Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

biblioteksforeningen.org.test.levonline.com

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

BiblioteksbladetINTERVJU: Pelle SnickarsPÅ GÅNG: Bibliotek PlattanNEW YORK: Filantropi och bibliotekDEBATT: BTJ och granskningsnämnden01:2010


Biblioteksbladet 2010UtgivningsplanNr Manusstopp Annonser Tryck Till posten Hos kunden1 20 jan 22 jan 1 feb 5 feb 10 feb2 22 feb 24 feb 5 mars 9 mars 12 mars3 24 mars 26 mars 8 april 12 april 15 april4 26 april 28 apr 7 maj 11 maj 18 maj5 26 maj 28 maj 7 jun 11 jun 16 junSommaruppehåll6/7 25 aug 27 aug 6 sep 10 sep 15 sep8 29 sep 1 okt 11 okt 14 okt 19 okt9 1 nov 3 nov 12 nov 16 nov 19 nov10 29 nov 1 dec 10 dec 14 dec 17 dec10-15 augusti IFLA Göteborg23-26 sep Bok & Bibliotek


Biblioteksbladet01 : 2010ÅRGÅNG 95PostadressBox 70380107 24 StockholmBesöksadressWorld Trade Center, D5, Klarabergsviadukten70 eller Kungsbron 1,StockholmTel. 08-545 132 30BBL Tel. 08-545 132 40Fax 08-545 132 31Svensk Biblioteksförenings hemsidahttp:/www.biblioteksforeningen.orgPrenumeration på BBLFör medlemmar i föreningen ingårBBL i medlemsavgiften, 350:– förenskild medlem (heltidsstuderandeoch pensionärer 175:–). Övriga betalar500:– (Sverige), utanför Sverige,600:–Ansvarig utgivareChefredaktörHenriette Zorn tel. 08-545 132 41hz@bbl.biblioteksforeningen.orgI redaktionenÅsa Ekström 08-545 132 43asa@bbl.biblioteksforeningen.orgRecensionsansvarigJohannes Rudbergjohannes.rudberg@kb.seGrafisk form: Paolo SangregorioOmslag: Paolo SangregorioRedaktionen förbehåller sig rättenatt korta och redigera manus. Förobeställt material ansvaras ej.AnnonserBo ErikssonKnut Wallenbergs väg 35133 34 Saltsjöbadentel. 08-717 43 55 eller070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.comMoms/annonsskatt utgår ej!TryckNorra Skåne Offset, HässleholmISSN: 0006-1867Svensk Biblioteksförening är enideell förening med uppgift att främjasvenskt biblioteksväsen.Biblioteksbladet speglar föreningensverksamhet, åsikter och ställningstagandemen har också till uppgiftatt väcka egen debatt genom att geutrymme åt andra åsiktsyttringar.Tidningen har en fri och självständigroll och bedrivs med tryckfrihetsförordningensom grund.Denna tidning gick i tryck den1 februari.Den här tidskriften ärTS-kontrollerad.FörordImin konsumbutik har manautomatiserat kassafunktionen.Inte helt och hållet men delvis. Detär jättebra. Om korgen inte harför många varor. Om man inte tryckerpå knapparna i fel ordning. Om man ärlugn och fin och ostressad. Om man förberedersig i god tid på vägen dit – ska jagbetala med kort eller pengar? Inte glömmer att ställaden medhavda kassen på rätt ställe… och inte harförutfattade meningar om exakt var någonstans t exkvittot kan förväntas komma ut… Herregud, hursvårt kan det vara? tänker ni. Det gör jag också omdet inte vore för – en vid det här laget – hel erfarenhetsbankav Monty Python-liknande situationer.Jag ser ändå ljust på framtiden. Effektivisering,som förhoppningsvis ändå på sikt ska komma migtillgodo som kund: lägre priser och mer personal pågolvet. Det sistnämnda har redan infriats. Delvis.Visserligen inte en personalkotte så långt ögat nårnär man vill veta exakt var de har gömt extraprisköttfärsenden här gången eller varför de bojkottarjust Saltås rågkross när de har allt annat ur detta förnämligasortiment. Vid automaterna däremot finnsdet numera alltid någon utposterad för att med förtrolladenycklar och fingrar men väldigt och påtagligtfrustrerat hjälpa mig och alla andra puckon närautomaten kör det stora logiktestet eller bara känneratt: näe nu är det dags för kaffepaus.Obemannat, automatiserat och kompetens somfrigörs för att hjälpa de ovana på golvet, ge ett brabemötande och effektivisera till nytta för kunderna…varför kommer jag att tänka på bibliotek? Konsumär en kommersiell verksamhet och bibliotekenverkar ju i allmänhetens tjänst – men båda tycks pånåt sätt tänka i liknande riktning.När jag funderar på saken finns fler likheter: Precissom biblioteken kan mitt Konsum numera erbjudafilm – till uthyrning, inte till utlån, men viaautomat. Själva filmen måste man hämta i kassan,det bygger i och för sig på att den är bemannad. Annarsfår man hämta den där personen som står ochtrollar vid automaterna. Mitt Konsum har internetdatoreroch precis som på bibliotek är det bra att haUr innehållet:4 Intervju med Pelle Snickars. MarieLouise Samuelsson6 Bibliotek Plattan tar form. Åsa Ekström10 Nätverket för jämställdhet på bibliotek. Åsa Ekström14 Vi minns… Harry Järv. Henriette Zorn16 NYPL och dess donatorer och sponsorer. Elsebeth TankHenriette Zornett kort också. Då blir man medlem ochfår i bästa 2.0-anda vara med och påverkaverksamheten och säga vad mantycker. Med Mera är kunden kung…Konsum och biblioteken – de borde göranåt ihop. Två starka varumärken på vägåt samma håll – vilka synergieffekter!I dessa yttersta tider gäller det atttänka – inte stort, det är förmätet, men definitivtnytt och framtidsorienterat. Det är nytt decenniumoch vi har mycket framför oss och alla goda krafterbehövs, 2010 behöver definitivt inte bli något skitårbara för att 9 av 10 bibliotek känner att strypsnarandras åt: kb ska ju samordna hela branschen, bara ensådan sak. Och inte behöver man något kort för attpåverka och säga vad man tycker, det har KB startaten blogg för. I likhet med Konsum tycker man att inputfrån medlemmar är värdefullt.2010 är det valår också och alla kommer att viljalägga beslag på biblioteken som en valfråga (det är idet sammanhanget jag tänkte man kunde skjuta inKonsum-tanken). Och så ifla i Göteborg i augusti,icke att förglömma. Detta globala elddop där svensklogistik än en gång kommer att visa vad den går föroch att Sverige är en biblioteksnation att räkna med.Hur Konsum-tanken ska in där, har jag ingen aningom. Det ger sig.Men åter till lokal nivå: I mitt Konsum är det juegentligen bara en sak som fattas. Möjligheten attlåna en bok på mitt MedMera-kort. Personal sombemannar därtill nödvändiga apparater finns redan.Mer behövs inte.Avdelningar18 Debatt och kommentar20 Utblick22 Recensioner25 Krönika31 Besserwisser32 Föreningsnytt35 Kalendarium[01 : 2010] biblioteksbladet 3


”Framtidens domkommer att bli hård”Han är ett efterfrågat namn i det offentliga samtalet kring digitaliseringsfrågor. Han debatterarupphovsrätt, agerar hängiven försvarare av Google Books-projektet och föreläser flitigt. KB:sforskningschef, Pelle Snickars, säger också vad han tycker. Om KB, bland annat.Av MarieLouise SamuelssonHan går ut hårt redan från början.Ett nationalbibliotek får helt enkeltinte ha dåligt självförtroende,säger Pelle Snickars.– Men det har tyvärr kb, organisationen ärängslig och vågar inte fatta beslut. Man måstefråga sig vad vi egentligen är rädda för. Att viska bli stämda av Författarförbundet, stim,sami och Copyswede, om vi i demokratiskanda tillgängliggör medie- och bokarvet? Ja,men så låt dem stämma oss! Det kanske ärenda sättet att få igång en ordentlig diskussionom den skriande bristen på digital politikför minnessektorn.Sedan årsskiftet 2008/2009 är han forskningschefpå kb och efter sitt första år på postenär han besviken på utvecklingen ifråga omdigitalisering och tillgänglighet. Han talarom en ”usel” hemsida, om att ”frågor utreds iall oändlighet till förbannelse” och han förstårdem som ifrågasätter nationalbiblioteketslegitimitet.När jag nämner bristen på ekonomiska resursersäger Pelle Snickars att det visserligenbehövs pengar, men att pengar inte är allt,”bristen på utveckling hör också ihop medkonceptet”.– kb vill göra urval, men institutioner skainte sovra i material som forskare vill använda.kb vill producera information som intebara är korrekt, utan också beständig, medandet digitala är dynamiskt, föränderligt.Pelle Snickars efterlyser dynamik också istrategier för utvecklingsarbete. Istället förutredningar vill han se ”praktik”.– Man kan bygga vidare på sådant som inteblivit helt rätt, istället för att vänta. Kulturarvsinstitutionernaslångsamhet öppnar förandra aktörer, som Wikimedia Commons, endatabas med miljoner fria medieobjekt. Ettnationalbibliotek måste ha fingertoppskänsla,inte hålla sig med 1980 års referensramar.Det är alltså ett drygt år sedan Pelle Snickarskom till kb, från Statens Ljud- och Bildarkiv,som nu införlivats med kb.– Det var en väldig kulturkrock, framför alltbeträffande ”det digitala”. slba och kb harkommit olika långt när det gäller att gå frånanalogt till digitalt.Om man är van vid forskarvärldens försiktigheti offentliga debatter och rädsla föratt bita den hand som föder dem, kan PelleSnickars oförblommerade kritik mot sinarbets givare och det sammanhang han verkari, förvåna.Men Snickars menar att det måste vara högti tak på ett nationalbibliotek. Samtidigt är hanett efterfrågat namn i den offentlighet somintresserar sig för digitaliseringsfrågor. Handebatterar upphovsrätt och agerar hängivenförsvarare av Google Books-projektet.Pelle Snickars medverkar regelbundet medUnderstreckare i Svenska Dagbladet, är enflitig föreläsare och konferensdeltagare, somfår applåder och nästan aldrig negativ kritiki den så kallade bloggosfären. Alltså ett prnamnför kb och ett föredöme när det gällerpåbudet att forskare ska ha kontakter med detomgivande samhället.Samtidigt riskerar alltid frispråkiga debattöreratt kramas ihjäl, förvandlas till alibineller i värsta fall hovnarrar som får hållas utanatt någon bryr sig.Hur är det då att verka i ett sammanhangsom man är kritisk till, ja rentav missnöjdmed? Känner han sig som en ensam röst somropar i öknen eller tvärtom som en framtidsman?Siktar han rentav på att bli nästa riksbibliotekarie?Och varifrån kommer hansomisskännliga patos?– Ja, ett visst patos finns väl; men jag ärforskare, inte bibliotekarie. Jag ser mig självsom vänsterintellektuell, även om jag i vissafrågor blivit alltmer liberal. Offentlig förvaltningfunkar ju inte direkt lysande, säger PelleSnickars och anknyter återigen till kb.– Det är grundläggande att det är en skattefinansieradinstitution och att det därförborde vara en demokratisk rättighet för allasvenska medborgare att ta del av vad nationalbiblioteketsamlar in, från Strindbergs handskriftertill tv-program om Palmes död.– Men nu är det inte så. För att få access tillaudivisuella medier måste man vara forskare.Det är orimligt att en institution inte skakunna visa sitt insamlade material i sina egnalokaler.Ett exempel som Pelle Snickars gärna använderär att filmstudenter ifrågasätter varförkb ska få 350 skattemiljoner årligen, om maninte tillgängliggör sitt material.Jag frågar Snickars varför just tjugoårigafilmstudenter ska legitimera nationalbiblioteket?Varför i så fall inte, låt säga, pensionäreri Junsele, som inte givet har dator. Tvåmiljoner har faktiskt inte tillgång till dator ihemmet.Pelle Snickars säger först att det där medpensionärer i Junsele stärker hans uppfattningatt kb inte är något nationalbibliotek,”snarare ett regionbibliotek”. Men han är också,apropå att alla faktiskt inte är uppkopplade,medveten om den digitala (klass)klyftan.– Men visst är Sverige jämförelsevis ettframstående it-land, bland annat beroendepå pc-reformen, lo-medlemmar fick subventioneradedatore. Men om man jämför4 biblioteksbladet [01 : 2010]


– Kulturarvsinstitutionernas långsamhet öppnar för andra aktörer, som Wikimedia Commons, en databas med miljoner fria medieobjekt. Ettnationalbibliotek måste ha fingertoppskänsla, inte hålla sig med 1980 års referensramar, säger Pelle Snickars.med andra länder är de svenska minnesinstitutionernainte särskilt framstående.Vi träffas på kb, i vintervacker omgivningsignalerar själva fastigheten historia, god auktoritetoch atmosfär, en levande verksamhet isamtiden. Vid entrén, nedanför statyer somkan vara från slutet av 1800-talet då kb uppfördes,sitter två unga kvinnor som äter ur vegetariskalunchlådor. Här passerar äldre mänmed klassiskt slitna portföljer. Jag frågar PelleSnickars hur han känner för själva huset ochvisst tycker han (med reservation för den uslaventilationen) om kb-atmosfären. Det var härhan satt och skrev sin avhandling under andrahälften av 1990-talet.Hans skrivbord är påfallande välstädat.Hans tjänsterum är samtidigt ett av kb:s mötesrum,stort, men inte särskilt inbott. Hanavviker från mängden genom att inte ha någonfast anknytning på kb:s telefonlista, utanendast mobilnummer.– Jag behöver ingen fast anknytning, mendet är väl på gott och ont. Jag har flaxat omkringen del det här året, har gjort en sådärhundra föreläsningar och framträdanden.Hur hamnade han från början i minnesbranschen?Pelle Snickars är tämligenointresserad av att prata mer personligt omsig själv, han nöjer sig med att beskriva sinbakgrund som en där ”det var självklart attbli akademiker”. Han intresserade sig tidigtför ”arkivfrågor” och avhandlingen beskrevmedie landskapet kring år 1900.– Det finns många likheter med dagensutveckling. Det kom mycket ny teknik, genomslagför fotografiet och rörliga bilder,filmen ansågs vara lågkulturell konst i likhetmed dagens situation där digitala uttryck inteanses lika mycket värda som tryckta böcker.Men boken som form kommer att minska ibetydelse.Pelle Snickars understryker att han ”inte ärhelt motvalls” i förhållande till kb, han uppskattarbåde kolleger och riksbibliotekarien.Och nej: han har absolut inga ambitioner attefterträda Gunnar Sahlin.Han hoppas få fortsätta i minnesbranschenoch med forskningen. Bland projekten finnsredaktörskap för kb:s skriftserie Mediehistorisktarkiv, vars senaste utgåva heter ”I bildarkivet– om fotografi och digitaliseringenseffekter”; ett eget bokprojekt som handlar omHarry Schein, titeln blir Citizen Schein, alluderandepå Citizen Kane, Orson Welles film från1941 om mediemogulen William RandolphHearst.– Harry Schein använde begrepp som bredbandredan 1972, jodå ordet fanns på den tidenoch Schein är en av Sveriges mest centralamediegestalter. kb är inte bara ett nationalbibliotek,utan också ett av Europas störstamediearkiv.Arbetet tar så mycket av Pelle Snickars tidatt det utesluter fritidsintressen, på ledig tidgäller familjeliv med hustru och en liten dotter.Han hinner i alla fall läsa, skönlitteraturär både hans avkoppling och inspiration, justnu Steve Sem-Sandbergs De fattiga i Lodz ochHerta Müller på tyska, Atemschaukel. Hanläser i tryckt bokform, har ännu inte börjatanvända läsplatta och påpekar vidare att haninte bloggar, ”ett medvetet beslut, det skulleta för mycket tid”.Jag ställer en avslutande och framåtsyftandefråga till Pelle Snickars: Om han kundesia, hur tror han att man kommer att betraktadet här sekelskiftet om hundra år, när någonskriver avhandling, motsvarande Snickarsom dåtidens medielandskap?– Framtidens historiker kommer att frågasig hur vår tids jurister, beslutsfattare ochpolitiker egentligen var funtade som intenyttjade internet – förmodligen den mestproduktiva offentliga investeringen i mänsklighetenshistoria för att sprida informationi demokratisk anda. Jag tror att framtidensdom blir hård över regler som gör det svårt,för att inte säga omöjligt för till och med ettnationalbibliotek att ta den digitala domäneni besittning. Q[01 : 2010] biblioteksbladet 5


Plattanbiblioteket tar form– och lättar på sitt fysiska bagageBoken kommer närmarefolket när Läsesalongenflyttar ner till sitt ursprungligaläge i Kulturhuset.Samtidigt slutar man medpapperstidningarna på grundav besparingsskäl. Menkritiker hävdar att det finnsandra skäl än ekonomiska tillförändringen.Foto: kUltUrHUsetAv Åsa ekströMLäsesalongen i Kulturhuset i början av 1970-talet.Sedan årsskiftet hörs inte längreprasslet av papperstidningar i Läsesalongeni Kulturhuset i Stockholm.Man har sagt upp de 45 prenumerationernapå både utländska och svenska dagstidningar.I fortsättningen kan besökarna enbartta del av de dagstidningar som finns pånätet. Dessutom är 18 000 gamla vinyl- ochcd-skivor utrensade.När bbl besöker biblioteket är de tolvdatorerna upptagna av en eller flera tidningsläsandemän. Tanken är att i augusti när Läsesalongenbyter namn till Bibliotek Plattan ochflyttar ned till gatuplanet, så ska där finnas detdubbla antalet datorer. Enligt Läsesalongenschef Catharina Fogelström ska det finnas möjlighetatt välja om man vill sitta eller stå viddatorerna. Den som drömmer om ett ultramodernthigh tech-bibliotek med touchscreenspå väggar och bord lär bli besviken. Däremotkommer det i framtiden att finnas möjlighetatt fika på en uteservering i anslutning tillbiblioteket. I de gamla lokalerna på plan tvåska Serieteket finnas samt utbudet av filmoch musik. Den delen invigs i januari 2011.Den som prompt vill läsa papperstidningareller inte hittar tidningarna i datorerna hänvisastill Tidnings- och tidskriftsbiblioteketvid Odenplan. Enligt Eric Sjöström, Kulturhusetschef, har beslutet om att rensa ut pappersdagstidningaroch skivor inte varit helt lätt attfatta men tvunget av ekonomiska skäl. Dagstidningsprenumerationernakostar, fram förallt hanteringen av dem, menar han. ”Genomen digital presstjänst har vi nu över 1 000 dagstidningarfrån 82 länder på 39 språk tillgängligaonline (…) Av svensk dagspress innehållerden digitala tjänsten i dag Dagens Nyheter,Svenska Dagbladet, Göteborgsposten, Expressen,gt och Kvällsposten. Vi arbetar på att tafram en onlinelösning även för övrig svenskdagspress som vi kommer att presentera närvi i augusti 2010 öppnar det nya biblioteketvid Kulturhusets ombyggda huvudentré påvåning Plattan”, skriver Eric Sjöström på sinblogg. Internationella dagsnyheter på ettmycket snabbare, innehållsrikare och mermiljövänligt sätt än i dag, hävdar de frälstacheferna. Kulturhuset har också slopat produktionenav egna gratistidningar.På biblioteket har man haft möjlighet attkunna läsa dagstidningar digitalt, menarCatharina Fogelström.o” När vi nu står i begrepp att göra om och flytta delar avverksamheten har vi sagt att vi vill göra dagstidningsläsningenhelt digital. Det kommer inte som en överraskning för våraanvändare.”6 biblioteksbladet [01 : 2010]


2010 är här!Är ditt bibliotektillgängligt?Med CS Library har du i alla fall löst tillgängligheten påwebben. På mindre än en vecka är du igång!Alla pratar om tillgänglighet. Regeringen och EU har satt upp enklar målsättning att "Sverige och Europa skall vara tillgängligt" år2010. Men vad betyder egentligen detta?Du har kanske hört talas om 24-timmarsvägledningen, W3C,WCAG 1.0 och 2.0, ATAG osv. Inte lätt att veta vilka av dessa riktlinjersom biblioteket bör följa. Desto skönare är det då att veta att med CSLibrary uppnår du allt och mer därtill av regeringens och EU:s ambitioner.Med CS Library får du hjälp att skriva och publicera så att alla kan ta del av webbplatsen, oberoende avfunktionshinder. Med CS Library kan du "surfa" till biblioteket från PC:n, Macen, mobilen eller varför intefrån barnens XBox. Gå på biblioteket hemifrån! Tillgänglighet handlar också om att göra bibliotekentillgängliga för de som bor långt ifrån, som jobbar oregelbundna tider eller som av andra skäl har svårt attta sig till det fysiska biblioteket.Kort sagt - med CS Library har ditt bibliotek redan passerat år 2010.Kontakta gärna Rey Langels, VD för Teknikhuset AB,tel: 090-70 87 06 epost: rey.langels@teknikhuset.se så får du veta mer!www.teknikhuset.seTeknikhuset uppfinner och utvecklar programvara och lösningar med människan i centrum för att göra information och teknologi tillgänglig för alla. Produkternautvecklas på Microsoftplattformen, men kan tack vare sin öppenhet (SOA, XML, web services, web parts, m.m.) enkelt användas tillsammans med de flesta system påmarknaden. Våra kunder är kommuner, myndigheter, företag och organisationer med stora krav på säkerhet och tillgänglighet. Teknikhuset har ramavtal med Verva.


” Det finns kritiska röster bland personalen som menar atttidningarna och skivorna har utgjort Läsesalongens hjärta menatt det är något som ”kulturglidar-cheferna” inte riktigt brytt sigom.”o – Att gå över till dagstidningsläsning i digitaltformat har pågått sedan vi började medPressdisplay för ett antal år sedan. Då tog manbort en hel del av de utländska tidningarnasom också fanns där. När vi nu står i begreppatt göra om och flytta delar av verksamhetenhar vi sagt att vi vill göra dagstidningsläsningenhelt digital. Det kommer inte somen överraskning för våra användare, hävdarCatharina Fogelström.Hon håller dock med om att det blir entonvikt på angloamerikansk dagspress ochbeklagar att press från vissa delar av världendrabbas extra hårt. Två afrikanska tidningarförsvinner på grund av att man saknar möjlighetatt lägga ut tidningar på webben.Det finns kritiska röster bland personalensom menar att tidningarna och skivorna harutgjort Läsesalongens hjärta men att det ärnågot som ”kulturglidar-cheferna” inte riktigtbrytt sig om. Det tycks finnas en ängslanöver att inte vara moderna och ligga rätt i tiden.Ett annat argument mot nyordningen äratt man befarar att bibliotekariernas yrkesrollurvattnas och är på väg att ersättas med centralainköp. ”Distributörerna ska plocka ut lådormed böcker och bibliotekarierna ska intepåverka urvalet annat än att utforma kriterierna”,menar en kritisk röst.Catharina Fogelström bemöter kritiken.– Man måste trots allt se biblioteksstruktureni Stockholm som en helhet och inte somseparata öar. Vi kommer inte, som en del befarar,att satsa på flytande bistånd som man görinom ssb. Däremot kommer vi att fortsättavårt samarbete med exempelvis partners sombokhandeln Konstig, säger hon.Det finns de som hävdar att det finns en doldagenda bakom förändringarna, som menaratt bakgrunden till beslutet att slopa skivornaär för att man inte gillat det klientel som dessadrar till sig – som hemlösa och missbrukare –och som har utgjort majoriteten av lyssnare.Enligt uppgifter som bbl har tagit del av, hardiskussionsämnet kommit upp som en punktbåde inom personalgruppen men även högreupp i hierarkin. Det stämmer inte, menarCatharina Fogelström.– Beslutet är ett helt naturligt resultat avdet faktum att musiklyssningen hos oss dalatkraftigt de senaste fyra, fem åren, säger hon.– I dag har vi ett fåtal uppspelningar medsamma personer. Vi vill ha kvar möjlighetenatt lyssna på musik men vi vill förnya formenoch erbjuda digital avlyssning i stället.Biblioteket kommer dock att ha kvar en”analog plats” för den som vill utforska vinylformatet.Den stora skivsamlingen skänkerman bort till den som vill ha och tillgängliggöraden.– Biblioteket ska vara en plats för alla människor.Jag ogillar att det skulle finnas människorsom vi inte vill ha på biblioteket. Allaär välkomna så länge man behandlar varandramed respekt. Vid problem finns det ordningsvaktersom hjälper oss.Catharina Fogelström tillträdde som chefför drygt ett år sedan och intervjuades då ibbl där hon utvecklade sina visioner: ”I mittdrömbibliotek står möten och bemötande icentrum”.Catharina Fogelström menar att biblioteksverksamheteni Kulturhuset byggs på tre ben:– Vårt urval är unikt – grymt bra böcker,skivor och filmer. Något som bland annatinnebär att Dan Brown inte finns i utbudet föratt vi vill lyfta fram det andra som inte synsöverallt. Vi betonar vikten av urvalet inom deämnen vi har. Man ska kunna komma in i biblioteketoch veta att det som finns där är valtav en enda anledning: Att det är väldigt, väldigtbra. Och att det lever upp till kravet av attvara samtida, angeläget och levande!Ben två, handlar, enligt Catharina Fogelström,om att betona upplevelsen och förmedlandet.– Hos oss ska man kunna överraskas ochförutom att hitta det man söker också finnadet man inte visste fanns. Eller ens trodde attman ville ha. Lite som ikea eller som att gåoch handla mat när man är riktigt hungrig.Man kommer hem med saker man inte allstänkt sig!– Ben tre står för att vi aktiverar besökarnaoch erbjuder dem rummet. Det ska blandannat finnas en öppen scen för den som villskapa själv...Avslutningsvis vill Catharina Fogelströmunderstryka att man kommer att satsa på tidskrifterinom a l l a ämnesområden ( litteratur,musik, film, grafisk litteratur och konst) i BibliotekPlattan. Q8 biblioteksbladet [01 : 2010]


Skolverkets bibliotek byterfrån LIBRA.SE till Mikromarc 3Bibliotekscentrum befäster sin position som betydande partner och leverantör tillsvenska folk- och fackbibliotek. Nu hälsar vi Skolverket välkomna till Mikromarcfamiljenoch vi ser fram emot ett givande samarbete.– Vi behövde ett bibliotekssystem som är bättre anpassat till vår verksamhet. Vi harstora förhoppningar, säger Karin Wahlström på Skolverkets utvärderingsavdelning.Reveljgränd 7 ■ 352 36 Växjö ■ Tel 0470-532 530 ■ www.bibliotekscentrum.se


Kvinnodomineratmen inte jämställtDe enda män som varnärvarande när Nätverketför jämställdhet på bibliotekhade sin årliga träff, var desom hänger på väggen isammanträdes rummet.Porträtten i olja föreställer detidigare bibliotekschefernaför Göteborgs universitetsbibliotek– samtliga män.FOTO: Ellen Åberg, GUB.Av Åsa EkströmIslutet av förra årets samlades ett tiotalkvinnor på universitetsbiblioteket iGöteborg när nätverket Jämställdhet påbibliotek hade sin årliga träff. Nätverketsom är ganska löst sammansatt består av ett40- tal personer utspridda över hela landet. Inätverket, som framför allt domineras av nyutexamineradeoch studenter, ingår endasttre män. Inte så konstigt kanske med tanke påatt många ser jämställdheten som en typiskkvinnofråga.Nätverket jobbar för att jämställdhet mellankönen ska ingå som en självklar och naturligdel i bibliotekets verksamhetsområde. Detska finnas en medvetenhet om hur män ochkvinnor använder sig av bibliotekets tjänster– personalen ska vara medveten om hur manbemöter de manliga och kvinnliga besökarna.Nätverket jobbar för att sprida kunskap omhur man kan låta medieinköp och programverksamhetgenomsyras av ett genustänkande.Initiativtagaren till nätverket, SaraFältskog Eldros, menar att jämställdhet ärbibliotekets ansvar eftersom det ingår i biblioteketsfolkbildande, kultur- och demokratifrämjandeuppdrag att arbeta för individernaslika värde för att motverka fördomaroch diskriminering.– Frågan om jämställdhet mellan könen börvara en självklarhet för bibliotekarier. Ingenskulle exempelvis ifrågasätta daisy-skivor iAnna Jonsson och Johanna Lindgren, författarna bakom magisteruppsatsen ”Av kvinnor, för kvinnor.Fy fan!”.biblioteket, menar Sara Fältskog Eldros somstartade nätverket för ungefär tre år sedan.Till vardags arbetar hon som bibliotekariepå Tumba bibliotek med inriktning motungdomar. Hon har alltid varit intresserad avjämställdhetsfrågor och hon bildade nätverketeftersom hon upplevde en brist på kunskapi ämnet bland bibliotekarier. Samtidigtkände hon ett behov av att agera aktivt:– Det finns mer att göra på biblioteket än attenbart låna ut böcker.Reaktionerna lät dock inte vänta på sig närhon lanserade nätverket på Biblist. Kollegorifrågasatte relevansen och tanken med ettjämlikhetsprojekt på en sådan enkönadarbets plats som biblioteken de facto är.– Som om det med automatik skulle innebärajämlikhet! Hur tänker man då? Vi leverju i en manshegemoni. Snarare är det problematisktatt vi inte är mer ifrågasatta. Liksommilitärer och brandmän ifrågasätts utifrånden enkönade aspekten, borde även vi bibliotekarierutsättas för det.Vid nätverksträffen redovisades vilka konsekvensernablir av en ”jamendet ärju redanjämlikt”-inställning.Jenny Samuelsson vidUmeå universitet berättade om sina forskningsresultatsom visar svårigheten, för attinte säga omöjligheten, att hitta feministisklitteratur i bibliotekens databaser – även vidspecialbibliotek som kvinnsam i Göteborg.Systemen som används har en alltför enkelstruktur och grov indelning vilket omöjliggörträffar. Det innebär att kunskap osynliggörs.Jenny Samuelsson menar att det krävs en kunskapsorganisationsom möjliggör indexeringoch klassifikation av feministiska perspektivpå kön och makt – inte enbart breda, tematiskabegrepp. Konkret innebär det att bibliotekariernamåste bli bättre på att mer konsekventindexera lika. Yrkeskåren måste vara mer konsekventmed begrepp och klassa och indexerafeministiskt när det är möjligt, men också påverkaansvariga att införa relevanta begrepp isystemen. Jenny Samuelsson menar att mankan låta användarna vara med och indexera10 biblioteksbladet [01 : 2010]


” Man behöver kanske intealltid med automatik plockafram Ondskan när man skafå unga killar att läsa.”Foto: elleN Åberg, gUb.och tagga material. Dessutom har bibliotekarierockså ett ansvar att hålla sig uppdaterademed forskningsvärldens debatter.Vid träffen berättade de två nyutexamineradebibliotekarierna Anna Jonsson ochJohanna Lindgren från Borås högskola, omarbetet med den gemensamma magisteruppsatsen”Av kvinnor, för kvinnor. Fy fan” där detittat närmare på jämställdhetsarbetet vid sexfolkbibliotek i Sverige. Slutsatsen de drar efteratt ha intervjuat främst bibliotekschefer är attdet inte finns något jämställdhetsarbete atttala om på biblioteken. Personalen ser skillnadermen de ser inte dessa som ett problem.Skillnaderna är av naturen givna.– Man utgår från en särartsideologisk synpå kärnverksamheten där stereotyperna fårråda. Förväntningar gör att genussystemetkan reproduceras, exempelvis genom urvaletav böcker. Istället bör man välja böcker somproblematiserar könsrollerna, menar AnnaJonsson.Biblioteket är en kvinnodominerad sfärvad gäller utbud, bemötande och miljö. Somkvinnor kan personalen inte förutse vad somtilltalar män, hävdar några av dem som intervjuats.Biblioteken är ju till för alla och där allaska hitta något som tilltalar dem oavsett kön.– Man behöver kanske inte alltid med automatikplocka fram Ondskan när man skafå unga killar att läsa. Efterfrågan styr, hävdarmånga, och försöker inte ens bryta dessamönster. Framför allt behövs det mer forskningoch fler användarundersökningar för attta reda på hur det verkligen ser ut, konstaterarJohanna Lindgren.Queer och könsneutralt borde det optimalabiblioteket vara, hävdade en av de intervjuadeyngre informanterna i uppsatsen. Det ärmärkbart ofta som bibliotekspersonal skyllerpå otydliga riktlinjer och mål när det gällersin bristande kunskap och sitt ljumma engagemangför frågan. Det finns faktiskt jämställdhetsplaneri kommunlagen och mångabiblioteksplaner lyfter faktiskt fram jämställdhetsaspekten.Slutsatsen som de bäggeuppsatsförfattarna drar är att man borde sökapengar på alla tänkbara sätt för att bland annatkunna utbilda personalen. Dessutom börStämningen var god under nätverksträffen och kontakter knöts. Fr v Umeå-forskaren JennySamuelsson och Sara Sivre, marknadsförare Kultur i väst.man sträva efter att påverka politiker för attfå till stånd konkreta styrdokument. Det härär något som en del bibliotekarier värjer sigmot och kallar pekpinnar. De hävdar att biblioteketalltid ska stå politiskt och moralisktobundet.– Gemensam värdegrund och samsyn understryks.Men man pratar hellre om jämlikhetoch glömmer jämställdhet mellan könen.Får man in genus i styrdokumenten skulle enförändring ske, menar Sara Fältskog Eldros.De rådande normerna och värderingarnabehöver belysas. Det rådde det total enighetom vid nätverksträffen. Flera av deltagarnadelade med sig av sina egna erfarenheter.Någon berättade om hur det kan gå till vidrekryteringar när biblioteken ska föreställavara jämställda. Oftast blir det männen somvinner när nybakade bibliotekarier med likartadkunskapsgrund, exempelvis vad gäller itkunskap,ska anställas på ett bibliotek.– Det finns ett antagande om att mannen,i egenskap av sitt kön, säkerligen behärskardetta bättre. Jag skulle vilja påstå att män i detsammanhanget är kvoterade i biblioteksbranschen,menade Amanda Glimstad, studentvid Borås Högskola.Det finns tendenser till att rätta till stereotyperendast för syns skull, menade någonannan.Trots att nätverket är löst sammansatt råderingen brist på åsikter och idéer, konstaterarSara Fältskog Eldros. Det finns också upplyftandeoch konkreta exempel i vardagen därkommuner, som t ex Järfälla, arbetar aktivtför att få till stånd ett jämställdhetsintegreratbibliotek.– Vi famlar inte i mörkret. Det enda jag beklagarmed nätverket är att vi inte kan träffasoftare än någon gång om året. Men det är jubegripligt att det blir så eftersom det är ettideellt arbete.När jag ber Sara Fältskog Eldros om exempelpå vad nätverket uträttat så nämner honkonferenser som t ex ”Kenta och könsrollerna”,som stöttades av Svensk Biblioteksförening.På plats fanns bland annat representanterfrån förlaget Vilda för att berätta om värderingari barnböcker. Illustratören och författarenPiija Lindenbaum deltog också liksomen genuspedagog som berättade om sitt arbeteute i kommunen. Sara Fältskog Eldrosavslöjar att hon och Nina Frid har planer påatt skriva en antologi utifrån konferensen omgenus i barnlitteraturen.Avslutningsvis: ryktet förtäljer att chefenför Göteborgs universitetsbibliotek, AgnetaOlsson, har svurit på att inte förevigas somoljemålning i det manliga porträttgalleriet.Hon tänker låta sig fotograferas istället. Q[01 : 2010] biblioteksbladet 11


Lånekort – så mycketmer än bara ett kortUnder 2008 samlade Biblioteksmuseet i Borås in lånekort frånlandets folkbibliotek. Bakgrunden var att man ville dokumenteraden utveckling som skett på området och fundera överden självbild och de attityder som korten förmedlar.Av toMMY oLssonAlla låntagare av lite äldre snittvet ju hur korten ofta såg ut ändain på 1990-talet, blankettliknandegula eller blå papperskort i tunnkvalitet, för det mesta centralt producerade.På många sätt verkade de bygga på en självsynsom handlade om ett slags myndighetstänkandeeller helt enkelt om en annan tidmed andra värderingar och måttstockar därmarknadsföring den här vägen var ett okäntverktyg.Är det helt annorlunda nu då? Ja, förväntningarnavar i alla fall att de nya kortenska spegla en helt annan bild där lokal stolthet,serviceanda och en annan självkänsla ärnyckel begrepp. Biblioteket marknadsför sigoch visar upp sitt varumärke. Korten är lokala,konstnärligt utformade och/eller grafisktdesignade.Resultatet av insamlingen blev överväldigandepositivt på alla sätt. Samtliga kommunersvarade, många med glada tillrop om attdet här var en kul idé. Förväntningarna enligtovan bekräftades också om än kanske intefullt ut.Ett skäl till reservationen är att man påflera håll har börjat använda ett gemensamtlånekort i samverkande kommuner eller somi Värmland i ett helt län. Och det innebär jumed nödvändighet att det lokala tonas nertill förmån för det gemensamma. Ett annat äratt dataleverantörens påverkan när det gällerlånekorten ibland verkar ha resulterat i likartadeoch kanske något oinspirerande kort.Det är inte helt lätt att kategorisera motiven,men ett grovt försök visar att drygt 45 kommuneranvänder sig av kort med logotyper.Ungefär 85 kommuner använder naturmotiveller stadsvyer/-profiler. Knappt 40 har satsatpå bok- eller biblioteksanknytning, flera genomen bild av själva biblioteksbyggnaden.Ett femtontal har, vad man skulle kunna kalla,en renodlad grafisk design men med biblioteksassociationer.Cirka 40 kort avbildar ellerär specialproducerade konstverk. Knappt etttiootal har valt motiv med barnanknytning.Från museets sida har vi gått vidare medkorten och bett en speciell designpanel att gesynpunkter på dem. Panelen bestod av LarsGustaf Andersson, konstnär och reklamman,Lars Eriksson, konsult vid Textilhögskolansamt designstudenten Amanda Nordblad.Panelen hade många synpunkter varav fleravar kritiska. Man tyckte att flera av de kort somvi från museets sida uppfattade som snygga,originella eller roliga saknar tydligt budskap,att man försöker få med för mycket (t ex snyggbild i kombination med en logga som stör) ochatt de brister i skärpa och teknisk kvalitet.I ett första urval lyfte panelen fram ett 20-tal kort som speciellt intressanta och efter ytterligarediskussioner framhöll man särskiltGnesta, Kristinehamn, Nacka och Åmål medett extra plus för Åmål som Lars Gustaf Anderssonkommenterade så här:”Den bild som jag tycker är mest spännandeär Åmåls. Den är artistisk men också med någonform av tanke bakom bilden… labyrinten,snårskogen att söka information i, bokhyllorna…och så det vertikala snittet med ljus… atthitta lösningen…”Ja, så kan man uppfatta ett lånekort. Ochsäkert på andra sätt också! QArtikelförfattaren är föreståndare för BiblioteksmuseetFAKTA BIBLIOTEKSMUSEETBiblioteksmuseet drivs ideellt av Biblioteksmuseiföreningensom startades 1989.Museet ligger i centrala Borås och har till syfte attdokumentera och visa de svenska folkbibliotekensoch folkrörelsebibliotekens historia.På www.biblioteksmuseet.se, kan man under flikenProjekt se samtliga bibliotekskort i samlingen. En filmom museets verksamhet är under produktion. Denfinns under våren tillgänglig på muséets hemsida.Lånekorten som designjuryn tittade lite extrapå. Högst upp Åmål biblioteks lånekort somföll juryn bäst i smaken. Under Åmål: Gnestabiblioteks lånekort. Kristinehamn har valt envintrig exteriör från skridskobanan medanDieselverkstadens lånekort (Nacka) förtankarna till high tech.12 biblioteksbladet [01 : 2010]


Hegas böcker – lätta att läsa. Svåra att motstå.Tror du påspöken?Det gör inte Maja. Hon tycker det är barnsligt att tro på spöken. Men en nattvaknar hon av ett märkligt ljud. Hon går upp och tittar ut genom fönstret. Därute på trädgårdsbänken, sitter en dam med vita kläder och vitt hår! Damen rörsig svävande som ett … spöke … Vem är det? Och vad vill hon Maja?Maja berättar allt för sinkompis Frida och de bestämmersig för att lösa gåtan. Deska spana på Vita Frun.Spöket i trädgården är enbok om vänskap och hur manhanterar det nya och främmande.Författaren GertrudMalmberg förmedlar en finbild av hur nya vänskapsbandknyts. Det är en härligtspännande bok.Läs så får du veta vem denVita Frun är.SPÖKET I TRÄDGÅRDENFörfattare: Gertrud MalmbergOmslag och vinjetter: Emilia SällrydArt nr 7258, ISBN 978-91-858-7732-4Pris 149 kr, 80 sidorFrån 11 år, Hegas-nivå 3, Lix 16Välkommen till HegasMed lättläst menar vi bearbetat språk,kronologisk handling, formgivet för attunderlätta läsandet och att det angesett lixtal samt en Hegas-nivå i boken.Innehållet och handlingen utgårfrån ämnen som intresserar och berörbarn och ungdomar. Det är spänning,dramatik, kärlek, vänskap, sport – allt!Vår vilja är att varje barn ska få läsaböcker och ta del av den underbaravärld som läsning kan förmedla.Anna na HjerpeFörlagschefanna.hjerpe@hegas.sea.hjerpe@hegas.se042-33 03 40Beställ redan nu på www.hegas.se.


Vi minns Harry Järv…foto: Pressbild…bibliotekarien, humanisten, författaren,folkbildaren, översättaren bokmannen, anarkisten…för att bara nämna några titlar ochepitet som kan fästas vid denne mångkunnigeman som 88 år gammal avled den 21 december2009.Harry Järv föddes i Korsholm, Vasa län, Finland1921. I hemlandet Finland är Harry Järvkanske främst känd som frontveteran ochsom debattör. Han deltog som frivillig i Vinterkriget1939. Under fortsättningskriget mellanFinland och Sovjetunionen (1941–44) blevHarry Järv specialist på räder bakom fiendenslinjer, en tid som skildrades i Åke Lindmansfilm ”Framom främsta linjen”, från 2004. Denhandlar om Harry Järv och hans kamrater ochföljer nära hans bok ”Permanent patrullverksamhet– en dagbok i bild” som utkom år 2000och som bygger på de bilder han själv tog frånfronten.Efter kriget flyttade Harry Järv till Sverige,studerade litteraturhistoria, filosofi, konsthistoriai Uppsala och anställdes vid Kungl.biblioteket 1958 där han kom att arbeta påen rad framträdande poster fram till pensioneringen1987. Han var bland annat chef förhandskriftsavdelningen (från 1963) och från1981 fram till pensioneringen var han chef förBiblioteksavdelningen och riksbibliotekariensställföreträdare med titeln biblioteksråd.På Kungl. bibliotekets hemsida står attläsa att Harry Järv även undervisade (under1960- och 70-talen) om bland annat svenskauppslagsböcker och bok- och bibliotekshistoriai kb:s bibliotekskurs för assistenteroch biträden vid forskningsbibliotek. Hanspassionerade engagemang för biblioteksväsendetär både omvittnat och vida känt – engärning som på många sätt kröntes med det900-sidiga praktverket Mänsklighetens minne– en bibliotekshistorisk antologi som Harry Järvtillsammans med Eric Carlquist var redaktörför (läs gärna Anders Björnssons recensioni bbl nr 7/2008). I den medverkar Harry Järvmed hela nio egna texter, bland annat en omfolkbibliotekens utveckling. ”Vägen till folkbiblioteket”inleds med orden: ”Det är minfasta övertygelse att biblioteken är våra viktigastekulturinstitutioner och att de alltid harvarit det, ända sedan man för ca 7000 år sedanuppfann skrivkonsten och snart därefter hittadepå att samla texterna på särskilda ställenoch hålla dem tillgängliga, först för ämbetsmänoch forskare, så småningom också för envetgirig allmänhet.”Vi minns Harry Järv för ett liv i böckernastjänst: som bibliotekarie, som essäist ochförfattare till över fyrtiotalet böcker, somKafka-kännare och översättare till svenska avbland andra Milan Kundera, D H Lawrenceoch T S Eliot, som oförtröttlig redaktör förkulturtidskrifterna Horisont (1954–1977), Radix(1978–1981) och Fenix (1983–1997)… Ett livbland böcker också privat – hemmavid fannsdet egna biblioteket med osannolika 14 000volymer som testamenterats till forskningsbiblioteketTritonia i Vasa.Harry Järv beskrevs ofta som ett enmansuniversitetoch en lärdomsgigat, själv varhan mer anspråkslös. ”Jag är en vanlig normalöster bottnisk bondpojk”, menade han iKurt Mälarstedts fina porträtt av honom i dn2004.Må så vara. Vanliga normala österbottniskapojkar – sådana görs fortfarande. Men ingasom Harry Järv. QHenriette Zorn14 biblioteksbladet [01 : 2010]


Bästa köp direkt!Det ska vara enkelt att göra rätt.Vi fyller hela tiden på avdelningen ”Bästa Köp”i nätbutiken. Där hittar du kvalitetsproduktertill lägsta tänkbara priser. Ständig prispress råder!LinnéaKlassisk bilderbokslåda.Finns i björk, bok och vit.Art.nr. 4325, 4327, 43322.893:-Visste du att...vi faktiskt sänkt priserna 2010 på flera av våra bästsäljare?Ekonomiska inköp tillsammans med smart produktutvecklinggör att vi kan erbjuda exempelvis sökstationer, studiebord,exponeringsställ och förvaringslådor till lägre priser än 2009!EurekaSökstation. Monteras på väggeller hyllgavel. Låsbara sidoluckor.Finns i björk/-bokfaner samtröd-/ grålackerad.Art.nr. 4430, 4431, 4433, 44325.539:-OwlExponeringsställ för bilderböcker,böcker och andra media. Finns itre storlekar och två färger.Art.nr. 3371, 3372, 3373, 3374,3375, 3376Från 168:-PageLätt studiebord, endast 10 kg! Lätt attflytta runt, ställa samman och stapla.FInns i klarlack och vitpigmentlack.Art.nr. 4391, 43924.292:-BiblioteksvaruhusetFörvaringsboxBox i robust utförande, stapelbar.Finns i frostvit, blå och röd. Lockfinns som tillval.Art.nr. 2938, 2939, 2940, 294154:-Beställ direkt. www.eurobib.comAlla priser exklusive frakt och moms.Lammhults Biblioteksdesign AB | Åkergränden 7221 00 Lund | Tel. 046 31 18 50 | www.eurobib.com


Galafesti ekonomisk lågkonjunkturFOTO: Don PollardDonatorer och sponsorerhåller New York PublicLibrary under armarnanär tiderna blir sämre ochbiblioteksverksamhetendrabbas. Möjligheterna ärmånga för den som vill bidramed pengar och engagemang.Fina och rika damer som biblioteksfilantroper. En särskild strålglans spred Brooke Russel Astor då honför flera år sedan accepterade att träda in i kretsen av sponsorer.Av Elsebeth TankTillståndet i samhällsekonomintar påfallande mycket plats i det amerikanskabibliotekssamtalet och avspeglarvilken omedelbar och radikaleffekt den har på bibliotekens budgetar. Detär kris i de voluminösa pengavalven som tillstor del finansierar amerikanska folkbibliotekoch andra kulturinstitutioner. Det är också enstörre press på de offentliga anslagen till detamerikanska kulturlivet.På New York Public Library, nypl, tog mandärför konkret itu med att minska budgetramenför 2010 med omkring 15–20 %. NewYork City och staten New York signaleradebägge en minskning av budgeten på mellan 15och 17 % för 2010.År 2008 förlorade nypl:s egen förmögenheti värde, från 753 miljoner dollar till 540miljoner på ett halvår. Det har naturligtvisbetydelse för storleken på de summor somkan överföras från förmögenheten till biblioteketsårliga budget. I gengäld är det imponerandeatt uppleva den idérikedom ochentreprenörsanda som, trots att det saknas 50miljoner dollar, får allt att gå ihop samtidigtsom verksamheten utvecklas mot nya mål.En donation på 100 miljoner dollar.Framgångsrik biblioteksverksamhet i NewYork ställer krav på ekonomisk styrning. Enexotisk del av arbetet handlar om att locka tillsig och förvalta sponsormedel av svindlandeomfattning. Det sker under omständighetersom verkar främmande för en nordisk själ,uppfödd som man är på offentligt finansieradeoch transparenta välfärdssystem.När nypl på 5:e Avenyn just nu kan renoverahela sitt stora byggnadskomplex trots denekonomiska krisen, är det tack vare en ansenligoch villkorslös donation från Mr Schwarzman.Schwarzman sägs vara den högst betaldaverkställande direktören på Wall Street.100 miljoner dollar har han levererat, utankrav på hur medlen ska användas. David GOffencend, Chief Operating Officer, framhålleri ett samtal att detta är ett stort plus. Det ärmycket förståeligt. Även från vår del av världengillar vi de anslag som inte öronmärktsner till detaljnivå bäst.Vad får sponsorerna ut av sin pekuniäragenerositet? Jag ställer frågan till David GOffencend som berättar att några sponsorerföredrar att vara anonyma medan andra gärnavill hedras på ett passande sätt. Mr Schwarzmantillhör den sistnämnda kategorin. Därförhar han ingått avtal om att använda bibliotekets”naming opportunities”. Byggnadernapå 5:e Avenyn har således bytt namn till ”TheSchwarzman’s Buildings”. Det nya namnethåller just på att graveras in i väggen. Och därkommer det att stå lika länge som byggnadernasjälva.Som brukligt är har namnbytet godkäntsav New Yorks ”Landmarks Preservation Commission”,och dessa ”naming opportunities”representerar enligt Paul Le Clerc, ordförandeoch högsta chef (ceo) för nypl ”ett klart erkännandeav de nära banden mellan filantropioch nypl”.verksamhet för celebriteter. Filantropernaflockas i nypl:s ”Board of Trustees”.Enligt David G Offencend hör denna styrelsetill en av de mest prestigefyllda i sitt slag iNew York. En särskild strålglans spred Brooke16 biblioteksbladet [01 : 2010]


FOTO: Patrick McMullanYoung Lions galafest på biblioteket i den vackra Astor Hall. 350 dollar kostar ett medlemskap i ”Young Lions”, som vänder sig till ”bibliotekssupportrar”som är 20–30 år.Russel Astor då hon för flera år sedan accepteradeatt träda in i kretsen. Sedan har det barablivit bättre.Mrs Astor – änkefru till en son av familjenAstor, den första amerikanska miljonärssläktenfrån omkring år 1800 – fick berömdheternaatt stå i kö för att få sitta i bibliotekets styrelse.De gör det för äran, inte för inflytandet. Ärendenmotsvarande styrelseärenden, föreläggsde 48 medlemmarna för godkännande som enren formalitet. Styrelsen fungerar i stort settsjälvförnyande, nya medlemmar rekryterasuteslutande bland celebriteter från det högstasamhällsskiktet.David G Offencend berättar för mig att detvid utnämningen läggs vikt vid att medlemmarna:1) kompletterar varandra kunskapsmässigtutifrån erfarenhet eller branschkunnande2) har prestige, inflytande och största möjligapersonliga integritet3) är förmögna (varje medlem förväntas minimumdonera 100 000 dollar per år)När man uppnått sin privilegierade statussom styrelsemedlem, sitter man vanligtvistill sin dödsdag. Någon enstaka gång förekommerdet att en styrelsemedlem ombedsatt lämna sitt uppdrag. Det är oftast på grundav små och för få ekonomiska bidrag. Men detär en extraordinär åtgärd.Elitistiska, självförnyande styrelser är naturligtvisoförenliga med den nordiska demokratiskatraditionen. Inte desto mindre tillförde ett klart värde. I fallet New York, både medden makt som följer med den enskildes samhälleligaposition och genom det faktum attde samlas kring en gemensam uppgift: attskapa optimala villkor för biblioteksverksamheteni New York.Andra vägar till engagemang. nyplskapar också många andra möjligheter förmänniskor att bidra med pengar och engagemang.Till exempel genom en rad fantasifullainitiativ, som kanske snarare än att stärkaekonomin bidrar till att stärka människorsengagemang och känsla av att tillhöra en viktiggemenskap.Det kan vara som biblioteksvän där medlemsavgiftenpå 40 dollar ger exklusiv tillgångtill spännande medlemsaktiviteter. Detkan också vara ett 1 000-dollars familjemedlemskapi en biblioteksfilial som erbjuderprogram som främjar barns passion för läsning.Eller vad sägs om ett 350-dollars medlemskapi ”Young Lions”, som vänder sig till”bibliotekssupportrar” i 20–30 års åldern somär intresserade av innovation, unga författareoch andra konstnärer?Vanliga dödliga kan också anmäla sig till”Presidentens Råd”. Det kostar 25 000 dollar,och ger utöver signalvärdet tillgång tilleleganta middagar i förnämt sällskap av t exnypl:s ordförande och högsta chef Paul LeClerk.Även om jag inte passar in på åldersprofilenså ligger min preferens avgjort hos ”YoungLions”. Genom detta exklusiva sällskap skullejag kunna delta i fantastiska galafester på biblioteketi den vackra Astor Hall, uppkalladefter den tidigare hedersmedlemmen, den nuavlidna Mrs Astor. Och det skulle vara särskiltroligt eftersom det är alltför långt mellan galafesternapå Nordens folkbibliotek. Det måstevi se till att ändra på. Q[01 : 2010] biblioteksbladet 17


debatt och kommentar”BTJ binder ris åt egen rygg”Ibtj-häfte 24, 2006, finns på omslagetsinsida texten: ”Granskningsnämndenkvalitetssäkrar inköpsvägledningen”.Därefter beskrivs nämndens arbete.Tre år senare är det slut med den stolta fanan.Strax före jul beslutade styrelsen för btj attlägga ned granskningsnämnden.btj:s häften med lektörsomdömen – somutkommer med 24 nummer om året – betyderlika mycket för bibliotekens medieinköparesom Svensk Bokhandels höst- och vårkatalogbetyder för kulturredaktionernas planeringav säsongens recensionsupplägg. Det finnsinget annat företag, ingen tidskrift, blogg,hemsida, tv- eller radioprogram som hittillspresenterat något som är i närheten avbtj-häftena. De sammanfattar det enormautbudet. Bibliotekarier läser självklart kritikoch litteratur, men att få hela utgivningenlöpande presenterad, med ett omdöme, är tillstor hjälp för att få vetskap om bland annatskönlitterära debutanter och nya upplagor avskön- och facklitteratur.Även för bokförlagen och författarna spelarhäftena en stor roll. För många författare påmindre bokförlag är det enda möjligheten attfå synas och bli bedömd, en chans till att bibliotekensinköpare nappar och ger möjlighettill den okända författaren på det ickeetableradeförlaget att bli tillgänglig på folkbiblioteken.Mångfald, demokrati, yttrandefrihet.Men vad bryr sig ett vinstdrivande företagsom btj – som numera ägs av investmentochriskkapitalistbolagen Ratos och Litorina,– om sådana värden.Genom åren har också btj:s enorma maktpositioni förhållande till biblioteken kritiserats.Lika mycket som ett positivt omdömekan bana väg för en boks tillgänglighet påfolkbiblioteken så kan en kritisk lektör dödaen bok. Den köps inte in och hamnar i ett svarthål. En kartong på en författares vind.Men btj har parerat med att ha skaffat sigtrovärdighet. Författare och förlag och ävenbibliotekarier har möjlighet att överklaga recensioner.Är kortrecensionen ovederhäftig?Finns det fog för att beställa ny recension aven annan lektör? Just där träder den oberoendegranskningsnämnden in. Och har så gjortsen den bildades 1958.Nämnden är genomtänkt sammansatt avpersoner inom humaniora och naturvetenskap:översättare, poeter, prosaister, bibliotekarier,kulturjournalister, biologer, litteraturvetare,bilderboksförfattare. Namnsom Eyvind Johnson, Harry Martinson, SvenDelblanc, Agneta Pleijel, Bodil Malmsten,Lennart Hellsing, Jan Ristarp, Anna-ClaraTidholm, Kerstin M. Lundberg och GunnarHarding har granskat lektörsomdömen somöverklagats.Dessutom har nämnden till uppgift attgranska varje enskilt häfte. Samt lektörerna,vilka får ett skriftligt utlåtande, om sina recensioner,från granskningsnämnden.btj:s maktposition gentemot bibliotekenhar förvisso minskats de senaste åren. Bibliotekariernahar haft möjlighet att skaffaböcker snabbare och billigare genom nätbokhandeln.Men fortfarande är det just btj-häftenasom ger den viktigaste vägledningen vid inköp.Så visst är det begripligt att btj i nuvarandeposition ställer sig frågan: Varför ska vi stå fördenna vägledande service när biblioteken ärotrogna?För ett företag som btj som befinner sigi ekonomisk kris gäller snabba besparingsåtgärder.Vi som sitter i granskningsnämndenanade att något var på gång. Medlemmarsmandat gick ut och de avgående ersattes intemed nya. Sittande ledamöter fick utökadearbetsuppgifter som skulle utföras för sammalåga arvode.Vid ett höstmöte fick vi veta att det fannsplaner på att nämnden skulle bantas rejält,endast ett urval av häftena skulle granskas,recensionerna bli färre.De samlade kunskapsområdena vid sammanträdesbordetskulle nu gå förlorade. Godtycklighetenskulle träda in och ta plats. Våraarvoden skulle dessutom halveras. Den käftsmällenvar förvisso mild jämfört med vad vimer fick höra. btj diskuterade dessutom attta betalt för lektörsomdömen. Är det dit vi ärpå väg? Köpt kritik? Ponera att förlagen i enframtid dessutom betalar för att bli recenseradepå dagstidningarnas ekonomiskt utsattakultursidor.Tanken är svindlande. Vem vill betala för enkritisk recension?Vi i granskningsnämnden tyckte naturligtvisatt budet vi fick var oacceptabelt. Vi villesjälvklart inte med våra namn garantera btj:soberoende under de föreslagna premisserna.Följden blev ett goodbye, kort meddelatstrax före jul.Det finns alltid ett aber när kulturinstitutionersäljs ut till vinstdrivande företag utanintresse och erfarenhet av kultur, bibliotekoch demokratifrågor. Aningslöst förskingrarde sitt symboliska kapital. Bibliotekstjänsthette företaget en gång i tiden. btj – som detnumera heter – vill inte längre tjäna, åtminstonevill inte företagsledningen det. Kvalitetssäkradrådgivning är uppenbarligen intelängre värderad av btj:s ledning. Men företagetoch dess vd Jonas Arvidsson binder ris åtegen rygg. Blir det inte dyrt i längden att säljaut sitt varumärke, och slänga bort förtroendekapitalet?I stället för att fånga upp de biblioteksom vänt sig till andra snabbare, vassaremedieleverantörer väljer btj nu att lägga nedsin viktigaste konkurrensfördel: det oberoendekritiska ögat.Alla som hittills låtit sig vägledas av btjhäftenabör framöver noggrant pröva om detde läser fortfarande är information eller barareklam.Den nedlagda granskningsnämnden:Gunnel Arvidson Nilsson,Anna Bengtsson, Magdalena Jeppson,Anneli Jordahl, Ulf Stark,Magnus William-Olsson.Annonsera i BiblioteksbladetBo Erikssontel. 08-717 43 55 eller070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.com18 biblioteksbladet [01 : 2010]


Stifts- och landsbiblioteket i Linköping tvingas till besparingar som hotar både verksamhet och tjänster.:Facket för akademiker som arbetarmed kultur och kommunikationNedrustning –inte besparingNågra tankar medanledning av artikelnom biblioteket iLinköping i bbl nr9/2009. Det jag skulle vilja läsaoch veta mera om är om Linköpingsbibliotek har en visionför hur de skulle vilja att derasbibliotek fungerade. Om de hadeobegränsat med resurser – vadskulle de göra då? Vilka tjänsterskulle de utveckla? Vilken nyttaskulle de göra? Vilka kompetenserskulle de använda sig av ombara pengarna fanns?Uppsägningar hotarunderbemannat bibliotek8 BIBLIOTEKSBLADET [9 : 2009]Har de någon vision om vad de skulle vilja göra med Linköpings bibliotekom de hade obegränsat med resurser? Hur ser den visionen ut?Vem vill att visionen ska bli verklighet? Är det chefen? De anställda?Besökarna? Alla skattebetalarna i Linköping med omnejd?När jag läste om Linköping i Biblioteksbladet tänkte jag att när detär goda tider så sparar man en del av det ekonomiska överskottet föratt använda i dåliga tider. Nu är det dåliga tider. Ändå måste vi ”spara”.Men det vi gör nu är inga besparingar, det är nedrustning. Att rustaned någonting är något helt annat än att spara. När man rustar nedså stänger man och lägger ned sådant som fungerar utan att det blirkvar något överskott som kan användas senare. Finns det inga pengarför verksamheten så finns det inte. Då kan inte verksamheten fortsätta.Det är därför man ska spara under de goda tiderna. Gjorde vi inte det?Är det därför vi står med skägget i brevlådan nu?Vårt samhälle består av en rad offentliga verksamheter som vi gemensamtbetalar genom skattepengar. Vill vi fortsätta ha den sortenssamhälle? Vad är alternativet? Hur kan vårt gemensamma samhällefungera på ett annat sätt om vi lägger ner sjukvård, skola, omsorg ochbibliotek? Det är det vi gör. Bit för bit lägger vi ner alla viktiga samhällsfunktioneroch kvar får vi ett annat sorts samhälle. Vilka grupperav människor kommer att gynnas av dessa förändringar? Vad gör vimed de verksamheter och de människor som inte klarar av att anpassasig?Vi har just nu en massa resurser i form av folk som kan och vill enmassa. De har know how. Men de har inget kapital. Vad ska vi göra medalla människor som har kunskap som vi inte har råd att använda?tHerese vAn BArneveldStuderande, Bibliotekshögskolan i BoråsFOTO: ÅSA EKSTRÖMA V ÅSA EKSTRÖMBiblioteket i Sveriges femtestörsta stad tvingas dra nerpå allt utom mediainköp ochöppettider. Det kan innebäraatt ett tiotal tjänsterförsvinner från huvudbiblioteketi Linköping.Men redan idag är biblioteketunderbemannat.När det gäller personalbemanningenpå Linköpings stadsbib-jämföra statistik rakt av, menar Bengt Olssonmedveten om att det alltid är vanskligt attliotek ligger man redan bland de som också har samordningsansvar för frågorlägsta i Sverige. Man skulle behövarekrytera tjugo personer för att komma idrott och fritid samt arbetsmarknad.kring barn och ungdom, kultur, utbildning,upp till genomsnittet i Sverige. Åtminstone Minskade skatteintäkter innebär att Linköpingshuvudbibliotek och bokbuss måsteom man jämför med andra kommuner medmer än 40 000 invånare. Baara Huddinge och spara 3,3 miljoner kronor nästa år. Helårseffektenrör sig om cirka 4,2 miljoner kronorLandskrona ligger lägre. Det visar siffror frånStatistiska centralbyrån (scb) som gäller för om man ser till 2011 och framåt. Biblioteketsåren 2006–2008.budget för nästa år uppgår till 59,6 miljoner– Det här är något som inte kommit till min kronor vilket är en dryg fjärdedel av kulturkännedom.Det låter som om vi måste analyseraoch följa upp det här, säger det ansvariga 210 miljoner kronor. Till saken hör att Lin-och fritidsnämndens totala budget på cirkakommunalrådet Bengt Olsson (fp).köping i dag har avtal med privata entreprenörersom exempelvis ansvarar för simhallar.Borde inte du som kommunalråd känna till I det perspektivet ser det ut som om biblioteketfår ta en oproportionerligt stor del avdetta?– Det tycker jag nog. Samtidigt ska man vara besparingarna.BLI MEDLEM!www.dik.se/blimedlemTRYGGHET – DIK:s inkomstförsäkringger dig möjlighet att få 80 procent av dinlön om du blir arbetslös.KUNSKAP – DIK:s medlemsjour svararpå dina frågor om lön, anställningsvillkoroch arbetssituation.KARRIÄR – DIK:s karriärservice finns fördig som vill maximera dina möjligheter iarbetslivet.2010Å R ETS B I BL I O T E KANMÄL NU!www.dik.se/AretsBibliotek[01 : 2010] biblioteksbladet 19


UTBLICKav Tottie LönnAFGHANISTANUtbildning och bibliotekTre decenniers krig och instabilitethar nästan krossat undervisningssystemetoch biblioteken i landet. Fientlighetenmot icke-religiös utbildning blandlandsortsbefolkningen gör att läs- och skrivkunnighetenligger mellan 15 och 28 procent.Många av de skolor som finns på landsbygdenhåller till i tält eller i det fria. Det saknas pennor,papper och böcker – för att inte tala omskolbibliotek.Av de 6,9 miljarder dollar som usa:s Agencyfor International Development (usaid) använtför hjälp till Afghanistan sedan 2002, harmindre än sex procent använts till utbildning.Men det finns idealister. Nancy Hatch Dupreehar ägnat fyrtio år av sitt liv åt att dokumenteraoch rädda Afghanistans kulturarv, skriverAmerican Library Association i samband medatt hon hyllades i Afghanistan för sin insats.Den nu 83-åriga Nancy Hatch Dupree kom tillKabul 1962, reste flitigt omkring i landet ochskrev guideböcker. 1978 när kommunisternatog makten tvingades hon lämna landet menkunde återvända efter 2001 när talibanregimenhade störtats. I sitt arbete har hon bl agått i spetsen för att utveckla landets modernastebibliotek, Afghan Center vid Kabulsuniversitet och dess Box Libraries Extension(able) som delat ut 230 000 böcker till landsbygden.I dagens Afghanistan och sett i sittsammanhang är detta anmärkningsvärt.Kultur- och ungdomsdepartementet ilandet har ansvar för de övriga få offentligabiblioteken, men med en minimal budget.Det finns inget nationalbibliotek och Kabulsuniversitetsbibliotek förstördes nästan heltunder inbördeskriget och under talibanernasmaktutövning. Nu arbetar man under svåraförhållanden i en byggnad utan värme ochmed ett föråldrat bestånd. Biblioteket är intedatoriserat och har få publika datorer. ÄvenNationalarkivet saknar värme och elektricitetoch samlingarna förstörs av insektsangrepp.Nästan ingenting publiceras i landet. Förekrigen hade varje departement i huvudstadenKabul egna omfattande bibliotek. Dessavärdefulla samlingar har gått till spillo – deanvändes som bränsle när det var ont om ved,eller såldes som pappersmassa för tillverkningav påsar.Sådana villkor kan man verkligen kalla enbibliotekarieutmaning!DANMARKDansk forskningsförmedling”Danskernes Akademi” heteren serie program på Danska Radions dr2 somska förmedla universitetens kunskaper tillallmänheten. Under två timmar sänds tjugominuter långa föreläsningar inom i principalla ämnesområden. Programmet sänds fyraeftermiddagar i veckan fördelade på femtonveckors ”vårtermin” och femton veckors”hösttermin” – som ett folkuniversitet. Tillföreläsningarna hör reportage, intervjuer ochdokumentärer. bbc lär arbeta med ett liknandekoncept.Detta folkbildningsprogram är i förstahand ett samarbete mellan universiteten ochDanmarks Radio och är i linje med den nyauniversitetslagen om att förmedla forskningsresultatutanför den akademiska världen.Utöver programmen planerar man att skapaen webbplats med både podcast av föreläsningarnaoch länkar till universitet och andrainstitutioner, däribland folkbiblioteken.Styrelsen for Bibliotek och Medier för ocksådiskussioner med dr om partnerskap. Blandannat förbereds ett avtal med dr om länkartill bibliotekens webbplatser från den nyawebbplatsen. Biblioteken vill också kunnaanvända sändningarna eller delar av dem i sitteget folkbildningsarbete. Ett samarbete mellanforsknings- och folkbibliotek, aktiviteterpå nätet, radio- och tv-sändningar kan varaett föredöme för andra länder och rimmar välmed Danmarks tradition av folkbildning sedanGrundtvigs dagar.(Bibliotek og Medier 2009:4)Audiovisuellt kulturarvStatens Mediesamlings omfattande audiovisuellamaterial har tidigare inte varit tillgängligtför studenter och forskare av upphovsrättsligaskäl. Tack vare ett nytt avtal medavu-kopier har Statens Mediesamling vidStatsbiblioteket nu kunnat digitalisera ochgöra tillgänglig sin samling av 28 000 danskareklamfilmer, och fler digitaliseringar lär detbli, skriver Danmarks forskningsbiblioteksforeningi sin tidskrift Revy (2010:jan/feb).Den unika, så gott som heltäckande samlingen,speglar samhälle, könsroller, språkoch konventioner. Till exempel kan reklamom disk- och rengöringsmedel belysa hurhusmorsrollen skiftat karaktär från 1950-talettill 80-talet.Utöver reklamfilm kommer man på sikt attfå andra typer av material on-line, till exempeldansk musik från de senaste hundra åren, (Nationaldiskoteket)och andra ljudupptagningarfrån 1900-talet. Användningen av radio/tvmateriali forskningen har ständigt ökat ochmed tillgång on-line kombinerat med bättresökmöjligheter ökar den givetvis än mer.En lagändring 2008 gjorde det möjligt attvia ett förvaltningssällskap (avu-kopier idetta fall) få använda verk som det inte är möjligtatt få tillåtelse till av varje enskild rättighetsinnehavare.avu-kopier ger tillgång tilltv-sändningar i undervisningen och hanterarandra upphovsrättigheter av audiovisuelltmaterial. Verksamheten ger bl a tillgång tilldanska och utländska spelfilmer för folkskolor,gymnasier och andra undervisningsinstitutioner.Det är en självständig verksamhetunder paraplyorganisationen Copdan.KINAKina och GoogleSedan år 2006 har Googlefunnits i Kina och underkastat sig att censurerasökresultaten i landet. För det har manfått mycket kritik, liksom tidigare Yahoo ochMicrosoft också har fått eftersom även de viktsig för de kinesiska myndigheternas krav.Google-censuren har bl a inneburit attsökresultat med ord och fraser som censurmyndigheteni Kina anser vara farliga ellerolämpliga, har filtrerats. Dit hör t ex sökbegreppenmänskliga rättigheter, folkmord,4 juni (datum för massakern på Himmelska20 biblioteksbladet [01 : 2010]


fridens torg), Falun Gong eller webbsidor sombbc:s som kan innehålla för Kina olämpliginformation.Nu har Googles datacenter dessutom direktattackerats från Kina. Avsikten visar sigha varit att komma åt kinesiska människorättsaktivisterspersonliga e-post i Googlese-posttjänst Gmail. Kinesiska staten anses liggabakom attackerna. Google överväger nu attlämna Kina om företaget inte får verka utancensur. usa:s utrikesminister Hilary Clintonhar uppmanat Kina att förklara intrånget iGoogle. Då detta skrivs är saken inte avgjord.Kina har över 300 miljoner internetanvändareoch antalet växer lavinartat.Världen för 400 år sedanParallellt med kontroverserna mellan Kinaoch Google visas en unik 400-årig karta övervärlden på Library of Congress. Kinesiska ambassadenskulturråd kallar kartan ”det betydelsefullaförsta mötet mellan öst och väst”.Kina visas i världens centrum och ger enförvånansvärt detaljerad bild av världensolika delar, skriver The Guardian. Kartan (3,6x 1,5 meter på sex rullar) gjordes 1602 av denitalienske jesuiten Matteo Ricci på uppdragav kejsaren Wanli, som använde sig av MatteoRiccis stora och åtråvärda vetenskapliga kunnande.Kartan är välkänd bland specialisteroch kallas enligt bbc för ”Impossible BlackTulip of Cartography” därför att den var såsvår att finna. De sex rullarna rispapper innehålleräven kommentarer, bl a om Nord ochSydamerika som t ex ”Wa-ti-ma-la” (Guatemala)och ”Chi-Li” (Chile), ”Ka-na-ta” (Canada).Florida beskrivs som blomsterlandet ochAfrika noteras ha världens högsta berg ochlängsta flod. Kartan köptes nyligen i Londonför en miljon dollar av James Ford Bell Trustoch kommer att bevaras på Bell Library påUniversity of Minnesota. British Library planerarnu att skanna kartan och lägga ut denpå World Digital Library så att studenter ochvetenskapsmän över hela världen kan studeraden. I Kina också, tro?STORBRITANNIENArkivering av webbsidorKulturminister Margaret Hodge försöker nuskynda på de lagliga möjligheterna för de sexarkivansvariga biblioteken att kunna arkiveraStorbritanniens många miljoner fria webbsidorför att säkerställa landets kulturella, vetenskapligaoch politiska historia, skriver TheGuardian (4/1). Hon har tidigare kritiseratsför att vilja skjuta upp möjligheterna till detmed motiveringen att det fortfarande finns legalaoch tekniska svårigheter. Tories, som trosvinna nästa val, har hittills vägrat ge några beskedom sina avsikter och biblioteken fruktaratt det hela fördröjs ännu längre om ingentingsnart händer. De välkomnar därför kulturministernsnya signaler. Biblioteken har sedanlänge varnat för att de nu riskerar att mistainformation om miljoner dokument (t ex omIrakkriget och Lockerbie-bombningen) ochännu fler kommer man att förlora eftersomdessa sidor inte kan hämtas hem på sammasätt som pliktexemplar av böcker, tidskrifteroch tidningar. British Librarys chef, LynneBrindley, förutspår att mer material kommeratt publiceras i digital form än i tryckt redanår 2020. För närvarande är omkring en tredjedelav alla arbeten enbart tillgängliga i digitalform. British Library måste kunna samla, bevaraoch tillängliggöra det materialet.TYSKLANDBiblioteken i finanskrisenMedan skatteintäkterna minskar så växerde sociala utgifterna. Kulturella och socialabehov får inte spelas ut mot varandra – bådamåste tillgodoses i ett samhälle värt att levai, skriver Olaf Zimmermann i en artikel i tidskriftenBuB Forum Bibliothek und Information.Den tyska grundlagen kräver att budgetenstegvis balanseras och att skulderna minskas.Från 2016 får skulderna för förbundsstateninte överskrida 0,35 procent av bnp, och frånoch med år 2020 får delstaterna inte ta någranya lån. Situationen beskrivs som en tsunamiför biblioteken. En katastrof närmar sig, menvad kan man göra för att det inte ska bli oreparablaskador? Olaf Zimmermann förslår attman skapar en krisfond på federal nivå för attgarantera den kulturella infrastrukturen. Enstyrelse av experter med representanter frånolika delar av kulturen bör få till uppgift attdela ut bidrag för att hindra en våg av nedläggningarvid en ekonomisk nödsituation.Samtidigt måste man på lokal nivå utvecklaplaner för kulturen, inklusive biblioteken.Utan sådana åtgärder går det illa.Hjälp de överlevande i HaitiEfter jordbävningen i Haiti behöver befolkningen akut sjukvård, tak över huvudet,mat och rent vatten. Röda Korset finns på plats för att hjälpa.Ditt stöd går till den akuta insatsen i Haiti och det långsiktiga katastrofarbeteti området.Ge 50 kr genom att SMS:a AKUT till 72 900 eller sätt in pengarpå Plusgiro 900 800-4 och märk talongen ”Haiti”.www.redcross.seErbjuder ditt bibliotek det senaste innehållet inomekonomi, IT och data ämnen?Safari Tech Books Online omfattar deviktigaste titlarna inom teknik för biblioteketsanvändare såsom certifiering,programmering, Web utveckling, Windows,Mac, Adobe programmen och mer.Safari erbjuder över 7 700 titlar från deledande förlagen, inklusive O'Reilly Media ochPearson Technology Grupp, Safari innehållerockså över 300 instruktions videofilmer.Safari Business Books Online levererarnästan 1600 titlar som ger svar pådagens mest viktiga frågor inomföretagsekonomi, ledarskap ochkundservice m.m.Safari är tillgänglig för akademiska ochför statsbibliotek. Vi erbjuderStatsbibliotek en förmånlig lösninggenom Safari Select.Om Ni vill veta mer eller provakostnadsfritt i 30 dagar, Kontakta:martin.blomkvist@proquest.co.ukoch ange koden AD 622 10.[01 : 2010] biblioteksbladet 21


ecensionerRoger JacobssonTypographic man: medielandskap iförändring: studier i provinsens tryckkulturKUNGL. SKYTTEANSKA SAMFUNDET/CARLSSONS FÖRLAG, 2009Tryckkulturens etableringi provinsen är ämnetför etnologen ochmediehistorikernRogerJacobssons nyligenframlagda avhandling iUmeå. Arbetet är längeemotsett och har föregåttsav tidigare publiceradeskrifter såsomBoklig kultur i Umeå före1850, På bokhistoriskt visoch Medierad kultur. Nu har Jacobssons åriga forskning inom den norrländska bok-månghistorienfått en ny skepnad och ska bedömasutifrån det sammanhang som en avhandlingingår i.Studien är en bastant volym med vackertutformad typografi av den tryckerikunnigeJacobsson själv. Texten disponeras i åtta huvudblock,varav den egentliga undersökningenutgör ungefär hälften. Inledningsvis får läsarenbekanta sig med det mesta som rört siginom forskningen när det gäller tryckkultur,bokhistoria, mediehistoria, kulturkommunikation,etnologi m m. Mångfalden är charmfull,men också problematisk. Vilket ben ståregentligen Jacobsson på? Var ligger tyngdpunkten?Den vetenskapliga pluralismen harjag inget emot, men de djupa kunskaper somJacobsson besitter och det angelägna ämnesom han så länge sysslat med, tenderar attdränkas i preludier. Som läsare längtar manefter att den spännande berättelsen om Norrlandstryckerihistoria under sent 1700-tal ochtidigt 1800-tal ska ta sin början.Men det bör också sägas att en uppmärksamläsare kan lära sig mycket på vägen avden lättlästa redovisningen av tidigare forskning.Den ger utblickar och väcker idéer ochdet är nog så Jacobsson har sett på sin uppgift.Forskningsfältet bokhistoria söker ständigtefter sina former och har i Sverige fått sitt sätei Lund dit avhandlingsarbetet har kopplingar.Jacobsson har emellertid valt att utforma sinegen variant och förenar intresset för trycksakermed ett etnologiskt perspektiv där detegentligen är de bokproducerande människornasom aktörer och nätverksbyggare i engiven historisk situation som är huvudsaken.Avhandlingen hade vunnit på att slipas ytterligarei denna argumentering.Låt oss gå till sakförhållandena och granskaJacobssons framställning av hur ett modernaremedielandskap etablerades i Norrland under1800-talet. Vilken ny kunskap kan utvinnasur resultaten? De tyngre empiriska kapitlenhandlar om läsare, läskultur, läsesällskap,lärdomsstadens tryckkultur, lärdomsstadens”omland” och landsortsstadens tryckkultur.Som bibliotekarie kan jag inte låta bli att saknapositionsbestämningar i rubriksättningen.Det är ett känt faktum att en avhandlingoftare används som uppslagsbok och källatill sakuppgifter än att den blir föremål fören samlad läsning. Orterna Härnösand, Skellefteå,Själevad, Vasa och Umeå kunde gott hanämnts i rubrikerna till gagn för lokalhistorisktintresserade. Detta är särskilt viktigt föratt den unika källforskningen ska komma tillsin rätt.Jacobsson tecknar en rad intressanta ochväl avvägda personporträtt. Här diskuterarförfattaren också svårigheterna med att kommaaktörerna och deras produkter inpå livetpå grund av ett ofta otillräckligt källmaterial.Särskilt fäster man sig vid den läsande pottasketillverkarenAbraham Haeggström utanförSkellefteå, den intellektuellt isoleradeprovinsialläkaren Daniel Erik Naezén i Umeåoch hans läsesällskap, prosten Carl JohanHolm i Själevad och hans kraftfulla insatserför tryckkulturen samt boksmugglaren PehrMagnus Lundberg som etablerade det förstatryckeriet i Umeå 1840. Lundberg återvändedock till sitt ursprung i Vasa. Kontakternaöver Bottenviken mellan Sverige och Finlandär väsentliga – särskilt med tanke på attundersöknings perioden sammanfaller medrikssprängningen 1809. Utbytet mellan de tvårikena skymtar ideligen i Jacobssons arbete.Likaså förs intressanta resonemang om hushållningssällskapensoch läsesällskapensbetydelse i den sköra borgerliga offentlighetsom etablerades i provinserna.Regelverket kring tryckerietableringaroch bokhandel satte sin prägel på makt ochkontroll i förhållandena mellan centrum ochprovins. Hur medielandskapet fungerade iden provinsiella praktiken framstår därförsom angeläget att utreda. Skildringen av deofta karga och begränsade förhållandena i detnordligare Sverige blir i långa stycken en historiaom pionjärer som arbetade i motvind.Och Jacobsson lyckas levandegöra denna processmed alla sina komplikationer. Alldelesgivet ingår detta utforskande av provinsenstryckkultur i det sammanhang av insatsersom gjorts kring Norrlands kulturhistoria,Norrländsk uppslagsbok etc. Man kan intelåta bli att också starkt associera till ÅkeÅbergs avhandling om Västerås bokliga kultur.I ljuset av Jacobssons och Åbergs gedignainsatser står det klart att studierna av provinsernaskulturliv bara har börjat.Gunnel furulAndBibliotekarie och fil. dr i litteraturvetenskapJenny Hedman och Anna Lundh (red.)Informationskompetenser: om lärandei informationspraktiker och informationssökningi lärandepraktikerCARLSSONS FÖRLAG, 2009Informationskompetenssom ett begrepp isingularis, möjlig attgradera med hjälp avgemensamtformuleradekriterier för olikastadier, har länge varitmål för utbildningsaktiviteterframför allt iden akademiska biblioteksvärldenmen kanske i mindre grad föremålför analys och problematisering.Uttrycket information literacy fyllde 35 år2009. Benämningen myntades 1974 och 1989listades i de numera över hela världen spriddastandarder, som acrl – Association of Collegeand Research Libraries – stod bakom.Förra året firade man alltså också ett 20-årsjubileumför dessa kriterier samtidigt sompresident Obama proklamerade en årligenåterkommande information literacy month. INorden har vi varit mer tveksamma till standarderoch frågat oss om det överhuvudtagetär möjligt att hitta gemensamma överförbaradelar i informationskompetensen, som kanläras in, examineras och tillämpas på olikaområden.22 biblioteksbladet [01 : 2010]


Utgivarna av denna bok använder med vetetbegreppet i pluralis och vill ta upp till diskussionom man inte i stället måste tala om flerinformationskompetenser beroende på situationoch sammanhang. Tydligare fokuspå sociala och kollektiva aspekter har varithuvudsyftet.Boken är nr 1 i en serie på sex böcker: Lärandeoch IT, tillkommen inom kk-stiftelsens forskningsprogramLearn-it. Ambitionen är attinnehållet ska täcka ett brett fält teoretisktoch empiriskt. Målgruppen finns på lärar- ochbibliotekarieutbildningar och bland yrkesverksammabibliotekspedagoger och lärarepå olika stadier.Rapporterna omfattar forskning på allanivåer från förskole- till högskoleområdet liksominom yrkeslivet. En grund läggs i förstakapitlet där Roger Säljö skriver om det socialaminnet och medieutvecklingen från lertavlortill internet. En avgörande förändring menarhan ligger i våra förväntningar på vad detinnebär att lära. Det viktiga är inte längre återgivandetav information utan att själv producerakunskap och kunna förmedla den, vilketställer helt nya krav.Den teoretiska bakgrunden belyses avLouise Limberg, Olof Sundin och SannaTalja, som presenterar tre perspektiv: detfenomenografiska, som sätter den lärandessynsätt i centrum, det sociokulturella, sombetonar kontexten och det diskursanalytiska,där makt och påverkan är centrala delar.Författarna argumenterar för att begreppetinformationskompetens(er) är mångfacetteratoch inte kan fångas in i standardiseradelistor över färdigheter. Källkritiken kommerdärmed alltmer i förgrunden.Två rapporter handlar om yngre skolbarnoch pedagogers uppfattning om den godabarndomen respektive skolelevers forskningmed hjälp av datorn. En intressant slutsatsär att tidigare traditionell läsinlärning harutvidgats och innebär behov av fler medieroch redskap för utveckling av många kompetensersamtidigt. Man talar här snarare om”literacies” än ”literacy”. Själva användandetav information bör studeras och elevernasökande sociala förmåga till kommunikation iwebb 2.0-miljöer utnyttjas.Ola Pilerot skriver om ingenjörers och sjuksköterskorsförhållande till informationskompetensunder och efter studierna. Han tarupp faran med alltför allmänt hållna lärandemåloch hävdar att dessa till och med kan varaett hinder för vissa yrkeskategorier, som använderinformation på ett helt annat sätt i sinpraktik jämfört med under utbildningstiden.Fler rapporter rör livet efter studierna inomolika yrken. En innehåller intervjuer med nyanställdavid dsb – Danske StatsBaner – meden anmärkningsvärd slutsats att det till ochmed är möjligt att i en praktikgemenskap utvecklasystem för inkompetens.Boken avslutas med en intressant framåtsyftandedel där konsekvenserna av användningenav olika medier och den tekniskautvecklingen diskuteras liksom de nya interaktivainformationsresurserna och derasbetydelse.Redaktörerna sammanfattar i ett avslutandekapitel sina reflektioner kring temat i antologin.Där uttrycks också kritik mot unesco:ssatsning på s k ttt:s – Training The Trainers– workshops i informationshantering, somsyftar till att utbilda nyckelpersoner i olikaregioner av världen så att dessa i sin tur kanstarta liknande kurser i sina hemländer.Det är sant att det ibland i retoriken kan finnasen världsförbättrarton men medvetenhetenär stor om att det inte finns någon mall tillämpbari alla sammanhang. Man har framförallt försökt att föra ut informationskompetenseni just kontexter (!) utanför biblioteksvärldensom ekonomisk utveckling, socialochhälsovård etc. Man har också en pågåendediskussion om andra kompetenser (!), t ex denorala kommunikationens betydelse.Forskningsrapporter är per definition sällanlättlästa utan oftast fyllda av ämnesspecifikatermer och inomvetenskapliga formuleringar.Språket i boken är ibland stolpigt och inte lättatt tränga igenom för en läsare som inte tillägnatsig diskursen. Roger Säljö visar i sitt kapitelatt det ändå går att på ett glasklart språkbeskriva något svårt så att alla kan begripa.Boken Informationskompetenser är den förstai sitt slag i Sverige och Norden och därförmycket värdefull trots sin relativa svårighetsgrad.En gedigen referenslista avslutar varjekapitel vilket gör den särskilt användbar. Attlyfta bibliotekspedagogiska verksamhetertill en vetenskaplig nivå är nödvändigt och vihar länge efterlyst forskning kring och rapporterfrån området i vår del av världen. Detkan också bli resultat av Svensk Biblioteksföreningsnyinstiftade Råd för forskning ochutveckling.Christina TovotéStockholms universitetsbibliotek[01 : 2010] biblioteksbladet 23


Månadens uppsatsInte som vilketbiblioteksbesök som helstLiknar internernas besök på fängelsebiblioteket ett vanligt biblioteksbesök och ska det göradet? I uppsatsen Information innanför murarna har Katarina d’Aubigné och Katja Ehnevidundersökt hur fängelsebibliotekarier ser på information.Av Anna Kåring WagmanKatarina d’aubigné och KatjaEhnevid har gjort intervjuer mednio bibliotekarier vid lika mångaanstalter i Götaland och ställtfrågor om lagstiftning och riktlinjer för verksamheterna,om bibliotekariernas relation tillanvändarna och om synen på användarnas tillgångtill information.En – av flera – röda trådar i uppsatsen är attbibliotekarierna vill att de intagnas biblioteksanvändningska vara så lik ett besök på ett folkbiblioteksom möjligt. Samtidigt är det tydligtatt situationen på många sätt skiljer sig frånbruket av ett vanligt bibliotek.De riktlinjer som finns för vilken informationsom ska vara tillgänglig för de intagnaunderstryker deras rättigheter och betonarlikheterna med ordinarie folkbiblioteksverksamheter.I kriminalvårdens skrift Biblioteksverksamhetvid kriminalvårdens anstalter ochhäkten skriver man att de urvalsprinciper somgäller för folkbiblioteken även ska gälla förkriminalvårdens bibliotek. Skriften ger exempelpå att media med rasistiskt, pornografiskteller annat grovt diskriminerande innehållliksom media som direkt uppmanar till brott,därför inte ska köpas in eller lånas ut.Även ifla har utformat riktlinjer somframhåller likheterna med folkbiblioteken.Där står: ”En person som sitter i fängelse harinte avstått ifrån sin rätt att utbilda sig och attta till sig information, och fängelsebiblioteketskall därför erbjuda media och service jämförbaramed vad folkbibliotek i ’den fria världen’kan ge. Restriktioner för tillgång till biblioteksmaterialoch service skall bara tillämpasnär en sådan tillgång bedöms som en klar säkerhetsrisk.”Majoriteten av de intervjuade bibliotekariernaär också positiva till en generös tillgångtill information. De tycker att internerna börha tillgång till folkbibliotekets hela beståndoch att det inte ligger någon fara i detta.Våren 2008 skärptes lagstiftningen. Lagenuttrycker numera att en intagen inte fårta emot och inneha böcker, tidskrifter ochtidningar som kan äventyra ordningen ellersäkerheten eller som kan antas motverka denbehandling som den intagne genomgår. Någraexempel på vad det kan vara ges däremot inte.Vissa anstalter har formulerat egna riktlinjer,till exempel förbud mot böcker om Hells Angels,medicinalväxter eller vapen. Riktlinjernakan dock skilja sig åt. En bok som Svensk maffiaär t ex förbjuden på några anstalter, medanden lånas ut flitigt på andra.De flesta anstalter saknar däremot uttaladedirektiv. Detta i kombination med otydlig lagstiftningoch riktlinjer som inte fullt ut problematiserarverksamheterna gör att besluten ominternernas informationsstillgång ofta fattasav den enskilde bibliotekarien. De intervjuadebibliotekarierna menar att praxis varierar ochatt man ofta avgör från fall till fall. Uppsatsenger exempel på hur åsikterna om var gränsenska dras skiljer sig åt bland de nio bibliotekarierna.Det förekommer också konflikter mellanpersonal och bibliotekarier om internernasinformationstillgång på grund av att anstaltspersonalenofta förespråkar hårdare restriktioner.Internernas informationsönskemålkan inte alltid uppfyllas, vilket kan upplevassom frustrerande för bibliotekarierna.Det finns även andra förhållanden som göratt besöket på fängelsebiblioteket skiljer sigfrån ett vanligt biblioteksbesök. Några fängelsebibliotekarierhar inte tillgång till datoroch uppkoppling utan har bara papper ochpenna till sin hjälp. Ibland är, på grund av säkerhetsskäl,anstaltspersonal närvarande ochen bibliotekarie har av anstaltspersonalenblivit ombedd att anteckna om några internervarit särskilt angelägna om att få tag på böckeri vissa ämnen.De flesta bibliotekarier försöker bortse frånanvändarnas bakgrund och vill helst inte vetavilka brott de har dömts för. Många känner empatiför de intagna och upplever att eventuellatidigare fördomar kommit på skam: ”... om manhar beställt ett fjärrlån så kanske det kan varalite knixigt men låntagaren är väldigt angelägenom att få det ... och sen så tänkte man att’fanken den här kommer nog jag att bli av med’liksom, sådär. Men sen så kommer boken tillbaka.Alltså att det är, det är... det är ju en litenknäpp på näsan mot en själv också, på så sätt.”Några upplever ett extra stort ansvar föranvändargruppen och man vill kunna bidratill internernas återanpassning till samhället.Intervjuerna ger exempel på att man fått enmer personlig relation till någon eller någraintagna, särskilt till personer som avtjänarlånga straff – med tiden lär bibliotekarienkänna deras läsvanor och tar med böcker somman tror kan passa.Efter att ha läst uppsatsen framstår det tydligtatt fängelsebiblioteksbesöket skiljer sigfrån ett vanligt biblioteksbesök. Det finns därmedett glapp mellan riktlinjernas och bibliotekariernasideal för biblioteksverksam hetenoch hur verkligheten ser ut. Anledningen är atttvå fundamentala samhällsprinciper krockar:Grundläggande demokratiska ideal om individensrätt till information kolliderar med samhälletskrav på att brottslingar ska bestraffas/rehabiliteras och förhindras att utföra flerbrott samt att ordningen vid anstalterna upprätthålls.En otydlig lagstiftning och idealiseranderiktlinjer lämnar över ansvaret till denenskilde bibliotekarien, vilket ibland leder tillfrustration. Det leder också till ett visst mått avgodtycke – om en intagen ska få tillgång till entitel eller ej beror på vid vilken anstalt personenavtjänar sitt straff och vilken bibliotekariesom arbetar där.Katarina d’Aubigné & Katja Ehnevid: Informationinnanför murarna – en studie av fängelsebibliotekariersuppfattningar om informationsförmedling tillinterner, Lunds universitet 2008.24 biblioteksbladet [01 : 2010]


.............................................................................................................................. krönikan...............................................................................................................................notiserAnnina RabeMan blir upprymdNordiskt projekt:Bibliotek som lärmiljöerHäromåret var den lilla dalaortenStjärnsund i alla medier, påett obehagligt sätt. Det var där denlilla flickan Engla blev mördad,och den olycksaliga platsen kommer för evigtatt vara förknippad med ond bråd död. Traktenskända författare, Annalisa Forssberger(1906–88), är det sannolikt betydligt färre somassocierar till.Annalisa Forssberger var i första hand prosaist,med en mängd utgivna böcker ändafram till sin död. Hennes skönlitterära stil,som ofta gavs uttryck i novellform, kännetecknasav en melodisk sprödhet. Hon experimenteradeen hel del med formen, vilket inteminst märks i den fragmentariskt uppbyggdakollageromanen Brandgatan. Hon kalladesockså ibland för en förnyare av arbetarlitteraturen.Hon är sorgligt bortglömd idag.Annalisa Forssberger arbetade också en heldel på bibliotek. I min bokhylla har jag en litenskarp essäsamling vid namn Enid och Eros från1959. Där skriver Forssberger om sin syn pålitteraturen, främst ur bibliotekssynpunkt.Biblioteket som miljö och kunskapsinstitutionavhandlas; dess bestånd, dess låntagare,dess uppgift och sist men inte minst – dessmagi. Hennes skönlitterära begåvning kommerfram i beskrivningarna av biblioteket vidstängningsdags, platsen där ”trappsteg eftertrappsteg leder ned i det förflutna”.Men framför allt gör hon sig till en kvalitetslitteraturensförsvarare. Hon resonerar kringhur man som bibliotekarie hanterar bestsellersoch masslitteratur; vissa frågeställningarär lika aktuella idag som de var 1959. Enmycket underhållande essä handlar om hurde vid den här tiden rätt grånade fyrtiotalisterna(alltså den generation författare somutmärkte det litterära 40-talet) en gång togsemot på biblioteken. Gamla nummer av Biblioteksbladet(som ju fram till 1970 innehöllskönlitterära recensioner) får sig en känga försin bristande förmåga att förstå den unga litteraturen.Forssberger citerar vällustigt bbl:somdöme om den betydelsefulla diktantologinFem unga från år 1929, där recensionen avslutasmed: ”För folk- eller skolbibliotek kan bokennäppeligen erbjuda mycket värde”. OmKarl Vennbergs Halmfackla lyder bbl:s omdöme:”Besynnerligheter, vilkas anspråk påatt vara poesi högst sällan kan godtagas”. Ochså vidare. Och på grund av dessa ofta märkligarecensioner, menar Forssberger, bestårbibliotekens bestånd fortfarande av många”gåtfulla luckor”.Översatt till idag låter det inte alldelesolikt det som kritiska röster ibland skyllerbtj-recensionerna för.Mest rasar Annalisa Forssberger mot kriminalromanenoch dess omåttliga och för henneobegripliga popularitet, inte minst på biblioteken.I kapitlet som behandlar Enid Blyton(som också åsyftas i bokens titel) skriver hon:”Det kommer en dag i en biblioteksanställdsliv när hon inte längre orkar prestera ett giltigtförsvar för begäret efter mordboken. Detslår upp som en stank från en pesthärd; enhyckleriets och självrättfärdighetens avgasningsventil.Den som ständigt befinner sigintill den är en dag så förgiftad av ångorna atthon kräks över disken”.Det är sällan att någon som skriver om bibliotekidag tar till sådana kraftuttryck. Att läsaAnnalisa Forssbergers biblioteksessäer gör enupprymd och vederkvickt. Det får en att inseatt en hel del har förändrats, men kanske inteså mycket ändå. Grundfrågeställningarna, debrottas biblioteksvärlden fortfarande med.Nyutgåva, någon?TVÅ BiBLioTEK i Köpenhamn (Husum ochSydhavnen), fyra bibliotek i Malmö (Bellevue,Garaget/Stadsbiblioteket, Lindängen ochRosengård) och ett bibliotek i Oslo (Stovnerbibliotek) deltar i ett gemensamt projekt underrubriken: ”Livslångt lärande – integrationgenom biblioteken som lärmiljöer”. Projektetsmålgrupp är vuxna i livslångt lärande – desom följer en specifik kurs eller utbildningmen även de som vidareutbildar sig på egenhand.Projektets styrgrupp är sammansatt avledningsrepresentanter från de tre deltagandeländerna – från Sverige ingår Eva Olson,utvecklingssekreterare, Stadsbiblioteket iMalmö.Hösten 2009 genomfördes flera kursdagarför personal som arbetar i projektet. Dagarnainnehöll bl a en introduktion av de deltagandebiblioteken, en föreläsning om vuxenpedagogiksamt undervisning i konkret undervisningsteknik.Två av kursdagarna handlade omkulturskillnader och –likheter, i Skandinavienoch i förhållande till några av de länder utanförvästvärlden som många av bibliotekens brukarekommer ifrån.Åren 2010 och 2011 planeras ett brettspektrum av aktiviteter för vuxenstuderandepå de sju biblioteken:• Studiecaféer, språkcaféer• ”Boka en bibliotekarie”• It­kurser, informationssökningsskurser ochkurser i digital service• Studiehjälp, läxhjälp• Family learning• Boksamtal/Bokprat• Tidningsläsning i grupper• Tisdagsteman/LitteraturgruppHela projektet får stöd från Nordplus Vuxen,som är ett program under Nordiska ministerrådet.De deltagande biblioteken går dessutomin med egen finansiering i projektet.En avslutande konferens hålls 2011 för intresseradefrån biblioteken och olika undervisningsinstitutioner.Under tiden kan manfölja projektet på en wiki: http://voksenlaeringibibliotekerne.wikispaces.com/HZ[01 : 2010] biblioteksbladet 25


notiser ...............................................................................................................................Statens arkivblir RiksarkivetdEn 1 JanUaRi 2010 bytte Statens arkiv namntill Riksarkivet. Namnändringen är en följd avatt Riksarkivet och landsarkiven går ihop i enmyndighet med namnet Riksarkivet. Regeringenbeslöt den 24 september 2009 att geRiksarkivet och respektive landsarkiv i uppdragatt förbereda en sammanslagning. Ettav skälen bakom beslutet är förändringen imyndighetsstrukturen över hela landet. Denpåverkar bl a den arbetsfördelning som historiskthar funnits mellan Riksarkivet och landsarkiven,där Riksarkivet hanterar de centralastatliga myndigheternas arkiv och landsarkivende regionala och lokala. Eftersom alltfler regionala och lokala myndigheter försvinnerinnebär det i dag att ansvarsfördelningenförändrats i stor omfattning. Regeringensambition är också att sammanslagningen avRiksarkivet och landsarkiven ska leda till effektiviseringaroch ökad samordning. Det i sintur innebär mindre pengar: minskade anslagmed fem miljoner kronor 2011 och ytterligarefem miljoner kronor 2012.Sedan årsskiftet är webbadressen till myndighetenwww.riksarkivet.seHZEn resa – en skriftfÖREningEn BiBLis, som är Kungl. biblioteketsvänförening, gjorde för drygt ett år sedanen bildningsresa till Egypten. Inalles 23deltagare varav sex från det Finska Nationalbiblioteketsvännätverk, gav sig iväg. Främststod ett besök på Bibliotheca Alexandrinamed omgivningar men också Katarinaklostreti Sinaibergen och den plats där Moseenligt Bibeln mottog de tio budorden av Gud.Vistelsen kom att rymma så mycket mer.Alla intryck och upplevelser som den drygaveckans resa gav deltagarna har nu formuleratsoch samlats i en liten fotoillustreradskrift, Resa till Egypten eftersom … ”turistbroschyrernahade mycket lite om BibliothecaAlexandrina och om pilgrimsvandringen (tillSinaiberget) hittade vi ingenting alls. Därförfick vi skriva en egen berättelse och hoppasatt den stimulerar andra att göra en liknandebildningsresa.”Skriften rymmer även iakttagelser från hurdet var att befinna sig i Egypten/Kairo medanbomberna föll i Gaza i början av januari 2009.Margareta Törngren har varit redaktör förden knappt 60-sidiga skriften som av intresseradeeller måhända framtida Egypten-resenärerkan beställas via margareta.torngren@comhem.se eller via gus@javist.comHZAnnonsera i Biblioteksbladet!Bo Erikssontel. 08­717 43 55 eller070­714 90 55bo.erikssonmedia@telia.comSkolbibliotekenin i nya skollagen?sKoLBiBLioTEKEn föreslås få en skrivningi den nya skollagen. Det framgick när regeringenveckan före jul skickade förslaget omen ny skollag till lagrådet på remiss.I lagrådsremissen skrivs skolbibliotekenin i 2 kap 27 §: ”Eleverna i grundskolan,grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skaha tillgång till skolbibliotek.” Förslaget gälleräven de fristående skolformerna. Lagen träderi kraft den 1 juli 2011.Bestämmelsen innebär en skyldighet föralla skolhuvudmän för de uppräknade skolformernaatt organisera sin verksamhet påett sätt som gör att eleverna har tillgång tillskolbibliotek för att stimulera deras intresseför läsning och litteratur och vidare för att tillgodoseskolelevernas behov av material förutbildningen. Hur detta anordnas ska kunnavariera från skolenhet till skolenhet. Regeringenföreslår alltså att eleverna ska ha tillgång tillskolbibliotek men att organiseringen av skolbiblioteksverksamhetenska vara flexibel, dvskunna se olika ut utifrån skolornas eller elevernasolika behov och förutsättningar.Flexibiliteten och anpassningen efter lokalabehov och förutsättningar gör också attdet, enligt regeringen, är svårt att bedömade kostnader som kraven på skolbiblioteksverksamheti den nya skollagen medför. Regeringensbedömningar är dock att de ökadekostnaderna för skolhuvudmännen beräknasuppgå till 25 miljoner kronor per år från ochmed 2012. För 2011 bedöms förslaget medföraen halvårseffekt om 12 miljoner kronor.Kostnaden för skolbibliotek anses utgöra endel i den sammanlagda resursfördelningen.Hur sedan en skola konkret organiserar tillgångentill skolbibliotek är en fråga för lokalabedömningar.Flera remissinstanser pekade i sina remissvarpå att det är otydligt vad som ryms i begreppetskolbibliotek och Svensk Biblioteksföreningföreslog i sitt svar att bestämmelsenom skolbibliotek i den nya skollagen bör kompletterasmed Skolverkets definition: ”Ettskolbibliotek är en gemensam och ordnad resursav medier och information som ställs tillelevernas och lärarnas förfogande med hjälpav kompetent personal.”I lagrådsremissen anammar regeringenSkolverkets definition, därmed inte sagt attden kommer att skrivas in i lagtexten.Regeringens mening är också att bestämmelsenom skolbibliotek i bibliotekslagen (§ 5)ska ersättas med en hänvisning till bestämmelsenom skolbibliotek i den nya skollagen.HZ26 biblioteksbladet [01 : 2010]


KVINNSAM i GöteborgMest utlånat 2009 i StockholmnäR dET gäLLER de mest utlånade böckerna förra året vid Stockholms stadsbibliotek toppaslistorna av böcker utgivna före 2009. Ska man se någon tendens så är det väl att deckarnaminskat något i popularitet. En nygammal trend är de blodtörsiga vampyrerna…Mest utlånad vuxenlitteratur vid SSB 2009:1 Enquist, Per Olov: Ett annat liv – 1 585 (antal lån)2 Henschen, Helena: Hon älskade – 1 4163 Franchell, Eva: Väninnan – 1 2334 Heberlein, Ann: Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva – 1 2025 Larsson, Åsa: Till dess din vrede upphör – 1 1499 Johansson, Elsie: Sin ensamma kropp -1 0917 Kling, Johan: Människor helt utan betydelse – 1 0208 Theorin, Johan: Nattfåk – 9919 Fossum, Karin: Den onda viljan – 98210 Vallgren, Carl-Johan: Kunzelmann & Kunzelmann – 971sEdan 1 JanUaRi 2010 heter de kvinnohisto-riska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotekKVinnsam. Samlingen är en nationellresurs för genusforskning.– Vi har länge diskuterat ett namnbyte,eftersom vi vill betona att vår verksamhetbestår av mycket mer än bara det historiskamaterialet. Att vi fastnade för KVinnsam be-ror bl a på att många redan kallar oss så ochatt det är en naturlig förkortning av det gamlanamnet, säger Marju Remes Castell, dare för KVinnsam.förestån-Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgsuniversitetsbibliotek, som det tidigarehette, har funnits sedan 1958. Förutom litteraturom genusfrågor och kvinnohistoriskthandskriftsmaterial erbjuder man även referensservice.Biblioteket har flera databasermen störst är KVinnsam, som innehåller över120 000 referenser, baserade på litteraturi universitetsbibliotekets samlingar. I gEnaförtecknas svenska avhandlingar med genusperspektivoch i forskardatabasen gREdakan man söka genusforskare.ÅeMest utlånade tonårsböcker 20091 Thydell, Johanna: I taket lyser stjärnorna – 5502 Meyer, Stephenie: Ljudet av ditt hjärta – 4343 Meyer, Stephenie: Så länge vi båda andas – 4214 Meyer, Stephenie: Om jag kunde drömma – 4065 Paver, Michelle: Vargbröder – 4006 Paver, Michelle: Vargbröder – jagad av klanerna – 3417 Thydell, Johanna: Det fattas en tärning – 3298 Paver, Michelle: Vargbröder – havets fångar – 3259 Paver, Michelle: Vargbröder – ondskans schaman – 32010 von Bredow, Katarina: Som jag vill vara – 319Mest utlånade barnböcker 20091 Landström, Lena: Bu och Bä får besök – 1 3012 Bergström, Gunilla: Hur långt når Alfons? – 1 2503 Lindgren, Astrid: Känner du Pippi Långstrump? – 1 2434 Wieslander, Jujja: Mamma Mu städar – 1 1235 Bergström, Gunilla: Näpp! sa Alfons Åberg – 1 0866 Landström, Olof: Bu och Bä i städtagen – 1 0777 Bergström, Gunilla: Osynligt med Alfons – 1 0768 Landström, Olof: Bu och Bä på sjön – 1 0699 Wieslander, Jujja: Mamma Mu åker rutschkana – 1 00910 Landström, Olof: Bu och Bä i blåsväder – 1 988ÅeVi skannar, digitaliseraroch publicerar Sverigeskulturskatter.Västerås stadsbibliotek använder BookViewoch CatView från Devo IT, för att så många sommöjligt ska kunna söka i och njuta av Hülphersgenealogier.www.devo.se[01 : 2010] biblioteksbladet 27


De ”glömde” kvinnorna............................................................................................................................... notiserBÅdE fÖRfaTTaRfÖRBUndET och KB erkännersned könsfördelning i urvalet av författareBarnens bibliotek fårminskat stödREgionBiBLioTEK Västra Götaland och webbplatsenBarnens bibliotek får 1, 1 miljoner närKulturrådet fördelar 5,5 miljoner kronor tillprojekt riktade mot barn och unga. Samtidigtär det en minskning med 1,5 miljoner kronor.– Men jag antar att man ska vara glad attvi alls får pengar. Men jag börjar bli lite less påatt det aldrig kommer till någon stadigvarandefinansiering, menar Katarina Dorbell, ansvarigför Barnens bibliotek.Konsekvensen blir bland annat att man harlagt ned en intervjuserie med unga tecknareeftersom man inte har råd att betala journalisteratt utföra artikelserien. Det minskade ekonomiskautrymmet innebär att man återigenfår försöka få till samarbete med andra, blandannat Barnbibliotekscentrum. Ett eventuelltframtida samarbete med ett antal mellanstorakommuner i landet, däribland Örebro,kan komma att innebära lite mer nationellsamordning. På Barnens biblioteks webbplatsfinns bland annat Kulturrådets barnbokskatalogoch Bokjuryn, den årliga omröstningen omde populäraste böckerna. Barnens bibliotekutvecklas ständigt och det senaste är teckensånger,berättar Katarina Dorbell. De har visatsig vara oerhört populära. Dessutom erbjuderBarnens bibliotek filmer om bibliotekenssärskilda medier. Något som alla folkbibliotekkan använda på sin hemsida.Även Barnkulturpalatset, Bibu och DrömmarnasHus i Malmö får ekonomiskt stöd frånKulturrådet i deras satsning på barn och ungasrätt till kultur. Tidigare har 2,6 miljoner kronorfördelats till andra läsfrämjande projekt i landet.Många av dem var inriktade på att levandegöralitteraturen och flera satsade på interkulturellverksamhet.Åetill Sveriges digitala bibliotek. Bara två kvinnorfanns bland de 20 fyrtiotalister som valts ut tillden första digitaliseringen av det svenska litteraturarvet.– Det gick för fort. Ibland är det inte ens löntatt försöka komma med någon ursäkt, sägerGunnar Sahlin, riksbibliotekarie.Det är Kungliga biblioteket, Författarför­bundet och Förläggarföreningen som stårbakom digitaliseringen av det svenska litteraturarvet.Det handlar om digitalisering avflera hundratusentals böcker, tidningar ochtidskrifter.I mitten av december undertecknade Gun­nar Sahlin (KB), Mats Söderlund (sff) och KjellBohlund (SvF) en överenskommelse somlägger grunden till Sveriges digitala bibliotek.Först på tur står fyrtiotalisterna och däråterfinns författare som Erik Lindegren, KarlVennberg, Werner Aspenström, Axel Liffner,Ragnar Thoursie, Sven Alfons, Elsa Grave,Anna Greta Wide, Harald Fors, Stig Dagerman,Bengt Anderberg, Stig Sjödin, Thorsten Jonsson,Tage Aurell, Sivar Arnér, Peder Sjögren,Gösta Oswald, Lars Ahlin, Bernt Erikson ochLars Gyllensten.– Klantigt. Rut Hillarp är dessutom en avmina personliga favoriter. Rättelse är redanpå gång. Det var hemskt bråttom att få till enöverenskommelse före ett visst datum. Meninget är ju ristat i sten och framför allt ska viTyskspråkig litteratur – tema 2011väl förhoppningsvis kunna gå mycket, mycketlängre vad det lider, säger Mats Söderlund,ordförande i Författarförbundet.Men KB har väl inte varit ensamt om attsammanställa urvalet?– Njae, dvs jag har förstås sett listan utanatt reagera. Är rädd att det avslöjar både minabristfälliga litteraturhistoriska kunskaper ochen rätt hög stressnivå under decemberveckorna,säger Mats Söderlund självkritiskt.Listan kompletteras nu med författare somRut Hillarp och Maria Wine. Kanske även medKarin Boye som tidigare kategoriserats somtrettiotalsförfattare.Sveriges digitala bibliotek är ett stort projektsom kommer att ta tid att förverkliga.Idén är att börja digitalisera äldre verk ochtillgängliggöra dem på KB:s webb. Böckersom inte går att köpa i tryckt form eller some-bok ska tillhandahållas fritt för läsarna. sffoch SvF ska samarbeta med rättighetshavareoch producenter och försöka lösa frågorna omupphovsrätten på ett enkelt sätt. KB ska ansvaraför digitalisering av materialet och sättaupp den portal där böckerna görs tillgängliga.Det digitala biblioteket ska ta vid där denmarknadsdrivna utgivningen slutar och till detkrävs ökade ekonomiska resurser.Finansieringen av projektet är inte helt klarmen på KB:s hemsida uppges att man tänkersig finansieringen genom såväl privata somstatliga medel.ÅenäsTa ÅR äR temat Afrika och afrikansk litteratur. Men innan jul förra året stod det klart atttemat på bokmässan i Göteborg år 2011 blir tyskspråkig litteratur. Så vrider man det sistaur Herta Müller­hajpen, det gäller att smida medan järnet är varmt. För vem bryr sig längreom tyskspråkig litteratur i Sverige? Mycket lite översätts, än mindre diskuteras och knappten kotte väljer tyska som tillval i skolan trots att det är Europas största språk – det talas avöver 100 miljoner människor. Också inom den högre utbildningen har tyskan tappat mark.På Stockholms universitet var tyska tillsammans med nederländska länge en egen institutionmen sedan 2005 ingår tyska som en del i Institutionen för baltiska språk och finska.Men på bokmässan 2011 vill man nu uppmärksamma den tyskspråkiga litteraturen underrubriken Tre länder – ett språk. Tyskland, Österrike och Schweiz samarbetar kring tematsom bl a kommer att uppmärksamma den nya generationen författare som har vuxitfram efter murens fall, varav flera är internationellt kända. Inte mindre än tre Nobelpris hargått till detta språkområde sedan 1999: Günter Grass (1999), Elfriede Jelinek (2004) ochså Herta Müller (2009).Tre länder – ett språk, tyskspråkig litteratur i fokus genomförs i samarbete med:Goethe­Institut Sverige, Bokmässan i Frankfurt, Österrikiska bokhandlar­ och förläggareföreningen,Österrikiska Handelskammaren, Schweiziska bokhandlar- och förläggareföreningen,Schweiziska kulturrådet.Hela temat stöds också av Tysklands, Österrikes och Schweiz ambassader i Stockholm.Bokmässan 2011 genomförs den 22–25 september.HZ28 biblioteksbladet [01 : 2010]


TPB:s ansvar utökasTaLTidningsnämndEn avvecklas som egen myndighet och dessverksamhet förs över till Talboks- och punktskriftsbiblioteket(TPB). Det föreslår regeringen i sitt förslag om en ny radio- och tvlagsom strax innan jul gick på remiss till Lagrådet.Taltidningsnämndens uppgift är att förbättra tillgången till innehålleti dagstidningar för synskadade, afatiker, dyslektiker ochpersoner med funktionshinder som inte kan hålla eller bläddra i entidning.Taltidningsnämnden inrättades 1988 och har från start varit knutentill Presstödsnämnden. Taltidningsnämnden är en liten myndighetoch möjligheterna att utvärdera och utveckla verksamheten ärbegränsade.Utöver att Presstödsnämnden hittills utfört kansligöromålen åtTaltidningsnämnden har kopplingen mellan Taltidningsnämndenoch Presstödsnämnden bestått i att båda myndigheterna arbetarmed dagspress. Men under årens lopp och inte minst med hänsyntill den teknikutveckling som skett på området har Taltidningsnämndenkommit att få en allt starkare anknytning till TPB. De tvåmyndigheterna riktar sig till samma målgrupper, dvs personer sompå grund av någon form av läshinder har behov av särskilt anpassademedier i form av litteratur och dagstidningar.Taltidningsnämnden och TPB har också i en gemensam rapportfrån 2008, Samverkan för ökad tillgänglighet. Framtida inriktningför produktion, distribution och konsumtion av taltidningar och talböcker,förklarat att de avser att etablera ett närmare samråd i allaviktigare frågor som rör kontakter med människor som har olikaformer av läshinder, kontakter till myndigheter och övriga aktörerpå området samt också samarbeta i frågor kring teknisk utvecklingav anpassad ljudbaserad information.Regeringens förslag tycks vara okontroversiellt. Enligt lagrådsremissenser Taltidningsnämnden stora fördelar i att taltidnings- ochtalboksverksamheten blir del av samma organisation för att ettutvecklings- och förändringsarbete ska kunna bedrivas. Talboksochpunktskriftsbiblioteket är också positivt men framhåller viktenav att taltidningsnämnden som beslutsorgan inte kommer i konfliktmed det ansvar och de befogenheter som TPB:s myndighetschef,Roland Esaiasson, har.Regeringen föreslår att den särskilt sammansatta taltidningsnämndenbehålls och blir ett särskilt beslutsorgan inom Talboksochpunktskriftsbiblioteket. Avsikten är att nämndens ordförandeäven fortsättningsvis ska vara eller ha varit ordinarie domare.Samtliga ledamöter ska, liksom i dag är fallet, utses av regeringenför begränsad tid och dessa ska inte utföra några andra uppgiftervid myndigheten.Enligt regeringens förslag ska Taltidningsnämndens verksamhetöverföras till TPB den 1 juli 2010.HZHjälp drabbade i HaitiEfter jordbävningen i Haiti behöver befolkningen akut sjukvård, taköver huvudet, mat och rent vatten. Röda Korset finns på plats för att hjälpa.Ditt stöd går till den akuta insatsen i Haiti och det långsiktigakatastrofarbetet i området.Ge 50 kr genom att SMS:a AKUT till 72 900 eller sätt inpengar på Plusgiro 900800-4 och märk talongen ”Haiti”.www.redcross.seDags att beställaAbonnemang Våren 2010Full koll på lättlästLäs om våra nya spännande böcker och beställ på:www.lattlast.se/bibliotekKulturarvshycklerietBibliofobi, ignorans ochinfo-fundamentalism bakomdagens bibliotekskatastrof?Rolf E. DuRietzISBN 978-91-975840-4-3Uppsala 2010. 92 sidor.Pris 150 kr inkl. moms och porto.Vid beställning av minst 10 ex. lämnas50 procents rabatt på ovanstående pris tillbokhandlare och bibliotekarier.Dahlia Books HbBox 1025, 751 40 Uppsaladahlia@comhem.se PlusGiro 88 18 72-6[01 : 2010] biblioteksbladet 29


Ingen entreprenadi LinköpingEn enig nämnd har beslutat att biblioteken iLinköping även fortsättningsvis ska drivas avkommunen. Som BBL tidigare har skrivit (bl ai BBL nr 7/2009) har sju av kommunens tolvbibliotek varit föremål för upphandling. Detfanns ett 30-tal intressenter men bara tvålämnade bud. Förutom kommunen lämnadeäven den privata aktören Svenska Boklån ABett bud på driften av de sju biblioteksfilialernai Linköping. De sju filialer som var föremål förupphandlingen var Skäggetorp, Linghem,Lambohov, Malmslätt, Ljungsbro, Johannelundoch Ekholmen. Kommunens bud var bättrepå alla punkter utom en. När det handlar omservice, bemanning, samverkan med andrabibliotek, utveckling och programverksamhetvar kommunen överlägsen. Däremot presenteradeden privata aktören ett något bättrebud ifråga om öppettider. Om upphandlingengått igenom till förmån för Svenska Boklån ABhade det handlat om en privatisering av biblioteksverksamheten– den största i Sverige.Bibliotekschefen Peter Åström är nöjd medatt man kammade hem segern.– Det känns naturligtvis väldigt skönt ochbra. Men vi är medvetna om att det kommeratt blir ett tufft jobb framöver. Politikerna förväntarsig ett framgångsrikt år där vi ska fåfler besökare till biblioteket. Naturligtvis har viplaner på hur det ska gå till men det vill jag inteavslöja ännu, säger Peter Åström.Det nya avtalet sträcker sig från 1 juli nästaår och fram till 31 december 2013 med ytterligaretre optionsår.ÅE/HZEU-pengar till ny kompetensEU:s sociala fond har beviljat 2,3 miljonerkronor till Regionbiblioteket i Kalmaroch Länsbibliotek Sydost för samarbetsprojektetKombib.eu.Pengarna ska användas för att utvecklanyckelkompetenser som är nödvändigai de framtida utmaningar som biblioteksverksamhetenstår inför. Satsningen omfattar25 kommunbibliotek, två universitets-och högskolebibliotek samt två länsochregionbibliotek.– Syftet är bland annat att stärka kommunbibliotekensroll i den lokala och regionalautvecklingen, säger Christer Bergkvistfrån Regionbiblioteket i Kalmar län, iett pressmeddelande.– Biblioteken spelar en viktig roll i endemokrati och det handlar också om attge dem en mer offensiv roll, framförallt närdet gäller kompetensstöd till näringslivetoch att bygga lärmiljöer för företagare ochvuxenstuderande.I satsningen ingår folkbiblioteken i samtliga25 kommuner i Blekinge, Kronobergoch Kalmar län samt Blekinge TekniskaHögskolas bibliotek, Linnéuniversitetetsbibliotek, Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar.Projektet ska pågå i två år. Därefterkommer det att finnas en ny kategori avbiblioteksmedarbetare vid de tre länensfolkbibliotek: en kategori med titeln utvecklingsledare.HZLösning till Dubbelkrysset i BBL10/2009.A Är teddybjörnens förebild. PungdjurB Påstås vara längre än allt annat. ÄrlighetC Serveras med husmanskost. RotmosD Sjukhusverktyg. LansettE Kan gälla både kärlek och pengar. AffärF Gott på sillbordet. GräslökG Smakkoncentrat. EssensH Kan användas om turer i politiken. RävspelI Sådan sjö innebär höga vågor. KrabbJ Den är nog bäst att försäkra. VillanK På modet. InneL Kan falla från hans bröst. StenM Kräver bindemedel. TemperaN Ses på mången spelmansstämma.DalmasO Illiaden och Odyseen. EposP Ger väl många köksstolar. TräsmakQ Madam Flod. ÄnkaR Finns i en böj. RenatS Den bör väl hållas i schack. IlskanT Kan han ha på sig. OlleU Påverkar matsmältningen. SalivV Övergått från ett tillstånd till ett annat pånatten. SomnatLösning: (Pär Lagerkvist, Det är i oss)Det är i oss som allt skall uppenbarassom uppenbaras kan av livets mening,det är en mänskosjäl som skall förklarasnär livet längtar hetast efter rening.Stödet till kulturtidskrifternaKulturdepartementet väljer att ändra den kritiserade formuleringensom klargör vilka kulturtidskrifter som kan komma ifråga för statligtstöd. Men fortfarande ska det handla om kultur i snäv mening.I en promemoria från Kulturdepartementet föreslås nya villkor fördet statliga stödet till kulturtidskrifter. De nya villkoren innebär huvudsakligenatt kulturtidskrifter inte längre behöver gå med förlust för attkomma ifråga för stöd samt att definitionen av vad som är en kulturtidskriftförtydligas.I kulturpropositionen som presenterades i september skrev regeringenatt kulturstöd bara ska gå till kulturtidskrifter ”vars huvudsakligainriktning är kulturell debatt samt analys och presentation inom deskilda konstarterna”. Skrivningen orsakade debatt och uppfattades avkritikerna som ett försök att styra innehållet och tysta kritiska rösteri tidskriftsfloran. Nu har man ändrat formuleringen och definierar enkulturtidskrift som ”en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehållvänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening, eller somhuvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kulturoch konstarter.”I promemorian skriver man att den föreslagna definitionen innebäratt fokus vid bidragsgivningen snarare bör ligga på tidskrifter somhuvudsakligen innehåller kulturdebatt än t ex ekonomisk eller socialdebatt. Nuvarande förordnings lydelse är ...”som med sitt huvudsakligainnehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformationeller med ekonomisk, social eller kulturell debatt...”.Hur Kulturrådet kommer att tolka ”kulturdebatt i vid mening” vid bidragsgivningen,återstår att se. Klart står att regeringen vidhåller densnävare definitionen av vad en kulturtidskrift ska vara för att få stöd.I promemorian föreslås också att det s k förlusttäckningskravet skatas bort som villkor i förordningen. I dag måste den sökande tidskriftenförväntas gå med förlust för att beviljas stöd, dvs att intäkterna underredovisningsåret inte kommer att täcka kostnaderna och att man intehar en ägare som med egna medel eller med stöd från annat håll, hareller borde ha tillräckliga förutsättningar att i övrigt finansiera utgivningen.Regeringen menar att ett sådant krav ”kan ses som kontraproduktivtför utgivning av tidskrifter; målet måste rimligtvis vara ett regelverksom bidrar till en positiv utveckling för utgivare och tidskrifter.”Med andra ord: även kulturtidskrifter som får statligt stöd bör kunna haockså annan finansiering eller egen kommersiell bärkraft.De nya villkoren föreslås börja gälla från och med den 1 april 2010.HZ30 biblioteksbladet [01 : 2010]


Besserwisserav Anders Mathleinboktipset..............................................................................................................................Det finns berättelser som är meraangelägna än andra. Yarden hörtveklöst till dem, en av fjolåretsviktigaste böcker från ett samtidaSverige ännu bistrare och kyligare än denvarga vinter som plötsligt höll hela landet i sittgrepp när 2000-talets första decennium gickin i ett nytt.Yarden är ett vittnesmål från det svenskasamhällets bottenskikt, från en skuggtillvaroi ett folkhem i spillror. Det är en självbiografiskdokumentation med existentiella dimensioneröver hur bräckligt skyddsnätet är fördem som faller i social onåd. Eller är det redanfrån födseln. Nej, vi talar inte Alliansretorikhär, med ord som utanförskap som vore det endörr in i värmen som man kan öppna om manbara anstränger sig och vill. Vi talar klasssamhälle,om dem som utgör vårt modernasamhälles låglöneproletariat och om att inteundkomma sitt öde, sin bakgrund.Kristian Lundberg, uppmärksammad poetoch deckarförfattare, känd också som en avmedlemmarna i den litterära gruppen Malmöligan,redogör för hur han för några år sedanhamnade i ekonomiska svårigheter. Det är enrestskatt som han inte kan betala – en obarmhärtigtväxande skuld som till slut blir enstrypsnara. Samtidigt sinar uppdragen somfrilanskritiker. Ett cv som poet och författaremed ett tjugotal böcker bakom sig, en Augustnominering(diktsamlingen Job) och ett ryktesom en av de främsta poeterna i sin generationförslår inte långt på arbetsmarknaden. Läggdärtill ofullständig skolgång och ingen gymnasieutbildning.Återstå bara ett alternativ:Yarden i Malmö hamn, som daglönare på ettbemanningsföretag – utan rättigheter och acceptablaarbetsvillkor. Han är tillbaka där hanbörjade. Här arbetade han innan författarkarriärenstartade. Då var han ung och stark, nuär han medelålders, kroppen är inte lika rörliglängre och det monotona arbetet med tvättaoch flytta bilar på ackord – ofta i snöglop,snålblåst eller storm – tär både psykiskt ochfysiskt. Ett misstag, faktiskt eller påstått, ochden knappa försörjningen ryker, det finnsalltid de som är redo att ta de jobb ingen annanvill ha. Vänskap och solidaritet förekommermen hänger på en skör tråd i en miljö därvar och en slåss för sin överlevnad, där varjearbetsdag kan vara den sista.Skildringen av den råa arbetsmiljön och dettröstlösa kroppsarbetet är påträngande i sinrealism, den förlamande tröttheten, utmattningenefter ännu ett nattskift i det ödsligahamnområdet – Lundbergs berättelse är enlångsam nedstigning i helvetet. Denna nedstigningfår honom att minnas sin barndom:uppväxten i Malmös utsatta områden, mammansom är psykiskt sjuk och ensamståendemed fem barn, den tidigt frånvarande pappansom inte vill låtsas om sina barn, ständigaflyttningar undan skulder och obetaldaräkningar, ungdomsalkoholism och kriminalitet.”Att vara barn och fattig är helvetetpå jorden”, skriver Kristian Lundberg. Menbland minnena från det förflutna finns ocksåupptäckten av litteraturen och språket. Biblioteken,läsandet och möjligheten att skrivablir en väg ut.Den bistra vardagen på Yarden får tidensom omskriven författare att framstå som etttillfälligt gästspel i den kulturella medelklassen,och sekvenserna från en trasig uppväxtformar sig till en berättelse om människansvillkor med reflektioner kring mänsklighet:Vem man är och blir när man nått den absolutabotten, om hur små möjligheterna är att visavarandra solidaritet, godhet och värdighet förden som berövas alla förutsättningar.En dödsbok kallar Kristian Lundberg sinredogörelse men han skriver den för att överleva:”För att kunna överleva på botten av migsjälv var jag plötsligt tvungen att återskapamin historia.”Skriva för att överleva, fortsätta att varamänniska och hålla kärnan av den egnamänskligheten intakt.Henriette ZornKristian Lundberg har belönats med Ivar Lo­Johanssonspersonliga pris på 320 000 kronor för Yarden– en berättelse. Han har också tilldelats 100 000kronor ur Albert Bonniers stipendiefond för svenskaförfattare: Stipendiet går till författare som under detgångna året utkommit med ett nytt verk av litterärbetydelse.Kristian LundbergYarden – en berättelseSymposion[01 : 2010] biblioteksbladet 31


FöreningsnyttMaterial till föreningsnytt mailas till:pax@biblioteksforeningen.orgResestipendier 2010Svensk Biblioteksförenings resestipendier koncentrerasi år till deltagande i IFLA­konferensen i Göteborg. På vår hemsidafinns mer information om ansökningstid mm.Dags att söka SvenskBiblioteksföreningsutvecklingsstöd!För att stödja bibliotekens utvecklingsarbete har föreningens styrelsebeslutat att från och med 2010 inrätta möjligheten för institutionellamedlemmar att söka utvecklingsstöd. Stödet är en möjlighetför bibliotek att starta framåtsyftande och nyskapande projekt elleratt genomföra förslag som syftar till att åstadkomma ökat samarbete.Stöd ges inte till redan pågående projekt, löpande verksamhet,resor, publikationer, författande, kompetensutveckling eller anordnandeoch deltagande i konferenser och seminarier. Utvecklingsstödet,som delas ut två ggr/år, uppgår till sammanlagt 250 000 kr.Ansökan skall bl a innehålla en redogörelse för det planeradearbetet, förväntade resultat och motivering av arbetets betydelseför bibliotek och biblioteksverksamhet i Sverige.Ansökningar skall ha inkommit till Svensk Biblioteksföreningskansli senast den 31 mars respektive 30 september. Ansökan skickastill Svensk Biblioteksförening, Att: Wiviann Wilhelmsson, Box 70380,107 24 Stockholm. E­post ww@biblioteksforeningen.orgTel 08­545 132 32. Fullständig information finns på föreningens hemsidawww.biblioteksforeningen.orgTill alla medlemmar i Svensk BiblioteksföreningKallelse tillÅrsmöte 14 augustiI enlighet med Svensk Biblioteksförenings stadgarparagraf 5 kallas alla medlemmar till årsmöte lördagen den 14augusti, klockan 10.00. Plats: Göteborg stadsbibliotek, Göteborg.Valberedningen tar emot förslag på nya styrelseledamöter.Valberedningens ordförande Katinka Borg, Jönköpingträffas på telefon 036 ­ 10 55 94eller e­post katinka.borg@jonkoping.seSista motionsdagSista motionsdag är lördagen den 19 juni 2010 men vi ser gärna attmedlemmar skickar in ev motioner tidigare. Medlem eller gruppsom önskar att viss fråga tas upp till beslut på årsmötet har attsenast utsatt sista motionsdag skriftligt anmäla detta till kansliet:Svensk Biblioteksförening, Box 70380, 107 24 STOCKHOLM.StyrelsenLyckadlångtidsarkiveringi DOAJSom en del i Library Loverskampanjensponsrade SvenskBiblioteksförening Lunds universitetsbibliotekmed 500 000kr för att söka möjligheter attarkivera och bevara elektroniskaforskningstidskrifter i DOAJ(Directory of Open Access Journals).Vid årsskiftet lämnadesen slutrapport som visar attLunds universitetsbibliotek harhittat en teknisk lösning och hittillskunnat arkivera nästan 200tidskrifter.Enligt punkt sju i LibraryLovers åttapunktsprogram fören nationell bibliotekspolitikkrävs insatser för ”fri tillgångtill offentligt finansierade forskningsresultat”.I DOAJ finnsidag nästan 4 000 titlar från2 000 publicister, på 50 olikaspråk. Många av publicisternaär små, har små ekonomiskamedel och är därför sårbara. Föratt säkra tidskrifternas framtidabevarande har Biblioteksdirektionenvid Lunds universitet, isamarbete Koninkjijke Bibliotheeki Nederländerna, arbetatför att hitta tekniska lösningarför att kunna arkivera tidsskrifterna.Hittills har de tidsskriftersom sparats i PDF­format, ochsom är i fulltext, arkiverats.De har fått en ikon med texten”Archived” i DOAJ, och omfattari dagsläget nästan 200 tidskrifter.Nu arbetar DOAJ för att hittafler tekniska lösningar för att iframtiden kunna arkivera flertidsskrifter.För mer info se www.doaj.orgJRVälkomnatill IFLA2010!I augusti är Sverige ochGöteborg värd för årets IFLAkonferens.Över 3 500 deltagarefrån hela världen väntas besökaarrangemanget. I början av januarikom Final Announcementfrån tryckeriet och i den kan manläsa mer om konferensen, hittapraktisk information, priser osv.Alla institutionella medlemmari Svensk Biblioteksförening harfått ett exemplar och materialetkan även hämtas hem som pdffilfrån föreningens hemsida.Stabil medlemsutvecklingförSvensk BiblioteksföreningVid årsskiftet hade SvenskBiblioteksförening 3766 medlemmar(3 208 enskilda och 558 institutionella).Det är i princip oförändratjämfört med året innan(3 799 medlemmar). Jämfört medtvå år tillbaka ökar för eningenmed 127 medlemmar!Är du eller ditt bibliotek ännuinte medlemmar är ni varmtvälkomna. Fyll i anmälningsformuläretpå vår hemsidawww.biblioteksforeningen.org.32 biblioteksbladet [01 : 2010]


Nu diskuteras framtidens biblioteksmyndighet!– Kom med synpunkter !2010 blir ett viktigt år för biblioteken. Iår kommer flera viktiga avgöranden att taskring den nationella bibliotekspolitiken, ettområde där Svensk Biblioteksförening underflera år arbetat för att åstadkomma enutveckling.Som ni känner till behandlades regeringenskulturproposition i riksdagen i mitten avdecember. Bland alla förslag och motstridigaidéer så fanns det enighet på ett område;biblioteken.Kulturutredningen, liksom ett stort antalav remissinstanserna, lyfte fram behovetav såväl en nationell överblick som ett ökatsamspel mellan den nationella, regionala ochkommunala biblioteksverksamheten. Detvar ett resultat av att vi från Svensk Biblioteksföreningenträget påpekat att ansvaretför biblioteksfrågor är splittrat. Ingen myndighethar överblick över den nationella bibliotekssituationensom helhet. Ingen nationellaktör tar initiativ, värderar utvecklingeneller stakar ut färdriktningen. Dessa bristeri samordningen leder till effektförluster ochdåligt resursutnyttjande, vilket är illa, inteminst i svåra ekonomiska tider. Vi har efterlysten samlande aktör.Därför var det mycket glädjande attregeringen i kulturpropositionen föreslog attKungl. biblioteket, KB, skulle få ett samordningsansvargenom att dels svara för nationellöverblick, främja samverkan och drivapå utvecklingen inom biblioteksväsendet,dels i samråd med länsbiblioteken kontinuerligtfölja bibliotekens arbete. Regeringengav KB i uppdrag att under våren ta fram enhandlingsplan för hur en sådan samordningskulle kunna se ut. Svensk Biblioteksföreningmenar att det konkret borde handla omföljande uppgifter:• följa upp och utvärdera de nationella strategiernaoch målen• ta fram, sammanställa och analyseranationell biblioteksstatistik, kvalitetskriterieroch kvalitetsindikatorer• utveckla nationella lösningar för till exempelbibliotekens digitala tjänster, webbtjänsteroch andra tekniska plattformar• stimulera biblioteksutveckling• bedriva kvalificerad omvärldsbevakning nationelltoch internationellt samt företrädasvenskt biblioteksväsende i internationellasammanhang• stimulera utbildning, vidareutbildning ochforskning inom sektorn• fördela statliga medel för biblioteksutveckling,läsfrämjande insatser mm.För att motverka ny uppsplittring av biblioteksområdethar föreningen dessutom i enskrivelse till regeringens utredare av portföljmodellen,Chris Heister, betonat viktenav att KB – inte Kulturrådet – får ansvar fördagens statliga biblioteksmedel och biblioteksstatistikensamt vara statens part vidfördelning av medel till den regionala biblioteksverksamheten.Liksom att KB – intemyndigheten för konstarterna – bör få ansvarför stöden för inköp av litteratur ochläsfrämjande.KBs handlingsplan ska vara klar redan islutet av april. Det är mycket bra att KB påflera olika sätt snabbt vill få igång en dialogoch hämta in synpunkter. En blogg har startatshttp://planarbete.kb.se/ och på sex platserrunt om i landet genomförs möten (läsmer här intill). Ta chansen att delta i någotav de lokala mötena eller delta i debatten påbloggen.KB har dessutom tillsatt en nationell samrådsgruppdär jag själv ingår. Har ni frågoreller synpunkter kring KBs framtida uppdragsom ni tycker att Svensk Biblioteksföreningska ta upp går det bra att fram till börjanav mars maila dem till mig på e-postadresssynpunkter@biblioteksforeningen.org. Attjag får in synpunkter som jag kan föra vidareoch ta med mig in i samrådsgruppens arbeteär viktigt för att slutresultatet ska bli bra. Jagser fram emot funderingar om både stort ochsmått.En annan fråga som också kommer upp undervåren är bibliotekslagen. I början av åretöverlämnar regeringens utredare Inger EideJensen sin utvärdering av bibliotekslagen. Iskrivande stund har den ännu inte kommitså det är för tidigt att kommentera den. Menför er som vill läsa mer om bibliotekslagenrekommenderar jag Barbro Thomas rapport”Bibliotekslagstiftning – perspektiv ochexempel” som finns att hämta hem från föreningenshemsida.Styrelsen för Svensk Biblioteksföreninghar uttalat att man anser att en revideradbibliotekslag har behov av:• en bättre och mer modern mål- och portalparagraf• ett tydligt användarperspektiv istället fördagens institutionsperspektiv• reglering av kvalitet, neutralitet och utvidgadavgiftsfrihet• reglering av den nationella biblioteksmyndighetensansvar och befogenheter.Svenskt biblioteksväsende står inför stora utmaningarmen i och med beslutet att samlaansvaret för biblioteksfrågor hos en myndighet,Kungl. biblioteket, finns förutsättningarnaför ökad samverkan och utveckling. Detär en viktig plattform för biblioteken när vi nugår in i ett nytt decennium.Niclas LindbergGeneralsekreterare Svensk BiblioteksföreningKB inbjuder tilldialogmötenMed anledning av KBs uppdrag att arbetafram en nationell handlingsplan för biblioteksområdetgenomför KB under marsmånad dialogmöten på sex platser runt omi landet. Till mötena inbjuds kommunal- ochlandstingspolitiker samt biblioteksanställdainom regionen.Malmö den 2 marsStockholm den 4 marsKarlstad den 10 marsJönköping den 15 marsUmeå den 19 marsGöteborg den 24 marsDet blir två mötestillfällen på varje plats:kl 10–12 och kl 13.30–15.30.Mötena kommer att ha fokus på följandefrågor:• Vilka områden är lämpliga för nationellsamverkan och samordning?• Hur kan KB utnyttja sin erfarenhet frånsamverkan inom universitetsvärlden?• Vilka extra resurser och nya kompetenserbehövs?• Hur ska inflytandestrukturen se ut?Mer information finns på KBs blogghttp://planarbete.kb.sefoto: torkel edenborg[01 : 2010] biblioteksbladet 33


Nominera tillGreta Renborgspris!Greta Renborgs pris delas varje årut till ett bibliotek eller en enskildbiblioteksanställd som utmärktsig på ett speciellt sätt inommarknadsföringsområdet. Priset skapremiera god marknadsföring.Marknadsföringen kan vara riktad utåttill olika grupper i omvärlden, kan till exempelstimulera läsglädje och kunskapssökande,gärna gentemot barn- och ungdomar.Marknadsföringen kan även vara interneller riktad mot kommunala förtroendemän.Nomineringarna bedöms efter fem kriterier:mål, målgrupp(er), metoder, genomförandesamt resultat. I fjol gick priset till BarbroBolonassos, Fisksätra bibliotek.För nominering av enskild person ellerbibliotek - ta kontakt med någon i juryn!I juryn ingår:Gunnar Südow, Göteborg (ordf),gunnar.sudow@vgregion.seGunilla Berglund, Stockholm,gunilla.berglund@kultur.stockholm.seAnders Johansson, Helsingborg,anders.johansson@skane.seConny Persson, Gävle,conny.persson@gavle.seHenriette Zorn, Stockholm,hz@bbl.biblioteksforeningen.orgVårakonferenserDewey på hyllanStockholm 16 februari 2010Framtidens informationstjänster-infrastruktur och samverkan5 mars, Lund”Men den var ju min” - om nymedieförmedling och upphovsrättUmeå 15 – 16 mars 2010Program och anmälan på vår hemsidawww.biblioteksforeningen.orgPAxUtvecklingsråden tillsatta!Över 50 medlemmar anmälde sitt intresse att ingå i något av föreningens nyautvecklingsråd och i december utsåg styrelsen ledamöterna i respektive råd. Påföreningens hemsida finns uppdragsbeskrivningar och tidsplan för respektiveråd.Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för bibliotekens tekniska infrastrukturOrdförande: Lars Björnshauge, Lund, Svensk Biblioteksförenings styrelseÅsa Berglund, enhetschef, Digitala biblioteket & Informations- och lånecentralen Malmö,Malmö stadsbibliotekUlrika Domellöf Mattsson, Stockholm, Svensk Biblioteksförenings styrelseDaniel Forsman, Jönköpings högskolebibliotekJan Gunillasson, chef för IT-verksamheten, Umeå universitetsbibliotekÅke Nygren, projektledare, Regionbibliotek StockholmLisa Petersen, bibliotekschef, Huddinge bibliotekSvensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för driftsformsfrågorOrdförande: Anders Olsson, Sollentuna, Svensk Biblioteksförenings styrelseCatharina Fogelström, bibliotekschef, Läsesalongen, Kulturhuset, StockholmMartin Hafström, enhetschef, Stockholms stadsbibliotekMargareta Lundberg Rodin, Göteborg, Svensk Biblioteksförenings styrelseCharlotte Lundkvist, utvecklingschef, Umeå kulturförvaltningEva-Lotta Stenbäck, bibliotekschef, Kungsbacka bibliotek Kultur & TurismBo Westas, Stockholm, utredare, DIKSvensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för forskning och utvecklingOrdförande: Kjell Jonsson, Umeå, Svensk Biblioteksförenings styrelseLenita Brodin-Berggren, bibliotekarie, Biblioteken Holmsund/Obbola.Cajsa Broström, utvecklare, Västerås stadsbibliotek.Elisabeth Fridsäll-Emilsson, chef och utvecklingsstrateg, Skolbibliotekscentralen iJönköpingChristina Jönsson Adrial, Kristianstad, Svensk Biblioteksförenings styrelseGunnar Südow, bibliotekskonsulent, Kultur i Väst RegionbiblioteketChristina Tovoté, pedagogisk utvecklare, Stockholms universitetsbibliotekLotta Åstrand, chef kompetensplanering och kvalitet, Karolinska Institutet UniversitetsbibliotekVilka var 2009-års bästa barn- och ungdomsböcker?Svensk Biblioteksförening delar varje år ut tre priser till de bästa svenska barn- ochungdomsböckerna. Nu kan du vara med och påverka genom att nominera dina favoriter bland2009 års utgivning.Du kan föreslå en eller flera böcker i de tre olika kategorierna:Nils Holgersson-plaketten som delas ut till bästa barn/ungdomsbok, Elsa Beskowplakettensom delas ut till bästa illustratör samt Carl von Linné-plaketten som delasut till bästa faktabok.Böckerna ska vara svenska originalutgåvor. Nils Holgersson-plaketten och Elsa Beskowplakettendelas endast ut till författare och illustratörer som inte har fått priset tidigare.På biblioteksföreningens hemsida www.biblioteksforeningen.org finns en förteckning övertidigare pristagare.Skicka dina nomineringar senast den 15 april till e-post: ww@biblioteksforeningen.org ellerper brev till Svensk Biblioteksförening, Att: Wiviann Wilhelmsson, Box 70380, 107 24 Stockholm.Fax 08-545 132 31.Plaketterna delas ut i samband med Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.Ingrid Källström NilssonJuryordförande34 biblioteksbladet [01 : 2010]


KalendariumMaila info till kalendariet: pax@biblioteksforeningen.orgför vidare info se http: //www.biblioteksforeningen.org16 februari, StockholmDewey på hyllanVad händer i biblioteket när Dewey kommertill Sverige? Att byta från SAB till Dewey (DDK)kommer att påverka biblioteken på många olikasätt. På seminariet kommer vi att främst ta uppvad som händer i det fysiska biblioteket, menockså hur Dewey kan fungera i bibliotekskataloger.Många bibliotek organiserar sina öppna samlingarefter SAB. Hur ska vi göra i framtiden? Kan vi habåde SAB och Dewey på hyllorna, eller hitta heltandra sätt? Vi får höra hur man resonerar i Norge,hur folk- och forskningsbibliotek funderar i Sverigeoch vi får möjlighet att diskutera och utbyta idéermed kolleger från olika bibliotekstyper.Arr: Kungl. biblioteket och SvenskBiblioteksföreningMer info: www.biblioteksforeningen.org/konferens25–26 februari, EdinburghEdge 2010See how libraries and information services can bekey to delivering council services, e-government,learning and digital inclusion. Find out the latestideas, share success stories, hear best practicesand meet colleagues from around the globe in aworld class, once in a lifetime venue – EdinburghCastle. An unusual setting you might think for atechnological, state of the art event, but we areconvinced you will be blown away.Arr: Edenburgh inspiring capitalMer info: edge2010.wordpress.com5 mars, LundFramtidens informationstjänster –infrastruktur och samverkanArr: Lunds universitets bibliotek och SvenskBiblioteksförening15–16 mars, Umeå”Men den var ju min!”Om ny mediaförmedling och upphovsrättÄndrad syn på upphovsrätten, bokens nyamanifestationer och bibliotekens strategier för attmöta dessa förändringar är teman för konferensen.Eva Hemmungs Wirtén, professor i biblioteksochinformationsvetenskap, Carl-Erik Engqvist,konstnär, och Pelle Snickars, forskningschef på KB,belyser upphovsrätten ur olika aspekter. Socialamedier och den virtuella världen Second Life tasupp. Håkan Plith från Studentlitteratur och EricSchüldt från Sveriges Radio behandlar bokensframtid i sina föreläsningar.Arr: Informations- och lånecentralen Umeå,Umeå stadsbibliotek, Länsbiblioteket iVästerbotten, Umeå universitetsbibliotek, SvenskBiblioteksförening och Svensk Biblioteksförening,Regionförening VästerbottenMer info: www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2010/medieformedling/konf.html19–21 mars, Mariehamns stadbibliotekMariehamns litteraturdagar 2010Litteraturfestival i dagarna tre. TemaSKUGGA. Biljetterna till kvällsevenemangensläpps torsdagen den 11 februari kl. 10.00.Dagsprogrammen fri entré. Välkomna!Arr: Mariehamns stadsbibliotekMer info: www.litteraturdagarna.ax9–10 april, UmeåLittfestLittfest är Umeås internationella litteraturfestivalmed ambitionerna att växa för att bli en storinternationell mässa fram till 2014, då Umeåblir Europas kulturhuvudstad. Arrangemangetfinansieras av Umeå kommun och är gratis för allabesökare.Arr: Umeå kommun, Biblioteken i Umeåregionen,H:ströms förlag, studieförbunden, bokhandlare,kulturföreningar, Umeå universitet m fl.Mer info: www.littfest.se/14–16 april, HalmstadFrihet, jämlikhet, facebook – Framtid förfolkbibliotekenHalmstadskonferensen 20-årsjubileumArr: Regionbibliotek Halland m fl23 april, StockholmLadda ner och ta med – Det mobila biblioteketArr: Svensk Biblioteksförenings nätverk för digitalabibliotekstjänster25–28 maj, Chania, Crete, GreeceQQML2010The 2nd Qualitative and Quantitative Methods inLibraries International Conference (QQML2010).The conference is organized under the umbrellaof ASMDA association organizing scientificconferences from 1981. The Conference will attendlibrary professionals: professors, administrators,technologists, museum scientists, archivists,decision makers and managers. We expectmore than 200 researchers to be interested indelivering oral presentations, while the number ofparticipants will exceed 400. For more informationand submission details (Abstract/Paper submissionand Special Session or Workshop Proposals) visitthe Conference Website at: www.isast.orgArr: ASMDA-associationMer info: www.isast.org10–15 augusti, GöteborgIFLA 2010IFLA World Library and Information Congress(WLIC) arrangeras i Göteborg 10 – 15 AugustiArr: IFLA, Svensk Biblioteksförening, KB,Biblioteken i Göteborgsregionen m flMer info: www.ifla.org/en/ifla7614 augusti, GöteborgÅrsmöte Svensk Biblioteksförening 2010Årsmötet 2010 hålls lördagen den 14 augustikl 10.00 på Göteborgs stadsbibliotek. Sistamotionsdag är lördagen den 19 juni. Vi uppskattarom medlemmar skickar in eventuella motionerbetydligt tidigare.Arr: Svensk Biblioteksförening13–14 oktober, Högskolan i BoråsMötesplats inför framtidenMötesplatskonferensen i Borås har kommit attfylla en viktig funktion för erfarenhetsutbyteoch kontakt mellan utbildning, forskning ochalla typer av biblioteksverksamhet. 2010 firar vi10-årsjubileum!Arr: Borås Stadsbibliotek och Bibliotekshögskolani BoråsMer info: tinyurl.com/apdwldHaitiBarnen drabbas hårdast. Vi ärpå plats och behöver ditt stöd.Skänk 50 kr genom att sms:aKATASTROF till 72 950 ellergå in på räddabarnen.se ochge ditt bidrag. Du kan ocksåskänka via plus/bankgiro90 2003-3, ange KATASTROF.[01 : 2010] biblioteksbladet 35


BPosttidningBiblioteksbladetBox 70380, 107 24 StockholmAllt fler väljer....... Axiell Arena60 bibliotek har valt Axiell Arena som sin nya virtuella webbplats. Lerums bibliotekvar det allra första att publicera Axiell Arena för allmänheten, tätt följt av Tyresö ochNorrköping och fler är på väg ...Förklaringen är förstås att Axiell Arena är marknadens bästa webblösning, somutvecklas i nära dialog med våra kunder. Axiell Arena är skapat för samverkan - föratt integrera omvärlden i det virtuella biblioteket.Vi har precis levererat en ny version medmånga intressanta nyheter såsom; snabbsökning med förslag på sökord(som i Google), diskussionsforum utifrån en titel och integrering av externa webbtjänstersom Öppna bibliotek och Libris.Axiell Arena uppfyller naturligtvis tillgänglighetskraven.Om Axiell ArenaAxiell Arena är bibliotekets verkstad för att bygga och drivadet virtuella biblioteket. Man definierar själv hur biblioteketswebbplats ska se ut och med vilka funktioner. Produkten byggerpå Open Source - vilket ger biblioteken stor flexibilitet attintegrera med nya tjänster och andra medier. Axiells samarbetemed FörlagEtt och Öppna bibliotek är exempel på det.Läs mer om Axiell Arena på www.axiell.seVill du veta mer? Kontakta oss gärna!Lund 046 270 04 00Göteborg 031 710 29 50www.axiell.se

More magazines by this user
Similar magazines