Handledning till Musik i konsten - Regionmuseet Kristianstad

Musik i konsten
En konstlåda för Kultur i vården. Handledning.
Text: Åsa Forsberg, konstpedagog
Ett samarbetsprojekt mellan Regionmuseet
Kristianstad, Omsorgsförvaltningen och
Kultur- och fritidsförvaltningen i Kristianstads
kommun, med finansiering från Kultur Skåne

Musik i konsten
Lådan innehåller en handledning och 5 reproduktioner av följande konstnärer:
Johannes Vermeer van Delft
Jean-Baptiste Chardin
William Harnett
Marc Chagall
Salvador Dali
Kultur berikar livet.
Livet vore fattigt utan konsten, musiken och dansen.
Kultur är viktigt också för hälsa och för välbefinnande.

Introduktion
Inom äldreomsorgen har kultur en värdefull roll. Den kan
användas som ett verktyg för att senarelägga begynnande
demens, och ge större livskvalitet. Hjärnan vill ha roligt, den
vill ha nyheter, utmaningar och variation. Hjärnan tycker
om färg, form, musik, ordlekar, lust, helhet, bilder, trygghet,
ordning och sekvens. Glädje i kropp och själ väcker sinnen
och väcker minnen.
Kultur berör på ett sätt som vi inte alltid förstår. Högläsning
av litteratur, samtal kring konst och lyssnande på musik,
ökar vårt välbefinnande och förebygger demens och stress!
Omedvetet sätter sig konst vi sett, musik vi lyssnat till och
saker vi läst i vårt inre. Kulturella upplevelser lagras i vårt
minne och kan aktiveras igen vid rätt stimulans.
Musik
Musiken är en vetenskap, som vill att man skrattar, sjunger
och dansar.
Tillskrivet Guillaume De Machaut
Allt mer talar för att musiken inte bara är en rolig detalj vi
människor fått med oss för lustens och glädjens skull. Det är
en kommunikationsform med djupa rötter, som redan neandertalarna
använde sig av. Musik ger livet mening, den
ackompanjerar våra dagliga upplevelser av situationer, relationer
och företeelser. Vi associerar musik till vissa personer,
händelser, tid och rum. Samma musik får olika mening
för olika människor. Dansen, musiken och konsten är tre
starka ursprungliga och universella språk som förenar oss
människor över alla gränser.
Kreativitet
Den skapande förmågan färgar människans attityd till den
yttre verkligheten. Varje människa bär inom sig en kreativ
impuls. Lek och förströelse som en människa tar del av för
sitt nöjes skull, utan tanke på resultat bidrar till hälsa och
välbefinnande. Det är genom skapandet som en persons
identitet bekräftas. Skaparakten verkar läkande den botar
tungsinne och melankoli, driver ångesten på flykten, lättar
på hämningar och känslor av mindervärde och renar själen.
Studielådan innehåller reproduktioner av konstverk av följande
konstnärer:
• Johannes Vermeer van Delft (1632-1675)
• Jean-Baptiste Chardin (1699-1779)
• William Harnett (1848-1892)
• Marc Chagall (1889-1989)
• Salvador Dali (1904-1989)
Låt de här reproduktionerna av konstbilder pryda era väggar
någon vecka som alternativ till era egna bilder och andra
dekorationer.
Vi hoppas att bilderna ska stimulera fantasin, inspirera till
kreativitet och skaparglädje och bli en hjälp att förmedla
tankar, känslor och erfarenheter. Låt bilderna inspirera till
spontana samtal med utgångspunkt från era oförutsägbara
frågor, kommentarer och idéer. Låt den här handledningen
bli en källa att hämta idéer ifrån!
Vi hoppas att handledningen ska inspirera er till att använda
de bilder som finns i era lokaler och rum och att besöka
museer och konsthallars konstutställningar.

Övningar
Alla har vi upplevt hur musiken påverkar oss. Viss musik får
oss att uppleva glädje och upprymdhet medan annan musik
skänker ett lugn och kanske en känslomässig reaktion
av sorg.
Musik består av en kombination av sex element: rytm, melodi,
klang, dynamik, harmoni och form. Tempot i musiken
har stor betydelse för upplevelsen precis som ljudvolymen,
ju högre volym desto mer stressande. Musik kan ge något
meningsfullt att fylla tankarna med, vara något familjärt
i en ovan miljö, skapa en avkopplande atmosfär som kan
stimulera eller öka graden av fysisk och psykisk avslappning
och välbefinnande, reducera ångest, öka motivationen,
skapa glädje och stimulera minnet.
Börja gärna med att berätta för varandra vilka musikvanor
Ni har både till vardag och fest. Vad lyssnade Ni som barn
på? Vilka favoritsånger/låtar/stycken har Ni? Har Era musikvanor
förändrats över tid? Spelar Du något instrument?
Har Du sjungit i kör?
Berätta mer om Er själva, vilka Ni har varit och är för att
tydliggöra Era behov, önskemål, glädjeämnen och sorger
genom livet. Hur var Din barndom, uppväxt, vuxenliv, personliga
vanor och särskilda önskemål? Det är viktigt att
berätta om både positiva och negativa aspekter för att berätta
vem just Du är. Ta god tid på Er – ju tydligare berättelse
desto bättre möjlighet har Ni att lära känna varandra!
Häng gärna upp bilderna i era lokaler och bekanta er med
bilderna. Ögna igenom handledningen och använd de övningar
som passar er!
Tankar kring en bild
Titta på en bild och skriv ner de ord som först faller dig in.
Vad är det du ser? Beskriv allt på bilden – färg och färgytor,
form och formkontraster, linje och volym, ljus, mörker och
skugga, rörelse och djup samt alla detaljer och kompositionen
i sin helhet.
Finns det några människor på bilden? Vilka föremål?
Vad händer på bilden? Kan man få fram något om tid och
plats?
Vilken känsla förmedlar bilden? Hur luktar det? Är det
varmt eller kallt?
Vad tycker du om tavlan? Finns det någon detalj som du
tycker om eller inte tycker om? Vilka funderingar har du
kring tavlan?
Hur är tavlan gjord?
Har du frågor till konstnären? Vilken upplevelse vill han/
hon ge åskådaren?
Beskriv tavlan för de andra i gruppen
Beskriv tavlan ingående men kort. Ta hjälp av dina stödord.
Har de andra i gruppen uppmärksammat andra saker än
vad du har?
Om bilden får dig att tänka på något från ditt eget liv, en
dröm eller liknande, kan detta vara ett mycket bra redskap
för dina gruppmedlemmar – berätta det.

Lyssna och se
Sitt två och två. Titta på en bild, till exempel ett vykort eller
en tavla. Den ena blundar och den andra beskriver så noggrant
och uttömmande att den blundande får en inre bild
av hur bilden ser ut.
Försök få med färgerna, stämningen och kroppsställningen
om det finns någon figur med på bilden. Sändaren får
prata tills han tycker att mottagaren har fått en klar och
tydlig bild av hur det ser ut. Sedan får mottagaren titta och
jämföra sin inre bild med den i verkligheten. Mottagaren
får berätta vad det var som missades i sändarens beskrivning.
Byt därefter roller och titta på en ny bild. Pröva nu
tvåvägskommunikation. Mottagaren får nu fråga om detaljer
som han vill veta mer om. Diskutera.
Den här övningen är bra ur många synvinklar. Bl a övar
man upp sin koncentrationsförmåga, lär sig se och formulera
det i ord.
Sjung och spela
Ha allsång tillsammans! Välj sånger som Ni tycker om och
kan sedan länge. Klappa eller trumma rytmen till den fras
som övas. Använd gärna olika instrument som är lätta att
spela på utan förkunskaper så som tamburin, triangel, skedar,
flöjter och munspel. Förstärk övningen genom att med
händerna dirigera och visa tonfallets och melodins kontur.
Agera också ut innebörden i frasen med mimik och gester.
Att sjunga är ett mycket effektivt sätt att komma åt sina
innersta känslor, bilder och associationer. Sång är både
ett kommmunikationsredskap inåt för att stärka den egna
personligheten men också en mycket social aktivitet i kommunikationen
med andra i omgivningen.
Förändra favoritsången
Välj en favoritsång och byt ut delar av texten mot egna ord.
Sången får då en mer personlig karaktär.
Sångcollage
Plocka ord och meningar, som betyder något extra för Er,
från redan färdigkomponerade sånger ur sångböcker, noter
och skivomslag. Skapa nu en ny egen sångtext till en
känd melodi.
Den färdiga sången kan Ni kanske spela in så att Ni kan
lyssna på sången och minnas den bättre. Inspelningen blir
också till något konkret att visa upp för anhöriga och vänner,
vilket i sin tur kan bli ettriktigt trevligt samtalsämne för
vårdtagaren.
Dans
Bjud upp till dans! Hör efter vilka danslåtar som vårdtagarna
minns och kanske de själva har skivorna. Annars
finns det många billiga samlingsskivor på marknaden med
gamla låtar. Möblera om ett rum och gör eventuellt ett
dansschema och dansbiljetter tillsammans.
Musik till bilden
Välj musik som förstärker upplevelsen eller skapa ljud som
Du tycker förstärker upplevelsen av motivet i en bild.

Historik
Musikens nära samband med det dagliga livet återspeglas
i många målningar. Det händer ibland att musikinstrument
återges på en målning utan hänsyn till sin art eller funktion
i det verkliga livet. De avbildas av rent dekorativa skäl.
Musikinstrumentens former, konturer och färger bidrar till
att göra kompositionen fylligare. Ur historisk synpunkt är
målningarna av intresse, då de visar olika instrument och
sättet att använda dem.
Förutom att bilderna anspelar på hörseln så kan dessa
målningar innehålla annan symbolik. De kan referera till
en musikteori med antika rötter. Sedan medeltiden ansåg
man att musiken hade en terapeutisk verkan. Musiken har
en medicinsk kraft och åstadkommer under, den kan bota
melankoli och tristess. Då det gäller de holländska mästarnas
musikstilleben däremot ligger en moraliserande betydelse
närmare till hands. Musikinstrumenten där varnar för
ett lättjefullt och syndfullt leverne.
Stilleben
Den konstnärliga reflektionen över föremålens värld har
fått namnet stilleben, uppkommet ur holländskans Still-leven
som började användas på 1650-talet. Termen stilleben
tillämpas i allmänhet på målningar som är komponerade
med orörliga objekt. Termen kan också tillämpas på målningar
med rörliga förmål, förutsatt att dessa inte är konstnärens
huvudintresse och att de inte bryter känslan av stillhet.
Naturföremålen i ett stilleben måste avlägsnas från sin
naturliga omgivning. Stilleben är unika genom att konstnären
arrangerar kompositionen innan han målar den.
På danska och norska kallas stilleben för oppstilling. Detta
ord säger precis vad det handlar om, en uppställning av
föremål.
Teman
Under stillebenmåleriets glanstid, slutet av 1500-talet
till slutet av 1600-talet utvecklades en mångfald teman:
blomsterstycke, marknadsbild, fiskstycke, köksstycke,
måltidsstycke, frukt- och grönsaksstilleben, trompe
l’oeilstilleben (bedra ögat), naturstilleben, jaktstilleben,
trofébild, praktstilleben och vanitas-stilleben (vanitas =
förgänglighet).
1500- och 1600-tal
1500- och 1600-talens betraktare förstod stillebenets bildspråk
utifrån sina vardagserfarenheter och världsåskådning.
Den genom de fem sinnena fattbara skapelsen bestod
av de fyra elementen jord, vatten, luft och eld; de fyra
årstiderna visade tidens gång. Målaren kunde genom sitt
urval erinra om den av Gud givna ordningen. En luta för
tanken till hörselsinnet, en spegel till synsinnet, ett äpple
till smaksinnet, blommor till luktsinnet och en erotisk anspegling
till känselsinnet. Allt detta tillhörde dock det jordiska
och var som sådant förgängligt. Dåtidens människa
levde ett mer utsatt liv än vi som lever i det högteknologiska
samhället och hade därför en stark känsla för förgängligheten
hos livets goda och livet självt. Detta tar sig i
bildkonsten bland annat uttryck i vanitasstillebenet .

Symbolik
De olika stillebentyperna speglar olika sociala intressen:
trofébilden och jaktstycket tilltalade i första hand adel och
furstar; frukt- och grönsaksstycken var uttryck för förändrade
ekonomiska förhållanden emellan stad och land, borgare
och bönder; blomsterstycket var en återklang av tulipomanin,
en spekulationsvåg i tulpanlökar, där vissa lökar
kunde nå svindlande priser (tulipomanian betraktades som
höjden av mänsklig dårskap) ; frukoststycken och praktstilleben
speglade inte bara ägarens status utan en statusfunktion
som var förbunden med moraliska bud. Har ett
stilleben ett symboliskt innehåll rör detta sig främst inom
tre områden: kristus- och mariasymbolik, måttlighetssymbolik
och förgängelsesymbolik. Mariasymboliken omfattar
ofta hänsyftningar på jungfrudomen, gudsmodern och
kyrkmodern. Kristussymbolerna har ofta anknytning till
passionshistorien inklusive nattvarden, Kristi offerdöd och
uppståndelse. Denna symbolik har en kristen/religiös innebörd
medan måttlighets- och förgängelsesymboliken mer
är av filosofisk karaktär. Måttlighetssymboliken var starkt
förankrad i samhället genom diverse överflödsförordningar
utfärdade såväl av kyrkliga som världsliga myndigheter.
Andan bakom den sammanfattas utmärkt väl av vårt lilla
svenska ord ”lagom”.
Formatet och kompositionen
En oskriven regel gäller formatet på ett stilleben. De föremål
som avbildas skall vara hanterbara - ett glas, en butelj,
en blomkruka, en ljusstake. Ett undantag är stora uppfläkta
djurkroppar, ett motiv som favoriserats av många konstnärer
och som traditionellt räknats till stillebenmåleriet.
Kompositionen är ett annat viktigt särdrag. Ett stilleben
är en iscensättning. Ett obligatorium i stillebenkonsten är
bordet. en yta att arrangera och samla förmålen på, att visa
upp dem på. Bordet kan ha många former ibland syns det
bara en kant i själva kompositionen, ibland återges hela
ytan uppvikt mot duken för att alla föremål skall synas så
tydligt som möjligt.
Både för kontrastens och betydelsens skull infogar stillebenmålaren
ibland ett levande element i sin komposition.
Det kan röra sig om en ödla eller en insekt som kommit
in med grönsakerna från trädgården eller en katt som stjäl
mat i köket.

Brevet

Johannes Vermeer van Delft
(1632-1675)
Holländsk målare. Förmodligen utbildades han till målare i
Delft. Hans motiv är oftast stilla och stämningsfulla interiörer.
Bara ca 30 målningar av honom är kända. Samtliga är
små till formatet. De präglas av stillhet och harmoni. Koloriten
är sval i blått, gult och vitt som kontrasterar mot varmare
partier i bruna nyanser.
Mot slutet av 1650-talet övergick Johannes Vermeer till ett
renodlat interiörmåleri. Motiven är hämtade uteslutande
från hans hem. Det är vanligen ett hörn av ateljén med figurer
och rekvisita insvepta i ett oftast från vänster infallande
fönsterljus. Huvudfiguren är ofta en kvinna inbegripen i en
stilla koncentrationsfylld handling, läsande ett brev eller
sysselsatt med sin toalett, musicerande eller handarbetande.
Han uppskattades mycket av sin samtid men glömdes
sedan bort och återupptäcktes först på 1850-talet.
Frågor kring bilden
Beskriv och samtala om kvinnornas kläder.
Vilket instrument spelar kvinnan? Hur låter det?
Vad håller hon i den andra handen?
Vad tror Du att hon tänker på?
Pratar kvinnorna med varandra? Vad säger de i så fall?
Kan Du hitta noterna på tavlan?
Ser Du skorna i förgrunden? Beskriv dem.
Vad föreställer de båda tavlorna på väggen?
Måla som Vermeer van Delft
Låt någon sitta modell i en dörröppning med ljusinsläpp
från vänster och måla av. Modellen kan vara sysselsatt med
att spela på något instrument under tiden.
Bildteater
Alla tittar på bilden. Sedan går Ni isär i grupper och hittar
på minipjäser. Det gör att Ni börjar prata om vad bilden
egentligen föreställer.

Bordsbönen

Jean-Baptiste Chardin
(1699-1779)
Fransk målare. Han var påverkad av holländskt 1600-talsmåleri
och var den store realisten i fransk 1700-talskonst.
Han målade stilleben, porträtt och intima och innerliga
skildringar av småborgerligt vardagsliv. Färgerna är milda
övergångar av ljusblått, rosa och rödaktigt brunt. Chardin
var banbrytare och en av de främsta företrädarna för den
realistiska riktningen i franskt måleri under 1700-talet.
Chardins stilleben är finstämda, naturalistiska skildringar
och hans genrebilder saknar det drag av sentimenalitet
som präglade den samtida franska konsten.
Chardin fann en teknik och ett målningssätt som helt överensstämde
med hans konstnärssyn och hans personlighet.
Han sa ”man använder sig av färgen, men man målar med
känslan”.
Som ingen annan före honom studerade han valörernas
och reflexernas spel. Med små skimrande rena och vibrerande
penseldrag, som impressionisterna senare trodde
sig själva ha kommit på, låter han en butelj, en kittel eller
en badhandduk framträda ur skuggan, något som fick Diderot
att förvånat utbrista ”Jag förstår ingenting av detta
trolleri”. Och ingen fick heller någonsin se denne gamle alkemist
måla, inte ens hans elever.
Frågor kring bilden
Vad föreställer bilden?
Kan Du hitta några instrument på bilden?
Vad tror Du att barnen äter?
Samtala om barnens kläder.
Vilka föremål känner Du igen på vägghyllan?
Vilken tid på dygnet är det?
Vad tycker Du om färgerna på bilden?
Vad får Du för tankar och känslor när Du tittar på bilden?
Blir Du t ex glad, ledsen, arg, lugn eller rädd? Varför?
Tala om vilken musik Ni tycker bäst om.
Spela på rytminstrument.
Måla som Chardin
Måla med Din känsla, någon som Du tycker om, någon
som är elak, glad, ledsen eller arg.

Mina klenoder

William Harnett
(1848-1892)
Amerikansk målare av irländsk börd. Han målade i gammalmästerlig
teknik, uppställningar av vardagsföremål och
musikinstrument i nästan magisk realism. Han utvecklade
en ovanlig förmåga att framställa böcker, musikinstrument,
jaktvapen och andra föremål med en förbluffande ”trompe
l’oeil-effekt” (bedra ögat), och detta skapade snabbt en stor
efterfrågan på hans målningar. I övrigt präglas hans bilder
snarare av sparsmakad enkelhet. Harnett återgav egenarten
i material som papper, trä och porslin med oerhörd
skicklighet, men nöjde sig inte med ett rent effektmåleri,
utan utvecklade en verklig konst i sina okonstlat naturliga
men stramt avvägda kompositioner och fint avvägda, slutna
färghållning.
En speciell gren av stillebenmåleriet - trompe l´oeil - drev
illusionismen till sin ytterlighet. Trompe l´oeilmålaren avstår
från den perspektiviska rumsframställningen och låter
duken eller pannån vara vad den är dvs en plan yta. Han
kan låta denna yta ta formen av en brädvägg med ådring
och kvisthål på vilken han hänger upp eller fäster upp olika
föremål. Denna typ av stilleben fanns i enstaka exemplar
före år 1600, men dess verkliga blomstringstid infaller efter
1600-talets mitt i Holland varför man ofta använder
den holländska termen quodlibet (diverse) för genren.
Det holländska måleriet spreds från slutet av 1600-talet
över Europa genom utvandrande konstnärer. Under hela
1700-talet och 1800-talets början producerades trompe
l´oeilmålningar runt om i Europa, särskilt i Frankrike.
Man experimenterade med nya former och material. Vid
1800-talets mitt började emellertid europeiska konstnärer
att förlora intresset för denna gren av stillebenmåleriet
som istället fick ett uppsving i Amerika med konstnärer
som t ex William Harnett.
Frågor kring bilden
Tavlans titel är ”Mina klenoder”. Förklara det ordet. Varför
heter tavlan så?
Vad tror Du att det är som hänger i taket? Samtala om hur
man ordnade med belysning före elektriciteten.
Vad kallas instrumentet på bilden?
Beskriv dekoren på keramikkruset.
Vad kallas huset med vingarna? Vad gör man i ett sådant
hus?
Tror Du att den gröna duken är ny eller gammal? Varför?
Vad är det för böcker som ligger på bordet?
Kan Du hitta pennan och bläckhornet på bilden? Samtala
om vad man använde när man skrev förr i tiden. Tillverka
en penna av en fjäder och försök skriva med den.
Spela skivor med flöjtmusik.
Måla som Harnett
Berätta om Dina klenoder. Måla av dem.

Salvador Dali
(1904-1989)
Född 1904 i Figureras i Katalonien, Spanien. Studerade i
Madrid. Dali hade beröring med Freud och surrealisterna,
vilka gjorde spöklika iscensättningar av nästan fotografiskt
återgivna verklighetselement. Han försökte ge en bild
av vårt undermedvetna genom att ställa samman realistiskt
målade bilder av föremål, figurer och landskap på ett
otänkbart sätt. Han har även framträtt som teaterdekoratör,
filmkonstnär, reklam och bokkonstnär, modetecknare
samt som författare.
Surrealismen, den nya rörelsen på 1920-talet, leddes av
skalder som läst Sigmund Freuds skrifter och satte som
mål att utforska det undermedvetna och kasta ett nytt ljus
över allt som döljer sig i människosjälens djupskikt. Här
kan livet framställas i sin totalitet, upplevelsen av det absurda,
av dilerium och extas. Drömmar var viktigare än vakenhet,
de sinnessjuka klokare än de förnuftiga. Man ville
gestalta den verklighet som finns under ytan, som normalt
bara kan uttryckas i drömmar och hallucinationer.
Dali försökte med nästan vetenskaplig noggrannhet analytiskt
och intellektuellt åskådliggöra det undermedvetna,
så att det overkliga inte kan ifrågasättas. Konstnären vägleddes
av en konstant hallucinatorisk energi och uttnyttjade
produktivt simulerade sinnessjukdomstillstånd, ett
slags skapande vanvett.
”Salvador Dalis hemliga liv”
När Dali var sex år ville han bli kock, när han var sju ville
han bli Napoleon. Och hans ärelystnad har sedan dess hela
tiden vuxit. Bortsett från ett förbud om att gå in i köket fick
han lov att göra allt han hade lust till. Han vätte i sängen
upp till åtta års ålder bara för att han tyckte det var roligt.
Han var husets enväldige konung. Ingenting var gott nog
för honom. Hans föräldrar dyrkade honom. På Heliga tre
konungars dag fick han bland sina gåvor en bländade
kungadräkt - en guldkrona prydd med stora topaser och
en hermelinmantel; och från denna dagen gick han nästan
ständigt utklädd i den dräkten.
Dalis bror Salvador dog vid sju års ålder i hjärnhinneinflammation,
tre år innan Dali föddes. Hans död hade gjort hans
föräldrar förtvivlade, tröstade blev de först när Dali kom till
världen. Han fick alltså samma namn som sin döda bror.
När Dali var sju år, beslöt hans far att ta honom till skolan.
Fadern fick tillgripa våld, med största ansträngning släpade
han honom vid handen hela vägen. Han skrek och väckte
en sådan uppståndelse att alla affärsidkare vid gatorna de
passerade kom ut på sina trappor för att titta på dem. Hans
föräldrar hade vid den här tiden lyckats lära honom två saker,
bokstäverna i alfabetet och konsten att skriva sitt eget
namn. Efter ett års skolgång upptäckte de till sin häpnad
att han totalt glömt båda dessa saker.
När han vid tjugotre års ålder studerade vid akademien
och skulle examensförhöras hände följande: Han var angelägen
om att briljera så mycket som möjligt. Han hade
förberett sig väl. Men då han kom upp på estraden där de
tre examinatorerna satt greps han av en plötslig känsla av

likgiltighet, och nästan utan tvekan sa han: ”Jag beklagar,
men jag är oändligt mycket intelligentare än dessa tre professorer,
och därför vägrar jag att låta mig examineras av
dem. Det här ämnet behärskar jag alltför väl.”
Som ett resultat av detta ställdes han inför det disciplinära
rådet och relegerades från skolan. Detta var slutet på hans
studiebana. Han sa om sig själv: ”Jag tycks av ödet vara bestämd
att visa en vild och grym excentritet, vare sig jag vill
det eller inte.” Redan nu var han ryktbar i Katalonien, mindre
för hans målningars skull än på grund av vissa större
omvälvningar som han helt omedvetet givit upphov till.
Ett exempel: 1928 höll han en föreläsning över modern
konst i sin födelsestad Figueras, varvid borgmästaren satt
som ordförande och flera lokala nobaliteter var närvarande.
En ovanligt talrik publik hade samlats för att höra på
honom. När han hade kommit fram till slutet av sitt anförande
märkte han inga tecken på att hans åhörare hade fattat
den slutgiltiga avgörande innebörden i hans sista mening.
I ett plötsligt anfall av raseri skrek han så högt hans
lungor förmådde: ”Mina damer och herrar. Föreläsningen
är SLUT.” I samma ögonblick hände detta: borgmästaren
som var mycket omtyckt, ja, älskad av hela stadens befolkning,
föll död ned vid hans fötter. Uppståndelsen var obeskrivlig
och händelsen hade betydande följdverkningar. I
skämttidningar hävdades att de oerhörda saker han sagt i
sin föreläsning hade dödat honom.
Alltsedan 1929 har Salvador varit klart övertygad om sin
genialitet. Freud lär ha sagt efter att som hastigast mött
honom: ”Aldrig någonsin har jag sett ett mera perfekt exemplar
av en spanjor. Vilken fanatiker!”
Även om mycket i Dalis konst kan förefalla ytligt och utvecklat
efter givna mallar, är hans stora popularitet inte
enbart ett resultat av hans skickliga marknadsföring av
sig själv, utan i högsta grad också av en säregen och rik
bildmässig fantasi och en behärskning av gestaltning och
teknik, som placerar honom bland den moderna konstens
stora klassiker.
Dalis bilder befolkas av små associationsväckande blandväsen,
som både liknar och inte liknar någonting annat. De
låter sig inte tolkas utan måste upplevas. De är bärare av
olika känslor och attityder. På avstånd ser dessa verk glädjande
ut och ger fest åt ögat. Men de är stämmässigt tvetydiga.
Man tycker sig följa ett skeende, och man följer det,
men det bryts genast av en ny helhet. Det blir ett virvlande
karnevalståg med språng från en helhet till en annan. Så
dukar konstnären ett ögats äventyr åt oss.
Ur boken ”Salvador Dalis hemliga liv”

Frammanande av Lenins uppenbarelse

Frågor kring bilden
Beskriv bilden så utförligt Ni kan!
Vad handlar den om?
Finns det flera berättelser i samma bild?
Vad är det för varelser i bilden? Är det en snäll bild?
Försök att gå in i bilden, i fantasin. Använd alla sinnen: titta,
lyssna, lukta, smaka och känn.
Var befinner Du dig när du kommer in i bilden? Är det någon
mer än Du där?
Hur känns det där? Är det spännande, otäckt eller roligt?
Vad kan hända där inne eller vad har hänt?
Var är man i bilden? I ett landskap, på jorden, i himlen, i
rymden, i fantasin eller i drömmarnas land? Hur låter det
därinne?
Vad heter instrumenten på bilden?
Vad är det för insekter på nothäftet?
Beskriv stolen på bilden.
Vad har mannen på ryggen?
Beskriv det som skymtar genom dörren.
Måla drömmar
Måla en dröm Du haft – dagdröm, mardröm eller önskedröm.
Drömmar kan ibland kännas så verkliga att man fortfarande
har dem i sig, långt efter det att man vaknat. Samtidigt
är de ofta helt overkliga. Man vet inte alltid var man befinner
sig. Olika platser smälter samman, och flera saker kan
hända samtidigt eller i fel ordning.
Så länge drömmen pågår verkar allt detta riktigt, men försöker
man berätta det med ord blir det svårare. Ibland låter
det helt vansinnigt. Drömmar kan kanske lättare beskrivas
med bilder, där man kan blanda tid och rum, personer och
händelser i en och samma bild. Vad vore livet utan dagdrömmar?
Det vi drömmer när vi är vakna, visar ofta vad
vi önskar och längtar efter. Hur skulle Du vilja leva livet?
Önskar Du att något spännande ska hända?
Omöjliga figurer
Kombinera två motiv med varandra som t ex en hund och
en båt eller låt en konservburk få bläckfiskarmar. Klipp bilder
ur tidningar och limma ihop dem och få alla möjliga
spännande varelser att framträda.
Måla känslans landskap
Tänk på olika känslor, t ex glädje, värme, kyla, melankoli,
och måla ett landskap som uttrycker den känslan. Ta gärna
hjälp av lite stämningsfull musik.
Det omöjliga blir möjligt
Fundera på omöjligheter som kan bli möjliga i bildens
värld, t ex höghus på havets botten eller en flygande söderhavsö.
Måla till musik
Lyssna på musik och måla känslan.

Fallen ängel

Marc Chagall
(1887-1989)
Rysk målare och grafiker, bosatte sig i Frankrike 1910. Han
har bl a målat drömlika och färgstarka minnesbilder från sin
fattiga barndom i födelsestaden Vitebsk. I hans målningar
finns många anknytningar till ryskt liv och judisk religion.
Hans stil är drömlik, naivistisk, humoristisk och färgstark.
Djur och människor svävar ofta fritt i luften. Han tyckte att
fantasin och känslorna är det viktigaste i livet.
Marc Chagall var den äldste bland nio syskon i en judisk
hantverkarfamilj. Han bestämde sig tidigt för att bli konstnär.
Men vägen dit var inte rak. Han arbetade först ett tag
som retuscherare hos en fotograf och sedan försökte han
sig på att bli skyltmålare. Ett tag fick han bo hos mecenaten
Goldberg, förmodligen som tjänare. Tills sist så nådde
han sitt mål då han började på en skola som stöddes av det
Kejserliga Sällskapet för De Sköna Konsternas beskydd. Chagalls
arbete uppmärksammades snabbt.
”Ända sedan min tidiga ungdom, när jag började använda
en pensel, har jag sökt detta ’något’, som skulle vara i stånd
att spridas, likt en flod som flyter mot fjärran och lockande
stränder. Medan jag höll en litografsten eller kopparplåt,
trodde jag att jag vidrörde en talisman. Jag trodde jag till
dem kunde föra in all min sorg, all min glädje... allt som under
årens lopp korsat mitt liv: födslar, dödsfall, giftermål,
blommor, djur, fåglar, fattiga arbetare, föräldrar, kärleksnätter,
Bibelns profeter, på gatorna, hemma, i synagogan och
i himlen. Och med åldern, livets tragedi i och omkring oss.”
1910 lyckades han sedan resa till Paris. Han påstår att han
hade den ryska jorden under sina skor när han kom till
”konstens huvudstad”, och han tänkte ofta tillbaka på den
fattiga barndomens alla äventyr. Redan 1911 visar han att
han inte var opåverkad av allt nytt han såg. Målningarna får
drag av både de franska klassiska mästarna och samtidens
revolutionerande modernism. Men Chagall svek ändå aldrig
sitt ryska ursprung.
I sin hemby Vitebsk träffade han Bella Rosenfeld som blev
hans hustru. Hon har inspirerat honom till många av hans
målningar. I hembyn grundade Chagall en akademi, som
var öppen för nya konstriktningar. För att hedra den första
årsdagen av revolutionen, uppmanade Chagall alla konstnärer
att delta i en storartad utsmyckning av staden Vitebsk.
Man reste sju triumfbågar, omkring trehundrafemtio plakat
målades, butiksfönstren och spårvagnarna smyckades med
flaggor. För första gången ”har konsten intagit gatorna”.
Chagall har hela tiden arbetat intensivt och förutom alla
målningar har han gjort stora serier med grafik, scendekorer,
mosaiker och glasmålningar.
Chagall har blivit en av vår tids mest populära konstnärer
trots att han inte hör hemma i något läger. Hans intensiva
färgrikedom uppväcker varma känslor, och målningarna
innehåller ofta en mer eller mindre utpräglad symbolik.
Han har alltmer sökt sig tillbaka till sitt andliga ursprung,
till vad han kallat intensiteten i livet. Hans konst får oss att
känna att vi verkligen lever här och nu, och hur fantastiskt
det är att vi är här!
I sitt måleri talar Chagall ett språk som alla eller nästan alla
förstår: hjärtats språk. Hans färg är känsla och hans färger

är oftast en smula vemodiga och helt och hållet genomsyrade
av kärlek, poesi och musik. Men där finns också oro
och melankoli, lite bitterhet, anklagelse och tragik.
Chagalls genomgående tema eller motivkrets är livet självt,
så som han upplevde det. Det är människolivets stora händelser,
födelse, bröllop, kärlek och död som finns i hans
verk. Men det är inte en verklighetsbetonad redovisning.
Med sagoberättarens självklarhet förflyttar han det till det
overkligas rymd. Förvandlingen förbinder det fantastiska
med det verkliga med en logik som är Chagalls egen. För
honom fanns det ingenting otroligt eller märkvärdigt i den
värld han skapade. Han är poeten, diktaren i bild och färg.
Han har öppnat vägar för den fritt fabulerande fantasin
och ett visionärt skapande. Han är en av den moderna konstens
mest inflytelserika konstnärer.
Frågor kring bilden
Titta noga på bilden och hjälps åt att beskriva den. Vad
handlar bilden om?
Vad kallas instrumentet?
Hittar Du mannen med käppen? Vad har han på sig?
Varför tror Du att han har grönt ansikte? Hur tror Du att han
känner sig?
Bilden heter ”Fallen ängel”. Vilken figur kan det vara?
Försök hitta så många runda saker som möjligt på bilden.
Måla drömmar
Samtala om hur man som bildskapare har friheten att
skapa sin egen värld. I bildens värld kan vi förverkliga våra
drömmar och fly verkligheten. Berätta om Era drömmar för
varandra och måla dem sedan.
Fantasibild
I mitten längst ned på tavlan finns en gubbe med en säck
på ryggen. Rita eller måla vad Du tror att han har i säcken.
Barndomsminne
Berätta om ett eget lyckligt barndomsminne. Måla minnena
med pastellkritor och därefter med vattenfärg. Använd
färgerna för att visa hur det kändes, precis som Chagall
gjorde. Sätt upp bilderna på väggen och berätta om Era
bilder en och en.

Litteratur
Bildboken av Eklund, Lassen och Möller, Liber Läromedel,
1981.
Bildkomposition av Torsten Paulson, ICA Bokförlag, 1992.
Breughel av Felix Timmermans, Lars Hökerbergs Bokförlag,
1947, Stockholm.
Fogtdals Konst Lexikon, Förlaget Palle Fogtdal A/S, 1990,
Köpenhamn.
Färg, lek och experiment av Ann Forslind, Alfabeta ,1990.
Färglära av KG Nilsson, Bonnier Fakta ,1982.
Lexikon över modern konst, Raben och Sjögren, 1956, Stockholm.
Lexikon över äldre konst, Raben och Sjögren, 1959, Stockholm.
Lärobok i bild av Brundin, Hasselberg och Kühlhorn, Natur
och kultur ,1989.
Måleri, Generalstabens Litografiska anstalt, 1964, Stockholm.
Måleri, teckning och grafik, Atlantis, 1979.
Stilleben, Nationalmuseum och Bra Böcker, 1995, Danmark.
Vem är vem i svensk konst, Raben och Sjögren, 1993, Italien.
Bildkällor: wikipedia.org

ultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrat
ch gråten tillsammans. Kärleken, ömheten, vä
kapen, minnena, saknaden och sorgen. Kultur
Kultur är att arbeta, bo och bygga.
Kultur är skrattet och gråten tillsammans.
tt trösta och hjälpa. Kultur är tid, tid för varand
Kärleken, ömheten, vänskapen,
minnena, saknaden och sorgen.
id för barnen, Kultur tid är att trösta för och hjälpa. arbetskamrater och vänn
Kultur är tid, tid för varandra, tid för barnen,
id att leva. Kulturen
tid för arbetskamrater
ger
och vänner,
oss
tid att leva.
musiken och konst
Kulturen ger oss musiken och konsten.
ilosofin, idéerna
Filosofin, idéerna
och
och
idealen. Lagen och rätten,
Lagen och rätten, b
biblioteken, teatrarna. Skaparglädjen och skönheten,
fantasin och andakten, drömmarna vid lägerelden,
ioteken, teatrarna. Skaparglädjen och skönhet
dikten, sagan och sången.
Kulturen låter oss se bakåt i tiden och känna samhörigheten
antasin och andakten, drömmarna vid lägereld
med dem som gått före oss.
Kulturen ger oss en hembygd och en historia.
ikten, sagan och Kulturen låter sången. oss drömma om framtiden. Kulturen låter oss se ba
Kulturen ger oss hopp och längtan.
tiden och känna
Kulturen är
samhörigheten
fred på jorden och varsamhet med människor
med
och natur.
dem som g
Kulturen är stilla förundran och mod att leva.
öre oss. Kulturen
Kultur ger livsmod,
ger
hälsa
oss
och välbefinnande.
en hembygd och en his
En dikt av Bengt Bratt
ia. Kulturen låter oss drömma om framtiden. K
uren ger oss hopp och längtan. Kulturen är fred