Hntvrksknsk rappREV20100205.pdf - Knadriks Kulturbygg
Hntvrksknsk rappREV20100205.pdf - Knadriks Kulturbygg
Hntvrksknsk rappREV20100205.pdf - Knadriks Kulturbygg
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Huggning till mötes:<br />
Bild t.v. Båle som bilats tillmötes på Sporrakulla, daterat till 1801-1805. Bild t.h. Snarlik båle från Örnanäs.<br />
Byggnaden daterad till 1812. Med tanke på den geografiska och tidsmässiga närheten är det inte omöjligt att det<br />
varit samma person som utfört behuggningarna, detta har dock inte undersökts.<br />
Behuggning som skett till mötes med asymmetrisk bila finns i Sporrakulla på västra väggen i<br />
förstugan. I Örnanäs finns liknande behuggning på röstet ovanför väggen mellan stuga och<br />
kök. Det kan finnas olika anledningar till varför timret är huggt till mötes.<br />
1. Det kan vara tradition att göra så. I Sporrakulla och Örnanäs hör ju detta till<br />
undantagen och gör därför detta alternativ till tveksamt.<br />
2. En ovan huggare som hugger ur lod kan anse det enklare att hugga till mötes och<br />
snörslå bägge sidor.<br />
3. Personen som gjorde behuggningen kan ha haft en asymmetrisk bila som var<br />
alltför välvd på den ”plana” sidan, i riktning yxnacke-yxegg, vilket leder till att<br />
bilan hugger ur lod. Undertecknad har en handsmidd asymmetrisk bila som beter<br />
sig så (Melin 2008d:16).<br />
4. När vi bilat timmer är en del stockar växtvridna på så sätt att det spräcker ut i<br />
underkant hur man än beter sig. Med sådant timmer kan man ha valt att hugga till<br />
mötes. Detta sista förslag gavs av timmerman Olof Andersson.<br />
Undertecknad tror att det i ovanstående fall är mest sannolikt att det är det andra och/eller<br />
tredje alternativet som är orsaken. Det starkaste indiciet härtill är att dessa timmer har en ås på<br />
mitten som beror på att huggaren bilat lite ur lod från båda hållen.<br />
Timmer som bilats/skrätts två gånger<br />
August Holmberg och Christensen ovan beskriver hur timret först behöggs i skogen och sen<br />
finbilades på byggplatsen. Detta förfarande har inte gått att belägga på de undersökta<br />
byggnaderna. Dock har undertecknad plockat ner en timmerbyggnad i Ljungbyholm, Småland<br />
som hade virke som var omskrätt, se bild sidan 12 (Christensen 1946:67, Palmqvist & Sjömar<br />
2006:105f).<br />
Importerat timmer<br />
Till den skogfattiga slätten har timmer importerats från bland annat Göinge, Blekinge och<br />
Småland. Ett grovt timmer från det rivna Öja slott, uppfört på 1860-talet utanför Ystad, får<br />
representera detta även om det varit vanligt även på enklare bebyggelse.<br />
23
Change language