Kan man bli sjuk av ord? - Bris

More documents

Recommendations

Info

2008 • Kan man bli sjuk av ord? Utan att överdriva kan man säga att alla barn mår dåligt av gräl och bråk i familjen, vare sig det gäller bråk mellan de vuxna, mellan syskon eller bråk där både vuxna och barn är involverade. En och annan urladdning då och då kan de flesta barn leva med och ganska snabbt hämta sig ifrån, men när man bråkar i stort sett varje dag kan barnen inte värja sig från känslan av sorg och vanmakt. Av gräl känner man sig ensam. Man känner sig ständigt missförstådd och inte sedd och respekterad för den man är. När barn blir fysiskt misshandlade eller utsatta för sexuella övergrepp sker ett intrång innanför deras personliga integritetsgräns. När rätten till den personliga sfären inte respekteras upplever man att man fråntagits sitt människovärde, det vill säga rätten att själv bestämma vem som ska få komma fysiskt nära och på vilket sätt. Man upplever sig genom denna handling exkluderad från sina medmänniskor, såvida de inte råkar ut för samma sak. Detta är ett av skälen till att det är så svårt att berätta om fysiska övergrepp, man vill inte att andra ska veta att man upplever att man egentligen inte tillhör gruppen längre. Vuxna som begår fysiska övergrepp mot barn vet oftast om att de gör något som är fel. Det är därför de avkräver tystnadslöften och uttalar hot för att försäkra sig om att barnen inte berättar. Barnets sårbarhet vid konflikter och skilsmässa Som studien har visat utgör föräldrars skilsmässa en riskfaktor när det gäller psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt. Andelen kontakter där barnen berättar om skilsmässa är dubbelt så stor i detta material jämfört med i det totala antalet kontakter till BRIS under samma period (tabell 4). Vad är det då som gör skilsmässoprocessen så svår för barnen? I barnens inre värld finns representationer (kihlbom, 1989) av båda föräldrarna i form av det som bland annat Melanie Klein (1975) kallar inre objekt. De inre objekten utgör delar i barnets identitet. Hur de inre objekten skapas, utformas och förhåller sig till varandra är till största delen en spegling av vad som sker i den verkliga världen. För att barnet ska känna harmoni kan inte dessa inre objekt befinna sig i konflikt med varandra. När föräldrarna lever i konflikt med varandra eller separerar så genomlever barnet en delning, inte bara av sin yttre värld utan även av den inre, en delning av det som utgör barnets identitet, eftersom barnets inre objekt är beroende av de yttre. I spåren av delningen av den inre världen följer känslor av sorg därför att det gör ont att bli av med stabiliteten, ilska över att föräldrarna raserat fundamentet för barnets tillvaro, skuldkänslor om barnet tror att separationen beror på något som det själv har gjort eller inte gjort, 66 lättnad över att en tid av långvariga konflikter ser ut att ta slut och de känner oro för hur livet ska komma att gestalta sig efter skilsmässan. Efter föräldrars separation går barnet igenom en läkningsprocess för att återställa den inre harmoni som rubbats i samband med separationen. Det sker en inre anpassning till de nya yttre förhållanden som råder. Om föräldrarnas konflikt inte tar slut utan fortsätter även efter skilsmässan, fördröjs barnens läkningsprocess. Ofta är föräldrarna i dessa barns berättelser så upptagna av att själva hantera skilsmässan att de inte förmår hjälpa barnen i deras läkningsprocess. Det är i dessa situationer barnen utsätts för emotionell omsorgssvikt, något som kan pågå under långa perioder. De blir då flerdubbelt belastade eftersom de både får för lite känslomässig näring i vardagslivet, de får för lite hjälp att bearbeta känslorna i samband med separationen och de får för lite stöd att hantera allt annat som händer i livet just då, särskilt om de befinner sig i en så känslig utvecklingsfas som tonåren. Barn som har fått diagnoser Flera av barnen som berättar att de varit utsatta för psykisk misshandel stora delar av livet har fått diagnoserna ad/hd (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) eller Aspergers syndrom, diagnoser som många menar innebär att barnet har neurologiska skador eller handikapp som antas vara genetiskt betingade eller förvärvade i samband med graviditet eller förlossning. Efter att ha tagit del av barnens berättelser kan man ställa sig frågan om det kan vara så att flera av de diagnostiserade barnen egentligen inte lider av medfödda neurologiska handikapp, eller åtminstone inte enbart, utan att deras uppvisade symtom egentligen är resultatet av en ibland livslång utsatthet för psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt. Mycket forskning har visat att barn med ad/ hd-diagnoser i högre utsträckning än andra barn kommer från familjer med psykosocial belastning, har föräldrar med missbruksproblem eller som lider av psykisk sjukdom och att barnen i högre utsträckning kommer från familjer med ett dåligt känslomässigt klimat. Man har också funnit att barn som utsatts för allvarliga traumatiska händelser, som misshandel av en nära anhörig, kan få kvarstående psykiska problem i form av sömnsvårigheter, mardrömmar, ”flash-backs”, ångest- och depressionsproblem eller ptsd (Post Traumatic Stress Disorder). Hos en grupp barn som omhändertagits på grund av att de utsatts för fysisk och psykisk misshandel eller vanvård fann man enligt en annan undersökning oftare barn med diagnosen ad/hd. (ljung berg 2008) Trots att det finns gott om forskning som talar för att ad/hd till en del är fysiologiskt betingat,
finns det anledning att ta i beaktande att det kan vara psykosociala faktorer som får vågskålen att väga över, så att de gränsvärden överskrids som gör att diagnoskriterierna för ad/hd uppfylls (enligt dsm iv). Ett barn med en fysiologiskt betingad sårbarhet kan i en psykosocialt välfungerande miljö undvika att utveckla ad/hd, medan ett mindre känsligt barn i en psykosocialt dålig miljö med exempelvis psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt, kan utveckla ad/hd. Det verkar vara många olika faktorer som samverkar för att ad/hd ska utvecklas, varav den psykosociala miljön är en viktig faktor. (ljungberg 2008) d. mötet med hjälparen, åtgärder och resultat Hjälparens dilemma – definitionen Glaser (2002) reder ut några av anledningarna till att psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt uppmärksammas för lite och att åtgärder sätts in för sent. Förutom svårigheter till följd av att man inte har kunnat enas om en definition av begreppen, anses av en del även termerna övergrepp och misshandel vara onödigt nedsättande och problematiska när de används om psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt. I synnerhet i de fall där det inte föreligger en klar avsikt att skada barnet, även om förhållningssättet är tydligt skadligt för barnet. Det blir ett språkligt och begreppsmässigt dilemma mellan hjälparens önskan att skydda barnet och motvilja mot att stämpla eller beskylla föräldrarna, som ju har det primära ansvaret för barnets välmående. Detta trots det faktum att det är föräldern som, möjligen oavsiktligt, orsakar barnet skada. Detta motstånd mot att använda termerna övergrepp och misshandel leder till underrapportering och försening av åtgärder. För den professionella hjälparen påtvingar begreppen psykiska övergrepp, psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt, ett handlande för att skydda barnet och förbättra dess situation. Därför är det viktigt att använda rätt begrepp. I en familj med två vuxna är det antingen båda föräldrarna som deltar i misshandeln eller bara den ena, medan den andra inte förmår skydda barnet. Om man måste skilja barnet från förövaren kan detta innebära att man klipper av barnets viktigaste anknytningsband, om än ett otryggt sådant. Om missförhållandena upptäcks tidigt finns emellertid möjlighet till terapeutiska åtgärder utan att flytta på barnet. En ytterligare svårighet med att försvara ett ingripande, är att den psykiska misshandeln inte orsakat någon fysisk skada på barnet. Vidare skriver Glaser (2002) att kvalitén på 67 föräldra- barnrelationen befinner sig någonstans på en skala från bra till allvarligt skadlig. Tröskelvärdet för när relationen anses kräva någon form av åtgärd, sätts godtyckligt. Konsekvenserna av att missförhållanden inte får tillräcklig uppmärksamhet och att åtgärder sätts in för sent, blir att barnen exponeras för ytterligare misshandel och omsorgssvikt och att relationsmönster och familjens förhållningssätt befästs och blir allt svårare att ändra. Kontakt med BRIS Barn och ungdomar förmedlar berättelser ur sina liv när de skriver eller ringer till BRIS. Dessa berättelser är ofta rika på bilder och beskrivningar av barnets situation. Barnen har ofta full insikt i sambanden mellan vad som händer i familjen och vilka konsekvenser deras utsatthet leder till. De kan till exempel se sambanden mellan en kedja av händelser som ägt rum i familjen och att det lett fram till att de börjat må dåligt och utvecklat olika psykiska och fysiska symtom. Att beskrivningarna ger så mycket information och är så detaljrika tror vi beror på att barnen vet att de är anonyma när de kontaktar BRIS. De beskriver själva att det dessutom är lättare att skriva till BRIS-mejlen, än att ringa om sådant som är svårt att berätta. När man inte ens hör rösten på den som man berättar för känner man sig ännu mer anonym. Det verkar också vara så att själva formen underlättar berättandet. Man skriver ett mejl, vilket på många sätt är som att skriva dagbok, man kan sitta för sig själv, man kan ta all tid på sig som man behöver och man kan skriva vilken tid på dygnet man vill. Barnen berättar själva att mejlskrivandet fungerar som att sätt för dem att sortera sina tankar, som en dagbok där man dessutom får respons. Men redan innan de har fått ett svar har det hänt något positivt för barnet genom att de skrivit av sig det som cirkulerat i deras tankar och på så vis fått en viss distans eller perspektiv, vilket kan ha en lugnande effekt. Kontakt med hjälparen Av olika skäl är det svårt för barnet att förmedla samma bild av livssituationen i ett fysiskt möte med en professionell hjälpare, vare sig man går till skolsköterskan, kuratorn, socialtjänsten, ungdoms mottagningen eller bup. Brister i kunskap hos hjälparen bidrar också till att man kanske inte är öppen för att ta in det som barnet vill förmedla. Man har kanske svårt att tro att det kan vara så allvarligt, barnet ser ju helt normalt ut, har inga blåmärken, rapporterar inte om någon fysisk misshandel eller sexuella övergrepp. Det kan ofta finnas väldigt lite information att gå på när det gäller barnets fysiska uppenbarelse, ”hon ser inte ut som om hon far illa”. 2008 • Kan man bli sjuk av ord?
Page 1 and 2:
Kan man bli sjuk av ord? Det osynli
Page 3 and 4:
Alla barn föds med en drivkraft f
Page 5 and 6:
Bakgrund BRIS, Barnens Rätt i Samh
Page 7 and 8:
att få ett gott liv och att det go
Page 9 and 10:
Killén (2003) och Hindberg (2003)
Page 11 and 12:
Syfte och fråge ställ ningar Syft
Page 13 and 14:
Res ultat Generellt om resultatet T
Page 15 and 16: Pro ces sen A Familjen A = Riskfakt
Page 17 and 18: Fam ilje förhåll an den & risk fa
Page 19 and 20: pression, utbrändhet och stress oc
Page 21 and 22: sjuka föräldrar som utsatt dem f
Page 23 and 24: Hur går det till? 23 B. 1. Att uts
Page 25 and 26: fall är de sammanlänkade genom at
Page 27 and 28: och psykiskt sjuka föräldrar tar
Page 29 and 30: ind irekt PSyk iSk miSS hAndel B. 9
Page 31 and 32: 31 C. 1. Att anpassa sig C. 2. Att
Page 33 and 34: kränkta barnen undan genom att st
Page 35 and 36: Effekter för barnet 35 D. 1. Reakt
Page 37 and 38: När de vuxnas aggressioner riktas
Page 39 and 40: d.3.1. man skadar sig själv I mån
Page 41 and 42: 41 2008 • Kan man bli sjuk av ord
Page 43 and 44: Strategier & uttryck 43 E. 1. Man f
Page 45 and 46: Han berättar att hans föräldrar
Page 47 and 48: Sköl den som hind rar 47 F. 1. Bar
Page 49 and 50: den som skulle kunna dölja sig bak
Page 51 and 52: Vad händer i mötet med hjälp are
Page 53 and 54: oroliga. Förflyttningar i syfte at
Page 55 and 56: Sam band man kan lätt tänka sig a
Page 57 and 58: Barns språk när de be rätt ar 57
Page 59 and 60: eller ett djur som dött eller som
Page 61 and 62: A. Barnens bild av familjen Riskfak
Page 63 and 64: B. de olika formerna av psykisk mis
Page 65: C. effekter av psykisk misshandel o
Page 69 and 70: ska man göra nu? För denna situat
Page 71 and 72: de måste distansera sig från sina
Page 73 and 74: som man kan förstå har försatt d
Page 75 and 76: Bilagor TABELL 0 Fakta om studien T
Page 77 and 78: Detaljerad metodbeskrivning 77 allt
Page 79 and 80: Kent, Angela & Waller, Glenn the im
show all

Kan man bli sjuk av ord? - Bris

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?