032 och<br />
http://www.soclaw.lu.se/<strong>forskning</strong><br />
Eva Ryrstedt<br />
Docent i civilrätt, Juridiska fakulteten, Lunds universitet<br />
Sökord<br />
Vårdnad, boende, umgänge, barnets bästa, bodelning<br />
Forskning<br />
Forskningen rör sig ofta i gränslandet mellan familjerätt och socialrätt, ofta<br />
rörande barnrättsliga frågor, bland annat om barnets bästa och barnets rätt att<br />
tala i vårdnadstvister, samt om folkbokföringsregler i relation till vårdnad och<br />
bidrag. Stor del <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en har ett jämförande perspektiv, förutom med<br />
de nordiska länderna med en särskild inriktning mot England och Australien.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 046-222 10 89<br />
Adress: Box 207, 221 00 Lund<br />
E-post: Eva.Ryrstedt@jur.lu.se<br />
Läs mer:<br />
http://qp.jur.lu.se/QuickPlace/jur_eva_ryrstedt/PageLibraryC12571F80046<br />
6FD2.nsf/h_Toc/2AB6F9F0ECF41135C12574180053FF15/?OpenDocume<br />
nt<br />
8
Mosa Sayed<br />
Jur. dr, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Islamisk rätt, svensk familje- och arvsrätt, mänskliga rättigheter, mångkultur<br />
och rättsjämförande studier<br />
Forskning<br />
Forskningen är primärt inriktad på frågor om rättslig mångfald och internationellt<br />
privaträttsliga frågeställningar knutna till gränsöverskridande familje-<br />
och arvsrättsliga problem. Forskningen har i synnerhet innehållit analyser <strong>av</strong><br />
den tänkbara genomslagskraften <strong>av</strong> islamisk familje- och arvsrätt i Sverige.<br />
Komparativa analyser <strong>av</strong> svensk och islamisk rätt samt analys <strong>av</strong> bärande internationellt<br />
privaträttsliga principer i svensk rätt. Fokus har legat på det internationellt<br />
privaträttsliga regelverket mot bakgrund <strong>av</strong> det allt mer mångkulturella<br />
och mångreligiösa Sverige. Varför behöver en rättslig mångfald<br />
erkännas? Vilka följder kan ett erkännande <strong>av</strong> det mångkulturella samhället få<br />
för lagstiftning och rättspraxis i Sverige? Forskningen bedrivs <strong>inom</strong> ramen för<br />
<strong>forskning</strong>sprogrammet Den globala familjens rättsliga, kulturella och religiösa utmaningar.<br />
4<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 20 67, 072-329 27 29<br />
Adress: Trädgårdsgatan 1, 751 20 Uppsala<br />
E-post: Mosa.sayed@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=1102<br />
Johanna Schiratzki<br />
Professor i rättsvetenskap, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Barnets bästa, barnrätt, vårdnad, underhåll, föräldraansvar<br />
Forskning<br />
Forskningen rör barn- och familjerätt med fokus på betydelsen <strong>av</strong> principen<br />
om barnets bästa. Särskilt har <strong>forskning</strong>en <strong>av</strong>sett vårdnad, boende och umgänge,<br />
t.ex. böckerna Vårdnad och vårdnadstvister (1997, 2012), Mamma och<br />
pappa inför rätta – är barnets bästa en genusneutral princip (2008).<br />
Forskningen har även behandlat frågor om barns försörjning, exempelvis i<br />
Rättvist underhållsbidrag till barn (2005). Har även publicerat en övergripande<br />
presentation <strong>av</strong> svensk barnrätt, inklusive frågor om etablerande <strong>av</strong> föräldraskap<br />
i Barnrättens grunder (2010). Senare tids projekt har i hög grad rört EU:s<br />
barnperspektiv samt social- och skolrätt <strong>inom</strong> EU, exempelvis om samhällsvård<br />
<strong>av</strong> barn i EU och Norden och om skolval och mobbning i Sverige och<br />
Danmark.<br />
4<br />
Projektet är tänkt som ett tvärvetenskapligt <strong>forskning</strong>sprogram där både rättsvetare, samhällsvetare, teologer och<br />
humanister deltar. För rättsvetenskapens del innebär detta en fokusering på familje- och arvsrättsliga frågor som i<br />
stort sett varit frånvarande i den diskussion som förts i Sverige rörande mångkulturalismens utmaningar. För mer<br />
information se http://www.jur.uu.se/ForskningsInfo.aspx?ForskningsId=369<br />
9
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 27 94<br />
Adress: Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm<br />
E-post: johanna.schiratzki@juridicum.su.se<br />
Läs mer: http://www.isv.liu.se/medarbetare-vid-isv/schiratzki-johanna?l=sv<br />
Anna Singer<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Forskning<br />
Forskning främst om barns rättsliga förhållanden. Forskningen har behandlat<br />
exempelvis arvsrättsliga frågor i det post-moderna samhället, samborätt i nordiskt<br />
perspektiv, barnets perspektiv i vårdnadstvister, fastställande <strong>av</strong> faderskap,<br />
familjerättsliga frågor knutna till den moderna reproduktionstekniken<br />
samt barns skadeståndsskyldighet.<br />
Forskade <strong>inom</strong> ramen för <strong>forskning</strong>sprogrammet Barn som aktörer 5<br />
om barns<br />
skadeståndsskyldighet, dels om skadeståndsskyldighetens funktion när det<br />
gäller underåriga skadevållare, dels hur man på ett rimligt sätt skall kunna<br />
göra en <strong>av</strong>vägning mellan det skadevållande barnets och den skadelidandes<br />
intressen. En utgångspunkt var att granska bakgrunden till den rådande ordningen,<br />
som innebär en förhållandevis sträng bedömning <strong>av</strong> barns ansvar för<br />
skador de vållar.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 20 35<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: anna.singer@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=593<br />
Jane Stoll<br />
Doktorand, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Surrogat, surrogatmödraskap, donator, insemination<br />
Forskning<br />
Forskning som rör surrogatmödraskap. Pågående projekt om de rättsliga problem<br />
som kan uppstå för barn i Sverige som tillkommit genom surrogatarrangemang<br />
i andra länder. Olika rättsliga lösningar på frågor rörande barnets<br />
men också de blivande föräldrarnas och surrogatmoderns rättsliga position<br />
kartläggs och utforskas. Reglering rörande surrogatmoderskap i andra länder,<br />
såsom England, Grekland och USA behandlas som exempel. Avsikten är att<br />
<strong>av</strong>slutningsvis ge förslag på hur frågan om surrogatmoderskap skulle kunna<br />
regleras i svensk rätt om metoden tillåts.<br />
5 5<br />
Forskningsprogrammet Barn som aktörer <strong>av</strong>slutades 2007 och bestod <strong>av</strong> 13 projekt med deltagare från tre<br />
universitet. Temat för <strong>forskning</strong>sprogrammet var att undersöka rättsregler som rör barns deltagande i angelägenheter<br />
som rör dessa. Det rörde särskilt regler för den underåriges handlingsmöjligheter, dennes möjligheter att få<br />
information, att säga nej samt möjligheter att få hjälp och stöd. För mer information se<br />
10
Även <strong>forskning</strong> om det rättsliga regelverket kring donationsbarns rätt till information<br />
om donatorns identitet.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 20 53<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: jane.stoll@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=652<br />
Caroline Sörgjerd<br />
Doktorand, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Forskning<br />
Forskning om förändringarna i rättssystemen med <strong>av</strong>seende på äktenskap<br />
mellan personer <strong>av</strong> samma kön i Spanien, Sverige och Nederländerna.<br />
Forskningen bedrivs som del <strong>av</strong> projektet Den globala familjens rättsliga, kulturella<br />
och religiösa utmaningar. 6<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 22 69<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: caroline.sorgjerd@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=1105<br />
Lena Wennberg<br />
Universitetslektor, Juridiska institutionen, Umeå universitet<br />
Forskning<br />
Forskning om hur konstruktioner i politik och juridik bidrar till ensamstående<br />
mödrars inkludering och exkludering i välfärdsstaten och gränser för det<br />
sociala medborgarskapet som en fråga om makt och kön. Forskningen har ett<br />
tvärvetenskapligt angreppssätt och berör rättsområden som bl.a. socialrätt,<br />
familjerätt och EU-rätt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 090-786 99 37<br />
Adress: Umeå universitet, 901 87 Umeå<br />
E-post: lena.wennberg@jus.umu.se<br />
Läs mer: http://www.jus.umu.se/<strong>forskning</strong>/forskare/wennberg_lena/<br />
6<br />
Projektet är tänkt som ett tvärvetenskapligt <strong>forskning</strong>sprogram där både rättsvetare, samhällsvetare, teologer och<br />
humanister deltar. För rättsvetenskapens del innebär detta en fokusering på familje- och arvsrättsliga frågor som i<br />
stort sett varit frånvarande i den diskussion som förts i Sverige rörande mångkulturalismens utmaningar. För mer<br />
information se http://www.jur.uu.se/ForskningsInfo.aspx?ForskningsId=369<br />
11
2.2 Konsumenträtt<br />
Konsumenträtt är ett samlingsnamn för olika lagstiftningar som innehåller<br />
skyddsregler för konsumenter, vilka i regel är tvingande och således gäller<br />
o<strong>av</strong>sett vad som <strong>av</strong>talats. Konsumenträtten innehåller många rättsliga områden.<br />
En konsument är i första hand en privatperson som konsumerar<br />
varor eller tjänster för sitt privata bruk. Motparten är en näringsidkare som<br />
är ett vidare begrepp. Det omfattar alla fysiska och juridiska personer som<br />
driver yrkesmässig verksamhet <strong>av</strong> ekonomisk karaktär men behöver inte<br />
gå med vinst.<br />
Antonina Bakardjieva Engelbrekt<br />
Professor i europeisk integrationsrätt, juridiska institutionen, Stockholms<br />
universitet<br />
Forskning<br />
Forskningens fokus ligger på marknadsrätt, konsumenträtt och immaterialrätt.<br />
Huvudsaklig inriktning på processer <strong>av</strong> europeisering och globalisering och<br />
dess inflytande på nationell rätt, samt olika rättsystems ömsesidiga påverkan<br />
(”rättstransplantationer") <strong>inom</strong> dessa rättsliga ämnesområden.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 29 26<br />
Adress: Stockholms universitet, Juridiska institutionen 106 91 Stockholm<br />
E-post: antonina.bakardjieva@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?personid=353<br />
Karin M Ekström<br />
Professor i företagsekonomi inriktning marknadsföring, Institutionen för<br />
data- och affärsvetenskap, Högskolan i Borås.<br />
Sökord<br />
Konsumentbeteende, familjekonsumtion, konsumentsocialisation, samlande,<br />
konsumtionens mening(ar), återanvändning och återvinning<br />
Forskning<br />
Forskning i marknadsföring, med inriktning på konsumentbeteende, specifikt<br />
konsumtionskultur. Forskningen handlar om familjekonsumtion, konsumentsocialisation<br />
(hur man lär sig som konsument), samlande, design och konsumtionens<br />
mening(ar). Tre pågående <strong>forskning</strong>sprojekt fokuserar på; återanvändning<br />
och återvinning <strong>av</strong> kläder, relationer till ting i ett överflödssamhälle<br />
samt Röhsska museets utveckling som modemuseum.<br />
Är ordförande för Konsumentverkets vetenskapliga råd och ledamot i Konkurrensverkets<br />
råd för <strong>forskning</strong>sfrågor. Några <strong>av</strong> de senaste publikationerna<br />
är den första nordiska läroboken i konsumentbeteende Consumer Beh<strong>av</strong>iour, A<br />
Nordic perspective (red.) och Beyond the Consumption Bubble (red. Ekström och<br />
Glans).<br />
12
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 070-618 00 82<br />
Adress: Högskolan i Borås, IDA, 501 90 Borås<br />
E-post: KarinM.Ekstrom@hb.se<br />
Läs mer: http://www.hb.se/wps/portal/<strong>forskning</strong>/forskare/karin-m-ekstrom<br />
Claes-Robert Julander<br />
Professor, Department of Marketing and strategy, Handelshögskolan i Stockholm.<br />
Forskning<br />
Verksam på Center of Consumer Marketing (CCM). Forskar om konsumenters<br />
beslutsfattande.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-736 95 41<br />
Adress: Center for Consumer Marketing, Stockholm School of Economics,<br />
P.O. Box 6501, 113 83 Stockholm<br />
E-post: Claes-Robert.Julander@hhs.se<br />
Läs mer: http://www.hhs.se/CCM/People/Pages/default.aspx<br />
Fredric Korling<br />
Jur. dr, Juridiska institutionen, Stockholm Universitet<br />
Sökord<br />
Rådgivningsansvar, finansmarknadsrätt, skadeståndsrätt, <strong>av</strong>talsrätt, konsumenträtt<br />
Forskning<br />
Forskning om regleringen <strong>av</strong> rådgivarens ansvar i olika lagar som t.ex. fastighetsmäklarlagen<br />
och försäkringsförmedlarlagen. Fokus på vilket ansvar en<br />
finansiell rådgivare har för de råd som denne lämnar till en kund och hur<br />
investerarskyddet fungerar, särskilt med beaktande <strong>av</strong> beteendevetenskaplig<br />
<strong>forskning</strong> om hur investerare agerar på den finansiella marknaden, s.k. beh<strong>av</strong>ioral<br />
finance. Slutsatserna som kan dras är att investerarskyddet överlag är<br />
bra men att regleringen har vissa brister. Regleringen tar i vissa fall inte hänsyn<br />
till att människor ofta agerar irrationellt och investerarskyddet blir därför<br />
sämre. Dessutom är det ofta förenat med stora svårigheter att föra en process<br />
mot en vårdslös finansiell rådgivare mot bakgrund <strong>av</strong> att det är många olika<br />
faktorer som en kund måste kunna styrka för att erhålla skadestånd.<br />
Nuvarande <strong>forskning</strong> om reglering <strong>av</strong> intressekonflikter, särskilt på den finansiella<br />
marknaden. Jämförelse <strong>av</strong> hur regleringen ser ut <strong>av</strong>seende främst advokater,<br />
revisorer, finansiella rådgivare och diskretionära portföljförvaltare. Inriktning<br />
på hur lagstiftaren har valt att definiera (eller inte definiera) vilka<br />
intressekonflikter som är otillåtna och i vilken mån som regleringen fungerar<br />
(dvs. säkerställer att kunderna inte drabbas negativt att rådgivarens egna intressen<br />
<strong>av</strong> utfallet). Som exempel kan tas den debatt som nu förs <strong>av</strong>seende<br />
försäkringsförmedlares provisioner – att en förmedlare erhåller provision från<br />
försäkringsbolag och värdepappersbolag kan påverka vilka produkter och<br />
försäkringar som rekommenderas. Har även bistått Finansinspektionen<br />
13
och Pensionsmyndigheten med utvärderingar över hur regleringen fungerar<br />
<strong>av</strong>seende försäkringsförmedlare, finansiella rådgivare och premiepensionsrådgivare/-förvaltare.<br />
7<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 21 95 eller 070-954 01 70<br />
Adress: Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Stockholm Centre for<br />
Commercial Law, 106 91 Stockholm<br />
E-post: fredric.korling@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?personid=383&lang<br />
=swe<br />
Jori Munukka<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Fastighetsrätt, <strong>av</strong>talsrätt, konsumenträtt, fordringsrätt, EU<br />
Forskning<br />
Forskning om konsumenträtt, bland annat med <strong>av</strong>seende på harmoniseringen<br />
<strong>av</strong> konsumenträtten <strong>inom</strong> EU, t.ex. i Den nordiska generalklausulens överlevnadsförmåga<br />
i en harmoniserad konsumenträtt och kommersiell <strong>av</strong>talsrätt (2011) och<br />
EG-domstolen om omleverans: Konsument ska inte betala nyttoersättning för utbytt<br />
vara (2008).<br />
Även <strong>forskning</strong> i <strong>av</strong>talsrätt och fastighetsrätt, se Jori Munukka under Avtalsrätt<br />
och Fastighetsrätt för beskrivningar <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en <strong>inom</strong> dessa områden.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 20 64 eller 073-209 61 07<br />
Adress: Juridiska institutionen, 106 91 Stockholm<br />
E-post: Jori.Munukka@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=369<br />
Jens Nordfält<br />
Associate professor, Department of Marketing and strategy, Handelshögskolan<br />
i Stockholm Verksam på Center of Consumer marketing<br />
Forskning<br />
Forskning om marknadsföring i butiker.<br />
7 http://.fi.se/Utredningar/skrivelser/listan/FI-ser-over-regler-for-forsakringsförmedling och<br />
http://www.pensionmyndigheten.se/3460.html<br />
14
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-736 95 41<br />
Adress: Center for Consumer Marketing, Stockholm School of Economics,<br />
P.O. Box 6501, 113 83 Stockholm<br />
E-post: Jens.Nordfalt@hhs.se<br />
Läs mer: http://www.hhs.se/CCM/People/Pages/default.aspx<br />
Lena Olsen<br />
Professor, Juridiska institutionen Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Barn som konsumenter, barn och marknadsföring, moderna medier, abonnemangs<strong>av</strong>tal<br />
Forskning<br />
Projektledare för <strong>forskning</strong>sprogrammet Barn som aktörer 8<br />
och bedrev <strong>inom</strong><br />
ramen för detta projekt särskilt <strong>forskning</strong> om barn som konsumenter. Avsikten<br />
var från början att analysera de regler som rör barn och konsumtion, i<br />
synnerhet barn och marknadsföring. Det visade sig dock vara svårt eftersom<br />
det fanns och finns många anledningar, <strong>inom</strong> EU såväl som <strong>inom</strong> Sverige, att<br />
skydda barn och behovet att reda ut de rättspolitiska övervägandena visade sig<br />
vara angelägnare. För att uppnå resultat i den delen krävdes också dels en<br />
närmare analys <strong>av</strong> konsumenträtt som <strong>forskning</strong>sområde, dels vissa teorisamt<br />
metodfrågor.<br />
Inom ramen för programmet diskuterades också barns makt i olika sammanhang,<br />
t.ex. barns rättshandlingsförmåga i samband med konsumtion.<br />
Nuvarande <strong>forskning</strong> rör moderna medier, med inriktning främst på skilda<br />
frågor om förhållandet mellan <strong>av</strong>sändaren och mottagaren samt interaktiva<br />
frågor. Det rör sig om t.ex. abonnemangs<strong>av</strong>tal mellan parterna (dvs. näringsidkare<br />
och konsument), hur <strong>av</strong>tal kommer till stånd samt parternas respektive<br />
rättigheter och skyldigheter.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018 471 20 34, 073-396 20 85<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: Lena.Olsen@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=673<br />
Läs mer:<br />
http://www.jur.uu.se/BarnsomaktC3B6rer/tabid/1235/language/sv-<br />
SE/Default.aspx<br />
Annina H. Persson<br />
Professor i civilrätt, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro<br />
universitet<br />
8 8<br />
Forskningsprogrammet Barn som aktörer <strong>av</strong>slutades 2007 och bestod <strong>av</strong> 13 projekt med deltagare från tre<br />
universitet. Temat för <strong>forskning</strong>sprogrammet var att undersöka rättsregler som rör barns deltagande i angelägenheter<br />
som rör dessa. Det rörde särskilt regler för den underåriges handlingsmöjligheter, dennes möjligheter att få<br />
information, att säga nej samt möjligheter att få hjälp och stöd. För mer information se<br />
15
Sökord<br />
Bank- och krediträtt, fastighetsrätt, konsumenträtt, insolvensrätt, överskuldsättning,<br />
barns skulder, sakrätt<br />
Forskning<br />
Forskningen är inriktad på central förmögenhetsrätt, främst bank- och krediträtt,<br />
fastighetsrätt, konsumenträtt, sakrätt och insolvensrätt. Har under de<br />
senaste åren forskat och publicerat böcker och artiklar kring fysiska personers<br />
överskuldsättning, barns skulder, insolvensrättsliga frågor i allmänhet, bank-<br />
och krediträttsliga frågor, fastighetsrättsliga frågor och konsumenträttsliga<br />
frågor. Forskningen behandlar ofta frågorna även ur ett internationellt jämförande<br />
perspektiv. Kontaktperson för <strong>forskning</strong>smiljön ”Affärsrättsgruppen”<br />
vid Örebro universitet.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 019-30 13 63 eller 0708-10 98 46<br />
Adress: JPS, Örebro universitet, 701 82 Örebro<br />
E-post: annina.persson@oru.se<br />
Läs mer: http://www.oru.se/Akademier/Akademin-for-Juridik-psykologioch-socialt-arbete/Kontakt-och-presentation/Personliga-sidor/Annina-<br />
Persson/<br />
Krister Sundin<br />
Universitetslektor i handelsrätt, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
Sökord<br />
Konsumentfrågor, kredit<strong>av</strong>tal, borgensåtaganden, skuldsättning, överskuldsättning<br />
Forskning<br />
Forskningen handlar om konsumentfrågor, särskilt kredit<strong>av</strong>tal och borgensåtaganden.<br />
Pågående projekt med titeln Skuldsättning med livet som insats, som<br />
handlar om regelverk och <strong>av</strong>tal <strong>av</strong>seende kreditfrågor med allmänna råd till<br />
konsumenter inför skuldsättning och om riskerna med överskuldsättning och<br />
dess konsekvenser.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-786 15 20<br />
Adress: Box 650 , 405 30 Göteborg<br />
E-post: Krister.Sundin@law.gu.se<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=3034<br />
16
2.3 Avtalsrätt<br />
Avtalsrätt är det juridiska område som behandlar det rättsliga förhållandet<br />
mellan två parter som ingår ett <strong>av</strong>tal. Avtalsrätt kan delar in i allmän <strong>av</strong>talsrätt,<br />
om t.ex. ingående, ogiltighet och tolkning <strong>av</strong> <strong>av</strong>tal i allmänhet,<br />
och speciell <strong>av</strong>talsrätt. Speciell <strong>av</strong>talsrätt, som även kan benämnas kontraktsrätt,<br />
rör t.ex. försäkrings<strong>av</strong>tal, köp, kredit<strong>av</strong>tal och uppdrags<strong>av</strong>tal.<br />
Ingrid Arnesdotter<br />
Professor i affärsrätt, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling<br />
(IEI), Linköpings universitet<br />
Sökord<br />
Betalning, moderna betalningsmetoder, girering<br />
Forskning<br />
Forskningens fokus är på moderna betalningsmetoder, särskilt om girering.<br />
Har utvecklat dels en förklaringsmodell för vad som rättsligt sett äger rum vid<br />
betalning via gireringssystem, dels en begreppsapparat <strong>av</strong>seende betalning i<br />
allmänhet. Denna gör det möjligt att beskriva och förstå betalningsrättshandlingens<br />
karakteristika, antingen betalningen erläggs i form <strong>av</strong> sedlar/mynt<br />
eller med hjälp <strong>av</strong> checkar, kontokort eller gireringssystem.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 013-28 15 86<br />
Adress: Linköpings universitet, 581 83 Linköping<br />
E-post: ingrid.arnesdotter@liu.se<br />
Läs mer: http://www.iei.liu.se/rorf/arnesdotter-ingrid?l=sv<br />
Bertil Bengtsson<br />
Adjungerad professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå<br />
tekniska universitet<br />
Sökord<br />
Försäkrings<strong>av</strong>talsrätt; skadeståndsrätt; kontraktsrätt; fastighetsrätt; lagstiftningsprocess.<br />
Forskning<br />
Har forskat <strong>inom</strong> försäkrings<strong>av</strong>talsrätt och skadeståndsrätt, och har utgivit<br />
böckerna Försäkrings<strong>av</strong>talsrätt med senaste upplagan 2010, och Skadeståndslagen,<br />
En kommentar med senaste upplagan 2011. Ytterligare <strong>forskning</strong> har bedrivits<br />
<strong>inom</strong> kontraktsrätt, offentlig rätt, miljörätt och fastighetsrätt. Forskningen<br />
<strong>inom</strong> offentlig rätt har bedrivits <strong>inom</strong> ett projekt om lagstiftningsprocessen<br />
och den fastighetsrättsliga <strong>forskning</strong>en har bland annat resulterat i nya<br />
upplagor, senast 2010, <strong>av</strong> läroboken Speciell fastighetsrätt.<br />
Har även bidragit till flera departementspromemorior, bland annat Ds<br />
2009:13 Konsumenttjänster och Ds 2010:24 Hyra <strong>av</strong> lös sak. Två departementspromemorior<br />
om hotelltjänster och preskription <strong>av</strong> försäkringsersättning<br />
kommer att publiceras.<br />
17
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-53 14 53<br />
Adress: Walling. 1, 752 24 Luleå<br />
E-post: bertil.bengtsson1@telia.com<br />
Läs mer: http://www.ltu.se/staff/b/bertil_b<br />
Erika P. Björkdahl<br />
Jur. dr, universitetslektor, Juridiska institutionen, Uppsala Universitet<br />
Sökord<br />
Fastighetsköp, lokalhyra, bostadshyra, lojalitet, upplysningsplikt, entreprenad<br />
Forskning<br />
Allmän förmögenhetsrätt. Tre kontraktstyper har berörts i <strong>forskning</strong>en. Dessa<br />
tre är <strong>av</strong>tal om köp <strong>av</strong>seende lös egendom och fast egendom, innefattande<br />
både näringsidkar- och konsumentrelationer, <strong>av</strong>tal om tjänst t.ex. <strong>av</strong>seende<br />
entreprenad, arbete på lös egendom, finansiell rådgivning och mäklaruppdrag<br />
och <strong>av</strong>tal om hyra, t.ex. lokalhyra och bostadshyra. Frågeställningar som har<br />
berörts i <strong>forskning</strong>en är upplysningsplikt, uppgiftsansvar, undersökningsplikt,<br />
lojalitet vid <strong>av</strong>talsslut, frågor om <strong>av</strong>tals ingående, omförhandling <strong>av</strong> <strong>av</strong>tal,<br />
kvalitet i <strong>av</strong>tal, förutsättningar för ansvar i utomkontraktuella relationer, förekomsten<br />
<strong>av</strong> allmänna kontraktsrättsliga principer samt civilrättsliga <strong>av</strong>tals status<br />
vid myndighetsutövning. För närvarande de pågående <strong>forskning</strong>sprojekten<br />
Avtal och nätverk vid entreprenad och Allmänna principer vid bostadshyra och<br />
lokalhyra. Även projektet Civilrättsliga <strong>av</strong>tals status vid myndighetsutövning - särskilt<br />
på fastighetsrättens område som rör bland annat fastighetsbildningslagen och<br />
anläggningslagen, huvudfrågeställningen har dock generell bärighet.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 76 76<br />
Adress: Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: Erika.P.Bjorkdahl@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=630<br />
Rolf Dotevall<br />
Professor i handelsrätt, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
Sökord<br />
Aktiebolagsrätt, <strong>av</strong>tal, bolag, insolvens, kommission, fullmakt, borgenär, internationell<br />
rätt<br />
Forskning<br />
Inriktning mot aktiebolagsrätt och insolvensrätt ur ett internationellt perspektiv.<br />
Forskningen har dock även behandlat <strong>av</strong>talsrättsliga frågor och problem<br />
som rör fullmakt, kommission och handelsagentur.<br />
För mer utförlig beskrivning <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en se Rolf Dotevall under Associationsrätt.<br />
18
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031 786 15 27<br />
Adress: Box 650, 405 30 Göteborg<br />
E-post: Rolf.Dotevall@law.gu.se<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=1237<br />
Torbjörn Ingvarsson<br />
Universitetslektor, Juridiska institutionen, Uppsala Universitet<br />
Forskning<br />
Om försäkrings<strong>av</strong>talsrätt, bl.a. om på vilket sätt tolkning <strong>av</strong> försäkrings<strong>av</strong>tal<br />
skiljer sig från allmän <strong>av</strong>talstolkning. Även <strong>forskning</strong> om principer om god<br />
sed som regleringsteknik på den finansiella marknaden och om ogiltighet som<br />
rättsföljd i <strong>av</strong>talsrätten.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 20 19<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: torbjorn.ingvarsson@jur.uu.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.jur.uu.se/Personal/PersonalInfo/tabid/644/UserId/1108/langu<br />
age/sv-SE/Default.aspx<br />
Jan Kleineman<br />
Professor, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Förmögenhetsrätt, <strong>av</strong>talsrätt, kontraktsrätt, skadestånd, kommersiell rätt<br />
Forskning<br />
Ordförande i det vetenskapliga rådet vid Stockholm Centre of Commercial<br />
Law (SCCL). Forskningen rör central förmögenhetsrätt, med särskild inriktning<br />
mot kontrakts- och skadeståndsrätten (såväl den kontraktuella som den<br />
utomobligatoriska). Vid sidan <strong>av</strong> dessa inriktning mot finansmarknadsrätt och<br />
sanktionssystemen <strong>inom</strong> bolagsrätten. Ansvar för två pågående doktorandprojekt,<br />
om integritetsskydd och skadestånd enligt europakonventionen och om<br />
penningtvätt. Planerat projekt om s.k. kreditinstituts ställning och ansvar.<br />
Redaktör för en publikation med rapporter från en regeringskonferens under<br />
ordförandeskapshalvåret 2009 <strong>av</strong>seende europeiskt samarbete på förmögenhetsrättens<br />
område. Författare till samtliga uppsatser i boken Studier i kontrakts-<br />
och skadeståndsrätt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 21 67<br />
Adress: Stockholm Centre for Commercial Law, Juridiska fakulteten, Stockholms<br />
universitet, 106 91 Stockholm<br />
E-post: Jan.Kleineman@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?personid=324<br />
19
Fredric Korling<br />
Jur. dr, Juridiska institutionen, Stockholm Universitet<br />
Sökord<br />
Rådgivningsansvar, finansmarknadsrätt, skadeståndsrätt, <strong>av</strong>talsrätt, konsumenträtt<br />
Forskning<br />
Forskning om rådgivarens ansvar i olika lagar som t.ex. fastighetsmäklarlagen<br />
och försäkringsförmedlarlagen. För mer utförlig beskrivning se Fredric Korling<br />
under Konsumenträtt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 21 95 eller 070-954 01 70<br />
Adress: Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Stockholm Centre for<br />
Commercial Law, 106 91 Stockholm<br />
E-post: fredric.korling@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?personid=383&lang<br />
=swe<br />
Bert Lehrberg<br />
Professor, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Avtalstolkning, kontraktsrätt, köprätt, aktiebolagsrätt, aktiebolagslagen<br />
Forskning<br />
Forskar om <strong>av</strong>talsrätt, bland annat <strong>av</strong>talstolkning, och köprätt. Arbetar också<br />
med ett projekt rörande <strong>av</strong>talsslut och <strong>av</strong>talsskrivande.<br />
Forskar även i aktiebolagsrätt, se Bert Lehrberg under Associationsrätt för<br />
mer utförlig beskrivning <strong>av</strong> <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> detta område.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 20 72<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: bert.lehrberg@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=603<br />
Thorsten Lundmark<br />
Universitetslektor, Juridiska institutionen, Umeå universitet<br />
Forskning<br />
Forskningen rör i huvudsak den allmänna <strong>av</strong>talsrätten. Avhandling om<br />
friskrivningsklausuler med titeln Friskrivningsklausuler. Giltighet och räckvidd.<br />
Särskilt om friskrivning i kommersiella <strong>av</strong>tal om köp <strong>av</strong> lös egendom.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 090-786 61 68<br />
Adress: Umeå universitet, 901 87 Umeå<br />
20
E-post: thorsten.lundmark@jus.umu.se<br />
Läs mer: http://www.jus.umu.se/ominstitutionen/personal/lundmark_thorsten/<br />
Jori Munukka<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Fastighetsrätt, <strong>av</strong>talsrätt, konsumenträtt, fordringsrätt<br />
Forskning<br />
Forskning om <strong>av</strong>tals- och kontraktsrätt, bland annat om företeelsen lojalitetsplikt<br />
efter det att <strong>av</strong>tal ingåtts i Kontraktuell lojalitetsplikt (2007) och i Försäkringsbolags<br />
lojalitetskr<strong>av</strong> under utmejsling (2010). Därtill <strong>forskning</strong> om annan<br />
<strong>av</strong>talsrätt, se t.ex. Avtalslagens misstagsregler (2011) och om försäkrings<strong>av</strong>talsrätt<br />
och mäklarrätt. Forskar om fordringsrätt, både allmänna och speciella fordringsrättsliga<br />
frågeställningar, se t.ex. Avkastningsränta och dröjsmålsränta vid<br />
<strong>av</strong>tals ogiltighet (2009) och Höjd godtroströskel vid förvärv <strong>av</strong> löpande skuldebrev<br />
(2010). Även <strong>forskning</strong> i konsumenträtt och fastighetsrätt, se Jori Munukka<br />
under Fastighetsrätt och Konsumenträtt för information om <strong>forskning</strong>en<br />
i dessa områden.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 20 64 eller 073-209 61 07<br />
Adress: Juridiska institutionen, 106 91 Stockholm<br />
E-post: Jori.Munukka@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=369<br />
Marcus Radetzki<br />
Professor, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Forskning<br />
Forskning om skadeståndsrätt och försäkrings<strong>av</strong>talsrätt. För mer utförlig beskrivning<br />
se Marcus Radetzki under Skadeståndsrätt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 21 93 eller 0707-53 34 05<br />
Adress: Stockholms universitet, Stockholm Centre for Commercial Law, 106<br />
91 Stockholm<br />
E-post: Marcus.Radetzki@juridicum.su.se eller marcus@radetzki.se<br />
Läs mer: www.marcusradetzki.se<br />
Christina Ramberg<br />
Professor, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
Sökord<br />
Avtalsrätt, kontraktsrätt, elektronisk handel, köprätt, distributions<strong>av</strong>tal<br />
21
Forskning<br />
Bedriver <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> central civilrätt, bl.a. om aktieägar<strong>av</strong>tal. Forskar<br />
även <strong>inom</strong> allmän <strong>av</strong>talsrätt och uppdaterar vartannat år en bok i ämnet.<br />
Forskning bedrivs även <strong>inom</strong> ramen för kommersiell <strong>av</strong>talsrätt, t.ex. om ändrade<br />
förhållanden (hardship och force majeure), återförsäljar<strong>av</strong>tal, vitesklausuler,<br />
borgen.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 0708-72 81 08<br />
Adress: Karlaplan 10, Stockholm<br />
E-post: christina.ramberg@vinge.se (från och med hösten 2011 eventuellt<br />
christina.ramberg@juridicum.su.se)<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=3007<br />
Henrik Sandell<br />
Doktorand i försäkringsrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Forskning<br />
Avhandling om försäkringsgivares förpliktelser mod tonvikt på informationsplikten.<br />
Bland annat den nya svenska försäkrings<strong>av</strong>talslagen behandlas liksom<br />
projekt i Europa <strong>inom</strong> försäkringsrätt och civilrätt i allmänhet.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 32 07<br />
Adress: Stockholms universitet, Stockholm Centre for Commercial Law<br />
(SCCL), 106 91 Stockholm<br />
E-post: henrik.sandell@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=473<br />
Jessika Van Der Sluijs<br />
Jur. dr. i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Försäkringsrätt, kontraktsrätt, soft law, ansvarsförsäkring och direktkr<strong>av</strong><br />
Forskning<br />
Verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL). Forskningen<br />
har kretsat kring främst skadeförsäkringsrättsliga frågor. Forskningen har behandlat<br />
frågor om olika typer <strong>av</strong> tredjemansfrågor men också tolkningsfrågor<br />
och kontraktsrättsliga frågor. För närvarande pågår arbetet med att färdigställa<br />
en monografi med titeln Professionsansvarsförsäkring – i gränslandet mellan civilrätt,<br />
näringsrätt och soft law. I studien ska professionsansvarsförsäkrings<strong>av</strong>talet<br />
belysas inte bara utifrån ett civilrättsligt partsperspektiv utan även andra aktörers<br />
roll i <strong>av</strong>talet (t.ex. försäkringsförmedlarnas) samt den utomrättsliga reglering,<br />
dvs. soft law som finns på området (t.ex. god advokatsed) beaktas. 9<br />
Forskningen har en allmän inriktning mot soft law och det planeras för ett<br />
9 Se projektbeskrivning på http://www.sccl.se/page.php?ID=7<br />
22
projekt om soft law-reglering <strong>av</strong> försäkringsrätten. Har tidigare forskat om<br />
direktkr<strong>av</strong>srätt vid ansvarsförsäkring.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon 08-16 20 78<br />
Adress: Juridicum, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm<br />
E-post: jessika.van-der-sluijs@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=364<br />
Laila Zackariasson<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Avtalsrätt, borgenär, borgenärskydd, konkurs, utmätning<br />
Forskning<br />
Inriktning på förutsättningarna för borgenärsskydd vid konkurs och utmätning<br />
hos en <strong>av</strong>talspart. Detta innefattar till exempel förutsättningarna för att<br />
en köpare skall vara skyddad mot att den köpta varan tas i anspråk <strong>av</strong> säljarens<br />
övriga borgenärer när säljaren försätts i konkurs, och förutsättningarna för att<br />
säljaren skall vara skyddad mot att köparens borgenärer i motsvarande situation<br />
tillgodogör sig den sålda varan utan att säljaren får betalt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 16 20<br />
Adress: Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: laila.zackariasson@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=670<br />
2.4 Associationsrätt<br />
Associationsrätt kallas den del <strong>av</strong> juridiken som rör associationerna, det vill<br />
säga juridiska personer och andra sammanslutningar, om de är civilrättsliga.<br />
Civilrättsliga associationer utgörs i svensk rätt <strong>av</strong> föreningar och bolag.<br />
Stiftelser räknas också ofta som en association, även om det inte är någon<br />
association i egentlig mening. Anknyter till detta övergripande rättsliga<br />
område gör exempelvis aktiebolagsrätt, redovisningsrätt och patenträtt.<br />
Lagar på området innefattar exempelvis i Aktiebolagslagen och Lagen om<br />
ekonomiska föreningar.<br />
Jan Andersson<br />
Professor, Juridiska institutionen, Stockholms universitet och vid Internationella<br />
Handelshögskolan i Jönköping<br />
Sökord<br />
Aktiebolagsrätt, aktiebolagslagen, lagstiftningsteknik, harmonisering, regelkonkurrens,<br />
modellagstiftning, lagstiftningsdelegation<br />
23
Forskning<br />
Forskning om alternativa metoder till harmoniseringen <strong>av</strong> medlemsstaternas<br />
lagstiftning <strong>inom</strong> EU. Ett <strong>av</strong> alternativen som studeras är regelkonkurrens,<br />
där harmonisering påskyndas samtidigt som rättsreglerna följer samhällsutvecklingen<br />
bättre än vad de nuvarande direktiven förmår. Ett annat alternativ<br />
är modellagstiftning, varmed <strong>av</strong>ses en komplett lag i modellform som syftar<br />
till att inspirera (medlems-) stater i deras lagstiftningsarbete. Utgår ämnesspecifikt<br />
från ämnesområdena aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt i denna<br />
<strong>forskning</strong>. Forskar även om lagstiftningsteknik på aktiebolagsrättens område.<br />
Är den svenska aktiebolagslagen en produkt som svarar mot det behov som<br />
finns hos typiskt sett (exempelvis) små- och medelstora aktiebolag i Sverige?<br />
Fokus även på om utvecklingen <strong>av</strong> lagstiftning på aktiebolagsrättens område<br />
och andra näraliggande kommersiella områden bör delegeras till andra aktörer<br />
i syfte att effektivisera lagstiftningsarbetet och åstadkomma en modernare<br />
lagstiftning. Detta skulle medföra att lagstiftningsförslag skulle underställas<br />
den demokratiska beslutsprocessen i ett senare läge än idag. Studerar också<br />
behovet <strong>av</strong> ett kr<strong>av</strong> på minsta aktiekapital och andra borgenärsskyddsregler i<br />
aktiebolagslagen.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 20 85 eller 0708-37 92 39<br />
Adress: Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm<br />
E-post: jan.andersson@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=565<br />
Bengt Domeij<br />
Professor, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Patent, företagshemligheter, licenser, konkurrensklausuler, läkemedel<br />
Forskning<br />
Fokus för <strong>forskning</strong>en är immaterialrätt, särskilt patent, och licensiering. Har<br />
bland annat skrivit böcker som analyserar vilka typer <strong>av</strong> medicinska <strong>forskning</strong>sresultat<br />
som går att patentskydda och hur risker kan fördelas i fråga om<br />
samarbeten kring kommersialisering <strong>av</strong> patent. Principiellt intresserad <strong>av</strong> frågor<br />
om innovation, konkurrens och ny teknik. Driver för närvarande ett<br />
<strong>forskning</strong>sprojekt om konkurrensklausuler i anställnings<strong>av</strong>tal. Det handlar om<br />
möjligheter att genom villkor i individuella anställnings<strong>av</strong>tal hindra att arbetstagare<br />
tar med sig tekniska och ekonomiska hemligheter vid övergång till den<br />
f.d. arbetsgivarens kunder eller konkurrenter.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 76 92<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: bengt.domeij@jur.uu.se<br />
24
Länk till egen sida på institutionen:<br />
http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=928<br />
Rolf Dotevall<br />
Professor i handelsrätt, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
Sökord<br />
Aktiebolagsrätt, <strong>av</strong>tal, bolag, insolvens, kommission, fullmakt, borgenär, internationell<br />
rätt<br />
Forskning<br />
Har bedrivit <strong>forskning</strong> om ansvaret för styrelseledamot och verkställande direktör<br />
i aktiebolag. Vidare intresserat sig för internationella insolvensrättsliga<br />
frågor och då särskilt relationen mellan ansvarsreglerna i aktiebolagslagen och<br />
insolvensrättsliga regler vid insolvensförfaranden som rör utländska bolag med<br />
verksamhet i Sverige eller svenska bolag med verksamhet utomlands. Det<br />
visar sig bland annat att den i svensk rätt bristande samordningen mellan ansvarsreglerna<br />
i aktiebolagslagen och de insolvensrättsliga reglerna riskerar att<br />
borgenärer får ett mycket svagt skydd vid denna typ <strong>av</strong> insolvensförfaranden.<br />
Ytterligare <strong>forskning</strong> rör tillämpningen <strong>av</strong> EU:s insolvensförordning på multinationella<br />
koncerner.<br />
Dessutom frågor som rör handelsbolag och enkla bolag och jämfört de svenska<br />
reglerna med tysk, fransk, engelsk och amerikansk rätt berörts liksom problem<br />
som rör vilket lands lag som skall tillämpas vid gränsöverskridande<br />
verksamhet. För närvarande arbete <strong>inom</strong> ett större projekt med titeln Svensk<br />
aktiebolagsrätt i ett komparativt perspektiv. Den internationella utvecklingen<br />
på aktiebolagsrättens område går fort. I denna studie uppmärksammas bl.a. de<br />
under senare år introducerade aktiebolagsformerna i t.ex. Frankrike och USA<br />
som visat sig vara mycket ändamålsenliga i affärslivet och som helt saknar<br />
motsvarighet i svensk rätt.<br />
Forskningen har även behandlat <strong>av</strong>talsrättsliga frågor och problem som rör<br />
fullmakt, kommission och handelsagentur.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-786 15 27<br />
Adress: Box 650, 405 30 Göteborg<br />
E-post: Rolf.Dotevall@law.gu.se<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=1237<br />
Emil Elgebrant<br />
Doktorand, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Handel med utsläppsrätter, skatterätt, sakrätt, redovisningsrätt<br />
Forskning<br />
Forskning om handel med utsläppsrätter utifrån sakrättsliga, skatterättsliga och<br />
redovisningsrättsliga problematiseringar. Utveckling <strong>av</strong> lämpliga kriterier<br />
25
och metoder, som är nödvändiga för att möjliggöra en ändamålsenlig lagstiftning<br />
för framtida liknande handelssystem.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 38 17<br />
Adress: Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 106 91 Stockholm<br />
E-post: emil.elgebrant@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=456<br />
Kjell Johansson<br />
Jur. dr. i redovisningsrätt, Institutionen för data- och affärsvetenskap, Högskolan<br />
i Borås och Juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet<br />
Sökord<br />
Redovisningsrätt, aktiebolag, substance over form, bolagsrätt<br />
Forskning<br />
Fokus på bland annat nationell och internationell redovisning. Inriktad mot<br />
grund<strong>forskning</strong> och har utifrån International Financial Reporting Standards<br />
(IFRS) utformat modell och teori som beskriver den ekonomiska verkligheten.<br />
Även fokus på vissa lämplighetsfrågor, t.ex. hur redovisningsstandarder<br />
kan eller bör utformas för att bättre beskriva den ekonomiska verkligheten i<br />
de finansiella rapporterna och därmed medverka till bättre underlag för ekonomiska<br />
beslut. Intresse även för hur utvecklingen <strong>av</strong> internationell och nationell<br />
redovisning påverkar förmögenhets- och aktiebolagsrätten. Ett annat<br />
område är skatterätt med inriktning på frågor <strong>av</strong>seende företagsbeskattning,<br />
särskilt sambandet mellan redovisning och skatt samt skapandet <strong>av</strong> skattemodeller<br />
för att bättre tillvarata grundläggande intressen och principer i skatterätten.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 0707-39 70 79<br />
Adress: Högskolan i Borås, Institutionen för Data och Affärsvetenskap, 501<br />
90 Borås<br />
E-post: Kjell.Johansson@hb.se eller Kjell.Johansson@law.gu.se<br />
Läs mer: http://www.hb.se/wps/portal/<strong>forskning</strong>/forskare/kjell-johansson<br />
http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=21478<br />
Bert Lehrberg<br />
Professor, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Avtalsrätt, <strong>av</strong>talstolkning, kontraktsrätt, köprätt, aktiebolagsrätt, aktiebolagslagen<br />
Forskning<br />
Forskning om skiljedomsrätt och aktiebolagsrätt, bland annat om upplösta<br />
26
aktiebolags rättskapacitet och rättsläget vid handlande för ett nybildat, ännu ej<br />
registrerat aktiebolag.<br />
Forskar även i <strong>av</strong>tals- och köprätt, se Bert Lehrberg under Avtalsrätt för mer<br />
information om <strong>forskning</strong>en <strong>inom</strong> detta område.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 20 72<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: bert.lehrberg@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=603<br />
Läs mer: http://www.jus.umu.se/<strong>forskning</strong>/forskare/lundmark_thorsten/<br />
Claes Martinsson<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
Sökord<br />
Krediträtt, sakrätt, intellektuella resurser, europeisk civilrätt, finansiering<br />
Forskning<br />
Allmänt fokus mot kredit- och exekutionsrätt, finansiering och kapitalmarknaden.<br />
Den ena inriktningen <strong>av</strong>ser den svenska civilrättskulturens förhållande<br />
till den europeiska civilrättskulturen. Den andra inriktningen gäller konflikter<br />
som uppstår efter omsättning <strong>av</strong> intellektuella resurser. Ett genomgående<br />
tema är vilken betydelse de olika rättsliga analysmetoderna har för resultatet.<br />
Har även gjort en omfattande rättslig studie kring factoring och värdepapperisering<br />
<strong>av</strong> fakturafordringar.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031–786 12 86<br />
Adress: Vasagatan 1, Box 650 , 405 30 Göteborg<br />
E-post: Claes.Martinson@law.gu.se<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=3016<br />
Göran Millqvist<br />
Professor i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, och<br />
Stockholm Centre for Commercial law<br />
Sökord<br />
Insolvensrätt, förmögenhetsrätt, sakrätt, krediträtt, konkursrätt, utsökningsrätt,<br />
panträtt.<br />
Forskning<br />
Forskning <strong>inom</strong> civilrätt och insolvensrätt, närmare bestämt de delar <strong>av</strong> civilrätten<br />
som <strong>av</strong>ser enskildas förmögenhetsförhållanden (både fysiska personer<br />
och bolag och andra juridiska personer) och insolvensrättens hantering <strong>av</strong><br />
konkurs och utmätning. Detta har medfört att fokus är på den s.k. sakrätten,<br />
vilken omfattar frågor om konkurrens mellan olika rättighetsh<strong>av</strong>are <strong>av</strong>seende<br />
samma egendom och tillgångar, exempelvis vid påstådda godtrosförvärv och<br />
mellan fordringsägarna i en konkurs. Det sakrättsliga rättsområdet kännetecknas<br />
till stor del <strong>av</strong> en <strong>av</strong>saknad <strong>av</strong> mera heltäckande och modern lagstift-<br />
27
ning, och styrs istället <strong>av</strong> rättspraxis och prejudikat från Högsta domstolen,<br />
såsom med rättsinstitutet panträtten som är ett särskilt fokus för <strong>forskning</strong>en.<br />
Panträtt i fast egendom (inteckning) är visserligen utförligt reglerad i Jordabalken<br />
men panträtt i lös egendom (lösöre, värdepapper, patent etc.) är endast<br />
bristfälligt reglerat i Handelsbalken från 1734 och sporadisk speciallagstiftning.<br />
Många aktuella tillämpningsfrågor har därmed endast mycket osäkra<br />
svar och diskussionen pågår ständigt om vilka lösningar som är bäst ur olika<br />
aspekter. Ambitionen är att bidra till denna diskussion och till förståelsen för<br />
dessa rättsområden genom rättsvetenskapliga undersökningar <strong>av</strong> olika frågeställningar,<br />
både vad gäller praktiska tillämpningsfrågor och mera teoretiska<br />
principfrågor.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 22 52, 073-645 56 75<br />
Adress: Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm<br />
E-post: goran.millqvist@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=289<br />
Gunnar Rimmel<br />
Docent, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
Sökord<br />
Redovisning <strong>av</strong> humankapital, internationell redovisning, redovisningskommunikation,<br />
reglering <strong>av</strong> redovisning, Investor Relations; Corporate Social<br />
Responsibility reporting; International Financial Reporting Standards<br />
Forskning<br />
Inriktning mot externredovisning med fokus på redovisning <strong>av</strong> humankapital,<br />
internationell redovisning och redovisningskommunikation. Driver sedan<br />
september 2009 <strong>forskning</strong>sprogrammet Redovisningskommunikation – förtroende<br />
genom siffror, text och bilder, där kommunikationsprocessen studeras och analyseras.<br />
Detta för att visa hur redovisningsinformation kopplar ihop siffror, text<br />
och bilder för att skapa förtroende.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-786 25 18<br />
Adress: Handelshögskolan Göteborg, Box 610, 405 30 Göteborg<br />
E-post: gunnar.rimmel@handels.gu.se<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=307<br />
Claes Sandgren<br />
Professor i civilrätt, Torsten and Ragnar Söderberg Professor of Law, Stockholms<br />
universitet<br />
Forskning<br />
Avtalsrätt, immaterialrätt (särskilt patenträtt och mönsterrätt), utveckling <strong>av</strong><br />
rättssystemen i syd och öst, rättsliga reformer; antikorruption.<br />
28
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 14 29<br />
Adress: Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm<br />
E-post: Claes.Sandgren@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=242<br />
Torsten Sandström<br />
Professor i civilrätt, Juridiska institutionen, Lunds universitet<br />
Forskning<br />
Forskning <strong>inom</strong> aktiebolagsrätt, både allmän aktiebolagsrätt och exempelvis<br />
om registrering <strong>av</strong> uppgifter om aktiebolag.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 046-222 10 82<br />
Adress: Box 117, 221 00 Lund<br />
E-post: Torsten.Sandstrom@jur.lu.se<br />
Läs mer:<br />
http://qp.jur.lu.se/QuickPlace/jur_torsten_sandstrom/PageLibraryC12571E<br />
0004200E6.nsf/h_Toc/353879ECBFD2BFD7C125726D004DF32B/?Open<br />
Document<br />
Daniel Stattin<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Aktiemarknadsrätt, aktiebolagsrätt, bolagsstyrning, kapitalmarknadsrätt<br />
Forskning<br />
Inriktning mot aktiemarknadsrätt, publika transaktioner, bolagsstyrning och<br />
regleringsfrågor. Projektet Självreglering på kapitalmarknaden behandlar regleringsprinciper<br />
för självreglering, såsom beträffande takeover-regler, bolagsstyrningskoder,<br />
clearing, private equity och hedge-fonder. Projektet Bolagsstyrning<br />
och incitament - en rättsvetenskaplig studie behandlar frågor om<br />
ersättningssystem för företagsledning och styrelse i aktiemarknadsbolag. Det<br />
handlar exempelvis om hur ersättningsprogram skall vara utformade för att<br />
vara förenliga med god sed på aktiemarknaden, vilka gränser och remedier<br />
beträffande ersättningsprogram som följer <strong>av</strong> aktiebolagsrätten, och om, och i<br />
så fall hur, regleringen <strong>av</strong> ersättningsprogram borde förändras.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 10 01<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: daniel.stattin@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=622<br />
29
2.5 Marknadsrätt<br />
Marknadsrätt är den del <strong>av</strong> rättsordningen som innehåller regler för hur<br />
näringsverksamheter får bedrivas och agera på marknaden. Det rör särskilt<br />
regler om företagsetablering, marknadsföring, konkurrens och även konsumentskydd.<br />
Antonina Bakardjieva Engelbrekt<br />
Professor i europeisk integrationsrätt, juridiska institutionen, Stockholms<br />
universitet<br />
Forskning<br />
Forskningens fokus ligger på marknadsrätt, konsumenträtt och immaterialrätt.<br />
Huvudsakligen inriktning på processer <strong>av</strong> europeisering och globalisering och<br />
dess inflytande på nationell rätt, samt olika rättsystems ömsesidiga påverkan<br />
(rättstransplantationer").<strong>inom</strong> dessa rättsliga ämnesområden.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 29 26<br />
Adress: Stockholms universitet, Juridiska institutionen 106 91 Stockholm<br />
E-post: antonina.bakardjieva@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?personid=353<br />
Claes Granmar<br />
Jur. dr. i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet.<br />
Forskning<br />
Forskning om immaterialrätt och marknadsrätt. Nyligen <strong>av</strong>slutat <strong>forskning</strong>sprojekt<br />
om varumärkesskyddet ur ett konkurrensperspektiv.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 12 94<br />
Adress: Stockholms universitet Juridiska institutionen 106 91 Stockholm<br />
E-post: claes.granmar@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=356<br />
Per Jonas Nordell<br />
Professor i civilrätt, juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Immaterialrätt, marknadsrätt, <strong>av</strong>tal i digitala nätverk<br />
Forskning<br />
Fokus på förmögenhetsrätt, främst immaterialrätt och marknadsrätt/konsumenträtt/medierätt,<br />
men även central förmögenhetsrätt. Inom<br />
immaterialrätten forskat om traditionella frågor, såsom t.ex. objektsbestämning,<br />
och andra frågor om tillämpning <strong>av</strong> gällande rätt. Intresse för gräns-<br />
30
områdena mellan immaterialrätt/marknadsrätt och förmögenhetsrätt. Denna<br />
<strong>forskning</strong> bedrivs <strong>inom</strong> ramen för två projekt, Marknadsrättens gränser och<br />
Avtalsformering i digitala nätverk. Dessa projekt syftar till att beskriva och analysera<br />
skilda marknadsageranden i spänningsfältet mellan marknad och reglering,<br />
vilka har grund i tekniska och samhälleliga förändringar. Projektet<br />
om <strong>av</strong>talsformering i digitala nätverk syftar till att beskriva förutsättningarna<br />
för <strong>av</strong>talsbildning på digitala marknadsplatser. En central utgångspunkt är att<br />
tekniken på kort tid har skapat nya förutsättningar för <strong>av</strong>sättning <strong>av</strong> varor och<br />
tjänster, medan regelbildningen <strong>inom</strong> området ännu inte har hunnit anpassa<br />
sig till den digitala marknadsplatsens särskilda förutsättningar.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 40 78<br />
Adress: Stockholms universitet Juridiska institutionen 106 91 Stockholm<br />
E-post: per-jonas.nordell@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=447<br />
Helena Sandberg<br />
Docent, Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet<br />
Sökord<br />
Medier, reklam, konsumtion, barn och unga, Internet, hälsa, mat<br />
Forskning<br />
Forskning om konsumtion och reklam, framförallt om barn och ungas konsumtion<br />
och reklam riktad till dem, särskilt reklam för onyttiga livsmedel.<br />
Studerat vad som kännetecknar reklam till barn under 12 år för att ta reda på<br />
denna reklam i termer <strong>av</strong> omfattning och kvalitéer samt i vilken utsträckning<br />
det förekommer reklam för onyttig mat till barn i olika medier. Forskar i<br />
tvärvetenskapliga projekt om tonåringars föreställningar om reklam och vilken<br />
kunskap de har om olika metoder för marknadsföring som används idag,<br />
t.ex. användning <strong>av</strong> ”brand ambassadors”, ”advergames” och produktplacering.<br />
Även de ungas visuella interaktion med och exponering för reklam online<br />
med hjälp <strong>av</strong> ögonrörelsemätningar (Eye-tracking), en teknik som inte<br />
använts tidigare i studier på barn och unga. Dessutom om barn och ungas<br />
förståelse för och upplevelse <strong>av</strong> reklam i nya medier. Ett annat område är<br />
hälsokommunikation (medier och hälsa), framförallt mediernas representation<br />
<strong>av</strong> hälsa och ohälsa och därmed deras betydelse för människors hälsoutveckling<br />
och vardagspraktik, exempelvis mediernas gestaltning <strong>av</strong> mat och dryck.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 046-222 03 29<br />
Adress: Lunds universitet, MKV, Box 201, 221 00 Lund<br />
E-post: Helena.Sandberg@kom.lu.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.kom.lu.se/index.php?id=1138&pid=120&cHash=96828be2c6d<br />
b2c869937a2e9879f6ed4 och<br />
http://www.kom.lu.se/index.php?id=2208<br />
31
Magnus Söderlund<br />
Professor, Department of Marketing and strategy, Handelshögskolan i Stockholm.<br />
Chef för Center of Consumer marketing (CCM)<br />
Forskning<br />
Om konsumentbeteende och konsumenters reaktioner på olika sorters marknadsföring,<br />
exempelvis i mötet med en säljperson eller vid besök i en butik.<br />
Exempel på kundreaktioner som studeras är kundnöjdhet, kundlojalitet och<br />
intentioner, för att bättre förstå konsumentens situation i ett samhälle präglat<br />
<strong>av</strong> konsumtion.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-736 95 41<br />
Adress: Center for Consumer Marketing, Stockholm School of Economics,<br />
P.O. Box 6501, 113 83 Stockholm<br />
E-post: Magnus.Soderlund@hhs.se<br />
Läs mer: http://www.hhs.se/search/person/pages/person.aspx?personid=407<br />
2.6 Insolvens- och utsökningsrätt<br />
Obeståndsrätt eller insolvensrätt handlar om åtgärder i samband med obestånd,<br />
såsom rekonstruktionsåtgärder, konkurs och fordringsägares rättigheter.<br />
Utsökningsrätt är rättsregler som behandlar verkställigheten <strong>av</strong> domar<br />
och andra <strong>av</strong>göranden.<br />
Rolf Dotevall<br />
Professor i handelsrätt, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
Sökord<br />
Aktiebolagsrätt, <strong>av</strong>talsrätt, bolag, insolvens, kommission, fullmakt, borgenär,<br />
internationell rätt<br />
Forskning<br />
Forskning om internationella insolvensrättsliga frågor och då särskilt relationen<br />
mellan ansvarsreglerna i aktiebolagslagen och insolvensrättsliga regler vid<br />
insolvensförfaranden som rör utländska bolag med verksamhet i Sverige eller<br />
svenska bolag med verksamhet utomlands. Det visar sig bland annat att den i<br />
svensk rätt bristande samordningen mellan ansvarsreglerna i aktiebolagslagen<br />
och de insolvensrättsliga reglerna riskerar att borgenärer får ett mycket svagt<br />
skydd vid denna typ <strong>av</strong> insolvensförfaranden. Ytterligare <strong>forskning</strong> rör tilllämpningen<br />
<strong>av</strong> EU:s insolvensförordning på multinationella koncerner.<br />
Bedriver även <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> aktiebolagsrätt, <strong>av</strong>talsrätt och internationell<br />
privaträtt, se Rolf Dotevall under Associationsrätt för beskrivning <strong>av</strong> <strong>forskning</strong><br />
i dessa områden.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-786 15 27<br />
Adress: Box 650, 405 30 Göteborg<br />
E-post: Rolf.Dotevall@law.gu.se<br />
32
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=1237<br />
Göran Millqvist<br />
Professor i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, och<br />
Stockholm Centre for Commercial law<br />
Sökord<br />
Insolvensrätt, förmögenhetsrätt, sakrätt, krediträtt, konkursrätt, utsökningsrätt,<br />
panträtt<br />
Forskning<br />
Forskning <strong>inom</strong> civilrätt och insolvensrätt, närmare bestämt de delar <strong>av</strong> civilrätten<br />
som <strong>av</strong>ser enskildas förmögenhetsförhållanden (både fysiska personer<br />
och bolag och andra juridiska personer) och insolvensrättens hantering <strong>av</strong><br />
konkurs och utmätning. Detta har medfört att fokus är på den s.k. sakrätten,<br />
vilken omfattar frågor om konkurrens mellan olika rättighetsh<strong>av</strong>are <strong>av</strong>seende<br />
samma egendom och tillgångar, exempelvis vid påstådda godtrosförvärv och<br />
mellan fordringsägarna i en konkurs. Det sakrättsliga rättsområdet kännetecknas<br />
till stor del <strong>av</strong> en <strong>av</strong>saknad <strong>av</strong> mera heltäckande och modern lagstiftning,<br />
och styrs istället <strong>av</strong> rättspraxis och prejudikat från Högsta domstolen, såsom<br />
med rättsinstitutet panträtten som är ett särskilt fokus för <strong>forskning</strong>en.<br />
För mer information om <strong>forskning</strong>en i panträtt se Göran Millqvist under Associationsrätt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 22 52, 073-645 56 75<br />
Adress: Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm<br />
E-post: goran.millqvist@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=289<br />
Mikael Möller<br />
Professor, Juridiska institutionen, Uppsala Universitet<br />
Forskning<br />
Forskning i förmögenhetsrätt, bl.a. insolvensrätt och panträtt. Forskningsprojekt<br />
om nordiska insolvensrättsliga principer och pantrealisation.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 76 70<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: mikael.moller@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=698<br />
Annina H. Persson<br />
Professor i civilrätt, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro<br />
universitet<br />
33
Sökord<br />
Bank- och krediträtt, fastighetsrätt, konsumenträtt, insolvensrätt, överskuldsättning,<br />
barns skulder, sakrätt<br />
Forskning<br />
Bedriver även <strong>forskning</strong> i konsumenträtt och fastighetsrätt, se Annina H. Persson<br />
under Konsumenträtt för mer utförlig beskrivning.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 019-30 13 63 eller 0708-10 98 46<br />
Adress: JPS, Örebro universitet, 701 82 Örebro<br />
E-post: annina.persson@oru.se<br />
Läs mer: http://www.oru.se/Akademier/Akademin-for-Juridik-psykologioch-socialt-arbete/Kontakt-och-presentation/Personliga-sidor/Annina-<br />
Persson/<br />
Krister Sundin<br />
Universitetslektor i handelsrätt, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
Forskning<br />
Fokus på kredit<strong>av</strong>tal och borgensåtaganden. För mer utförlig beskrivning se<br />
Krister Sundin under Konsumenträtt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-786 15 20<br />
Adress: Box 650, 405 30 Göteborg<br />
E-post: Krister.Sundin@law.gu.se<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=3034<br />
Marie Karlsson-Tuula<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs<br />
universitet.<br />
Sökord<br />
Företagsrekonstruktion, konkurs, ekonomisk brottslighet vid företagsrekonstruktion<br />
och konkurs, gäldenärens <strong>av</strong>tal, immaterialrättigheter vid företagsrekonstruktion<br />
och konkurs<br />
Forskning<br />
Fokus på företagsrekonstruktioner och konkurser dels i Sverige men även i<br />
andra länder, företrädesvis i Norden och i USA. Har studerat hur vi på bästa<br />
sätt ska kunna få en väl fungerande rekonstruktions- och konkurslagstiftning.<br />
Har även forskat om gäldenärens <strong>av</strong>tal och frågor rörande offentligt ackord.<br />
Dessutom <strong>forskning</strong> om ekonomisk brottslighet vid företagsrekonstruktion<br />
och konkurs, bland annat om de ekonomiska brott som en gäldenär kan göra<br />
sig skyldig till vid konkurs och vid offentligt ackord <strong>inom</strong> ramen för företagsrekonstruktion.<br />
De brott som aktualiseras är bl.a. oredlighet mot borgenär,<br />
försvårande <strong>av</strong> konkurs eller exekutiv förrättning, vårdslöshet mot borgenär,<br />
otillbörligt gynnande <strong>av</strong> borgenär samt bokföringsbrotten. Vidare be-<br />
34
handlas den anmälningsplikt som åligger en konkursförvaltare, rekonstruktör<br />
och revisor, och företagarens ansvar för brott i näringsverksamhet. Nytt<br />
<strong>forskning</strong>sprojekt, ännu i inledningsstadiet, bär titeln finansiella risker och<br />
obestånd hos banker.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-786 63 54<br />
Adress: Vasagatan 1, Box 650, 405 30 Göteborg<br />
E-post: marie@aktuelljuridik.se<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=20760<br />
Laila Zackariasson<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Avtalsrätt, borgenär, borgenärskydd, konkurs, utmätning<br />
Forskning<br />
Inriktning på förutsättningarna för borgenärsskydd vid konkurs och utmätning<br />
hos en <strong>av</strong>talspart. Se Laila Zackariasson under Avtalsrätt för mer utförlig<br />
beskrivning.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 16 20<br />
Adress: Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: laila.zackariasson@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=670<br />
2.7 Skadeståndsrätt<br />
Skadeståndsrätt <strong>av</strong>ser regler kring under vilka förutsättningar en ekonomisk<br />
ersättning för en skada (skadestånd) ska betalas ut, och hur stor denna<br />
ersättning ska vara. Den rättskälla som tillämpas är Skadeståndslagen.<br />
Håkan Andersson<br />
Professor i civilrätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Skadeståndsrätt, ansvarsproblem, EKMR, diskriminering, vetenskapsteori<br />
Forskning<br />
Forskning om skadeståndsrätt, projekt om skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer.<br />
Genomför "närläsningar" <strong>av</strong> den skadeståndsrättsliga diskursen och dess<br />
gradvisa förändringar, varigenom en bild i rörelse kan ges <strong>av</strong> hur skadeståndsrätten<br />
idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De materiella civilrättsliga frågorna<br />
och de argumentativa spörsmålen kring rättskällehantering och rättsbildning<br />
behandlas parallellt - och förändringar på båda dessa nivåer <strong>av</strong>läses<br />
och diagnostiseras, med <strong>av</strong>seende på hur dagens skadeståndsrätt gestaltar sig.<br />
35
Denna "närläsning" kan på så sätt uppvisa "distinktioner" - dvs. ange vilka<br />
olika frågor som finns (där man ibland översiktligt endast ser en enda fråga,<br />
princip eller rekvisit etc.) - och för dessa distinktioner identifiera utslagsgivande<br />
"differentieringar" - dvs. synliggöra den mängd <strong>av</strong> värderingar och<br />
argument, som för olika konkreta sakomständigheter kan vägas och nyttjas<br />
för att motivera lösningar. Efterhand kan mönster hittas i ytnivåns enkla principer<br />
och rekvisit; mönster för hur berättelser kan skapas, värderas, förändras<br />
och utvecklas.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 20 01<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: hakan.andersson@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=642<br />
Bertil Bengtsson<br />
Professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska<br />
universitet<br />
Sökord<br />
Försäkrings<strong>av</strong>talsrätt; skadeståndsrätt; kontraktsrätt; fastighetsrätt; lagstiftningsprocess<br />
Forskning<br />
Bedriver <strong>forskning</strong> i skadeståndsrätt, <strong>av</strong>talsrätt och fastighetsrätt. Se Bertil<br />
Bengtsson under Avtalsrätt för mer utförlig beskrivning.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-53 14 53<br />
Adress: Walling. 1, 752 24 Luleå<br />
E-post: bertil.bengtsson1@telia.com<br />
Läs mer: http://www.ltu.se/staff/b/bertil_b<br />
Mia Carlsson<br />
Jur. dr, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Skadeståndsrätt, ersättningssystemet, personskaderätt, arbetsskada, principalansvar<br />
Forskning<br />
Avdelningsföreståndare för <strong>forskning</strong>s<strong>av</strong>delningen i skadeståndsrätt samt ledamot<br />
<strong>av</strong> <strong>forskning</strong>scentrets styrelse vid Stockholm Centre for Commercial<br />
Law (SCCL). Arbetar för närvarande med <strong>forskning</strong>sprojektet Ansvar för annans<br />
vållande – ansvars- och begränsningskriterier för principalansvar. Genom principalansvaret<br />
svarar arbetsgivaren för merparten <strong>av</strong> de skador som de anställda<br />
vållar i tjänsten. Ansvaret är emellertid vidare än så och grundar sig på en<br />
relationsnärhet till viss person eller visst kollektiv. Vad detta förhållande mer<br />
exakt <strong>av</strong>ser eller under vilka förutsättningar ett ansvar för annans vållande<br />
utlöses är oklart. Forskningsprojektet syftar till att bestämma såväl principalansvarets<br />
närmare innebörd och funktion som dess vidare gräns. Hur för-<br />
36
håller sig därvid de allmänna och övergripande motiv som anfördes vid reglernas<br />
införande för snart 40 år sedan till dagens konkreta tillämpningsfrågor<br />
på detaljplanet?<br />
Det <strong>av</strong>slutade <strong>av</strong>handlingsprojektet Arbetsskada – samspelet mellan skadestånd<br />
och andra ersättningsordningar är en utvärdering <strong>av</strong> centrala skadeståndsrättsliga<br />
problemställningar såsom personskadebegrepp, faktisk och rättslig kausalitetsbedömning,<br />
bevisfrågor och ersättningsberäkning. Vidare ges en helhetsbild<br />
<strong>av</strong> ersättningsrätten vid personskador i arbetslivet. Det råder ett svårfångat<br />
samspel mellan skadeståndsrätt, socialförsäkring, privat försäkring och kollektiv<strong>av</strong>talsreglerad<br />
försäkring. Ersättningsreglerna förändras kontinuerligt beroende<br />
på samhälleliga, ekonomiska och idémässiga konjunkturer; eftersom<br />
systemen ofta relaterar till varandra, uppstår funktionella samband och effekter.<br />
Arbetet sammanbinder skadeståndsrättslig teoribildning med en konkretiserad<br />
tillämpning <strong>av</strong> arbetsskadereglerna, varmed framställningen har relevans<br />
för personskaderättens utveckling i stort.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon 0730–55 30 54<br />
Adress SCCL, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm<br />
E-post: mia.carlsson@juridicum.su.se<br />
Läs mer: http://sccl.se.24-<br />
7webhosting.com/uploads/documents/projektbeskrivning_principalansvar_<br />
mia_carlsson.pdf<br />
http://www2.su.se/sukat/person.jsp?dn=uid%3Dmicar%2Cdc%3Djuridicum<br />
%2Cdc%3Dsu%2Cdc%3Dse<br />
Sandra Friberg<br />
Jur. dr, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Skadestånd, kränkning, straff, brottsoffer, målsägande<br />
Forskning<br />
Forskningen som bedrivits har behandlat kränkningsersättning, dvs. skadestånd<br />
för kränkning genom brott. Ett klargörande <strong>av</strong> själva kränkningsbegreppet<br />
såsom det används i skadeståndsrättsliga sammanhang görs. Att skadeståndet<br />
har fått mer och mer straffliknande karaktär är en <strong>av</strong> slutsatserna<br />
och för att komma dit har bl.a. gjorts jämförelser <strong>av</strong> förutsättningarna för<br />
straff- och skadeståndsansvar, samt när och varför de används. Eftersom det i<br />
svensk rätt bara är vid brott som kränkningsersättning utgår innehåller <strong>av</strong>handlingen<br />
en genomgång <strong>av</strong> vilka brott som innebär en sådan kränkning<br />
som kan ge rätt till skadestånd. Övriga förutsättningar för skadeståndsansvar<br />
(att kränkningen ska vara allvarlig och riktas mot vissa intressen) och vem<br />
som kan vara berättigad till skadestånd utgör kärnan i <strong>av</strong>handlingen.<br />
Frågan om ersättningsbestämning – hur man bör värdera personlig integritet<br />
– diskuteras i <strong>av</strong>handlingen och om det går att se likheter med hur straffet för<br />
samma brottsliga gärning bestäms. I <strong>forskning</strong>en har redogjorts för möjligheterna<br />
att få ersättning för icke-brottsliga kränkningar, t.ex. genom diskrimi-<br />
37
nering, överträdelser <strong>av</strong> EKMR, immaterialrättsliga och arbetsrättsliga kränkningar<br />
och vid frihetsberövanden, i syfte att försöka jämföra ersättningsnivåerna<br />
vid brottsliga och icke-brottsliga kränkningar.<br />
Kommande ännu ofinansierade projekt är tänkta att bl.a. inriktas på (1) användningen<br />
<strong>av</strong> företagsbot (varför, när och hur sådan utdöms); (2) ersättningsbestämning<br />
vid ideella skador utifrån en modell om levnadsstandard<br />
(hur en persons levnadsstandard har påverkats genom att bli utsatt för brott).<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 71 44, 070-458 04 20<br />
Adress: Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: sandra.friberg@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=900<br />
Richard Hager<br />
Universitetslektor i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Forskning<br />
Fastighets- och värderingsrätt, men också skadeståndsrättsliga frågor rörande<br />
skadeuppskattning. För beskrivning <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en i fastighetsrätt se Richard<br />
Hager under Fastighetsrätt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 32 05<br />
Adress: Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 106 91 Stockholm<br />
E-post: Richard.Hager@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=301<br />
Jan Kleineman<br />
Professor, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Förmögenhetsrätt, <strong>av</strong>talsrätt, kontraktsrätt, skadestånd, kommersiell rätt<br />
Forskning<br />
Forskningen inriktad mot kontraktsrätt och skadeståndsrätt, för mer utförlig<br />
beskrivning se Jan Kleineman under Avtalsrätt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 21 67<br />
Adress: Stockholm Centre for Commercial Law, Juridiska fakulteten, Stockholms<br />
universitet, 106 91 Stockholm<br />
E-post: Jan.Kleineman@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?personid=324<br />
38
Fredric Korling<br />
Jur. dr, Juridiska institutionen, Stockholm Universitet<br />
Sökord<br />
Rådgivningsansvar, finansmarknadsrätt, skadeståndsrätt, <strong>av</strong>talsrätt, konsumenträtt<br />
Forskning<br />
Forskning om rådgivarens ansvar i olika lagar som t.ex. fastighetsmäklarlagen<br />
och försäkringsförmedlarlagen. För mer utförlig beskrivning se Fredric Korling<br />
under Konsumenträtt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 21 95 eller 070-954 01 70<br />
Adress: Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Stockholm Centre for<br />
Commercial Law, 106 91 Stockholm<br />
E-post: fredric.korling@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?personid=383&lang<br />
=swe<br />
Eva Lindell-Frantz<br />
Universitetslektor, Juridiska institutionen, Lunds universitet<br />
Forskning<br />
Forskning om skadeståndsansvar vid kränkning i media, innebörden <strong>av</strong> försäkringsbranschens<br />
kontraheringsplikt vid tecknande <strong>av</strong> personförsäkringar<br />
och skadeståndsansvar grundat på Europakonventionen om de mänskliga<br />
rättigheterna.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 046-222 10 72<br />
Adress: Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund<br />
E-post: Eva.Lindell-Frantz@jur.lu.se<br />
Läs mer: http://qp.jur.lu.se/QuickPlace/jur_eva_lindellfrantz/PageLibraryC12571F800466FD2.nsf/h_Toc/9b5647fe685df114c1257<br />
3da00431eb1/?OpenDocument<br />
Marcus Radetzki<br />
Professor, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord:<br />
Försäkringsrätt, skadeståndsrätt, sakskada, personförsäkring, försäkrings<strong>av</strong>talslagen,<br />
upphovsrätt<br />
Forskning<br />
Forskar om försäkringsrätt och skadeståndsrätt. Forskningen har rört bland<br />
annat genteknik och personförsäkring, principerna för ersättningsberäkning<br />
vid sakskada, praktisk skadeståndsbedömning, skadeståndsbedömning och<br />
skadeståndsberäkning vid intrång i upphovsrätt, gränserna för trafikskadeansvaret<br />
och den försäkrades räddningsplikt enligt försäkrings<strong>av</strong>talslagen.<br />
39
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 21 93 eller 0707-53 34 05<br />
Adress: Stockholms universitet, Stockholm Centre for Commercial Law, 106<br />
91 Stockholm<br />
E-post: Marcus.Radetzki@juridicum.su.se eller marcus@radetzki.se<br />
Läs mer: www.marcusradetzki.se<br />
Mårten Schultz<br />
Professor i civilrätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Skadeståndsrätt, rättigheter, komparativ rätt, rättvisa, obehörig vinst<br />
Forskning<br />
Fokus på skadeståndsrätt. Forskning om vad kr<strong>av</strong>et på orsakssamband, som<br />
rätten ställer upp som rekvisit för ansvar i åtskilliga sammanhang, skall anses<br />
innebära. Även om bland annat kränkning och en särskild lära i skadeståndsrätten<br />
kallad adekvansläran.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 20 40 eller 070-453 32 21<br />
Adress: Råsund<strong>av</strong>ägen 156, 169 36 Solna<br />
E-post: marten.schultz@jur.uu.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?personid=283<br />
www.martenschultz.com<br />
Anna Singer<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Forskning<br />
Forskade <strong>inom</strong> ramen för <strong>forskning</strong>sprogrammet Barn som aktörer 10<br />
om barns<br />
skadeståndsskyldighet, dels om skadeståndsskyldighetens funktion när det<br />
gäller underåriga skadevållare, dels hur man på ett rimligt sätt skall kunna<br />
göra en <strong>av</strong>vägning mellan det skadevållande barnets och den skadelidandes<br />
intressen. En utgångspunkt var att granska bakgrunden till den rådande ordningen,<br />
som innebär en förhållandevis sträng bedömning <strong>av</strong> barns ansvar för<br />
skador de vållar.<br />
Bedriver främst <strong>forskning</strong> om barns rättsliga förhållanden. Se Anna Singer<br />
under Familjerätt för mer information.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 20 35<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: anna.singer@jur.uu.se<br />
10 10<br />
Forskningsprogrammet Barn som aktörer <strong>av</strong>slutades 2007 och bestod <strong>av</strong> 13 projekt med deltagare från tre<br />
universitet. Temat för <strong>forskning</strong>sprogrammet var att undersöka rättsregler som rör barns deltagande i angelägenheter<br />
som rör dessa. Det rörde särskilt regler för den underåriges handlingsmöjligheter, dennes möjligheter att få<br />
information, att säga nej samt möjligheter att få hjälp och stöd. För mer information se<br />
40
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=593<br />
2.8 Fastighetsrätt<br />
Fastighetsrätten rör regler som behandlar rättsförhållanden <strong>av</strong>seende fast<br />
egendom. Den kan delas in i två delar, den allmänna fastighetsrätten och<br />
den speciella fastighetsrätten. Den allmänna är den del som huvudsakligen<br />
regleras <strong>av</strong> jordabalken och behandlar exempelvis köp och hyra <strong>av</strong> fast<br />
egendom samt pant. Den speciella fastighetsrätten regleras <strong>av</strong> annan lagstiftning<br />
och rör dels markrätt, dels miljörätt.<br />
Elisabeth Ahlinder<br />
Doktorand i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Jordabalken, fastighetsfinansiering, sakrätt, nyttjanderätt<br />
Forskning<br />
Forskar om jordabalkens ramar och begränsningar med utgångspunkt främst i<br />
de sak- och nyttjanderättsliga frågeställningar som uppkommer genom användningen<br />
<strong>av</strong> vissa fastighetsfinansieringsformer. Fokus på utvecklingen<br />
<strong>inom</strong> områden som rör fastighetsfinansiering och diskrepansen mellan hur<br />
säkerheter praktiskt används och hur de teoretiskt får användas.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 32 88<br />
Adress: Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 106 91 Stockholm<br />
E-post: elah8218@student.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/<strong>forskning</strong>/dr_projekt_visa.asp?projekt_i<br />
d=114&lang=swe<br />
Bertil Bengtsson<br />
Adjungerad professor, Luleå tekniska universitet<br />
Sökord<br />
Försäkrings<strong>av</strong>talsrätt, skadeståndsrätt, kontraktsrätt, fastighetsrätt, lagstiftningsprocess<br />
Forskning<br />
Bedriver <strong>forskning</strong> i skadeståndsrätt, <strong>av</strong>talsrätt och fastighetsrätt. Se Bertil<br />
Bengtsson under Avtalsrätt för mer utförlig beskrivning <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-53 14 53<br />
Adress: Walling. 1, 752 24 Luleå<br />
E-post: bertil.bengtsson1@telia.com<br />
Läs mer: http://www.ltu.se/staff/b/bertil_b<br />
41
Erika P. Björkdahl<br />
Jur. dr, universitetslektor, Juridiska institutionen, Uppsala Universitet<br />
Sökord<br />
Fastighetsköp, lokalhyra, bostadshyra, <strong>av</strong>tal, lojalitet, upplysningsplikt, entreprenad<br />
Forskning<br />
Forskning i <strong>av</strong>talsrätt med fastighetsrättlig anknytning, se Erika P. Björkdahl<br />
under Avtalsrätt för mer utförlig beskrivning.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 76 76<br />
Adress: Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: Erika.P.Bjorkdahl@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=630<br />
Margareta Brattström<br />
Docent, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Samborätt, äktenskapsrätt, bodelning, Nordisk lagstiftning, ägarlägenheter,<br />
fastighetsrätt<br />
Forskning<br />
Deltar i den svenska rapporten <strong>inom</strong> ramen för ett europeiskt projekt om<br />
Common Core gällande bland annat ägarlägenheter som bostadsform. Forskar<br />
huvudsakligen <strong>inom</strong> familjerätt, se Margareta Brattström under Familjerätt<br />
för beskrivning <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en <strong>inom</strong> detta område.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 16 23<br />
Adress: Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: Margareta.Brattstrom@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=695<br />
Folke Grauers<br />
Professor i handelsrätt, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet.<br />
Forskning<br />
Fokus på fastighetsrätt och främst fastighetsköp och nyttjanderätt (dvs. hyresrätt<br />
och arrenderätt) samt mäklarrätt. Forskar också mera allmänt på familjerätt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-18 28 85<br />
Adress: Sylvestergatan 8, 411 32 Göteborg<br />
E-post: folke.grauers@telia.com<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=3004<br />
42
Richard Hager<br />
Universitetslektor i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Forskning<br />
Fastighets- och värderingsrätt, men också skadeståndsrättsliga frågor rörande<br />
skadeuppskattning. Pågående större <strong>forskning</strong>sprojekt om fastighetstillbehör.<br />
Utreder rättsläget om vad som är att hänföra till fast egendom och studerar<br />
sakrättsliga aspekter med anledning <strong>av</strong> uppställandet <strong>av</strong> ägar- och återtagandeförbehåll<br />
beträffande fastighetstillbehör.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 32 05<br />
Adress: Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 106 91 Stockholm<br />
E-post: Richard.Hager@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=301<br />
Jori Munukka<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet<br />
Sökord<br />
Fastighetsrätt, <strong>av</strong>talsrätt, konsumenträtt, fordringsrätt<br />
Forskning<br />
Forskning i fastighetsrätt, bland annat i publikationerna Flyttersättning, både<br />
beskattningsbart och civilrättsligt tillåtet? (2009), Individuell äganderätt på frammarsch?<br />
– en studie <strong>av</strong> den senaste utvecklingen <strong>inom</strong> svensk fastighetsrätt (2010)<br />
och Mäklarprovision vid <strong>av</strong>brutna köp (2010). Bedriver även <strong>forskning</strong> i <strong>av</strong>talsrätt<br />
och konsumenträtt, se Jori Munukka under Konsumenträtt och under<br />
Avtalsrätt för beskrivningar <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en <strong>inom</strong> dessa områden.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 20 64 eller 073-209 61 07<br />
Adress: Juridiska institutionen, 106 91 Stockholm<br />
E-post: Jori.Munukka@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=369<br />
Annina H. Persson<br />
Professor i civilrätt, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro<br />
universitet<br />
Sökord<br />
Bank- och krediträtt, fastighetsrätt, konsumenträtt, insolvensrätt, överskuldsättning,<br />
barns skulder, sakrätt<br />
Forskning<br />
Bedriver även <strong>forskning</strong> i konsumenträtt och insolvensrätt, se Annina H. Persson<br />
under Konsumenträtt, för mer utförlig beskrivning.<br />
43
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 019-30 13 63 eller 0708-10 98 46<br />
Adress: JPS, Örebro universitet, 701 82 Örebro<br />
E-post: annina.persson@oru.se<br />
Läs mer: http://www.oru.se/Akademier/Akademin-for-Juridik-psykologioch-socialt-arbete/Kontakt-och-presentation/Personliga-sidor/Annina-<br />
Persson/<br />
2.9 Sjö- och transporträtt<br />
Sjö- och transporträtt <strong>av</strong>ser bl.a. de regler som behandlar sjöfarten och<br />
transporter och handlar ofta om regler i internationella konventioner.<br />
Jeanette Andersson<br />
Doktorand Juridiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
Forskning<br />
Forskning om en särskild sjörättslig <strong>av</strong>talstyp; ship management <strong>av</strong>talet. Undersökning<br />
<strong>av</strong> det inre rättsförhållandet mellan fartygsägaren och ship managern<br />
och hur detta kan fastställas i brist på <strong>av</strong>talsrättslig lagreglering.<br />
Projektet är finansierat <strong>av</strong> Lighthouse. 11<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-786 42 97<br />
Adress: Box 650, 405 30 Göteborg<br />
E-post: jeanette.andersson@law.gu.se<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=10181<br />
http://www.lighthouse.nu/about-lighthouse/AboutLighthouse.aspx<br />
Abhinayan Basu Bal<br />
Universitetslektor i sjörätt, Juridiska institutionen, Lunds universitet.<br />
Sökord<br />
Sjörätt, transporträtt, h<strong>av</strong>smiljörätt, marin säkerhet<br />
Forskning<br />
Fokus på sjörätt, viket inkluderar transporträtt och h<strong>av</strong>smiljörätt. Forskning<br />
om den internationella konventionen the United Nations Convention on<br />
Contracts for the International Carriage of Goods Wholly or Partly by Sea,<br />
också kallad the Rotterdam Rules. Även forskat om miljörättsliga implikationer<br />
<strong>av</strong> <strong>av</strong>vecklingen <strong>av</strong> “offshore” olje- och gasinstallationer I Nordsjön.<br />
Även delaktig i projekt om bland annat förbättring <strong>av</strong> marin säkerhet i Östersjöregionen,<br />
förebyggande arbete mot föroreningar, och kapaciteten till agerande<br />
vid en oljeläcka till sjöss.<br />
11 Lighthouse är ett maritimt kunskapscenter bildat i samarbete mellan Chalmers, Handelshögskolan i Göteborg och<br />
Sveriges redareförening. Forskar om tekniska aspekter, management aspekter, miljöaspekter och sjörätt.<br />
44
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 046-222 10 26<br />
Adress: Lilla Gråbrödersgatan 4, 222 22 Lund<br />
E-post: Abhinayan.Basu@jur.lu.se<br />
Läs mer:<br />
http://qp.jur.lu.se/QuickPlace/jur_abhinayan_bal/PageLibraryC12571E000<br />
4200E6.nsf/h_Toc/F2694E5B0CABF58BC12576DB002FC964/?OpenDoc<br />
ument<br />
Svante O. Johansson<br />
Professor, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet.<br />
Sökord<br />
Sjörätt, transporträtt, transportförsäkringsrätt, internationell handel<br />
Forskning<br />
Forskning bedrivs <strong>inom</strong> sjörätt och annan transporträtt. Forskningen har rört<br />
sig <strong>inom</strong> alla sjörättens områden vilket innebär studier <strong>av</strong> exempelvis den s.k.<br />
h<strong>av</strong>srätten, dvs. hur stater kan utnyttja h<strong>av</strong>sresurserna. Vidare studeras såväl<br />
offentligrättslig reglering, vilken kan röra t.ex. säkerhet och miljöskydd, som<br />
privaträttsliga förhållanden, vilket i huvudsak rör kontrakt <strong>av</strong> olika former<br />
såsom transport, befraktning samt försäkring <strong>av</strong> transporter. Under de senaste<br />
åren har <strong>forskning</strong>en även ägnats åt den allmänna privaträtten, främst om<br />
<strong>av</strong>talsfrihet och materiella tjänster.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-786 1518<br />
Adress: Box 650, 405 30 Göteborg<br />
E-post: svante.johansson@law.gu.se<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=3009<br />
Johan Schelin<br />
Docent i civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet.<br />
Forskning<br />
Forskning <strong>inom</strong> sjö- och transporträtt och internationell handel. Föreståndare<br />
för Axel Ax:son Johnsons Institutet för Sjörätt och annan Transporträtt.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 08-16 22 14<br />
Adress: Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 106 91 Stockholm<br />
E-post: johan.schelin@juridicum.su.se<br />
Läs mer:<br />
http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid<br />
=315<br />
45
2.10 Internationell privaträtt<br />
Internationell privaträtt omfattar i vid mening samtliga rättsregler som styr<br />
internationella förbindelser mellan enskilda. Den internationella privaträtten<br />
bygger på lagstiftning och rättspraxis i varje enskilt land. Frågor som<br />
rör vilket lands domstolar som ska lösa tvister (domsrätt), vilket lands lag<br />
som ska tillämpas? (lagval), hur dom som meddelas i ett land kan exekveras<br />
i ett annat land. Med andra ord handlar internationell privaträtt om<br />
valet <strong>av</strong> regler som ska tillämpas.<br />
Michael Bogdan<br />
Professor, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Internationell privaträtt, jurisdiktion, komparativ rätt, utländsk dom och utländsk<br />
lag<br />
Forskning<br />
Bedriver <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> svensk internationell privat- och processrätt. Rättsområdet<br />
genomgår sedan 1999, då EU fick kompetens att lagstifta därom, en<br />
successiv men dramatisk omvandling från att regleras genom svenska lagar<br />
och prejudikat till en reglering genom EU-förordningar. Forskningen har<br />
därför ägnats i huvudsak åt att kritiskt granska och förklara de nya reglerna.<br />
För ögonblicket förbereds en ny upplaga <strong>av</strong> den egenförfattade boken "Concise<br />
Introduction to EU Private International Law" och <strong>forskning</strong>en rörande<br />
denna utveckling har också resulterat i ett större antal uppsatser i såväl svenska<br />
som utländska facktidskrifter och samlingsverk. Forskning ägnas även åt<br />
den internationella privat- och processrättens traditionella allmänna problem<br />
och därom har ett omfattande verk författats som <strong>inom</strong> kort utkommer i<br />
Haag. En mindre del <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en behandlar jämförande (komparativ)<br />
rätts<strong>forskning</strong>, bland annat om de problem som uppstår i samband med att<br />
rättsregler och rättsliga institutioner "transplanteras" från ett land till ett annat,<br />
inte minst <strong>inom</strong> ramen för den omfattande u-hjälp på det rättsliga området<br />
som bedrivs <strong>av</strong> såväl Sverige som andra länder och internationella organisationer.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 046-222 10 94<br />
Adress: Juridicum, Box 207, 221 00 Lund<br />
E-post: michael.bogdan@jur.lu.se<br />
Läs mer:<br />
http://qp.jur.lu.se/QuickPlace/jur_michael_bogdan/PageLibraryC12571E00<br />
04200E6.nsf/h_Toc/58F43B5ABB483D20C1257261004B9A54/?OpenDoc<br />
ument<br />
Rolf Dotevall<br />
Professor i handelsrätt, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
Sökord<br />
Aktiebolagsrätt, <strong>av</strong>talsrätt, bolag, insolvens, kommission, fullmakt, borgenär,<br />
internationell rätt<br />
46
Forskning<br />
Forskning om internationella insolvensrättsliga frågor och då särskilt relationen<br />
mellan ansvarsreglerna i aktiebolagslagen och insolvensrättsliga regler vid<br />
insolvensförfaranden som rör utländska bolag med verksamhet i Sverige eller<br />
svenska bolag med verksamhet utomlands. Det visar sig bland annat att den i<br />
svensk rätt bristande samordningen mellan ansvarsreglerna i aktiebolagslagen<br />
och de insolvensrättsliga reglerna riskerar att borgenärer får ett mycket svagt<br />
skydd vid denna typ <strong>av</strong> insolvensförfaranden. Ytterligare <strong>forskning</strong> rör tilllämpningen<br />
<strong>av</strong> EU:s insolvensförordning på multinationella koncerner.<br />
Forskningen har även behandlat frågor som rör handelsbolag och enkla bolag<br />
och jämfört de svenska reglerna med tysk, fransk, engelsk och amerikansk rätt<br />
berörts liksom problem som rör vilket lands lag som skall tillämpas vid gränsöverskridande<br />
verksamhet.<br />
Bedriver även <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> ämnesområdena aktiebolagsrätt och <strong>av</strong>talsrätt,<br />
se Rolf Dotevall under Associationsrätt för beskrivning <strong>av</strong> denna <strong>forskning</strong>.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 031-786 15 27<br />
Adress: Box 650, 405 30 Göteborg<br />
E-post: Rolf.Dotevall@law.gu.se<br />
Läs mer: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=1237<br />
Michael Hellner<br />
Docent i internationell privaträtt, Juridiska institutionen Uppsala universitet<br />
Forskning<br />
Internationell privaträtt. Forskningsprojekt om skadeståndstalan vid brott mot<br />
konkurrenslagstiftning i EU, om problem på grund <strong>av</strong> konkurrenstvisternas<br />
särart och om harmonisering på EU-nivå. Annat projekt om den s.k. Rom<br />
II-förordningen om tillämplig lag på utomobligatoriska förpliktelser.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 79 98<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: michael.hellner@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=935<br />
Tobias Indén<br />
Universitetslektor, Juridiska institutionen, Umeå Universitet<br />
Forskning<br />
Delaktig i <strong>forskning</strong>stemat Samspelet mellan privaträtt och offentlig rätt, främst<br />
intresserad <strong>av</strong> de rättsliga aspekterna <strong>av</strong> de problem som kan uppkomma då<br />
offentliga aktörer på olika sätt påverkar marknadens funktionssätt. Forskningsprojekt<br />
om EG:s statsstödsregler i relation till flera områden i den svenska<br />
rätten, bl.a. kommunalrätten och upphandlingsreglerna.<br />
47
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 090-786 94 78<br />
Adress: Umeå universitet, 901 87 Umeå<br />
E-post: tobias.indenjus@umu.se<br />
Hemsida på institutionen: http://www.jus.umu.se/ominstitutionen/personal/inden_tobias/<br />
Maarit Jänterä-Jareborg<br />
Professor i internationell privat- och processrätt, Juridiska institutionen, Uppsala<br />
universitet<br />
Sökord<br />
Familjerätt och mångkultur, europeiserad familjerätt, familjerättens harmonisering,<br />
internationell familjerätt, främmande rätt<br />
Forskning<br />
Forskning <strong>inom</strong> internationell privat- och processrätt med fokus på familjerättsliga<br />
frågeställningar. Se Maarit Jänterä-Jareborg under Familjerätt för mer<br />
utförlig beskrivning.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 26 28<br />
Adress: Box 512, 751 20 Uppsala<br />
E-post: maaritjj@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=679<br />
Patrik Lindskoug<br />
Jur. dr. i rättskunskap, Juridiska institutionen, Lunds universitet<br />
Forskning<br />
Internationell privat- och processrätt. Publikationer om e-handel och internationell<br />
privaträtt i europeiskt och amerikanskt perspektiv.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 046-222 10 18<br />
Adress: Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund<br />
E-post: Patrik.Lindskoug@jur.lu.se<br />
Läs mer:<br />
http://qp.jur.lu.se/QuickPlace/jur_patrik_lindskoug/PageLibraryC12571E0<br />
004200E6.nsf/h_Toc/51DFF491B9CFFFCEC1257537002EF834/?OpenDo<br />
cument<br />
Tom Madell<br />
Professor, Juridiska institutionen, Umeå universitet<br />
Forskning<br />
Forskning i gränstrakterna mellan offentlig rätt och privaträtt, bl.a. offentligprivat<br />
samverkan (PPP/OPP/OPS), offentlig upphandling, statsstöd och<br />
konkurrensfrågor. Delaktig i samnordiskt projekt om effekter <strong>av</strong> EUlagstiftning<br />
för de skandin<strong>av</strong>iska välfärdsstaterna.<br />
48
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 090-786 79 42<br />
Adress: Umeå universitet, 901 87 Umeå<br />
E-post: tom.madell@jus.umu.se<br />
Läs mer: http://www.jus.umu.se/<strong>forskning</strong>/forskare/madell_tom/<br />
Mosa Sayed<br />
Jur. dr, Juridiska institutionen, Uppsala universitet<br />
Sökord<br />
Islamisk rätt, svensk familje- och arvsrätt, mänskliga rättigheter och mångkultur,<br />
rättsjämförande studier<br />
Forskning<br />
Forskningen rör internationellt privaträttsliga frågeställningar knutna till<br />
gränsöverskridande familje- och arvsrättsliga problem. Se Mosa Sayed under<br />
Familjerätt, för mer utförlig beskrivning.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Telefon: 018-471 20 67, 072-329 27 29<br />
Adress: Trädgårdsgatan 1, 751 20 Uppsala<br />
E-post: Mosa.sayed@jur.uu.se<br />
Läs mer: http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=1102<br />
49
3. Byggnads- och bostads<strong>forskning</strong><br />
3.1 Inledning<br />
I Sverige bedrivs byggnads- och bostads<strong>forskning</strong> vid Chalmers tekniska högskola,<br />
KTH samt vid Institutet för bostads- och urban<strong>forskning</strong> (IBF) vid<br />
Uppsala universitet, men även vid Lunds Tekniska Högskola, Luleå Tekniska<br />
Universitet, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet<br />
och Malmö Högskola. Därutöver bedrivs eller finansieras <strong>forskning</strong>s- och<br />
utvecklingsprojekt vid en rad centrumbildningar och privata organisationer.<br />
Nedan redovisas kortfattat de aktörer som bedriver eller finansierar <strong>forskning</strong><br />
<strong>inom</strong> ämnesområdet enligt organisatorisk tillhörighet.<br />
För varje aktör finns exempel på pågående och/eller nyligen <strong>av</strong>slutade <strong>forskning</strong>sprojekt<br />
vid enheten. Dessa projekt är exempel framtagna utifrån det<br />
material om <strong>forskning</strong>sprojekt som efter förfrågan till aktörerna har delgivits,<br />
eller från information på aktörernas respektive hemsidor. Materialet från aktörerna<br />
har varierat mycket i omfång och detalj. I denna översiktliga inventering<br />
har valts att redovisa endast ett fåtal och mycket kortfattade beskrivningar<br />
<strong>av</strong> projekt, för att ge en uppfattning om vilken typ <strong>av</strong> <strong>forskning</strong> som<br />
bedrivs vid den organisatoriska enheten. Projektbeskrivningarna tillhandahållna<br />
från aktörerna finns tillgängliga på utskottskansliet för eventuell fördjupning.<br />
För fördjupning och uppdatering finns dessutom i de flesta fall länkar.<br />
3.2 Lärosäten<br />
3.2.1 Institutet för bostads- och urban<strong>forskning</strong> (IBF) 12<br />
Institutet för bostads- och urban<strong>forskning</strong> (IBF) vid Uppsala universitet skapades<br />
1994 och har som uppgift att bedriva <strong>forskning</strong> och forskarutbildning<br />
<strong>inom</strong> bostads- och bebyggelseområdet, med ett samhällsvetenskapligt perspektiv.<br />
Forskningen har varit inriktad på bostäder, boende och urbana problem<br />
- i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. På senare år har<br />
<strong>forskning</strong>en även vidgats mot vidare urbana frågor, välfärdsfrågor samt miljö-<br />
och hållbarhetsfrågor vid sidan <strong>av</strong> de tidigare dominerande bostadsrelaterade<br />
frågeställningarna. Tyngdpunkten finns <strong>inom</strong> disciplinerna statsvetenskap,<br />
nationalekonomi, kulturgeografi och sociologi. Företrädare finns även för<br />
psykologi, ekonomisk historia och kulturantropologi. Fokuseringen på discipliner<br />
är viktig, eftersom dessa är basen för det akademiska arbetet, men IBF<br />
är också uppbyggt kring idén om en temainriktad <strong>forskning</strong>, där flera discipliner<br />
i samverkan kan ge viktiga bidrag.<br />
Merparten <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en sker via egna anslag, utan extern finansiering, men<br />
successivt har rådsfinansierad <strong>forskning</strong> och EU-medel blivit allt viktigare.<br />
Orsaken är att det blivit allt vanligare med samarbeten med forskare vid ämnesinstitutionerna<br />
vid Uppsala universitet och vid utländska universitet. IBF<br />
har utvecklat ett betydande internationellt samarbete och ingår som en le-<br />
12 http://www.ibf.uu.se/index.html<br />
50
dande partner i bland annat ett nätverk <strong>av</strong> bostads<strong>forskning</strong>sinstitutioner i de<br />
nordiska länderna, NSBB. IBF är geografiskt placerat i Gävle och har ett nära<br />
utvecklat samarbete med Högskolan i Gävle och Lantmäteriverket.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Prefekt Roger Andersson, professor<br />
roger.andersson@ibf.uu.se, telefon: 026-420 65 26<br />
Exempel på projekt<br />
− Att vara äldre och bo för sig själv: möjligheter och begränsningar i olika boendeformer.<br />
13<br />
Om den nya trenden bland äldre med bildandet <strong>av</strong> nya kollektiva<br />
boendeformer som ett alternativ till att leva som par eller ensam i<br />
eget fristående hushåll. En både kvantitativ och kvalitativ studie om<br />
denna boendeform kan vara ett framtida alternativ för äldre människor<br />
i Sverige och vad detta innebär för de ensamboende äldre<br />
− Politiskt förtroende och segregation. 14<br />
Studie <strong>av</strong> variationen i politiskt förtroende<br />
mellan olika urbana regioner, i synnerhet bostadsområden, och<br />
hur denna variation kan förklaras <strong>av</strong> den sociala miljön. Påverkas förtroendet<br />
negativt <strong>av</strong> att man bor i områden som exempelvis präglas <strong>av</strong><br />
hög arbetslöshet? Även förklaringar till den sociala miljöns effekter söks<br />
i den huvudsakligen kvantitativa studien.<br />
− Ombyggnation <strong>av</strong> miljonprogrammen – vad händer med hyresgästerna? Om<br />
behovet <strong>av</strong> renoveringar <strong>av</strong> miljonprogrammen och dess effekter på de<br />
boende. Studerar om det är möjligt för de boende att bo kvar i bostaden<br />
eller om ombyggnationerna innebär en påtvingad flytt <strong>av</strong> ekonomiska<br />
skäl och vilka aktörer som står för kostnaderna för renoveringarna.<br />
Undersöker även hur de boende upplever ombyggnationerna och<br />
vilket inflytande de har över ombyggnationsprocessen.<br />
− På jakt efter hot spots. Den svenska landsbygdens ojämna urbanisering. 15 Om<br />
landsbygdens urbanisering och utflyttning från städer till landsbygd i<br />
norra Sverige och hur detta kan förklaras utifrån förhållanden på bostadsmarknaden.<br />
Syftet är att analysera och förklara förekomsten <strong>av</strong> så<br />
kallade lokala hotspots, vilket på bostadsmarknaden betecknar attraktiva<br />
områden, företrädesvis i form <strong>av</strong> ett naturnära boende.<br />
− Crowded housing vs. compact living - a question of place and space? 16<br />
Om<br />
trångboddhet i stadsmiljö. Trångboddheten studeras i relation till kön,<br />
etnicitet och social tillhörighet och projektet syftar både till att studera<br />
den geografiska spridningen <strong>av</strong> trångboddhet och individens upplevelse<br />
<strong>av</strong> att leva i trångboddhet.<br />
− Varför så olika? Nordisk bostadspolitik i jämförande historiskt ljus. 17 Avslutat<br />
<strong>forskning</strong>sprojekt om likheter och framförallt skillnader i Nordens fem<br />
olika bostadsregimer, och orsaker till dessa, med medverkan <strong>av</strong> fem<br />
forskare från de fem nordiska länderna.<br />
Mångfaldens dilemman: Etnisk integration och segregation i staden 18<br />
Ett större tvärvetenskapligt <strong>forskning</strong>sprogram som bedrivs som en ytterligare<br />
utveckling <strong>av</strong> den <strong>forskning</strong> om migration och etniska relationer med inrikt-<br />
13 http://www.ibf.uu.se/<strong>forskning</strong>/alone.html<br />
14 http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=41878<br />
15 http://proj.formas.se/detail.asp?arendeid=18881<br />
16 http://ibf.uu.se/PERSON/helen/helen.html<br />
17 http://www.ibf.uu.se/PERSON/bosse/different.html<br />
18 http://www.ibf.uu.se/diversity/pers-sv.html<br />
51
ning på boende och urbana frågor som sedan länge bedrivs vid IBF. Finansiering<br />
<strong>av</strong> FAS.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Programansvarig Roger Andersson, professor<br />
roger.andersson@ibf.uu.se, telefon: 026-420 65 26<br />
Exempel på projekt med koppling till Mångfaldens dilemman<br />
− Att skapa socialt blandade bostadsområden – problem och möjligheter. 19<br />
Med<br />
bakgrund i politiska intentioner att skapa ”blandade bostadsområden”<br />
med variation <strong>av</strong> olika boendeformer, studeras vilken betydelse som<br />
upplåtelseformer och hustyper har för boendesegregationen i orter <strong>av</strong><br />
olika storlek. I en rad fallstudier analyseras även hur medveten blandningsplanering<br />
faller ut och vad de boende tycker om att ”bo blandat”.<br />
− Urban separatism – självsegregering i den svenska staden. 20<br />
Forskningsprojektets<br />
bakgrund är tendensen <strong>av</strong> en begynnande trend med övervakning,<br />
inhägnad och självsegregering i det svenska stadslandskapet. Olika former<br />
<strong>av</strong> boende riktat till specifika målgrupper såsom +55 boende,<br />
ekologiska stadsvillor och hästbyar har uppkommit liksom frågan om<br />
uppkomsten i Sverige <strong>av</strong> det i andra länder vanliga fenomenet ”gated<br />
communities” (grindsamhällen på svenska) på den svenska bostadsmarknaden.<br />
I projektet studeras tre platser utifrån hur beslutsfattare ställer<br />
sig till denna utveckling, varför dessa boendeformer är attraktiva för<br />
byggherrar och boende, och framtidsvisioner för staden gällande boendeformer.<br />
− Den etniska segmenteringens mekanismer – exemplet bostadsmarknaden. 21<br />
Med bakgrund i att invandrare är starkt underrepresenterade i egnahem<br />
och starkt överrepresenterade i hyresrätt, särskilt i de allmännyttiga bostadsbolagens<br />
bestånd, studeras de institutionella systemens och aktörernas<br />
roll för vidmakthållandet <strong>av</strong> denna påtagliga etniska delning på<br />
bostadsmarknaden. En analys genomförs med fokus på utvecklingen <strong>av</strong><br />
äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter på bostadsmarknaden i Uppsala,<br />
och de karriärvägar som skilda födelselandsgrupper har. Detta<br />
kompletteras med undersökningar <strong>av</strong> de boendes syn på bostadsområdens<br />
etniska sammansättning, samt <strong>av</strong> vilka strategier hushåll använder<br />
på etniskt och socialt segregerade bostadsmarknader.<br />
− Välfärdsstaten och de nyanlända. Politik för flyktingars bosättning i Sverige,<br />
Danmark och Norge. 22 Studie <strong>av</strong> den politiska debatten och beslutsgången<br />
kring bosättning <strong>av</strong> flyktingar på nationell och lokal nivå i Sverige,<br />
Danmark och Norge. Jämförelser både mellan nivåerna och mellan<br />
länderna görs. Analys <strong>av</strong> hanteringen <strong>av</strong> spänningarna mellan å ena sidan<br />
individens rätt att välja bostadsområde, möjligheter för flyktingar<br />
att upprätthålla sin kulturella samhörighet och behov <strong>av</strong> snabb placering<br />
i acceptabelt boende, och å andra sidan bostadspolitikens ambitioner<br />
att främja integration, socialt blandade områden och samhörighet<br />
mellan alla medborgare.<br />
19 http://www.ibf.uu.se/PERSON/roger/projekt/mix.html<br />
20 http://www.ibf.uu.se/diversity/urban-sparatism.pdf<br />
21 http://www.ibf.uu.se/PERSON/roger/projekt/segment.html<br />
22 http://www.ibf.uu.se/PERSON/bosse/flyktingar.html<br />
52
3.2.2 Chalmers tekniska högskola 23<br />
Chalmers tekniska högskola består <strong>av</strong> 17 institutioner vid vilka såväl utbildning<br />
som <strong>forskning</strong> bedrivs. Arbetet vid institutionerna, som leds <strong>av</strong> en prefekt,<br />
är ofta uppdelade i <strong>forskning</strong>s<strong>av</strong>delningar. Bygg- och bostads<strong>forskning</strong><br />
bedrivs huvudsakligen vid Institutionen för Arkitektur och Institutionen för Bygg-<br />
och miljöteknik. Därutöver redovisas centrumbildningen MISTRA – Urban<br />
Futures, som har sitt säte vid Chalmers tekniska högskola.<br />
3.2.2.1 Institutionen för Arkitektur 24<br />
Institutionen arbetar utifrån en vision om att stödja utvecklingen <strong>av</strong> arkitektur<br />
och samhällsbyggnad med hög konstnärlig och vetenskaplig kvalitet, teknisk<br />
förfining och i linje med hållbar utveckling. Institutionen har två ämnesprofiler;<br />
Centrum för vårdens arkitektur och Bostadens arkitektur. Inom den sistnämnda<br />
har tidigare huvudsakligen undervisning bedrivits men ambitionen<br />
finns att ägna sig mer åt <strong>forskning</strong> även <strong>inom</strong> detta område.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Prefekt Catharina Dyrssen, biträdande professor<br />
dyrssen@chalmers.se telefon: 031-772 23 34<br />
Exempel på projekt<br />
− Användning och användbarhet i särskilt boende för äldre. 25<br />
Om de fysiska<br />
förutsättningarna för verksamheten och för de behov som äldre personer<br />
kan förväntas ha på den fysiska miljön i särskilt boende. Målet är att<br />
återföra kunskaper och erfarenheter till byggprocessen, alltifrån tidiga<br />
skeden, genom att i brukar- och förvaltningsskedet studera hur miljöerna<br />
används, främst till nytta för de kommunala aktörerna i arbetet<br />
med olika boendeformer för äldre.<br />
− Visions of Residential Futures: Housing in transformation. 26<br />
Projekt <strong>inom</strong><br />
ramen för Nordic-Baltic Researcher Network VISURF. Tvärvetenskapligt<br />
nordiskt samarbete som bland annat skapar kunskapsbaserade<br />
nya visioner, operationella strategier och riktlinjer för framtida policys<br />
kring bostadspolitik. Samverkan kring den <strong>forskning</strong> som finns i länderna,<br />
med mål att integrera fler aktörer i EU.<br />
− Milparena. 27 (Milparena=Miljonprogramsarena). Ett nätverksprojekt i<br />
samarbete med SP om olika aspekter, bl.a. arkitektur, teknik, innovation<br />
och ekonomi i anslutning till energieffektivisering. Projektet utgår<br />
från ett antal pågående ombyggnadsprojekt (pilotprojekt) hos bostadsbolag<br />
i Västsverige och syftar till att utmynna i innovativa metoder att<br />
kraftigt energieffektivisera bland annat miljonprogramsområden.<br />
− ReBo - Strategies for an Integrated Sustainable Renovation Process. 28 Projekt<br />
med mål att utveckla långtidsscenarier för beslutsfattande rörande renovering<br />
<strong>av</strong> hus från folkhemsperioden (1940-1965). Del i det europeiska<br />
<strong>forskning</strong>sprogrammet RE_Co_RE: Resource Conserving Renovation.<br />
23 http://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/organisation/Sidor/default.aspx<br />
24 http://www.chalmers.se/arch/SV/<br />
25 http://www.chalmers.se/arch/SV/<strong>forskning</strong>/<strong>forskning</strong>sprojekt/miljoer-for-aldre-med_1<br />
26 http://www.chalmers.se/arch/SV/<strong>forskning</strong>/<strong>forskning</strong>sprojekt/visions-residential9530<br />
27 http://www.cerbof.se/sa/node.asp?node=97<br />
28 http://www.governeeproject.eu/documents/main_events/ChalmersGOT-Eracobuild19jan2011-LT-PM-PF.pdf<br />
53
Centrum för vårdens arkitektur. 29<br />
Centret inrättades i april 2010 och är tänkt att stödja pågående <strong>forskning</strong> och<br />
forskarutbildning, initiera ny <strong>forskning</strong> och sprida <strong>forskning</strong>sresultat <strong>inom</strong><br />
vårdbyggnadsområdet, samt att arbeta för samverkan mellan olika aktörer på<br />
nationell och internationell nivå som bygger för vård. Forskning kring vårdbyggande<br />
syftar till att bidra till att byggnaderna ska kunna medverka till att<br />
hindra smittspridning, effektivisera vården och stödja läkandet. Uppbyggnaden<br />
<strong>av</strong> centret sker i samarbete med Forum för vårdbyggnads<strong>forskning</strong> där Sveriges<br />
alla landsting, större kommuner samt vårdbyggnadsritande arkitektföretag<br />
är medlemmar.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Peter Fröst, Adj professor i vårdens arkitektur,<br />
peter.frost@chalmers.se<br />
Marie Strid, Tekn Dr, <strong>forskning</strong>ssekreterare,<br />
marie.strid@chalmers.se telefon: 031-772 24 88<br />
3.2.2.2 Institutionen för Bygg- och miljöteknik 30<br />
Institutionens <strong>forskning</strong>sprofil är hållbart byggande, med fokus på <strong>forskning</strong><br />
som berör hållbart byggande <strong>av</strong> hus, anläggningar och infrastruktur. Forskningen<br />
vid institutionen bedrivs <strong>inom</strong> ramen för sex <strong>forskning</strong>s<strong>av</strong>delningar,<br />
var<strong>av</strong> <strong>forskning</strong> med relevans för <strong>civilutskottets</strong> beredningsområde främst<br />
bedrivs vid fyra <strong>av</strong> dessa. Avdelningarna Byggnadsteknologi, Construction management,<br />
Konstruktionsteknik och Teknisk Akustik beskrivs nedan tillsammans<br />
med projekt vid var och en <strong>av</strong> <strong>av</strong>delningarna.<br />
Avdelningen för Byggnadsteknologi 31<br />
Avdelningen är en ihopkoppling <strong>av</strong> ämnena byggnadsfysik och byggnadsmaterial.<br />
Inom byggnadsfysik bedrivs <strong>forskning</strong> om energi, fukt och värme i<br />
byggnader och <strong>inom</strong> byggnadsmaterial huvudsakligen om cement- och träbaserade<br />
byggnadsmaterial.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Paula Wahlgren, Tekn Dr<br />
paula.wahlgren@chalmers.se telefon: 031-772 19 87<br />
Exempel på projekt<br />
− Frostinducerad inträngning <strong>av</strong> aggressiva ämnen i betong utsatt för sträng miljö.<br />
32 Avslutat projekt om problemet med inträngning <strong>av</strong> aggressiva ämnen<br />
i betong, syftar bland annat till att ta fram verktyg för beräkning <strong>av</strong><br />
livslängd <strong>av</strong> betongkonstruktioner utsatta för stränga miljöer, såsom<br />
marina skvalpzoner och tösaltade vägar.<br />
− Ombyggnad <strong>av</strong> gamla hus med ny högeffektiv värmeisolering. 33 Pågående projekt<br />
vars målsättning är att utforska användandet <strong>av</strong> ny högeffektiv<br />
29<br />
http://www.chalmers.se/arch/SV/sammverkan/centrum-for<br />
30<br />
http://www.chalmers.se/cee/SV<br />
31<br />
http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/byggnadstecknologi<br />
32<br />
http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/byggnadsteknologi/forskargrupper/betong1592/forts-aggresivaamnen<br />
33<br />
http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/byggnadsteknologi/forskargrupper/tillampat-varme-<br />
och2125/hogeffektiv<br />
54
värmeisolering i gamla hus för att förbättra energieffektiviteten och den<br />
termiska komforten samtidigt som dess arkitektoniska uttryck bevaras.<br />
− IEA – Riskbedömning <strong>av</strong> byggnadsfysikaliska funktioner i samband med ener-<br />
gieffektivisering <strong>av</strong> befintliga byggnader. 34<br />
Pågående projekt som syftar till<br />
att utveckla riskbedömningsverktyg inför byggnadsrenoveringar för att<br />
underlätta för väl underbyggda beslut. Riskbedömningsverktygen ska ta<br />
hänsyn till slumpvisa variationer i väder, klimatprognoser, arbetsutförande,<br />
produktion, materialegenskaper, installationer, boendes beteende<br />
och livsstil mm.<br />
Avdelningen för Construction management 35<br />
Avdelningen är en sammanslagning <strong>av</strong> de båda forskargrupperna Byggnadsekonomi<br />
och Visualiseringsteknik. Avdelningens fokus är primärt ledning<br />
och organisering <strong>av</strong> byggsektorns företag och organisationer och de verksamheter<br />
de bedriver. Forskningen fokuserar både på enstaka byggprojekt och<br />
olika aktörers roll i detta projekt, och på enskilda företag eller grupper <strong>av</strong><br />
företag och den verksamhet de bedriver. Studier både <strong>av</strong> byggsektorn och<br />
dess villkor i den lokala/globala ekonomin och <strong>av</strong> förutsättningarna för sektorns<br />
olika företag/organisationer att göra långsiktiga framsteg.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Sven Gunnarsson<br />
sven@chalmers.se telefon: 031-772 19 53<br />
Forskningsområden<br />
− Effektivitetsfrågor. Om kvalitetsledning, minskat slöseri och värdeflödesoptimering<br />
i byggandet, leverantörskedjor och industrialisering i byggandet<br />
− Visualisering och byggprocessen. Om Building Information Modeling<br />
(BIM), Urban Information Modeling (UIM) och interaktiv visualiseringssimulator<br />
för utbildning <strong>av</strong> yrkesarbetare.<br />
− Projektorganisering och kommunikation. Om tidiga skeden i byggprojekt<br />
och om multiprojektledning och hantering <strong>av</strong> projektportföljer.<br />
− Kunskap och kompetens. Om kunskapshantering och organisatorisk lärande<br />
i multiprojektorganisationer och om att utveckla kollektiva kompetenser<br />
och främja lärande för projektarbetsplatser.<br />
− Hållbarhetsfrågor. Om miljöledning i projektbaserade organisationer<br />
Avdelningen för Konstruktionsteknik 36<br />
Forskning bedrivs <strong>inom</strong> områdena betongbyggnad och trä- och stålbyggnad.<br />
Forskning på lastbärande konstruktioner i form <strong>av</strong> byggnader, broar och<br />
andra konstruktioner som del <strong>av</strong> infrastrukturen med <strong>av</strong>seende på lastbärande<br />
kapacitet, stabilitet, funktionell design och beständighet.<br />
Forskargruppen Betongbyggnad omfattar bärande konstruktioner i armerad<br />
betong och murverk och har även kommit att omfatta samverkanskonstruktioner<br />
med betong som delmaterial, t ex konstruktioner i stål och betong<br />
34 http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/byggnadsteknologi/forskargrupper/tillampat-varme-<br />
och2125/riskbedomning<br />
35 http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/byggnadsekonomi<br />
36 http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/konstruktionsteknik<br />
55
(steel-concrete composite structures). Forskargruppen Stål- och träbyggnad<br />
omfattar bärande konstruktioner i stål, lättmetall, trä och träbaserade produkter<br />
samt sammansatta konstruktioner <strong>av</strong> olika material (mixed structures).<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Kent Gylltoft, professor<br />
kent.gylltoft@chalmers.se telefon: 031-772 22 45<br />
Exempel på projekt<br />
− Tailor Crete. 37 Projekt finansierat <strong>av</strong> EU som syftar till att i förlängningen<br />
medföra en övergång från dagens rektangulära monotona massproducerade<br />
betongkonstruktioner till industriell produktion <strong>av</strong> unika betongbyggnader.<br />
Denna övergång skall också rendera i en mer ekonomisk<br />
byggprocess.<br />
− Bärförmåga hos skadade broar. 38<br />
Projekt med syfte att ta fram metoder för<br />
beräkning <strong>av</strong> skadade betongkonstruktioners bärförmåga, med bakgrund<br />
i att Sveriges brobestånd är relativt gammalt.<br />
− Konkurrenskraftiga träbroar för framtiden. 39 Om trä som ett materialalternativ<br />
för att bygga nya broar som erbjuder, <strong>inom</strong> kortare och medellånga<br />
spännvidder, lägre byggkostnader, snabb produktion och god hållbarhet.<br />
Avdelningen för Teknisk akustik 40<br />
Forskning om olika aspekter på ljud och vibrationer, vilket omfattar bl.a.<br />
<strong>forskning</strong> om samhällsbuller och bekämpning <strong>av</strong> detta, och byggnads- och<br />
fordonsakustik.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Wolfgang Kropp, professor<br />
wolfgang.kropp@chalmers.se telefon: 031-772 22 04<br />
Exempel på projekt<br />
− Akulite – bostäders ljudmiljö i lätta huskonstruktioner. 41<br />
Projekt med syfte<br />
att identifiera vilka speciella utmaningar det finns gällande ljudmiljön i<br />
bostadshus med lätta konstruktioner. De mät- och beräkningsmetoder<br />
som idag används vid projektering och efterkontroll <strong>av</strong> byggnader är<br />
utvecklade för tunga konstruktioner, t ex <strong>av</strong> betong.<br />
− HOSANNA – Holistic and sustainable abatement of noise by optimized combinations<br />
of natural and artificial means. 42 Europeiskt projekt med tolv parter<br />
som koordineras <strong>av</strong> Chalmers tekniska högskola och handlar om att<br />
utveckla åtgärder för att minska bullerstörningen i utomhusmiljöer, på<br />
grund <strong>av</strong> väg- och tågtrafik. Åtgärderna skall vara kostnadseffektiva och<br />
handlar om exempelvis gröna ytor, ytor <strong>av</strong> återvinningsmaterial för<br />
37<br />
http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/konstruktionsteknik/forskargrupper/betongbyggnad/tailorcrete<br />
38<br />
http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/konstruktionsteknik/forskargrupper/betongbyggnad/barformagahos-skadade<br />
39<br />
http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/konstruktionsteknik/forskargrupper/stal-ochtrabyggnad/konkurrenskraftiga<br />
40<br />
http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/teknisk-akustik<br />
41<br />
http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/tekniskakustik/forskargrupper/byggnadsakustik-och/akulitebostaders<br />
42<br />
http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/teknisk-akustik/forskargrupper/byggnadsakustik-och/hosanna<br />
56
yggnader och för innovativa, låga bullerskärmar, och optimering <strong>av</strong><br />
vegetation.<br />
− Listen: Auralisering <strong>av</strong> urbana ljudlandskap. 43<br />
Projektets syfte är att utveckla<br />
en demonstrator med vilken framtida ljudmiljöer kan auraliseras (auralisering<br />
= simulering <strong>av</strong> verkliga ljud och ljudmiljöer). Detta för att<br />
redan på planeringsstadiet <strong>av</strong> t.ex. bostadsområden nära bullriga trafikleder<br />
eller järnvägar kunna bedöma ljudmiljöer och utvärdera olika lösningar<br />
för att förbättra ljudmiljön.<br />
Framtidens hem. Morgondagens lösningar en sporre för dagens byggnader. 44<br />
Ett större tvärvetenskapligt <strong>forskning</strong>sprogram vid institutionen för Bygg-<br />
och miljöteknik finansierat <strong>av</strong> Formas. Forskning med fokus på utvecklingen<br />
<strong>av</strong> framtidens hem med ny teknologi, material och strukturella/rumsliga lösningar<br />
som ska minska resurs- och energiutnyttjandet. En stor del <strong>av</strong> programmet<br />
ägnas även åt <strong>forskning</strong> kring renovering och uppgradering <strong>av</strong> befintliga<br />
byggnader. Tidsram: 2010-2015.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Projektledare Greg Morrison, professor vid Bygg- och miljöteknik.<br />
greg.morrison@chalmers.se telefon: 031-772 19 37<br />
3.2.2.3 Institutionen för energi och miljö 45<br />
Forskningen vid institutionen täcker ett brett fält <strong>inom</strong> energi och miljö/hållbar<br />
utveckling och är uppdelad i sex <strong>av</strong>delningar. Vid en <strong>av</strong> dessa –<br />
Avdelningen för installationsteknik – bedrivs bland annat <strong>forskning</strong> om skapandet<br />
<strong>av</strong> en ändamålsenlig <strong>inom</strong>husmiljö för olika verksamheter i byggnader,<br />
exempelvis för människors hälsa och välbefinnande och för tillverkningsprocesser<br />
och bevaring <strong>av</strong> produkter och föremål. Forskningen berör både vilka<br />
behov och kr<strong>av</strong> som finns på <strong>inom</strong>husmiljön – främst gällande termiskt klimat,<br />
luftkvalitet, ljud och ljus – de tekniska installationer som krävs för att<br />
tillfredsställa behoven, samt den påverkan på den yttre miljön dessa installationer<br />
kan få.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Torbjörn Lindholm<br />
torbjorn.lindholm@chalmers.se telefon: 031-772 11 47<br />
Exempel på projekt<br />
− Ultrafina partiklar i <strong>inom</strong>husluft: metoder för att påtagligt reducera människors<br />
exponering. 46 Projekt om s.k. ultrafina partiklar i <strong>inom</strong>husmiljön – en<br />
typ <strong>av</strong> luftförorening som enligt senare års miljömedicinska <strong>forskning</strong><br />
kan utgöra en påtaglig hälsorisk.<br />
− Behovsstyrning <strong>av</strong> komfort och luftkvalitet med ny luftbehandlingsteknik -<br />
Analys <strong>av</strong> potentialen för nya systemlösningar. 47 Om nya metoder och kri-<br />
43 http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>av</strong>delningar/tekniskakustik/forskargrupper/byggnadsakustik-och/listen-<br />
auralisering-<strong>av</strong><br />
44 http://www.chalmers.se/cee/SV/<strong>forskning</strong>/<strong>forskning</strong>sprojekt7172/framtidens-hem<br />
45 http://www.chalmers.se/ee/SV/<strong>forskning</strong>/forskargrupper/installationsteknik<br />
46 http://www.chalmers.se/ee/SV/<strong>forskning</strong>/forskargrupper/installationsteknik/<strong>forskning</strong>/ultrafinapartiklar/downloadFile/file/UFPprojectWebPage.pdf?nocache=1273060854.58<br />
47 http://www.chalmers.se/ee/SV/<strong>forskning</strong>/forskargrupper/installationsteknik/<strong>forskning</strong>/behovsstyrning<strong>av</strong>/downloadFile/file/RecirculatedAirWebPage2.pdf?nocache=1273059388.19<br />
57
terier för att dimensionera ventilationssystem med hänsyn till <strong>inom</strong>husluftens<br />
kvalitet och installationernas energianvändning.<br />
− Flertalet projekt om byggnaders energianvändning och energiförsörjning,<br />
bland annat om värmepumpar och kombinationen pellet och solvärme<br />
för småskalig värmeförsörjning. 48<br />
− Milparena. 49<br />
(Milparena=Miljonprogramsarena). Ett nätverksprojekt i<br />
samarbete med SP om olika aspekter, bl.a. arkitektur, teknik, innovation<br />
och ekonomi i anslutning till energieffektivisering. Projektet utgår<br />
från ett antal pågående ombyggnadsprojekt (pilotprojekt) hos bostadsbolag<br />
i Västsverige och syftar till att utmynna i innovativa metoder att<br />
kraftigt energieffektivisera bland annat miljonprogramsområden.<br />
3.2.2.4 Konstruktionscentrum 50<br />
Centrat är inrättat <strong>av</strong> Institutionen för Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska<br />
högskola, i syfte att vara en bas för samverkan mellan byggbranschens<br />
aktörer, för att stödja kunskapsutvecklingen <strong>inom</strong> ämnet konstruktionsteknik.<br />
Detta görs genom bland annat <strong>forskning</strong> och seminarieverksamhet, med<br />
inblandning <strong>av</strong> Chalmers, byggföretag och brukare.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Mario Plos<br />
mario.plos@chalmers.se Telefon: 031-772 22 44<br />
3.2.2.5 MISTRA Urban Futures – centrum för hållbar stadsutveckling<br />
51<br />
MISTRA Urban Futures är ett centrum för hållbar stadsutveckling som startade<br />
sin verksamhet den 1 januari 2010. Centrat bedriver <strong>forskning</strong> som berör<br />
hur vi anpassar den framtida stadsutvecklingen till behov <strong>av</strong> hållbarhet<br />
såväl som till behov <strong>av</strong> ekonomisk framgångsrikhet och socio-kulturell resiliens.<br />
Mycket <strong>av</strong> arbetet sker i området kring Göteborg men även den internationella<br />
verksamheten är under uppbyggnad, med övriga plattformar i Kisumi,<br />
Kapstaden, Manchester och Shanghai. Mistra Urban Futures ägs <strong>av</strong> ett<br />
konsortium bestående <strong>av</strong> Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens<br />
kommunalförbund, Länsstyrelsen, Svenska miljöinstitutet<br />
IVL, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Verksamheten<br />
finansieras huvudsakligen <strong>av</strong> detta konsortium tillsammans med Mistra och<br />
SIDA.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Centrumledare Henrik Nolmark,<br />
henrik.nolmark@nodeonline.se telefon: 070-777 72 55<br />
De fem nuvarande pilotprojekten vid centrat<br />
48 http://www.chalmers.se/ee/SV/<strong>forskning</strong>/forskargrupper/installationsteknik/<strong>forskning</strong> och<br />
http://www.chalmers.se/ee/SV/<strong>forskning</strong>/forskargrupper/installationsteknik/<strong>forskning</strong>/optimering/downloadFile/fil<br />
e/BoreholeStorage2.pdf?nocache=1273061235.65<br />
49 http://www.cerbof.se/sa/node.asp?node=97<br />
50 http://www.konstruktionscentrum.chalmers.se<br />
51 http://www.mistraubanfutures.se/<br />
58
− Flernivåstyrning: Beslutprocesser för hållbar stads- och regionutveckling. 52<br />
Projektet<br />
syftar till att beskriva och analysera effektiviteten <strong>av</strong> samarbete<br />
mellan flera sektorer och över flera nivåer när det gäller att styra mot<br />
hållbar stadsutveckling. Här samlas och utvärderas erfarenheterna från<br />
samverkan främst mellan beslutsfattare och förvaltningar, bland annat<br />
utifrån arbetet med Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR)<br />
rådslagsprocess, framtidsprogrammet för kollektivtrafiken (K2020), visionen<br />
för Västra Götaland "Det goda livet" samt Göteborgs stads arbete<br />
med en socialt hållbar utveckling (S2020).<br />
− Klimatanpassad stadsstruktur: scenarier för framtida Frihamnen i Göteborg. 53<br />
Projektet fokuserar särskilt på hur olika klimatanpassningskoncept —<br />
reträtt, försvar, attack — kan användas i samband med stadsutveckling<br />
och undersöker vilka ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenser<br />
olika koncept medför. Den successiva anpassningen till framtida h<strong>av</strong>snivåhöjningar,<br />
till följd <strong>av</strong> klimatförändringar, i Frihamnsområdet i Göteborg<br />
samt eventuellt även Norra Masthugget studeras.<br />
− Den lärande staden: kultur för kunskap, makt och medborgarskap. 54 Projektet<br />
undersöker hur delaktighet och lärande kan utvecklas med fokus på de<br />
nordöstra stadsdelarna i Göteborg. Syftet med projektet är att utveckla<br />
en kultur för deltagande och lärande direkt kopplat till de förändringar<br />
som planeras i Hammarkullen, framförallt med fokus på invånarnas<br />
medverkan i processen.<br />
− Affärsdriven hållbar utveckling. 55<br />
Projektet fokuserar på företagsamheten<br />
som drivkraft för en hållbar utveckling och har som syfte att i bred dialog<br />
systematisera den kunskap och erfarenheter som finns <strong>inom</strong> området.<br />
− Urbana spel. 56 Projektet handlar om att använda spel och visualisering<br />
för att förstå staden som ett komplext system.<br />
3.2.3 Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) 57<br />
Kungliga Tekniska Högskolan är organiserad i tio skolor. Dessa skolor består<br />
i sin tur <strong>av</strong> institutioner, ledda <strong>av</strong> en prefekt, och vars verksamhet kan vara<br />
uppdelade i <strong>av</strong>delningar. Till KTH:s skolor kan även centrumbildningar vara<br />
kopplade. Forskning <strong>inom</strong> byggnads- och bostads<strong>forskning</strong> bedrivs främst vid<br />
Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad.<br />
Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) 58<br />
Skolans verksamhet sträcker sig över naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap<br />
och humaniora och <strong>forskning</strong> bedrivs om olika aspekter <strong>av</strong> hur framtidens<br />
samhälle ska utformas och byggas. Skolan är uppdelad i sju institutioner<br />
och sex <strong>forskning</strong>scentra, var<strong>av</strong> här fyra institutioner och ett <strong>forskning</strong>scentrum<br />
behandlas. Dessa är Arkitekturskolan, Institutionen för Byggvetenskap, Insti-<br />
52<br />
http://www.mistraurbanfutures.se/pagaendeprojekt.4.7df4c4e812d2da6a416800073814.html<br />
53<br />
http://www.mistraurbanfutures.se/nyheter/nyhetsarkiv2010/pressmeddelandeklimatanpassadstadsstrukturscenarie<br />
rforframtidafrihamnen.5.79cc091012c369366d9800014990.html<br />
54<br />
http://urbanempower.wordpress.com/<br />
55<br />
http://www.mistraurbanfutures.se/pagaendeprojekt.4.7df4c4e812d2da6a416800073814.html<br />
56<br />
http://www.urbangames.se/<br />
57<br />
http://www.kth.se/om<br />
58<br />
http://www.kth.se/abe/om_skolan/valkommen-till-skolan-for-arkitektur-och-samhallsbyggnad-abe-vid-kth-<br />
1.6604<br />
59
tutionen för Fastigheter och Byggande, Institutionen för Samhällsplanering och miljö<br />
och CEFIN – Centrum för bank och finans.<br />
3.2.3.1 Arkitekturskolan 59<br />
På institutionen bedrivs <strong>forskning</strong> om bland annat arkitekturteknik, om design-<br />
och produktionsteknologi och om stadsbyggnad, hur stadens fysiska<br />
form bidrar till stadslivet. Institutionen är även internationellt uppmärksammad<br />
för sin <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> feministisk arkitekturkritik.<br />
SAD 60<br />
Inom ramen för ämnesområdet stadsbyggnad är en forskargrupp vid namn<br />
Spatial Analys & Design (SAD) verksam vid institutionen, med <strong>forskning</strong> om<br />
det rumsliga systemets påverkan på olika sociala aspekter.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Forskningsledare Lars Marcus, docent,<br />
lars.marcus@arch.kth.se. telefon: 08-790 60 20<br />
Exempel på projekt <strong>inom</strong> SAD<br />
− Stadsform och täthet: ”Compact Sprawl”. Avslutat <strong>forskning</strong>sprojekt om<br />
den förtätning <strong>av</strong> förortslandskapen som sker i och med urbaniseringen<br />
och som innebär exploateringstryck på den obebyggda, i synnerhet<br />
grönområdena. Studien visar att utmaningen för dessa förstäder är att<br />
utveckla kompaktheten, kombinationen <strong>av</strong> täthet och grönyta, utan att<br />
tappa för mycket i rymlighet, relationen mellan täthet och grönyta, och<br />
också att detta är möjligt och hållbart.<br />
− Stadsform och segregation II: “Building cities but not Societies?” Pågående<br />
projekt om det offentliga rummets betydelse för att utveckla integration<br />
och identifikation i samhället (social cohesion). Projektet studerar i vilken<br />
grad människor delar stadsrum, vilken roll stadsstrukturen spelar<br />
för detta och om stadsbyggandet därmed kan bidra eller försvåra för att<br />
utveckla en bredare samhällelig sammanhållning och identifikation.<br />
− Stadsform och territorialitet: ”Suburbia in Territorial Transformation”. 61 Pågående<br />
studie om de territoriella förutsättningarna för förtätning <strong>av</strong> stadslandskapet<br />
särskilt med <strong>av</strong>seende på tillhörighet, trygghet och tillgänglighet.<br />
− Stadsform och social-ekologiska system: ”De teoretiska och empiriska grunderna<br />
för ett social-ekologiskt stadsbyggande”. Projektet är en utveckling <strong>av</strong> ramarna<br />
för en social-ekologisk urbanmorfologi som kunskapsbas för att<br />
integrera ekologiska system i stadsbyggandet vid sidan <strong>av</strong> sociala och<br />
ekonomiska system.<br />
− Stadsform och urbanteori: ”Spatialt kapital - en analytisk teori om hållbar<br />
stadsform”. Projektet innebär en sammanställning <strong>av</strong> forskargruppen<br />
SAD:s tidigare <strong>forskning</strong> i form <strong>av</strong> en analytisk teori om hållbar stadsform<br />
med syfte att utveckla en kunskapsbas som kan användas i analyser<br />
<strong>av</strong> andra urbana kapital som ekonomiskt, socialt och ekologiskt kapital.<br />
59 http://www.kth.se/abe/inst/arch<br />
60 www.arch.kth.se/sad<br />
61 http://proj.formas.se/detail.asp?arendeid=19394<br />
60
3.2.3.2 Institutionen för Byggvetenskap 62<br />
Institutionen bedriver <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> ämnena byggmaterial, byggkonstruktion<br />
och hus- och anläggningsteknik. Institutionen är organiserad i sju <strong>av</strong>delningar<br />
<strong>av</strong> vilka sex beskrivs kortfattat nedan med exempel på projekt vid respektive<br />
<strong>av</strong>delning. Dessa är Avdelningen för betongbyggnad, byggnadsmaterial,<br />
byggnadsteknik brobyggnad, installationsteknik och strömnings- och klimatteknik.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Prefekt Kjell Nilvér<br />
prefekt@byv.kth.se, telefon: 08-790 86 77<br />
Avdelningen för betongbyggnad 63<br />
Forskning som rör både material- och konstruktionsaspekter på betongbyggande.<br />
Verksamheten på konstruktionssidan omfattar främst analys och dimensionering<br />
<strong>av</strong> bergförstärkningskonstruktioner i sprutbetong, stora betongdammar<br />
och dynamiskt belastade betongkonstruktioner. På materialsidan<br />
är verksamheten främst inriktad mot studier <strong>av</strong> speciella betongtyper såsom<br />
finpartikelbetong med extremt hög hållfasthet och beständighet, lågalkalisk<br />
betong för speciella tillämpningar samt sprutbetong med dess speciella struktur<br />
och krympningsförlopp.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Anders Ansell,<br />
Anders.Ansell@byv.kth.se, telefon: 08-790 80 41<br />
Exempel på projekt<br />
− Materialegenskaper hos sprutbetong för bergförstärkning. Sprutad betong för<br />
bergförstärkning studeras genom platsobservationer och laboratorieförsök.<br />
Särskilt fokuseras på hur risken för sprickor i betongen kan minimeras<br />
för att bibehålla det mekaniska skydd och brandskydd som sprutbetong<br />
i tunnlar ger.<br />
− Jordbävningsdimensionering <strong>av</strong> betongkonstruktioner <strong>inom</strong> kärnkraftsindustrin.<br />
Projektet syftar till att ta fram riktlinjer för att dimensionera betongkonstruktioner<br />
i anslutning till kärnkraftverk och tillhörande anläggningar,<br />
med inriktning mot att anpassa internationellt använda metoder<br />
och riktlinjer till svenska förhållanden och svenska kr<strong>av</strong> <strong>av</strong>seende påverkan<br />
<strong>av</strong> kraftiga vibrationer från t.ex. jordbävningar och jordskalv.<br />
Avdelningen för byggnadsmaterial 64<br />
Forskning om egenskaper och beteende hos byggnadsmaterial i olika miljöer.<br />
Särskilt fokus på ämnesområdena hållbarhet, fuktskador och energieffektivitet.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef och prefekt Kjell Nilvér,<br />
Kjell.Nilver@byv.kth.se, Telefon: 08-790 86 77<br />
62 http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/byv<br />
63 http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/byv/<strong>av</strong>d/btg<br />
64 http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/byv/<strong>av</strong>d/byma<br />
61
Exempel på projekt<br />
− Biokompositer för användning i dörrar med hög ljudabsorberande förmåga. Målet<br />
med detta projekt är att utveckla material lämpliga för dörrar med<br />
hög ljudabsorberande förmåga och med en hög andel trä eller andra<br />
biobaserade material- I första hand <strong>av</strong>ses dörrar som är delvis exteriöra<br />
men ändå inte utsatta för väderpåverkan, exempelvis i hotell, skolor,<br />
sjukhus och flerbostadshus. Projektet ingår i kompetenscentret Ecobuild.<br />
− Biokompositer för utomhusbruk baserade på modifierat trä. Projekt om fukt-<br />
och rötresistens hos så kallade trä-plast-kompositer (eng. WPC). Kompositerna<br />
består i huvudsak <strong>av</strong> en blandning mellan träspån och någon<br />
form <strong>av</strong> termoplast, antingen en konventionell plast eller ett biobaserat<br />
alternativ, och är i många delar <strong>av</strong> världen en <strong>av</strong> de snabbast växande<br />
materialtyperna <strong>inom</strong> byggsektorn. Projektet ingår i kompetenscentret<br />
EcoBuild.<br />
Avdelningen för byggnadsteknik 65<br />
Forskning om konstruktion och underhåll <strong>av</strong> byggnader för fuktsäkerhet,<br />
energieffektivitet, sund innemiljö och god akustisk miljö.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Folke Björk,<br />
Folke.Bjork@byv.kth.se, Telefon: 08-790 86 63<br />
Exempel på projekt<br />
− Spara och bevara. Om energieffektivisering i kulturhistoriska byggnader.<br />
− Det aktiva huset. Om energilagring i byggnad och i markvärmelager.<br />
− Fuktsäkerhet i nybyggande och renovering. Om den s.k. spaltmetoden, vilken<br />
innebär att fukt i väggar och golv leds bort med hjälp <strong>av</strong> värmedriven<br />
ventilation i väggar och golv.<br />
− Riksbyggens renoveringsverkstad. 66<br />
Projekt som utförs i samarbete med<br />
Riksbyggen och syftar till att lyfta fram goda exempel på renoveringsinsatser<br />
som bidrar till en minskning <strong>av</strong> energiförbrukningen i bebyggelsen.<br />
De goda exemplen ska fungera som piloter och förebilder för<br />
andra bostadsrättsföreningar i planering <strong>av</strong>, och beslut om, renoveringsåtgärder.<br />
Avdelningen för brobyggnad 67<br />
Forskningen innefattar planering och design <strong>av</strong> strukturer och broar, både<br />
gällande nybyggnation och renovering, med hänsyn till aspekter såsom exempelvis<br />
stabilitet, funktionalitet och hållbarhet.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Raid Karoumi, professor<br />
Raid.Karoumi@byv.kth.se, telefon: 08-790 90 84<br />
65 http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/byv/<strong>av</strong>d/byte<br />
66 http://renoveringsverkstad.wordpress.com/<br />
67 http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/byv/<strong>av</strong>d/bro<br />
62
Avdelningen för installationsteknik 68<br />
Forskning bedrivs <strong>inom</strong> fyra huvudområden:<br />
− Simulering. Innefattar bland annat IDA-projektet där ett mål är att skapa<br />
en plattform för snabb och effektiv utveckling <strong>av</strong> samordnade datorprogram<br />
för de beräkningar och simuleringar som branschen behöver.<br />
− Ventilation. Omfattar strömning <strong>av</strong> luft och föroreningar i människors<br />
närzon samt skyddsventilation.<br />
− Drift och underhåll. Omfattar främst FDD som står för Fault Detection<br />
and Diagnosis och syftar till datorstödd övervakning <strong>av</strong> installationernas<br />
funktion.<br />
− Rör och kanaler. Omfattar bland annat projekt om kanalers försmutsning<br />
samt produktion <strong>av</strong> rörsystem.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Ivo Martinac,<br />
ivo.martinac@byv.kth.se Telefon: 08-790 78 36<br />
Avdelningen för strömnings- och klimatteknik 69<br />
Inriktning mot modeller och beräkningsmetoder för byggnader och byggd<br />
miljö. Såväl gas- som vätskeströmning samt grundläggande värmeöverföring,<br />
termisk komfort och spridningsmekanismer för luftföroreningar behandlas.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Sture Holmberg, professor<br />
sture.holmberg@sth.kth.se Telefon: 08-790 97 75<br />
Exempel på projekt<br />
− Indoor air quality and health problems in schools. 70<br />
Studie <strong>av</strong> vilka faktorer<br />
som bidrar till dåligt <strong>inom</strong>husklimat och hälsoproblem i svenska skolor.<br />
− Energy efficient low-temperature systems in buildings. 71<br />
Om system med reglering<br />
<strong>av</strong> temperaturen för att öka energieffektiviteten, exempelvis om<br />
olika typer <strong>av</strong> värmeelement och golvvärme.<br />
3.2.3.3. Institutionen för Fastigheter och byggande 72<br />
Institutionen bedriver <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> juridik, ekonomi, management och<br />
finansiering med koppling till fastighetsutveckling, byggande och fastighetsförvaltning.<br />
Centrala områden för institutionens <strong>forskning</strong> är rättigheter och<br />
rättighetssystem för fastigheter, prisbildning och värdering på fastighetsmarknaden,<br />
byggprocessen och finanssektorns roll i fastighetsbyggande. Institutionen<br />
är uppdelad i fem <strong>av</strong>delningar, var<strong>av</strong> <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> Civilutskottets beredningsområde<br />
bedrivs främst vid två <strong>av</strong> dessa; Bygg- och fastighetsekonomi och<br />
Fastighetsvetenskap.<br />
68 http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/byv/<strong>av</strong>d/itek<br />
69 http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/byv/<strong>av</strong>d/stromning-klimat/stromnings-och-klimatteknik-<br />
1.13474?l=sv_SE<br />
70 http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/byv/<strong>av</strong>d/stromning-klimat/projects/indoor-air-quality-and-<br />
health-problems-in-schools-1.14751?l=en_UK<br />
71 http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/byv/<strong>av</strong>d/stromning-klimat/projects/energy-efficient-lowtemperature-systems-in-buildings-swedish-energy-agency-1.14729?l=en_UK<br />
72 http://www.kth.se/abe/inst/fob<br />
63
Kontaktuppgifter<br />
Prefekt Thomas Kalbro, professor<br />
thomas.kalbro@abe.kth.se Telefon: 08-790 86 15<br />
Proprefekt Hans Lind, professor<br />
hans.lind@abe.kth.se Telefon: 08-790 73 65<br />
Exempel på projekt<br />
− En flexibel bostadsmarknad – problem och åtgärder. Om problem och förslag<br />
rörande planering, byggande och förvaltning, både planlagstiftning,<br />
hyreslagstiftning och konkurrenslagstiftning.<br />
− Markägandets betydelse för bostadsbyggandet. Projektet studerar effekter <strong>av</strong><br />
kommun- eller byggherreägd mark på bostadsbyggandets inriktning<br />
och omfattning. En särskild fråga som behandlas är markägandets betydelse<br />
för konkurrens och utbudet <strong>av</strong> bostäder. Mot bakgrund <strong>av</strong> detta<br />
behandlas bland annat formerna för kommunernas s.k. markanvisningar.<br />
− Kostnader i bostadsbyggandet. 73<br />
Avslutad detaljstudie i form <strong>av</strong> en jämförelse<br />
mellan en liten byggherre, ett enmansföretag, och en <strong>av</strong> landets<br />
största byggföretag, med <strong>av</strong>seende på kostnader.<br />
− Plan- och byggprocessen – privata planinitiativ och tidsfrister. Kan det norska<br />
systemet överföras till svensk lagstiftning? Studie <strong>av</strong> vilka lärdomar som<br />
kan dras <strong>av</strong> det norska systemet för plan- och byggprocessen. Projektet<br />
är en konkretisering <strong>av</strong> ett annat projekt med internationella jämförelser,<br />
initierat med anledning <strong>av</strong> att inga lagförslag följde på plan- och<br />
byggkommitténs diskussion om tidsfrister vid detaljplanering och bygglov.<br />
− Kommunernas detaljplanebestämmelser, Lagstöd? Tydlighet? En studie <strong>av</strong><br />
400 detaljplaner vari det konstateras att nästan hälften <strong>av</strong> planerna innehöll<br />
detaljplanebestämmelser som saknade lagstöd och/eller var otydliga.<br />
− Flera projekt om expropriations<strong>av</strong>tal och tvångsförvärv <strong>av</strong> mark och<br />
rättigheter.<br />
− Flera projekt om regelsystemets utformning kring bostadsrätter, särskilt<br />
om bostadsrättslagens utformning. Publikationer har exempelvis berört<br />
års<strong>av</strong>gifter, indragning <strong>av</strong> bostadsrätt och upplåtelse <strong>av</strong> bostadsrätt.<br />
− 3D Property Rights - An Analysis of Key Factors Based on International Experience.<br />
74 Avslutat projekt om 3D-fastigheter/ägarlägenheter där karaktäristiska<br />
drag hos dessa fastigheter beskrivs – med hjälp <strong>av</strong> fallstudier <strong>av</strong><br />
systemen i Tyskland och Australien – för att utröna vilka nyckelfaktorer<br />
som är <strong>av</strong> vikt för att skapa ett välfungerande och hållbart system för<br />
3D-fastighetsbildning.<br />
− Lämplighetskr<strong>av</strong>en i fastighetsbildningslagen - en rättsekonomisk analys. Ett<br />
pågående projekt om bestämmelserna om kr<strong>av</strong> på utformning <strong>av</strong> fastigheter<br />
för ett effektivt utnyttjande <strong>av</strong> markanvändningen är anpassade<br />
till de samhälls- och lagstiftningsförändringar som skett sedan bestämmelsernas<br />
införande på 1970-talet.<br />
− Flera projekt om prisbildning och försäljningsmetoder för småhus och<br />
bostadsrätter. Inom detta område har det bland annat publicerats rap-<br />
73 http://www.kth.se/polopoly_fs/1.19797!48.pdf<br />
74 http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:12580<br />
64
porter om "lockpriser" vid försäljning <strong>av</strong> bostadsrätter och om belåningsgrader<br />
och risker för prisbubblor.<br />
− Samhällsekonomiska kalkyler rörande olika typer <strong>av</strong> insatser i miljonprogramsområden,<br />
bland annat ett projekt om incitament för energieffektivisering<br />
i samband med upprustning <strong>av</strong> miljonprogrammet<br />
− Organisatorisk förnyelse - om kommunikation, it och produktivitet. Projekt<br />
vid institutionens <strong>av</strong>delning för projektkommunikation. Studie <strong>av</strong> det<br />
sofistikerade samspelet mellan olika aktörer i två komplexa byggprojekt<br />
och hur det stöds <strong>av</strong> informationsteknologi. Studien ska visa informationsteknologins<br />
tillämpning i sitt sammanhang för att kunna bedöma<br />
användbarhet, meningsfullhet, framgångsvägar och utvecklingsbehov,<br />
och framgångsrika arbetssätt ska därmed kunna utgöra modell och förebild<br />
för nya projekt.<br />
3.2.3.4. Institutionen för samhällsplanering och miljö 75<br />
Institutionen är inriktad mot ämnesområdena samhällsplanering, miljö och<br />
hållbar utveckling, geoinformatik och bebyggelseanalys. Institutionens <strong>forskning</strong><br />
bedrivs <strong>inom</strong> fyra olika <strong>av</strong>delningar, var<strong>av</strong> tre här beskrivs kortfattat.<br />
Avdelningen för urbana och regionala studier 76<br />
Vid <strong>av</strong>delningen bedrivs <strong>forskning</strong> om system, modeller och verktyg för utveckling<br />
och förvaltning <strong>av</strong> samhälle, mark och bebyggelse, med perspektivet<br />
att bebyggelseutveckling är ett uttryck för sociala, kulturella, ekonomiska och<br />
ekologiska drivkrafter i samhället.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Prefekt Göran Cars, professor<br />
goran.cars@abe.kth.se, telefon: 08-790 79 38<br />
Forskningen vid <strong>av</strong>delningen bedrivs <strong>inom</strong> tre <strong>forskning</strong>sprogram som beskrivs<br />
kortfattat nedan.<br />
Urban planering och design 77<br />
Gränsöverskridande ämnesområde mellan planering och design inriktat på<br />
urbana förhållanden, om stadsbyggandets beslutsprocesser, resultat och sambanden<br />
däremellan.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Programkoordinator Krister Olsson<br />
krister.olsson@abe.kth.se Telefon: 08-790 92 47<br />
Exempel på projekt<br />
− How does the planning goal ’urban density’ correspond to people’s residential<br />
choices and everyday life? - Affordances in differing urban densities. 78 Syfte att<br />
skapa en djupare förståelse för vad en ökad bebyggelsetäthet betyder för<br />
75 http://www.kth.se/abe/inst/som<br />
76 http://www.kth.se/abe/inst/som/<strong>av</strong>delningar/urban-studier<br />
77 http://www.kth.se/abe/inst/som/<strong>av</strong>delningar/urban-studier/<strong>forskning</strong>/urban-planering-och-design-1.38348<br />
78 http://researchprojects.kth.se/index.php/kb_1/io_10191/io.html<br />
65
de boendes vardagsliv. Studie <strong>av</strong> områden med olika hög grad <strong>av</strong> bebyggelsetäthet<br />
i Stockholmsområdet.<br />
− New urbanism & beyond – Designing cities for the future. 79<br />
Om ”new urbanism”,<br />
hur den urbana miljön formas, påverkar och kan utvecklas i<br />
framtiden.<br />
− Exploring City Marketing in practice – Studies of small and medium-sized<br />
Swedish cities in a regional context. 80<br />
Studie <strong>av</strong> karaktären på tre svenska<br />
städers marknadsföring och denna markandsförings effekter på invånarna<br />
i städerna.<br />
Regional planering och utveckling - RPD 81<br />
Programmet fokuserar på lokala och regionala utvecklings- och omvandlingsprocesser,<br />
både planeringsaspekter och analyser <strong>av</strong> utvecklingsförlopp.<br />
Forskningen bedrivs utifrån olika perspektiv, såväl hur nationella och internationella<br />
processer påverkar regionala utvecklingsmönster som regionala och<br />
<strong>inom</strong>regionala, dvs. lokala perspektiv. Exempel på ämnen som behandlas i<br />
projekt är flyttmönstret i den utvidgade Mälardalen, regionala utvecklingsmöjligheter<br />
på europeisk nivå och nedbrytning <strong>av</strong> ESPON-resultat till svenska<br />
förhållanden.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Programkoordinator Peter Brokking<br />
peter.brokking@abe.kth.se Telefon: 08-790 92 70<br />
Programkoordinator Mats Johansson<br />
mats.johansson@abe.kth.se Telefon: 08-790 92 18<br />
RuMM<br />
Programgruppen tar ett sociokulturellt perspektiv på planerings- och policyprocesser.<br />
Forskningen rör frågor som maktrelationer, genus, diskurser, institutionella<br />
förutsättningar, samspelet mellan olika aktörer i planeringsprocesser<br />
samt samspelet mellan politik och planering och dess utfall i både byggd miljö<br />
och kultur- och naturmiljö. Forskningen berör exempelvis normer och metoder<br />
för medborgarsamverkan i planeringen och olika samhällsgruppers –<br />
uppdelade i ex. kön, klass och etnicitet – olika sätt att använda och uppleva<br />
staden. 82<br />
Kontaktuppgifter<br />
Programkoordinator Maria Håkansson<br />
maria.hakansson@abe.kth.se Telefon: 08-790 92 80<br />
Exempel på projekt <strong>inom</strong> RuMM<br />
− Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer. Projekt med syfte<br />
att utmejsla ett socialt perspektiv på dagens miljö- och stadsplaneringsarbete.<br />
Tre stora investeringsprojekt med finansiering från Delegationen<br />
för hållbara städer studeras utifrån hur ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter<br />
integreras.<br />
79<br />
http://researchprojects.kth.se/index.php/kb_1/io_10011/io.html<br />
80<br />
http://researchprojects.kth.se/index.php/kb_1/io_10075/io.html<br />
81<br />
http://www.kth.se/abe/inst/som/<strong>av</strong>delningar/urban-studier/<strong>forskning</strong>/regional-planering-och-utveckling-rpd-<br />
1.39160<br />
82<br />
http://www.kth.se/abe/inst/som/<strong>av</strong>delningar/urban-studier/<strong>forskning</strong>/rumm-1.38320<br />
66
− Helhetsperspektiv i sikte. Att synliggöra förutsättningar för en samordnad<br />
planering. Projektet är en utvärdering <strong>av</strong> projektet Den goda staden och<br />
har studerat förutsättningarna för en samordnad planering bl.a. vad gäller<br />
roller, mandat, lärandeprocesser och vad som kan underlätta respektive<br />
försvåra samordning.<br />
Avdelningen för Geoinformatik 83<br />
Avdelningen ansvarar för <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> geografisk informationsteknologi,<br />
s.k. GeoIT, vilket innebär tekniker för insamling, lagring, visualisering, analys<br />
och presentation <strong>av</strong> geografiska data. Forskningen på <strong>av</strong>delningen inriktar sig<br />
på metodutveckling och applikationer för GeoIT <strong>inom</strong> områden som hållbar<br />
urban/regional planering, miljöövervakning, brottsanalys och folkhälsa.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Hans Mattsson, professor<br />
hans.mattsson@abe.kth.se Telefon: 08-790 8617<br />
Exempel på projekt<br />
− ViSuCity – ett visuellt stadsplaneringsredskap för hållbar utveckling. 84<br />
Målet<br />
är att utveckla ett effektivt och interaktivt visualiseringsverktyg i 5D<br />
(3D + tid + hållbarhet); ViSuCity. Detta verktyg ska kunna användas<br />
för att underlätta informationsdelning, analyser, utveckling, presentation<br />
och kommunikation <strong>av</strong> idéer och förslag gällande hållbar utveckling<br />
i stadsplaneringsprocessen.<br />
Avdelningen för Miljöstrategisk analys (FMS) 85<br />
Avdelningen verkar med ett tvärvetenskapligt perspektiv i gränslandet mellan<br />
miljöfrågor, samhällsförändringar och teknikutveckling kring strategiska<br />
miljölösningar. Den mesta <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en bedrivs i form <strong>av</strong> mång- och tvärvetenskapliga<br />
projekt, ofta i samarbete med praktiker. Avdelningen arbetar<br />
med frågor som Hur kan ett hållbart samhälle se ut? Vad kan vi göra för att<br />
närma oss ett hållbart samhälle? och Hur kan vi mäta miljöpåverkan <strong>av</strong> produkter,<br />
tjänster och andra system? Forskningen rör ämnena samhällsplanering,<br />
byggnader och boende, och konsumtion.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Göran Finnveden<br />
goran.finnveden@abe.kth.se Telefon: 08-790 73 18<br />
Exempel på projekt<br />
− Situations of Opportunity in the Growth and Change of three Stockholm City<br />
Districts – everyday life, built environment and transport explored as Energy<br />
Usage Systems and Governance Networks (SitCit). 86 Genom att skapa<br />
scenarier <strong>av</strong> framtida, mer hållbara Stockholmstadsdelar syftar detta<br />
projekt till att undersöka hur bostadsbebyggelse, privattransporter och<br />
vardagsliv kan göras mer miljömässigt hållbart. Såväl fysiska/tekniska<br />
strukturer, institutionella förhållanden, och socio-kulturella aspekter<br />
83<br />
http://www.kth.se/abe/inst/som/<strong>av</strong>delningar/geo/gis<br />
84<br />
http://www.kth.se/abe/inst/som/<strong>av</strong>delningar/geo/gis/<strong>forskning</strong>/projekt/visucity-1.80709<br />
85<br />
http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/som/<strong>av</strong>delningar/fms<br />
86<br />
http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/2.1233/2.3377/situations-of-opportunity-in-the-growth-andchange-of-three-stockholm-city-districts-1.13974<br />
67
inkluderas. Centralt i det pågående projektet är kopplingen mellan vad<br />
som kan förändras och vem som kan förändra. I förlängningen syftar<br />
projektet till att bidra med kunskap för en mer miljömässigt strategisk<br />
och långsiktig samhällsplaneringspraktik.<br />
− Environmental Management in Large-scale Construction Projects - learning<br />
from Hammarby Sjöstad. 87<br />
En kvalitativ studie som undersöker miljöarbetet<br />
med Hammarby Sjöstad-projektet för att dra lärdomar <strong>av</strong> detta<br />
inför miljöarbete med framtida byggprojekt.<br />
− Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. 88<br />
På uppdrag <strong>av</strong> Boverket har<br />
tillsammans med SCB utvecklats en metod och beräknat bygg- och fastighetssektorns<br />
miljöpåverkan inklusive en tidsserie från 1993. Resultaten<br />
indikerar exempelvis att bygg- och fastighetssektorn står för en stor<br />
del <strong>av</strong> Sveriges miljöpåverkan, och att utsläppen från produktion <strong>av</strong><br />
byggnadsmaterial och från transporter har ökat.<br />
− Methods and concepts for sustainable renovation – MECOREN. 89<br />
I detta<br />
projekt undersöks möjligheter för att öka energieffektiviteten i det<br />
svenska beståndet <strong>av</strong> flerbostadshus. Projektet innefattar en genomgående<br />
kartläggning <strong>av</strong> hela beståndets tekniska status vad gäller energiaspekter<br />
och fallstudier för specifika hus som bedöms vara representativa<br />
för beståndet, exempelvis från miljonprogrammet. För fallstudierna<br />
föreslås åtgärder för vilka livscykelskostnadsberäkningar och analyser<br />
med hjälp <strong>av</strong> energisimuleringsverktyg utförs. MECOREN studerar<br />
också hur det svenska miljöklassningsverktyget MiljöByggnad kan tilllämpas<br />
för att styra och att utvärdera renoveringsåtgärder med hänsyn<br />
till aspekter såsom energi-, <strong>inom</strong>husmiljö och materialanvändning.<br />
− Environmental life cycle costing for construction and building (ECOCOOL). 90<br />
Projekt om att inkludera miljökostnader i beräkningen <strong>av</strong> Life cycle<br />
costing (LCC) som kan användas som ett verktyg för att beräkna kostnader<br />
för en byggnads hela livscykel. Genom inkluderande <strong>av</strong> miljökostnader<br />
kan hänsyn till miljöaspekter tas tidigt i byggnadsprocessen.<br />
− Environmental classification of buildings. Avslutat projekt som syftat till utvecklingen<br />
<strong>av</strong> ett system om miljöklassificering <strong>av</strong> byggnader.<br />
3.2.3.5. Cefin – Centrum för bank och finans 91<br />
Cefin är ett centrum för <strong>forskning</strong>, utbildning och näringslivssamverkan<br />
<strong>inom</strong> områdena bank och finans vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad<br />
vid KTH. Ett <strong>av</strong> centrats ämnesområden är fastighet och finans där det<br />
bedrivs <strong>forskning</strong> om bostadsmarknaden utifrån ett finansiellt perspektiv.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Centrumföreståndare Kent Eriksson<br />
kent.eriksson@abe.kth.se Telefon: 08-790 73 09<br />
87<br />
http://researchprojects.kth.se/index.php/kb_1/io_9987/io.html?print=1&pdf=<br />
88<br />
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2009/Bygg_och_fastighetssektorns_miljop<strong>av</strong>erkan.pdf<br />
89<br />
http://proj.formas.se/detail.asp?arendeid=19736<br />
90<br />
http://researchprojects.kth.se/index.php/kb_1/io_10430/io.html<br />
91<br />
http://www.kth.se/abe/centra/cefin/<strong>forskning</strong>/fastighet-och-finans-1.42361<br />
68
Exempel på projekt<br />
− Hur kan regionala skillnader i antalet exekutiva auktioner på fastighetsmarknaden<br />
i Sverige förklaras? 92<br />
Syftet med <strong>forskning</strong>sprojektet har varit att analysera<br />
den svenska fastighetsmarknaden med <strong>av</strong>seende på obestånd och<br />
risker. Huvudstudien förklarar antalet exekutiva auktioner i Sverige regionalt<br />
och över tiden och undersöker varför det finns regioner som<br />
sällan drabbas <strong>av</strong> dessa risker, medan det finns vissa regioner som uppvisar<br />
höga risker även under ganska goda betingelser. En fortsättning på<br />
projektet <strong>av</strong>ser att studera vilken roll lokala bankkontor har på antalet<br />
obestånd och de risker som är kopplat till obestånden, mot bakgrund <strong>av</strong><br />
att antalet lokala bankkontor har minskat.<br />
− Utveckling <strong>av</strong> ett nytt hedoniskt bostadsprisindex. 93<br />
Forskningsprojekt med<br />
syfte att utveckla ett nytt förbättrat bostadsprisindex, där bland annat<br />
hänsyn tas till olika kvalitetsaspekter och därmed till heterogeniteten på<br />
bostadsmarknaden, och som uppdateras regelbundet.<br />
− Hur kan framtidens bostadsområden bli ännu bättre? 94 Målsättningen med<br />
projektet är att finna en metodik som gör det möjligt att identifiera och<br />
verifiera vad i den bebyggda miljön som påverkar hushåll i deras beslut<br />
att köpa eller inte köpa en bostadsrätt, och att använda kunskapen för<br />
att förbättra utformningen <strong>av</strong> bostadsområden som är långsiktigt hållbara.<br />
3.2.3.6 Forskningskluster för en hållbar stads- och bebyggelseutveckling<br />
För att knyta samman de över hundra forskare vid ett flertal institutioner och<br />
centrum <strong>inom</strong> Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH som aktivt<br />
jobbar med hållbarhetsfrågor utvecklas har, med start 2010, två skolgemensamma<br />
kluster: Urban Hållbarhet och Design och Teknik för en Hållbar<br />
Byggd Miljö bildats. Fokus i det initiala skedet är att etablera nya tvärdisciplinära<br />
forskarnätverk som effektivt svarar på aktuella utmaningar i byggandet<br />
<strong>av</strong> framtidens hållbara städer, och skapar dynamiska kontaktytor <strong>inom</strong> respektive<br />
problemområde mot industri och samhälle. Verksamheten i de båda<br />
klustren är under uppbyggnad.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Urban Hållbarhet och Design<br />
Koordinator Amy Rader Olsson<br />
amy.olsson@abe.kth.se Telefon: 08-790 79 13<br />
Sammankallande, referensgrupp: Göran Cars<br />
goran.cars@abe.kth.se Telefon: 08-790 79 38<br />
Design och Teknik för en Hållbar Byggd Miljö<br />
Koordinator Kristina Lundberg<br />
kristina.lundberg@ecoloop.se<br />
92<br />
http://www.kth.se/polopoly_fs/1.43238!Hur%20kan%20regionala%20skillnader%20i%20antalet.pdf<br />
93<br />
http://www.kth.se/polopoly_fs/1.43238!Utveckling%20<strong>av</strong>%20nytt%20hedoniskt%20bostadsprisindex.pdf<br />
94<br />
https://www.kth.se/polopoly_fs/1.42361!Hur%20kan%20framtidens%20bostadsomr%C3%A5den%20bli%20%<br />
C3%A4nnu%20b%C3%A4ttre.pdf<br />
69
Sammankallande, referensgrupp: Vladimir Cvetkovic<br />
vladimir.cvetkovic@abe.kth.se Telefon: 08-790 62 90<br />
3.2.4 Linköpings universitet 95<br />
Verksamheten vid Linköpings universitet är organiserad i storinstitutioner,<br />
där flera ämnen finns samlade. En <strong>av</strong> dessa är Institutionen för ekonomisk och<br />
industriell utveckling (IEI) där det pågår ett flertal <strong>forskning</strong>sprojekt <strong>inom</strong> i första<br />
hand tre områden: industriella energisystem, lokala och regionala energisystem<br />
samt byggnadens energisystem. Det är exempel på projekt <strong>inom</strong> Byggnaders<br />
energisystem som behandlas här.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Kontaktperson Byggnaders energisystem: Bahram Moshfegh, professor<br />
bahram.moshfegh@liu.se, telefon: 013-28 11 58<br />
Exempel på projekt <strong>inom</strong> Byggnaders energisystem<br />
− Energisystemanalys <strong>av</strong> kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 96<br />
Studerar energi-<br />
och <strong>inom</strong>husklimatfrågor i en gemensam analys för att minska<br />
energianvändningen samtidigt som inventarier och byggnader bevaras<br />
åt eftervärlden i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.<br />
− Komfort och <strong>inom</strong>husmiljökonsekvenser <strong>av</strong> strukturerad energieffektivisering för<br />
vårdlokaler. 97 Syftet är att dokumentera och utveckla en fastighetsanpassad<br />
strukturerad metodik för analys <strong>av</strong> energisystemen och komfort<br />
specifikt i vårdlokaler som tar hänsyn till driftoptimering <strong>av</strong> befintliga<br />
installationer med hänsyn till innemiljö och yttre miljöpåverkan.<br />
− Lågenergihus i Sverige. 98 I projektet kommer ett verktyg för samtidig värdering<br />
<strong>av</strong> energianvändning, energiförbrukning samt byggnadsenergi<br />
att tas fram. Olika byggnadsåtgärder som studerar byggnadsmaterialen<br />
och olika system för uppvärmning, kyla och ventilation kommer att<br />
beaktas. Verktyget ska användas för att påvisa potentialerna till effektivisering<br />
på olika platser i byggnadens livscykel samt var åtgärder i befintliga<br />
och nya byggnader bör sättas in för största effekt.<br />
3.2.5 Lunds Tekniska Högskola<br />
Lunds Tekniska Högskola (LTH) bildades 1961 och är den tekniska fakulteten<br />
på Lunds universitet. Utbildnings- och <strong>forskning</strong>sverksamheten bedrivs<br />
vid högskolans 19 institutioner, som leds <strong>av</strong> en prefekt. Bostads- och byggnads<strong>forskning</strong><br />
bedrivs främst vid institutionen för Arkitektur och byggd miljö, institutionen<br />
för Byggvetenskaper och institutionen för Bygg- och miljöteknologi.<br />
95 http://www.iei.liu.se/energi/<strong>forskning</strong>?l=sv<br />
96 http://www.iei.liu.se/energi/<strong>forskning</strong>/vardefulla-byggnader?l=sv<br />
97 http://www.iei.liu.se/energi/<strong>forskning</strong>/komfort?l=sv<br />
98 http://www.iei.liu.se/energi/<strong>forskning</strong>/lagenergihus?l=sv<br />
70
3.2.5.1. Institutionen för Arkitektur och byggd miljö 99<br />
Vid institutionen bedrivs <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> ämnesområdena arkitektur, bebyggelsevård,<br />
boende och bostadsutveckling, energi och byggnadsdesign, stadsbyggnad,<br />
utlandsbyggande och miljöpsykologi. Respektive <strong>av</strong>delning beskrivs<br />
här kortfattat.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Prefekt Lars-Henrik Ståhl<br />
Lars-Henrik.Stahl@arkitektur.lth.se Telefon: 046-222 76 11<br />
Avdelningen för Bebyggelsevård 100<br />
Avdelningen bedriver uppdrags<strong>forskning</strong> i samverkan med flera externa aktörer<br />
<strong>inom</strong> t ex byggnadsförvaltning och materialindustri. Aktuella <strong>forskning</strong>s-<br />
och doktorandarbeten behandlar transformering <strong>av</strong> sentida arkitektur, restaurering,<br />
förvaltnings- och ekonomistyrning <strong>av</strong> byggnadsvård, byggnadsundersökning,<br />
stenmaterialet samt <strong>forskning</strong>skoordinering.<br />
Avdelningen för byggnadsfunktion 101<br />
Forskning om relationen människa - byggd miljö i de <strong>av</strong>seenden som har<br />
betydelse för arkitektonisk gestaltning. Om den byggda miljöns tillkomst,<br />
användning och förändring. Användarperspektivet är grundläggande för de<br />
kunskaps- och kommunikationsfrågor i designprocessen som särkskilt fokuseras.<br />
Avdelningen för Energi och Byggnadsdesign 102<br />
Fokus på mål och medel för att skapa energieffektiva byggnader, t ex genom<br />
att isolera byggnader väl samt att utnyttja solenergi och dagsljus och att använda<br />
solskydd för att skärma <strong>av</strong> oönskad solinstrålning. Effekter <strong>av</strong> olika<br />
byggnadsutformning studeras med <strong>av</strong>seende på energianvändning (både kyla<br />
och värme) och termiskt och visuellt <strong>inom</strong>husklimat.<br />
Exempel på projekt<br />
− Passivhus – demonstrationsprojekt. 103 Fyra demonstrationsprojekt <strong>av</strong> passivhus,<br />
byggda i Värnamo, Frillesås, Alingsås och Lidköping.<br />
− Energieffektiv kontorsbyggnad med låg internvärme. 104 Projekt med syfte att<br />
öka kunskapen om hur byggbranschen i Sverige kan säkerställa kostnadseffektiva<br />
kontorsbyggnader med bra inneklimat och låg energianvändning.<br />
− Byggnadsintegrerade koncentrerande element för solcellssystem. 105 Investeringskostnaden<br />
och därmed energikostnaden från ett solcellssystem är idag<br />
alltför hög för att kunna konkurrera med konventionell elproduktion i<br />
områden med tillgång till elnätet. De genomförda projekten visar att<br />
det huvudsakliga problemet är de höga intensiteter och de höga temperaturer<br />
på solcellsytan som de koncentrerande elementen orsakar. I<br />
projektet har det visats att dessa problem kan minimeras om reflekto-<br />
99 http://www.arkitektur.lth.se<br />
100 http://www.bv.lth.se/<br />
101 http://www.byggfunk.lth.se/<br />
102 http://www.ebd.lth.se/<br />
103 http://www.ebd.lth.se/<strong>forskning</strong>/passivhus_demonstrationsprojekt/<br />
104 http://www.ebd.lth.se/<strong>forskning</strong>/energieffektiv_kontorsbyggnad_med_laag_internvaerme/<br />
105 http://www.ebd.lth.se/<strong>forskning</strong>/byggnadsintegrerade_koncentrerande_element_foer_solcellssystem/<br />
71
erna utformas korrugerade för att på så sätt uppnå en kontrollerad ljusspridning.<br />
Avdelningen för boende och bostadsutveckling 106<br />
Forskning om urbanisering och planeringsprocesser från förslag till utvärdering<br />
och relaterade ämnen. Betydelsefulla <strong>forskning</strong>sområden är bl.a. byggande<br />
med begränsade resurser, teknologiöverföring, och ”self-help housing”.<br />
Avdelningen för miljöpsykologi 107<br />
Miljöpsykologin studerar hur människan upplever sin omgivning och påverkas<br />
<strong>av</strong> den, samt hur människan genom sitt beteende själv påverkar miljön.<br />
Ämnet behandlar både den fysiska och den sociala miljön och samspelet mellan<br />
dem. Det kan röra sig om interiörer, stadsrum eller landskap. Forskningen<br />
är oftast helhetsbetonad men även enstaka miljöfaktorer studeras.<br />
Avdelningen för Stadsbyggnad/Sustainable Urban Design 108<br />
Forskning om den fysiska miljön på olika skalnivåer från detaljutformning <strong>av</strong><br />
stadsrum till strukturell planering i regional skala. Det övergripande målet är<br />
att åstadkomma långsiktig kvalitet - attraktivitet - i stadsmiljön och långsiktig<br />
miljömässig hållbarhet.<br />
3.2.5.2. Institutionen för Byggvetenskaper 109<br />
Vid institutionen för byggvetenskaper bedrivs <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> ramen för sex<br />
olika ämnesområden, vilka är byggnadskonstruktion, byggnadsmekanik,<br />
byggproduktion, hållfasthetslära, projekteringsmetodik och teknisk akustik.<br />
Nedan beskrivs respektive <strong>av</strong>delning kortfattat.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Prefekt Göran Sandberg<br />
goran.sandberg@construction.lth.se Telefon: 046-222 81 46<br />
Avdelningen för Byggnadskonstruktion 110<br />
Forskning <strong>inom</strong> byggteknisk utformning <strong>av</strong> byggnader, konstruktionens betydelse<br />
för energianvändningen, bärförmåga, beständighet, säkerhet, brandskydd<br />
och bra inneklimat.<br />
Exempel på projekt<br />
− Glass as structural building material. Om användning <strong>av</strong> glas som byggnadsmaterial.<br />
− Fire simulation. Olika simuleringar <strong>av</strong> brand, exempelvis <strong>av</strong> spridningen<br />
på en brand.<br />
106 http://www.hdm.lth.se/<br />
107 http://mpe.arkitektur.lth.se/<br />
108 http://www.stadsbyggnad.lth.se/<br />
109 http://www.byggvetenskaper.lth.se<br />
110 http://www.bkl.lth.se/<br />
72
Avdelningen för byggnadsmekanik 111<br />
Forskning <strong>inom</strong> strukturmekanik, materialmodellering och beräkningsmetoder.<br />
Särskilt fokus på IT-metoder och IT-simulationer <strong>inom</strong> strukturmekanik.<br />
Avdelningen för byggproduktion 112<br />
Ämnesområdet Byggproduktion behandlar den ledning, administration, produktionsteknik<br />
och verktyg som krävs vid genomförande <strong>av</strong> byggprojekt från<br />
idé till återbruk. Centralt <strong>inom</strong> <strong>forskning</strong>sämnet är frågan hur samverkan<br />
mellan de många aktörerna i byggprocessen skall organiseras för att få en effektiv<br />
process.<br />
Forskningsområden med exempel på projekt<br />
− Projektledning. Projekt: Förankring <strong>av</strong> byggprojekt, Förankringsmetoder<br />
i byggprocessen.<br />
− Resurshushållning. Projekt: Återbruk <strong>av</strong> byggmaterial, Återvunna huset i<br />
livscykelperspektiv (Sustainable building), Waste management.<br />
− Innovationer/Förändringar. Projekt: Kunskapsuppbyggnad <strong>inom</strong> byggsektorn,<br />
Kvalitetssäkrade konstruktioner (utformning <strong>av</strong> system för erfarenhetsåterföring),<br />
Samverkan som stödjer ett innovativt klimat.<br />
− Byggprocessen. Projekt: Konkurrens vid nya samverkansformer, Den<br />
svensk/danske parallellbyggesag i Øresundsregionen, European Village<br />
Evaluation, Ny byggprocess (Svedala modellen).<br />
− Produktionsteknik. Projekt: Radon, elektriska och magnetsiska fält samt<br />
emissioner, Lägre kostnader med volymelement, Ny mursten för<br />
skalmur, Lättbyggnadsteknik i flera våningar<br />
− Vetenskaplig metodutveckling. Projekt: Bygg<strong>forskning</strong> (processer och vetenskaplighet),<br />
Vetenskaplighet (Utvärdering <strong>av</strong> tre implementeringsprojekt<br />
<strong>inom</strong> IT Bygg och Fastighet).<br />
Avdelningen för projekteringsmetodik 113<br />
Forskning om designmetodik för utformning <strong>av</strong> byggd miljö. Arbete med<br />
frågor om arkitektonisk utformning, informations- och kommunikationsteknologi,<br />
ICT, industriellt byggande och lean construction.<br />
Avdelningen för Teknisk Akustik 114<br />
Främst <strong>forskning</strong> om ljud i byggd miljö; rumsakustik (att designa rum med<br />
bra ljudegenskaper), strukturakustik (ljud och vibrationer i fasta strukturer)<br />
och psykoakustik. Ofta handlar det om bullerreduktion, men även om att<br />
förstärka och förfina bra ljud. Samhälls- och trafikbuller förekommer också.<br />
Nyckelord är byggnadsakustik, träbyggnad, ljudisolering, stegljud och ljudabsorption.<br />
111 http://www.byggmek.lth.se/<br />
112 http://www.bekon.lth.se/<br />
113 http://www.caad.lth.se/<br />
114 http://www.akustik.lth.se/<br />
73
3.2.5.3 Institutionen för Bygg- och miljöteknologi 115<br />
Vid institutionen bedrivs <strong>forskning</strong> om byggande <strong>av</strong> hus, broar, dammar,<br />
vattenledningar vad gäller funktion, säkerhet, miljöpåverkan och uthållighet.<br />
Forskningens fokus ligger <strong>inom</strong> ämnesområdena brandteknik och riskhantering,<br />
byggnadsfysik, byggnadsmaterial, installationsteknik, konstruktionsteknik<br />
och teknisk vattenresurslära. Ämnen där institutionen är särskilt framstående<br />
är exempelvis brandsäkerhet i byggnader, beständighet för betong och stenmaterial<br />
och tillförlitlighet i konstruktioner. Verksamheten är uppdelad på<br />
sex <strong>av</strong>delningar, <strong>av</strong> vilka fyra presenteras kort nedan. Dessa är <strong>av</strong>delningarna<br />
för byggnadsfysik, byggnadsmaterial, installations- och klimatiseringslära och konstruktionsteknik.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Prefekt Rolf Larsson<br />
Rolf.Larsson@tvrl.lth.se Telefon: 046-222 73 98<br />
Avdelningen för byggnadsfysik 116<br />
Forskning i grundläggande och tillämpad byggnadsfysik, i första hand värme-<br />
och fukttransport och luftströmning i byggnadsdelar och byggnader. Fokus<br />
på konstruktionen <strong>av</strong> byggnadsdelar såsom grunder, ytterväggar, fönster och<br />
tak och deras anslutningar för att uppfylla kr<strong>av</strong> på fuktsäkerhet, energi- och<br />
resurshushållning, komfort och inneklimat m.m. Dessutom utveckling och<br />
tillämpning <strong>av</strong> beräkningsmodeller anpassade för PC-datorer.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningsföreståndare Jesper Arfvidsson, professor<br />
jesper.arfvidsson@byggtek.lth.se Telefon: 046-222 73 87<br />
Avdelningen för byggnadsmaterial 117<br />
Tyngdpunkten <strong>inom</strong> <strong>forskning</strong> och forskarutbildning ligger för närvarande på<br />
cement- och träbaserade byggnadsmaterial och ytskikt på sådana material.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Lars Wadsö, professor<br />
lars.wadso@byggtek.lth.se Telefon: 046-222 95 92<br />
Exempel på projekt<br />
− Energieffektivisering <strong>av</strong> efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga<br />
tilläggsisoleringssystem. 118 Projektet inriktas mot puts på mineralull<br />
och puts på ventilerade skivor vid tilläggsisolering som metoder för<br />
att energieffektivisera flerbostadshus från efterkrigstiden.<br />
− Sensobyg - Sensorbaseret overvågning i byggeriet (trådlösa sensorer). 119 LTH<br />
delaktiga flera <strong>av</strong> delprojekten i större <strong>forskning</strong>sprogram i Danmark<br />
som syftar till att utnyttja trådlösa fuktsensorer i byggbran-<br />
115 http://www.byggmiljo.lth.se/<br />
116 http://www.byfy.lth.se/<br />
117 http://www.byggnadsmaterial.lth.se/<br />
118 http://www.byggnadsmaterial.lth.se/<strong>forskning</strong>/projekt/energieffektivisering_med_putsade_fasader/<br />
119 http://www.byggnadsmaterial.lth.se/<strong>forskning</strong>/projekt/sensobyg_traadloesa_sensorer/<br />
74
schen: våtrum, inneklimat, byggnadsdelar, betongelement, broar<br />
mm.<br />
− Kritiska fukttillstånd för byggnadsmaterial - bättre kunskap för kortare torktider.<br />
120<br />
Projektet syftar till att förkorta uttorkningstiderna för byggfukt<br />
i betonggolv som skall beläggas med fuktkänsliga ytmaterial.<br />
Avdelningen för installations- och klimatiseringslära 121<br />
Forskningen har en systemanalytisk och metodutvecklande inriktning med<br />
syfte att utforma energieffektiva och funktionssäkra installationssystem som<br />
ger bra inneklimat i samverkan med byggnaden.<br />
Nuvarande <strong>forskning</strong> innefattar bland annat<br />
− konvertering <strong>av</strong> direkt-elvärmda hus till alternativa värmesystem<br />
− vädring och ventilation i skolor<br />
− system för brandsäkerhet<br />
− analyser och beräkningar <strong>av</strong> inneklimatet i olika typer <strong>av</strong> byggnader<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningsföreståndare Lars Jensen, Professor<br />
lars.jensen@hvac.lth.se Telefon: 046-222 73 51<br />
Avdelningen för konstruktionsteknik 122<br />
Forskning <strong>inom</strong> områden som behandlar dimensionering och konstruktiv<br />
utformning <strong>av</strong> de bärande delarna <strong>av</strong> byggnadsverk för såväl husbyggnader<br />
som broar och anläggningar. Forskningen innehåller dels en allmän materialoberoende<br />
del som gäller laster, säkerhetsfrågor, kr<strong>av</strong>, byggnaden som system,<br />
informationsöverföring m.m. dels en materialberoende del som omfattar<br />
konstruktioner <strong>av</strong> främst trä, betong och stål.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningsföreståndare Annika Mårtensson, Professor<br />
annika.martensson@kstr.lth.se Telefon: 046-222 73 59<br />
3.2.5.4 Fuktcentrum 123<br />
Ett <strong>forskning</strong>scentrum vid LTH som inrättades år 2000 och som syftar till att<br />
stärka <strong>forskning</strong> och utbildning som från ett samhälleligt perspektiv rör fuktområdet<br />
i byggbranschen. Forskningen som bedrivs <strong>av</strong> forskare på flera institutioner<br />
på LTH såväl som vid SP, rör både fuktsäkert utförande vid nybyggnation<br />
och åtgärder <strong>av</strong> fuktskador och fuktproblem i befintliga byggnader.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Föreståndare Ingemar Samuelson<br />
ingemar.samuelson@sp.se Telefon: 0105-16 51 59<br />
120 http://www.byggnadsmaterial.lth.se/<strong>forskning</strong>/projekt/kritiska_fukttillstaand_torktider/<br />
121 http://www.hvac.lth.se/<br />
122 http://www.kstr.lth.se/<br />
123 http://www.fuktcentrum.lth.se/om_fuktcentrum/<br />
75
Exempel på projekt<br />
− Projekt om säkerställandet <strong>av</strong> att energieffektiviserande åtgärder i befintlig<br />
bebyggelse inte leder till fukt eller innemiljöproblem.<br />
− Projekt om <strong>inom</strong>husmiljö och mögel, både om ”friska” hus där <strong>inom</strong>husmiljön<br />
inte är påverkad <strong>av</strong> mögel och hälsoproblem förknippat med<br />
<strong>inom</strong>husmiljö påverkat <strong>av</strong> mögel.<br />
− Projekt om verktyg för optimering <strong>av</strong> byggtorkning<br />
Framtidens trähus 124<br />
Forskningsprogram som startade i november 2007. Samarbete mellan forskare<br />
på LTH och bygg- och trähusindustrin, med syfte att finna nya energieffektiva<br />
byggkonstruktioner, uppvärmnings- och ventilationssystem för framtidens<br />
trähus. Nya lösningar ska förenas med en god <strong>inom</strong>husmiljö. Projektet finansieras<br />
<strong>av</strong> VINNOVA och är ett led i en omställning <strong>av</strong> byggprocesser för att<br />
uppfylla EU:s energidirektiv och nya regler i "Regelsamling för byggande -<br />
Boverkets byggregler" (BBR).<br />
3.2.6 Luleå tekniska universitet 125<br />
Vid Luleå tekniska universitet bedrivs <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> 70 <strong>forskning</strong>sområden<br />
fördelade på sex prioriterade områden och sex utvecklingsområden. Ett <strong>av</strong><br />
dessa prioriterade områden är Kundanpassat byggande. Från att verksamheten<br />
har varit uppdelad i 13 institutioner ser organiseringen f o m den 1:a januari<br />
2011 annorlunda ut med endast sex institutioner vid universitetet. Dock är<br />
denna organisationsförändring så ny att tillgänglig information från universitetet<br />
följer den gamla uppdelningen, varför så även görs här. Bostads- och<br />
bygg<strong>forskning</strong>en bedrivs främst vid institutionen för samhällsbyggnad. 126<br />
Forskningen kring bostads- och byggfrågor bedrivs främst vid två <strong>av</strong> institutionens<br />
fem <strong>av</strong>delningar, <strong>av</strong>delningen för Arkitektur och infrastruktur och <strong>av</strong>delningen<br />
för Byggkonstruktion. Forskningen rör ämnen såsom byggproduktion,<br />
fysisk planering, konstruktionsteknik, stålbyggnad och träbyggnad.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Prefekt Ulla Grönlund<br />
ulla.gronlund@ltu.se Telefon: 0920-49 14 22<br />
Avdelningen för Arkitektur och infrastruktur 127<br />
Avdelningen består <strong>av</strong> forskargrupperna: Arkitektur, Byggproduktion/Produktionsledning,<br />
Förnyelsebar energi, Trafikteknik och Stadens vatten/VA-teknik.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Charlotta Johansson<br />
Charlotta.M.Johansson@ltu.se Telefon: 0920-49 18 67<br />
124 http://www.framtidenstrahus.se/index.htm<br />
125 http://www.ltu.se/d173<br />
126 Enligt den nya institutionsindelningen finns istället institutionen för samhällsbyggnad och resurser.<br />
127 http://www.ltu.se/shb/2.1530<br />
76
Forskargrupper<br />
− Arkitektur. 128<br />
Omfattar <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> teknisk arkitektur, stadsbyggnad<br />
och fysisk planering integrerad med hållbar utveckling.<br />
− Byggproduktion/Produktionsledning. 129 Forskning om exempelvis byggherren<br />
som förändringsagent, produktivitetsmätningar i byggbranschen<br />
och riskhanteringar i entreprenadprojekt.<br />
− Stadens vattensystem/VA-Teknik. 130<br />
Forskning om uthålliga vattensystem<br />
<strong>inom</strong> byggd miljö - kvalité, behandling, transport, systemanalys och<br />
management. Fokus på snö och dagvattenkvalité och –rening, klimatförändringar<br />
och VA system, ledningsnät och <strong>av</strong>loppsrening i småskaliga<br />
<strong>av</strong>lopp.<br />
− Fysisk planering. 131 Fokus på arbetsgång, planprocesser och planverktyg<br />
för att underlätta utvecklingen <strong>av</strong> ett hållbart samhälle. Bland annat bedrivs<br />
<strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> planindikatorer, dels för energi och dels för tillgänglighet.<br />
Målgrupp för <strong>forskning</strong>en är myndigheter och kommunala<br />
aktörer. Forskningsprojekten inriktar sig bland annat på planprocesser<br />
och planverktyg.<br />
Avdelningen för byggkonstruktion 132<br />
Avdelningens kärnkompetens är byggande och användande <strong>av</strong> de traditionella<br />
konstruktions- och byggnadsmaterialen betong, stål och trä, gärna i kombination<br />
med nya material som kolfiber, naturliga fibrer och is och genom<br />
nyttjande <strong>av</strong> innovativa teknologier. Forskning <strong>inom</strong> traditionella områden<br />
som konstruktion och materialegenskaper liksom <strong>inom</strong> nya områden som<br />
tillståndsbedömning, reparation och förstärkning, industriellt byggande, risk<br />
och säkerhet och informationsteknologi i byggandet.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Martin C. Nilsson<br />
martin.c.nilsson@ltu.se Telefon: 0920-49 25 33<br />
Forskargrupper<br />
− Konstruktionsteknik. 133 Exempel på projekt: Självkompakterande betong,<br />
Bedömning och livslängd <strong>av</strong> betong betongkonstruktioner, Betongens<br />
brottmekaniska egenskaper och beteende vid utmattning, Krafter och<br />
friktion i is.<br />
− Stålbyggnad. 134 Forskning om stålstrukturer i vid mening och ämnen<br />
som stabilitetsproblem, svetsade och bultade förband, tunna skivstrukturer,<br />
lätta fackverk, sammansatta strukturer, tryckkärl, materialmodellering.<br />
Internationellt erkända på området och mycket involverade i<br />
utvecklingen <strong>av</strong> "the Eurocode family". Även delaktiga i <strong>forskning</strong><br />
rörande byggnadsprocessen, miljöaspekter på byggande och risk och<br />
säkerhet från ett miljö- och strukturellt perspektiv.<br />
128 http://www.ltu.se/shb/2.1530/Arkitektur<br />
129 http://www.ltu.se/shb/2.1530/d2088<br />
130 http://www.ltu.se/shb/2.1530/d2286<br />
131 http://www.ltu.se/shb/2.1530/Arkitektur/forsk/1.34233<br />
132 http://www.ltu.se/shb/2.2079<br />
133 http://www.ltu.se/shb/2.2079/d154/d175<br />
134 http://cee.project.ltu.se/~steel<br />
77
− Träbyggnad. 135<br />
Forskningen inriktad mot industrialiserad produktion,<br />
träbyggnadsteknik, processhantering. Syftet är att utveckla en större<br />
förståelse <strong>av</strong> träbyggnad och hur konstruktionsprocessen kan förbättras<br />
då man använder trä.<br />
3.2.7 Högskolan i Gävle 136<br />
Ett <strong>av</strong> Högskolan i Gävles profilområden är <strong>forskning</strong>sområdet ”byggd miljö”<br />
<strong>inom</strong> vilket högskolan år 2010 erhöll rätt att bedriva egen forskarutbildning.<br />
Högskolan består <strong>av</strong> tre akademier vilka var och en leds <strong>av</strong> en akademichef.<br />
Forskningen <strong>inom</strong> ”byggd miljö” bedrivs vid Akademin för teknik och miljö.<br />
Vid akademin bedrivs en rad olika projekt bland annat <strong>inom</strong> högskolans profilområde<br />
”byggd miljö”. Denna <strong>forskning</strong> som bland annat rör byggnadskvalitet<br />
och <strong>inom</strong>husmiljö bedrivs på Avdelningen för bygg- energi och miljöteknik.<br />
Avdelningen för Bygg- energi- och miljöteknik 137<br />
Inom ämnet byggnadskvalitet bedrivs <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> området EcoEffect (en<br />
metod för att mäta och värdera miljöpåverkan från en fastighet under en<br />
tänkt livscykel), och i Urban Climate Spaces (syftet är att "investigate urban<br />
public spaces with regard to their microclimate and its importance for how<br />
the spaces are used and experienced").<br />
Inom ämnet <strong>inom</strong>huskvalitet bedrivs tillämpad laborativ <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> ämnena<br />
materialteknik, tillämpad psykologi och ventilation – luftkvalitet.<br />
Forskargrupper <strong>inom</strong> <strong>inom</strong>huskvalitet<br />
− Materialteknik. 138<br />
Forskningstema för gruppen är funktion över tid för<br />
material, produkter, komponenter och tekniska system för primärt<br />
byggnader och infrastrukturkonstruktioner. Om frågor som prediktion<br />
<strong>av</strong> livslängd för material och produkter, livslängdsplanering <strong>av</strong> byggda<br />
strukturer, tekniker och system för prediktivt underhåll, samt mätning,<br />
klassificering och modellering <strong>av</strong> användnings- eller nedbrytningsmiljö<br />
för produkter. Utpräglat miljödriven <strong>forskning</strong>.<br />
− Tillämpad psykologi. 139<br />
Forskning om hur <strong>inom</strong>husmiljön (buller, belysning,<br />
klimat, luftkvalitet) påverkar människors kognition (uppmärksamhet,<br />
minne, inlärning, problemlösning) komfort och upplevelser.<br />
− Installationsteknik. 140 Inriktning på att utveckla och prova metoder för<br />
effektiv ventilation <strong>av</strong> byggnader och distribution <strong>av</strong> tillförd luft <strong>inom</strong><br />
byggnaden. Fokus ligger på luftrörelser och borttransport <strong>av</strong> luftföroreningar,<br />
men även termiskt klimat och energiflöden ingår regelmässigt i<br />
studierna.<br />
135<br />
http://www.ltu.se/shb/2.2079/d154/d177<br />
136<br />
http://www.hig.se/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljö.htlm<br />
137<br />
http://www.hig.se/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Forskning-vid-akademin.html<br />
138<br />
http://www.hig.se/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Avdelningar/Avdelningen-forbygg-energi-miljoteknik/Byggvetenskap-—-byggnadsmaterialteknik.html<br />
139<br />
http://www.hig.se/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Avdelningar/Avdelningen-forbygg-energi-miljoteknik/Byggvetenskap-—-tillampad-psykologi.html<br />
140<br />
http://www.hig.se/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Avdelningar/Avdelningen-forbygg-energi-miljoteknik/Byggvetenskap-—-installationsteknik.html<br />
78
Kontaktuppgifter<br />
Avdelningschef Ulf Larsson<br />
ulf@hig.se Telefon: 026-64 87 91<br />
3.2.8 Linnéuniversitetet 141<br />
Linnéuniversitetet bildades i januari 2010 som en sammanslagning <strong>av</strong> Växjö<br />
universitet och Högskolan i Kalmar. Vid Institutionen för teknik är ett <strong>av</strong><br />
<strong>forskning</strong>sområdena Byggteknik <strong>inom</strong> vilket det huvudsakliga fokuset är på<br />
ämnena träbyggnadsteknik och tillämpad mekanik. Målet är att utveckla trä<br />
och träbaserade material för användning i modernt byggande.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Anders Olsson, Chef för <strong>av</strong>delningen för byggteknik<br />
anders.olsson@lnu.se Telefon: 0470-70 89 85<br />
3.2.8.1 Centrum för byggande och boende med trä (CBBT) 142<br />
Linnéuniversitetet (dåvarande Växjö universitet) bildade CBBT tillsammans<br />
med Växjö kommun, Södra och Trätek. Bakgrunden är det fokus på träbyggande<br />
som finns inte bara lokalt i Växjö utan också funnits nationellt, t ex i<br />
form <strong>av</strong> den så kallade träbyggnadsstrategin som genomfördes under åren<br />
2006-2008. Södra tillsammans med Skanska var föregångare när man i mitten<br />
<strong>av</strong> 1990-talet byggde femvåningshus i trä i Välluddenprojektet, och Växjö<br />
kommun har etablerat Välle Broar, den moderna trästaden, som ligger mellan<br />
stadskärnan och universitetsområdet. En arena har skapats för fullskalig utveckling<br />
<strong>av</strong> byggande och boende med trä och till denna kommer många <strong>av</strong><br />
CBBT:s projekt att kopplas.<br />
Redan genomförda projekt har behandlat bl.a. utvärdering <strong>av</strong> byggnationen<br />
<strong>av</strong> de första flervåningshusen i trä <strong>inom</strong> Välle Broar: 8-våningshusen "Limnologen".<br />
Andra projekt berör utveckling <strong>av</strong> nya träbyggsystem for industriellt<br />
byggande, samt projekt som handlar om nya produkter för ökat värdeutbyte<br />
för sågverksindustrin.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Johan Blixt, CBBT/Södra Timber<br />
johan.blixt@sodra.com Telefon: 0470-89 000<br />
Hans Andrén<br />
hans.andren@vkabvaxjo.se Telefon: 070-529 85 00<br />
3.2.9 Malmö högskola 143<br />
Verksamheten vid Malmö högskola fokuseras kring åtta profiler. Ett <strong>av</strong> dessa<br />
profilområden är Urbana studier <strong>inom</strong> vilket tvärvetenskaplig <strong>forskning</strong> bedrivs.<br />
Större delen <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>en <strong>inom</strong> profilområdet bedrivs vid Institutio-<br />
141 http://www.lnu.se/amnen/byggteknik-<br />
142 http://www.cbbt.se/website3/1.0.3.0/2/1/index.php<br />
143 http://www.mah.se/us<br />
79
nen för urbana studier men även forskare vid andra institutioner och <strong>inom</strong><br />
andra ämnesområden deltar.<br />
Exempel på projekt<br />
− Hållbar stadsomvandling Malmö stad - Fokus Rosengård. Ett följe<strong>forskning</strong>sprojekt.<br />
144<br />
Utvärdering <strong>av</strong> första åtgärdssteget i projektet Hållbar stadsomvandling<br />
i Malmö - Fokus Rosengård<br />
− Certifiering <strong>av</strong> fastigheter. 145<br />
Projekt om en ny form <strong>av</strong> fastighetscertifiering<br />
i syfte att skapa incitament för seriös fastighetsförvaltning med hög<br />
kvalitet.<br />
− Planering vis-a-vis fastighetsutveckling: en studie <strong>av</strong> den sociala, rumsliga och<br />
ideologiska innebörden <strong>av</strong> marknadsorienterad planering och produktion <strong>av</strong> urbana<br />
rum i Sverige. 146<br />
Projekt om offentliga myndigheters roll i att skapa<br />
förutsättningar för den privata sektorns utveckling, dels genom kommunal<br />
planering, dels genom fastighetsutveckling. Fallstudier <strong>av</strong> Helsingborgs<br />
stad och Jönköpings kommun.<br />
− Den motsättningsfyllda urbanismen. 147<br />
Projekt med en tvärvetenskaplig ansats<br />
med syfte att utveckla begrepp och teori för att kunna hantera planering<br />
och utveckling <strong>av</strong> den moderna staden på ett mer ämnesöverskridande<br />
och sammanhängande vis.<br />
− Nätverk och partnerskap i stadsutveckling. 148<br />
Projekt om de utmaningar<br />
som behovet <strong>av</strong> samarbete mellan olika parter i stadsutveckling ställer<br />
på de offentliga parterna, och lösningar på dessa utmaningar.<br />
3.2.10 Blekinge Tekniska Högskola (BTH) 149<br />
Blekinge tekniska Högskola är profilerad <strong>inom</strong> ämnena tillämpad IT och<br />
innovation för hållbar tillväxt. Sedan 1999 har BTH universitetsstatus <strong>inom</strong><br />
vetenskapsområdet teknik, och bedriver forskarutbildning <strong>inom</strong> områdena IT<br />
med tillämpningar och Planering och management. BTH:s verksamhet bedrivs<br />
<strong>inom</strong> fem sektioner. Vid en <strong>av</strong> dessa, Sektionen för planering och mediedesign<br />
är en <strong>av</strong> fyra <strong>av</strong>delningar <strong>av</strong>delningen för fysisk planering. Vid sektionen<br />
återfinns även ett <strong>forskning</strong>scentrum vid namn Centrum för Territoriell Utvecklingsplanering.<br />
Vid <strong>av</strong>delningen för fysisk planering bedrivs <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> tre ämnesområden;<br />
planering för hållbar stadsutveckling, miljöprocesser och regional utveckling.<br />
Med planering för hållbar stadsutveckling <strong>av</strong>ses planering, utformning<br />
och förvaltning <strong>av</strong> det urbana rummet och en inriktning mot interaktionen<br />
mellan människa, samhälle och planering. Forskningens andra område<br />
handlar om miljöprocesser och om strategisk miljökonsekvensbedömning.<br />
Det tredje området handlar om regional utveckling, socioekonomiska och<br />
fysiska strukturer, utvecklingsprogram och strategier. Forskningen rör markanvändning,<br />
d.v.s. användning <strong>av</strong> befintliga resurser för att möta framtida<br />
behov och <strong>forskning</strong> kring zonindelning samt funktionsanvändning. Plane-<br />
144 http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-<strong>forskning</strong>/Hallbar-stadsomvandling-Malmo-stad---Fokus-<br />
Rosengard-Ett-folje<strong>forskning</strong>sprojekt/<br />
145<br />
http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-<strong>forskning</strong>/Certifiering-<strong>av</strong>-fastigheter/<br />
146<br />
http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-<strong>forskning</strong>/Planning-vis-a-vis-Real-Estate-Development-a-study-ofthe-social-spatial-and-ideological-implications-of-market-oriented/<br />
147<br />
http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-<strong>forskning</strong>/Den-motsattningsfyllda-urbanismen--om-ekonomisksocial-och-ekologisk-hallbarhet-i-planeringen-<strong>av</strong>-det-nya-stadslandskapet/<br />
148<br />
http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-<strong>forskning</strong>/Natverk-och-partnerskap-i-stadsutveckling/<br />
149<br />
http://www.bth.se/tks/<br />
80
ings<strong>forskning</strong>en riktar även intresset mot ett behov <strong>av</strong> ny kunskap kring det<br />
gap som uppstått mellan traditionell planering och arkitektur där behovet <strong>av</strong><br />
design och gestaltning <strong>av</strong> det offentliga rummet är ett viktigt område. 150<br />
Centrum för Territoriell Utvecklingsplanering (CTUP) 151<br />
CTUP är ett interdisciplinärt nationellt kompetenscentrum, knutet till Sektionen<br />
för planering och mediedesign vid BTH. Verksamheten sker i huvudsak<br />
genom samarbete med forskare som också är knutna till andra institutioner<br />
vid BTH och andra lärosäten. Syftet är att bidra till en samhällsplanering som<br />
kombinerar samhällsvetenskapliga insikter om sociala och ekonomiska förändringsprocesser,<br />
humanekologisk kunskap om människa och miljö med<br />
teknikens och arkitekturens kompetens att hushålla med resurser och beskriva<br />
och gestalta verkligheten. Temat territoriell utvecklingsplanering omfattar<br />
fysisk planering, strategiska miljöbedömningar och regionalekonomi. Verksamheten<br />
bedrivs företrädesvis i form <strong>av</strong> uppdragsfinansierad <strong>forskning</strong>, utredningsarbete<br />
och uppdragsutbildningar.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Forskningsledare Jan-Evert Nilsson<br />
janevert.nilsson@bth.se<br />
3.2.11 Umeå universitet 152<br />
Arkitektutbildningen och Arkitekthögskolan startade vid Umeå universitet<br />
hösten 2009 och är i en uppbyggnadsfas. Arkitekthögskolan byggs successivt<br />
upp som ett internationellt laboratorium för experimentell arkitektur, där<br />
både undervisning och <strong>forskning</strong> kommer att bedrivas. Umeå får 250 studieplatser<br />
i ett femårigt arkitektprogram. Arkitekthögskolan inleder sin <strong>forskning</strong>sverksamhet<br />
parallellt med att utbildningen startar. Med hjälp <strong>av</strong> flera<br />
större strategiska satsningar etableras ny <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> bland annat arkitektur<br />
och arkitekturteori. Arkitekthögskolan vid Umeå universitet utvecklar tre<br />
huvudgrenar för specialisering; Laboratory for Sustainable Architectural Production<br />
och Laboratory for Immediate Architectural Intervention samt Laboratory for Architectural<br />
Theory and Communication.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Thomas Olofsson, prefekt Arkitekthögskolan<br />
Thomas.Olofsson@arch.umu.se, tel. 090-786 67 10<br />
150 http://www.bth.se/tks/fp.nsf<br />
151 janevert.nilsson@bth.se<br />
152 http://www.arch.umu.se/<strong>forskning</strong>/<br />
81
3.3 Nätverksmiljöer och centrumbildningar<br />
3.3.1 Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande och<br />
Förvaltning (CERBOF)<br />
CERBOF - Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande och<br />
Förvaltning - är ett program för <strong>forskning</strong> och innovation, initierat <strong>av</strong> Energimyndigheten.<br />
Programmet drivs i samverkan med aktörer <strong>inom</strong> byggsektorn.<br />
CERBOF:s vision är att all energi- och resursanvändning <strong>inom</strong> bebyggelsen<br />
är effektiv och långsiktigt hållbar och att byggnader har god <strong>inom</strong>husmiljö.<br />
CERBOF:s uppgift är ett vara den ledande mötesplatsen där stat,<br />
näringsliv, akademi och brukare stimulerar tillkomsten <strong>av</strong> relevanta <strong>forskning</strong>s-<br />
och innovationsprojekt. CERBOF:s verksamhet ska bidra till att resultaten<br />
nyttiggörs i kommersiella produkter, tjänster, system eller metoder.<br />
Forskning, utveckling och demonstration som stöds ska bidra till att nationella<br />
energi- och miljömål nås samt att svenskt näringslivs konkurrenskraft<br />
stärks. CERBOF:s programverksamhet drivs <strong>inom</strong> två områden; Byggnaden<br />
som tekniskt energisystem samt Beteende, processer och styrmedel. CERBOF har en<br />
tydlig ambition att knytas till multinationell samverkan. Kanslifunktionen<br />
upprätthålls <strong>av</strong> IQ Samhällsbyggnad.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Johan Skarendahl, programsekreterare<br />
johan.skarendahl@iqs.se Telefon: 08-411 16 40<br />
Exempel på projekt<br />
− Renoveringspaket för flerbostadshusområden i BRF-förvaltning - för framtidsflexibilitet.<br />
153 Projektet ska ta fram goda exempel på renoveringsinsatser<br />
för BRF-områden. Dessa ska fungera som piloter och exempel för att<br />
vara förebilder för andra föreningar vid planering <strong>av</strong> och beslut om renovering.<br />
Folke Björk, Avdelningen för Byggnadsteknik, KTH<br />
− BEEM-Up, Building Energy Efficient for Massive market Uptake. I Brogården,<br />
Alingsås, pågår renovering <strong>av</strong> miljonprogramshus sedan 2007 till<br />
passivhusstandard. Renoveringen görs i ett partnersamarbete mellan bl.<br />
a. Skanska och Alingsåshem. I BEEM UP utgör Brogården ett demonstrationshusprojekt.<br />
Målsättningen och drivkraften för Sveriges deltagande<br />
i BEEM UP är att förbättra renoveringskonceptet för Brogården<br />
och liknande miljonprogramshus ytterligare. 154 Joakim Jeppsson, Forskning<br />
och Utveckling, Skanska Sverige AB<br />
− Industrialiserad energieffektiv renovering <strong>av</strong> flerfamiljsbostäder i kallt klimat<br />
(E2ReBuild). Sverige och Europa står in för ett stort behov <strong>av</strong> renovering<br />
<strong>av</strong> miljonprogrammets bostäder. E2ReBuild har gått in som EUansökan<br />
<strong>inom</strong> FP7 ENERGY E2B. Projektet drivs i samarbete mellan<br />
industrin, förvaltare och forskare. Ska undersöka, utveckla och demonstrera<br />
kostnadseffektiva och <strong>av</strong>ancerade energieffektiviserings strategier i<br />
förnyelsen <strong>av</strong> den stora andelen flerbostäder som byggts mellan andra<br />
världskriget och oljekrisen. Strategier som omhändertar de boendes behov,<br />
med hänsyn till hälsa, ekonomi, sociala och tekniska aspekter. 155<br />
153 http://www.cerbof.se/sa/node.asp?node=302<br />
154 http://www.cerbof.se/sa/node.asp?node=304<br />
155 http://www.cerbof.se/sa/node.asp?node=303<br />
82
Christina Claeson Jonsson, Forskning och Utveckling, NCC Construction<br />
AB<br />
− Energieffektivitet i byggande, Claes Rydin, Safe Tool AB.<br />
− Form och teknik vid upprustning <strong>av</strong> 60/70-tals hus, med hållbarhetsperspektiv,<br />
Albert Orrling, White arkitekter AB - Grupp Ahlberg, Stockholm<br />
− Om energieffektivisering genom tilläggsisolering och putsning <strong>av</strong> miljonprogrammets<br />
flerbostadshus - en långsiktigt godtagbar metod? Miklós Mólnar,<br />
Lunds Universitet, LTH.<br />
− Om hur reglering <strong>av</strong> värmesystemet i flerbostadshus med individuell värmemätning<br />
kan bidra till en lägre energiförbrukning, Lars Jensen, Lunds Universitet,<br />
LTH.<br />
3.3.2 Sveriges Arkitekturskolor 156<br />
Arkitekturskolorna vid KTH, Chalmers, LTU och Umeå Universitet driver<br />
sedan 2009 ett samarbete <strong>inom</strong> ramen för plattformen Sveriges Arkitekturskolor.<br />
Syftet med plattformen är att kunna ta gemensamma initiativ på<br />
bred front <strong>inom</strong> både utbildning och <strong>forskning</strong>. Inom ramen för detta samarbete<br />
har skolorna presenterat tre <strong>forskning</strong>sprogram där samtliga skolor medverkar.<br />
Två starka <strong>forskning</strong>smiljöer; Effekter <strong>av</strong> arkitektur: Att tänka om<br />
arkitekturens sociala dimension och ”Architecture in the Making": Arkitektur<br />
som en skapande disciplin och materiell praktik, samt en nationell forskarskola,<br />
Svenska forskarskolan i arkitektur. Inom ramen för Formas särskilda<br />
satsning på arkitektur<strong>forskning</strong> har i april 2011 Formas tagit beslut om finansiering<br />
<strong>av</strong> dessa program, vilka planeras påbörjas till hösten 2011. 157<br />
Kontaktuppgifter<br />
Lars-Henrik Ståhl, professor arkitektur, Lunds tekniska högskola<br />
Lars-Henrik.Stahl@arkitektur.lth.se Telefon: 046-222 76 11<br />
3.3.3 Sveriges Bygguniversitet 158<br />
Ett samarbete mellan Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan, Lunds Tekniska<br />
Högskola och Luleå Tekniska Universitet med syftet att verka för en<br />
samordning <strong>av</strong> byggteknisk <strong>forskning</strong> och utbildning vid de fyra lärosätena.<br />
Arbetet med att skapa den gemensamma plattformen som i nuläget är under<br />
uppbyggnad finansieras <strong>av</strong> VINNOVA, Formas, SBUF och de delaktiga högskolorna.<br />
Sveriges Bygguniversitet <strong>av</strong>ses omfatta de <strong>forskning</strong>s- och utbildningsverksamheter<br />
på Chalmers, KTH, LTH och LTU som är knutna till<br />
utbildning <strong>av</strong> civilingenjörer eller motsvarande. År 2006 omfattade detta 61<br />
forskargrupper. Den totala omsättningen var 586 miljoner kronor, var<strong>av</strong><br />
grundutbildningen stod för 138 miljoner kronor, fakultetsanslagen för 142<br />
miljoner kronor och den externa finansieringen för 306 miljoner kronor.<br />
Målet är att<br />
− Etablera en långsiktig behovsprövad <strong>forskning</strong>sstrategi för Sveriges<br />
Bygguniversitet som är väl förankrad hos utförarna, finansiärerna och<br />
byggsektorn,<br />
156 http://www.kth.se/abe/om_skolan/organisation/inst/arch/nyhetark/sveriges-arkitekturskolor-1.82143 och<br />
http://www.formas.se/formas_templates/Page____6628.aspx?epslanguage=SV<br />
157 http://www.formas.se/formas_templates/Page.aspx?id=6272<br />
158 http://www.sverigesbygguniversitet.se/index.htm<br />
83
− De forskargrupper som ingår i Sveriges Bygguniversitet hålla hög internationell<br />
kvalitet, ha stabil ekonomi och kunna erbjuda attraktiva arbetsmiljöer<br />
och arbetsförhållanden för medarbetarna,<br />
− Det finns en kontinuerligt reviderad plan för generationsskiften bland<br />
<strong>forskning</strong>sledarna,<br />
− Möjligheten studeras till att vidga verksamheten till hela samhällsbyggnadssektorn,<br />
− Sveriges Bygguniversitet omfatta <strong>forskning</strong>s- och utbildningsverksamhet<br />
med en total omsättning på 800 miljoner kronor och<br />
− 500 teknologer antas till utbildningsprogrammens årskurs 1 och programmen<br />
ska ha minst två sökande per utbildningsplats.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Ove Lagerqvist, koordinator för projektet<br />
ove@sverigesbygguniversitet.se<br />
3.3.4 Sveriges Byggindustrier (BI) 159<br />
Sveriges Byggindustrier (BI) ska bidra till en stabilt hög och hållbar tillväxt,<br />
sunda marknadsvillkor och tidsenliga medarbetarrelationer <strong>inom</strong> hela byggsektorn.<br />
BI bedriver <strong>forskning</strong>sprojekt <strong>inom</strong> marknad, produktionsteknik,<br />
material, IT och miljö. Ambitionen är att få <strong>forskning</strong>sresultat som kan omsättas<br />
i praktiken <strong>av</strong> medlemsföretagen och få spridning <strong>av</strong> resultaten på ett<br />
sätt som gynnar medlemsföretagen.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Ola Månsson, VD<br />
ola.mansson@bygg.org, Telefon: 08-698 58 88<br />
Pär Åhman Samordningsansvarig FoU <strong>inom</strong> BI<br />
par.ahman@bygg.org Telefon 031-708 41 04<br />
Exempel på projekt 160<br />
− Standardiserade arbetsprocesser i byggföretag för att minska slöseri och öka<br />
kundvärde<br />
− Ökad effektivitet vid byggande <strong>av</strong> platsbyggda flerbostadshus i betong<br />
− Kulturens materia: en analys <strong>av</strong> kulturhusets värdeskapande genom värdebaserad<br />
programmering<br />
− Verktyg för optimering <strong>av</strong> byggtorkning<br />
− Kvalitetsutveckling för framgångsrikt byggande och fastighetsförvaltande<br />
− Knowledge Management i svensk byggsektorn. Hur stärks specialistens roll och<br />
funktion som kunskapsbärare i byggprocessen?<br />
159 http://www.bygg.org/fou.asp<br />
160 http://www.bygg.org/fou.asp<br />
84
3.3.5 IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet<br />
<strong>inom</strong> samhällsbyggandet 161<br />
IQ Samhällsbyggnad är resultatet <strong>av</strong> en hopslagning år 2010 <strong>av</strong> BIC – Byggsektorns<br />
innovationscentrum och BQR – Rådet för byggkvalitet. IQ Samhällsbyggnad<br />
kommer under sin inledande period att ha följande prioriteringar<br />
• sträva efter rätt kvalitet i bygg- och förvaltningsprocesserna, genom<br />
samverkan och helhetssyn<br />
• verka för att göra <strong>forskning</strong>en praktiskt nyttig<br />
• Konkreta arbetsuppgifter i detta sammanhang är att skapa resurser<br />
för innovationer i ett internationellt perspektiv, förvalta och vidareutveckla<br />
verktyget BQR-Bestpractice, arrangera möten och seminarier<br />
<strong>inom</strong> den neutrala arenans ram, med fortsatt öppenhet för<br />
alla aktörer <strong>inom</strong> samhällsbyggnadssektorn<br />
• förvalta de aktiviteter och resultat som övertas från de tidigare föreningarna<br />
BIC och BQR och i tillämplig omfattning vidareförädla,<br />
sköta, överföra, arkivera och/eller <strong>av</strong>sluta aktiviteterna<br />
BIC – Byggsektorns innovationscentrum har arbetat med <strong>forskning</strong>, utveckling<br />
och implementering <strong>av</strong> ny teknik och bedrivit både grundläggande och<br />
tillämpad <strong>forskning</strong>. Exempel på projekt <strong>inom</strong> <strong>forskning</strong>sprogrammet<br />
FORMAS-BIC, ett samarbete mellan BIC och Formas som har utvecklat en<br />
gemensam <strong>forskning</strong>sstrategi om svårigheter i byggherrens roll som agent för<br />
förändring och effektivisering <strong>av</strong> byggbranschen.<br />
BQR (Rådet för byggkvalitet) bildades 2001 på initiativ <strong>av</strong> regeringen i syfte<br />
att vara ett forum för samverkan mellan alla olika aktörer i samhällsbyggnadssektorn<br />
gällande kvalitetsutveckling i planering, byggande och förvaltning <strong>av</strong><br />
den byggda miljön. Finansiering <strong>av</strong> rådet sker genom <strong>av</strong>gifter från medlemmarna<br />
som är såväl företrädare för fastighetsbranschen, brukare och högskolor<br />
som statliga myndigheter och kommuner och landsting. Bland annat initierar<br />
och driver BQR olika projekt i syfte att utveckla kunskap <strong>inom</strong> kvalitetsutveckling.<br />
Exempel på projekt<br />
− Projekt om Miljonprogrammets förnyelse som resulterat i en tolvpunktsmodell<br />
för bostadsbolag för en långsiktig upprustning <strong>av</strong> Miljonprogrammets<br />
bostadsområden. Projektet <strong>av</strong>slutades 2008. 162<br />
− Garantiguiden – en ” vägledning för bestämning <strong>av</strong> garantitidens längd<br />
samt råd och anvisningar vid upphandling <strong>av</strong> konsulttjänster, entreprenader,<br />
material och varor”.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Anna Sander, VD<br />
anna.sander@iqs.se, Telefon: 08 - 411 16 40<br />
161 http://www.bic.nu/sa/node.asp?node=841<br />
162 http://www.miljonprogrammet.info/Start/Start.aspx<br />
85
3.3.6 Byggforum Nord 163<br />
Byggforum Nord är en förening med säte vid Luleå tekniska universitet för<br />
företag som önskar utveckla bygg- och förvaltningssektorn för ett effektivare<br />
byggande. Föreningen anordnar bland annat kurser och seminarier för att<br />
främja utvecklingen <strong>av</strong> byggsektorn, men bedriver ingen egen <strong>forskning</strong>.<br />
Medlemmar är Banverket, Fortifikationsverket, JPAB, MAF Arkitektkontor<br />
AB, PEAB, Ramböll Sverige AB, Samhällsbyggnad, LTU, Skanska, Sveriges<br />
Byggindustrier, Vägverket och WSP.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Birgitta Forsberg, föreståndare<br />
birgitta@byggcoach.se Telefon: 070 561 61 50<br />
3.3.7 Centrum för management i byggsektorn (CMB) 164<br />
Forskningscentrum inrättades 1998 och är ett samverkansprojekt mellan<br />
Chalmers och Stiftelsen för byggandets managementfrågor. Centrumet bildades<br />
på initiativ <strong>av</strong> industrin och syftar till att stödja vetenskaplig <strong>forskning</strong> och<br />
utbildning och verka för internationellt samarbete. Målet är att utveckla management<br />
<strong>inom</strong> alla delar <strong>av</strong> samhällsbyggnadssektorn. Nätverket består <strong>av</strong><br />
cirka 45 företag och organisationer i samverkan med omkring 15 forskargrupper<br />
på Chalmers från institutionerna Bygg- och miljöteknik (<strong>av</strong>delningen<br />
för Construction management), Arkitektur och Teknikens ekonomi och<br />
organisation. Årligen delar CMB ut bidrag på 1-2 miljoner kronor. Merparten<br />
går till mindre projekt kring aktuella problemställningar, eller till delfinansiering<br />
<strong>av</strong> större projekt. Stödet är till för att stödja och stimulera den<br />
managementrelaterade <strong>forskning</strong>en vid Chalmers. Företrädesvis stöder CMB<br />
projekt som genomförs <strong>av</strong> såväl forskare vid Chalmers som personer från<br />
intresseföretagen.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Bengt Christensson Vd för CMB<br />
bengt.christensson@cmb-chalmers.se<br />
Exempel på pågående projekt<br />
− Forskning om utvärdering och kriterier för offentlig upphandling <strong>av</strong><br />
arkitekt- och byggkonsulttjänster.<br />
− Forskning om åtgärder för att eliminera slöseri i byggprojekt, dvs. eliminera<br />
det som har en kostnad men inget värde för kunden.<br />
3.3.8 Lean Wood Engineering (LWE) 165<br />
LWE är ett kompetenscenter för <strong>forskning</strong> och utveckling <strong>inom</strong> industriellt<br />
träbyggande, trämanufaktur samt interiöra lösningar. Centrat är ett samarbete<br />
mellan Luleå tekniska universitet (koordinator), Linköpings tekniska högskola,<br />
Lunds tekniska högskola och företag <strong>inom</strong> bygg- och trämanufaktursektorn.<br />
Kompetenscentret involverar ett trettiotal seniora forskare och dokto-<br />
163 http://room.projectcoordinator.net/projectweb/43b4e8ec41694/Index.html<br />
164 http://www.chalmers.se/cee/cmb-sv<br />
165 http://www.ltu.se/lwe<br />
86
ander. Verksamheten finansieras till lika delar <strong>av</strong> VINNOVA, de deltagande<br />
företagen och universiteten.<br />
Exempel på projekt<br />
− Processoptimering i trävärdekedjan. 166<br />
Att ta fram en modell för produktutveckling<br />
och optimering <strong>av</strong> varuförsörjning för att säkerställa fuktkr<strong>av</strong><br />
enligt BBR. Modellen ska kunna tillämpas på olika produkter och säkerställa<br />
en lyckosam introduktion <strong>av</strong> produkten på marknaden.<br />
− Arkitektonisk utformning vid industriellt byggande. 167<br />
Att skapa förutsättningar<br />
för ökad arkitektonisk kvalitet i det industriella byggandet. I arbetet<br />
ingår att studera och utveckla metoder för process- och produktutveckling<br />
<strong>inom</strong> industriellt byggande som stöder arbetet med arkitektonisk<br />
utformning, bl.a. genom att särskilt belysa arkitektrollen i produktutvecklingen.<br />
− Ökad träffsäkerhet vid livscykelkostnadsuppskattningar genom användning <strong>av</strong><br />
riskanalysmetodik. 168<br />
Att öka träffsäkerheten kring bedömningen <strong>av</strong> prestanda<br />
och livscykelkostnader hos industriellt framställda flerbostadshus<br />
i trä. Att utveckla tillförlitlighetsbaserade metoder som både beställare,<br />
entreprenörer och trähusindustrin kan använda för att bedöma risker<br />
och osäkerheter under ett flerbostadshus livslängd. Metoderna ska kunna<br />
användas för att kvantifiera risker och därmed ta fram rationella beslutsunderlag<br />
vid nybyggnation, överlåtelser, val <strong>av</strong> underhållsinsatser,<br />
reparationer, osv.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Lars Stehn, professor, Avdelningen för byggkonstruktion - Träbyggnad Luleå<br />
tekniska universitet<br />
lars.stehn@ltu.se Telefon: 0920-49 19 76<br />
Sofia Lidelöw, programkoordinator, Kompetenscentrum Lean Wood Engineering<br />
LWECoordinator@ltu.se, Telefon: 0920-49 28 39<br />
3.3.9 Kompetenscentret EcoBuild 169<br />
SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är värd för centret som drivs i samverkan<br />
med KTH och andra universitet samt flera andra <strong>forskning</strong>sinstitut.<br />
Centrets projekt vägleds dessutom <strong>av</strong> ett 30-tal industriföretag, däribland<br />
IKEA, Casco Adhesives, Akzo Industrial Coatings, Kebony ASA, m.fl. I takt<br />
med skärpta internationella kr<strong>av</strong> på en uthållig samhällsutveckling, ökar efterfrågan<br />
på nya biobaserade material och produkter. Syftet med EcoBuild är att<br />
utveckla nya eko-effektiva trä- eller biobaserade material främst <strong>av</strong>sedda för<br />
samhällsbyggnadssektorn, möbler och textilier. Visionen är att EcoBuild ska<br />
fungera som en uthållig mötesplats för denna biomaterialutveckling med nära<br />
samverkan mellan högskolor, universitet och industri. Huvudfinansiärer för<br />
centret är VINNOVA och KK-Stiftelsen via ett program benämnt Institut<br />
Excellence Center (IEC) där även industriparterna <strong>av</strong>talat en matchande<br />
166 http://www.ltu.se/lwe/fo/proj/processoptimering<br />
167 http://www.ltu.se/lwe/fo/proj/ark<br />
168 http://www.ltu.se/lwe/fo/proj/lcc<br />
169 www.ecobuild.se<br />
87
medfinansiering. Programtiden löper mellan 2007-2012 och EcoBuilds omsättning<br />
för perioden är ca 130-140 Mkr.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Docent Magnus Wålinder<br />
magnus.walinder@sp.se Telefon: 010-516 62 23<br />
3.4 Myndigheter och andra <strong>forskning</strong>sfinansiärer<br />
3.4.1 Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och<br />
samhällsbyggande 170<br />
Formas har till uppgift att främja och stödja grund<strong>forskning</strong> och behovsmotiverad<br />
<strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.<br />
Den <strong>forskning</strong> som stöds ska vara <strong>av</strong> högsta vetenskapliga kvalitet och <strong>av</strong><br />
relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet<br />
i begränsad omfattning.<br />
Formas är en <strong>av</strong> de viktigaste statliga finansiärerna <strong>inom</strong> bostads- och byggnads<strong>forskning</strong>sområdet<br />
och finansierar 100-tals <strong>forskning</strong>sprojekt. Formas har<br />
föredömligt samlat samtliga beviljade och pågående projekt i sin projektdatabas.<br />
Där kan man söka t.ex. på följande sökord: lågenergihus, passivhus, <strong>inom</strong>husklimat,<br />
fuktsäkert byggande, träbyggnad etc.<br />
Formas projektdatabas: http://proj.formas.se/default.asp?funk=ax<br />
Kontaktuppgifter<br />
Kristina Björnberg, Forskningssekreterare, Arkitekt LAR/MSA, Stadsutveckling,<br />
arkitektur, samhällsplanering, landskapsplanering, grönområden.<br />
kristina.bjornberg@formas.se Telefon: 08-775 40 52<br />
Conny Rolén, Forskningssekreterare, Civilingenjör VoV,<br />
Byggmaterial och komponenter, hållbara byggnader, miljöanalys <strong>av</strong> byggnader,<br />
energi i bebyggelsen, miljöteknik<br />
conny.rolen@formas.se Telefon: 08-775 40 30<br />
3.4.2 Boverket 171<br />
Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning<br />
med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning<br />
<strong>av</strong> bebyggelsen och för boendefrågor. Boverket är inte utförare eller<br />
finansiär <strong>av</strong> <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> byggnadsområdet, men utgör en expertkompetens<br />
<strong>inom</strong> området. Boverket finns bl.a. representerat i programråd, kommittéer<br />
och projekt för att ge råd kring utförande <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>. Boverket arrangerar<br />
även återkommande seminarier där forskare <strong>inom</strong> området inbjuds.<br />
Boverket gör även kunskapssammanställningar <strong>av</strong> <strong>forskning</strong>srön <strong>inom</strong> området<br />
170 http://www.formas.se/formas_templates/Page____213.aspx<br />
171 http://www.boverket.se/<br />
88
Exempel på verksamhet<br />
− Boverket ger ut en tidskrift ”Boverkets indikatorer” som ska ge en<br />
bred överblick över utvecklingen på bostadsmarknaden såsom förekomsten<br />
<strong>av</strong> bostadsbyggande.<br />
− Bostadsmarknadsenkäten.<br />
− Regionala analyser <strong>av</strong> bostadsmarknaden<br />
− BETSI – ”En rikstäckande undersökning <strong>av</strong> byggnaders energianvändning,<br />
tekniska status och innemiljö”, på uppdrag <strong>av</strong> regeringen.<br />
− Rapport om rättsutveckling och samarbete <strong>inom</strong> EU <strong>av</strong> betydelse för<br />
svensk bostadspolitik.<br />
3.4.3 Energimyndigheten 172<br />
Energimyndigheten verkar <strong>inom</strong> olika samhällssektorer för att skapa villkoren<br />
för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk<br />
energiförsörjning. Energimyndigheten stöttar <strong>forskning</strong> och utveckling för ny<br />
kunskap kring tillförsel, omvandling, distribution och användning <strong>av</strong> energi.<br />
Stöd lämnas även till pilot- och demonstrationsanläggningar där ny teknik<br />
prövas.<br />
Energimyndigheten har som sektorsmyndighet ett huvud- och samordningsansvar<br />
för den energirelaterade bebyggelse<strong>forskning</strong>en. Utöver Energimyndigheten<br />
finansierar Formas projekt <strong>inom</strong> området. Därutöver har även Konsumentverket,<br />
Boverket och Naturvårdsverket energirelaterade åtaganden<br />
<strong>inom</strong> bebyggelseområdet.<br />
Den energirelaterade <strong>forskning</strong>s, utvecklings- och demonstrationsverksamheten<br />
präglas <strong>av</strong> en systemsyn. Ett mål är att ytterligare minska användningen <strong>av</strong><br />
olja och el för uppvärmning och ett annat att fastigheternas användning <strong>av</strong><br />
drift- och hushållsel ska effektiviseras. Insatserna inriktas mot att minska<br />
byggnadernas energibehov samt att byta ut fossila bränslen mot förnybara.<br />
Målet för <strong>forskning</strong>en om byggnaden som klimatskal är att den specifika<br />
energianvändningen för uppvärmning, varmvatten och driftel ska effektiviseras<br />
med 50 % under en period på 40-50 år.<br />
Energimyndighetens bygg<strong>forskning</strong>sprogram är fördelat på ett antal större underprogram<br />
− CERBOF -bygg<strong>forskning</strong>sprogram<br />
− Effektivare kyl- och värmepumpssystem – EFFSYS 2<br />
− Fjärrvärme<strong>forskning</strong><br />
− Solvärmeprogrammet<br />
Inom dessa finns en mängd <strong>forskning</strong>sprojekt som bedrivs vid universitet,<br />
högskolor, institut och företag. Energimyndigheten har en <strong>forskning</strong>sprojektdatabas<br />
http://www.energimyndigheten.se/sv/Forskning/Projektdatabas/<br />
som föredömligt presenterar samtliga projekt. Gå in under Avancerad sökning,<br />
ange Bebyggelse under område och därefter sök samtliga projekt.<br />
172 http://www.energimyndigheten.se/<br />
89
Några exempel är följande.<br />
− SITE - Smart IT för energibesparing, Luleå tekniska universitet. Projektet<br />
ska genom skolungdomars och lärares medverkan på 1-2 skolor i Luleå,<br />
utveckla nya metoder för att minska energianvändningen i skolan genom<br />
att utveckla metoder som bygger på en kombination <strong>av</strong> smart IT<br />
och design för att skapa nya innovativa sätt för visualisering <strong>av</strong> energi.<br />
− Energy Online, Sustainable Innovation AB. Individers beteenden har stor<br />
påverkan på hur mycket energi ett hushåll använder. Det gäller såväl<br />
vardagslivets kortsiktiga aktiviteter som mer långsiktiga inköpsbeslut.<br />
Demonstrationsprojektet syftar till att åstadkomma en snabbare marknadsintroduktion<br />
<strong>av</strong> metoder/tekniker som stödjer individer att bli mer<br />
energieffektiva i sin boendemiljö.<br />
− Minskad energianvändning med hjälp <strong>av</strong> ny algoritmisk ljusstyrning, Lunds<br />
tekniska högskola. Projektet undersöker hur förbättringar i elevers arbetsmiljö<br />
och välbefinnande samtidigt kan minska energianvändningen<br />
i klassrummet.<br />
3.4.4 Bostads- och kreditnämnden (BKN) 173<br />
BKN har regeringens uppdrag att fortlöpande redovisa utvecklingen på kredit-<br />
och kapitalmarknaderna för bostäder samt olika kundgruppers tillgång till<br />
kredit. Vidare ska BKN medverka i internationellt samarbete. BKN har också<br />
i uppdrag i att underlätta bostadsbyggandet genom att lämna statliga kreditgarantier.<br />
BKN är inte utförare eller finansiär <strong>av</strong> <strong>forskning</strong> <strong>inom</strong> bostadsområdet, men<br />
utgör en expertkompetens <strong>inom</strong> området.<br />
3.4.5 Sveriges tekniska <strong>forskning</strong>sinstitut (SP) 174<br />
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB är moderbolag i en koncern innefattande<br />
sex dotterbolag. RISE Holding AB är ägare till samtliga aktier i<br />
SP. Verksamheten <strong>inom</strong> moderbolaget har sitt huvudsäte i Borås och är organiserad<br />
i åtta tekniska enheter: Brandteknik, Bygg och mekanik, Certifiering,<br />
Elektronik, Energiteknik, Kemi och materialteknik, Mått och vikt,<br />
Mätteknik. Bland dotterbolagen finns bl.a. CBI Betonginstitutet AB 175<br />
, med<br />
säte i Stockholm. CBI skapar, tillämpar och sprider kunskap <strong>inom</strong> cementoch<br />
betongområdet.<br />
SP Bygg och Mekanik arbetar framför allt med uppdrag <strong>inom</strong> bygg-, verkstads-,<br />
och transportsektorerna. Inriktningen är främst funktion, säkerhet,<br />
hållfasthet/stabilitet, långtidsegenskaper/beständighet, miljö/kretslopp.<br />
Forskningen bedrivs normalt i stora projekt i samarbete med industri, universitet/högskolor<br />
och institut. Inriktningen internationaliseras, inte minst genom<br />
ett allt aktivare deltagande i de europeiska <strong>forskning</strong>sprogrammen.<br />
Inom sektionen för Byggnadsmaterial bedrivs verksamhet <strong>inom</strong> Betong- och<br />
bergmaterialområdena.<br />
173 http://www.bkn.se/<br />
174 http://www.sp.se/sv/Sidor/default.aspx<br />
175 http://www.cbi.se/<br />
90
Samtliga projekt <strong>inom</strong> SP Bygg och mekanik finns redovisade på en samlingssida.<br />
176<br />
Kontaktuppgifter<br />
Carl-Johan Johansson<br />
carl-johan.johansson@sp.se Telefon 010-516 51 17<br />
Charlotte Bengtsson<br />
charlotte.bengtsson@sp.se Telefon 010-516 54 91<br />
Erica Waller<br />
erica.waller@sp.se Telefon 010-516 56 06<br />
3.4.6 KK-stiftelsen<br />
KK-stiftelsen är högskolornas <strong>forskning</strong>sfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges<br />
konkurrenskraft. Stiftelsen finansierar <strong>forskning</strong> och kompetensutveckling<br />
vid Sveriges 17 nya universitet och högskolor, när den sker i samverkan<br />
med näringslivet. Förutom att varje projekt ska ha vetenskaplig höjd ställer<br />
KK-stiftelsen som kr<strong>av</strong> att näringslivet medverkar till ett värde som är lika<br />
stort som KK-stiftelsens finansiering. KK-stiftelsen har finansierat <strong>forskning</strong>sprojekt<br />
<strong>inom</strong> byggområdet, men det finns inga specifika utlysningar <strong>inom</strong><br />
området. På KK-stiftelsens hemsida finns en katalog över befintliga <strong>forskning</strong>sprojekt:<br />
177<br />
Kontaktuppgifter<br />
Madelene Sandström, VD, KK-stiftelsen<br />
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen)<br />
Mäster Samuelsgatan 60, Box 3222, 103 64 Stockholm<br />
madelene.sandstrom@kks.se Telefon 08-56 64 81 00<br />
3.4.7 Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF)<br />
Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, instiftad 1983, är byggbranschens<br />
egen organisation för <strong>forskning</strong> och utveckling med nära 5000<br />
anslutna företag i Sverige. SBUF verkar för att utveckla byggprocessen så att<br />
det skapas bättre affärsmässiga förutsättningar för entreprenörer och installatörer<br />
att utnyttja <strong>forskning</strong> och driva utvecklingsarbete. Bakom SBUF står Sveriges<br />
Byggindustrier, VVS Företagen, Ledarna, Svenska Byggnadsarbetareförbundet<br />
och SEKO. SBUF medverkar i flera större <strong>forskning</strong>sprogram, som<br />
bygger på samverkan mellan företag och högskola.<br />
Några pågående program är följande<br />
− Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande och Förvaltning –<br />
CERBOF 178<br />
176<br />
http://www.sp.se/sv/index/research/Sidor/default.aspx?refPage=/sv/units/building/sidor/default.aspx&categoryId=<br />
6&forceRefPage=true<br />
177<br />
http://www.kks.se/verksamhet/SitePages/Alla%20projekt.aspx<br />
178<br />
http://www.cerbof.se/<br />
91
− Competitive Building 179<br />
(Konkurrenskraftigt byggande) Syftar till att stärka<br />
svensk byggsektors kompetens och internationell konkurrenskraft<br />
genom att förse företag i byggsektorn med ett betydande antal forskarutbildade.<br />
Stöds primärt <strong>av</strong> Stiftelsen för strategisk <strong>forskning</strong> (SSF) och<br />
ett femtontal företag. LTH är värdhögskola och samverkar med Chalmers,<br />
KTH och LTU.<br />
− Fuktcentrum. 180 Startades 2000 (hette tidigare Fuktgruppen, bildad<br />
1981). Bedriver <strong>forskning</strong> i nära samarbete med entreprenörer och övriga<br />
intressenter i byggsektorn för att förbättra kunskaperna och förutsättningarna<br />
för ett fuktsäkert utförande vid nybyggnad och ombyggnad<br />
samt för ett korrekt åtgärdande <strong>av</strong> fuktproblem och fuktskador i<br />
befintliga byggnader. Att informera branschen ingår. Flera institutioner<br />
vid LTH deltar tillsammans med Chalmers, SP, Boverket med flera.<br />
Stöds <strong>av</strong> Formas och SBUF.<br />
Kontaktuppgifter<br />
Ruben Aronsson, VD SBUF<br />
Näringslivets Hus Storgatan 19, Box 5501, 114 85 Stockholm<br />
ruben.aronsson@sbuf.se Telefon 08 - 783 81 00<br />
179 http://www.competitivebuilding.org/<br />
180 http://www.fuktcentrum.lth.se/<br />
92
Change language