Slutrapport Arena.pdf - Eskilstuna kommun

Slutrapport Arena 

Februari-september 2011 

Projektgruppens utredning, analys och förslag

Fördjupad förstudie Arena 2011 

Projektägare: Pär Eriksson 

2011-09-22 

Projektnamn: Förstudie arena - bad fördjupning 

Projektägare: 

Styrgrupp: 

Projektledare: 

Startdatum: 

Slutdatum: 

Pär Eriksson 

KS Au 

Eva Lehto/ Peter Fröjdfeldt 

Februari 2011 

September 2011 

Sidan 1 av 30



2011-09-22 

Sammanfattning ......................................................................................................... 4 

Innehållsförteckning 

1 Uppdragen ........................................................................................................... 7 

2 Rapportering ........................................................................................................ 8 

3 Sammanfattning Tidplan fördjupad förstudie .................................................................................. 4 8 

4 1 Organisation Uppdragen ........................................................................................................ 7 8 

5 2 Förväntat Rapportering resultat ................................................................................................. 8 9 

3 Tidplan fördjupad förstudie 8 

6 Bakgrund ............................................................................................................. 9 

4 Organisation 8 

7 Projektmål och avgränsningar ........................................................................... 10 

5 Förväntat resultat 9 

7.1 6 Bakgrund Projektmål ..............................................................................................................10 9 

7.2 7 Projektmål Koppling till och andra avgränsningar projekt och processer ................................................................10 10 

8 Ekonomisk 7.1 Projektmål analys och bedömning………………………………………………...11 10 

7.2 Koppling till andra projekt och processer 10 

9 Miljöklassningar av byggnader .......................................................................... 12 

8 Ekonomisk analys och bedömning 11 

10 Kultur- och fritidsnämndens uppdrag om övriga anläggningar ........................ 13 

9 Miljöklassningar av byggnader 12 

10.1 10 Kultur- Ishall ......................................................................................................................13 

och fritidsnämndens uppdrag om övriga anläggningar 13 

10.2 10.1 Kompletteringar Ishall vid Konserthall Stålfors .................................................................13 13 

10.3 10.2 Behovet Kompletteringar av träningstider vid Konserthall för truppgymnastik Stålfors ...........................................................13 13 

11 Stadsbyggnadsnämndens 

10.3 Behovet av träningstider 

uppdrag 

för truppgymnastik 

att analysera alternativa 

13 

användningsmöjligheter 11 Stadsbyggnadsnämndens av sporthall uppdrag och simhall att ...................................................... analysera alternativa 14 

12Entreprenadformer användningsmöjligheter ............................................................................................... av sporthall och simhall 14 15 

12 Entreprenadformer 15 

13 Dialog ............................................................................................................. 17 

13 Dialog 17 

13.1 13.1 Möten Möten med med föreningar föreningar och och berörda berörda ........................................................................17 17 

14 14 Projektgruppens förslag .................................................................................. 20 20 

14.1 14.1 Badhus Badhus ...................................................................................................................20 20 

14.1.1 Renovering av Vattenpalatset 20 

14.1.1 14.1.2 Renovering Sporthallen av Vattenpalatset byggs om ..........................................................................20 

för att rymma ett nytt större badhus 20 

14.1.2 14.1.3 Sporthallen Ett nytt byggs stort om äventyrsbad för att rymma vid Parken ett nytt Zoo större badhus ..............................20 20 

14.1.4 Ny simhall med dagens upplevelsedel 21 

14.1.3 

14.2 Ny 

Ett 

huvudarena 

nytt stort äventyrsbad 

och träningshallar 

vid Parken Zoo ........................................................20 

21 

14.1.4 14.2.1 Ny simhall Sporthallen med dagens och Vattenpalatset upplevelsedel byggs ............................................................21 

om till 

träningsanläggning för bollsporter 21 

14.2 Ny 14.2.2 huvudarena Träningshallar och träningshallar i ny anläggning ..........................................................................21 22 

14.2.1 14.2.3 Sporthallen Ny arena och Vattenpalatset för inomhusidrott, byggs konserter om till träningsanläggning och mässor för bollsporter 22 

14.3 Konferensanläggning 21 

23 

14.2.2 14.4 Lokalisering Träningshallar i ny anläggning .........................................................................22 24 

14.4.1 Ny arena för inomhusidrott, konserter och mässor 24 

14.2.3 14.4.2 Ny arena Fortsatt för inomhusidrott, process konserter och mässor ..........................................22 25 

14.3 14.5 Lokalisering Utförande ............................................................................................................24 25 

14.5.1 Hög miljöklass 25 

14.3.1Ny arena för inomhusidrott, konserter och mässor ..............................................24 

14.6 Ekonomi 26 

Viktiga 14.7 Finansiering faktorer vid lokalisering av en ny arena .............................................................24 27 

14.3.2Fortsatt 14.7.1 process Hur andra ..................................................................................................25 

arenor finansieras 28 

14.7.2 Kommunen investerar med standardupplägg 28 

14.4Utförande 14.7.3 ...................................................................................................................25 

Kommunen investerar med utvecklat finansieringsupplägg 28 

14.4.1Hög 

14.7.4 

miljöklass 

Annan 

.....................................................................................................25 

part investerar 28 

14.5Ekonomi ....................................................................................................................26 

Sidan 2 av 30



2011-09-22 

Sammanfattning ......................................................................................................... 4 

1 Uppdragen ........................................................................................................... 7 

2 Rapportering ........................................................................................................ 8 

3 15 Tidplan Risker fördjupad förstudie .................................................................................. 28 8 

4 16 Organisation Översiktlig ........................................................................................................ projektplan inför fortsatt arbete 29 8 

5 Förväntat 16.1 Körschema resultat och ................................................................................................. tidplan 30 9 

6 Bakgrund ............................................................................................................. 9 

Bilagor 

7 Projektmål och avgränsningar ........................................................................... 10 

7.1 Bilaga Projektmål A - Konsultrapport ..............................................................................................................10 

Ramböll 

Bilaga B - Omvärldsbevakning 

7.2 Bilaga Koppling C - Särskilda till andra synpunkter projekt och processer ................................................................10 

Bilaga D - Pressklipp och insändare 

8 Ekonomisk analys och bedömning………………………………………………...11 

9 Miljöklassningar av byggnader .......................................................................... 12 

10 Kultur- och fritidsnämndens uppdrag om övriga anläggningar ........................ 13 

10.1 Ishall ......................................................................................................................13 

10.2 Kompletteringar vid Konserthall Stålfors .................................................................13 

10.3 Behovet av träningstider för truppgymnastik ...........................................................13 

11 Stadsbyggnadsnämndens uppdrag att analysera alternativa 

användningsmöjligheter av sporthall och simhall ...................................................... 14 

12Entreprenadformer ............................................................................................... 15 

13 Dialog ............................................................................................................. 17 

13.1 Möten med föreningar och berörda ........................................................................17 

14 Projektgruppens förslag .................................................................................. 20 

14.1 Badhus ...................................................................................................................20 

14.1.1 Renovering av Vattenpalatset ..........................................................................20 

14.1.2 Sporthallen byggs om för att rymma ett nytt större badhus ..............................20 

14.1.3 Ett nytt stort äventyrsbad vid Parken Zoo ........................................................20 

14.1.4 Ny simhall med dagens upplevelsedel ............................................................21 

14.2 Ny huvudarena och träningshallar ..........................................................................21 

14.2.1 Sporthallen och Vattenpalatset byggs om till träningsanläggning för bollsporter 

21 

14.2.2 Träningshallar i ny anläggning .........................................................................22 

14.2.3 Ny arena för inomhusidrott, konserter och mässor ..........................................22 

14.3 Lokalisering ............................................................................................................24 

14.3.1Ny arena för inomhusidrott, konserter och mässor ..............................................24 

Viktiga faktorer vid lokalisering av en ny arena .............................................................24 

14.3.2Fortsatt process ..................................................................................................25 

14.4Utförande ...................................................................................................................25 

14.4.1Hög miljöklass .....................................................................................................25 

14.5Ekonomi ....................................................................................................................26 

Sidan 3 av 30



Sammanfattning 

Projektgruppen föreslår: 

2011-09-22 

• att ett nytt badhus byggs i Munktellområdet vid före detta härdverkstaden. 

• att en ny arena med träningshall för idrott, konserter och mässor byggs på någon av de i utredningen 

föreslagna lämpliga platserna kvarteret Nätet, Nötknäpparen eller Vapnet och att fortsatt 

analys sker kring ägande och driftform. 

• att en ny ishall byggs och förnyelse av isanläggningen på Isstadion genomförs. 

• att konserthallen i Stålforsskolan förbättras vad gäller tillgänglighet och kringutrymmen. 

• att någon satsning i dagsläget inte genomförs vad gäller konferensanläggning med kommunalt 

engagemang. 

• att kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att utreda och analysera truppgymnastikens behov 

av lokaler. 

Eskilstuna - den stolta Fristaden är visionen och ledstjärnan för att skapa attraktionskraft, tillväxt och 

en stad som ger möjlighet att leva det liv var och en vill leva. Inom en snar framtid passerar Eskilstuna 

100.000 invånare och det bor tre miljoner människor inom närregionen. Vi står inför nya utmaningar 

och behöver skapa fler bostäder och arbetstillfällen, men även bättre förutsättningar för en meningsfull 

och attraktiv fritid för fler. 

Eskilstuna rör sig! Idrotten är landets största folkrörelse. En livsstil med goda vanor och stimulerande 

fritid bidrar till god folkhälsa och främjar återhämtning och stimulans. Idrottspolitiska handlingsplanen 

för Eskilstuna kommun anger hur vi ska arbeta de närmaste åren. En förutsättning för att förverkliga 

dessa planer är att det finns tillgängliga och ändamålsenliga lokaler för alla. I den här fördjupade förstudien 

tar vi några viktiga steg i den riktningen. Vi vill skapa förutsättningar för både bredd- och elitidrott 

för såväl flickor som pojkar. Handikappidrottens betydelse ökar och det är viktigt att nya satsningar 

också gynnar den utvecklingen. Även barn- och ungdomsidrotten inklusive skolidrotten får 

större utrymme, vilket främjar att alla barn och unga ska kunna utveckla ett livslångt intresse för motion 

och idrott. 

I förstudien som genomfördes juni - december 2010 konstaterades att det är brist på fullstora bollplaner 

för träning, publikkapacitet för handbollsmatcher, en modern evenemangsanläggning för stor publik 

samt mässhall. 

Behoven som kan rymmas i en arena är inringade i figuren nedan. Övriga behov föreslås mötas på 

annat sätt. 

Sidan 4 av 30



Brist på istider 

Brist på truppgymnastiktider 

Brist på simträningstider 

Brist på träningstider fullstora planer 

2011-09-22 

Brist på publikkapacitet matcharena GUIF 

Brist på evenemangsanläggning 

Brister i förutsättningar vid mässhall 

Brist på konferensanläggning 

Brister vid konserthallen 

Ishall 

Gymnastikhall 

Simhall 

Idrott golv 

Musik 

Mässor 

Konferens 

Konserthall 

Stålfors 

På uppdrag av kommunstyrelsen har projektgruppen genomfört en fördjupad förstudie februari - 

september 2011. Dialogen med föreningarna har fortsatt och varit ett viktigt stöd i arbetet. 

Projektgruppen presenterar här tänkbara lösningar på de behov som framkommit. För att uppnå bästa 

möjliga resultat bör konsekvensanalyser genomföras i det fortsatta arbetet utifrån perspektiven barn, 

jämställdhet, mångfald samt den sociala och miljömässiga dimensionen. 

Kultur- och fritidsnämnden har analyserat och påbörjat planering för ny ishall samt kompletteringar i 

konserthallen vid Stålforsskolan. 

Kultur- och fritidsnämnden ska även fortsätta analysen kring behoven av mer träningstid för 

truppgymnastik. 

Enligt Badhusutredningen 2010 uppfyller inte Vattenpalatset dagens arbetsmiljökrav. I stället för att 

satsa på att renovera det befintliga badhuset skulle ett nytt badhus kunna betyda mycket för 

eskilstunaborna. Utifrån simklubbens behov av träningstider är framför allt en 50 x 25 meters bassäng 

angelägen. Att renovera Vattenpalatset skulle medföra höga kostnader och behovet av en 50 - meters 

bassäng skulle inte tillgodoses. Ett annat förslag har varit att bygga om Sporthallen till badhus, men 

eftersom det skulle kräva stora ombyggnader och medföra högre kostnader än att bygga en ny 

anläggning för samma funktion har detta alternativ ej bearbetats ytterligare. Istället skulle en ny 

simhall/badhus med 50 m bassäng - en utökning av dagens 25 m bassäng – med upplevelsebad och 

tränings- och terapibassäng motsvarande nuvarande storlek centralt placerad i staden vara ett passande 

val av anläggning sett till Eskilstunas behov och ekonomiska förutsättningar. Den gamla 

härdverkstaden i Munktellstaden är en lämplig placering av detta badhus och en sammanlänkning med 

MunktellArenan skulle ge samordningsvinster i form av service och personal. 

I och med Statt återuppbyggs så finns det i dagsläget inte skäl för kommunen att satsa på en större 

konferensanläggning. Det finns för närvarande ett begränsat intresse från det privata näringslivet att 

investera i en sådan anläggning samtidigt som konkurrensen från omgivande orter är hård på den relativt 

begränsade marknad som kongresser över 1000 personer utgör. Projektgruppen menar att det hyresavtal 

kommunen slutit med Elite Hotell, som avser driva nya Statts kongress, är tilltillräckligt sett 

utifrån behov och ekonomiska förutsättningar. Däremot finns det skäl att gå vidare och undersöka 

möjligheterna för en mindre och flexibel anläggning som skulle kunna möta behovet av allehanda 

möten. 

Sidan 5 av 30



2011-09-22 

En huvudarena för idrott, evenemang och mässor har studerats vidare och projektgruppen har 

analyserat tre olika alternativ vad gäller publikkapacitet. Projektgruppen föreslår att en arena med 

2500 sittplatser och 700 ståplatser skulle motsvara Eskilstunas behov. 

Efter att ha analyserat 15 olika lokaliseringsalternativ har projektgruppen funnit att de mest intressanta 

kombinationerna av placering bad/simhall – arena och träningsanläggning utan inbördes rangordning 

är (se kartbild sid. 24): 

Badhus- och arenaplacering: 

Alt. A Bad Härdverkstan i Munktellstaden – arena på kvarteret Vapnet vid Trafikverket 

Alt. B Bad Härdverkstaden – arena på kvarteret Nötknäpparen vid EMI-tomten 

Alt. C Bad och arena på kvarteret Nätet 

Friliggande träningshallar: 

Alt. A Ombyggnad av Sporthallen och Vattenpalatset 

Alt. B Nätet 

Alt. C Parkeringsplats Munktellstaden 

Sammanbyggd arena och träningshallar: 

Alt. A Arena och träningshallar på Vapnet 

Alt. B Arena och träningshallar på Nätet 

Att tillgodose dessa behov av en arena, träningshallar och badhus innebär en investering på cirka 500- 

550 miljoner kronor, vilket innebär en årlig driftnettokostnad - driftkostnader minus intäkter – på ca 18 

mkr för badet och cirka 25 mkr för arena och träningshall, totalt 43 mkr. Detta ska jämföras med dagens 

driftskostnad på 10 mkr för Vattenpalatset/Parkenbadet och 4 mkr för Sporthallen, totalt 14 mkr. 

En nysatsning innebär alltså en ökning av driftnettokostnader med 29 mkr per år. 

Alla dessa investeringar ska ses i ett 40-50-årsperspektiv och jämföras med att ett "icke-beslut" innebär 

att vi ändå behöver modernisera Vattenpalatset och Sporthallen därför att det är slitet och drivs 

med omodern teknik. Bedömningen är att den moderniseringen kostar 96 mkr för Vattenpalatset och 

28 mkr för de mest grundläggande åtgärderna i Sporthallen. 

I nuläget finansierar kommunen sina investeringar mest fördelaktigt via Kommuninvest samtidigt som 

externa finansiärers möjlighet att gå in i såväl investering som drift bör hållas öppen. 

Både arena och badhus ska ha en hög miljöprofil och miljöprestanda avseende utformning, drift och 

arrangemang. Ett sätt att säkra detta är att arbeta för att uppnå lämplig miljöklassning vilket blir en del 

i projekteringsfasen. När det gäller entreprenadform föreslår projektgruppen totalentreprenad med 

partnering som samarbetsform. 

En tidplan för beslut, projektering, byggstart och färdigställande måste upprättas med hänsyn till planerad 

tränings- och matchverksamhet. En grov bedömning från projektgruppen är att ett nytt badhus 

kan stå klart 2014 och att en ny arena och träningshall kan färdigställas 2015. 

En alternativ användning av Sporthallen och Vattenpalatset som kommit upp under slutfasen av denna 

fördjupade förstudie är att Mälardalens högskola visat intresse för att flytta och bygga nytt på denna 

plats. Eftersom detta alternativ aktualiserades relativt sent i processen har det bara funnits med till viss 

del i dialogen med idrottsföreningarna. En analys av detta alternativ visar att det skulle vara möjligt 

och projektgruppen ställer sig positiv till förslaget. 

Sidan 6 av 30



2011-09-22 

1 Uppdragen 

Kommunstyrelsen gav i maj 2010 uppdrag åt kommundirektören att utreda och analysera 

förutsättningarna för att skapa en arena med multifunktion som tillgodoser behoven utifrån ett brett 

perspektiv avseende konferenser och mässor, events, idrotts- och kulturarrangemang. 

Enligt uppdraget från kommunstyrelsen innehöll förstudien för multiarena förslag på: 

• Innehåll 

• Lokalisering 

• Ekonomi 

Förstudiearbetet bedrevs tillsammans med berörda nämnder och styrelser samt bjöd in till dialog med 

intressenter från näringslivet, kulturen och idrotten genom stor öppenhet och med en tydlig 

kommunikationsstrategi. 

En rapport över förstudien presenterades för kommunstyrelsen i december, varvid kommunstyrelse 

och kommunfullmäktige fattade beslut om fortsatt inriktning i februari 2011. 

Eskilstunas kommunfullmäktige har fattat följande beslut i februari 2011: 

1. Kommunfullmäktige beslutar om följande inriktningar: 

- Arenan är avsedd för idrott, konserter samt mässor med hög tillgänglighet för alla. 

- Arenan ska innehålla en huvudarena för ca 3 000-4 000 sittplatser samt i eller i anslutning till 

huvudarenan en hall med två träningsplaner. I arenan ska det dessutom finnas lokaler för 

administration, service och kommersiella ändamål. 

- Arenan ska placeras i eller i anslutning till Munktellstaden. 

- Arenan ska ha hög miljöprofil och miljöprestanda avseende såväl utformning, drift som 

arrangemang. 

2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån dessa inriktningar vidare utreda och komma med förslag 

på: 

- Arenans ägande- och driftsform. I detta sammanhang ska Kommunföretags utredning om arena 

bolag beaktas. 

- Placeringsalternativ 

- Ett nytt alternativt upprustat befintligt badhus med beaktande av Kommunföretags utredning 

sammanvägt med arenautredningen. 

- En konferensanläggning utifrån en analys av dess funktion och förutsättningar. Arbetet ska ske i 

nära samarbete med bransch, näringsliv och andra intressenter. 

3. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i ett detaljplanearbete analysera den kommande användningen 

av Sporthallen och Vattenpalatset. 

4. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utifrån arenautredningen planera för en ny ishall, 

kompletteringar vid konserthallen samt möta behovet av träningstider för truppgymnastik. 

5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma till kommunfullmäktige med de ekonomiska konsekvenserna 

till dessa anläggningar. 

Kommundirektören fick i uppdrag att utifrån dessa inriktningar vidare utreda och komma med förslag 

på: 

- Ekonomiska konsekvenser 

- Arenans ägande och driftsform. I detta sammanhang ska Kommunföretags utredning om 

arenabolag beaktas. 

Sidan 7 av 30



2011-09-22 

- Placeringsalternativ 

- Ett nytt, alternativt upprustat befintligt badhus med beaktande av Kommunföretags utredning 

sammanvägt med förstudie arena. 

- En konferensanläggning utifrån en analys av dess funktion och förutsättningar. Arbetet ska ske 

i nära samarbete med bransch, näringsliv och andra intressenter. 

Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i ett detaljplanearbete analysera användningen av Sporthallen 

och Vattenpalatset. 

Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utifrån förstudie arena planera för en ny ishall, 

kompletteringar vid konserthallen Stålforsskolan samt möta behovet av träningstider för 

truppgymnastik. 

2 Rapportering 

• Statusrapportering för projektägaren och styrgruppen har skett enligt tidplan i punkt 3 nedan 

• Slutrapportering sker i form av en skriftlig rapport 

3 Tidplan fördjupad förstudie 

Milstolpar är markerade i fetstil. 

Beslutspunkt anges med (B) 

En grov aktivitetsplan med aktiviteter att utföra mellan arbetsgruppsmötena är skrivet i mager text. 

Start februari 2011 

Arbetsgruppsmöte 1 14 februari Projektplanering 

KF 24 februari 

Arbetsgruppsmöte 2 22 mars 

KS Au delrapport 5/6 april Avstämning upplägg, utfört arbete (B) 

Arbetsgruppsmöte 3 15 april 

Arbetsgruppsmöte 4 27 april 

Arbetsgruppsmöte 5 16 maj 

Ks Au delrapport 7/8 juni 

Arbetsgruppsmöte 6 9 juni 

Arbetsgruppsmöte 7 15 augusti Slutrapportens innehåll beslutas av projektgruppen. 

Arbetsgruppsmöte 8 23 augusti 

KS Au redovisning 30/31 aug Förstudiens resultat presenteras (B) 

Arbetsgruppsmöte 9 13 september Slutrapporten klar 

Slutrapport KS Au 4/5 oktober 

KF 25 oktober Beslut fattas om fördjupade förstudien (B) 

4 Organisation 

Projektägare Pär Eriksson, kommundirektör. 

Styrgrupp kommunstyrelsens arbetsutskott (KS Au). 

Projektledare har varit Eva Lehto till 23 juni 2011, därefter Peter Fröjdfeldt. Projektgruppen har bestått 

av tjänstemän ur kommunledningen: Pär Eriksson kommundirektör, Eva Königsson förvaltningschef 

kultur- och fritidsförvaltningen, Gunnar Persson förvaltningschef stadsbyggnadsförvaltningen, Jan 

Rundgren biträdande kommundirektör, Peter Fröjdfeldt idrottschef kultur- och fritidsförvaltningen, 

Eva Lilja näringslivsdirektör, Anna Wilhelmsson informationsstrateg stadsbyggnadsförvaltningen, 

Roland Larsson teknikchef Kommunfastigheter. 

Sidan 8 av 30



2011-09-22 

Kultur- och fritidsförvaltningens personal har deltagit med underlag och information liksom 

Kommunfastigheters personal med ritningsunderlag, kompetens kostnadskalkyler samt befintliga 

anläggningar, genomförbarhet med mera. 

Extern konsult har handlats upp för lokaliseringsstudie samt investerings-, drift- och intäktskalkyler 

för en ny arena. Konsult har varit Tommy Saarela, Ramböll. 

Under förstudien har projektgruppen haft en fortsatt nära dialog med representanter från 

idrottsrörelsen. 

5 Förväntat resultat 

Projektets mål är att utreda och analysera förutsättningarna för att skapa olika anläggningar som 

tillgodoser behoven utifrån ett brett perspektiv avseende idrotts- och kulturarrangemang, mässor, 

evenemang och konferenser. 

Kommunstyrelsen ska kunna ta ett helhetsgrepp, överväga prioriteringar och ekonomiska 

förutsättningar, och därefter presentera ett beslutsunderlag för kommunfullmäktige där både behov av 

arena, bad, övriga anläggningar samt dess driftform övervägs. 

Under förstudiefasen undersöks möjligheterna att genomföra idén ur såväl tekniska, ekonomiska, 

juridiska, stadsbyggnadsmässiga och organisatoriska aspekter. 

Utifrån den förstudie som genomförts samt kommunstyrelsens beslut om fortsatt inriktning av arbetet 

fördjupas förstudien ifråga om utformning och alternativa placeringar inom och i anslutning till 

Munktellstaden genom att beskriva följande aspekter: 

• Ytbehov för byggnader och omgivande mark 

• Funktioner som kan kombineras vid de olika placeringsalternativen 

• Konsekvens ekonomi och volym av teleskopläktare i huvudarenan med två träningsplaner 

istället för fasta läktare och en plan. 

• För- och nackdelar av samordning arena och bad 

• Tillgänglighet, parkering, transporter 

• Stadsbild 

• Investering, driftskostnader och intäktspotential för de olika placeringsalternativen 

• Genomförbarhet – tid 

• Rekommendation till fortsatt arbete - studier, entreprenadformer, handlingsplaner 

Målet med arbetet är att ta fram ett beslutsunderlag för kommunstyrelsen/kommunfullmäktige om 

fortsatt arbete med arena och badhus i Eskilstuna. 

Syfte och avgränsningar för konsulten Rambölls arenautredning (se bilaga A): 

1. Formulera alternativ av kombinationer huvudarena, träningshallar, badhus 

2. Utvärdera och prioritera bland alternativen ifråga om genomförbarhet – främst ifråga om tid, 

ekonomi 

3. Fördjupade studier av lämpliga placeringar av valda alternativ 

4. Ekonomiska kalkyler investering, drift och intäkter 

5. Förslag på upplägg av fortsatt arbete, t.ex. entreprenadformer 

6. Arenans ägande- och driftsform, liksom finansiering, ingår inte i konsultuppdraget. 

6 Bakgrund 

Sporthallen har brister i sin funktion sett till vad som krävs idag för handbollsmatcher och större konsertarrangemang, 

men även för skolans och föreningarnas vardagliga idrottsverksamhet i anläggningen. 

Tillgängligheten för funktionshindrad publik och idrottare är starkt begränsad. Detta har varit 

Sidan 9 av 30



2011-09-22 

uppmärksammat under lång tid och ett antal olika utredningar och flera studier har genomförts sedan 

1990-talet kring hur Sporthallen kan byggas om för att förbättra dess funktion. 

Eskilstunas två elitlag i högsta serie på nationell nivå är för närvarande Eskilstuna Guif handboll och 

Eskilstuna HIF Rullstolsbasket. Det finns ca 1000 aktiva innebandyspelare, varav 400 inom Korpens 

verksamhet. Eskilstuna basket spelar med både dam- och herrlaget i näst högsta serien och kommer att 

ta in rullstolsbasket som en ny sektion i sin verksamhet. En rad andra idrotter och sporter har under de 

senaste decennierna försetts med nya ändamålsenliga anläggningar med hjälp av Eskilstuna kommun, 

medan elitseriematcherna i handboll spelas i den slitna Sporthallen från 1955. Handbollen är också en 

stor idrott i Eskilstuna med totalt ca 1100 utövare i de tre föreningarna HK Eskil, Göksten BK och 

Eskilstuna GUIF. Eftersom Sporthallen inte är tillgänglighetsanpassad för funktionshindrade tränar 

och spelar Eskilstuna HIF Rullstolsbasket match i en hall med för mjukt golv. 

Att Eskilstuna saknar förutsättningar för att anordna t.ex. större kongresser blev än mer uppenbart när 

Statt brann 2009 och en av stadens största samlingslokaler därmed gick förlorad. Även i fråga om konferenser, 

kongresser och mässor har tidigare arbete bedrivits för att belysa vad som finns och vilka 

lokaler som kan vara motiverade att komplettera med. 

Det är bland annat mot bakgrund av detta som kommunstyrelsen gett detta uppdrag om fördjupad förstudie 

för en arena. 

7 Projektmål och avgränsningar 

7.1 Projektmål 

För att stärka och befästa sin position som en attraktiv ort att besöka, bo, arbeta och studera i, behöver 

staden en modern och funktionell mötesplats för olika typer av arrangemang. Hit ska alla kunna 

komma för att uppleva, inspireras och lära. 

Projektet ska leverera ett underlagsmaterial så att kommunstyrelsen ska kunna ta ett helhetsgrepp, 

överväga prioriteringar och ekonomiska förutsättningar, och därefter presentera ett beslutsunderlag för 

kommunfullmäktige där både behov av arena och bad samt anläggningarnas driftform övervägs. 

7.2 Koppling till andra projekt och processer 

Arenabolag 

Eskilstuna Kommunföretag har i ägardirektiv för 2010 att snarast fullfölja eventuellt fullmäktigebeslut 

(2009) om bildande av ett arenabolag där lämpliga arenor och anläggningar placeras för drift och 

marknadsföring med inriktning på breddat kommersiellt nyttjande. Utredningen ska göras i samverkan 

med kultur- och fritidsnämnden. 

Detta arbete slutfördes utifrån nuvarande anläggningars förutsättningar under hösten 2010. Slutsatsen 

av arbetet hösten 2010 var att det för närvarande inte finns ett tillräckligt stort underlag av 

anläggningar för att motivera till att bilda ett arenabolag. Arbetet återupptas när beslut om eventuell 

fortsatt planering för en arena tagits för att studera hur den kan bidra till ett arenabolag. 

Projektgruppens förslag är att utredning om ägande- och driftsform av arena 

och badhus bör fortsätta. 

Sidan 10 av 30



2011-09-22 

Munktellstaden 

Eskilstuna kommunföretag har att ge Eskilstuna Kommunfastigheter i direktiv att utveckla 

Munktellstaden. En levande stadsdel dygnet runt förutsätter bostäder. 

Hotell 

Det råder hög beläggning på återstående hotell sedan Statt brann, även sedan delar av Statt återöppnats. 

Brist på hotellrum begränsar möjligheterna till större arrangemang. 

Eskilstuna Marknadsföring AB samt Convention Bureau 

Eskilstuna Marknadsföring AB har i uppdrag att marknadsföra Eskilstuna som en attraktiv ort för 

boende, företagare och besökare. I Eskilstuna Convention Bureau samlas regionens olika anläggningar, 

hotell, arrangörer, restauranger. 

8 Ekonomisk analys och bedömning 

De ekonomiska beräkningarna i rapporten bygger på att projektgruppen angett funktioner och behov 

som sedan bearbetats av konsultföretaget Ramböll. De har tagit hänsyn till grundläggande förutsättningar 

som t.ex. ytor, material, bygg- och markförutsättningar. Ramböll har också jämfört med liknande 

projekt i landet. 

Kostnader för eventuellt behov av marksanering, rivningskostnader, markköp och i ordningställande 

av omkringliggande tillfartsgator och grönområden finns ej med i beräkningarna. Detta är ej heller 

brukligt i samband med denna typ av satsningar då dessa kostnader inte enbart skapar värde för byggnaderna 

i sig utan är en del i att utveckla och förbättra stadsbild och miljö. 

Beräkningarna bygger på priserna i juni 2011. De beräknade kostnaderna har räknats upp med 10 % 

för att skapa marginal. 

Projektgruppens bedömning är att investeringen för bad, arena och träningshall är tillsammans ca 500- 

550 mkr. En fråga som återstår är vem som skall stå för investeringen. Bedömningen är att kommunen 

lånar billigast via Kommuninvest men det finns inget som hindrar att en privat investerare eller en 

kombination av kommun och privat företag går in tillsammans. Den frågan får analyseras och diskuteras 

vidare i nästa skede. 

Vad gäller den årliga driftnettokostnaden (driftkostnader - intäkter) beräknas den till ca 18 mkr för 

badet och cirka 25 mkr för arena och träningshall. Vilket ska jämföras med dagens 10 mkr för Vattenpalatset/Parkenbadet 

och 4 mkr för Sporthallen. Det är en kostnad på 43 mkr vilket är en ökning med 

29 mkr jämfört med idag. 

Det ska jämföras med att ett "icke-beslut" innebär att vi ändå behöver modernisera Vattenpalatset 

och Sporthallen därför att det är slitet och drivs av omodern teknik. Bedömningen är att den moderniseringen 

kostar 96 mkr för Vattenpalatset och 28 mkr för de mest grundläggande åtgärderna i Sporthallen. 

Själva driftkostnaderna är väl genomarbetade. Däremot är intäkterna svårare att bedöma. Eskilstuna 

har erfarenhet av att driva bad samtidigt som det är svårt att bedöma hur antalet betalande gäster förändras 

när ett nytt bad tillkommer. Vad gäller arenaintäkter så har Eskilstuna mindre erfarenheter. Vi 

har gjort beräkningar av tänkbara användningar av en arena vad gäller idrott, konserter och mässor. Vi 

har också jämfört med liknande arenor i landet. Det här är en fråga som ska fördjupas i det fortsatta 

arbetet. 

Trots dessa osäkerheter så är en sammantagen bedömning av Projektgruppen att Eskilstuna kommun 

klarar av den beräknade driftnettokostnaden på 43 mkr. Detta utifrån den ekonomiska utvecklingen 

och de framtida prognoserna som vi kan överblicka. Gruppen är dock noga med att betona att vi lever i 

Sidan 11 av 30



2011-09-22 

en turbulent tid och det internationella ekonomiska läget i världen och Europa är allt mer osäkert. 

Dessa omvärldsfaktorer måste noga följas i det fortsatta arbetet. 

Projektgruppen föreslår att en så kallad "second-opinion" (dvs. en alternativ bedömning) kring kostnadsberäkningar 

genomförs som ett led i det fortsatta arbetet. 

9 Miljöklassningar av byggnader 

I den av kommunfullmäktige beslutade inriktningen på det fortsatta arbetet med arena ingår att arenan 

ska ha hög miljöprofil och miljöprestanda avseende såväl utformning och drift som arrangemang. För 

att säkra det i aktuell fas av arbetet handlar det främst om lokalisering och synergieffekter mellan 

anläggningar när det gäller energiförutsättningar. Inför genomförandet av anläggningarnas utformning 

blir det viktigt att styra på en mer detaljerad nivå och för det finns ett antal olika klassningssystem till 

hjälp. 

Idag finns ett flertal system för att miljöklassa fastigheter. Motiven är inte enbart miljömässiga, utan 

det handlar lika mycket om att göra en god ekonomisk affär. Energieffektiva byggnader finns det klar 

ekonomi i samtidigt som fastigheter med en tydlig miljöprofil också blir attraktivare för hyresgäster 

och investerare. En välkänd miljöklassning höjer värdet. 

Här följer en kort beskrivning av de aktuella systemen: 

LEED och BREEAM är två av de vanligaste och mest internationellt gångbara certifikaten. Green 

Building är stort inom EU, men inte lika omfattande. Miljöklassad Byggnad är en ny svensk märkning. 

LEED, Leadership in Energy and Environmental Design är utvecklat av U.S. Green Building Council i 

mitten av 90-talet. Kraven omfattar hållbar planering, vattenhushållning, energi, klimat, material, 

resurser, inomhusmiljö, innovation och design. Fokus ligger på lägre kostnader för köpt energi. 

Fördelar är att det är välkänt i både Europa och USA samt passar de flesta byggnadstyper, men 

nackdelen är att det är omfattande att införa. 

BREEAM, Building Research Establishment Environment Assessment Method, är världens första och 

största miljöklassningssystem för byggnader. Certifikatet omfattar förvaltning, inomhusklimat, energi, 

transport, vattenhantering, byggmaterial, avfall, markanvändning samt ekologi. Fokus på lägre utsläpp 

av koldioxid. Fördelar är att det är välkänt och etablerat i Europa och passar de flesta byggnadstyper. 

Anpassning till svenska förhållanden är på gång, men nackdelen är att det är tidskrävande. 

Green Building är ett EU-initiativ som fokuserar på energianvändningen och företagets engagemang i 

frågan. För en nybyggd byggnad krävs 25 % lägre energianvändning än Boverkets byggregler samt en 

årlig uppföljning för att bli certifierad. Fördelen är att målen är enkla att uppnå, nackdelen är att 

metoden enbart hanterar energianvändning. 

Miljöklassad byggnad är ett resultat av det svenska arbetet med Bygga bo-dialogen och omfattar 

energi, inomhusmiljö, material och kemikalier anpassad för den svenska marknaden. Fördelar är lägre 

implementeringskostnader, lämpligt vid helsvenskt ägande, men nackdel är att den saknar miljökrav 

för byggskedet. 

Ett annat initiativ är Energi- och miljötekniska föreningen som arbetar med Energieffektiva 

sportanläggningar. 

För ett eventuellt nytt badhus finns Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL, ett oberoende, 

icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och 

näringslivet. De arbetar med att ta fram framtida lösningar vad gäller energieffektiva badhus. 

Eskilstuna har anmält intresse att tillsammans med andra kommuner ingå i ett samarbetsprojekt. 

Sidan 12 av 30



2011-09-22 

Flertalet av ovan nämnda miljöklassningar har fokus på energianvändning och konsekvenser för 

klimatet. Byggandet av arena och bad har dock flera miljöaspekter som ska beaktas och analyseras. 

Projektgruppens förslag är att beslut om lämplig miljöklassning fattas i 

samband med projektering. 

10 Kultur- och fritidsnämndens uppdrag om övriga 

anläggningar 

Kommunfullmäktige gav i sitt beslut om fortsatt arbete med arena och bad kultur- och fritidsnämnden 

i uppdrag att utifrån arenautredningen planera för en ny ishall, kompletteringar vid konserthallen samt 

möta behovet av träningstider för truppgymnastik. 

10.1 Ishall 

En ny kylplatta, kylanläggning samt ny ishall vid befintlig isanläggning i Ekängen har utretts av 

kultur- och fritidsförvaltningen tillsammans med Eskilstuna Kommunfastighet. Kommunfastigheter 

äger och förvaltar dagens kommunala fritidsanläggningar och har därför den interna kompetensen för 

anläggningarna. 

Målet är att den nya isanläggningen vid Ekängen ska ha hög energiprestanda, dvs. ligga i framkant av 

nya ishallar med betydligt lägre energiförbrukning än nuvarande ishall. Detta blir en investering om 

totalt ca 41 mkr, inklusive geoteknisk undersökning 1 mkr, 30 mkr för ishallen, samt cirka 10 mkr för 

kylsystem och ny platta. En anläggning i den här investeringsstorleken ger en uppvärmd hall. 

Föreningarna som utövar sin idrott på is ska involveras i den fortsatta planeringen av byggnationen. 

Projektgruppens förslag är att kultur- och fritidsnämnden fullföljer 

byggnationen av en ishall och byter kylmedia i plattan enligt 

kommunfullmäktiges investeringsbeslut på 41 mkr. (KSKF-2011-233, 20110621) 

10.2 Kompletteringar vid Konserthall Stålforsskolan 

En ny samlad konserthallsentré samt utrymmen för loger och servering har utretts. Målet har varit att 

skapa en mer välkomnande och tillgänglighetsanpassad entré till konserthallen vid Stålforsskolan. 

Förslaget är kalkylerat till 10 mkr i investering. 

Projektgruppens förslag är att kultur- och fritidsnämnden fullföljer förbättring 

av tillgänglighet och kringutrymmen vid konserthallen i Stålforsskolan för 10 

mkr enligt kommunfullmäktiges investeringsbudget. (KSKF-2011-233, 20110621) 

10.3 Behovet av träningstider för truppgymnastik 

När det gäller behovet av träningstider för truppgymnastik ska kultur- och fritidsnämnden fortsätta 

utredningen och komma med förslag på åtgärder. 

Sidan 13 av 30



2011-09-22 

Projektgruppens förslag är att kultur- och fritidsnämnden genomför en 

utredning om truppgymnastikens behov och återkommer med förslag till 

åtgärder. 

11 Stadsbyggnadsnämndens uppdrag att analysera 

alternativa användningsmöjligheter av sporthall och 

simhall 

Kommunfullmäktige gav i sitt beslut om fortsatt arbete med arena och bad stadsbyggnadsnämnden i 

uppdrag att i ett detaljplanearbete analysera kommande användning av Sporthallen och Vattenpalatset. 

Sporthallen och speciellt badhuset är värdefulla arkitektoniska byggnader och ligger i en miljö som har 

höga kvaliteter i staden. Framför allt anses exteriören skyddsvärd men även inredning från såväl ursprunglig 

byggnad som ombyggnaden på 1980-talet. Båda byggnaderna ligger dessutom inom riksintresseområdet. 

Speciellt badhuset är bevarandevärt och Q-märkt. 

Om den huvudsakliga användningen i byggnaderna ersätts av ett nytt badhus och en ny arena är den 

nuvarande bedömningen att nya funktioner måste in i huset, inte minst av ekonomiska skäl. Det är inte 

möjligt att ha två större badhus eller två arenor/sporthallar i Eskilstuna. 

Det är inte ovanligt att gamla byggnader värda att bevara får ny användning. I flera fall är det dessutom 

enda sättet att undvika förfall. Riksantikvarieämbetet talar allt mer om utveckling av byggnadsbeståndet 

än enbart bevarande av användning och arkitektoniska värden. Dock skall det ske på ett sådant 

sätt att det finns möjligheter att tydligt läsa av historien. Munktellstaden är ett sådant exempel där dåtidens 

mer storskaliga industriverksamhet ersatts av mer nutida användning, men där omvandlingen 

styrts av principen att man verkligen ska känna originalet ”in på kroppen”. 

Att bygga om badhuset och sporthallen till bostäder eller hotell är därför inte helt lämpligt av flera 

skäl. Ett viktigt skäl är att den nuvarande användningen präglas av stora rum och en fasadutformning 

som anpassats till det. Bostäder och hotell är per definition en byggnad med många upprepningar av 

mindre rum med krav på fönster och det skulle vara mycket svårt att behålla ens bilden av en tidigare 

användning. Att bygga bostäder eller hotell får ses som i stort sett ett nybyggnadsprojekt i kvarteret. 

När det gäller att tillgodose behovet av fullstora träningsplaner (40 x 20 m) för bollsport har, förutom 

det tidigare alternativet att bygga en ny anläggning i anslutning till huvudarenan, ett alternativ kommit 

fram som visar en möjlighet att bygga om Sporthallen och Vattenpalatset för skol- och vardagsidrott. 

Genom att riva en del av läktarna vid A-hallen kan reglementsenliga kringmått skapas vilket ger bättre 

förutsättningar för bland annat rullstolsidrotterna. B-hallen behålls i nuvarande skick och en ny hall 

med fullstor spelplan byggs där det i dag är simbassäng. En investering i Sporthallen och 

Vattenpalatset skulle därigenom kunna ge tre träningshallar till ett lägre pris än en nybyggnad med 

enbart två hallar. Vi skapar då den extra träningshall som också efterfrågats av idrottsrörelsen för 

större ungdomsturneringar. En annan fördel är att Sporthallen och Vattenpalatset får en fortsatt 

angelägen användning och byggnaderna bevaras. Offentliga institutioner i innerstaden bidrar också till 

att skapa energi och ett mer attraktivt centrum. 

En annan stark inriktning som aktualiserats relativt sent i processen är att Mälardalens högskolas 

styrelse och ledning visat intresse för att etablera sig i Vattenpalatset och Sporthallen. Stadsarkitekten 

har efter önskemål från högskolan gjort en utredning om förutsättningarna för en sådan lokalisering. 

Denna utredning har legat till grund för diskussioner mellan representanter för kommunen och 

högskolan. Sammanfattningsvis stöds denna lokalisering först och främst genom det fina läget. Läget 

är kanske det bästa i hela Eskilstuna. Högskolan kommer att synas centralt intill Eskilstunaån. Över 

Sidan 14 av 30



2011-09-22 

Faktoriholmarna finns en smidig och önskvärd förbindelse med Munktellstaden. Strömsholmen och 

kajerna vid ån kommer att vitaliseras av studerande. Önskvärd närhet finns till teatern och biblioteket. 

En annan fördel med att lokalisera högskolan här är att det finns en flexibilitet i användningen av 

fastigheterna. En fortsatt utredning och projektering kan ge bedömningsunderlag för om byggnaderna 

ska: 

1. bevaras i sin helhet (förutom badhusets tillbyggnad som bör förnyas) 

2. bevaras till en del och förnyas till andra delar 

3. mestadels förnyas (utom Q-märkta badhuset som ska bevaras). 

Stadsarkitektens nuvarande bedömning är att hela Sporthallen är möjlig att bevara och nyinredas för 

ett ändamålsenligt högskoleinnehåll, främst eftersom sporthallsbyggnaden saknar invändig bärande 

stomme och därför låter sig förändras invändigt mycket flexibelt. 

Genom att välja alternativet att riva sporthallen och bevara badhuset till en del finns möjlighet till god 

nygestaltning av en central del av högskolan. Om hela sporthallen rivs finns stora möjligheter att skapa 

en helt ny byggnadsstruktur för en helt ny högskola. I samtliga alternativ ligger det Q-märkta badhuset 

kvar, lämpligen inrett som restaurang- och hörsalsbyggnad. Om sporthallens träningsdel rivs och 

omgestaltas, går det eventuellt att öka disponibel area i denna mittdel. En motsvarande möjlighet kan 

finnas även och i än högre grad i alternativet där hela sporthallen ersätts med nybyggnad. 

12 Entreprenadformer 

De olika entreprenadformerna som används är: 

Totalentreprenad 

Totalentreprenad innebär ansvar för såväl design som produktion. Totalentreprenören har ansvar och 

anlitar konsulter. Totalentreprenören utför eget arbete samt anlitar underentreprenörer. 

Generalentreprenad 

Beställaren genomför med hjälp av konsulter projektering och tar fram förfrågningshandlingar. 

Entreprenören kontrakteras efter dessa handlingar och utför det som ritas. Entreprenören anlitar 

underentreprenörer och leverantörer och de utför tillsammans det som ritats och beskrivits. 

Det finns även varianter av respektive entreprenadform. En vanlig samarbetsform är partnering. 

Partnering 

Bägge entreprenadformerna kan drivas som partnering. Målet med partnering är att fokusera på 

gemensamma mål och minska optimeringen av partsintressen. Entreprenören upphandlas i tidigt skede 

för att under projekteringsskedet kunna tillföra produktionskunskap och produktionsmetoder. 

Sidan 15 av 30



Figur 1. Översikt över partneringprocessen (Ramböll). 

Fördelar med partnering: 

2011-09-22 

• Möjligheter till minskad projektkostnad/kostnadseffektivitet genom att undvika kostnadsdrivande 

ändrings- och tilläggsarbeten 

• Minskad projekttid eftersom projektering och produktion kan ske parallellt 

• Förbättrad kvalitet på slutprodukter 

• Inspirerande arbetsmetod 

• Öppnar för alternativa lösningar 

• Förbättrad kunskapsöverföring mellan organisationer 

• Ökad tillfredsställelse mellan aktörer 

• Organiserat samarbete 

Nackdelar med partnering: 

• Antal möten i projektet ökar 

• Begränsar antal lämpliga entreprenörer för projektet 

Sidan 16 av 30



2011-09-22 

• Ett relativt nytt sätt att arbeta och därför kan det saknas erfarenhet av arbetssättet bland medarbetarna 

• Risk att parterna glömmer sina roller 

Projektgruppens förslag är att totalentreprenad med samarbetsformen partnering ska 

användas. 

13 Dialog 

Förstudien och behovsanalysen (Förstudie Arena juni-december 2010) genomfördes med en tydlig 

kommunikationsstrategi som uppmuntrade alla intresserade att vara delaktiga. I denna fördjupande fas 

har dialogen framförallt skett med föreningsrepresentanter. Sörmlands Idrottsförbund och Eskilstuna 

Idrottsföreningars samorganisation har också medverkat och lämnat in skriftliga synpunkter med fem 

förslag (se bilaga C). 

Eftersom alternativet att använda Sporthallen och Vattenpalatset till Mälardalens högskola kom upp 

under relativt sent i processen har det bara funnits med till viss del i dialogen med idrottsföreningarna. 

Även en bredare allmänhet har haft möjlighet att ta del av processen via tidningsartiklar (se bilaga D), 

kommunens veckoannons i lokaltidningarna, webbplatsen eskilstuna.se/multiarena och Facebook. 

13.1 Möten med föreningar och berörda 

Sörmlands Idrottsförbund och Eskilstuna Idrottsföreningars samorganisation 

Samorganisationen och Sörmlandsidrotten stödjer förstudien och menar att behovsanalysen beskriver 

kommande investeringar i idrottsmiljöer i Eskilstuna kommun på ett relevant sätt. De menar att fler 

träningsplaner med måtten 40 x 20 meter främst behövs för idrotter som har regelmässiga krav om 

fullstora planer vid tävlingsverksamheten, men också för barn- och ungdomsverksamheten. De 

poängterar också vikten av hög tillgänglighet vid de nya anläggningarna. Se vidare bilaga C. 

Eskilstuna Handikappförening 

Odlarskolans gymnastikhall har varit handikappföreningens ”hemmahall” då det gäller bland annat 

rullstolsinnebandy. Där har de haft tillgång till ett rullstolsförråd, vilket är mycket viktigt för att göra 

det enkelt för idrottarna i vardagen. Tyvärr har nu hallens golv fått ännu ett lager matta som gjort det 

för mjukt och tungrullat. Föreningen söker därför efter en ny hall med hårdare golv och tillgång till 

förråd för rullstolar. 

En arena med träningshall i en eventuellt ombyggd Sporthall skulle vara intressant som 

ny ”hemmahall” där nuvarande A-hall får större kringytor samt rullstolsförråd i direkt anslutning till 

planen. Föreningen vill gärna ha tillgänglighet till A-hallen med ramp ända utifrån, dvs. inget 

hissbehov. Publikbehov är max 150 personer. 

HK Eskil 

För HK Eskil är det viktigaste att det skapas fler fullstora träningshallar. Förslaget med en ombyggd 

Sporthall och badhus är därmed positivt. Klubbens behov av publikplatser är som mest cirka 500 

platser. För cuper är spelplan med fullstora mått 40 x 20 m angeläget, medan kringytorna inte är 

prioriterade. Ungdomsmatcher ges dispens för bristande kringytor. HK Eskil vill fortsätta att ha 

kanslilokaler i Sporthallen om den föreslagna ombyggnaden genomförs. Förslaget om ombyggnad av 

Sporthallen är intressant och föreningen ser positivt på det, men kan också tänka sig en sammanhållen 

Sidan 17 av 30



arena med träningshall. 

2011-09-22 

Guif 

Vid ett möte med Guif kring de nya ritningarna på ombyggda Vattenpalatset och Sporthallen så sågs 

det mycket positivt. Även alternativet Vapnet skulle vara en bra lösning för handbollen. Bättre 

möjlighet att ordna ungdomsturneringar och bättre träningsmöjligheter är främsta vinsterna enligt Guif. 

Det är viktigt för Guif att en ny arena står färdig så fort som möjligt. 

Gökstens BK, handboll 

Gökstens BK handboll använder i dag Ellfolkhallen tillsammans med Torshälla innebandy och båda 

föreningarna är nöjda med samarbetet. Önskemålet är att en ny hall skulle placeras i anslutning till den 

nuvarande Ellfolkhallen eftersom man ser sig som en Torshällaförening. 

Torshälla innebandy 

Föreningen har 350 aktiva medlemmar. Av 20 lag är 18 herr-/pojklag, varav två är A-lag. Föreningen 

anordnar i dag cuper med lagantal färre än 16 vilket är vad dagens hall klarar av. Med fler fullstora 

hallar, 40 x 20 m, skulle större cuper kunna arrangeras. De har önskemål om fler fullstora hallar. 

Ellfolkhallen är mycket viktig för föreningens verksamhet. De två A-lagen är de enda som tränar på 

fullstor plan. Övriga lag har all träning i mindre hallar. Föreningen har träningar i Rekarneskolan, 

Gökstensskolan, Vilstahallen, Årby och MunktellArenan. Föreningens verksamhet skulle kunna fylla 

Ellfolkhallen på egen hand, men man tycker det finns fördelar med att dela hallen med Gökstens BK 

handboll eftersom det är utvecklande att mötas mellan olika föreningar och idrotter. 

Det finns fler föreningar som spelar innebandy: Mesta IBK, Nyfors IK, IK Standard och Korpen. 

Dessa föreningar har vi inte träffat, men projektgruppen utgår från att fler fullstora hallar skulle 

välkomnas även av dessa föreningar. 

Eskilstuna Korpen 

Eskilstuna Korpen, som idag har 400 aktiva inom innebandysektionen, har lämnat synpunkter på 

Förstudie Arena juni-december 2010 och påpekar att det förekommer sakfel i tabeller, se bilaga C. 

Enligt Korpens representant är det 1 000 aktiva innebandyspelare i kommunen totalt. 

Projektgruppen har beaktat detta i sitt analysarbete, men har valt att inte presentera någon ny tabell 

eftersom det råder stor osäkerhet om antal medlemmar och aktiva barn och unga i respektive förening. 

Eskilstuna basket 

Eskilstuna basket kommer att spela i näst högsta ligan för både damer och herrar vilket leder till ännu 

större brist på tider i Sporthallen. Damlaget strävar mot elitserien där det krävs parkettgolv. 

Föreningen framför önskemål om att vara kvar i Årby i den hall de använder idag. En eventuell ny hall 

bör ligga i anslutning till de nuvarande hallarna och den skulle kunna frigöra träningstider för andra 

föreningar i Årbyskolan och Sporthallen. Föreningen vill få till ett basketcentrum i Årby och en ev. ny 

hall bör ha läktare för 500-600 personer. Ombyggnaden av den gamla Sporthallen skulle kunna vara en 

bra matcharena. Föreningen ser helst tre hallar spridda över kommunen, bland annat i Årby och intill 

Ellfolkhallen. Föreningen har även fattat beslut om att utöka verksamheten med rullstolsbasketen som 

idag ligger under Eskilstuna handikappförening. 

Eskilstuna Ki-Aikidoklubb, Eskilstuna karateklubb, Eskilstuna boxningsklubb och Eskilstuna 

judoklubb 

Representanter från kampsporterna i Eskilstuna har träffats under förstudien och deras synpunkter 

finns att läsa i Förstudie Arena juni-december 2010. Sammanlagt finns det 330 aktiva som behöver 

anpassade lokaler med plats för permanent inredning och utrustning som mattor för t.ex. judo och 

brottning samt boxningsring. Vissa föreningar ser positivt på samnyttjande av lokaler, samtidigt som 

det också krävs egen hall för boxningen som har sin boxningsring uppsatt permanent. 

Sidan 18 av 30



2011-09-22 

Idrottslärare 

Kommunens idrottslärare på Rinmansskolan och gymnasiesärskolan utövar sina idrottslektioner i 

Sporthallen. Vid ett möte med några lärarrepresentanter diskuterades frågan om Sporthallen skulle få 

annan användning. De såg positivt på de placeringsförslag som projektgruppen presenterade, men 

konstaterade att de behöver en idrottshall i närheten av Rinmansskolan. I första hand förordar de 

ombyggnad av Sporthallen och Vattenpalatset, i andra hand alternativet med träningshallar och arena 

på Vapnet och i tredje hand alternativ Nätet. 

För att leva upp till läroplanens ambitioner gällande simkunskaper krävs det enligt idrottslärarna en 

större undervisningsbassäng som är anpassad för barnens ålder och förmåga, se bilaga C. Det kan även 

fungera med den föreslagna 50-meters bassängen som är något grundare. 

Personal Vattenpalatset 

I det fortsatta arbetet och utformningen av ett nytt badhus är det viktigt att ta vara på de kunskaper och 

erfarenheter som finns hos Vattenpalatsets personal. 

När det gäller förutsättningar för simhopp i ett nytt badhus säger Vattenpalatsets enhetschef att 

hopptornet i Vattenpalatset används och han tror också att hopp från en och tre meter kommer att 

efterfrågas även i fortsättningen. 

Eskilstuna simklubb 

Eskilstuna simklubb ser gärna ett nytt badhus med 50 x 25 m bassäng eftersom antalet medlemmar 

efter sammanslagningen med Tunafors SK och Eskilstuna simsällskap har ökat från 320 till 500 

medlemmar. Läktare för 350-500 platser är tillräckligt. Ett nytt badhus skulle inte bara ge bättre 

tränings- och tävlingsmöjligheter utan även ge fler möjlighet att lära sig att simma. 

Eskilstuna FDK Nautic 

Nautic, som har fridykning, undervattningsrugby och sportdyk, anser att det behövs en djupdel i 

badhuset för att deras verksamhet ska kunna fortsätta. De ser också att det skulle bli svårt att få igång 

verksamheten om djupdelen skulle byggas vid ett senare tillfälle. Även dykutbildningen blir omöjlig 

eftersom man måste kunna avlägga prov på minst tre meters djup, se bilaga C. 

Sidan 19 av 30



14 Projektgruppens förslag 

2011-09-22 

14.1 Badhus 

Moderbolaget Eskilstuna Kommunföretag hade i ägardirektiv för 2010 att fullfölja utredningen om 

förutsättningar och konsekvenser av nybyggnation av ett badhus, geografiskt placerat vid Parken Zoo. 

Redovisning av ekonomiska, finansiella, verksamhetsmässiga och övriga väsentliga aspekter skedde 

till kommunstyrelsen hösten 2010. 

Utredningen prövade: 

1. Om badanläggningen skulle finnas i ett ”separat bolag” där även andra lämpliga 

arenor/anläggningar placeras för drift och marknadsföring med inriktning på breddat kommersiellt 

nyttjande (arenabolag) 

2. Förutsättningar för att badanläggningen skulle kunna byggas, ägas och drivas via en OPP-lösning 

(offentligt- privat partnerskap) 

Badhusutredningen innehåller dels det ursprungliga uppdraget med simhall samt stort äventyrsbad i 

Parken Zoo, men även mindre omfattande anläggningar vilka inte placerats geografiskt. En simhall 

med 50 m bassäng, terapi- och undervisningsbassäng, upplevelsebad skulle omfatta en byggnad med 

bottenyta av ca 7 100 m 2 . 

Lokaliseringsstudien visade att ett badhus skulle kunna placeras inom Munktellstaden vid nuvarande 

härdverkstan med ett mycket attraktivt ånära södervänt läge. Det andra alternativet för placering av ett 

badhus är inom kvarteret Nätet. På Nätet skulle både hela arenan och ett badhus kunna samlokaliseras. 

Projektgruppen föreslår att ett nytt badhus med 50-meters simbassäng, tränings- och 

terapibassäng och upplevelsebad av nuvarande storlek byggs vid före detta 

härdverkstaden. 

14.1.1 Renovering av Vattenpalatset 

Renovering av Vattenpalatset med nuvarande funktioner på en total yta av ca 5 800 m 2 , kalkyleras till 

ca 96 mkr i investering. Uppskattat årligt driftnetto ca 9 - 11 mkr. 

14.1.2 Sporthallen byggs om för att rymma ett nytt större badhus 

Vattenpalatset skulle i detta alternativ utökas genom att Sporthallen byggs om för att rymma en större 

simbassäng. Den nya simbassängen skulle byggas i Sporthallen för att vara i bruk under tiden 

Vattenpalatset renoveras så att det finns simmöjligheter under hela byggtiden. 

Detta alternativ har studerats inledningsvis, men det visade sig att för att kunna använda Sporthallen 

till badhus så krävs mycket omfattande åtgärder för att klara den korrosiva miljön ett badhus innebär. 

Projektgruppens undersökning visar att Sporthallen inte är byggd för den fuktiga miljön. Stora 

ombyggnader skulle krävas, vilket medför högre kostnader än att bygga en ny anläggning för samma 

funktion. Därför har detta alternativ inte studerats vidare. 

14.1.3 Ett nytt äventyrsbad vid Parken Zoo 

Alternativet med ett äventyrsbad är belyst i Kommunföretags badhusutredning som redovisades i 

december 2010. 

Sidan 20 av 30



Bad och upplevelsebad – förslag 

2011-09-22 

• Upplevelsebad ca 2 500 m 2 

• Simbassäng 50 x 25 m 

• Hoppbassäng, vattenpolo, rugby, dyk 25 x 20 m, djup 3,8-5 m 

• Tränings- och terapibassäng 12,5 x 8 m, höj- och sänkbar botten 

• Undervisningsbassäng 12,5 x 12,5 m 

• Gym, café, restaurang 1 800 m 2 

• Reception, administrativa lokaler 

• Omklädnad 

• Utomhusbadet 50 x 25 m behålls som utebad 

• Total yta ca 14 000 m 2 

• Investeringskostnad 440 – 490 mkr 

Projektgruppens förslag är att detta alternativ inte realiseras på grund av att det inte motsvarar det 

behov av simhall som finns i Eskilstuna i dagsläget samt den omfattande investeringskostnaden. 

14.1.4 Ny simhall med dagens upplevelsedel 

Detta alternativ skulle omfatta följande funktioner: 

• Simbassäng 50 m 

• Undervisningsbassäng/terapibassäng 12,5 x 8 m 

• Upplevelsebad av nuvarande storlek, ca 600 m 2 . 

• Totalyta 7 100 m 2 

• Investering: 202 mkr, inkl. storkök à 2,5 mkr 

När det gäller restauratör så finns det flera alternativa driftsformer: kommunal, privat eller 

föreningsdrift. 

Projektgruppens undersökning visar att en ny simhall/badhus med 50 m bassäng och upplevelsebad 

och tränings- och terapibassäng motsvarande nuvarande storlek centralt placerad i staden vore ett 

lämpligt val av anläggning sett till kommunens behov och ekonomiska förutsättningar. Behovet av 

sittplatser bedöms vara 350-500 platser. 

Drift av restaurang kan med fördel arrenderas ut. 

Representanter från verksamma inom Eskilstuna FDK Nautic har fört fram synpunkter på att en 

djupdel behövs i Eskilstuna. Det finns även kommersiella intressen i Eskilstuna som erbjuder 

dykkurser som förutsätter en bassäng med djupdel. Vår utredning visar att en ny djupdel för hopp och 

undervattensrugby skulle kosta 30 mkr extra. Det fortsatta projekteringsarbetet får avgöra om det visar 

sig vara ekonomiskt möjligt. 

14.2 Ny huvudarena och träningshallar 

14.2.1 Sporthallen och Vattenpalatset byggs om till träningsanläggning för 

bollsporter 

Att bygga om Sporthallens A-hall samt Vattenpalatset till att rymma vardera fullstor bollplan samt en 

mindre träningsplan har studerats. Anläggningen skulle främst möta behoven för skol- och vardagsidrotten, 

men inte ha publikkapacitet för fler än ett par hundra personer. Kraftsportarna skulle vara kvar i 

anläggningen. Gymmix lokaler under Vattenpalatset skulle vara kvar. Någon detaljutformning av an- 

Sidan 21 av 30



2011-09-22 

läggningen har inte utförts, utan huvudfokus har legat på att se vilka förutsättningar det finns att få 

plats med fullstora bollplaner. Det finns dock disponibla utrymmen att utnyttja för t.ex. skolidrottens 

eller kraftsportarnas behov. 

Sporthallens A-hall skulle ges större kringytor genom att läktarna på en av vardera lång- och kortsidor 

rivs. Det ger förutsättningar för främst rullstolsidrottarna att spela sina matcher i hallen samt disponibel 

yta för t.ex. rullstolsförråd och bättre förutsättningar för inlastning. 

Sporthallens B-hall skulle behållas som ren träningsplan med nuvarande ej fullstora mått på spelplanen, 

då det krävs stora insatser med flytt av ytterväggar för att öka ytan. 

Det skulle innebära två planer med fullstora mått samt nuvarande B-hall med knappt fullstora mått, 

dvs. totalt tre träningsplaner, varav A-hallen har fulla matchplansmått. En mindre hall med som lägst 4 

m i takhöjd är också möjlig att skapa i nuvarande Vattenpalatset utifrån vad som är möjligt och önskvärt 

att använda den ytan till. 

En ny plan med fullstor spelplan kan byggas ovanpå nuvarande simbassäng. 

Förslaget att bygga om badhuset till sporthall innebär i stort omfattande byggnadstekniska ingrepp i de 

bägge byggnaderna, ingrepp som är förenade med stora kostnader och som innebär att enbart 

byggnadernas exteriör bevaras. 

Projektgruppens förslag är att alternativet att bygga om Sporthallen och Vattenpalatset är möjligt 

eftersom vi skapar förutsättningar att anordna ungdomsturneringar och den extra träningshall som 

också efterfrågats av idrottsrörelsen under förstudien. Förslaget har visats för berörda föreningar och 

dessa ställer sig positiva till detta alternativ. 

14.2.2 Träningshallar i ny anläggning 

Träningsanläggning för skol- och vardagsidrotten samt kraftsportarna skulle bestå av två alternativt tre 

fullstora bollplaner samt ersätta övriga träningslokaler som idag finns i Sporthallen. Kraftsportarnas 

lokaler kan till delar även inrymmas i MunktellArenan. Träningsanläggningen kan läggas i direkt 

anslutning till en ny arena, men även vara fristående inom Munktellstaden. 

Projektgruppens bedömning, som också delas av föreningarna, är att det finns behov av tre 

träningsplaner. Det fortsatta arbetet får visa om det finns ekonomiska förutsättningar och flexibla 

lösningar för att tillgodose det. 

Projektgruppens undersökning visar att alternativet att bygga om Sporthallen och Vattenpalatset skulle 

bli billigare än att bygga nytt och dessutom ge tre fullstora planer. 

Under projektarbetets gång har Mälardalens högskolas styrelse och ledning visat intresse av att bygga 

en ny högskola i centrala Eskilstuna. En av de platser som har diskuterats är Sporthallen och 

Vattenpalatset. 

I valet mellan att lokalisera Mälardalens högskola eller träningshallar i Sporthallen/Vattenpalatset 

förordar projektgruppen att högskolan prioriteras. Högskolans betydelse för Eskilstunas utveckling 

kan inte nog betonas, särskilt om det finns ett starkt stöd för att arena och träningshall sammanbyggs. 

14.2.3 Ny arena för inomhusidrott, konserter och mässor 

Arenan skulle bestå av en huvudarena med stor publikkapacitet. 

Sidan 22 av 30



Funktion huvudarena: 

2011-09-22 

• Idrott – handboll, innebandy, basket, inomhusfotboll, större turneringar i olika idrotter. 

• Konserter för fler än 1 200 upp till 4 000 - 4 500 personer 

• Möjligt att använda som mässhall för utställningar 

Därtill restaurang samt mindre rum med avancerad ljud- och ljusteknik t.ex. för musikarrangemang. 

Rätt infästningar i taket är en förutsättning för konserter och dessa måste byggas in direkt i 

konstruktionen. 

Föreningslokaler, det vill säga kontor osv. Det finns även möjlighet att förlägga föreningslokaler i 

MunktellArenan. Idag finns Eskil och Guif i Sporthallen, men även kampsportsföreningarna har 

mindre kontor i Sporthallen. 

En översiktlig utformning av en huvudarena har utförts av de konsulter som anlitats för förstudien. 

Syftet med skisserna var att få grepp om ytbehov samt ett underlag för att upprätta kalkyler. Det 

återstår dock mycket arbete innan slutliga byggritningar är färdiga, men nuvarande skisser kan ge en 

närmare uppfattning om vilken typ av anläggning som kalkylerna står för. 

Tre alternativ av storlekar på arenan kalkyleras: 

1. 2 500 sittplatser och 700 ståplatser vid match, cirka 4 000 vid konserter. 

2. 3 500 sittplatser och 700 ståplatser vid match, cirka 4 500 vid konserter. 

3. 4 000 sittplatser. cirka 4 500 vid konserter. 

4 omklädningsrum, förråd, funktionärsrum, klubbrum, kök/restaurang för 250 personer m.m. 

Totalyta Alt 1 ca 10 000 m 2 . Byggyta ca 5 000 m 2 . Investering 208 mkr, inklusive storkök 2,5 mkr. 

Totalyta Alt 2 och 3 ca 12 000 m 2 . Byggyta ca 6 000 m 2 . Motsvarande investering 252 mkr. 

Det finns olika varianter av driftsform för en arena: kommunal drift, kommunalt bolag eller drift av 

idrottsförening. 

Projektgruppen föreslår att en arena och träningshall enligt alternativ 1, dvs. 2 500 

sittplatser och 700 ståplatser vid match, cirka 4 000 vid konserter, motsvarar 

Eskilstunas behov och att lämplig lokalisering är någon av platserna kvarteret Nätet, 

Nötknäpparen och Vapnet. 

14.3 Konferensanläggning 

Under tiden som projektgruppen arbetat med den fördjupade förstudien har en ny ägare till Statt 

presenterat sina planer på hotell och konferensanläggning. Återuppbyggnaden av ”Havet” med 550 

sittande besökare är välkommen och några andra initiativ är för närvarande inte aktuella inom 

Eskilstunas mötesnäring. 

Sidan 23 av 30



2011-09-22 

Projektgruppens analys visar att det finns behov av en större konferensanläggning i 

Eskilstuna, men att det i dagsläget inte är aktuellt med en kommunal satsning utöver 

det hyresavtal som slutits med Elite Hotell Statt. 

För att förstärka kapaciteten inom konferens- och kongressnäringen behövs ett 

offensivt framtida samarbete mellan olika berörda aktörer. 

14.4 Lokalisering 

Enligt uppdraget från kommunfullmäktige ska en placering av arena i eller i anslutning till 

Munktellstaden utredas i den fördjupade förstudien. Projektgruppen har analyserat alternativen 

Härdverkstan, Nätet, Nötknäpparen och Vapnet för såväl badhus som huvudarena och träningshall. 

Figur 2. Översikt över studerade lokaliseringar av antingen simhall/badhus, träningsanläggning och arena. 

14.4.1 Ny arena för inomhusidrott, konserter och mässor 

Viktiga faktorer vid lokalisering av en ny arena 

• Bli ett synligt och arkitektoniskt väl utformat landmärke 

• Arenan ska inte ses som en solitär utan måste knytas till staden och stadens puls/samspelet 

med staden i övrigt är viktigt 

• Medvetenhet om att anläggningens kringområden också ges en god gestaltning 

• Arenan ska spela en roll för att stimulera/få fler att idrotta (folkhälsoperspektiv) 

• Eskilstunabon skall känna en stolthet över den nya arenan. 

Sidan 24 av 30



2011-09-22 

• Den nya arenan ska i sig öka vår stads attraktionskraft. 

• God tillgänglighet med gångavstånd till god lokal kollektivtrafik 

• God tillgänglighet med gångavstånd till regional kollektivtrafik, resecentrum (viktigt vid 

arrangemang som når regionala/nationella deltagare/åskådare) 

• Säker och trygg möjlighet att ta sig dit med cykel samt ett stort antal väderskyddade 

cykelparkeringar. 

• Ett antal p-platser inom gångavstånd. Vid stora arrangemang kompletteras kapaciteten med 

övrig centrumparkering. 

• Nära nya badhuset 

14.4.2 Fortsatt process 

En arena är av stort allmänt intresse och kommer att påverka sin näromgivning på flera olika sätt. 

Samtliga nu framtagna alternativa placeringar innebär att en ny detaljplan behöver upprättas med 

normalt förfarande. En sådan planprocess tar normalt cirka ett år. Projektering av arenan och 

eventuella åtgärder i närområdet, t.ex. bättre gång- och cykelvägar, kan ske parallellt under 

planprocessen så att bygglov kan beviljas så snart som möjligt i samband med att en detaljplan vinner 

laga kraft. 

Frågan om parkeringsmöjligheter är en faktor som måste bedömas vid val av plats. Detta gäller särskilt 

placeringen på Vapnet där 200 bilparkeringsplatser måste ersättas. Om en placering på Vapnet sker bör 

frågan samordnas med den pågående parkeringsutredningen för centrum. 

Efter att ha gått igenom 15 alternativa lokaliseringar är projektgruppens bedömning att de mest 

intressanta kombinationerna av placering bad/simhall – arena och träningsanläggning utan inbördes 

rangordning är: 

Arena och badhus 

Alt. A Badhus Härdverkstan i Munktellstaden – arena på kvarteret Vapnet 

Alt B Badhus Härdverkstaden – arena på kvarteret Nötknäpparen 

Alt C Badhus och arena på kvarteret Nätet 

Friliggande träningshallar 

Alt. A Ombyggnad av Sporthallen och Vattenpalatset 

Alt B Nätet 

Alt C Parkeringsplats Munktellstaden 

Sammanbyggd arena och träningshallar 

Alt. A Arena och träningshallar på Vapnet 

Alt. B Arena och träningshallar på Nätet 

14.5 Utförande 

14.5.1 Hög miljöklass 

Arenan ska präglas av hög miljöklass genom hela projektet, från planering till uppförande och drift. 

En stor del av dess miljöpåverkan består av hur besökarna tar sig till arenan. Kan de stora flödena av 

besökarna, t.ex. de som kommer att träna flera gånger i veckan, gå, cykla eller åka buss, eller måste de 

ta bilen eller bli skjutsade dit? 

Sidan 25 av 30



2011-09-22 

• Lokalisering avgör miljöpåverkan t.ex. transporter, utsläpp vatten (förorenad mark), uppvärmning 

(fjärrvärme, lokalklimat) 

• Enligt klassningsmetoden Miljöklassad Byggnad ska byggnaden klassas inom områdena 

energi, innemiljö, material och kemikalier – detta hanteras översiktligt i förstudiefasen 

• Miljöledning i byggnadsprojekt sker i kommande faser 

14.6 Ekonomi 

De behov som kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att planera för har 

följande investeringsbelopp: 

• Ny ishall och byte av kylanläggning 41 mkr 

• Tillgänglighet konserthall 10 mkr 

Den fördjupade förstudien arena – bad visar följande investeringsbelopp (inkl. 10% för oförutsedda 

kostnader). 

Sidan 26 av 30

p:\region_norr\eskilstuna\2011\61511145326 arena förstudie\rapport\rapport.doc 

kilstuna\2011\61511145326 arena förstudie\rapport\rapport.doc 

SLUTRAPPORT 

ARENA ESKILSTUNA 

Unr 61511145326 


Projektägare: 

Fördjupad förstudie 

Pär Eriksson 

Arena 2011 


2011-09-22 

SAMMANFATTNING AV KOSTNADER FÖR DE OLIKA 

ALTERNATIVEN 

Kostnad SANERINGSKOSTNADER 

Driftkostnad SANERINGSKOSTNADER 

Bygg per år 

1 Befintligt Vattenpalats 

2 Badhus 

milj.kr 

,ombyggt 

5 800 m2 96 

,ombyggt 

7 100 m2 227 

milj.kr 

11,1 

Kv Nätet Kv Nätet 

18.5 

Sanerings Sanerings Tomt Tomt 

kostnad kostnad Kostnad Kostnad 

milj.kr milj.kr 

12.2 12.2 

50 m- + terapi-/träningsbassäng 

familjeupplevelsebad, 300 sittpl. 

Kv Nätet 

Härdverkstaden Härdverkstaden 5.0 5.0 

3 Badhus 8 100 m2 269 20,5 

Kv VapnetKv Vapnet Ej utrett Ej utrett 

lika ovan + hopp- och djupdel 

4 Badhus 



med 3,5 djup för dyk 50 x 12 m 

7 100 m2 235 

Kv Kv 

19,2 

Nötknäpparen Nötknäpparen Kv Vapnet 0,3 0,3 

5 Arena och Badhus 16 500 m2 396 32,3 

2500 sit 700 ståplatser 



6 Arena, Badhus och träningshall 


20 000 m2 478 38,2 


SLUTRAPPORT SLUTRAPPORT 


ARENA ESKILSTUNA ARENA ESKILSTUNA 

2 st träningsplaner 

Unr 61511145326Unr 

61511145326 

7 Arena, alternativ A 10 000 m2 208 18,0 

2500 sittplatser, 700 ståplatser 

8 Arena, alternativ B och C 12 000 m2 252 22,7 


SLUTRAPPORT 

alternativt 4000 sittplatser 


9 Arena och träningshallar 13 500 m2 Kostnad 292 

Unr 61511145326 

Driftkostnad 24,7 


Bygg per år 



10 Fristående träningshall 


3 500 m2 82 6,7 

8 av 37 

11 Sporthallen/Vattenpalatset 55 Ej utrett 

ombyggnad till träningshall med 


Figur 3. Sammanfattning ekonomi ifråga om investering enligt Rambölls bedömningar. 

Intäkterna är dels beräknade av de anlitade konsulterna, för simhall/badhus dels är uppgifterna hämta- 

Intäkterna de ur Kommunföretags är dels beräknade badhusutredning av de anlitade 2010. konsulterna, för simhall/badhus dels är uppgifterna hämtade 

ur Kommunföretags badhusutredning 2010. 

Ett "icke-beslut" innebär att vi ändå behöver modernisera Vattenpalatset och Sporthallen därför att det 

Ett är slitet "icke-beslut" och drivs innebär av omodern att vi teknik. ändå behöver Bedömningen modernisera är att 

SANERINGSKOSTNADER 

Vattenpalatset den moderniseringen och Sporthallen kostar cirka därför 100 att mkr. det 

är slitet och drivs av omodern teknik. Bedömningen är att den moderniseringen kostar cirka 100 mkr. 

Läggs Sporthallen ner utan framtida Sanerings användning Tomt så försvinner driftskostnaden. Kostnaden för att ha 

den kostnad Kostnad 

Läggs i malpåse Sporthallen är cirka ner 1 utan mkr/år. framtida användning så försvinner driftskostnaden. Kostnaden för att ha 

milj.kr 

den i malpåse Kv Nätet är cirka 1 mkr/år. 12.2 

14.7 Finansiering 

14.7 Finansiering 

Härdverkstaden 5.0 


2011-09-22 


Kv Vapnet Ej utrett 

Utifrån hur andra svenska arenor finansierats har tre huvudspår av olika finansieringsupplägg studerats. 

Tommy Utifrån hur Malm, Kv andra ekonomidirektör svenska arenor kommunledningskontoret, finansierats har tre huvudspår har medverkat av olika finansieringsupplägg i denna del. studerats. 

Nötknäpparen 0,3 

Tommy Malm, ekonomidirektör kommunledningskontoret, har medverkat i denna del. 


3 st träningsplaner 3 st träningsplaner 

Figur 3. Sammanfattning ekonomi ifråga om investering enligt Rambölls bedömningar. 

9 av 37 


Härdverkstaden 

Kv 

Nötknäpparen 

Sidan 27 av 30 

Sidan 27 av 30 

S 

k 

m



2011-09-22 

14.7.1 Hur andra arenor finansieras 

Ett urval av de arenor som uppförts under de senaste åren eller som planeras uppföras i Sverige har 

granskats ifråga om finansiering. Det är en rad olika upplägg i olika kombinationer beroende på 

anläggningens verksamhet och ortens förutsättningar. 

• Kommunal investering och drift 

• Stiftelser investering, kommunen drift 

• Privata företag tar delar av investering och drift 

• Idrottsförening investerat, drift med stöd av kommunalt driftsbidrag 

• Kommunen tar delar av investering och drift i samverkan med idrottsförening 

• Kommunala garantier borgen eller driftsbidrag 

Av de tolv anläggningarna är investeringarna i två fall privata eller åtminstone utan kommunal 

medverkan, tre en samverkan mellan kommunal och privat investering och resterande sju stycken helt 

kommunala investeringar. När det kommer till driftskostnader är kommunen engagerad i samtliga 

anläggningar i någon form och ensamt ansvarig i fem av anläggningarna. 

14.7.2 Kommunen investerar med standardupplägg 

Kommunen finansierar investeringen via Kommuninvest. 

Eskilstuna kommunkoncern har för närvarande ett stort återstående låneutrymme hos Kommuninvest 

och detta innebär inte någon direkt begränsning för en investering i arenan. Lånevillkoren är 

förmånliga jämfört med andra låneinstitut. 

14.7.3 Kommunen investerar med utvecklat finansieringsupplägg 

Finansieringsbolag erbjuder olika finansieringsupplägg för stora investeringar, men granskningen av 

dessa lösningar visar att de inte kan konkurrera med att kommunen finansierar investeringen via 

Kommuninvest. 

För privata investerare kan det vara intressant med inventarieleasing, men för en kommun blir det en 

dyrare lösning i resultaträkningen. Detta eftersom företaget som erbjuder inventarieleasing dels lånar 

upp dyrare än vad kommunen själv skulle göra och dels därtill lägger på en marginal. 

14.7.4 Annan part investerar 

Bankerna har idag generellt sett inget större intresse av att gå in i arenafinansieringar med tanke på det 

stora antal arenaprojekt de engagerade sig i före finanskrisen. 

Externa finansiärer som på affärsmässig grund är beredda att ta ekonomiska konsekvenser av en 

investering är förstås intressanta. 

För kommunala byggentreprenader gäller Lagen om offentlig upphandling. 

Projektgruppens bedömning är att kommunen i nuläget finansierar sina investeringar 

mest fördelaktigt via Kommuninvest. Externa finansiärers intresse för såväl investering 

som drift ska dock övervägas i det fortsatta arbetet. 

15 Risker 

De stora risker som har identifierats i nuläget är: 

• Bristande kostnadskontroll 

Sidan 28 av 30



2011-09-22 

• Inte tillräcklig kompetens eller resurser ifråga om personal och ledning för planering eller 

kommande drift. 

• Detaljplanearbete och –process. 

• Konflikt mellan olika användare av arenan – för vem/vilka ska arenan fungera för? Hur 

prioriteras mellan motstående intressen? 

• Bristande förutsättningar för att skapa intäkter. 

• Om GUIF faller ur elitserien eller får ekonomiska svårigheter 

• Höga driftskostnader 

• Överdimensionerad anläggning 

• Inte tillräckligt flexibel anläggning för snabba omställningar mellan olika event och över tid 

Projektgruppens analys är att den avgörande riskfaktorn är bristande kostnadskontroll i projektering 

och byggfasen. En tydlig styrning och uppföljning från såväl den politiska som tjänstemannanivån är 

därför högprioriterat i det fortsatta arbetet. 

En annan viktig faktor för att minska risken är att anlita en erfaren entreprenör som drivs av kvalitet 

och kostnadskontroll och som är starkt samarbetsinriktad. 

Kommunens beställarkompetens är ytterligare en viktig omständighet för att reducera risken. 

Det är också viktigt att arena och bad drivs affärsmässigt och blir levande och fylld av aktiviteter för 

eskilstunaborna under hela året och under många av dygnets timmar. 

16 Översiktlig projektplan inför fortsatt arbete 

Preliminär tidplan för byggandet av badhuset är att projektering och detaljplanearbetet kan starta i 

början av 2012, med byggstart under 2013 och stå färdigt våren 2014. 

Preliminär tidplan för byggande av arena och träningshall är att projektering och detaljplanearbete kan 

starta under 2012, med byggstart under sommaren 2013 och stå färdigt till 2015. 

Detta under förutsättning att inga större komplikationer inträffar. 

Det är också angeläget att den fortsatta tidplanen harmonierar med planerna på etablering av en ny 

högskola. 

Vid beslut om fortsatt arbete för att förverkliga ett bad och en ny arena enligt något av alternativen 

presenterade i denna förstudie bör följande struktur användas: 

• Styrgrupp (politisk och tjänstemannanivå) 

• Projektägare 

• Projektledare med kompetens av stora och komplexa byggnadsentreprenader. 

• Projektgrupp tjänstemän kommunledning samt kommande ansvar för bad- och arenadrift 

• Arbetsgrupp fastighetskompetens, drift och funktionskompetens 

• Projektassistent för administration 

• Informatör ansvarig för kommunikationsarbetet 

• Detaljplanearbete med planarkitekt och tillhörande arbetsgrupp med projektledaren för arenan 

ingående i projektgrupp. 

• Projekteringsledare beroende på val av entreprenadform hos beställare eller entreprenör 

• Referensgrupp av kommande användare av bad och arenan för kravspecifikation och 

avstämning, t.ex. föreningar, skola, evenemangsintressenter och medarbetare 

Sidan 29 av 30



16.1 Körschema och tidplan 

Figur 4. Preliminär tidplan badhus och arena 

2011-09-22 

___________________________________________________________________________ 

Eskilstuna kommun 

22 september 2011 

Pär Eriksson Peter Fröjdfeldt Eva Königsson 

Kommundirektör Idrottschef Chef kultur- och fritidsförvaltningen 

Roland Larsson Eva Lilja Gunnar Persson 

Projektchef Näringslivsdirektör Chef stadsbyggnadsförvaltningen 

Jan Rundgren Anna Wilhelmsson 

Bitr. kommundirektör Informationsstrateg 

Sidan 30 av 30

ESKILSTUNA KOMMUN 


SLUTRAPPORT 

Eskilstuna 2011-09-22 

Rev 2011-10-06


Datum 2011-09-22 

Uppdragsnummer 61511145326 

Utgåva/Status SLUTRAPPORT 

TOMMY SAARELA 

Uppdragsledare Granskare 

Ramböll Sverige AB Division. 

Projektledning 

Box 1101, Västermarksgatan 38 

631 80 Eskilstuna 

Telefon 010-615 60 00 

Fax 010-615 20 00 

www.ramboll.se 

Unr 61511145326 Organisationsnummer 556133-0506


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Innehållsförteckning 

Historik 1 

Projektdirektiv 1 

Vilka platser finns tillgängliga 3 

Definition av Arena, badhus och träningshall 5 

Kostnader 7 

Sammanfattning kostnader 8 

Trafik 10 

Entreprenadformer 22 

Jämförelse av kostnader för VVS-installationer 25 

Förstudie Arena Eskilstuna- energi och VVS 26 

Miljöinventering/saneringskostnader 30 

Utvärdering av de olika alternativen 37 

Bilagor 

Sid 

i


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 


SLUTRAPPORT 

Historik 

Sporthallen i Eskilstuna ritades av arkitekt Gustaf Lettström och invigdes 1955. 

Byggnaden uppfyller inte kraven för elitseriehandboll idag. Kringliggande utrymmen 

är i dåligt skick och är i stort behov av upprustning. Tillgängligheten till hallen för 

funktionshindrade är väldigt begränsad. 

Idag är det svårt att få konsertarrangemang till Sporthallen. Det är besvärligt med in 

och utlastning samt lokalen är väldigt sliten. 

Badhuset är från 1933, ritat av arkitekt Paul Hedqvist, och byggdes om 1985. Då 

tillkom även äventyrsbadet. Huset är Q-märkt, Anläggningen är sliten och är i behov 

av en stor renovering alternativt en nybyggnad på annan plats. 

Projektdirektiv 

Fördjupning av vald inriktning utifrån genomförd förstudie 

Alternativa kombinationer med eller utan badhus 

Ekonomi – investering, driftskostnader, intäkter 

Placering i eller i anslutning till Munktellområdet 

Arenans ägande- och driftsform 

1/ Formulera alternativ av kombinationer huvudarena, träningshallar, badhus 

2/ Utvärdera och prioritera bland alternativen ifråga om genomförbarhet – främst tid 

för genomförande och ekonomi 

3/ Fördjupade studier av lämpliga placeringar av valda alt 

4/ Ekonomiska kalkyler investering, drift och intäkter 

5/ Förslag på upplägg av fortsatt arbete, t ex entreprenadformer 

6/ Arenans ägande- och driftsform, liksom finansiering, ingår inte i konsultuppdraget. 

Kostnader markköp analyseras i annan studie. 

1 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Utifrån den förstudie som genomförts samt KS beslut om fortsatt inriktning av arbetet 

fördjupas förstudien ifråga om utformning och alternativa placeringar inom och i 

anslutning till Munktellstaden genom att beskriva följande aspekter: 

Ytbehov för byggnader och omgivande mark 

Funktioner som kan kombineras vid de olika placeringsalternativen 

Konsekvens ekonomi och volym av teleskopläktare i huvudarenan med två 

träningsplaner istället för fasta läktare och en plan. 

För- och nackdelar av samordning arena och bad 

Tillgänglighet, parkering, transporter 

Stadsbild 

Investering, driftskostnader och intäktspotential, inkl alternativskiljande mellan 

placeringarna 

Genomförbarhet – tid 

Rekommendation till fortsatt arbete - studier, entreprenadformer, 

handlingsplaner 

2 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Vilka platser finns tillgängliga? 

Dessa platser studeras i denna rapport 

Nätet 

Läget är en bit från Munktellområdet och är inte lika centralt som de övriga platserna. 

I den östra delen av tomten finns planer för bostäder i den gällande detaljplanen. 

På denna tomt får en gemensam arena och badhus plats. Platsen ligger mellan två 

bostadsområden, vilket kan göra att arena och badhus känns som en väldigt stor 

koloss i ett bostadsområde. För att få byggnaden att passa in i detta område kan ett 

parkområde anläggas för att anpassa badhus och arena till de befintliga och nya 

bostadshusen. Det är enkelt att komma till denna plats med bil och cykel. 


Läget är centralt i staden med omedelbar närhet till Munktellarenan. En placering på 

denna plats av badhus eller arena kräver en byggnad med stor arkitektonisk kvalité. 

Ett gångstråk vid vattnet är viktigt för att knyta ihop en Å-promenad i staden och ett 

läge bredvid denna. Läget vid vattnet med utsikt över forsen och torget är en väldigt 

intressant plats för ett badhus. Byggnaden bör anpassas till den befintliga miljön så 

att den inte blir en för dominerande byggnad i Munktellområdet. 


Nötknäpparen är tomten där byggnaden med EMI står idag. På denna plats kan en 

arena eller badhus byggas. Här får det inte plats med en gemensam arena och 

badhus. Närheten till Munktellområdet ger fördelar med närhet för personalen mellan 

arenorna. För att bygga på denna plats krävs inköp av några av de kringliggande 

fastigheterna. 

3 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Vapnet 

Denna plats används idag som parkering och ligger bakom Trafikverkets kontorshus. 

På denna plats får arena eller badhus plats. Läget är centralt och nära 

Munktellsområdet. Om det byggs en ny bro mellan Rothoffsvägen och 

Pråmskjulstorget (eller i närheten av denna plats) blir kontakten mellan 

Munktellsområdet och den nya arena enkel och det blir en bra logistik mellan 

anläggningarna för personal, publik och idrottsutövare. Om träningsplanerna hamnar 

i det nuvarande badhuset och sporthallen eller vid parkeringen för Munktellsområdet 

blir det en bra kombination vid ungdomscuper och andra arrangemang som kräver 

närhet till varandra. 

Nackdelen med denna placering är att tomten idag används som parkeringsplats och 

dessa platser måste ersättas med annan placering alternativt en underjordparkering 

under arenan. 

4 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

DEFINITION AV: 

ARENA 

Som alternativ A har vi utvärderat en arena med fullstor handbollsplan med 

omklädningsrum och med ca 2500 sittplatser och 700 ståplatser. 

Plats för ca 4500 vid konserter. 

4 omklädningsrum med duschar och wc. 

Gym, förråd, funktionärsrum, klubbrum, kök/restaurang för 250 personer, entréer 

med kringliggande utrymmen. 

Totalyta ca 10 000 m 2 . Byggyta ca 6000 m 2 . 

Som alternativ B skall en arena med 3500 sittplatser och 700 ståplatser utvärderas. 

Som alternativ C skall en arena med 4000 sittplatser utvärderas. 

Alternativ B och C totalyta ca 12 000 kvm. 

Friliggande Träningshall 

En hall med två stycken fullstora handbollsplaner. 

8 stycken omklädningsrum och tillhörande duschar. 

Förråd, funktionärsrum och entréer med kringliggande utrymmen. 

5 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

BADHUS 

Förutsättningar (sammanfattning): 

Simbassäng 50 m. 

Tränings-/terapibassäng 12,5 x 8 m med höj- och sänkbar botten som även kan 

användas som undervisningsbassäng. 

Upplevelsebad för familjer, storlek som idag ca 600 m 2 . 

Publikkapacitet 300 personer. 

Totalyta ca 6 100 m 2 . Byggyta ca 5 800 m 2 

Badhusanläggningen ska ha en modern ekologisk inriktning som stödjer ett 

långsiktigt hållbart samhälle. 

Anläggningen skall innehålla möjligheter för privata näringsidkare att etablera sig 

inom eller i anslutning till anläggningen. 

Badet skall innehålla för kommunen samhällsnyttiga inslag för motion, 

simundervisning, tävling och rehabilitering. 

6 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Kostnader 

Badhus (7 100 m 2 ) kostar 227 miljoner kronor. 

Driftkostnad för badhuset är ca 18,5 miljoner kronor per år. 

Arena alternativ A (10 000 m 2 ) kostar 208 miljoner. I detta ingår en kostnad för ett 

storkök, vilket kostar ca 2,5 miljoner kronor. Driftkostnad för arenan är ca 18 miljoner 

kronor per år. 

En sammanbyggd arena och badhus (16 500 m 2 ) med gemensam entré och ett 

storkök kostar 396 miljoner kronor. Driftkostnad för denna anläggning är 

ca 32,3 miljoner kronor per år. 

Kostnaden för en arena och träningsplaner som är sammanbyggd (13 500 m 2 ) är 

294 miljoner kronor. Driftkostnad för en sådan anläggning blir ca 24,7 miljoner kronor 

per år. 

Kostnaderna för en friliggande träningshall med två fullstora träningsplaner (3500 m 2 ) 

är 82 miljoner kronor. Driftkostnad för denna anläggning är ca 6,7 miljoner kronor 

per år. 

En sammanbyggd arena, badhus och träningshall med två stycken träningsplaner 

(20 000 m 2 ) med gemensam entré och ett storkök kostar 478 miljoner kronor. 

Driftkostnad för denna anläggning är ca 38,2 miljoner kronor per år. 

I priset för anläggningarna ingår en budgetreserv på 10 %. 

Kostnader som tillkommer är tomt + eventuell sanering. I summan ingår övriga 

byggherreomkostnader (projektledning, projektering, slutbesiktning, kopiering, 

byggherre och administration). 

Alla priser är utan moms. 

Kalkylen är beräknad på kostnadsläget i juni 2011 gällande material och 

arbetskostnader. 

Jämförelse har gjort med liknade projekt. 

7 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

SAMMANFATTNING AV KOSTNADER FÖR DE OLIKA 

ALTERNATIVEN 

Kostnad Driftkostnad 

Bygg per år 


1 Befintligt Vattenpalats 5 800 m2 96 11,1 

2 Badhus 7 100 m2 227 18.5 



3 Badhus 8 100 m2 269 20,5 

lika ovan + hopp- och djupdel 

4 Badhus 7 100 m2 235 19,2 



med 3,5 djup för dyk 50 x 12 m 

5 Arena och Badhus 16 500 m2 396 32,3 




6 Arena, Badhus och träningshall 20 000 m2 478 38,2 





7 Arena, alternativ A 10 000 m2 208 18,0 


8 Arena, alternativ B och C 12 000 m2 252 22,7 


alternativt 4000 sittplatser 

9 Arena och träningshallar 13 500 m2 292 24,7 



8 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Kostnad Driftkostnad 

Bygg per år 


10 Fristående träningshall 3 500 m2 82 6,7 


11 Sporthallen/Vattenpalatset 55 Ej utrett 

ombyggnad till träningshall med 



Sanerings Tomt 

kostnad Kostnad 

milj.kr 

Kv Nätet 12.2 

Härdverkstaden 5.0 

Kv Vapnet Ej utrett 

Kv 

Nötknäpparen 0,3 

9 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Trafik 

Alternativ med arena och simhall i kv. Nätet 

Biltrafik 

Dagens tillfart via Strandgatan bör begränsas. Ett ökat trafikflöde här 

medför ökad olycksrisk för oskyddade trafikanter som rör sig i området 

och som passerar genom området. Ökat trafikflöde vid tävlingar och inte 

minst vid evenemang medför störningar för bostadskvarteren utmed 

Västra Storgatan och Strandgatan. 

Alternativa kompletterande tillfarter kan skapas via 

Munktellsgatan 

Mobacksgatan 

Gränsgatan 

Om Munktellsgatan skall öppnas som infart medför det att korsningen 

Torshällavägen- Årbygatan bör byggas om till cirkulationsplats. 

Ombyggnaden påverkar intilliggande korsning Torshällavägen – 

Rinmansgatan samt befintlig busshållplats öster om Munktellsgatans 

anslutning mot Torshällavägen. Med Munktellsgatan öppen mot 

Torshällavägen finns risk för ökad genomfartstrafik via Mobacksgatan och 

Gränsgatan mot Västergatan som kan medföra störning för befintliga 

bostäder och för planerade i kv. Nätet. 

Korsningen Rinmansgatan Nordwallsgatan och Gustafsvägen bör dras 

samman till en cirkulationsplats för att öka säkerheten och för att 

förbättra tillgänglighet och framkomlighet. 

10 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Möjliga nya infarter markerade med gula pilar om etablering sker i kv Nätet. 

Öppnas infart via Mobacksgatan blir det en tillfart med stora 

begränsningar. Mobacksgatans bredd och anslutningen mot Västergatan 

bör byggas om. Anslutningen mot Västergatan kan troligen endast vara 

öppen för infart från norr, (från Årbyrondellen) och utfart enbart tillåten 

mot söder, mot centrum. 

Tillfart via Gränsgatan belastar bostadsbebyggelsen utmed Gränsgatan. 

En ny anslutning till kvarteret Nätet bör också öppnas från Gränsgatan. 

Västra Storgatan bör stängas för genomfart vid busshållplatsen mittför 

konstmuseet. Genomfart medges endast för buss. 

GC – trafik 

Separat cykelbana bör skapas utmed Munktellsgatan och Gränsgatan. 

Kollektivtrafik 

Hållplats finns idag på Gränsgatan vid konstmuseet, entrén till 

Munktellsstaden som trafikeras av linje 13 med i huvudsak en tur/timma 

och en extra tur/timma mellan klockan 7 och 17 under vardagar. 

Torshällavägen trafikeras av linje 2, stomlinje med 20-minuterstrafik. 

Möjligheten att förbättra tillgängligheten med buss finns t.ex. genom att 

dra linje 13 via Munktellsgatan, öka turtätheten och att komplettera med 

hållplats mitt för kv. Nätet. 

11 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Leveranstrafik/godsmottagning 

Tillfarterna bör medge god tillgänglighet för gods- och 

leveranstransporter. 

Parkeringsmöjligheter 

Parkeringsplatser bör kunna skapas inom kvarteret och samnyttjas med 

Munktellområdets parkeringsyta samt eventuellt kompletteras med 

ytterligare bilplatser i kv. Nötknäpparen. 

12 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Alternativ med arena i kv. Nätet och simhall i kv. Nötknäpparen 

eller omvänt med arena i kv. Nötknäpparen och simhall i kv. Nätet. 








Mobacksgatan 

Gränsgatan 

Nordwallsgtan 

Kommentarerna under rubriken ”Alternativ med arena och simhall i kv. 

Nätet” gäller i stort även för detta alternativ. 

Biltrafik 

En anslutning bör om möjligt skapas mot Nordwallsgatan. Alternativt kan 

hela Västra Storgatan förlängas fram till Nordwallsgatan. 

13 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Kv. Nötknäpparen och kv. Nätet används för en av etableringarna på i ena eller 

andra platsen. 

Gång och cykeltrafik 

Utmed Nordwallsgatan bör separat cykelbana byggas i detta alternativ 


Arena i kv Nötknäpparen kan innebära begränsat utrymme för angöring 

med större transporter vid evenemang. 


Större delen av parkeringsbehovet får även i detta alternativ tillgodoses i 

kv Nätet för båda verksamheterna. 

14 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Alternativ med arena i kv. Nätet och simhall i Härdverkstaden 








Mobacksgatan 

Gränsgatan 

Kommentarerna under rubriken ”2 Alternativ med arena och simhall i kv. 


Simhall intill ån ger stora möjligheter för en effektfull utformning och 

koppling till den yttre miljön. 

Förslag med arenan i kv. Nätet och simhall i Härdverkstaden 

15 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Billtrafik 

Tillgängligheten till arenan i kv Nätet är mycket väl tillgodosedd. 

Trafik till simhallen, för den som behöver skjutsas, barn, 

funktionshindrade och äldre blir med detta läge en belastning i området. 

Tillgängligheten för biltrafik är i detta läge begränsad. 


Simhall intill ”Nya Munktellsbron” innebär att tillgängligheten blir mycket 

god de fotgängare och cyklister som kommer från söder. 


För arena i kv. Nätet finns mycket goda möjligheter för transporter att 

angöra. 

Simhallen i Härdverkstaden medför begränsat utrymme för större fordon 

att manövrera på eller så inkräktar man på friytorna framför 

Munktellarenan. 




16 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Alternativ med arena i Härdverkstaden och simhall i Nätet 

Kommentarer under - 4 Alternativ med simhall i härdverkstaden och 

arena i kv. Nätet gäller i huvudsak även i detta alternativ. 

Biltrafik 

Trafik till härdverkstan för den som behöver skjutsas, barn, 




Servering/restaurang beräknas finnas i arenan vilket innebär att 

leveranser troligen kommer att ske dagligen. Utrymme saknas för större 

fordon att vända på eller så inkräktar de på friytorna framför 

Munktellarenan. Uppställningsytor saknas också för transportfordon 

(långtradare med släp) som ofta används av artister vid evenemang i 

arenan. 

Alternativ med arena i kv. Nötknäpparen och simhall i härdverkstaden 




minst vid evenemang medför buller och avgaser för bostadskvarteren 

utmed Västra Storgatan och Strandgatan. 



Nordwallsgatan 

Kommentarerna under rubriken ”2 Alternativ med arena och simhall i kv. 


Biltrafik 

En anslutning bör om möjligt skapas mot Nordwallsgatan. Alternativt kan 

hela Västra storgatan förlängas fram till Nordwallsgatan. 

17 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Simhall i härdverkstaden och arena i kv. Nötknäpparen 

Med Munktellsgatan öppen mot Torshällavägen finns risk för ökad 

genomfartstrafik via Mobacksgatan och Gränsgatan mot Västergatan 

vilket kan medföra störning på befintliga bostäder och för planerade 

bostäder i kv. Nätet. 

Trafik till simhallen, för den som behöver skjutsas, barn, 




Simhall intill ”Nya Munktellsbron” innebär att tillgängligheten blir mycket 

god för de fotgängare och cyklister som kommer från söder. 


Simhallen i Härdverkstaden medför begränsat utrymme för större fordon 

att manövrera på eller så inkräktar man på friytorna framför 

Munktellarenan. 




18 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Alternativ med arena i Härdverkstaden och simhall i kv. 


Kommentarer under 6, alternativ med arena i kv. Nötknäpparen och 

simhall i härdverkstaden, gäller i huvudsak även i detta alternativ. 

Biltrafik 

Trafik till Härdverkstaden för den som behöver skjutsas, barn, 




Servering/restaurang beräknas finnas i arenan vilket innebär att 

leveranser troligen kommer att ske dagligen. Utrymme saknas för större 

fordon att vända på eller så inkräktar de på friytorna framför 

Munktellarenan. Uppställningsytor saknas också för transportfordon 

(långtradare med släp) som ofta används av artister vid evenemang i 

arenan. 

19 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Alternativ med Arenan i kvarteret Vapnet och badhuset på norra 

sidan ån. 

Föreslaget läge är centralt i staden och nära den gamla sporthallen och 

gamla badhuset. Entré kan anordnas mot Kungsgatan och Rothoffsvägen. 

Läget gör det lätt att lokalisera och hitta till Arenan. Platsen ligger i 

stadsdelen Väster i gränsen mot centrum. Väster är ett 

omvandligsområde där gamla industrikvarter planeras för bostäder och 

mindre verksamheter. 

Sydväst om det föreslagna läget finns bostadskvarteren Venus. Nordväst 

om föreslaget läge finns planer som medger ytterligare kvarter med 

bostadsbebyggelse (nuvarande gatukontorets område Nedre Hamn). 

Arenan placerad i kvarteret Vapnet. Pilarna beskriver logiska tillfarter med bil. 

20 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Biltrafik 

Bilburna besökare och aktiva når arenan via centrumgatorna. Området 

nås från E20 i norr via Västergatan vidare via Hamngatan-Tullgatan- 

Kungsgatan och från öster via Kungsgatan. Från söder är Västeråsvägen- 

Tullgatan tillfart och från öster är centrumringen via Hamngatan på norra 

sidan centrum eller Västermarksgatan på södra sidan naturliga 

angöringsstråk. Idag är samtliga dessa gator hårt belastade med tät trafik 

och köbildning förekommer vid högtrafik. 

Omvandlingen av Väster kommer troligen på sikt att medföra att 

Kungsgatan väster om Tullgatan ges annan funktion och 

genomfartstrafiken lyfts över till mer trafiktåligt stråk. 

Kollektivtrafik 

Busslinjer med tät turtrafik saknas på Kungsgatan och Tullgatan. Till tåg 

och buss vid resecentrum är det ca 600 m. Flera busslinjer trafikerar 

Drottninggatan ca 300 m öster ut. 

Föreslagna platsen för Arenan inrymmer idag parkeringsplatser för 

verksamma i kvarteret Vapnet där Trafikverket m.fl. är inrymt och kv. 

Vägbrytaren där bl.a. FortF finns. Krav på ersättningsplatser för större 

delen av bilplatserna kommer sannolikt att begäras. 

Gång- och cykeltrafik 

Gång- och cykeltrafikanter får med Arenan i kvarteret Vapnet goda 

möjligheter att på ett säkert sätt ta sig till och från platsen via befintliga 

gång-och cykelbanor. 

Störningsrisk 

Evenemang och konserter i Arenan kan på sikt medföra störning för 

boende i de intilliggande befintliga och i de planerade bostadskvarteren. 

Ökad belastning på centrumgatorna kan medföra ökad olycksrisk och 

begränsa framkomligheten. 

Frikostigt med angöringsplats för av och påstigande för allmänhet bör 

anordnas då parkering för besökande saknas. Angöringsplatser för 

spelarbussar och leveranstrafik bör anordnas norr om byggnaden. 

21 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

ENTREPENADFORMER 

Några av de olika entreprenadformer som finns är: 

Totalentreprenad 

Totalentreprenad ansvarar för såväl design som produktion. Totalentreprenören har 

ansvar och anlitar konsulter. Totalentreprenören utför eget arbete samt anlitar 

underentreprenörer. 

Generalentreprenad 

Beställaren genomför med hjälp av konsulter projektering och tar fram 

förfrågningshandlingar. Entreprenören kontrakteras efter dessa handlingar och utför 

det som ritats. Entreprenören anlitar underentreprenörer och leverantörer och de 

utför tillsammans det som ritats och beskrivits. 

Sedan finns det varianter av respektive entreprenadform. 

Partnering, en samarbetsform 

Samtliga entreprenadformer kan drivas som en partnering, som är en samarbetsform 

inte en entrepenadform. Målet med partnering är att fokusera på gemensamma mål 

och minska optimeringen av partsintressen. Entreprenören upphandlas i tidigt skede 

för att under projekteringsskedet kunna tillföra produktionskunskap och 

produktionsmetoder. 

22 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

23 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

24 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Jämförelse av kostnader för VVS-installationer 

Denna förstudie omfattar bedömning av skillnad för kostnad för VVS-installationer 

för olika arenaalternativ: 

- Alternativ A: 2500 sittplatser och 700 ståplatser. 

- Alternativ B: 3500 sittplatser och 700 ståplatser. 

- Alternativ C: 4000 sittplatser. 

Alternativ B och C bedöms som likvärdiga ur VVS-synpunkt varför alternativ C inte 

behandlas separat. 

Det som bedöms skilja alternativ A och B/C åt är: 

- Större ventilationsanläggning och fläktrum för alternativ B 

- Något större fjärrvärmeundercentral och rörstråk för värmeförsörjning. 

- Några fler WC-grupper för publik. 

Allt övrigt bedöms i detta skede som likvärdigt mellan alternativen. 

Bedömd merkostnad avseende VVS-installationer för alternativ B och C 

är ca 2 MSEK. 

25 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Förstudie Arena Eskilstuna- energi och VVS 

Under förstudien av lämplig lokalisering av en ny simhall och idrottsarena i Eskilstuna 

har ett antal alternativ utkristalliserat sig. De olika alternativen är kvarteret 

Nötknäpparen, Nätet, Härdverkstaden och Vapnet. Det är enbart alternativet Nätet 

som kan inhysa både simhall och idrottsarena. De övriga alternativen kan enbart 

hysa en av byggnaderna. 

Ramböll i Eskilstuna har översiktligt studerat nedanstående aspekter för de olika 

lokaliseringsalternativen: 

– Energi- och effektbehov i driftskedet. 

– Koldioxidutsläpp till följd av energianvändning i driftskedet. 

– Möjlighet till anslutning till fjärrvärmenät och fjärrkyla nät. 

– Möjlighet till anslutning till vatten- och avloppsnät. 

Slutsatsen som Ramböll drar är att alla alternativ där simhall och sporthall placeras 

separat ger samma resultat ur ovanstående perspektiv, medan alternativet med 

samlokalisering av båda verksamheterna på kvarteret Nätet har fördelar ur alla 

perspektiv. 

Energianvändning i driftskedet 

Om man förlägger simhallen och idrottshallen i en gemensam byggnad skapar man 

möjlighet att återvinna överskottsvärme. Kvarteret Nätet har här också fördelen att 

tomten är obebyggd vilket gör det enklare att skapa en energisnål energilösning för 

byggnaden. 

Utöver återvinning av överskottsvärme ger en samlokalisering minskade 

transmissionsförlusterna genom att byggnaden kan göras något mindre. Denna 

effekt är dock försumbar i sammanhanget. En annan vinst är att man kan anlägga en 

gemensam restaurang och minska energianvändningen. 

Då byggnadernas layout inte är fastställd har endast en översiktlig beräkning kunnat 

göras för energi- och effektbehovet. Resultatet nedan gäller under förutsättningen att 

byggnaderna är placerade på olika platser och värms med fjärrvärme. 

Energiåtervinning sker med hjälp av värmepumpar i avlopps- och 

avfuktningsanläggningar och värmeväxlare i ventilationsanläggningar. 

26 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Energi Simhall Idrottshall 

Fjärrvärme 2 000 000 kWh/år 1 500 000 kWh/år 

Elektricitet 1 600 000 kWh/år 700 000 kWh/år 

Kyla inget betydande kylbehov identifierat inget betydande 

kylbehov identifierat 

Maximal effekt Simhall Idrottshall 

Fjärrvärme 700 kW 500 kW 

Elektricitet 300 kW 150 kW 

Kyla inget betydande kylbehov identifierat inget betydande 

kylbehov identifierat 

Koldioxidutsläpp till följd av energianvändning i driftskedet. 

Riktlinjerna för bedömning av koldioxidutsläpp har angetts av Eskilstuna Kommun till 

Elektricitet: 400 g/kWh el 

Fjärrvärme: 10 g/kWh från Eskilstuna Energi & Miljö 

Ett frågetecken uppstår angående hur man ska se på el för drift av 

värmeåtervinningsinstallationer, vilka ger stora energibesparingar framförallt i 

simhallen. Med ovanstående riktlinjer för koldioxidutsläpp, där elanvändning orsakar 

40 gånger större koldioxidutsläpp än fjärrvärme, blir energiåtervinning med eldrift inte 

längre intressant ur ett koldioxidperspektiv. Se exempel nedan. 

Installation av till exempel en värmepump för att kunna tillvarata värmen i 

duschvatten gör det möjligt att spara fjärrvärme men det innebär också en ökad 

elanvändning. För att installationen inte ska resultera i ett ökat koldioxidutsläpp får 

den ökade elanvändningen utgöra maximalt 2,5 % av den fjärrvärmemängd som kan 

sparas. Enligt Rambölls bedömning är detta inte realistiskt då det åtgår en större 

mängd el för energiåtervinning. Trots att installationer för energiåtervinning medger 

en kraftigt minskad energianvändning bör sådana inte installeras ur ett 

koldioxidperspektiv. 

En av vinsterna ur energisynpunkt med samlokalisering är att eventuell 

överskottsvärme kan återanvändas inom byggnaden på ett enklare sätt. Denna 

fördel uteblir dock om man ska se strikt till koldioxidutsläpp eftersom 

värmeåtervinning inte bör installeras. Därför är alla alternativ A-G lika ur aspekten 

koldioxidutsläpp. 

27 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Detta visar svårigheten att bara titta på frågan ur ett perspektiv på endast 

koldioxidutsläpp. 

Att utvinna energi ur duschvatten, returluft och annat media är idag försvarbart ur ett 

ekonomiskt perspektiv. Eskilstuna Energi & Miljö har som målsättning att ändra 

fjärrvärmetaxan för att styra på ett bättre sätt mot de systemeffekterna för både 

koldioxid och ekonomi för att få ett båda frågorna belysta. 

Möjlighet till anslutning till fjärrvärmenät och fjärrkylanät 

Enligt Bo Nitzler på Eskilstuna Energi och Miljö är det möjligt att ansluta till 

fjärrvärmenätet oavsett var anläggningarna placeras. Se bilaga 1 för karta över 

fjärrvärmenätet. Anslutningsavgiften för två anslutningar är sannolikt högre än för en 

enda anslutning, men storleksordningen är okänd eftersom det är en 

förhandlingsfråga. 

Fjärrkyla finns inte framdraget på denna sida om ån så det är inget alternativ för 

någon av placeringarna. 

Möjlighet till anslutning till vatten- och avloppsnät. 

Vatten, avlopps och dagvattennät finns framdraget i närheten av alla aktuella 

fastigheter, se bilaga 2 till 4. En beräkning av anslutningsavgiften för vatten, avlopp 

och dagvatten har gjorts efter uppgifter i Eskilstuna Energi och Miljös dokument 

”Anslutningsavgifter 2011 Elnät, Fjärrvärme, VA”. För bedömning krävs uppgifter om 

tomtarea. Dessa anges nedan. 

Tomtarea: 

Nötknäpparen: 8 900 m² 

Härdverkstan: 7 270 m² 

Nätet: 16 170 m² (hela tomten 40 000 m²) 

I bedömningen av hur kostnaden för anslutning till vatten, avlopp och dagvattennätet 

har det antagits att den totala tomtytan som tas i anspråk på Nätet är lika stort som 

den sammanlagda tomtytan av Nötknäpparen och Härdverkstan. Nedan visas den 

beräknade anslutningsavgiften för de olika fastigheterna. 

Anslutningsavgift Nötknäpparen: 530 000 kr 

Anslutningsavgift Härdverkstan: 470 000 kr 

Anslutningsavgift Nätet: 800 000 kr. 

Den lägsta totala anslutningsavgiften får man om man bygger på Nätet eftersom den 

endast behöver göras en anslutning och inte två. Skillnaden är cirka 200 000 kr. 

28 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Det kan bli aktuellt att pumpa avloppsvattnet för att överföra det till det kommunala 

avloppsnätet. Det beror på hur byggnaderna är utformade och vilken höjd det 

befintliga avloppsnätet ligger på. Om man antar att avloppsvatten måste pumpas 

oavsett placering blir kostnaden cirka dubbelt så stor för alternativ B-G; två 

byggnader jämfört med alternativ A; en gemensam byggnad eftersom det krävs två 

pumpgropar istället för en. Kostnaden per pumpgrop är cirka 250 000 kr. 

För att ansluta en restaurang/café till avloppsnätet krävs fettavskiljare. Om 

verksamheterna delar på ett kök krävs enbart en fettavskiljare. Kostnaden per 

fettavskiljare är cirka 300 000 kr. Kostnaden för installationerna VVS-installationerna 

i restaurangköket är cirka 1 000 000 kr. För ett café är det cirka 300 000 kr. Genom 

att verksamheterna delar kök sparar man alltså 300 000 kr på VVS-installationerna. 

29 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Miljöinventering/saneringskostnader 

Nätet 

Fastigheten har undersökts i omgångar och påvisat förhöjda halter av i 

första hand tungmetaller och PAH:er men även i viss mån olja. 

Kostnadsbedömningarna är gjorda utifrån följande antaganden: 

Klassningen som är gjord med ett prov per enhetsvolym om 450 m 3 

anses representativt, se kommentarer nedan. 

För markanvändning motsvarande multiarena har ett saneringsdjup 

till 1 m antagits. 

Vid återanvändning av massor har antagits att dessa kan nyttjas 

som täckmassor på deponi. Vid återanvändning på annan plats har 

antagits en omklassning av aktuella massor i volymer om 50 m 3 , 

detta baserat på erfarenhet från tidigare myndighetspraxis. 

Vid fallet återanvändning har ett anläggningsdjup på 1 m har 

antagits. 

Bedömd kostnad för sanering, transport, återfyllning samt upprättande av 

anmälan och miljökontroll: 

10 500 000 – 12 200 000 SEK 

Skillnaderna i kostnad härrörs från oklarheter om provtagningsresultaten i 

två volymer i vilket dessa är medtagna i den första beräkningen och 

borttagna i den andra. 

Vid kostnadsbedömningen har endast tillkommande kostnader för 

behandling av det förorenade materialet tagits med. Således ingår inte 

direkta exploateringskostnader som den planerade byggnation av 

fastigheten innebär. 

Kostnaden för omklassning av massor, samtliga massor klassade < MKM i 

WSP rapport, vid återanvändning på annan plats är uppskattad till: 

700 000 SEK 

En stor del av denna kostnad hänförs till analyskostnader som 

provtagning i mindre volymer innebär, vilket är en förutsättning för 

återanvändning på annan plats. 

30 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

En riskbedömning är utförd som baseras på kriterierna definierat i 

scenariot motsvarande Känslig Markanvändning. Dock anses kriterierna 

för scenariot motsvarande Mindre Känslig Markanvändning bättre 

motsvara planerad verksamhet i form av en multiarena speciellt med 

avseende på exponeringstid. Likaså bör även skyddsnivåer på respektive 

djup beaktas då skydd motsvarande Känslig Markanvändning ibland inte 

kan anses vara motiverat på djupt liggande jord. Det rekommenderas att 

en riskbedömning utförs utifrån dessa betingelser och som kan innebära 

att mindre mängd massor måste grävas bort. Uppskattad kostnad för en 

fördjupad riskbedömning: 

14 000 SEK 

I utredningen som resulterat i klassificering av jordmassor har ett prov 

uttagit per 450 m 3 jord. Ramböll har inte fått klarhet i hur man kommit 

framtill denna provtäthet och några dubbelprover för att kontrollera varje 

volyms homogenitet verkar inte vara uttagna. Generellt kan sägas att ett 

prov för klassificering av en sådan stor massa är något litet mot bakgrund 

av att det rör sig om heterogena fyllnadsmassor med en hel del så kallade 

extrempunkter. Vid allt för stora klassningsvolymer riskerar rena massor 

att klassas som förhöjda och i behov av åtgärder och vice versa. Det 

rekommenderas där för att ytterligare provtagning sker i området som är 

aktuellt för exploatering av multiarena. Bedömd kostnad för ytterligare 

utredning: 

70 000 SEK 

31 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 


De 2 tidigare undersökningarna har påvisat en oljeförorening som måste 

saneras inför en eventuell exploatering. Bedömd kostnad för sanering 

samt återfyllning: 

270 000 SEK 

Dock anses underlaget vara otillräckligt för att göra en helhetsbedömning 

av efterbehandlingsbehovet på fastigheten. Fortsatta utredningar som 

inkluderar ytterligare provtagningar i mark, konstruktionsmaterial samt 

jord under byggnader vilket inte tidigare genomförts. Bedömd kostnad för 

ytterligare utredningar: 

95 000 SEK 

Resultaten kommer att ligga till grund för de fortsatta bedömningarna. 

Dock kan föroreningar i viss grad förväntas, baserat på redan utförd 

undersökning samt platsens historik, varpå en fördjupad riskbedömning 

med framtagande av platsspecifika riktvärden rekommenderas innan 

exploatering. Bedömd kostnad för fördjupad riskbedömning och 

inventering: 

42 000 SEK 

32 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 


Tidigare undersökningar har påvisat föroreningar, i huvudsak 

tungmetaller, i mark samt oljeföroreningar i konstruktionsmaterial. Vidare 

har påvisbara halter olja påträffats i grundvattnet. Inga åtgärder har 

vidtagits avseende markföroreningarna då dess halter inte bedömdes 

överstiga tidigare åtgärdsmål för nuvarande markanvändning. 

Konstruktionsmaterialet har delvis åtgärdats genom ångtryckstvätt och 

fräsning av det översta betongskiktet (20mm). Vidare har vattenlås och 

avloppsledningar har högtrycksspolats. Fräsningen avbröts när armering 

frilagts. Kvarvarande oljeförorening i betongen har följts upp genom bl.a 

luftmätningar och riskbedömningar som utvisat att de ej utgör någon risk 

för människors hälsa eller miljön så länge lokalanvändningen förblir 

densamma. 

Vid en eventuell exploatering av Härdverkstaden för sportarenaaktiviteter 

kommer nuvarande byggnad att rivas. Krav kommer då att ställas på 

sortering av kvarvarande oljeskadad betong. Kostnaden för bilning och 

omhändertagande av oljeskadad betong har uppskattats till: 

145 000 SEK 

Vid rivning rekommenderas även att en inventering av miljöfarligt 

byggnadsmaterial genomförs. Bedömd kostnad för inventering: 

25 000 SEK 

Vid byggnation av ny arena har antagits att en yta av totalt 8 000 m 2 

behövs grävas ur 1 m vid anläggningsskedet. De förorenade massorna 

måste då omhändertas och kostnaden för deponering och transport av 

sedda massor har uppskattats till: 

4 700 000 SEK 

Ovanstående summa är framräknad genom antaganden baserade på 

tidigare provtagningsresultat. Det har antagits att ca 80 % av de massor 

som grävs upp måste omhändertas på deponi d.v.s massor klassade som 

> FA (Farligt Avfall) och massor klassade som FA-MKM (Halter 

motsvarande Mindre Känslig Markanvändning). Detta är en mycket grov 

33 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

uppskattning och det har vidare antagits att massor < MKM kan 

återanvändas på annan plats. 

Vid ett schaktningsarbete med denna omfattning i förorenade massor 

erfordras miljökontroll som bl.a innefattar kompletterande analyser. 

Bedömd kostnad för miljökontroll 

100 000 SEK 

Ett eventuellt anläggande av simhall med tillhörande bassäng på platsen 

genererar ett större schaktdjup än 1 m, vilket i sin tur kan resultera i 

omhändertagande av framträngande grundvatten som tidigare visats vara 

påverkad av olja. Förnyad grundvattenprovtagning i befintliga rör 

rekommenderas därför. Bedömd kostnad för grundvattenprovtagning: 

15 000 SEK 

Total bedömd kostnad som föroreningssituationen vid Härdverkstaden 

medför är: 

5 000 000 SEK 

34 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Vapnet 

Ramböll Sverige AB har tagit del av den utredning som är gjord på 

Vulkanen 3 som består i fyra borrpunkter placerad i fastighetens norra 

del. Resultaten visar på förhöjda halter tungmetaller och PAH:er som 

förekommer i fyllningsmaterialet. Resultaten pekar på viss heterogenitet, 

som är vanligt förekommande i fyllning, med så kallad diffus påverkan 

blandat med del högra halter, i detta fall främst bly. Ramböll delar 

uppfattningen att med nuvarande markanvändning anses inga 

saneringsåtgärder nödvändiga och säkerligen finns en hel del att göra vid 

förändrad markanvändning, såsom fördjupad riskbedömning, 

återanvändning av massor etc, som syftar till att minimera mängden 

massor som måste deponeras och därmed kostnaderna. Dock måste i 

första hand ett bättre underlag tas fram för hur föroreningssituationen ser 

ut i dag tas fram. Endast fyra punkter placerade i en del av fastigheten är 

inte tillräckligt för att förutspå framtida saneringskostnader. En utökad 

undersökning som täcker hela området och med en tätare 

provtagningsfrekvens rekommenderas därför i ett första skede. Bedömd 

kostnad för detta: 

110 000 SEK 

35 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

Referenser (för miljöinventering) 

1.Analysrapporter, J & W, 1998-02-03 

2.Kv Nätet Eskilstuna, Översiktlig miljöteknisk markundersökning, J & W 

Energi och miljö, 1999-10-22 

3.Kv Nätet Eskilstuna, Detaljerad miljöteknisk markundersökning, WSP 

Environmental, 2003-06-27 

4.Kv Nätet Eskilstuna, Förslag till åtgärdsförberedande miljöteknisk utredning, 

WSP Environmetal, 2005-11-21 

5.Nätet 4 och 5, Eskilstuna kommun, Kompletterande miljöteknisk 

markprovtagning, WSP Environmental, 2011-07-08 

6.Kv Nötknäpparen 27-Översiktlig markmiljöundersökning, Structor 

Miljöteknik AB, 2009-11-27 

7.Kv Nötknäpparen 27-Kompletterande undersökning av oljeförorening, 

Structor Miljöteknik AB, 2010-04-12 

8.Miljögeoteknisk markundersökning vid Volvo Construction Equipments 

härdverk på Munktells industriområde i Eskilstuna, Beblanc Miljöteknik AB, 

2001-01-30 

9.Munktellstaden, Eskilstuna-Platsspecifika riktvärden, Structor Miljöteknik 

AB, 2002-06-04 

10. Anmälan om efterbehandling av lämnad industrilokal i Munktellsområdet, 

Kv Nithammaren, Centrala hallen, Volvo Construction Equipment AB, 

2003-02-21 

11. PM-Utförd Oljesanering-Utvärdering av utförd oljesanering av betonggolv, 

SWECO VIAK AB, 2003-06-13 

12. Munktellstaden, Eskilstuna-Förslag till platsspecifika riktvärden och 

åtgärdsmål för organiska ämnen i mark, Structor Miljöteknik AB, 2003-11- 

13 

13. Munktellstaden, Härdverket-PM-Riskbedömning avseende oljekolväten i 

betonggolv, Structor Miljöteknik AB, 2006-12-19 

14. Volvo, Härdverket_ Provtagning, kontroller och sanering i samband med 

utflyttning från härdverket, Kv Nithammaren 4, Eskilstuna, SWECO VIAK 

AB, 2007-03-02 

15. SBT, PM-luftprovtagning, Structor Miljöteknik AB, 2007-03-12 

16. Munktellstaden, Härdverket, PM-Kompletterande undersökning samt 

kommentarer till utförd sanering av byggnad, Structor Miljöteknik AB, 

2007-03-13 

17. PM-kompletterande markprovtagning, Nithammaren 4, Munktellsområdet, 

Eskilstuna, SWECO VIAK AB, 2008-09-08 

18.Kv Vapnet, skilstuna, Översiktlig miljöteknisk markundersökning, 

Sweco VBB, 2005-02-03 

36 av 37


SLUTRAPPORT 


Unr 61511145326 

37 av 37



2011-09-22 

Bilaga B - Omvärldsbevakning 

De senaste åren har det byggts en rad arenor och andra publika anläggningar av olika slag i Sverige. 

Under arbetet med den fördjupade förstudien har studiebesök gjorts vid Lunds och Kristianstads 

arenor, vilka båda har handboll som huvudanvändare. Som intressant exempel av nyanlagda 

simanläggningar har Borås simarena valts. 

Borås simarena 

Borås simarena erbjuder alla gott om utrymme för motionssimning, simträning och andra simsporter 

såsom vattenpolo och konstsim. Badet består av följande delar och funktioner: 

En motions-, tränings- och tävlingsbassäng 

• 50 m lång 

• 25 m bred 

• 2 m djup på 84 % av bassängen 

• övrig del ca 1,20 m djup 

En undervisningsbassäng 

6 m bred 16,6 m lång 

0,8 m djup 

Övrigt 

Läktare för 250 besökare 

Stora fönster 

Våt- och ångbastu i omklädningsrummen 

Fräsch och rymlig entré 

Cafeteria med soldäck 

Utrymme för landträning, uppvärmning och stretching 

Simklubben Elfsborg bedriver en av de största ungdomsverksamheterna i Borås Stad, och under 

många år har de drivit frågan om att Borås Stad bör kunna erbjuda en ordentlig simanläggning som är 

anpassad för motionärer, simträning, friskvård och simtävlingar. 

Det har de senaste åren förts fram ett antal olika alternativ på var och hur en simarena skulle kunna 

byggas, allt ifrån att ta utrymme från Stadsparksbadet till att bygga tak över Alidebergsbadet. Inget av 

förslagen har dock haft sådan budget att det varit genomförbart. Men tack vare den s.k. Boråsmodellen 

och den lediga tomtmark intill utomhusbadet tog kommunfullmäktige i september 2008 beslut 

om att bygga Borås Simarena. 

En motsvarande anläggning av detta slag, som byggs på traditionella kommunala sätt, beräknas kosta 

över 100 miljoner kronor. Borås Simarena hade en budget på ca 56 miljoner. 

Med Borås Simarena ges Borås möjlighet att arrangera större tävlingar inom simidrotten. 

Projektet Borås simarena utmärker sig genom att ha färdigställts till låga kostnader, ändå med god 

kvalitet. Dessutom i rätt tid, till World Masters-tävlingarna i början av augusti. 

- Alla sa att det inte går att bygga så här billigt. Ändå gjorde vi det - och med god kvalitet, poängterar 

Ulrik Nilsson. 

Källa: www.boras.se



2011-09-22 

Kristianstad arena 

Värd: Anders Magnusson Kristianstads kommun, KLK, projektledare från förprojektering till 

invigning av arena. 

Kristianstad har 79 000 invånare fördelade på ett antal tätorter, tätorten Kristianstad har bara 

33 000 invånare. 

• 2003 inleddes arbetet med utredning om ny evenemangsarena. 

• December 2005 gavs Fullmäktigeuppdrag till kultur- och fritidsnämnden om arena. 

• Augusti 2006 genomfördes studieresa till en rad danska arenor. 

• Jan 2007 KF-beslut om arena och idrottsområde 

• Jan-nov 2007 förprojektering, workshops, boendegrupp, planprogram. 

• Nov 2007 KF-beslut om utformning och kostnadsram 

• Feb 2008 Utställning detaljplaneförslag 

• Maj 2008 KF antog detaljplan 

• September 2008 upphandling startades, klar 23 december. 

• Byggstart 2009 februari 

• 15 oktober 2010 invigning 

Utgångspunkter 

• Brist på träningstider för idrottsföreningar 

• Kristianstad får inte längre några landslagsmatcher eller större evenemang pga. 

idrottshallen från 1964 inte uppfyller förbundens eller mediernas krav. 

• Kristianstad behöver en anläggning för både elit- och breddidrott. 

• Elittävlingar skapar uppmärksamhet och intresse för idrotten 

• Arrangemang av stora matcher ger föreningar inkomster till ungdomsverksamheten. 

• Kristianstad saknar scen för stora konserter och evenemang. Publiken finns, men 

utrymmet saknas som kan ställas i ordning utifrån artisternas krav. 

Placering – tillgängligt och centralt 

Flera placeringar diskuterades under utredningstiden. Arkitektskisser gjordes för tre alternativ. 

Valet på området vid idrottshallen gjordes av flera skäl. 

• Enkelt och tryggt att nå med buss, tåg, bil, cykel och till fots. 

• Skolor i centrum behöver idrottslokaler 

• Koppling till idrottshallen och mässhallen Yllan ger samordningsvinster och möjliggör 

stora cuper och mässor. 

• Upprustning av Söder sker parallellt, centrumnära parkeringar tillförs handelsstaden. 

• Turismen och besöksnäringen förstärks av arena centralt. 

Anläggningen rymmer 4 500 sittplatser vid match, 5 000 vid konserter. 

Entreprenadform partnering, d.v.s. löpande räkning med insyn. Engagerad projektledare hos 

beställare, P-O Persson vid kommunala fastighetsbolaget där dotterbolaget Specialfastigheter 

bildades för arenan. Takbelopp 310 mkr i entreprenad, slutsumma 276 mkr. Då 

kostnadsbesparingar visade sig vara möjliga höjdes kvaliteten av innergolvet, slipad betong till 

marmor. Den lägre investeringen förklaras av lägre kostnadsläge vid upphandling än vid kalkyl, 

engagerad kommunal projektledare med rätt beslut i tid, projektering i 3D – har löst problem i 

tid. 

Kommunen blockhyr, varefter kultur- och fritid hyr för idrottsbehov. 

Arenabolag ägs av stiftelse bestående av Region Kristianstad, lokaltidningen, 

handelsföreningen, kommunen, bostadsbolaget, m.fl. Arenabolaget har evenemangsavtal, 

levererar mat, säljer reklam utanför själva arenarummet. I arenarummet har idrottsföreningarna



rätt att sätta upp reklam vid matcher. 

2011-09-22 

Kapacitet insläpp 9 000 pers/timme. Dörrar istället för vändkors för personligare möte. 

Handbollspublik ca 2 200 i snitt. 10 000 kr i matchhyra. 120 kr biljett. 4 700 pers max vid 

match. 

Restaurang kapacitet 160 pers, kök nedervåning, mottagningskök upptill vid VIP-servering med 

168 platser. 

Arenan är hopbyggd med gamla Sporthallen med två fullstora planer. Arenan har en matcharena 

med 4 500 sittplatser i teleskopläktare, indragna läktare ger plats för två fullstora träningsplaner. 

Bestämt sig för teleskopläktare direkt, aldrig jämfört skillnaden fasta läktare. 5 000 i publik 

möjliga vid scenevenemang. 900 p-platser i anslutning till arenaområdet, varav 600 inte 

färdigställda än och de kommer att ligga en promenad ifrån. Ökat personalstyrkan i 

Sporthallen/arena med 4 anställda. Städbolag tas in efter match. 

Dubbelreglat sportgolv, mycket nöjda med valet. Inga mobila basketkorgar inköpta (0,5 mkr/st), 

andra basketkorgar inte nog bra eller säkra, då basketlaget inte spelar i arenan (för låg serie). 

Många linjer i hallen, används för skolidrott. 

Delad mediakub bra val för hall som ska kunna delas. Videokamera kan kopplas till kuben. 

Ljudanläggning Bose, gott omdöme, särskild upphandling av kommunen. Mässa dimensionerat 

förstärkning av golv, klarar bil. Gummikudde på betong. 

Förvaringsutrymmen under hela ena långsidan, golvmaterial, skyltar m.m. Kanslilokaler under 

andra långsidan. LAN teleskopläktare, 4 stolar per sektion, reses manuellt av vaktmästare. 

Måste lägga träskivor under läktarna för att skydda matchgolvet, vore värt slippa det arbetet. 

Stoppade stolar, sits fälls upp. Rullstolsplatser med ledsagarplatser bakom (utan sikt). 

Inga ståplatser för match, alla ska sitta bra, se bra och höra bra! Provat ståplats vid konsert, 

kört halvhall med 2000 i publik för Lundell som önskade en mindre lokal. Konserthuset tar 420, 

så ”halvstora” lokaler saknas. 

Utformning av VIP-utrymmen har skett i samverkan med Näringslivsavdelningens nätverk, 

vilket dimensionerat antal och storlek på loger. Arenabolag är skyldiga att hålla restaurang 

öppen för 80 % av evenemangen, för hårt krav sett till ekonomi, ska omförhandlas. 

TV-folk kom in för sent, fått bygga om för att fixa dåliga vinklar och sänka plattformen. 

Kabeldragning för TV är viktig för att TV ska komma. Strävat efter att få TV nöjda, vilket de 

lyckats med. Konkurrerar även om konserter med användarvänlighet, hiss hela vägen, catwalks 

i taket, hänger rockkonsert i tak, mycket viktigt säkerhet takarbete, vajersystem! Radiohytter 

reducerats efter invigning till en enda, ändå aldrig använts. Webb-tv möjligheter finns. 

16-17 grader varmt i hallen, vid värmebölja körs ventilation på max, ej kylning förutom i VIPrestaurang 

och loger. Värms med fjärrvärme, golvvärme 5 m in entréer och omklädningsrum, 

och några radiatorer i arenan. 

Kan mörklägga anläggningen. Sektionera av översta hyllan med rullgardiner till 2000 sittplatser. 

Årskort handboll ostrukturerat sålda, även överhylla, måste ändras. 

Sämst: TV-balkong för hög. Borde ha brandskyddsmålat mer av taket, måste komplettera nu. Få 

in alla delar i samma entreprenad, dyrt tillägg. 

Bra: NCC pressat priser med stål från Kina och golvplattor från Dubai.



2011-09-22 

Inlastning bakom sceningång, två stora portar. Vändradie lastgård 25 m. 2 OB-buss-platser. 

Förberett för nattlig ankomst, koder automatgrindöppning. Inlastning hand-truck istället för 

lastgrop. Både heldigitala ledningar och kopparledningar för olika tidsålder av arrangemang. 

Yttervägg betongelement. Nöjda med materialval, enkla målade väggar (LUGI-röda detaljer…) 

Riksgymnasium för handikappade, allt extra rullstolsanpassat. 

2 tvättstugor, ena handbollsklubbens, automatdoserade 3 maskiner, torktumlare. Andra 

tvättstugan invid mötesrum för idrottsföräldrar. 

Avfallskvarn eftermonterad, saknas rör direkt från köket. Joniseringsanläggning istället för kylt 

soprum, billigare. 

4 konferensrum, 12, 20, 33 respektive 40 platser vardera i VIP-våning. Arenabolag hyr hela 

VIP-våningen, säljer vidare med mat mm. Stolar överst läktare för VIP med bättre stoppning. 

Måste köpa sittplatsbiljett till logen för att se matchen. 

En innebandysarg i arenan, en i Sporthallen, oanvända sen laget åkt ur serien. 

Instruktion i huspärm för roddarna har WSP upprättat, men för dålig enligt roddarna. 

Viktigt kunna flödena i konsertuppbyggnad. Fått skylta om t ex för att få publikflödena att 

fungera. Haft vaktmästarna engagerade i lås och dörrsystem, mycket bra, vilka 

tillgångsgrupperna är etc. Ljudslingor till externa förstärkare missats, måste köpas in separat 

efteråt. 

Kristianstadsbladet mycket kritiska till arenaprojektet, drivit fråga om folkomröstning mot. 

Rubrik vid invigning: ” Klart i tid, billigare än budget” 

22 mkr i driftskostnad, sänkt jmf kalkyl tack vare minskad investering. Kommunfinansierat 

genom lån, lånar billigast. 

Räknar med 10-12 evenemang förutom idrott/handboll per år. 

Lund, Färs och Frosta Sparbank arena 

Värd: arenachef Benny Nilsson, f.d. idrottschef Lunds kommun, projektledare från beslut om 

byggnation till invigning. 

Lund har 110 000 invånare, 4 elithandbollslag, starkt näringsliv. 

Gamla Sporthallen byggd 1941. Entreprenören Paulsson kom 2006 med 30 mkr till kommunen 

och viljan att bygga en ny Sporthall. Då var prioriteringen 1 ny ishall, 2 ny sporthall, 3 nytt 

bad. Kommunen frågade om Paulsson inte istället ville bygga en konferensanläggning, men det 

var han inte intresserad av, så arenaprojektet forcerades medan ishallen dämpades något. 

Byggstart april 2007, invigning september 2008. 

Detaljplan ändrades och antogs efteråt. Paulsson ska bygga bostäder invid arenan. 

Inom området finns flera sportanläggningar: 275 mkr utbyggnad badhus. 260 mkr 

fotbollsstadium. Gamla Sporthallen invid, är nu C-hall till arenaanläggningen. 

Investering arena 150 mkr inkl huvudarena och B-hall. 2 400 sittande, publikrekord 3 300 

match, varav 900 stående. Vid konsert 3 000, hälften golv, hälften läktare. Fasta läktare i 

huvudarenan, liten högläktare B-hall 150-200. Första raden huvudarena på matchgolvet, inga 

räcken. Entreprenör MVB, nöjda. Det höga tempot vållade en del problem, t ex samråd 

idrottsföreningar. Arkitekt Mårten Belin. Studieresa med klubbar, arkitekt, Paulsson,



2011-09-22 

projektledaren, politiker till andra arenor med detaljerade diskussioner om kravspecifikationer 

gav arkitekten en god behovsbild att utgå ifrån vid rivstarten. Besökte arenor i Danmark och 

Tyskland. 

Arenan handlades upp som en totalentreprenad, blev en del diskussioner om kvalitetsnivå 

främst golv och stolar i läktare. Varuhissar i hela anläggningen, är för långsamma för 

persontransport, ska bytas ut. 

Kommunala fastighetsbolaget hade projektledare för byggnationen, ansvarade för 

förfrågningsunderlag. 

Första frågan att ta ställning till är vad ska man ha arenan till? 

Fastighetsbolaget för arenan ägs av en stiftelse för arenans första fem år, platser i styrelsen i 

förhållande till aktiekapital, d.v.s. kommunen 3 och Paulsson 2. 110 mkr kn, 45 mkr Paulsson. 

Efter 5 år helägd kommunal stiftelse. 

Stiftelsens syften är barn- och ungdomsidrott, elitidrott handboll, mässor, konserter och 

kongresser. 

Driftskostnad 14 mkr täcks av 5 mkr i kommunalt driftbidrag, 2 mkr i hyresrabatt av 

fastighetsbolag tack vare de 45 mkr i privat investering. 7 mkr intäkt av företagsevenemang. 

Personal består av arenachef, driftchef, reception samt event och sälj, 4 heltid + 2 deltider 

vakmästare. Delar vaktmästare med ishall vägg i vägg. Samhall städar. 7-8 musikevenemang ca 

per år, vinst ca 50 000 kr/st. Hård regional konkurrens Halmstad, Kristianstad, Malmö. Julshow 

bästa intäkter. 

150 kr/tim hallhyra klubbar. 12 000 kr/match herrar, 6 000 kr/dammatch. 1 000 kr/m2, år 

kanslilokaler. Publik Lugi snitt 1 600-1 700, 100 kr sittplats, 80 kr ståplats. 

Klubbarna tar reklamintäkter vid match och skyltar ner efteråt. 

Viktigt att huvudarenan är ren för att företag ska vilja hyra lokalen. Alfa Lavals bolagsstämma 

är återkommande stora evenemang. 

Friskolor hyr B-hallen dagtid. 800 kr/tim, totalt 1 mkr/år. Ingen skolidrott i huvudarena, enbart 

handbollslinjer. Skulle vara för mycket konflikter med företagsevenemang som är prioriterade 

för intäkternas skull. Vid andra idrotters landskamper har linjer tejpats dit, alt eget golv läggs ut. 

Lund arrangerar Europas största handbollsturnering inomhus. 

Restaurang utlejd till firma, exklusivitet mat och dryck. Café, två kiosker, servering, 1 

cateringkök, 1 tillagningskök för 250 gäster. Stora evenemang, ca 900 pers, tar in mat, görs 

bättre i större kök. 

Inom Lunds kommun finns totalt 21 fullstora hallar, så målet med arenan var inte fler 

träningshallar utan huvudarena. Fasta läktare, något annat studerades inte, komfort viktigast, 

stoppade stolar lika Kristianstad, fälls upp, Adecco. Teleskopläktare att vika in för scen längs 

ena kortsidan. B-hall byggdes efteråt för biutrymmen, viktiga vid event, catering, konserter men 

även uppvärmning, skolidrott. LUGIs handbollsjuniorer tränade där vid vårt besök. De saknade 

ett gym i arenan. 

När bygget skulle reduceras ströks garderober och förråd, vilket saknas nu, ska försöka bygga 

ut/om. 1600 stolar att ställa på golvet tar plats.



2011-09-22 

Två typer av skyddsmatta för golvet, filt till gala. Terraflex golv, bästa handbollsgolvet. 

Slitstarkt, ingen skyddsmatta för mässa. Dimensionerat för bil. 

Akustik av göteborgskonsult, körfestival funkar, men inte oförstärkt musik. 

Elen viktig utforma rätt, fått bygga om, konsertarrangörer inte nöjda. Viktigt få tidig kontakt 

med praktiska teknikerna, riggarna, roddarna, inte management arrangörsbolag. 

Teknikkonsulter kan inte dessa frågor. På samma sätt gäller det att få in kunskap från kockar för 

restaurangen. Kök dyrt, gjort 1 mkr ombyggnad redan. 

Viktigt fatta flödena logistiken av cateringmat, konsertpublik, matchpublik. 

En loge är hyrd av sportresefirma som försäljningslokal. 

Ingen mediakub, istället två vita dukar att dra ner vid match och projicera reklam på. Tycker 

arenan är för liten volym för att tåla mediakub estetiskt. Jumbotron funkar dåligt som matchklocka, 

behövs flera i så fall för att kunna stöda spelet i slutminutrarna. 

Taklast för evenemang, måste förstärka fler balkar än de över scen för bokad show till nästa 

vinter. Fjärrvärme. 

1000 p-platser nu, minskar till 700 när bostäder byggs. 

Plats för 1 stor TV-buss, teknikutveckling minskar behovet av inkörd teknik. Färdiga kameror 

sätts in i arenan. 

Svåraste arrangemangen är företagsevenemang med seminarium eftermiddag, 3-rätters, dans 

och musik. 

Har ingen VIP-restaurang. Loger hyrs på 3-årskontrakt för 125-225 tkr/år. Får in 10 mkr/10 år 

för arenanamnen. Täcker inventarier teknik, avskrivningstid 3 år. 

Arenachefen är anställd av arenabolag, var på plats under byggnationen för att vara en 

tydlig mottagare/kravställare för anläggningen. Satt i byggbaracken med NCCs platschef. 

Kommundirektör, arenachef och fastighetsdirektör handlade upp entreprenad. Formen för 

driften ansågs vara för tungrodd över politisk nämnd, därför bildades arenabolag. 

Slutsats 

Arenabesöken var båda mycket givande och intressanta. Båda anläggningarna var nya och för 

handboll, men av två olika storlekar och delvis olika syften. Lund med 2400 sittande och max 

900 stående för match, Kristianstad 4700 sittande vid match, inga stående vid match. Lund för 

match och företagsevenemang, mindre konsertverksamhet, inte träning eller skolidrott i 

huvudarenan, fasta läktare, 14 mkr/år drift inkl kapital. Kristianstad även för träning och skola 

med teleskopläktare, i direkt anslutning till gamla Sporthallens två planer, 22 mkr/år drift inkl 

kapital.



2011-09-22 

Bilaga C - Särskilda synpunkter 

( 2011-09-09 

YTTRANDE 

Arenautredningen 

Vi lämnar härmed följande yttrande på arenautredningens arbete och förslag som muntligen 

presenterades för oss av förvaltningschef Eva Königsson den 26 augusti 2011. Vi har alltså inte 

kunnat ta ställning till arenautredningens slutliga förslag, vilket innebär att vi kan komma att 

komplettera vårt yttrande senare. 

Inledningsvis konstaterar vi att de dialogseminarier som genomförts tillsammans med bl. a 

idrottsföreningarna i kommunen samt de intervjuer som kommunala tjänstemän gjort med flera 

idrottsföreningar och idrottsförbund, webbfrågor med mera har resulterat i en bra behovsanalys 

och förstudie där behoven av kommande investeringar i idrottsmiljöer i Eskilstuna kommun 

beskrivs på ett relevant sätt. Det är synliggjort att behovet av fullstora bollplaner med måtten 40 x 

20 meter är stort och för att möta dagens brist på tränings- och tävlingsanläggningar i kommunen 

föreslår arenautredningen att man bygger flera fullstora bollplaner. Vi stödjer förslaget eftersom 

det är oerhört viktigt för idrottens utveckling i kommunen, att möta behovet främst hos idrotter 

som enligt deras Specialidrottsförbunds regelverk har krav om fullstora planer vid i första hand 

tävlingsverksamheten, men också för att barn- och ungdomsidrotten ska få ökad tillgång till 

träningstider. 

Idrotten utvecklar Eskilstuna 

Idrott är idag en angelägenhet för långt fler än dess utövare och genuint intresserade åskådare. 

Den moderna idrotten är en faktor att räkna med när det gäller utveckling, tillväxt och planering 

av städer. Men varför ska Eskilstuna satsa på idrott? Givetvis är svaret: turism, image och status. 

Sörmlandsidrotten har genom sitt arbete Sportsektorn i Sörmland visat på sambanden mellan 

idrottsturism och ekonomiska vinster, att det skapar sysselsättning och skatteintäkter. Sportsektorn 

är en av de starkast växande sektorerna i svensk ekonomi. 

Idrotten används också för att lyfta, vitalisera och marknadsföra städer och idrottens betydelse 

för städers självbild är stor. Eskilstuna måste bygga vidare på stadens historiska förutsättningar 

med många små idrottsföreningar samtidigt som man utvecklar sina evenemang för att locka allt 

fler idrottsturister. Idrottens betydelse för att förbättra folkhälsan och den enskildes välbefinnande 

är självklar. 

Genom att koncentrera anläggningarna i centrum och bygga ett idrottskluster med nära gångavstånd 

mellan anläggningarna och flera hotell, möjliggör man för flera större arrangemang i framtiden, 

t ex internationella evenemang, större nationella evenemang såsom SM-veckan eller flera 

stora turneringar med många deltagare inom t ex innebandy, basket, handboll eller Futsal. Den 

ständigt ökande mediebevakningen av idrott innebär i detta perspektiv en potential för Eskilstuna 

att marknadsföra sig själva genom idrottsklustret och större evenemang. Ett idrottskluster i centrala 

Eskilstuna gör staden unik i landet eftersom arenor ofta placeras i stadens utkant och det 

finns därför flera skäl till att få fram en samlad strategi och vision för områdets utveckling. Det 

finns också ett behov av att integrera idrotten med stadens centrum och infrastruktur (inklusive 

kollektivtrafik och parkeringsmöjligheter) eftersom ett idrottskluster i centrala Eskilstuna bidrar 

till en levande stadskärna där skolorna fyller anläggningarna under dagtid och idrottsföreningarna 

använder anläggningarna mestadels kvällstid och helger för tränings- och tävlingsverksamheten.



2011-09-22 

Vårt yttrande på arenautredningens förslag berör alltså inte andra investeringar i 

idrottsmiljöer såsom ishallen, gymnastikhallen eller utbyggnaden av konstgräsplaner. 

Dessa investeringar, som hanteras av Kultur och Fritidsnämnden, är viktiga ur ett 

helhetsperspektiv och nödvändiga för utvecklingen av idrotten i kommunen. 

Sammanfattningsvis föreslår vi 

1. Att ambitionen måste vara att tillfredsställa det grundläggande behovet av fullstora planer 

med måtten 40 x 20 meter för bollsporterna i kommunen, främst handboll, innebandy, 

basket m fl. För att tillfredsställa behovet måste minst tre nya fullstora planer byggas. 

2. Att kommunen bygger om sporthallen och nuvarande badhus till en ny modern träningsanläggning 

med minst två fullstora planer med måtten 40 x 20 meter plus en mindre träningsplan. 

Vi sätter stor vikt vid att träningsanläggningen har en hög tillgänglighet (både 

för idrottare och publik) och möjliggör för idrotter såsom rullstolsbasket samt har en publikkapacitet 

på minst 300 – 500 personer. Publikkapaciteten är nödvändig om huvudarenan 

också ska användas för mässor och konserter, eller om cuper och turneringar ska vara 

aktuella inom idrottsklustret. Med den nya träningsanläggningen har en ny fullstor plan 

tillförts. 

3. Att om sporthallen och badhuset byggs om till en träningsanläggning förordar vi en placering 

av den nya huvudarenan på fastigheten Vapnet mellan Elverket och Trafikverket. 

Arenan måste länkas samman med Munktellstaden genom en ny bro över Eskilstuna ån. 

Arenan bör ha en kapacitet om minst 2500 sittplatser, 1000 ståplatser och innehålla gym, 

sporthandel, restauranger med hälsosam profilering och eventuellt administrativa lokaler. 

Även huvudarenan måste ha en hög tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar 

Den nya huvudarenan tillför två nya fullstora planer. 

4. Att den nya simhallen placeras vid härdverkstaden i Munktellstaden. Simhallen måste 

möta idrotternas behov. Den nya simbassängen ska vara en 50-metersbassäng med goda 

möjligheter för de fyra disciplinerna inom svensk simsport, simning, konstsim, polo och 

simhopp. Simhallen bör ha en publikkapacitet om minst 500 personer. Utifrån ett folkhälsoperspektiv 

bör simhallen innehålla ett upplevelsebad, gym och en sportbar med hälsosam 

profilering. 

5. Att den befintliga MunktellArenan snyggas upp runt huvudentrén och att lastkajen görs 

om på ett mer ändamålsenligt sätt samt att idrottskanslierna synliggörs, bl. a genom en 

tydlig entré. Idrottsförbundets och föreningarnas utbildnings- och mötesverksamhet i 

MunktellArenan är en viktig del av ”idrottslivet” i arenan. 

Södermanlands Idrottsförbund Eskilstuna Idrottsföreningars samorganisation 

Jörgen Hedberg Bengt Gustafsson 

Länsidrottschef EIS



2011-09-22



2011-09-22 

Från: Andreas Filander 

Datum: 13 september 2011 16:12:42 CEST 

Till: Peter Fröjdfeldt 

Ämne: underlag för simning badhuset 

Hej! 

Idagsläget är situationen så här: 

* Simundervisning för minst 3 årskurser i grundskolan (1-3, 4-6 och 7-9) ex år 3, 5 och 8. 

Varje skola avgör i vilken årskurs man har simning, men det måste finnas med under alla 

stadier. 

* Det finns 27 grundskolor med varierande elevantal 

* Grovt räknat ska ca 2500 elever beröras av simundervisning varje år. Denna siffra är 

uppskattad utifrån behovet idag och antalet grundskoleelever i kommunen. 

* Utöver dessa som ska ha vanlig undervisning ska de som ej klarat testet 200 m att få 

simskola. Idagsläget behöver ca 300-400 elever simskola. I varje grupp kan man ha ca 10-12 

elever. Det ger ca 35 grupper som behöver mellan 6-15 tillfällen vardera beroende på tidigare 

simkunnighet/vattenvana. 

*Utöver detta tillkommer gymnasieskolans intressen. 

Hoppas detta kommer komma till användning när ni diskuterar badhuset. Hör av dig om du 

har några funderingar. 

Mvh 

Andreas Filander 

Lärare Idrott och Hälsa 

Eskilstuna Kommun 

Barn- och ungdomsförvaltningen 

Djurgårdsskolan 

Skogvaktarvägen 1 

63349 Eskilstuna 

Tfn: 016-7101281 

andreas.filander@eskilstuna.se



2011-09-22 

Från: Fredrik Axelsson [froding_90@hotmail.com] 

Skickat: den 12 september 2011 11:40 

Till: Peter Fröjdfeldt 

Ämne: nautic 

hejsan Peter. 

vi inom uv-rugbyn är precis som Fridyk och Sportdyk väldigt behövande av en djupare del i 

det nya badhuset. 

Inom uv-rugbyn så behöver vi minst 3,8 - 5 meter djup, 8 - 12 meter bred och 12 - 18 meter 

lång. 

någon som jag skulle tycka att ni ska kolla på är Duveholms badet i Katrineholm. dom har en 

fin lösning på hur man kan ha en djup del och ändå ha en del bara för simning. 

vi brukar alltid vara minst 12st "ett helt lag" på våra träningar på söndagar. vi är många som 

har jobbat hårt för att få igång Eskilstunas uv-rugby lag igen. 

vi har folk som spelar i både damlandslaget och herrlandslaget. och i våras hade vi 2 stycken 

som spelade med junior landslaget "under 20". våra juniorer har även med hjälp av Katrineholm 

och Borlänge satt ihop ett junior SM lag, som efter JSM stod med silver i handen. 

Om det inte kommer finnas någon djupare del i det nya badhuset så kommer det vara omöjligt 

för Nautic att fortsätta bedriva uv-rugby i Eskilstuna. vilket är väldigt synd med tanke på att 

Nautic var väldigt stora under 90 talet. 

mvh 

uv-rugby ansvarig i nautic 

Fröding Axelsson



2011-09-22 

Från: Erik Pettersson [sailorboy_79@hotmail.com] 

Skickat: den 12 september 2011 11:38 

Till: Peter Fröjdfeldt 

Ämne: Nytt badhus 

Hej Peter jag motsätter mig idén att bygga ett nytt badhus med en grund bassäng. Efter som vi 

i vår klubb bedriver fridykning och för att våra dykelever ska kunna utföra dom prov som 

finns att tillgå hos SSDF (Svenska sportdykarförbundet) så måste dessa prover göras på minst 

3 meters djup. I en grund bassäng går inte dessa prover att utföra och godkänna för certifikat, 

här nedan e 2 exempel på övningar som inte går att genomföra i en grund bassäng. 

Bandykning 

Mål med övningen: 

Konditionsträning, öva nedvikningar samt ytkontroll. 

Utförande: 

Med fridykarutrustningen påtagen startar fridykarna vid långsidan av bassängens djupa del, 

gör en nedvikning på varje bana med vändning och avstamp i botten och avslutar med 

ytkontroll. 

Snorkelsimning 

Mål med övningen: 

Öva vattenvana samt mask och snorkeltömning. 

Utförande: 

Masken läggs på tre meters djup, därefter ska fridykaren simma femtio meter med fenor samt 

snorkel. Sedan görs en nedvikning, då masken tas upp, töms på botten och snorkeln töms vid 

ytan. 

M.v.h Erik Pettersson fridykarinstruktör i Eskilstuna sportdykarklubb Nautic



From: Nilstad Per 

Sent: den 12 september 2011 13:51 

To: 'peter.frojdfalt@eskilstuna.se' 

Subject: Nautic - Nya "Badhuset" och djupdelen 

Hej 

2011-09-22 

Jag har fått till uppdrag som sportdykarinstruktör att 

yttra mig i frågan om våra behov att genomföra utbildning 

av dykelever. Detta yttrande hålls kortfattat och lyfter 

fram de viktigaste punkterna. 

SLUTSATS: Ett Eskilstuna utan en djupdel i någon bassäng är förödande för Eskilstuna SDK Nautic 

fortsatta existens. 

Lite info kring våra behov 

För att vi inom Eskilstuna Sportdykarförening Nautic (ESDK Nautic) 

ska kunna bedriva utbildning av sportdykare, behöver vi tillgång 

till en bassäng med minst 3.5 meters djup för att kunna 

bedriva lektioner i enlighet med de krav som ställs från 

SSDF (Svenska sportdykarförbundet) . Det är vid de flesta 

lektions-tillfällen som vi behöver tillgång till djupet. 

Följande moment i utbildningen för nybörjare kräver ett 

djup på mer än 3 meter 

Fridykningsövningar 

Simmad uppstigning 

Kontrollerad ned- och uppstigning 

Avancerad avvägning 

Fri uppstigning (FU) 

Kontrollerad nedstigning 

Avvägning i fritt vatten 

Nedvikning och uppstigning med ytkontroll 

Ytbärgning av nödställd från botten 

Övningarna är utsprida på olika kurstillfällen och går alltså 

inte att samla ihop till ett eller några enskilda tillfällen, 

(om man tänker sig ett besök på annan ort). 

För sportdykningen och klubbens existens i Eskilstuna, behöver 

det finnas en bassäng med djupdel (4-5 meter). Utan det kommer 

inte verksamheten att kunna bestå. 

Jag kan samtidigt passa på och yttra mig för två andra sektioner 

inom Eskilstuna Nautic, dessa sektioner är också också direkt 

beroende av att det finns en djupdel av bassäng i Eskilstuna. 

UW-ruggby kan överhuvudtaget inte existera utan en bassäng med 

djupdel 3.5-4.5 meter. UW ruggbyn i Eskilstuna har levererat 

många spelare till landslaget genom tiderna. 

(VM silver för damer och VM brons för herrar i år) 

Fridykningen är en annan sektion hos Nautic, som inte kan fungera 

utan tillgång till en djupdel i bassäng. Denna verksamhet riktar 

sig huvudsakligen till ungdomar. 

Återkom gärna om något är oklart eller behöver förtydligas. 

Hälsningar Per Nilstad



2011-09-22 

Bilaga D - Pressklipp och insändare 

Tidningsartiklar 

”Stora investeringar som kräver stort mod av Eskilstunas politiker” (Eskilstuna-Kuriren, EK 110225) 

”Vågar vi inget, så vinner vi inget” (Folket 110225) 

”Hetaste platsen för nya arenan?” ”Vi tittar på 15 olika alternativ” (EK 110323) 

”Nu vill kommunen att något händer med kvarteret Nätet” (EK 110309) 

”Badhusets flyttplaner ska utredas” (Folket 110414) 

”Plan för badhusets framtid ska tas fram” (EK 110414) 

”Ny ishall för 35 miljoner beräknas klar 2013” (EK 110420) 

”Ny gymnastikhall och ishall planeras” (Folket 110420) 

”Konståkarna välkomnar besked om ny ishall” (EK 110421) 

”Kristianstad borde skrämma Eskilstuna” (Signerat EK 110427) 

”Stålforsskolan byggs om för tio miljoner” (EK 110528) 

”Arenaprojektet snart i hamn” (EK 110803) 

”Har Sverige fått arenafeber?” (Sméjournalen 110406) 

”Vill satsa på ny ishall” (EK 110419) 

”Majoriteten lovar ny ishall inom två år” (EK 110526) 

”Fler simmar i ny hall” (Inpass EK 110806) 

”Gamla Härdverkstan kan bli nytt badhus” (EK 110809) 

”Nytt badhus troligt i Munktellområdet” (EK 110901) 

Insändare och svar 

”Dags att bygga en multiarena nu!” (Folket 110331) 

”Arenan är på gång” (Folket 110401) 

”Modern simhall bidrar till en bättre folkhälsa” (EK 110506) 

”Arenor på ’Låt-stå’-sidan” (EK 110830) 

”Badhus och Sporthall är viktiga” (Debatt EK 110907)

Slutrapport Arena.pdf - Eskilstuna kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?