syn hörsel smak lukt känsel - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

22
Hjälp
att klara
själva livet
hon har svårt att hantera
känslor och relationer, hon
skär sig i handlederna och
hotar med att ta livet av sig
själv. Idag kan hon få hjälp
genom Psykiatri mölndals
DBt-team.
– Patienterna som kommer
hit är väl kända av
psykiatrin men vården har
varit dålig på att hjälpa
dem tidigare, säger teamets
enhetschef monica hartwigericson.
Mitt i den brusande trafiken på
Göteborgsvägen i Mölndal, inklämd
mellan småföretag, ligger Vuxenpsykiatrisk
öppenvårdsrehabilitering
Krokslätt, som tillhör psykiatrin i
Mölndal Väst.
Här finns ett DBT-team. DBT
står för Dialektisk Beteendeterapi
och är en behandlingsmetod för
personer, oftast unga kvinnor, med
diagnosen borderline eller emotionellt
instabil personlighetsstörning.
Patienterna som teamet möter har
svårt att hantera känslor och relationer,
ibland hela tillvaron. Inte sällan
leder det till att patienterna skadar
sig själva, fysiskt och psykiskt.
– De är utagerande och det är
ofta stökigt och stormigt omkring
dem, säger psykolog Maria Frisk.
Patientgruppen kräver stora vårdresurser.
Vårdtillfällena är många och
fordrar ofta akuta insatser i samband
med att patienterna har självmordstankar,
skadar sig själva på olika sätt
och i värsta fall försöker att begå
självmord. Ofta som ett desperat rop
på hjälp.
Hjälpen för dessa patienter har
varit otillräcklig men under senare år
har vården blivit bättre. Dialektisk
beteendeterapi, DBT, finns på andra
håll i Sverige, men mottagningen i
Krokslätt är först inom SU. Vid en
inventering i psykiatrin på Mölndal,
både inom öppen- och slutenvård,
hittade man cirka 40 patienter,
men endast en man, som skulle
kunna vara aktuella för denna form
av terapi. De är bosatta i Mölndal,
Partille, Härryda eller Öckerö och
medelåldern är 29 år.
–Vi vänder oss till vår egen
vårdkedja och just nu är sex personer
inskrivna, säger försteskötare Eini
Carlsson.
Teamet på Krokslätt består av
fem behandlare, två psykologer,
en försteskötare, en skötare, och
en arbetsterapeut. De har dels sina
bild: hille vi n ag e l
Ett rop på hjälp. Nu kan SU erbjuda stöd till unga som skadar sig själva.
grundutbildningar, dels en påbyggnad
med minst en steg-1 utbildning i
psykoterapi.
Målet för DBT är att ge patienten
vägledning och stöd så att han
eller hon vågar och orkar hantera
situationer som skapar ångest och
upprördhet.
– Vi vill uppmuntra patienten att
pröva nya sätt att tänka, känna, tala
och handla, säger Maria Frisk.
Om patient och behandlare
bedömer att DBT passar just den
personen, skrivs ett kontrakt som
gäller i minst ett år. Kontraktet består
både av individuell terapi och av
färdighetsträning i grupp.
sumagasinet 2/2008
”Vi vill uppmuntra patienten
att pröva nya sätt att tänka,
känna, tala och handla.”
Individualterapin innebär att
man varje vecka på bestämd tid i
cirka en timme arbetar med patientens
problem, i första hand de som
är livshotande och de som sänker
livskvaliteten.
Färdighetsträningsgruppen träffas
också varje vecka i två timmar.
I gruppen lär man sig användbara
strategier för att hantera känslor,
relationer och kriser.
En viktig del är att patienterna
hemma skriver ner hur de mår,
sinnesläge, om de skadar sig själva
och vad som händer mellan besöken
på mottagningen, där analysen och
bearbetandet sker.
– Första året är en stabiliseringsfas
där det gäller för patienterna att
hantera sina kaotiska liv och känslostormar,
säger psykolog Pernilla Sass.
Kommer man inte till överenskommen
träff tas det direkt upp
med patienten och uteblir man fyra
gånger avbryts terapin.
Färdighetsträningen är indelad
i fyra delar. Varje del omfattar cirka
åtta veckors träning i att vara medvetet
närvarande, att hantera relationer,
att bemästra sina känslor och att
klara av jobbiga situationer.
– Därför är kontraktet väldigt
bra. Om någon ringer återbud eller
inte kan komma av oklara anledningar
kan man ta upp att det finns
ett kontrakt mellan patient och
behandlare och att det innebär ett
ömsesidigt åtagande, säger Therece
Lindén.
Som ytterligare stöd och hjälp i
svåra situationer kan patienten ringa
DBT-teamet för hjälp via behandlarnas
mobiltelefoner dag som kväll.
Bakslag är inte ovanliga. Därför
arbetar ingen av de fem i teamet med
DBT-patienter på heltid. Det kan bli
för jobbigt.
– Patienterna är krävande och
utöver utbildning krävs ett stort
varmt och tålmodigt hjärta och is i
magen hos behandlaren, som kan få
stå ut med många prövningar under
behandlingens gång, säger Monica
Hartwig-Ericson.
sumagasinet 2/2008
g ö r a n s a m u e l s s o n
Krönika: En dag på jobbet . . .
bild: m a r i e ullnert
”det gäller att göra sitt bästa”
Sedan ett år tillbaka arbetar jag
som undersköterska på akutmottagningen
Östra. När jag börjar klockan
sju på morgonen är det rätt lugnt.
Men med 11-bussen blir det rena
ketchupeffekten. Då kommer de som
vaknat, känner sig sjuka och tycker
att de behöver hjälp. Tyvärr är det
just de som får sitta och vänta länge
för även om superakuten ligger på
Sahlgrenska får vi ju in patienter som
är mer akut sjuka.
Som undersköterska jobbar jag
tillsammans med kirurg- och medicinläkarna,
bland annat assisterar jag
när de syr. Jag tycker att hierarkin
mellan oss och sjuksköterskorna har
suddats ut hos oss, jag gör det mesta
utom att sätta nålar och ge läkemedel.
Jag gillar verkligen mitt jobb.
Men på sista tiden har det varit tufft.
De har infört ett nytt triagesystem
hos oss. Samtidigt bytte läkarna
undersökningsrum. Det blev rörigt,
kalabalik och värsta lynchstämningen
på jobbet.
Däremot var det väldigt positivt
när vi undersköterskor fick arbeta på
akuterna på Sahlgrenska och
Mölndal under strejken. Jag önskade
nästan att strejken skulle fortsätta för
det är jättebra att byta arbetsplats då
och då. Och härligt att arbeta i så
moderna lokaler! De har kakel och
sten medan vi har plastmatta som
säkert funnits där sedan Östra byggdes.
Rena råtthålet!
Många tycker att jobbet på
akuten är stressig. Men jag har inget
problem med det. Jag jobbade på en
tung medicinavdelning tidigare. Vi
hade så fasta rutiner och var så få att
om något oplanerat hände blev det
jättestressigt. På akuten är vi mer inställda
på att det är ombytligt. Men
det är klart att man ofta känner att
man inte räcker till. Det gäller att
göra sitt bästa, att vara vänlig och
trevlig mot patienterna och visa att
man bryr sig.
Ibland är jag väldigt trött efter
arbetsdagen. Jag är ensam med två
barn och hus i Partille, så när jag går
från jobbet börjar nästa arbetspass.
Nina Holm
undersköterska
Akutmottagningen Östra
Vill du skriva om en dag på jobbet? skriv till redaktionen.su@vgregion.se
23