INBESPARINGAR med flisvärmetork - SmartPage
INBESPARINGAR med flisvärmetork - SmartPage
INBESPARINGAR med flisvärmetork - SmartPage
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Raisioagros kundtidning<br />
<strong>INBESPARINGAR</strong><br />
<strong>med</strong> <strong>flisvärmetork</strong><br />
maituri 12 000 e<br />
höjer produktionen<br />
på tolonens gård<br />
MAGASINET<br />
Foder, spannmål, produktionstillbehör och -insatser 4 • 12<br />
Ändringar<br />
i utfodringsrekommendationerna<br />
för hönor
2<br />
24<br />
MAGASINET<br />
34 38<br />
aktuellt<br />
Axplock från utfodringsseminariet....4<br />
Nytt på Koneagria..............................5<br />
Aktuellt från foderbranschen............6<br />
Stannar prisen på en hög nivå?.........7<br />
Momsskattesatsen stiger...................8<br />
Ekofoderleveranser.............................9<br />
Ekofoderråvaror..................................9<br />
Växtodling<br />
Ojamäkis korn blir julöl....................10<br />
Regnen förstörde en del av säden...11<br />
Spannmålskvaliteten god.................12<br />
Inbesparingar <strong>med</strong> flisenergitork....14<br />
Odlingsplanera i tid!.........................16<br />
Tips för växtskydd.............................17<br />
Bota spårämnesbrist........................17<br />
nöt<br />
Mera <strong>med</strong> Maituri 12 000 E..............18<br />
Tolonens fick mera mjölk i snitt.......19<br />
Maituri 18 E-nyhetsfodret................20<br />
Effektiv proteinutfodring..................22<br />
10 skäl att välja Maituri 12 000 E.....23<br />
Låter du foderbordet bli tomt?........24<br />
Problem <strong>med</strong> regnsommarfodren...26<br />
Ensilagekvaliteten är viktig..............28<br />
Ett modernt ensilerings<strong>med</strong>el.........30<br />
Nya 150- och 100-tonnare................32<br />
fjäderfä<br />
Vetekvaliteten i utfodringen<br />
av fjäderfän......................................34<br />
Boken Kanahavaintoja<br />
har utkommit....................................35<br />
Mineralernas fascinerande värld.....36<br />
Nya vindar inom foderförsäljningen 37<br />
svin<br />
Dräktiga suggor grupperas..............38<br />
Paavos spalt.....................................39<br />
Nya kultingar föds............................40<br />
Skinkan gör julen..............................42<br />
på nätet<br />
Beställningar behändigt på nätet....44<br />
mellanmål<br />
Julens söta delikatesser ..................45<br />
nyheter............................................46
UTGIVARE<br />
Raisioagro Ab<br />
Pb 101, 21201 Reso<br />
Tfn 02 443 2111<br />
Fax 02 443 2137<br />
E-post:<br />
förnamn.efternamn@raisio.com<br />
www.raisioagro.com<br />
ANSVARIG CHEFREDAKTÖR<br />
bengt-Erik Rosin<br />
kommersiell direktör<br />
Tfn 050 557 4323<br />
REDAKTION<br />
Marjo Keskikastari<br />
sakkunnig i marknadskommunikation<br />
Tfn 040 772 8828<br />
Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy<br />
REDAKTIONSRåD<br />
Juha Anttila<br />
produktchef<br />
Ilmo Aronen<br />
forsknings- och utvecklingsdirektör<br />
Merja Holma<br />
utvecklingschef<br />
Marja Hongisto<br />
utvecklingschef<br />
Jaakko Laurinen<br />
utvecklingschef<br />
Minna Oravuo<br />
kundchef<br />
Heidi Silvennoinen<br />
produktchef<br />
Päivi Volanto<br />
utvecklings-/produktchef<br />
ADRESSÄNDRINGAR<br />
OCH PRENUMERATIONER<br />
Marjo Keskikastari<br />
marjo.keskikastari@raisio.com<br />
Tfn 040 772 8828<br />
LAY-OUT OCH OMbRYTNING<br />
Reklambyrå Uusimäki<br />
PÄRMFOTO<br />
Merja Holma<br />
På pärmbilden Matti och Maija Tolonen från<br />
Kalajoki tillsammans <strong>med</strong> sina barn Riina,<br />
Henriikka och Emmiina, som förbereder sig<br />
för julen.<br />
ÖVERSÄTTNING<br />
Hanna Luomala<br />
TRYCKNING<br />
ForssaPrint<br />
ISSN 2323-2226<br />
38. årgången<br />
Följande AgroMagasinet<br />
utkommer i mars 2013.<br />
LEDARE<br />
Det lönar sig att<br />
satsa på forskning<br />
Konkurrensen inom livs<strong>med</strong>elssektorn är hård både nationellt och<br />
internationellt. Effektiv produktion är en förutsättning för att man ska<br />
lyckas, att producera mervärde är en annan. Forskning klarlägger<br />
förutsättningarna för både produktion och mervärde.<br />
Det forskas på många nivåer. Inom grundforskningen går man på<br />
djupet avseende bakgrunden till och detaljer om observerade företeelser.<br />
Inom tillämpad forskning tillämpar man teoretisk kunskap i praktiken,<br />
och inom försöksverksamhet jämförs tillämpningarna. Alla dessa<br />
metoder behövs.<br />
Raisioagro satsar på allvar på forskning, och vi gör framsteg på flera<br />
fronter. Vi har fungerande kontakter till våra egna och utländska forskningsinstitutioner.<br />
Just nu har vi tio vetenskapliga forskningsprojekt på<br />
gång, huvudparten av dem i vårt eget land. Dessutom deltar vi i flera offentliga<br />
och inhemska forskningsprojekt.<br />
Vi har också omfattande försöksverksamhet på verksamma gårdar.<br />
Av erfarenhet vet jag att det lönar sig att satsa på forskning av många<br />
skäl. Hållbara lösningar fås enbart <strong>med</strong> hjälp av framforskade fakta.<br />
Dessutom fördjupar forskningen färdigheterna hos sakkunniga inom industrin.<br />
Industrins och forskningens flitiga dialog entusiasmerar också<br />
forskarna och ger dem nya idéer. Aktiv forskning ökar på detta sätt det<br />
nationella kunskapskapitalet.<br />
Det är viktigt att nya fakta forskas fram på gränsen mellan olika<br />
forskningsområden. På det sättet kan man förena fakta som olika vetenskapsområden<br />
producerat och kanske också hitta helt nya vinklar.<br />
Det var det som hände då Benecol kom till och detsamma gäller Maituri-innovationen.<br />
Gedigna kunskaper som baseras på tvärvetenskaplig<br />
forskning gör det möjligt att kombinera<br />
områden och producera något alldeles<br />
nytt – sådant som man inte ens visste att<br />
det fanns.<br />
I Finland har forskningen inom jordbruket<br />
hög kvalitet. Jag hoppas att statsförvaltningen<br />
tryggar tillräckligt <strong>med</strong><br />
resurser för forskning inom den inhemska<br />
primärproduktionen och livs<strong>med</strong>elsbranschen<br />
trots kostnadstryck. Dessa<br />
branscher kommer att växa i framtiden.<br />
Som ett finländskt företag är Raisio en<br />
länk mellan forskningen och lantbruksföretagarna<br />
och hämtar rekvisita ur<br />
forskningen för produktutveckling för det<br />
gemensamma bästas skull.<br />
Ilmo Aronen<br />
3
AGRO magasinet • 4/12<br />
4<br />
AKTUELLT<br />
Axplock från<br />
utfodringsseminarierna<br />
Raisioagros nötfoderteam har åkt runtom i Finland och<br />
berättat om den nya foderuppfinningen under ledning<br />
av utvecklingschef merja holma. Från september till<br />
november hölls 15 utfodringsseminarier <strong>med</strong> huvudtemat<br />
”Effektiv utfodring – livsdugliga kor”.<br />
TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari<br />
Till söndagssalen på Raisios huvudkontor<br />
kom närapå 60 mjölkproducenter<br />
och andra som var intresserade<br />
av saken den 18 oktober. Koncernens<br />
VD matti rihko berättade<br />
genast i början av seminariet att<br />
Maituri 12 000 E-foderinnovationen<br />
kan bli en internationell framgångssaga,<br />
bara vi orkar vänta på handläggningen<br />
av patentansökan.<br />
Efterfrågan på mjölk ökar hela<br />
tiden både hos oss och ute i världen,<br />
och mjölkprodukterna stiger också<br />
i pris. Eftersom antalet gårdar minskar,<br />
måste mjölkproduktionen bli effektivare.<br />
Vi går i rätt riktning i det<br />
fallet.<br />
– Vid årets slut finns det ca 9 300<br />
mjölkgårdar i vårt land, dvs. drygt sex<br />
procent färre än i fjol. Men man uppskattar<br />
att den mängd mjölk som<br />
kommer till mejerierna i år stiger<br />
till 2 195 miljoner liter, vilket är en<br />
ökning <strong>med</strong> 0,2 procent. Det är siffror<br />
från TNS-Gallups marknadsundersökning<br />
som Raisioagros kommersiella<br />
direktör Bengt-erik rosin kan<br />
utantill.<br />
Vad är hemligheten<br />
<strong>med</strong> det nya fodret?<br />
Den nya foderinnovationen väcker<br />
förundran bland producenterna. Under<br />
seminariet är det många mjölkproducenter<br />
som berättar att de<br />
prövat på fodret och märkt att fettoch<br />
proteinhalterna genast stigit.<br />
merja holma får kvistiga frågor av<br />
producenterna om hemligheten <strong>med</strong><br />
fodret och varför man inte upptäckt<br />
den tidigare.<br />
– Vi har utvecklat innovationen<br />
länge, men det var smörbristen i fjol<br />
som tände gnistan att marknadsföra<br />
fodret. För patentansökans skull kan<br />
jag inte säga mer än att fodret förbättrar<br />
kons ämnesomsättning och<br />
då stiger halterna och produktionen,<br />
fastän fodermängden är densamma.<br />
Fodret har alltså ett utmärkt nyttoförhållande,<br />
betonar Holma.<br />
användarerfarenheter<br />
från gårdarna<br />
I slutet av seminariet presenterar<br />
Raisioagros kundansvariga kirsi<br />
mäenpää många praktiska exempel<br />
på hur avkastningen ökat på<br />
kundgårdarna, fastän man börjat<br />
använda det dyrare Maituri 12 000<br />
E-fodret.<br />
– På en gård <strong>med</strong> 120 kor i Ylöjärvi<br />
har mjölkmängden stigit så<br />
mycket som fem liter per ko och dag.<br />
Den bättre fett- och proteinhalten<br />
har påverkat priset 0,94 cent uppåt<br />
jämfört <strong>med</strong> i fjol, vilket också ökar<br />
mjölklikviden. En producent från<br />
Sastamala <strong>med</strong> 35 mjölkkor uppnådde<br />
9000 liter mjölk i <strong>med</strong>eltal<br />
Merja Holma döljer inte sin entusiasm,<br />
då hon fördjupar sig i ämnet välmående kor.<br />
Kirsi Mäenpää påminner om att de nya Maituri<br />
E-fodren också höjer litermängden vid sidan<br />
av de bättre fett- och proteinhalterna.<br />
<strong>med</strong> hjälp av Amino-Maituri 12 000 E<br />
och fick 513 euro mera i mjölklikvid<br />
i månaden, vilket blir mer än 6000<br />
euro om året. Och i den uträkningen<br />
har han beaktat det dyrare fodret!<br />
Publiken nickar <strong>med</strong>hållande.<br />
Några kunder vill berätta om sina<br />
egna erfarenheter och <strong>med</strong>ger att de<br />
tvivlat till en början, men då de vågat<br />
försöka, har resultaten varit lovande.<br />
På utfodringsseminariet i Reso ville publiken berätta sina erfarenheter om Maituri 12 000 E-fodret.
Nytt på<br />
Koneagria<br />
TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari<br />
Koneagria-mässan hölls i Jyväskylä<br />
i slutet av oktober. Raisioagros avdelning<br />
fanns i C2-hallen mitt bland<br />
maskinerna, och många besökte<br />
hallen under de fyra dagarna.<br />
Raisioagro har ingått ett avtal<br />
<strong>med</strong> Salinity Agro om försäljning och<br />
marknadsföring av vallensilerings<strong>med</strong>let<br />
Safesil från 23.10.2012 alltså<br />
strax före Koneagria-mässan. Nyhetsprodukten<br />
presenterades på<br />
mässan liksom också nya Melli-bolusar<br />
och Maituri 12 000 E-fodret.<br />
Också utsädeshandeln inleddes<br />
på mässan. I år kommer det att bli<br />
brist på utsäde av god kvalitet, och<br />
därför väckte utsädeshandeln och<br />
Raisioagros nya spannmåls- och<br />
vallsorter mycket intresse. Det var<br />
tydligt att tröskningen som dragit ut<br />
på tiden fick kunderna att fråga efter<br />
tidiga spannmålssorter.<br />
Kundansvariga<br />
Pauliina<br />
Seikola (vänster),<br />
Oona Koivunen<br />
och Kirsi Mäenpää<br />
och andra från Raisioagro<br />
tackar kunderna för besöket<br />
på vår avdelning<br />
Vi lottade ut 20 produktpris bland<br />
dem som deltog i tävlingen. Prisen<br />
har sänts till dem som vann dem.<br />
Vinnare i lotteriet:<br />
Marko Sankari, Yläne<br />
Juha Olkkonen, Parkkila<br />
Sini Ryymin, Idensalmi<br />
Salla Aarre, Äänekoski<br />
Anne Mattila, Pälkäne<br />
Jussi Rauhala, Helsingfors<br />
Kari Aikasalo, Paimela<br />
Ville Kavander, Yläne<br />
Irene Salmu, Kalajoki<br />
Heidi Mertanen, Kuopio<br />
Kari Vaismaa, Storkyro<br />
Markku Niemi, Ähtärinranta<br />
Veijo Hellberg, Onkamaa<br />
Virpi Tirkkonen, Kaavi<br />
Väinö Viljakainen, Virtasalmi<br />
Panu Ovaska, Lemi<br />
Tomi Ahonen, Uurainen<br />
Oskari Lahtinen, Kintaus<br />
Eija Niskala, Kantti<br />
Heli Räsänen, Lieksa<br />
Vi gratulerar vinnarna!<br />
5
AGRO magasinet • 4/12<br />
6<br />
AKTUELLT<br />
Internationella nyheter från foderbranschen<br />
Skärpt övervakning i EU<br />
I år har Europa inte haft några stora kvalitetsstörningar<br />
i foder och djurprodukter. I fjol var det stor uppståndelse<br />
kring dioxinfynden i Tyskland, som ledde till kännbara förbud<br />
mot användning av griskött i Centraleuropa.<br />
TEXT Pekka Heikkilä<br />
Foderskandaler utomlands påminner<br />
oss om hur viktig den inhemska övervakningen<br />
av livs<strong>med</strong>el är. Men ofta<br />
leder skandalerna till en försämring<br />
av produktmarknaden också hos oss,<br />
eftersom konsumtionen av produkten<br />
i fråga rasar, och påverkan på priset<br />
som produktöverskottet på den internationella<br />
marknaden för <strong>med</strong> sig avspeglas<br />
tyvärr också i Finland.<br />
Fjolårets dioxinfall ledde till stramare<br />
reglering på EU-nivå och från<br />
och <strong>med</strong> i höst har i synnerhet alla<br />
råvaror som innehåller fett tagits<br />
<strong>med</strong> i den obligatoriska och mycket<br />
noggranna dioxintestningen. Sannolikheten<br />
för en ny dioxinskandal är<br />
därför mindre än förr. Raisioagro har<br />
redan länge gjort frivilliga dioxintester.<br />
Raisioagros<br />
foderfabrik<br />
i Reso<br />
ekoprodukter<br />
får strängare gränsvärden<br />
Märkligt nog har problemen under<br />
senare tid främst gällt ekologiska råvaror.<br />
Detta beror inte på att de skulle<br />
vara mera orena, utan snarare på<br />
strängare gränsvärden och noggrannare<br />
kontroll. Också nyhetströskeln<br />
är lägre för ekologiska produkter.<br />
Utöver de egenskaper som kan<br />
analyseras måste produktionssättet<br />
i sig också övervakas. Allt eftersom<br />
det ekologiska blir allt vanligare och<br />
de ekonomiska värdena ökar verkar<br />
en pålitlig härstamningsförsäkran bli<br />
en utmaning för kedjan.<br />
prishöjningar debatteras<br />
I Finland och i andra länder har det<br />
viktigaste samtalsämnet varit den<br />
snabba prishöjningen på foderråvaror.<br />
Den snabbaste höjningen upp-<br />
visar proteinråvaror och bland dem<br />
främst soja. Sojapriset har varierat<br />
tidigare också, men nu är också<br />
spannmålspriset högt samtidigt.<br />
Det är inte mycket man kan göra<br />
åt saken, eftersom EU nu opererar<br />
direkt på världsmarknadsprisnivå.<br />
Genom att t.ex. ta bort tullar och importkvoter<br />
kan man inte uppnå prislättnader.<br />
Fodertillverkaren gör naturligtvis<br />
allt för att hitta förmånliga<br />
råvarukombinationer utan att pruta<br />
på kvaliteten.<br />
Den enda lösningen är att överföra<br />
primärproduktionens högre kostnader<br />
på konsumenten. Detta leder<br />
sist och slutligen inte till att den västerländska<br />
konsumentens maträkning<br />
blir mycket större, då det är<br />
fråga om processerade livs<strong>med</strong>el.<br />
Konsumtionen av kött-, mjölk- och<br />
äggprodukter är fortfarande solid i<br />
Finland och i andra länder.<br />
användningen<br />
av köttmjöl tillåts nästa år<br />
En ny rättsakt som tillåter användning<br />
av köttmjöl igen i Europa har tagit<br />
ett steg framåt, och enligt den får<br />
man använda köttmjöl som råvara i<br />
fiskfoder från och <strong>med</strong> nästa år. Men<br />
köttmjöl i fiskfoder kommer ändå inte<br />
att bli särskilt vanligt. Vi väntar på att<br />
köttmjöl ska tillåtas igen <strong>med</strong> vissa<br />
begränsningar också i gris-, och fjäderfäfoder.<br />
Det är inte aktuellt än och<br />
det återstår att se om användningsvillkoren<br />
blir sådana i Finland att en<br />
investering skulle löna sig. Det kommer<br />
att bli krav bl.a. på att linjerna<br />
för svin- och fjäderfäfoder hålls helt<br />
och hållet avskilda, då hanteringen av<br />
slaktavfall börjar.
Stannar<br />
prisen på en hög nivå?<br />
Som en följd av prisstegringen på spannmål och oljeväxter<br />
stiger prisen på foderblandningar, eftersom merparten<br />
av priset utgörs av råvarupriset. Utöver foderblandningarna<br />
har priset på många andra insatser för lantbruket också stigit.<br />
TEXT bengt-Erik Rosin<br />
Vår närhistoria lär oss att ändringar<br />
i prisen kan vara snabba och det har<br />
blivit allt svårare att förutse framtiden.<br />
Just nu är det en allmän uppfattning<br />
på marknaden att prisnivån<br />
hålls hög detta skördeår.<br />
Beror prisbildningen<br />
på kostnader eller efterfrågan?<br />
På en fungerande marknad borde<br />
prisen avspegla förhållandet mellan<br />
tillgång och efterfrågan. Då utbudet<br />
överstiger efterfrågan sjunker priset<br />
och tvärtom. Men det finns mycket<br />
få marknadsområden i världen som<br />
lever i frihet. Vanligen är det också<br />
andra faktorer som påverkar prisbildningen,<br />
t.ex. lagstiftning, politik<br />
och spekulationer.<br />
Prisbildningen på spannmål styrs<br />
huvudsakligen av efterfrågan, dvs.<br />
konsumtionen ökar snabbare än produktionen.<br />
Ett högt pris på spannmål<br />
sporrar odlarna att producera mera<br />
och effektivare. Detta leder i sin tur<br />
till ökad efterfrågan på produktionsinsatser,<br />
som t.ex. gödsel och växtskydds<strong>med</strong>el,<br />
och sedan till högre<br />
pris för insatsernas del. Bakom prishöjningarna<br />
är det alltså inte alltid<br />
fråga om dyrare produktionskostnader<br />
eller råvaror, utan om den möjlighet<br />
som marknaden ger tillverkaren<br />
eller distributören att göra bättre<br />
business.<br />
Ett gott exempel på prisbildning<br />
som beror på kostnader är fodret.<br />
Fodermarknaden är till största delen<br />
nationell och i Finland har vi extra<br />
produktionskapacitet – och den<br />
utökas. Utbudet är alltså större än<br />
efterfrågan, men ändå stiger prisen.<br />
Eftersom förädlingsmarginalen representerar<br />
en bråkdel av slutproduktens<br />
pris är prutmånen obefintlig,<br />
och höjningen av kostnaderna för rå-<br />
varor och energi avspeglas snabbt på<br />
prisen.<br />
Samma logik borde i princip fungera<br />
i fråga om husdjursprodukter.<br />
Men prisbildningskedjan till konsumenten<br />
är lång och invecklad <strong>med</strong><br />
flera förstyvande faktorer. Till dessa<br />
faktorer hör fasta pris för flera månader<br />
framåt, som till råga på allt avtalas<br />
så lång tid på förhand, att man<br />
inte har någon uppfattning om produktionskostnaderna.<br />
Men i det långa<br />
loppet har prisen ändå en tendens<br />
att avspegla balansen mellan tillgång<br />
och efterfrågan.<br />
Eftersom kedjan från jord till<br />
bord är lång och många aktörer deltar,<br />
skulle det vara till allas fördel<br />
om prisnivån stabiliseras. Det kan<br />
man naturligtvis önska, men det torde<br />
vara klokare att vara beredd på att<br />
prisvariationerna har kommit för att<br />
stanna.<br />
7
AGRO magasinet • 4/12<br />
8<br />
AKTUELLT<br />
Momsskattesatsen stiger vid årsskiftet<br />
Ordna<br />
<strong>med</strong> förskottet<br />
i god tid<br />
Momsens stiger <strong>med</strong> en procent<br />
i alla kategorier vid nyår. För de flesta<br />
produktionsinsatserna är skattesatsen<br />
24 procent från början av år 2013.<br />
Momsen på foder och obetad<br />
spannmål är 14 procent.<br />
TEXT bengt-Erik Rosin<br />
Motsvarande höjning gäller också<br />
försäljningsintäkter och därför blir<br />
effekten neutral i de flesta fall på<br />
årsnivå. Ändringen kan dock påverka<br />
gårdens likviditet, i synnerhet om det<br />
förflyter lång tid mellan utgifter och<br />
inkomster.<br />
raisioagros finansieringsoch<br />
förskottsbetalningstjänster<br />
Inkomster och utgifter vid olika tider<br />
är en utmaning för ekonomin på lantgårdar.<br />
Med tanke på detta erbjuder<br />
Raisioagro sina kunder så kallad<br />
finansierings- eller förskottsbetalningstjänster.<br />
Finansieringstjänsten är avsedd<br />
för situationer där den normala betalningstiden<br />
på 14 dagar inte är tillräcklig.<br />
Agroraha-avtal ger flexibilitet<br />
oberoende av om behovet av förlängd<br />
betalningstid är tillfällig eller kontinuerlig.<br />
Tjänsten leder inte till några<br />
ränteutgifter för kunden, om betalningstiden<br />
inte utnyttjas.<br />
Förskottsbetalningstjänsten är avsedd<br />
att underlätta kundernas betal-<br />
ningsrörelse. I synnerhet om inköpen<br />
är täta kan betalningen av enstaka<br />
fakturor bli jobbiga. Om kunden har<br />
ett konto för förskottsbetalning, kvitteras<br />
fakturorna vart efter. Då förskottet<br />
är slut sänds en normal faktura<br />
på den summa som återstår.<br />
förskottet jämnar ut beskattningen<br />
Förskottsbetalningen är också ett<br />
smart sätt att jämna ut inkomstskatten<br />
och momsen. Årsskiftet är den<br />
livligaste tiden för förskottsinbetalningar<br />
och ofta har betalningarna<br />
dragit ut ända till årets sista bankdag.<br />
I år hoppas vi att eventuella förskottsinbetalningar<br />
avklaras redan<br />
före jul, dock senast 28.12.2012. Detta<br />
beror först och främst på ändringen<br />
i momsskattesatsen. Den nya lagen<br />
träder i kraft 1.1.2013 och fram<br />
till dess används den gamla skattesatsen.<br />
Förskott som inbetalats under<br />
år 2012 innehåller antingen 13<br />
eller 23 procents moms. Det förskott<br />
som finns kvar de första dagarna av<br />
år 2013 ändras enligt den nya skattesatsen.<br />
förskott enligt användningssyftet<br />
Vid förskottsinbetalning ska skillnaderna<br />
i skattesats mellan de olika<br />
produktgrupperna beaktas. Om gården<br />
köper både foder och andra<br />
produktionsinsatser, är det bäst att<br />
göra två separata förskott. Diskutera<br />
<strong>med</strong> din personliga kundansvariga<br />
om eventuell förskottsinbetalning.<br />
Han/hon ger råd om det praktiska<br />
beträffande förskottsinbetalning och<br />
ser till att kommande debiteringar<br />
tas från förskottskontot.<br />
Kontaktuppgifterna till din personliga<br />
kundansvariga finns på bakpärmen<br />
bredvid din adress eller på<br />
webbadressen www.raisioagro.com.
Ekofoderleveranserna<br />
kom igång<br />
Raisioagros beslut att inleda ekofoderproduktion<br />
under eget varumärke<br />
på kvarnen i Libelits som ägs av<br />
Osuuskunta Itämaito har tagits emot<br />
<strong>med</strong> glädje på ekogårdar. Raisios<br />
egna transporter tryggar tillgången<br />
på ekofoder i hela landet.<br />
Andelen specialfoder i Raisioagros<br />
produktion är fortfarande liten,<br />
bara ca två procent, men beslutet att<br />
tillverka ekofoder fattades på basis av<br />
ett rent behov.<br />
– Konsumenternas intresse för<br />
ekoprodukter har ökat. Vi hoppas att<br />
mjölkproducenterna nu har lättare<br />
att besluta att övergå till ekoproduktion,<br />
då ekofoder finns att tillgå, säger<br />
Raisioagros kommersiella direktör<br />
Bengt-erik rosin.<br />
Raisioagros första ekofoder lossades<br />
i Mörskom i silon på arja peltomäkis<br />
gård den 24 oktober 2012.<br />
– I robotladugårdar är det viktigt<br />
att fodret är gott. Utfodringen inverkar<br />
direkt på hur korna mår och på<br />
mjölkkvaliteten, säger Peltomäki.<br />
Journalisterna från ortstidningarna fotograferar Raisioagros första ekofoderleverans<br />
hos Peltomäkis i Mörskom.<br />
Raisioagro köper råvaror ti l ekofoder<br />
Tillverkningen av ekofoder är en<br />
ny landvinning för Raisioagro, men<br />
anskaffningen av ekologiska råvaror<br />
är bekant från förr. Raisio har<br />
skaffat ekologisk spannmål under<br />
några år redan för livs<strong>med</strong>elsbruk<br />
till kvarnarna i Reso och Nokia.<br />
Användningen av ekospannmål<br />
till foder kompletterar och förbättrar<br />
odlarnas möjligheter att sälja<br />
sina produkter. Det minskar också<br />
kostnaderna för försäljning av<br />
spannmålen, eftersom vi nu bättre<br />
än förr kan styra spannmålen till<br />
rätt ändmål.<br />
Raisioagro tar emot ekospannmål<br />
på sju orter. Nu blir det lättare<br />
och förmånligare för ekoodlarna att<br />
få avsättning för sina produkter.<br />
tillgången<br />
på ekoprotein problematisk<br />
Den låga självförsörjningsgraden<br />
beträffande protein är ett problem<br />
också inom ekoproduktionen, och<br />
det är en verklig utmaning att få<br />
proteinet att räcka till. Raisioagro<br />
köper därför inhemsk ekologisk<br />
ryps för att trygga tillgången på<br />
pressad ryps.<br />
Under det kommande skördeåret<br />
blir vi troligen tvungna att importera<br />
ekologiskt protein, eftersom<br />
det blir brist på ekologisk<br />
bondböna på grund av den besvärliga<br />
hösten.<br />
Text: Raimo Rantanen<br />
9
AGRO magasinet • 4/12<br />
10<br />
VÄXTODLING<br />
Julöl av<br />
Ojamäkis maltkorn<br />
Raisioagro, Viking Malt och Sinebrychoff ordnar varje år<br />
en tävling, där man väljer en odlare vars maltkorn får vara<br />
ingrediens i Sinebrychoffs julöl. årets julöl tillverkades<br />
av barke maltkorn som odlats på Ojamäkis gård.<br />
TEXT OCH FOTO Antti Jaakkola<br />
Målet <strong>med</strong> tävlingen är att göra det<br />
inhemska maltkornet mera känt och<br />
uppskattat och betona kvaliteten i det<br />
närodlade finländska maltkornet. Det<br />
julöl som nu finns i handeln är Barke-skörden<br />
från år 2011 på ari och<br />
maarit ojamäkis gård. Kornet har<br />
marknadsförts <strong>med</strong> Raisioagros odlingskontrakt.<br />
Förhandsproven av kornet blev<br />
klara för ett år sedan och maltkornet<br />
levererades till Raisioagros mottagningsplats<br />
i Tavastehus senaste vinter.<br />
I samband <strong>med</strong> leveranserna<br />
togs ytterligare mottagningsprov <strong>med</strong><br />
vilka kvaliteten på det mottagna maltkornet<br />
fastställdes. Samma prov fastslår<br />
också baspriset på maltkornet<br />
Ari och Maarit Ojamäki i Lammi<br />
i Tavastehus besöktes i augusti av<br />
ett tjugotal journalister, och företagarna<br />
berättade om odlingen av maltkorn<br />
och om lantbruk.<br />
och kvalitetstilläggen som betalas till<br />
odlaren.<br />
Hela partiet har hållits avskilt från<br />
annat maltkorn och fördes till mälteriet<br />
i augusti. Efter mältningsprocessen<br />
var partiet klart för att sändas till<br />
bryggeriet och vidare till butikshyllorna<br />
som julöl.<br />
försök <strong>med</strong> fairytale-maltkorn<br />
Under den gångna sommaren har<br />
lantbruksföretagarparet odlat en<br />
liten areal <strong>med</strong> det tvåradiga Fairytale-maltkornet<br />
vid sidan av det traditionella<br />
Barke. Fairytale har ungefär<br />
lika lång växttid som Barke, men<br />
som en nyare sort har den förmåga<br />
att producera en stor skörd, den har<br />
låg proteinhalt och god resistens mot<br />
sjukdomar. Stärkelsehalten är hög i<br />
Fairytale-kornet, vilket gynnar också<br />
annan användning av sorten än som<br />
maltkorn.<br />
Den kalla försommaren i Lammi<br />
och alltför mycket regn ställde till besvär<br />
i somras. Men kornet gav ändå<br />
en god skörd på skiften som gick<br />
att tröska. Sist och slutligen var det<br />
en liten mängd korn som lämnade<br />
otröskad på grund av regnet.<br />
– Nästa sommar måste vi fundera<br />
på om vi ska gå över till att odla endast<br />
Fairytale på omkring 50 hektar,<br />
eftersom det gav en över-raskande<br />
god skörd, fastän året inte var gynnsamt,<br />
säger Ari och Maarit Ojamäki.
Måttlig<br />
total spannmålsskörd<br />
Den långa och onormalt regniga skördeperioden drog<br />
ut ända in i november. Trots den utmanande situationen<br />
har vi fått klart mera vete och havre än vad den inhemska<br />
konsumtionen behöver.<br />
TEXT Minna Oravuo I FOTO Marjo Keskikastari<br />
Otröskade skiften finns i hela landet,<br />
men antalet ökar mot norr. Det har<br />
kommit in mycket fler anmälningar<br />
om skördeskador än vanligt; det<br />
exakta antalet får vi veta först nästa<br />
år. Trots skördeskadorna har odlarna<br />
också rapporterat rekordskördar. Totala<br />
mängden producerad spannmål<br />
uppskattas bli ca 3850 miljoner kilo.<br />
Vi har fått klart mera vete och<br />
havre än vad den inhemska konsumtionen<br />
behöver, men det är redan<br />
tredje året i följd som det blir knappt<br />
om korn. Den mest utmanande situationen<br />
för korn har man i Österbotten<br />
och Norra Österbotten. Också under<br />
normala år överstiger användningen<br />
av korn den lokala produktionen. I år<br />
hade området landets värsta översvämningar<br />
och skördeskador.<br />
den inhemska spannmålshandeln<br />
startade osedvanligt sent<br />
Under skörden pågick en livlig<br />
spannmålshandel, men efteråt blev<br />
det lika lugnt som under senhösten.<br />
Spannmålsprisen har stigit jämnt<br />
hela hösten. I slutet av oktober nådde<br />
priset den högsta nivån sedan år<br />
2007. Att förutse prisutvecklingen är<br />
svårt, men åtminstone under början<br />
av november visade spannmålshandeln<br />
ute i världen inte sådana tecken,<br />
som tydligt skulle peka på någon<br />
sänkning av priset.<br />
Typsikt för innevarande år är<br />
också att prisskillnaderna är ovanligt<br />
små mellan kvarnvete av livs<strong>med</strong>elkvalitet<br />
och fodervete och mellan<br />
maltkorn och foderkorn. Det beror i<br />
sin tur på marknadsläget och på den<br />
stora efterfrågan på foderspannmål.<br />
i europa fick man<br />
en god spannmålsskörd<br />
I Europa fick man en relativt god<br />
spannmålsskörd, fastän vädret på<br />
vissa områden, som i Finland, försvårade<br />
tröskningen. Totala skörden av<br />
spannmål i EU är ca 270 miljoner ton,<br />
vilket är omkring 5 procent lägre än<br />
år 2011.<br />
Höstsådden har dragit ut på tiden<br />
på EU-området på grund av antingen<br />
regn eller torka. Den möjliga såningstiden<br />
är i alla fall relativt lång,<br />
och det är därför sannolikt att de planerade<br />
arealerna blir besådda. De<br />
första uppskattningarna av spannmålsarealerna<br />
för sommaren 2013<br />
har också gjorts. Man bedömer att<br />
vete- och oljeväxtarealerna ökar, men<br />
att majsens och vårkornets arealer<br />
krymper.<br />
I Finland<br />
har det<br />
producerats<br />
mycket vete i år.<br />
utmanande läge för höstsådden<br />
Spannmålshandeln i världen har fortsatt<br />
stärkas under hösten. Prisen<br />
steg till en hög nivå tidigare än i vårt<br />
land och har stannat på denna höga<br />
nivå. Den märkbaraste ändringen i<br />
situationen under början av hösten är<br />
att vetemarknaden har stärkts.<br />
Situationen för höstsådden är inte<br />
optimal. Torkan som härjat i USA under<br />
våren och sommaren har inte<br />
släppt sitt grepp på alla orter än.<br />
Också i trakterna kring Svarta havet<br />
har höstsådden blivit fördröjd. Efterfrågan<br />
på fodersäd är större än produktionen,<br />
men det visste man redan<br />
i somras. Vi hoppas att skördarna<br />
i Sydamerika och Australien ska<br />
underlätta det kärva läget på fodermarknaden.<br />
Villigheten att så beivras<br />
av det goda priset, men regnen<br />
i Argentina och torkan i Brasilien har<br />
fördröjt arbetet.<br />
11
AGRO magasinet • 4/12<br />
12<br />
VÄXTODLING<br />
Raisioagro har analyserat förhandsproven av spannmål<br />
Spannmålskvaliteten är god<br />
trots a lt<br />
Under höstens lopp har Raisioagro analyserat tusentals<br />
förhandsprov av spannmål och därigenom har vi fått en<br />
klarare bild av kvaliteten på skörden. Över lag är spannmålskvaliteten<br />
mycket god.<br />
TEXT Minna Oravuo<br />
Tröskningen som drog ut på tiden, de<br />
besvärliga förhållandena och otröskade<br />
skiften är det som vi främst<br />
kommer ihåg om skörden i år, men<br />
analysresultaten visar, att man har<br />
fått en bra skörd på många orter. På<br />
områden som normalt lider av torka<br />
fick man rekordskördar tack vare tillräckliga<br />
regnmängder. Risken för<br />
växtsjukdomar var hög och nyttan av<br />
sjukdomsbekämpning uppenbar.<br />
hög veteskörd<br />
Proteinhalten i vårvetet är relativt<br />
god, fastän den är lägre än fjolårets<br />
rekordnivå. Tillräckliga regnmängder<br />
möjliggjorde en stor skörd, men<br />
det kväve som växterna hade till förfogande<br />
räckte inte till för att höja<br />
proteinnivån. Falltalen för moderna<br />
vårvetesorter är regntåliga, men det<br />
ihållande regnet i höst var ibland för<br />
mycket för kvaliteten.<br />
Ett lågt falltal är vid sidan av pro-<br />
teinhalten den vanligaste orsaken<br />
till att vetepartier inte fyller kvalitetskraven<br />
för kvarnvete. De skördar<br />
som Raisioagros kontraktsodlare<br />
anmäler är vanligen högre än landets<br />
<strong>med</strong>elvärde, och så är det i år också.<br />
maltkornets proteinhalt ovanligt låg<br />
Maltkornets kvalitet är god och procenten<br />
för godkända partier hög. En<br />
tillräcklig regnmängd gav mycket<br />
måttliga hektarskördar. Kärnorna är<br />
stora och fjolårets låga sorteringsgrad<br />
upprepas inte. Det är typiskt för<br />
regniga somrar att maltkornet får<br />
låg proteinhalt. I årets skörd har man<br />
följdriktigt hittat mycket låga proteinhalter,<br />
t.o.m. 8 procent. Maltkornets<br />
hygieniska kvalitet är måttlig, eftersom<br />
mängden rödmögelkärnor är låg<br />
<strong>med</strong> tanke på omständigheterna.<br />
raisioagros resultat från förhandsproV aV VårVete sortVis<br />
protein falltal hlV, kg skörd, kg/ha<br />
2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011<br />
Amaretto 12,0 13,1 246 226 81,9 81,2 4830 4750<br />
Marble 11,4 13,7 258 287 82,1 81,4 4770 4600<br />
Zebra 12,0 13,7 290 305 81,7 81,3 4730 4600<br />
KWS Scirocco 13,5 14,8 229 214 82,7 82,6 4550 4650<br />
Kruunu 12,1 13,8 319 324 80,0 78,8 4500 4400<br />
Quarna 14,2 16,0 284 302 82,1 81,5 4360 4200<br />
Medelvärde,<br />
alla sorter<br />
12,6 14,3 280 293 81,7 80,9 4630 4450<br />
raisioagros resultat från förhandsproV aV maltkorn sortVis<br />
grobarhet % protein % sortering i+ii % skörd kg/ha<br />
2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011<br />
Fairytale 97,3 97,5 10,0 11,0 86,6 73,7 4920 4600<br />
Marthe 97,2 97,7 10,4 11,3 93,5 78,9 4620 4200<br />
Tipple 97,3 97,0 9,8 11,0 93,0 85,6 4450 4450<br />
Cha Cha 94,3 96,2 9,9 11,4 91,1 81,3 4430 4500<br />
Charmay 96,5 97,4 10,6 11,9 91,8 83,1 4300 4250<br />
Scarlett 98,3 98,0 10,9 11,9 92,8 77,9 4080 3600<br />
Barke 97,4 97,8 10,9 12,1 91,7 82,7 4060 3950<br />
Medelvärde 97,2 97,3 10,5 11,6 91,6 81,7 4420 4200
god teknisk kvalitet på grynhavre<br />
försvagar mögeltoxinerna<br />
Kvaliteten på grynhavren har i allmänhet<br />
varit mycket god. Proven har<br />
visat stora kärnor, en hög hektolitervikt<br />
och skördenivån har varit hög.<br />
Men den regniga sommaren gav Fusarium-svampen<br />
en gynnsam miljö att<br />
bilda mögeltoxiner i. På basis av förhandsproven<br />
från grynhavre har vi varit<br />
tvungna att kassera en fjärdedel av<br />
partierna på grund av höga DON-mögeltoxinhalter<br />
(över 1759 µg/kg), och<br />
det har varit den huvudsakliga orsaken<br />
till kasseringar i höst. Också i<br />
mottagningen har vi varit tvungna att<br />
kassera enstaka leveranser av grynhavre<br />
på grund av den höga mögeltoxinhalten.<br />
höga hektolitervikter<br />
hos foderspannmålen<br />
I år är foderspannmålens hektolitervikt<br />
klart högre än tidigare. Å andra<br />
sidan har poteinhalten stannat på en<br />
låg nivå, som hos annan spannmål.<br />
På de mest drabbade områdena stannade<br />
skördenivån och kvaliteten klart<br />
under <strong>med</strong>elvärdet. Foderspannmålen<br />
uppvisar största andelen otröskade<br />
skiften jämfört <strong>med</strong> andra spannmål.<br />
raisioagros resultat från förhandsproV aV grynhaVre sortVis<br />
Tävling: Vi söker en superfarmare<br />
Anmäl dig till tävlingen Vi söker en superfarmare. I den här lekfulla tävlingen<br />
kan alla Raisioagros kontraktsodlare/foderkunder delta, som eftersträvar<br />
ett så gott ekonomiskt resultat som möjligt men som ändå<br />
beaktar miljöaspekterna i sin odling av spannmål, oljeväxter och vall.<br />
Man kan delta i tävlingen <strong>med</strong> vårvete, grynhavre, maltkorn, foderkorn,<br />
vårryps, vårraps och ensilagevall.<br />
Tre kriterier bedömer hur väl du lyckats<br />
<strong>med</strong> din odling:<br />
• Skördens mängd och kvalitet<br />
• Värdet på skörden<br />
• Miljöpåverkan<br />
tjusiga pris<br />
I tävlingen belönas de tre bästa odlarna.<br />
Prisen är produktionsinsatser från Raisioagro<br />
värda 5000, 3000 och 1000 euro. Dessutom<br />
får alla deltagare en valfri YaraVitaprodukt<br />
att använda på tävlingsskiftet i fråga.<br />
Anmäl dig till tävlingen före 21.12.2012 hos din personliga kundansvariga.<br />
Vi tar <strong>med</strong> ett begränsat antal deltagare, så skynda dig.<br />
Läs mer om tävlingen på vår webbplats www.raisioagro.com<br />
Raisioagro förbehåller sig rätten att precisera reglerna under tävlingens<br />
gång.<br />
hlV, kg kärnstorlek, < 2mm utbyte, % skörd, kg/ha<br />
2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011<br />
SW Ingeborg 59,6 56,6 2,1 3,0 70,2 70,2 5460 5000<br />
Belinda 59,2 55,5 3,5 4,8 72,7 70,1 5100 4600<br />
Mirella 58,2 3,6 72,9 5030<br />
Viviana 58,2 55,4 5,3 5,0 72,0 70,9 4900 4900<br />
Ivory 58,6 56,0 1,8 2,1 73,4 72,0 4310 4750<br />
Peppi 60,8 57,8 5,9 6,6 73,2 71,8 3870 4000<br />
Marika 58,9 56,1 4,0 4,9 71,9 70,8 4000 4000<br />
Medelvärde 59,1 56,2 4,0 5,0 72,6 70,4 4720 4500<br />
raisioagros resultat från mottagningsproVen aV foderspannmål<br />
hlV, kg proteinhalt %<br />
reso kouvola ylivieska reso kouvola ylivieska<br />
Fodervete 81,3 79,4 78,9 12,5 13,1 13,3<br />
Foderkorn 67,9 65,4 63,9 11,4 11,6 11,4<br />
Foderhavre 58,7 57,3 57,5 12,1 12,5 13,0<br />
13
AGRO magasinet • 4/12<br />
14<br />
VÄXTODLING<br />
INbESPARINGAR<br />
i torkningsenergi-<br />
kostnaderna <strong>med</strong> flis<br />
De stigande oljeprisen har gjort spannmålstorkningen allt<br />
dyrare. Detta kulminerade i höst, då både torkningsoljan<br />
och den våta spannmålen nådde var sitt rekord.<br />
TEXT Aki Finer och Jaakko Laurinen I FOTON Jaakko Laurinen<br />
mika och elina suomi har odlingar i<br />
Vehmaa och Askainen. Deras son<br />
juhani studerar till agrolog i Mustiala<br />
och deltar flitigt i lantbruket vid<br />
sidan om studierna. Familjen odlar<br />
höst- och vårvete, råg, korn, vårraps,<br />
kummin, hö och ärter. Till våren planerar<br />
man så korn av tidig sort som<br />
förfrukt till höstraps. Maskinentreprenörskap,<br />
t.ex. spridning av sväm,<br />
ingår i företagandet. Odlingsarealerna<br />
har utökats under årens lopp då<br />
möjlighet funnits.<br />
Företagarna behövde mera torkningskapacitet<br />
i år och valde att investera<br />
i en 450 hektoliters Mepu-<br />
Juhani Suomi (till vänster) studerar till agrolog och hjälper Mika Suomi <strong>med</strong> arbetet på gården<br />
vid sidan av studierna<br />
tork. Flis blev värmekälla, fastän det<br />
blev dyrare än att skaffa en oljebrännare.<br />
Säätötuli Oy:s 650 kilowatts<br />
värmecentral går <strong>med</strong> flis och dessutom<br />
<strong>med</strong> pellets och torv vid behov.<br />
en dyr investering blir förmånlig<br />
i längden<br />
Med nuvarande oljepris borde skillnaden<br />
i anskaffningspris mellan oljeoch<br />
flisbrännare vara intjänad om<br />
några år. Vid torkning torde kostnaden<br />
för fliset <strong>med</strong> nuvarande pris<br />
vara en tredjedel av oljepriset. En kubik<br />
flis motsvarar ungefär 100 liter<br />
olja.<br />
– Uträknad på torkens hela livslängd<br />
betalar inbesparingen i energikostnaderna<br />
en betydande del av<br />
investeringen. Vi tror inte heller att<br />
oljepriset kommer att sjunka, utan<br />
det kommer fortsätta stiga, säger<br />
Mika Suomi.<br />
Den nya torken togs i bruk i slutet<br />
av skörden. Det sista vårvetet blev<br />
tröskat i början av oktober. Tröskningsfuktigheten<br />
var normal för årstiden<br />
och utetemperaturen låg. Torken<br />
blev genast testad under extrema<br />
förhållanden. Vi blandade det mycket<br />
våta avfallet från förrensaren <strong>med</strong> fliset,<br />
men massan brann bra i värmepannan<br />
i alla fall.<br />
– Efter en höst som den här är vi<br />
inte alls oroliga för hur systemet ska<br />
fungera, säger Mika Suomi.<br />
Med den nya flistorken blir kolfotspåret<br />
för t.ex. råg sex procent lägre.
inbesparingar på många sätt<br />
Man har också tänkt på andra energiinbesparingar<br />
på gården. Vi har till<br />
exempel funderat på uppvärmning av<br />
tilluften i torken <strong>med</strong> solvärme, men<br />
vi har inte ännu byggt något egentligt<br />
system <strong>med</strong> dubbla tak. Men ändå<br />
finns möjligheten kvar att t.ex. leda<br />
in varm luft från torkens skulle och<br />
pannrum som tilluft.<br />
– Det var till exempel en överraskning<br />
hur mycket huvudfläktens<br />
elförbrukning minskar <strong>med</strong> frekvenstransformator.<br />
På traktorsidan<br />
jämför man bränsleförbrukningen<br />
noggrant och den påverkar investeringsbesluten.<br />
Det finns märkbara<br />
skillnader mellan märken och modeller.<br />
Körsättet påverkar också förbrukningen<br />
i hög grad, säger Mika<br />
Suomi.<br />
fliset minskar kolfotspåret<br />
Då man bedömer miljönyttan av att<br />
använda flis <strong>med</strong> Raisios CCC-koncept<br />
är den viktigaste faktorn de utsläpp<br />
som uppstår vid förbränningen<br />
och som påverkar HiiliPlus-indexet.<br />
Enligt nuvarande teori beräknas koldioxidutsläppen<br />
från träbränsle som<br />
noll. Det behövs lika mycket energi<br />
då man använder flis, eller till och<br />
<strong>med</strong> lite mera, om man beaktar nyttoförhållandet,<br />
som då man använder<br />
olja.<br />
Det fanns inga beräkningar att<br />
tillgå på Suomis gård om hur mycket<br />
energi det går åt till att producera<br />
flis, och därför använde vi fakta som<br />
erhållits från finländsk forskning. För<br />
flisets del upsptår växthusgaser då<br />
fliset tillverkas och då det transporteras<br />
till gården.<br />
Flisanvändningens inverkan på<br />
kolfotspåret från gårdens spannmål<br />
undersöktes <strong>med</strong> hjälp av ett rågskifte.<br />
På skiftet fanns rågsorten Palazzo<br />
och skördenivån var mycket god, dvs.<br />
6500 kilo per hektar. Tröskningsfuktigheten<br />
i den höstsådda rågen var<br />
19 % och därför var torkningsenergibehovet<br />
måttligt. Rågen torkades än<br />
i år i oljeuppvärmd tork. I och <strong>med</strong><br />
den nya flisuppvärmda torken kommer<br />
kolfotspåret från Palazzo-rågen<br />
på Suomis går i framtiden att vara 6<br />
procent lägre <strong>med</strong> motsvarande odlingssatsning<br />
och skördenivå.<br />
Yara N-Sensor-försöket<br />
på Suomis gård intresserade<br />
TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen<br />
Som en del av Yara Suomi Oy:s<br />
och Raisio-koncernens samarbetsprojekt<br />
Sadon ja ympäristön<br />
parhaaksi (för skördens och miljöns<br />
bästa) tilläggsgödslades ett<br />
veteskifte <strong>med</strong> kväve i somras på<br />
Suomis gård <strong>med</strong> hjälp av Yara N-<br />
Sensorn. Man hade redan tidigare<br />
märkt att det var omöjligt att se<br />
skillnader i växtbestånden <strong>med</strong><br />
blotta ögat.<br />
På gården följde man <strong>med</strong><br />
intresse <strong>med</strong> de biomassa- och<br />
gödslingkartor som N-Sensorn<br />
ritade. Nästa skördetröska som<br />
Suomis skaffar har de tänkt ut-<br />
Blir du den nya ägaren<br />
till en Yara N-Sensor?<br />
rusta <strong>med</strong> skördekartläggningsinstrument<br />
som kan kartlägga<br />
struktur-, närings- och fuktproblem.<br />
Problemen skulle kunna<br />
åtgärdas <strong>med</strong> markförbättring.<br />
Suomis har t.ex. kontinuerligt dikat<br />
problemområden. Tunga fordon<br />
kör ofta på åkrarna och därför<br />
skulle det vara bra att övergå<br />
till permanenta körstråk.<br />
– Då man plogar märker man<br />
hur packad jorden är där maskiner<br />
kört och därför skulle det<br />
vara bäst om alla körningar skulle<br />
gå i samma spår år efter år,<br />
säger Juhani Suomi.<br />
Som en del av Yara Suomi Oy:s och Raisio-koncernens samarbetsprojekt<br />
Sadon ja ympäristön parhaaksi (för skördens och<br />
miljöns bästa) söker vi en ägare till projektets egna Yara N-<br />
Sensor, ett instrument för exakt odling. Om du är intresserad<br />
av exakt odling och projekt och äger utrustning för ytspridning<br />
som kan ställas in för N-Sensorn, ta kontakt så berättar vi mer<br />
om denna möjlighet: jaakko.laurinen@raisio.com. Titta också<br />
på videon på Raisioagros webbplats www.raisioargo.com där<br />
man använder N-Sensorn.<br />
15
AGRO magasinet • 4/12<br />
16<br />
VÄXTODLING<br />
DET ÄR KLOKT ATT PLANERA<br />
odlingen i tid<br />
Höstarbetet är undanstökat och följande växtperiod måste planeras.<br />
Det lönar sig att snabbt besluta vilket ungefärligt förhållande<br />
det ska råda mellan olika grödor. Efter det kan man börja fundera<br />
på anskaffningen av produktionsinsatser.<br />
Året har inte varit gynnsamt för utsädesproduktion<br />
och i fjol såldes lagren<br />
ut. Det blir alltså brist på handelsutsäde<br />
till våren. Det är därför klokt att<br />
inventera gårdens behov av utsäde<br />
nu. Om man tänker använda eget utsäde,<br />
lönar det sig att snabbt ta reda<br />
på grobarheten för att undvika tråkiga<br />
överraskningar.<br />
nya sorter i utbudet<br />
Det lönar sig att beställa certifierat<br />
utsäde nu, <strong>med</strong>an det finns sorter<br />
att välja mellan. Bland nya sorter kan<br />
nämnas en högklassig, sen havresort<br />
flocke, som kan odlas för livs<strong>med</strong>elsbruk.<br />
Den gångna periodens<br />
nyhetshavre mirella finns redan att<br />
tillgå i större mängder. Det tvåradiga<br />
grace-kornet liknar den populära allroundsorten<br />
fairytale till skörd och<br />
växttid men har större kärnor. Grace<br />
är en tysk maltkornsort, som är på<br />
förslag som maltkorn också i Finland.<br />
Tills vidare tecknas dock inga<br />
maltkontrakt för sorten.<br />
Vårhybridrapsen smilla fanns att<br />
tillgå i begränsade mängder i fjol,<br />
men nu har vi bättre tillgång på utsäde.<br />
Smillas tillväxttid är bara 10 dagar<br />
längre än rypsens, men skördepotentialen<br />
är mycket högre. Skillna-<br />
TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen<br />
den i växttid kan delvis kompenseras<br />
<strong>med</strong> tidigare sådd, eftersom rapsen<br />
gror i kallare jord än rypsen. Rapsen<br />
har också styvt strå och är därför inte<br />
så riskfylld om växten drar ut på tiden.<br />
Det lönar sig att överväga Smilla<br />
i stället för ryps i zonerna I och II.<br />
mångsidiga val jämnar ut riskerna<br />
Det lönar sig att odla olika slags grödor<br />
för att balansera upp variationerna<br />
på marknaden, riskerna <strong>med</strong> vädret<br />
och för att sprida arbetstopparna.<br />
Det lönar sig att ha odlingsrotation<br />
<strong>med</strong> höstsådda grödor på områden<br />
som är gynnsamma för höstsådd.<br />
Det har funnits stort intresse för<br />
höstraps, men tyvärr var det många<br />
odlare som inte fick utsädet ner<br />
i jorden, då arealerna inte blev lediga<br />
för sådd i tid. Inför nästa höst lönar<br />
det sig att så en förfrukt som är tillräckligt<br />
tidig för höstraps eller höstspannmål.<br />
En flerradig kornsort som är så<br />
tidig som möjligt är en av de bästa<br />
förfrukter man kan tänka sig. Sortutvecklingen<br />
hos kornet har varit<br />
snabb. Nyhetssorten Wolmari är<br />
t.o.m. tio dagar tidigare än t.ex. den<br />
<strong>med</strong>elsena tvåradiga Fairytale. Wolmari-kornet<br />
torde alltså kunna tröskas<br />
i södra Finland i början av augusti<br />
och då hinner man så höstraps. En<br />
tidig skörd sker inte på bekostnad av<br />
mängden då det gäller Wolmari, eftersom<br />
Fairytale som ger rekordskördar<br />
ger endast 4 procent mer. Wolmaris<br />
resistens mot bladfläckssjuka<br />
är på en alldeles egen nivå bland<br />
flerradiga sorter. Liggsädsrisken är<br />
också lägre än <strong>med</strong>eltalet.<br />
raisioagros förslag till odlingsrotation inför kommande år<br />
(zonerna i-ii):<br />
år 1: Tidigt korn: Wolmari<br />
år 2: Hösthybridraps: Alabaster, Thorin, Pioneer Maximus eller Vectra<br />
år 3: Råg eller höstvete: Brasetto eller SW Magnifik<br />
år 4: Havre: Mirella eller Flocke
Köp växtskydds<strong>med</strong>len<br />
på förhand<br />
– du sparar pengar!<br />
TEXT Heidi Silvennoinen<br />
Förköp av växtskydds<strong>med</strong>el börjar<br />
före jul och fortsätter till slutet av<br />
februari. Prisen trappas upp mot våren<br />
och vårbruket. Genom att beställa<br />
under förköpsperioden säkerställer<br />
du det bästa priset för just dig och<br />
tillgången på nya produkter. Prisstegringarna<br />
fram till användningsperioden<br />
varierar beroende på produkt<br />
mellan fem och åtta procent. Ett<br />
täckande utbud av växtskydds<strong>med</strong>el<br />
ser du i vår produktkatalog i bilagan<br />
till denna tidning.<br />
tips för växtskydd – Välj <strong>med</strong>el enligt problem<br />
1 I höst var glyfosatbekämpningen<br />
rekordlåg. På skiften <strong>med</strong> mycket<br />
kvickrot rekommenderar vi i första<br />
hand våroljeväxter, eftersom det är<br />
lätt och billigt att bekämpa kvickrot<br />
i oljeväxtbestånd. Raisioagros recept:<br />
Targa Super 2 l/ha + Sito Plus 0,2 l/ha.<br />
2 Odla vårvete och ta kontrollen<br />
över kvickrot <strong>med</strong> Broadway, som<br />
lovordas av professionella. Broadway<br />
har marknadens bredaste effekt,<br />
eftersom man <strong>med</strong> endast en Broadway-bekämpning<br />
får bort alla de vanligaste<br />
ogräsen och samtidigt också<br />
stråogräs, t.ex. kvickrot och flyghavre.<br />
Medlet har också bra effekt på måror<br />
och förkortande inverkan på strået.<br />
Raisioagros recept för vårvete:<br />
Broadway 150 g/ha + Dassoil-fäst<strong>med</strong>el<br />
0,5 l/ha.<br />
3 Resistent våtarv, som lågdos<strong>med</strong>el<br />
inte biter på. Detta innebär att förmånliga<br />
lågdos<strong>med</strong>el inte längre har<br />
någon effekt på våtarven. Detta är ett<br />
växande problem och för att förebygga<br />
det rekommenderar vi alltid något<br />
annat <strong>med</strong>el tillsammans <strong>med</strong> lågdos<strong>med</strong>el.<br />
Uppkomsten av resistent<br />
vårarv begränsar betydligt odlarens<br />
bekämpningsalternativ och höjer<br />
växtskyddskostnaderna. Enbart<br />
MCPA som blandnings<strong>med</strong>el förhindrar<br />
inte uppkomsten av tåliga<br />
våtarvstammar.<br />
Raisioagros recept för vårspannmål:<br />
Classic Premium SX 12 g/ha +<br />
Cantor 0,5 l/ha* + Sito Plus 0,1 l/ha.<br />
Cantor MegaPack endast från Raisioagro!<br />
(* Normal rekommendation för<br />
Cantor 0,4 l/ha, för förebyggande av<br />
resistent våtarv rekommenderar vi<br />
0,5 l/ha). Om resistens redan uppkommit<br />
är rätt val av <strong>med</strong>el Ariane S.<br />
som rengör åkern effektivt.<br />
YaraVita-<br />
PRODUKTER<br />
för spårämnesbrist<br />
Då du funderar på behovet av växtskydd<br />
lönar det sig att samtidigt tänka<br />
på bladgödseln, som du får <strong>med</strong><br />
samma försändelse från Raisioagro.<br />
Under den gångna växtperioden genomförde<br />
vi i samarbete <strong>med</strong> kontraktsodlarna<br />
demonstrationsförsök,<br />
där YaraVita-seriens bladgödsel användes<br />
på åkrar, där det enlig markkarteringen<br />
fanns skäl att befara<br />
spårämnesbrist.<br />
Effekten av bladgödslingen undersöktes<br />
efter besprutningen <strong>med</strong><br />
analyser av beståndet. Yara Megalab<br />
-växtanalys visade skillnaden i näringsbalansen<br />
mellan den behandlade<br />
ytan och en jämförelseyta. Särskilt<br />
tydligt kunde man se effekten för<br />
manganets del, när yaraVita mantrac<br />
pro spreds på havre. Megalab visade<br />
på en tydlig manganbist hos jämförelseytan<br />
men på det besprutade<br />
området hade växterna normala<br />
manganhalter. Manganets löslighet i<br />
jorden försvåras <strong>med</strong> förhöjt pH-värde<br />
och havren är särskilt känslig för<br />
brister. YaraVita Mantrac Pro har av<br />
goda skäl blivit en rätt vanlig produkt<br />
för havrebestånd, men preparatet används<br />
också för andra spannmål, om<br />
markkarteringen visat på manganbrist.<br />
Megalab-analyserna avslöjade<br />
också borbrist i synnerhet hos oljeväxter.<br />
Borbrist kan botas <strong>med</strong> produkten<br />
yaraVita Bortrac 150. Boranalyser<br />
görs alltför sällan i samband<br />
<strong>med</strong> markkartering. Men Megalabanalysen<br />
tar ställning också till borbehovet<br />
och ger fingervisningar för<br />
både innevarande och kommande<br />
växtperioder.<br />
Text: Jaakko Laurinen<br />
17
AGRO magasinet • 4/12<br />
TEXT OCH FOTO Merja Holma<br />
18<br />
NÖT<br />
Mera energi och protein<br />
<strong>med</strong> Maituri 12 000 E<br />
Maituri 12 000 E förbättrar<br />
utnyttjandet av näringsämnena<br />
i utfodringen av kor.<br />
Med en lägre kraftfodernivå<br />
och måttlig proteinutfodring<br />
uppnår man en större produktion<br />
och bättre mjölkhalter<br />
än vanligt. Lönsamheten<br />
förbättras, då fodren<br />
utnyttjas mera effektivt.<br />
Hundratals producenter har redan<br />
sett en skillnad i gårdstanken, då ett<br />
vanligt kraftfoder byttes till Maituri<br />
12 000 E. Mjölkhalterna och avkastningen<br />
stiger. Proteinet stiger <strong>med</strong><br />
1–3 tiondedelar, fettet kan stiga <strong>med</strong><br />
3–5 tiondedelar, man har till och <strong>med</strong><br />
sett en ökning på 8 tiondedelar.<br />
I MTT:s försök i Maaninka var utnyttjandet<br />
av energin 13 procent bättre<br />
<strong>med</strong> Maituri 12 000 E än <strong>med</strong><br />
basutfodring. I praktiken kan man utnyttja<br />
den bättre effekten i Maituri<br />
12 000 E-fodret genom att sänka<br />
kraftfodergivan <strong>med</strong> 0,5–1 kilo i alla<br />
produktionsklasser. Med en produktionsnivå<br />
på 30 kilo är en normal<br />
kraftfodergiva 10 kilo, då man använder<br />
normalt ensilage. Nu kan kraftfodergivan<br />
sänkas till 9–9,5 kilo. Eftersom<br />
utfodring <strong>med</strong> 12 000 E-fodret<br />
också förbättrar utnyttjandet av proteinet,<br />
kan koncentrattillsatsen utelämnas,<br />
då man utfodrar <strong>med</strong> Maituri<br />
12 000 E. I Raisioagros utfodringsplanering<br />
beaktas 12 000 E-fodrens<br />
bättre utnyttjandegrad.<br />
Ensilagekvaliteten har betydelse också <strong>med</strong> Maituri 12 000 E-utfodring.<br />
ensilagets kvalitet fortsatt viktig<br />
Fastän man använder Maituri 12 000<br />
E-fodret, har ensilaget fortfarande en<br />
avgörande roll i mjölkproduktionen.<br />
Om ensilaget är dåligt, behövs mera<br />
allfoder, tillsammans <strong>med</strong> ett bra ensilage<br />
klarar man sig <strong>med</strong> mindre.<br />
T.ex. en ko som mjölkar 30 kilo behöver<br />
en Maituri 12 000 E-allfodergiva<br />
som är omkring 8 kilo, då ensilagets<br />
D-värde är över 700. Om D-värdet är<br />
under 600 stiger allfodergivan till 12<br />
kilo.<br />
KJ-värde<br />
0,65<br />
0,6<br />
0,55<br />
0,5<br />
0,45<br />
utnyttjande av energin<br />
(mtt 2012)<br />
jÄmförelse<br />
maituri<br />
12 000 e<br />
5 6 7<br />
Tid efter kalvningen mån<br />
jÄmförelse<br />
En mindre giva<br />
sparar in<br />
på foderkostnaderna.<br />
Ensilagets D-värde avgör inte ensamt<br />
kraftfodernivån, eftersom jäsningskvaliteten<br />
och fukthalten<br />
inverkar på den konsumerade ensilagemängden.<br />
Förbered byten av ensilagepartier<br />
genom analyser, för<br />
att nödvändiga justeringar ska kunna<br />
göras innan produktionen sjunker.<br />
Då ensilaget byts kan sämre aptit, en<br />
sänkning av energihalten och ändrad<br />
vommiljö påverka produktionen i betydande<br />
grad, och dessa faktorer bör<br />
beaktas då utfodringen planeras.<br />
13<br />
12<br />
11<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
Behovet av maituri 12 000 e<br />
är lägre<br />
Produktionen vid t.ex. 30 kg ensilage<br />
maituri 12 000 e<br />
maituri 12 000<br />
Basallfoder<br />
D 600 D 660 D 720
Tolonen robotbesättning mjölkade<br />
nästan 40 kg i <strong>med</strong>eltal om dagen<br />
I maija och matti tolonens<br />
robotbesättning mjölkade<br />
de äldre korna mer än 40 kilo<br />
i <strong>med</strong>eltal om dagen, vilket<br />
är en riktig prestation och<br />
ett bevis på att utfodringen<br />
fungerar. besättningen i<br />
Kalajoki har 60 kor som får<br />
Maituri 12 000 E-allfoder<br />
både i roboten och i kiosken.<br />
Ensilage finns fritt<br />
tillgängligt.<br />
TEXT OCH FOTON Merja Holma<br />
På Tolonens gård har man individuell<br />
utfodring, fastän många gårdar<br />
som utökat sin verksamhet utfodrar<br />
<strong>med</strong> fullfoder. Det är enklare <strong>med</strong> individuell<br />
utfodring, eftersom det går<br />
mycket tid till att tillverka fullfoder.<br />
Fullfoder kan inte heller försvara sin<br />
ställning som ett förmånligt alternativ,<br />
eftersom energi går till spillo under<br />
slutlaktationen.<br />
– Avbytarna klarar också av utfodringen,<br />
då det endast är ensilage<br />
som behöver delas ut, säger Matti.<br />
Tolonens lösdriftsstall byggdes år<br />
2006 och en mjölkningsstation monterades<br />
in, men för ett år sedan bytte<br />
företagarna till robot. Tolonens besättning<br />
sköts <strong>med</strong> egen arbetskraft,<br />
eftersom man använder allfoder som<br />
kraftfoder och roboten tar hand om<br />
mjölkningen. Ensilaget delas ut <strong>med</strong><br />
utfodringsrobot.<br />
Matti och Maija är mycket nöjda<br />
<strong>med</strong> Maituri 12 000 E-fodret. Några<br />
utfodringsstörningar har det inte varit<br />
efter att det nya fodret togs i bruk<br />
i mars. Typiska problem efter kalvningen<br />
har inte heller dykt upp. Djuren<br />
äter fodret mycket gärna. Rotationen<br />
fungerar utmärkt, korna är<br />
aktiva och antalet mjölkningar är 3,1.<br />
Den totala mjölkmängden för alla kor<br />
Matti Tolonen är nöjd <strong>med</strong> den enkla utfodringen.<br />
Maituri 12 000 E-allfoder i kiosk och robot<br />
tryggar också en hög produktion.<br />
har hållits runt 38 kilo i <strong>med</strong>eltal.<br />
– Tidvis har <strong>med</strong>eltalet snuddat<br />
vid 40 kilo, säger Maija. De äldre korna<br />
har producerat över 40 kilo.<br />
Maituri 12 000 E var fortfarande<br />
en ny produkt på marknaden, då Raisioagros<br />
tuomas kuusinen berättade<br />
om det för paret Tolonen.<br />
– Vi beslöt göra ett försök <strong>med</strong><br />
fodret och någon återvändo till de för-<br />
Korna nafsade ivrigt<br />
efter kraftfodret, då vi<br />
testade smaken<br />
på Maituri 12 000 E.<br />
Raisioagros Tuomas Kuusinen gör en rond i<br />
ladugården och undersöker också gödseln, då<br />
han utarbetar foderstater för gårdarna. Företagarna<br />
har varit nöjda <strong>med</strong> Tuomas› utfodringsrekommendationer.<br />
ra fodren blir det inte. Produktionen<br />
har ökat enormt och ladugårdsarbetet<br />
går snabbt undan, då fodret fungerar<br />
i roboten också, säger Maija.<br />
Maija rosar Tuomas Kuusinens<br />
foderstater för att de ger så mycket<br />
mjölk. Innan vi bytte till det nya fodret<br />
var <strong>med</strong>elproduktionen för de senaste<br />
12 månaderna 9 637 kilo, nu är den<br />
ungefär 1 200 kilo högre.<br />
19
AGRO magasinet • 4/12<br />
20<br />
NÖT<br />
Nyhetsfodret<br />
Maituri 18 E<br />
i den effektiva E-serien<br />
Maituri 18 E är en länge efterlängtad nyhet i E-serien.<br />
Fodret har lägre proteinnivå än Maituri 12 000 E,<br />
men annars en bra grundsammansättning utan<br />
propylenglykol och skyddat metionin.<br />
TEXT Merja Holma I FOTON Merja Holma och Tapani Vartiainen<br />
Maituri 18 E har de element som påverkar<br />
mjölkens sammansättning,<br />
och processeringen motsvarar den<br />
hos Maituri 12 000 E, och därför stiger<br />
halterna på samma sätt som <strong>med</strong><br />
Maituri 12 000 E. Priset är förmånli-<br />
gare och därför är det möjligt att få<br />
högre halter också på gårdar, som<br />
inte vill satsa på alla de egenskaper<br />
som Maituri 12 000 E innehåller.<br />
Maituri 18 E har varit <strong>med</strong> i utfodringsförsök<br />
under höstens lopp på<br />
tiotals gårdar, där mjölkhalterna har<br />
stigit på ett mycket övertygande sätt.<br />
Positiv feedback har vi fått också från<br />
robotladugårdar, där fodret har förbättrat<br />
rotationen vid sidan av de<br />
bättre halterna.<br />
Kari och Minna Herranen, Kiuruvesi: Maituri 18 E som lockfoder i roboten<br />
Minna och Kari Herranen konstaterar att Maituri 18 E är ett utmärkt lockfoder i roboten.<br />
kari och minna tog <strong>med</strong> Maituri 18 E<br />
i utfodringen av sina 130 robotkor i<br />
slutet av september. Ladugården har<br />
två robotar och företagarna eftersträvar<br />
en bra rotation och över 30 kilo<br />
mjölk i <strong>med</strong>eltal. En ny lösdriftsladugård<br />
byggdes 2005 <strong>med</strong> 140 koplatser<br />
sammanlagt. Just nu mjölkar 114<br />
kor. De äldre korna mjölkar 33-35 kilo<br />
i <strong>med</strong>eltal, förstakalvarna ca 25-26<br />
kilo. Målet är att få i synnerhet förstakalvarnas<br />
produktion att öka. Ladugårdens<br />
<strong>med</strong>elproduktion av mjölk är<br />
31-33 kilo om dagen, vilket är det mål<br />
man försökt uppnå. De äldre korna<br />
går till roboten i <strong>med</strong>eltal 2,7 gånger<br />
och passerar den 1,5 gånger. Förstakalvarna<br />
har varit ivrigare och passerat<br />
mer än tre gånger.<br />
I roboten får de äldre korna 7 kilo<br />
och de yngre 5 kilo allfoder under de<br />
90 första dagarna. Efter det ges allfo-
der enligt avkastningen. Enligt Minna<br />
och Kari har Maituri 18 E-fodret varit<br />
smakligt och lockat korna till roboten,<br />
fastän Robo-Maituri som man<br />
använde tidigare också fungerade<br />
bra.<br />
I mitten av september var fettprocenten<br />
4,03 och proteinprocenten<br />
3,44. En månad senare hade fettet<br />
stigit till 4,49 % och proteinet till<br />
3,54 %. Fastän kraftfodermängden<br />
i roboten är hälften av mängden i<br />
normal allfoderutfodring, syns effekten<br />
i gårdstanken. Fullfodret är en<br />
blandning av vete-havre, ryps, vitaminer<br />
och mineraler. Ensilaget är ungt<br />
skördat och dess D-värde är 705. Robotarna<br />
har två kraftfoderlinjer, som<br />
Arto och Merja Vornanen, Vieremä: Maituri 18 E som allfoder i kiosken<br />
I lösdriftsstallet på gården Koiraharju<br />
utfodrar man <strong>med</strong> Maituri 18 E i<br />
kiosk <strong>med</strong> normala allfodermängder.<br />
Dessutom ges Amino-Maituri, eftersom<br />
ensilaget har låg proteinhalt. Tidigare<br />
användes Pihatto-Maituri och<br />
Amino-Maituri, som gav utomordentlig<br />
produktion. Produktionen under<br />
de 12 senaste månaderna är 10 500<br />
kilo.<br />
Halva besättningen är av holsteinras<br />
och halva av ayshireras. I början<br />
av oktober före foderbytet var fetthalten<br />
i gårdstanken 4,18 procent och<br />
proteinet 3,33 procent. En månad senare<br />
var fettet 4,46 procent och proteinet<br />
3,42 procent. Det nya fodret<br />
hade alltså varit i bruk endast några<br />
veckor, då fettet steg <strong>med</strong> nästan tre<br />
tiondedelar och proteinet <strong>med</strong> nästan<br />
en tiondedel. Effekten märks snabbt,<br />
eftersom fodermängden är tillräcklig.<br />
merja och arto är nöjda <strong>med</strong><br />
fodrets smaklighet. Korna äter det<br />
mycket gärna. Eftersom Vornanens<br />
besättning har hög avkastning, skulle<br />
det nu vara intressant att försöka<br />
<strong>med</strong> Maituri 12 000 E-fodret, som<br />
också innehåller element som främjar<br />
leverfunktionen och fertiliteten.<br />
Intresset väcktes, då Maituri 18 E<br />
gör det möjligt att utfodra <strong>med</strong> två<br />
olika sorters foder i robotarna.<br />
Minna och Kari har planer på<br />
att börja utfodra <strong>med</strong> allfodret<br />
Maituri 12 000 E under<br />
den tidiga laktationen och<br />
fortsätta <strong>med</strong> den billigare<br />
varianten då korna<br />
blivit dräktiga.<br />
I Minnas och Karis robotbesättning<br />
märktes höjningen av halterna inom<br />
några veckor, då Maituri 18 E valdes<br />
som lockfoder.<br />
höjde halterna så pass snabbt.<br />
Maituri 18 E har hållit produktionen<br />
hög fastän proteinhalten sänktes en<br />
aning i utfodringen.<br />
I Merja och Arto Vornanens<br />
lösdriftsstall tycker korna<br />
om Maituri 18 E.<br />
21
NÖT<br />
AGRO magasinet • 4/12<br />
Effektiv proteinutfodring<br />
minskar koncentratbehovet<br />
När proteinfodren kostar mycket, lönar det sig att noga<br />
överväga hur mycket protein som behöver tillsättas i foderstaten.<br />
Mångsidighet är till fördel i proteinutfodringen.<br />
TEXT Merja Holma<br />
Rybskross, upphettad bondböna och<br />
ärt är lämpliga råproteinkällor för<br />
kor. Användningen av soja till kor är<br />
knapp på grund av det höga priset,<br />
men man vet att soja effektiviserar<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
22<br />
Behovet av blandsäd och amino-maituri<br />
12 000 e <strong>med</strong> olika ensilagekvaliteter<br />
och 30 kilos mjölkproduktion<br />
D 600 D 660<br />
Blandsäd AM 12 000 E<br />
D 720<br />
Diagrammet visar behovet av blandsäd och<br />
Amino-Maituri 12 000 E <strong>med</strong> olika slags ensilage.<br />
Då foderstaten innehåller mycket smältbart<br />
ensilage, räcker det <strong>med</strong> drygt 8 kilo kraftfoder,<br />
där hälften är Amino-Maituri 12 000 E,<br />
till en ko som mjölkar 30 kilo.<br />
mikrobproteinsyntesen. Amino-Maituri<br />
12 000 E gör det möjligt <strong>med</strong> en<br />
sänkning av proteinet i foderstaten<br />
tack vare det effektiva fodernyttoförhållandet.<br />
Ureaprodukter ersätter<br />
inte aminosyror, fastän man under<br />
extrema förhållanden kan finna skäl<br />
att använda dem.<br />
hetta upp baljväxterna<br />
Ärtens och bondbönans aminosyrasammansättning<br />
är sämre än rypsens.<br />
Deras protein spjälks också<br />
mycket snabbt om växterna inte<br />
hettas upp. Ärten och bondbönan<br />
innehåller stärkelse som spjälks<br />
långsamt, vilket gör spannmålsstärkelsen<br />
mångsidigare. Baljväxternas<br />
bruksvärde i utfodringen av kor förbättras<br />
vid upphettning, och därför är<br />
de lämpliga att utfodras tillsammans<br />
Rypskrossets aminosyrasammansättning<br />
är<br />
bättre än baljväxternas.<br />
<strong>med</strong> pelleterade, förbehandlade foder.<br />
Försök visar att ammoniakhalten i<br />
vommen sjunker, om baljväxterna<br />
hettas upp. Utnyttjandet av proteinet<br />
blir bättre vid processering.<br />
Man har fått fördelar av utfodring<br />
<strong>med</strong> rypshaltigt proteinfoder i alla<br />
produktionsskeden. Rypsproteinet<br />
höjer mjölkproduktionen, fastän ensilaget<br />
är ungt och har hög smältbarhet<br />
och proteinhalt. Den goda effekten<br />
av rypsproteinet på produktionen<br />
beror på aminosyrasammansättningen.<br />
Ryps innehåller mycket histidin,<br />
vilket det lätt blir brist på i utfodringen<br />
av kor i vårt land.<br />
urea är inget riktigt protein<br />
Foderurea eller ureaprodukter som<br />
spjälks långsamt, t.ex. optigen, är<br />
inte riktigt protein utan s.k. icke-pro-
teinkväve. Fodrens råproteinhalt fastställs<br />
på basis av kvävehalten, dvs.<br />
6,24 x kvävet. Urea innehåller inget<br />
AAT alls, utan allt protein i urea är<br />
PBV. I utfodringen av mjölkkor är det<br />
synnerligen sällan som det skulle<br />
vara någon nytta <strong>med</strong> urea. Å andra<br />
sidan kan det vara till fördel för köttnöt<br />
att äta urea tillsammans <strong>med</strong><br />
proteinfattigt ensilage, eftersom köttnöt<br />
får mindre proteinfoder.<br />
Urea och ammoniak som flyter<br />
omkring <strong>med</strong> blodet inverkar negativt<br />
på immunförsvaret, livmodermiljön<br />
och förökningshormonerna. I<br />
praktiken har man ofta observerat att<br />
kor får sämre fertilitet, om ensilaget<br />
innehåller mycket protein. Samma<br />
effekt blir det <strong>med</strong> urea.<br />
effektiv proteinutfodring<br />
<strong>med</strong> amino-maituri 12 000 e<br />
De som utfodrar <strong>med</strong> Amino-Maituri<br />
12 000 E har märkt att fertiliteten blivit<br />
bättre vid sidan av de höjda mjölkhalterna.<br />
En förklaring till detta är<br />
dels halvkoncentratets höga energihalt<br />
och dels bättre utnyttjande av<br />
proteinet. Med hjälp av Amino-Maituri<br />
12 000 E blir produktionen av mikrobprotein<br />
effektivare. Det innehåller<br />
också protein som absorberas i tunntarmen<br />
och vomskyddat metionin.<br />
För att proteinutfodringen ska var<br />
effektiv är det väsentligt att det finns<br />
lättsmält ensilage tillgängligt. Strukturfibrer<br />
måste finnas i tillräcklig<br />
mängd, för att vommen ska fungera<br />
optimalt. Opti-Mellis soda och levande<br />
jäst gör mikrobverksamheten effektiv,<br />
om grovfodrets fibereffekt inte<br />
räcker till. På det sättet maximeras<br />
foderintaget, mjölkproduktionen och<br />
produktionen av mikrobprotein.<br />
Amino-Maituri 12 000 E kompletterar<br />
vommikrobernas tillgång på<br />
peptider och aminosyror, eftersom<br />
det innehåller sojakross. En tillräcklig<br />
mängd protein av god kvalitet som<br />
spjälks i vommen är nödvändigt för<br />
en effektiv produktion av mikrobprotein.<br />
Urea ersätter inte högklassigt<br />
protein som spjälks i vommen. Det<br />
har konstaterats att sojakross är en<br />
utmärkt påskyndare av mikrobsyntesen.<br />
Om det råder brist på protein av<br />
god kvalitet, kan mikroberna inte föröka<br />
sig, fastän det skulle finnas tillräckligt<br />
<strong>med</strong> energi. Detta kan man<br />
märka av att kon äter bra men mjölkar<br />
inte enligt förväntningarna.<br />
TIO SKÄL<br />
att utfodra kor <strong>med</strong><br />
de nya 12 000 E-fodren<br />
1. fodret passar för alla utfodringsmodeller.<br />
Maituri 12000 E passar som allfoder både i båsladugårdar, i lösdriftskiosker<br />
och som lockfoder i roboten vid sidan av fullfoder. Rotationen<br />
förbättras <strong>med</strong> det nya fodret. Amino-Maituri 12000 E kompletterar egen<br />
spannmål eller basallfoder både för proteinets och för energins del.<br />
2. utfodringen är enkel och effektiv.<br />
Kor tycker om rutiner och samma tidtabell året runt. Det är lätt att utfodra<br />
<strong>med</strong> allfoder och det ger producenten en möjlighet att använda<br />
tiden effektivt till annat arbete och observationer av korna.<br />
3. kon får tillräckligt <strong>med</strong> energi och protein.<br />
Kon behöver mycket energi- och proteinhaltigt foder under början av<br />
laktationen. Vi rekommenderar utfodring <strong>med</strong> Maituri 12 000 E-allfoder<br />
under minst tre månader efter kalvningen. En tillräcklig mängd energi<br />
håller kon vid gott hull och gör henne fertil.<br />
4. kon producerar mycket mjölk.<br />
Maituri 12 000 E och halvkoncentratet Amino-Maituri 12 000 E som ges<br />
under den tidiga laktationen garanterar hög proteinhalt och mycket<br />
mjölk. Under slutlaktationen ges ett proteinrikt foder <strong>med</strong> lågt energiinnehåll,<br />
som håller korna aktiva, som ger en lång mjölkkurva och förhindrar<br />
att korna blir feta.<br />
5. kon mår bra.<br />
Maituri 12 000 E-fodren har element som stöder leverfunktionen,<br />
motståndskraften, klövhälsan, rätt vommiljö och fertiliteten.<br />
6. korna tycker om fodret.<br />
De nya 12 000 E-fodren har marknadens högsta energihalt. De har utmärkt<br />
smaklighet och därför blir det inga problem <strong>med</strong> foderbyten.<br />
7. fodret smälter utmärkt.<br />
Korna utnyttjar allfodrets energi fullständigt, och i gödseln kan man inte<br />
se några spannmålskärnor. Det blir också mindre växthusgaser.<br />
8. det går åt mindre foder.<br />
Maituri 12 000 E-fodret är dyrare än basfodret men det går åt mindre av<br />
det. Beräkningar visar att mjölkhalterna och avkastningen ökar förhållandevis<br />
mer än foderkostnaderna, och därför är ett foderbyte lönsamt.<br />
9. lönsamheten på gården förbättras.<br />
Då man ger rätt foder vid rätt tid, får man<br />
inbesparingar i foderkostnaderna,<br />
utan att förglömma tidsinbesparingen<br />
och lättare och smidigare<br />
arbete.<br />
10. lycka till <strong>med</strong> utfodringen.<br />
De nya 12 000 E-fodren ger glädjen<br />
av att ha lyckats och ny motivation<br />
i vardagsarbetet.<br />
23
AGRO magasinet • 4/12<br />
24<br />
NÖT<br />
Mjölkproduktionen stiger inte<br />
om foderbordet är tomt<br />
Korna mjölkar inte utan foder, fastän ladugården skulle vara<br />
hur ny och fin som helst. Ett gott djurmaterial hjälper inte<br />
heller om foderbordet är tomt.<br />
TEXT OCH FOTON Merja Holma<br />
Då besättningen blir större och då<br />
båsladugårdens traditionella, individuella<br />
utfodring byts till grupputfodring,<br />
stöter man ibland på utmaningar.<br />
I robotladugårdar kan besöken i<br />
roboten bli färre och mjölkproduktionen<br />
variera och förväntningarna uppfylls<br />
inte. Om situationen drar länge<br />
ut på tiden, räcker inte mjölklikviden<br />
till utgifter och amorteringar. Ibland<br />
kan man <strong>med</strong> små ändringar korrigera<br />
situationen och åstadkomma betydande<br />
förbättringar.<br />
Det måste finnas ensilage eller<br />
fullfoder fritt tillgängligt, annars betalar<br />
korna inte tillbaka en dyr ladugårdsinvestering.<br />
Det lockfoder som<br />
ges i roboten räddar inte situationen,<br />
om huvudfoder saknas.<br />
får korna slicka foderbordet?<br />
På många gårdar som har foderbord<br />
av visirtyp har man börjat begränsa<br />
mängden fullfoder så att foderbordet<br />
är tomt på morgonen, eftersom tråget<br />
är besvärligt att rengöra. Man behöver<br />
inte sopa eller rengöra foderbordet,<br />
om korna har slickat i sig<br />
vartenda strå. Då foderbordet är tomt<br />
morgon efter morgon, kan man bli<br />
blind för situationen. Fodret har kanske<br />
tagit slut redan på småtimmarna<br />
och i värsta fall redan tidigare.<br />
Om ensilagets torrsubstanshalt<br />
varierar, räcker det inte <strong>med</strong> att väga<br />
upp en viss kilomängd i fullfodervagnen.<br />
Omräknat i torrsubstans kan<br />
grovfodermängden i själva blandningen<br />
bli alltför knapp och andelen<br />
kraftfoder i givan ökar. Då surnar<br />
vommen av brist på fibrer hos de kor<br />
som ätit tillräckligt <strong>med</strong> foder. Om<br />
Kundansvariga Tero Jokelainen och Essi Vainio justerar foderstaten bl.a. utgående från gödselns<br />
sammansättning och grovfodrets kvalitet.<br />
fullfodret innehåller ensilage som<br />
är våtare än beräknat, tar fodret slut<br />
alltför snabbt. De starkaste korna<br />
äter sig mätta först och kan till och<br />
<strong>med</strong> få för mycket kraftfoder och får<br />
lös mage. En del av korna får å andra<br />
sidan slicka ett tomt foderbord. Då<br />
produktionen sjunker, minskar kraftfodergivan<br />
i roboten automatiskt, om<br />
den är bunden till mjölkmängden.<br />
Eftersom det inte finns tillräckligt<br />
<strong>med</strong> kraftfoder i roboten, minskar<br />
besöken. Då har man hamnat i ett<br />
ekorrhjul, som måste stoppas snabbt,<br />
innan följderna blir alltför dyra.<br />
rutinmässig daglig rengöring<br />
av foderbordet<br />
Kornas foderbord eller tråg ska rengöras<br />
varje dag, innan en ny sats delas<br />
ut. Det ska alltså finnas foder<br />
kvar på foderbordet. Det är naturligtvis<br />
inte ändamålsenligt eller ekonomiskt<br />
att slösa <strong>med</strong> fodret, så att tiotals<br />
procent måste städas bort varje<br />
dag. Det räcker om det finns litet foder<br />
kvar. Då ser man att fodret räckt<br />
till hela natten och att ensilagets<br />
torrsubstans har motsvarat analysen.<br />
Om mycket foder lämnar på foderbordet<br />
kan det bero på att ensilaget<br />
är torrare än man antagit, och då<br />
minskar andelen kraftfoder och foder<br />
börjar samlas på foderbordet. Också<br />
detta förhållande sänker produktionen.<br />
Att göra fullfoder är en konst som<br />
kräver mycket större noggrannhet än<br />
individuell utfodring. Det svåraste är<br />
att veta hur mycket torrsubstans det<br />
finns i de olika ensilagepartierna och<br />
då torrsubstanshalten varierar, varierar<br />
också kraftfoderprocenten, kan-
ske varje dag, och ger vomstörningar<br />
och diarré. En kraftfodermängd som<br />
ges individuellt är lätt att bemästra<br />
<strong>med</strong> kiosk eller robot, för då hålls<br />
kraftfodergivan konstant enligt varje<br />
kos behov. Om man ser till att det<br />
alltid finns ensilage på foderbordet,<br />
leder inte variationer i torrsubstansen<br />
till motsvarande problem som<br />
<strong>med</strong> fullfoder.<br />
Det är praktiskt att göra fullfodret<br />
vid samma tid för då är dygnsmängden<br />
lätt att kontrollera och en nödvändig<br />
justering av receptet kan<br />
göras snabbt, om det blir mycket<br />
foder över eller om det inte räcker<br />
till. Det väsentligaste är att det finns<br />
foder på foderbordet, vare sig det är<br />
fullfoder eller ensilage.<br />
mjölkproduktionen<br />
över 30 kilo i snitt<br />
Då foder finns fritt tillgängligt och<br />
fullfodret har jämn konsistens, åker<br />
mjölkmängderna och robotbesöken<br />
inte berg- och dalbana. Ett smakligt<br />
lockfoder i roboten tryggar en tillräcklig<br />
rotation, om fullfodret inte är<br />
Raisioagros kundansvariga<br />
undersöker också innehållet<br />
i fullfodervagnen.<br />
för kraftigt. Det går att få en <strong>med</strong>elmjölkproduktion<br />
över 30 kilo, om<br />
man ger kon en möjlighet att producera<br />
mängden. På de bästa gårdarna<br />
närmar sig mjölkproduktionen i snitt<br />
40 kilo, då fodersammansättningen<br />
är i balans och det finns tillräckligt<br />
<strong>med</strong> foder tillgängligt.<br />
Om rotationen är trög och resultaten<br />
släpar efter, lönar det sig att<br />
be om hjälp i tid. Raisioagros kundansvariga<br />
utarbetar foderstater, som<br />
får produktionen och lönsamheten<br />
att öka.<br />
Foderbord av visirtyp är besvärliga att rengöra, men det är bra att sopa dem dagligen innan en ny sats fullfoder körs in. Bordet får inte bli tomt i något<br />
skede.<br />
25
AGRO magasinet • 4/12<br />
26<br />
NÖT<br />
Regnsommarskörden<br />
ökar utfodringsproblemen<br />
Sommarens regn har uppenbarligen<br />
sköljt bort näringsämnen ur ensilaget.<br />
Råprotein, mineraler och spårämnen<br />
verkar vara något lägre än i<br />
fjol. Vitaminhalter analyseras inte,<br />
men antagligen har det gått på samma<br />
sätt <strong>med</strong> vitaminerna. Men Dvärdet<br />
är för det mesta på en bra<br />
nivå. Det finns dock variationer. På<br />
en del av gårdarna översvämmades<br />
skörden eller hindrades tröskningen<br />
av vattenbemängda åkrar. På vissa<br />
gårdar är fodren våta och smakar<br />
illa.<br />
Vätan hindrade skörden<br />
Balar som skördats på mjuka åkrar<br />
kan innehålla mull, som påverkar<br />
ensilagets kvalitet och smaklighet.<br />
Under lagringen kan jordbakterier<br />
och mögel förökas i fodret och till<br />
och <strong>med</strong> bilda toxiner. Mögliga och<br />
skämda partier i ensilaget ökar risken<br />
för diarré och sänker produktionen.<br />
Ett eventuellt dåligt ytskikt på<br />
plansilor ska skalas bort, för om det<br />
hamnar i fullfodret kan det leda till<br />
diarré för en stor mängd kor. I särutfodring<br />
är det lättare för korna att<br />
välja bort dåliga partier. I fullfoderutfodring<br />
är kontrollen över ensilagets<br />
torrsubstanshalt en utmaning; kraftfoderandelen<br />
i blandningen kan variera<br />
i betydande grad om ensilagets<br />
torrsubstans varierar.<br />
utfodra inte <strong>med</strong> unken spannmål<br />
Spannmålströskningen som drog ut<br />
på tiden efter den våta sommaren<br />
ökar också risken för utfodringsproblem.<br />
Om man kan se ett rödaktigt<br />
mycel på ytan av kärnorna, ska<br />
Om basfodren är utmärkta,<br />
fungerar fullfodret och djuren<br />
äter bra, intygar<br />
kundansvariga Juha Ossi.<br />
man vara försiktig. Då kan spannmålen<br />
innehålla mögeltoxiner. Ju längre<br />
tröskningen drog ut på tiden, desto<br />
större blev risken för mögeltoxiner.<br />
Kraftiga variationer i temperaturen<br />
sätter igång toxinproduktionen. Därför<br />
hör den spannmål som tröskades<br />
efter köldknäppen till den största<br />
riskgruppen. På vissa gårdar väntade<br />
man på den första köldknäppen för<br />
bärighetens skull.<br />
Havre är oftast den gröda som<br />
tröskas sist och därför brukar den<br />
innehålla mögeltoxin.<br />
Toxiner kan bildas senare också,<br />
om torkningen har varit bristfällig.<br />
Det är bäst att inte utfodra <strong>med</strong><br />
spannmål som ser misstänkt ut och<br />
som luktar illa, fastän idisslare tål<br />
lindriga toxinhalter lite bättre än enmagade<br />
djur.
Ensilagets kvalitet<br />
bör också bedömas<br />
sensoriskt, säger<br />
kundansvariga<br />
Heikki Ämmänpää.<br />
Efter årets regniga sommar kan det bli problem <strong>med</strong> kvaliteten<br />
på eget foder, som tidvis kan leda till diarré och en<br />
sänkning av produktionen. Mjölkens celltal kan stiga,<br />
funktionsstörningar i vommen öka och klövarna bli ömmare<br />
än vanligt. För att trygga en balanserad utfodring lönar det<br />
sig att ta tillräckligt många prov av de egna fodren.<br />
TEXT OCH FOTON Merja Holma<br />
Under senhösten har vi fått vetskap<br />
om egendomliga, tidvisa diarréfall,<br />
som sänker produktionen. På en<br />
del av gårdarna har också celltalet<br />
ökat och klövproblem relaterade<br />
till sur vom förekommit, fastän utfodringen<br />
verkar vara som den bör enligt<br />
beräkningarna. I vissa fall har<br />
binde<strong>med</strong>el för mögel minskat utfodringsproblemen.<br />
Mögeltoxinanalyser<br />
är dyra och därför gör gårdar dem<br />
inte ofta beträffande de egna fodren.<br />
tilläggsvitaminer och ett riktigt<br />
mineralfoder av nöden i vinter<br />
Komplettering av eget fodret börjar<br />
<strong>med</strong> analyser. Det lönar sig att göra<br />
fler analyser än normalt av ensilaget<br />
och det är också bra att undersöka<br />
spannmålen. I allfoderutfodring är<br />
det lättast att få utfodringen att bli<br />
balanserad. Det finns allfoder <strong>med</strong><br />
varierande protein- och stärkelsehalt<br />
att välja mellan enligt ensilagets kvalitet.<br />
Som komplement till fullfodret<br />
lönar det sig för robotgårdar att välja<br />
ett smakligt och energirikt foder som<br />
tryggar rotationen. Till höstens foder<br />
är Maituri 12 000 E lämpligt, för det<br />
balanserar upp variationerna i gårdsfodret.<br />
I kompletteringen av den egna<br />
spannmålen ger Amino-Maituri<br />
12 000 E tilläggsenergi också om<br />
spannmålen är lätt.<br />
Nu är det skäl att satsa på vitamintillskott<br />
och mineralfoder som<br />
innehåller balanserade mineralmängder,<br />
fastän man i normala fall<br />
skulle ha snålat in på dessa och gett<br />
kalk och soda i stället. Det är skäl<br />
att ge sinkor 200 gram Vita-Melli och<br />
200 gram Tunnu-Melli om dagen ut-<br />
Det mögliga ytskiktet<br />
kan förstöra fullfodersatsen<br />
och leda till diarré hos djuren<br />
och sänka produktionen.<br />
Det lönar sig inte att<br />
utfodra <strong>med</strong> möglig<br />
spannmål, eftersom<br />
den kan innehålla<br />
toxiner.<br />
över ensilaget, för att motståndskraften<br />
hos kalvande kor ska vara tryggad.<br />
Utöver Pihatto-Melli lönar det<br />
sig att ge Vita-Melli och Opti-Melli<br />
i fullfodret för mjölkande kor. Opti-<br />
Melli balanserar vommen och förhindrar<br />
att den surnar.<br />
Utfodra inte<br />
dina djur <strong>med</strong><br />
spannmål som ser<br />
misstänkt ut<br />
och luktar illa.<br />
27
AGRO magasinet • 4/12<br />
28<br />
NÖT<br />
Ensilagekvaliteten<br />
är viktig<br />
I projektet KARPE (lönsam odling på boskapsgårdar) som genomförts<br />
på forskningsstationen i Maaninka jämfördes ensilage <strong>med</strong> olika<br />
smältbarhetsgrad och kraftfodernivåer. Resultaten visar att ensilagets<br />
kvalitet har stor betydelse för avkastningen av mjölken.<br />
TEXT Juha Anttila I FOTO Kirsi Mäenpää<br />
I försöket gav D-71-ensilage tillsammans<br />
<strong>med</strong> en liten giva kraftfoder<br />
fem kilo mera mjölk än D-62-ensilage<br />
tillsammans <strong>med</strong> samma mängd<br />
kraftfoder. Man måste alltså komplettera<br />
ett sent skördat ensilage <strong>med</strong><br />
större kraftfodergiva, för att uppnå<br />
samma produktion som <strong>med</strong> tidigt<br />
ensilage.<br />
På basis av försöket i Maaninka<br />
kan vi konstatera att det behövs 9, 12<br />
eller 15 kilo allfoder för att få en 35<br />
kilos produktion, om gården har ensilage<br />
som skördats vid tillväxtgraderna<br />
D-71, D-66 eller D-62 (figur 1). Om<br />
man vill ha samma produktion blir<br />
figur 1.<br />
35 kilo mjölk <strong>med</strong> varierande kvalitet<br />
på ensilaget i maaninka 2011<br />
ensilagets d-värde kraftfoder kg<br />
D 620 15<br />
D 660 12<br />
D 710 9<br />
det en så stor skillnad i fodermängden<br />
som 67 procent. Detta innebär<br />
så mycket som 2000 kilo kraftfoder<br />
om året. I praktiken blir den högsta<br />
kraftfodergivan, 15 kg om dagen, en<br />
hälsorisk. Den kan leda till klövproblem,<br />
sur vom, problem <strong>med</strong> löpmagen<br />
och låg NDF-halt i foderstaten.<br />
Om man vill hålla en hög kraftfodernivå,<br />
måste fodret ha bra kvalitet,<br />
begränsad stärkelsehalt och<br />
vara mångsidgt. Tillsammans <strong>med</strong><br />
ett dåligt ensilage måste man ofta<br />
helt enkelt nöja sig <strong>med</strong> lägre mjölkproduktion.<br />
Inbesparingen i foderkostnaderna<br />
är stor, om man lyckas<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Skörd GJ/ha/år<br />
2 skördar<br />
normala<br />
2 skördar<br />
fördröjda<br />
figur 2.<br />
Välj<br />
vallfröblandning<br />
enligt<br />
slåttergångerna.<br />
göra bra ensilage. Kostnadsskillnaden<br />
för kraftfoder per ko är 600 euro<br />
om året vid en jämförelse mellan<br />
komplettering till D-62 och till D-71.<br />
Bästa fodret <strong>med</strong> tre skördar<br />
I KARPE-projektet som gjordes på<br />
MTT i Maaninka och Ruukki undersöktes<br />
olika slåtterstrategier för vallfoder.<br />
Det fanns tre olika tidsalternativ<br />
för första skörden och strategin<br />
<strong>med</strong> tre skördar tillämpades. Strategin<br />
<strong>med</strong> tre skördar gav ett D-värde<br />
som i <strong>med</strong>eltal var högre än <strong>med</strong> två<br />
skördar och energiskörden (GJ/ha)<br />
var beroende på orten antingen lika<br />
2 skördar<br />
sena<br />
3 skördar<br />
Med tre ensilageskördar får man antingen lika stor skörd eller en större skörd (GJ/ha) som <strong>med</strong><br />
två skördar (Auvo Sairanen, Perttu Virkajärvi, Kirsi Pakarinen, Maito ja Me 2/2012)
Skördegraden och vallgrässorterna<br />
inverkar på smältbarheten.<br />
stor eller lite större <strong>med</strong> tre skördar<br />
än <strong>med</strong> två (figur 2).<br />
Skördegraden och vallgrässorterna<br />
inverkar i väsentlig grad på smältbarheten.<br />
Om man eftersträvar tre<br />
skördar lönar det sig att välja enkom<br />
gjorda vallblandningar. Av vallsorterna<br />
är timotej överlägset bäst för strategin<br />
<strong>med</strong> två skördar.<br />
raisioagros vallblandningar väljs<br />
enligt slåttergångerna<br />
Raisioagros vallblandningar mognar<br />
vid olika tidpunkter och då kan man<br />
synkronisera slåttern enligt optimal<br />
tillverkningstid. Om man börjar <strong>med</strong><br />
snabba sorter för tre skördar och avslutar<br />
<strong>med</strong> klöverblandningar för två<br />
skördar, får man ett ensilage <strong>med</strong><br />
stor skörd och bra smältbarhet i alla<br />
skördar och på alla skiften. Varma 1<br />
och 2 timotej-vallblandningar är huvudsakligen<br />
avsedda för två skördar i<br />
hela landet. Bland Teho 1 och 2-klöverblandningarna<br />
kan man välja enligt<br />
klöverhalt, gödsling eller slåtterstrategi.<br />
Specialblandningar för tre skördar<br />
är Voima- och Vauhti-blandningarna.<br />
Voima-rörsvingelblandningen kan<br />
användas ända till zon IV. Den innehåller<br />
den inhemska Karolina-rörsvingeln,<br />
som är i rekordklass be-<br />
träffande smältbarhet. Vauhti-blandningarna<br />
är komponerade för intensiv<br />
vallproduktion. De rekommenderas<br />
för zonerna I-III. Vauhti 1-rajsvingelblandning<br />
hör till utbudet och innehåller<br />
engelskt rajgräs, ängssvingel,<br />
rörsvingel, rödklöver och timotej. En<br />
nyhet för tre skördar är Vauhti 2-blålusernblandningen.<br />
Det innehåller<br />
50 procent blålusern, och då får man<br />
<strong>med</strong> 25 kilo utsäde 12,5 kilo blålusern<br />
per hektar. Blandningen innehåller<br />
dessutom engelskt rajgräs,<br />
raj- och rörsvingel, timotej, ängssvingel<br />
och rödklöver.<br />
priset på utsädet har ingen<br />
betydelse, men det har kvaliteten<br />
på skörden<br />
Om blandningen kostar tre eller fyra<br />
euro/kg, och vallen skördas under tre<br />
år, blir hektarkostnaden ca åtta euro.<br />
Om man <strong>med</strong> en viss blandning får<br />
10 000 kilo ts per hektar och <strong>med</strong> en<br />
annan 6 000 kilo, talar man om andra<br />
summor och också om olika smältbarhetsgrader.<br />
Det lönar sig alltså att<br />
byta till skörderikare moderna blandningar.<br />
specialblandningar för bete<br />
På betet behövs tåliga, lättskötta och<br />
smakliga sorter. Produkten Betes-<br />
blandning innehåller timotej, ängssvingel,<br />
ängsgröe och vitklöver. Den<br />
är en härdig, mångsidig och lättskött<br />
blandning som är vacker att se på.<br />
Blandningen växer också <strong>med</strong> en anspråkslös<br />
gödsling. Med den nya<br />
snabbetesblandningen får man ett<br />
bete som kan användas samma år<br />
som man sår. Den innehåller gott,<br />
lättsmält och snabbväxande timotej,<br />
ängssvingel, engelskt och italienskt<br />
rajgräs.<br />
activate-majs till försäljning<br />
Vi har tidig Activate-majs i vårt utbud,<br />
vars FAO-värde är 150. I danska försök<br />
har sorten visat god skördeavkastning<br />
och stärkelsehalt och<br />
fiberns smältbarhet har varit god.<br />
Sorten har odlats på försök i Finland<br />
och ger rekordskördar på gynnsamma<br />
områden. Dessutom säljer<br />
Raisioagro rent italienskt rajgräs,<br />
rödklöver och timotej.<br />
förmånlig leverans<br />
Förköpshandeln <strong>med</strong> vallutsäde har<br />
startat. På grund av de svaga skördarna<br />
i Finland och Centraleuropa<br />
kan det bli brist på utsäde. Utsäde<br />
sänds från Kouvola till hela landet.<br />
Små försändelser kommer <strong>med</strong> samma<br />
frakt som foderlasten.<br />
29
AGRO magasinet • 4/12<br />
30<br />
NÖT<br />
SAFESIL<br />
är e t modernt och inte ligent ensilerings<strong>med</strong>el<br />
för produktion av högklassigt ensilage<br />
Safesil är en ny produkt för foderensilering i Finland.<br />
Produkten har framställts av det svenska bolaget Hanson &<br />
Möhring Ab. Safesil har fått ett ordentligt fotfäste i Sverige,<br />
där det är marknadens näst mest sålda ensilerings<strong>med</strong>el.<br />
TEXT OCH FOTO Juha Anttila<br />
Safesil är varken en syra eller ett biologiskt<br />
<strong>med</strong>el, utan en naturlig och<br />
trygg saltblandning av tre konserverings<strong>med</strong>el<br />
för livs<strong>med</strong>elsbruk:<br />
kaliumsorbat, natriumbenzoat och<br />
natriumnitrit.<br />
ensilagets ensileringsförluster<br />
Snabb mjölksyrajäsning i ensilaget<br />
är i nyckelställning, då man vill ha en<br />
god jäsningskvalitet. Samtidigt förhindrar<br />
man tillväxt av skadliga mikroorganismer<br />
och förluster i ensileringsprocessen.<br />
Safesil främjar<br />
mjölksyrabakteriernas förökning<br />
och sänker snabbt fodrets pH.<br />
Safesil hindrar effektivt tillväxt av<br />
skadliga bakterier, jästsvampar och<br />
mögel och förhindrar smörsyrajäsning<br />
och sporbildning i betydande<br />
grad. Som ett resultat får man ett<br />
högklassigt och smakligt foder, som<br />
tryggar en hög mjölkproduktion och<br />
bra kvalitet på mjölken. Jäsningen<br />
tär inte på fodrets energiresurser<br />
och därför hålls fodrets värde högt.<br />
smörsyrasporer<br />
Smörsyrasporer är ett hot mot högklassig<br />
ostproduktion. Det är viktigt<br />
att man får en ren skörd från vallen<br />
om man vill undvika smörsyrajäsning<br />
Det finns smörsyrabakterier i mull,<br />
stubb och gödsel som spridits på<br />
åkern. Bakterierna förs över till fod-<br />
ret i slåtter- och lagringsskedet.<br />
En otillräcklig surhetsgrad och<br />
värmeutveckling i ensilaget skapar<br />
förutsättningar för smörsyrajäsning.<br />
Därför är användning av ensilerings<strong>med</strong>el<br />
och en ordentlig tillpackning<br />
av fodret viktiga för kvaliteten (MTT:s<br />
publikation Itiöt hallintaan 2007).<br />
Smörsyrasporerna förökar sig kraftigt<br />
och hamnar i gödseln och vidare i<br />
mjölken. Safesil-foderensilerings<strong>med</strong>el<br />
kan effektivt minska tillväxten av<br />
smörsyrabakterier i ensilage.<br />
ensileringssäkerhet<br />
Efter en lyckad skörd och foderensilering<br />
måste fodermassan pressas<br />
ner ordentligt och snabbt täckas över.<br />
På det sättet förhindras tillväxten av<br />
skadliga bakterier. Om de kommer åt<br />
att föröka sig, stiger fodermassans<br />
pH och den börjar värmas upp. Safesil<br />
kan hindra tillväxt av skadliga bakterier<br />
och värmeutveckling i fodermassan.<br />
En fullständig tillverkning av<br />
Safesil-ensilage tar sex veckor. Men<br />
man kan börja utfodra <strong>med</strong> fodret redan<br />
efter två veckor.<br />
safesil har testats i jockis hos mtt<br />
I ett försök på MTT undersöktes hur<br />
ensilerings<strong>med</strong>el påverkar värmeutvecklingsbenägenheten<br />
hos ensilage<br />
och blandfoder. I försöket använde<br />
man olika ensilerings<strong>med</strong>el i vallen-<br />
silage av vårskörden. Försöket använde<br />
fem olika biologiska ensilerings<strong>med</strong>el,<br />
två produkter baserade<br />
på myrsyra och Safesil-saltlösningen.<br />
I försöket ingick två typer av foder<br />
220 g ts/kg och 540 g ts/kg. Fodrens<br />
aerobiska stabilitet fastställdes både<br />
i fodren som sådana och i blandfoder<br />
tillverkade av fodren <strong>med</strong> en tillsats<br />
av kraftfoderkomponenter. Det fuktigare<br />
ensilaget som tillverkats <strong>med</strong><br />
Safesil hade bäst värmeutvecklingstålighet<br />
och det torrare Safesilensilaget<br />
hade näst bäst värmeutvecklingstålighet<br />
i blandfoder<br />
Värmeutvecklingen i ensilaget<br />
som tillverkats av fodret <strong>med</strong> 220 g<br />
ts/kg startade efter 336 timmar och i<br />
blandfodret <strong>med</strong> samma ensilage efter<br />
ungefär 34 timmar. Med de flesta<br />
biologiska produkterna började värmeutvecklingen<br />
i blandfodret redan<br />
efter fem timmar.<br />
Värmeutvecklingsrisken är liten<br />
hos foder som ensilerats <strong>med</strong> Safesil.<br />
Värmeutveckling i ensilage är ett problem<br />
i synnerhet i torrt ensilage och<br />
i silor som öppnas under den varma<br />
årstiden. Förskämning som börjar på<br />
fodrets yta och skäryta kan förhindras<br />
<strong>med</strong> Safesil. Blandfoder vållar problem<br />
i synnerhet sommartid då det<br />
värms upp antingen i blandfodervagnen<br />
eller på foderbordet.<br />
För att undvika problemet <strong>med</strong>
värmeutveckling används ofta dyra<br />
syror eller specialprodukter. Dessutom<br />
måste man tillverka mindre<br />
satser och dela ut foder oftare än om<br />
vintern. Ensilage som tillverkats <strong>med</strong><br />
Safesil har en god stabilitet i blandfodret,<br />
och några ändringar i utfodringssystemet<br />
behöver inte göras<br />
sommartid.<br />
en skonsam produkt<br />
för användaren och maskinerna<br />
Safesil är inte frätande och därför<br />
rostar maskinerna inte och huden<br />
blir inte heller irriterad. Irriterande<br />
gaser uppstår inte och därför är det<br />
tryggt att hantera munstycken, pumpar<br />
och tunnor. Munstyckena proppas<br />
inte igen, och vid behov är det lätt att<br />
tvätta delarna <strong>med</strong> vatten. Safesil är<br />
en brunaktig, flytande produkt. Produkten<br />
kan förvaras utomhus och<br />
står sig garanterat i två år. Den fryser<br />
till vid köldgrader men kan användas<br />
igen då den smält.<br />
kan användas till alla<br />
ensilerade foder<br />
Safesil har ett omfattande användningsområde<br />
och därför klarar man<br />
sig <strong>med</strong> ett enda <strong>med</strong>el vid ensilering.<br />
Safesil kan användas till allt ensilage<br />
<strong>med</strong> en torrsubstanshalt mellan<br />
15 och 50 procent. Dosera 3 liter<br />
Safesil/foderton. Under svåra förhållanden<br />
då fodret är vått rekommenderas<br />
att dosen ökas <strong>med</strong> 1–2 liter/<br />
ton. Till mycket torrt balat foder. t.ex.<br />
hö för hästar, rekommenderas 5 liter<br />
Safesil + 5 liter vatten/foderton. Tillverkaren<br />
rekommenderar att munstyckena<br />
placeras mot pressaren i<br />
balmaskiner och uppsamlingsvagnar<br />
och före rotorn i exakthackar. På det<br />
sättet uppnås en perfekt dosering av<br />
ensilerings<strong>med</strong>let utan spill.<br />
safesil skyddar ditt ensilage<br />
Ensilaget är nötgårdens värdefullaste<br />
foder. Det har stor betydelse för lönsamheten<br />
hur man lyckas <strong>med</strong> ensilaget.<br />
Det är verkligen svårt att producera<br />
och lagra ett högklassigt<br />
ensilage. Genom att använda Safesil<br />
kan man trygga fodrets utfodringsmässiga<br />
och hygieniska kvalitet<br />
också under besvärliga förhållanden.<br />
Djuren får äta mera ensilage av bra<br />
kvalitet och producerar förmånligare<br />
mjölk och kött.<br />
Safesil är ett tryggt foderensilerings<strong>med</strong>el, som innehåller tre verkande<br />
substanser: kaliumsorbat, natriumbenzoat och natriumnitrit.<br />
safesil<br />
• sänker snabbt fodrets pH<br />
• förhindrar effektivt svampar och mögel<br />
• förhindrar efteruppvärmning i fodret<br />
• passar för alla sorters ensilage <strong>med</strong> en torrsubstanshalt<br />
på 15–50 %<br />
• är skonsamt för maskinerna, miljön och användaren<br />
• är förmånligt att använda: dosering 3 l/ton<br />
• har förpackningsstorlekarna: 200 l och 1 000 l<br />
• är tillverkat i Sverige<br />
• har utvecklats i samarbete <strong>med</strong> Svenska lantbruksuniversitetet<br />
SLU<br />
Förhandsförsäljningen<br />
av Safesil har börjat.<br />
Vi berättar gärna mer<br />
om produkten.<br />
31
AGRO magasinet • 4/12<br />
32<br />
NÖT<br />
150-tonnaren Lyhty<br />
lyser <strong>med</strong> sina egenskaper<br />
Finland har igen fått nya<br />
kungligheter bland kor som<br />
mjölkat 150 000 och<br />
100 000 kilo. Denna rekordproduktion<br />
har mjölkats<br />
<strong>med</strong> Raisioagros foder.<br />
marja-liisa och ari tenhunen som<br />
brukat sin gård i Kiuruvesi i tio år har<br />
en lysande individ i sin besättning,<br />
vilket namnet också visar. Tenhunens<br />
ayshireko Lyhty har uppnått titeln<br />
som 150-tonnare. Lyhtys far heter<br />
Ristitien Johde och hennes mor Iinu.<br />
Kon har kalvat 13 gånger och bästa<br />
produktionen har varit 14 960 kilo. I<br />
<strong>med</strong>eltal har Lyhty producerat 11 822<br />
kilo, och mjölkens fettprocent har varit<br />
4,55 och proteinhalt 3,39 procent<br />
under 13 produktionsperioder.<br />
På Tenhunens gård finns 50 kor<br />
och ungdjur. Utfodringsformen är<br />
egen spannmål (korn/havre 70/30)<br />
och Amino-Maituri Pro och ensilage.<br />
Ensilaget delas ut <strong>med</strong> fodervagn.<br />
Om somrarna är korna på bete om<br />
dagarna och äter ensilage i ladugården<br />
om nätterna. Ensilaget skördas<br />
150-tonnare Ägare ort<br />
Lyhty Marja-Liisa och Ari Tenhunen Kiuruvesi<br />
100-tonnare<br />
Hundra- och<br />
Haralan Berit Kuortti Mty Ikalis<br />
Nasta Aki Kylliäinen Savitaipale<br />
Nekku Sanna och Juha Kangas Joutsa<br />
Omena Taneli Pajunen S:t Michel<br />
Onikki Arja Heino Hollola<br />
Pamela Mty Eero och Ville Jussila Kouvola<br />
Para Pauli Kohvakka Kangasniemi<br />
Peppi och Opelia Merja och Mauri Kaappola Kauhajoki<br />
Pisara Sulo Putkonen Idensalmi<br />
Pulmu Keski-Uudenmaan Mäntsälä<br />
koulutuskuntayhtymä
<strong>med</strong> uppsamlingsvagn och lagras i<br />
plansilor.<br />
Lyhty är den ohotade drottningen<br />
i Tenhunens ladugård. Kon får vandra<br />
i fred på betet och har en behaglig<br />
personlighet, tycker ägarna. Husbonden<br />
Ari anser att enkel utfodring oftast<br />
är den bästa utfodringen. I Tenhunens<br />
besättning fungerar egen<br />
spannmål och Amino-Maituri Pro utmärkt,<br />
och resultaten visar att utfodringen<br />
varit lyckad.<br />
– För att komma upp till 150 000<br />
kilo mjölk behöver man tur <strong>med</strong> sin<br />
besättning och djur <strong>med</strong> hållbar<br />
kroppsbyggnad, vilket avelsarbetet<br />
har försökt uppnå under årens lopp,<br />
säger Marja-Liisa och är mycket nöjd<br />
<strong>med</strong> Lyhtys prestation.<br />
150-tonnare<br />
Text: Tapani Vartiainen<br />
Luppa är e t skolexempel<br />
för de yngre<br />
Luppa, 150-tonnaren, finns i sonja<br />
och andreas johanssons ladugård i<br />
Pargas på ön Heisala, som en gång<br />
blev vald till Egentliga Finlands vackraste<br />
mjölkväg. Luppa som kalvat 11<br />
gånger har fött fyra kokalvar och två<br />
av dem finns fortfarande i besättningen.<br />
Dessutom är Luppa både tjurmor<br />
och tjurmormor.<br />
I sommar gick Luppa in i en ny<br />
tidsålder tillsammans <strong>med</strong> den övriga<br />
besättningen, då Johanssons bytte<br />
mjölkningsstationen till robot. Många<br />
av de yngre korna var först misstänksamma<br />
mot mjölkningsroboten, men<br />
Luppa fattade genast galoppen och<br />
gick in i roboten utan att fundera<br />
desto mer, vilket säger något om<br />
hennes personlighet.<br />
I och <strong>med</strong> övergången till robot<br />
ändrades också utfodringen något.<br />
100-tonnari Ägare ort<br />
Pumpuli Ulla och Seppo Riihimäki Tavastehus<br />
Raili Maarit och Antti Kerkelä Kemijärvi<br />
Rapsodia Mty Jarkko och Jari Pirinen Itis<br />
Rimpula Pauliina Pippuri och Vesa Lång Hartola<br />
Rose Tuula och Erkki Laitinen Kiuruvesi<br />
Rusina Erkki och Matti Turunen Lieksa<br />
Rusotar Uudispiha Mty Sonkajärvi<br />
Ruusu Vuokko och Esko Kulju Torneå<br />
Ruusunen Marko Huttunen Kiuruvesi<br />
Rypäle Johanna och Jarkko Salonen Hausjärvi<br />
Summa Liisa Myllylä och Eero Mikkonen Haapajärvi<br />
I stället för individuell utfodring i<br />
kiosk får korna nu fullfoder på foderbordet,<br />
ensilage, Raisios allfoder och<br />
Raimix Rouhe. I roboten får korna<br />
lockfodret Robo-Maituri.<br />
Text: Kirsi Mäenpää<br />
33
AGRO magasinet • 4/12<br />
TEXT Marja Hongisto<br />
34<br />
FJÄDERFÄ<br />
Kvaliteten hos och<br />
användningen av vete<br />
i fjäderfäutfodringen<br />
Ett nytt skördeår har börjat och användningen av spannmål<br />
i utfodringen av fjäderfän kräver uppdatering igen.<br />
årets spannmålskvalitet skiljer sig från fjolårets så pass<br />
mycket, att den måste beaktas då utfodringsrekommendationer<br />
utarbetas.<br />
Hektolitervikten är för det mesta<br />
högre och proteinhalten lägre än i<br />
fjol. På grund av den regniga hösten<br />
finns det risk för att det blir problem<br />
<strong>med</strong> möglig spannmål. Vetet är<br />
mängdmässigt det viktigaste spannmålsslaget<br />
för fjäderfän, vilket beror<br />
på broilerproduktionen. För värphöns<br />
är däremot korn och havre viktigast.<br />
Birkaland har bästa vetet<br />
Medelhektolitervikten för vårvete är<br />
80,7 kg liksom i fjol. Höstvetet är omkring<br />
ett kilo tyngre jämfört <strong>med</strong><br />
i fjol. I Egentliga Finland där den<br />
största broilerproduktionen finns var<br />
hektolitervikten knappt ett kilo högre<br />
(81,3/80,6) och i Satakunta till och<br />
<strong>med</strong> 1,5 kg högre än i fjol (81,6/80,1).<br />
Den största skillnaden i hektolitervikten<br />
uppvisade Birkaland. Årets<br />
vårvete är rentav tre kilo tyngre än<br />
i fjol (82,9/79,9). Ett undantag från<br />
trenden är Österbotten där vikten är<br />
något lägre än i fjol (80,2/80,7). Högre<br />
hektolitervikter innebär att det finns<br />
mera stärkelse, dvs. energi, i årets<br />
spannmål jämfört <strong>med</strong> i fjol.<br />
proteinet är klart lägre<br />
Största skillnaden i spannmålskvaliteten<br />
uppvisar proteinhalten. Den är<br />
markant lägre än för ett år sedan.<br />
Störst är skillnaden i Birkaland <strong>med</strong><br />
2,4 procentenheter. Detta är helt logiskt,<br />
eftersom proteinet sjunker då<br />
stärkelsehalten (hektolitervikten) stiger.<br />
Den minsta sänkningen - endast<br />
en procentenhet - i proteinhalten<br />
har Österbotten. I Egentliga Finland<br />
är sänkningen 2 och i Satakunta 1,5<br />
procentenheter.<br />
Fjolårets höga proteinhalter var<br />
kanske en aning för höga för broilrar.<br />
Då proteinhalten i vetet stiger, stiger<br />
andelen av det så kallade lagringsproteinet.Aminosyrasammansättningen<br />
i detta protein är inte optimal<br />
<strong>med</strong> tanke på tillväxten. Då måste fågeln<br />
avlägsna överflödigt protein ur<br />
kroppen. Detta förbrukar energi och<br />
ökar vattenintaget.<br />
På grund av den regniga sommaren<br />
är det mycket svårt att få tag på<br />
torvströ och det har sämre vätskebindningsförmåga<br />
normalt. Den<br />
största utmaningen på broilergårdar i<br />
vinter blir att hålla ströet i gott skick.<br />
I detta läge är den låga proteinhalten<br />
i vetet faktiskt till fördel.<br />
mindre mängd ogräsfrön<br />
Förra skördeperioden ledde den<br />
stora mängden ogräsfrön i vetet till<br />
problem för broilrar. Ogräsfröna<br />
ansamlades i muskelmagen och försvagade<br />
tillväxten hos broilrarna.<br />
I år verkar ogräsfröhalten ha sjunkit.<br />
Ändringar<br />
i utfodringsrekommendationerna<br />
Det behövs inga stora ändringar i<br />
spannmålsutfodringen av broilrar.<br />
Spannmålsanvändningen kan hållas<br />
inom de gränser som nämns i varudeklarationen<br />
men det lönar sig inte<br />
att överdriva. Spannmålsfodrens totala<br />
proteinnivå har inte höjts, men<br />
proteinkvaliteten har förbättrats <strong>med</strong><br />
rena aminosyror. På det sättet kan<br />
man kompensera spannmålens lägre<br />
proteinnivåer. Denna åtgärd förbättrar<br />
också ströets kvalitet, eftersom<br />
vattenförbrukningen hålls normal.<br />
utfodringsrekommendation<br />
för värpande höns<br />
Värphöns behöver större justeringar i<br />
foderrekommendationen än broilrar.<br />
Det beror på att användningsprocenten<br />
för spannmål ligger på olika nivåer.<br />
Andelen spannmål är 20 procent
av hela fodermängden för broilrar,<br />
men för värphöns är andelen spannmål<br />
ca 70 procent.<br />
Största skillnaden jämfört <strong>med</strong> i<br />
fjol är de påtagligt högre hektolitervikterna<br />
hos korn och havre. I Egentliga<br />
Finland och i Satakunta är havren<br />
fyra kilo tyngre (59/55) än i fjol,<br />
men i Österbotten knappt två kilo<br />
(57,7/56,0) tyngre. Egen foderbland-<br />
ning får i år större energihalt och det<br />
märks som ett bättre fodernyttoförhållande.<br />
I proteinhalterna är skillnaden<br />
omkring en procentenhet för både<br />
kornet och havren. I praktiken betyder<br />
detta att man måste använda 1,5<br />
procentenheter mera koncentrat för<br />
att hålla proteinhalten intakt. I synnerhet<br />
i början av värpperioden mås-<br />
boken Kanahavaintoja har utkommit<br />
I oktober 2012 utkom äntligen boken Kanahavaintoja (Observationer av<br />
hönor) på finska. Den är en handbok som ursprungligen skrevs på holländska.<br />
Boken har redan översatts till bl.a. engelska, franska, tyska och ryska.<br />
Handboken är skriven i samråd <strong>med</strong> fjäderfäforskarna monique<br />
Bestman och marko ruis och veterinären jos heijmans och koos van<br />
middelkoop, som står för den praktiska, rådgivande aspekten. Den är<br />
översatt till finska av päivi heikkilä. Boken handlar om både värphöns och<br />
broilrar, fåglarnas hela livscykel från dununge till slutet av produktionen<br />
<strong>med</strong> betoning på välmående och hälsa.<br />
Boken kostar 40 euro + postningsavgift. Beställ en egen bok från<br />
fjäderfäförbundet, tfn 03 438 4737 eller via e-post:<br />
siipikarjaliitto@siipi.net.<br />
te man se till att det finns tillräckligt<br />
<strong>med</strong> protein i fodret för att värpningen<br />
ska få en god start, och för att hönan<br />
inte ska stressas i onödan i ett<br />
känsligt skede.<br />
KANAHAVAINTOJA<br />
KÄYTÄNNÖNLÄHEINEN OPAS SIIPIKARJANPITOON, JOSSA LINTU PÄÄOSASSA<br />
35
AGRO magasinet • 4/12<br />
36<br />
FJÄDERFÄ<br />
MINERALERNAS<br />
fascinerande värld<br />
Mineralerna hör till grundämnena och finns kvar i askan<br />
då fodret bränts. Nödvändiga mineraler är de som djuret<br />
måste få ur fodret, för att ämnesomsättningen ska hållas<br />
normal. Också i dricksvattnet finns det en liten mängd<br />
mineraler.<br />
TEXT Marja Hongisto<br />
Mineralerna indelas i makromineraler<br />
och spårämnen enligt den mängd<br />
som organismen behöver. Många<br />
nödvändiga mineraler kan förändras<br />
från att vara nyttiga till att bli giftiga,<br />
om organismen får för stora mängder<br />
av dem.<br />
tre olika uppgifter<br />
Organismen använder mineraler för<br />
tre olika uppgifter:<br />
1. som byggmaterial i vävnaderna<br />
(kalcium, fosfor, magnesium och<br />
svavel)<br />
2. för det osmotiska trycket i vävnader<br />
och vävnadsvätskor (cellspänning)<br />
och för genomsläppligheten i<br />
membraner (natrium, kalium, klorid,<br />
kalcium och magnesium)<br />
3. som katalysatorer i regleringen av<br />
enzymer och hormoner (järn, koppar,<br />
zink, mangan, kobolt, molybden och<br />
selen)<br />
De bäst kända mineralerna i organismen<br />
är skelettets kalcium och<br />
fosfor, hemoglobinets järn och sköldkörtelns<br />
jod.<br />
ursprunget har betydelse<br />
för användningsdugligheten<br />
Mineralernas ursprung har betydelse<br />
för hur organismen kan använda dem<br />
och för hur stor del som avlägsnas ur<br />
kroppen <strong>med</strong> tarminnehållet. Genom<br />
att välja mineraler vars användningsduglighet<br />
är så god som möjligt<br />
främjar man djurens hälsa, välmående<br />
och får bättre produktionsresultat.<br />
Inom EU får vi använda endast<br />
spårämnesföreningar som är godkända<br />
i tillsatsämnesdirektivet. För<br />
många spårämnen har det fastställts<br />
en maximimängd som kan ges till<br />
djur. Just nu får man ge spårämnen<br />
endast tillsammans <strong>med</strong> foder, och<br />
därför får man inte tills vidare blanda<br />
dem i dricksvattnet.<br />
de flesta spårämnena finns<br />
i sulfatform<br />
Spårämnen som tillsätts i fodret är:
koppar, zink, mangan, natrium, klorid,<br />
järn, jod och selen. En del av<br />
spårämnena tillsätts i organisk form.<br />
Selenet är troligen det vanligaste organiska<br />
spårämnet i foderblandningar<br />
i Finland. Jordarna i Finland har<br />
låga selenhalter och därför är det<br />
viktigt <strong>med</strong> en bra selenkälla.<br />
Spårämnena förekommer vanligtvis<br />
i två former, som oxider och sulfater.<br />
Sulfaterna kan vanligen utnyttjas<br />
bättre än oxiderna, men de är dyrare.<br />
Därför är mangan och zink, som<br />
det tillsätts mest av i fodren, många<br />
gånger i oxidform. Fodrens näringsmässiga<br />
kvalitet kan förbättras genom<br />
att man byter spårämnesoxiderna<br />
till sulfater.<br />
mangan<br />
På 1930-talet fann man bland fjäderfän<br />
en sjukdom som beror på manganbrist:<br />
perosis, dvs. att akillessenan<br />
halkar bort från sin plats. Efter det<br />
fyndet har mangan tillsatts i fjäderfäfoder<br />
rutinmässigt. Hos fjäderfän i<br />
hög produktion har betydelsen av<br />
mangan ökat i takt <strong>med</strong> förädlingen.<br />
Manganet deltar i kalciumets ämnesomsättning<br />
och därigenom i skelettets<br />
utveckling. Via kalciumet har<br />
mangan effekt på äggproduktionen<br />
och kvaliteten på skalet. Det deltar<br />
också i blodkoaguleringen och i fetters<br />
och kolhydraters ämnesomsättning.<br />
Manganet skyddar cellerna mot<br />
angrepp från fria radikaler. Dessutom<br />
behöver förökningsmekanismerna<br />
hos hönor och tuppar mangan.<br />
Zink<br />
Zinken har mångahanda uppgifter<br />
i organismen. Den deltar i många<br />
enzymers verksamhet. Den påverkar<br />
bildningen och utvecklingen av<br />
skelett och brosk, könsmognaden<br />
och förökningen, fjäderbildningen,<br />
hudinflammationer och äggskalets<br />
kvalitet.<br />
Eftersom zinken har så stor betydelse,<br />
tillsätts den också i organisk<br />
form i många foder som ges till husdjur.<br />
Till dessa djur hör i synnerhet<br />
de som ska användas för att producera<br />
avkomma. På fjäderfäsidan är<br />
det moderbroilrar och kalkoner som<br />
helst borde få zink i organisk form vid<br />
sidan av sulfatformen.<br />
NYA VINDAR<br />
inom försäljningen<br />
av värphönsfoder<br />
I höst har Raisioagros försäljning av hönsfoder stuvat om bland personalen,<br />
då piia hänninen blev föräldraledighet i början av oktober.<br />
Vi fick då oona koivunen som arbetskompis åt både mig och tapio<br />
luhtala. Hon arbetar i vår fjädergrupp <strong>med</strong>an Piia är mammaledig.<br />
Oona blev agrolog från Mustiala för två år sen och har hunnit arbeta<br />
ett och ett halvt år på Raisioagro inom nötfoderförsäljningen. Jag lämnade<br />
själv mina gamla uppgifter till Oona och flyttade till en spännande<br />
miljö.<br />
Kunderna är välbekanta för mig; jag har ju redan varit åtta år i Raisios<br />
tjänst inom sektorn fjäderfäfoder. Och det är inte alls främmande<br />
för mig att besöka gårdarna; det gjorde jag också tillsammans <strong>med</strong><br />
Piia. Det är intressant att besöka olika slags hönsgårdar och studera<br />
olika livsskeden i hönornas liv. Till den första vägningen kommer jag<br />
helst då hönorna har varit en vecka i den nya hönsgården och anpassat<br />
sig till den och lärt sig var foder och vatten finns. Vägningarna hjälper<br />
oss att följa <strong>med</strong> hönornas utveckling. I synnerhet i början, då hönan<br />
fortfarande växer och värpningen ökar, lönar det sig att följa <strong>med</strong><br />
viktutvecklingen.<br />
Vägningsresultaten antecknas, också värpningsprocenten och ägggets<br />
vikt. Dessutom säger foderåtgången och utfodringsgångerna<br />
mycket om hönsens liv. Med hjälp av all insamlad fakta kan vi tillsammans<br />
<strong>med</strong> husbondfolket justera utfodringen och i synnerhet foderkvaliteten,<br />
om gården använder eget foder, för att uppnå önskat produktionsresultat.<br />
I väntan på julen, ha det så trevligt! Vi träffas då jag kommer på besök!<br />
Terttu Koskela<br />
p.s. Oona Koivunen svarar på numret 044 782 1264, som tidigare var<br />
mitt nummer. Nu når ni mig på numret 050 556 4870, som Piia svarade<br />
på tidigare.<br />
37
AGRO magasinet • 4/12<br />
38<br />
GRIS<br />
DRÄKTIGA DRÄKTIGA SUGGOR SUGGOR<br />
grupperas år 2013<br />
Från början av år 2013 ska dräktiga suggor enligt EU:s direktiv<br />
placeras i grupp, då fyra veckor förflutit efter semineringen,<br />
och stanna i sin grupp tills det är en vecka kvar till beräknad<br />
grisning. Vanligtvis börjar suggorna träta om rangordningen,<br />
då de förs samman. Detta leder till stress och skador uppstår<br />
ofta.<br />
TEXT OCH FOTO Päivi Volanto<br />
Suggorna bildar en hierarki i gruppen.<br />
Nederst i hierarkin hamnar små,<br />
unga, magra eller svaga individer,<br />
t.ex. haltande suggor. Då man grupperar<br />
suggorna lönar det sig att beakta<br />
deras aggressiva beteende mot<br />
artfränderna. Därför borde gyltor,<br />
magra, normala och stora suggor bilda<br />
egna grupper. Då hierarkibildningen<br />
är klar, borde gruppens sammansättning<br />
inte längre ändras.<br />
Suggornas tvister då hierarkin bildas<br />
leder ofta till klövskador, som i<br />
värsta fall kan utvecklas till kroniska<br />
benfel och i förlängningen till att djuret<br />
måste utmönstras, om det inte får<br />
vård. I utfodringen av gyltor under<br />
uppfödningsperioden måste man satsa<br />
på en hållbar benbyggnad, eftersom<br />
benen utsätts för större påfrestningar,<br />
då djuren kan röra på sig under<br />
dräktigheten. Det lönar sig att utmönstra<br />
gyltor <strong>med</strong> dåliga ben i tid,<br />
om antalet djur tillåter detta.<br />
utfodringen påverkar beteendet<br />
Suggorna hålls lugnare om gruppen<br />
bildas efter utfodringen. Men omflyttningen<br />
kan då ta längre tid, eftersom<br />
mätta djur inte gärna rör på sig. Beteendeproblem<br />
och stress kan minskas,<br />
om suggorna får dräktighetsfoder<br />
som ger mättnadskänsla också<br />
<strong>med</strong> små givor. Om dräktighetsfodret<br />
innehåller fermenterande fibrer,<br />
försvinner hungerkänslan för lång tid<br />
och djuren hålls lugna. Halm eller hö<br />
i en utfodringshäck ger suggorna<br />
sysselsättning och fyller magen.<br />
Djuren ska också hela tiden ha fri<br />
tillgång till rent vatten.<br />
tidtabellen för eu-direktivets<br />
verkställighet<br />
I Danmark uppskattar man att suggrupperna<br />
kommer att verkställas på<br />
gårdarna genast i början av år 2013.<br />
En del av gårdarna gör inga investeringar<br />
och upphör <strong>med</strong> verksamhe-<br />
ten, vilket leder till en fem procents<br />
sänkning i antalet suggor. Fransmännen<br />
kan inte ge exakta siffror, men<br />
uppskattar att 50 % av suggårdarna<br />
inte hinner göra nödvändiga förändringar<br />
före ingången av år 2013.<br />
I Tyskland uppskattar man att 80 %<br />
av suggårdarna har genomfört förändringarna<br />
till årsskiftet. Ändringar<br />
har inte gjorts på små gårdar och<br />
en del av dem slutar eller övergår<br />
till slaktsvinsproduktion. I Holland<br />
uppskattar man att över 90 % av<br />
suggårdarna är klara till nyår och en<br />
del små gårdar upphör <strong>med</strong> sugghållningen.<br />
I Finland förväntas största<br />
delen av gårdarna vara klara vid<br />
årets utgång, men det kan dra ut på<br />
tiden på små gårdar.
PAAVOS SPALT<br />
Raisioagros produktionskonsulent Paavo Viitanen besöker<br />
gårdarna <strong>med</strong> öppna ögon och öron. Avsikten är att förbättra<br />
kundgårdarnas produktionsresultat <strong>med</strong> olika åtgärder.<br />
Nyfödda kultingar behöver värme<br />
Den här gången handlar spalten om<br />
hur man kan hindra smågrisar från<br />
att kylas ner. Då vinterkylan slår till<br />
är det utomordentligt viktigt att se till<br />
att det är tillräckligt varmt <strong>med</strong>an<br />
grisningen pågår. Då kultingarna<br />
föds är deras temperatur omkring 39<br />
grader. Då de föds är de våta och stora<br />
mängder värme avges då huden<br />
torkar upp. Av den orsaken är en nyfödd<br />
kulting i flerfaldigt behov av extra<br />
värme än t.ex. en smågris som är<br />
två veckor gammal.<br />
Då en kulting kyls ner efter födelsen<br />
förlorar den energi, som den är<br />
i stort behov av för att få tag på råmjölk.<br />
Varje tiondedels grad tär på<br />
energiförrådet. Då kultingens temperatur<br />
sjunker några grader, förlorar<br />
den orienteringsförmågan, irrar hit<br />
och dit och till slut stannar den upp<br />
och huttrar. Om avdelningen är endast<br />
omkring 20 grader varm, och<br />
kultingarna föds på en metallspalt,<br />
är läget nästan så illa det kan vara.<br />
Vilka möjligheter har vi?<br />
I stora svingårdar <strong>med</strong> avdelningar<br />
är det möjligt att höja temperaturen<br />
<strong>med</strong>an grisningen pågår, vilket hjälper<br />
upp situationen. Men eftersom<br />
en lämplig temperatur för en nyfödd<br />
kulting är över 30 grader under de<br />
första levnadstimmarna, kan man<br />
inte i praktiken göra så mycket <strong>med</strong><br />
avdelningsvärmen. Övervakning av<br />
grisningen, där smågrisar torkas och<br />
flyttas under värmelampa genast efter<br />
födelsen, hjälper upp saken betydligt.<br />
I de fall då grisningarna inte<br />
sätts igång är övervakningen ofta<br />
slumpmässig. Då måste man i stäl-<br />
let skapa bästa tänkbara förhållanden,<br />
för att smågrisen ska klara sig<br />
på egen hand och hålla sig tillräckligt<br />
stark för att nå spenen.<br />
Om suggan får en s.k. grisningsmatta<br />
baktill, förhindras draget från<br />
spalten och spalten isoleras. För detta<br />
syfte säljs rullar av dukar som tillverkats<br />
av återvinningstyg. Rullen<br />
kan placeras på en ställning t.ex. vid<br />
väggen i grisningsavdelningen. Rengöringsdukar<br />
som tillverkats av samma<br />
material passar också för syftet.<br />
Några använder tidningar som isoleringsmaterial.<br />
Nackdelen <strong>med</strong> tidningar<br />
är att de blir våta åtminstone i<br />
det skede, då efterbörden hamnar på<br />
dem. Tidningen har visserligen i det<br />
skedet tjänat sitt syfte, men uppstädningen<br />
är inte så trevlig och dessutom<br />
fastnar tidningspappret gärna i<br />
gjutjärnsspalter.<br />
För att hindra nerkylda kultingar<br />
att hamna i något hörn och huttra,<br />
hade man på en gård löst problemet<br />
genom att spänna upp en böjlig skiva<br />
baktill i boxen så att den blev halvrund.<br />
Bakre delen av boxen hade då<br />
inga hörn.<br />
Genom att placera en värmelampa<br />
i boxen under grisningen kan man<br />
avsevärt minska värmeförlusten<br />
hos kultingarna. Lampan ska tas bort<br />
eller flyttas till sidan genast, då grisningen<br />
är över för att kultingarna inte<br />
ska välja bakre delen av boxen som<br />
liggplats. Lämplig effekt bakom<br />
suggan kan vara 150 watt och vid<br />
liggytan 250 watt. Om liggytan har<br />
golvvärme och tak, kan man snabbt<br />
minska värmningseffekten efter grisningen.<br />
Man brukar halvera lampans<br />
effekt allra senast i samband <strong>med</strong> att<br />
kullarna jämnas ut och om några dagar<br />
går det att ta bort lampan helt<br />
och hållet.<br />
Med grisningsmatta kan man isolera en kall<br />
spalt. Då grisningen är över, kan värmnings<br />
effekten minskas.<br />
39
AGRO magasinet • 4/12<br />
40<br />
GRIS<br />
Från urexplosion<br />
ti l nya griskultingar<br />
En ny kulting och dess syskon får sin<br />
början, då spermier befruktar äggceller<br />
som frigjort sig ur sina folliklar<br />
i suggans äggstockar. Äggstockarna<br />
böjar producera äggceller, då gyltan<br />
är fem till sex månader gammal.<br />
Under den första brunsten frigörs<br />
det färre äggceller än under den andra<br />
eller tredje. Om suggstallets skötare<br />
vill att gyltorna ska ha god fertilitet<br />
och föda en stor kull som ett resultat<br />
av befruktningen, måste han<br />
följa <strong>med</strong> när gyltorna har sin första<br />
brunst och brunstcyklerna och tidsbestämma<br />
den första befruktningen<br />
först till den andra eller helst till den<br />
tredje brunsten. Viktiga kriterier är<br />
dock gyltans ålder och hennes storlek.<br />
Om en gylta inte semineras alltför<br />
tidigt, får den unga modern tid<br />
också för sin egen utveckling och tillväxt.<br />
Det kan vara livsviktigt både för<br />
kommande kultingar och för suggans<br />
fortsatta liv.<br />
Befruktningen sker i äggledaren,<br />
dit spermierna har simmat i grupp<br />
<strong>med</strong> hjälp av livmodermusklernas<br />
våglika rörelser. Oftast frigörs fler<br />
äggceller än de som blir befruktade.<br />
Befruktade äggceller vandrar vidare<br />
i äggledarna och är framme i livmodern<br />
den tredje dagen efter befruktningen.
Födelsen av nya kultingar föregås av många skeden<br />
som alla har sina blindskär. befruktning, embryon som<br />
utvecklas och hela dräktigheten kräver noggrann<br />
systematik i skötseln av suggorna.<br />
TEXT Katri Kaaro<br />
första skedet<br />
av fosterutvecklingen är viktig<br />
Därpå följande vecka börjar embryona<br />
fästa sig i livmodern. Om det finns<br />
få embryon, fortsätter inte dräktigheten,<br />
utan det blir omlöpning. Då embryona<br />
fäster sig i livmoderväggen<br />
börjar moderkakan bildas. Embryots<br />
och senare fostrets liv och utveckling<br />
är helt beroende av moderkakan, eftersom<br />
det är via den som fostret får<br />
alla sina näringsämnen för kroppens<br />
uppbyggnad och det livsviktiga syret.<br />
I början av dräktigheten är det inte<br />
bra att begränsa utfodringen alltför<br />
mycket för moderkakans utvecklings<br />
skull. Men alla befruktade äggceller<br />
får inte nödvändigtvis rum i livmodern,<br />
eftersom livmoderns kapacitet<br />
är begränsad.<br />
Efter att embryot fästs i livmodern<br />
sker en otrolig utveckling och småningom<br />
börjar embryot likna en kulting.<br />
Den utvecklas allra kraftigast<br />
under slutet av graviditeten. Om det<br />
föds väldigt många pyttesmå kultingar<br />
i suggstallet, lönar det sig att se<br />
över utfodringen under dräktigheten.<br />
Då vi seminerar en sugga, vet vi inte<br />
exakt när befruktningen sker, men<br />
det brukar förflyta 115-116 dagar<br />
från seminering till grisning.<br />
Befruktningen, embryots utveckling<br />
och hela dräktighetstiden hotas<br />
av några fallgropar, av vilka en del<br />
är människogjorda. I början nämnde<br />
jag några viktiga fakta om gyltor:<br />
tillräcklig storlek, ålder och förhoppningsvis<br />
minst den tredje brunsten.<br />
Var <strong>med</strong>veten<br />
om kraven för brunsterna<br />
En sugga som grisat och ska avvänjas<br />
är en trevlig gynnare, för om allt<br />
står rätt till blir hon brunstig inom en<br />
vecka efter avvänjningen. Om suggan<br />
blivit mager av en eller annan anledning,<br />
kan det dröja flera dagar och<br />
till och <strong>med</strong> ett par veckor, innan hon<br />
blir brunstig. Genom att se över utfodringen<br />
och sköta suggans hälsa<br />
kan man påverka avvänjningsbrunsten.<br />
Om suggan har en låg energibalans<br />
är det möjligt att hon får en<br />
avvänjningsbrunst, men endast få<br />
äggceller lossnar. Som jag nämnde<br />
ovan, leder det till omlöpning om embryona<br />
är få. Efter avvänjningen tar<br />
man vanligen till flushningsutfodring,<br />
för att många äggceller ska lossna.<br />
Tiden för befruktningen är viktig.<br />
En sugga som har tydlig ståbrunst<br />
visar att det är lämplig befruktningstid,<br />
som kan variera från stall till stall<br />
utan att fruktsamhetsresultaten för<br />
den skull skulle avvika mycket stallen<br />
emellan. Det är mycket vanligt att<br />
suggor är klara för befruktning 4–5<br />
dagar efter avvänjning.<br />
Katri Kaaro<br />
VML<br />
frånvaron av stress är viktig<br />
Vid tiden för semineringen får man<br />
inte förarga eller skrämma suggan,<br />
eftersom spermierna rör sig framåt<br />
delvis <strong>med</strong> hjälp av livmodermusklernas<br />
rörelser. Oxytocin-hormonet<br />
påverkar muskelsammandragningarna<br />
men motverkas av ”flykthormonet”,<br />
dvs. adrenalin.<br />
Det är vanligt att suggor semineras<br />
i semineringsbås och släpps fria<br />
först efter dräktighetskontrollen. På<br />
det sättet vill man säkerställa att<br />
strider, slagsmål och andra stressmoment<br />
inte ska leda till att en begynnande<br />
dräktighet avbryts. Om<br />
suggorna måste släppas fria tidigare,<br />
är bästa tidpunkten fyra dygn efter<br />
semineringen.<br />
Under dräktighetstiden kan suggan<br />
bli sjuk och t.ex. hög feber kan<br />
leda till kastningar. I livmodern kan<br />
embryona infekteras av parvo- och<br />
circovirus. Mot parvovirus vaccineras<br />
gyltor och suggor rutinmässigt, men<br />
vaccinering mot circovirus är ännu en<br />
valfri åtgärd. Allmänt taget lönar det<br />
sig att förebygga stress hos suggor<br />
i alla skeden av dräktigheten, för då<br />
har suggan bästa förutsättningarna<br />
att hållas frisk och bilda mycket antikroppar<br />
i råmjölken.<br />
41
AGRO magasinet • 4/12<br />
42<br />
GRIS<br />
Skinkan<br />
gör julen<br />
Förberedelser för julen inleds redan i början av december<br />
och ibland ännu tidigare. En av de viktigaste traditionerna<br />
som hör till denna efterlängtade högtid är skinkan,<br />
julbordets okrönta delikatess.<br />
TEXT Pauliina Seikola I FOTON Marjo Keskikastari och HK Ruokatalo<br />
Julbordets viktigaste inköp är skinkan.<br />
Delikatessen i fråga har funnits<br />
på julbordet redan på 1950-talet. Den<br />
gråsaltade skinkan ska enligt traditionen<br />
stekas under natten före julmiddagen.<br />
Visserligen finns det avvikande<br />
åsikter om när skinkan ska<br />
stekas, beroende på om kocken orkar<br />
vaka hela natten och hålla rätt värme<br />
i ugnen. Kalkonen har också stärkt<br />
sin ställning som julmat, men skinkan<br />
behåller ändå sin ledande position.<br />
Skinka <strong>med</strong> ben eller utan - det<br />
råder olika åsikter om det, men båda<br />
serveras på julbordet.<br />
rypsbaserade foder ger ny smak<br />
Fastän julen är kopplad till starka<br />
traditioner, vill man ändå modernisera<br />
skinkan. Raisioagro och HK Ru-<br />
Köp den<br />
inhemska skinkan<br />
i tid, så blir du<br />
inte utan!<br />
okatalo har utvecklat ett nytt utfodringskoncept,<br />
<strong>med</strong> vilket grisfettet<br />
kan ändras så att det blir i enlighet<br />
<strong>med</strong> näringsrekommendationerna,<br />
när man använder rypsolja i utfodringen<br />
av grisar. År 2011 lanserades<br />
HK Rypsiporsas ® -produkterna på<br />
marknaden. Rypsiporsas ® -skinkan<br />
är ett gott exempel på detta. En del<br />
av gårdarna använder rypsbaserade
foder i utfodringen och då får köttet<br />
en annan sammansättning och smak.<br />
Det läggs ner mycket tid på planering<br />
av utfodringen och analyser av fodermängderna<br />
för att man ska nå bästa<br />
slutresultatet.<br />
Fettkvaliteten i Rypsiporsas ® -julskinkan<br />
är i enlighet <strong>med</strong> näringsrekommendationerna.<br />
Mindre än en<br />
tredjedel av fettet är hårt fett. Därför<br />
stelnar inte fettet som runnit ner<br />
i pannan på samma sätt som hos en<br />
vanlig skinka. Rypsiporsas ® -julskinkan<br />
är också en källa till Omega 3<br />
-fettsyror. Av 150 gram Rypsiporsas ® -<br />
julskinka till exempel får vi omkring<br />
hälften av vårt dagliga behov av Omega<br />
3 -fettsyror.<br />
inhemskheten väger mest<br />
I handelsmännens kött- och frysdiskar<br />
finns både inhemskt och utländskt<br />
kött. Varje jul bjuder butikerna<br />
ut dansk skinka. Eftersom man<br />
ändå tänker satsa på julmat <strong>med</strong> hög<br />
kvalitet, är det bra att fundera på vilken<br />
sorts skinka man tänker bjuda<br />
på. Vi vet att den inhemska skinkan<br />
har fötts upp enligt lag och krav i direktiven.<br />
Recept på Rypsiporsas ® -julskinka<br />
tina skinkan<br />
Ta fram Rypsiporsas® -skinkan i tid ur frysen och låt den tina upp<br />
i kall- eller kylskåp. Låt den tina i sin förpackning. Tider för upptining<br />
i kallskåp eller annat kallt utrymme:<br />
– en stor, ca tio kilo tung skinka behöver 3–5 dygn<br />
– en ca sex kilo tung skinka behöver 2-3 dygn<br />
– en festskinka och en skinkrulle behöver ca 1–2 dygn<br />
Ta fram skinkan i rumstemperatur några timmar innan den ska<br />
stekas. Bästa inre temperatur för skinkan är ca +10 grader då<br />
den läggs in i ugnen.<br />
stekningstemperatur<br />
Rekommenderad stekningstemperatur för stora skinkor är omkring<br />
100–125 grader, en skinka som är under tre kilo kan stekas i 150<br />
grader.<br />
stekning av rypsiporsas ® -julskinka<br />
Lägg den rumsvarma skinkan på en ugnsplåt. Tillsätt ca en centimeter<br />
vatten på ugnsplåten. Du kan ösa skinkan <strong>med</strong> vattnet också<br />
under stekningen.<br />
Om du använder stekpåse behövs inget vatten. Klipp upp det<br />
översta hörnet på stekpåsen. Stick en stektermometer i den tjockaste<br />
delen av skinkan, men inte ända till benet.<br />
Stek i ca 125 grader. Om du vill ha en saftig skinka, lönar det sig<br />
att ta ut den då termometern visar 73 grader. Om du tycker om en<br />
välstekt skinka, vänta tills termometern stigit till 78 grader.<br />
Stektiden är omkring 70 minuter för varje kilo skinka.<br />
panering<br />
Det lönar sig att låta skinkan vila och svalna några timmar innan<br />
den paneras. Skala av svålen och också fettet om du så vill, pensla<br />
senap över ytan. Strö skorpmjöl eller rivna surskorpor över skinkan.<br />
Dekorera <strong>med</strong> nejlikor. Låt skinkan stå i ugnen ca 15 minuter<br />
i 225-250 grader tills paneringen fått fin färg. Låt den svalna.<br />
Källa: HK Ruokatalo<br />
43
AGRO magasinet • 4/12<br />
44<br />
PÅ NÄTET<br />
Raisioagros nätbutik är<br />
din personliga<br />
köpkanal<br />
Visste du att Raisioagros nätbutik är<br />
en servicekanal, där du kan beställa<br />
varor till eget avtalat pris och på samma<br />
villkor som du avtalat <strong>med</strong> din personliga<br />
kundansvariga?<br />
Om du ännu inte har erfarenhet av<br />
Raisioagros nätbutik, är det på tiden<br />
att du gör ett försök – förmånen som<br />
ny beställare gäller till årets slut!<br />
Varför skulle jag beställa<br />
i nätbutiken?<br />
1. Med dina personliga koder skriver<br />
du in dig i samma databas som dina<br />
kundansvariga använder, då du<br />
beställer av dem. Du kan alltså beställa<br />
foder till eget avtalat pris och<br />
på egna leveransvillkor.<br />
2. I nätbutiken kan du beställa foder,<br />
utsäde för vall, spannmål och oljeväxter,<br />
andra produktionsinsatser<br />
och tillbehör och Neste Olis<br />
bränslen. Utbudet växer hela tiden.<br />
3. I nätbutiken ser du din inköpshistoria<br />
– en service som du kan<br />
använda gratis.<br />
4. I nätbutiken får du mera produktuppgifter<br />
än på Raisioagros offentliga<br />
webbplats www.raisioagro.com<br />
– du kan t.ex. läsa varudeklarationen<br />
på alla foder i nätbutiken<br />
shop.raisioagro.com<br />
5. Via en länk på nätbutikens ingångssida<br />
kommer du till SMHI:s väderlekstjänst<br />
för lantbruket, där du<br />
hittar en detaljerad åttadygnsprognos<br />
för regn, vindar, luftfuktighet<br />
och temperatur. I tjänsten hittar du<br />
också prognoser för besprutning<br />
och avdunstning och en skördekalkylator.<br />
6. Det går snabbt och enkelt att<br />
beställa.<br />
7. Butiken är alltid öppen och därför<br />
kan du gå in när du själv vill.<br />
hur beställer man över nätet?<br />
Alla Raisioagros direktdebiteringskunder<br />
kan använda nätbutiken.<br />
• Användarnamn och lösenord får du<br />
av din kundansvariga eller via epostadressen<br />
agroshop@raisio.com<br />
läs din egen inköpshistorik<br />
genom att logga in i nätbutiken!<br />
Alla som beställer beställer för mer än än 300 euro euro i<br />
vår nätbutik får Raisioagros overall<br />
på köpet. Förmånen gäller för<br />
beställningar som gjorts under<br />
tiden 1.3–31.12.2012. Förmånen<br />
gäller endast första beställningen<br />
i nätbutiken. Overallen<br />
kommer på posten<br />
efter kampanjen.<br />
Bestäm dig snabbt<br />
och dra nytta av<br />
overall-förmånen!<br />
Raisioagros<br />
nätbutik finns<br />
på adressen<br />
shop.raisioagro.com<br />
• Klicka på nätbutikens adress<br />
shop.raisioagro.com<br />
• Byt lösenord i samband <strong>med</strong> första<br />
inloggningen.<br />
• Välj produkter till inköpskorgen.<br />
• Om du vill kan du ge anvisningar<br />
till leveransservicen och chauffören.<br />
• Välj ”Räkna priset” och ”Beställ”.<br />
Köp Köp i i nätbutiken nätbutiken – – du du får får en en RaisioagroRaisioagrooverall gratis<br />
förmånen<br />
för första<br />
besöket i nätbutiken<br />
upphör –<br />
beställ alltså<br />
genast!
MELLANMÅL<br />
Sötma<br />
adlar festen<br />
TEXT Pia Nieminen I FOTON Raisio Abp<br />
Söta delikatesser hör till festbordet. En tårta fylld<br />
<strong>med</strong> friskt besk-söta tranbär och kinuskitopping<br />
smakar utmärkt till julkaffet.<br />
Tårtbottnen får smak av julen om du kryddar<br />
den <strong>med</strong> pepparkakskrydda. Du kan baka bottnen<br />
på förhand och frysa ner den. Då det är jul får man<br />
frossa <strong>med</strong> gott samvete!<br />
du hittar fler reCept<br />
på kakor på adressen<br />
www.raisionkeittokirja.fi<br />
bekanta dig <strong>med</strong> Raisios<br />
nya kokbok!<br />
Raisios goda, mångsidiga recept hittar du nu i<br />
den omarbetade kokboken på nätet på adressen<br />
www.raisionkeittokirja.fi. Där är det lätt att<br />
hitta tips för olika situationer och dieter.<br />
Alla recept är utarbetade och testade av<br />
professionella. Tipsa dina vänner om recepten<br />
och kommentera dem. På sidorna finns också<br />
varufakta om Elovena-, Sunnuntai-, Torino-,<br />
Nalle-, Nordic- och Provena-produkterna som<br />
används i recepten. Välkommen!<br />
Tips:<br />
Kakformens material avgör<br />
hur mycket man behöver<br />
smörja och ströa.<br />
Materialet påverkar också<br />
kakans gräddningstid.<br />
Läs noga igenom bruksanvisningen,<br />
om du använder en silkonform.<br />
Tranbärstårta<br />
<strong>med</strong> kinuskitopping<br />
(för 10-12 personer)<br />
Botten:<br />
4 ägg<br />
1½ dl socker<br />
1½ dl Sunnuntai AnniHelena<br />
kakavetemjöl<br />
½ dl potatismjöl<br />
1 tsk bakpulver<br />
(1 msk pepparkakskrydda)<br />
DränKning:<br />
1½ dl röd glögg<br />
Fyllning:<br />
4 dl tranbär (200 g)<br />
1½-2 dl socker<br />
2 dl vispgrädde<br />
1 burk Sunnuntai<br />
Vaniljkvarg<br />
1 msk socker<br />
KinusKitopping<br />
3 dl vispgrädde<br />
2 dl farinsocker<br />
1 tsk Sunnuntai<br />
bakningsmargarin<br />
1. Ställ ugnen på 175 grader.<br />
2. Vispa ägg och socker till skum. Blanda samman de torra<br />
ingredienserna och sikta dem i ägg-sockerskummet.<br />
Blanda degen jämn. Häll degen i en smord och strödd<br />
kakform. Grädda i mitten av ugnen i ca 30 minuter.<br />
Stjälp upp kakan då den svalnat.<br />
3. Mosa tranbären <strong>med</strong> stavmixer eller i matberedare.<br />
Smaksätt <strong>med</strong> socker. Vispa grädden och Sunnuntai Vanilj<br />
till en jämn fyllning. Smaksätt <strong>med</strong> socker.<br />
4. Dela kakan i två bottnar. Dränk den nedre bottnen.<br />
Bred tranbärsmos och gräddblandningen över den.<br />
Lägg den andra bottnen ovanpå fyllningen och dränk den.<br />
Täck över tårtan <strong>med</strong> folie och låt den smaksättas på kall<br />
plats minst några timmar men helst till nästa dag.<br />
5. Mät upp grädde och farinsocker i en kastrull till toppingen.<br />
Hetta upp blandningen till kokpunkten. Koka blandningen<br />
på svag värme 15-20 minuter och rör om då och då.<br />
Tillsätt margarin och blanda smeten jämn.<br />
6. Lägg kakan på serveringsfat. Jag brukar sticka in remsor<br />
av bakplåtspapper under kanten på kakan så hålls fatet<br />
snyggt. Häll kinuskin över kakan och låt den rinna ner över<br />
kanterna. Låt kinuskin svalna. Ta bort pappersremsorna.<br />
7. Dekorera tårtan <strong>med</strong> tranbär som rullats i pudersocker.<br />
45
AGRO magasinet • 4/12<br />
46<br />
NYHETER<br />
Raisioagros<br />
bESTÄLLNINGS-LEVERANSRYTM bLIR EFFEKTIVARE<br />
Vi gick över till en ny beställnings-leveransrytm i<br />
november 2012. Foder levereras till gårdarna tidigast<br />
om två dagar efter beställningen. Det går att avtala om<br />
att få leveransen en viss dag liksom tidigare, men på<br />
den nedanstående leveransrytmens villkor.<br />
Med ändringen vill vi uppnå produktionseffektiva,<br />
långa foderserier och få transporterna systematiska och<br />
kostnadseffektiva inom ramarna för tidsreglerna.<br />
Du beaktar väl att december har färre leveransdagar<br />
än normalt, eftersom julhelgen infaller under vardagar.<br />
Ju tidigare beställningen kommer in i vårt system, desto<br />
säkrare är det att du får leveransen önskad dag.<br />
Pekka Ahonen<br />
MELLI-bOLUSAR<br />
tryggar tillgången på spårämnen för kor<br />
• Den långtidsverkande melli-Bolus umpi tryggar<br />
tillgången på E-vitamin och alla spårämnen som sinkor<br />
behöver. Passar också för ekokor.<br />
• Den typiska sänkningen av kalciumhalten i blodet vid<br />
kalvningen kan förebyggas <strong>med</strong> melli-kalciumbolusar.<br />
• Vid selenbrist försvagas motståndskraften hos kor,<br />
mjölkens celltal stiger och inflammationsrisken ökar.<br />
Spårämnena i melli-Bolus seleeni frigörs långsamt<br />
under ett halvt år och tryggar då djurets selentillgång.<br />
• Melli-Bolus Kasvu kan ges till mjölkkor, dikor och<br />
växande kvigor. Dess näringsämnen frigörs i jämn takt<br />
under åtta månader.<br />
beställ gödsel<br />
AV OSS!<br />
efterfrågan ökar,<br />
säkerställ dina egna<br />
gödselleveranser<br />
från raisioagro.<br />
i yaras nya gödselutbud<br />
finns lämpliga<br />
gödsel<strong>med</strong>el för alla<br />
slags behov.<br />
iPad utlottad ><br />
Beställning lämnad före kl. lastning tidigast<br />
måndag 11 onsdag<br />
tisdag 11 torsdag<br />
onsdag 11 fredag<br />
torsdag 11 måndag<br />
fredag 11 tisdag<br />
nu får du melli-Bolusar förmånligt<br />
i stora förpackningar:<br />
• Melli-Bolus Kasvu<br />
74,-/20 st<br />
• Melli-Bolus Umpi<br />
74,-/20 st<br />
• Melli-Bolus Seleeni<br />
77,-/20 st<br />
• Melli-kalsiumbolus<br />
69,-/16 st<br />
Moms och frakt<br />
läggs till priset.<br />
Raisioagros kryssning 16–18.1.2013<br />
Raisioagros kryssning från helsingfors till stockholm sker 16–18.1.2013.<br />
Det finns fortfarande några platser lediga. Om du vill åka <strong>med</strong><br />
på kryssningen, kolla läget <strong>med</strong> matka-Vekka, tfn 020 120 4851,<br />
(må–fre kl. 9–17) eller <strong>med</strong> din personliga kundansvariga.<br />
Tilläggsuppgifter om kryssningen hittar du på nätet<br />
www.raisioagro.com.<br />
En ny iPad har utlottats bland alla som beställt Neste Oils bränslen<br />
före 30.9.2012. Fru Fortuna favoriserade jari filppula från Jalasjärvi. Grattis!
NYA UTNÄMNINGAR<br />
SERVICEKORT<br />
Om du får för många Agromagasinet, din adress är inkorrekt eller<br />
om du vill beställa/avbeställa tidningen, fyll i den här kupongen och posta<br />
den till Raisioagro.<br />
Namn<br />
Adressändring Jag beställer Agromagasinet<br />
Jag behöver inte tidningen<br />
längre<br />
Näradress<br />
Postnummer och ort<br />
E-post<br />
Spannmåls- och husdjursproduktionen<br />
har upphört<br />
Jag heter teemu pietilä och är Raisioagros<br />
nya kundansvariga på fältet. Jag<br />
är utbildad landsbygdsföretagare och har<br />
åratals erfarenhet av lantbruksbranschen.<br />
Jag kommer att vara Jussi Seppänens<br />
arbetskompis, och till vårt distrikt hör<br />
Mellersta Österbotten från Karleby söderut,<br />
kommunerna i norra delen av Södra<br />
Österbotten och kommunerna i norra<br />
delen av Mellersta Finland. Ta kontakt<br />
<strong>med</strong> mig, om du vill veta något om utfodring, foder eller<br />
våra andra produkter.<br />
gsm 040 827 3190, teemu.pietila@raisio.com<br />
Jag heter marie haavisto och har utnämnts<br />
till kundansvarig på Raisioagro.<br />
Jag växte upp på en mjölkkogård i Kannus<br />
och arbetade på gården, innan jag fick det<br />
här arbetet. Jag har också arbetserfarenhet<br />
av kundbetjäning. Jag kommer att<br />
vara Tapani Vartiainens arbetskompis<br />
på distriktet i Norra Savolax och ni hittar<br />
mig på försäljningskontoret i Karleby.<br />
Ta kontakt då det blir aktuellt att beställa<br />
foder eller då du behöver en utfodringsplan. Du kan<br />
också beställa andra produktionsinsatser och -tillbehör<br />
av mig. Jag står till din tjänst!<br />
gsm 044 781 8956, marie.haavisto@raisio.com<br />
Tfn<br />
Marjo Keskikastari<br />
Vi har<br />
betalat portot.<br />
Kod 5010718<br />
Info: 2255<br />
00003 SVARSFÖRSÄNDELSE<br />
Obs! Om du är husdjursproducent eller odlare, hittar du din kontaktperson på bakpärmen bredvid din adress ><br />
Jag heter jenny henriksson och är<br />
ny kundansvarig för sydvästra och<br />
västra Nylands kusttrakter. Jag kommer<br />
från Åbo skärgård och har flera års<br />
erfarenhet av försäljning och kundbetjäning.<br />
Jag står till din tjänst<br />
tillsammans <strong>med</strong> Kirsi Mäenpää och<br />
jag arbetar på kontoret i Reso.<br />
Betjäning även på svenska!<br />
gsm 044 782 1353<br />
jenny.henriksson@raisio.com<br />
Jag heter miina tuominen och är kundansvarig<br />
för nötgårdarna i Norra Karelen.<br />
Jag är hemma från byn Lappi i Satakunta<br />
och just nu bor jag i Kymmenedalen och<br />
arbetar på Raisioagros kontor i Kouvola.<br />
Vid sidan av arbetet slutför jag mina<br />
agrologstudier. Mina studier har varit<br />
inriktade på husdjur och det är viktigt<br />
för mig att husdjuren mår bra på alla sätt<br />
och då spelar en balanserad utfodring<br />
en mycket stor roll. Tidigare har jag arbetat bl.a. som<br />
kreatursskötare och lantbruksavbytare.<br />
Ta kontakt då du behöver nöttjänster!<br />
gsm 044 781 8917, miina.tuominen@raisio.com<br />
47
Vi på Raisioagro tackar djurproducenter, odlare och andra<br />
partners för ett gott samarbete år 2012.<br />
Raisiokoncernen donerar de <strong>med</strong>el som reserverats för julhälsningar till<br />
mindre be<strong>med</strong>lade finländska barnfamiljer.<br />
MP2 M Itella Oyj<br />
RAISIOAGRO ÖNSKAR ER EN TREVLIG JUL<br />
OCH ETT FRAMGÅNGSRIKT NYTT ÅR 2013<br />
www.raisioagro.com<br />
Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter.<br />
VI STÖDER<br />
JUL I SINNET<br />
-INSAMLINGEN<br />
2012
Change language