8. Diakoni och samhällsarbete samt kyrkans gemensamma ... - Sakasti
8. Diakoni och samhällsarbete samt kyrkans gemensamma ... - Sakasti
8. Diakoni och samhällsarbete samt kyrkans gemensamma ... - Sakasti
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
196 Utmanad kyrka<br />
2003. Visionen för en gemenskap av ansvar <strong>och</strong> delaktighet definierades<br />
så ”att kyrkan genom sitt diakoni- <strong>och</strong> <strong>samhällsarbete</strong> vill växa<br />
till en gemenskap av ansvar <strong>och</strong> delaktighet, men å andra sidan också<br />
att kyrkan vill påverka samhället så att det styrs av principerna om<br />
ansvar <strong>och</strong> delaktighet <strong>och</strong> utvecklas till olika slag av gemenskaper<br />
av ansvar <strong>och</strong> delaktighet”. De allmänna målen var att fördjupa samhällsansvaret<br />
<strong>och</strong> ansvaret för nästan, att bygga en diakonal församling,<br />
att stärka delaktigheten, att bygga <strong>och</strong> förstärka skyddsnät <strong>och</strong><br />
att stödja en hållbar utveckling.<br />
Förändringar i omvärlden<br />
Polariseringen av samhället gjorde sig till känna i församlingsdiakonin<br />
under redogörelseperioden. Som en följd av detta präglades<br />
diakoniarbetet av att människors problem både blev mer komplicerade<br />
<strong>och</strong> förvärrades. Under hela perioden var det särskilt problematiskt<br />
att levnadsstandarden sjönk bland de människor som måste klara sig<br />
på den grundtrygghet som samhället ger. Detta gäller både absolut<br />
sett, eftersom boendekostnaderna stigit, <strong>och</strong> relativt sett jämfört med<br />
befolkningens genomsnittliga levnadsstandard. Den sociala distansen<br />
mellan olika befolkningsgrupper ökade, vilket minskar samhörigheten<br />
mellan grupperna <strong>och</strong> skapar ett solidaritetsunderskott.<br />
Enligt medborgarbarometern 2011 råder ingen jämställdhet i social-<br />
<strong>och</strong> hälsovårdstjänsterna. Över en halv miljon vuxna människor<br />
har så små inkomster att de inte vill räcka till för läkarbesök. Under<br />
det senaste året har cirka 15 procent av finländarna, alltså 600 000<br />
människor, blivit utan den hjälp de hade behövt. Det var oftast fråga<br />
om hälsovårdstjänster. Cirka 300 000 vuxna finländare kan betecknas<br />
som fattiga <strong>och</strong> marginaliserade. Värst hopade sig problemen för<br />
de arbetslösa. Enligt medborgarbarometern upplevde cirka 70 000 finländare<br />
sig ofta eller ständigt som förfördelade, diskriminerade <strong>och</strong><br />
utanför.<br />
I början av 2008 trädde en ändring av utsökningsbalken i kraft,<br />
vilken möjliggjorde en slutgiltig preskribering av skulder. Detta var<br />
resultatet av en lång process. Lagberedningen inleddes under depressionen<br />
på 1990-talet. Ett stort antal företagare <strong>och</strong> arbetslösa råkade<br />
då i långvarigt ekonomiskt trångmål på grund av överskuldsättning.<br />
Lagändringen kom dock för sent för många.