Den blodigaste dagen! - Pennan & Svärdet
Den blodigaste dagen! - Pennan & Svärdet
Den blodigaste dagen! - Pennan & Svärdet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Amerikanska inbördeskriget (1861–1865) är<br />
en militär konflikt vars förlopp karakteriseras<br />
av en mängd olika geografiska aspekter<br />
som hade en avgörande betydelse för krigföringen.<br />
Det var ett krig som utkämpades över stora,<br />
ofta ouppodlade områden, och som i sina huvuddrag<br />
utspelade sig på de upproriska områdenas<br />
territorium, eftersom Lincolnadministrationens<br />
syfte var att erövra och ockupera de upproriska<br />
delstaterna för att med tvång återföra dem till<br />
unionen. Detta var inte någon lätt uppgift, eftersom<br />
rebellstaternas sammanlagda yta var nästan<br />
lika stor som Europas.<br />
Efter att Ambrose Burnside ställt till ett blodbad på<br />
sin egen armé genom ett anfall i öppen terräng<br />
uppför en backe mot sydstaternas befästa ställningar<br />
vid Fredericksburg 1862 beordrade Burnside att<br />
man skulle gå runt Lees ställningar. Marschen i januari<br />
1863 fastnade i regn och lera. En soldat från<br />
Massachusetts skrev att soldaterna stod med flytande<br />
skit upp till knäna. Vinterfälttåget som blev<br />
känt som ”the mud march” gjorde att även Burnside<br />
fick sparken som chef över Potomacarmén.<br />
Några geografiska aspekter på<br />
amerikanska inbördeskriget<br />
Vad var det egentligen som skilde slagfälten i amerikanska<br />
inbördeskriget från dem i europa? en hel del, faktiskt!<br />
av thomas sörensen, lektor i historia vid högskolan kristianstad<br />
blodiga fotspår<br />
<strong>Den</strong> amerikanska söderns geografiskt vidsträckta<br />
yta drabbade särskilt arméernas infanterister,<br />
som ofta tvingades genomföra långa, påfrestande<br />
marscher till fots. I normalfallet marscherade<br />
infanteriet upp till åtta timmar om <strong>dagen</strong> med en<br />
hastighet av fyra kilometer i timmen. Truppförflyttningarna<br />
kunde pågå en vecka i sträck, ibland<br />
ännu mer, och de tillryggalade då upp till 250<br />
kilometer. Allt marscherande fick en del unionssoldater<br />
att efter kriget säga att de hade promenerat<br />
slavstaterna tillbaka till unionen. Det nästan<br />
oändliga marscherandet gällde naturligtvis även<br />
10 www.smb.nu
Change language