l - SGC

2.2 Konvertering och energianvändning
I Energikommissionens slutbetänkande [2] skrivs att konvertering från elvärme
i första hand är lönsamt i byggnader med kombipannor eftersom inga
investeringar behövs. En konvertering av 3 TWh el bedöms rimlig till 2010
med måttliga styrinsatser. Olja anses då vara det primära bränslet. Energianvändningen
förväntas öka vid en sådan konvertering eftersom kombipannor
har lägre verkningsgrad då bränsle används. I tabell 2.1, med data från
Konsumentverket [3], ges exempel på årsverkningsgraden då olja, ved eller el
används.
Tabell 2.1: Årsverkningsgrader för kombipannor vid 25 MWh/år ink!. varmvattenberedning
Arsverkningsgrad (%)
Fabrikat el olja ved
CTC Regent 85 78 73
Triomax 88 81 73
Albin Futura 88 81
Cumulus TLO 87 81
CTC 1100 miljö 92 88
Focus-TMV Elit 114B 91 89
Pulsonex 258 90 89
Värmebaronen XPP20 88 82
Som framgår av tabellen sjunker årsverkningsgraden vid bränsleeldning,
vilket ökar energianvändningen vid konvertering från el till bränslen. Ökningen
är markant större då ved används. Renodlade elpannor har enligt
Konsumentverket en årsverkningsgrad på 90-95%.
Elpannor ger möjlighet till en mycket enkel konvertering till gas. Andra
bränslen som olika former av biomassa och olja kräver ett bränslelager och
en skorsten. Därför inskränker sig konverteringskostnaden vid en gaskonvertering
till en väggpanna med installation och anslutning till gasnätet.
Årsverkningsgraden bör vara 85-90% med en icke-kondenserande panna, d v s
en ökning av energianvändningen med 5-11%. Ofta har villor med elpannor
ett radiatorsystem dimensionerat efter 55/45oC fram- och returledningstemperatur.
Med en kondensationspanna bör årsverkningsgraden vara 95-105%,
vilket innebär en energibesparing på 0-11%. Värden gäller med en antagen
verkningsgrad för elpannan på 95%.
9