Vi siktar på att göra en rockopera i miniatyr« - Käyttäjien kotisivut ...
01.08.2013 • Views
Share Embed Flag

Vi siktar på att göra en rockopera i miniatyr« - Käyttäjien kotisivut ...

Vi siktar på att göra en rockopera i miniatyr« - Käyttäjien kotisivut ...

Vi siktar på att göra en rockopera i miniatyr« - Käyttäjien kotisivut ...

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
users.utu.fi

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

7regler<br />

kring<br />

rättvis<br />

examination<br />

ORÄTTVISENUMRET:<br />

FUSK PÅ HÖGSKOLAN<br />

SYSTEMFEL I SAMHÄLLET<br />

AVGIFTER FÖR STUDENTER<br />

Intervju med High Chaparall-Fredrik:<br />

»<strong>Vi</strong> <strong>siktar</strong> <strong>på</strong> <strong>att</strong> <strong>göra</strong> <strong>en</strong><br />

<strong>rockopera</strong> i <strong>miniatyr«</strong><br />

#2 – 2006

En värld full av möjligheter<br />

En värld full av möjligheter. Det erbjuder vi dig som strävar efter<br />

personlig utveckling och möjlighet till internationell karriär. Utsikt<strong>en</strong><br />

sträcker sig nämlig<strong>en</strong> betydligt längre än kontorsfönstret – vi ägs av<br />

japanska Toyota och är verksamma i 80 länder jord<strong>en</strong> runt.<br />

Om du är bra <strong>på</strong> <strong>att</strong> skapa kontakter, utveckla relationer och känner<br />

BT Industries<br />

595 81 Mjölby<br />

Telefon 0142-860 00<br />

www.bt-industries.com<br />

<strong>att</strong> du kan bidra till vår forts<strong>att</strong>a utveckling som värld<strong>en</strong>s ledande<br />

leverantör av lagertruckar – hör av dig. Arbetet sker i <strong>en</strong> spännande<br />

och innovativ miljö, oavsett om du vill förstärka oss inom teknik eller<br />

om du har specialkunskaper inom andra områd<strong>en</strong>.<br />

Hos oss är du aldrig bara <strong>en</strong> i mängd<strong>en</strong>.<br />

601 88 Norrköping • Tel 011-23 50 00 • www.holm<strong>en</strong>paper.com<br />

Utblick<br />

Tänk dig <strong>en</strong> dag utan papper

Framtid för unga akademiker<br />

På www.scania.se visar vi Scanias off<strong>en</strong>siva, expansiva och globala värld<br />

med dess möjligheter för unga akademiker.<br />

Du kommer bl a <strong>att</strong> upptäcka <strong>att</strong> vår affär är långt mycket större än <strong>att</strong><br />

utveckla och producera tunga fordon. Scania är ett högteknologiskt, ut-<br />

vecklingsint<strong>en</strong>sivt och marknadsori<strong>en</strong>terat företag, som med avancerad ny<br />

teknik ständigt skapar mer kunskapsbaserade fordon, intellig<strong>en</strong>ta service-<br />

produkter och finansieringslösningar.<br />

Scanias framgång är till stor del resultatet av ständig utveckling av våra<br />

medarbetare, produkter, metoder och marknader. <strong>Vi</strong> ger dig utmaningar<br />

och möjligheter till personlig utveckling.

FoTo: Tomás mck<strong>en</strong>na<br />

Rättvist? Nej, det tycker inte jag.<br />

TexT & FoTo: Åsa Jernberg, kÅrordFörande<br />

I Sverige finns 3 0 000 stud<strong>en</strong>ter som läser <strong>på</strong> lärosät<strong>en</strong> runt<br />

om i hela landet. Det är <strong>en</strong> grupp av betydande storlek, ett<br />

betydande antal människor som står utanför de trygghetssystem<br />

som större del<strong>en</strong> av Sveriges befolkning har<br />

tillgång till. Rättvist? Nej, det tycker inte jag.<br />

Som stud<strong>en</strong>t kan man inte vara deltidssjukskriv<strong>en</strong> till<br />

skillnad från d<strong>en</strong> som är anställd. En stud<strong>en</strong>t har dessutom <strong>en</strong><br />

kar<strong>en</strong>stid <strong>på</strong> 30 dagar, medan d<strong>en</strong> som är anställd har <strong>en</strong> <strong>en</strong>da<br />

kar<strong>en</strong>sdag. En <strong>en</strong>da. Som stud<strong>en</strong>t har man oftast inte heller någon<br />

möjlighet <strong>att</strong> bygga upp <strong>en</strong> buffert för oförutsedda kostnader<br />

såsom sjukdom, ett par tappade glasögon eller <strong>en</strong> tand som<br />

behöver opereras. Rättvist? Nej, det tycker inte jag.<br />

Som stud<strong>en</strong>t ska man klara sig <strong>på</strong> mindre än 8 300 kr per<br />

månad, vilket <strong>en</strong>ligt socialminister Berit Andnors uttalande i<br />

Express<strong>en</strong> 1 april utgör gräns<strong>en</strong> för ekonomisk uts<strong>att</strong>het. Trots<br />

det lägger regering<strong>en</strong> <strong>en</strong> vårbudget där studiemedlet höjs med<br />

<strong>en</strong>bart 270 kr per månad varav två tredjedelar är lån. Rättvist?<br />

Nej, det tycker inte jag.<br />

Som stud<strong>en</strong>t är bostadsbidrag i många fall <strong>en</strong> förutsättning<br />

för <strong>att</strong> man alls ska ha råd med <strong>en</strong> bostad. En stud<strong>en</strong>t som arbetat<br />

under vår<strong>en</strong> och börjar studera <strong>på</strong> höst<strong>en</strong> kan dock få svårt<br />

<strong>att</strong> få bostadsbidrag eftersom bidraget beräknas utifrån inkomst<br />

per kal<strong>en</strong>derår. Feta återbetalningskrav i brevlådan är inte heller<br />

ovanligt. Rättvist? Nej, det tycker inte jag.<br />

Alla Sveriges invånare ska ha råd med <strong>en</strong> bostad, råd <strong>att</strong> bli<br />

sjuka eller råd <strong>att</strong> köpa ett par nya glasögon om de gamla tappas<br />

i sjön. Det gäller äv<strong>en</strong> stud<strong>en</strong>ter. Rättvist? Ja, det tycker jag.<br />

innehåll<br />

6. NOTISER<br />

16. EN REFORM FULL AV FRÅGETECKEN<br />

20. SEKTIONSSIDOR<br />

35. UTRYMME FÖR VÄRLDEN OCH VARANDRA<br />

36. FRAMTIDENS FLYGANDE FARKOSTER<br />

38. VAD HAR KÅREN GJORT UNDER ÅRET?<br />

40. PARTIGUIDEN<br />

42. TEMA: ORÄTTVISOR<br />

52. MED SIKTAT INSTÄLLT PÅ KALAS<br />

54. STUDIERNA ÄR BÄST PÅ SOMMAREN<br />

56. KÄNNER DU TILL DINA RÄTTIGHETER<br />

Tack för ett bra år, hälsar redaktion<strong>en</strong>!<br />

Chefredaktör och ansvarig utgivare: J<strong>en</strong>ny Cahier, Lithanian, Linköpings teknologers stud<strong>en</strong>tkår, Tekniska högskolan, 81 83 Linköping,<br />

Skrib<strong>en</strong>ter: Marie Albrektsson, J<strong>en</strong>ny Cahier, Emma Danielsson, Mona Firoozpour, Freddy Engström, Dan Frohm, Marcus Frödin, Åke Hjelm, Åsa Jernberg,<br />

Vaddina Kameswar Rao, David Karlsson, Tony Moberg, Maria Norén, Sofia Wahlström Foto: Mona Firoozpour, Dan Frohm, Åsa Jernberg, Tomás<br />

McK<strong>en</strong>na, Nils Nyman, Carl-Johan Paulin, Björn Röjder, Jon Sjöberg Illustrationer: J<strong>en</strong>ny Cahier, Vanja Hultberg, David Karlsson, Olof Rehnström Layout:<br />

J<strong>en</strong>ny Cahier, David Karlsson Omslag: foto Andreas Dunsäter, redigering Peter Karlsson Upplaga: 8 00 ex<br />

Papper inlaga: Maxi offset, Papper omslag: Silverblade offset Tryck: Linköpings Tryckeri ab, 264.2006<br />

Lithanian är <strong>en</strong> medlemsskrift för Linköpings teknologers stud<strong>en</strong>tkår, LinTek. Tidning<strong>en</strong> utkommer sex gånger per år och skickas hem till medlemmarna.<br />

Endast då särskilt anges är uttaland<strong>en</strong> <strong>att</strong> betrakta som LinTeks ståndpunkt. Redaktion<strong>en</strong> förbehåller sig rätt<strong>en</strong> <strong>att</strong> redigera inkommet material. För insänt<br />

och ej beställt material ansvaras ej.

FoTo: Jon sJöberg<br />

Linköpingslag i<br />

Teknik-SM<br />

D<strong>en</strong> 19 mars hölls semifinal<strong>en</strong><br />

i Teknik-SM i Colloseum. Bland<br />

radiostyrda båtar och rimlighetsbedömningar<br />

trängdes åtta lag<br />

för <strong>att</strong> tävla om <strong>en</strong> finalplats i<br />

Stockholm.<br />

Ett av tävlingsmom<strong>en</strong>t<strong>en</strong> under Teknik-SM:s semifinal<br />

var <strong>att</strong> bygga om <strong>en</strong> radiostyrd bil till <strong>en</strong> radiostyrd båt.<br />

Ett lag från Lund, »Klämmiga killar«, tog<br />

hem första plats medan Linköpingslaget »<strong>Vi</strong><br />

vägrar vara arbetslösa« kom <strong>på</strong> <strong>en</strong> hedervärd<br />

silverplacering. Laget, som bestod av<br />

Björn och Andreas från Teknisk fysik samt<br />

Erik från Maskinprogrammet, ställde upp<br />

<strong>på</strong> <strong>en</strong> kort intervju.<br />

Vad gick tävlingsmom<strong>en</strong>t<strong>en</strong> ut <strong>på</strong> under<br />

dag<strong>en</strong>?<br />

Tävling<strong>en</strong> var uppdelad i några olika<br />

mom<strong>en</strong>t. Det viktigaste mom<strong>en</strong>tet var <strong>att</strong><br />

bygga om <strong>en</strong> radiostyrd bil till <strong>en</strong> radiostyrd<br />

båt som skulle klara <strong>att</strong> köra <strong>en</strong> slalombana.<br />

Andra mom<strong>en</strong>t var rimlighetsbedömning,<br />

mätning, kryptering med mera. Ett exempel:<br />

Kryptering<strong>en</strong> gick ut <strong>på</strong> <strong>att</strong> hitta alla<br />

primtalsfaktorer i ett stort tal.<br />

Alla mom<strong>en</strong>t hade det gem<strong>en</strong>samt <strong>att</strong> de<br />

testar vad <strong>en</strong> ing<strong>en</strong>jör »bör kunna« <strong>en</strong>ligt<br />

tävlingsledning<strong>en</strong>.<br />

<strong>Vi</strong>lket tävlingsmom<strong>en</strong>t var roligast?<br />

Helt klart båtbygget. Speciellt som det gick<br />

bra för oss i det mom<strong>en</strong>tet. Båtkonstruktion<strong>en</strong><br />

var som <strong>en</strong> midjestyrd frontlastare, två<br />

pråmar som vreds i förhållande till varandra<br />

med motorn fäst <strong>på</strong> d<strong>en</strong> främre pråm<strong>en</strong>.<br />

Det var <strong>en</strong> konstruktion som fick många<br />

blickar.<br />

Kommer ni <strong>att</strong> ställa upp nästa år?<br />

<strong>Vi</strong> ska krossa!<br />

6<br />

Många droppar små räddar liv<br />

Vad är det som sticker dig i armvecket, ackompanjerat av<br />

ett »bzz«-ljud, och suger ut 4,5 deciliter blod? Svaret <strong>på</strong><br />

d<strong>en</strong>na fråga är inte »gigantiska, afrikanska träskmygg« utan<br />

snarare blodbuss<strong>en</strong>s brummande maskineri.<br />

Redan år 1976 togs d<strong>en</strong> första blodbuss<strong>en</strong>,<br />

då <strong>en</strong> ombyggd stadsbuss, i bruk. 2 år<br />

s<strong>en</strong>are invigdes dag<strong>en</strong>s buss, som är byggd<br />

helt och hållet efter ändamålet. D<strong>en</strong>na fredag<br />

lunch, då Lithanians modiga reporter<br />

vågade sig in i plåtvarels<strong>en</strong> för <strong>att</strong> lämna ett<br />

välbehövligt bidrag, är buss<strong>en</strong> till brädd<strong>en</strong><br />

fylld av besökare. Alla britsarna är upptagna<br />

av stud<strong>en</strong>ter med plastslangar i armarna<br />

och buss<strong>en</strong>s främre del är full av ivrigt väntande<br />

donatorer. Det verkar gå bra för Östergötlands<br />

blodgivning. Lithanian tar plats i<br />

ett av buss<strong>en</strong>s sät<strong>en</strong> och passar samtidigt <strong>på</strong><br />

<strong>att</strong> be om <strong>en</strong> intervju.<br />

hej Pia Alm, Blodgivningssamordnare vid<br />

Blodtapp<strong>en</strong> i Östergötland! hur många<br />

liU-stud<strong>en</strong>ter delar med sig av sitt blod?<br />

<strong>Vi</strong>d Linköpings campusområde har vi ungefär<br />

1000 registrerade blodgivare och det<br />

s<strong>en</strong>aste året utfördes 4 blodtappningar i<br />

blodbuss<strong>en</strong>. I Norrköping har vi hälft<strong>en</strong> så<br />

många blodgivare och snittade <strong>på</strong> 236 blodtappningar<br />

200 .<br />

hur ofta kan man uppsöka blodbuss<strong>en</strong>?<br />

Män får gå fyra gånger per år och kvinnor<br />

<strong>en</strong>dast tre.<br />

Varför ska man lämna blod?<br />

Det handlar givetvis om <strong>att</strong> hjälpa <strong>en</strong> medmänniska<br />

och <strong>göra</strong> något moraliskt riktigt.<br />

Periodvis drabbas Sverige av blodbrist,<br />

något som skulle kunna lösas helt om våra<br />

registrerade blodgivare tappade sig <strong>en</strong> gång<br />

till per år.<br />

Kan man få lokalbedövande kräm om<br />

man är rädd för sprutor?<br />

Nej, vi ger inte sådant. Spruträdda är vanligtvis<br />

rädda för hela procedur<strong>en</strong> och då<br />

hjälper inte lokalbedövning.<br />

Många känsliga magar ogillar järntabletterna<br />

– vad har du för tips till dem?<br />

De som mår dåligt av tabletterna kan ta<br />

<strong>en</strong> mindre dos eller tappas mer sällan, till<br />

exempel <strong>en</strong> gång per år. Däremellan kan<br />

person<strong>en</strong> se till <strong>att</strong> äta järnrik kost, som kött<br />

och broccoli, eller använda sig av det gamla<br />

beprövade tricket <strong>att</strong> steka sur mat i järngryta.<br />

Ett annat knep är <strong>att</strong> dricka mjölk, kaffe<br />

eller te till frukost och mellanmål istället för<br />

de lagade måltiderna, då dessa hindrar upptagning<strong>en</strong><br />

av järnet i mat<strong>en</strong>. Dock rekomm<strong>en</strong>derar<br />

vi tabletterna, eftersom många<br />

unga idag har låga järnvärd<strong>en</strong>. Särskilt<br />

kring t<strong>en</strong>ta-p, då är värd<strong>en</strong>a än sämre eftersom<br />

stud<strong>en</strong>ter slarvar med mat<strong>en</strong>.<br />

Slutlig<strong>en</strong>, kommer det någon organdonationsbuss<br />

inom <strong>en</strong> snar framtid?<br />

Nej, det tror jag nog inte. M<strong>en</strong> blodet kan<br />

också kallas för ett organ, ett flytande sådant.<br />

Där avslutas intervjun och vi lämnar blodbuss<strong>en</strong><br />

med lätt yrsel, <strong>en</strong> smörgås i hand<strong>en</strong><br />

och ett bättre samvete.<br />

TexT: J<strong>en</strong>ny cahier FoTo: Jon sJöberg

Marcus Frödin, SOF-g<strong>en</strong>eral 2007, rekomm<strong>en</strong>derar stud<strong>en</strong>ter <strong>att</strong> söka till SOF-kommittén.<br />

Marcus möter Marcus<br />

Vad gör eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> <strong>en</strong> SOF-g<strong>en</strong>eral då det ännu är många<br />

månader kvar till Linköpings stora stud<strong>en</strong>torkesterfestival?<br />

Marcus s<strong>att</strong>e sig ned för ett stilla samtal med sig själv.<br />

Vår<strong>en</strong> har tagit ett järngrepp om vädret när<br />

jag slår upp <strong>en</strong> filt <strong>på</strong> Irrblossets gräs tillsammans<br />

med Marcus. Han har tagit med<br />

sig kamomillte som han häller upp i två<br />

stora, blåa koppar. Jag möter hans nyfikna<br />

ögon. »Hur går allt med festival<strong>en</strong>«, frågar<br />

jag. »Det går bra, det blir nog fest nästa vår<br />

ig<strong>en</strong>«, svarar han med ett le<strong>en</strong>de. Jag är<br />

nyfik<strong>en</strong> <strong>på</strong> vad sof faktiskt gör. »Det är <strong>en</strong><br />

hel del,« säger han. »<strong>Vi</strong> gör ett utedisco i<br />

höst. S<strong>en</strong> snickrar vi, träffar stud<strong>en</strong>torkestrar,<br />

kör lastbil, har keps och är tuffa. Så gör<br />

vi ju sof! Nord<strong>en</strong>s största stud<strong>en</strong>tarrangemang.<br />

En gal<strong>en</strong> helg i maj!«<br />

LIUS BÄSTA PEDAGOG VALD<br />

D<strong>en</strong> 12 maj hölls d<strong>en</strong> årliga utdelning<strong>en</strong> av Gyll<strong>en</strong>e morot<strong>en</strong> under LinTeks jubileumsfest.<br />

Priset har instiftats i syfte <strong>att</strong> främja nytänkande och god pedagogik kring utbildning vid<br />

LiTH. Förutom <strong>en</strong> glasprydnad föreställande <strong>en</strong> morot får pristagar<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> mottaga 10000<br />

kronor samt ett graverat diplom. I skrivandets stund är vinnar<strong>en</strong> ännu inte utsedd m<strong>en</strong><br />

dagsfärsk information finns <strong>på</strong> LinTeks nyhetssida, www.lintek.liu.se. LinTek vill äv<strong>en</strong><br />

passa <strong>på</strong> <strong>att</strong> tacka Ericsson, som g<strong>en</strong>om ett ekonomiskt bidrag<br />

gjort jubileumssittning och prisutdelning möjlig.<br />

Under samma arrangemang delades äv<strong>en</strong> Sifs och Lin-<br />

Teks <strong>en</strong>gagemangsstip<strong>en</strong>dium ut till <strong>en</strong> stud<strong>en</strong>t/grupp<br />

stud<strong>en</strong>ter som under året g<strong>en</strong>omfört ett ideellt arbete<br />

som gynnat andra stud<strong>en</strong>ter och som medfört<br />

långsiktiga förbättringar för stud<strong>en</strong>tlivet. Mer information<br />

om detta finns <strong>på</strong> www.lintek.liu.se.<br />

TexT: marcus Frödin FoTo: nils nyman<br />

Jag blir lite nyfik<strong>en</strong>. Kan jag aktivera mig?<br />

»Självklart« svarar han. »sof vill ha de<br />

driftigaste, mest <strong>en</strong>gagerade och roligaste<br />

stud<strong>en</strong>terna!« Det stämmer bra över<strong>en</strong>s<br />

<strong>på</strong> mig. M<strong>en</strong> varför ska just jag vara med?<br />

»Lätt! Att vara med i sof gör dig till <strong>en</strong><br />

bättre man, <strong>en</strong> bättre kvinna, <strong>en</strong> bättre<br />

lillasyster och <strong>en</strong> bättre älskarinna, m<strong>en</strong><br />

framförallt: En bättre morbror! Engagera<br />

dig i sof!« Det är klart jag gör det, tycker jag.<br />

M<strong>en</strong> då har Marcus sörplat i sig teet. Han<br />

reser mig ursäktande och säger <strong>att</strong> det finns<br />

tubor <strong>att</strong> r<strong>en</strong><strong>göra</strong>. Puttar <strong>att</strong> se över. Det är<br />

stressigt idag. Innan jag hunnit vika ihop<br />

filt<strong>en</strong>, är han borta.<br />

VINN TERMINSKORT PÅ BIO<br />

I detta nummer av tidning<strong>en</strong> har två förväntansfulla<br />

och filmtokiga läsare chans<strong>en</strong> <strong>att</strong><br />

vinna varsitt terminskort för HT06 <strong>på</strong> Kårrull<strong>en</strong>,<br />

medan ytterligare tre kammar hem<br />

ett frikort var. Allt du behöver <strong>göra</strong> är <strong>att</strong><br />

svara <strong>på</strong> <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel fråga:<br />

<strong>Vi</strong>lka filmer är följande citat hämtade från?<br />

»You talking to me?«<br />

»They call it a Royal with cheese«<br />

»I love the smell of napalm in the morning«<br />

Svaret skickas till lithanian@lintek.liu.se<br />

s<strong>en</strong>ast d<strong>en</strong> 1 juni och vinnarna meddelas via<br />

snigelpost.<br />

Om du vill kika <strong>på</strong> Kårrull<strong>en</strong>s program är<br />

det bara <strong>att</strong> besöka deras hemsida,<br />

http://www.lysator.liu.se/rulle/.<br />

LÄRARNAS ENGAGEMANG<br />

RÄDDAR UTBILDNINGEN<br />

Lärarna <strong>på</strong> civiling<strong>en</strong>jörsutbildningar<br />

över hela landet arbetar mer än heltid och<br />

tvingas använda sin fritid för <strong>att</strong> hinna med<br />

övertidsarbetet, skriver Högskoleverket i <strong>en</strong><br />

ny rapport. 97 civiling<strong>en</strong>jörsprogram <strong>på</strong> elva<br />

universitetet och högskolor har granskats<br />

och resultatet visar <strong>att</strong> risk<strong>en</strong> för utbrändhet<br />

bland lärarna är stor.<br />

Rapport<strong>en</strong> visar äv<strong>en</strong> <strong>att</strong> undervisning<strong>en</strong><br />

sker <strong>på</strong> bekostnad av lärar<strong>en</strong>s forskning.<br />

Med nuvarande resurstilldelningssystemet<br />

tvingas lärosät<strong>en</strong>a ta in så många stud<strong>en</strong>ter<br />

som möjligt. Detta medför <strong>att</strong> utbildningarna<br />

anpassas efter stud<strong>en</strong>ternas behov,<br />

snarare än arbetsmarknad<strong>en</strong>s. Därig<strong>en</strong>om<br />

råder både brist och överskott <strong>på</strong> civiling<strong>en</strong>jörer,<br />

då utbildningar för kemisk industri<br />

och skogsutbildningar försvinner medan<br />

inriktningar i stil med media, design, miljö<br />

och spel finns i överflöd.<br />

Högskoleverket m<strong>en</strong>ar <strong>att</strong> lösning<strong>en</strong> är <strong>att</strong><br />

erbjuda färre civiling<strong>en</strong>jörsprogram med<br />

bredare basutbildning samt möjlighet till<br />

specialisering s<strong>en</strong>are under utbildning<strong>en</strong>.<br />

Detta då arbetsgivare oftare efterfrågar<br />

civiling<strong>en</strong>jörer med goda grundläggande<br />

kunskaper än civiling<strong>en</strong>jörer med alltför<br />

långtgå<strong>en</strong>de specialiseringar.<br />

7

IT LOCKAR INTE KVINNOR<br />

Allt färre kvinnor väljer <strong>att</strong> studera inom<br />

data och it <strong>på</strong> universitets- och högskol<strong>en</strong>ivå,<br />

skriver Siftidning<strong>en</strong>. Enligt statistik<br />

från Högskoleverket har andel<strong>en</strong> kvinnor<br />

som studerar till systemvetare sjunkit med<br />

sex proc<strong>en</strong>t<strong>en</strong>heter sedan sekelskiftet. Inom<br />

de datatekniska ämn<strong>en</strong>a har andel<strong>en</strong> kvinnliga<br />

stud<strong>en</strong>ter minskat med fyra proc<strong>en</strong>t<strong>en</strong>heter<br />

under samma period.<br />

KÅRTIDNING PUBLICERADE<br />

MUHAMMEDBILDERNA<br />

D<strong>en</strong> brittiska stud<strong>en</strong>ttidning<strong>en</strong> Gair Rhydd<br />

tvingades återkalla tiotus<strong>en</strong>tals exemplar<br />

av sitt s<strong>en</strong>aste nummer, då de publicerat<br />

ett antal Muhammedkarikatyrer. Redaktör<strong>en</strong><br />

samt tre journalister har avskedats av<br />

stud<strong>en</strong>tkår<strong>en</strong> <strong>på</strong> the University of Cardiff,<br />

skriver tidning<strong>en</strong> the Guardian. Stud<strong>en</strong>ttidning<strong>en</strong>,<br />

som var först i Storbritanni<strong>en</strong><br />

med <strong>att</strong> publicera bilderna, vann i höstas<br />

pris för bästa stud<strong>en</strong>ttidning.<br />

KORTARE TID FÖR TENTAMENS-<br />

ANMÄLAN SKA SPARA PENGAR<br />

Tekniska fakultetskansliet (tfk) har beslutat<br />

<strong>att</strong> ändra datumet för första anmälningsdag<br />

till stud<strong>en</strong>ternas t<strong>en</strong>tor. Tidigare har teknologer<br />

och naturvetare kunnat anmäla sig i<br />

början av varje termin till samtliga t<strong>en</strong>tor<br />

m<strong>en</strong> detta är nu ändrat till 30 dagar före<br />

varje t<strong>en</strong>tam<strong>en</strong>stillfälle. G<strong>en</strong>om ändring<strong>en</strong><br />

räknar LiTH med <strong>att</strong> spara mycket p<strong>en</strong>gar,<br />

då ungefär hälft<strong>en</strong> av dem som anmälde sig<br />

till t<strong>en</strong>tor förra året aldrig dök upp och inte<br />

heller avanmälde sig. Kostad<strong>en</strong> låg 200 <strong>på</strong><br />

ett miljonbelopp.<br />

BOKÅTERLÄMNINGSAPPARAT<br />

ANGRIPER STUDENTER<br />

I hjärtat av B-huset står d<strong>en</strong> – bokåterlämningsapparat<strong>en</strong><br />

i TekNatbiblioteket – och<br />

väntar <strong>på</strong> ovetande stud<strong>en</strong>ter och förvirrade<br />

professorer. »När jag tryckte in bok<strong>en</strong> så<br />

smällde luckan tillbaks <strong>på</strong> mitt finger och jag<br />

rev upp ett ganska stort sår <strong>på</strong> fingret här«,<br />

berättar Jacob Roginski, exjobbare <strong>på</strong> ida och<br />

visar upp ett skadat långfinger. Sätt upp <strong>en</strong><br />

bokpetarpinne i <strong>en</strong> kedja alternativt minska<br />

<strong>på</strong> fjäderspänning<strong>en</strong> i luckan, tillägger han.<br />

8<br />

LiTHe Blås släpper ny skiva!<br />

LiTHe Blås, Linköpings kära och mest<br />

dansanta orkestertrupp, har släppt sin första<br />

skiva <strong>på</strong> sex år: »LiTHe Blås spelar <strong>en</strong><br />

skiva till kaffet«. Lagom till releas<strong>en</strong> passar<br />

Lithanian <strong>på</strong> <strong>att</strong> fråga Fredrik Howe, del i<br />

LiTHe Blås skivgrupp, några korta frågor.<br />

Detta är första skivan <strong>på</strong> sex år. Varför släpps d<strong>en</strong> just nu?<br />

Det har väl varit <strong>på</strong> gång ett tag, m<strong>en</strong> när möjlighet<strong>en</strong> dök upp i höstas tog vi d<strong>en</strong>. Det var <strong>en</strong><br />

gammal blåsare som numera spelar <strong>på</strong> Hamburgoperan och med Berliner Philharmoniker<br />

som tyckte det var länge sedan sist och erbjöd sig komma upp och spela in oss. För <strong>att</strong> citera<br />

Gudfadern så fick vi ett erbjudande vi inte kunde säga nej till.<br />

Vad är histori<strong>en</strong> bakom namnet <strong>på</strong> skivan?<br />

Det fanns ett program <strong>på</strong> radio som hette »Skivor till kaffet« med Bertil Perrolf som sändes<br />

från olika arbetsplatser i landet. När han kom till Linköpings tekniska högskola och hälsade<br />

<strong>på</strong> spexade stud<strong>en</strong>terna till det och ett argt brev sändes hit. Arbetsnamnet var från början ett<br />

citat hämtat från brevet, m<strong>en</strong> det passade sig nog inte så det blev » …<strong>en</strong> skiva till kaffet«.<br />

<strong>Vi</strong> har hört ryktas <strong>att</strong> d<strong>en</strong> också innehåller <strong>en</strong> musikvideo – vad mer får man <strong>på</strong> köpet?<br />

Det är musik av bästa sort och <strong>en</strong> fantastisk musikvideo med vår snygga balett Blåsyran<br />

– räcker inte det?<br />

hur gör man om man vill vara med i liThe Blås?<br />

Till <strong>att</strong> börja med så är det bra om man kommer <strong>på</strong> vad man vill vara med som. Förutom<br />

blås- och komp-instrum<strong>en</strong>talist så kan man vara med i vår emin<strong>en</strong>ta balett eller som busschaufför.<br />

Sedan är det bara <strong>att</strong> tillverka <strong>en</strong> ansökan som lämnas i LiTHe Blås brevlåda eller<br />

till någon aktiv medlem i Blåset. Ur <strong>en</strong> ansökan skall det gå <strong>att</strong> utläsa vad man heter, vad<br />

man söker som och vilk<strong>en</strong> bostadsadress man har. I övrigt är det bra om man är lite finurlig<br />

eller <strong>på</strong> annat sätt underhållande. Tidigare exempel är pussel med rebus, produktbeskrivningar<br />

av sig själv eller det kanske lite vanligare »brevet«. Sedan är det bara <strong>att</strong> vänta och se.<br />

Tävling - vinn <strong>en</strong> skiva!<br />

Lithanian fick dessutom två skivor <strong>att</strong> lotta ut till <strong>en</strong> lycklig läsare, som <strong>en</strong>dast behöver svara<br />

<strong>på</strong> följande fråga: »Vad föreställer LiTHe Blås logotyp?« a) En gitarr som moonar B) En tuba<br />

som blottar sig C) En flöjt som streakar. Svaret skickas till lithanian@lintek.liu.se s<strong>en</strong>ast d<strong>en</strong><br />

1 juni.<br />

TexT: J<strong>en</strong>ny cahier FoTo: liThe blÅs arkiv

Kårhuset Trappan – ett<br />

symboliserande namnval<br />

»Jag är <strong>på</strong> Trappan, kom hit!« Detta kommer förhoppningsvis<br />

<strong>att</strong> bli <strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing som ekar i campus Norrköpings korridorer<br />

i höst, när Norrköpings kårhus, nylig<strong>en</strong> namngivet<br />

Kårhuset Trappan, slår upp portarna.<br />

Då huset i grund<strong>en</strong> inte hade något etablerat<br />

namn vidtogs flera strategier för <strong>att</strong> nå<br />

fram till ett g<strong>en</strong>omtänkt förslag. Först och<br />

främst anordnades <strong>en</strong> tävling med <strong>en</strong> jury<br />

bestå<strong>en</strong>de av bland annat kår- och kommunmänniskor.<br />

Stadsmuseet jagade äv<strong>en</strong> reda<br />

<strong>på</strong> gamla kvartersnamn och ett textilproduktslexikon<br />

konsulterades för <strong>att</strong> finna bra<br />

textilanknutna ord, då äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na industrilokal<br />

tidigare har inhyst textilverksamhet.<br />

I slutänd<strong>en</strong> blev det kårhusets fasad, som<br />

med <strong>en</strong> utmärkande trappkonstruktion, fick<br />

symboliseras i namnet: Kårhuset Trappan.<br />

Äv<strong>en</strong> Kårhusets innandöme kommer <strong>att</strong><br />

rymma två speciella trappor – <strong>en</strong> som förbinder<br />

<strong>en</strong>tréplan med festvåning<strong>en</strong>s stora<br />

sal och <strong>en</strong> som förbinder de två kontorspla-<br />

n<strong>en</strong> med varandra och konfer<strong>en</strong>srumsbalkong<strong>en</strong>.<br />

Arbetet med namngivning<strong>en</strong> började<br />

som <strong>en</strong> tävling, där många olika förslag diskuterades.<br />

I juryn uppmärksammades <strong>att</strong><br />

flera hus i området, exempelvis byggnad<strong>en</strong><br />

»Strykjärnet«, är döpt efter sitt utse<strong>en</strong>de.<br />

Namnjuryn gillade äv<strong>en</strong> ordet Trappan vilket<br />

kan symbolisera utveckling och strävan<br />

up<strong>på</strong>t.<br />

– Jag är övertygad om <strong>att</strong> »Kårhuset<br />

Trappan« snabbt kommer <strong>att</strong> sätta sig i folks<br />

medvetande. »<strong>Vi</strong> ses vid Trappan« kommer<br />

<strong>att</strong> vara <strong>en</strong> mycket tydlig geografisk<br />

bestämning, säger Stefan Aspman, vice<br />

verksamhetschef samt projektledare för det<br />

nya kårhuset.<br />

KÖN ENDA GRUNDEN FÖR<br />

POSITIV SÄRBEHANDLING<br />

Nylig<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>terade Diskrimineringskommittén<br />

sitt betänkande som föreslår <strong>att</strong> positiv<br />

särbehandling <strong>på</strong> grund av kön ska vara<br />

tillåtet i fråga om högskolestudier. Däremot<br />

anser utredarna <strong>att</strong> det inte finns ett behov<br />

av positiv särbehandling <strong>på</strong> andra grunder,<br />

exempelvis etnicitet, något som mottas med<br />

besvikelse av Sveriges för<strong>en</strong>ade stud<strong>en</strong>tkårer<br />

(sfs):<br />

– <strong>Vi</strong> har sett det här behovet <strong>på</strong> flera håll<br />

inom akademin, säger Lotta Ljungquist,<br />

vice ordförande för sfs. Det är otroligt<br />

tråkigt <strong>att</strong> betänkandet skiljer <strong>på</strong> arbetsmarknad<strong>en</strong><br />

och högskolan. Om positiv särbehandling<br />

<strong>på</strong> grund av etnicitet ska tillåtas<br />

i arbetslivet måste det rimligtvis tillämpas<br />

äv<strong>en</strong> <strong>på</strong> väg<strong>en</strong> dit!<br />

STUDENTKÅRER FÅR NYA<br />

UPPGIFTER<br />

Stud<strong>en</strong>tkårsutredning<strong>en</strong>, som utreder ett<br />

moderniserande av kårobligatoriet, har nu<br />

överlämnat sitt betänkande till utbildnings-<br />

och kulturminister Leif Pagrotsky.<br />

Utredning<strong>en</strong> fastslår <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>tkårernas<br />

syfte och ändamål skall vara <strong>att</strong> bevaka<br />

och bidra till <strong>att</strong> utveckla stud<strong>en</strong>ternas<br />

utbildning och deras arbets- och allmänna<br />

studiemiljö samt värna om stud<strong>en</strong>ternas<br />

rättigheter. D<strong>en</strong>na verksamhet är också det<br />

<strong>en</strong>da som kårobligatoriet ska finansiera. I<br />

övrigt föreslås <strong>att</strong> Högskoleverket ska ha<br />

rätt <strong>att</strong> granska stud<strong>en</strong>tkårer hårdare samt<br />

<strong>att</strong> stud<strong>en</strong>ter ska ha rätt <strong>att</strong> överklaga beslut<br />

f<strong>att</strong>ade av kårer. Slutlig<strong>en</strong> nämns <strong>att</strong> de stud<strong>en</strong>ter<br />

som väljer <strong>att</strong> inte ta del av <strong>en</strong> nations<br />

eller särskild stud<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ings aktiviteter<br />

skall ha rätt <strong>att</strong> betala <strong>en</strong> reducerad avgift.<br />

Kom ig<strong>en</strong>, kompis. Kom ig<strong>en</strong><br />

Kom till Boda Borg där det riktiga äv<strong>en</strong>tyret<br />

väntar. <strong>Vi</strong> har öppet alla dagar hela sommar<strong>en</strong>.<br />

Ta med din kompisar för <strong>att</strong> ha kul tillsammans<br />

<strong>på</strong> Boda Borg i Sävsjö<br />

www.bodaborg.se<br />

savsjo@bodaborg.se 0382-67550<br />

9

STARK LIU-REPRESENTATION<br />

I NATIONELL POLITIK<br />

Det kommer <strong>att</strong> bli <strong>en</strong> stark repres<strong>en</strong>tantion<br />

från Linköpings universitet i sfs styrelse<br />

under nästa år. Esbjörn Hyltefors valdes till<br />

vice ordförande och Nils Hjalmarson till<br />

ledamot i d<strong>en</strong> 23 personer starka styrels<strong>en</strong>.<br />

Båda två är stud<strong>en</strong>ter vid medieteknikprogrammet<br />

i Norrköping.<br />

Äv<strong>en</strong> systerkårerna StuFF och Cons<strong>en</strong>sus<br />

var nöjda med resultatet av årets fullmäktigemöte,<br />

då både Veronica Andersson<br />

(StuFF) och Theo Bodin (Cons<strong>en</strong>sus) valdes<br />

in. Till sakrevisor valdes äv<strong>en</strong> Jill Jönsson<br />

(Cons<strong>en</strong>sus).<br />

GRATIS KALENDER<br />

Nästa år ger LinTek ut <strong>en</strong> kal<strong>en</strong>der och det<br />

bästa med d<strong>en</strong>, förutom priset <strong>på</strong> noll kronor,<br />

är alla redan ifyllda stud<strong>en</strong>thändelser.<br />

STUDENT FICK SOCIALBIDRAG<br />

En stud<strong>en</strong>t i Karlstad blev sommar<strong>en</strong> 2004<br />

nekad socialbidrag med motivering<strong>en</strong> <strong>att</strong><br />

hon borde klara hela året <strong>på</strong> studiemedel.<br />

Stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong> överklagade är<strong>en</strong>det i kammarrätt<strong>en</strong><br />

och vann slutlig<strong>en</strong> över kommun<strong>en</strong>.<br />

– Socialnämnd<strong>en</strong> kan inte ställa krav<br />

<strong>på</strong> <strong>att</strong> stödet ska räcka längre än under<br />

terminerna. Det är <strong>en</strong> viktig princip och<br />

d<strong>en</strong> står fast, säger kammarrättsråd Roland<br />

Nordberg.<br />

Dom<strong>en</strong> är principiellt viktig och ökar<br />

chanserna äv<strong>en</strong> för andra stud<strong>en</strong>ter <strong>att</strong> få<br />

socialbidrag under de kritiska sommarmånaderna.<br />

Dock valde regeringsrätt<strong>en</strong> <strong>att</strong> inte<br />

pröva fallet, vilket gör <strong>att</strong> dom<strong>en</strong> inte kommer<br />

<strong>att</strong> agera exempel för framtida socialbidragssökande<br />

stud<strong>en</strong>ter.<br />

PRIORITERADE FRÅGOR<br />

NÄSTA ÅR<br />

Nästa år kommer sfs <strong>att</strong> fokusera <strong>på</strong> tre frågar:<br />

Stud<strong>en</strong>ters ekonomi, som särskilt prioriteras<br />

inför valet, Mångfald i akademin samt<br />

Finansiering för kvalitet. Detta bestämdes<br />

<strong>på</strong> SFS fullmäktigemöte i Örebro i slutet av<br />

april. LinTek var nöjd, trots <strong>att</strong> d<strong>en</strong> föreslagna<br />

fokusfrågan Stud<strong>en</strong>ters sociala trygghet inte<br />

röstades ig<strong>en</strong>om.<br />

10<br />

Maria Sv<strong>en</strong>sson – med åtskilliga<br />

järn i eld<strong>en</strong><br />

TexT: J<strong>en</strong>ny cahier FoTo: nils nyman<br />

Maria Sv<strong>en</strong>sson är person<strong>en</strong> med ledartröjan<br />

vad gäller <strong>en</strong>gagemang inom<br />

universitetsvärld<strong>en</strong>. H<strong>en</strong>nes karriär inom<br />

för<strong>en</strong>ingslivet började inom Radio Stil och<br />

hon forts<strong>att</strong>e sedan vidare till festerist, fadderist,<br />

vice ordförande i Saks, sekreterare<br />

i fum och dagsansvarig <strong>på</strong> Kårall<strong>en</strong>. Däremellan<br />

hann hon äv<strong>en</strong> med <strong>att</strong> grunda<br />

för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> Ågr<strong>en</strong> o co, som driver Baljans<br />

onsdagspub, tillsammans med ett gäng<br />

kompisar. I år arbetar hon heltid som<br />

driftschef för Kårall<strong>en</strong> och sitter äv<strong>en</strong> med<br />

i Baljans styrelse, driver torsdagspubarna<br />

i Kårall<strong>en</strong> tillsammans med sina dagsansvariga,<br />

är revisor för Maskinsektion<strong>en</strong><br />

och hinner dessutom med <strong>att</strong> slänga ihop<br />

diverse kulinariska läckerheter som kock <strong>på</strong><br />

Herrgår’n.<br />

Mellan alla timmar av aktivitet har hon<br />

äv<strong>en</strong> hunnit <strong>på</strong>börja det Systemvet<strong>en</strong>skapliga<br />

programmet, för <strong>att</strong> 2003 byta till Maskinprogrammet<br />

vid LiTH. När Lithanian<br />

ville intervjua <strong>en</strong> stud<strong>en</strong>t angå<strong>en</strong>de <strong>en</strong>gagemang<br />

var hon ett självklart val.<br />

hej Maria Sv<strong>en</strong>sson! Varför <strong>en</strong>gagerar<br />

du dig?<br />

För <strong>att</strong> få se resultatet av det jag har åstad-<br />

kommit. Har jag gjort ett uppsk<strong>att</strong>at arrangemang<br />

eller förändrat något till det<br />

bättre så har jag lyckats och då är jag nöjd.<br />

De erfar<strong>en</strong>heter som <strong>en</strong>gagemang ger går<br />

dessutom inte <strong>att</strong> få någon annanstans. Jag<br />

har lärt mig så otroligt mycket av alla människor<br />

jag har arbetat tillsammans med och<br />

alla knepiga situationer jag har stött <strong>på</strong> och<br />

tvingats lösa.<br />

Många <strong>på</strong>pekar <strong>att</strong> <strong>en</strong>gagemanget i år<br />

har minskat jämfört med tidigare år, vad<br />

tror du <strong>att</strong> det beror <strong>på</strong>?<br />

Jag tror <strong>att</strong> det finns någon typ av grundsyn<br />

hos folk. Just nu är ansvarskänslan hos<br />

gem<strong>en</strong>e man låg, vilket gör <strong>att</strong> ing<strong>en</strong> känner<br />

<strong>att</strong> de behöver ta tag i saker och hjälpa<br />

till, för »det gör ju de andra«. Det kommer<br />

förmodlig<strong>en</strong> <strong>att</strong> vara såhär tills folk f<strong>att</strong>ar<br />

<strong>att</strong> »de andra« inte finns utan <strong>att</strong> det är just<br />

sådana personer som de själva, stud<strong>en</strong>ter,<br />

som sitter i fum eller är ordförande för sektion<strong>en</strong>.<br />

Om något år med forts<strong>att</strong> lågt <strong>en</strong>gagemang,<br />

när stud<strong>en</strong>ternas omvärld börjar<br />

försämras, så kommer de kanske till insikt<br />

<strong>att</strong> det är <strong>en</strong> ideell stud<strong>en</strong>tvärld vi lever i och<br />

<strong>att</strong> mycket av tjusning<strong>en</strong> med <strong>att</strong> studera är<br />

<strong>att</strong> hålla verksamhet<strong>en</strong> rullande.<br />

Vad tror du <strong>att</strong> sektioner och kårer skulle<br />

kunna <strong>göra</strong> för <strong>att</strong> öka <strong>en</strong>gagemanget?<br />

Jag tror <strong>att</strong> <strong>en</strong> viktig del vore <strong>att</strong> försöka föra<br />

ut viktiga frågor som rör stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong> personlig<strong>en</strong><br />

till ett forum där alla kan vara med<br />

och tycka till, så <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>terna märker <strong>att</strong><br />

äv<strong>en</strong> deras åsikt räknas. Sedan måste man<br />

locka sina medlemmar <strong>att</strong> <strong>en</strong>gagera sig<br />

g<strong>en</strong>om beröm och visad uppsk<strong>att</strong>ning. Jag<br />

tycker <strong>att</strong> många sektioner prioriterar fel<br />

– de sparar in <strong>på</strong> sektionsaktivas tackfest<br />

och staplar p<strong>en</strong>garna <strong>på</strong> hög istället. Lägg<br />

p<strong>en</strong>gar <strong>på</strong> teambuilding så <strong>att</strong> det skapas<br />

<strong>en</strong> sammansvetsad grupp från början och<br />

släng sedan in <strong>en</strong> rejäl tackfest i slutet. Det<br />

lönar sig i långa loppet.<br />

har du några planer <strong>på</strong> vad du kommer<br />

<strong>att</strong> <strong>en</strong>gagera dig inom när du återvänder<br />

till utbildning<strong>en</strong> efter ditt sabbatsår?<br />

Jag kommer mest troligt <strong>att</strong> vara kvar i Baljanstyret<br />

samt jobba kvar <strong>på</strong> Herrgår’n, m<strong>en</strong><br />

ska samtidigt försöka ta det lite lugnare och<br />

fokusera <strong>på</strong> skolan. M<strong>en</strong> man vet ju aldrig ...

DEBATT:<br />

Vad är det som hänt<br />

med stud<strong>en</strong>terna?<br />

Det är mars månad och jag har precis varit med <strong>på</strong> d-sektion<strong>en</strong>s<br />

vårmöte, medlemsmötet som skall utse styrelseledamöter<br />

för kommande läsår. Det har varit svårt <strong>att</strong> få<br />

sökande till förtro<strong>en</strong>deposterna under flera år, m<strong>en</strong> det<br />

här mötet är ett antiklimax av sällan skådat slag. Bland<br />

annat kunde ing<strong>en</strong> ordförande väljas m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> ytterligare<br />

sju förtro<strong>en</strong>deposter saknade kandidater.<br />

Brist<strong>en</strong> <strong>på</strong> <strong>en</strong>gagemang är inte bara ett problem för d-sektion<strong>en</strong>.<br />

Ansökningsdatumet till Linteks kårfullmäktige<br />

har till exempel flyttats fram två gånger.<br />

Jag tycker det här är oroväckande av flera anledningar.<br />

Först och främst så anser jag <strong>att</strong> det är nyttigt med konkurr<strong>en</strong>s<br />

om förtro<strong>en</strong>deposter. Det är <strong>en</strong> tidig sporre som jag<br />

tror förbättrar prestation<strong>en</strong> under hela mandatperiod<strong>en</strong>.<br />

Sedan är det också viktigt <strong>att</strong> de som har förtro<strong>en</strong>deposter<br />

känner <strong>att</strong> de kan stiga åt sidan och lämna över till andra.<br />

Det finns ett syndrom bland <strong>en</strong>gagerade <strong>att</strong> d<strong>en</strong> som väl<br />

<strong>en</strong>gagerat sig i något ofta <strong>en</strong>gagerar sig i fler saker, <strong>på</strong> gott<br />

och ont. M<strong>en</strong> när det saknas personer som kan ta över så<br />

kommer man alltid <strong>att</strong> se till dessa personer för hjälp, och<br />

det är inte säkert <strong>att</strong> de klarar av <strong>att</strong> säga nej till fler <strong>en</strong>gagemang<br />

med utbrändhet, försämrade studieresultat med<br />

mera som resultat.<br />

För några månader sedan sändes <strong>en</strong> dokum<strong>en</strong>tär om<br />

kårhusockupation<strong>en</strong> 1968 <strong>på</strong> tv. Man kan tycka vad man<br />

vill om vad som gjordes då och vad det medförde m<strong>en</strong><br />

man måste ändå imponeras över det <strong>en</strong>gagemang och d<strong>en</strong><br />

kämparglöd som stud<strong>en</strong>terna visade då. Samma sak gäller<br />

för stud<strong>en</strong>trevolterna i Iran och Frankrike under s<strong>en</strong>are<br />

år. Dock känns det som <strong>att</strong> avståndet mellan dessa <strong>en</strong>gagemang<br />

och dag<strong>en</strong>s Linköpings<strong>en</strong>gagemang är oändligt<br />

stort och hemskt svårt <strong>att</strong> <strong>göra</strong> någonting åt.<br />

För mig är det nästan skr<strong>att</strong>retande <strong>att</strong> de <strong>en</strong>da saker<br />

<strong>på</strong> LiTH som ev<strong>en</strong>tuellt skulle kunna skapa något slags<br />

<strong>en</strong>gagemang är om man hotade <strong>att</strong> ställa in sof eller <strong>att</strong><br />

förbjuda World of Warcraft alternativt onlinepoker <strong>på</strong> stud<strong>en</strong>tnätet.<br />

Freddy Engström, stud<strong>en</strong>t vid civiling<strong>en</strong>jörsprogrammet i<br />

Datateknik

© 2006 ABB<br />

Satsa <strong>på</strong> ett riktigt flashigt jobb<br />

”Fler unga borde satsa <strong>på</strong> industrin. Det är här de verkligt intressanta<br />

jobb<strong>en</strong> finns. Ska vi hålla oss i framkant kan vi inte bara sitta hemma<br />

och lira nätpoker, det tjänar vi ing<strong>en</strong>ting <strong>på</strong> som land.”<br />

Det säger Jonas Gärd, civiling<strong>en</strong>jör i elektroteknik från KTH, med<br />

<strong>en</strong> hel del reglerteknik, psykologi och artificiella neuronät i bagaget.<br />

Idag jobbar han som systemkonstruktör <strong>på</strong> ABB:s valsverksavdelning i<br />

Västerås. Hans team utvecklar driv- och styrsystem för plåt-, stång- och<br />

trådverk till kunder i framförallt Kina och Korea.<br />

Är du också intresserad av ett arbete där du ständigt jobbar i<br />

teknik<strong>en</strong>s framkant och där du möter utmaningar över hela värld<strong>en</strong>?<br />

Då behöver du inte söka länge. Gå direkt till www.abb.se<br />

Power and Productivity<br />

for a better world TM

STIPENDIUM TILL HÖGSKOLE-<br />

INGENJÖR FRÅN LINKÖPING<br />

Varje år delar Civiling<strong>en</strong>jörsförbundet ut<br />

Wimanska priset, ett stip<strong>en</strong>dium <strong>på</strong> 2 000<br />

kronor, för det bästa exam<strong>en</strong>sarbetet bland<br />

Sveriges högskoleing<strong>en</strong>jörer. I år gick priset<br />

till <strong>en</strong> LiTH-stud<strong>en</strong>t, Fredrik Karlsson, för<br />

hans exjobb »Konstruktion av reminfästning<br />

i lagertruck« vid Institution<strong>en</strong> för<br />

konstruktions- och produktionsteknik, i<br />

samarbete med bt Products ab. Fredrik har<br />

studerat hur <strong>en</strong> rem kan ersätta kedjor vid<br />

lyftrörels<strong>en</strong> i <strong>en</strong> stativtruck.<br />

Först och främst, hur kändes det <strong>att</strong><br />

vinna?<br />

Väldigt kul. Roligt <strong>att</strong> det blev just mitt lilla<br />

exam<strong>en</strong>sarbete som vann.<br />

Vad gick ditt exjobb ut <strong>på</strong>?<br />

Jag gjorde mitt exjobb <strong>på</strong> bt Products i<br />

Mjölby, de tillverkar lagertruckar för intern<br />

materialhantering. bt hade tidigare haft<br />

tankar <strong>på</strong> <strong>att</strong> införa <strong>en</strong> viss typ av rem i <strong>en</strong><br />

av sina produkter, i stället för <strong>en</strong> kedja. Vad<br />

jag gjorde var <strong>att</strong> ge dem ett förslag <strong>på</strong> hur<br />

d<strong>en</strong>na rem skulle kunna infästas.<br />

hur kom du <strong>på</strong> <strong>att</strong> skicka in ditt exjobb?<br />

Det var inget som jag kom <strong>på</strong> själv, det var<br />

min handledare Hans Karlsson <strong>på</strong> IKP<br />

som frågade mig om det gick bra <strong>att</strong> han<br />

skickade in mitt exjobb. Idag är jag väldigt<br />

tacksam för detta.<br />

Vad ska du <strong>göra</strong> med p<strong>en</strong>garna?<br />

Det har jag inte hunnit fundera så mycket<br />

<strong>på</strong>. Kanske <strong>att</strong> jag använder dem till <strong>att</strong><br />

betala av <strong>en</strong> del <strong>på</strong> studieskuld<strong>en</strong>.<br />

14<br />

Jobba <strong>på</strong><br />

?<br />

Hör av dig till oss!<br />

info@flamman.org<br />

www.flamman.org<br />

013-310077<br />

Ta d<strong>en</strong>, ha d<strong>en</strong>, läs d<strong>en</strong> – LiU-Luntan 06/07<br />

LiU-Luntan är d<strong>en</strong> katalog som alla stud<strong>en</strong>ter<br />

får i samband med skolstart<strong>en</strong> i början<br />

av augusti 2006. D<strong>en</strong> produceras av Kårservice<br />

<strong>på</strong> uppdrag av de tre stud<strong>en</strong>tkårerna<br />

vid Linköpings universitet och är således<br />

<strong>en</strong> trycksak som är till för dig som stud<strong>en</strong>t.<br />

LiU-Luntan utgavs första gång<strong>en</strong> höst<strong>en</strong><br />

200 och årets version är precis <strong>på</strong> väg till<br />

tryck.<br />

Vad har förändrats sedan första liU-luntan<br />

utkom förra året?<br />

<strong>Vi</strong> vill äv<strong>en</strong> rikta in LiU-Luntan så <strong>att</strong> d<strong>en</strong><br />

är intressant för stud<strong>en</strong>ter som är i avslutning<strong>en</strong><br />

av sin utbildning. Mer om Alumverksamhet<br />

och doktorander etc. M<strong>en</strong> precis<br />

som tidigare år så är LiU-Luntan utformad<br />

<strong>att</strong> vara <strong>en</strong> katalog som är användbar under<br />

hela året vilket gör <strong>att</strong> d<strong>en</strong> gott kan stå i hyllan<br />

hemma, <strong>på</strong> toalett<strong>en</strong> eller i hög<strong>en</strong> <strong>på</strong><br />

skrivbordet för <strong>att</strong> vara till hands när man<br />

bäst behöver d<strong>en</strong>.<br />

INUG PRISAS AV KÅRER<br />

Reftec stora pris tilldelades i år Ing<strong>en</strong>jörer<br />

och naturvetare utan gränser (inug) med<br />

följande motivering: »För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> inug är<br />

g<strong>en</strong>om sitt framskridande arbete för d<strong>en</strong><br />

ansvarstagande ing<strong>en</strong>jör<strong>en</strong> och sitt gränslösa<br />

<strong>en</strong>gagemang för världsutvecklingsfrågor<br />

ett berömvärt exempel för ing<strong>en</strong>jörer<br />

och naturvetare i Sverige.«<br />

– inug ska fungera som d<strong>en</strong> självklara<br />

samlingspunkt<strong>en</strong> för ing<strong>en</strong>jörer och naturvetare<br />

som vill utnyttja sina kunskaper och<br />

<strong>en</strong>gagera sig inom bistånd och internationell<br />

utveckling, säger Maria Olofsson, ordförande<br />

i inug Linköping. Vår förhoppning<br />

är <strong>att</strong> vi ing<strong>en</strong>jörer och naturvetare i Linkö-<br />

Går luntan runt ekonomiskt i år?<br />

Jajjam<strong>en</strong>san, det kan ni hoppa upp slå ihop<br />

era piffiga skinkhalvor <strong>på</strong> <strong>att</strong> d<strong>en</strong> gör. Här<br />

har det slitits ihop p<strong>en</strong>gar och från alla håll<br />

kommer <strong>en</strong>tusiastiska tillrop och många,<br />

både stud<strong>en</strong>ter och från näringsliv anser <strong>att</strong><br />

LiU-Luntan behövs, vilket underlättar arbetet<br />

för oss. <strong>Vi</strong> söker just nu äv<strong>en</strong> projektledare för<br />

LiU-Luntan 2007, något som vi alla tre kan<br />

rekomm<strong>en</strong>dera – det har verklig<strong>en</strong> varit topp<strong>en</strong>roligt!<br />

ropar de tre flickorna i kör.<br />

när kommer d<strong>en</strong> <strong>att</strong> vara färdig?<br />

Katalog<strong>en</strong> kommer <strong>att</strong> ligga rykande färsk<br />

i augusti. När du uppdaterar ditt LiU-kort<br />

kommer du <strong>att</strong> få <strong>en</strong> lunta i hand<strong>en</strong>. De kommer<br />

äv<strong>en</strong> <strong>att</strong> återfinnas <strong>på</strong> kårexpeditionerna<br />

i Linköping och Norrköping. Ta då med d<strong>en</strong><br />

hem, läs och njut.<br />

Intresserad av projektledare? Släng iväg ett<br />

mejl till vc@ks.liu.se.<br />

ping kommer <strong>att</strong> profilera oss g<strong>en</strong>om <strong>att</strong> vi<br />

använder vår höga kompet<strong>en</strong>s till ett steg <strong>på</strong><br />

väg<strong>en</strong> mot <strong>en</strong> hållbar och rättvis världsutveckling,<br />

fortsätter hon.<br />

inug är <strong>en</strong> politiskt och religiöst obund<strong>en</strong><br />

ideell organisation med målsättning<strong>en</strong><br />

<strong>att</strong> bidra till <strong>en</strong> hållbar världsutveckling<br />

g<strong>en</strong>om teknisk och naturvet<strong>en</strong>skaplig kunskapsöverföring.<br />

För mer information, se<br />

www.linkoping.inug.nu.<br />

Reftec är <strong>en</strong> sammanslutning för Sveriges<br />

sju teknologkårer vid Linköpings tekniska<br />

högskola, kth, Chalmers, Luleå tekniska<br />

universitet, Lunds tekniska högskola, Umeå<br />

universitet och Uppsala universitet.

Du får uppgift<strong>en</strong><br />

<strong>att</strong> <strong>göra</strong> biogas<br />

av slam.<br />

Hur skulle du<br />

lösa det?<br />

<strong>Vi</strong>ll du också vara med och skapa <strong>en</strong> hållbar framtid i Göteborg?<br />

Besök oss <strong>på</strong> www.goteborg<strong>en</strong>ergi.se för mer information.<br />

EXAMEN<br />

www.guldsmedjan.net<br />

BESTÄLL DIN<br />

RING HOS<br />

BOKAKADEMIN<br />

ELLER GÅ IN PÅ<br />

www.bokakademin.se<br />

Linköpings universitetsbibliotek<br />

Har du kört fast i din<br />

informationssökning?<br />

Behöver du hitta litteratur<br />

till projektarbete<br />

eller ex-jobb?<br />

Ch<strong>att</strong>a med bibliotekari<strong>en</strong> -<br />

vi hjälper dig <strong>att</strong> söka utan <strong>att</strong> du<br />

behöver lämna datorn!<br />

www.eref.se/teknik

En reform full av<br />

frågeteck<strong>en</strong><br />

Har du provat <strong>att</strong> köra långtradare vid blixthalka och älgvarning, iförd <strong>en</strong> ögonbindel?<br />

Det har Sveriges högskolor och universitet, bildlig<strong>en</strong> talat. G<strong>en</strong>omförandet av<br />

Bologna-process<strong>en</strong>, d<strong>en</strong> största förändring<strong>en</strong> inom högre utbildning <strong>på</strong> fyrtio år,<br />

<strong>på</strong>går just nu för fullt över hela landet m<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om få direktiv från högre instans<br />

tvingas många högskolor och universitetet gissa sig till framtid<strong>en</strong>s lösningar.<br />

Redan sommar<strong>en</strong> 2007 ska Sveriges högre<br />

utbildningar gå <strong>att</strong> jämföra med andra<br />

utbildningar inom Europa vad gäller arbetsbörda,<br />

nivå, lärandemål, färdigheter och<br />

profil/inriktning. För stud<strong>en</strong>terna innebär<br />

detta både <strong>att</strong> förflyttningar mellan olika<br />

europeiska lärosät<strong>en</strong> under studietid<strong>en</strong> för<strong>en</strong>klas<br />

och <strong>att</strong> internationellt arbetssökande<br />

efter studierna underlättas.<br />

<strong>Vi</strong>d LiU har arbetet förflutit långsamt<br />

och avvaktande och ing<strong>en</strong> har direkt vetat<br />

hur man ska handla och vad som kommer<br />

<strong>att</strong> krävas i framtid<strong>en</strong>. Det arbete som gjorts<br />

har legat <strong>på</strong> programnivå och inte heller där<br />

har man eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> vetat vilka krav som re-<br />

Framtida utbildningar<br />

Civiling<strong>en</strong>jör: 200 poäng, leder till yrkesexam<strong>en</strong><br />

Högskoleing<strong>en</strong>jör: 120 poäng, leder till yrkesexam<strong>en</strong><br />

Kandidatprogram: 120 poäng, leder till g<strong>en</strong>erell<br />

exam<strong>en</strong><br />

Kortare yrkesinriktade utbildningar: 80 poäng, leder<br />

till g<strong>en</strong>erell exam<strong>en</strong> (högskoleexam<strong>en</strong>)<br />

Magisterprogram: 40 poäng, leder till g<strong>en</strong>erell exa-<br />

16<br />

?<br />

TexT & illusTraTion: J<strong>en</strong>ny cahier<br />

?<br />

?<br />

gering<strong>en</strong> slutlig<strong>en</strong> skulle komma <strong>att</strong> ställa.<br />

Det är eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> först i år som LiU har<br />

tills<strong>att</strong> fakultetsgem<strong>en</strong>samma arbetsgrupper<br />

som nu har börjat arbeta praktiskt och<br />

fundera kring framtid<strong>en</strong>s förändringar.<br />

Femårig civiling<strong>en</strong>jörsutbildning<br />

I regering<strong>en</strong>s proposition, »Ny värld – ny<br />

högskola« (se Lithanian #4 200 ), beskrivs<br />

hur utbildningar kommer <strong>att</strong> delas upp i<br />

3 + 2 år. Först ges <strong>en</strong> kandidatexam<strong>en</strong> och<br />

därefter ges valet <strong>att</strong> fortsätta vidare till <strong>en</strong><br />

masterexam<strong>en</strong>. Bredvid detta system skulle,<br />

<strong>en</strong>ligt proposition<strong>en</strong>, civiling<strong>en</strong>jörs- och<br />

högskoleing<strong>en</strong>jörsutbildningarna finnas<br />

m<strong>en</strong> (magisterexam<strong>en</strong>)<br />

Masterprogram: 80 poäng, leder till g<strong>en</strong>erell exam<strong>en</strong><br />

(masterexam<strong>en</strong>) och/eller efter särskild prövning civiling<strong>en</strong>jörsexam<strong>en</strong><br />

(<strong>på</strong> begäran)<br />

Forskarutbildning: fortsättning <strong>på</strong> magister-, master-<br />

eller civiling<strong>en</strong>jörsexam<strong>en</strong> - 80 poäng (lic<strong>en</strong>tiatexam<strong>en</strong>)<br />

alternativt 160 poäng (doktorsexam<strong>en</strong>)<br />

?<br />

?<br />

kvar i oförändrat skick. Detta fick kårordförande<br />

och rektorer från sju av Sveriges<br />

största högskolor, däribland LiTH, <strong>att</strong> tillsammans<br />

med näringslivsrepres<strong>en</strong>tanter<br />

skriva <strong>en</strong> deb<strong>att</strong>artikel i dn (200 -11-17)<br />

och kräva <strong>en</strong> förlängning till fem år. Ett<br />

av de starkaste argum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> var <strong>att</strong> <strong>göra</strong> <strong>en</strong><br />

sv<strong>en</strong>sk högskoleutbildning jämförbar med<br />

<strong>en</strong> internationell. Endast Storbritanni<strong>en</strong> och<br />

Sverige hade vid d<strong>en</strong>na tid <strong>en</strong> civiling<strong>en</strong>jörsutbildning<br />

kortare än fem år. D<strong>en</strong> 23 februari<br />

kunde <strong>en</strong> <strong>en</strong>ig riksdag besluta om <strong>en</strong><br />

förlängning av civiling<strong>en</strong>jörsprogrammet,<br />

från 180 till 200 poäng. LiTH har låtit meddela<br />

<strong>att</strong> övergångsreglerna äv<strong>en</strong> kommer <strong>att</strong><br />

gälla för dem som <strong>på</strong>börjat sin utbildning i<br />

det gamla systemet, det vill säga innan d<strong>en</strong><br />

1 juli 2007, m<strong>en</strong> vill ta ut <strong>en</strong> exam<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt<br />

det nya. Äv<strong>en</strong> de stud<strong>en</strong>ter som redan har<br />

tagit ut <strong>en</strong> exam<strong>en</strong> har möjlighet <strong>att</strong> återvända<br />

till universitetet och läsa ytterligare 20<br />

poäng, för <strong>att</strong> sedan hämta ut <strong>en</strong> ny och mer<br />

internationellt gångbar exam<strong>en</strong>. Vad d<strong>en</strong><br />

extra termin<strong>en</strong> ska fyllas med är fortfarande<br />

<strong>en</strong> fråga för diskussion – borde d<strong>en</strong> innehålla<br />

praktik, mer humanistiska ämn<strong>en</strong>,

»I första hand bör man förstås läsa ämn<strong>en</strong> inom sin profil. Om<br />

det inte finns passande kurser ska man istället välja kurser <strong>på</strong><br />

<strong>en</strong> hög nivå.« TONY MOBERG, UTBILDNINGSANSVARIG LINTEK<br />

specialinriktningar eller varför inte början<br />

<strong>på</strong> <strong>en</strong> forskningsexam<strong>en</strong>? LiTH-nämnderna<br />

har äv<strong>en</strong> fått direktiv <strong>att</strong> vara g<strong>en</strong>erösa vad<br />

gäller vilka ämn<strong>en</strong> som tillåts räknas in i<br />

d<strong>en</strong> sista termin<strong>en</strong>.<br />

»I första hand bör man förstås läsa ämn<strong>en</strong><br />

inom sin profil«, säger Tony Moberg,<br />

utbildningsansvarig vid LinTek. »Om det<br />

inte finns passande kurser ska man istället<br />

välja kurser <strong>på</strong> <strong>en</strong> hög nivå.«<br />

M<strong>en</strong> <strong>att</strong> hämta ut <strong>en</strong> femårig civiling<strong>en</strong>jörsexam<strong>en</strong><br />

i Maskinteknik går med största<br />

sannolikhet inte om sista termin<strong>en</strong> består<br />

av »Gammelgrekiska A«. Tony rekomm<strong>en</strong>derar<br />

dock fundersamma stud<strong>en</strong>ter <strong>att</strong> i<br />

första hand prata med studievägledar<strong>en</strong> för<br />

programmet. Om d<strong>en</strong>na saknar information<br />

för <strong>att</strong> svara <strong>på</strong> dylika frågor får man<br />

vända sig till d<strong>en</strong> som är ytterst ansvarig,<br />

LiTH:s dekanus Hel<strong>en</strong> Dannetun.<br />

Kommer du <strong>att</strong> läsa<br />

femårigt?<br />

Redan nu kan civiling<strong>en</strong>jörer läsa 20 poäng<br />

extra och hämta ut <strong>en</strong> femårig civiling<strong>en</strong>jörsexam<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> fortfarande diskuteras<br />

det <strong>på</strong> högre instans vad d<strong>en</strong>na sista termin<br />

ska innehålla. Lithanian passade <strong>på</strong> <strong>att</strong><br />

fråga fyra civiling<strong>en</strong>jörersstud<strong>en</strong>ter i slutet<br />

av sina utbildningar om vilket val de kommer<br />

<strong>att</strong> <strong>göra</strong>:<br />

1) Kommer du <strong>att</strong> läsa till <strong>en</strong> femårig<br />

civiling<strong>en</strong>jörsexam<strong>en</strong>?<br />

2) Vad tycker du <strong>att</strong> d<strong>en</strong> sista<br />

termin<strong>en</strong> ska innehålla?<br />

Inget nytt för högskoleing<strong>en</strong>jörerna<br />

Vad gäller högskoleing<strong>en</strong>jörerna låter Staffan<br />

Emanuelsson, Norrköpingsansvarig,<br />

hälsa <strong>att</strong> det i stort sett inte kommer <strong>att</strong> bli<br />

några förändringar alls. Högskoleing<strong>en</strong>jörstiteln<br />

är, precis som civiling<strong>en</strong>jörstiteln, <strong>en</strong><br />

yrkesexam<strong>en</strong> och inkluderas därför inte i<br />

Bologna-reform<strong>en</strong>, som istället <strong>en</strong>bart gäller<br />

g<strong>en</strong>erella examina.<br />

»Från högskoleing<strong>en</strong>jörernas sida vill<br />

man dock gärna vara med och diskutera vad<br />

antagningskriterierna för övergång<strong>en</strong> till<br />

masterutbildning<strong>en</strong> ska vara« säger han.<br />

Forskning betalas av<br />

universitetet<br />

Regering<strong>en</strong> hade äv<strong>en</strong> i proposition föreslagit<br />

<strong>att</strong> masterstud<strong>en</strong>ternas två sista terminer<br />

skulle kunna innehålla forskningsstudier.<br />

Christian Udin, KTS<br />

1) Ja, det tror jag.<br />

2) Jag tycker <strong>att</strong> praktik<br />

och mer näringslivsanknytning<br />

är viktigt. Om<br />

inte detta är möjligt så<br />

skulle jag vilja ha mer<br />

humanistiska ämn<strong>en</strong>.<br />

Mary Torsson, TBi<br />

1) Ja.<br />

2) Jag skulle gärna<br />

se mer humanistiska<br />

ämn<strong>en</strong> i stil med nationalekonomi<br />

och juridik.<br />

Detta skulle ha inneburit <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>ter betalat<br />

2 proc<strong>en</strong>t av sin forskningstjänst med<br />

egna medel – något som Sveriges för<strong>en</strong>ade<br />

stud<strong>en</strong>tkårer kraftigt mots<strong>att</strong>e sig. Riksdag<strong>en</strong><br />

röstade dock ned äv<strong>en</strong> detta regeringsförslag<br />

och hittills är det sagt <strong>att</strong> de två sista<br />

terminerna ska innehålla kurser som relaterar<br />

till utbildning<strong>en</strong>.<br />

I dagsläget diskuteras Bologna-relaterade<br />

frågor i tre olika LiU-grupper, där LinTeksutbildningsansvarige,Norrköpingsansvarige<br />

och internationellt ansvarige sitter<br />

med. Om du har några synpunkter som<br />

du vill <strong>att</strong> de ska ta med sig, kontakta dem<br />

<strong>på</strong> utbildning@lintek.liu.se, norrkoping@<br />

lintek.liu.se och internationellt@lintek.liu.<br />

se.<br />

ebba Ulfsparre, i<br />

1) Jag har redan tagit<br />

200 poäng så jag kan<br />

tänka mig <strong>att</strong> redan nu<br />

ta ut <strong>en</strong> femårig exam<strong>en</strong>.<br />

2) Är det ett program<br />

som man utökar så ska<br />

det ha med <strong>en</strong>s exam<strong>en</strong><br />

<strong>att</strong> <strong>göra</strong>, alltså ska man<br />

läsa kurser som är relevanta<br />

för <strong>en</strong>s utbildning.<br />

Tore Jungnelius, D<br />

1) Nej.<br />

2) Jag tycker <strong>att</strong> det<br />

ska hänga ihop med<br />

övriga programmet, det<br />

vill säga som idag fast<br />

20 poäng mer.<br />

17

<strong>Vi</strong> gratulerar vinnarna av McKinsey Award<br />

<strong>Vi</strong> är väldigt glada och stolta över <strong>att</strong> ha<br />

fått dela ut 2005 års stip<strong>en</strong>dier, tillsammans<br />

med Hel<strong>en</strong> Dannetun och Mille<br />

Millnert, till tre <strong>en</strong>gagerade och framgångsrika<br />

stud<strong>en</strong>ter.<br />

Årets förstapristagare Erik Mellström<br />

läser teknisk fysik och elektroteknik. Erik<br />

är <strong>en</strong> småföretagare med starkt politiskt<br />

<strong>en</strong>gagemang och stort intresse för grafisk<br />

Unikt stip<strong>en</strong>dieprogram ger<br />

traineeplats i New York<br />

TexT & FoTo: dan Frohm<br />

Linköpingsstud<strong>en</strong>t<strong>en</strong> Dan Frohm fick ge unikt stip<strong>en</strong>dieprogram<br />

möjlighet<strong>en</strong> <strong>att</strong> arbeta hos Sv<strong>en</strong>sk-<br />

Amerikanska Handelskammar<strong>en</strong> i New York.<br />

18<br />

design. G<strong>en</strong>om sin verksamhet i stud<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

Liberala Stud<strong>en</strong>ter har han bl.a.<br />

drivit kampanjer kring d<strong>en</strong> pakistanske<br />

stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong> Ejaz Akhter och d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>skeritreanske<br />

journalist<strong>en</strong> Dawit Isaak.<br />

Årets andrapristagare Johan Reunan<strong>en</strong>,<br />

läser industriell ekonomi med japansk<br />

inriktning och är f.n. stud<strong>en</strong>t vid Saitama<br />

universitet utanför Tokyo. Johan driver tillsammans<br />

med <strong>en</strong> vän ett nystartat företag<br />

för design av tryck för t-tröjor.<br />

Årets tredjepris tilldelades Daniel<br />

Claesson. Daniel läser industriell<br />

ekonomi och är också starkt <strong>en</strong>gagerad<br />

inom ori<strong>en</strong>teringssport<strong>en</strong>. Han har varit<br />

tävlingsledare för Sveriges största parkori<strong>en</strong>tering<br />

och utsågs till <strong>en</strong> av Sveriges<br />

mest lovande idrottsledare vid Idrottsgalan<br />

2004. Sommar<strong>en</strong> 2005 sprang han<br />

<strong>en</strong> sträcka med OS-eld<strong>en</strong> i Stockholm.<br />

Bertil Edlund, före detta ordförande<br />

Öhrings PricewaterhouseCoopers<br />

Hedersomnämnand<strong>en</strong> delades ut till:<br />

Anders Fjeldstad (medieteknik), Therese<br />

Forsberg (elektronikdesign), Olov Isaksson<br />

(industriell ekonomi), Petter Lor<strong>en</strong>tzon<br />

(medieteknik), Jacob Persson (industriell<br />

ekonomi), Ulf Tjernström (teknisk biologi),<br />

Klas Tybrandt (teknisk fysik) och Johanna<br />

Walterson (maskinteknik).<br />

McKinsey Award utlyses tillsammans<br />

med LiTH med syftet <strong>att</strong> uppmuntra<br />

duktiga blivande civiling<strong>en</strong>jörer <strong>att</strong> ta initiativ<br />

till <strong>att</strong> bredda sina kunskaper och<br />

färdigheter utöver de normala studierna.<br />

Stip<strong>en</strong>dierna <strong>på</strong> 30.000, 20.000 och<br />

10.000 kronor delas ut till de som bäst<br />

uppnår följande kriterier: god initiativförmåga<br />

och ambition, god samarbetsförmåga<br />

och goda studieresultat.<br />

På Lexington Av<strong>en</strong>ue, ett st<strong>en</strong>kast från historiska Chrystler Building,<br />

har Linköpingsstud<strong>en</strong>t<strong>en</strong> Dan Frohm funnit sin plats som<br />

trainee <strong>på</strong> Sv<strong>en</strong>sk-Amerikanska Handelskammar<strong>en</strong> i New York.<br />

G<strong>en</strong>om ett unikt stip<strong>en</strong>dieprogram <strong>på</strong> Sv<strong>en</strong>sk-Amerikanska Handelskammar<strong>en</strong><br />

i New York får utvalda stud<strong>en</strong>ter möjlighet <strong>att</strong><br />

arbeta som trainees <strong>på</strong> dess konsultavdelning, Business Services.<br />

Dan Frohm från Industriell Ekonomi är 2006 års Bertil Edlund<br />

Scholar, d<strong>en</strong> första stip<strong>en</strong>diat<strong>en</strong> från Linköpings universitet. Arbetsuppgifterna<br />

omf<strong>att</strong>ar marknadsundersökningar, id<strong>en</strong>tifiering av<br />

distributörer och partners samt <strong>att</strong> <strong>att</strong>rahera investeringar åt sv<strong>en</strong>ska<br />

regioner som är intresserade av d<strong>en</strong> amerikanska marknad<strong>en</strong>.<br />

»Stip<strong>en</strong>dieprogrammet är ett utmärkt sätt <strong>att</strong> få erfar<strong>en</strong>het inom<br />

konsultverksamhet från <strong>en</strong> mängd olika branscher samt <strong>att</strong> lära<br />

känna d<strong>en</strong> amerikanska marknad<strong>en</strong>. Utbildning<strong>en</strong> <strong>på</strong> LiU håller<br />

mycket hög kvalitet och jag kan varmt rekomm<strong>en</strong>dera målmedvetna<br />

stud<strong>en</strong>ter <strong>att</strong> söka till stip<strong>en</strong>dieprogrammet« säger Dan.<br />

Dan tilldelades stip<strong>en</strong>diet av Bertil Edlund, tidigare styrelseordförande<br />

för Öhrlings PricewaterhouseCoopers och före detta World<br />

Presid<strong>en</strong>t i ifac (The International Federation of Accountants). I<br />

samband med utdelning<strong>en</strong> <strong>på</strong> Handelskammar<strong>en</strong>s galamiddag <strong>på</strong><br />

Waldorf=Astoria i New York framhöll Bertil Edlund hur angeläget<br />

det är <strong>att</strong> intresserade stud<strong>en</strong>ter får erfar<strong>en</strong>het från skilda länder,<br />

kulturer och affärsmiljöer samt <strong>att</strong> framtid<strong>en</strong>s företagsledare kommer<br />

<strong>att</strong> ställas inför ännu högre krav från <strong>en</strong> global värld.<br />

Besök www.saccny.org för mer information om Handelskammar<strong>en</strong>s<br />

stip<strong>en</strong>dieprogram.

sektionssidorna »»»<br />

Det ska vara<br />

skönt <strong>att</strong><br />

komma hem.<br />

Du kan bo i korridor, dela läg<strong>en</strong>het<br />

eller bo i <strong>en</strong> alldeles eg<strong>en</strong>. Du betalar<br />

för tio månader m<strong>en</strong> kan bo i tolv.<br />

<strong>Vi</strong> vet hur det är <strong>att</strong> vara stud<strong>en</strong>t.<br />

Besöksadress Alsättersg. 46. Telefon 013-20 86 60.<br />

www.stud<strong>en</strong>tbostader.se

sektionssidorna »»»<br />

Det ska vara<br />

skönt <strong>att</strong><br />

komma hem.<br />

Du kan bo i korridor, dela läg<strong>en</strong>het<br />

eller bo i <strong>en</strong> alldeles eg<strong>en</strong>. Du betalar<br />

för tio månader m<strong>en</strong> kan bo i tolv.<br />

<strong>Vi</strong> vet hur det är <strong>att</strong> vara stud<strong>en</strong>t.<br />

Besöksadress Alsättersg. 46. Telefon 013-20 86 60.<br />

www.stud<strong>en</strong>tbostader.se

sektionssidorna »»»<br />

Det ska vara<br />

skönt <strong>att</strong><br />

komma hem.<br />

Du kan bo i korridor, dela läg<strong>en</strong>het<br />

eller bo i <strong>en</strong> alldeles eg<strong>en</strong>. Du betalar<br />

för tio månader m<strong>en</strong> kan bo i tolv.<br />

<strong>Vi</strong> vet hur det är <strong>att</strong> vara stud<strong>en</strong>t.<br />

Besöksadress Alsättersg. 46. Telefon 013-20 86 60.<br />

www.stud<strong>en</strong>tbostader.se

WORLD BUSINESS NEWSPAPER<br />

INANCIAL TIMES<br />

Av och med: Dan, Hans, Styrbjörn & Spandexmann<strong>en</strong><br />

inancial@island.liu.se<br />

Humor <strong>på</strong> CYD-pol<strong>en</strong><br />

“011110010110111101110101<br />

011000010111001001100101<br />

01100100011101010110110101100010”<br />

Förklaring för I-ar<strong>en</strong>:<br />

D<strong>en</strong> som minns sin dagistid, kommer<br />

säkerlig<strong>en</strong> ihåg hur otroligt spännande, roligt<br />

och nervkittlande det var när du fick lära dig<br />

ett nytt fult ord eller utryck <strong>på</strong> ett annat språk.<br />

Du kunde hämnas <strong>på</strong> snorung<strong>en</strong> som alltid<br />

snodde bästa hink<strong>en</strong> i sandlådan g<strong>en</strong>om <strong>att</strong><br />

säga något riktigt taskigt som han inte förstod<br />

och sedan skr<strong>att</strong>a dig lycklig inombords.<br />

Samma teknik har använts här, siffrorna ovan<br />

är ASCII-kod för “you are dumb”. Tryckt <strong>på</strong><br />

<strong>en</strong> t-shirt är det, det ultimata sättet <strong>att</strong> <strong>på</strong> ett<br />

subtilt sätt tala om för alla andra <strong>att</strong> man är<br />

lite bättre än dom. Skit kul!<br />

Vår<strong>en</strong>s modefrisyr<br />

Ing<strong>en</strong> kan väl ha missat <strong>att</strong> vår<strong>en</strong>s modefrisyr<br />

är hockeyfrillan. Praktisk, lättskött och<br />

otroligt sexig är d<strong>en</strong> det självklara valet för<br />

varje modemedvet<strong>en</strong> kille eller tjej. För mer<br />

inspiration se www.ratemymullet.com.<br />

Gå <strong>på</strong> sektionsaktiva 06/07<br />

Det behövs <strong>en</strong> ny Inancial-redaktion tills<br />

nästa år. Intresserad? Skicka då ett personligt<br />

brev (max 1 sida) som förklarar varför<br />

just du vill ha detta uppdrag, samt CV till<br />

inancial@island.liu.se . Får du uppdraget är<br />

du bjud<strong>en</strong> <strong>på</strong> sektionsaktivas under hela nästa<br />

läsår!<br />

Spandexmann<strong>en</strong> filosoferar<br />

Så har vi då kommit till slutet av ännu<br />

ett läsår och det är dags <strong>att</strong> summera vad<br />

vi lärt oss såhär långt. Jag har i alla fall<br />

fått lära mig <strong>en</strong> av livets hårda läxor: bli<br />

inte för god vän med lokala snögubbar<br />

och låt dem inte flytta in hos dig när de<br />

drar snyfthistorier om <strong>att</strong> ha blivit blivit<br />

utstötta av ett samhälle som inte klarar av<br />

konfrontera sina egna misstag.<br />

“Ni skapade mig! Och nu låtsas ni som <strong>att</strong><br />

jag inte finns!!!” hade han förtvivlat ropat<br />

efter ungarna i Skäggetorps förskola då<br />

frök<strong>en</strong>s pipa ljudit och de lämnat honom<br />

halvfärdig med bara <strong>en</strong> kotte till öga<br />

och <strong>en</strong> p<strong>en</strong>isliknande grönsak i ansiktet.<br />

Han skakade när han berättade om sin<br />

traumatiska födelsestund och det missbruk<br />

av digestivekex han utvecklat s<strong>en</strong> dess.<br />

Jag erbjöd mig förstås husrum, om <strong>en</strong>dast<br />

för <strong>en</strong> n<strong>att</strong>. Efter ha bjudit honom <strong>på</strong> ett<br />

glas varm choklad började han dock se lite<br />

slokande ut och jag visade honom var han<br />

kunde ta <strong>en</strong> varm dusch för <strong>att</strong> få igång<br />

blodcirkulation<strong>en</strong>. Han avvisade vänligt,<br />

m<strong>en</strong> jag släpade ut honom i badrummet<br />

och tvingade ner honom <strong>på</strong> knä under d<strong>en</strong><br />

skållheta duschstrål<strong>en</strong>,utan <strong>att</strong> ta hänsyn<br />

till hans nesliga smältpunkt. Efter fem<br />

minuter hade hans anlete förtvinats till<br />

något som liknande <strong>en</strong> degklump och<br />

han verkade inte kunna sluta svettas. Jag<br />

gick för <strong>att</strong> leta reda <strong>på</strong> vad som var fel<br />

med <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel googling. Fyra timmars<br />

Aftonbladet-surfande och ilsket World<br />

of Warcraft-forumdeb<strong>att</strong>erande s<strong>en</strong>are<br />

mindes jag vad jag höll <strong>på</strong> med och gick<br />

tillbaka till det ångfyllda badrummet, bara<br />

för <strong>att</strong> finna <strong>att</strong> han gått! Förmodlig<strong>en</strong> var<br />

han halvvägs <strong>på</strong> väg till Ryssland med<br />

mina badlakan och Lux-tvålar, äv<strong>en</strong> om<br />

jag inte kunde se <strong>att</strong> något f<strong>att</strong>ades. Han<br />

hade som <strong>en</strong> makaber avskedspres<strong>en</strong>t<br />

lämnat sin fåniga morotsnäsa <strong>på</strong> golvet<br />

i <strong>en</strong> stor pöl <strong>på</strong> golvet, m<strong>en</strong> någonstans<br />

djupt inne i mig gnagde <strong>en</strong><br />

stickande känsla av <strong>att</strong> jag ändå saknade<br />

honom.<br />

Idag har jag nästan lyckats förtränga<br />

d<strong>en</strong> obehagliga dag<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> i b l a n d<br />

kommer jag <strong>på</strong> mig själv med <strong>att</strong> stirra<br />

långt bort i fjärran ut ur mitt köksfönster;<br />

i hopp om <strong>att</strong> jag ska få syn honom<br />

nånstans långt där borta i fjärran med sitt<br />

godmodiga pundarle<strong>en</strong>de. För <strong>en</strong> vecka<br />

sedan damp ett vykort ned i brevinkastet.<br />

Allt som stod var <strong>en</strong> väderrapport från<br />

Mauritius och hälsningar från mina<br />

föräldrar, Latex-gubb<strong>en</strong> och Gummigumman<br />

- m<strong>en</strong> innerst vet jag <strong>att</strong> det var<br />

han.<br />

I förra veckan ringde Stev<strong>en</strong> Seagal<br />

och ville ta <strong>en</strong> fika eftersom han var <strong>på</strong><br />

g<strong>en</strong>omresa. Jag svarade <strong>att</strong> jag tyvärr<br />

inte kunde träffa honom då jag lämnat<br />

landet och <strong>att</strong> han dessutom hade ringt<br />

fel nummer och <strong>att</strong> jag inte visste vad han<br />

pratade om. Sedan drog jag ur kontakt<strong>en</strong><br />

och gömde mig i fosterställning bakom<br />

soffan med <strong>en</strong> ficklampa under de tre<br />

närmsta dagarna. You will never get me,<br />

Nico!<br />

Fred utvärtes,<br />

Spandexmann<strong>en</strong>

CM 06/07 årets högoddsare<br />

För er som höll <strong>på</strong> <strong>att</strong> krevera av<br />

träsmak och därför inte kunde<br />

vara med <strong>på</strong> hela vårmötet kan<br />

vi <strong>på</strong> IT-redaktion<strong>en</strong> berätta <strong>att</strong><br />

äv<strong>en</strong> 06/07 kommer vi <strong>att</strong> ha<br />

ett Clubmästeri <strong>på</strong> I-sektion<strong>en</strong>.<br />

Detta till skillnad från Csektion<strong>en</strong><br />

som blev tvungna <strong>att</strong><br />

värva <strong>en</strong> I:are för <strong>att</strong> få ihop<br />

"fullt lag". <strong>Vi</strong> önskar Sandra<br />

Ekman lycka till <strong>på</strong> sin nya<br />

post och hoppas <strong>att</strong> äv<strong>en</strong> nästa<br />

års Legotripp blir <strong>en</strong> succé. CC<br />

i all ära m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> stora frågan<br />

är ju hur de 13 I:arna kommer<br />

<strong>att</strong> axla manteln som LinTeks<br />

wannabe Bindefeltare. Likt<br />

kalvar <strong>på</strong> grönbete gav de sig<br />

WORLD BUSINESS NEWSPAPER<br />

WORLD BUSINESS NEWSPAPER Schackboxning<br />

Hur många nollor blir g<strong>en</strong>eral<strong>en</strong> tvånglad* av? Odds<br />

Nolle-P Inga 255,00<br />

En 25,00<br />

Flera 2,05<br />

Hur många nollor blir tvånglade av g<strong>en</strong>eral<strong>en</strong>?<br />

Inga 1,20<br />

En 25,00<br />

Flera, samtidigt 12,00<br />

När kommer nollefilm<strong>en</strong> ut?<br />

Snabbare än årets film 1,01<br />

Långsammare än årets film 125,00<br />

D<strong>en</strong> kommer inte ut alls 999,00<br />

Hur många timmar dröjer det till första nollan-fadder hånglet?<br />

Inga 140,00<br />

En 139,00<br />

Flera (färre än 12) 1,05<br />

Hur många timmar efter första hånglet har CM krismöte?<br />

Inte så många 1,01<br />

De har inget krismöte, det var CM som hånglade 138,00<br />

De har inget krismöte, CM uppmuntrar hångel i år 999,00<br />

Draget<br />

I-cabarén<br />

Utekravall<strong>en</strong><br />

Kropp &<br />

Knopp<br />

ut <strong>på</strong> sitt första uppdrag, prao <strong>på</strong><br />

Utekravall<strong>en</strong>. Frågan alla ställer<br />

sig är om <strong>en</strong>tusiasm<strong>en</strong> håller i<br />

sig och de fortsätter tradition<strong>en</strong><br />

<strong>att</strong> leverera ett klockr<strong>en</strong>t nolle-p<br />

och grymma fester. I samarbete<br />

med BCG (Bullshit Consulting<br />

Group) och dess dotterbolag<br />

Bullshitbet.com har IT nöjet<br />

<strong>att</strong> pres<strong>en</strong>tera ett av årets mest<br />

lukrativa erbjudand<strong>en</strong>. Inför<br />

nästa år kommer det <strong>att</strong> finnas<br />

möjlighet <strong>att</strong> oddsa <strong>på</strong> CM:s<br />

bedrifter. Ta chans<strong>en</strong> och dryga<br />

ut ditt studielån och tjäna <strong>en</strong><br />

hacka <strong>på</strong> <strong>att</strong> det kommer <strong>att</strong><br />

regna <strong>på</strong> utekravall<strong>en</strong>.<br />

<strong>Vi</strong>lka vinner draget?<br />

I 2,00<br />

M 2,25<br />

Eksem 10,05<br />

Jämfört med förra året, hur blir årets domar<strong>en</strong>tré?<br />

Inte lika maffig 45,00<br />

Lika maffig 10,00<br />

Maffigare 1,01<br />

Jämfört med förra året, blir det mer naket i nästa års show?<br />

Ja 15,00<br />

Nej 2,00<br />

Kanske 1,00<br />

Hur mycket kommer det <strong>att</strong> regna?<br />

Som om man stod i dusch<strong>en</strong> 12,00<br />

Som om det vore brittisk vinter 1,95<br />

Som om det vore sv<strong>en</strong>sk sommar 2,05<br />

Blir Gustav Bolin av med oskuld<strong>en</strong> under nästa år?<br />

Ja 1,04<br />

Nej 2,00<br />

Kanske 1,00<br />

Hur många i CM får ”flugor i trumpet<strong>en</strong>”*?<br />

Ing<strong>en</strong> 999,00<br />

En 71,00<br />

Flera 1,15<br />

*Tvånglad - Sammansättning av ord<strong>en</strong> tvinga och hångla, går ut <strong>på</strong> <strong>att</strong> inte ge sitt span tid<br />

<strong>att</strong> fundera <strong>på</strong> huruvida d<strong>en</strong>ne faktiskt vill hångla eller ej.<br />

*Flugor i trumpet<strong>en</strong> - Gatuslang för könssjukdom.<br />

D<strong>en</strong> som tagit sig ig<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />

grundskolan, har förmodlig<strong>en</strong> stött <strong>på</strong> de<br />

mest märkliga varianter av idrottsgr<strong>en</strong>ar,<br />

allt från Kräftfotboll till Spökboll. Just<br />

som vi trodde <strong>att</strong> vi sett allt kommer<br />

schackboxning<strong>en</strong>. Precis som namnet antyder<br />

är det <strong>en</strong> kombination av schack och boxning,<br />

<strong>en</strong> lika märklig kombination som Filfak och<br />

morgonföreläsning.<br />

Reglerna är tämlig<strong>en</strong> <strong>en</strong>kla, först spelas <strong>en</strong><br />

fyra minuters schackrond, om partiet inte är<br />

avgjort efter d<strong>en</strong>na tid väntar <strong>en</strong> två minuters<br />

boxningsrond, dessa två mom<strong>en</strong>t varvas upp<br />

till totalt 11 ronder. Man kan anting<strong>en</strong> vinna<br />

g<strong>en</strong>om schackm<strong>att</strong> eller g<strong>en</strong>om knockout, om<br />

schackpartiet skulle sluta med remi, vinner<br />

d<strong>en</strong> som vinner boxning<strong>en</strong>, om äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na<br />

skulle sluta lika vinner d<strong>en</strong> som har de svarta<br />

schackpjäserna!<br />

Frågan man ställer sig är: vem lämpar sig<br />

d<strong>en</strong>na sport för? <strong>Vi</strong> <strong>på</strong> IT har svårt <strong>att</strong> tänka<br />

oss <strong>att</strong> Paolo Roberto <strong>på</strong> äldre dagar gör <strong>en</strong><br />

Magdal<strong>en</strong>a Forsberg och sadlar om till <strong>en</strong><br />

sport med sämre konkurr<strong>en</strong>s. Ännu svårare<br />

är det <strong>att</strong> se <strong>att</strong> Vladimir Kramnik (inofficiell<br />

världsmästare i schack, reds. anm.) <strong>en</strong>s<br />

skulle fundera <strong>på</strong> <strong>att</strong> dra <strong>på</strong> sig handskarna<br />

och gå <strong>en</strong> rond i lätt weltervikt. Hur bra<br />

schackspelare man än är finns ju alltid<br />

risk<strong>en</strong> <strong>att</strong> motståndar<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omskådar ditt<br />

skolm<strong>att</strong>sförsök och (bokstavlig<strong>en</strong>) tar i med<br />

hårdhandskarna i rond 2.<br />

Om du som läser det här tror <strong>att</strong> detta är sport<strong>en</strong><br />

för dig, kan du surfa in <strong>på</strong> www.wcbo.org. Där<br />

kan du läsa mer om regler, se gamla matcher<br />

och annat matnyttigt. Om du är snabb kan du<br />

starta upp ett eget idrottsförbund och utnämna<br />

dig själv till sv<strong>en</strong>sk mästare. Redaktion<strong>en</strong><br />

väntar spänt <strong>på</strong> <strong>att</strong> LiTHe Blåslag<strong>en</strong> skall<br />

bildas.<br />

-Tar du min springare, slår jag under bältet<br />

i nästa rond!

The incredible<br />

Snabbare sommar?<br />

1. Byt hårspray till “Ozone killer” från<br />

1982.<br />

2. Låt bil<strong>en</strong> stå <strong>på</strong> tomgång medans du<br />

är i skolan. För bättre effekt; kila fast<br />

gaspedal<strong>en</strong> med <strong>en</strong> burk hårspray.<br />

3. Investera dina sparp<strong>en</strong>gar i Jeb<br />

Bushs valkampanj och hoppas <strong>att</strong> han<br />

hyser lika stor tilltro till koldioxid som<br />

övriga familj<strong>en</strong>.<br />

Mindre Roliga historier<br />

Två mjölkpaket till varandra:<br />

- Vad är det med dig?<br />

- Jag är sur!<br />

- Varför ramlar de där ungarna hela tid<strong>en</strong>?<br />

- De är ju trillingar!<br />

Det var två ballonger som var ute och flög i<br />

ökn<strong>en</strong>, då sa d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a ballong<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> andra:<br />

- Se upp för kaktus<strong>en</strong>.<br />

- <strong>Vi</strong>lk<strong>en</strong> kaktussssssssssssssss?<br />

Familj<strong>en</strong> Smith 2006<br />

KTS-REDAX kan stolta<br />

pres<strong>en</strong>tera Familj<strong>en</strong> 2006.<br />

De har redan idag börjat<br />

ladda g<strong>en</strong>om <strong>att</strong> flytta ihop<br />

i ett kollektiv 4 mil utanför<br />

fins<strong>på</strong>ng där de odlar grödor<br />

och kryddar sin hallonsaft<br />

med johannesört. allt för <strong>att</strong><br />

kunna ta hand om nya nollan<br />

<strong>på</strong> bästa sätt.<br />

Välkomm<strong>en</strong> till ett nytt späckat nummer från KTS-sektion<strong>en</strong>s infomationsansvariga. Redax tänker till...<br />

Vår<strong>en</strong> är äntlig<strong>en</strong> här inte <strong>en</strong> dag för tidigt. Om möjligt åt helvete för s<strong>en</strong>t. <strong>Vi</strong> har<br />

funderat <strong>på</strong> hur vi ska ge d<strong>en</strong>na sida ett värde för er KTS-stud<strong>en</strong>ter och kommit fram<br />

till sidan i r<strong>en</strong>t informationssyfte inte är <strong>att</strong> räkna med. För detta ändamål hänvisar vi till d<strong>en</strong> nya f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ala hemsidan<br />

www.kts-sektion<strong>en</strong>.se. däremot anser vi <strong>att</strong> d<strong>en</strong>na sida är alldeles f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>al för <strong>att</strong> ge utlopp för vår egna och<br />

förhoppningsvis av någon därute delade humor. Vad är det då för humor som d<strong>en</strong>na sida ska innehålla? Det kan vi inte<br />

riktigt svara <strong>på</strong> m<strong>en</strong> vi kan saga så här mycket....sidan kommer inte innehålla d<strong>en</strong> klassiska stud<strong>en</strong>thumorn. Ex: -Vad<br />

kostar öl<strong>en</strong>? –Pi kronor tack!...Eller...Jag är medlem I studerandegrupp<strong>en</strong> S.K.O.L.K(Stud<strong>en</strong>ter Kan Också Lära<br />

kunskap). Nä inget sånt utan vi hade tänkt o blanda lite o vid ev<strong>en</strong>tuella klagomål hör gärna av er så kan vi publicera<br />

era namn o ev<strong>en</strong>tuella dåliga smak. Redax tipsar om vår nya reseskola “När och Fjärran” där du lär dig mer eller<br />

mindre användbara fraser <strong>på</strong> olika språk. I detta nummer bekantar vi oss med kinesiskan.<br />

Micael, Leif, Annette, Inger, David och Anna<br />

Mindre-Bra-Att-Ha-fraser <strong>på</strong> Kinaresan<br />

När och Fjärran...<br />

1. Hej, var hittar jag information om d<strong>en</strong> politiska opposition<strong>en</strong>?<br />

2. Hej, vi skulle vilja etablera ett ej statligt företag........Ja, ej statligt.<br />

3. Älskling, är det inte dags <strong>att</strong> Lill<strong>en</strong> får ett syskon?<br />

KTS-Wannabe

The incredible<br />

Snabbare sommar?<br />

1. Byt hårspray till “Ozone killer” från<br />

1982.<br />

2. Låt bil<strong>en</strong> stå <strong>på</strong> tomgång medans du<br />

är i skolan. För bättre effekt; kila fast<br />

gaspedal<strong>en</strong> med <strong>en</strong> burk hårspray.<br />

3. Investera dina sparp<strong>en</strong>gar i Jeb<br />

Bushs valkampanj och hoppas <strong>att</strong> han<br />

hyser lika stor tilltro till koldioxid som<br />

övriga familj<strong>en</strong>.<br />

Mindre Roliga historier<br />

Två mjölkpaket till varandra:<br />

- Vad är det med dig?<br />

- Jag är sur!<br />

- Varför ramlar de där ungarna hela tid<strong>en</strong>?<br />

- De är ju trillingar!<br />

Det var två ballonger som var ute och flög i<br />

ökn<strong>en</strong>, då sa d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a ballong<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> andra:<br />

- Se upp för kaktus<strong>en</strong>.<br />

- <strong>Vi</strong>lk<strong>en</strong> kaktussssssssssssssss?<br />

Familj<strong>en</strong> Smith 2006<br />

KTS-REDAX kan stolta<br />

pres<strong>en</strong>tera Familj<strong>en</strong> 2006.<br />

De har redan idag börjat<br />

ladda g<strong>en</strong>om <strong>att</strong> flytta ihop<br />

i ett kollektiv 4 mil utanför<br />

fins<strong>på</strong>ng där de odlar grödor<br />

och kryddar sin hallonsaft<br />

med johannesört. allt för <strong>att</strong><br />

kunna ta hand om nya nollan<br />

<strong>på</strong> bästa sätt.<br />

Välkomm<strong>en</strong> till ett nytt späckat nummer från KTS-sektion<strong>en</strong>s infomationsansvariga. Redax tänker till...<br />

Vår<strong>en</strong> är äntlig<strong>en</strong> här inte <strong>en</strong> dag för tidigt. Om möjligt åt helvete för s<strong>en</strong>t. <strong>Vi</strong> har<br />

funderat <strong>på</strong> hur vi ska ge d<strong>en</strong>na sida ett värde för er KTS-stud<strong>en</strong>ter och kommit fram<br />

till sidan i r<strong>en</strong>t informationssyfte inte är <strong>att</strong> räkna med. För detta ändamål hänvisar vi till d<strong>en</strong> nya f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ala hemsidan<br />

www.kts-sektion<strong>en</strong>.se. däremot anser vi <strong>att</strong> d<strong>en</strong>na sida är alldeles f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>al för <strong>att</strong> ge utlopp för vår egna och<br />

förhoppningsvis av någon därute delade humor. Vad är det då för humor som d<strong>en</strong>na sida ska innehålla? Det kan vi inte<br />

riktigt svara <strong>på</strong> m<strong>en</strong> vi kan saga så här mycket....sidan kommer inte innehålla d<strong>en</strong> klassiska stud<strong>en</strong>thumorn. Ex: -Vad<br />

kostar öl<strong>en</strong>? –Pi kronor tack!...Eller...Jag är medlem I studerandegrupp<strong>en</strong> S.K.O.L.K(Stud<strong>en</strong>ter Kan Också Lära<br />

kunskap). Nä inget sånt utan vi hade tänkt o blanda lite o vid ev<strong>en</strong>tuella klagomål hör gärna av er så kan vi publicera<br />

era namn o ev<strong>en</strong>tuella dåliga smak. Redax tipsar om vår nya reseskola “När och Fjärran” där du lär dig mer eller<br />

mindre användbara fraser <strong>på</strong> olika språk. I detta nummer bekantar vi oss med kinesiskan.<br />

Micael, Leif, Annette, Inger, David och Anna<br />

Mindre-Bra-Att-Ha-fraser <strong>på</strong> Kinaresan<br />

När och Fjärran...<br />

1. Hej, var hittar jag information om d<strong>en</strong> politiska opposition<strong>en</strong>?<br />

2. Hej, vi skulle vilja etablera ett ej statligt företag........Ja, ej statligt.<br />

3. Älskling, är det inte dags <strong>att</strong> Lill<strong>en</strong> får ett syskon?<br />

KTS-Wannabe

MEDIETEKNIKSEKTIONEN<br />

www.mediteknik.nu<br />

Redaktion: elibe446, evaba696, annch277, andha901, linbo475, idajo919<br />

Hjälp borde vara <strong>på</strong> väg, m<strong>en</strong> tyvärr så kommer<br />

inte någon hitta fram till dig i dimman. Du är<br />

snäll, trevlig, omtänksam och lite dummare<br />

än <strong>en</strong> sann teknolog. Det är anting<strong>en</strong> dags <strong>att</strong><br />

skärpa sig, eller hoppa över till systrarna och<br />

bröderna i rödvinets dimma.<br />

Du är <strong>en</strong> L<strong>en</strong>nart, <strong>en</strong> hard core kille/tjej<br />

helt <strong>en</strong>kelt. Kvarterets charmör, som<br />

varje pudel vill ha. Du är person<strong>en</strong> som<br />

alla vill ha, m<strong>en</strong> inte som innebo<strong>en</strong>de, då<br />

månadshyran ofta glöms av. M<strong>en</strong> vem kan<br />

begära nått så trivialt som p<strong>en</strong>gar av dig?<br />

[emte: emte:]<br />

Du är d<strong>en</strong> obotlige<br />

Romantikern, som hellre<br />

doftar <strong>på</strong> blommorna<br />

än <strong>att</strong> gör<br />

någonting alls. Du vill<br />

<strong>att</strong> alla ska må bra<br />

och allra helst vara<br />

kära i just dig. Och<br />

när du fått ihop med<br />

tillräckligt med färg,<br />

kommer du måla hela<br />

värld<strong>en</strong> rosa!!<br />

Nörd<strong>en</strong> är ditt slagord,<br />

motto och anledning<strong>en</strong><br />

till <strong>att</strong> du andas. Föreläsningar<br />

i all ära, m<strong>en</strong><br />

inget går upp mot <strong>att</strong><br />

läsa Calculus, Java med<br />

Swing och 3D computer<br />

graphics i sk<strong>en</strong>et av<br />

World of Warcraft.<br />

Du fl örtar med allt och<br />

alla, precis som d<strong>en</strong><br />

sanna Casanovan! Inget<br />

går upp mot ett kvarti-tre-ragg<br />

när som<br />

helst <strong>på</strong> dygnet. Kön<br />

och art spelar ing<strong>en</strong><br />

roll, bara det blir <strong>en</strong><br />

utmaning. Varför satsa<br />

<strong>på</strong> fast förhållande, när<br />

fl ytande är så mycket<br />

mindre kompakt?<br />

Eldorado är allt, m<strong>en</strong><br />

i värsta fall så funkar<br />

Euroshopper. <strong>Vi</strong>ssa kallar<br />

dig Desperat och<br />

Snål, m<strong>en</strong> du föredrar<br />

kalla dig ekonomisk.<br />

Kylskåpet i korridor<strong>en</strong><br />

är väl låst med tre<br />

hänglås, och ett cykellås.<br />

Gratis är inte gott<br />

nog är ditt motto!<br />

Du vet <strong>att</strong> du är snygg,<br />

har klass och är d<strong>en</strong><br />

mest modemedvetne<br />

<strong>på</strong> LIU. Du kallar dig<br />

gärna Rik och blåst<br />

eftersom du ärvt pappas<br />

förmög<strong>en</strong>het och<br />

fångad av <strong>en</strong> stormvind<br />

är din favoritschlager.<br />

Sport är ditt allt, Sportfåne är smeknamnet<br />

som du bär med stolthet. Du har många<br />

bollar i luft<strong>en</strong> samtidigt och du gör ditt bästa<br />

<strong>att</strong> fånga åtminstone <strong>en</strong> av dem, m<strong>en</strong> ibland<br />

blir detta allt för svårt och bowlingklotet<br />

hamnar <strong>på</strong> tårna.

Andreas Lågbacka<br />

Ordförande N-Sektion<strong>en</strong><br />

Andreas Larsson<br />

G<strong>en</strong>eral N-Phadderiet<br />

Jakob Berggr<strong>en</strong><br />

Chef Fest-N<br />

- sektion<strong>en</strong><br />

{<br />

{<br />

{<br />

N-Sektion<strong>en</strong> önskar N-Sektionsstyrels<strong>en</strong>, Fest-N och N-Phadderiet 06/07<br />

mycket lycka under deras kommande verksamhetsår.<br />

Karaktär i djungelbok<strong>en</strong>: Baloo<br />

Kinesiskt årtal: Melon<strong>en</strong>s år<br />

Knock knock. Who’s there?: Din mamma<br />

Favouritlåt: Elton John - Candle in the wind<br />

Favouritfilm: Die Hard<br />

Bellman, Tysk<strong>en</strong> och ?: Eskimån<br />

Li-Polymer eller Li-Ion b<strong>att</strong>eri: Jag tror inte <strong>på</strong> b<strong>att</strong>erier<br />

När ropar du hej?: Innan jag ropar “då” :D<br />

Kapt<strong>en</strong> Krok: Torkar sin mustach<br />

ICQ, MSN eller Yahoo: Kan man välja Lunarstorm?<br />

Vem liknar du mest: Sean Connery<br />

Verktyg of choice: Pincett<br />

Önskeresa: Ankeborg<br />

Karaktär i djungelbok<strong>en</strong>: Bagheera<br />

Kinesiskt årtal: Melon<strong>en</strong>s år<br />

Knock knock. Who’s there: En flakmoped<br />

Favouritlåt: Anna Book - ABC<br />

Favouritfilm: Sömnlös i Se<strong>att</strong>le<br />

Bellman, Tysk<strong>en</strong> och ?: Kebabrulle<br />

Li-Polymer eller Li-Ion b<strong>att</strong>eri: Li-Polymer lätt<br />

När ropar du hej?: Innan jag ser bron<br />

Kapt<strong>en</strong> Krok: Va? Jag heter inte så<br />

ICQ, MSN eller Yahoo: MSN fo shizzle my nizzle<br />

Vem liknar du mest: John Travolta<br />

Verktyg of choice: Nagelfil<br />

Önskeresa: Bronx<br />

Karaktär i djungelbok<strong>en</strong>: King Loiue<br />

Kinesiskt årtal: Melon<strong>en</strong>s år<br />

Knock knock. Who’s there: De är jag ju<br />

Favouritlåt: Åh, oubidou, jag vill ju va som du....<br />

Favouritfilm: Nottinghill<br />

Bellman, Tysk<strong>en</strong> och ?: B<strong>en</strong>gt<br />

Li-Polymer eller Li-Ion b<strong>att</strong>eri: Lion hehe<br />

När ropar du hej?: När tajming<strong>en</strong> är rätt<br />

Kapt<strong>en</strong> Krok: Tar sitt andra glas<br />

ICQ, MSN eller Yahoo: Yahoo<br />

Vem liknar du mest: Samuel L. Jacksson<br />

Verktyg of choice: Häcksax<br />

Önskeresa: Honolulu<br />

REDAX MAX WAHLGREN: REDAX@N.LINTEK.LIU.SE<br />

FESTERICHEF KRISTOFFER LIND: KRILI511@STUDENT.LIU.SE SEKTIONSORDFÖRANDE CARL CARLSON: ORDF@N.LINTEK.LIU.SE<br />

FADDERIGENERAL MARTIN WIKSLUND: GENERAL@N-PHADDERIET.SE NORAORDFÖRANDE CYNTHIA NOVAK: CYNNO410@STUDENT.LIU.SE

Titta in <strong>på</strong> www.tbi.lintek.liu.se<br />

-Sommarlov!<br />

Slutet gott, allting gott<br />

Så var det dags för sista nummret av Biosfär<strong>en</strong> det<br />

här studieåret. <strong>Vi</strong> tänkte ta tillfället i akt och vara lite s<strong>en</strong>tim<strong>en</strong>tala<br />

och blicka tillbaka över året som gått. Så här i efterhand<br />

kan man ju helt klart konstatera <strong>att</strong> det har hänt <strong>en</strong> massa<br />

superroliga evangemang under året som gått. Förtrösta ej ty både<br />

Bob och Redax kommer tillbaka redan i höst iklädda nya munderingar.<br />

Slutlig<strong>en</strong> vill vi tacka för oss, tack.<br />

Bob & Redax<br />

I mars i år firade TBi-sektion<strong>en</strong> 10 år.<br />

Jubileumsgrupp<strong>en</strong> slog till med stor<br />

fest, både tårtkalas och <strong>en</strong> stor sittning.<br />

Det var mycket uppsk<strong>att</strong>at av hela<br />

sektion<strong>en</strong>. Bob längtar redan till nästa<br />

jublieum, tårta är gott.<br />

redax@tbi.lintek.liu.se<br />

Nr 3, 2005<br />

[1] Ian Robertson, Stay Sharp. 7 juli 2005. ISBN: 0091902533<br />

Sudoko<br />

Det populäraste inom pusselvärld<strong>en</strong> för tillfället<br />

är sudoki, och <strong>en</strong>ligt Proffessor Robertson vid<br />

Institutet för Neurovet<strong>en</strong>skap vid Trinity College [1]<br />

Dublin hjälper det till <strong>att</strong> hålla hjärnan i form.<br />

Därför bjuder vi <strong>på</strong> <strong>en</strong> riktig svår sudoko som<br />

förhoppningsvis håller hela sommar<strong>en</strong> ut!

illusTraTion: vanJa hulTberg<br />

34<br />

Skrib<strong>en</strong>t<br />

Layoutare<br />

Illustratör<br />

Fotograf<br />

Drömmer du om <strong>att</strong> prova <strong>på</strong> det kreativa livet som<br />

tidningsarbetare? Känner du för <strong>att</strong> skriva artiklar,<br />

testa nya och annorlunda layoutidéer, illustrera för<br />

hand eller digitalt, eller varför inte fotografera?<br />

I år kommer redaktion<strong>en</strong> <strong>att</strong> bestå av följande<br />

ansvarsposter:<br />

textansvarig<br />

layoutansvarig<br />

fotoansvarig<br />

förutom chefredaktör<strong>en</strong>. Som ansvarig kommer du<br />

<strong>att</strong> få lära dig allting om tidningsarbete, erfar<strong>en</strong>heter<br />

i mängder samt fina meriter. <strong>Vi</strong>ll du inte vara ansvarig<br />

kan du självklart fortfarande frilansa och vara med då<br />

du känner för det.<br />

Skicka in <strong>en</strong> ansökan till lithanian@lintek.liu.se så<br />

kontaktar vi dig.

Tyskland erbjöd tävling: hur länge klarar du <strong>att</strong><br />

hålla upp två fyllda glas med saft och grädde.<br />

Internationella dag<strong>en</strong>:<br />

Utrymme för värld<strong>en</strong> och varandra<br />

TexT: maria norén FoTo: Åsa Jernberg<br />

Sittandes hemma med näsan mot skärm<strong>en</strong><br />

får vi daglig<strong>en</strong> influ<strong>en</strong>ser från olika hörn av<br />

värld<strong>en</strong>. Mellan pluggvarv<strong>en</strong> finns det utrymme<br />

för både surfande och ett och annat<br />

underhållande och upplysande TV-avsnitt.<br />

D<strong>en</strong> nya teknik<strong>en</strong> gör överföringstiderna<br />

korta och skildringarna många och lätttillgängliga.<br />

Värld<strong>en</strong> är lit<strong>en</strong> och vi tror <strong>att</strong> vi<br />

känner d<strong>en</strong>!<br />

M<strong>en</strong> som allt annat som skådas <strong>på</strong> avstånd<br />

känns äv<strong>en</strong> andra kulturer och tankesätt<br />

mindre betydande i förhållande till vår eg<strong>en</strong><br />

hektiska vardag. För vem har tid <strong>att</strong> bry sig<br />

om till exempel integration? När LinTek d<strong>en</strong><br />

femte april anordnade »International Day«<br />

<strong>på</strong> Campus Valla var det för <strong>att</strong> ge oss <strong>en</strong><br />

chans <strong>att</strong> se sanning<strong>en</strong> i vitögat och för <strong>att</strong><br />

ge oss utrymme <strong>att</strong> möta varandra. Massor<br />

med glädje fick vi <strong>på</strong> köpet.<br />

Musik från olika världsdelar studsar mellan<br />

montrarna i Colosseum och stud<strong>en</strong>ter<br />

strömmade till från alla håll. Något annat<br />

som strömmar är d<strong>en</strong> stora och smittande<br />

<strong>en</strong>tusiasm<strong>en</strong> hos deltagarna. Vackra vykort,<br />

information <strong>att</strong> läsa och maträtter från olika<br />

länder kryddas med ori<strong>en</strong>taliska folkdräkter,<br />

film och dansuppvisning. <strong>Vi</strong>d sexton<br />

stationer finns olika länder repres<strong>en</strong>terade.<br />

Initiativtagare till »International Day« är<br />

Dharmesh Shah, internationellt ansvarig<br />

<strong>på</strong> LinTek. Dharmesh kommer från Indi<strong>en</strong><br />

och är <strong>en</strong> före detta masterstud<strong>en</strong>t vid LiTH.<br />

Indonesi<strong>en</strong> visade upp <strong>en</strong> mängd med bilder<br />

och böcker om landet.<br />

Fyra kinesiska stud<strong>en</strong>ter i traditionella kläder<br />

från hemlandet.<br />

G<strong>en</strong>om sin eg<strong>en</strong> erfar<strong>en</strong>het av <strong>att</strong> ha studerat<br />

i två länder såg han ett stort behov av <strong>en</strong><br />

mötesplats för stud<strong>en</strong>ter <strong>på</strong> LiTH.<br />

– Ordet »integration« finns inte alls här. <strong>Vi</strong><br />

saknar integration mellan alla stud<strong>en</strong>ter,<br />

inte bara mellan internationella och sv<strong>en</strong>ska<br />

stud<strong>en</strong>ter utan också mellan stud<strong>en</strong>ter <strong>på</strong><br />

olika utbildningar, säger han.<br />

Dharmesh beskriver hur han <strong>på</strong> Osmania<br />

University i Indi<strong>en</strong> hade kompisar från alla<br />

utbildningar och <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>terna socialiserade<br />

fritt och obundet. På frågan om varför<br />

segregation<strong>en</strong> är större <strong>på</strong> LiTH svarar han:<br />

– Jag upplever <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>ter är rädda och<br />

inte vågar träffa nytt folk. D<strong>en</strong> rädslan kan<br />

man överbrygga g<strong>en</strong>om <strong>att</strong> ha <strong>en</strong> aktivitet,<br />

till exempel »International Day«. Då får<br />

också sv<strong>en</strong>ska stud<strong>en</strong>ter uppleva <strong>en</strong> ny sida<br />

av de internationella stud<strong>en</strong>terna.<br />

Glädj<strong>en</strong> <strong>på</strong> »International Day« går inte <strong>att</strong><br />

ta miste <strong>på</strong>. Tid<strong>en</strong> och utrymmet är knappt<br />

och det gäller <strong>att</strong> hinna visa och berätta,<br />

träffa människor och prata med folk. Arrangemanget<br />

är av uppslutning<strong>en</strong> och<br />

le<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a <strong>att</strong> döma väldigt uppsk<strong>att</strong>at från<br />

alla håll. Mitt bland tyska »spika i spik«lekar<br />

och Sudans matfyllda monter skapas<br />

utrymme för det där samtalet som annars<br />

inte får rum.<br />

– D<strong>en</strong> här dag<strong>en</strong> har varit jättebra. Det<br />

var första gång<strong>en</strong> jag fått ord<strong>en</strong>tlig kontakt<br />

Äv<strong>en</strong> Rumäni<strong>en</strong> har hittat <strong>en</strong> plats <strong>på</strong> d<strong>en</strong><br />

internationella dag<strong>en</strong>.<br />

med andra stud<strong>en</strong>ter, säger <strong>en</strong> tysk utbytesstud<strong>en</strong>t<br />

till Linköpings Tidnings reporter<br />

(2006-04-06).<br />

M<strong>en</strong> vad är det där samtalet värt? Räcker det<br />

inte <strong>att</strong> sitta med näsan mot datorskärm<strong>en</strong><br />

och integreras i tank<strong>en</strong>? Nej, både statistik<br />

och uttaland<strong>en</strong> från utbytes- och masterstud<strong>en</strong>ter<br />

vittnar om <strong>att</strong> det inte duger alls. Och<br />

äv<strong>en</strong> om Luther, Jante och d<strong>en</strong> kalla vintern<br />

gör många med sv<strong>en</strong>skt arv i bakfickan b<strong>en</strong>ägna<br />

<strong>att</strong> krypa in i små skal så vill sv<strong>en</strong>ska<br />

stud<strong>en</strong>ter också socialisera, <strong>en</strong>tusiasmera,<br />

plugga utomlands och framför allt – glädjas.<br />

Projektledar<strong>en</strong> och initiativtagar<strong>en</strong> Dharmesh<br />

Shah är dag<strong>en</strong> till ära iklädd indisk festdräkt.<br />

3

LITHANIAN #2 – 06 FORSKNING VID LITH<br />

M<strong>en</strong> det är guld, fast det inte glimmar.<br />

Sex års forskning har gett d<strong>en</strong> fyrkantiga<br />

hjärnan förmågor <strong>att</strong> lösa <strong>en</strong> rad avancerade<br />

uppgifter. Gianpaolo Conte och Martin<br />

Magnusson är doktorander inom AI, artificiell<br />

intellig<strong>en</strong>s. Ett område där IDA var<br />

tidigt ute, m<strong>en</strong> fram till mill<strong>en</strong>nieskiftet<br />

<strong>på</strong> ett r<strong>en</strong>t teoretiskt plan. När helikoptern<br />

kom hit som pl<strong>att</strong>form i det stora projektet<br />

witas fick forskarna något konkret <strong>att</strong> testa<br />

teorierna <strong>på</strong>.<br />

Idag klarar deras uav (unmanned aerial vehicle)<br />

<strong>att</strong> starta, flyga, hovra och landa, lägga<br />

upp <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> flygrutt, navigera med och<br />

utan gps, följa fordon och videofilma vad<br />

som händer. Allt <strong>på</strong> eg<strong>en</strong> hand – det <strong>en</strong>da<br />

människor gör är <strong>att</strong> formulera målet med<br />

uppdraget.<br />

Det är förmågan <strong>att</strong> självständigt,<br />

autonomt, f<strong>att</strong>a beslut som gör <strong>att</strong> uav:n<br />

kan kallas intellig<strong>en</strong>t. Man kan tycka <strong>att</strong><br />

tvättmaskin<strong>en</strong> är smart, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> är bara<br />

automatisk och följer det förinställda programmet<br />

till punkt och pricka. D<strong>en</strong> fullföl-<br />

36<br />

I ett rum <strong>på</strong> IDA står två<br />

rödvita japanska minihelikoptrar.<br />

På vänstra<br />

sidan har de <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> låda<br />

med tre datorer i.<br />

»Där sitter hjärnan«, säger<br />

Gianpaolo Conte och<br />

pekar <strong>på</strong> <strong>en</strong> av dem. Man<br />

blir lite besvik<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> ser<br />

inte mycket ut för värld<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong> obemannade helikoptern är <strong>en</strong> Yamaha RMAX som väger 100 kg, har <strong>en</strong> rotordiameter <strong>på</strong> 3,6 m och drivs av<br />

<strong>en</strong> tvåtaktare <strong>på</strong> 250 kubikc<strong>en</strong>timeter och 21 hästkrafter.<br />

Framtid<strong>en</strong>s flygande maskiner<br />

TexT: Åke hJelm FoTo: bJörn röJder<br />

jer tvättcykeln m<strong>en</strong> märker inte om tvätt<strong>en</strong><br />

fortfarande är smutsig efteråt.<br />

– Säg <strong>att</strong> man får <strong>en</strong> dator <strong>att</strong> lösa <strong>en</strong><br />

uppgift som kräver tänkande om samma<br />

sak görs av <strong>en</strong> människa. Då har man<br />

skapat artificiell intellig<strong>en</strong>s, säger Martin<br />

Magnusson.<br />

Begreppet myntades av Stanfordprofessorn<br />

John McCarthy som för exakt 0 år<br />

sedan anordnade d<strong>en</strong> första konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> <strong>på</strong><br />

området. Han är vid 79 års ålder fortfarande<br />

aktiv som forskare och <strong>på</strong> hans webbsajt<br />

http://www-formal.stanford.edu/jmc/ besvarar<br />

han bland annat grundläggande frågor,<br />

till exempel:<br />

Q. What is artificial intellig<strong>en</strong>ce?<br />

A. It is the sci<strong>en</strong>ce and <strong>en</strong>gineering of making<br />

intellig<strong>en</strong>t machines, especially intellig<strong>en</strong>t computer<br />

programs. It is related to the similar task<br />

of using computers to understand human intellig<strong>en</strong>ce,<br />

but AI does not have to confine itself to<br />

methods that are biologically observable.<br />

Q. Yes, but what is intellig<strong>en</strong>ce?<br />

A. Intellig<strong>en</strong>ce is the computational part of<br />

the ability to achieve goals in the world. Varying<br />

kinds and degrees of intellig<strong>en</strong>ce occur in<br />

people, many animals and some machines.<br />

Konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> 19 6 s<strong>att</strong>e st<strong>en</strong><strong>en</strong> i rullning<br />

och sedan dess har forskning<strong>en</strong> nått ständigt<br />

nya höjder. Bland de första tillämpningarna<br />

var datorer som kunde spela dam och<br />

brädspel, längre fram också schack. Naturlig<br />

språkg<strong>en</strong>erering är ett annat ai-område<br />

liksom sökmotorer av Google-typ. Robotar<br />

och autonoma farkoster och fordon blir allt<br />

mer avancerade. 2004 utlyste det amerikanska<br />

försvarsforskningsinstitutet Darpa <strong>en</strong><br />

tävling, Grand chall<strong>en</strong>ge competition, för<br />

obemannade bilar i Mojave-ökn<strong>en</strong>. Ing<strong>en</strong> av<br />

de startande kom i mål. Ett år s<strong>en</strong>are lyckades<br />

fem fordon ta sig ig<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> drygt 200<br />

kilometer långa sträckan.<br />

Liknande utmaningar finns också för<br />

obemannat flyg. I fjol blev uav-grupp<strong>en</strong> vid<br />

ida klassegrare i <strong>en</strong> tävling för mikrofarkoster<br />

i Garmisch-Part<strong>en</strong>kirch<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> nya<br />

hemmatillverkade kelgris<strong>en</strong> Linkmav får<br />

rum i handflatan och väger ett halvt kilo.

D<strong>en</strong> lilla helikoptern väger bara 0,5 kg och i d<strong>en</strong> vikt<strong>en</strong> ryms elmotor, styrdator, s<strong>en</strong>sorer, radiomottagare,<br />

b<strong>att</strong>eri och videokamera, plus lite till.<br />

finns vid LiTH<br />

I d<strong>en</strong> vikt<strong>en</strong> ryms elmotor, styrdator,<br />

s<strong>en</strong>sorer, radiomottagare, b<strong>att</strong>eri och<br />

videokamera, plus lite till.<br />

– Autopilot<strong>en</strong> väger 28 gram, berättar<br />

Gianpaolo Conte.<br />

Hans specialområde är kontrollsystem<br />

och visuell navigering. rmax-helikoptrarna<br />

»ser« g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> videokamera<br />

under buk<strong>en</strong> och använder d<strong>en</strong> information<strong>en</strong><br />

till <strong>att</strong> hitta rätt, i kombination<br />

med gps-utrustning<strong>en</strong>. Med kameraögats<br />

hjälp kan uav:n också följa till<br />

exempel <strong>en</strong> bil <strong>på</strong> mark<strong>en</strong>. Ett av<strong>göra</strong>nde<br />

problem är <strong>att</strong> dess hjärna måste programmeras<br />

med data om värld<strong>en</strong> runtomkring.<br />

Vad är det som konstituerar ett<br />

föremål som <strong>en</strong> bil?<br />

– Människor har <strong>en</strong> del förmågor<br />

inbyggda från början, och andra tillkommer<br />

naturligt under mognadstid<strong>en</strong>.<br />

Datorer börjar från noll och vi måste utrusta<br />

dem med <strong>en</strong> stor mängd kunskap<br />

innan de kan börja lära sig själva, säger<br />

Martin Magnusson.<br />

Han jobbar nu mest med <strong>att</strong> vida-<br />

reutveckla tal (Temporal action logic),<br />

logik<strong>en</strong> bakom tal-plannern – <strong>en</strong> typ av<br />

klassiskt planeringsverktyg uppfunnet av<br />

Patrick Doherty och Jonas Kvarnström<br />

som vann ett internationellt pris för detta<br />

1998. D<strong>en</strong> är till för <strong>att</strong> lösa exempelvis<br />

logistiska problem: tjugo paket ska distribueras<br />

i fem städer, vilk<strong>en</strong> är d<strong>en</strong> bästa<br />

rutt<strong>en</strong>? Martin försöker nu <strong>göra</strong> d<strong>en</strong> användbar<br />

för mer avancerade uppgifter.<br />

Grundläggande för <strong>en</strong> ai-utvecklares<br />

jobb är algoritm<strong>en</strong>, <strong>en</strong> matematisk beskrivning<br />

av ett problem där ing<strong>en</strong>ting<br />

lämnas åt slump<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> det är först när<br />

algoritm<strong>en</strong> paras med kunskap som man<br />

kan tala om artificiell intellig<strong>en</strong>s. Ju mer<br />

kunskap som matas in, desto bättre löser<br />

robot<strong>en</strong> sin uppgift. Knowledge repres<strong>en</strong>tation<br />

är idag ett särskilt forskningsfält<br />

inom ai.<br />

D<strong>en</strong> kittlande frågan är: kommer vi<br />

<strong>att</strong> skapa mjukvara som är så intellig<strong>en</strong>t<br />

<strong>att</strong> d<strong>en</strong> i sin tur kan <strong>göra</strong> samma bedrift?<br />

– Ja, säger Martin, och det är <strong>en</strong> risk.<br />

M<strong>en</strong> det finns risker med all utveckling<br />

Martin Magnusson<br />

»<br />

Smålänning från Nybro,<br />

MSc i datavet<strong>en</strong>skap LiU<br />

2003. Därefter forskningsing<strong>en</strong>jör<br />

vid AIICS, sedan<br />

2005 doktorand. Lic<strong>en</strong><br />

handlar om utveckling av<br />

logik<strong>en</strong> TAL. Jobbar också<br />

med webbdesign i egna<br />

firman Mediatron.<br />

»<br />

Gianpaolo Conte<br />

Flyging<strong>en</strong>jör från Sora,<br />

<strong>en</strong> lit<strong>en</strong> stad utanför Rom,<br />

kom till Linköping och WI-<br />

TAS-projektet 2002. Nu<br />

är han doktorand inom<br />

helikopterkontroll, simulering<br />

och s<strong>en</strong>sorintegration,<br />

licar i sommar och räknar<br />

med <strong>att</strong> disputera i slutet<br />

2007.<br />

och förhoppningsvis kommer fördelarna <strong>att</strong><br />

överväga ...<br />

Gianpaolo berättar <strong>att</strong> de etiska frågeställningarna<br />

blir allt vanligare inom ai-forskning<strong>en</strong>.<br />

– En robot som autonomt utför olika handlingar<br />

i stället för <strong>att</strong> styras av <strong>en</strong> människa<br />

kanske inte kan skilja <strong>på</strong> rätt och fel. Därför är<br />

det viktigt <strong>att</strong> vi är försiktiga och <strong>på</strong> lång sikt<br />

lär robotar våra värderingar.<br />

AIICS: Artificial intellig<strong>en</strong>ce and Integrated computer<br />

systems, <strong>en</strong> avdelning vid Institution<strong>en</strong> för datavet<strong>en</strong>skap<br />

(IDA).<br />

WITAS: The Wall<strong>en</strong>berg laboratory for research on infor-<br />

mation technology and autonomous systems.<br />

Forskare inom AIICS ingår i det nybildade forskningsc<strong>en</strong>-<br />

trumet MOVII (Modellering, visualisering och informa-<br />

tionsintegration), ett av tre strategiska c<strong>en</strong>trum vid LiU<br />

som från och med årsskiftet finansieras av Stiftels<strong>en</strong> för<br />

strategisk forskning.<br />

37<br />

LITHANIAN #2 – 06 FORSKNING VID LITH

LITHANIAN #2 – 06 KÅRINFORMATION<br />

38<br />

Förlängd utbildning, bättre arbetsmiljö, internationell<br />

dag och rättvisare examination – vad gjorde kår<strong>en</strong> i år?<br />

Det har varit ett spännande år, kan LinTeks arvoderade rapportera.<br />

<strong>Vi</strong>d det här laget är det <strong>en</strong>dast några veckor kvar och det är<br />

dags <strong>att</strong> nostalgiskt börja blicka tillbaks <strong>på</strong> de månader som gått<br />

och med <strong>en</strong> tår i ögonvrån ta farväl m<strong>en</strong> samtidigt konstatera<br />

ÅSA JERNBERG, KÅRORDFÖRANDE<br />

»I år har Sveriges teknologkårer, både g<strong>en</strong>om publicering<strong>en</strong> av <strong>en</strong> deb<strong>att</strong>artikel i dn<br />

samt politiska <strong>på</strong>tryckningar, fått ig<strong>en</strong>om <strong>en</strong> förlängning av civiling<strong>en</strong>jörsutbildning<strong>en</strong><br />

till fem år (se sid 16). Förlängning<strong>en</strong> innebär <strong>att</strong> sv<strong>en</strong>ska civiling<strong>en</strong>jörer kommer <strong>att</strong> bli<br />

mer konkurr<strong>en</strong>skraftiga internationellt eftersom nästan alla civiling<strong>en</strong>jörsutbildningar<br />

i Europa är femåriga.<br />

LinTek gick förra året med i Sveriges för<strong>en</strong>ade stud<strong>en</strong>tkårer (sfs) och <strong>på</strong> sfs årliga<br />

fullmäktigemöte klubbades många av kår<strong>en</strong>s förslag ig<strong>en</strong>om.<br />

LinTek har äv<strong>en</strong> under året ett flertal gånger <strong>på</strong>pekat orättvisan i <strong>att</strong><br />

inte anmäla doktorander till Trygghetsstiftels<strong>en</strong> som ger stöd till statligt<br />

anställda som blir arbetslösa. Kritik<strong>en</strong> har förts vidare <strong>på</strong> nationell nivå<br />

och nylig<strong>en</strong> beslöt Arbetsgivarverket <strong>att</strong> ändra i sitt avtal, så <strong>att</strong> äv<strong>en</strong> doktorander<br />

inkluderas.«<br />

NILS HJALMARSON, VICE KÅRORDFÖRANDE MED STUDIESOCIALT ANSVAR<br />

»En av de stora frågorna i år har varit <strong>att</strong> inrätta <strong>en</strong> arbetsmiljöorganisation med stud<strong>en</strong>ter<br />

som granskar LiUs arbetsmiljö och ser till <strong>att</strong> d<strong>en</strong> ständigt förbättras. Något sådant<br />

inte har funnits tidigare för stud<strong>en</strong>ter, <strong>en</strong>bart för anställda, vilket förstås är bakvänt med<br />

tanke <strong>på</strong> <strong>att</strong> LiU har ungefär sex gånger så många stud<strong>en</strong>ter som anställda. Numera<br />

finns <strong>en</strong> ansvarig stud<strong>en</strong>t <strong>på</strong> varje campus och flera stud<strong>en</strong>ter runtomkring som bevakar<br />

och granskar vår fysiska miljö.<br />

LinTek har äv<strong>en</strong> för andra året i rad anordnat <strong>en</strong> festeristutbildning i<br />

Norrköping och stöttat För<strong>en</strong>ade Festerier i Linköping till <strong>att</strong> anordna <strong>en</strong><br />

utbildning äv<strong>en</strong> där. Jag är mycket nöjd med <strong>att</strong> vi kan hjälpas åt till <strong>att</strong><br />

skapa ännu bättre festerier. I övrigt har äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam alkoholpolicy<br />

framtagits, både för anställda och stud<strong>en</strong>ter.«<br />

TONY MOBERG, UTBILDNINGSANSVARIG<br />

»Innan jul gjorde LiTH kraftiga nedskärningar och kår<strong>en</strong> har sett över hur hantering<strong>en</strong><br />

av d- och c-programm<strong>en</strong> har skötts. Detta är något som fortfarande arbetas med, då<br />

somliga stud<strong>en</strong>ter har hamnat i kläm.<br />

LinTek har äv<strong>en</strong> drivit frågan om <strong>att</strong> LiU ska inrätta <strong>en</strong> betygsombudsman<br />

som ska granska examinationer och se till <strong>att</strong> dessa utformas och används<br />

<strong>på</strong> ett rättssäkert sätt. Mer positiva är dock universitetet till <strong>att</strong> införa anonyma<br />

t<strong>en</strong>tor, för <strong>att</strong> dels förebygga diskriminering, dels <strong>göra</strong> det lättare<br />

för stud<strong>en</strong>ter <strong>att</strong> våga kritisera examinatorn utan rädsla för efterföljder. I<br />

övrigt har »rättvis examination« stått högt <strong>på</strong> dagordning<strong>en</strong> under året.<br />

En viktig del i detta arbete är <strong>att</strong> förklara alla examinationsformer, så<br />

<strong>att</strong> de betyder samma för alla stud<strong>en</strong>ter och examinatorer.«<br />

<strong>att</strong> mycket har hänt. I dessa texter beskriver vi förstås inte det<br />

vardagliga kårarbetet som görs hela tid<strong>en</strong>, utan har lyft fram<br />

vad som är nytt just för i år.<br />

STAFFAN EMANUELSSON,<br />

NORRKÖPINGSANSVARIG<br />

»Norrköpings<strong>en</strong>kät<strong>en</strong> visade i år <strong>att</strong><br />

stud<strong>en</strong>terna har dålig kontakt med det<br />

regionala näringslivet. För <strong>att</strong> förbättra<br />

d<strong>en</strong>na kontaktyta startades föreläsningsstrimman<br />

Business Class. Förutom<br />

för <strong>att</strong> verka för <strong>en</strong> bättre kontakt<br />

är Business Class tänkt <strong>att</strong> fungera som<br />

<strong>en</strong> andningspaus i studierna och <strong>en</strong><br />

motivationshöjande föreläsning. De två<br />

första föreläsarna var S<strong>på</strong>nka nkpg och<br />

Pär Sandström, Stadiums it- och logistikchef.<br />

Förhoppning<strong>en</strong> är <strong>att</strong> Business<br />

Class kommer <strong>att</strong> leva vidare, nu i det<br />

nya Kårhuset.<br />

I det nya kårhuset har sektionsstyrelserna<br />

sin plats <strong>på</strong> översta våning<strong>en</strong>.<br />

Merpart<strong>en</strong> av sektionerna skulle dock<br />

inte ha haft ekonomisk möjlighet <strong>att</strong><br />

flytta in redan från start. Institutioner<br />

med anknytning till programm<strong>en</strong> i<br />

Norrköping kommer <strong>att</strong> betala första<br />

årets hyra och därefter subv<strong>en</strong>tionera<br />

hyra för ett tag framåt.<br />

Vad gäller utbildningarna i Norrköping<br />

så har vi <strong>på</strong> ett nämndmöte<br />

bestämt <strong>att</strong> i alla kurser som ges <strong>på</strong><br />

mt, kts och ed skall d<strong>en</strong> röda tråd<strong>en</strong><br />

förklaras: varför kurs<strong>en</strong> ges, vad d<strong>en</strong><br />

bygger <strong>på</strong>, vad d<strong>en</strong> har för relevans i<br />

näringslivet och vilka kurser<br />

som bygger vidare <strong>på</strong><br />

d<strong>en</strong>na. Dessutom skall<br />

de förändringar som<br />

g<strong>en</strong>omförts av kurs<strong>en</strong><br />

<strong>på</strong> grund av kursutvärderingarna<br />

lyftas<br />

fram.«

DHARMESH SHAH, INTERNATIONELLT ANSVARIG<br />

»Kår<strong>en</strong> har i år drivit ig<strong>en</strong>om viktiga förändringar som många sv<strong>en</strong>ska stud<strong>en</strong>ter ser<br />

som självklart, m<strong>en</strong> som saknas för internationella stud<strong>en</strong>ter. I år kommer LiU till<br />

exempel <strong>att</strong> inrätta <strong>en</strong> exam<strong>en</strong>shögtid för de internationella stud<strong>en</strong>terna. Kår<strong>en</strong> driver<br />

äv<strong>en</strong> <strong>på</strong> för <strong>att</strong> införa <strong>en</strong> så kallad »Arrival day« – <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam dag då alla internationella<br />

stud<strong>en</strong>ter anländer till LiU och får hjälp och stöd redan vid<br />

tågstation<strong>en</strong>.<br />

Flertalet utländska stud<strong>en</strong>ter har efterfrågat sv<strong>en</strong>skakurser och<br />

för någon månad sedan hölls <strong>en</strong> int<strong>en</strong>sivkurs i Linköping och just nu<br />

<strong>på</strong>går <strong>en</strong> fempoängskurs i Norrköping.<br />

I år anordnades äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> mycket uppsk<strong>att</strong>ad International Day för<br />

första gång<strong>en</strong>, mer om d<strong>en</strong> kan du läsa <strong>på</strong> sid 3 .«<br />

MALIN ADOLFSSON, MOTTAG-<br />

NINGSANSVARIG<br />

»Att nå ut med information till alla stud<strong>en</strong>ter<br />

är långtifrån <strong>en</strong>kelt. Nytt för i år är<br />

kår<strong>en</strong>s bygge av Absoluta Nollpunkt<strong>en</strong>,<br />

ett informationsc<strong>en</strong>ter för alla nollan. Hit<br />

kan alla fundersamma stud<strong>en</strong>ter söka sig<br />

för <strong>att</strong> få svar <strong>på</strong> sina frågor. Tank<strong>en</strong> är <strong>att</strong><br />

skapa <strong>en</strong> naturlig mötesplats <strong>på</strong> Campus<br />

Valla och i Kårhus Norrköping.<br />

Det är mycket som ska samordnas<br />

mellan fadderierna, universitetet och<br />

kommun<strong>en</strong> inför nolle-p. För andra året<br />

i rad arbetar mottagningsg<strong>en</strong>eral<strong>en</strong> för<br />

<strong>att</strong> ge de nya stud<strong>en</strong>terna <strong>en</strong> så bra<br />

start som möjligt. Ett led i detta<br />

är <strong>att</strong> se till <strong>att</strong> alla, alltifrån<br />

g<strong>en</strong>eraler, kassörer, dryckesansvariga<br />

till samtliga<br />

faddrar, får <strong>en</strong> utbildning<br />

inom sina respektive<br />

områd<strong>en</strong>.«<br />

JENNY CAHIER, INFORMATIONS-<br />

ANSVARIG<br />

»Lithanian har varit mycket uppsk<strong>att</strong>ad i<br />

år, både av stud<strong>en</strong>ter och av annonsörer,<br />

och d<strong>en</strong> har för första gång<strong>en</strong> <strong>på</strong> länge<br />

visat ett klart positivt resultat.<br />

Tillsammans med StuFF och Ola J<br />

Hedin har LinTek äv<strong>en</strong> inspirerat och<br />

<strong>en</strong>gagerat andra stud<strong>en</strong>tmedia vid universitetet<br />

i form av Pressklubb LiU, som<br />

hittills har anordnats två gånger.<br />

I skrivandets stund arbetar jag äv<strong>en</strong><br />

<strong>på</strong> framtagandet av <strong>en</strong> mer lättanvändlig<br />

och -förståelig hemsida för kår<strong>en</strong>. I<br />

augusti kommer du <strong>att</strong> kunna surfa in<br />

<strong>på</strong> http://www.lintek.liu.se och navigera<br />

runt <strong>på</strong> <strong>en</strong> strålande<br />

fräsch sajt med uppdaterad<br />

information och<br />

mycket bilder.«<br />

ALEXANDRA SVENSSON, ARBETSMARKNADSANSVARIG<br />

»Att stud<strong>en</strong>terna vid LiU ska få kontakt med näringslivet redan under<br />

studietid<strong>en</strong> är något som kår<strong>en</strong> arbetar mycket för. I år märktes det <strong>att</strong><br />

teknikbransch<strong>en</strong>s arbetsmarknad har börjat ljusna, då larm fick fler<br />

utställare än <strong>på</strong> länge. Förhoppningsvis mötte många stud<strong>en</strong>ter sina<br />

framtida arbetsgivare under mässans två dagar. Spännande var äv<strong>en</strong><br />

det stora intresset från internationella företag.«<br />

Stort tack<br />

önskar styrels<strong>en</strong> till alla er som har hjälpt till under året: utskott, sektionsaktiva,<br />

fullmäktigeledamöter, studeranderepres<strong>en</strong>tanter – ni är fantastiska!<br />

LINTeKS STyReLSe 06/07 VALD<br />

Nästa års styrelse är <strong>en</strong> sammansättning<br />

av glada stud<strong>en</strong>ter från blandade utbildningar,<br />

olika campus och med <strong>en</strong> bred<br />

spridning av årskurser. Följande personer<br />

kommer <strong>göra</strong> sitt bästa för <strong>att</strong> förgylla din<br />

studietid under nästa år: kårordförande<br />

Emma Karlsson (kts), vice kårordförande<br />

med studiesocialt ansvar Johan Winberg<br />

(i), informationsansvarig Johan Tor (d),<br />

Norrköpingsansvarig Angelica Fjellsén<br />

(mt), utbildningsansvarig Martin<br />

B<strong>en</strong>gtsson (kts), internationellt ansvarig<br />

Kathle<strong>en</strong> Kwapisz (i) och<br />

arbetsmarknadsansvarig Pär Janné (mt).<br />

Fullmäktige tills<strong>att</strong>e äv<strong>en</strong> följande poster<br />

till kommande verksamhetsår: Münch<strong>en</strong>-<br />

Hob<strong>en</strong>-kassör Anna Lindefelt (y), talman<br />

Nils Hjalmarson (mt) och internrevisor<br />

Niklas Bergh (tb).<br />

FLeR GRuPPRuM NäSTA åR<br />

Tycker du <strong>att</strong> LiUs regler kring utlandsstudier<br />

är luddiga och svåra <strong>att</strong> förstå? Känner<br />

du ofta <strong>att</strong> det är svårt <strong>att</strong> skaffa grupprum<br />

<strong>på</strong> universitetet? Detta är två av de många<br />

saker som LinTeks styrelse nästa år kommer<br />

<strong>att</strong> arbeta extra hårt för och som klubbades<br />

i verksamhetsplan<strong>en</strong> <strong>på</strong> s<strong>en</strong>aste fummötet.<br />

För <strong>att</strong> se hela verksamhetsplan<strong>en</strong><br />

kan du surfa in <strong>på</strong> http://www.lintek.liu.<br />

se/organisation/arkiv/.<br />

INGeN HöJNING AV KåRAVGIFTeN<br />

Kåravgift<strong>en</strong> kommer inte <strong>att</strong> höjas nästa år<br />

utan fortsätter <strong>att</strong> vara 290 kronor. Detta<br />

beslutade ett <strong>en</strong>igt fum <strong>på</strong> s<strong>en</strong>aste mötet,<br />

då hela budget<strong>en</strong> för kår<strong>en</strong> antogs. Mer om<br />

detta kan du läsa <strong>på</strong> http://www.lintek.liu.<br />

se/organisation/arkiv/.<br />

39<br />

LITHANIAN #2 – 06 KåRINFORMATION

Partiguid<strong>en</strong> – så här<br />

svarar partierna i stud<strong>en</strong>tfrågor<br />

Hur mycket vill ditt parti<br />

höja studiemedlet med?<br />

<strong>Vi</strong>ll ditt parti förändra<br />

fribeloppet?<br />

<strong>Vi</strong>ll ditt parti behålla kårobligatoriet?<br />

Stud<strong>en</strong>ter är idag utanför<br />

det sociala systemet, i och<br />

med <strong>att</strong> studier inte är SGIgrundande.<br />

Detta gäller<br />

för övrigt särskilt stud<strong>en</strong>ter<br />

som inte tar studiemedel,<br />

som då står totalt utanför<br />

Försäkringskassans system.<br />

På vilka sätt vill ditt parti<br />

förändra dag<strong>en</strong>s sociala otrygghet<br />

för stud<strong>en</strong>ter?<br />

Just nu sker <strong>en</strong> utav de största<br />

reformerna inom sv<strong>en</strong>sk<br />

högre utbildning (Bologna)<br />

och i dagsläget har lärosät<strong>en</strong>a<br />

fått för lite p<strong>en</strong>gar för <strong>att</strong> <strong>göra</strong><br />

detta arbete bra. Hur vill ditt<br />

parti finansiera det väldiga<br />

arbete som d<strong>en</strong>na reform<br />

innebär?<br />

40<br />

Gunnar Axén<br />

moderaterna<br />

Ing<strong>en</strong> höjning<br />

Ja, vi vill ta bort det.<br />

Nej.<br />

<strong>Vi</strong> har föreslagit i riksdag<strong>en</strong><br />

<strong>att</strong> <strong>en</strong> utredning som<br />

ser över hur stud<strong>en</strong>ternas<br />

situation hänger ihop med<br />

de ordinarie socialförsäkringssystem<strong>en</strong>.<br />

<strong>Vi</strong> vill också<br />

ta bort fribeloppet så <strong>att</strong><br />

stud<strong>en</strong>ter kan arbeta parallellt<br />

med studierna och därmed<br />

öka sin SGI-grundade<br />

inkomst.<br />

<strong>Vi</strong> vill främst satsa <strong>på</strong> <strong>att</strong><br />

finansiera de platser som<br />

lärosät<strong>en</strong>a idag redan har,<br />

m<strong>en</strong> inte får betalt för. <strong>Vi</strong><br />

vill dessutom stärka forskning<strong>en</strong><br />

med 900 miljoner<br />

kronor.<br />

Fotnot: Mer information om partierna och deras åsikter finns <strong>på</strong> www.(partinamn).se.<br />

Karin Granbom<br />

folkpartiet<br />

400 kronor/månad<br />

Ja, vi vill avskaffa fribeloppet<br />

helt <strong>på</strong> sikt.<br />

Kårobligatoriet är principiellt<br />

felaktigt och bör därför<br />

avskaffas.<br />

Det bör tillsättas <strong>en</strong> ny,<br />

parlam<strong>en</strong>tarisk studiesocial<br />

utredning för <strong>att</strong> undersöka<br />

vad som kan <strong>göra</strong>s.<br />

<strong>Vi</strong> säger stopp till utbyggnad<strong>en</strong><br />

av antalet platser <strong>på</strong><br />

högskolan och vill istället<br />

använda p<strong>en</strong>gar avs<strong>att</strong>a för<br />

detta till kvalitetshöjningar<br />

och finansiering av ovannämnda<br />

reform.<br />

Britt-Marie Danestig<br />

vänsterpartiet<br />

1500 kronor/månad<br />

Nej.<br />

Ja, i dagsläget finns det inga<br />

alternativ till stud<strong>en</strong>tkårernas<br />

sociala verksamhet och<br />

arbete med stud<strong>en</strong>tinflytande<br />

Vårt mål är <strong>att</strong> införa studielön<br />

vilket automatiskt skulle<br />

innebära <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>ter skulle<br />

få tillgång till socialförsäkringssystemet.<br />

Tills dess<br />

är ett första steg <strong>att</strong> höja<br />

studiemedl<strong>en</strong> för <strong>att</strong> förbättra<br />

de studerandes ekonomiska<br />

standard.<br />

Just nu är stat<strong>en</strong>s finanser<br />

mycket goda och det skulle<br />

gå <strong>att</strong> finansiera d<strong>en</strong>na<br />

reform.<br />

Dessutom skulle det behövas<br />

ytterligare satsningar <strong>på</strong><br />

kvalitet inför det ökade söktryck<br />

till högskolan som de<br />

stora årskullarna snart kommer<br />

<strong>att</strong> ge upphov till.<br />

Hel<strong>en</strong>a Hillar Ros<strong>en</strong>qvist<br />

miljöpartiet<br />

1000 kronor/månad<br />

Ja, vi vill höja det.<br />

Nej.<br />

<strong>Vi</strong> kommer under vår<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>tera<br />

<strong>en</strong> rad förslag för ökad<br />

trygghet för stud<strong>en</strong>ter. Detta<br />

är <strong>en</strong> viktig fråga för oss <strong>att</strong><br />

stud<strong>en</strong>ter skall kunna vara tryggare<br />

vad gäller sjukp<strong>en</strong>ning,<br />

föräldraförsäkring och arbetslöshetsförsäkring<strong>en</strong>.<br />

Till exempel<br />

g<strong>en</strong>om <strong>att</strong> korta kar<strong>en</strong>sdagarna<br />

vid sjukdom.<br />

G<strong>en</strong>om mer p<strong>en</strong>gar till kvalitetsförbättringar<br />

framöver istället för<br />

<strong>en</strong>bart till fler studieplatser.

D<strong>en</strong> 27 september är det dags för Sveriges riksdagsval. Som stud<strong>en</strong>t finns det givetvis vissa frågor som <strong>en</strong>ar oss<br />

och därför har Lithanian sammanställt <strong>en</strong> guide. Svar<strong>en</strong> är förkortade <strong>på</strong> grund av utrymmesbrist, så ta därför gärna<br />

med tidning<strong>en</strong> när du spatserar mellan valstugorna i maj och fråga politikerna om mer utförliga svar. Håll tummarna<br />

<strong>på</strong> <strong>att</strong> ett stud<strong>en</strong>tvänligt parti vinner d<strong>en</strong> 27 september i år och glöm för guds skull inte <strong>att</strong> rösta!<br />

TexT: J<strong>en</strong>ny cahier FoTo: www.riksdag<strong>en</strong>.se<br />

Staffan Danielsson<br />

c<strong>en</strong>terpartiet<br />

yvonne Andersson<br />

kristdemokraterna<br />

Louise Malmström<br />

socialdemokraterna<br />

500 kronor/månad 1300 kronor/månad 300 kronor/månad<br />

Vår strävan är <strong>att</strong> det ska<br />

vara högre.<br />

Nej.<br />

<strong>Vi</strong> anser dag<strong>en</strong>s situation dålig,<br />

och vi kräver <strong>en</strong> studiesocial<br />

utredning för <strong>att</strong> få ihop de olika<br />

system<strong>en</strong> och få bort luckorna.<br />

Det gäller för lärosät<strong>en</strong>a <strong>att</strong> prioritera<br />

detta viktiga arbete. Och<br />

självfallet gäller <strong>att</strong> universitet<br />

och högskolor har <strong>en</strong> tillräcklig<br />

ekonomi.<br />

Ja, vi vill slopa fribeloppet helt.<br />

Nej, vi vill ta bort det av principiella<br />

skäl, ing<strong>en</strong> ska behöva vara<br />

tvångsanslut<strong>en</strong>. Det bör dock<br />

<strong>göra</strong>s så <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>tkårernas<br />

och nationernas verksamhet kan<br />

bibehållas.<br />

<strong>Vi</strong> vill ha <strong>en</strong> ny studiesocial<br />

utredning med mandat <strong>att</strong> föreslå<br />

förändringar just gällande<br />

problemet med <strong>att</strong> studier inte<br />

är SGI-grundande. <strong>Vi</strong> vill också<br />

ge ett barntillägg för barn vars<br />

föräldrar studerar.<br />

Inom Allians för Sverige (KD,<br />

C, M och FP) har vi föreslagit<br />

<strong>en</strong> höjning av de så kalllade<br />

fakultetsanslag<strong>en</strong> <strong>på</strong> två<br />

miljarder kronor under <strong>en</strong> femårsperiod,<br />

utöver regering<strong>en</strong>s<br />

förslag.<br />

Nej, vi tycker <strong>att</strong> det är rimligt <strong>att</strong><br />

det finns inkomstgränser för <strong>att</strong><br />

man ska få ta del av de sociala<br />

trygghetssystem<strong>en</strong>.<br />

Ja, i alla fall så länge det inte<br />

finns något seriöst alternativt<br />

sätt <strong>att</strong> ta tillvara stud<strong>en</strong>ternas<br />

intress<strong>en</strong>.<br />

<strong>Vi</strong> fortsätter hela tid<strong>en</strong> <strong>att</strong> se<br />

över hur vi kan förbättra d<strong>en</strong><br />

sociala trygghet<strong>en</strong> för stud<strong>en</strong>ter<br />

ytterligare m<strong>en</strong> har inte några<br />

konkreta förslag <strong>på</strong> väg fram<br />

just nu.<br />

<strong>Vi</strong> har avs<strong>att</strong> medel i och med<br />

proposition<strong>en</strong> »Ny värld – Ny<br />

högskola« och medel till Högskoleverket<br />

för <strong>att</strong> de ska klara av<br />

granskning<strong>en</strong> av kurserna inför<br />

internationalisering<strong>en</strong>. De flesta<br />

lärosät<strong>en</strong> anser dock <strong>att</strong> det är<br />

för lite medel avs<strong>att</strong>a och framtid<strong>en</strong><br />

får utvisa om vi behöver<br />

skjuta till ytterligare resurser.<br />

Lotta Ljungqvist<br />

Sveriges för<strong>en</strong>ade stud<strong>en</strong>tkårer<br />

1. D<strong>en</strong> summa som stud<strong>en</strong>ter idag får varje månad<br />

räcker inte. De 300 kronorna som regering<strong>en</strong> vill<br />

höja studiemedlet med ser vi <strong>på</strong> SFS som ett hån<br />

och ett försök <strong>att</strong> tysta oss. Det finns fortfarande<br />

<strong>en</strong> möjlighet <strong>att</strong> <strong>på</strong>verka partierna och vi har det<br />

därför som <strong>en</strong> prioriterad fråga inom SFS fram till<br />

valet.<br />

2. Att ändra fribeloppet ger fel fokus i diskussion<strong>en</strong>.<br />

Det eg<strong>en</strong>tliga problemet är inte <strong>att</strong> man inte får<br />

tjäna så mycket som man vill utan <strong>att</strong> studiemedlet<br />

är för lågt. Om politikerna ruckar <strong>på</strong> fribeloppet<br />

kommer de <strong>att</strong> kunna säga »titta här, nu får du<br />

tjäna hur mycket du vill«. Problemet är istället <strong>att</strong><br />

många stud<strong>en</strong>ter, särskild de med barn som bör få<br />

tid <strong>att</strong> konc<strong>en</strong>trera sig <strong>på</strong> sina familjer, tvingas dubbelarbeta.<br />

<strong>en</strong>dast <strong>en</strong> höjning av studiemedlet kan<br />

avhjälpa detta.<br />

3. D<strong>en</strong> dag det går <strong>att</strong> tillförsäkra ett stud<strong>en</strong>tinflytande<br />

som täcker alla stud<strong>en</strong>ter <strong>på</strong> annat sätt än<br />

g<strong>en</strong>om ett obligatorium – inte oss emot. Dag<strong>en</strong>s<br />

system har vissa brister, varför det är bra med d<strong>en</strong><br />

översyn som nu har g<strong>en</strong>omförts från stat<strong>en</strong>s sida.<br />

4. SFS vill <strong>att</strong> studiemedlet ska vara SGI-grundande.<br />

Mer om våra åsikter kring sociala trygghetssystemet<br />

<strong>på</strong> nästa sida.<br />

5. <strong>en</strong> sån här reform kostar mycket p<strong>en</strong>gar och<br />

det krävs <strong>att</strong> det avsätts just för detta. Vad gäller<br />

utbyggnad<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ar vi <strong>att</strong> Sverige i dagsläget behöver<br />

satsa stora p<strong>en</strong>gar <strong>på</strong> kvalitetshöjande åtgärder<br />

inom högskolan, då högskolan är underfinansierad.<br />

Därför säger vi också <strong>att</strong> 50%-målet tillfälligt bör<br />

överges, till förmån för just kvalitetsfrämjande satsningar.<br />

Går det <strong>att</strong> både skjuta till kvalitetsmedel<br />

och expandera högskolan sätter vi oss däremot<br />

inte emot <strong>en</strong> expansion.<br />

41

LITHANIAN #2 – 06 TEMA: ORÄTTVISOR<br />

Orättvisor i<br />

samhället<br />

TexT: J<strong>en</strong>ny cahier illusTraTion: vanJa hulTberg<br />

är du <strong>en</strong> ung person – fri, festande, s<strong>en</strong>t pluggande om nätterna,<br />

med möjlighet <strong>att</strong> låna p<strong>en</strong>gar när som helst från mamma<br />

och pappa när ekonomin tryter?<br />

<strong>Vi</strong>sst stämmer detta in <strong>på</strong> somliga m<strong>en</strong><br />

långt ifrån alla stud<strong>en</strong>ter. D<strong>en</strong>na snedvridna<br />

romantisering av studietid<strong>en</strong> lever dock<br />

kvar i allmänhet<strong>en</strong>s syn <strong>på</strong> stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong> och<br />

motverkar förbättringar i stud<strong>en</strong>ternas<br />

trygghetssituation. <strong>Vi</strong>sst är <strong>en</strong> stor del av<br />

stud<strong>en</strong>terna idag unga människor, många<br />

direkt från gymnasiet. M<strong>en</strong> mer än hälft<strong>en</strong><br />

är 2 år eller äldre, <strong>en</strong> fjärdedel är föräldrar,<br />

många är tidigare yrkesverksamma och nu<br />

återvändare till studievärld<strong>en</strong> (källa: sfs Stud<strong>en</strong>tekonomiska<br />

rapport 200 ).<br />

Då Sveriges högre utbildning ska vara<br />

1. Arbetslöshetsersättning<br />

Det är inte särskilt lätt <strong>att</strong> konkurrera med<br />

anting<strong>en</strong> underbetalda 16-åriga gymnasiestud<strong>en</strong>ter<br />

eller färdigutbildade akademiker<br />

om de sommarjobb som erbjuds. Om du<br />

inte lyckas hitta ett arbete under sommarmånaderna<br />

har du dock ing<strong>en</strong> möjlighet<br />

<strong>att</strong> få ut någon arbetslöshetsersättning, då<br />

kar<strong>en</strong>speriod<strong>en</strong> <strong>på</strong> 90 dagar i studerandevillkoret<br />

stoppar alla försök. Endast de som<br />

uppfyller arbetsvillkoret kan få ut ersättning<br />

42<br />

öpp<strong>en</strong> för alla människor krävs <strong>att</strong> fler<br />

människor från icke-akademiska och studieovana<br />

hem knyts till lärosät<strong>en</strong>a. Att, som<br />

tillhörandes d<strong>en</strong>na grupp, fortsätta studera<br />

efter gymnasiet är ett stort steg; ett steg som<br />

blir än större med ett ofördelaktigt studiemedels-<br />

och socialförsäkringssystem.<br />

– Det handlar inte om <strong>att</strong> det är synd om<br />

stud<strong>en</strong>ter och <strong>att</strong> de därför måste ha särkilt<br />

bra fördelar jämfört med alla andra utan istället<br />

om vilk<strong>en</strong> sorts samhälle vi vill leva i«<br />

säger sfs utredare Anna Lasses. Högskolan<br />

må vara <strong>en</strong> främmande värld för många,<br />

direkt, vilket kräver <strong>en</strong> arbetsinsats motsvarande<br />

40 proc<strong>en</strong>t – något som är direkt<br />

omöjligt <strong>att</strong> kombinera med heltidsstudier.<br />

Efter exjobbet och avslutade studier<br />

upphör rätt<strong>en</strong> till studiestöd. Många saknar<br />

anställning direkt efter studietid<strong>en</strong> och för<br />

d<strong>en</strong> som då inte uppfyller arbetsvillkoret<br />

utan hänvisas till stud<strong>en</strong>tvillkoret ter sig de<br />

90 kar<strong>en</strong>sdagarna närmast som ett hån.<br />

Det är ju under d<strong>en</strong>na tid som all kraft be-<br />

Fotnot: D<strong>en</strong> färgade text<strong>en</strong> är hämtad direkt från SFS:s lösningar <strong>på</strong> stud<strong>en</strong>ternas otrygghet, <strong>en</strong>ligt Trygghetshandbok<strong>en</strong>.<br />

m<strong>en</strong> det går inte <strong>att</strong> komma ifrån <strong>att</strong> det är<br />

där som många av samhällets värderingar<br />

skapas och diskuteras. Inser vi detta blir det<br />

<strong>en</strong> fråga om demokrati – och kvalitet – <strong>att</strong><br />

så många olika sorters människor som möjligt<br />

kan vara med och delta. Med detta sagt<br />

borde det vara <strong>en</strong> självklarhet <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>ter<br />

åtminstone inte ska ha <strong>en</strong> sämre och mer<br />

osäker tillvaro än alla andra. Först då kan<br />

begrepp som livslångt lärande och jämlikhet<br />

i högskolan bli något annat än vackra ord i<br />

konfer<strong>en</strong>ssammanhang, avslutar hon med.<br />

KäLLA: Trygghetshandbok<strong>en</strong>, www.sfs.se<br />

höver läggas <strong>på</strong> <strong>att</strong> söka jobb, vilket är långt<br />

ifrån gratis, och inte <strong>på</strong> <strong>att</strong> tvingas söka ekonomiskt<br />

bistånd för <strong>att</strong> ha råd med mat.<br />

– SFS kräver <strong>att</strong> kar<strong>en</strong>speriod<strong>en</strong> för stud<strong>en</strong>ter <strong>på</strong> 90<br />

dagar för rätt till a-kassa ska tas bort.<br />

– Kravet <strong>på</strong> <strong>att</strong> studierna ska vara avslutade för <strong>att</strong> få<br />

rätt till a-kassa ska slopas. Studier ska ses som <strong>en</strong><br />

sysselsättning likvärdig med arbete och berättiga till<br />

arbetslöshetsersättning vid alla avbrott föruts<strong>att</strong> <strong>att</strong><br />

grundvillkoret är uppfyllt och <strong>att</strong> individ<strong>en</strong> i fråga står<br />

till arbetsmarknad<strong>en</strong>s förfogande.

2. Stud<strong>en</strong>ter med barn<br />

Regering<strong>en</strong> har uttalat ett behov av ett ökat<br />

barnafödande och eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> är studietid<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> mycket passande tid för just detta.<br />

För det första skulle arbetsgivar<strong>en</strong> slippa<br />

ta d<strong>en</strong> kostnad som det innebär <strong>att</strong> hitta<br />

och utbilda <strong>en</strong> vikarie för d<strong>en</strong> som är föräldraledig,<br />

för det andra skulle utgifterna<br />

för föräldraförsäkring<strong>en</strong> sjunka, eftersom<br />

de blivande föräldrarna inte har hunnit få<br />

<strong>en</strong> hög lön som de ska ersättas för. För det<br />

tredje är studier <strong>en</strong> hyfsat flexibel sysselsätt-<br />

3. Bostadsbidrag<br />

»Bostadsbidrag? Nej, det vågar jag inte söka<br />

för jag vet inte alls hur mycket jag kommer<br />

<strong>att</strong> tjäna i år«. Känner du ig<strong>en</strong> dig? Som stud<strong>en</strong>t<br />

är det svårt <strong>att</strong> redan i januari beräkna<br />

hur mycket p<strong>en</strong>gar man kommer <strong>att</strong> tjäna<br />

under året. Det slår dessutom hårt mot dem<br />

som arbetar under vår<strong>en</strong> och sommar<strong>en</strong>, för<br />

<strong>att</strong> till höst<strong>en</strong> studera. Och om du beräknar<br />

<strong>en</strong> för lit<strong>en</strong> inkomst så kan du bli återbetalningsskyldig<br />

– <strong>på</strong> hela beloppet dessutom<br />

– och därför väljer många stud<strong>en</strong>ter <strong>att</strong> inte<br />

alls söka bostadsbidrag.<br />

Detta problem är dock något som<br />

inte berör stud<strong>en</strong>ter över 29 år. Dessa har<br />

nämlig<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> möjlighet alls <strong>att</strong> söka bostadsbidrag,<br />

då de har passerat åldern för<br />

när Försäkringskassan anser <strong>att</strong> man bör<br />

studera. Att studiemedlet är lika stort för<br />

4. Socialbidrag<br />

Ekonomiskt bidrag ska vara d<strong>en</strong> absolut<br />

sista åtgärd<strong>en</strong> för vem som helst. Att stud<strong>en</strong>ter<br />

i vissa fall tvingas komplettera sin<br />

inkomst med ekonomiskt bistånd är i sig ett<br />

stort systemfel, som visar bristerna i såväl<br />

socialförsäkringssystemet som studiestödssystemet.<br />

Tyvärr finns det inte någon g<strong>en</strong>erell<br />

policy i Sverige för hur stud<strong>en</strong>ter i behov av<br />

socialbidrag ska bemötas. Det varierar istället<br />

från kommun till kommun och ibland<br />

finns äv<strong>en</strong> föreställning<strong>en</strong> <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>ter<br />

ska kunna leva <strong>på</strong> studiemedlet<br />

hela året. Detta leder till <strong>att</strong> många<br />

ning, vilket förmodlig<strong>en</strong> skulle innebära <strong>att</strong><br />

barn<strong>en</strong> fick möjlighet <strong>att</strong> träffa sina föräldrar<br />

mycket mer under de första år<strong>en</strong> än om<br />

föräldrarna jobbar heltid. Med andra ord:<br />

hela samhället skulle tjäna <strong>på</strong> om folk bildar<br />

familj medan de studerar.<br />

Dock är detta sällan ekonomiskt möjligt<br />

utan många tvingas vänta tills efter studierna<br />

är avklarade. Förra året infördes ett<br />

barntillägg och i regering<strong>en</strong>s vårproposition<br />

föreslås <strong>en</strong> höjning med totalt 1 100 kronor,<br />

stud<strong>en</strong>ter i åldern 18, 30 eller är <strong>en</strong> självklarhet<br />

– varför är det då inte lika självklart<br />

<strong>att</strong> bostadsbidraget ska vara knutet till studierna<br />

istället för till åldern?<br />

Ett tredje problem är <strong>att</strong> det inte går <strong>att</strong> få<br />

bostadsbidrag som innebo<strong>en</strong>de. På många<br />

av de större stud<strong>en</strong>torterna är bostadsbrist<strong>en</strong><br />

stor och <strong>en</strong>da lösning<strong>en</strong> för många stud<strong>en</strong>ter<br />

är <strong>att</strong> hyra rum till ofta höga priser.<br />

Att detta skulle kunna stjälpa hela drömm<strong>en</strong><br />

<strong>att</strong> studera är löjligt m<strong>en</strong> sant.<br />

– SFS kräver <strong>att</strong> åldersgräns<strong>en</strong> <strong>på</strong> 29 år slopas för<br />

rätt<strong>en</strong> <strong>att</strong> få bostadsbidrag.<br />

– Beräkningsgrunderna för bostadsbidrag ska <strong>göra</strong>s<br />

flexiblare så <strong>att</strong> d<strong>en</strong> tid som inkomstprövning<strong>en</strong> baseras<br />

<strong>på</strong> är kortare än ett kal<strong>en</strong>derår, till exempel tre<br />

eller sex månader.<br />

– äv<strong>en</strong> innebo<strong>en</strong>de ska få bostadsbidrag.<br />

nekas bistånd som de eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> har rätt till.<br />

Inom vissa kommuner finns dessutom<br />

<strong>en</strong> särskilt restriktiv policy när det gäller ekonomiskt<br />

bistånd till just stud<strong>en</strong>ter, vilket är<br />

direkt diskriminerande.<br />

– ekonomiskt bistånd ska aldrig behövas <strong>på</strong> grund av<br />

glapp i andra trygghetssystem, det ska <strong>en</strong>dast vara <strong>en</strong><br />

sista utväg när alla andra vägar prövats.<br />

– SFS anser <strong>att</strong> det måste finnas nationell praxis för<br />

ekonomiskt bistånd för <strong>att</strong> motverka d<strong>en</strong> diskriminering<br />

av stud<strong>en</strong>ter som dag<strong>en</strong>s regelverk medger.<br />

– SFS kräver <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>ter får rätt till individuell prövning,<br />

precis som lag<strong>en</strong> säger.<br />

inklusive höjning<strong>en</strong> av det g<strong>en</strong>erella barnbidraget,<br />

för <strong>en</strong> stud<strong>en</strong>t med två barn. Nivån<br />

ligger <strong>på</strong> vad, <strong>en</strong>ligt SFS uträkningar, <strong>en</strong><br />

<strong>en</strong>samstå<strong>en</strong>de stud<strong>en</strong>t behöver för <strong>att</strong> leva.<br />

- I konsekv<strong>en</strong>s med tank<strong>en</strong> om kompet<strong>en</strong>slinj<strong>en</strong> ska<br />

stud<strong>en</strong>ter med barn ha rätt till tillfällig föräldrap<strong>en</strong>ning,<br />

havandeskapsp<strong>en</strong>ning och pappa/partnerp<strong>en</strong>ning <strong>på</strong><br />

samma sätt som förvärvsarbetande. exempelvis måste<br />

äv<strong>en</strong> stud<strong>en</strong>ter med barn kunna överlåta till <strong>en</strong> närstå<strong>en</strong>de<br />

<strong>att</strong> vara hemma för vård av sjukt barn.<br />

- Föräldraledighet måste anses som överhoppningsbar tid<br />

i fråga om möjlighet <strong>att</strong> söka tilläggslån i studiemedlet.<br />

Många stud<strong>en</strong>ter arbetar extra, trots heltidsstudier,<br />

för <strong>att</strong> få ekonomin <strong>att</strong> gå ihop.<br />

43<br />

LITHANIAN #2 – 06 ORäTTVISOR

LITHANIAN #2 – 06 TEMA: ORÄTTVISOR<br />

5. Stud<strong>en</strong>ters ekonomi<br />

Var tredje högskolestud<strong>en</strong>t är bero<strong>en</strong>de av<br />

bidrag från sina föräldrar, <strong>en</strong>ligt undersökning<strong>en</strong><br />

Stud<strong>en</strong>tbarometern (se www.sfs.<br />

se). Större del<strong>en</strong> av dem, 23 proc<strong>en</strong>t, får upp<br />

till 1 000 kronor i månad<strong>en</strong> av sina föräldrar.<br />

Rest<strong>en</strong> får 1 000 kronor eller mer per<br />

månad.<br />

Att leva <strong>på</strong> studiemedel betyder i dag <strong>att</strong><br />

leva långt under f<strong>att</strong>igdomsnivån, som nylig<strong>en</strong><br />

fastställdes till 8300 kronor av Sveriges<br />

socialminister Berit Andnors. Det betyder<br />

<strong>att</strong> stud<strong>en</strong>ter per definition är f<strong>att</strong>iga och<br />

har svårt <strong>att</strong> klara sig utan hjälp från släkt<br />

och vänner eller g<strong>en</strong>om <strong>att</strong> arbeta vid sidan<br />

av studierna. Det sistnämnda är givetvis<br />

inte helt ig<strong>en</strong>om dåligt, <strong>en</strong> viss arbetslivserfar<strong>en</strong>het<br />

är tvärtom mycket bra. Däremot<br />

säger <strong>en</strong> tredjedel av dem som arbetar extra<br />

<strong>att</strong> det går ut över studierna. Och vilket an-<br />

Studiemedlet höjt med 270 kronor/månad<br />

Sveriges för<strong>en</strong>ade stud<strong>en</strong>tkårer (sfs) har<br />

under året arbetat aktivt för <strong>att</strong> <strong>en</strong> förbättrad<br />

ekonomi bland Sveriges stud<strong>en</strong>ter. Regering<strong>en</strong>s<br />

vårproposition kom därför snarare<br />

som ett hån än <strong>en</strong> lösning, då studiemedlet<br />

<strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong>na skulle höjas med 300 kronor/<br />

månad. Bidraget ökas dock <strong>en</strong>dast med 100<br />

kronor/månad, medan övriga 200 kronor<br />

<strong>en</strong>dast är lånemöjlighet. Eftersom regering<strong>en</strong><br />

räknar med <strong>en</strong> studieperiod över nio<br />

månader och inte <strong>på</strong> tio, som CSN betalar ut<br />

studiemedel, innebär d<strong>en</strong> reella höjning<strong>en</strong><br />

för stud<strong>en</strong>terna alltså cirka 270 kronor per<br />

utbetalningstillfälle.<br />

– <strong>Vi</strong> tyckte det var illa när regeringspartierna<br />

pres<strong>en</strong>terade sitt förslag om <strong>en</strong> studiemedelshöjning<br />

<strong>på</strong> 300 kronor, med det<br />

visar sig <strong>att</strong> det är ännu värre, säger Lotta<br />

Ljungquist, vice ordförande för SFS i ett<br />

pressmeddelande. 2 700 kronor per år ger<br />

270 kronor per utbetalningstillfälle. Det är<br />

vad Pär Nuders omtalade trollspö lyckades<br />

skaka fram åt stud<strong>en</strong>terna., fortsätter hon.<br />

Regering<strong>en</strong>s förslag är långtifrån nog för <strong>att</strong><br />

hjälpa stud<strong>en</strong>ternas svåra ekonomiska situation<br />

och SFS konstaterar <strong>att</strong> höjning<strong>en</strong> inte<br />

<strong>en</strong>s når upp till <strong>en</strong> femtedel av behovet.<br />

44<br />

nat heltidsarbete skulle eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> kräva <strong>att</strong><br />

d<strong>en</strong> anställde dubbelarbetar för <strong>att</strong> överleva?<br />

– SFS anser <strong>att</strong> studiemedlets totalbelopp måste<br />

höjas till 8400 kronor per månad.<br />

– Studiemedelssystemet ska anpassas så <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong><br />

har möjlighet till semester i motsvarande grad<br />

som arbetstagare har. Detta innebär <strong>att</strong> studiemedlet<br />

skall betalas ut vid 12 tillfäll<strong>en</strong>, och äv<strong>en</strong> för studiefria<br />

veckor.<br />

– SFS anser <strong>att</strong> studiemedlet skall räknas upp mot<br />

konsum<strong>en</strong>tprisindex och <strong>att</strong> bidragsdel<strong>en</strong> ska ut<strong>göra</strong><br />

50 proc<strong>en</strong>t av totalbeloppet.<br />

– Studiemedlets höjda totalbelopp ska ut<strong>göra</strong> det lägsta<br />

belopp som studerandes p<strong>en</strong>sion grundas <strong>på</strong>.<br />

– åldersgräns<strong>en</strong> och det maximala antalet studiemedelsveckor<br />

måste tas bort för <strong>att</strong> möjlig<strong>göra</strong> ett<br />

livslångt lärande.<br />

– SFS anser <strong>att</strong> studielån<strong>en</strong>s återbetalningssystem<br />

måste <strong>göra</strong>s mer flexibelt.<br />

Hur sp<strong>en</strong>derar man bäst<br />

270 kronor?<br />

<strong>Vi</strong>ll du också veta vad du kan <strong>göra</strong> med alla<br />

nya metallmynt som klirrar behagligt i plånbok<strong>en</strong>?<br />

Lithanian tipsar dig till följande ang<strong>en</strong>äma<br />

upplevelser <strong>att</strong> använda p<strong>en</strong>garna till:<br />

– Ring <strong>en</strong> hel del samtal. Till regering<strong>en</strong><br />

förstås, man måste tacka.<br />

– Köp <strong>en</strong> hel del konserver, som sedan kan<br />

använda som hantlar framöver – eftersom<br />

det ändå inte räcker till ett medlemskap <strong>på</strong><br />

gymmet.<br />

– Bjud vännerna <strong>på</strong> <strong>en</strong> middag, och hoppas<br />

<strong>att</strong> du sedan kan <strong>på</strong>minna dem om detta<br />

tillräckligt många gånger för <strong>att</strong> kunna<br />

snylta <strong>på</strong> dem rest<strong>en</strong> av månad<strong>en</strong>.<br />

– Köp cirka sex öl <strong>på</strong> krog<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> då får<br />

du planka in och absolut inte bjuda någon<br />

annan om du planerar <strong>att</strong> känna av någon<br />

berusning själv. Det bidrar givetvis till <strong>en</strong><br />

effektiv bantningskur eftersom du inte<br />

kommer ha råd till någon riktig mat d<strong>en</strong><br />

månad<strong>en</strong> du väljer <strong>att</strong> vara social.<br />

– Köp <strong>en</strong> billig kursbok. Block och p<strong>en</strong>na<br />

kan man sno av vännerna.<br />

– Res hem över sommar<strong>en</strong>, där du kan fortsätta<br />

snylta <strong>på</strong> föräldrarna, åtminstone tills<br />

första lön<strong>en</strong> betalas ut i juli.<br />

46 proc<strong>en</strong>t av Sveriges<br />

stud<strong>en</strong>ter är f<strong>att</strong>iga<br />

Andel<strong>en</strong> f<strong>att</strong>iga stud<strong>en</strong>ter i åldern 20-<br />

24 har ökat markant sedan början av<br />

90-talet. Det framgår av <strong>en</strong> rapport<br />

som Socialstyrels<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>terade i april<br />

månad. Hela 46 proc<strong>en</strong>t av stud<strong>en</strong>terna<br />

i d<strong>en</strong>na åldersgrupp klassas som f<strong>att</strong>iga,<br />

dubbelt så många som år 1991.<br />

– Tyvärr är jag inte alls förvånad, säger<br />

Lotta Ljungquist vice ordförande för<br />

Sveriges för<strong>en</strong>ade stud<strong>en</strong>tkårer (SFS).<br />

Rapport<strong>en</strong> sätter siffror <strong>på</strong> något som vi<br />

befarat i många år.<br />

– <strong>Vi</strong> vill få beslutsf<strong>att</strong>are <strong>att</strong> förstå<br />

allvaret i situation<strong>en</strong> och höja studiemedlet<br />

med 1 00 kronor i månad<strong>en</strong>.<br />

– Köp <strong>en</strong> <strong>på</strong>se (1, 0 kronor) och ett kuvert<br />

(cirka 10 kronor), låna <strong>en</strong> eller flera hundar<br />

och posta sedan <strong>en</strong> <strong>på</strong>se full med bajs till<br />

Sveriges regering, som tack för höjning<strong>en</strong>.<br />

Portot bör ligga <strong>på</strong> mellan 30 – 40 kronor,<br />

bero<strong>en</strong>de <strong>på</strong> hur mycket du fyller <strong>på</strong>s<strong>en</strong>. Då<br />

har du fortfarande ungefär 220 kronor kvar<br />

<strong>att</strong> köpa nudlar för.<br />

För 270 kronor kan du köpa <strong>en</strong> konservburk med mat,<br />

som fungerar som gym-substitut<br />

FoTo: Jon sJöberg

6. Sjukförsäkring I övrigt är äv<strong>en</strong> själva systemet <strong>en</strong> stor<br />

Stud<strong>en</strong>ter har 30 dagars kar<strong>en</strong>sdagar, <strong>en</strong>ligt<br />

CSN:s regler om ersättning vid sjukdom.<br />

För förvärvsarbetare är samma siffra <strong>en</strong><br />

dag. Få stud<strong>en</strong>ter utnyttjar dessutom möjlighet<strong>en</strong><br />

till sjukskrivning, något som mest<br />

troligt betyder <strong>att</strong> det stora flertalet inte anmäler<br />

sjukdom för <strong>att</strong> kunskap<strong>en</strong> om detta<br />

system och <strong>en</strong>s rättigheter saknas. Detta<br />

betyder <strong>att</strong> många stud<strong>en</strong>ter inte får ut det<br />

antal studieveckor som de har rätt till. Om<br />

de dessutom har missat t<strong>en</strong>tam<strong>en</strong>stillfäll<strong>en</strong><br />

och därig<strong>en</strong>om studiepoäng kan det hända<br />

<strong>att</strong> de får avslag <strong>på</strong> ansökan om forts<strong>att</strong> studiemedel.<br />

Folkpartiets Ulf Nilsson provar sin lycka i stud<strong>en</strong>t-monopol.<br />

Stud<strong>en</strong>tdemonstrationer d<strong>en</strong> fjärde maj<br />

D<strong>en</strong> fjärde maj g<strong>en</strong>omförde sfs, tillsammans<br />

med sina medlemskårer, däribland<br />

LinTek, <strong>en</strong> stor ekonomikampanj för <strong>att</strong><br />

höja studiemedlet. sfs hade <strong>på</strong> Sergels torg<br />

i Stockholm målat upp ett stort monopolspel,<br />

med verkliga, kostsamma händelser<br />

från stud<strong>en</strong>ternas liv. För politikerna gällde<br />

det <strong>att</strong> överleva ett varv <strong>på</strong> spelplan<strong>en</strong> och<br />

fortfarande ha p<strong>en</strong>gar kvar.<br />

Äv<strong>en</strong> i övriga Sverige hände det <strong>en</strong> hel<br />

del; det var deb<strong>att</strong>artiklar, politiska paneldis-<br />

djungel. »Ibland finns det specialregler<br />

som ger rätt till mer p<strong>en</strong>gar, m<strong>en</strong> reglerna<br />

är så g<strong>en</strong>omkrångliga <strong>att</strong> ing<strong>en</strong>, inte <strong>en</strong>s<br />

de ansvariga myndigheterna, kan svara <strong>på</strong><br />

vad som eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> gäller.« m<strong>en</strong>ar Anna<br />

Lasses, utredare vid SFS. »Med andra ord är<br />

det bara <strong>en</strong> sak som gäller: håll dig för Guds<br />

skull frisk medan du studerar.«<br />

– SFS anser <strong>att</strong> kar<strong>en</strong>stid<strong>en</strong> för stud<strong>en</strong>ter , precis som<br />

för förvärvsarbetande, ska vara <strong>en</strong> dag.<br />

– SFS anser äv<strong>en</strong> <strong>att</strong> studier ska kunna verka som<br />

rehabiliteringsperiod, varför det måste finnas ett sjukförsäkringssystem<br />

som möjliggör detta<br />

FoTo: sFs<br />

kussioner och långa demonstrationståg. I<br />

Linköping fick Östgötapolitikerna mottaga<br />

personliga brev om stud<strong>en</strong>ternas ekonomiska<br />

situation, samtidigt som stud<strong>en</strong>terna fick<br />

nudelpaket och <strong>en</strong> uppmaning <strong>att</strong> skriva<br />

upp sig <strong>på</strong> www.höjstudiemedlet.nu. D<strong>en</strong>na<br />

namninsamling är vid det här laget avslutade<br />

och sfs har under högtidliga former<br />

givit pappersbunt<strong>en</strong> till finansminister Pär<br />

Nuder. Läs mer <strong>på</strong> www.sfs.se.<br />

7. Inga p<strong>en</strong>gar<br />

för cancersjuk<br />

stud<strong>en</strong>t<br />

TexT & FoTo: mona Firoozpour<br />

Att må riktigt dåligt <strong>en</strong> längre tid är inte<br />

lätt. Än svårare är det <strong>att</strong>, dag<strong>en</strong> innan julafton,<br />

bli diagnostiserad med hjärntumör och<br />

<strong>att</strong> dag<strong>en</strong> efter undersökning<strong>en</strong> lägga sig<br />

<strong>på</strong> <strong>en</strong> brits och bli inrullad till operationssal<br />

med vita väggar, gröna kläder, skalpellsnitt<br />

och borrande i sitt eget huvud. M<strong>en</strong> absolut<br />

svårast är tid<strong>en</strong> efteråt: veckor och månader<br />

i ett rum som inte känns hemma, rörelser<br />

för tunga för <strong>att</strong> förflytta egna kroppsdelar<br />

och tankar för abstrakta för <strong>att</strong> <strong>en</strong>s tänkas.<br />

Trots det begär csn och Försäkringskassan<br />

<strong>en</strong> uppgörelse som inte går <strong>att</strong> ordna. Markus<br />

Sv<strong>en</strong>sson, d<strong>en</strong> stud<strong>en</strong>t vid teknisk fysik<br />

och elektroteknik som gått ig<strong>en</strong>om och<br />

överlevt allt detta, besitter idag mer mod och<br />

styrka än någonsin tidigare.<br />

Hösttermin<strong>en</strong> 2004 upplevde Markus<br />

ständig huvudvärk och illamå<strong>en</strong>de m<strong>en</strong> var<br />

trots detta fadderist, vilket innebar långa,<br />

händelserika dagar. Symptom<strong>en</strong> viftades<br />

mestadels bort – kanske berodde de <strong>på</strong><br />

stress, dålig mat och sömnbrist. M<strong>en</strong> åkomman<br />

gav inte med sig, inte <strong>en</strong>s efter nolle-p,<br />

och dag<strong>en</strong> innan julafton skjutsade hans<br />

syster in honom till sjukhuset. På akut<strong>en</strong><br />

väntade Markus, efter <strong>en</strong> datortomografiundersökning,<br />

<strong>på</strong> doktorns besök och svar,<br />

m<strong>en</strong> anade aldrig <strong>att</strong> det kunde vara så<br />

illa som när doktorn uttalar ordet »hjärntumör«.<br />

Markus minns inte mycket från<br />

veckan efter operation<strong>en</strong>, då d<strong>en</strong> tre c<strong>en</strong>timeter<br />

stora tumör<strong>en</strong> opererades bort. M<strong>en</strong><br />

han hade överlevt.<br />

I augusti 200 kunde Markus slutlig<strong>en</strong><br />

flytta tillbaks till sitt läg<strong>en</strong>hetskollektiv i<br />

Linköping. Främst vill han tacka kompisarna<br />

som hälsade <strong>på</strong> under sjukhusvistels<strong>en</strong><br />

och som fick honom <strong>att</strong> återvända till livet.<br />

Förutom allt tumult kring sjukdom<strong>en</strong> och<br />

tillfriskandet tillkom det komplikationer<br />

äv<strong>en</strong> <strong>på</strong> andra plan än det känslomässiga.<br />

Idag har Markus problem med balans,<br />

motorik och dubbelse<strong>en</strong>de – vem hade anat<br />

<strong>att</strong> det kan vara så jobbigt <strong>att</strong> till exempel<br />

hamra in <strong>en</strong> spik i vägg<strong>en</strong> eller cykla ig<strong>en</strong>?<br />

4<br />

LITHANIAN #2 – 06 ORäTTVISOR

LITHANIAN #2 – 06 TEMA: ORÄTTVISOR<br />

Trots det har han återhämtat sig otroligt bra<br />

och det är antaglig<strong>en</strong> tack vare hans goda<br />

fysiska tillstånd, som före detta judoelev, och<br />

m<strong>en</strong>tala styrka.<br />

»Det fanns inte något alternativ till livet, det<br />

gäller <strong>att</strong> överleva och <strong>att</strong> kämpa vidare, allt är<br />

inte alltid rättvist m<strong>en</strong> död<strong>en</strong> är ing<strong>en</strong> utväg«<br />

m<strong>en</strong>ar Markus. Idag tränar han jujutsu, <strong>en</strong> annan<br />

form av kampsport. »Det är ett bra sätt <strong>att</strong><br />

få ut frustration och aggression, som jag ibland<br />

känner, g<strong>en</strong>om <strong>att</strong> sparka och slåss, då kan man<br />

vara sansad rest<strong>en</strong> av dagarna«, säger han.<br />

Frustration är något som Markus har fått<br />

känna <strong>på</strong> under sin sjukdomstid. Som stud<strong>en</strong>t<br />

är man försäkrad g<strong>en</strong>om csn och får därig<strong>en</strong>om<br />

ut hela studiebidraget vid sjukdom, utan<br />

krav <strong>på</strong> återbetalning. För <strong>att</strong> csn ska kunna<br />

betala ut p<strong>en</strong>garna krävs ett godkännande från<br />

Försäkringskassan. Markus är sjukskriv<strong>en</strong> till<br />

och med 31 maj 2006 och det är fakta som Försäkringskassan<br />

känt till sedan i januari 200 .<br />

Trots det anlände p<strong>en</strong>garna först i mitt<strong>en</strong> av<br />

februari, <strong>på</strong> grund av <strong>att</strong> Försäkringskassans<br />

och csn har rutiner som inte harmoniserar<br />

med varandra.<br />

»Jag har förgäves förklarat min situation för<br />

Försäkringskassan m<strong>en</strong> de har bara hänvisat<br />

till sina rutiner och blivit irriterade«, säger<br />

Markus i <strong>en</strong> intervju i Corr<strong>en</strong> (2006-01-31).<br />

Ing<strong>en</strong>ting underlättas för d<strong>en</strong> som redan har<br />

fullt upp med <strong>att</strong> hantera sin sjukdom utan byråkratin<br />

leder istället äv<strong>en</strong> till ekonomiska besvär.<br />

46<br />

Trots <strong>att</strong> Markus var<br />

upp<strong>en</strong>bart sjukskriv<strong>en</strong><br />

betalades inga p<strong>en</strong>gar ut<br />

från CSN, <strong>på</strong> grund av<br />

bristande rutiner mellan<br />

dem och Försäkringskassan.<br />

Markus har blivit uts<strong>att</strong> för just detta två gånger<br />

och fått nog. Han vände sig till media och<br />

jo-anmälde csn och Försäkringskassan. När<br />

artikeln trycktes i press<strong>en</strong> löste sig allt g<strong>en</strong>ast<br />

och dag<strong>en</strong> efter hade Markus fått p<strong>en</strong>gar <strong>på</strong><br />

kontot. jo-anmälan däremot gav inget resultat<br />

då det ansågs <strong>att</strong> systemet fungerade bra och<br />

inga åtgärder skulle vidtas.<br />

»Jag förstår inte hur systemet kan anses<br />

fungera, i så fall hade det här aldrig drabbat<br />

mig!« säger <strong>en</strong> frustrerad Markus. Han<br />

talar också mycket om andra i hans eller<br />

liknande situationer.<br />

»Jag är långt ifrån d<strong>en</strong> <strong>en</strong>da sjuka stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong><br />

i Sverige och sjukdom eller skador kan<br />

drabba alla så jag fortsätter kämpa tills problemet<br />

är löst.« Markus har planer <strong>på</strong> <strong>att</strong> skapa<br />

<strong>en</strong> stödför<strong>en</strong>ing för stud<strong>en</strong>ter med olika<br />

handikapp, där människor kan hjälpa andra<br />

i liknande situationer. »Jag vet hur jag har<br />

försökt lösa mina problem, såväl studiemässiga,<br />

ekonomiska och sociala, och jag skulle<br />

ha uppsk<strong>att</strong>at tips och råd från någon som<br />

gått ig<strong>en</strong>om liknande«, säger Markus. Han<br />

har redan börjat tala med andra stud<strong>en</strong>ter<br />

och anställda vid universitetet, och de verkar<br />

positiva till idén. Helst skulle han dock vilja<br />

<strong>att</strong> det kunde bildas ett nationellt nätverk där<br />

alla drabbade kan hitta <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>skap.<br />

»Ensam är inte alltid stark, och man<br />

tar därför all hjälp man kan få«, säger han<br />

avslutningsvis.<br />

8. I skuggan<br />

av <strong>en</strong> dröm<br />

Låg, eller ing<strong>en</strong>, lön för forskning.<br />

Ing<strong>en</strong> p<strong>en</strong>sion eller<br />

a-kassa. Långtidssjuk innebär<br />

avskedning. Detta är d<strong>en</strong> bistra<br />

sanning<strong>en</strong> för de skuggdoktorander<br />

som göms i universitetets<br />

mörka vrå.<br />

TexT: emma danielsson FoTo: nils nyman<br />

Tänk dig <strong>en</strong> A-lagsuppställning med kompet<strong>en</strong>ta,<br />

drivande och <strong>en</strong>tusiastiska stud<strong>en</strong>ter<br />

som coachas av handledare till <strong>att</strong> <strong>göra</strong><br />

underverk utifrån oftast torftiga medel. Det<br />

är high-fives, cheerleaders i färgglada tyllkjolar<br />

blandat med svett och arbetsamma<br />

timmar. I alla fall det sistnämnda stämmer<br />

in med det doktorandkollektiv som ibland<br />

kan skymtas i korridor<strong>en</strong> med Birk<strong>en</strong>stockstofflor<br />

och kaffebelagda koppar. M<strong>en</strong> med<br />

ett A-lag kommer, som oftast annars, äv<strong>en</strong><br />

ett B-lag. Ett gäng bänknötare som trots<br />

känslan av <strong>att</strong> vara »<strong>en</strong> i gänget« och lovord<br />

om forskning inte har samma möjligheter<br />

till d<strong>en</strong> trygghet som <strong>en</strong> fast anställning<br />

erbjuder. Låter f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et »skuggdoktorander«<br />

bekant? Förmodlig<strong>en</strong> inte då få känner<br />

till det gäng som vecka ut och in spelar högt<br />

<strong>på</strong> universitetets bakgård med helt andra<br />

spelregler.<br />

En plats i förstauppställning<strong>en</strong><br />

1998 trädde d<strong>en</strong> högskoleförordning i kraft<br />

som bland annat skulle trygga situation<strong>en</strong><br />

för dem som valt <strong>att</strong> doktorera. Detta g<strong>en</strong>om<br />

<strong>att</strong> <strong>en</strong>dast anta personer till forskarutbildning<strong>en</strong><br />

som kunde garanteras fyra års<br />

finansiering. Åtta år s<strong>en</strong>are kan <strong>en</strong> besk bieffekt<br />

avsmakas i universitetets mun. I mots<strong>att</strong>s<br />

till d<strong>en</strong> goda int<strong>en</strong>tion<strong>en</strong> har begreppet<br />

skuggdoktorander blivit allt mer bekant <strong>på</strong><br />

universitet<strong>en</strong> runt om i landet. Högskoleverket<br />

har i <strong>en</strong> undersökning 2003 visat <strong>på</strong> <strong>att</strong><br />

hela 44 proc<strong>en</strong>t av doktoranderna <strong>på</strong>började<br />

sina forskningsstudier innan de blivit formellt<br />

antagna. G<strong>en</strong>om löft<strong>en</strong> av handledare<br />

hålls drömm<strong>en</strong> vid liv. Det finns två typer av<br />

lön: anting<strong>en</strong> utbildningsbidrag eller stip<strong>en</strong>die.<br />

Det förstnämnda alternativet innebär<br />

ett visst mått av trygghet, m<strong>en</strong> person<strong>en</strong>

är fortfarande utanför sgi-systemet och får<br />

ing<strong>en</strong> a-kassa. Stip<strong>en</strong>diaterna å andra sidan<br />

står utanför all typ av social trygghet.<br />

Petad ur laget<br />

En som fått känna av vad livet som skuggdoktorand<br />

innebär är Lucy. För drygt två<br />

sedan fick hon <strong>en</strong> tjänst vid <strong>en</strong> av universitetets<br />

institutioner. Redan från början lovades<br />

guld och gröna ängar, i form av <strong>en</strong> 99<br />

proc<strong>en</strong>ts säker fast anställning. Tills dess<br />

ordnades ett stip<strong>en</strong>dium <strong>på</strong> <strong>en</strong>dast 8000<br />

kronor/månad – <strong>en</strong> struntsumma i jämförelse<br />

med vad anställda doktorander tjänar.<br />

Dock kom det inga p<strong>en</strong>gar från universitetet<br />

när stip<strong>en</strong>diep<strong>en</strong>garna började sina. Då två<br />

veckor återstod av tid<strong>en</strong> fick hon veta <strong>att</strong><br />

det inte fanns några p<strong>en</strong>gar <strong>att</strong> betala <strong>en</strong><br />

anställning med och <strong>att</strong> hon skulle tvingas<br />

lämna sin forskning.<br />

– Jag var så arg! Hade jag fått veta det lite<br />

tidigare hade jag kunnat söka mer aktivt efter<br />

andra möjligheter. Nu stod jag där inför<br />

min handledare och sa »m<strong>en</strong> jag har inga<br />

p<strong>en</strong>gar, hur ska jag överleva?«.<br />

Lucy kände <strong>att</strong> valet stod mellan <strong>att</strong> <strong>göra</strong><br />

ing<strong>en</strong>ting eller <strong>att</strong> forska gratis, och valde<br />

det s<strong>en</strong>are för <strong>att</strong> åtminstone fortsätta utvecklas.<br />

Hyra och mat betalades av h<strong>en</strong>nes<br />

pojkvän.<br />

– Det var inte alls kul m<strong>en</strong> jag hade<br />

ing<strong>en</strong> annan lösning, berättar hon. Jag ville<br />

inte söka mig ut i arbetslivet – jag kom till<br />

Sverige för <strong>att</strong> forska! Dessutom hade jag<br />

redan ett par års arbetserfar<strong>en</strong>het från mitt<br />

hemland och ville istället avsluta min utbildning.<br />

Nu när jag ser tillbaka <strong>på</strong> det var<br />

det inte rätt val. Istället hade jag till exempel<br />

kunnat läsa sv<strong>en</strong>ska.<br />

Bänknötare<br />

Stilla funderar jag över hur Lucy har tänkt.<br />

För då vänner från utbildning<strong>en</strong> har förlösts<br />

ut <strong>på</strong> arbetsmarknad<strong>en</strong> håller drömm<strong>en</strong><br />

ändå kvar doktoranderna vid <strong>att</strong> utveckla<br />

d<strong>en</strong> där plast<strong>en</strong>, löda ihop d<strong>en</strong> där robot<strong>en</strong><br />

och programmera de där av<strong>göra</strong>nde bitarna<br />

kod. Ett <strong>en</strong>träget strävande och uppfyllande<br />

av egna visioner <strong>att</strong> skapa mer effektiv tek-<br />

nik och bättre förutsättningar för oss andra<br />

som tar avsats ut i arbetslivet redan då första<br />

tillfället ges. Hur vanligt är då problemet<br />

med skuggdoktorander? Lucy berättar <strong>att</strong><br />

det är väldigt vanligt.<br />

– En stor mängd utländska forskare som<br />

jag känner har <strong>på</strong>börjat sin anställning med<br />

stip<strong>en</strong>dier. Jag tror äv<strong>en</strong> <strong>att</strong> det är långt svårare<br />

för utlänningar <strong>att</strong> få fast tjänst än för<br />

sv<strong>en</strong>skar, i synnerhet om man kommer från<br />

muslimska eller afrikanska länder.<br />

M<strong>en</strong> besväret med otrygga arbetsförhålland<strong>en</strong><br />

för somliga forskare verkar inte vara<br />

något universitetet försöker förändra. Hur<br />

tillåts detta fortsätta? Någon måste väl märka<br />

de extra Birk<strong>en</strong>stockstofflorna i skohyllan<br />

när dag<strong>en</strong> är över? Lucy står lika frågande<br />

inför detta faktum.<br />

– Jag vet inte varför det får fortsätta.<br />

Universitetet måste märka när handläggare<br />

skaffar ett nytt e-postkonto och passerkort<br />

till skuggdoktorand<strong>en</strong>. Någonstans måste<br />

det finnas <strong>en</strong> granskning – vem är d<strong>en</strong> här<br />

person<strong>en</strong> och varför arbetar d<strong>en</strong>na för oss?<br />

En nationell proffsliga<br />

Det här är dock inget problem som är knutet<br />

<strong>en</strong>dast till Linköpings universitet, det har exempelvis<br />

uppdagats i undersökningar <strong>att</strong> 13<br />

av 16 institutioner vid Stockholms universitet<br />

har haft stud<strong>en</strong>ter som tillgodoräknat sig poäng<br />

i forskarutbildning<strong>en</strong> direkt när de blivit<br />

antagna. Högskoleverket har nylig<strong>en</strong> gett ut<br />

<strong>en</strong> rapport där åtta skuggdoktorander intervjuats<br />

om sin situation och resultatet visar<br />

g<strong>en</strong>omgå<strong>en</strong>de <strong>att</strong> förekomst<strong>en</strong> av skuggdoktorander<br />

är skrämmande hög.<br />

Vad kan då <strong>göra</strong>s för dessa personer som<br />

inte har tillgång till trygghet<strong>en</strong> som <strong>en</strong> fast<br />

anställning erbjuder? Kan man begära <strong>att</strong><br />

universitetet ska anställa alla doktorander<br />

från början? Lucy tror <strong>att</strong> det givetvis skulle<br />

vara idealt m<strong>en</strong> långt ifrån möjligt.<br />

– Professorerna gör inte så, de vill vara<br />

säkra <strong>på</strong> person<strong>en</strong> först. Jag skulle mer<br />

realistiskt föredra <strong>att</strong> passande personer fick<br />

stip<strong>en</strong>dium i några månader och därefter<br />

anställning. M<strong>en</strong> professorerna måste först<br />

tänka efter: har vi verklig<strong>en</strong> p<strong>en</strong>gar till detta<br />

projekt? Främst tycker jag dock <strong>att</strong> både de<br />

sv<strong>en</strong>sk- och <strong>en</strong>gelsktalande skuggdoktoranderna<br />

behöver information. Då kommer de<br />

åtminstone <strong>att</strong> veta vad de är. Jag och min<br />

partner sökte <strong>på</strong> Internet och snubblade<br />

slutlig<strong>en</strong> över ordet »skuggdoktorand«. Då<br />

förstod vi: detta är ett vanligt problem och<br />

jag är <strong>en</strong> av dem.<br />

LinTek om skuggdoktorander<br />

Vad kan kår<strong>en</strong> <strong>göra</strong> åt problemet? Lithanian<br />

passade <strong>på</strong> <strong>att</strong> prata med Tony Moberg,<br />

utbildningsansvarig.<br />

hur pass vanligt upplever linTek <strong>att</strong> det<br />

är med skuggdoktorander?<br />

Under mitt år så har jag väl hört talas om<br />

två till tre styck<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> jag är helt övertygad<br />

om <strong>att</strong> mörkertalet är ganska stort.<br />

hur försöker kår<strong>en</strong> arbeta med problemet?<br />

Det är svårt, om vi inte får reda <strong>på</strong> <strong>att</strong> någon<br />

doktorerar med tvivelaktiga anställningsförhålland<strong>en</strong><br />

så kan vi inte <strong>göra</strong> så mycket.<br />

<strong>Vi</strong> vill få bort stip<strong>en</strong>dier och utbildningsbidrag,<br />

<strong>en</strong> doktorand ska vara anställd. Det<br />

här är något som de tre kårerna tillsammans<br />

med doktoranderna kommer <strong>att</strong> ta ett<br />

kraftigt grepp om nu.<br />

Är det någon som hör av sig och ber om<br />

hjälp?<br />

<strong>Vi</strong> får som sagt höra om <strong>en</strong> del, m<strong>en</strong> de är<br />

ofta rädda för <strong>att</strong> gå vidare. Som doktorand<br />

är man oerhört bero<strong>en</strong>de av sin handledare,<br />

få vågar därför anmäla. Tänk dig <strong>att</strong> du ska<br />

jobba med någon i fyra år och du börjar<br />

hela samarbetet med <strong>att</strong> anmäla d<strong>en</strong> du ska<br />

ledas av och samarbeta med. Det är inte lätt<br />

och jag har full förståelse för dem som inte<br />

gör det.<br />

Vad uppmanar kår<strong>en</strong> universitetet <strong>att</strong><br />

<strong>göra</strong> åt problemet?<br />

Alla doktorander ska ha <strong>en</strong> anställning med<br />

fast lön, detta medför <strong>en</strong> trygghet och ett<br />

socialt skyddsnät. Detta är viktigt, både för<br />

doktoranderna och för universitet.<br />

47<br />

LITHANIAN #2 – 06 ORäTTVISOR

LITHANIAN #2 – 06 TEMA: ORÄTTVISOR<br />

Blir fusk vanligare bland<br />

stud<strong>en</strong>terna?<br />

Vad är fusk och hur fuskas det?<br />

I Högskoleförordning<strong>en</strong>s tionde kapitel står<br />

det <strong>att</strong> disciplinära åtgärder får vidtas mot<br />

studerande som<br />

1) med otillåtna hjälpmedel eller <strong>på</strong> annat<br />

sätt försöker vilseleda vid prov eller när <strong>en</strong><br />

studieprestation annars skall bedömas,<br />

2) stör eller hindrar undervisning, prov<br />

eller annan verksamhet inom ram<strong>en</strong> för<br />

utbildning<strong>en</strong> vid högskolan.<br />

D<strong>en</strong> vanligaste form<strong>en</strong> av fusk bland landets<br />

stud<strong>en</strong>ter är <strong>en</strong>ligt Högskoleverkets<br />

rapport plagiat, det vill säga <strong>att</strong> man använder<br />

delar av <strong>en</strong> annan persons arbete och<br />

redovisar det som sitt eget. 60 proc<strong>en</strong>t av<br />

fall<strong>en</strong> under 200 utgjordes av plagiering.<br />

48<br />

180<br />

160<br />

140<br />

120<br />

Högskoleverket rapporterar <strong>att</strong> antalet stud<strong>en</strong>ter som fått <strong>en</strong> disciplinär åtgärd ökade med tretton<br />

proc<strong>en</strong>t under 2005, och detta trots <strong>att</strong> 2004 var ett rekordår. M<strong>en</strong> betyder det <strong>att</strong> fler stud<strong>en</strong>ter<br />

fuskar? Hur går fusket till, hur upptäcks det och hur stoppar man det? Lithanian har grävt sig djupt<br />

ned i fuskarträsket.<br />

TexT: marie albrekTsson<br />

illusTraTion: olle rehnsTröm<br />

Detta kanske känns avlägset <strong>på</strong> TekFak där<br />

salst<strong>en</strong>tor är vanligast förekommande, m<strong>en</strong><br />

all examination räknas, äv<strong>en</strong> laborationsrapporter<br />

och projektredovisningar. Näst<br />

vanligast är fusklappar, tätt följt av otillåtet<br />

samarbete. Ett par stud<strong>en</strong>ter har äv<strong>en</strong> ändrat<br />

poäng <strong>på</strong> t<strong>en</strong>tam<strong>en</strong>.<br />

Sådant blir straffet<br />

»Om fusket upptäcks är examinatorn skyldig<br />

<strong>att</strong> anmäla det till rektor och därefter<br />

går är<strong>en</strong>det, om stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong> inte har <strong>en</strong><br />

mycket bra förklaring, vidare till högskolans<br />

disciplinnämnd«, berättar Christina Hammarstedt<br />

och Annelie Högström, föredragande<br />

i LiUs disciplinnämnd. Nämnd<strong>en</strong><br />

utreder är<strong>en</strong>det och beslutar, om de finner<br />

stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong> skyldig, huruvida stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong> bör<br />

avstängas eller varnas. Avstängning<strong>en</strong> gäller<br />

all undervisning och examination och<br />

stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong> får heller inget studiestöd. D<strong>en</strong><br />

högsta avstängningslängd<strong>en</strong> är sex månader,<br />

m<strong>en</strong> <strong>en</strong> till två månader är vanligast.<br />

Ökning av antalet avstängda<br />

Antalet disciplinär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> har ökat dramatiskt<br />

de s<strong>en</strong>aste fem år<strong>en</strong>. Sedan 2001 har<br />

antalet varnade stud<strong>en</strong>ter i landet mer<br />

än fördubblats och fyra gånger fler blir<br />

avstängda, <strong>en</strong>ligt Högskoleverkets rapport.<br />

Det bör dock poängteras <strong>att</strong> ökning<strong>en</strong><br />

har stagnerat något. Det är möjligt <strong>att</strong> fler

2005 blev 32 stud<strong>en</strong>ter avstängda för fusk. De vanligaste sätt<strong>en</strong> <strong>att</strong> fuska var plagiat, fusklappar och otillåtet samarbete.<br />

stud<strong>en</strong>ter fuskar, eftersom det är <strong>en</strong>klare<br />

nuförtid<strong>en</strong> med Internet och allt vad det<br />

innebär, m<strong>en</strong> Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket,<br />

<strong>på</strong>pekar i ett pressmeddelande<br />

<strong>att</strong> ökning<strong>en</strong> inte <strong>en</strong>tydigt kan förklaras<br />

med <strong>att</strong> fusket bland stud<strong>en</strong>terna är mer<br />

utbrett än tidigare. Att anmälningarna har<br />

ökat kan lika gärna bero <strong>på</strong> <strong>en</strong> ökad medvet<strong>en</strong>het<br />

från lärosät<strong>en</strong>as sida, m<strong>en</strong>ar hon.<br />

Christina Hammarstedt är inne <strong>på</strong> samma<br />

linje och tillägger <strong>att</strong> det är viktigt <strong>att</strong><br />

komma ihåg <strong>att</strong> det bara är <strong>en</strong> väldigt lit<strong>en</strong><br />

andel av stud<strong>en</strong>terna som fuskar.<br />

»<strong>Vi</strong>d Linköpings universitet går det<br />

27 000 stud<strong>en</strong>ter. 200 blev 32 stud<strong>en</strong>ter<br />

avstängda, vilket alltså bara är omkring <strong>en</strong><br />

promille. De allra flesta stud<strong>en</strong>ter sköter sig<br />

jättebra«, säger hon.<br />

Urkund – ett sätt <strong>att</strong> upptäcka<br />

fusket<br />

Modern teknik gör det <strong>en</strong>klare <strong>att</strong> fuska – <strong>på</strong><br />

Internet kan man <strong>en</strong>kelt hitta uppsatser om<br />

de mest obskyra ämn<strong>en</strong> och använda dem<br />

som sina egna – m<strong>en</strong> också <strong>att</strong> upptäcka fusket.<br />

På flera lärosät<strong>en</strong> används programvaror<br />

som avslöjar plagiat. Linköpings universitet<br />

använder sig av Urkund, ett system som<br />

jämför stud<strong>en</strong>t<strong>en</strong>s arbete med ett omf<strong>att</strong>ande<br />

källmaterial bestå<strong>en</strong>de av Internetbaserade<br />

databaser, förlagsmaterial såsom böcker, tidsskrifter<br />

och stud<strong>en</strong>tmaterial. Det sistnämnda<br />

innef<strong>att</strong>ar arbet<strong>en</strong> som tidigare har skickats<br />

g<strong>en</strong>om Urkunds dokum<strong>en</strong>tkontroll av stud<strong>en</strong>ter<br />

vid anslutna lärosät<strong>en</strong>.<br />

»Urkund är ett bra sätt <strong>att</strong> upptäcka fusk,<br />

m<strong>en</strong> främst är det <strong>en</strong> förebyggande åtgärd«<br />

säger Annelie Högström. »Om stud<strong>en</strong>terna<br />

vet <strong>att</strong> deras arbet<strong>en</strong> kommer <strong>att</strong> köras<br />

g<strong>en</strong>om sökmotorn tänker de kanske extra<br />

mycket <strong>på</strong> <strong>att</strong> redovisa alla källor ord<strong>en</strong>tligt.«<br />

Varför fuskar stud<strong>en</strong>terna?<br />

Annelie Högström tror <strong>att</strong> det lockar <strong>att</strong><br />

fuska eftersom det är så lätt. »Om man är<br />

pressad och har mycket <strong>att</strong> <strong>göra</strong> kan det nog<br />

kännas <strong>en</strong>kelt <strong>att</strong> låna lite från Internet eller<br />

skriva av någon kompis« säger hon.<br />

Björn Hansson, studeranderepres<strong>en</strong>tant<br />

i disciplinnämnd<strong>en</strong>, håller med. »Särskilt<br />

utbytesstud<strong>en</strong>ter, som inte är helt hemma i<br />

språket kan lockas <strong>att</strong> plagiera«, m<strong>en</strong>ar han.<br />

»Varför skriva om <strong>en</strong> text när förf<strong>att</strong>ar<strong>en</strong><br />

redan har använt de klaraste och smidigaste<br />

uttryck<strong>en</strong>? Och källhänvisningar kanske<br />

inte behövs överallt … Ibland kan det nog<br />

också vara så <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>terna inte har insett<br />

vidd<strong>en</strong> av sitt handlande, <strong>att</strong> det faktiskt är<br />

fusk. Reglerna för när man får samarbeta<br />

eller inte kan vara väldigt otydliga.«<br />

Fusket drabbar medstud<strong>en</strong>terna<br />

hårdast<br />

»Naturligtvis är det väldigt trist för de ärliga,<br />

180<br />

160<br />

140<br />

120<br />

hårt jobbande stud<strong>en</strong>terna <strong>att</strong> någon kan<br />

glida in och fuska sig till ett lika bra betyg«,<br />

säger Björn Hansson. »Det sänker ju kvalitet<strong>en</strong><br />

<strong>på</strong> utbildning<strong>en</strong>. Och ibland har de<br />

som fuskar stulit klasskamraternas arbete,<br />

vilket så klart är extra frustrerande.<br />

Dessutom är det <strong>en</strong> tidsödande process<br />

<strong>att</strong> anmäla någon för fusk. Det tar tid som<br />

de pressade examinatorerna skulle ha kunnat<br />

använda till <strong>att</strong> planera och förbättra<br />

undervisning<strong>en</strong>.« Han berättar vidare <strong>att</strong> <strong>en</strong><br />

annan möjlig konsekv<strong>en</strong>s är <strong>att</strong> examinationsformerna<br />

blir mindre fria.<br />

Så ska fusket stoppas<br />

Hur ska då problemet med fuskande stud<strong>en</strong>ter<br />

lösas? Disciplinnämnd<strong>en</strong>s föredragande<br />

tror <strong>att</strong> det främst handlar om <strong>att</strong><br />

stud<strong>en</strong>terna måste bli medvetna om vad<br />

som gäller, och vilka följder fusket får. »Det<br />

är viktigt <strong>att</strong> lärarna informerar om detta,<br />

både muntligt och <strong>på</strong> kurshemsidorna«,<br />

säger Christina Hammarstedt. »Vad gäller<br />

plagiat måste de naturligtvis också noggrant<br />

gå ig<strong>en</strong>om hur man ska referera och inte<br />

bara förvänta sig <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>terna ska ha lärt<br />

sig det <strong>på</strong> gymnasiet« fortsätter hon. »Det är<br />

också bra <strong>att</strong> stud<strong>en</strong>terna vet <strong>att</strong> lärarna kontrollerar<br />

deras arbet<strong>en</strong>, så <strong>att</strong> de verklig<strong>en</strong><br />

känner <strong>att</strong> det lönar sig <strong>att</strong> lägga ner tid och<br />

vara ärlig« avslutar Annelie Högström.<br />

LITHANIAN #2 – 06 ORäTTVISOR

LITHANIAN #2 – 06 TEMA: ORÄTTVISOR<br />

Ever since an investigation was ordered<br />

by the Swedish Governm<strong>en</strong>t in December<br />

2004 to see how a fee structure can be<br />

implem<strong>en</strong>ted at the university level for the<br />

stud<strong>en</strong>ts from non eu and ees countries<br />

(read International stud<strong>en</strong>ts), there has<br />

be<strong>en</strong> int<strong>en</strong>se speculation and debates going<br />

on among the stud<strong>en</strong>t and academic circles<br />

in Swed<strong>en</strong>. Why has such an investigation<br />

being ordered in the first place by the Swedish<br />

Governm<strong>en</strong>t? What are the factors that<br />

were considered by the committee which<br />

led to these recom<strong>en</strong>dations and proposals?<br />

What will be the larger implications of those<br />

recomm<strong>en</strong>dations on the stud<strong>en</strong>t community<br />

as a whole in Swed<strong>en</strong>?<br />

Increased number of<br />

International stud<strong>en</strong>ts<br />

Pär Lager, the political adviser of Leif<br />

Pagrotsky, the minister for education and<br />

culture, says that the rationale for carrying<br />

out such an investigation is to increase the<br />

number of International stud<strong>en</strong>ts in Swedish<br />

universities. But how can one increase<br />

the number of International stud<strong>en</strong>ts by raising<br />

the bar high, or to put it in other way,<br />

0<br />

Nigeria: 80 000 SEK Pakistan: 80 000 SEK Germany: free<br />

International stud<strong>en</strong>ts<br />

– a boon or a bane?<br />

80 000 SeK/year. That is the suggested fee for the International Stud<strong>en</strong>ts from<br />

non-eu countries, according to the Swedish fee investigating ag<strong>en</strong>cy. The fee will<br />

most likely be introduced from the academic year 2008/2009. Meanwhile debates<br />

continue to rage in the academic circles.<br />

text: vaddina kameswar rao foto: jon sjöberg<br />

how can there be an increase in the number<br />

of International stud<strong>en</strong>ts by implem<strong>en</strong>ting<br />

the fee structure? Pär goes on saying that by<br />

collecting fees from the financially sound<br />

stud<strong>en</strong>ts, he will be in a better position to<br />

offer a larger number of scholarships to the<br />

poorer stud<strong>en</strong>ts, thus an increase in International<br />

stud<strong>en</strong>ts in Swed<strong>en</strong>. He also says<br />

that the stud<strong>en</strong>ts who get their education<br />

here are a great asset to Swed<strong>en</strong> and once<br />

they return to their home countries might<br />

be in a better position to work for Swedish<br />

companies.<br />

International stud<strong>en</strong>ts not<br />

treated as an asset<br />

Airing diametrically opposite views, Madel<strong>en</strong>e<br />

Johnsson, in charge of press at sfs<br />

(Swedish National Union of stud<strong>en</strong>ts), says<br />

that the Governm<strong>en</strong>t is treating International<br />

stud<strong>en</strong>ts as a liability rather than as<br />

an asset. In other words, it does not want<br />

to sp<strong>en</strong>d the Swedish tax payers money<br />

on them. She feels that the International<br />

stud<strong>en</strong>ts who get their education in Swed<strong>en</strong><br />

will be in a better position to contribute to<br />

the local community like any other Swedish<br />

citiz<strong>en</strong>. So, instead of treating them as an<br />

asset, the Swedish Governm<strong>en</strong>t is proceeding<br />

further with the implem<strong>en</strong>tation of the<br />

fee structure which is down right discriminatory<br />

towards them. sfs is also fearful that<br />

any such implem<strong>en</strong>tation of the fee structure<br />

for International stud<strong>en</strong>ts will op<strong>en</strong><br />

the flood gates for the governm<strong>en</strong>t to start<br />

charging the Swedish stud<strong>en</strong>ts.<br />

A drop in foreign stud<strong>en</strong>ts?<br />

Comm<strong>en</strong>ting in the sidelines of a meeting,<br />

Lintek’s Head of International Affairs Mr.<br />

Dharmesh Shah feels that there will be a<br />

drastic drop in stud<strong>en</strong>ts from Asia, Africa<br />

and other non eu and ees countries if such<br />

a proposal is ever implem<strong>en</strong>ted. Refuting<br />

any such claims, Pär Lager says that he does<br />

not want to speculate on what would be the<br />

immediate effects of such a decision in Swed<strong>en</strong>.<br />

But he notes that wh<strong>en</strong> such a decision<br />

was firstly implem<strong>en</strong>ted in uk there was a<br />

initial reduction in the number of International<br />

stud<strong>en</strong>ts.<br />

Wh<strong>en</strong> asked what makes Swed<strong>en</strong> a better<br />

option for International stud<strong>en</strong>ts wh<strong>en</strong> com-

pared to other English speaking countries like us, uk,<br />

Canada and Australia, Pär Lager expressed confid<strong>en</strong>ce<br />

in the fundam<strong>en</strong>tals of Swedish education system. He<br />

said that Swed<strong>en</strong> can offer high quality education, chall<strong>en</strong>ging<br />

<strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>t and an excell<strong>en</strong>t social model to<br />

International stud<strong>en</strong>ts and this will be a trump card for<br />

Swed<strong>en</strong> which will f<strong>en</strong>d off any competition. He also<br />

accepts that there is more to be done in terms of marketing<br />

Swed<strong>en</strong> as a study destination in the developing<br />

world and also providing better study <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>t and<br />

housing facilities for International stud<strong>en</strong>ts.<br />

Can Swed<strong>en</strong> compete with<br />

other countries?<br />

Lets accept the fact that education is a multibillion dollar<br />

industry in usa and in uk. The two main English<br />

speaking countries which <strong>att</strong>ract the best and brightest<br />

of the tal<strong>en</strong>ts. International stud<strong>en</strong>ts translate into<br />

research and resource. The one thing that is consist<strong>en</strong>tly<br />

<strong>att</strong>racting International stud<strong>en</strong>ts to those countries is<br />

the prospect of a »better life« (that is career, social security<br />

and equal opportunity). With complicated labour<br />

laws which are intricately linked to the European Union<br />

(where in a Swedish citiz<strong>en</strong> is giv<strong>en</strong> priority over a eu<br />

national who in turn is giv<strong>en</strong> priority over an International<br />

stud<strong>en</strong>t), Swed<strong>en</strong> will find it difficult to provide the<br />

same kind of <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>t like the us. With the Swedish<br />

economy growing at 3.6 perc<strong>en</strong>t and the unemploym<strong>en</strong>t<br />

rate hovering around .6 perc<strong>en</strong>t the International stud<strong>en</strong>ts<br />

might find it difficult to get a job offer in Swed<strong>en</strong>.<br />

The solution for Swed<strong>en</strong><br />

So what can Swed<strong>en</strong> do in <strong>att</strong>racting more number of<br />

foreign stud<strong>en</strong>ts? Rec<strong>en</strong>tly Lord P<strong>att</strong><strong>en</strong>, chancellor of<br />

Oxford University was in India in the latest of its charm<br />

off<strong>en</strong>sive to <strong>att</strong>ract bright Indian stud<strong>en</strong>ts to the university.<br />

He has also sought the support of leading Indian<br />

business figures for an India research c<strong>en</strong>tre at its »Said<br />

Business School«, as part of a plan to <strong>att</strong>ract more stud<strong>en</strong>ts<br />

from India. So this is what Swed<strong>en</strong> is suppossed<br />

to be doing. It has to be proactive. It has to invest more<br />

funds in research and developm<strong>en</strong>t for sustainable<br />

growth. It has to follow a course which is carved for its<br />

purpose. It has to be on the forefront in <strong>att</strong>racting the<br />

best and the brightest tal<strong>en</strong>ts from around the world.<br />

The one trump card Swed<strong>en</strong> has is the education system<br />

which is funded by the governm<strong>en</strong>t. It can use it to its<br />

advantage in <strong>att</strong>racting more tal<strong>en</strong>t and making Swed<strong>en</strong><br />

a study destination and hitech research hub.<br />

The author of this article is a Masters stud<strong>en</strong>t in SOCware at Linköping<br />

University. He is an avid blogger and ke<strong>en</strong>ely follows International<br />

issues. His interests include Def<strong>en</strong>ce and Foreign Affairs. You can get<br />

in touch with him at http://www.cyd.liu.se/~kamva881/blogs/musings/

Kommer ni ihåg sådana klassiska humorögonblick<br />

som när Robinson-emma förhördes <strong>på</strong> 52 nazirefer<strong>en</strong>ser<br />

eller då Hollywoodhunk<strong>en</strong> och B-kändis<strong>en</strong><br />

Fabio blev <strong>på</strong>körd av <strong>en</strong> sk<strong>en</strong>ande motorcykel? Javisst<br />

handlar det om d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska humorduon Fredrik<br />

Wikingsson och Filip Hammar, som i år kommer <strong>att</strong><br />

agera konfer<strong>en</strong>cierer <strong>på</strong> Lius Kalasmottagning. Lithanian<br />

fick <strong>en</strong> kort intervju med <strong>en</strong> stressad m<strong>en</strong> glad<br />

Fredrik, mellan tagningarna till andra säsong<strong>en</strong> av »ett<br />

herrans liv«.<br />

Fredrik Wikingsson vet hur det är <strong>att</strong> vara<br />

stud<strong>en</strong>t, han har själv läst <strong>en</strong> journalistutbildning<br />

<strong>på</strong> 120 poäng i Sundsvall. Det var<br />

i redaktion<strong>en</strong> <strong>på</strong> Aftonbladet som han först<br />

träffade Filip och det var också där som de<br />

insåg vilket avtryck i Sveriges humorhistoria<br />

de kunde skapa tillsammans.<br />

Vad har ni för framtida projekt inplanerade?<br />

Är det någon ny bästsäljare <strong>på</strong> gång?<br />

Just nu håller vi <strong>på</strong> med inspelning<strong>en</strong> av Ett<br />

2<br />

herrans liv – säsong två. <strong>Vi</strong> har pratat om <strong>att</strong><br />

skriva <strong>en</strong> ny bok ihop m<strong>en</strong> just nu saknas<br />

<strong>en</strong> bra bokidé. I övrigt sitter vi <strong>på</strong> ett manus<br />

till <strong>en</strong> långfilm, som kanske blir möjlig<br />

framöver.<br />

Du och Filip kommer alltså <strong>att</strong> vara konfer<strong>en</strong>cierer<br />

<strong>på</strong> liUs stora Kalasmottagning<br />

06. har du varit i linköping tidigare?<br />

Oh ja. Jag hade <strong>en</strong> kompis som pluggade itmatematik<br />

eller något liknande. Jag och Filip<br />

festade i Linköping, det var fruktansvärt<br />

Fredrik Wikingssons karriär i korthet: Har <strong>på</strong> s<strong>en</strong>aste tid<strong>en</strong> medverkat<br />

i »Ursäkta röran – vi bygger om«, »High Chaparall«, »100 höjdare«,<br />

»Gr<strong>att</strong>is värld<strong>en</strong>« och »Ett Herrans liv«, samt äv<strong>en</strong> medförf<strong>att</strong>at »Två<br />

nötcreme och <strong>en</strong> moviebox – Hisnande g<strong>en</strong>eraliseringar om vår uppväxt<br />

i DDR-Sverige« samt »100 höjdare«.<br />

Med siktet inställt <strong>på</strong> kalas<br />

TexT: J<strong>en</strong>ny cahier FoTo: carl-Johan paulin<br />

kul förutom <strong>att</strong> Filip vara nära <strong>att</strong> få stryk <strong>på</strong><br />

ett uteställe.<br />

Vad har ni för planer <strong>på</strong> sc<strong>en</strong>show<strong>en</strong>?<br />

Oj då, d<strong>en</strong> där mottagning<strong>en</strong> är väl i september?<br />

Det är många månader tills dess så<br />

vi har inte tänkt särskilt långt. Dock kommer<br />

vi troligtvis <strong>att</strong> ta med gitarr<strong>en</strong> upp <strong>på</strong><br />

sc<strong>en</strong> och <strong>siktar</strong> <strong>på</strong> <strong>att</strong> <strong>göra</strong> <strong>en</strong> <strong>rockopera</strong> i<br />

miniatyr.<br />

Kommer någon av er stagedivea?<br />

Ja, Filip. Ofrivilligt.<br />

Med <strong>en</strong> knuff?<br />

Med <strong>en</strong> väl riktad roundkick från mig.<br />

Vad tycker du om bandet som kommer<br />

<strong>att</strong> spela – The Soundtrack of Our lives?<br />

Åh, jag älskar dem! Mitt mål för kväll<strong>en</strong> blir<br />

<strong>att</strong> skåla med dem allihop.<br />

Vad har ni för fördomar om teknologer?<br />

Jag var själv väldigt nära <strong>att</strong> bli teknolog,<br />

jag nosade lite <strong>på</strong> kth:s utbildningar m<strong>en</strong><br />

i slutänd<strong>en</strong> blev det något helt annat. Ska<br />

jag nämna någon fördom får det väl vara <strong>att</strong><br />

teknologer älskar Monty Python.<br />

Vad får man inte skämta om?<br />

Oj, jag är nog inte rätt person <strong>att</strong> svara <strong>på</strong> d<strong>en</strong><br />

frågan. M<strong>en</strong> mitt svar får bli <strong>att</strong> man inte får<br />

skämta om det som ing<strong>en</strong> skr<strong>att</strong>ar åt.

<strong>en</strong>ligt high Chaparalls hemsida står det<br />

<strong>att</strong> du och Filip har fem anmälningar till<br />

granskningsnämnd<strong>en</strong> i bagaget. Berätta<br />

mer om det.<br />

Ja, det är gamla synder från Ursäkta rörantid<strong>en</strong>.<br />

Jag tycker <strong>att</strong> det är befängt – vem<br />

kan sitta och bestämma vad man får och<br />

inte får skämta om? Det är som någon slags<br />

humorpolis medan jag tycker <strong>att</strong> det är upp<br />

till var och <strong>en</strong>. Och de där anmälningarna<br />

betyder ju verklig<strong>en</strong> ing<strong>en</strong>ting, de har inte<br />

<strong>på</strong>verkat mig och Filip ett dugg i vårt arbete.<br />

<strong>Vi</strong>lk<strong>en</strong> kändis var er favorit i high Chaparall?<br />

Inga.<br />

Va? M<strong>en</strong> någon måste ni väl ha haft?<br />

Kanske Pamela Anderson eller Monica Lewinsky<br />

i så fall.<br />

Gary Busey?<br />

Nej, man blir så trött efteråt. Du vet, mellan<br />

alla tagningarna är det bara <strong>en</strong> massa<br />

daltande. »Det här är det roligaste avsnitt<br />

vi någonsin gjort« och så vidare. Det är ansträngande<br />

<strong>att</strong> smickra stjärnorna.<br />

Och Fabio då?<br />

Nej, Fabio hatar vi också. Han är trevlig<br />

m<strong>en</strong> det <strong>en</strong>da man kan prata med honom<br />

om är motorcyklar, brudar, sushi och d<strong>en</strong><br />

amerikanska shoppingkedjan Wal-Mart.<br />

Ing<strong>en</strong>ting annat. Det är ing<strong>en</strong> kompis man<br />

skulle vilja ha precis.<br />

Slutlig<strong>en</strong>, hur många personer har frågat<br />

om du och Filip är ett par?<br />

60.<br />

Bra eller anus med<br />

Fredrik Wikingsson:<br />

Overaller?<br />

Anus!<br />

nudlar?<br />

Bra!<br />

Poker-tr<strong>en</strong>d<strong>en</strong>?<br />

Anus, det är Sveriges största samhällsproblem<br />

just nu. <strong>Vi</strong> sjöng <strong>en</strong> låt tidigare, »Texas<br />

Hold‘em ska brinna i helvetet, det håller <strong>på</strong><br />

<strong>att</strong> förtappa <strong>en</strong> hel g<strong>en</strong>eration«.<br />

Sofiero och annan billig öl?<br />

Bra!<br />

Robinson-emma?<br />

Pass. Att säga »bra« vore inte ärligt och <strong>att</strong><br />

säga »anus« vore för <strong>en</strong>kelt. Jag säger »lycka<br />

till« istället.<br />

lars Winnerbäck?<br />

Bra när han är bra, anus när han är anus.<br />

höjt studiemedel?<br />

Bra!<br />

Kalasmottagning<strong>en</strong> 06<br />

– nu med efterfest<br />

Jonas Kac, kalasg<strong>en</strong>eral sedan årsskiftet, ser fram<br />

emot Kalasmottagning<strong>en</strong> 06: »Det kommer <strong>att</strong> bli<br />

jord<strong>en</strong>s sc<strong>en</strong>show, <strong>en</strong> grym artist och <strong>en</strong> riktigt bra<br />

fest«, säger han gl<strong>att</strong>.<br />

TexT: J<strong>en</strong>ny cahier FoTo: nils nyman<br />

Det är fortfarande ett par månader tills Kalasmottagning<strong>en</strong> 06 river igång d<strong>en</strong> sjätte<br />

september i Cloetta C<strong>en</strong>ter. hur ser arbetet ut i dagsläget?<br />

Det går bra – vi har precis spikat artisterna och stud<strong>en</strong>tkörerna och äv<strong>en</strong> börjat släppa platser<br />

till mässan. Alla lust-godkända för<strong>en</strong>ingar får stå gratis och informera om sin verksamhet.<br />

Enklast är om de kontaktar mig <strong>på</strong> kalasg<strong>en</strong>eral@liu.se innan september.<br />

Det är alltså andra året som Kalasmottagning<strong>en</strong> anordnas. Förra gång<strong>en</strong> ryktades<br />

det om <strong>att</strong> arrangemanget gick back <strong>en</strong> del. hur ser det ut i år?<br />

Nu vet vi mycket bättre vad som kostar och vad som kommer <strong>att</strong> kosta framöver. Dessutom<br />

är det alltid lättare <strong>att</strong> söka sponsring till ett arrangemang med något år <strong>på</strong> nack<strong>en</strong>.<br />

Vad är du mest nöjd med i arbetet än så länge?<br />

Att vi hela tid<strong>en</strong> har så mycket fler och bra idéer och möjlighet<strong>en</strong> <strong>att</strong> förverkliga dem.<br />

Dessutom är jag mycket nöjd med artisterna och hela upplägget.<br />

hur kom det sig <strong>att</strong> valet slutade <strong>på</strong> The Soundtrack of Our lives och Fredrik & Filip?<br />

hade ni några andra funderingar innan artister och konfer<strong>en</strong>cierer bokades?<br />

Angå<strong>en</strong>de bandet så kollade vi runt för <strong>att</strong> se vilket band som hade ett bra drag och var<br />

uppsk<strong>att</strong>ade live. Vårt andra val var u2, m<strong>en</strong> vi kände <strong>att</strong> det var lite höga krav <strong>att</strong> uppfylla<br />

[skr<strong>att</strong>]. Vad gäller konfer<strong>en</strong>cierer så ville vi eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> ha radiopratarna Anders & Måns,<br />

precis som förra året, eftersom de vid det här laget vet vad Kalasmottagning<strong>en</strong> handlar<br />

om. Tyvärr hade de inte tid m<strong>en</strong> det känns samtidigt mycket spännande med Fredrik &<br />

Filip.<br />

Vad är nytt för i år <strong>på</strong> Kalasmottagning<strong>en</strong>?<br />

Årets största nyhet är definitivt fest<strong>en</strong> efteråt – alla som har köpt biljett kommer <strong>att</strong> få möjlighet<br />

<strong>att</strong> stanna <strong>på</strong> <strong>en</strong> gigantisk fest och det kommer <strong>att</strong> finnas ölservering, till skillnad<br />

från tidigare.<br />

3

LITHANIAN #2 – 06 KULTUR<br />

Har du redan planerat vad du ska <strong>göra</strong><br />

till sommar<strong>en</strong>? Packar du ihop och<br />

åker till sommarstugan efter sista t<strong>en</strong>tan<br />

och stannar till augusti? eller har<br />

du tänkt vandra i Sydamerika ett par<br />

månader? Om inte – läs nedan vad<br />

som händer i Linköping och Norrköping<br />

under sommar<strong>en</strong>.<br />

TexT & illusTraTion: david karlsson<br />

3 juni: F<strong>att</strong>ömning <strong>på</strong> HG<br />

Herrgårn Linköping<br />

Alla rydstud<strong>en</strong>ters andra hem håller öppet för <strong>att</strong> bli av med<br />

de sista dropparna öl och cider. Ta chans<strong>en</strong> och festa med dina<br />

korridorspolare <strong>en</strong> sista gång innan sommar<strong>en</strong>. Billigt, mycket<br />

folk och dessutom, efter sommar<strong>en</strong> kommer ing<strong>en</strong> <strong>att</strong> komma<br />

ihåg hur full du var.<br />

4-5 juni : Pop i park<strong>en</strong><br />

Olof Palmes Plats, Norrköping<br />

Sommar<strong>en</strong> är g<strong>en</strong>erellt inte popklubbarnas årstid, flertalet går i<br />

ide för <strong>att</strong> ge plats åt de stora rockbestarna som i år stavas Winnerbäck,<br />

Lundell och i viss mån kanske Ledin. Några ambitiösa<br />

herrar <strong>på</strong> Studiefrämjandet har insett detta och försöker ge<br />

musiksc<strong>en</strong><strong>en</strong> konstgjord andning med sitt Pop i park<strong>en</strong>-projekt.<br />

Under två dagar kommer bland andra <strong>Vi</strong>ol<strong>en</strong>t divine,<br />

Vaniljfamilj<strong>en</strong> och V<strong>en</strong>dy <strong>att</strong> <strong>göra</strong> sitt bästa för <strong>att</strong> rocka sönder<br />

glasobelisk<strong>en</strong> vid Olof Palmes plats i Norrköping. Tyngdpunkt<strong>en</strong><br />

ligger <strong>på</strong> lokala band och när programmet är klart kommer<br />

över 20 band <strong>att</strong> vara bokade. Komplett bandlista kommer<br />

inom kort <strong>att</strong> finnas <strong>på</strong> www.ljudpark<strong>en</strong>.nu.<br />

9-18 juni: Wilhelm St<strong>en</strong>hammar International<br />

Music Competition<br />

De Geerhall<strong>en</strong>, Norrköping<br />

Tävling<strong>en</strong> har instiftats av Wilhelm St<strong>en</strong>hammars stiftelse och<br />

hålls för första gång<strong>en</strong> i år. Förhoppning<strong>en</strong> är <strong>att</strong> bli <strong>en</strong> av värld<strong>en</strong>s<br />

mest prestigefyllda musiktävlingar med inriktning mot<br />

klassisk musik. Första året är det sångare som ska <strong>göra</strong> upp om<br />

priset <strong>på</strong> 100 000 kronor. Biljetter till finalkonsert<strong>en</strong> kostar 210<br />

kronor om man inte är stud<strong>en</strong>t då det kostar 60 kronor. Mer<br />

information finns <strong>på</strong> www.st<strong>en</strong>hammarcompetition.se. Ta <strong>på</strong><br />

dig 4 något fint.<br />

Studierna är<br />

bäst <strong>på</strong> sommar<strong>en</strong><br />

10 juni: Sverige-Trinidad<br />

Datumet då träning<strong>en</strong> inför Beach 2006 definitivt är över.<br />

Hädanefter byts hantlar och löpband ut mot öl och gräsm<strong>att</strong>or då<br />

det sv<strong>en</strong>ska landslaget gör sin fösta match i fotbolls-vm. Flertalet<br />

sportbarer i både Linköping och Norrköping kommer garanterat<br />

<strong>att</strong> sända match<strong>en</strong>.<br />

6 juli: Lars Winnerbäck & Hovet<br />

Stångebro, Linköping<br />

Sommar<strong>en</strong> är <strong>på</strong> ett mer eller mindre självklart sätt utomhuskonserternas<br />

årstid och d<strong>en</strong> 6 juli kommer Lasse Winnerbäck hem för<br />

<strong>en</strong> spelning i Linköping. Så tjuvåk <strong>en</strong> sväng till Berga och tillbaka,<br />

fiska i Stångån och bege dig s<strong>en</strong> till Stångebro för <strong>att</strong> se Winnerbäck<br />

<strong>göra</strong> sin första utomhuskonsert i Linkan.<br />

15 juli: Ulf Lundell<br />

Vasapark<strong>en</strong> Norrköping<br />

Är du trött <strong>på</strong> Winnerbäcks allt int<strong>en</strong>sivare försök <strong>att</strong> låta<br />

som Uffe? Åk till Vasapark<strong>en</strong> i Norrköping och hör<br />

originalet.<br />

29 juli: Where The Action Is<br />

Folkets Park, Linköping<br />

Where the action is är <strong>en</strong> så kallad<br />

<strong>en</strong>dagsfestival och kallas äv<strong>en</strong> »wtai«<br />

av folk som tycker om <strong>att</strong> få frågan »Vad<br />

sa du?«. I slutet av juli kommer i alla<br />

fall Backyard Babies, Hellacopters, Mill<strong>en</strong>colin<br />

och Soundtrack of our lives till<br />

Folkets park och spelar för <strong>en</strong> kväll.<br />

Det brukar vara fullt av glada kids<br />

<strong>på</strong> d<strong>en</strong> här festival<strong>en</strong> m<strong>en</strong> för alla<br />

oss som drömmer om gymnasiets<br />

glada dagar är detta <strong>en</strong>bart ett<br />

stort plus.

9-12 augusti: Augustifest<strong>en</strong><br />

Norrköping<br />

Årlig<strong>en</strong> återkommande festival som förra året bland annat stod<br />

för band som Silverbullit och de gamla norrköpingsrockarna Eldkvarn.<br />

Som vanligt <strong>på</strong> stadsfestivaler gäller det <strong>att</strong> läsa programmet<br />

noga för <strong>att</strong> undvika Rix fm-tält och utomhuskaraoke. Än så länge<br />

är bwo och Amy Diamond klara för årets upplaga m<strong>en</strong> besök www.<br />

destination.norrkoping.se när det närmar sig augusti så löser det<br />

sig nog.<br />

19 augusti: Stefan Sundström<br />

Stadsmuseets innergård, Norrköping<br />

Stefan Sundström ger sig under sommar<strong>en</strong> ut <strong>på</strong> turné tillsammans<br />

med flerfaldigt grammisbelönade Laleh. Till Norrköping<br />

kommer han dock <strong>en</strong>sam, m<strong>en</strong> räkna med <strong>en</strong> fin kväll <strong>på</strong> Stadsmuseets<br />

innergård fylld av visor i diskbänksrealism<strong>en</strong>s teck<strong>en</strong>; i<br />

ordets bästa bemärkelse.<br />

Förutom ovanstå<strong>en</strong>de händelser finns det <strong>en</strong> del säkra kort<br />

som fungerar lite när som helst<br />

Utomhusbio<br />

Filmför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> Flimmer bjuder <strong>på</strong> utomhusbio ett par gånger i veckan under hela sommar<strong>en</strong>!<br />

Alla som inte är övertygade om <strong>att</strong> film utomhus är rätt tänkt är välkomna till Åback<strong>en</strong> vid Motala<br />

ström i Norrköping och se själva. Utbudet av filmer spänner från »Dagbok från <strong>en</strong> motorcykel«<br />

och »Ray« till mindre pret<strong>en</strong>tiösa filmer som »Shrek« och »Dodgeball«. Gratis inträde och<br />

arrangörerna lovar till och med <strong>att</strong> sälja ponchos vid dåligt väder. Gå till www.flimmer.nu för program<br />

och vägbeskrivning.<br />

Kolmård<strong>en</strong>s djurpark<br />

Åk till Kolmård<strong>en</strong>s djurpark och se ifall d<strong>en</strong> där apan är så fantastisk som alla säger. Djurpark<strong>en</strong><br />

ligger tre mil utanför Norrköping och det tar cirka 40 minuter <strong>att</strong> ta sig dit från resec<strong>en</strong>trum.<br />

Bosses glassbar<br />

Finns det något bättre sätt <strong>att</strong> sp<strong>en</strong>dera <strong>en</strong> förmiddag än <strong>att</strong> sitta lite slappt nedhasad <strong>på</strong> <strong>en</strong> uteservering<br />

med ett halvt kilo glass i hand<strong>en</strong>? Trolig<strong>en</strong> inte. Bosses glassbar ligger vid domkyrkan<br />

i Linköping och serverar glass varje dag från klockan tio och framåt hela sommar<strong>en</strong>. För bo<strong>en</strong>de<br />

i Norrköping rekomm<strong>en</strong>deras Halvars glasskiosk <strong>på</strong> södra prom<strong>en</strong>ad<strong>en</strong>. För er som undrar vad<br />

<strong>en</strong> glassförsäljare gör <strong>på</strong> vintern så har Halvar varit <strong>på</strong> glassmässa i Itali<strong>en</strong> och lovar <strong>att</strong> bjuda <strong>på</strong><br />

många nya spännande smaker.<br />

LITHANIAN #2 – 06 KuLTuR

Posttidning B<br />

Lithanian, LinTek<br />

Tekniska högskolan<br />

581 83 Linköping<br />

TexT: Tony moberg, soFia wahlsTröm FoTo: andreas dunsäTer<br />

KÄNNER DU TILL DINA RÄTTIGHETER?<br />

Kan man få sänkt betyg och vad händer om samma lärare kuggar <strong>en</strong><br />

gång efter gång? Om din t<strong>en</strong>ta inte rättas <strong>på</strong> flera månader och d<strong>en</strong><br />

kurs du ska läsa totalt saknas information <strong>på</strong> kursplan<strong>en</strong>? Läs här<br />

bredvid och få svar<strong>en</strong> <strong>på</strong> alla dina funderingar.<br />

<strong>Vi</strong>ll du veta mer, gå in <strong>på</strong> http://www.hsv.se/lag/lagar/ eller undersök<br />

Lius egna lokala regelverk: http://regelverk.liu.se.<br />

1. Universitet<strong>en</strong> ska ge alla stud<strong>en</strong>ter som deltar i<br />

eller har avslutat <strong>en</strong> kurs möjlighet <strong>att</strong> framföra sina<br />

erfar<strong>en</strong>heter av och synpunkter <strong>på</strong> kurs<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om <strong>en</strong><br />

kursutvärdering. Det är universitetet som ska sammanställa<br />

kursutvärderingarna och informera stud<strong>en</strong>terna<br />

om resultat<strong>en</strong> och om ev<strong>en</strong>tuella åtgärder som ska vidtas<br />

utifrån resultat<strong>en</strong>. Resultat<strong>en</strong> ska hållas tillgängliga<br />

för stud<strong>en</strong>terna.<br />

. En stud<strong>en</strong>t som utan godkänt resultat<br />

har g<strong>en</strong>omgått två prov för <strong>en</strong> kurs eller <strong>en</strong><br />

del av <strong>en</strong> kurs, har rätt <strong>att</strong> få <strong>en</strong> annan examinator<br />

utsedd, om inte särskilda skäl talar<br />

emot det.<br />

7. För utbildningsprogram ska det finnas<br />

<strong>en</strong> utbildningsplan och alla kurser ska ha<br />

kursplaner. Utbildningsplaner och kursplaner<br />

är juridiska dokum<strong>en</strong>t och universitetet<br />

är alltså skyldiga <strong>att</strong> följa det som står i dem.<br />

3. Av kursplanerna ska framgå vad kurs<strong>en</strong> heter, dess<br />

poängtal och fördjupningsnivå i förhållande till exam<strong>en</strong>sfordringarna,<br />

syftet med kurs<strong>en</strong> samt det huvudsakliga<br />

innehållet. Det ska äv<strong>en</strong> nämnas vilk<strong>en</strong> kurslitteratur och<br />

övriga läromedel som ska användas, de krav <strong>på</strong> särskilda<br />

förkunskaper och andra villkor som gäller för <strong>att</strong> bli antag<strong>en</strong><br />

till kurs<strong>en</strong>, formerna för <strong>att</strong> bedöma stud<strong>en</strong>ternas prestationer,<br />

de betygsgrader som ska användas, om kurs<strong>en</strong> är<br />

uppdelad i delar och om antalet tillfäll<strong>en</strong> för prov, praktik-<br />

eller motsvarande utbildningsperioder för <strong>att</strong> bli godkänd<br />

är begränsat.<br />

2. Som stud<strong>en</strong>t kan du <strong>på</strong>verka utbildning<strong>en</strong> och<br />

studiesituation<strong>en</strong> vid universitet g<strong>en</strong>om <strong>att</strong> vara stud<strong>en</strong>trepres<strong>en</strong>tant<br />

i något av alla de beslutande och beredande<br />

organ/grupper som finns <strong>på</strong> universitetet. Alla beslut om<br />

vår utbildning som f<strong>att</strong>as <strong>på</strong> det här universitetet är resultatet<br />

av <strong>att</strong> högst verkliga människor suttit i mötesrum och<br />

kommit över<strong>en</strong>s, utifrån sin uppf<strong>att</strong>ning av hur tillvaron<br />

ser ut. Kår<strong>en</strong>s uppgift är <strong>att</strong> se till <strong>att</strong> det finns <strong>en</strong> stud<strong>en</strong>t i<br />

var<strong>en</strong>da ett av de rumm<strong>en</strong>. <strong>Vi</strong>ll du bli stud<strong>en</strong>trepres<strong>en</strong>tant?<br />

Gå in <strong>på</strong> http://www.lintek.liu.se/organisation/studeranderepres<strong>en</strong>tanter/nya.xml<br />

och skicka sedan iväg <strong>en</strong> intresseanmälan<br />

till studrep@lintek.liu.se, så hör vi av oss.<br />

6. T<strong>en</strong>tam<strong>en</strong> skall normalt vara rättad<br />

s<strong>en</strong>ast tio arbetsdagar och kunna återfås<br />

s<strong>en</strong>ast tre veckor efter examinationstillfället.<br />

4. Ett betygsbeslut kan inte överklagas, det kan däremot<br />

omprövas. Detta betyder <strong>att</strong> d<strong>en</strong> som är missnöjd med ett<br />

beslut kan vända sig till beslutsmyndighet<strong>en</strong>, i det här fallet<br />

examinerande lärare, och begära <strong>att</strong> det ska ändras. Normalt<br />

bör omprövning av betygsbeslut f<strong>att</strong>as av samma examinator<br />

som f<strong>att</strong>at beslutet. Högskoleförordning<strong>en</strong> säger<br />

<strong>att</strong> om examinator finner <strong>att</strong> ett beslut om betyg är upp<strong>en</strong>bart<br />

oriktigt <strong>på</strong> grund av nya omständigheter eller av någon<br />

annan anledning, skall examinator ändra beslutet, om det<br />

kan ske snabbt, <strong>en</strong>kelt och inte innebär <strong>att</strong> betyget sänks.<br />

LTAB Linköpings Tryckeri 2006.264

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!