Påtorp-Angelskog Kulturlandskapsutredning - Blekinge museum

Påtorp-Anglemåla-Angelskog 

Kulturlandskapsutredning 

Blekinge museum 2003

Innehållsförteckning 

Bakgrund………………………………………………………………………... 3 

Utredningsområdet……………………………………………………………… 3 

Rapportens uppläggning………………………………………………………… 5 

Områdets historiska utveckling………………………………………………… 5 

Landskapet under förhistorisk tid………………………………………………. 5 

Landskapet under medeltid…………………………………………………….. 7 

Landskapet omkring 1800……………………………………………………… 8 

Landskapet under 1900-talet…………………………………………………… 11 

Områdets kulturmiljövärden…………………………………………………… 11 

Källor och litteratur…………………………………………………………….. 13 

Förteckning över registrerade fornlämningar 

Förteckning över boplatsindikationer 

Förteckning över registrerade kulturlämningar 

2

Bakgrund 

Blekinge museum har på uppdrag av Ronneby kommun genomfört en översiktlig 

kulturlandskapsutredning inom fastigheterna Påtorp 1:7, 2:1, 3:1 och 4:1, 

Anglemåla 1:1, 1:2 och 1:3 samt Angelskog 1:1, 1:2 och 1:3 i Ronneby sn. Ut- 

redningen är avsedd att fungera som kommunalt planeringsunderlag och har föranletts av 

kommande ny detaljplan för delar av området. 

Arbetet har omfattat en översiktlig fältrekognoscering samt genomgång av äldre kartmaterial, 

arkivalier och topografisk litteratur. Analysen av områdets kulturmiljövärden innefattar 

rekommendationer för den framtida hanteringen. Utredningen har utförts av 1:e antikvarie 

Thomas Persson. För digital kartbearbetning svarar antikvarie Stefan Flöög. 

Utredningsområdet 

Utredningsområdet omfattar en yta om ca 3 km 2 , bestående av främst skogs- och 

odlingsmark. Terrängen är starkt bruten med en mosaik av låglänt åkermark i anslutning till 

Angleån samt mellanliggande lövskogklädda bergshöjder. Bebyggelsen inom området består 

av tre äldre gårdsanläggningar samt av villabebyggelse, den senare dels i anslutning till gamla 

riksvägen dels vid Angelskog. I områdets centrala del ligger Angelskogs avfallsanläggning. 

Odlingsskapet vid Påtorp 

Riksantikvarieämbetet genomförde 1969 en fornminnesinventering i området. Härvid 

registrerades 24 fornlämningslokaler. Flertalet är gravar från bronsålder-järnålder men vid 

inventeringen noterades också sex förhistoriska boplatslämningar. Vid den nu genomförda 

utredningen har dels ett flertal indikationer på förhistorisk bosättning tillkommit dels har ett 

antal kulturlämningar från historisk tid registrerats. 

3

Översiktskarta Kulturlandskapsutredning Påtorp-Anglemåla-Angelskog 

500 0 500 meter 

Skala 

1:15000 

Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F 5e, 3F 5d, 3F 6d, 3F6e 

BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård 2003 

N 

4

Rapportens uppläggning 

Enligt överenskommelse har utredningen främst koncentrerats till området norr om Angleån, 

för vilket historiska kartöverlägg tagits fram. Dessutom har här en noggrannare fältbesiktning 

av odlingsmarken gjorts med målsättningen att belägga indikationer på i första hand 

boplatslämningar under mark. Det senare momentet har ersatt tidigare aviserad 

provschaktning. 

Områdets historiska utveckling 

Den historiska utvecklingen i områdets tecknas översiktligt i tre tidsbilder: 

förhistorisk tid-medeltid, 1800-talet samt 1900-talet. För de båda sistnämnda gäller 

framställningen endast det centrala utredningsområdet, dvs Påtorps by. Fysiska lämningar, 

historiska kartor, arkeologiska fynd samt arkivuppgifter och topografisk litteratur är 

utgångspunkten. Efter analys sammanfattas områdets kulturmiljövärden och 

rekommendationer lämnas för den fortsatta hanteringen. 

Landskapet under förhistorisk tid 

Havsytan i området har varierat kraftigt under postglacial tid. Förloppet är väl 

belyst av fil dr Ronnie Liljegren, som genom sedimentanalyser upprättat en lokal kurva för 

strandlinjeförskjutningarna i mellersta Blekinge. Litorinahavets maximum, omkring 5 500 f 

Kr, låg ca 7,5 m över nuvarande medelvattenyta. 

Havsnivåerna under Litorinahavets tid, 5 800-1 200 f kr. (Liljegren 1982:66) 

De varierande strandlinjerna har i hög grad påverkat de topografiska förhållandena och har 

varit styrande för lokaliseringen av bosättning. Dagens låglänta odlingsmark kring Angleån 

utgjordes sålunda under yngre stenålder av en grund havsvik, längs vars stränder en rad 

indikationer på förhistoriska boplatser framkommit. Lokaliseringen av dessa har skett genom 

besiktning av öppen, nyberedd odlingsmark. Fynden utgörs av slagen kvarts och flinta. Inom 

den centrala delen av utredningsområdet har inte mindre än 16 sådana lokaler registrerats. På 

flertalet har endast enstaka fynd påträffats vid besiktningstillfället men på några platser är 

5

fynden mera frekventa och ger även en uppfattning om dateringen av den förmodade 

boplatsen. 

Den låglänta odlingsmarken vid Angleån 

Boplatslokalernas karaktär kan illustreras av ett par undersökningar söder om Angleån. I 

samband med ombyggnad av Angelskogsvägen undersöktes 1968 delar av en lågt belägen 

boplats, (nr 21). Under ploggången framkom här sparsamma fynd av flinta. Fynden var 

svallade och boplatsen har således översvämmats av havet. Boplatsen kan dateras till 

mesolitisk tid. ( K-A Björkquist, Längesedan och nära. 1987). 

I samband med dragning av ny VA-ledning år 2001 delundersöktes två boplatslokaler i 

liknande läge, (nr 22 och 23). Bilden var här mera komplex. Platsen hade utnyttjats under 

mesolitisk tid, men också under yngre bronsålder och järnålder. (Rapport 2002:4. Smålands 

museum) 

Inom området finns förutom indikationer på förhistorisk bosättning även ett stort antal 

registrerade gravanläggningar. De flesta är rösen och stensättningar, liggande enstaka eller i 

smärre grupper. Anläggningarna har tillkommit under bronsålder-äldre järnålder, och ligger 

samtliga i karakteristiska höjdlägen. Genom sin placering i landskapet ringar gravarna in 

odlingsmarken, och förefaller ha haft en funktion också som revirmarkeringar. 

Gravrösena når i flera fall monumentala dimensioner med en diameter på ca 20 m och en höjd 

av upp till 4 m. Den största koncentrationen finns på det s k Flisberget, i äldre tid benämnt 

Ekebacken, (nr 5). På krönet ligger tre större rösen, samt fyra stensättningar. På 1890-talet 

undersökte hemmansägaren Sven Jönsson i Påtorp här två gravrösen, båda med en särpräglad 

utformning. I bottenlagret på det ena påträffades flera ansamlingar av brända ben, samt 

kringspridda bitar av en avsiktligt sönderbruten halskrage av brons. I det andra röset framkom 

flera koncentriska kallmurar under den täckande stenmanteln. (Månadsblad 1894) 

6

Gravröse på Flisberget Halskrage från gravundersökning på Flisberget 

På 1890-talet undersökte arkeologen Carl Wibling ytterligare ett kraftigt skadat röse i utredningsområdets 

östra del, (nr 18). Här fanns en central hällkista. Bland gravgåvorna märks 

en järnskära. I anläggningen påträffades dessutom flera urnegravar med fynd från yngre 

bronsålder. (Månadsblad 1895) 

Den senaste gravundersökningen i området genomförde Blekinge museum 1971 på Myrbacken, 

Påtorp 4:1, (nr 6). Det är en fylld skeppssättning, knappt 6 m lång med kantkedja av 

utvalda stenar, samt tvärställda stävstenar. I anläggningen som var skadad av rovgrävning 

framkom i centrum en miniatyrkista av sten i vilken fanns brända ben samt rester av ett 

järnsvärd. Ett litet ornerat bronsbeslag ger en datering närmast till romersk järnålder- 

folkvandringstid. (Rapport 1971. Blekinge museum). 

Ett par lokaler med gravar avviker från de hittills beskrivna. Vid båda gårdarna i Påtorp finns 

av allt att döma lämningar efter gravfält från järnålder. Vid den östra gården finns ännu två 

resta stenar, samt en gravhög, (nr 7). Vid den västra finns uppgifter om en borttagen rest sten, 

som tidigare stått på gårdsplanen, (nr 11). 

Landskapet under medeltid 

Om de medeltida förhållandena i området är för närvarande inget närmare känt. 

Ortnamnen kan dock ge en viss uppfattning om bygdens karaktär. Äldsta skriftliga beläggen 

på Påtorp och Anglemåla är från Lunds stifts landebog 1583. Angelskog omnämns tidigast 

omkring 1570. Namnen på –torp tillhör i Blekinge framför allt vikingatid-tidig medeltid och 

är resultatet av en kraftig inre nyodling och expansion i landskapets centrala delar vid denna 

tid. ”Torpbebyggelsen” kan således snarast ses som nybyggen eller utflyttargårdar. Namnen 

på –måla tillhör i Blekinge främst högmedeltid och betecknar likaså nybyggen. I likhet med 

vad fallet är i ortnamnet Angelskog återgår förleden i Anglemåla på ett gammalt namn på den 

genom området rinnande Angleån, nämligen Angla. Namnet har samband med verbet angla, 

dvs fiska. 

Endast en registrerad fornlämning från perioden finns i området. Det är den s k 

”Hagbards källare”, grunden till en förmodad kastal, d v s ett försvarstorn, (nr 17). 

Anläggningen är inte omnämnd i några skriftliga källor, men har möjligen samband med den 

hamnplats, en s k bondehamn, som redan under medeltid fanns i Angelskogsviken. 

7

Landskapet omkring 1800 

Påtorps by genomgick storskifte 1802. I samband därmed upprättades en detaljerad, storskalig 

karta över byns ägor, vilken ger oss en god bild av landskapet. Precis som idag präglades 

detta av Angleån med angränsande låglänta marker. Anmärkningsvärt är att åns ringlande 

lopp fått bestå och att ingen rätning och kanalisering skett. Byn omfattade vid skiftet fyra 

brukningsenheter. Gårdarna låg spridda inom inägomarken. Två av dem återfinns ännu i 

samma lägen. Området präglades av förhållandet ”äng är åkers moder”, d v s ängsmarken 

upptog större delen av inägomarken, vilken i huvudsak motsvarar dagens odlingsmark. På 

högläntare partier fanns spridda, oregelbundna åkerstycken. 

Gamla byvägen 

Vägnätet inom byn visar betydande överensstämmelser med dagens förhållanden. 

Kustlandsvägens gamla sträckning återfinns i Torkebacken. Byvägen, som från 

Kustlandsvägen i norr passerar de båda västra gårdarna sammanfaller likaså helt med den 

nuvarande genomfartsvägen. Med sin tydliga terränganpassning kan vägen antas ha mycket 

lång hävd. 

1835 genomförs laga skifte i Påtorp och en ny ägokarta upprättas. Skiftet omfattade inte den 

östra gården i byn. Från storskiftet 1802 har vissa förändringar skett i landskapet. Åkerarealen 

har ökat på ängens bekostnad. Den mellersta gården har lagts ner och ett torp har tillkommit i 

områdets sydvästra del. 

8

500 0 500 meter 

Skala 1:15000 



Påtorps by Storskifte 1802 

(Lantmäteriets arkiv, Karlskrona: Ronneby sn, akt 69) 

N 

Gård 1802 

Väg 1802 

Åker 1802 

Ägogräns 1802 

9 

Teckenförklaring:

500 0 500 meter 

Skala 1:15000 



Påtorps by Enskifte 1835 

(Lantmäteriets arkiv, Karlskrona: Ronneby sn, akt 155) 

N 

Gård 1835 

Väg 1835 

Åker 1835 

Ägogräns 1835 

10 

Teckenförklaring:

Odlingslandskap med hamlade askar 

Vid den översiktliga inventering, som genomförts i samband med utredningen har ett flertal 

kulturlämningar registrerats. Dessa ger ytterligare information om områdets mångsidiga 

utnyttjande under framför allt 1800-talet. Som exempel kan nämnas anläggandet av en 

gravplats för kolerans offer vid mitten av 1800-talet. 

Landskapet under 1900-talet 

Under 1900-talet sker en mera storskalig förändring av landskapet. Den tidigare omfattande 

ängsmarken torrläggs genom dränering och läggs under plogen. Under en period finns ännu 

två brukningsenheter i drift, men även dessa läggs ner, och jordbruket är idag utarrenderat. 

Utefter riksvägen tillkommer villabebyggelse. Hamnvägens anläggande under 1970-talet delar 

byns ägor i två hälfter. 

Områdets kulturmiljövärden 

Sammanfattning och rekommendationer 

Dagens landskapsbild är framför allt ett resultat av 1800-talets jordskiften samt den 

fortlöpande rationalisering som skett under 1900-talet. Inom Påtorpsområdet har emellertid 

också spåren av tidigare generationers verksamhet bevarats i påfallande hög grad. Området 

framstår med sin långa historiska kontinuitet, och den stora mängden bevarade forn- och 

kulturlämningar, som ett av de mest förtätade historiska landskapsavsnitten i Ronnebys 

närhet. Området har en stor potential, såväl ur forskningssynpunkt som ur pedagogisk 

synpunkt. Härtill kommer användningen som rekreations- och strövområde. Med hänsyn till 

detta bör eventuella förändringar och nytillskott i området göras med stor varsamhet. Med 

hänsyn till den stora mängden registrerade boplatsindikationer inom åkermarken skall 

eventuella schaktningar och markarbeten prövas av länsstyrelsen. 

11

Följande strukturer och sammanhang är av särskilt stor betydelse: 

Det öppna, ännu hävdade odlingslandskapet är ett grundläggande värde i området. Fortsatt 

hävd och om möjligt ökad betesdrift är angeläget. 

Bebyggelsen inom de två återstående, ursprungliga gårdstomterna är viktiga historiska 

avtryck. Eventuell komplettering och förändring bör ske med stor försiktighet. 

Det äldre vägnätet har som visats lång hävd och bör inte förändras. Härvid är 

det viktigt att begränsande stenmurar bibehålls. 

Registrerade forn- och kulturlämningar är viktiga historiska dokument som illustrerar den 

långa kontinuiteten i landskapet. 

12

Källor 

Lantmäterikontorets arkiv. Karlskrona 

Ronneby sn, akt 69 och 155 

Blekinge museums arkiv: 

Fornminnesinventering i Ronneby sn 1934-35 

Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering i Ronneby sn 1969 

Rapport om undersökning och restaurering 1971 av skeppssättning, Raä 119:2,. Påtorp 4:1, 

Ronneby sn. Blekinge museum 

Rapport om arkeologisk förundersökning 2001 av stenåldersboplatser, Raä 73 och 74, 

Angelskog 1:1, Ronneby sn. Smålands museum. Rapport 2002:4 

Häradskartan 1919 

Ekonomiska kartan 1972 

Antikvarisk Topografiska Arkivet. Stockholm: 

Wibling, C., Brevser. 1. 

Övrigt: 

Boplatsinventering inom Påtorpsområdet 2002. Fil kand Björn Nilsson, Lund. 

Litteratur i urval 

Björkquist, K-A., Längesedan och nära. Kring en åkrök. Karlshamn 1987 

Hallberg, G:, Ortnamn i Blekinge. Borås 1990 

Liljegren, R., Paleoekologi och strandförskjutning i en Littorinavik vid Spjälkö i mellersta 

Blekinge. Lund 1982. 

Månadsblad 1894 och 1895. Kungl. Vitterhets- och Antikivitetsakademien. Stockholm 

Oldeberg, A., Die ältere Metallzeit in Schweden. Stockholm 1974 

13

Förteckning över registrerade fornlämningar: 

1. ”Stensättningar och rest sten”, registrerade 1934-35, ej återfunna 1969 och 2003. 

Raä 65 

2. Stensättning, rest av, 6 m diam. Raä 87 

3. Block med hällgröpning, trol. Mackadamslagningssten. Raä 87 

4. Stensättning, 5 m diam. Raä 88 

5. Rösen, 3 st – 11-20 m diam, 2-4 m h; Stensättningar, 4 st, 3-8 m diam. Raä 89 

6. Skeppssättning, stensättningar, 3 st. Raä 119 

7. Hög, rest sten, trol rest av gravfält. Raä 117 

8. Stensättning, 5 m diam, fornlämning? Raä 85 



11. Rest sten, flyttad från gårdsplanen, trol. rest av gravfält. Raä 82 

12. Koleragravplats, Raä 86 


14. Röse,14 m diam, 2 m h. Raä 62 

15. Röse,12 m diam, 2-3 m h. Raä 59 


17. Kastalgrund, ”Hagbards källare”. Raä 67 

18. Röse, rest av. Raä 80, Edestad sn 

19. Stenåldersboplats. Raä 60 






14

Registrerade fornlämningar inom Påtorpsområdet 

Röse 15 # 

20 

Stenåldersboplats 

3 

Stensättning 

2 

# 

1 # # 

# 4 

12 Stensättning 

# 

Koleragravplats 

# 

5 Rösen, 3 st 

# 8 

# 9 

Stensättning 

Stensättning 

Stensättning 

13 

# 

# 

Röse 

14 # 

10 # 11 

Stensättning Rest sten 

17 

# 

19 Stenåldersboplats 

24 


21 


Kastalruin? 

500 0 500 meter 

Skala 1:15000 



16 

# 

Stensättning 

22 Stenåldersboplats 

# 

6 

18 

# 

Röse 

23 


15 

Skeppsättning, 

stensättningar 2 st 

# 

7 Hög, rest sten 

N

Förteckning över boplatsindikationer inom Påtorpsområdet: 

1. Stenåldersboplats, talrika fynd av slagen kvarts och flinta. Raä 60 

2. Stenåldersboplats?, fynd av slagen flinta 



5. Stenåldersboplats?, fynd av flinta (mikrolit), mesoliticum 

6. Stenåldersboplats?, fynd av svallad flinta, mesoliticum 

7. Stenåldersboplats?, fynd av flinta 







14. Boplats?, fynd av flinta, bl.a. del av lövkniv, senneoliticum/bronsålder 

15. Stenåldersboplats, fynd av flinta 

16. Stenåldersboplats? fynd av flinta 

16

4 

500 0 500 meter 

Skala 

1:15000 



3 

Boplatsindikationer inom Påtorpsområdet 

2 

15 

14 

1 

5 

6 

8 

7 

9 

13 

10 

11 

16 

12 

N 

17

Förteckning över registrerade kulturlämningar: 

1. Linbasta, husgrund 

2. Stenbrott, husgrund, kojgrund 

3. Husgrund 

4. Övergiven gårdstomt 

5. Kvarngrund 

6. Husgrund 

7. Fossil åker 



10. Lägenhetslämning bestående av husgrund samt odlingsspår. Torp belagt 1835 

11. Husgrund 

12. Övergiven gårdstomt 

13. Tegelbrukslämning 

14. Äldre gårdsbebyggelse 



17. Torkebacken, del av gamla landsvägen 

18. Stenmur 

19. Stenmur 

20. Stenmur 

21. Stenmur 

22. Stenmur 

23. Stenmur 

18

9 

Fossil åker 

8 

Fossil åker 

7 

Fossil åker 

2 

# 

Stenbrott 

11 Husgrund, uthus 

# 

# 10 

Lägenhetslämning 

12 

Övergiven gårdstomt 

500 0 500 meter 

Skala 1:15000 



Kulturlämningar inom Påtorpsområdet 

Torkebacken 

18 

19 

Linbasta 

1 # 

3 # 

Husgrund 

# Husgrund 

6 

# 

15 

4 

Övergiven gårdstomt 

Äldre gårdsbebyggelse 

13 

17 

20 

# 

5 

Kvarngrund 

Tegelbrukslämning 

16 

Äldre gårdsbebyggelse 

21 

23 

22 

14 Äldre gårdsbebyggelse 

N 

19

Påtorp-Angelskog Kulturlandskapsutredning - Blekinge museum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?