Arbets - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Problem relaterade till inomhusmiljön 

är en vanlig orsak till kontakt 

med Arbets- och miljömedicin. 

Här redovisas min bild av det 

aktuella kunskapsläget, utan anspråk 

på en fullständig överblick 

av den omfattande litteraturen. Till 

dig som vill läsa en tankeväckande 

översikt: läs Emil Bardana! 

De finns fortfarande, patienterna med 

”irritation” i ögon och näsa, hudrodnad, 

rethosta, huvudvärk och antagligen också 

trötthet, och som anser att inomhusmiljön 

hemma eller på jobbet är orsaken. 

Har vi mer att erbjuda patienterna i dag 

än 1983 då begreppet ”Sick building 

syndrome” myntades? Kan vi erbjuda 

evidensbaserad behandling? Vet vi vad 

som orsakar besvären? Kan vi ge råd för 

att förebygga eller undanröja besvär? Det 

publiceras många studier, en sökning på 

”Sick building syndrome” i PubMed efter 

1985 ger 500 träffar, men det tycks vara få 

resultat som låter sig reproduceras. 

En forskningslinje är exponering för 

bioaerosoler där det finns belägg för att 

tex provokationer med mögelsporer kan 

Arbets- och miljömedicinska 

Journalen 


FRÅN ARBETS- OCH 

JournalenNYHETSBREV 

MILJÖMEDICIN I VÄST 

Sjuka hus kan behöva byggtekniska åtgärder. På bilden monteras ventilationsrör. 

Hur står det till i det sjuka huset? 

orsaka symtom som påminner om våra 

patienters besvär. Det är emellertid betydande 

svårigheter att översätta doser vid 

provokationer till exponeringen under kliniska 

förhållanden. 

Longitudinella studier har varit sparsamma 

inom området men det finns ett 

par intressanta interventionsstudier. Engvall 

och medarbetare minskade vintertid 

ventilationen i ett flerfamiljshus (2005). 

De boende upplevde inomhusluften som 

mera instängd men rapporterade inte mera 

besvär. Meklin et al undersökte elever i 

skolor med och utan fuktskador (2005). 

En fuktskadad skola renoverades ”fullständigt”, 

en annan delvis. Symtomförekomsten 

minskade påtagligt i den fullständigt 

renoverade skolan, minskade lite i 

den delvis åtgärdade och förändrades inte 

i kontrollskolor. 

Astma och allergier 

Det finns ett betydande antal rapporter 

med tämligen konsistenta fynd av samband 

mellan fukt inomhus och ökad förekomst 

av i första hand luftvägsbesvär som 

astma, pip i bröstet och hosta (Bornehag 

et al, 2001, 2004). De flesta artiklarna 

handlar om barn men under de senaste 

åren har det också publicerats studier av 

INNEHÅLL 

ISSN 1104-2893 NR 5 2 2005 5555 

Andedräkt 

avslöjar hälsan 

Analysmetoder för mätning av 

vissa markörnivåer framtagna 

Samtal kring 

sjukfrånvaro 

SIDAN 3 

Stort rådslag illustrerade 

svårigheter och möjligheter 

SIDAN 4 

Buller i Lerums 

kommun 

Hälsoeffekter av buller från vägtrafik, 

tåg och flyg har kartlagts 

Vedrök orsakar 

inflammation 

SIDAN 8 

Partiklar i luft bidrar till ökning av 

lung- och hjärtkärlsjukdom 

SIDAN 9 

JOURNALEN NR 1 •2005 1

2 

SIGNERAT 

Omgivningsfaktorerorsakar 

dödsfall 

Både Gudrun och Katrina har gett 

oss en tankeställare om extremt väder 

i världen ökar. Vissa tillskriver 

extremt väder den globala uppvärmningen. 

Den globala uppvärmningen 

kommer att påverka hälsan och orsaka 

dödsfall. Även i Västra Götalandsregionen 

har vi omgivningsmiljöfaktorer 

som ger dödsfall. 

Särskilt tydligt är detta när det gäller 

radon i bostäder som ger 100 dödsfall 

i lungcancer i Västra Götaland 

per år, trafikbuller som ökar stress 

och därmed kardiovaskulär sjuklighet 

och dödlighet samt luftföroreningar 

som ger kronisk obstruktiv 

lungsjukdom och också tidig död. 

I detta nummer beskriver vi arbetet 

med att kartlägga och minska radon 

och omgivningsbuller. I samarbete 

med Göteborgs universitet har 

vi tagit initiativ till en forskarskola 

om miljö och hälsa i Västsverige. De 

ovan beskrivna riskfaktorerna ingår 

självklart som forskarutbildningsprogram 

i forskarskolan. Dessutom 

ingår program om att undersöka hur 

miljön stimulerar till fysisk aktivitet 

och på så sätt förebygger stress som 

också kan ge upphov till tidig död. 

Promenader och cykling är bra för 

den egna fysiska hälsan men också 

för omgivningen då det minskar buller 

och luftföroreningar. Dessutom 

är det sannolikt också stressminskande 

då medtrafikanter upplever 

fotgängare och cyklister som ett 

lugnt inslag i stadsmiljön. 

Förbered nu trevliga 

promenader kring juloch 

nyårshelgen! 

Mats Hagberg 

mats.hagberg@amm.gu.se 

JOURNALEN NR 2 • 2005 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

forts. från sida 1 

vuxna. De funna sambanden är ”statistiska 

associationer” och inte etablerade orsakssamband. 

Här krävs ytterligare forskning 

för att klarlägga eventuella 

mekanismer, vilka faktorer i en fuktig 

miljö som är förknippade med ökad risk, 

exponerings - responssamband, etc. När 

det gäller allergisk sensibilisering är det, 

med undantag för kvalsterallergi, enligt 

min uppfattning inte visat att fukt i inomhusmiljön 

är av betydelse. 

Miljöundersökningar 

Det har fortfarande inte publicerats data 

för att miljöundersökningar kan differentiera 

mellan ”sjuka” och ”friska” hus eller 

bidra till en riskbedömning i det individuella 

fallet. Ofta är det ändå skäl att 

besiktiga problemhus av byggnadstekniska 

eller andra skäl. Luftmätningar är sällan 

indicerade då vi inte säkert vet vilka 

faktorer som orsakar inomhusmiljörelaterade 

besvär. Det finns inte heller några 

säkra markörer att mäta i luft för t ex 

mikrobiell växt eller fuktorsakad nedbrytning 

av byggnadsmaterial. Mätning 

av VOC, MVOC eller halt av mögelsporer 

i luft är indicerade endast undantagsvis 

och då med specificerad frågeställning. 

Analys av mikroorganismer på ytor 

eller i byggnadsmaterial bekräftar växt 

men tillför sällan information som inte 

kan inhämtas vid besiktning. Typning av 

mögel är inte informativt då det inte är 

känt om olika mögelarter har olika hälsoeffekter. 

Användning av mögelhundar är 

inte vetenskapligt utvärderad. Mätning av 

fuktkvoter i materialprover kan påvisa 

ökad förekomst av fukt i byggnadsstommen 

och fuktens utbredning vilket kan 

vara värdefullt inför eventuella åtgärder. 

Värdering av ventilation, ibland inkluderande 

mätningar, kan vara av värde vid 

misstanke om att ventilationen är bristfällig. 

Mätning av CO2 kan vara av värde 

vid utredning av luftmiljön i lokaler med 

många samtidiga brukare, t ex skolor. 

Hur gör vi? 

Den praktiska patienthandläggningen ligger 

utanför ramen för denna översikt men 

finns beskriven från t ex Yrkesmedicin i 

Umeå (Järvholm B, Widman L). 

Till sist föreslår jag att vi försöker att 

undvika uttrycken ”sjuka hus syndrom” 

eller ”sick building syndrome” (SBS) pga 

en definition som inte är kliniskt användbar 

och för att det inte har visas att byggnader 

kan betecknas som ”friska” eller 

”sjuka”. I USA används i dessa sammanhang 

ibland begreppet ”Building related 

illness”. Vad skall vi kalla detta på svenska? 

Jonas Brisman 

jonas.brisman@amm.gu.se 

Ref ef eferenser eferenser 

erenser 

Bardana EJ. Sick building syndrome - a 

wolf in sheep’s clothing. Ann Allergy 

Asthma Immunol 1997; 79:283-93. 

Engvall K, Wickman P, Norbäck D. Sick 

building syndrome and perceived indoor 

environment in relation to energy saving 

by reduced ventilation flow during 

heating season: a 1 year intervention 

study in dwellings. Indoor Air 2005; 

15:120-6. 

Meklin T, Potus T, Pekkanen J, et al. 

Effects of moisture-damage repairs on 

microbial exposure and symptoms in 

schoolchildren. Indoor Air 2005;15 

Suppl 10:40-7. 

Bornehag CG, Blomquist G, Gyntelberg 

F, et al. Dampness in buildings and 

health. Nordic interdisciplinary review of 

the scientific evidence on associations 

between exposure to ”dampness” in 

buildings and health effects 

(NORDDAMP). Indoor Air 2001; 11:72- 

86. 

Bornehag CG, Sundell J, Bonini S, et al. 

A; EUROEXPO. Dampness in buildings 

as a risk factor for health effects, 

EUROEXPO: a multidisciplinary review of 

the literature (1998-2000) on 

dampness and mite exposure in 

buildings and health effects. Indoor Air 

2004; 14:243-57. 

Järvholm B, Widman L. Omhändertagande 

och utredning av patienter med 

besvär som misstänks bero på brister i 

inomhusmiljön. http://www.vll.se/ 

umea/yrkesmedicin/

Andedräkt avslöjar hälsan? 

I början av året försvarade jag min 

avhandling ”Exhaled markers of 

oxidative stress in the airways”. 

Avsikten med avhandlingen var att 

ta fram analysmetoder för att kunna 

mäta nivåerna av markörer som 

speglar en lokal inflammation i 

luftvägarna. 

Redan i antikens Grekland luktade läkarna 

på patienternas andedräkt för att bedöma 

deras hälsotillstånd. I andedräkten finns 

nämligen en rad olika ämnen som bildats 

vid biokemiska processer i kroppen. Patienter 

med astma har en lokal inflammation 

i luftvägarna. Vid inflammationen 

bildas syreradikaler från inflammatoriska 

celler och det är dessa som ligger till 

grund för den så kallade oxidativa stressen 

i luftvägarna. Vid oxidationsreaktioner 

bildas olika stabila molekyler som 

kan fungera som biomarkörer. De bildade 

gasformiga ämnena kan andas ut direkt, 

medan mer fasta ämnen - små partiklar - 

tros komma ut inuti eller på ytan av små, 

små vätskedroppar. En teori är att vätska 

slits bort från slemhinnan i luftvägarna 

och bildar dropparna, som sedan andas 

ut. 

Ickeinvasiv provtagning 

Målet var att provtagningen skulle vara 

enkel och icke-invasiv för både patient 

Respondenten med opponent Bo Jönsson 

och sjukvårdspersonal, dvs man skulle 

inte behöva ta blodprov eller gå ned i 

lungorna för att ta prov där. Arbetet inriktades 

därför på markörer i utandningsluft 

och i kondensat av utandningsluft. Kondensat 

är den vätska man erhåller när 

man kyler ned, kondenserar, den utandade 

luften. Närmare bestämt var det metoder 

för ämnena malondialdehyd (MDA), 

3-nitrotyrosin (3-NT) samt etan, pentan 

och isopren som skulle tas fram. Dessa 

ämnen har i tidigare sammanhang förknippats 

med just inflammation och oxidativ 

stress. Syftet var även att testa metoderna 

på utandningsluft respektive 

kondensat från friska personer och personer 

med astma, samt att undersöka om 

ämnena bildades lokalt i luftvägarna 

eller kommer från andra delar av 

kroppen. 

Utandningsluft kyldes 

Metoden för kvantifiering av MDA i 

utandningskondensat byggde på vätskekromatografi 

och fluorescensdetektion. 

Kondensatet samlades upp genom 

att kyla ned utandningsluft med 

hjälp av en modifierad frysutrustning, 

i vilken försökspersoner fick andas 

under bestämd tid. Metoden för 3-NT 

i utandningskondensat byggde på 

analys med gaskromatografi kopplat 

till masspektrometri. Metoden för ut- 

andad etan, pentan och isopren byggde på 

uppsamling på adsorbentrör, värmedesorption, 

gaskromatografi och detektion med 

flamjonisationsdetektor. Metoderna tillämpades 

på mindre grupper av friska 

personer och/eller personer med läkardiagnostiserad 

astma. Andhållning före utandning 

samt utandning vid olika flöden 

utfördes för att ta reda på var etan, pentan 

och isopren bildas i kroppen. Inandning 

av ren luft före utandning undersöktes 

också eftersom omgivningsluften innehåller 

relativt höga nivåer av etan och 

pentan. 

Pålitliga metoder har tagits fram som gör 

det möjligt att kvantifiera vissa markörer 

för oxidativ stress i luftvägarna. Det verkar 

som om det mesta av utandad etan, 

pentan och isopren inte bildas inte i luftvägarna, 

utan kommer från andra delar av 

kroppen. Små mängder av etan kan till 

viss del bildas lokalt i luftvägarna. Metoderna 

bör testas i större grupper för att 

undersöka om de är användbara verktyg i 

bedömningen av kronisk inflammation i 

luftvägarna. 

Mona Lärstad 

mona.larstad@amm.gu.se 

AVHANDLING 

När utandningsluften kyls ned bildas ett kondensat som samlas upp för analys. Detta är en snabb 

metod som inte skadar patienten. 


3 

Foto: Sophie Svensson

AKTUELLT 

Rådslag om sjukfrånvaron visade att brist på insikt 

och idéer knappast är problemet bakom problemet 

Rådet för arbetsliv och hälsa i 

Västra Götaland är en informell 

partsammansatt grupp där Arbetsmiljöverket, 

Arbets- och miljömedicin, 

Arbetslivsinstitutet Väst, Västra 

Götalandsregionen genom 

Folkhälsokommittén, Försäkringskassan, 

Länsarbetsnämnden, 

SACO, LO, TCO, SIF och Svenskt 

Näringsliv är representerade. 

Rådet arrangerade i april ett stort rådslag 

kring sjukfrånvaron. De 300 deltagarna 

representerade fackliga organisationer, 

arbetsgivarorganisationer, myndigheter, 

vården samt konsult- och forskarvärldarna. 

Syftet med rådslaget var att ge tillfälle till 

samtal kring sjukfrånvaroproblematiken 

och hur den skulle kunna minskas. Eftersom 

samtalen, som fördes runt 39 bord, 

dokumenterades blev rådslaget också ett 

slags inventering av olika aktörers perspektiv 

på problem och möjligheter till 

hantering av dessa. Dokumentationen har 

sammanställts i en rapport (Rapport 109. 

Rådslag om sjukfrånvaron: Vilka kan 

göra något åt det och hur?) som kan laddas 

ned från Arbets- och miljömedicins 

hemsida (www.amm.se). Vi skall här 

4 


sammanfatta de resultat som lyfts fram i 

rapporten och diskutera dem. 

Samverkan viktig 

Man kan säga att rådslagen illustrerade 

de svårigheter och möjligheter som finns 

inom hälsofrämjande och rehabiliterande 

arbete. Samverkan tycks vara en faktor 

av central betydelse och möjligen låg 

rådslagens viktigaste funktion i att samla 

olika aktörer, ge dem tillfälle att mötas i 

samtal och förhoppningsvis lägga grunden 

för fördjupade kontakter som kan 

leda fram till konkreta samverkansformer 

och nätverk för att minska sjukfrånvaroproblematiken. 

Rådslagen gjorde tydligt att alla parter 

som berörs av sjukfrånvaroproblematiken 

(den sjukskrivne, arbetsgivaren, myndigheter, 

vårdsystemen osv.) skulle tjäna på 

att den blev mindre. Många olika idéer 

om lösningar diskuterades. Troligen är 

det nödvändigt att kombinationer av 

många åtgärder och förändringar prövas, 

eftersom sjukfrånvaroproblematiken 

skapas och upprätthålls av kombinationer 

av många slags problem. Vetenskapligt 

genomförda studier av effekt och nytta 

med olika åtgärder behövs. 

Troligen bygger fungerande lösningar 

på att alla inblandade parter är beredda 

Samtalen vid rådslaget fördes vid 39 bord med representanter från olika parter. 

att kompromissa för att åstadkomma en 

acceptabel fördelning av för- och nackdelar 

med olika lösningar. Att åstadkomma 

detta är möjligen lättare om man värnar 

långsiktigheten och utvecklar kontakter 

och förtroende mellan parterna framför 

partsintern förändring. 

Sammanställningen lyfter fram de 

problem och de lösningar som idag diskuteras 

för att komma till rätta med sjukskrivningproblematiken. 

Ett urval vanliga 

synpunkter: 

• Omvärderade av ständig aktivitet, 

ständiga upplevelser och ständig 

prestation. 

• Det förebyggande arbetet bör integreras 

mer med den ”ordinarie” verksamheten. 

• Arbetsgivaren har ett ansvar att avlasta 

individer som är benägna att ta på sig för 

mycket arbete. Att göra detta kräver mod 

och kunskap hos arbetsgivaren. 

• Ta tillvara den expertkunskap som finns 

bland forskare och konsulter och finn sätt 

att sprida denna kunskap i hela organisationen. 

• Ekonomiska och sociala belöningar bör 

utgå till personer som har ett hälsosamt 

beteende på och utanför arbetet samt till 

chefer och arbetsgivare som har frisk 

personal. 

• Samarbete mellan arbetsgivare för att 

finna nya arbeten för personer med 

hälsoproblem eller som inte trivs/ 

fungerar på sitt arbete. Detta kunde 

kompletteras med ekonomiskt stöd i 

samband med att individer söker nytt 

arbete. På så vis skulle det bli mindre 

ekonomiskt riskabelt för individen att 

säga upp sig. 

• Företagshälsovården borde byggas ut och 

vara mer tillgänglig. Den offentliga vården 

borde ha ökad tillgänglighet, inte minst 

för dem som ej har tillgång till företagshälsovård. 

Sjukskrivande läkare bör göra 

mer kvalificerade arbetsförmågebedömningar. 

Det behövs mer vårdresurser 

inom det psykosociala området. 

• Individen, arbetsgivaren, facket och andra 

inblandade parter, inklusive den 

sjukskrivnes vårdgivare, bör tidigt 

etablera kontakter för att planera och 

genomföra individanpassade 

rehabiliteringsinsatser. Det bör vara

tydligt vem som ansvarar för vad i 

rehabiliteringsprocessen, så att risken för 

att sjukskrivna skall hamna mellan 

stolarna minskas. 

• De olika system som finansierar sjukförsäkring, 

arbetslöshet, produktion, vård 

och så vidare borde samordnas så att 

man får en bild av den totala kostnaden 

för ohälsan. Det kan vara nödvändigt att 

skapa samordnade finansieringsmodeller 

för att undvika att man prioriterar 

kostnadsminimering inom det egna 

budgetområdet. 

I stort sett innehöll resultaten huvudsakligen 

sedan länge välkända problembeskrivningar 

och idéer, vilket antyder att en allmän 

medvetenhet finns men att det finns 

faktorer som hämmar dess praktiska tillämpning. 

En sådan faktor är möjligheten 

för varje inblandad part: myndigheter, 

arbetsgivare, individen själv, fackföreningarna, 

vårdsystemet och så vidare att 

tona ner det egna ansvaret och lyfta fram 

andras ansvar. En annan är det faktum 

att ohälsoproblematiken kan förklaras 

med hänvisning till olika systemnivåer i 

arbetsliv och samhälle: är det arbetsorganisationen, 

regelverket, individerna eller 

rentav hela samhället som bör förbättras? 

Gemensamt ansvarstagande 

Rådslagens resultat visade att det finns en 

medvetenhet om att man bör samverka 

för gemensamt ansvarstagande och arbeta 

på flera nivåer. Man kunde dock notera 

att relativt många av de mer konkreta idéerna 

rörde påverkan på individers beteende 

och tänkande. Detta gällde arbetande 

eller sjukskrivna individer i allmänhet 

och cheferna i synnerhet. 

Sjukskrivningsproblematiken är utpräglat 

multifaktoriell och därmed svårgreppbar 

på ett intellektuellt plan. Praktiskt experimenterande 

och lärande av erfarenhet är 

troligen effektivare än att vänta på en 

total och helt integrerad teknisk och formaliserad 

lösning, vilken förefaller osannolik. 

En rad framgångsrika projekt 

nämndes och det är troligt att lärandet av 

erfarenheter som faktiskt finns skulle 

kunna bli bättre. Det är troligt att ett lärande 

förhållningssätt skulle underlättas 

av viss flexibilitet i förhållande till 

formella regelverk och övergripande 

partsintressen. Detta förutsätter troligen 

goda relationer, inbegripande förtroende, 

mellan myndighets- och partsrepresentanter 

som är inblandade i förebyggande och 

rehabiliterande arbete. Sådana relationer 

brukar ta tid att bygga upp och pröva 

hållbarheten i, varför omorganisationer 

och andra strukturförändringar, som bryter 

ner personliga nätverk, ur denna synpunkt 

är något negativt. 

Samordning efterlystes 

Problemområden som rör splittring mellan 

aktörer, formalism och otydliga regelverk 

kan försena rehabiliteringsarbetet. 

Förbättringsförslag för tidigare, snabbare 

och mer samordnade åtgärder rörde bland 

annat samordnade finansieringsmodeller, 

förbättrad samordning mellan arbetsgivare, 

aktörer och myndigheter samt att arbetsförmedlingen 

borde finnas med i nätverket 

runt den sjukskrivne. 

Mer kunskap, hos individen och bland 

chefer, om arbetsmiljö respektive livsstil 

och hälsa framhölls som önskvärd. Inte 

minst lyftes behovet av mer kunskap om 

psykosociala as- 

pekter fram. Det 

finns forskning 

inom hälso- arbetsmiljö- 

och rehabiliteringsområdena 

och dess 

resultat borde 

kunna användas 

mer. Teoretiska kunskaper bör dock 

kopplas till praktisk färdighet, varför stöd 

och vägledning från experter inom olika 

områden sannolikt behövs. Frågan är då 

hur pass stor tillgängligheten till sådant 

stöd är och vem som skall finansiera det. 

Experter tenderar också att konkurrera 

om utrymme och resurser vilket torde bidra 

till en viss osäkerhet hos deras klienter 

rörande vilket expertperspektiv som är 

det rätta: medicinsk behandling, hälsorådgivning, 

psykoterapi, fysisk träning, alternativmedicin, 

belastningsergonomiska 

interventioner, organisationslösningar och 

så vidare. Saken blir inte enklare av att 

den forskningsbaserade kunskapen kring 

vilka typer av åtgärder som är effektiva är 

ofullständig och ofta svår att tolka på ett 

entydigt sätt. 

Privatsfären känslig 

Ett särskilt område för stress, vilket fått 

ökad aktualitet under senare år, är pro- 

AKTUELLT 

blem med att samordna arbetsliv och privatliv, 

inte minst föräldrar med hemmavarande 

barn. Man diskuterar idag även 

vilken roll belastningar och brist på återhämtning 

under fritiden spelar för hälsoläge 

och frånvaro. Ett känsligt frågeområde 

är då om och hur myndigheter och 

arbetsgivare kan agera för att påverka 

individens fritidsaktivitet och familjeliv. 

Individens arbetsmoral och förhållande 

till de uttryckliga eller underförstådda 

avtal som finns inom arbetsliv och försäkringssystem 

har också betydelse. Denna 

moral kan dock knappast förstås enbart 

på individnivån. Samhälleliga ideal 

för ett gott liv, ledande personers moraliska 

förebildlighet, tillgången till alternativa 

försörjningsmöjligheter, med mera påverkar 

moralen på det individuella planet. 

Arbetets egenvärde för individen, i termer 

av arbetsinnehåll och socialt utbyte, 

är en annan välkänd faktor som påverkar 

både motivationen att arbeta och hälsan. 

En väsentlig fråga är då huruvida arbetsinnehåll 

och 

socialt utbyte, 

exempelvis som 

en följd av rationaliseringar, 

försämrats under 

senare år. 

Observationer 

från rådslagsborden 

visade att det finns olika åsikter i 

denna fråga, och något generellt giltigt 

svar finns troligen inte. Den individuella 

”Rådslagens reslutat visade att 

det finns en medvenethet om att 

man bör samverka för gemensamt 

ansvarstagande och arbete 

på flera nivåer” 

Mikael Forsman ALI, Lotta Dellve AMM, Marianne 

Törner ALI och Mats Hagberg AMM studerar 

sammanställningen av rådslagens resultat som 

gjordes löpande under dagen. 


5

MILJÖMEDICIN 

moralfrågan är alltså mycket komplex 

och man torde knappast komma åt den 

enbart med försök till attitydpåverkan, 

eftersom förhållandet mellan attityder och 

beteende är komplicerat och osäkert. 

Arbetsrätt och försäkringssystem i 

kombination med det allmänna arbetsmarknadsläget 

bidrar till att individer 

som är mindre attraktiva på arbetsmarknaden, 

exempelvis på grund av ohälsorelaterad 

nedsatt arbetsförmåga, tenderar att 

vilja stanna kvar i sin anställning så länge 

som möjligt för att på så sätt bibehålla 

ekonomisk trygghet. Av samma skäl kan 

man vara benägen att pressa sig för hårt i 

6 


arbetet eller för att komma tillbaka i arbete. 

Samtidigt har besparings- och lönsamhetskrav, 

hårdnande konkurrens, teknikutveckling 

med mera lett till minskade 

möjligheter för arbetsgivare att kunna ge 

utrymme för personer med nedsatt prestationsförmåga. 

Häri ligger en slags paradox 

som tycks utgöra ett centralt problem. 

En intressant fråga är då huruvida 

ökad belastning är något som man kan 

göra något åt eller om detta är en oundviklig 

konsekvens av hårdnande konkurrens 

eller minskade resurser.“ Kan vi välja 

vilket arbetsliv och samhälle vi vill ha? 

Om det så, uppstår frågan om någon del 

av samhället har ett särskilt ansvar eller 

om frågan måste engagera alla delar av 

samhället. 

Mats Eklöf 

mats.eklof@amm.gu.se 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Många flugor gör 

många förnär 

Samhället Ardala ligger längs E20 

några kilometer söder om Skara. 

Miljö- och hälsoskyddskontoret 

(MHK) har sedan ett flertal år regelbundet 

fått klagomål på riklig 

mängd av flugor i samhället. Sommaren 

2004 var dock värre än 

någonsin tidigare. Under våren 

2005 återkom flugorna och de 

boende i samhället fruktade ännu 

en fluginvasion liknande sommaren 

2004. MHK undersöker därför 

var flugorna kommer ifrån och har 

efterfrågat utredningshjälp från 

VMC. 

Under våren 2005 har klagomål inkommit 

till MHK från samtliga boende i Ardala 

samt samtliga gårdar belägna strax 

norr om samhället. Som mest inkom 57 

klagomål på en dag. MHK har haft flera 

olika teorier om var flugorna kommer 

ifrån. Man har bland annat undersökt ett 

sankt skogsparti i direkt anslutning till 

samhället, kontrollerat gödselhanteringen 

hos jordbrukare i närheten samt undersökt 

komposteringen bland boende i området. 

Den absurda mängd flugor som 

finns i Ardala indikerar dock att något 

annat är fel. Om ett sankt skogsområde 

eller trädgårdskomposter kunde orsaka 

denna mängd flugor skulle hälften av alla 

samhällen i Sverige vara dränkta i flugor. 

Dessa faktorer är alltför allmängiltiga för 

att kunna orsaka dessa problem. 

Flugor samlades ihop och skickades till 

Anticimex för artbestämning. Anticimex 

konstaterade att flugorna tillhör släktet 

Fannia (Takdansfluga) som består av 59 

olika arter. Fannia tillväxer normalt i fuktig, 

kväverik gödsel. Här börjar bilden 

klarna något. Strax norr om Ardala ligger 

Sveriges största minkfarm. Minkfarmen 

har flera år tidigare fått uppmaningar från 

MHK angående sin verksamhet. Bland 

annat har de blivit ålagda att sätta upp 

hängrännor på sina minkhus för att minska 

mängden vatten som finns på området 

samt att öka utgödslingsfrekvensen. 

Minkfarmen blev tillståndspliktig när 

miljöbalken började gälla och övergångsreglerna 

säger att tillstånd måste sökas 

senast under 2006. När MHK började 

ställa krav på minkfarmen skickades därför 

ansökan in till Länsstyrelsen. Detta 

innebär att anläggningen kommer få ett 

antal villkor kopplade till tillståndet och 

En minkfarms gödselhantering 

tros orsaka 

flugproblemet 

anläggningen kan därför regleras så flugproblem 

kan undvikas. 

Då det inte finns någon flugexpert i 

Sverige togs kontakt med Thomas Pape, 

docent på Zoologiska museet i Köpenhamn 

och ett antal flugor skickades över 

för identifiering. Han konstaterade att det 

rör sig om två olika arter, Fannia manicata 

och Fannia canicularis, samt att det 

med mycket stor sannolikhet är gödselhanteringen 

på minkfarmen som orsakar 

flugproblemen. 

Flugorna kan antas dö under hösten 

och sommaren 2006 ska problemen rimligtvis 

vara mindre genom nya villkor i 

minkfarmens tillstånd. 

Det rörde sig i detta fall inte om ett klassiskt 

miljömedicinskt ärende i betydelsen 

miljöorsakad risk för människors hälsa, 

däremot kraftiga olägenheter för befolkningen. 

VMC hade ändå vid tillfället 

möjlighet att förstärka MHK:s resurser. 

Pär Ängerheim 

par.angerheim@amm.gu.se 

Foto: Pär Ängerheim

Sjunkande radonhalter 

i Västra Götaland 

Radonhalterna i bostäder i Skövde 

och Uddevalla har sjunkit betydligt 

under de senaste 15 åren, vilket 

innebär att ett betydande antal lungcancerfall 

har kunnat förebyggas. 

I förra numret av Journalen (Nr 1, 2005) 

skrev vi att radonhalterna i Skövde har 

minskat kraftigt jämfört med en tidigare 

undersökning kring 1990. Slutrapporten 

från den undersökningen är nu klar (1). 

Vi genomför en studie av bostadsradonhalter 

i olika kommuner i landet med stöd 

från bland annat Statens Strålskyddsinstitut 

(SSI), Socialstyrelsen och Boverket. 

Syftet är att ta reda på vad som hänt med 

radonhalterna i Sverige sedan de stora 

nationella kartläggningarna för cirka 15 

år sedan (2, 3). Gränsvärdet för radon i 

bostäder har nyligen sänkts från 400 till 

200 Bq/m3 och ett av delmålen i det nationella 

miljömålet ”God bebyggd miljö” 

är att alla bostäder år 2020 ska ligga under 

gränsvärdet. 

Radon i bostäder beräknas orsaka omkring 

500 lungcancerfall per år i Sverige. 

Radonet kan komma från marken, byggnadsmaterialet 

och hushållsvattnet. Antalet 

bostäder med höga radonhalter är stort 

och närmare 500 000 bostäder bedöms ha 

radonhalter som överskrider 200 Bq/m 3 

(www.ssi.se). För riskbedömning i en 

kommun behövs kunskap om radonhalten 

i representativa eller slumpmässigt valda 

bostäder. 

Nu halverad radonhalt i Skövde 

Skövde hade högst radonhalt bland kommuner 

i Sverige år 1990. Under perioden 

januari-april 2004 mätte vi radonhalterna 

i 106 bostäder hos slumpvis utvalda personer 

i åldern 20-60 år. 

Resultaten visar att radonhalterna mer 

än halverats jämfört med dem som uppmättes 

1990. Det geometriska medelvärdet 

för 106 bostäder var 75 Bq/m 3 jämfört 

med 175 Bq/m 3 1990. Aritmetiskt medelvärde 

har sjunkit från 313 Bq/m 3 till 146 

Bq/m 3 . Andelen bostäder med halter över 

riktvärdet på 200 Bq/m 3 var 25 % jämfört 

med 47 % 1990. 

Radonhalten i hus byggda efter 

1980 var endast cirka 25 % 

av halten i bostäder byggda tidigare. 

Förekomst av blåbetong 

(20-25 % av bostäderna) innebar 

som väntat kraftigt ökade radonhalter. 

Dessutom var radonhalten 

lägre i bostäder med mekanisk 

ventilation. 

En orsak till lägre radonhalter 

än tidigare bedöms vara en ökad 

andel nya bostäder byggda på 

mark med låg radonhalt, en medveten 

strategi från kommunens sida. En ökad 

andel med mekanisk ventilation (nu cirka 

hälften av bostäder- 

na) är en annan trolig 

förklaring. 

Kommunens spårning 

av bostäder 

med höga radonhalter 

och stöd eller 

”Radon i bostäder beräknas 

orsaka omkring 

500 lungcancerfall per 

år i Sverige” 

råd om sanering torde också ha haft viss 

effekt. I nio av 106 bostäder hade åtgärder 

mot radon vidtagits. 

Trettio förhindrade lungcancerfall 

Sänkningen av radonhalterna jämfört 

med 1990 innebär att cirka tre framtida 

lungcancerfall per år i Skövde kommun 

har förhindrats jämfört med om radonhalterna 

förblivit oförändrade. Nuvarande 

radonhalter beräknas orsaka knappt tre 

fall av lungcancer per år och om genomsnittshalten 

kan sänkas till 1990 års riksgenomsnitt 

(aritmetiskt medelvärde 

107 Bq/m 3 ) kommer ytterligare nästan ett 

lungcancerfall per år att kunna undvikas. 

En minskning med cirka 30 fall av 

lungcancer under en tioårsperiod är en 

mycket betydande hälsovinst för befolkningen 

och understryker vikten av åtgärder 

mot höga radonhalter i bostäder. 

Sjunkande halter i Uddevalla 

Uddevalla hade kring 1990 bostadsradon 

strax under riksgenomsnittet, 53 Bq/m 3 

som geometriskt medelvärde. Vi har innevarande 

eldningssäsong (december 2004 

– april 2005) mätt radonhalten i ett 70-tal 

slumpvis valda bostäder och även i Udde- 

valla ses en klart minskande trend. En 

preliminär genomgång visar ett geometriskt 

medelvärde om ca 30 

Bq/m 3 . 

Pågående studier av bostadsradon 

i Norr- och 

Västerbotten talar för ökade 

radonhalter i detta område 

och en tidigare studie 

i Lysekil visade endast en 

marginell minskning jämfört med 1990, 

varför situationen nationellt fortfarande 

är oklar. Mätningar i ytterligare kommuner 

planeras under nästa eldningssäsong. 

Lars Barregård 

lars.barregard@amm.gu.se 

MILJÖMEDICIN 

1. Ängerheim P, Larsson E, Wilhelmsson 

K, Barregård L. Radonhalter i bostäder i 

Skövde kommun. www.amm.se 

2. Pershagen G, Akerblom G, Axelsson 

O et al. Residential radon exposure and 

lung cancer in Sweden. N Engl J Med 

1994;330:159-164. 

3. Swedjemark G, Melander H, Mjönes 

L. Radon. I: Norlén U, Andersson K (red) 

Bostadsbeståndets inneklimat. ELIBrapport 

nr 7. Statens Institut för 

Byggnadsforskning, Gävle, 1993. 


7

MILJÖMEDICIN 

Hälsoeffekter av buller 

från vägtrafik, tåg och 

flyg i Lerums kommun 

En miljömedicinsk undersökning 

genomfördes bland delar av 

befolkningen i Lerums kommun 

under våren 2004. 

Målsättningen var att kartlägga förekomst 

av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, 

tåg och flyg, att utarbeta metodik 

för bestämning av individuell bullerexponering 

baserad på GIS-metodik (geografiska 

informationssystem) samt att pröva 

och ge förslag till nya indikatorer lämpade 

för uppföljning av förekomst av hälsorelaterade 

effekter av buller från trafik. 

I undersökningens första fas utarbetades 

en GIS-baserad metod för att fastställa 

bullerexponeringen invid samtliga 

bostäder i undersökningsområdet. Individuell 

bullerexponering från vägtrafik, tåg 

och total bullerexponering kopplades till 

de data om hälsoeffekter som samlades 

in bland de boende via postala enkäter. 

Befolkningsurvalet för undersökningen 

utgjordes av personer mellan 18 och 75 

år vilka var bosatta i områden där bullernivåerna 

från vägtrafik och från tåg 

översteg 45 dB (dygnsekvivalentnivå) 

vid bostadens mest bullerexponerade 

sida. Totalt deltog 1953 personer i undersökningen, 

vilket innebär en svarsfrekvens 

på 71 % i målgruppen. 

Det visade sig att effekter av buller 

från olika trafikslag är omfattande i 

Lerum. I områden där det samtidigt förekommer 

höga bullernivåer över L Aeq, 24 h 

55 dB från både vägtrafik och tåg är störningarna 

från var och en av bullerkällorna 

mer omfattande än då endast en av bullerkällorna 

förekommer. Detta belyser vikten 

av den totala bullerexponeringen och 

inte enbart bullernivåer från enskilda källor. 

Bullrigt på balkong 

Cirka 30 % var störda av buller från vägtrafik 

och tåg och 16 % var störda av 

flygbuller. Den mest påtagliga effekten av 

buller på aktiviteter, både av vägtrafik- 

8 


Tåg och vägtrafik genom Lerums 

kommun 

buller och av tågbuller var att inte kunna 

ha sovrumsfönster eller andra fönster 

öppna så ofta som man önskade. Indirekt 

visar detta att människor värderar sin bostad 

inte bara utifrån ”inre ljudkvalitet” 

utan även utifrån ljudkvaliteten i bostadens 

närhet. Detta förhållande förstärks 

också av att utomhusaktiviteter som avkoppling 

och samtal samt användning av 

uteplats/balkong bedömdes av hälften av 

de boende som försvårat vid bullernivåer 

över 55 dB. De främsta orsakerna till 

störning av vägtrafikbuller inomhus var 

därutöver påverkan på vila, avkoppling 

och sömn. Tågbuller uppgavs i lika stor 

omfattning försämra möjligheten till vila 

och avkoppling och sömn som samtal. 

Exponering ger hypertoni 

Det förelåg ett samband mellan bullernivå 

från vägtrafik och tåg och de boendes 

psykosociala välbefinnande. Förekomsten 

av olika symptom ökade med ökad bullernivå. 

Det fanns statistiskt signifikanta 

ökningar för trötthet, osällskaplig samt 

irriterad/vresig och en statistisk signifikant 

ökande trend för symptomen obehagskänslor 

i magen samt stress med 

ökande bullernivå. Resultaten ger därmed 

ytterligare stöd för tidigare studier som 

visat ayy vägtrafikbuller kan leda till 

stressrelaterade symptom. Resultaten i 

denna undersökning stämmer även med 

tidigare fynd vilka visar högre prevalens 

av hjärt-kärlsjukdom i områden exponerade 

för höga bullernivåer från vägtrafik. 

För hypertoni (högt blodtryck) fanns för 

män, särskilt hos dem som bott mer än 10 

år i bostaden, ökad förekomst av hypertoni 

och hypertonimedicinering med ökande 

vägtrafikbuller, närhänsyn togs till ålder, 

rökning, ärftlighet, BMI samt buller i 

arbetet. För tågbuller sågs inget samband 

med hypertoni och hypertonimedicinering. 

Inte heller för kvinnor fanns någon 

påvisbar inverkan vare sig av vägtrafikbuller 

eller av tågbuller. 

De hälsoindikatorer för buller som föreslås 

är baserade på de resultat som framkommit 

i undersökningen i Lerum och 

dels på tidigare undersökningar och erfarenheter. 

Följande indikatorer föreslås: 

1. Antal personer som är exponerade för 

buller 

2. Störning av buller 

3. Sömnstörning av buller 

4. Påverkan av buller på aktiviteter inomhus 

a) vila/avkoppling 

b) samtal 

c) möjlighet att ha sovrumsfönstret öppet 

5. Påverkan av buller på aktiviteter utomhus 

a) utevistelse 

b) vila/avkoppling 

c) samtal 

6. Störning av buller inomhus med stängt 

fönster 

7. Tillgång till tyst rum och tyst uteplats vid 

bostaden samt 

8. beräknat antal förtida dödsfall i hjärtkärlsjukdom 

till följd av buller från 

vägtrafik. 

Evy Öhrström 

evy.ohrstrom@envmed.gu.se 

Rapport: Undersökning av hälsoeffekter 

av buller från vägtrafik, tåg och flyg i 

Lerums kommun. Ladda hem rapporten 

via www.amm.se 

Undersökningen har finansierats 

med medel från Socialstyrelsen, 

Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i 

Västra Götalands Län, RUS (Regionalt 

uppföljningssystem) samt Lerums 

kommun. Lönemedel för projektledningen 

har dessutom delvis finansierats 

inom VMC (Västra Götalandsregionens 

miljömedicinska centrum). 

Foto: Martin Knape

FORSKNING 

Exponering för vedrök och inflammation i luftvägarna 

Exponering för fina partiklar i allmänluften 

har visat sig kunna bidra 

till ökning av både lung- och 

hjärtkärlsjukdom liksom ökad dödlighet 

i allmänbefolkningen 

Det pågår forskning runt om i världen för 

att finna ut orsakerna och vilka mekanismerna 

är. En teori är att partiklarna orsakar 

en oxidativ stress som leder till inflammation. 

Är det partiklarnas storlek 

t.ex. de mycket små sk ultrafina partiklarna 

(

VIBRISK 

I denna studie ingår unga maskinanvändare 

och restauranganställda 

– en intervention mot skadlig 

vibrations- och bullerexponering, 

utifrån betydelsen av tidig identifiering 

och riskkommunikation. 

Det övergripande syftet med studien är att 

förebygga skador av vibrations- och bullerexponering 

genom att reducera skadlig 

exponering för hand/arm vibrationer och 

buller hos unga maskinanvändare och 

restauranganställda. Detta utifrån en interventionsmodell 

för riskmedvetandegörning 

och egenprevention. Maskinanvändare 

och restauranganställda 

ungdomar i 20 års åldern rekryterades 

från gymnasieskolornas byggnads-, restaurang-, 

respektive fordonsprogram. Totalt 

1868 elever erbjöds möjligheten att 

ingå vid starten av kohort-studien. 1029 

elever av dessa fick sedan svara på ett 

frågeformulär med avseende framförallt 

Regionmottagningarna 

Patienter är välkomna till regionmottagningarna efter remiss. Remisserna 

skickas till Arbets- och miljömedicin i Göteborg. Mottagningarna 

finns vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, Kärnsjukhuset i Skövde, 

Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) i Trollhättan och Uddevalla sjukhus 

och bemannas av läkare och yrkeshygieniker. Vi besöker även arbetsplatser 

och företagshälsovårdsenheter. Mer information om vilka dagar 

vi har mottagning finns på www.amm.se 

Förutom i patientärenden finns det möjlighet att konsultera oss i andra 

yrkes- och miljömedicnska frågor. Ni kan nå oss via telefon eller e-post 

(se personallistan s. . 23). Vi anordnar även utbildnings- eller seminarieverksamhet 

i regionen någon gång per år. 

Uddevalla 

Överläkare Eva Andersson och yrkeshygieniker Stig Hagberg 

ansvarar för verksamheten i Bohuslän. Patienter tas emot 

såväl i Göteborg som på regionmottagningen på Uddevalla 

sjukhus på någon av medicinmottagningarna på 5:e våningen. 

Trollhättan 

Överläkare Jonas Brisman och 1:e yrkeshygieniker Stig 

Hagberg utreder arbetsmedicinska fall i norra Älvsborg. Vi tar 

emot remitterade patienter på medicinmottagningen, NÄL. Vi 

servas av lungmottagningen med spirometri och metakolintest. 

10 10 

10 


på exponering, detta för att kunna 

göra ett urval till nästa del av 

studien. 

En del av studien består av en 

hälsoundersökning. Under perioden 

februari till maj 2005 har vi 

haft 116 deltagare/försökspersoner 

vid Arbets- och miljömedicin, 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 

Göteborg. Försökspersonerna 

rekryterades via personligt telefonsamtal, 

det var roligt att göra detta då jag oftast 

bemöttes med en mycket positiv attityd 

till att deltaga i studien. Hade de tackat ja 

till att vara med så kunde vi räkna med att 

de kom till undersökningstillfället. De 

flesta av dem som deltog var friska, 

många av dem uttryckte dock ofta en oro 

över hur deras framtid skulle se ut, då 

ofta med avseende på arbetsskador. Försökspersonerna 

tillbringade totalt tre timmar 

på kliniken; under den tiden fick de 

göra en läkarundersökning, ett motoriktest, 

audiometri, gripstyrka i händer och 

fingrar, taktilometri, termografi, konditionstest, 

heart rate recovery, fingerblod- 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Skövde 

Uddevalla 

sjukhus 

Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset 

Norra Älvsborgs 

Länssjukhus NÄL 

Södra Älvsborgs 

sjukhus, Borås 

Kärnsjukhuset 

i Skövde 

Överläkare Lars Gerhardsson och 1:e yrkeshygieniker Anna 

Dahlman-Höglund ansvarar för vår regionmottagning i rehab/ 

neurologmottagningens lokaler på KSS. 

Borås 

Försökspersonen utför ett motoriskt test sk 

“Purdue Pegboard” för att mäta fingerfärdigheten 

och hand - ögon koordinationen. 

trycksmätning och kontroll av längd/vikt. 

De fick även svara på frågor; Riskattitydprotokoll, 

Work Ability Index, Prime MD 

och exponeringsprotokoll. 

Exakt samma undersökning har genomförts 

i Norrland. Från dessa försökspersoner 

kommer nu 90 personer att erbjudas 

att delta i ett interventionsprojekt som 

kommer att starta hösten 2005. 

Linda Åhlström 

Specialistläkare Anna-Carin Olin och 1:e yrkeshygieniker 

Linnéa Lillienberg tjänstgör på arbets- och miljömedicinska 

regionmottagningen på medicinmottagningen, SÄS Borås, 

vanligen på onsdagar.

Avdelningen för yrkesmedicin 

POSTGRADUATE-SEMINARIER 

I ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN HÖSTEN 2005 

Tid: 14.00-15.30 (om ej annat anges) 

Lokal: V g se nedan vid respektive seminarium 

30 september Utnyttjande av responspsykologi i frågeformulär 

Marika Wenemark, Statistiker, Linköping 

Lokal: Hörsalen, St Sigfridsgatan 85 

14 oktober GIS (geografiska informationssystem) i miljömedicinskt arbete 

Pär Ängerheim, Miljöutredare, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska 

Centrum, 

Lokal: Karl Isaksson, Medicinaregatan 16 

28 oktober Får man astma eller KOL av sitt yrke? 

Kjell Torén, Adj professor/överläkare, Avdelningen för yrkesmedicin, Sahlgrenska 

akademin 


11 november Hälsoeffekter av buller från väg- och tågtrafik i Lerum 

Evy Öhrström, Docent, Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska akademin 

samt Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 

Lokal: Ingegerd Eriksson, Academicum, Medicinaregatan 3 

25 november Hälsopromotion på arbetsplatsen: teori och evidens 

Lotta Dellve, Sjuksköterska, Avdelningen för yrkesmedicin, Sahlgrenska 

akademin 


9 december (Info om seminariet kommer senare) 

Se www.amm.se för uppdateringar av programmet 

Kontakt: Ann-Sofie Liljenskog Hill, 031-343 81 90 

POSTGRADUATE 


11 

11

UTBILDNING 

12 12 

12 


Västsvenska Arbetsmiljödagen 

Företagshälsovård till salu - Hur möter man kundens behov? 

Tisdagen Tisdagen 25 25 okt oktober okt ober 2005 

2005 

kl kl 09.00-1 09.00-16. 09.00-1 6. 6.15 6. 

First Hotel Grand, Alingsås 

PROGRAM 

09.00 Registrering och kaffe 

09.30 Inledning 

Linda Nordling Nilson, bitr sektionschef och Lena Helgesson, assistent Arbets- och 

miljömedicin, Göteborg 

Vilk Vilka Vilk Vilka 

a krit kriterier krit erier styr styr köp köp a aav 

a v före företagshälso 

före tagshälso tagshälsovår 

tagshälso vår vård? vår d? 

09.40 - - i i Västra Västra Götalandsregionen 

Götalandsregionen 

Götalandsregionen 

Namn änn ej fastställt 

10.05 - - vid vid Södra Södra Älvsborgs Älvsborgs sjukhus 

sjukhus 

Bengt Brunius, personalchef 

10.30 - på på Sk Skansk Sk Skansk 

ansk anska ansk a i i i Göt Göteborg Göt eborg 

Annika Adolfsson, arbetsmiljöchef 

10.50 Fruktpaus 

11.15 - - i i i Göt Göteborgs Göt eborgs stad 

stad 

Namn ännu ej fastställt 

11.40 Vilk Vilka Vilk Vilka 

a kra krav kra v ställer ställer an användarna an användarna 

vändarna vid vid köp köp aa 

av a v före företagshälso 

före företagshälso 

tagshälso tagshälsovår 

tagshälso vår vård? vår d? 

Ove Wåhlander, Koncernövergripande Huvudskyddsombud Göteborgs Stad, 

Arbetsmiljöansvarig SKTF Göteborg/TCO 

12.05 Kan an FHV FHV påv påver påv er erka er a vilk vilka vilk a tjänst tjänster tjänst er som som upphandlas? 

upphandlas? 

Per-Anders Gustafsson, VD, Kinnekullehälsan 

12.30 Lunch med promenad 

14.00 Gruppdiskussioner om konsten att sälja och köpa företagshälsovård 

15.15 Kaffe med diskussion under tiden 

16.15 Avslutning 

Läs Läs mer mer om om pr pr programme pr pr ogramme ogrammet ogramme t på på på www www.amm.se 

www .amm.se 

Vad är VAD? 

Västsvenska Arbetsmiljödagen (VAD) är en årligen återkommande utbildningsdag för alla yrkeskategorier inom FHV i 

Västsverige. Syftet är att belysa ett eller några aktuella arbetsmiljöområden och ge tillfälle till kontakter och diskussion. 

KOSTNAD 

950:- exkl moms. Faktura skickas separat. Möjlighet finns till övernattning mellan måndagen och tisdagen. Rum är 

reserverade. Uppge att du deltar i ”Västsvenska Arbetsmiljödagen”. Pris för övernattning 898 kr (799 kr exkl. moms) 

Anmälan om övernattning görs direkt till hotellet på tfn 0322-67 01 00 

ANMÄLAN OCH INFORMATION 

Skriftlig anmälan senast senast senast 23 23 sept september sept september 

ember till assistent Lena Helgesson, lena.helgesson@amm.gu.se, eller fax: 031- 40 

97 28 eller under adress Arbets- och miljömedicin, S:t Sigfridsgatan 85, 412 66 Göteborg. Du finner 

anmälningstalong på www.amm.se. Upplysningar: assistent Lena Helgesson, 031-343 81 89

Inbjudan Inbjudan Inbjudan till till utbildningstillfällen utbildningstillfällen utbildningstillfällen om om 

om 

Medicinsk Medicinska Medicinsk a k kkontr 

k ontr ontroller ontr oller oller, oller , vibrationer vibrationer och 

och 

här härdplast här dplast dplaster dplast er 

Det har i år utkommit flera nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket med medicinskt 

innehåll. Dessa kan få stor betydelse för företagshälsovårdens arbete och är därför 

viktiga för FHV att ha god kännedom om. Det gäller AFS 2005:5 Medicinska 

kontroller i arbetslivet, 2005:15 Vibrationer, 2005:14 och 2005:18 Härdplaster. 

Det har inte tidigare funnits några detaljerade regler för hälsoundersökningar av 

tex vibrationsexponerade. Vi arrangerar därför utbildningstillfällen under hösten i 

regionen för information och diskussion om de nya föreskrifterna. 

Bohuslän 

Bohuslän 

Tid: Torsdag 6 oktober, klockan 15.00 – ca 16.30. 

Plats: Lokal ”Lektorn”, plan 01, utbildningslokaler, Uddevalla sjukhus 

Ansvarig: Överläkare Eva Andersson 

Norra Norra Älvsborg 

Älvsborg 

Tid: Onsdag 5 oktober, klockan 14.00. 

Plats: Lokal ”Tuppen”, NÄL, Västra gatan, plan 2. 

Ansvarig: Överläkare Jonas Brisman 

Södra Södra Älvsborg 

Älvsborg 

Tid: Onsdag 28 september, klockan 15.00 – ca 16.30. 

Plats: Lokal ”Spishörnan”, Matsalsbyggnaden, Borås lasarett. 

Ansvariga: Överläkare Ralph Nilsson och specialistläkare Anna-Carin Olin 

Sk Skaraborg Sk araborg 

Tid: Torsdag 27 oktober, klockan 14 - 16. 

Plats: Hörnrummet, Volvohuset, Skövde 

Ansvarig: Överläkare Lars Gerhardsson 

Göt Göteborg Göt eborg 

Tid: Torsdag 27 oktober, klockan 15 - 16.30 

Plats: Hörsalen, Arbets- och miljömedicin, S:t Sigfridsgatan 85, Göteborg 

Ansvarig: Överläkare Kjell Torén, underläkare Maria Edlund/Karl Forsell 

Ingen föranmälan, ingen avgift! 

Välkomna! 

Sektionschef Mats Hagberg / överläkare Ralph Nilsson 

UTBILDNING 


13 

13

UTBILDNING 

14 14 

14 


Lungfunktionsunder 

ungfunktionsunder 

ungfunktionsundersökning ungfunktionsundersökning 

sökning i i före företagshälso 


tagshälso vår vård vår d och och primär primärvår primär vår vård vår 

20-21 oktober 2005 

Plats Plats: Plats Konferensservice SU,Westrings aula, Oterdahlska Huset, Spannmålsgatan 9, 

Göteborg 

Målgrupp: Målgrupp: Målgrupp: Sjuksköterskor och läkare inom företagshälsovård och primärvård 

Kostnad: ostnad: 4500 kr inkl lunch, kaffe samt kursmiddag och dokumentation. 

Faktura skickas i samband med kursstart 

Pr Program Pr ogram 

Dag Dag 1 1 09.45 Registrering samt kaffe med ostfralla 

10.00-10.15 Inledande information JB, AC 

10.15-11.00 Grundläggande anatomi och lungfysiologi JB 

11.00-11.30 Undersökningsmetodik AC 

11.30-12.15 Gruppvis metodövning på spirometrar AC, KW, NL, JB 

12. 12. 12.15 12. 

LUNCH UNCH 

13.15-14.00 Gruppvis metodövning på spirometrar AC, KW, NL, JB 

14.00-14.45 Gruppvis metodövning på spirometrar 

Kaf af affepaus af epaus epaus när när när de de det de de t passar 

passar 

AC, KW, NL, JB 

14.45-16.00 Olika typer av spirometrar 

ATPS/BTPS 

Utvärdering, tillförlitlighet, felkällor 

Kalibrering och skötsel av spirometer 

JB, AC 

19.00 Middag 

Middag 

* * * * * * * * * * 

Dag Dag II II II 08.30 Frågor 

Referensvärden 

JB AC 

09.00 Egna värden, referensvärden, uträkningar JB AC 

09.30 Obstruktiva och restriktiva lungsjukdomar 

Indikationer – kontraindikationer till spirometri 

JB 

10.15 Kaf af affepaus af epaus lit lite lit e när när de det de t passar 

passar 

10.30 Yrkesbetingade lungsjukdomar 

Härdplaster 

Spirometri med reversibilitetstest 

JB 

12.00 12.00 

LUNCH UNCH 

13.00 Tolkning av spirometrier – grupparbete 

Redovisning 

Kaf af affepaus af epaus under under tiden 

tiden 

JB AC 

15.30-16.00 Kursutvärdering. Avslutning JB AC 

* * * * * * * * * * * 

Föreläsare Föreläsare: Föreläsare Jonas Brisman, Annika Claesson, Kristina Wass, Noomi Ludvigsson 

Innehåll: Innehåll: Grundläggande lungfysiologi. Olika typer av spirometrar. Kalibrering. Praktisk 

träning. Tolkningar. 

Anmälan: Anmälan: Bindande anmälan med namn, adress samt telefonnummer till 

arbetsplatsen skickas till Ingela Nyth, Arbets- och miljömedicin, St Sigfridsgatan 85, 

412 66 Göteborg, Fx: 031-40 97 28, ingela.nyth@amm.gu.se 

Logi: Logi: Logi: Övernattning ordnas på egen hand. Förteckning av hotell/privata rum erhålles 

vid önskemål 

Upplysningar: 

pplysningar: Miljösköterska Annika Claesson 031-343 81 17 eller sektionsassistent 

Ingela Nyth 031-343 81 91

Tjänstbar Tjänstbarhe Tjänstbar he hetsbedömning he tsbedömning i i arbe arbete arbe e som som innebär innebär st stor st or 

fysisk fysisk påfrestning; påfrestning; höjdarbe höjdarbete höjdarbe e i i mast master mast er och och st stolpar st olpar olpar, olpar 

rök rök- rök - och och k kkemdykning 

k emdykning samt samt dyk dykeriarbe dyk eriarbe eriarbete eriarbe 

Tid: Tid: 15-17 mars 2006 

Plats: Plats: Färjenäs utbildningsanläggning, Norra Älvstranden, Göteborg 

Målgrupp: Målgrupp: Läkare. Färdiga och blivande specialister i yrkes- och 

miljömedicin samt företagshälsovård. 

Pris: Pris: Cirka 5 000 kronor. 

Enligt AFS:s 2005:6 (Medicinska kontroller i arbetslivet), som började gälla 1 juli 

2005, har specialister i yrkes- och miljömedicin samt företagsläkare möjlighet att 

utfärda tjänstbarhetsbedömningar i arbete som innebär stor fysisk påfrestning. 

Specifikt gäller detta höjdarbete i master och stolpar, rök och kemdykning samt 

dykeriarbete. Kursen omfattar 40 timmar, dvs 1 universitetspoäng och sker i 

samarbete mellan Göteborgs Universitet och Färjenäs utbildningsanläggning 

(Räddningstjänsten Storgöteborg). 

Kursen innehåller 3 kursdagar och hemarbetsuppgift som kräver inläsning i förväg. 

När det gäller dykeriarbete medför kursen att man erhåller bevis som ”medical 

examiner of divers” enligt European Committee on hyperbaric medicine (ECHM) 

och European Diving Technology Committee (EDTC). Det kommer att finnas 

möjlighet att bygga på denna kursdel med ytterligare fem dagar i början på juni 

2006 för att erhålla bevis som ”Diving medicine physician”.enligt ECHM och EDTC. 

Kursen kommer att ta upp olika metoder och protokoll för bestämning av fysisk 

arbetsförmåga och minikrav för de olika typer av arbeten där 

tjänstbarhetsutlåtanden skall utföras. Träning av utfärdande av 

tjänstbarhetsbedömningar utifrån olika fallbeskrivningar. Grundläggande 

dykerimedicin och läkarundersökning av dykeriarbetare. 

Vid kursen får deltagarna också protokoll för de olika typerna av 

tjänstbarhetsbedömningar och frågeformulär som kan användas i samband med 

dessa undersökningar. Exempel på hur laboratorieundersökningar kan utformas på 

ett effektivt sätt. Hur företagssköterskor kan medverka i undersökningarna. 

Kursdeltagarna kommer också att få miljöutbildning och observera rök- och 

kemdykning, mastarbete samt själva pröva på att utföra delar av arbetsproven och 

känna på de olika typer av utrustning som används. 

Kur ur ursledning: ur sledning: Docent Hans Örnhagen, Stockholm, Företagsläkare Lena Ehrenström 

Feelgood, Utbildningschef Dan Hedberg Räddningstjänsten Storgöteborg, Professor 

Mats Hagberg, Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Göteborg. 

Detaljerat program med kurslitteratur kommer på vår hemsida www.amm.se i 

januari 2006. Intresseanmälan kan redan nu skickas till Ingela.n Ingela.nyth@amm.gu.se 

Ingela.n yth@amm.gu.se 

UTBILDNING 


15 

15

LABORATORIET 

Prislista 

Yrkeshygieniska analyser, Sahlgrenska universitetssjukhuset 

16 16 

16 

Metaller i biologiskt material 

Pris per prov 

Bly A Urin* 280:- 

Bly A Blod 170:- 

Kadmium A Urin*, blod 280:- 

Kvicksilver A Urin*, blod 280:- 

Selen A Serum 280:- 

* Specialdiskade kärl och kreatininanalys ingår i priset. 

A Ackrediterad analys hos SWEDAC (ackrediteringsnummer 1240). 

Övriga biologiska analyser 

Summa mandel- och fenylglyoxylsyra i urin (styrenmetaboliter)* 320:β-2-Mikroglubulin 

110:- 

* Kreatininanalys ingår i priset. 

Aerosoler 

Metaller på filter. Bly, järn, kadmium, koppar, kobolt, krom, magnesium 

mangan, nickel och zink. Pris per metall 270:- 

Krom (VI) 540:- 

Fiberräkning på filter 490:- 

Asbestidentifiering i material 380:- 

Damm, totalt eller respirabelt. Filter och utvägning 

Första provet 350:följande 

prov 200:- 

Gasformiga ämnen 

Första provet följande 

Lösningsmedel på adsorbentrör eller dosimeter: 

första ämnet i provet 1200:- 500:ytterligare 

ämnen i samma prov (per ämne) 500:- 250:- 

Flerkomponentprov (summa kromatograferbart) 1400:- 700:- 

Formaldehyd på UmeX-dosimeter - enbart analys 1000:- 500:- 

Ammoniak på syraimpregnerat adsorbentrör 1000:- 500:- 

JOURNALEN NR 2 • 2005

Provtagningsmaterial 

LABORATORIET 

Adsorbentrör för lösningsmedel: Styckpris 

Aktivt kol (SKC 226-01) 30:- 

Aktivt kol (SKC 226-09) 50:- 

Anasorb 747 (SKC 226-81A) 60:- 

Diffusionsprovtagare för lösningsmedel: Ring i förväg och konsultera oss om användning och antal provtagare ni behöver! 

SKC 575-001 (aktivt kol) 460:- 

SKC 575-002 (Anasorb 747) 500:- 

3M 3500 (aktivt kol) 325:- 

UmeX diffusionsprovtagare för aldehyder 350:- 

Impregnerade adsorbentrör för provtagning av ammoniak 100:- 

Vi förbehåller oss rätten att ändra i prislistan när våra inköpspriser ändras. 

För återlämnade oanvända vägda filter debiteras 75 kr styck! 

Provtagningsanvisningar för dammprovtagning, provtagning av kolväten på kolrör samt för provtagning av formaldehyd på diffusionsprovatagare 

kan fås på laboratoriet eller hämtas från vår webbplats www.amm.se se LABORATORIET 

Anvisningarna uppdateras kontinuerligt. 

Allmänna villkor 

Vid längre eller återkommande provserier diskuterar vi gärna prissättningen! För tidskrävande analyser som kräver modifieringar 

av analystekniken debiteras timtaxa om 800kr/timme efter överenskommelse med kunden. Normal leveranstid för biologiska 

prov är högst 5 arbetsdagar och för övriga prover högst 15 arbetsdagar. Expressanalys efter överenskommelse mot dubbel taxa. 

På ovanstående priser tillkommer moms. Eventuella fraktkostnader vid paketförsändelse tillkommer. 

Upplysningar 

Förfrågningar om provtagning, analys och tolkning samt beställningar tas emot måndag till fredag kl 08.00-16.00 

(telefon växel 031-343 81 00). I förteckningen nedan anges i vissa fall specialiteter, men var och en svarar naturligtvis på alla 

frågor upp till sin kompetensnivå och hänvisar sedan vidare om så behövs. 

Marianne Andersson Mätingenjör Provtagning, damm 343 81 08 

Lars Barregård Läkare Biologisk provtagning, metaller 773 28 96 

Kerstin B-Rynell Kemist Kemisk analys, lösningsmedel 343 81 25 

Anna Dahlman-Höglund Yrkeshyg. Provtagning 343 81 86 

Marianne Elgebrand Labass. Kemisk analys, biologiska prover 342 33 97 

Stig Hagberg Yrkeshyg. Provtagning 343 81 74 

Sandra Johannesson Yrkeshyg. Provtagning 343 81 76 

Elsie Johansson Kemist Kemisk analys, biologiska prover 342 33 97 

Linnéa Lillienberg Yrkeshyg. Provtagning, damm 343 81 77 

Bo Strandberg Miljökemist Kemisk analys, omgivningsmiljö 343 81 22 

Sophie Svensson Kemist Kemisk analys 343 81 85 

Gerd Sällsten Yrkeshyg. Provtagning, biologisk provtagning 773 28 97 

Proven sänds för analys till följande adress: Arbets- och miljömedicin, Laboratoriet, S:t Sigfridsgatan 85, 412 66 GÖTEBORG 


17 

17

INSTRUMENTPOOLEN 

Instrumentpoolen 

Bokning av instrument 

• Preliminär bokning skall bekräftas inom två 

arbetsdagar för att gälla som bokning. 

• Bokning av instrument sker senast fem arbetsdagar 

före utleverans med undantag för tyngre instrument 

(se nedan). Det betyder att instrument som skall 

skickas måste bokas mer än fem arbetsdagar före 

mätning. 

• Bokning av tyngre instrument (Micro Tip, Photovac 

2020, Ozonmätare, Monitor lab, Data-RAM, Miran, 

NOx, B&K1302) görs minst 10 dagar före 

utleveransdag. 

• Avbokning fem arbetsdagar före avhämtningsdag 

medför ingen kostnad, fyra dagar eller mindre medför 

debitering med halva hyreskostnaden. 

• Ansvarig för instrumentet är den som undertecknar 

hyreskontraktet. Hämtas instrumentet av bud 

undertecknas kontraktet även av denne, som i sin tur 

ansvarar för att även låntagaren skriver på 

kontraktet. 

Prislista för instrumentuthyrning 

Damm Dammpr Damm pr provtagning 

pr vtagning 

Pump Gilian 500:- 

Stationär dammpump, Gilian Air Con 600:- 

Stationär dammpump, äldre 160:- 

Föravskiljare, SKC 130:- 

Direktvisande dammätare, Data RAM ** 1100:- 

Rotameter / Gilibrator 80:- 

Partikelinstrument Climet-500, 6 fraktioner 2000:- 

Partikelinstrument Climet-500, +spädenhet 2500:- 

Pr Pr Provtagning Pr vtagning aa 

av a v gaser gaser och och och lösningsmedel 

lösningsmedel 

Gasanalysator 1302 B&K** 2180:timdebitering 

för mätingenjör tillkommer 

Ozonmätare* 2180:timdebitering 

för leverans till och från mätplats 

Pump Gilian 500:- 

Koloxidmätare, Unor 6N* 1360:- 

Dosimeter Pac III CO/NO2 1000:- 

Extrasensor 330:- 

NO/NO2 instrument Monitor labs* 2750:timdebitering 

för leverans till och apparattest 

på arbetsplatsen tillkommer 

Miran 1A (IR-spektrofotometer) ett ämne* 2700:timdebitering 

för kalibrering av störande 

ämnen tillkommer 

18 18 

18 


Hyresvillkor 

• För att kunna hyra instrument skall du vara 

verksam inom arbets- och miljömedicinskt område 

och ha tillräckligt kunnande för att hantera 

instrument och tolka resultat. 

• Poolmedlemmar betalar en årsavgift på 2700 

kronor och får 30 procent rabatt på hyreskostnaden 

och möjlighet att påverka inköp av nya 

instrument. En hyrperiod omfattar max tre arbetsdagar. 

I hyrpriset tillkommer förutom moms i 

förekommande fall transportavgifter. 

För information och bokningar av instrument: 

Kvalitets- och mätingenjör Annette Pfeifer 

ipoolen@amm.gu.se 

031-343 81 88 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Koloxidmätare Binos 100* 1100:- 

Koloxidmätare Metrosonics aq-5000** 1110:- 

Photovac 2020/Micro Tip, kalibrerad för Isobuten 1590:- 

Lustgasmätare PM3010 770:- 

Ventilation entilation och och klimatmätning 

klimatmätning 

Fuktsökare Protimeter MMS 225:- 

Klimat - instrument TCAK 1100 

Fuktkvotmätare inklusive hammaelektrod 

430:och 

djupmätningssond 280:- 

Fuktindikator 220:- 

Lufthastighetsmätare, DISA 550:- 

Mätstos 50:- 

Alnor anemometer 375:- 

Alnor anemometer med mikroprinter 450:- 

Balometer flödesmätare 490:- 

Tinylogger T/Rh** 350:- 

Psykrometer, Slung 50:- 

Globtermometer 170:- 

Rökgenerator EXETT 330:- 

Testo 625, direktvisande temp/fuktinstrument 230:- 

SWEMA - stort ventilationspaket 800:- 

Tittpinne 170:- 

Värmeindexmätare Quest 820:- 

Yttertemperaturmätare Raynger ST80 150:- 

Belysning Belysning - - strålning 

strålning 

Belysningsmätare - Hagner 280:- 

Mikrovågsmätare 430:-

Växelfältsmätare - EMM-4 975:- 

Magnetväxelfältsmätare - BMM-3 975:- 

Magnetväxelfältsmätare - BMM-5 975:- 

Magnetfältslogger ML-1** 975:- 

Bullermätning 



Ljudnivåmätare 2260 B&K inkl mätprogram, 

BZ7210 basic, BZ7206 logging, 

PC-program 7820** 1250:- 

Ljudnivåmätare 2231 B&K 870:- 

Extra program 170:- 

Infra / Ultraljudsfilter 1627 B&K 230:- 

Kalibrator 230:- 

Extra mikrofon 280:- 

Ollonpistol 50:- 

Skott (per styck) 10:- 

Ters/Oktavfilter 1625 B&K 230:- 

Högtalare 280:- 

Grafisk printer 2318 B&K 360:- 

Bullerdosimeter L&D 712** 550:- 

Bullerdosimeter L&D 705+** 700:- 

Vibrationsmätning 

Vibrationsmätning 

Vibrationsmätare L&D HVM-100 650:- 

Sittaccelerometer till HVM-100 550:- 

Triaxiell ICP Accelerometer till L&D 706 HVM-100 450:- 

Vibrationsmätare 2512 B&K 770:- 

Vibrationsmätare 2513 B&K 770:- 

INSTRUMENTPOOLEN 

Accelerometer 4393 B&K 160:- 

Accelerometer 4322 Triaxial B&K 230:- 

Vibrationstillsats 2555 B&K (till 2231) 380:- 

Ergonomi 

Ergonomi 

Hjärtfrekvensmätare Polar 460:- 

Dynamometer Amtek 430:- 

Registrering egistrering 

Skrivare, 1 kanal 330:- 

Skrivare, 2 kanaler 430:- 

Skrivare, 3 kanaler 550:- 

Plotter HP 280:- 

PC-logger, 1 ingång** 280:- 

PC-logger AAC-2, 8 ingångar** 

Övrigt 

Övrigt 

660:- 

Vagn 100:- 

Gastäta sprutor + spetsar 50:- 

Luftomsättning - lustgas 170:- 

- svavelhexafluorid 230:- 

* skrivare ingår 

** timdebitering för hantering och bearbetning av mätresultat 

på PC tillkommer 

Ef Efter Ef er öv öv överensk öv öv erensk erenskommelse erenskommelse 

ommelse k kkan 

kk 

an an följande följande instrument 

instrument 

hyras yras tillsammans tillsammans med med per personal per sonal från från Arbe Arbets Arbe ts - - - och 

och 

miljömedicin: miljömedicin: EMG-mätutrustning, goniometer, 

kraftmus, thermotest, ergometercykel, physiometer 

och direkvisande kvicksilverinstrument. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Doktorsavhandlingar 

Lärstad M. Exhaled markers of oxidative stress in the 

airways. 2005 

Eklöf M. Interventions for safe and healthy work. 2004 

Dellve L. Factors contributing to injuries and diseases 

among home care workers. 2003 

Kjellberg K. Work technique in lifting and patient transfer 

tasks. 2003 

Wahlström J. Physical, psychosocial and individual factors 

during visual display unit work. 2003 

Licenciatavhandlingar 

Jonsson P. Comparison of measurement accuracy 

between two types of wrist electrogoniometer systems. 2004. 

Lindegård Andersson A. Associations between working 

techniques, physical and psychosocial loads during VDUwork. 

2004 

Johnsson C. Fish consumption and mercury levels in 

biological media - a study in anglers’ households in 

Hagfors, Sweden. 2004 

AVHANDLINGAR 

PRISER 

PRISER 

Särtryck eller kopia av publikationer i vetenskapliga 

tridskrifter är gratis. 

Förteckning över Rosa Rapporter hittar du på 

www.amm.se 

Beställ hos: 

Lena Helgesson: 031 - 343 81 89 

lena.helgesson@amm.gu.se 

BES BESTÄLL BES TÄLL 

Kryssa för eller markera den publikation du vill 

beställa och faxa till: 

03 031- 03 1- 40 40 9 997 

9 7 28 

28 


19 

19

ARTIKLAR 

Vetenskapliga tidskrifter 

2005 

Barregard L. Mercury from dental amalgam: looking beyond the 

average. Occup Environ Health 2005;62:352-353. 

Barregard L, Horvat M, Mazzolai B, Sällsten G, Gibicar D2 , 

Fajon V, diBona S, Munthe J, Wängberg I, Haeger Eugens 

son M. Urinary mercury in people living near point sources 

of mercury emissions. Sci Total Environ (in press). 

Bergdahl I, Torén Axmon A, Rylander R, Lillienberg L, Albin M, 

Hagmar L. Fertility among female hairdressers. Scand J Work 

Environ Health. Accepted. 

Berg C, Rosengren A, Aires N, Lappas g, Torén K, Thelle D, et al. 

Trends in blood lipid levels, blood pressure, alcohol 

and smoking habits from 1985 to 2002: Results from 

INTERGENE and GOT-MONICA. Eur J Cardiovascular 

Prevention and Rehabilitation 2005;12:115-125. 

Berg C, Rosengren A, Aires N, Torén K, Wilhelmsen L, 

Thelle D, et al. Trends in overweight and obesity from 

1985 - 2002, in Göteborg, West Sweden. Int J Obes 

2005;8:916-924. 

Dellve L, Karlberg C, Allebeck P, Herloff B, Hagberg M. 

Macro-organisational factors, the incidence of work 

disability and work ability among the total work force of 

HCWs in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health 

2005;Preview online:1-9. 

Eklöf M, Hagberg M. Are simple feedback interventions 

involving workplace data associated with better working 

environment and health? A cluster randomized controlled 

study among Swedish VDU workers. Appl Ergon. In Press. 

Eklöf M, Törner M. Participatory analysis of accidents and 

incidents as a tool for increased activity in safety work 

among fishermen. A pilot intervention study. Work and 

Stress. In Press. 

Gerhardsson L, Balogh I, Hambert P-A, Hjortsberg U,Karls 

son J-E. Vascular and nerve damage in workers exposed to 

vibrating tools. The importance of objective measurements 

of exposure time. Appl Ergon 2005;36:55-60. 

Gustavsson P, Gerhardsson L. Intoxication from an 

accidentally ingested lead shot retained in the 

gastrointestinal tract. Environ Health Perspect 

2005;113:491-493. 

Gustafson P, Barregård L, Lindahl R, Sällsten G. Formalde 

hyde levels in Sweden - Personal exposure, indoor and 

outdoor concentrations. J Exp Anal Environ Epidemiol 

2005;15:252-60. 

Hagberg M, Thiringer G, Brandström L. Incidence of 

tinnitus, impaired hearing and musculoskeletal disorders 

among students enrolled in academic music education - A 

retrospective cohort study. Int Arch Occup Environ Health 

2005;On line. 

Hagberg S, Ljungkvist G, Andreasson H, Karlsson S, 

Barregård L. Exposure to Volatile Methacrylates in Dental 

Personnel. J Occup Environ Health 2005;2:302-306. 

Janson C, Norbäck N, Omenaas E, Gislason T, Nyström L, 

Jögi R, et al. Insomnia is more common among subjects 

living in damp buildings. Occup Environ Med 

2005;62:113-118. 

Jarosinska D, Barregård L, Biesiada M, Muszynska-Graca 

M, Dabkowska B , Denby B, Pacyna J, Fudala J. Urinary 

mercury in adults near a chloralkali plant in Poland. Sci 

Total Environ (in press). 

Johnsson C, Schütz A, Sällsten G. Impact of consumption 

of freshwater fish on mercury levels in hair, blood, urine 

and alveolar air. J Tox Environ Health 2005;68:129-140. 

20 20 

20 


Karlson B, Knutsson A, Alfredsson L, Andersson E, Torén K. Total 

mortality and cause specific mortality of Swedish shift and day 

workers in pulp and paper industry between 1952-2001. Scand J 

Work Environ Health 2005;31:30-35. 

Lindegård A, Karlberg C, Wigaeus Tornqvist E, Toomingas A, Hagberg 

M. Concordance between VDU-users´ ratings of comfort and 

perceived exertion with experts´observations of workplace layout 

and working postures. Appl Ergon 2005;36:319-325. 

Lärstad M, Söderling A-S, Caidahl K, A-C O. Selective quantification of 

free 3-nitrotyrosine in exhaled breath condensate in asthma using 

gas chromatography/tandem mass spectrometry. Nitric Oxide 

2005;13:134-144. 

Mehta A, Henneberger P, Torén K, Olin A-C. Airflow limitation and 

changes in pulmonary function for pulp mill workers reporting ozone 

and other gassing incidents. Eur Respir J 2005;26:133-139. 

Molnar P, Gustafson P, Johannesson S, Boman J, Barregård L, 

Sällsten G. Domestic wood burning and PM2.5 trace element: 

Personal exposure, indoor and outdoor levels. Atmospheric 

Environment 2005;39:2659-2669. 

Nordvall S, Janson C, Kalm-Stephens P, Foucard T, Torén K, Alving K. 

Exhaled nitric oxide in a population-based study of asthma and 

allergy in school-children. Allergy 2005;60:469-475. 

Olin A-C, Svensson S, Ljungqvist G, Lärstad M, Slabanja V, Bake B, 

Torén K. Factors influencing level of hydrogen peroxide in exhaled 

breath condensate. Microchemical Journal. Accepted. 

Sanden H, Edblom M, Hagberg M, Wallin BG. Bicycle ergometer test to 

obtain adequate skin temperature when measuring nerve 

conduction velocity. Clin Neurophysiol 2005;116(1):25-7. 

Strandberg B, Sunesson A-L, Olsson K, Levin J-O, Ljungkvist 

G, Sundgren M, et al. Evaluation of two types of diffusive samplers 

and adsorbents for measuring 1,3-butadiene and benzene in air. 

Atmospheric Environment 2005;39:4101- 4110. 

Sundberg R, Tunsäter A, Palmqvist M, Ellbjär S, Löwhagen O, Torén K. 

A randomised controlled study of a computerized limited 

education program among young adults with asthma. Respir Med 

2005;99:321-328. 

Sunyer J, Zock J, Kromhout H, Garcia-Esteban R, Radon K, Jarvis D, 

et al. Lung function decline, chronic bronchitis and occupational 

exposures in young adults. Am J Crit Care Respir Med. In Press. 

Svanes C, Gislason T, Janson C, Jögi R, Norrman E, Nyström L, et al. 

Association of asthma and hay fever with irregular menstruation. 

Thorax 2005;60:445-450. 

Svensson S, Isacsson A, Ljungkvist G, Torén K, Olin A-C. Optimization and 

validation of an ion chromatographic method for the simultaneous 

determination of sodium, ammonium and potassium in exhaled breath 

condensate. J Chromatogr B Analyt Technol Biomed Life Sci 

2005;814:173-7. 

Svensson S, Olin A-C, Hellgren J. Increased net water loss by oral 

compared to nasal expiration in healthy subjects. Rhinology. 

Accepted. 

Thomée S, Eklöf M, Gustafsson E, Nilsson R, Hagberg M. 

Prevalence of perceived stress, symptoms of depression and 

sleep disturbances in relation to information and communication 

technology (ICT) use among young adults - an explorative 

prospective study. Computers in human behavior. In Press. 

Wahlström J. Ergonomics, musculoskeletal disorders and computer 

work. Occup Med (Lond) 2005;55(3):168-76. 

Wangberg L, Barregård L, Sällsten G, Haeger-Eugensson M, Munthe 

J, Sommar J. Emissions, dispersion and human exposure of 

mercury from a Swedish chlor-alkali plant. Atmospheric 

Environment. In press. 

Wastensson G, Hagberg S, Andersson E, Johnels B. Barregard L. 

Parkinson’s disease in diphenyl-exposed workers – a 

causal association? Parkinsonism Relat Disord (in press)

Nytt Nytt på på w wwebben 

w ebben 

Numera finns både 

Arbets- och miljömedicin, 

Sahlgrenska universitetssjukhuset 

och Avdelningen 

för yrkesmedicin, 

Göteborgs universitet 

under samma ingångsdress: 

www www.amm.se 

www .amm.se 

Du kommer även vidare till 

VMC, Västra Götalandsregionens 

Miljömedicinska 

Centrum. VMC lägger kontinuerligt 

ut rapporter och ärenden 

av intresse för kommun och 

länsstyrelse mfl på hemsidan. 

Är du miljömedicinskt intresserad 

är det på VMC du ska 

klicka. 

NYTT PÅ WEBBEN 

Via www.amm.se hittar du till 


kliniken vid Sahlgrenska 

universitetssjukhuset. Här 

finner du info om vår patientverksamhet,regionmottagningar, 

Arbets- och 

miljömedicinska laboratoriet, 

Instrumentpoolen, Rosa rapporter 

och aktuella utbildningar 

mm. 


21 

21

22 22 

22 

Ins Instrument Ins trument för för pr produkt pr odukt odukter odukt er i i före företagshälso 


tagshälso vår vård vår 

På vår hemsida www www.amm.se/fhvme 

www .amm.se/fhvme 

.amm.se/fhvmetodik 

.amm.se/fhvme odik 

finns instrument och checklistor som fritt 

kan användas för företagshälsovårdsföretag. 

Wor or ork or k ability ability inde index inde 

Detta är den svenska versionen av det 

internationellt använda frågeformuläret om 

arbetsförmåga, ibland kallat 

arbetsförmågeindex. Instrumentet är 

utvecklat av det finska arbetsmiljöinstitutet. 

Den version som finns på vår hemsida är en 

översättning gjord av Margareta Torgén på 

Arbetslivsinstitutet. Den innehåller också två 

extra frågor om prestationsnedsättning. 

PM PM handläggning handläggning a aav 

a v ergonomisk ergonomiska ergonomisk ergonomiska 

a patient patienter patient er 

Detta PM är det som arbets- och miljömedicin i 

Göteborg följer vid utredning av patienter med 

besvär från rörelseorganen. 

Ergonomisk Ergonomisk c cchec 

c hec hecklis hec klis klista klis ta 

Denna checklista är utvecklad tillsammans med 

Arbetslivsinstitutet i Stockholm och är en 

checklista för bedömning av datorarbetsplatser. 

Till denna checklista finns också en nyckel som 

beskriver kriterier för bedömning. 

Nac ac acke, ac e, arm, arm, hand hand oc och oc h ländr ländrygg ländr gg gg 

Minichecklista vid läkarundersökning. Denna 

checklista är ett minimikrav för klinisk 

undersökning av patienter som söker för 

muskuloskelettal värk. Den har granskats av 

både rehabiliteringsläkare och ortopeder. Den 

innehåller bl. a. test med hög, s.k. likelihood ratio 

för att bekräfta eller utesluta sjukdom. Eftersom 

Phalens test och Tinels test har låg likelyhood 

ratio så är dessa test till exempel inte 

inkluderade i minichecklistan. 


Via portalen www www.amm.se 

www .amm.se .amm.se finner du även 

Avdelningen för yrkesmedicin vid Göteborgs 

universitet. 

NYTT PÅ WEBBEN 

Medicinsk Medicinska Medicinsk a K KKontr 

K ontr ontroller ontroller 

oller Hand Hand Arm Arm Vibrationer 

Vibrationer 

enligt enligt AFS AFS 2005:6 

2005:6 

Under huvudrubriken Medicinska Kontroller 

Hand Arm Vibrationer enligt AFS 2005:6 

finns olika instrument för att göra de 

medicinska kontrollerna enligt föreskriften 

som gäller från 1 juli 2005. På samma sätt 

finns instrument att använda för medicinska 

kontroller för helkroppsvibration enligt AFS 

2005:6. 

Denna hemsida kommer successivt att 

utökas med fler instrument. Befintliga 

instrument och checklistor kommer också att 

uppdateras successivt. Har du synpunkter på 

dessa dokument skriv gärna ett mail till 

amm@amm.gu.se. 

Mats Hagberg

Personal PERSONAL 

Hagberg Mats sektionschef,överläkare, professor 031-343 81 11 mats.hagberg@amm.gu.se 

Nordling Nilson Linda bitr sektionschef, psykolog 031-343 81 78 linda.nordling.nilson@amm.gu.se 

Nyth Ingela sektionsassistent 031-343 81 91 ingela.nyth@amm.gu.se 

Andersson Eva enhetschef, överläkare 031-343 81 94 eva.andersson@amm.gu.se 

Barregård Lars enhetschef, överläkare, professor 031-773 28 96 lars.barregard@amm.gu.se 

Dellve Lotta enhetschef, sjuksköterska 031-773 31 58 lotta.dellve@amm.gu.se 

Ahlstrand Christina epidemiologiassistent 031-343 81 97 christina.ahlstrand@amm.gu.se 

Andersson Eva M. statistiker 031-773 36 18 eva.m.andersson@amm.gu.se 

Andersson Lena doktorand 031-773 28 47 lena.andersson@amm.gu.se 

Andersson Marianne mätingenjör 031-343 81 08 marianne.andersson@amm.gu.se 

Andrén Mats systemman 031-343 81 93 mats.andren@amm.gu.se 

Bengtsson Eva-Britt assistent 031-343 81 03 eva-britt.bengtsson@amm.gu.se 

Bergemalm-Rynell Kerstin 1:e kemist 031-343 81 25 kerstin.bergemalm-rynell@amm.gu.se 

Bergman Meta projektsekreterare 031-343 81 98 meta.bergman@vgregion.se 

Bonde Ellen ST-läkare 031-343 81 89 ellen.bonde@amm.gu.se 

Boström Maria ergonom 031-343 81 95 maria.bostrom@amm.gu.se 

Brisman Jonas överläkare 031-343 81 71 jonas.brisman@amm.gu.se 

Broo Klas kemist 031-343 81 24 klas.broo@amm.gu.se 

Claesson Annika miljösköterska 031-343 81 17 annika.claesson@amm.gu.se 

Dahlman-Höglund Anna 1:e yrkeshygieniker 031-343 81 86 anna.dahlman-hoglund@amm.gu.se 

Edlund Maria ST-läkare 031-343 81 05 maria.edlund@amm.gu.se 

Eklöf Mats psykolog 031-773 32 19 mats.eklof@amm.gu.se 

Ekman Anna statistiker 031-773 31 23 anna.ekman@amm.gu.se 

Eriksson Jesper projektassistent 031-773 31 58 jesper.eriksson@amm.gu.se 

Forsell Karl underläkare 031-343 81 20 karl.forsell@amm.gu.se 

Garsell Gunnel assistent 031-773 28 95 gunnel.garsell@amm.gu.se 

Gerhardsson Lars överläkare, docent 031-343 81 80 lars.gerhardsson@amm.gu.se 

Gustafsson Ewa ergonom 031-343 81 04 ewa.gustafsson@amm.gu.se 

Gustafson Pernilla yrkeshygieniker 031-343 81 75 pernilla.gustafson@amm.gu.se 

Hagberg Stig 1:e yrkeshygieniker 031-343 81 74 stig.hagberg@amm.gu.se 

Helgesson Lena assistent 031-343 81 89 lena.helgesson@amm.gu.se 

Hjalmarsson Theres yrkeshygieniker 031-343 81 02 theres.hjalmarsson@amm.gu.se 

Holm Mathias ST-läkare 031-343 81 03 mathias.holm@amm.gu.se 

Hovgard Annika specialistläkare 031-343 81 83 annika.hovgard@amm.gu.se 

Isacsson Lotta labingenjör 031-343 81 06 lotta.isacsson@amm.gu.se 

Johannesson Sandra yrkes- och miljöhygieniker 031-773 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se 

Jonsson Per 1:e yrkeshygieniker 031-343 81 82 per.jonsson@amm.gu.se 

Larsson Erik miljöutredare 031-773 28 53 erik.larsson@amm.gu.se 

Liljenskog Hill Ann-Sofie institutionssekreterare 031-343 81 90 ann-sofie.liljenskog.hill@amm.gu.se 

Lillienberg Linnea 1:a yrkeshygieniker, docent 031-343 81 77 linnea.lillienberg@amm.gu.se 

Lindegård Andersson Agneta ergonom 031-773 31 43 agneta.lindegard@amm.gu.se 

Molnár Peter bitr forskare 031-773 28 57 peter.molnar@amm.gu.se 

Nilsson Ralph överläkare 031-343 81 99 ralph.nilsson@amm.gu.se 

Olin Anna-Carin specialistläkare 031-343 81 81 anna-carin.olin@amm.gu.se 

Petersson Fredrik IT-tekniker 031-343 81 73 fredrik.petersson@amm.gu.se 

Pfeifer Annette kvalitets- och mätingenjör, I-pool 031-343 81 88 annette.pfeifer@amm.gu.se 

Rydén Gunilla informatör 031-773 28 41 gunilla.ryden@amm.gu.se 

Rödström Annette ST-läkare 031-343 81 21 annette.rodstrom@vgregion.se 

Sandén Helena ST-läkare 031-343 81 89 helena.sanden@amm.gu.se 

Strandberg Bo miljökemist, docent 031-343 81 22 bo.strandberg@amm.gu.se 

Svensson Sophie 1:e kemist 031-343 81 85 sophie.svensson@amm.gu.se 

Sällsten Gerd 1:e yrkes- och miljöhygieniker, docent031-773 28 97 gerd.sallsten@amm.gu.se 

Thomée Sara psykolog 031-773 32 21 sara.thomee@amm.gu.se 

Torén Kjell överläkare, docent, vik enhetschef 031-343 81 72 kjell.toren@amm.gu.se 

Wallin Maria ST-läkare 031-343 81 03 maria.wallin@amm.gu.se 

Wass Kristina epidemiologiassistent 031-343 81 23 kristina.wass@amm.gu.se 

Wastensson Gunilla specialistläkare 031-773 28 94 gunilla.wastensson@amm.gu.se 

Westerberg Elisabeth projektsekreterare 031-343 81 92 elisabeth.westerberg@vgregion.se 

Vilhelmsson Rebecka statistiker 031-773 32 05 rebecka.vilhelmsson@amm.gu.se 

Åhlström Linda forskningssjuksköterska 031-343 81 83 linda.ahlstrom@amm.gu.se 

Ängerheim Pär miljöutredare 031-773 28 43 par.angerheim@amm.gu.se 


23 

23

Avsändare: 

Arbets- och miljömedicin 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Box 414 

405 30 Göteborg 

24 

24 

Arbets- och miljömedicinska Journalen är ett informationsblad som ges ut av Arbets- och Miljömedicin vid Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset i Göteborg. Vi utkommer med två nummer årligen. Journalen distribueras bland annat till 

företagshälsovårdsscentraler i Västsvenska sjukvårdsregionen, myndigheter, massmedia, fackliga organisationer och 

vårdinrättningar. Citera oss gärna men ange källan. Fotograf: Gunilla Rydén, om inget annat anges. 

Ansvarig utgivare: Mats Hagberg. Redaktör: Gunilla Rydén. Kontakta oss gärna med synpunkter, insändare och frågor. 

AMM Journalen Växel: 031-343 81 00 

Arbets- och miljömedicin, SU Redaktör: 031-773 28 41 

Box 414 E-post: amm@amm.gu.se 

405 30 Göteborg Webbplats: www.amm.se 

PRENUMERATION, ADRESSÄNDRING 

Prenumerationen är kostnadsfri. E-posta eller faxa in 

talongen nedan om du vill ändra adress eller påbörja / 

avsluta din prenumeration. Fax: 031-82 50 04, 

e-post: gunilla.ryden@amm.gu.se 

NUVARANDE ADRESS: 

NAMN 

BEFATTNING 

ARBETSPLATS 

ADRESS 

POSTNUMMER ORT 

EMAIL 

ÄNDRAS TILL: 

NAMN 

BEFATTNING 

ARBETSPLATS 

ADRESS 

POSTNUMMER ORT 

EMAIL 


JAG VILL: 

ändra adress 

börja prenumerera 

skicka Journalen till en kollega 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Arbets - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?