Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1000 KB) - Åbo Akademi

MfÅA 12.10.2012 7.5.2012 www.abo.fi/meddelanden 

NR 08 14 

Lars sparkraven 

HasseL 

drabbar 

bLir rektor 

universiteten 

i umeå 

En Åbo lång Akademi ÅA-karriär skär ner avslutas fem 

när procent professorn över hela i redovisning 

skalan 

tar och över förbereder Handelshögskolan 

sig för ännu 

vid kärvare Umeå tider. 

universitet. 

teknisk akademisk service 

i engeLska vasa får bLir jobba 

aLLt Hårt viktigare 

De Språklärare omfattande Johanna saneringarna Björkell 

och efterlyser reparationerna större medve- har satt 

ökad tenhet press om hur också man på skriver den 

tekniska akademisk personalen. 

text på engelska. 

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion 

Religion 

i en ny tid 

Religioner och religiösa upplevelser är svåra att operationalisera. 

Nu Med vill bättre han tillbaka instrument för att kan lära man sig undersöka språket utan att generalisera.

02 

START MfÅA 

Meddelanden från Åbo Akademi ges 

ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer 

under terminerna 

varannan fredag och sänds till huvuddelen 

av akademins anställda samt 

bl.a. till massmedia, till universitet och 

högskolor i Norden, till kommuner, 

bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, 

till medlemmar i Akademiföreningen 

Åbo Akademiker r.f. och till vissa 

personer verksamma inom politik, 

förvaltning och näringsliv. 

REDAKTIoN 

Peter Sandström, chefred. (tj.l.) 

Nicklas Hägen, chefred. (vikarie) 

tfn (02) 215 4693 

e-post: nicklas.hagen@abo.fi 

Marcus Prest, red. (vikarie) 

tfn (02) 215 4715 

e-post: marcus.prest@abo.fi 

WEBBREDAKTÖR 

Peter Siegfrids 

tfn (02) 215 4882 

e-post: peter.siegfrids@abo.fi 

REDAKTÖR I vAsA 

Ari Nykvist 

tfn (06) 324 7452 

e-post: ari.nykvist@abo.fi 

ADREss 

Åbo Akademi, 

Domkyrkotorget 3, 

20500 Åbo. 

Telefax: (02) 251 7553 

E-PosT 

meddelanden@abo.fi 

WWW 

www.abo.fi/meddelanden 

ANsvARIg UTgIvARE 

Kommunikationschef 

Thurid Eriksson 

tfn (02) 215 4124 

e-post: thurid.eriksson@abo.fi 

Tidningen trycks av Tammerprint 

och upplagan är 4 800 ex. 

ISSN 0359-8632 Åbo 2012 

441 878 

Trycksak 

Meddelanden från åbo akadeMi nr 14 2012 

INNEHÅLL NR 14/2012 

BBK KAmmAde noll 

stadsbibliotekets lag drog det 

längre strået i prestigemötet. 

Läs mer på sporten, sidan 14 

Dystra besked om framtiden 3 

Ryska professuren 4 

Nytt instrument ger nyanser 6 

Se kontexten i språket 8 

fRÅgoR & svAR 

Öppenhet viktigt 

Camilla Kronqvist, förtroendeman 

för forskarföreningens 

medlemmar, vad säger du om 

det nyss avslutade torgmötet i 

ASA-huset? 

– Det är som rektor säger, 

sparkraven gäller hela universitet 

och hela universitetsvärlden. 

Det här är resultatet av efter en 

lång tid av krav på effektivisering 

från staten sida. 

– Men å hela taget är det en ny situation 

på grund av den nya universitetslagen. 

Vi har ju inte tjänster längre, som 

det var tidigare, utan nu har vi arbetsavtal 

och anställda. 

Har du någon kommentar till hur det 

ser ut för ÅA:s del? 

– Innan resultatförhandlingarna är 

gjorda är det svårt att förhålla sig till 

något särskilt. Det som rektor berättade 

om gäller ju det faktum att staten 

IT i ett sammanhang 10 

Användarorienterad forskarservice 12 

Funktionell styrketräning funkar 15 

Veckans skribent: Hans Rosing 16 

ger mindre pengar än tidigare. 

Vad tror du om samarbetet inom ÅA 

från och med nu? 

– Det goda med det här är att de 

här torgmötena faktiskt hålls och att 

vi verkligen blir informerade. Rektor 

Mattinen var under mötet öppen med 

vad som gäller. Att alla kanaler är öppna 

nu skulle vara väldigt viktigt. Och 

torgmötena är en bra kanal. 

text Marcus prest

AkTuellT fINANsIERINg 

Rektor Jorma Mattinen höll ett kortfattat tal om det 

ekonomiska läget för ett fullsatt auditorium i ASA-huset. 

dySTrA bESKEd oM frAMTidEN 

Statens nedskärningar 

drabbar så gott som alla universitet 

i landet. ÅA:s underskott 

för 2013 är cirka 4 miljoner, 

då stödet från Stiftelsen 

för Åbo Akademi samtidigt 

minskar på grund av mindre 

avkastning på placeringar. 

Budgeten för 2014 kommer att 

bli ännu mera begränsad om statsbidraget 

fortsätter minska. 

2013 kommer ÅA att gå in för en fem procents 

inbesparing på alla resultatenheter, 

också stödenheterna och förvaltningen. För 

tillfället pågår resultatförhandlingarna där 

man kommer överens om hur detta kan förverkligas. 

På sikt fungerar inte osthyveln 

om fortsatta inbesparingar måste göras. ÅA 

skall koncentrera sig på sina kärnuppgifter, 

forskning och utbildning. 

– Vi kommer att se över vår verksamhet 

mot bakgrunden av ÅA:s strategi och analysera 

våra funktioner så att de på bästa möjliga 

sätt stöder både verksamheten och vår 

strategi, sade Mattinen. 

– Min tanke är att efter slutförda resultatförhandlingar 

tillsätta arbetsgrupper som 

har till uppgift att utreda och komma med 

beslutsförslag till styrelsen om inbesparingsåtgärder 

för kommande år. 

Mattinen ville betona att processen kommer 

att involvera personalen trots att det är 

styrelsen som är det beslutande organet. 

Det är därför viktigt att personalen hålls informerad. 

Rektor, prorektorerna och prefekterna 

kommer att träffas regelbundet för 

att utbyta information och följa upp hur arbetet 

framskrider. 

Professor i ryska språket och litteraturen 

Barbara Lönnqvist frågade varför ÅA sparar 

bland den undervisande personalen då 

förvaltningens andel av den totala personalen 

är stor. 

– Jämfört med andra universitet är vår 

förvaltning lätt, svarade Mattinen. 

RektoR mattinen. 

Om besparingarna ska göras 

genom att dra ner på lönekostnader, 

hur har man i så fall tänkt 

gå till väga, frågade Akavas huvudförtroendeman 

Mirkka Ali- 

Laurila. 

– Det blir inte fråga om att 

sänka någons lön, svarade 

Mattinen. Däremot måste vi 

fortsättningen vara mycket försiktiga vid 

nyanställningar och vid anställning av vikarier. 

– Det var dystra besked i synnerhet om 

år 2014 rektor hade åt personalen. Det var 

PfÅA:s förtroendekvinna Tina Selänniemi 

och universitetsrektor Jan Sjöberg på PF ense 

om. 

— Nu är det viktigt att alla kontinuerligt 

får uppdaterad information. Annars blir det 

ökad oro i leden i synnerhet för år 2014, säger 

Tiina Selänniemi. 

— Därför blir de planerade arbetsgruppernas 

arbete mycket viktigt. De kan bidra 

till en öppen och ärlig diskussion om hur ÅA 

ska se ut, tillägger Jan Sjöberg. 

Han ser det frusna universitetsindexet 

och statens inbesparingskrav som ett exempel 

på det ideologiska vaktombyte som 

är på gång även i Finland. I regeringsprogrammet 

sätts stora krav och förhoppningar 

på universiteten, men i praktiken definieras 

sedan allt kortsiktigt i ekonomiska termer. 

— Ekonomiska krisargument är de enda 

tillåtna idag, ingen bryr sig om att de skapar 

otrygghet och att vi universitetsanställda 

allt mer ses som vilken handelsvara som 

helst, säger Jan Sjöberg. 

— Att upprätthålla ÅA-anställdas arbetsglädje 

och motivation i en situation där belastningen 

och kraven bara ökar kan bara 

lyckas med ökad delaktighet i den fortsatta 

omställningsprocessen, konstaterar Tina 

Selänniemi. 

text Marcus prest och ari nykvist 

foto Marcus prest 

NoTERAT 

fem professorer 

får understöd 

för att forska 

Fem professorer 

vid Åbo Akademi 

har beviljats understöd 

via Stiftelsernas 

professorspool. För 

summan på 25 000 

euro per person ska 

professorerna kunna 

ta forskningsledigt 

under ett år. 

De som tilldelats 

understödet är Kurt- 

Erik Häggblom, processteknik, 

Paavo 

Salminen, matematik, 

Kid Törnqvist, 

cellbiologi, Michael 

Uljens, pedagogik 

och Ronald Österbacka, 

fysik. 

Totalt beviljade professorspoolen 

cirka 

2,2 miljoner euro i understöd 

åt 87 professorer. 

Universiteten 

ska betala 55 procent 

av bruttolönen under 

forskningsperioden. 

En arabisk höst? 

Journalisten och 

författaren, pol. mag. 

Semy Kahan från Jerusalem, 

håller föredraget 

”Går den arabiska 

våren mot en 

höst, samt perspektiv 

på den israeliskpalestinskakonflikten” 

16.10 kl. 16.30–18 

i Runda rummet, Teologiska 

fakulteten, Biskopsgatan 

16, Åbo. 

Föreläsningen är 

öppen för allmänheten. 


03

04 

Åbo AkAdeMi RysKA PRofEssURENs fRAMTID 

Professuren i ryska språket och litteraturen hotas när inbesparingskraven 

drar över humanistiska fakulteten. 

"Många tillfälliga lösningar" 

– Sparkraven är inte på något sätt 

riktade mot humanistiska fakulteten 

utan mot alla, säger HF:s prefekt 

Urpo Nikanne. 

– Professorn i ryska går i pension 

och då är det en naturlig avgång och 

ingen som avskedas. 

Finns det någon strategi bakom 

hur man sparar eller faller inbesparningar 

automatiskt på ämnen 

där någon i personalen råkar pensioneras? 

– Faktum är att de nya sparkraven 

kom så plötsligt att man måste 

göra många tillfälliga lösningar 

som inte är strategiskt motiverade. 

Men någonstans ifrån måste pengarna 

tas. Just nu har vi tillfälliga anställningar 

i litteraturvetenskapens, 

finskans, svenskans och franskans 

lektorstjänster, och ämnena måste 

klara sig med deltidslärare. Det är 

inte en hållbar lösning men just nu 

är det så här. 

– Som universitet måste ÅA definiera 

vad det är vi står för och det ger 

vid handen en övergripande strategi. 

Enheterna har sedan egna strategier 

som måste gå ihop med universitetets 

strategi. En del av det nya 

som kom 2010 är att vi inte längre 

har tjänster; nu har universitetet arbetsavtal 

med sina anställda. 

Vad innebär det? 

– Det betyder att ÅA som ett universitet 

och institutionerna som delar 

av universitetet i sina strategier 

definierar det arbete de skall göra, 

och den definitionen ska gå ihop 

med våra lagstadgade uppgifter. 

ÅA definierar som ett av sina mål 

att vara ett kulturbärande universitet 

med högklassig forskning och 

utbildning. HF:s mål är detsamma 


men mera specifierat. Sedan måste 

vi få gjort arbetet med den summa 

pengar som vi blir tilldelade, på ett 

eller annat sätt. Det finns inga fasta 

tjänster på samma sätt som förut. 

Att ta bort professuren i ryskan 

reducerar ämnet till ett biämne, 

motiveras det enbart med att professorn 

råkar gå i pension? 

– Varje befattning som lediganslås 

måste motiveras strategiskt 

och befattningen måste även vara 

ekonomiskt hållbar. 

– Ryskan har redan länge haft 

HF:s lägsta siffror vad gäller antalet 

utexaminerade. Antalet magistrar 

med ryska som huvudämne har 

i genomsnitt varit 2,7 per år mellan 

åren 2000–2011 och 2,2 per år mellan 

2005–2011. 

– Sedan hör saken ihop med att 

ÅA:s uppgift, som enligt universi- 

de nya spaRkRaven kom plötsligt, 

säger prefekt urpo Nikanne 

tetslagen är att ta hand om landets 

tvåspråkighet, och att ÅA och humanistiska 

fakulteten profilerar sig 

i sin strategi som kulturbärare med 

inriktning mot Norden. 

Varifrån kommer kravet på ekonomisk 

hållbarhet – ger Undervisningsministeriet 

sådana direktiv? 

– ÅA:s personalinstruktion är 

väldig klar på den punkten. För 

ÅA:s del måste verksamheten bära 

sig ekonomiskt. Och där spelar antalet 

utexaminerade per år en central 

roll eftersom vi blir kompenserade 

väldigt långt utgående från den 

siffran. 

Är ryskan ändå inte ett väldigt 

viktigt ämne. Jag menar även ekonomiskt 

i ett större perspektiv? 

– Universitet måste profilera sig. 

Universitet i östra Finland har profilerat 

sig med sin ryska-undervisning. 

ÅA profilerar sig som ett universitet 

med nordiska kopplingar. I 

varje fall kan man studera ryska vid 

ÅA också i fortsättningen. 

Hur stort är det totala sparkravet 

för HF:s del? 

– Cirka 260 000 euro. 

Hur mycket sparar man in genom 

att dra in ryska professuren? 

– En professur med alla tillägg 

kostar cirka 100 000 euro om året. 

– Men jag vill ännu betona att ryskan 

inte alls slutar vid ÅA även om 

det blir ett biämne. Också om ryskan 

blir ett biämne kommer man 

fortfarande att kunna studera ryska 

upp till ämnesstudienivå och få ämneslärarbehörighet 

på 60 studiepoäng. 

Om man vill studera till en högre 

nivå en så kan man göra det vid 

andra universitet. 

text & foto Marcus prest

Professor i ryska språket och litteraturen barbara lönnqvist 

ifrågasätter den nuvarande modellen för inbesparningar. 

"Hur ska pengarna fördelas?" 

Professorn i ryska språket och litteraturen, 

Barbara Lönnqvist, kommer 

att gå i pension i sommar. I och 

med pensioneringen hotas professuren 

av indragning. 

– Nu ska ÅA spara och här ställs 

omfattande sparkrav på lärarna och 

det kan man tycka är konstigt eftersom 

det är vi som tillsammans 

med studenterna gör det konkreta 

arbetet. 

– Och då måste man fråga sig, är 

det här man ska skära ner? 

Du menar att man skär ner i kärnverksamheten? 

– Ja. Och vad gäller ekonomin 

är det ju så att universitetets basfinansiering 

kommer från antalet 

utexaminerade kandidater, magistrar, 

doktorer, men också från lärar/forskarårsverken 

och en mindre 

summa från publikationer. 

– Den här verksamheten är alltså 

den som ger universitet pengar. 

– Då måste man fråga sig, hur ska 

dessa pengar fördelas? 

Vad anser du? 

– Det finns en mycket stor förvaltningspersonal, 

enligt årsberättelsen 

2011 bestod den av 294 personer. Till 

den kommer 289 personer som på 

olika sätt tjänar lärare och forskare, 

det vill säga bibliotek, IT, och så 

vidare. I årsberättelsen står det att 

den administrativa personalen uppgår 

till drygt 500 personer. Men den 

undervisande personalen består bara 

av 428 personer. ÅA får inga speciella 

pengar för ”förvaltning”. Den 

finansieras av samma basfinansiering. 

Vid finska universitet har förvaltningen 

också svällt men de har 

också mera att ta av när det gäller 

lärartjänster. Politiken att inte utly- 

sa tjänster, bara besätta med kortvariga 

förordnanden är förödande. 

– Det jag säger är: så som det utvecklar 

sig blir den undervisande 

personalen tillfällig. 

Om man ser på tidsbundna avtal 

så uppgår de i förvaltningen till 13 

procent av tjänsterna medan det på 

den undervisande sidan uppgår till 

60 procent vilket visserligen inkluderar 

forskarna men på det hela taget 

ger det en bild av en organisation 

som håller på att kantra. 

– Frågan är, vem är det här universitetet 

till för? 

– Vi har till exempel ett komplex 

av rapportering som producerar 

fiktion. Jag menar alla kontrollsystem, 

minplan, reportronic – alla vet 

att det inte bidrar med något. Men 

dessa system slukar pengar och arbetskraft. 

Har ni kommunicerat med HF:s 

ledning om situationen? 

– Vi har själva i en skrivelse till HF 

lämnat in förslag till inbesparingar 

på lönekostnader för ämnet. Men 

förslaget lämnades helt obeaktat i 

den personalplan som fördes fram 

på fakultetsmötet den 21 september. 

Hur såg det förslaget ut? 

– Att akademilektor, docent Martina 

Björklund inträder som professor 

i ryska från och med höstterminen 

2013 och att hennes tjänst som 

akademilektor inte besätts. Och den 

inbesparingen är betydande. 

– Att avskaffa professuren i ryska 

har långtgående negativa konsekvenser. 

Kunde HF fungera mera solidariskt 

och bättre bära ämnen som har 

få magistrar? 

– Det är många ämnen vid HF 

BaRBaRa lönnqvist sägeR att den 

sparplan ryskan själva har lämnat 

in inte har beaktats. 

som har få magistrar, inte bara ryskan. 

Om man går in för gallring på 

basen av detta är det bara svenska, 

engelska och historia som överlever. 

Och hur går det då med vårt utbildningsansvar? 

text & foto Marcus prest 


05

06 

foRSkNiNg RELIgIoNsvETENsKAP 

I och med att det religiösa livet avinstitutionaliserats har den religiösa kartan 

ritats om. Sociala rörelser överlappar det religiösa fältet och det offentliga har 

blivit en central spelplan. 

Nytt instrument ger 

utrymme för nyanser 

Peter Nynäs, professor i religionsvetenskap, 

är ledare för ett projekt 

som undersöker värderingar 

och världsbild. I forskningsgruppen 

har han Janne Kontala (doktorand), 

Mika Lassander (forskare) 

och två graduskribenter, Johan 

Terho från teologiska fakulteten och 

Felix Pennanen från humanistiska 

fakulteten. Projektet finansieras av 

Finlands Akademi under en fyraårsperiod 

och är anknutet till ämnets 

spetsforskningsprojekt PCCR 

”Post-secular culture and a changing 

religious landscape in Finland”. 

– Vi har jobbat ett år på projektet 

nu. Projektet har både en kvantitativ 

och kvalitativ aspekt. Det 

kvantitativa är nytt för mig. Det är 

Lassander som har fört in den kompetensen 

vid vårt ämne, säger Nynäs. 

Varför är kvantitativa aspekter 

inte vanliga inom religionsvetenskapen? 

– Jag tror att det hänger ihop med 

religiositet som fenomen. Det är 

svårt att operationalisera religiositet 

utan att man blir reduktionistisk. 

Detta eftersom fenomenet är både 

mycket individuellt och socialt på 

samma gång. 

– Den här undersökningen kompletterar 

våra andra starkt kvalitativa 

studier inom PCCR. Vi använder 

ett nytt instrument som professor 

David Wulff från USA tagit fram. Det 

baserar sig på en utveckling av flera 


tidigare instrument. 

– Wulff är en av centralgestalterna 

inom det religionspsykologiska 

fältet, han är författare till en av 

de mest centrala kursböckerna som 

används i ämnet. 

– Vårt projekt baserar sig alltså på 

två olika instrument, varav det ena 

är det nya. Och det nya används för 

att ringa in olika religiösa orienteringar. 

Instrumentet går in på hur 

de som undersöks tänker och känner 

kring sin egen religiositet och 

hur de praktiserar sin religion. 

Hur skiljer sig det här instrumentet 

från tidigare instrument? 

– Tittar man på hur tidigare instrument 

utformats ser man att de 

är mycket polariserande. Och det 

ger normativa slutsatser. Man ser 

att den ena gruppen tenderar att få 

negativa konnotationer medan den 

andra får överhängande positiva sådana. 

– Ett tredje problem är att uppbyggnaden 

varit eurocentrisk och 

kretsat kring en kristen föreställningsvärd. 

Hur då? 

– De tidiga religionspsykologerna 

tenderar i viss mån att idealisera 

den kristna föreställningsvärlden 

som något eftersträvansvärt. Vilket 

ger felaktiga bedömningar rörande 

människans religiositet. 

– Men den största svagheten har 

nog varit normativiteten. Till exempel 

reduceras religiositet i en- 

Janne kontala, mika lassaner och Peter Nynäs använder en metod i 

kartläggningen av värdeförändringar och världsåskådning som ska ge en 

mer nyanserad och rättvis bild.

del undersökningar så att det ges en 

”funktionell” betydelse för en del 

människor, och ett ”egenvärde” för 

andra grupper av människor. 

Kan du ge exempel? 

– Det är till exempel klart att ett 

sociala nätverk ger resurser, alltså 

har de en funktionell betydelse, 

men det behöver inte automatiskt 

vara i motsättning till att religionen 

har ett egenvärde för samma person 

i alla fall. 

Kan du säga något mer om den 

nya metoden? 

– Den nya metoden heter Faith 

Q-sort. Metoden använder sig av en 

specifik metodologi som kallas Qmethodology. 

– Metoden har en karaktär som 

gör den lämpad för religionsvetenskap. 

Den är ursprungligen utvecklad 

för att undersöka subjektiviteter 

och bygger på att respondenten 

relaterar till ett påstående, det påminner 

om typiska enkätundersökningar 

men i det här fallet sorterar 

respondenterna kort, lite som patiens. 

– En av metodens värdefulla aspekter 

är att respondenterna behåller 

motivationen genom hela 

testet. Metoden är lämpad för mindre 

grupper och innehåller även ett 

kvalitativt element. 

Hur ser det ut? 

– Det kvalitativa elementet består 

av att det, medan respondenten genomför 

testet, pågår en diskussion 

om varför han väljer som han gör. 

Diskussionen bandas också. 

– Sedan kan man göra en intervju-uppföljning 

genast efteråt. 

– Vanliga statistiska undersökningar 

har ett större sampel, men 

här rör vi oss med grupper om 20 

till 30 personer. Det andra instrumentet 

vi använder kräver flera deltagare. 

Vad är det andra instrumentet? 

–En enkät, professor Shalom 

Schwartz’ Portrait Values Ques- 

väRdeföRändRingaR haR inte tidigare kombinerats med en systematisk 

kartläggning av världsbilder och livshållningar på ett sätt som ger utrymme 

för individualitet, säger professor Peter Nynäs. 

tionnaire. Det är ett internationellt 

väletablerat sätt att undersöka värderingsprofiler 

eller -kategorier. 

Frågor som undersökningen borde 

belysa är i vilken utsträckning 

en värderingsprofil sammanfaller 

med en specifik religiös orientering, 

samt frågan om samspelet mellan 

individuella värderingar och livshållningsmiljöer. 

Vad har ni gjort under detta första 

år? 

– Det första året har gått till att instrumenten 

översatts till finska och 

svenska. Det är svårt eftersom formuleringarna 

ska finnas väldigt nära 

individernas eget sätt att uttrycka 

sig språkligt. 

– Till exempel ”religious services”. 

Det finns inte ett svenskt uttryck 

som motsvarar "religious 

service". ”Gudstjänst” är inte lika 

täckande i ett heterogent sammanhang. 

Vilka är grupperna ni ska undersöka? 

– Det är fråga om tre grupper som 

alla driver en mer eller mindre tydlig 

agenda rörande hur samhället 

bör förändras, har varit synliga 

i finländsk offentlighet, diskussion 

och media och som faller inom ra- 

men för globala trender. Den första 

är grupper som värnar om den äkta 

eller rätta kristna tron. Hit hör Paulussynoden 

och Luther-stiftelsen. 

– Den andra gruppen består av 

ateister, fritänkare, och sekulära 

humanister, så som Fritänkarnas 

förbund. 

– Till den tredje gruppen hör rörelser, 

som betonar vikten av natur- 

och miljöskydd och ekologiska 

principer, som Greenpeace, WWF 

Finland, Jordens vänner, och så vidare. 

Är de här frågorna och grupperna 

nya för forskningen? 

– Värdeförändringar har redan 

undersökts en längre tid. Däremot 

har sådan forskning inte tidigare 

kombinerats med en systematisk 

kartläggning av världsbilder och 

livshållningar på ett sätt som ger utrymme 

för individualitet. 

– Och inte har det heller funnits 

utrymme för ett brett spektrum av 

världsåskådningar, oavsett om de 

är traditionellt religiösa, andliga, 

humanistiska, ateistiska eller någon 

kombination av dessa. 



07

08 

SPRÅk ENgELsKA 

Att skriva akademiska texter på bra engelska blir allt 

viktigare. Språklärare Johanna björkell efterlyser ett 

annorlunda sätt att arbeta med akademiska texter. 

Se kontexten i språket 

och översättandet 

Också Åbo Akademi borde profilera 

sig mer internationellt än hittills. 

Och det betyder bland annat 

fler artiklar, papers och böcker än 

tidigare på engelska. Men att skriva 

på bra engelska eller översätta en 

färdig text till engelska är inte alltid 

så lätt. I synnerhet då det handlar 

om discipliner med omfattande och 

krånglig terminologi. Så det kan behövas 

lite hjälp. 

Som språklärare i engelska, doktorand 

i pedagogik men också som 

naturvetare och IT-pedagog är Johanna 

Björkell intresserad av att 

på olika sätt uppmuntra ÅA:s doktorander 

och forskare att publicera 

sig på bra akademisk engelska. 

Hon har bland annat arbetat på ÅA:s 

språktjänst i några år och arbetar nu 

med att språkgranska olika engelska 

textsorter såsom artiklar, kapitel, 

forskningsplaner och cv:n. Men 

också med och att översätta dessa 

från svenska till engelska. Hon efterlyser 

nu en bättre medvetenhet, 

ett annorlunda sätt att arbeta med 

akademiska texter. För en sådan 

texts målgrupp är ju inte språkgranskaren, 

reviewern eller ens redaktören, 

utan en internationell publik 

som behöver hjälp på vägen in i just 

din text. 

– Vi behöver ett utvidgat och mer 

öppet multifunktionellt sätt att se 


>> vi BehöveR ett utvidgat och mer öppet multifunktionellt sätt att se på 

texter. Att genomgående tänka på kontexten då vi översätter eller skriver 

en artikel på engelska är viktigt för att nå läsaren, säger Johanna björkell. 

på texter. Att genomgående tänka 

på kontexten då vi översätter eller 

skriver en artikel på engelska är 

viktigt för att nå läsaren. På ÅA finns 

ett brett och fint kunnande som internationellt 

kunde utnyttjas mycket 

mer än hittills. Det gäller bara som 

forskare att i texten hitta fler gemensamma 

beröringspunkter med 

de egentliga slutanvändarna av din 

text, säger Johanna Björkell. 

Även artiklar eller papers om finlandssvenska 

frågor och forskningsresultat 

kan vara mycket intressanta 

för en stor internationell 

publik. Men då gäller det att hela tiden 

tänka på åt vem man skriver 

och att tydliggöra och påminna om 

kontexten mycket mer än hittills. 

– Allra bäst är det om du redan 

från början skriver på engelska. Att 

själv översätta eller låta någon annan 

översätta din text kan också 

fungera, men lättast och bäst blir det 

att från första början medvetet skriva 

åt en internationell publik. Och 

då måste förstås vissa också ”självklara” 

begrepp förklaras och påpekas 

så att till exempel en amerikan 

vet vad Åbo Akademi, Vasa, Åbo

LäsTIPs! 

Tre av Johanna Björkells många länktips om att skriva på engelska: 

www.mondofacto.com/study-skills/writing/how-to-use-academic-writing-style/03.html 

web.up.ac.za/sitefiles/file/40/753/writing_an_academic_journal_article.pdf 

www.uefap.com/writing/feature/hedge.htm 

och finlandssvenskar är för något. 

Att direktöversätta från svenska leder 

nödvändigtvis inte till någon bra 

text på engelska. 

Att våga vara nybörjare 

Men det kan vara svårt för en erfaren 

forskare eller professor att erkänna 

sig som nybörjare i konsten 

att skriva akademisk bra engelska. 

På ÅA arrangeras bara ett fåtal kurser 

i att skriva bättre texter på engelska 

och många forskare saknar information 

om de olika bidrag och 

stöd som finns för den som vill publicera 

sig på engelska. 

– När ÅA vill och måste profilera 

sig internationellt, måste vi också 

våga erkänna vilka brister som borde 

rättas till för att det ska lyckas. 

Det behövs alltså mer fortbildning 

och att vi vågar ”lose face”, förlora 

ansiktet och börjar skriva en mer 

rak, enkel och verbaliserad engelska 

där läsaren hela tiden förstår tanken 

kring det du för fram, säger Björkell. 

Hennes eget sätt att översätta 

olika ÅA-forskares texter handlar 

långt om att forskaren ska bli oavhängig 

i relation till det hon gör. Att 

hon efter diskussioner med forskaren 

redan under artikelskrivandet 

sedan senare inte själv behöver skriva 

om eller komplettera texten för 

att den ska kunna läsas utomlands. 

I en akademisk text på engelska 

ska enligt en vanlig rekommendation 

åttio procent av orden vara helt 

vanliga engelska ord (de 2 200 vanligaste 

orden, General Service Word 

List), femton procent akademiska 

ord (570 ord, Coxhead’s Academic 

Word List) och fem procent ämnesspecifika 

så kallade nördord. När du 

går över den lilla kvoten för nördord 

börjar du förlora läsaren. 

– Ett vanligt återkommande problem 

är att vi i nordiska sammanhang 

ibland uttrycker oss för kategoriskt 

och vagt på samma gång. I 

engelska texter används i stället något 

som kallas ”academic hedging”, 

att skriva på ett kalkylerat försiktigt 

sätt, till exempel genom att strö 

in ”possibly”, ”can”, ”may” och 

”suggest”. Det anses vara ett mer 

moget akademiskt sätt att uttrycka 

sig på utan att för den skull bli onödigt 

vag. Exakthet är mycket roligare 

i vetenskapen, skrattar Björkell. 

I engelska texter används till exempel 

ofta så kallad metatext, det 

vill säga text om text, för att hjälpa 

läsaren. 

– En metatext leder läsaren framåt 

och finns inte bara i inledningen 

där man presenterar kapitlens innehåll, 

utan även i den löpande texten. 

Man ska inte fördumma läsaren, utan 

bara vänligt leda denne vidare i 

handen och på så sätt även göra sina 

egna intentioner klara för sig själv 

och för läsaren. 

En egen litterär genre 

Johanna Björkell ser själv det akademiska 

skrivandet som en konstform, 

en egen litterär genre som alla forskare 

vid ÅA borde kunna eller få lära sig. 

– Att kunna se den akademiska 

texten som en deckare där du ger 

läsaren en läcker smakbit i början 

som gör att läsaren vill ha mer och 

där det du verkligen säger inte sägs 

på ett högtravande akademiskt sätt 

är, förutom kvaliteten på innehållet 

förstås, centralt. Kortare, enkla 

(i motsats till komplexa) och positiva 

meningsbyggnader är att föredra. 

Det här kan man göra utan att 

göra texten populärvetenskaplig. Ja, 

om man inte vill göra en populärvetenskaplig 

text vill säga. 

Johanna Björkell uppmanar dig 

som en del av det akademiska samfundet 

att vara stolt över det arbete 

du gör, ditt skrivande och att våga 

kasta dig ut på den internationella 

marknaden. Hon hjälper gärna 

till om någon på ÅA behöver hjälp 

med engelskan. Hon har e-post 

johanna.bjorkell@abo.fi, telefon 045- 

9757 050 och mer om vad hon sysslar 

med finns på www.gaudiell.fi. 

text & foto ari nykvist 


09

10 

iT oRIENTERINgsDAg 

vid institutionen för informationsteknik ordnades en 

orienteringsdag för första årets studerande. gulnäbbarna fick 

bekanta sig med utrymmena, personalen, varandra och framtiden. 

IT i ett sammanhang 

I en datorklass i ICT-huset står 

en grupp unga manliga studerande 

och funderar på utformningen av 

en namnlista för tonårstjejer i operativsystemet 

Android. Det pratas 

kundönskemål, utformning, innehåll 

och testning – olika delar av ett 

vanligt projekt i ett IT-företag. 

Det korta övningsprojektet är en 

del av den introduktionsdag institutionen 

för informationsteknik ordnade 

för sina gulnäbbar. Idén var att 

låta gulnäbbarna röra sig över ämnesgränserna 

och bekanta sig med 

utrymmena, personalen, varandra 

och vad som görs vid institutionen. 

– Tanken är att de studerande ska 

lära känna varandras ämnen redan 

från början. I arbetslivet kommer de 

ändå att arbeta tillsammans, säger 

Anna Sell, universitetslärare i informationssystem. 

Genom små konkreta grupparbeten 

vill man från institutionens sida 

stärka studiemotivationen och visa 

hur studierna kommer att komma 

till nytta i arbetslivet. Det handlar 

om att bredda synen på studieämnena 

– datavetenskap, datateknik 

och informationssystem – och ge 

dem ett sammanhang. 

– Eftersom våra ämnen inte undervisas 

i gymnasiet har de som söker 

sig hit inte kunnat bilda sig en 

uppfattning om vad studierna går 

ut på. De har oftast jobbat mycket 

med datorer men när de kommer 

hit sitter de till en början i en klass 

och läser matematik eller företagsekonomi, 

vilket kanske inte var vad 


de förväntade sig, säger Linda Mannila, 

universitetslärare i datavetenskap. 

– En tanke med dagen är därför att 

visa bredden av vad man kan studera 

då man tagit sig förbi de grundläggande 

kurserna. 

Ett mål är också att öka studiemotivationen 

genom att visa på möjligheter 

efter studierna. 

– Kravet på de studerande har 

ökat och det verkar ha påverkat 

dem. Vi märker när vi talar med 

dem att många oroar sig över vad de 

ska arbeta med efter studierna. Det 

är ekonomiskt otryggt och viktigt 

för dem att de får jobb när de är klara, 

säger Anna Sell. 

varierande upplevelser 

Förutom den snabba projektövningen 

med en namnlista för tonårstjejer, 

fick grupperna också bekanta 

sig med till exempel GNU 

radio och den kreditkortsstora datorn 

Raspberry Pi. Några förkunskaper 

krävdes inte. 

– Vi har fått en ganska bra inblick 

i vad man kan göra med inbyggda 

datasystem. Hittills har det varit bra 

men det är rätt bekant, säger Mathias 

Nylund, studerande i datateknik. 

De studerande kommer till informationsteknik 

med olika förkunskaper. 

– Jag har haft ett livslångt intresse 

för datorer och takten har inte varit 

hård i början av studierna, säger 

Nylund. 

Hans studiekamrat Benjamin 

vid den fRämRe datorn (fr.v.) sitter 

benjamin Österholm (datateknik), 

Nataniel Jhutti (datavetenskap), 

och oscar Hätinen (informationssystem) 

och gör en testning på 

programmet för namnlistor. forskare 

Jeanette Heidenberg iakttar i 

bakgrunden. Vid den bakre datorn 

sitter Torsten blomqvist och Mathias 

Nylund. 

Österholm säger däremot att den 

första studiemånaden har visat honom 

en hel del nytt. 

– Visserligen har jag varit intresserad 

av datorer länge, men jag har inte 

hållit på med dem så mycket så för 

mig har det varit en hel del att ta in. 

text & foto nicklas hägen

forSKArNAS NATT ägdE ruM i Åbo 

Forskarnas natt ordnades för första 

gången i Åbo den 28 september. 

Programmet ägde rum i Åbo stadsbibliotek 

och köpcentret Hansa under 

dagen, och flyttade till kvällen 

in till Kåren. 

Åbo Akademi representerades av 

biovisualiseringen vid Åbo Bioteknikcentrum 

och Isto Huvila, akademilektor 

i informationsvetenskap. 

– Jag försökte att inte ha några 

större förväntningar på kvällen, utan 

kom främst för att se vilket slags 

människor som dyker upp, säger 

Huvila. 

– Kvällen lyckades bra, det var 

gott om folk och intressanta diskussioner 

både i puben och senare på 

kvällen i Argentinasalen. Där var in- 

NoTERAT 

te bara forskare, utan också lite yngre 

förmågor. 

Huvila presenterade olika projekt 

han deltagit i och höll bland annat 

en Second Life-klinik för nybörjare. 

Second Life är en virtuell värld 

där människor kan agera och möta 

varandra via sina elektroniska representationer. 

– Det var en stor hype kring Second 

Life för fyra, fem år sedan. 

Stora företag kom in för att utveckla 

Second Life med stor budget men 

förväntningarna var inte realistiska 

och många har nu hoppat av. Men 

det finns ännu grupper som använder 

Second Life aktivt. 

text & foto nicklas hägen 

Nordiska chefer träffades i Arken 

Chefsprogrammet 2012-2013 inom Det nordiska universitetsadministratörssamarbetet, 

NUAS, träffades i Centret 

för livslångt lärandes utrymmen i Arken under tre dagar i 

slutet av september. Temat var ekonomi och ledarskap. 

Vid seminariet hölls presentationer av personer på olika 

chefsposter vid Åbo Akademi. Till exempel föreläste förvaltningsdirektör 

Ulla Achrén om universitetsreformen och ekonomidirektör 

Jean-Mikael Öhman om den nya statliga finansieringsmodellen. 

– Chefsprogrammet ordnades vid Åbo Akademi också 

2010. Det lyckades så bra att NUAS kom tillbaka och ordnade 

ett seminarium här i år igen, säger Kristina Pusa, planerare vid 

CLL och en av arrangörerna. 

– Seminariet 

hade ett trettiotal 

deltagare från universitet 

runtom 

i Norden. Deltagarna, 

föreläsarna 

och arrangörerna 

hade tillfälle att 

under tre intensiva 

dagar i Åbo skapa 

värdefulla kontakter 

med varandra. 

pRoRektoR ChRistina nygRenlandgäRds 

föreläste under torsdagen 

om försäljning av utbildning. 

foRskaRe isto huvila hade gott 

om besökare vid sin presentation 

av Second life. 

HHÅA:s höstkonferens 

I egenskap av en av två kvalitetsenheter inom utbildningen 

ordnar handelshögskolan en höstkonferens fredagen 

den 26 oktober. Konferensen går under rubriken ”Aktiverande 

utbildning – energiöverföring mellan studenter och 

lärare” och vänder sig till hela personalen vid Åbo Akademi, 

med betoning på den undervisande personalen. 

– Att vi är en kvalitetsenhet innebär dels att vi ska fortbilda 

oss själva, dels också att arrangera sånt som kommer 

hela Åbo Akademi till gagn. Målet med konferensen är att 

öppna upp för nya idéer och aktivera folk, samt delge och visa 

upp det kunnande som finns, säger projektkoordinator 

Cecilia Lundberg, som är en av arrangörerna. 

På programmet finns bland annat föreläsningar av Monica 

Londen, universitetslektor vid Svenska social- och kommunalhögskolan, 

samt Thomas Denk, akademilektor vid Åbo 

Akademi och mottagare av årets lärarpris ur Elvings legat. 

Programmet i sin helhet finns som annons längre bak i detta 

nummer. 

Anmälningar görs på webben: www.abo.fi/personal/anmälan. 


11

12 

AluMNi vINREsA 

I september åkte ett trettiotal ÅA-alumner från hela Svenskfinland 

med Akademiföreningen Åbo Akademiker på vinresa till Provence. 

ÅA-alumner 

på vinresa i Provence 

gRuppen Besökte Bland annat den forna grekisk romerska 

kolonin glanum med lämningar från 300-talet f.kr. 

hela sällskapet i trädgården hemma hos 

de lokala ciceronerna gunilla och karl 

Johan Hellman i byn lacoste. 


ella gRüssneR 

CRomwell- 

moRgan framför en 

vinpress i Chateau 

Turcans gårdsmuseum. 

Tillsammans med 

Ella Grüssner Cromwell-Morganbekantade 

resenärerna sig 

med provensalska viner, 

vinodlingar och 

-traditioner. Resan 

bjöd också på sol och 

värme, gemenskap, 

god mat, underbar 

natur och kulturupplevelser 

av alla slag. 

text ingela ollas 

foto lars lönnströM

iblioTek foRsKARsERvIcE 

Nätnärvaron har blivit allt viktigare. Många använder bibliotekets tjänster 

utan att sätta en fot i biblioteksbyggnaden. 

Användarorienterad 

forskarservice på nätet 

Bibliotekets forskarservice, vad 

är det? 

– Det är en webbsida som lanserades 

förra veckan. Den är ett sätt 

att samla bibliotekets tjänster med 

forskarna som målgrupp, säger 

överbibliotekarie Pia Södergård. 

– Det handlar om ett första försök 

att jobba mera målgruppsorienterat. 

Vilka tjänster tillhandahåller ni? 

– En sak som specifikt intresserar 

forskare är att vi på sidan ger information 

om publiceringsprocessen, 

hur man skaffar ISBN nummer, 

och så vidare. 

– Vi erbjuder också kurser i informationssökning 

och referenshantering. 

– Och rent konkret kan man beställa 

lån från Huvudbiblioteket och 

Donnerska biblioteket och få dem 

levererade direkt till sitt arbetsbord, 

säger bibliotekarie Maria Lassén- 

Seger. 

– Överlag är en av de viktiga sakerna 

vi behöver få ut att de här 

tjänsterna faktiskt finns och att vi 

finns till både för studerande och 

forskare. 

– Man kan få för sig att biblioteket 

inte behövs eftersom man inte varit 

fysiskt inne på ett bibliotek. Däremot 

har man kanske använt bibliotekets 

digitala resurser, kanske till 

och med utan att man vet om det, 

säger Pia Södergård. 

– Det är vi som samlar materialet, 

sammanställer det, och förhandlar 

fram tillstånd. 

Ni efterlyser frivilliga forskare till 

en fokusgruppsundersökning, vad 

maRia lassén-segeR, pia Södergård och eva Höglund efterlyser doktorander, 

forskare och anställda till en fokusgruppsundersökning kring bibliotekets 

forskarservice. 

handlar det om? 

– Vi efterlyser doktorander, forskare 

och anställda till en fokusgruppsundersökning 

kring bibliotekets 

forskarservice, säger 

bibliotekarie Eva Höglund. 

Vad är det ni är ute efter? 

– Synpunkter, erfarenheter, utvecklingsförslag, 

personliga åsikter 

om vad biblioteket kunde göra för 

forskare. Resultatet sammanställs 

sedan i en intern rapport som bibliotekets 

ledningsgrupp tar ställning 

till. Påpekas kan att alla inlägg behandlas 

konfidentiellt. 

Hur och var diskuteras det här? 

– Vi kommer att träffas i mindre 

grupper på Café Art och diskutera 

givna frågor under en två timmar 

lång session. Frågorna behandlar 

huvudbibliotekets och campusbibliotekens 

tjänster för forskare och 

de elektroniska tjänsterna och resurserna. 

Vi hoppas att många forskare 

vill delta och vara med och påverka 

utvecklingen av bibliotekets 

tjänster. 


NäR ocH vAR 

välj en av tiderna: 

30.10 kl. 15-17, 31.10 kl. 13-15 1.11, 

kl. 16-18. 

Plats: CaféArt, Västra strandgatan 

5, Åbo. 

Sista anmälningsdag: 19.10. 


13

14 

SPoRT foTBoLL 

Prestigemötet mellan bibliotekets bollklubb (bbk) och stadsbibliotekets 

lag fC lainasto slutade i förlust för Åbo Akademis biblioteks lag. Abdirisak 

ibrahims två fullträffar i andra halvlek avgjorde matchen. 

BBK föll på mållinjen 

Biblioteksderbyt mellan BBK och 

FC Lainasto på Samppalinna blev en 

spännande uppgörelse som inte avgjordes 

förrän i slutminuten. Vandringspokalen 

gick, efter vårens oavgjorda 

drabbning, till FC Lainasto. 

BBK saknade ett par nyckelspelare 

men kan ändå känna sig lite snuvat 

på segern. Laget skapade bra 

tryck i den andra halvleken, tills Abdirasik 

Ibrahim avslutade en kontring 

med ett välplacerat skott invid 

den bortre stolpen. Bara fem minuter 

återstod då av den tjugofem minuter 

långa halvleken och målet fick 

luften att gå ur BBK. 

De gulklädda sjönk ihop under 

pressen och kapitulerade på nytt i 

matchens sista minut. Ibrahim fick 

stå helt omarkerad vid en hörna och 

punkterade matchen med att ostört 

nicka in 2–0 åt gästerna. 

– Vi satsade på försvar och försökte 

arbeta oss framåt därifrån, men 

det räckte inte hela vägen i dag. Och 

när vi väl släpper in det första målet 

blir det lätt ett till, vi tappar tron i 

stället för att baklängesmålet skulle 

peppa oss, säger BBK:s försvarsklippa 

Joakim Alander. 

Alander var närmast ett mål för 

BBK då han på stopptid i den första 

halvleken lyfte bollen i ribban. 

– Det var ett lite oväntat tillfälle. 

Jag är ju back och är inte där uppe 

bland anfallarna, säger Alander. 

– Den långa lyran var nog mera 

tänkt som ett inlägg och jag trodde 

deras målvakt hade koll på den. 

Men hon verkade också bli lite överraskad, 

även om hon i övrigt gjorde 

en bra match. 


det vaR tRångt på mittfältet och många långa bollar. Här försöker bbk:s 

Mait luik ta sig förbi Abdirasik ibrahim medan lagkamraterna oskari lahtinen 

och Topias Tiheäsalo avvaktar bakom honom. 

BBK inledde matchen piggast 

men FC Lainasto tog snabbt över. 

Om det inte varit för ett par bra ingripanden 

av BBK-målvakten Anders 

Ekberg hade matchen inte varit 

mållös i paus. 

Efter pausen verkade BBK övergå 

från en 3–0–3-uppställning till 

något som mera liknade 2–2–2 och 

skapade ett större tryck i offensiven. 

Öppningsmålet lät dock vänta på sig 

ända till slutet av matchen och gjordes 

då, tvärtemot matchbilden, av 

FC Lainasto. 

– Det var en jämn kamp där båda 

lagen hade sina chanser. Vid det 

första målet hade jag turen på min 

BBK–fc LAINAsTo 0–2 (0–0) 

sida och fick en fot emellan. Det andra 

var sedan ett välpreciserat inlägg 

som jag lätt kunde sätta i nät, 

säger Abdisarik Ibrahim, Kråkkärrets 

biblioteks gåva till FC Lainasto. 

Efter förlusten tackade Alander 

BBK:s hejaklack för stödet och riktade 

blickarna framåt mot nästa 

möte på våren. 

– Personligen tar jag ganska lätt 

på förlusten för jag är inte den som 

med själ och hjärta går in för det här 

med laganda. Men vi fick ett fint 

stöd i dag och snart blir det inomhusträningar 

så då får vi slipa lite inför 

nästa sommar. 

text & foto nicklas hägen 

Liraren: Abdirisak Ibrahim stod inte bara för två mål, han skyddade också bollen 

väl och gjorde det svårt för BBK på mittfältet. 

Publiken: Ett trettiotal, stundvis högljudd. 

Citatet: “Huvudsaken är inte att vinna, utan att BBK förlorar.” Jyrki Hämäläinen, 

FC Lainasto.

ÅA-MoTioN sTyRKETRäNINg 

Kampsportsinspirerad gymnastik övar upp både explosivitet och 

uthållighet. 

funktionell styrketräning funkar 

MfÅA:s utsände provkör moralfilosofen 

och submission-brottaren 

Benjamin Alms ”funktionella fysiska 

träning”. Träningen är tuff och 

fin och när Alm börjar prata om att 

jaga maximala antalet upprepningar 

i ”några goa minuter” gäller det 

att hålla i huvudet att det ändå bara 

handlar om minuter, vilket inte 

tröstar alls då man håller på men 

låter som en klok sak att säga i efterhand. 

Funktionell fysisk träning, vad 

innebär det? 

– Inspirationen kommer från 

kampsportsträning och yoga. Passet 

bygger på grundövningar där 

man använder hela kroppen. Hopp, 

ålningar, att resa sig upp, lägga sig 

ner, armhävningar, knäböj. Betoningen 

ligger på en dynamisk rörlighet, 

till skillnad från yoga som 

handlar mer om statiska positioner. 

– Det blir en del moment med hög 

intensitet där man kan ta i ordentligt 

som alterneras med lugnare övningar 

där koordination och teknik 

ligger i fokus. 

När vi gick igenom passet kändes 

det som om en hel del var inspirerat 

av brottning. Jag menar, många 

övningar krävde både statisk styrka 

och vighet. 

– Ja, det stämmer att brottningsträning 

har varit viktigt när jag skapade 

passet, men jag har tagit bort 

alla övningar där man på olika sätt 

lyfter och bär en träningskamrat. 

Eftersom det är ett nytt pass, eller 

ett nytt koncept, kommer det att 

utvecklas beroende på deltagarnas 

önskemål. 

– Vad gäller statisk styrka handlar 

det om bålstabilitet, vilket är något 

som krävs genom hela passet. 

BenJamin alm, foRskaRe i moralfilosofi, dök upp på MfÅA:s redaktion för 

att ge feedback. 

Kroppshållningen är central hela tiden. 

För vem tycker du att detta lämpar 

sig? 

– Övningarna går i två olika nivåer 

och de flesta som vill utmana sig 

ordentligt kan vara med. Passen är 

av varierande intensitet för att träna 

både styrkeuthållighet och explosiv 

styrka. 

Hur går det att kombinera två så 

olika egenskaper? 

– Det är typiskt för kampsporter 

att försöka klämma in båda i samma 

pass. Man vill både bli stark och 

bygga upp uthållighet. Det går inte 

att göra båda delarna optimalt på 

samma gång, men genom att vi håller 

hög intensitet i styrkeövningarna 

tänker jag mig att vi får in ganska 

mycket av båda delarna. 

– Efter första gången påstod någon 

att passet påminner ganska 

mycket om crossfit, det stämmer 

kanske. Den viktigaste skillnaden 

är att vi inte tränar med några red- 

skap alls, alla övningar görs enbart 

med den egna kroppen. 

Några sista ord? 

– Det är inte fråga om en elitsatsning, 

jag vill lyfta varje deltagare 

från den nivå de befinner sig på. 

Och det faktum att vi sysslar med 

grundövningar och teknikträning 

med en instruktör gör att skaderisken 

är låg. 

Funktionell fysisk träning hålls 

tisdagar klockan 18-19 i Kåren. 

MfÅA:s utsände intygar att övningarna 

i princip passar vem som helst 

och hur man mår efteråt helt beroende 

av hur mycket man själv ids 

trycka på. 


BENJAMIN ALM 

Doktorand i filosofi med moralfilosofi 

som specialområde. Har fungerat 

som tränare i submission wrestling 

och brasiliansk jujutsu i två år och de 

senaste åren som instruktör i power 

yoga vid Åbo Akademi. 


15

16 

VeCkANS SkRibeNT HANs RosINg 

Hans Rosing ger en översikt över yttrandefriheten och den vetenskapliga 

frihetens gränser. friheten, skriver Rosing, begränsas inte enbart av formella 

lagar, utan också av vad som är politiskt korrekt. 

Frihetens gränser 

vi har som bekant yttrandefrihet. 

Men det 

betyder inte att vi offentligt 

får ge uttryck 

för alla tankar och 

åsikter vi har. 

Friheten begränsas inte bara av 

formella lagar och informella normer 

utan också av vad som är politiskt 

och ideologiskt korrekt. Det 

finns mängder av uttryck, tankar, 

idéer, och så vidare, som var vanliga 

för några decennier sedan, men 

som nu är hel oacceptabla. Ordet 

neger, till exempel, var standard för 

50 år sedan men är helt ute i dag. Ordet 

kommunist används inte längre, 

annat än som förolämpning. 

De flesta kommer väl 

ihåg den enorma uppmärksamhetnågra 

oskyldiga danska 

karikatyrer, eller en 

svenska karikatyr av en rondellhund 

fick. Sannfinländarna har ofta 

väckt protester på grund av vad kritikerna 

anser vara farliga tankar och 

uttryck. I dagens värld är det därför 

politiskt korrekt att idka sträng 

självcensur. 

Tendensen är att reglerna för vad 


man får säga blir allt snävare. Spelrummet 

för avvikande åsikter, kritik, 

karikatyrer, ironi och nya idéer 

minskar. Det finns många orsaker 

till denna utveckling (eller snarare 

utarmning). Allting standardiseras, 

små och originella kulturer och 

språk har redan länge dött ut i snabb 

takt. Självständiga, oberoende tänkare 

blir alltmer sällsynta. Datorerna 

tar över. Internet och globaliseringen 

har ökat konformismen. 

vi har forskningsfrihet. 

Men det betyder 

inte att en forskare 

kan välja problem, 

föra fram nya teorier 

eller ifrågasätta helt enligt egen bedömning. 

Förutom lagar och normer 

måste forskaren beakta, inte 

bara vad som är politiskt korrekt, 

utan också vad som är ekonomiskt 

lönsamt och vad som kan befordra 

eller stoppa hennes/hans karriär. 

Forskningen är självklart en del av 

det omgivande samhället. Är forskningens 

frihet med andra ord en illusion? 

När vetenskap i modern mening 

började bedrivas på 1600-talet var 

den kristna kyrkan samhällets stöt- 

tepelare. Det var oundvikligt att 

forskarnas, på empiriska fakta baserade 

teorier, skulle komma i konflikt 

med kyrkans på uråldriga skrifter 

baserade världsbild. Kopernikus 

och Galileo har blivit symboler för 

denna konflikt som dock genomsyrade 

hela den vetenskapliga debatten. 

Descartes lät bli att publicera 

en av sina böcker när han hörde om 

domen mot Galileo. Maktkampen 

mellan vetenskapen och den mer 

konservativa falangen inom kyrkan, 

speciellt inom katolicismen, 

spillde snart över till geologin och 

biologin. Darwin blev ytterligare en 

symbol i denna strid om världsbilder. 

För forskare och liberala blev 

han en hjälte men för konservativa 

kristna blev han, och är han fortfarande, 

en symbol för allt ont. 

I 

europa utgör kyrkan inte 

längre något hot mot forskningens 

frihet, men utanför 

Europa är situationen förstås 

en annan. I USA har till 

exempel forskning om stamceller 

mött hårt motstånd från konservativa 

kretsar. Allt ingrepp i det som 

uppfattas som Guds verk, speciellt 

i människans genom, motarbetas

häftigt. I de muslimska länderna är 

kontrollen mycket strängare. 

Under förra delen av 

1900-talet var forskningen 

verkligen 

mycket fri. Till exempel 

biologer och genetiker 

hade fria händer att göra vilka 

undersökningar som helst. Inte bara 

djur utan också människor användes 

vid experimenten. En stor del av 

den tidens undersökningar är i dag 

helt otänkbara. Förutom allt strängare 

lagstiftning när det gäller djurskydd 

finns det i dag etiska råd som 

måste godkänna projekt som kan 

tänkas såra eller kränka någon eller 

annars användas för problematiska 

ändamål. Det finns i dag till och med 

starka politiska krav på att alla experiment 

med djur skall förbjudas. 

sedan 1960-talet har 

den gröna rörelsen blivit 

en viktig politisk 

kraft. För många har 

miljöskyddet blivit en 

ny religion. Naturen, framför allt 

den orörda naturen har blivit föremål 

för ett slags dyrkan. Det är speciellt 

den unga, urbana medelklas- 

En vanlig 

åsikt är att 

människan håller på 

att rubba de naturliga 

processerna och att 

detta småningom 

kommer att slå 

tillbaka i form av 

enorma framtida 

katastrofer. 

sen, uppväxt med stål, betong, glas, 

maskiner och datorer som romantiserar 

naturen. En vanlig åsikt är 

att människan håller på att rubba de 

naturliga processerna och att detta 

småningom kommer att slå tillbaka 

i form av enorma framtida katastrofer. 

Följden är att politiker och företagare 

visat stor villighet att anslå 

medel för allt mer omfattande 

forskning inom området. Forskarna 

har inte varit sena att hitta på problem 

med miljöanknytning. I dag 

är tusentals biologer, biokemister, 

geologer, meteorologer, klimato- 

loger, hydrologer, statistiker, historiker 

och sociologer sysselsatta 

med att utreda alla tänkbara aspekter 

av människans miljöpåverkan. 

Sedan Rom-klubben på 

1960-talet publicerade sina 

varningar om att resurserna 

håller på att ta slut 

har otaliga forskningsprojekt 

genomförts och 

rapporterats. I dag publi- 

ceras tusentals rapporter 

årligen. Det mesta är rent 

praktiska översikter och 

prognoser som snabbt föråldras. 

Problemen är ofta 

alltför komplicerade, signalerna 

alltför svaga, metoderna 

för klumpiga för 

att resultat av bestående 

värde skall kunna uppnås. 

Det finns en klar trend att 

forskare som ideologiskt 

hör till den gröna rörelsen 

kommer med alarmerande 

resultat medan forskare 

som jobbar inom industrin 

kommer fram till 

motsatta slutsatser. 

veCkans 

skRiBent 

äR Hans 

Rosing, lektoremeritus 

i vetenskapsfilosofi 

och 

filosofie hedersdoktor 

vid humanistiskafakulteten. 


17

18 

diSPuTATioNeR 

MILJÖ- ocH MARINBIoLogI 

fM Anu vehmaa disputerar i miljö- och marinbiologi fredagen 

den 21 september på avhandlingen Climate driven changes 

in temperature, pH and food quality – Effects on copepod 

reproduction. 

Disputationen äger 

rum kl.10 i auditorium Salin, 

Axelia II. Opponent är 

dr. sigrún jónasdóttir 

Technical University of 

Denmark, och som kustos 

fungerar prof. erik bonsdorff. 

Så här sammanfattar 

Anu Vehmaa själv sin avhandling: 

”Den globala uppvärmningen medför 

utmaningar för organismer att anpassa 

sig till nya förhållanden. Temperaturförändringen 

och sänkt pH kan 

samverka och förorsaka ännu större 

problem för marin flora och fauna än 

vad faktorerna ensamma orsakar. 

Som försöksorganism har jag använt 

hoppkräftor (Calanoida) från 

Östersjön och undersökt tillväxt och 

stressresponser på klimatförändringen 

motsvarande prognosen för det 

kommande seklet. Jag har undersökt 

både direkta effekter av temperatur 

och pH på hoppkräftor, samt indirekta 

effekter via födan. Den huvudsakliga 

målsättningen för min avhandling 

var 1) att ta reda på hur varmare klimat 

och havsförsurning kombinerat med 

giftiga cyanobakterier påverkar reproduktionsframgången 

hos hoppkräftor 

(äggproduktion, äggöverlevnad, 

äggkläckning, utveckling av avkomman) 

och oxidativ balans (antioxidantkapacitet, 

oxidativ skada) och 2) att 

observera eventuella effekter av födans 

kvalitet i vårblomningar dominerade 

av kiselalger eller dinoflagellater 

på reproducerande hoppkräftor (äggproduktion, 

äggkläckning, RNA:DNA- 

förhållandet). De två hoppkräftsgenus 

som använts, Acartia sp. och Eurytemora 

affinis, är dominerande meso- 


djurplanktontaxa (0.2–2 

mm) i undersökningsområdet 

i Finska viken. 

Temperaturen 20°C 

verkar vara inom toleransgränsen 

för Acartia sp., eftersom 

hoppkräftor kan 

anpassa sig till temperatur 

fenotypiskt genom 

ändrad kroppsstorlek. Hoppkräftor tål 

också sänkning av pH med 0.4 enheter 

från nuvarande, medan kombinationen 

av varmt vatten och sänkt pH 

förorsakar problem för dem. I mina undersökningar 

påverkades hoppkräftornas 

oxidativa balans negativt av 

samverkan mellan två omgivningsfaktorer 

och ägg- och naupliiproduktionen 

var lägre vid 20°C och lågt pH än 

vid 20°C och oförändrat pH. Adaptiva 

maternella effekter föreföll också vara 

en viktig anpassningsmekanism i en 

förändrad omgivning. 

Det framkom inga systematiska 

skillnader i födokvalitet mellan kiselager 

och dinoflagellater. Om den dominerande 

arten är av dålig kvalitet kan 

intag av den medföra stress, eller om 

den aktivt väljs bort leda till icke-optimalt 

födointag. 

Min avhandling visar att varmare 

temperatur och sänkt pH som en följd 

av klimatförändringen kan orsaka problem 

för hoppkräftorna i Östersjön. 

Deras motståndskraft beror långt på 

dieten och därför på växtplanktonens 

respons på förändrade miljöförhållanden. 

Eftersom hoppkräftor utgör 

en viktig del i den pelagiska födoväven 

kan deras framgång ha långtgående 

konsekvenser för till exempel fiskbestånd.” 

KyRKoHIsToRIA 

socIoLogI 

PM, TM Lise Kanckos 

disputerar i sociologi 

fredagen den 19 oktober på 

avhandlingen Barnets bästa 

i politikens främsta rum. 

Finlands riksdags debatt om 

assisterad befruktning. 

Disputationen 

äger rum kl. 

12 i Stora auditoriet, 

ASA. Opponent 

är lektor katarina 

westerlund, 

Uppsala universitetet, 

och som kustos 

fungerar prof. 

Mikko lagerspetz. 

Så här sammanfattar Lise Kanckos 

själv sin avhandling: 

” I min avhandling gör jag en retorik- 

och diskursanalys av Finlands 

riksdags debatt om assisterad befruktning 

under 2000-talet. Tre debattfrågor 

var särskilt framträdande i 

riksdagsdebatterna. Dessa var könscellsdonatorers 

anonymitet, surrogatmoderskap 

samt lesbiska pars och 

ensamstående kvinnors tillgång till 

assisterad befruktning. Processen att 

stifta lagen om assisterad befruktning 

(1237/2006) pågick under ett par decennier 

och skapade omfattande diskussioner 

i samhället. Lagen satte inte 

heller punkt för den politiska debatten. 

I dagsläget utreder justitieministeriet 

om surrogatmoderskap borde tillåtas. 

Ur ett religionssociologiskt perspektiv 

belyser avhandlingen hur religionen 

kan få ökad synlighet i det 

postsekulära samhället. Debatten 

om assisterad befruktning präglades 

av normativa utsagor om autenticitet, 

normalitet, etik och religion. Många 

riksdagsledamöter, som sällan offentligt 

diskuterar religion, hänvisade till 

kristna värden, trosföreställningar och 

sin egen religiösa tillhörighet. Kyrkan 

användes ofta som moralisk auktori-

tet. Två ställningstaganden av kyrkostyrelsen 

(2005) och kyrkans människorättsdelegation 

(2006) fick ett 

stort utrymme i debatterna. 

Riksdagsledamöterna debatterade 

värden och moraliska problem, 

särskilt utgående från sin syn på familjer, 

föräldraskap, jämlikhet och barnets 

bästa. Utsagor om barnets bästa 

var vanliga, men sätten att definiera 

vad som är det bästa för barnet varierade. 

Några ställde barnlöshet mot 

faderlöshet, medan andra ansåg att 

barnets bästa är att födas som önskat 

och älskat, oberoende av föräldrarnas 

antal, kön eller civilstånd. Religiösa 

argument användes både för och 

emot lesbiska pars och ensamstående 

kvinnors rätt till assisterad befruktning. 

Studien belyser även betydelsen 

av att man i riksdagen fick rösta efter 

egen övertygelse, och vad som 

är karakteristiskt för sådana politiska 

samvetsfrågor. Samvetsfrågorna 

kan enligt avhandlingens resultat indelas 

i fem kategorier: (1) miljö- och 

energipolitik, (2) sexualitet, sexuella 

minoriteter, parförhållanden och 

reproduktion, (3) kyrka och religion, 

(4) regionala frågor och (5) individens 

handlingsutrymme. Många av 

dessa samvetsfrågor uppfattas ha 

andra symboliska betydelser än lagförslagens 

praktiska syfte. De uppfattas 

ofta röra sig på gränsen mellan det 

offentliga och det privata. Riksdagsdebatten 

om assisterad befruktning 

kallades till exempel en värdediskussion, 

som handlade om vilka familjeformer 

som accepteras i samhället.” 

foRsKNINg ocH INNovATIoNER 

FA:s ansökningsstatistik 

Från ÅA inlämnades 77 ansökningar 

till FA septemberutlysningen 2012 

(enligt Forskningsservice statistik den 

4 oktober 2012). Akademiprojekt var 

den mest lockade finansieringsformen 

med 33 ansökningar. 13 personer 

var intresserade av akademiforskaranställningen 

och forskardoktorsansökningar 

kom från 25 unga forskare. 

Också utlysningar med internationella 

finansiärer lockade flera ansökningar 

från ÅA. 

Ansökningsvolymen var på samma 

nivå med 2011 ansökningarna, även 

om FA sänkte sin finansieringsandel 

från 80 till 70 procent. 

Kommande 

Tekesutlysningar 

SKENE-programmets första ansökningstid 

öppnades i början av oktober 

2012 och deadline för preliminära 

ansökningar kommer att vara 

30.11.2012. Mera information om programmet 

och om den aktuella utlysningen 

på www.tekes.fi/fi/community/Hakuajat/472/Hakuaika/1320?n 

foLK & fä 

Med hjälp av understöd från Åbo 

Akademis Jubileumsfond 1968 hade 

ÅA besök av Ann-Sofie Henriksson, 

chef för den högskolepedagogiska enheten 

vid Kungliga Tekniska Högskolan 

i Stockholm, och Emma Lundqvist, 

pedagogisk utvecklare vid Avdelningen 

för universitetspedagogisk utveckling 

vid Uppsala universitet. De höll en 

föreläsning, ”Learning Objectives and 

Assessment Criteria: How to Develop, 

Implement and Evaluate”, och en 

workshop, ”Using assessment criteria 

as a basis when planning your teaching 

activities”, på Pedagogiska mässan 

ame=Skene+Games+Refueled+ohjel 

man+aiehaku+liiketoimintalahtoisille+j 

a+monitieteisille+tutkimushankkeille 

FiDiPro ansökningstid har också 

öppnats och kommer att stängas den 

29.3.2013. Från Tekes kan man söka finansiering 

både för FiDiPro-professorer 

och för forskare på postdoc-nivå 

(FiDiPro Fellows). För att ha framgång 

i utlysningen ska projekten gynna det 

finska näringslivet samt ha en koppling 

till Tekes strategiområden. 

Höstens andra 

ERC-klinikdag 

i början 

av november 2012 

ÅA-TY gemensamma informationstillfälle 

om ERC 3.9.2012 var 

mycket lyckat och universiteten har 

därmed bestämt sig att satsa för en 

andra klinikdag för feedback för valda 

forskares ERC-ansökningar. Tillfället 

kommer att ordnas i början av november 

och siktas till ansökningarna inom 

Advanced och Consolidator kategorierna. 

Intresserade ombes kontakta 

forskningskoordinatorn direkt. 

tiina heinistö 

22.5.2012, öppen för personal och studerande. 

Dessutom höll de 23.5.2012 

en workshop kring tillgänglighetsfrågor, 

”Undervisa tillgängligt! Pedagogiska 

strategier för att funktionsnedsättning 

hos studenter inte skall vara ett 

hinder för att genomföra studierna”. 

PeD Ann-Christin Furu, universitetslärare 

i pedagogik vid Enheten för 

barnpedagogik, deltog med hjälp av bidrag 

från JPÅA i kongressen Narrative 

Matters den 29.5-1.6 2012 vid American 

University of Paris. Vid kongressen 

presenterade hon pappret ”Narrative 

research as slow science”. 


19

20 

exAMiNA 

ExAMINA AvLAgDA vID ÅBo AKADEMI UNDER TIDEN 17.8–21.9.2012 

filosofie magisterexamen har avlagts 

av Linda Back, Pedersöre (Pedersöre 

gymnasium), Katrina Fröberg, 

Åbo (Virkby gymnasium), Nilgün Pöllänen, 

Åbo (utländsk skola), Mikaela 

Sandberg, Oravais (Vasa yrkesinstitut), 

Julia Vahtiala, Helsingfors (Karleby 

svenska gymnasium), Elisabeth 

Wärnfeldt, utlandet (utländsk skola). 

Kandidatexamen i humanistiska 

vetenskaper har avlagts av Rebecka 

Asikainen, Åbo (Katedralskolan i Åbo), 

Vesta Backman, Hangö (Hangö gymnasium), 

Petra Erickson, Åbo (Ekenäs 

gymnasium), Olivia Franck, Åbo 

(utländsk skola), Anne-Marie Hagelberg, 

Åbo (Katedralskolan i Åbo), Krista 

Henriksson, Ekenäs (Björneborgs 

svenska samskola), Fanny Lassus, 

Pargas (Pargas svenska gymnasium), 

Jenna Romberg, Åbo (Borgå gymnasium), 

Mikaela Sandberg, Oravais (Vasa 

yrkesinstitut), 

Pedagogie magisterexamen har 

avlagts av Nina Antila, Korsholm (Korsholms 

gymnasium), Sofia Lindegård, 

Närpes (Närpes gymnasium), Sofia 

Mickelsson, Närpes (Närpes gymnasium), 

Johanna Nykamb, Vasa, Christoffer 

Nyman, Jakobstad (Jakobstads 

gymnasium), Antti Sirkkola, Kyrkslätt 

(Kyrkslätts gymnasium), Fanny Sonntag, 

Mariehamn (Ålands Lyceum), Natalie 

Tuurna, Helsingfors (Gymnasiet 

svenska Normallyceum), Helena Wikman, 

Vörå-Maxmo (Vörå samgymnasium). 

Pedagogie kandidatexamen har 

avlagts av Hanna Sandell, Helsingfors 

(Tölö gymnasium), Annika Skogster, 

Pernå (Lovisa gymnasium), Natalie 

Tuurna, Helsingfors (Gymnasiet 

svenska Normallyceum), Gun Vestman, 

Korsholm (Korsholms gymnasium). 


Pedagogiska studier för lärare har 

fullgjorts av Torbjörn Granberg, Helsingfors. 

Teologie kandidatexamen har avlagts 

av Niklas Holmberg, Grankulla 

(Gymnasiet Grankulla samskola). 

Psykologie magisterexamen har 

avlagts av Mira Karlsson, Pargas (Pargas 

svenska gymnasium), Natalie 

Victorzon, Sibbo (Mattlidens gymnasium), 

Camilla Öst, Vasa (Vasa 

övningsskola). 

Ekonomie magisterexamen har 

avlagts av Jessica Björkgren, Åbo 

(Katedralskolan i Åbo), Andreas Lagerbohm, 

Helsingfors (Karis-Billnäs 

gymnasium), Nico Savioja, Åbo (Katedralskolan). 

Ekonomie kandidatexamen har avlagts 

av Jonna Jalonen, Nagu (Pargas 

svenska gymnasium), Fredrika Lindberg, 

Åbo (Katedralskolan i Åbo). 

doktorsexamen i hälsovetenskaper 

har avlagts av Berit Foss, Norge. 

Politices magisterexamen har avlagts 

av Thomas Bäck, Helsingfors 

(Gymnasiet Lärkan), Mikael Kakkori, 

Åbo (utländsk skola), Linda Mellner, 

Helsingfors (Brändö gymnasium), Anna 

Tähkäpää, Åbo (Turun klassikon lukio). 

Politices kandidatexamen har avlagts 

av Nora Birkman, Karleby (Karleby 

svenska gymnasium), Sammy 

Groop, Korsholm (Korsholms gymnasium), 

Eva Lotta Jakobssson, Vasa 

(Korsholms gymnasium), Matias Kallio, 

Åbo (Gymnasiet Lärkan). 

filosofie doktorsexamen (naturvetenskaper 

och biovetenskaper) har 

avlagts av Matias Scheinin, Nåden- 

dal (Luostarivuoren lukio), Pia Vesterkvist, 

Jakobstad (Jakobstads gymnasium). 

filosofie licentiatexamen (naturvetenskaper 


avlagts av Markus Kass, Pedersöre 

(Pedersöre gymnasium). 

filosofie magisterexamen (naturvetenskaper 


avlagts av Sonja Gunell, Åbo (Kastun 

lukio), Cecilia Haga, Korsholm (Gymnasiet 

i Petalax), Haider Raza, utlandet 

(utländsk skola), Nora Sairio, Helsingfors 

(Gymnasiet Lärkan), Sonja Sjöblom, 

Åbo (Puolanmäen lukio). 

Kandidatexamen i naturvetenskaper 

(naturvetenskaper och biovetenskaper) 

har avlagts av Mikaela Mäkilä, 

Nådendal (Katedralskolan i Åbo), Aino 

Öhman, Tammerfors (Tampereen yhteiskoulun 

lukio). 

diplomingenjörsexamen har avlagts 

av Johnny Bäcklund, Strömfors 

(Lovisa gymnasium), Niklas Engblom, 

Åbo (Ekenäs gymnasium), Jiagi 

Guo, utlandet (utländsk skola), Richard 

Kalberg, Närpes (Närpes gymnasium), 

Juha-Pekka Lempainen, Björneborg 

(Björneborgs svenska samskola), 

Paulo Santochi Pereira da Silva, utlandet 

(utländsk skola). 

Teknologie kandidatexamen har 

avlagts av John-Gustaf Ahlroos, Sibbo 

(Brändö gymnasium).

diVeRSe 

VALDEBATT 

PÅ CAMPUS 

inför kommunalvalet 2012 

Kom, lyssna och delta i en debatt om studerandeaktuella frågor 

med kommunalvalskandidaterna från din studiestad. 

Gratis inträde. Alla är välkomna. 

Mån 15.10 

Kl. 18.00 

Aud. Bruhn/Vasa 

foLK & fä 

Forskare Andreas Lundell och doktorand 

Otto Nissfolk, båda verksamma vid 

spetsforskningsenheten i optimering och 

systemteknik vid Åbo Akademi, deltog 

med understöd av JPÅA i konferensen 

11th International Symposium on Process 

Systems Engineering (PSE 2012) som 

ordnades i Singapore 15–19 juli. 

Konferensen, som ordnas vart tredje 

år och är en av de största inom området 

processystemteknik, samlar exper- 

Ons 17.10 

Kl. 17.00 

Kåren/Åbo 

ter inom området från hela världen och 

behandlar allt från modellering och optimering 

till energiteknik och hållbar utveckling. 

Lundell och Nissfolk presenterade artiklarna 

”Finding an optimized set of 

transformations for convexifying nonconvex 

MINLP problems” respektive ”A 

mixed integer quadratic reformulation of 

the quadratic assignment problem with 

rank-1 matrix”. 

PERsoNALsPALTEN 

rESENyTT 

Statens upphandlingsenhet 

Hansel har konkurrensutsatt resebyråtjänsterna. 

Bland de tre leverantörerna 

som Hansel tecknat 

ramavtal med har Åbo Akademi 

ånyo valt Area. Valet baseras på 

ÅA:s resevolymer och Areas serviceavgifter, 

som visar att Area av 

de tre är helhetsekonomiskt fördelaktigast 

för ÅA. Avtalsperioden 

är 1.10.2012–30.9.2016. 

Areas kontaktuppgifter, serviceavgifter,bokningsalternativ 

med mera hittas på www.abo. 

fi/personal/area (du ska vara inloggad 

för att komma åt all information). 

Area påminner om att alla nya 

resenärer ska skapa en så kalllad 

resenärprofil hos dem medan 

de som redan har en profil ska 

uppdatera den, se webben för info. 

Därefter har alla tillgång till Areas 

portal på www.area.fi och nya 

Area Pro online. Nytt är att Area 

debiterar för besök på kontoret i 

BioCity. 

ÅA:s övriga reseavtal om flyg, 

hotell, båt- och tågresor är i kraft 

som tidigare, se www.abo.fi/personal/akademisreseavtal.Avtalen 

ska användas vid köp av resor 

som betalas via ÅA, både resor 

som företas med budgetmedel 

och med extern finansiering. 

Susanne Lindfors (susanne. 

lindfors@abo.fi, tfn 4909)är ny 

kontaktperson för akademins reseavtal 

och ger närmare information 

om frågor rörande arbetsresor. 

anna-stina nyby och 

susanne lindfors 


21

22 

diVeRSe 

foLK & fä 

Ämnet etnologi vid Universtetet 

i Dorpat arrangerade den tredje 

konferensen inom temaområdet 

”World Routes” den 1–2 

juni 2012. Konferensen samlade 

23 förhandsanmälda deltagare. 

Det ryska inslaget var betydande. 

Den nordiska representationen på 

konferensen utgjordes av Marcus 

Lepola från Åbo Akademi och Patrik 

Lantto från Umeå Universitet. 

Den etnologiska forskningen 

som görs i arktis idag är väldigt fokuserad 

i Sibirien. Människans förhållande 

till miljön är av intesse för 

forskarna. Bland rennomader utgör 

även små förändringar i närmiljön 

ett hot för deras kultur och 

ekonomi. 

Marcus Lepolas föredrag behandlade 

pilbågens utveckling i 

arktis och hur pilbågar som använts 

i Alaska har ett gemensamt 

ursprung med de pilbågar som använts 

i Finland och i Sibirien. Det är 

troligt att dessa pilbågar har uppstått 

ur en gemensam teknisk 

lösning som kan spåras till Ahrensburg-kulturen 

i Nordtyskland för 

cirka 10 000 år sedan. 

Jan Saarela, akademilektor i socialpolitik, 

vistades som gästforskare 

vid Harvard School of Public 

Health under veckorna 33–36, 

2012. Tillsammans med professor 

Ichiro Kawachi (Harvard) och Mikael 

Rostila (CHESS) utarbetades 

och planerades flertalet forskningsrapporter 

inom området collateral 

health. 

Gästforskarbesöket möjliggjordes 

med hjälp av finansiellt understöd 

från JPÅA, Högskolestiftelsen 

i Österbotten, Svensk-Österbottniska 

Samfundet, ämnet socialpolitik 

vid samhällsvetenskapliga 

institutionen vid Åbo Akademi och 

Vetenskapsrådet. 


SeMiNARiuM 

Africa at the Universities in Turku/Åbo 

Mapping competencies and synergies 

The joint workshop of the Finnish University Partnership for International Development (Uni- 

PID), Åbo Akademi University and the University of Turku aims at giving researchers and staff at 

the universities an overview of the research and projects that are linked to Africa. Despite differences 

in the area of cooperation or subject of study, there is a multitude of potential synergies, 

benefits, and possibilities to be derived from the networking of researchers and projects. The 

workshop aims at encouraging active interaction between participants, with UniPID, and with 

other relevant actors, to support development research and educational collaboration in Africa. 

DATE: Tuesday 23rd October 2012 

TIME: 12.00–16.00 

LOCATION: Åbo Akademi University, ASA Fänrikinkatu 3/Fänriksgatan 3, Lilla Audito- 

riet (next to Café Fänriken) 

PROGRAMME 

12.00 Welcoming words 

Ea Blomqvist, Environmental coordinator, Åbo Akademi University, UniPID board member 

12.10 Presentation of participants 

12.25 The Finnish University Partnership for International Development - UniPID in Short 

Annica Moore, Senior Advisor/Network Coordinator, UniPID 

12.45 Thematical presentations concerning Africa-linked research (10–15 min each) 

Chair: Dr Elina Oinas, University Lecturer, Docent/Affiliated Professor 

Development Studies, University of Helsinki, UniPID board member 

History Colonialism, Professor Holger Weiss, History, Åbo Akademi University 

West African Climate, PhD candidate Stefan Norrgård, History, Åbo Akademi Uni- 

versity 

Geography Water Resources Research in Namibia, Professor Jukka Käyhkö, Department of 

Geography and Geology, University of Turku 

Landscape as a mirror to development - UTU geographers in Tanzania, Dr Nora Fa- 

gerholm, Department of Geography and Geology, University of Turku 

Theology Church and Society in Africa, Dr Kim Groop, Church History, Åbo Akademi Univer- 

sity 

Gender Studies Researching in the Grassroots: African women and indigenous post conflict 

approaches, PhD candidate Albina Gakuru-Hipp, Women’s Studies, Åbo Akademi 

University 

Political Science Political Institutions and Corruption, PhD candidate Catharina Groop, Politi- 

cal Science, Åbo Akademi University 

Law Human Rights-Based Approach to Development, Professor Elina Pirjatanniemi and 

PhD candidate Alessandra Sarelin, Institute for Human Rights, Åbo Akademi Uni- 

versity 

14.00 Break 

14.15 Educating educators in Tanzania: lessons learned and future prospects 

Professor Sven-Erik Hansén, Faculty of Education, Åbo Akademi University 

14.45 Presentation of the Development Studies programme 

Dr Mikko Joronen, Department of Geography and Geology, University of Turku 

15.00 Experiences from Finnish funding instruments for capacity building 

Brief presentation of funding instruments Annika Sundbäck-Lindroos, Programme Mana- 

ger, Unit of Higher education cooperation, CIMO 

North-South-South Higher Education Institution Network Programme: “Globalization, 

Knowledge and the Body”, Dr Katarina Jungar, Women’s Studies, Åbo Akademi University 

Higher Education Institutions Institutional Cooperation Instrument (HEI ICI): “Sustaina- 

ble Energy Education Development (SEED)”, Visa Tuominen, Finland Futures Research Cen- 

tre, University of Turku 

15.40 Concluding remarks: The way forward? 

Chair: Dr Elina Oinas 

16.00 End of Workshop

STiPeNdiuM 

Sparbankernas stiftelsers 

stipendier för 2012 

Sparbankernas Forskningsstiftelse beviljar stipendier för forskning i ekonomiska, samhälleliga 

och juridiska frågor i anslutning till penningmarknaden och sparande. Stipendierna är 

avsedda för fortsatta studier och forskning efter grundstudierna (licentiatarbeten, doktorsavhandlingar, 

läroboksprojekt). 

Sparbankernas Forskningsstiftelse samarbetar med Kluuvin Säätiö. Till Kluuvin Säätiös 

område hör utöver det ovan nämnda även ekonomiska, samhälleliga och juridiska frågor 

i anslutning till boende och placering. Efter egen beredning styr vi ansökningar som gäller 

dessa områden till Kluuvin Säätiö. 

Stipendierna är i främsta rummet avsedda för forskare som studerar i Finland. Stipendiets 

storlek har varit i genomsnitt 5 000 euro. 

Ansökningstiden går ut 31.10.2012. Beslutet om stipendierna fattas i månadsskiftet 

november–december. 

Mera information finns på sidan www.sparbanken.fi 

/ Sparbanksgruppen / Stiftelserna inom sparbanksgruppen. 

Där kan man också skriva ut ansökningsblanketten. 

Eventuella förfrågningar besvaras av stiftelsens ombud 

Eeva Karisto, eeva.karisto@saastopankki.fi, tfn. 

SeMiNARiuM 

Aktiverande utbildning – energiöverföring 

mellan studenter och lärare 

HHÅA:s höstkonferens fredagen den 26.10.2012 kl. 9.00–15 

Auditorium I, Handelshögskolan vid Åbo 

Akademi, och via Adobe Connect. 

Som en av ÅA:s två kvalitetsenheter inom 

utbildning vill Handelshögskolan inbjuda 

hela ÅA:s personal med anknytning till 

undervisning på en seminariedag där olika 

synsätt på lärande står i fokus. Det bjuds 

på inspiration och idéer till utveckling av utbildningen, 

hur egenlärarsystemet fungerar 

och kan vara till nytta för både studenter 

och lärare, samt förhoppningsvis en givande 

och tanke-väckande diskussion. 

Välkommen! 

Anmälningar: 

www.abo.fi/personal/anmalan 

Kontakt: Cecilia Lundberg (cecilia.lundberg@abo.fi), 

Handelshögskolan, Henriksgatan 

7, 20500 Åbo 

Program 

9.00 Välkommen! 

Projektkoordinator Cecilia Lundberg, 

rektor Jorma Mattinen 

9.20 Metod som pedagogisk defibrillator 

Akademilektor Thomas Denk 

9.50 Tvärvetenskapens utmaningar 

Professor Olav “Joffi” Eklund 

10.20 Kaffe 

10.45 Aktiverat lärande och lärarens roll 

Forskardoktor Anna-Greta Nyström 

11.15 Egenlärarrollen i fokus – ära eller ok? 

Universitetslärare Linnéa Henriksson, 

akademilektor Johan Werkelin, 

ekon.stud. Sonja Lillhonga 

12.00 Lunchpaus 

13.00 Lärande i team och projekt 

Programansvarig Maria Westerlund, 

Yrkeshögskolan Novia 

13.30 Från undervisning till lärande 

Universitetslektor Monica Londen, 

Svenska social- och kommunalhögskolan 

15.00 Avslutning 

Akademilektor Barbro E Schauman 

Skål och mingel 

STiPeNdiuM 

STIPENDIER 

för studerande och 

doktorander för 

examina i 

ekonomiska 

vetenskaper 

Höstens disponibla stipendiemedel för 

studerande och doktorander för examina 

i ekonomiska vetenskaper är lediga 

att sökas senast den 1 november 2012 

kl. 14.00. 

Närmare information, ansökningsblanktter 

samt instruktioner fås på Handelshögskolans 

hemsida. 

(http://www.abo.fi/institution/hhaa_ekonomstipendier) 

och på Hanken. 

REKREATIoN & MoTIoN 

LäNKbASTu 

Från Domus varje onsdag kl. 18.30. 

Vi delar in oss i grupper och löper 

olika långa sträckor. Man kan gå eller 

stavgå också. Bastun varm efteråt 

för både damer och herrar. 

CooPErTEST (isaskar) 

Arrangeras i Idrottsparken på Paavo 

Nurmi Stadion 16.10 kl. 16.00. 

Tremannalag eller enbart individuellt 

om man så vill. Anmälningar 

till idrottskansliet senast 15.10 kl. 

15.00. 

ASA-gyMET 55 + 

Personer, som är 55 år eller äldre 

har en egen tid i ASA-gymmet, tisdagar 

kl. 16.30–18.00. 

SHoWdANS 

På Kåren onsdagar kl. 18.30–19.30. 

Gratis ännu 17.10, efter det 21 euro 

för 10-gångerskort. Avgiften för 

kortet betalas till samma konto och 

med samma referens som motionsavgiften. 

NiA 

Tisdagar kl. 19.00–20.00 på Wellness 

& Fitness Maija Grace, Slottsgatan 

61. 21 euro för 10-gångerskort. 


23

24 

M2 Itella Posti oy Itella green 

Huvudsaken är inte att vinna, 

S14 

utan att BBK förlorar. 

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion 

AMEriKANSK PrEMiär AV Ao 

Akademiska Orkestern håller 

lördagen den 27 oktober en konsert 

under rubriken Art and Entertainment 

– Music of America. Orkestern 

spelar amerikansk musik i samarbete 

med saxofonisten Olli-Pekka 

Tuomisalo, sopranen Laura Vire och 

tenoren Kristian Snellman. 

Programmet bjuder på en världspremiär 

av Ted Goldmans verk 

”Doppelgänger”. Goldman är en ung 

kompositör som bland annat vunnit 

två ASCAP Morton Gould Young 

Composer Awards och the Society 

for New Music’s Brian M. Israel Prize. 

Också uppförandet av Doppelgänger 

är ett pris. AO utlyste nämligen 

en kompositionstävling inför 

konserten och Goldmans vackra 

verk valdes som vinnare. 

– Alla som skriver musik i USA 

känner till Akademiska Orkestern 

och i juli hade vi fått in 42 kompositioner. 

Jag har läst igenom dem noggrant 

och valt ut de tre bästa, av vilka 

vi framför det vinnande verket, 

säger Akademiska Orkestens dirigent 

Sauli Huhtala. 

– Vi har aldrig spelat amerikansk 

musik tidigare. Det är överhuvudtaget 

sällan man framför amerikansk 

musik i Finland. 

Också Goldmans släkt besöker 

Åbo för att lyssna på uruppförandet. 

– Då vi planerade ett program 

med amerikansk musik tänkte vi 

att vi kan beställa en längre kompo- 


det BliR föRsta gången som Akademiska orkestern, med Sauli Huhtala 

(t.h.), Johanna uitto och Jarl Ahlbeck, framför amerikansk musik. 

sition. Amerikanska kompositörer 

har svårt att få sina verk uppförda så 

det är en stor sak för honom, säger 

violinist Jarl Ahlbeck. 

Konserten fortsätter sedan med 

Robert Kritz saxofonkonsert, som 

framförs för första gången i Finland. 

Olli-Pekka Tuomisalo, Finlands internationellt 

mest kända saxofonist, 

är solist. 

– Det är många rytmiska finesser 

i verket. Man kunde klassa den 

som avantgardejazz, första gången 

jag hörde den tänkte jag på fusionsjazz 

och där finns också lite tango, 

säger Ahlbeck. 

Efter pausen blir musiken lite 

mindre utmanande. Då sjunger 

Laura Vire och Kristian Snellman 

sånger av Irving Berlin, George 

Gershwin och Leonard Bernstein. 

Ur Bernsteins repertoar är det sång- 

er ur musikalen West Side Story som 

står på programmet. 

– Det är kul. Jag tycker om West 

Side Story och fastnade för den då 

jag för två år sedan jobbade i Paris 

och såg den på friluftsbio, säger Johanna 

Uitto, altviolinist i AO och fysikstuderande 

vid Åbo Akademi. 

– Jag har bara spelat en gång på 

konserthuset tidigare, då var det 

Brahms fjärde symfoni. Det är mäktigt 

att sitta där framme då hela salen 

breder ut sig framför dig. Allt 

hörs på ett helt annat sätt än då vi 

övar i Sibeliusmuseum. 

Konserten hålls i Åbo konserthus 

klockan 16.00. Biljetterna kostar 18 

euro till normalpris och åtta euro för 

studerande. Biljetter finns till salu 

både som förköp via Lippupalvelu 

och vid dörren. 

text & foto nicklas hägen

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1000 KB) - Åbo Akademi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?