Att indexera skönlitteratur: Handledning - Svensk Biblioteksförening

1. Inledning
1.1 Skillnader mellan fack och skönlitteratur
5(32)
Facklitteraturen förmedlar kunskap av olika slag och uppfattas av de flesta som logisk och
objektiv. Skönlitteraturen anses däremot ofta som mångtydig och subjektiv, vilket ger
möjlighet till olika tolkningar hos läsaren. Skönlitteraturen är en produkt av författarens
fantasi och underställd författarens egna lagar, även om han eller hon ofta hämtar inspiration
och fakta ur det verkliga livet. Skönlitteratur har dock många gånger även ett informativt
värde och kan ge fördjupning och möjligheter till inlevelse som går utöver den rena
fackbokstexten. Gränsen mellan skön- och facklitteratur är dock flytande. När det gäller barn-
och ungdomslitteratur är gränsen ofta ännu mera flytande. Blandformer mellan fakta och
fiktion tenderar att bli vanligare. Termerna i barnlistan kan därför även användas för
facklitteratur.
Skillnaderna mellan fack- och skönlitteratur gör att man ibland måste använda speciella
ämnesord för skönlitteraturen. Viktiga återvinningsverktyg för facklitteraturen som
klassifikationskod och innehållsförteckning är inte användbara för skönlitteraturen. Det
primära syftet med en romantitel eller en titel på en skönlitterär barnbok är inte att ge en
uppfattning om de ämnen eller miljöer som beskrivs utan snarare att väcka läsarens intresse
för boken. Det primära syftet med klassifikationskoden är inte heller att beskriva romanens
eller berättelsens ämnesinnehåll utan snarare dess språktillhörighet, vilken åldersgrupp den
vänder sig till eller vilken form den har. Kapitelrubriker saknas i skönlitteraturen eller har
samma funktion som titeln, d.v.s. att locka till läsning. Utan ämnesord saknas därför möjlighet
att söka efter ämnen i romaner och annan skönlitteratur i våra bibliotekskataloger.
1.2 Syfte
Ämnesordsindexering har dubbla syften, dels att beskriva, dels att identifiera verk.
Ämnesordslistorna är utformade för att tillhandahålla ett praktiskt verktyg för konsistent
indexering och vara ett hjälpmedel i bibliotekens informationsarbete. Det ska vara möjligt att
hitta en bok i ett visst ämne. Det ska också vara möjligt att hitta en bok där handlingen redan
är helt eller delvis känd.
1.3 Strukturer och termval
Båda ämnesordslistorna består av en systematisk och en alfabetisk del. Den systematiska
delen ligger nära en tesaurus. Här samgrupperas ord inom samma ämnesområden under
övergripande rubriker. Den alfabetiska delen saknar andra relationer än se- och se ävenhänvisningar.
Det är således möjligt att förena snabba sökningar efter lämpliga termer i ett
alfabetiskt register med den överblick som en systematisk uppställning ger.
Strukturen i ämnesordslistorna följer den fasettstruktur, som S.R. Ranganathan utarbetade på
1950-talet och som används i många befintliga listor. Fasetterna, som också utgör listans