MANUALplus 4110 - heidenhain

Pilot 

MANUALplus 

4110 

NC-software 

345 809-xx 

Svenska (se) 

4/2003

Knappsats Symbol 

Meny 

Kalla upp „Huvudmeny“ (driftart maskin) 

Ring-knapp 

Växla hjälpbilder mellan invändig/utvändig 

bearbetning 

Process 

Val av en driftart 

Siffror (0...9) 

För inmatning av värde och softkeyval ... 

Minus 

För att ange förtecken 

Decimalpunkt 

Enter 

Avslutar en värdesinmatning 

Store 

Avslutar datainmatning med 

överföring av värdet 

Knappsats Symbol 

Backspace 

Raderar tecknet till vänster om markören 

Clear 

Raderar felmeddelanden 

Markörknappar 

Flyttar markören en position i pilens 

riktning (ett tecken, ett fält, ett 

tecken, etc.) 

Sida framåt, sida tillbaka 

Visar informationen på den föregående/ 

efterföljande bildskärmssidan; 

växlar mellan två inmatningsfönster 

Info 

Aktiverar felpresentationen resp. 

PLC-statuspresentationen

Pilot 

... är en kortfattad användarhjälp för HEIDENHAIN-styrsystem 

MANUALplus 4110. En mer fullständig beskrivning av programmering 

och handhavande av MANUALplus finner du i 

bruksanvisningen. 

Viktig information markeras i piloten med följande symboler: 

Viktig anmärkning! 

Varning: Beakta annars kan fara uppstå för 

operatör eller maskin! 

Hänvisning till information om ämnen som inte 

behandlas i piloten. 

Denna pilot gäller för MANUALplus med software-nummer 

345 809-xx (Release 6.4). 

Innehåll 

Handhavande av MANUALplus ......................................... 4 

Inställning .......................................................................... 5 

Mätning av verktyg ........................................................... 7 

Manuell drift ...................................................................... 8 

Inlärning ............................................................................. 9 

Programkörning ................................................................. 9 

Grafisk simulering.............................................................. 10 

Cykler ................................................................................ 11 

Råämne ............................................................................. 12 

Enkelsnitt .......................................................................... 13 

Svarvcykler ....................................................................... 16 

Stickcykler ......................................................................... 20 

Gängcykler ........................................................................ 26 

Fristickscykler ................................................................... 29 

Borrcykler .......................................................................... 30 

Fräscykler.......................................................................... 34 

Borr- och fräsmönster ....................................................... 39 

DIN-cykel .......................................................................... 43 

ICP-programmering ............................................................ 44 

DIN-programmering ........................................................... 48 

Verktygsadministration ...................................................... 109 

Skapa arbetsstycke med cykler ........................................ 116 

Innehåll 

3

4 

Handhavande 

Handhavande av MANUALplus 

Driftarter 

I MANUALplus står tre driftarter till förfogande: 

Maskin 

Verktygsadministration 

Organisation 

Man växlar driftart med Process-knappen (förlopp: Process-knappen 

– välj den önskade driftarten med markörknapparna – process-knappen.) 

Process-knappen kan bara användas när huvudmenyn för respektive 

driftart är aktiv. 

Menyval 

I driftart maskin och verktygsadministration erbjuder MANUALplus 

menyer fördelade på nio fält. För att välja en meny, trycker man på 

motsvarande sifferknapp. 

Datainmatning 

Med „Pil uppåt/pil neråt“ positionerar man markören till det önskade 

fältet. Med „Pil vänster/pil höger“ positionerar man markören inom 

inmatningsfältet, för att radera befintliga tecken eller lägga till tecken. 

Data som man har angivit eller ändrat, övertas av systemet 

först efter det att man trycker på „Inmatning klar” resp. 

„Lagra”. Om man lämnar inmatningsfönstret med „Tillbaka” så 

försvinner inmatningen/ändringen. 

Felpresentation 

Fel/ meddelanden signaleras via felsymbolen (till 

vänster i den översta raden). Med knappen „Info” 

öppnar man felfönstret som innehåller de uppsamlade 

meddelandena. 

Radera felmeddelanden 

Man raderar ett felmeddelande med „Backspace”. 

Man raderar alla felmeddelanden med „Clear“.

Inställning 

Ange maskindata („Sätt S, F, T“) 

Med „Sätt S, F, T“ definierar man maskindata för manuell drift, det 

maximalt varvtal och stoppvinkel. 

Beakta vid drivna verktyg: 

MANUALplus kontrollerar med ledning av verktygsbeskrivningen om 

det är ett drivet verktyg som används eller inte. 

Om ett drivet verktyg används, avser presenterade spindeldata och 

maskindata som man anger, det drivna verktyget. 

Fräs gäller alltid som „drivet verktyg“. 

MANUALplus utgår från att det sist använda verktyget sitter 

i maskinen vid uppstart av systemet. Om så inte är fallet 

måste man informera systemet om verktygsväxlingen. 

Vid „konstant skärhastighet" beräknar MANUALplus 

spindelvarvtalet i förhållande till verktygsspetsens position. 

Vid små diametrar ökar spindelvarvtalet, varvid varvtalsbegränsningen 

„maximalt spindelvarvtal D“ inte överskrids. 

Presentationsfält maskindata 

Positionspresentation 

Visar det momentana avståndet från verktygsspetsen 

till arbetsstyckets nollpunkt i X och Z resp. 

den momentana positionen i C-axeln. 

Restvägspresentation 

MANUALplus beräknar restvägen utifrån den 

momentana positionen och slutpositionen för 

förflyttningskommandot som exekveras. 

Spindeleffekt 

Huvudspindelmotorns belastning. 

T-presentation 

T-nummer för det använda verktyget 

Värde för verktygskompensering 

F-presentation 

Symbol för cykelstatus 

Övre fältet: Programmerat värde 

Undre fältet: Override-vredets inställning och 

faktisk matning 

S-presentation 

Symbol för spindelstatus 

Övre fältet: Programmerat värde 

Undre fältet: Override-vredets inställning och 

verkligt spindelvarvtal 

Vid lägesreglering (M19): Spindelposition 

Växelsteg (liten siffra bredvid „S“) 

„S“ markerat med annan färg: S-presentation 

gäller för det drivna verktyget 

Inställning 

5

6 

Inställning 

Sätta axelvärde (bestämma arbetsstyckets nollpunkt) 

Möjligheter till definition av arbetsstyckets nollpunkt: 

Man „tangerar" arbetsstyckets ändyta och definierar positionen som 

„Arbetsstyckets nollpunkt Z“ med „Z=0”. 

Man anger verktygets position (avstånd verktyg – arbetsstyckets 

nollpunkt) och överför värdet med „Lagra”. 

Hjälpbilden visar avståndet maskinens nollpunkt – 

arbetsstyckets nollpunkt (även kallad „förskjutning“). 

Se „3.4 Inställning av maskin". 

Ställa in skyddszon 

Möjligheter till definition av skyddszonen: 

Man kör till positionen för „skyddszonen“ och trycker på „Överför 

position”. 

Man anger positionen för „skyddszonen" (avstånd arbetsstyckets 

nollpunkt – skyddszon) och överför med „Lagra”. 

Hjälpbilden visar avståndet maskinens nollpunkt – 

skyddszon. 

„–99999.000“ betyder: Övervakning av skyddszon är 

inte aktiv.

Mätning av verktyg 

Man fastställer längdmåtten på icke uppmätta verktyg i förhållande till 

ett uppmätt verktyg. 

Förlopp uppmätning verktyg (exempel): 

1 Växla in det redan uppmätta verktyget och ange T-nummer i „Sätt S, 

F, T“. 

2 Svarva ändytan och definiera denna position som arbetsstyckets 

nollpunkt. 

3 Tillbaka till „Sätt S, F, T“, växla in verktyget som skall mätas och ange 

dess T-nummer. 

4 Aktivera „Verktygsmätning”. 

5 Tangera ändytan, skriv in „0“ som „mätpunktkoordinat Z“ 

(arbetsstyckets nollpunkt) och tryck på „Överför Z“. MANUALplus 

lagrar verktygsmåttet och raderar ett eventuellt infört korrekturvärde. 

6 Svarva mätdiameter. Skriv in diametermåttet som „Mätpunktkoordinat 

X” och „Överför X“. MANUALplus lagrar verktygsmåttet 

och raderar ett eventuellt infört korrekturvärde. 

7 Vid svarv- eller stickverktyg: Ange nosradien och tryck på „Lagra R”. 

Verktyg som man mäter upp måste finnas införda i 

verktygstabellen. 

Fastlägga verktygskorrektur 

1 Välj „X-korr. verktyg”, „Z-korr. verktyg” eller 

„Specialkompensering“ – korrekturvärdet visas i 

„Restvägspresentationen”. 

2 Förflytta avståndet som skall korrigeras med 

handratten. 

3 Överför korrekturvärdet med „Lagra”. 

Radera verktygskorrektur 

Med funktionsknapparna „Radera X-korr“, „Radera 

Z-korr“ eller „Radera special“ raderar man införda 

korrekturvärden. 

Mätning av verktyg 

7

Manuell drift 

8 

Manuell drift 

I „Manuell drift“ förflyttar man axlarna med handrattarna eller med joggknapparna. 

För komplexa bearbetningar använder man sig av cykler. 

Förflyttningarna och cyklerna sparas inte. 

Efter uppstart och referenssökning befinner sig MANUALplus i „Manuell 

drift“ och förblir i denna driftart ända tills man väljer „Inlärning" eller 

„Programkörning". Med knappen „Meny“ växlar man tillbaka till 

„Manuell drift". 

Innan man börjar bearbeta, måste man fastlägga arbetsstyckets 

nollpunkt med „Sätt axelvärde“, för att erhålla en korrekt positionsindikering. 

Växla verktyg 

Ange T-numret och kontrollera verktygsparametrarna. 

Handrattsdrift 

Med vredet handrattsupplösning (maskinens manöverpanel) 

ställer man in vilken sträcka som skall förflyttas per 

handrattsinkrement. 

Jogg-drift (matningsspak) 

Man definierar matningshastigheten i „Sätt S, F, T“ och hastigheten vid 

snabbtransport i „Aktuella parametrar – Maskinparametrar – Matning“. 

Cykler 

Tillvägagångssätt vid användning av cykler: 

Ställ in spindelvarvtalet 

Ställ in matningen 

Växla in verktyget, definiera T-numret och kontrollera 

verktygsdata 

Förflytta till cykelns startpunkt 

Välj cykel, definiera parametrarna, kontrollera 

cykelförloppet grafiskt 

Exekvera cykeln

Inlärning (cykeldrift) 

I inlärningsdrift utför man bearbetningen av arbetsstycket steg för 

steg med cykler. MANUALplus „lär sig“ bearbetningen av arbetsstycket 

och lagrar arbetsstegen i ett cykelprogram. 

DIN-makron programmerar man i DIN-editorn och kopplar sedan dessa 

till en DIN-cykel. 

Programkörning 

I programkörning använder man genererade cykel- eller DIN-program för 

produktion av detaljer. Man kan kontrollera programmet med den 

„grafiska simuleringen“ före programexekveringen. 

Programexekvering 

Med funktionsknapparna ställer man in om programmet skall utföras 

kontinuerligt, cykel för cykel eller i enkelblock. Oberoende av dessa 

inställningar stoppas bearbetningen omedelbart vid tryckning på 

„Cykelstopp”. 

Korrekturer: Man anger verktygskompensering och adderande 

kompensering under programexekveringen (funktionsknapp „Vkt/Add. 

korrektur"). 

Basblock: Med denna funktion växlar man blockpresentationen. Istället 

för cykelblock visas nu förflyttnings- och tilläggskommandon i „DINformat“. 

MANUALplus börjar program-exekveringen 

med den cykel (eller DIN-block) som markören 

befinner sig på. En simulering som 

utförs i mellantiden förändrar inte 

startpositionen. 

DIN-program: Beakta vid val av startblocket, 

att maskindata (S, F, T) verkligen 

sätts innan det första 

förflyttningskommandot utförs. 

Programkörning 

Varning kollisionsrisk ! 

Felaktiga cykler översätts inte av 

MANUALplus. Kontrollera därför om ett cykelprogram, 

vid vilket ett fel meddelades, 

verkligen kan utföras. Inlärning, 

9

Grafisk simulering 

10 

Grafisk simulering 

Med den grafiska simuleringen kontrollerar man bearbetningsförlopppet, 

snittuppdelningen och den erhållna konturen före bearbetningen. 

Presentationselement: 

Axelkors: Axelkorsets nollpunkt motsvarar arbetsstyckets nollpunkt. 

Konturer: Vid en cykelsimulerings början ritas den programmerade 

konturen „i cyan“. 

Ljuspunkten (liten vit fyrkant) representerar den teoretiska skärspetsen. 

Snabbtranport presenterar med en vit streckad linje. 

Matningsrörelse presenteras med en grön heldragen linje. Den 

representerar den teoretiska skärspetsens bana. 

Verktygsskär (skär): MANUALplus presenterar verktygets „skärande 

område“ med gul linjedragning. Grunden för denna presentation 

är verktygsdata. Om verktyget inte är tillräckligt beskrivet, visas 

ljuspunkten istället. 

Vid skärspår visas den yta som passeras av verktygets „skärande 

område“ som en streckad yta. 

Varningar 

I den yttersta vänstra funktionsknappen visar MANUALplus varningar 

som inträffar under simuleringen. 

Tilläggsfunktioner: 

Spår: Växlar från „linjepresentation“ till „presentation 

av skärspår“. 

Skär: Växlar från „presentation av ljuspunkt“ till 

presentation av „verktygskär“. 

Bearb.-tider (bearbetningstid): Växlar till „Tidsberäkning“ 

Ändvy: Växlar till ändvy om det finns borrcykler 

eller C-axelbearbetning för ändytan. 

Mantelvy: Växlar till mantelvy om det finns 

borrcykler eller C-axelbearbetning för mantelytan. 

Tidsberäkning 

Under simuleringen beräknar MANUALplus huvudoch 

stilleståndstider. 

Vid cykelprogram visas varje cykel i en egen rad. Vid 

DIN-program representerar varje rad i denna tabell 

användningen av ett nytt verktyg (styrande är Tanropet).

Cykler 

Ställ in arbetsstyckets nollpunkt och kontrollera verktygsdata innan du 

använder cykler. 

Man definierar de enskilda cyklerna på följande sätt: 

Placera verktygsspetsen på cykelns startpunkt med handrattar eller 

jogg-knappar (endast i manuell drift) 

Välj cykel och programmera 

Kontrollera cykelförloppet grafiskt 

Exekvera cykeln 

Lagra cykeln (endast i driftart Inlärning) 

I driftart Inlärning är 

Startpunkten X, Z och 

Maskindata S, F och T 

en del av cykelbeskrivningen. 

I Manuell drift sätter man maskindata före cykelanropet. 

Cykler sparas inte i Manuell drift. 

Varning kollisionsrisk 

MANUALplus förflyttar diagonalt till startpunkten före 

exekveringen av cykeln. Om verktyget inte kan nå startpunkten 

utan risk för kollision, måste man definiera en mellanposition 

med cykeln „Positionering snabbtransport“. 

Cykelknappar 

En programmerad cykel exekveras när man trycker 

på knappen Cykel start Med Cykel stopp avbryter 

man en cykel som håller på att exekveras. 

Under ett cykelavbrott kan man: 

Fortsätta bearbetningen med „Cykel start“. 

Därvid fortsätter alltid cykelbearbetningen från 

avbrottsstället – även om man däremellan har 

förflyttat axlarna. 

Förflytta axlarna med jogg-knapparna eller med 

handrattarna. 

Avsluta bearbetningen med funktionsknappen 

„Avbryt“. 

Cykler 

11

Råämne 

12 

Råämne-stång/rör 

Cykeln beskriver råämnet och typ av uppspänning. Denna information 

utvärderas i simuleringen. 

Anmärkning om cykelparametrar: 

X: Ytterdiameter 

Z: Längd (inklusive plan-arbetsmån och spännområde) 

I: Invändig diameter vid råämnestyp „Rör“ 

K: Höger kant (plan-arbetsmån) 

B: Spännområde 

J: Spänntyp 

0: Ej uppspänt 

1: Utvändig uppspänning 

2: Invändig uppspänning 

ICP-råämneskontur 

Cykeln kallar upp den via ICP beskrivna råämneskonturen och beskriver 

typen av uppspänning. Denna information utvärderas i simuleringen. 


X: Spänndiameter 

Z: Spännposition i Z 


J: Spänntyp 




N: ICP konturnummer

Snabbtransport positionering 

Förflyttning till verktygsväxlingspunkt 

Verktyget förflyttas med snabbtransport till „Slutpunkten“. 

Om man aktiverar funktionsknappen „T-växling förflyttning“, förflyttas 

verktyget med snabbtransport till verktygsväxlingspunkten. Därefter 

växlar MANUALplus till det i „T" angivna verktyget. 

Beroende på om man anger en slutkoordinat i X, i Z, eller i X och 

Z, förflyttas verktyget i planriktningen i längsriktningen eller 

diagonalt till slutpunkten. 

M-funktion 

Maskinkommandon (M-funktioner) anges och bekräftas med „Inmatning 

klar“. Exekveringen sker efter tryckning på „Cykel start“. 

I maskinhandboken återfinns information om M-funktionernas 

betydelser. 

Linjärbearbetning längs 

Verktyget förflyttas från „Startpunkt X, Z“ med 

matning till 

„Slutpunkt Z2“. Verktyget stannar vid cykelns slut. 

Kontur linjär längs („med retur“) 

Verktyget förflyttas fram, utför längssnittet och 

förflyttas tillbaka till „Startpunkten“ vid cykelns slut. 

Linjärbearbetning tvärs 

Verktyget förflyttas från „Startpunkt X, Z“ med 

matning till 

„Slutpunkt X2“. Verktyget stannar vid cykelns slut. 

Kontur linjär tvärs („med retur“) 

Verktyget förflyttas fram, utför tvärsnittet och 

förflyttas tillbaka till „Startpunkten“ vid cykelns slut. 

Enskilda skär 

13


14 

Linjärbearbetning i vinkel 

MANUALplus beräknar slutpositionen och förflyttar linjärt från 

„Startpunkt X, Z“ med matning till „slutpositionen“. Verktyget stannar vid 

cykelns slut. 

Kontur linjär vinkel („med retur“) 

MANUALplus beräknar slutpositionen. Sedan förflyttas verktyget fram, 

utför det linjära snittet och förflyttas sedan tillbaka till „Startpunkten“ vid 

cykelns slut. 

I mode „med retur“ sker nosradiekompensering. 

Parameterkombinationer för definition av slutpunkten: 

se hjälpbilden 

Cirkulärbearbetning 

(Via softkey-symbolen väljer man om 

cirkulärbearbetningen skall rotera medurs 

eller moturs.) 

Verktyget förflyttas cirkulärt från „Startpunkt X, Z“ med matning till 

„Slutpunkt kontur X2, Z2“. Verktyget stannar vid cykelns slut. 

Kontur cirkulär („med retur“) 

Verktyget förflyttas fram, utför det cirkulära snittet och förflyttas sedan 

tillbaka till „Startpunkten“ vid cykelns slut. 

I mode „med retur“ sker nosradiekompensering.

Fas 

Cykeln skapar en fas som är måttsatt i förhållande till konturhörnet. 

Verktyget stannar vid cykelns slut. 

Kontur fas („med retur“) 

Cykeln skapar en fas som är måttsatt i förhållande till konturhörnet. 

Verktyget förflyttas fram, skapar fasen och förflyttas sedan tillbaka till 

„Startpunkten“ vid cykelns slut. 


Förflyttningsriktningen beror på förtecknet i 

parameter „Elementläge J“ (se hjälpbilden). 

Parameterkombinationer för definition av fasen: se hjälpbilden. 

Rundning 

Cykeln skapar en rundning som är måttsatt i förhållande till konturhörnet. 

Verktyget stannar vid cykelns slut. 

Kontur rundning („med retur“) 

Cykeln skapar en rundning som är måttsatt i förhållande till konturhörnet. 

Verktyget förflyttas fram, skapar rundningen och förflyttas sedan tillbaka 

till „Startpunkten“ vid cykelns slut. 


Förflyttningsriktningen beror på förtecknet i 

parameter „Elementläge J“ (se hjälpbilden). 


15

16 

Svarvcykler 

Svarvning längs 

Svarvning plan 

Grovbearbetning (utvidgad): Cykeln grovbearbetar det definierade 

området med hänsyn tagen till valbara konturelement. 

Finbearbetning (utvidgad): Cykeln finbearbetar det definierade 

konturavsnittet med hänsyn tagen till valbara konturelement. 


B: Fas eller rundning vid konturslutet 

B>0: Rundningens radie 

B

Svarvning med nergång längs 

Svarvning med nergång plan 

Grovbearbetning (utvidgad): Cykeln grovbearbetar det definierade 

området med hänsyn tagen till valbara konturelement. 




R: Rundning (på konturdalens båda sidor) 

B1, B2: Fas eller rundning (B1 konturens början; B2 konturens slut) 


B

18 

Svarvcykler 

ICP-konturparallell längs 

ICP-konturparallell plan 

Vid ICP-cykler definierar man bearbetningsparametrarna i cykelbeskrivningen 

och specificerar konturen som skall bearbetas i ett ICPmakro. 

Grovbearbetning: Cykeln grovbearbetar det av „Startpunkt X, Z“ och 

„ICP kontur N“ beskrivna området konturparallellt. 

Finbearbetning: Cykeln finbearbetar det i „ICP kontur N“ beskrivna 

konturavsnittet. 


Om verktygets inställnings- och spetsvinkel inte är definierad, 

sticker verktyget in med den programmerade nergångsvinkeln 

vid fallande konturer. 

Om verktygets inställnings- och spetsvinkel är definierad, 

sticker verktyget in med den största möjliga vinkeln. Restmaterialet 

blir kvarlämnat.

ICP-svarvning längs 

ICP-svarvning plan 



Grovbearbetning: Cykeln grovbearbetar det av „Startpunkt X, Z“ och 

„ICP kontur N“ beskrivna området. 



Grovbearbetning: Ju brantare verktyget sticker in desto större 

blir reduceringen av matningen (maximalt: 50%). 


Om verktygets inställnings- och spetsvinkel inte är definierad, 

sticker verktyget in med den programmerade nergångsvinkeln 

vid fallande konturer. 

Om verktygets inställnings- och spetsvinkel är definierad, 

sticker verktyget in med den största möjliga vinkeln. Restmaterialet 

blir kvarlämnat. 

Svarvcykler 

19

Stickcykler 

20 

Instickning radiell 

Instickning axiell 

Instickning (utvidgad): Cykeln grovbearbetar det definierade området 

med hänsyn tagen till valbara konturelement. 







B

ICP-instickning radiell 

ICP-instickning axiell 



Instickning: Cykeln grovbearbetar det av „Startpunkt X, Z“ och „ICP 

kontur N“ beskrivna området. 



Instickning: 

„Stickbredd P“ är angiven: Ansättning † P. 

„Stickbredd P“ är inte angiven: 

Ansättning † 0,8*verktygets skärbredd. 

Finbearbetning: 

Verktyget förflyttas tillbaka till „Startpunkt X, Z“ vid cykelns slut. 

Stickcykler 

21

Stickcykler 

22 

Sticksvarvning radiell 

Sticksvarvning axiell 

Sticksvarvning (utvidgad): Cykeln grovbearbetar det definierade 

området med hänsyn tagen till valbara konturelement genom alternerande 

stick- och svarvrörelser. 

Sticksvarvning – finbearbetning (utvidgad): Cykeln finbearbetar det 

definierade konturavsnittet med hänsyn tagen till valbara konturelement. 


O: Insticksmatning 




B

ICP-sticksvarvning radiell 

ICP-sticksvarvning axiell 



Sticksvarvning: Cykeln grovbearbetar det av „Startpunkt X, Z“ och 

„ICP kontur N“ beskrivna området genom alternerande stick- och 

svarvrörelser. 

Sticksvarvning – finbearbetning: Cykeln finbearbetar det i „ICP 

kontur N“ beskrivna konturavsnittet. Därvid bearbetar cykeln det 

material som man anger i „Arbetsmån I,K". 

Sticksvarvning: Man definierar vid 

Fallande konturer: Endast „Startpunkt X, Z" – inte 

„Begynnelsepunkt kontur X1, Z1" 

Stigande konturer: „Startpunkt X, Z" och „Begynnelsepunkt 

kontur X1, Z1" 

Finbearbetning: 

Verktyget förflyttas tillbaka till „Startpunkt X, Z“ vid cykelns 

slut. 

Med „Arbetsmån I,K" definierar man det material som finbearbetningscykeln 

skall ta bort. 

Stickcykler 

23

Stickcykler 

24 

Fristick H 

Cykeln skapar ett fristick „Form H“. Vid framkörningen tas hänsyn till 

ett säkerhetsavstånd. Om man inte anger W, kommer den att beräknas 

med ledning av K och R. Fristickets slutpunkt ligger då på „Hörnpunkt 

kontur“. 


R: Fristicksradie – default: nget cirkulärt element 

W: Insticksvinkel – default: W beräknas 

Fristick K 

Den erhållna konturformen beror på det använda verktyget. 

Cykelförlopp 

1 Förflyttning med snabbtransport till säkerhetsavståndet i 45° framför 

„Hörnpunkt kontur X1, Z1“ 

2 Sticker in i vinkel 45° – förflyttningssträckan beräknas från 

parameter „Fristicksdjup I“ 

3 Verktyget förflyttas tillbaka samma väg till „Startpunkt X, Z“ 

Det utförs inte någon nosradiekompensering.

Fristick U 

Cykeln skapar ett fristick „Form U“. 


X2: Slutpunkt planyta – default: Planytan finbearbetas inte 

I: Fristicksdiameter 

K: Fristicksbredd – Om verktygets skärbredd inte har definierats, 

hämtas K som skärbredd. 

B: Fas eller rundning 


B0: Rundningens radie 

B

Gängcykler 

26 

Gängcykel (längs) – utvidgad 

Cykeln skapar en gänga med en eller flera ingångar. Via funktionsknapp 

ställer man in om en utvändig eller en invändig gänga skall 

tillverkas. Gängan börjar vid „Startpunkt X“ och slutar vid „Slutpunkt Z2“ 

(utan för- och efterrörelse). 


F1: Gängstigning (utvärderas som matning) 

U Gängdjup – default: 

Utvändig gänga: U=0.6134*F1 

Invändig gänga: U=–0.5413*F1 

I: 1:a skärdjup – default: I beräknas i förhållande till U och F1 

A: Ansättningsvinkel – default: 30°; Område: –60° < A < 60° 

A0: Ansättning från den högra flanken 

J: Restskärdjup – default: 1/100 mm 

D: Gängtal – default: 1 gängingång 

E: Inkremental stigning (förstorar/förminskar stigningen per varv 

med E) – default: 0 

„Cykel stopp“ verkar vid ett gängsnitts 

slut. 

Matning- och spindeloverride är inte verksamma 

under exekveringen av cykeln. 

Funktionen „Sista snitt" kan väljas när cykeln 

har exekverats. Med denna funktion 

upprepas det sista skäret, varvid en kompensering 

med handrattarna är möjlig.

Gänga (längs) efterskärning 

Cykeln efterskär en gänga med en ingång. Eftersom arbetsstycket redan 

hade tagits ner, måste MANUALplus erhålla exakt information om 

gängans läge. 

Cykelförlopp 

1 Man ställer gängverktyget med skärspetsen i mitten av en gänga 

2 Man överför verktygspositionen och spindelvinkeln med „Överför 

position“ 

3 Man förflyttar verktyget manuellt ut ur gängan 

4 Man positionerar verktyget till „Startpunkt X, Z“ 

5 Man startar cykelexekveringen med „Inmatning klar“, därefter „Cykel 

start“ 


C: Uppmätt vinkel (spindelvinkel) 

ZC: Uppmätt position (verktygsposition) 


U: Gängdjup – default: 



I: 1. Skärdjup 

I

Gängcykler 

28 

Konisk gänga 

API-gänga 

Cykeln skapar en kongänga/API-gänga med en eller flera ingångar. Via 

funktionsknapp ställer man in om en utvändig eller en invändig gänga 

skall tillverkas. Gängan börjar vid „Startpunkt X“ och slutar vid „Slutpunkt 

Z2“ (utan för- och efterrörelse). Vid API-gänga minskas gängdjupet 

vid gängans utlopp. 



U: Gängdjup – default: 



I: 1:a skärdjup – default: I beräknas med i förhållande till U och F1 

A: Ansättningsvinkel – default: 30°; Område: –60° < A < 60° 

A0: Ansättning från den högra flanken 

J: Restskärdjup – default: 1/100 mm 

D: Gängtal – default: 1 gängingång 

E: Inkremental stigning (förstorar/förminskar stigningen per varv 

med E) – default: 0 

„Cykel stopp“ verkar vid ett gängsnitts slut. 

Matning- och spindeloverride är inte verksamma under 

exekveringen av cykeln. 

Funktionen „Sista snitt" kan väljas när cykeln har exekverats. 

Med denna funktion upprepas det sista skäret, varvid en kompensering 

med handrattarna är möjlig. 

Konisk gänga 

API-gänga

Gängfristick DIN 76 

Fristick DIN 509 E 

Fristick DIN 509 F 

Cyklerna färdigställer fristicket, bearbetar cylinderingången, cylindern 

och den anslutande plana ytan. 

Fristicksparametrar som man inte anger beräknas av MANUALplus 

utifrån normtabellen. 

Gängfristick: Om man anger „Fristick arbetsmån P“ delas bearbetningen 

upp i för- och färdigsvarvning. „P“ är längsarbetsmån, planarbetsmån 

är alltid 0,1 mm. 


FP: Gängstigning (vid gängfristick) – default: FP beräknas med 

ledning av diametern 

E: Reducerad matning (vid nergång) – 

default: Matning F 

R: Fristicksradie – default: Normtabell. Fristicksradien utförs på 

fristickets båda sidor. 

B: Längd cylinderingångssnitt – default: Inget cylinderingångssnitt 

WB: Ingångssnitt vinkel – default: 45 ° 

RB: Ingångssnitt radie – default: Ingen radie vid ingångssnittet 

Hänsyn tas alltid till parametrar som man anger – även om 

normtabellen förordar andra värden. 

Exempel: Gängfrisick DIN 76 

Fristickscykler 

29

30 

Borrcykler 

Borrning axiell 

Borrning radiell 

Cykeln skapar ett hål på ändytan/mantelytan. 


C: Spindelvinkel (C-axelposition) – default: Aktuella spindelvinkel 

Z1/X1: Startpunkt borrning – default: Borrning från position Z/X 

E: Väntetid (för friskärning vid hålets botten) – 

default: 0 

AB: Borrlängd, inledande och genomgående – default: 0 

V: Borrvarianter, inledande och genomgående – default: 0 

0: Utan matningsreducering 

1: Reducering vid genomborrning 

2: Reducering vid inledande borrning 

3: Reducering vid inledande borrning och genomborrning 

Om man programmerar „AB“ och „V“, kommer en 

matningsreducering att utföras vid den inledande borrningen 

och vid genomborrningen (reduceringsfaktor: 50%). 

Med ledning av verktygsparametern „drivet verktyg" skiljer 

MANUALplus på om det programmerade varvtalet och 

matningen avser huvudspindeln eller det drivna verktyget. 

Borrning axiell 

Borrning radiell

Djuphålsborrning axiell 

Djuphålsborrning radiell 

Borrningen på ändytan/mantelytan sker i flera steg. Efter varje steg lyfts 

verktyget tillbaka och ansätts sedan på nytt till säkerhetsavståndet efter 

en väntetid. 


C: Spindelvinkel (C-axelposition) – default: Aktuell spindelvinkel 

Z1/X1: Startpunkt borrning – default: Borrning från position Z/X 

P: 1:a borrdjup – default: Borrning utan avbrott 

IB: Borrdjupsreducering – default: 0 

JB: Minimalt borrdjup – default: 1/10 av P 

B: Returlängd – default: Retur till „Startpunkt“ 

E: Väntetid – default: 0 

AB: Borrlängd, inledande och genomgående – default: 0 

V: Borrvarianter, inledande och genomgående – default: 0 





Om man programmerar „AB“ och „V“, kommer en 

matningsreducering att utföras vid den inledande borrningen 

och vid genomborrningen (reduceringsfaktor: 50%). 




Djuphålsborrning axiell 

Djuphålsborrning radiell 

Borrcykler 

31

32 

Borrcykler 

Gängning med tapp axiell 

Gängning med tapp radiell 

Cykeln skapar en gänga i ett hål på ändytan/mantelytan. Gängtappen 

behöver „Ansatslängd B“ för att uppnå det programmerade varvtalet 

och den programmerade matningen. 



F1: Gängstigning (utvärderas som matning) – default: Verktygets 

gängstigning 

B: Ansatslängd – default: 2 * gängstigning F1 

SR: Returvarvtal – default: Samma varvtal som under gängningen 




Gängning med tapp axiell 

Gängning med tapp radiell

Gängfräsning axiell 

Cykeln fräser en gänga i ett befintligt hål. 

Verktyget positioneras i hålet till „Slutpunkt gänga“. Sedan förflyttas 

verktyget fram på „Framkörningsradie R“, fräser gängan med en 

rotation på 360° och ansätter samtidigt med „Gängstigning F“. 

Slutligen frikör cykeln verktyget och lyfter det tillbaka till startpunkten. 


C: Spindelvinkel (C-axelposition) 

Z1: Startpunkt gänga – default: Startpunkt Z 

Z2: Slutpunkt gänga 

I: Invändig diameter gänga 

R: Framkörningsradie – default: (I – fräsens diameter)/2 

F1: Gängstigning 

J: Gängriktning – default: 0 

J=0: Höger 

J=1: Vänster 

H: Fräsmetod – default: 0 

H=0: Motfräsning 

H=1: Medfräsning 

Borrcykler 

33

Fräscykler 

34 

Snabbtransport positionering 

Cykeln aktiverar C-axeln, positionerar spindeln (C-axeln) och verktyget. 


X2, Z2: Slutpunkt 

C2: Slutvinkel 

En efterföljande manuell fräscykel deaktiverar C-axeln igen. 

„Snabbtransport positionering“ är endast nödvändig i driftart 

„Manuell“. 

Axiellt spår 

Radiellt spår 

Cykeln skapar ett spår på ändytan/mantelytan. Spårets bredd motsvarar 

fräsens diameter. 



Z1/X1: Fräsöverkant – default: Startpunkt Z/X 

Z2/X2: Fräsbotten 

P: Skärdjup – default: Ett skärdjup 

FZ: Nedmatningshastighet – default: Aktiv matning Axiellt spår

Axiell figur 

Radiell figur 

Beroende på parametrarna fräser cykeln en kontur alt. grov-/finbearbetar 

en ficka på ändytan/mantelytan. 

Man kan definiera följande konturer: 

Rektangel (Q=4, LB) 

Kvadrat (Q=4, L=B) 

Cirkel (Q=0, RE>0, L och B: inge uppgift) 

Triangel eller månghörning (Q=3 eller Q>4, L>0) 


U: Överlappningsfaktor 

Ingen uppgift: Konturfräsning 

U>0: Fickfräsning – (minimal) Överlappning av fräsbanorna = 

U*fräsens diameter 




J: Konturfräsning: 

J=0: På konturen 

J=1: Invändig 

J=2: Utvändig 

Fickfräsning: 

J=0: Inifrån och ut 

J=1: Utifrån och in 

O: Fräsförlopp (endast vid fickfräsning) – default: 0 

O=0: Grovbearbetning 

O=1: Finbearbetning 

Axiell figur 

Radiell figur 

Fräscykler 

35

Fräscykler 

36 

Axiell ICP-figur 

Radiell ICP-figur 

Beroende på parametrarna fräser cykeln en kontur alt. grov-/finbearbetar 

en ficka på ändytan/mantelytan. 


U: Överlappningsfaktor 

Ingen uppgift: Konturfräsning 

U>0: Fickfräsning – (minimal) Överlappning av fräsbanorna 

= U*fräsens diameter 




J: Konturfräsning: 

J=0: På konturen 

J=1: Invändig 

J=2: Utvändig 

Fickfräsning: 

J=0: Inifrån och ut 

J=1: Utifrån och in 

O: Fräsförlopp (endast vid fickfräsning) – default: 0 



Aaxiell ICP-figur 

Radiell ICP-figur

Ändfräsning 

På ändytan fräser cykeln beroende på parametrarna: 

En eller två ytor (Q=1 eller Q=2, B>0) 

En rektangel (Q=4, LB) 

En kvadrat (Q=4, L=B) 

En triangel eller en månghörning (Q=3 eller Q>4, L>0) 

En cirkel (Q=0, RE>0, L och B: ingen uppgift) 

Vid en eller två ytor definierar „B“ resttjockleken (materialet som blir 

kvar). Vid ett jämnt antal ytor kan man programmera „B“ istället för „V“. 


B: Nyckelvidd 

Vid Q=1, Q=2: B är resttjockleken 

Rektangel: Rektangelns bredd 

Kvadrat, månghörning (Q‡4): B är nyckelvidden 

Cirkel: Ingen uppgift 

A: Vinkel till X-axeln – default: 0 

Månghörning (Q>2): Figurens läge 

Cirkel: Ingen uppgift 




J: Enkel-/dubbelriktad 

J=0: Enkelriktad 

J=1: Dubbelriktad 

O: Grovbearbetning/Finbearbetning – default: 0 



Fräscykler 

37

Fräscykler 

38 

Fräsning spiralspår 

Cykeln fräser ett spiralspår från „Z1“ till „Z2“. „C1“ definierar positionen 

för spårets början. Med „P“ resp. „K“ definierar man en ramp i början/ 

slutet av spåret. Spårets bredd motsvarar fräsens diameter. 

Den första ansättningen utförs med „I“ – de övriga ansättningarna 

beräknas av MANUALplus enligt följande: 

Aktuell ansättning = I * (1 – (n–1) * E) 

n: n-te ansättningen 

Reduceringen av skärdjupet sker ner till ‡ 0,5 mm. Därefter utförs alla 

ansättningar med 0,5 mm. 


C1: Startvinkel 

X1: Diameter 

Z1, Z2: Startpunkt/slutpunkt spår 

F1: Stigning 

P, K: Inkörningssträcka, utloppssträcka 

U: Spårdjup 

I: Maximal ansättning 

E: Skärdjupsreducering

Linjärt mönster axiellt 

„Linjärt mönster“ friges vid borrcykler (borrning, djuphålsborrning, 

gängning med tapp) och fräscykler (spår, ICP-kontur), för att kunna 

tillverka borr-/fräsmönster med jämn delning på en linje som är 

placerad på ändytan. 

Man beskriver „Start-/slutpunkt mönster“ och de individuella 

mönsterpositionerna med följande parameterkombinationer: 

Startpunkt mönster: 

X1, C1 eller 

XK, YK 

Mönsterpositioner: 

Ii, Ji och Q 

I, J och Q 

Hålbild: MANUALplus genererar kommando M12, M13 (lås/ 

lossa broms) under följande förutsättningar: Borr-/ 

gängverktyget måste vara „drivet“ (parameter „VKT drivet 

H“) och „Rotationsriktning MD“ är definierad. 

ICP-fräskonturer: När konturens startpunkt ligger utanför 

koordinatnollpunkten, kommer avståndet konturstartpunkt – 

koordinatnollpunkt att adderas till mönsterpositionen. 

Borr- och fräsmönster 

39

40 


Cirkulärt mönster axiellt 

„Cirkulärt mönster“ friges vid borrcykler (borrning, djuphålsborrning, 


tillverka borr-/fräsmönster med jämn delning på en cirkel eller en 

cirkelbåge som är placerad på ändytan. 

Man beskriver cirkelbågens centrumpunkt och de individuella mönsterpositionerna 

med följande parameterkombinationer: 

XM, CM 

XK, YK 

Hålbild: MANUALplus genererar kommando M12, M13 (lås/ 

lossa broms) under följande förutsättningar: Borr-/ 

gängverktyget måste vara „drivet“ (parameter „VKT drivet 

H“) och „Rotationsriktning MD“ är definierad. 



koordinatnollpunkt att adderas till mönsterpositionen.

Linjärt mönster radiellt 

„Linjärt mönster“ friges vid borrcykler (borrning, djuphålsborrning, 


tillverka borr-/fräsmönster med jämn delning på en linje som är placerad 

på mantelytan. 


C: Spindelvinkel – default: Aktuell spindelvinkel 

Z1, C1: Startpunkt mönster – default: „Startpunkt Z" gäller som 

„Startpunkt mönster" 

ZE: Slutpunkt mönster – default: Z1 gäller som „Slutpunkt mönster" 

Wi: Vinkelinkrement (mönsteravstånd) – default: Hålen/fräsbearbetningarna 

fördelas jämnt över periferin. 



koordinatnollpunkt att adderas till mönsterpositionen. 


41

42 


Cirkulärt mönster radiellt 

„Cirkulärt mönster“ friges vid borrcykler (borrning, djuphålsborrning, 


tillverka borr-/fräsmönster med jämn delning på en cirkel eller en 

cirkelbåge som är placerad på ändytan. 



ZM,CM: Centrumpunkt mönster 

A: Vinkel 1:a hål (spindelvinkel) – default: 0° 

Wi: Vinkelinkrement (mönsteravstånd) – default: Borrningar/ 

fräsbearbetningar fördelas jämnt över periferin 



koordinatnollpunkt att adderas till mönsterpositionen.

DIN-cykel 

I inmatningsfönstret definierar man DIN-markots nummer. 

Vid start av cykelexekveringen gäller de i cykeln programmerade 

maskindata (i manuell drift de för tillfället aktuella maskindata). Man 

kan dock ändra maskindata (S, F, T) när som helst i DIN-markot. 

I denna cykel definieras inte någon startpunkt. Beakta att verktyget 

förflyttas diagonalt från den aktuella till den första programmerade 

positionen i DIN-makrot. 

DIN-cykel 

43

ICP-programmering 

44 


Efter att ha kallat upp en ICP-cykel aktiverar man ICP-editor med „ICPedit“. 

Skapa eller utöka ICP-konturer 

Man skapar en ICP-kontur genom sekventiell inmatning av konturelementen. 

Man kan mata in formelement (faser, rundningar, fristick) i 

samband med skapandet av själva konturen eller „överlagra" dem 

efter skapandet av grundkonturen. Man fastlägger övergången till 

nästa konturelement med funktionsknappen „Tangentiell övergång“. 

Om man utökar en ICP-kontur „ansluts“ det nya konturelementet till det 

sista konturelementet. En liten kvadrat markerar det sista konturelementet 

när ICP-konturen visas men inte redigeras. 

Varje icke löst konturelement representeras av en liten symbol under 

grafikfönstret. 

Konturriktning: ICP-cykler grovbearbetar resp. finbearbetar i konturens 

riktning. Med „Vänd konturen" ändrar man konturens riktning. 

Ändra konturelement 

Man väljer ut det element som skall ändras och trycker på „Ändra". Data 

görs redo för redigering. 

Om det finns „icke lösta“ konturelement kan de „lösta“ elementen 

inte ändras. Vid elementet före det icke lösta konturområdet kan dock 

„tangentiell övergång“ sättas respektive raderas. 

Om ett icke löst element skall ändras kommer den tillhörande 

symbolen att markeras som „utvald“. 

Elementtyp och rotationsriktning kan inte ändras för 

cirkelbågar. 

Funktionsknappar Symbol 

Välja „Överlagring" 

Tangentiell övergång 

Från linjärt till cirkulärt element 

Tangentiell övergång 

Från cirkulärt till cirkulärt element 

ellertill linjärt element (rotationsriktning 

se symbol) 

Färger vid konturpresentationen 

gul: för lösta element 

grå: för icke lösta, presenterbara element 

röd: selekterad lösning, selekterat 

element, selekterat hörn 

blå: restkontur

ICP-konturelement 

Linjeinmatning: Välj riktning med ledning av menysymbolerna och 

måttsätt konturelementet. Vid en „linje i vinkel" utläser man vinkelns 

riktning i hjälpbilden. 

Cirkelinmatning: Bestäm rotationsriktningen och typ av måttsättning 

med ledning av menysymbolerna. MANUALplus förväntar sig förutom 

inmatning av slutpunkten: 

Centrumpunkten eller 

Radien eller 

Centrumpunkten och radien 

Konturer på änd- och mantelyta: Måttsättningen sker kartesiskt eller 

polärt. Avgörande för detta är inställningen av funktionsknappen „Polär“. 

Kartesiska koordinater anger man absolut eller inkrementalt. 

Startpunkten fastlägger man vid beskrivningen av det första 

konturelementet. 

Slutpunkten bestäms genom det sista konturelementets 

slutpunkt. 

En speciell matning används vid finbearbetning av konturelementet. 

MANUALplus beräknar saknade koordinater, skärningspunkten, 

centrumpunkter, etc., så långt det är matematiskt möjligt. 

Man anger konturkoordinater absolut eller inkrementalt. 

Om man kallar upp „Urval ICP-konturer“, visar MANUALplus 

– beroende på cykeln – endast ICP-konturen för svarvkontur, 

änd- eller mantelyta. 

Kall upp linjemenyn 

Kalla upp cirkelmenyn 


45


46 

Fas 

Rundning 

Hörnpunkten är given genom „XS, ZS“. Man anger „Fasbredd B“ / 

„Rundningsradie B“. 

Svarvkonturer: Om ICP-konturens första element är en fas/rundning, 

specificerar „J“ fasens läge. 

Parametrar 

XS, ZS: Konturhörnpunkt 

B: Fasbredd / Rundningsradie 

J: Elementläge för det „tänkta referenselementet“ vid 

J = 1: Planelement i +X-riktning 

J=–1: Planelement i –X-riktning 

J = 2: Längselement i +Z-riktning 

J=–2: Längselement i –Z-riktning 

F: Speciell matning 

Fas/rungning vid svarvkonturer 

Fas/rundning vid konturer på änd- och mantelyta

Gängfristick DIN 76 



Ett „Fristick“ består av längselement, fristick och planelement. 

Definitionen av fristicket kan börja med längselementet eller planelementet. 

Gängfristick: Längselementets diameter motsvarar gängans diameter 

(invändig gänga: kärndiametern). 

Parametrar som man inte anger beräknas av MANUALplus med ledning 

av normtabellen. Vid gängfristick gäller: 

„FP“ fastställs med ledning av „XS“ 

„I, K, W, och R" beräknas i förhållande till „FP“ 

Parametrar (beroende på typ av fristick) 

XS, ZS: Fristickets startpunkt 

X, Z: Fristickets slutpunkt 

FP: Gängstigning 

I: Fristicksdiameter/Fristicksdjup – default: Normtabell 

K: Fristickslängd – default: Normtabell 

W: Fristicksvinkel – default: Normtabell 

R: Fristicksradie – default: Normtabell 

P: Plandjup – default: Normtabell 

A: Planvinkel – default: Normtabell 

U: Sliparbetsmån – default: Ingen sliparbetsmån 

J: Elementläge – default: 1 

J=1: Fristicket börjar med längselementet 

J=–1: Fristicket börjar med planelementet 

F: Speciell matning 

„J“ kan inte anges vid överlagring och 

inte ändras vid ändringsprogrammering. 

Vid invändig gänga måste „FP“ anges eftersom 

det längsgående elementets diameter 

inte är gängans diameter. Om beräkningen 

av gängans stigning utförs av 

MANUALplus, medför detta vissa 

avvikelser. 


47

Översikt G-kommandon 

48 

DIN-Programmering 

Verktygsrörelser utan bearbetning Sida 

G20 Stång cylinder/rör 51 

G21 Råämneskontur 51 

Verktygsrörelser utan bearbetning Sida 

G0 Positionering med snabbtransport 52 

G14 Förflyttning till verktygsväxlingspunkt 52 

Enkla linjära och cirkulära rörelser Sida 

G1 Linjär rörelse 53 

G2 Cirkulär rörelse – inkremental måttsättning av 

centrum 54 

G3 Cirkulär rörelse – inkremental måttsättning av 

centrum 54 

G12 Cirkulär rörelse – absolut måttsättning av 

centrum 54 

G13 Cirkulär rörelse – absolut måttsättning av 

centrum 54 

Matning, varvtal Sida 

G26 Varvtalsbegränsning för huvudspindel 55 

G126 Varvtalsbegränsning för drivna verktyg 55 

G64 Avbruten (intermittent) matning 55 

G94 Konstant matning 55 

G95 Matning per varv 55 

G195 Matning per varv för drivna verktyg 55 

G96 Konstant skärhastighet 55 

Matning, varvtal Sida 

G196 Konstant skärhastighet för drivna verktyg 55 

G97 Varvtal (i 1/min) 55 

G197 Varvtal (i 1/min) för drivna verktyg 55 

Nosradie-/fräsradiekompensering (SRK/FRK) Sida 

G40 Stäng av SRK/FRK 56 

G41 Slå på SRK/FRK 56 

G42 Slå på SRK/FRK 56 

Verktygskompensering Sida 

G148 Växla skärkorrektur 56 

G149 Adderande korrektur 57 

G150 Beräkna höger verktygsspets 57 

G151 Beräkna vänster verktygsspets 57 

Nollpunktsförskjutning Sida 

G51 Nollpunktsförskjutning 58 

G56 Adderande nollpunktsförskjutning 58 

G59 Absolut nollpunktsförskjutning 59 

Arbetsmån Sida 

G57 Arbetsmån axelparallell 60 

G58 Arbetsmån konturparallell 60 

Svarvcykler Sida 

G80 Cykelslut 61 

G81 Grovbearbetning längs 61 

G82 Grovbearbetning plan 61 

G817 Grovbearbetning kontur längs 62

Svarvcykler Sida 

G818 Grovbearbetning kontur längs 62 

G819 Grovbearbetning kontur längs – nergång 63 

G827 Grovbearbetning kontur plan 62 

G828 Grovbearbetning kontur plan 62 

G829 Grovbearbetning kontur plan – nergång 63 

G83 Enkel cykel för konturupprepning 64 

G836 Grovbearbetning konturparallellt 65 

G87 Sträcka med radie 66 

G88 Sträcka med fas 66 

G89 Finbearbetningscykel kontur 67 

Instickscykler Sida 

G86 Enkel instickscykel 68 

G861 Instickning kontur axiell 69 

G862 Instickning kontur radiell 69 

G863 Finbearbetning instick kontur axiell 71 

G864 Finbearbetning instick kontur radiell 71 

G865 Enkel stickcykel axiell 70 

G866 Enkel stickcykel radiell 70 

G867 Finbearbetning instick axiell 71 

G868 Finbearbetning instick radiell 71 

Sticksvarvningscykler Sida 

G811 Enkel sticksvarvningscykel radiell 72 

G815 Sticksvarvningscykel radiell 73 

G821 Enkel sticksvarvningscykel axiell 72 

G825 Sticksvarvningscykel axiell 73 

Gängcykler Sida 

G31 Universell gängcykel 74 

G32 Enkel gängcykel 75 

G33 Gänga enkel väg 76 

G35 Metrisk ISO-gänga 77 

G350 Enkel, längsgående gänga med en ingång 78 

G351 Utvidgad, längsgående gänga med flera ingångar 78 

G352 Konisk API-gänga 79 

G353 Konisk gänga 80 

G799 Gängfräsning axiell 90 

Fristickscykler, avstickningscykel Sida 

G25 Fristickkontur (DIN509 E, DIN509 F, DIN76) 81 

G85 Fristickscykel (DIN509 E, DIN509 F, DIN76) 82 

G851 Fristick med cylinderbearbetning DIN 509 E 83 

G852 Fristick med cylinderbearbetning DIN 509 F 83 

G853 Fristick med cylinderbearbetning DIN 76 83 

G856 Fristick form U 84 

G857 Fristick form H 85 

G858 Fristick form K 85 

G859 Avstickningscykel 86 

Borrcykler Sida 

G36 Gängcykel för tapp 89 

G71 Borrcykel 87 

G74 Djuphålsborrcykel 88 



49


50 

Bearbetning ändyta Sida 

G100 Snabbtransport ändyta 91 

G101 Linjärrörelse ändyta 92 

G102 Cirkelbåge ändyta 93 

G103 Cirkelbåge ändyta 93 

G304 Figurdefinition fullcirkel ändyta 97 

G305 Figurdefinition rektangel ändyta 97 

G307 Figurdefinition månghörning ändyta 98 

G791 Linjärt spår ändyta 94 

G793 Konturfräscykel ändyta 95 

G797 Konturfräsning ändyta 96 


Bearbetning mantelyta Sida 

G120 Referensdiameter mantelyta 99 

G110 Snabbtransport mantelyta 99 

G111 Linjärrörelse mantelyta 100 

G112 Cirkelbåge mantelyta 101 

G113 Cirkelbåge mantelyta 101 

G314 Figurdefinition fullcirkel mantelyta 104 

G315 Figurdefinition rektangel mantelyta 105 

G317 Figurdefinition månghörning mantelyta 105 

G792 Linjärt spår mantelyta 102 

G794 Konturfräscykel mantelyta 103 

G798 Fräsning spiralspår 104 

Borr- och fräsmönster Sida 

G743 Linjärt mönster ändyta 106 

G744 Linjärt mönster mantelyta 106 

G745 Cirkulärt mönster ändyta 107 

G746 Cirkulärt mönster mantelyta 108 

Speciella G-funktioner Sida 

G4 Väntetid 57 

G60 Inaktivera skyddszon 57 

se Bruksanvisningen 

G9 Precisionsstopp (blockvis) 

G152 Nollpunktsförskjutning C-axel 

G153 Normera C-axel 

G193 Matning per tand 

G204 Vänta på tidpunkt

Stång cylinder/rör G20 

G20 beskriver råämnet och typ av uppspänning. Denna information 

utvärderas i simuleringen. 

Parameter 

X: Diameter 

Z: Längd (inklusive plan-arbetsmån och spännområde) 

K: Höger kant (plan-arbetsmån) 

I: Invändig diameter vid råämnestyp „Rör“ 


J: Spänntyp 




Råämneskontur G21 

G21 beskriver typen av uppspänning. Råämnesbeskrivningen sker med 

G1, G2/3 och G12/13 kommandon omedelbart efter G21. En G80 

avslutar råämnesbeskrivningen. 

Denna information utvärderas i simuleringen. 

Parameter 

X: Spänndiameter 

Z: Spännposition i Z 


J: Spänntyp 




Råämnesbeskrivning 

51

Verktygsrörelser 

utan bearbetning 

52 

Snabbtransport G0 

Verktyget förflyttas med snabbtransport den kortaste vägen till „målpunkten". 

Parametrar 

X, Z: Målpunkt (X diametermått) 

G0 används även för definition av startpunkten vid 

konturbeskrivningar. 

Verktygsväxlingspunkt G14 

Sliderna förflyttas med snabbtransport till verktygsväxlingspunkten. Man 

fastlägger verktygsväxlingspunkten i inställningsdrift. 

Parametrar 

Q: Ordningsföljd – default: 0 

0: Diagonal förflyttning 

1: Först X-, sedan Z-riktning 

2: Först Z-, sedan X-riktning 

3: Endast X-riktning 

4: Endast Z-riktning

Linjär rörelse G1 

Verktyget förflyttas linjärt med matning till „slutpunkten". 

Parametrar 

X, Z: Slutpunkt (X diametermått) 

A: Vinkel – vinkelriktning: Se hjälpbild. 

B: Fas/rundning 

B ingen uppgift: Tangentiell övergång 

B=0: Ingen tangentiell övergång 


B

Enkla linjära och cirkulära 

rörelser 

54 

Cirkulär rörelse 

G2, G3 – inkremental måttsättning av centrum 

G12, G13 – absolut måttsättning av centrum 

Verktyget förflyttas cirkulärt med matning till „slutpunkten". 

Rotationsriktningen för G2, G3 resp. G12, G13 utläses i hjälpbilden. 

Parametrar 

X, Z: Slutpunkt (X diametermått) 

R:Radie 

Q: Val av skärningspunkt – default: Q=0 

B:Fas/rundning 




B

Varvtalsbegränsning för huvudspindel G26/ 

för drivna verktyg G126 

G26/G126 begränsar varvtalet. Varvtalsbegränsningen är verksam ända 

tills man ersätter den med en ny G26/G126. 

Parametrar 

S: (maximalt) Varvtal 

Varvtalsbegränsningen förblir aktiv även när DIN-programmet 

avslutas och man lämnar „Programkörning“. 

Om det med G26/G126 programmerade varvtalet är högre 

än det som är fastlagt i maskinparameter „Allmänna parametrar 

Spindel – Absolut max. varvtal", gäller varvtalsbegränsningen 

i denna parameter. 

Avbruten (intermittent) matning G64 

G64 avbryter den programmerade matningen under en kort tid. 

Funktionen förblir verksam ända till man programmerar G64 utan 

parametrar. 

Parametrar 

E: Paustid – område: 0,01s < E < 999s 

F: Matningstid – område: 0,01s < E < 999s 

Konstant matning G94 (matning per minut) 

G94 definierar matningen oberoende av drift. 

Parameter 

F: Matning per minut (mm/min / inch/min) 

Matning per varv G95/G195 

G95/G195 definierar matningen oberoende av drift. 

G95: Avseende huvudspindel 

G195: Avseende spindel 1 (drivna verktyg) 

Parameter 

F: Matning per varv 

(mm/varv / inch/varv) 

Konstant skärhastighet G96/G196 

G96/G196 definierar en konstant skärhastighet. 

G96: Huvudspindelns varvtal beror på verktygsspetsens 

X-position. 

G196: Varvtalet för spindel 1 (drivna verktyg) beror på 

verktygets diameter. 

Parameter 

S: Skärhastighet (m/min / ft/min) 

Varvtal G97 / G197 

G97: Konstant varvtal för huvudspindeln. 

G197: Konstant varvtal för spindel 1 (drivna verktyg). 

Parameter 

S: Varvtal (i varv per minut) 

Matning, varvtal 

55

Nosradie- och fräsradiekompensering, 

korrektur 

56 

Nosradie- och fräsradiekompensering (SRK, FRK) G40, 

G41, G42 

G40: Stäng av SRK/FRK 

SRK/FRK är verksam fram till blocket före G40 

I blocket med G40 eller i blocket efter G40 är en rätlinjig 

förflyttningsbana tillåten (G14 är inte tillåten) 

G41/G42: Aktivera SRK/FRK 

I blocket med G41/G42 eller blocket efter blocket med G41/G42 skall 

en rätlinjig förflyttningsbana (G0/G1) programmeras 

Från nästa förflyttningsbana är SRK/FRK medräknad 

G41: SRK/FRK till vänster om konturen i förflyttningsriktningen – 

invändig bearbetning (vid förflyttningsriktning i –Z) 

G42: SRK/FRK till höger om konturen i förflyttningsriktningen – 

utvändig bearbetning (vid förflyttningsriktning i –Z) 

(Växla) Skärkorrektur G148 

Med „O“ definierar man vilken förslitningskorrektur som skall användas. 

Vid programstart och efter ett T-kommando är DX, DZ aktiva. 

Parametrar 

O: Val – default: 0 

O=0: DX, DZ aktiv 

O=1: DS, DZ aktiv 

O=2: DX, DS aktiv 

Vissa stick- och svarvcykler och fräscyklerna 

innehåller SRK-/FRK-anrop. Därför måste 

SRK/FRK vara avstängd när man anropar 

dessa cykler. Kommandot G40, G41, G42 får 

inte användas inom cykeln. 

Stickcyklerna G861..G868 och stickcyklerna 

G81x, G82x tar automatiskt hänsyn till „rätt“ 

förslitningskorrektur.

Adderande korrektur G149 

En G149 följd av ett „D-nummer“ aktivrar den adderande korrekturen 

(exempel: G149 D901). „G149 D900“ stänger av den adderande 

korrekturen. 

Adderande korrektur är verksam från det block i vilken G149 programmeras 

och förblir verksam till 

Nästa „G149 D900“ 

Nästa verktygsväxling 

Programslut 

Parameter 

D: Adderande korrektur – default: D900 – område: 900..916 

Beräkna höger verktygsspets G150 

Beräkna vänster verktygsspets G151 

Vid stickverktyg fastlägger man höger eller vänster skärsida som 

verktygets utgångspunkt via „verktygsorientering“. 

G150: Utgångspunkt höger verktygsspets 

G151: Utgångspunkt vänster verktygsspets 

G150/G151 är verksamma från det block som de programmeras i och 

förblir verksamma till 

Nästa verktygsväxling 

Programslutet. 

Väntetid G4 

MANUALplus väntar under den programmerade tiden 

och utför sedan nästa programblock. Om G4 

programmeras tillsammans med en förflyttning i ett 

block, gäller väntetiden efter det att förflyttningen har 

avslutats. 

Parameter 

F: Väntetid – område: 0 sek < F < 999 sek 

Inaktivera skyddszon G60 

Med G60 upphäver man övervakningen av skyddszonen. 

G60 är endast verksam i det block som den 

programmeras. 

Korrektur, 

speciella G-funktioner 

57

Nollpunktsförskjutning 

58 

Nollpunktsförskjutning G51 

G51 förskjuter arbetsstyckets nollpunkt med „Z“ (eller „X“). Förskjutningen 

utgår från arbetsstyckets nollpunkt (inställningsdrift: „Sätt 

axelvärde“). 

Även om man programmerar G51 flera gånger, förblir utgångspunkten 

den som har definierats som arbetsstyckets nollpunkt i inställningsdrift. 

En med G51 definierad nollpunkt för arbetsstycket gäller till programslutet, 

eller tills den upphävs av en annan nollpunktsförskjutning. 

Parametrar 

X, Z: Förskjutning (X diametermått) 

Adderande nollpunktsförskjutning G56 

G56 förskjuter arbetsstyckets nollpunkt med „Z“ (eller „X“). Förskjutningen 

utgår från den aktuella nollpunkten för arbetsstycket. 

Om man programmerar G56 flera gånger, adderas förskjutningen till den 

aktuella nollpunkten för arbetsstycket. 

Parametrar 

X, Z: Förskjutning (X diametermått) 

G51 eller G59 upphäver adderade nollpunktsförskjutningar.

Absolut nollpunktsförskjutning G59 

G59 sätter arbetsstyckets nollpunkt till „X, Z". Den nya nollpunkten för 

arbetsstycket gäller till programslutet. 

Parametrar 

X, Z: Nollpunktsförskjutning (X som diametermått) 

G59 upphäver tidigare nollpunktsförskjutningar (genom G51, G56 

eller G59). 

Nollpunktsförskjutning 

59

Arbetsmån 

60 

Arbetsmån axelparallell G57 

G57 definierar olika arbetsmån för X och Z. G57 måste stå före den 

cykel som skall ta hänsyn till arbetsmånen. 

Följande cykler tar hänsyn till arbetsmånen: 

Svarvcykler: G81, G817, G818, G819, G82, G827, G828, G829, G83 

Stick- och sticksvarvningscykler: G81x, G82x, G86x 

Cyklerna G81, G82 och G83 raderar inte arbetsmånen efter det att 

cykeln har utförts. Vid de andra cyklerna gäller inte längre arbetsmånen 

efter det att cykeln har utförts. 

Parametrar 

X / Z: Arbetsmån i X / Z (X diametermått) 

Arbetsmån konturparallell (ekvidistans) G58 

G58 definierar en konturparallell arbetsmån. G58 måste stå före cykeln 

som skall ta hänsyn till arbetsmånen. En negativ arbetsmån är tillåten 

vid cykel G89. 

Följande cykler tar hänsyn till arbetsmånen: 

Svarvcykler: G817, G818, G819, G827, G828, G829, G83 

Stick- och sticksvarvningscykler: G81x, G82x, G86x 

Cykel G83 raderar inte arbetsmånen efter det att cykeln har utförts. 

Parameter 

P: Arbetsmån

Cykelslut G80 

G80 avsluta konturbeskrivningen efter svarv-, stick-, fristicks- och 

fräscykler. Förutom G80 får inga andra kommandon stå i detta block. 

Grovbearbetningscykel längs G81 

Grovbearbetningscykel plan G82 

G81/G82 avverkar (grovbearbetar) det av den aktuella verktygspositionen 

och „X, Z“ beskrivna konturområdet. Vid en lutning 

definierar man vinkeln med I och K. 

Parametrar 

X/Z: Startpunkt/slutpunkt kontur (X diametermått) 

I/K: Förskjutning/maximal ansättning 

I/K>0: Med lyftning på konturen 

I/K

62 

Svarvcykler 

Grovbearbetning kontur längs G817 / G818 

Grovbearbetning kontur plan G827 / G828 

G817/G818 resp. G827/G828 avverkar (grovbearbetar) det av den 

aktuella verktygspositionen och de efterföljande blocken beskrivna 

konturområdet – utan nergång. 

Verktygsposition vid cykelslut: 

vid G817/G827: Cykelns startpunkt och den sista lyftningskoordinaten 

vid G818/G828: Cykelns startpunkt 

Parametrar 

X/Z: Skärbegränsning (X diametermått) 

P: Maximal ansättning 

H: Frånkörningstyp – default: 1 

0: Skär längs med konturen efter varje snitt 

1: Lyfter i 45°; skär längs konturen med det sista snittet 

2: Lyfter i 45° – utan snitt längs konturen 

I, K: Arbetsmån – default: 0 

Fallande konturelement bearbetas inte. 

Nosradiekompensering: Utförs. 

Arbetsmån: Hänsyn tas till G57/G58-arbetsmån om I/K inte 

anges i cykeln. Efter exekveringen av cykeln upphävs 

arbetsmånen. 

Säkerhetsavståndet efter varje snitt ställs in i 

„Aktuella parametrar – Bearbetning – Säkerhetsavstånd“. 

Exempel: Grovbearbetning kontur längs G817 

Exempel: Grovbearbetning kontur plan G828

Grovbearbetning kontur längs med nergång G819 

Grovbearbetning kontur plan med nergång G829 

G819/G829 avverkar (grovbearbetar) det av verktygspositionen och de 

efterföljande blocken beskrivna konturområdet – med nergång. 

Verktygsposition vid cykelslut: Cykelns startpunkt. 

Parametrar 

X/Z: Skärbegränsning (X diametermått) 


E: Insticksmatning 

E=0: Fallande konturer bearbetas inte 

Ingen uppgift: Matningen reduceras i förhållande till insticksvinkeln 

– maximal reducering: 50%. 


0: Skär längs med konturen efter varje snitt 

1: Lyfter i 45°; skär längs konturen med det sista snittet 

2: Lyfter i 45° – utan snitt längs konturen 

I/K: Arbetsmån – default: 0 




arbetsmånen. 



Exempel: Grovbearbetning kontur längs G819 

Varning kollisionsrisk! 

Om verktygets inställnings- och spetsvinkel 

inte är definierade, matas verktyget in med 

nergångsvinkeln. 

Om verktygets inställnings- och spetsvinkel 

är definierade, matas verktyget in med den 

maximalt möjliga vinkeln. Restmaterialet 

lämnas kvar. 

Svarvcykler 

63

64 

Svarvcykler 

Enkel cykel för konturupprepning G83 

G83 upprepar de i de efterföljande blocken programmerade funktionerna. 

I de efterföljande blocken programmeras enkla förflyttningsbanor eller 

cykler utan konturbeskrivning. G80 avslutar bearbetningscykeln. 

G83 påbörjar cykelbearbetningen från verktygspositionen. Före varje 

snitt ansätter cykeln med de i „I, K" definierade måtten. Därefter utförs 

den i de efterföljande blocken definierade bearbetningen, varvid 

avståndet från verktygspositionen till konturens startpunkt tolkas som 

„arbetsmån“. G83 upprepar detta förlopp ända tills „Startpunkten“ 

uppnås. 

G83 får inte vara länkad, inte heller genom anrop av underprogram. 

Parametrar 

X, Z: Startpunkt (X diametermått) 

I/K: Maximal ansättning (ange I, K utan förtecken) 

Nosradiekompensering: Utförs inte – man kan programmerara 

nosradiekompenseringen med G41/G42 separat och 

sedan stänga av den igen med G40. 

Arbetsmån: Hänsyn tas till G57-arbetsmån. Hänsyn tas till 

G58-arbetsmån om SRK är aktiv. Arbetsmån förblir aktiv efter 


Varning kollisionsrisk! 

Efter ett snitt förflyttas verktyget tillbaka diagonalt 

för att ansätta för nästa snitt. Programmera 

en extra snabbtransportrörelse 

om kollisionsrisk föreligger.

Konturparallel grovbearbetning G836 

G836 avverkar (grovbearbetar) området på arbetsstycket konturparallellt. 

„X, Z“ definierar konturens startpunkt, de efterföljande 

blocken beskriver konturområdet. G80 avslutar konturbeskrivningen. 


Parametrar 

X, Z: Startpunkt (X diametermått) 


I/K: Arbetsmån – default: 0 

Q: Längd- eller planbearbetning – default: 0 

0: Längdbearbetning 

1: Planbearbetning 




arbetsmånen. 



Svarvcykler 

65

66 

Svarvcykler 

Sträcka med radie G87 

G87 skapar en övergångsradie vid rätvinkliga axelparallella invändiga 

och utvändiga hörn. 

Det föregående längs- eller planelementet bearbetas om verktyget står 

på hörnpunktens X-/Z-koordinat före exekveringen av cykeln. 

Parametrar 

X, Z: Hörnpunkt (X diametermått) 

B: Radie 

E: Reducerad matning – default: Aktiv matning 


Arbetsmån: Används inte. 

Sträcka med fas G88 

G88 skapar en fas vid rätvinkliga axelparallella invändiga och utvändiga 

hörn. 

Det föregående längs- eller planelementet bearbetas om verktyget 

står på hörnpunktens X-/Z-koordinat före exekveringen av cykeln. 

Parametrar 

X, Z: Hörnpunkt (X diametermått) 

B: Fasbredd 



Arbetsmån: Används inte.

Finbearbetningscykel kontur G89 

G89 finbearbetar det i de efterföljande blocken beskrivna konturavsnittet. 

Med SRK: I det första blocket efter G89 aktiveras SRK via G41/G42 och 

fastlägger om verktyget arbetar till vänster eller till höger om konturen 

(Referens: konturens riktning). 

G41: Till höger om konturen 

G42: Till vänster om konturen 

SRK stängs av vid cykelns slut. 

Utan SRK: Programmera inte G41/G42 i det första blocket efter G89. 

Parametrar 

B: Fas/rundning (vid konturavsnittets början) 


B0: Verktyget lyfts med K 

J: Elementläge (om konturavsnittet börjar med en fas/rundning) – 

default: 1; Referenselement: 

J = 1: Planelement i +X-riktningen 

J=–1: Planelement i –X-riktningen 

J = 2: Längselement i +Z-riktningen 

J=–2: Längselement i –Z-riktningen 

Arbetsmån: Hänsyn tas till G58-arbetsmån om I inte anges i 

cykeln. Efter exekveringen av cykeln upphävs arbetsmånen. 

Svarvcykler 

67

Insticlkscykler 

68 

Enkel instickscykel G86 

G86 skapar enkla radiella och axiella instick med faser. MANUALplus 

beräknar instickets läge med ledning av „verktygsorienteringen“. 

Hänsyn tas till en programmerad arbetsmån vid förstickningen. Sedan 

sker färdigstickningen (finbearbetning). Hänsyn till „Väntetid E“ tas 

endast vid färdigstickningen. 

G86 skapar faser på spårets sidor. Man måste positionera verktyget 

rakt framför spåret om man inte vill ha faserna. Man kan beräkna 

startpositionen på följande sätt: 

XS = XK + 2 * (1,3 – b) 

XS: Startposition (diametermått) 

XK: Konturdiameter 

b: Fasbredd 

Verktygsposition vid cykelslut: 

Radiellt spår: X – startposition; Z – sista stickposition 

Axiellt spår: X – sista stickposition; Z – startposition 

Parametrar 

X, Z: Bottenhörnpunkt (X diametermått) 

I, K: Arbetsmån/Insticksbredd 

Radiellt instick: I = arbetsmån; K = insticksbredd 

Axiellt instick: I = insticksbredd; K = arbetsmån 

Om man inte anger „Insticksbredd“, sker endast en stickrörelse 

(insticksbredd = verktygsbredd). 

E: Väntetid (tid för friskärning) – default: Tidsåtgång för ett varv 

Nosradiekompensering: Utförs inte. 

Arbetsmån: Används inte.

Instickning kontur axiell G861 

Instickning kontur radiell G862 

G861/G862 sticker det av verktygspositionen och de efterföljande 

blocken beskrivna konturområdet. 


Parametrar 

P: Stickbredd 


Q: Grov-/finbearbetning 

Q=0: Endast grovbearbetning 

Q=1: Grov- och finbearbetning 

E: Finbearbetningsmatning – default: Aktiv matning 

Beräkning av stickuppdelningen 

„Stickbredd P“ har angivits: Ansättning † P 

„Stickbredd P“ har inte angivits: Ansättning † 0,8 * verktygets 

skärbredd 




arbetsmånen. 


69


70 

Enkel stickcykel axiell G865 

Enkel stickcykel radiell G866 

G865/G866 sticker den av verktygspositionen och „X, Z“ beskrivna 

rektangeln. 


Parametrar 


P: Stickbredd 


Q: Grov-/finbearbetning 



E: Finbearbetningsmatning/Väntetid 

Vid Q=0: Väntetid (tid för friskärning) – default: Tidsåtgång för 

två varv 

Vid Q=1: Finbearbetningsmatning – default: Aktiv matning 

Beräkning av stickuppdelningen 

„Stickbredd P“ har angivits: Ansättning † P 

„Stickbredd P“ har inte angivits: Ansättning † 0,8 * verktygets 

skärbredd 




arbetsmånen.

Finbearbetning instick kontur axiell G863 

Finbearbetning instick kontur radiell G864 

G863/G864 finbearbetar det i de efterföljande blocken beskrivna 

konturområdet. 


Parameter 

E: Finbearbetningsmatning 


Finbearbetning instick axiell G867 

Finbearbetning instick radiell G868 

G867/G868 finbearbetar det av verktygspositionen och „X, Z“ beskrivna 



Parametrar 


E: Finbearbetningsmatning – ingen uppgift: Aktiv matning 


Exempel: Finbearbetning konturstickcykel G863 

Exempel: Stickfinbearbetning G868 


71


72 

Enkel sticksvarvningscykel axiell G811 

Enkel sticksvarvningscykel radiell G821 

G811/G821 avverkar (grovbearbetar) den av verktygspositionen och „X, 

Z“ beskrivna rektangeln. 


Parametrar 


P: (maximalt) Skärdjup 

I, K: Arbetsmån i X, Z – default: 0 

Q: Grov- / finbearbetning 



Q=2: Endast finbearbetning 

U: Svarvbearbetning enkelriktad – default: 0 

U=0: Svarvbearbetning dubbelriktad 

U=1: Svarvbearbetning enkelriktad 

G811: I huvudspindelns riktning 

G821: MANUALplus bearbetar i riktningen verktygspositionen 

– „bottenhörnpunkt X“ 

B: Offsetbredd – default: 0 

O: Insticksmatning – default: Aktiv matning 



Arbetsmån: Hänsyn tas till G57/G58arbetsmån 

om I/K inte anges i cykeln. 

Efter exekveringen av cykeln upphävs 

arbetsmånen. 

Vid Q=2 definierar man med „I, K“ det material 

som skall bearbetas vid 

finbearbetningen.

Sticksvarvningscykel axiell G815 

Sticksvarvningscykel radiell G825 

G815/G825 bearbetar det av verktygspositionen och konturbeskrivningen 

i de efterföljande blocken definierade konturområdet. 


Parametrar 

X, Z: Skärbegränsning (X diametermått) 

P: (maximalt) Skärdjup 

I, K: Arbetsmån i X, Z – default: 0 

Q: Grov- / finbearbetning 



Q=2: Endast finbearbetning 

U: Svarvbearbetning enkelriktad – default: 0 

U=0: Svarvbearbetning dubbelriktad 

U=1: Svarvbearbetning enkelriktad 

G811: I huvudspindelns riktning 

G821: MANUALplus bearbetar i riktningen verktygspositionen – 

„bottenhörnpunkt X“ 

B: Offsetbredd – default: 0 

O: Insticksmatning – default: Aktiv matning 



Arbetsmån: Hänsyn tas till G57/G58arbetsmån 

om I/K inte anges i cykeln. 

Efter exekveringen av cykeln upphävs 

arbetsmånen. 

Vid Q=2 definierar man med „I, K“ det material 

som skall bearbetas vid 

finbearbetningen. 


73

Gängcykler 

74 

Universell gängcykel G31 

(med och utan konturbeskrivning) 

G31 skapar en gänga med en godtycklig riktning och läge. Man kan 

länka flera gängor. Om man programmerar „Slutpunkt gänga“, börjar 

gängan vid verktygspositionen och slutar vid „X, Z“. Om man inte 

anger „Slutpunkt gänga“, förväntar sig G31 konturelement i de 

efterföljande blocken som gängan skall färdigställas på (konturbeskrivning). 

Man kan definiera upp till 6 konturelement. G80 avslutar 

konturedefinitionen. 

Vid „V=0 eller V=1“ beräknas ansättningen med ledning av U och I. Vid 

„V=2 eller V=3“ beräknas ansättningen utifrån varvtalet och „Gängans 

stigning F“. 

Parametrar 

X, Z: Slutpunkt gänga (X diametermått) 

F: Gängans stigning 

U: Gängdjup 

U > 0: Invändig gänga 

U

Enkel gängcykel G32 

G32 skapar en enkel gänga i godtycklig riktning och läge (längs-, 

konisk- eller plangänga; invändig eller utvändig gänga). Gängan börjar vid 

verktygspositionen och slutar i „X, Z“. 

Parametrar 


F: Gängstigning 

U: Gängdjup 


U

Gängcykler 

76 

Gänga enkel väg G33 

G33 skapar en gänga i godtycklig riktning och läge (längs-, konisk- eller 

plangänga; invändig eller utvändig gänga). 

Gängan börjar vid verktygspositionen och slutar i „X, Z“. 

Parametrar 



B: Ansatslängd – default : 0 

P: Utloppslängd – default : 0 

C: Startvinkel (om gängans början skall vara definierad i förhållande 

till ett icke rotationssymmetriskt konturelement) – default: 0 

Q: Spindelns nummer – default: 0 (huvudspindel) 

H: Referensriktning för gängans stigning – default: 3 

H=0: Matning i Z-axeln (för längs- och kongänga upp till 

maximalt +45°/–45° från Z-axeln 

H=1: Matning i X-axeln (för plan- och kongänga upp till maximalt 

+45°/–45° från X-axlen 

H=3: Banhastighet 

E: Variabel stigning (förstorar/förminskar stigningen per varv med 

E) – default: 0 


Matnings- och spindeloverride är inte verksamma under 

exekveringen av cykeln.

Metrisk ISO-gänga G35 

G35 skapar en längsgående gänga (invändig eller utvändig gänga). 

MANUALplus beräknar om en utvändig eller en invändig gänga skall 

skapas med ledning av verktygspositionen relativt gängans slutpunkt. 

Parametrar 


F: Gängans stigning – default: Normtabell 

I: Maximalt skärdjup – default: I beräknas med ledning av gängans 

stigning och varvtalet 

Q: Antal tomkörningar efter det sista snittet – default: 0 

B: Restsnitt – default: 0 

B=0: Uppdelning av det „sista snittet" i 1/2-, 1/4- 1/8- 

1/8-snitt. 

B=1: Utan restsnittsuppdelning 


Matnings- och spindeloverride är inte verksamma under 


Vid invändiga gängor skall „F“ anges eftersom det längsgående 

elementets diameter inte är gängans diameter. Om 

beräkningen av gängans stigning utförs av MANUALplus, 

medför detta vissa avvikelser. 

Gängcykler 

77

Gängcykler 

78 

Enkel, längsgående gänga med en ingång G350 

Utvidgad, längsgående gänga med flera ingångar G351 

G350/G351 skapar en längsgående gänga (invändig eller utvändig 

gänga). Gängan börjar vid verktygspositionen och slutar i „Z“. 

Parametrar 

Z: Slutpunkt gänga 


U: Gängdjup 


U0: Ansättning från den högra flanken 

A

Konisk API-gänga G352 

G352 skapar en API-gänga med en eller flera ingångar. Gängdjupet 

minskas vid gängans utlopp. Gängan börjar vid „XS, ZS“ och slutar vid 

„X, Z“. 

Parametrar 

XS,ZS: Startpunkt gänga (XS diametermått) 



U: Gängdjup 



A

Gängcykler 

80 

Konisk gänga G353 

G353 skapar en konisk gänga med en eller flera ingångar. Gängan börjar 

vid „XS, ZS“ och slutar vid „X, Z“. 

Parametrar 

XS,ZS: Startpunkt gänga (XS diametermått) 



U: Gängdjup 



A

Fristickkontur G25 

G25 genererar formelementet fristick. Detta formelement kan man 

placera i grov- eller finbearbetningscykels konturbeskrivning. 

Om man inte anger parametrar beräknar MANUALplus följande 

värden med ledning av diametern resp. vid fristick DIN 76 med ledning 

av gängans stigning utifrån normtabellen: 

DIN 509 E: I, K, W, R 

DIN 509 F: I, K, W, R, P, A 

DIN 76: I, K, W, R 

Parametrar 

H: Fristickstyp – default: 0 

0, 5: DIN 509 E 

6: DIN 509 F 

7: DIN 76 

I: Fristicksdjup – default: Normtabell 

K: Fristicksbredd – default: Normtabell 

R: Radie – default: Normtabell 




FP: Gängstigning – default: Beräknas utifrån gängans diameter 

U: Sliparbetsmån – default: 0 

E: Reducerad matning (för tillverkningen av fristicket) – default: 

Aktiv matning 

Om parametrarna anges, kommer fristicket 

att utföras med de angivna måtten. 

Vid invändiga gängor skall „FP“ anges eftersom 

det längsgående elementets diameter 

inte är gängans diameter. Om beräkningen 

av gängans stigning utförs av 

MANUALplus, medför detta vissa 

avvikelser. 


81


82 

Fristickscykel G85 

G85 skapar fristick enligt DIN 509 E, DIN 509 F och DIN 76 (gängfristick). 

„K“ definierar fristickstypen. 

Fristicksparametrar: Se tabellen 

Den framförliggande cylindern bearbetas om verktyget positioneras till 

cylinderdiametern („X“) „framför“ cylindern. 

Parametrar 

X, Z: Målpunkt (X diametermått) 

I: Sliparbetsmån/Djup 

DIN 509 E, F: Sliparbetsmån – default: 0 

DIN 76: Fristicksdjup 

K: Fristickslängd och fristickstyp 

K ingen uppgift: DIN 509 E 

K=0: DIN 509 F 

K>0: Fristickslängd vid DIN 76 


Aktiv matning 

Fristicksvinkel vid fristick DIN 509 E och F: 15° 

Planvinkel vid fristick DIN 509 F: 8° 




Diameter I K R 

< 18 0,25 2 0,6 

> 18 - 80 0,35 2,5 0,6 

> 80 0,45 4 1 


Diameter I K R P 

< 18 0,25 2 0,6 0,1 

> 18 - 80 0,35 2,5 0,6 0,2 

> 80 0,45 4 1 0,3 

I = Fristicksdjup 

K = Fristickslängd 

R = Fristicksradie 

P = Plandjup

Fristick DIN509 E med cylinderbearbetning G851 

Fristick DIN509 F med cylinderbearbetning G852 

Fristick DIN76 med cylinderbearbetning G853 

G851/G852/G853 skapar ett fristick, ett cylinderingångssnitt och 

bearbetar den framförliggande cylindern samt den anslutande plana 

ytan. 

Betydelse av NC-blocken efter cykelanropet (exempel G851): 

N.. G851 I.. K.. W... /Cykelanrop med parametrar 

N.. G0 X.. Z.. /Hörnpunkt cylinderingångssnitt 

N.. G1 Z.. /Fristickshörn 

N.. G1 X.. /Slutpunkt planyta 

N.. G80 /Slut på konturbeskrivningen 

Parametrar 

I: G851, G852: Fristicksdjup – default: Normtabell 

G853: Fristicksdiameter – default: Normtabell 

K: Fristickslängd – default: Normtabell 


R: Fristicksradie – default: Normtabell 



B: Längd cylinderingångssnitt – default: Inget cylinderingångs-snitt 

RB: Radie ingångssnitt – default: Ingen radie ingångssnitt 

WB: Vinkel ingångssnitt – default: 45 ° 


Aktiv matning 


H=0: Verktyget förflyttas tillbaka till startpunkten 

H=1: Verktyget stannar vid den plana ytans slut 

Exempel G851 

U: Sliparbetsmån (i cylinderns område) – 

default: Ingen sliparbetsmån 

FP: Gängstigning 

P: Arbetsmån (om man anger „P“ kommer 

bearbetningen av fristicket att delas upp i föroch 

färdigsvarvning. Därvid tas hänsyn till 

„P“ som längdarbetsmån. Planarbetsmån är 

alltid 0,1 mm.) 




83


84 

Frisick form U G856 

G856 skapar ett fristick „Form U“, finbearbetar den angränsande plana 

ytan och skapar en fas/rundning. 

Verktygsposition vid cykelslut: Startpunkt 

Betydelse av NC-blocken efter G856: 

N.. G856 I.. K.. ... /Cykelanrop med parametrar 

N.. G0 X.. Z.. /Fristickshörn 

N.. G1 X.. /Slutpunkt planyta 

N.. G80 /Slut på konturbeskrivningen 

Parametrar 

I: Fristicksdiameter (diametermått) 

K: Fristicksbredd – Om verktygets skärbredd inte har definierats, 

hämtas K som skärbredd. 



B

Fristick form H G857 

G857 skapar ett fristick „Form H“. Om man inte anger W, kommer 

den att beräknas med ledning av K och R. Fristickets slutpunkt ligger då 

på „Hörnpunkt kontur“. 


Parametrar 

X, Z: Hörnpunkt kontur (X diametermått) 

K: Fristickslängd 

R: Fristicksradie – default: Inget cirkulärt element 

W: Nedgångsvinkel – default: W beräknas 



Fristick form K G858 

G858 skapar ett fristick „Form K“. Därvid utförs ett linjärt snitt med 

vinkel 45°. 


Parametrar 

X, Z: Hörnpunkt kontur (X diametermått) 

I: Fristicksdjup 




85

Avstickningscykel 

86 

Avstickningscykel G859 

G859 sticker av detaljen. Om så önskas kan en fas eller en rundning 

skapas. Vid cykelns slut förflyttas verktyget axelparallellt tillbaka till 

startpunkten. 

Parametrar 

X: Avstickningsdiameter 

Z: Avstickningsposition 

I: Diameter matningsreducering – default: Ingen reducering 

XE: Innerdiameter (rör) 




B

Borrcykel G71 

G71 skapar axiella och radiella hål. Vid användning av stillstående 

verktyg måste det axiella hålet ligga i centrum. 

Cykelförloppet börjar vid den aktuella verktygs- och spindelpositionen. 

G71 urskiljer om ett radiellt eller ett axiellt hål skall skapas med 

ledning av „X/Z". 

Parametrar 

X: Slutpunkt axiell borrning (diametermått) 

Z: Slutpunkt radiell borrning 

A: Borrlängd, inledande och genomgående – default: 0 

E: Väntetid (för friskärning vid hålets botten) – default: 0 

V: Borrvarianter, inledande och genomgående (matningsreducering: 

50%) 





K: Borrdjup (radiell borrning: Radiemått) – default: Beräknas 

Borrcykler 

87

88 

Borrcykler 

Djuphålsborrcykel G74 

G74 skapar axiella och radiella hål. Vid användning av stillastående 

verktyg måste det axiella hålet ligga i centrum. Borrningen utförs i 

flera steg. 

Cykelförloppet börjar vid den aktuella verktygs- och spindelpositionen. 

G74 urskiljer om ett radiellt eller ett axiellt hål skall skapas med 

ledning av „X/Z". 

Parametrar 

X: Slutpunkt axiell borrning (diametermått) 

Z: Slutpunkt radiell borrning 

R: Säkerhetsavstånd – default: Värde från „Aktuella parametrar – 

Bearbetning – Säkerhetsavstånd“ 

P: 1:a borrdjup – default: Borrning utan avbrott 

I: Reduceringsvärde – default: 0 

B: Returavstånd – default: Retur till „Startpunkt borrning“ 

J: Minimalt borrdjup – default: 1/10 av P 

A: Borrlängd, inledande och genomgående – default: 0 

E: Väntetid (för friskärning vid hålets botten) – default: 0 

V: Borrvarianter, inledande och genomgående (matnings-reducering: 

50%) 





K: Borrdjup (radiell borrning: Radiemått) – default: Beräknas

Gängning med tapp G36 

G36 gängar axiellt och radiellt med tapp. Vid användning av stillastående 

verktyg måste dem axiella gängan ligga i centrum. 

G36 urskiljer om en axiell eller en radiell gänga skall skapas med ledning 

av „X/Z“. 

Parametrar 

X: Slutpunkt axiell gängning med tapp (diametermått) 

Z: Slutpunkt radiell gängning med tapp 

F: Matning per varv – gängans stigning 

B: Ansatslängd – default: 2 * gängans stigning F1 

Q: Spindelns nummer 

Q=0: Vid stillastående verktyg (huvudspindel) 

Q=1: Vid drivna verktyg 

H: Referensriktning – default: 0 

Referensriktning för gängans stigning. 

H=0: Matning i Z-axeln 

H=1: Matning i X-axeln 

S: Returvarvtal – default: Samma varvtal som vid gängningen 

K: Borrdjup (radiell gängning: radiemått) – default: Beräknas 

Borrcykler 

89

90 

Borrcykler 

Gängfräsning G799 

G799 fräser en gänga i ett befintligt hål. 

Placera verktyget vid hålets centrum innan G799 anropas. Cykeln 

positionerar verktyget inuti hålet till „Slutpunkt gänga“. Sedan förflyttas 

verktyget fram på „Framkörningsradie R“, fräser gängan under en 

rotation på 360° och ansätter samtidigt med „Gängstigning F“. Därefter 

frikör cykeln verktyget och lyfter det tillbaka till startpunkten. 

Parametrar 

Z: Startpunkt gänga 

K: Gängans djup 

R: Framkörningsradie – default: (I – fräsens diameter)/2 


I: Gängans invändiga diameter 




J: Gängans riktning – default: 0 

J=0: Höger 

J=1: Vänster

Startpunkt kontur/snabbtransport på ändyta G100 

Geometri: G100 definierar startpunkten för en kontur på ändytan. 

Parametrar 

X, C: Slutpunkt (diametermått), slutvinkel – vinkelriktning: Se 

hjälpbilden 

XK,YK: Slutpunkt (i kartesiska koordinater) 

Bearbetning: Verktyget förflyttas med snabbtransport den kortaste 

vägen till „slutpunkten". 

Parametrar 

X, C: Slutpunkt (diametermått), slutvinkel – vinkelriktning: Se 

hjälpbilden 

XK,YK: Slutpunkt (i kartesiska koordinater) 

Z: Slutpunkt – default: Aktuell Z-position 


Vid G100 utför verktyget en rätlinjig förflyttning – även om man 

endast programmerar „C“. Använd G110 för positionering av 

arbetsstycket till en bestämd vinkel. 

Bearbetning ändyta 

91

92 


Linjärt på ändyta G101 

Geometri: G101 definierar en linje i en kontur på ändytan. 

Parametrar 

X: Slutpunkt (X diametermått) 

C: Slutvinkel – vinkelriktning: Se hjälpbilden 

XK, YK: Slutpunkt (i kartesiska koordinater) 

A: Vinkel till positiv XK-axel 


Q=0: Närmaste skärningspunkt 

Q=1: Bortre skärningspunkt 

B: Fas/ Rundning 




B

Cirkelbåge på ändyta G102/G103 

Geometri: G102/G103 definierar en cirkelbåge i en kontur på ändytan. 

Parametrar 

X: Slutpunkt (X diametermått) 

C: Slutvinkel – vinkelriktning: Se hjälpbilden 

XK,YK: Slutpunkt (kartesiska koordinater) 

R: Radie 

I, J: Centrumpunkt (kartesiska koordinater) 


Q=0: Närmaste skärningspunkten 

Q=1: Bortersta skärningspunkten 

B: Fas/ Rundning 

ingen uppgift: Tangentiell övergång 



B

94 


Linjärt spår på ändyta G791 

G791 fräser ett spår från den aktuella verktygspositionen till slutpunkten. 

Vrid spindeln till önskad vinkelposition innan G791 anropas. 

Parametrar 

X, C: Diameter, slutvinkel – spårets slutpunkt (polära koordinater) 

XK, YK: Spårets slutpunkt (kartesiska koordinater) 

K: Spårets längd – i förhållande till fräsens centrumpunkt 

A: Spårets vinkel– referens: Se hjälpbilden 

Z: Fräsbotten 

J: Fräsdjup – default: Fräsning från den aktuella 

verktygspositionen 

P: Maximalt skärdjup – default: Hela djupet i en ansättning 

F: Nedmatningshastighet (för djupansättning) – default: Aktiv 

matning

Kontur- och figurfräscykel på ändyta G793 

G793 fräser figurer eller „fria konturer“ på ändytan. 

G793 följs av figuren eller den „fria konturen“ som skall fräsas: 

Figur: G304 – cirkel, G305 – rektangel eller G307 – månghörning 

följd av G80. 

Fri kontur: G100 – startpunkt fri kontur; konturbeskrivning med 

G101..G103; G80 – avslutar konturbeskrivningen. 

Parametrar 

Z, ZE: Fräsöverkant, fräsbotten 

P: Maximalt skärdjup – default: En ansättning 

U: Överlappningsfaktor – default: 0 

U=0: Konturfräsning 

U>0: (minimal) Överlappning = U*fräsens diameter 

R: Framkörningsradie (radie fram-/frånkörningsbåge) – default: 0 

R=0: Direkt förflyttning till konturelement – sedan lodrät 

djupansättning 

R>0: Fräsen förflyttas på fram-/frånkörningsbåge 

R

96 


Ytfräsning på ändyta G797 

G797 fräser beroende på „Q“ ytor, en månghörning eller den i 

kommandonot efter G797 definierade figuren. 

Vid „Q=0“ programmeras en av följande kommandon och sedan G80 

i de efterföljande kommandona: 

G304 – Cirkel 

G305 – Rektangel 

G307 – Månghörning 

En månghörning som man definierar med G797 (Q>0), ligger i centrum. 

En figur som definieras i det efterföljande kommandot kan ligga 

utanför centrum. 

Parametrar 

X: Begränsningsdiameter 

Z, ZE: Referenskant, fräsbotten 

B: Nyckelvidd – utgår vid Q=0 

vid Q=1: B är resttjockleken 

vid Q‡2: B är nyckelvidden 

V: Kantlängd – utgår vid Q=0 

R: Fas/rundning – utgår vid Q=0 

R0: Rundningsradie 

A: Lutningsvinkel (referens se hjälpbilden) – utgår vid Q=0 

Q: Antal ytor (0 † Q † 127) – default: 0 

Q=0: G797 följs av en figurbeskrivning 

Q=1: En yta 

Q=2: Två ytor som ligger 180° från varandra 

Q=3: Triangel 

Q=4: Rektangel, kvadrat 

Q>4: Månghörning 


U: Överlappningsfaktor – (minimal) överlappning 

= U*fräsens diameter – default: 0,5 

I, K: Arbetsmån konturparallell, i ansättningsriktningen 

F: Nedmatningshastighet (för djupansättning) 

– default: Aktiv matning 

E: Reducerad matning för cirkulära element – 

default: Aktuell matning 




O: Grovbearbetning/Finbearbetning – default: 

0 O=0: Grovbearbetning 


J: Enkel-/dubbelriktad (vid Q=1 eller Q=2) 

J=0: Enkelriktad 

J=1: Dubbelriktad

Figurdefinition fullcirkel på ändyta G304 

G304 definierar en fullcirkel på ändytan. Denna figur programmerar 

man i kombination med G793 eller G797. 

Parametrar 

XK, YK: Centrumpunkt 

R: Cirkelns radie 

Figurdefinition rektangel på ändyta G305 

G305 definierar en rektangel på ändytan. Denna figur programmerar 


Parametrar 


A: Vinkel – referens: Se hjälpbilden 

K: Rektangelns längd 

B: Rektangelns höjd 

R: Fas/rundning 

R0: Rundningens radie 


97

98 


Figurdefinition månghörning på ändyta G307 

G307 definierar en månghörning på ändytan. Denna figur programmerar 


Parametrar 


Q: Antal kanter (3 † Q † 127) 


K: Nyckelvidd (SW)/Längd 

K0: Kantlängd 


R0: Rundningens radie

Referensdiameter G120 

G120 fastlägger referensdiametern för den „utrullade mantelytan". 

Programmera G120 om du använder „CY" vid G110... G113. G120 är 

självhållande (modal). 

Parametrar 

X: Diameter 

Startpunkt kontur/snabbtransport på mantelyta G110 

Geometri: G110 definierar startpunkten för en kontur på mantelytan. 

Parametrar 

Z, C: Slutpunkt, slutvinkel 

CY: Slutpunkt som linjärt mått 

Bearbetning: Verktyget förflyttas den kortaste vägen till „slutpunkten" 

med snabbtransort. 

Parametrar 



X: Slutpunkt (diametermått) – default: Aktuell X-position 

Bearbetning mantelyta 

99


100 

Linjärt på mantelyta G111 

Geometri: G111 definierar en linje i en kontur på mantelytan. 

Parametrar 

Z, C: Slutpunkt, slutvinkel – vinkelriktning: Se hjälpbilden 


A: Stigningsvinkel – referens: Se hjälpbilden 




B: Fas/ rundning 




B

Cirkelbåge på mantelyta G102/G103 

Geometri: G112/G113 definierar en cirkelbåge i en kontur på mantelytan. 

Parametrar 

Z, C: Slutpunkt, slutvinkel – vinkelriktning: Se hjälpbilden 

CY: Slutpunkt som linjärt mått (referens: G120-referensdiameter) 

R: Radie 

K, J: Centrumpunkt (J som linjärt mått) 

W: Vinkel centrumpunkt – vinkelriktning: Se hjälpbilden 




B: Fas/ rundning 




B


102 

Linjärt spår på mantelyta G792 

G792 fräser ett spår från den aktuella verktygspositionen till slutpunkten. 

Vrid spindeln till önskad vinkelposition innan G792 anropas. 

Parametrar 


K: Spårets längd – i förhållande till fräsens centrumpunkt 

A: Spårets vinkel– referens: Se hjälpbilden 

X: Fräsbotten (diametermått) 

J: Fräsdjup – default: Fräsning från den aktuella verktygspositionen 

P: Maximalt skärdjup – default: Hela djupet i en ansättning 

F: Nedmatningshastighet (för djupansättning) – default: Aktiv 

matning

Kontur- och figurfräscykel på mantelyta G794 

G794 fräser figurer eller „fria konturer“ på mantelytan. 

G794 följs av figuren eller den „fria konturen“ som skall fräsas: 

Figur: G314 – cirkel, G315 – rektangel eller G317 – månghörning följd 

av G80. 

Fri kontur: G110 – startpunkt fri kontur; konturbeskrivning med 

G111..G113; G80 – avslutar konturbeskrivningen. 

Parameter 

X, XE: Fräsöverkant (diameter), fräsbotten 


U: Överlappningsfaktor – default: 0 

U=0: Konturfräsning 

U>0: (minimal) Överlappning = U*fräsens diameter 

R: Framkörningsradie (radie fram-/frånkörningsbåge) – default: 0 

R=0: Direkt förflyttning till konturelement 

R>0: Fräsen förflyttas på fram-/frånkörningsbåge 

R


104 

Fräsning spiralspår G798 

G798 fräser ett spiralspår från den aktuella verktygspositionen till 

„slutpunkt X,Z“. „Startvinkel C“ definierar läget för spårets början. 

Parametrar 

X: Slutpunkt (diametermått) – default: Aktuell X-position 

Z: Spårets slutpunkt 

C: Startvinkel – default: 0 

F: Stigning 

P, K: Ansatslängd, utloppslängd – default: 0 

U: Spårdjup 

I: Maximalt skärdjup – default: En ansättning 

E: Reduceringsvärde för skärdjupsreducering – default: 1 

Figurdefinition fullcirkel på mantelyta G314 

G314 definierar en fullcirkel på mantelytan. Denna figur programmerar 

man i kombination med G794. 

Parameter 

Z, C: Centrumpunkt, vinkel till centrumpunkten 

CY: Centrumpunkt som linjärt mått 

R: Cirkelns radie

Figurdefinition rektangel på mantelyta G315 

G315 definierar en rektangel på mantelytan. Denna figur programmerar 


Parametrar 




K: Rektangelns längd 

B: Rektangelns bredd (höjd) 



Figurdefinition månghörning på mantelyta G317 

G317 definierar en månghörning på mantelytan. Denna figur programmerar 


Parametrar 



Q: Antal kanter (3 † Q † 127) 


K: Nyckelvidd (SW)/Längd 

K0: Kantlängd 




105


106 

Linjärt mönster på ändyta G743 

G743 skapar en hålbild eller ett fräsmönster på ändytan. Om man inte 

anger „ZE“, används borr-/fräscykeln eller figurbeskrivningen i 

efterföljande NC-block – borrcykel G71, G74, G36 eller figur G304, 

G305, G307 (fräsbearbetning). 

Parametrar 

XK, YK: Startpunkt mönster (kartesiska koordinater) 

Z, ZE: Startpunkt, slutpunkt borrning/fräsbearbetning 

X, C: Diameter, startvinkel (polära koordinater) 

A: Mönstervinkel 

I, J; Ii, Ji: Slutpunkt mönster; mönsteravstånd 

R, Fi: Mönsterlängd, avstånd till nästa position 

Q: Antal hål/figurer – default: 1 

Linjärt mönster på mantelyta G744 

G744 skapar en hålbild eller ett figurmönster med jämn delning på en 

linje som är placerad på mantelytan. Om man inte anger „XE“, används 

borr-/fräscykeln eller figurbeskrivningen i efterföljande NC-block – 

borrcykel G71, G74, G36 eller figur G314, G315, G317 (fräsbearbetning). 

Parametrar 

Z, C: Startpunkt, startvinkel (polära koordinater) 

X, XE: Startpunkt, slutpunkt borrning/fräsbearbetning (diametermått) 

ZE, W: Slutpunkt, slutvinkel mönster 

Wi: Vinkelinkrement – avstånd till nästa position 

Q: Antal hål/figurer – default: 1

Cirkulärt mönster på ändyta G745 

G745 skapar en hålbild eller ett fräsmönster med jämn delning på en 

cirkel eller en cirkelbåge som är placerad på ändytan. Om man inte 

anger „ZE“, används borr-/fräscykeln eller figurbeskrivningen i 

efterföljande NC-block – borrcykel G71, G74, G36 eller figur G304, G305, 

G307 (fräsbearbetning). 

Parametrar 

XK, YK: Centrumpunkt mönster (kartesiska koordinater) 

Z, ZE: Startpunkt, slutpunkt borrning/fräsbearbetning 

X, C: Diameter, vinkel – centrumpunkt mönster (polära koordinater) 

K: Mönsterdiameter – default: Den aktuella X-positionen används 

som mönsterdiameter 

A, W: Start-/slutvinkel – Det första/sista hålets/figurens läge 

Wi: Slutvinkel – Avstånd till nästa position 


V: Omloppsriktning (erforderlig om W har definierats) – default: 0 

Placering av hålen/figurerna: 

V=0: På den längre cirkelbågen 

V=1: Medurs från A 

V=2: Moturs från A 


107


108 

Cirkulärt mönster på mantelyta G746 

G746 skapar en hålbild ett figurmönster med jämn delning på en cirkel 

eller en cirkelbåge som är placerad på mantelytan. Om man inte anger 

„XE“, används borr-/fräscykeln eller figurbeskrivningen i efterföljande NCblock 

– borrcykel G71, G74, G36 eller figur G314, G315, G317 

(fräsbearbetning). 

Parametrar 

Z, C: Centrumpunkt, vinkel (centrumpunkt mönster i polära 

koordinater) 

X, XE: Startpunkt, slutpunkt borrning/fräsbearbetning (diametermått) 

K: Mönsterdiameter 

A, W: Start-/slutvinkel 

Wi: Vinkelinkrement – avstånd till nästa position 


V: Omloppsriktning (erforderlig om W har definierats) – default: 0 

Placering av hålen/figurerna: 

V=0: På den längre cirkelbågen 

V=1: Medurs från A 

V=2: Moturs från A


MANUALplus skiljer på verktygstyperna: 

Svarvverktyg 

Stickverktyg 

Gängverktyg 

Borr 

Gängtapp 

Fräs 

Tilldelning av verktygen: Se listan på höger sida 

Anmärkning om verktygsdata 

Vilken punkt på verktyget som styr fastställandet av „ställängd X, Z“ 

beror på verktygets form. Hjälpbilderna förklarar denna utgångspunkts 

läge. 

Verktygsorientering: Definierar skärets läge, ställvinkelns riktning, 

utgångspunktens läge etc. 

Drivna verktyg: Fastlägger om huvudspindeln eller det drivna verktyget 

skall rotera vid borrning i centrum. 

Om rotationsriktning har definierats, kommer ett tilläggskommando 

M3/M4 att genereras för huvud- eller tilläggsspindeln vid borrcykler. 

Man kan själv välja om verktygsparametrar, vars bokstavsbeteckning 

visas med grå färg, skall anges. Sådana parametrar 

används istället för att ange vissa förutbestämda 

cykelparametrar, när nedmatningsvinkel skall beräknas eller 

matning skall fastläggas, etc. 

Vid drivna verktyg avser skärdata tilläggsspindeln. 

Verktyg för svarvning 

Verktyg för grovbearbetning 

Verktyg för finbearbetning 

Verktyg för finskär 

Kopierverktyg 

Verktyg med runda skär 

Stickverktyg 

Verktyg för instick 

Verktyg för fristick 

Verktyg för avstickning 

Verktyg för sticksvarvning 

Gängverktyg 

Alla typer av gängverktyg förutom gängtapp 

Borr 

För centrering 

För förborrning 

Spiralborr 

Vändskärsborr 

Försänkare 

Brotsch 

Gängtapp 

Alla typer av gängtappar 

Fräsverktyg 

Spårfräs 

Skaftfräs 

Gängfräs 


109

Svarvverktyg 

110 

Verktyg för svarvning 

Verktygsparametrar 

X, Z: Ställängd 

R: Nosradie 

WO: Verktygsorientering (sifferbeteckning se hjälpbild) 

A: Inställningsvinkel – område: 0°

Neutralt verktyg 

Verktygsorientering WO=2, 4, 6, 8 gäller för „neutrala“ verktyg. Neutrala 

betyder att skäret är placerat rät vinkel i förhållande till X- eller Z-axeln. 

Måttsättning av „neutrala“ verktyg: Se bilden uppe till höger. 

Verktyg med runda skär 

Spetsvinkel „B=0" är kriteriet för verktyg med runda skärplattor. „Utgångspunkten“ 

för fastställande av „ställängd X, Z“ vid verktyg med 

runda skärplattor beror på verktygsorienteringen. Måttsättning av verktyg 

med runda skärplattor „WO=1“ och „WO=2“: Se bilden nere till 

höger. 

X 

X 

R 

A 

B 

Z 

WO = 2 WO = 8 

Z 

X 

R 

X 

WO = 1 WO = 2 

A 

Z 

B 

Z 

Svarvverktyg 

111

Stickverktyg 

112 

Stickverktyg 



R: Nosradie 

WO: Verktygsorientering (sifferbeteckning se hjälpbilden) 

K: Skärbredd 

DX, DZ: Förslitningskorrektur 

DS: Specialkorrektur 

Q: (referens till) Verktygstext 

MD: Rotationsriktning (3=M3; 4=M4) default: Ej angiven 

TS: Skärhastighet – default: Ej angiven 

TF: Matning – default: Ej angiven 

PT: Ingreppstid – default: Ej angiven 

RT: Kvarvarande ingreppstid (presentaitonsfält) 

PZ: Stycktal – default: Ej angiven 

RZ: Kvarvarande stycktal (presentationsfält) 

Vid stickverktyg fastlägger man utgångspunktens läge via 

„WO“. 

„DX, DZ" kompenserar förslitningen på de skärsidor som 

gränsar till „utgångspunkten“. „DS“ kompenserar förslitningen 

på den tredje skärsidan (se bilden nere till höger). 

„K“ utvärderas om motsvarande parameter inte anges i 

instickscykeln. 

DS 

DX 

DZ 

DZ 

WO = 3 WO = 1 

DX 

DS

Gängverktyg 

Gängverktyg 



WO: Verktygsorientering (siffferbeteckning se hjälpbild) 

DX, DZ: Förslitningskorrektur 


MD: 

TS: 

PT: 

RT: 

PZ: 

RZ: 

Rotationsriktning (3=M3; 4=M4) – default: Ej angiven 

Varvtal (skärhastighet är inte tillåten här) 

default: Ej angiven 

Inreppstid – default: Ej angiven 

Kvarvarande ingreppstid (presentationsfält) 

Stycktal – default: Ej angiven 

Kvarvarande stycktal (presentationsfält) 

113

Borrverktyg 

114 

Borrverktyg 

Gängtapp 



WO: Verktygsorientering (siffferbeteckning se hjälpbild) 

I: Borrdiameter / gängtappsdiameter 

B: Spetsvinkel – område: 0°

Fräsverktyg 



I: Fräsdiameter 

WO: Verktygsorientering (sifferbeteckning: Se hjälpbild) 

K: Antal skär 

DX/DZ: Förslitningskompensering 


MD: Rotationsriktning (3=M3; 4=M4) – default: Ej angiven 

TS: Skärhastighet – default: Ej angiven 

TF: Matning per tand – default: Ej angiven 

PT: Inreppstid – default: Ej angiven 

RT: Kvarvarande ingreppstid (presentationsfält) 

PZ: Stycktal – default: Ej angiven 

RZ: Kvarvarande stycktal (presentationsfält) 

Vid fräsning med „konstant skärhastighet“ 

kommer spindelvarvtalet att 

beräknas med ledning av „Fräsdiameter I“. 

„Antal skär K“ utvärderas vid „G913 matning 

per tand“. 

„I" används för att presentera fräsen i 

simuleringen. 

Fräsverktyg 

115

Tillverka ett arbetsstycke 

116 

Tillverka ett arbetsstycke med cykler 

Detta avsnitt förklarar arbetsstegen för att tillverka ett 

arbetsstycke. Bearbetningen utförs i „Inlärning“, vilket 

gör att ett komplett cykelprogram står till förfogande 

efter bearbetningen. 

Det skapade cykelprogrammet kan användas i driftart 

„Programkörning" för tillverkning av ytterligare 

detaljer. 

Arbetsförlopp 

Spänn upp råämne 

Skriv in verktygsdata, resp. kontrollera 

Ställ in maskinen 

Ställ in arbetsstyckets nollpunkt med „Sätt 

axelvärde“ 

Mät upp verktygsmått 

Växla till „Inlärning“ 

Utför bearbetningen av arbetsstycket cykel för 

cykel 

Ytterligare information: „9.1 Cykelprogrammering" 

Ange verktygsdata: 

I „verktygsförvaltningen" lägger man in ett datablock (T-nummer) för 

varje verktyg och anger verktygsorienteringen samt beroende på 

verktygstyp även ytterligare parametrar (inställnings- och spetsvinkel, 

skärbredd etc.). Man tilldelar verktygen en „verktygsbeskrivning". 

Om verktygen redan har skrivits in bör man kontrollera dessa data. 

1. Välj driftart Verktygsförvaltning 

Tryck på Process-knappen 

Placera markören på „Verktygsförvaltning" 


2. Skriv in verktyg 

Sök en ledig plats i verktygslistan 

Växla till verktygsinmatningsmenyn med „Lägg till" 

Välj verktygstyp 

Ange verktygsdata – förutom ställängder 

Skriv in verktygstext, resp. tilldela 

Lagra verktygsdata med „Lagra" 

3. Tillbaka till driftart Maskin 


Placera markören på „Maskin" 

Tryck på Process-knappen

Ställ in arbetsstyckets nollpunkt 

1. Skapa ändyta 

Växla in verktyget som mätningen skall 

utföras med 

Skriv in maskindata i „Sätt T, S, F" 

Skapa ändyta med handrattar/joggknappar 

2. Ställ in arbetsstyckets nollpunkt 

Välj „Inställning" 

Välj „Sätt axelvärde" 

Tangera ändyta 

Överför position till arbetsstyckets nollpunkt 

med „Z=0" 

3. Tillbaka till huvudmenyn 

Välj menyknappen 

Verktygsmätning 

1. Växla in verktyget som skall mätas 

2. Skriv in verktygsnummer 

Välj „Sätt T, S, F" 

Skriv in verktygsnummer 

Tryck på „Lagra" 

3. Mät verktyg 

Tryck på „Verktygsmätning" 

Tangera diametern, frikör sedan 

Mät diametern och ange som „Mätpunktkoordinat 

X" 

Tangera ändytan och ange „0" som „Mätpunktkoordinat 

Z" 

4. Tillbak till huvudmenyn 

Välj menyknappen 

5. Upprepa förloppet för alla verktyg. 

Tillverka ett arbetsstycke 

117

Tillverka arbetsstycke 

118 

Skapa cykelprogram 

1. Kalla upp Inlärning (cykelprogrammering) 

Tryck på „Inlärning" 

2. Fastlägg programnummer 

Tryck på „Programlista" 

Skriv in cykelprogrammets nummer 

Överför cykelprogrammets nummer med „Välj" 

Växla till alpha-knappsatsen med „Ändra text" 

Skriv in cykelprogrammets namn 

Överför cykelprogrammets namn med „Lagra" 

3. För varje cykel 

Tryck på „Lägg till cykel" 

Välj cykel 

Skriv in cykelparametrar 

Överför cykelparametrarna med „Inmatning klar" 

Kontrollera cykelförloppet med „Grafik" 

Exekvera cykeln med „Cykel start" 

Överför cykeln till cykelprogrammet med „Lagra" 

4. Tillbaka till huvudmenyn 

Välj menyknappen

Översikt cykler 

Råämne Sida 

Råämne-stång/rör 12 

ICP-råämneskontur 12 

Enskilda skär Sida 

Snabbtranport positionering 13 

Förflyttning till verktygsväxlingspunkt 13 

Linjärbearbetning längs/plan 13 

Linjärbearbetning i vinkel 14 

Cirkulärbearbetning 14 

Fas 15 

Rundning 15 

M-funktion 13 

Svarvcykler längs/plan Sida 

Svarvning längs/plan 16 

Nergång längs/plan 17 

ICP-konturparallell längs/plan 18 

ICP-svarvning längs/plan 19 

Stickcykler Sida 

Instick radiellt/axiellt 20 

Instick ICP radiellt/axiellt 21 

Sticksvarvning radiellt/axiellt 22 

Sticksvarvning ICP radiellt/axiellt 23 

Fristick H 24 

Fristick K 24 

Fristick U 25 

Avstickning 25 

Gäng- och fristickscykler Sida 

Gängcykel 26 

Gänga efterbearbetning 27 

Konisk gänga 28 

API-gänga 28 

Fristick DIN 76 29 

Fristick DIN 509 E 29 

Fristick DIN 509 F 29 

Borrcykler Sida 

Borrcykel axiell/radiell 30 

Djuphålsborrcykel axiell/radiell 31 

Gängcykel för tapp axiell/radiell 32 

Gängfräsning axiell 33 

Fräscykler Sida 

Snabbtransport positionering 34 

Spår axiellt/radiellt 34 

Figur axiell/radiell 35 

ICP-kontur axiell/radiell 36 

Ändfräsning 37 

Fräsning spiralspår 38 

Mönsterbearbetning Sida 

Linjärt mönster ändyta 39 

Cirkulärt mönster ändyta 40 

Linjärt mönster mantelyta 41 

Cirkulärt mönster mantelyta 42 

DIN-cykel Sida 

DIN-cykel 43

MANUALplus 4110 - heidenhain

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?