syn hörsel smak lukt känsel - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patienter lär sig sköta
dialysen i bostaden
Dialysavdelningen på mölndals sjukhus har ett särskilt uppdrag att lära patienter sköta sina
behandlingar hemma. en handfull patienter klarar nu detta på egen hand med hjälp av
komplett dialysutrustning och vattenreningsanläggning i bostaden.
Det handlar om så kallad bloddialys,
som flertalet patienter får tre till fyra
gånger i veckan på dialysavdelningen.
För patienterna innebär hemdialys
ett mer självständigt liv.
– Huvudskälet till att lära sig
sköta dialysen själv är att man mår
bättre, och kan genomföra behandlingen
så ofta man vill. En del
patienter behandlar sig upp till sex
gånger i veckan, och det liknar mera
hur de egna njurarna fungerar, säger
sjuksköterskan Helena Wahlborg.
Dialys är en metod att på konstgjord väg rena
blodet från avfallsprodukter och överskottsvätska,
när njurfunktionen försämrats eller upphört.
antalet patienter som behöver dialys ökar stadigt.
Den livsuppehållande behandlingen behövs resten
av livet, eller i väntan på njurtransplantation.
Vid peritonealdialys (PD) eller bukdialys, fungerar
bukhinnan som filter. en kateter förs in i bukhålan,
och buken fylls upprepade gånger med speciell vätskelösning,
som tappas ut. PD används i regel för dem
som fortfarande har viss njurfunktion.
Personalen på Mölndalsdialysen
har utarbetat rutiner för att lära ut
dialysbehandling på ett säkert sätt.
Patienten ska kunna ”klä” dialysmaskinen,
det vill säga koppla på
slangar, sätta dit filter et cetera. Det
kan ta en kvart innan den är klar för
start. Efter behandlingen ska maskinen
rengöras med ett värmeprogram.
– I början tycker en del att det
är svårt att sticka dialysnålar i armen
eller ansluta katetern till dialys-
maskinen. Vi hjälper till och övar på
fakta
bild: b j ö r n l a r s s o n r o s va l l
Större frihet.
Roger Jalking är
nöjd och trygg
med att göra sin
dialys hemma.
alla moment tills patienten känner
sig trygg med dem. Dessutom
tränar patienten olika situationer, till
exempel strömavbrott. Vi har ingen
brådska, utan inlärningen får ta den
tid var och en behöver, berättar sjuksköterskan
Linda Afsenius.
Det fordras ofta någon form av
bostadsanpassning för att kunna
få hem utrustningen och sköta
dialysbehandlingen där. I teamet
Forts. på sid. 19
Det är vanligast att patienten själv sköter behandlingen
hemma.
hemodialys, även kallad bloddialys, innebär att blodet
cirkulerar genom ett dialysfilter (konstgjord
njure). Blodbanan ansluts till maskinen via en
aV-fistel (ihopsydd artär och ven) eller en dialyskateter.
man tar till hemodialys vid allvarligt nedsatt
njurfunktion, och när bukhinnan inte längre fungerar
som filter.
I storgöteborg finns fyra hemodialysenheter:
mölndal, sahlgrenska, östra samt lundby sjukhus.
Forts. från sid. 18
som arbetar med ärendet ingår bland
annat sjukhustekniker och kurator.
Sjukhusapoteket ansvarar för att
packa och leverera hem dialysvätskor
och annat som används vid behandling
och efterföljande provtagning.
– Patienten får hem samma typ
av maskin, som vi har på avdelningen.
Uppstår en situation när
det inte går att sköta behandlingen
hemma, kan patienten komma hit
och behandla sig själv här, framhåller
vårdenhetschef Marianne Carlberg
Åkerblad.
De som på detta sätt blivit ”självgående”
uppskattar sin ökade flexibilitet.
Många sköter behandlingen
nattetid, och kan jobba som vanligt
under dagen. De känner sig inte som
patienter på samma sätt, som när de
behandlades inne på sjukhuset.
a n n lo u i s e leikin
Större frihet
med hemdialys
– Jag kan absolut rekommendera
hemdialys till alla
som klarar av det, säger
roger Jalking.
Förra året började han själv med dialysbehandling
på Mölndals sjukhus.
Så snart han fick veta att man kunde
sköta sin dialys hemma, satte han
igång att planera och träna för det.
– Jag är ingenjör, så jag hade
ganska lätt att lära mig utrustningen.
Det fungerar väldigt bra, och alla
mina provsvar har blivit bättre. Jag
brukar göra dialysen på natten med
en längre sammanhängande behandlingstid,
jämfört med inne på
sjukhuset.
– I och med att jag kör pumpen
långsamt här hemma, blir behandlingen
mera skonsam för kroppen.
Jag är inte lika trött som på avdelningen,
där man får dialys mera
koncentrerat i högre tempo under
några timmar. Nu är jag mindre
låst, och kan variera när jag vill göra
behandlingen. Det är lättare att vara
spontan, och exempelvis kunna resa
bort ett par dagar.
a n n lo u i s e leikin
Hjärna i kris.
Risken att återinsjukna
i invalidiserande
stroke
efter en varningssignal,
i form av
TIA eller lindrigt
slaganfall, är
mycket större än
man tidigare
trott.
Förvarning om stroke
kräver akut vård
att man plötsligt helt oförklarligt tappar fjärrkontrollen eller
får talsvårigheter kan vara en förvarning om stroke. även
om symtomen snabbt går över, bör de tas på största allvar.
Operation inom några timmar kan behövas för att förhindra
en allvarlig stroke.
Risken att återinsjukna i invalidiserande
stroke efter en varningssignal, i
form av TIA (se faktaruta sid. 20)
eller lindrigt slaganfall, är mycket
större än man tidigare trott.
– De närmaste timmarna är mest
kritiska. Därför rekommenderar vi
att den som drabbats åker till sjukhus
och utreds akut, säger Lars Karlström,
kärlkirurg på Sahlgrenska
sjukhuset.
För en del patienter beror symtomen
på en liten blodpropp från
aterosklerotiskt plack, ”åderförkalkning”,
i halspulsådern (karotis) upp
till hjärnan. Sådana symtom tyder på
att placket är instabilt, och då kan
det snart lossna ytterligare bitar, som
bildar nya blodproppar i hjärnan.
Blodpropp i hjärnan kan orsaka syrebrist
och leda till hjärnskada. För att
bild: l o t ta lu n d k v i s t
förhindra detta krävs i många fall såväl
medicinsk behandling som en
operation, där man öppnar karotis
och skalar bort placket.
– Patienten bör opereras så snart
som möjligt, helst inom ett dygn
efter det att symtomen visat sig. Det
är viktigt för att förebygga nya allvarliga
stroke, som kan bli betydligt
värre. Att det är så brådskande är en
ganska ny kunskap, som vi försöker
sprida inom sjukvården i Västra Götalandsregionen,
säger Lars Karlström.
– Tidpunkten för operation är A
och O för att kraftigt minska strokerisken.
Vi håller på att bygga upp en
beredskap för att dygnet runt snabbt
ta hand om dessa patienter här på
Forts. på sid. 20
18 sumagasinet 2/2008 sumagasinet 2/2008
19