Kan man bli sjuk av ord? - Bris
Kan man bli sjuk av ord? - Bris
Kan man bli sjuk av ord? - Bris
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
finns det anledning att ta i beaktande att det kan<br />
vara psykosociala faktorer som får vågskålen att<br />
väga över, så att de gränsvärden överskrids som<br />
gör att diagnoskriterierna för ad/hd uppfylls<br />
(enligt dsm iv). Ett barn med en fysiologiskt betingad<br />
sårbarhet kan i en psykosocialt välfungerande<br />
miljö undvika att utveckla ad/hd, medan<br />
ett mindre känsligt barn i en psykosocialt dålig<br />
miljö med exempelvis psykisk misshandel och<br />
emotionell omsorgssvikt, kan utveckla ad/hd.<br />
Det verkar vara många olika faktorer som samverkar<br />
för att ad/hd ska utvecklas, var<strong>av</strong> den psykosociala<br />
miljön är en viktig faktor. (ljungberg<br />
2008)<br />
d. mötet med hjälparen,<br />
åtgärder och resultat<br />
Hjälparens dilemma – definitionen<br />
Glaser (2002) reder ut några <strong>av</strong> anledningarna<br />
till att psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt<br />
uppmärksammas för lite och att åtgärder<br />
sätts in för sent. Förutom svårigheter till följd<br />
<strong>av</strong> att <strong>man</strong> inte har kunnat enas om en definition<br />
<strong>av</strong> begreppen, anses <strong>av</strong> en del även termerna övergrepp<br />
och misshandel vara onödigt nedsättande<br />
och problematiska när de används om psykisk<br />
misshandel och emotionell omsorgssvikt. I synnerhet<br />
i de fall där det inte föreligger en klar <strong>av</strong>sikt<br />
att skada barnet, även om förhållningssättet är<br />
tydligt skadligt för barnet. Det <strong>bli</strong>r ett språkligt<br />
och begreppsmässigt dilemma mellan hjälparens<br />
önskan att skydda barnet och motvilja mot att<br />
stämpla eller beskylla föräldrarna, som ju har det<br />
primära ansvaret för barnets välmående. Detta<br />
trots det faktum att det är föräldern som, möjligen<br />
o<strong>av</strong>siktligt, orsakar barnet skada. Detta<br />
motstånd mot att använda termerna övergrepp<br />
och misshandel leder till underrapportering och<br />
försening <strong>av</strong> åtgärder. För den professionella hjälparen<br />
påtvingar begreppen psykiska övergrepp,<br />
psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt,<br />
ett handlande för att skydda barnet och<br />
förbättra dess situation. Därför är det viktigt att<br />
använda rätt begrepp.<br />
I en familj med två vuxna är det antingen<br />
båda föräldrarna som deltar i misshandeln eller<br />
bara den ena, medan den andra inte förmår<br />
skydda barnet. Om <strong>man</strong> måste skilja barnet från<br />
förövaren kan detta innebära att <strong>man</strong> klipper <strong>av</strong><br />
barnets viktigaste anknytningsband, om än ett<br />
otryggt sådant. Om missförhållandena upptäcks<br />
tidigt finns emellertid möjlighet till terapeutiska<br />
åtgärder utan att flytta på barnet. En ytterligare<br />
svårighet med att försvara ett ingripande, är att<br />
den psykiska misshandeln inte orsakat någon<br />
fysisk skada på barnet.<br />
Vidare skriver Glaser (2002) att kvalitén på<br />
67<br />
föräldra- barnrelationen befinner sig någonstans<br />
på en skala från bra till allvarligt skadlig. Tröskelvärdet<br />
för när relationen anses kräva någon<br />
form <strong>av</strong> åtgärd, sätts godtyckligt. Konsekvenserna<br />
<strong>av</strong> att missförhållanden inte får tillräcklig<br />
uppmärksamhet och att åtgärder sätts in för sent,<br />
<strong>bli</strong>r att barnen exponeras för ytterligare misshandel<br />
och omsorgssvikt och att relationsmönster<br />
och familjens förhållningssätt befästs och <strong>bli</strong>r<br />
allt svårare att ändra.<br />
Kontakt med BRIS<br />
Barn och ungdomar förmedlar berättelser ur sina<br />
liv när de skriver eller ringer till BRIS. Dessa berättelser<br />
är ofta rika på bilder och beskrivningar<br />
<strong>av</strong> barnets situation. Barnen har ofta full insikt<br />
i sambanden mellan vad som händer i familjen<br />
och vilka konsekvenser deras utsatthet leder till.<br />
De kan till exempel se sambanden mellan en<br />
kedja <strong>av</strong> händelser som ägt rum i familjen och<br />
att det lett fram till att de börjat må dåligt och<br />
utvecklat olika psykiska och fysiska symtom. Att<br />
beskrivningarna ger så mycket information och<br />
är så detaljrika tror vi beror på att barnen vet<br />
att de är anonyma när de kontaktar BRIS. De<br />
beskriver själva att det dessutom är lättare att<br />
skriva till BRIS-mejlen, än att ringa om sådant<br />
som är svårt att berätta. När <strong>man</strong> inte ens hör<br />
rösten på den som <strong>man</strong> berättar för känner <strong>man</strong><br />
sig ännu mer anonym. Det verkar också vara så<br />
att själva formen underlättar berättandet. Man<br />
skriver ett mejl, vilket på många sätt är som att<br />
skriva dagbok, <strong>man</strong> kan sitta för sig själv, <strong>man</strong><br />
kan ta all tid på sig som <strong>man</strong> behöver och <strong>man</strong><br />
kan skriva vilken tid på dygnet <strong>man</strong> vill. Barnen<br />
berättar själva att mejlskrivandet fungerar som<br />
att sätt för dem att sortera sina tankar, som en<br />
dagbok där <strong>man</strong> dessutom får respons. Men redan<br />
innan de har fått ett svar har det hänt något<br />
positivt för barnet genom att de skrivit <strong>av</strong> sig det<br />
som cirkulerat i deras tankar och på så vis fått<br />
en viss distans eller perspektiv, vilket kan ha en<br />
lugnande effekt.<br />
Kontakt med hjälparen<br />
Av olika skäl är det svårt för barnet att förmedla<br />
samma bild <strong>av</strong> livssituationen i ett fysiskt möte<br />
med en professionell hjälpare, vare sig <strong>man</strong> går<br />
till skolsköterskan, kuratorn, socialtjänsten, ungdoms<br />
mottagningen eller bup. <strong>Bris</strong>ter i kunskap<br />
hos hjälparen bidrar också till att <strong>man</strong> kanske<br />
inte är öppen för att ta in det som barnet vill förmedla.<br />
Man har kanske svårt att tro att det kan<br />
vara så allvarligt, barnet ser ju helt normalt ut,<br />
har inga blåmärken, rapporterar inte om någon<br />
fysisk misshandel eller sexuella övergrepp. Det<br />
kan ofta finnas väldigt lite information att gå på<br />
när det gäller barnets fysiska uppenbarelse, ”hon<br />
ser inte ut som om hon far illa”.<br />
2008 • <strong>Kan</strong> <strong>man</strong> <strong>bli</strong> <strong>sjuk</strong> <strong>av</strong> <strong>ord</strong>?