Att Bygga i Landsbygd (pdf, 3.75 MB) - Alingsås kommun
Att Bygga i Landsbygd (pdf, 3.75 MB) - Alingsås kommun
Att Bygga i Landsbygd (pdf, 3.75 MB) - Alingsås kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Att</strong> bygga i landsbygd<br />
Allmänna råd<br />
15
Innehållsförteckning<br />
ORIENTERING<br />
Översiktsplan .............................................. 2<br />
Byggnadsnämnd/Plan- och byggkontor ........................................ 2<br />
BYGGPLATS<br />
Lämplig byggplats .............................................. 3<br />
Kompletterande lägen .............................................. 3<br />
Anpassning till omgivningen .............................................. 3<br />
Inplacering i landskapet .............................................. 4<br />
TOMT<br />
Avgränsning .............................................. 5<br />
Placering på tomten .............................................. 5<br />
Anpassning till terrängen .............................................. 5<br />
Anpassning till befintliga hus .............................................. 6<br />
UTFORMNING<br />
Hustyp .............................................. 6<br />
Material .............................................. 7<br />
Färg .............................................. 8<br />
Fönster .............................................. 8<br />
Dörrar .............................................. 8<br />
Uppvärmning .............................................. 9<br />
Komplementbyggnader .............................................. 9<br />
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR EN- OCH TVÅ-<br />
BOSTADSHUS ..............................................10<br />
Karta över samlad begyggelse ..............................................12<br />
Adress och telefon ..............................................12<br />
1
ORIENTERING<br />
Översiktsplan<br />
Syfte<br />
I varje <strong>kommun</strong> finns en översiktsplan<br />
som i stort anger hur <strong>kommun</strong>en<br />
ser på möjligheterna att bygga.<br />
Inom detaljplanelagda områden<br />
finns bestämmelser som styr placering<br />
och utformning av bebyggelse.<br />
Syftet med denna bilaga är i första<br />
hand att ge allmänna råd för val av<br />
byggplats och utformning av bebyggelse<br />
utanför detaljplanelagt<br />
område. Råden gäller såväl helårs- som fritidshus.<br />
Bebyggelsetryck<br />
Översiktsplanen och fördjupningar av översiktsplanen ger vägledning om<br />
var det är mest lämpligt att bygga. I översiktsplanen framgår att bebyggelsetrycket<br />
är olika i olika delar av <strong>kommun</strong>en. I områden med stort<br />
bebyggelsetryck är det särskilt viktigt att hitta kompletterande lägen i anslutning<br />
till befintlig bebyggelse.<br />
Särskilda krav, förhandsbesked<br />
Områden med särskilt starka naturoch<br />
kulturvårdsintressen finns redovisade<br />
i översiktsplanen. Inom<br />
dessa områden ställs särskilda krav<br />
på bebyggelsen. Därför kan det<br />
vara bra att titta efter i översiktsplanen<br />
innan Du bestämmer Dig för<br />
på vilken plats Du ska söka förhandsbesked<br />
alternativt bygglovoch<br />
för hur Din ansökan ska se ut.<br />
Översiktsplanen finns tillgänglig på<br />
byggnadsnämnden/plan- och byggkontoret.<br />
Byggnadsnämnd/Plan- och byggkontor<br />
God byggnadskultur<br />
I varje <strong>kommun</strong> finns en byggnadsnämnd, som har ansvaret för hur byggandet<br />
inom <strong>kommun</strong>en sker. Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden<br />
verka för en god byggnadskultur. Byggnadsnämnden är också den myndighet<br />
som prövar om en byggnad får komma till eller ej.<br />
Råd och upplysningar<br />
Om Du är tveksam till hur Du ska gå tillväga med en ansökan, ta kontakt<br />
med plan- och byggkontoret. Personalen på plan- och byggkontoret är till<br />
2
för att hjälpa Dig och står gärna till tjänst med råd och upplysningar. Om<br />
Du tar kontakt med plan- och byggkontoret tidigt får Du veta vilka handlingar<br />
som skall ingå i Din ansökan. Det är en fördel om utformningsprinciper<br />
kan diskuteras innan Du bestämmer Dig för hustyp mm.<br />
BYGGPLATS<br />
Lämplig byggplats<br />
PBL 2 kap<br />
Vid val av byggplats skall enligt<br />
plan- och bygglagen (PBL) tillses<br />
att byggplatsen är lämplig ur allmän<br />
synpunkt. Det innebär bland<br />
annat att byggplatsen skall vara<br />
lämplig med hänsyn till:<br />
1. de boendes och övrigas hälsa,<br />
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,<br />
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan<br />
samhällsservice,<br />
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar.<br />
Beträffande avlopp hänvisas till miljöskyddskontorets informationsskrift<br />
”Avlopp på rätt sätt”.<br />
Kompletterande lägen<br />
Markhushållning<br />
Försök hitta ett läge som ger en naturlig komplettering till befintlig bebyggelse.<br />
Spridd bebyggelse kan innebära en sämre hushållning med markresurserna.<br />
Om bebyggelsen hålls samman har det ofta fördelar både för<br />
den som bygger och för <strong>kommun</strong>en. Det blir lättare att ordna med service,<br />
busstrafik, snöröjning, gemensamt vatten mm.<br />
Anpassning till omgivningen<br />
Jord- och skogsbruk<br />
Nya hus bör inte byggas så att möjligheterna<br />
att bedriva jord- och<br />
skogsbruk försämras. Det går ofta<br />
bra att bygga i kanten av ett skogsområde,<br />
särskilt om bebyggelse redan<br />
finns intill.<br />
3
Ett ensamt läge inne i skogen kan däremot innebära en konflikt med skogsbruket.<br />
4<br />
Naturvård, rekreation<br />
En del platser är känsliga ur<br />
naturvårds- och/eller rekreationssynpunkt.<br />
Det är viktigt att områden<br />
som är värdefulla att ströva i, fiska i<br />
mm finns kvar. För strandskyddsområden<br />
runt sjöar och större vattendrag<br />
gäller bestämmelser som innebär<br />
att ny bebyggelse normalt inte får<br />
komma till.<br />
Fornlämningar<br />
Fornlämningar är skyddade enligt lag. Länsantikvarien ska höras om en<br />
fornlämning berörs av markarbete.<br />
Miljömässiga värden<br />
Stora delar av <strong>kommun</strong>en har en<br />
känslig landskapsbild med<br />
miljömässiga värden utan att fördenskull<br />
vara medtagna i någon<br />
inventering. Det är därför alltid viktigt<br />
att anpassa nya hus till sin omgivning<br />
både då det gäller placering<br />
och yttre utformning.<br />
Berörda grannar, sakägarintyg<br />
Om en föreslagen nybyggnad kan påverka förhållanden på angränsande<br />
fastigheter måste ägarna till dessa fastigheter ges tillfälle att framföra sina<br />
synpunkter på förslaget innan förhandsbesked beviljas. Tag även kontakt<br />
med vägsamfälligheten för samråd om utfart mm.<br />
Inplacering i landskapet<br />
Skogsbryn<br />
Om landskapet är öppet kan det<br />
vara svårt att passa in nya hus. Lägen<br />
nära träddungar, skogsbryn eller<br />
vid markerade terrängformationer<br />
gör att husen smälter in bättre.<br />
Höjdlägen<br />
Soliga vindskyddade lägen är ofta<br />
att föredra, inte minst i energisparande<br />
syfte. Förr byggde man gärna<br />
i höjdlägen, dels för att marken var torrare och dels för att inte offra bördig<br />
jordbruksmark. Detta är fortfarande en bra regel, under förutsättning att
inte huset placeras i en kraftig slänt eller på toppen av en kulle eftersom sådana<br />
lägen kan bli för exponerade. Huset bör inte heller byggas i en sänka<br />
eftersom där bildas så kallade kalluftssjöar. Kallare luft sjunker alltid och<br />
sänkor innebär därför ett sämre lokalklimat och därmed högre energianvändning.<br />
TOMT<br />
Avgränsning<br />
Naturlig avgränsning<br />
Tomtplatsen bör avgränsas så naturligt som möjligt: I en gärdesgård, längs<br />
ett skogsbryn eller en väg, i gräns mellan brukad och obrukad mark mm. En<br />
tomt bör vara varken för stor eller för liten. Man måste få plats med bostadshus,<br />
uthus, parkeringsplats,<br />
gårdsplan mm. Detta gör att tomten<br />
helst bör ha en storlek av<br />
1500-2000 m². Olika omständigheter<br />
kan göra att större tomter<br />
bör godtas. Mindre tomter än<br />
1500 m² bör som regel inte accepteras.<br />
Placering på tomten<br />
Placering som omgivningen, 4,5 m till gräns<br />
När man placerar in nya hus på en tomt är det viktigt att göra det på det sätt<br />
som är karaktäristiskt för omgivningen. Byggnaders avstånd till gräns bör<br />
vara minst 4,5 meter. Byggnadsnämnden kan ibland medge undantag för<br />
placering av byggnader (i första hand uthus) närmare gräns men då krävs i<br />
regel särskilda brandskyddsåtgärder och den berörda grannens<br />
medgivande.En bostadsbyggnad<br />
får inte placeras närmare allmän<br />
vägs vägområde än 12 meter (vid<br />
större vägar gäller längre avstånd).<br />
Bilplats<br />
Utrymmet framför ett garage bör<br />
vara minst 6 meter långt för att ge<br />
plats för biluppställning.<br />
Anpassning till terrängen<br />
Förr gjorde man av naturliga orsaker inte så stora markarbeten när man<br />
byggde. Om marken sluttade lät man istället husets ena sockel bli något högre.<br />
Husen fick därför en naturlig inpassning i terrängen.<br />
5
Minimera markarbetena<br />
Försök att minimera markarbetena. En naturtomt som bibehålls i ursprungligt<br />
skick är oftast ekonomisk ur såväl anläggnings- som framtida skötselsynpunkt.<br />
Anpassa huset till tomten<br />
När Du väljer hus, utgå då från<br />
hur tomten ser ut och välj ett hus<br />
som är anpassat till den. Plocka<br />
inte fram Ditt ”drömhus” ur en<br />
katalog och välj tomt sedan, det<br />
blir mycket svårare.<br />
Träd<br />
Var rädd om befintliga träd.<br />
Tänk på att det tar lång tid att få<br />
nya träd att uppnå samma storlek.<br />
Anpassning till befintliga hus<br />
Skala, material, färg och form<br />
Då nya hus ska byggas är det viktigt att anpassa skala, material, färg och<br />
form till de äldre husen. Detta betyder inte att nya hus behöver se ut som<br />
exakta kopior av de gamla. Även tomtplatsernas utformning och grupperingen<br />
av byggnader på dessa är viktiga för att en komplettering skall bli bra.<br />
UTFORMNING<br />
Hustyp<br />
Enplanshus och framförallt enplanshus<br />
med vindsinredning är allmänt förekommande<br />
utanför detaljplanelagt område.<br />
En vanlig källarvåning går också<br />
bra om marken är väldränerad.<br />
Enplanshus med förhöjt väggliv<br />
Ett enplanshus med förhöjt väggliv är<br />
ett bra alternativ vid nybygge. Förutom<br />
att det medger inredning av vinden<br />
passar det bra i en äldre bymiljö.<br />
Längd- breddförhållande<br />
Ett hus ska gärna ha en något långsmal<br />
form med taknocken i husets längdriktning<br />
för att smälta in bra bland gammal<br />
bebyggelse.<br />
6
Taklutning<br />
Taklutningen anpassas till byggnadstraditionen<br />
och bebyggelse i<br />
området. Taklutningen hos äldre<br />
hustyper var oftast ca 30 grader.<br />
Takform<br />
Överhuvudtaget gäller det att göra<br />
enkla okomplicerade takformer,<br />
t ex symmetriska sadeltak för att få<br />
husen naturliga. Brutna och valmade<br />
tak är ovanliga i byarna. Platta tak<br />
är ofta olämpliga både med hänsyn<br />
till utseende och risk för läckage.<br />
Däremot kan pulpettak (snedtak<br />
med fall endast åt ett håll) ibland<br />
vara acceptabelt på mindre uthusbyggnader.<br />
Typhus<br />
De allra flesta nya enfamiljshus – helårshus och fritidshus – som nu byggs är<br />
typhus. Dessa är oftast ritade för små villatomter och med planlösning och<br />
fönstersättning anpassade till detta. Fönster saknas därför ofta på husgavlarna.<br />
Detta ger mycket dåliga lösningar på tomter där förutsättningarna<br />
är andra. Här gäller alltså ännu en gång rådet att välja ett hus som tar tillvara<br />
tomtens förutsättningar.<br />
Material<br />
Locklistpanel<br />
Träpanelväggar är lättast att infoga i miljön.<br />
Stående locklistpanel är den klassiska fasadbeklädnaden,<br />
lika användbar idag som för 150<br />
år sedan. Även en spontad panel (t ex fasspont)<br />
är bra som yttervägg. Stående panel<br />
väljs hellre än liggande.<br />
På boningshus är tegel- och plåtfasader främmande<br />
och passar sällan i äldre bebyggelse.<br />
Tegeltak<br />
Tegeltak passar på de<br />
flesta hus. Tegelröda<br />
betongpannor är i<br />
många fall acceptabelt<br />
men de åldras mindre<br />
vackert än äkta tegelpannor.<br />
7
Färg<br />
Helhet<br />
Behandla huset som en helhet. Växla inte färg eller material på sidor och<br />
gavlar eller gavelspetsar. Se på omgivande hus. Välj fasadbehandling och<br />
färgsättning så att det nya huset smälter in i miljön.<br />
Faluröd slamfärg<br />
Rödfärg är den klassiska billiga och mycket användbara<br />
färgen på alla slags trähus.<br />
Om huset önskas i annan färg än falurött bör<br />
man välja någon av de traditionella färger som<br />
finns i bygden. Ockragult, gråvitt och vitt går<br />
bra. Provmåla alltid, det syns först då om en färg<br />
är för skarp.<br />
Uthus<br />
Uthus, garage, förråd mm kan med fördel på<br />
traditionellt sätt göras rödfärgade även om bostadshuset<br />
har en annan färg.<br />
Foder, vindskivor, knutar<br />
Foder, vindskivor och knutar bör inte målas i en alltför mörk färg.<br />
Fönster<br />
Lika breda lufter<br />
Fönsteröppningar är mycket viktiga för uppfattningen<br />
av husets karaktär. För många olika slags<br />
fönster ger ofta ett splittrat intryck. Lika breda<br />
fönsterlufter (fältet i en fönsteröppning) eftersträvas<br />
och placeringen är viktig. I äldre byggnadstradition<br />
placerades fönstren om möjligt<br />
symmetriskt på väggytan.<br />
Stående format<br />
Rutorna ges helst kvadratiskt eller stående format.<br />
Mittpost är viktig, däremot är spröjsindelning<br />
ofta onödig på nya hus. Fönstren bör placeras<br />
i fasadliv, inte med djup nisch.<br />
Dörrar<br />
Målade ytterdörrar<br />
Enkla eller dubbla målade ytterdörrar passar<br />
oftast bra in. Kan dörrpartiet göras symmetriskt<br />
8
är detta en fördel, i en symmetrisk förstukvist<br />
är det ett villkor. Vill man ha ljus i<br />
hallen är fönster över dörren (överljus) en<br />
bra lösning. Smala fönster symmetriskt på<br />
båda sidor om dörren går också bra.<br />
Uppvärmning<br />
Skorsten<br />
Ett flexibelt uppvärmningssystem bör väljas<br />
som går att anpassa till ändrat pris och<br />
tillgång på olika energislag. Ett vatten- eller<br />
luftburet värmesystem bör väljas som kan<br />
utnyttja olika energikällor. Någon typ av<br />
eldstad med skorsten måste finnas om man<br />
vill kunna klara längre strömavbrott när det är som kallast ute. En skorsten<br />
är dessutom en detalj som ofta förbättrar anpassning till äldre bebyggelse.<br />
Komplementbyggnader<br />
Uthus, garage, gäststugor<br />
Med komplementbyggnader avses fristående uthus, garage och andra mindre<br />
byggnader, t ex gäststugor och andra mindre bostäder.<br />
Fristående<br />
Garage, uthus och gäststugor<br />
bör placeras fristående<br />
för att passa in. En<br />
sammanbyggnad med huvudbyggnaden<br />
ger ofta ett<br />
oroligt och splittrat utseende,<br />
särskilt om husen har<br />
olika taklutningar.<br />
Placering av garage,<br />
gårdsplan<br />
Ett garage bör placeras så att man inte får intrycket att garaget är viktigare<br />
än bostadshuset. Det kan också vara en fördel om komplementbyggnader<br />
placeras så att de bildar en gårdsplan tillsammans med huvudbyggnaden.<br />
Långsmal form<br />
Komplementbyggnader ska helst ha en något långsmal form med taknocken<br />
i husets längdriktning.<br />
Sadeltak<br />
Komplementbyggnader bör utformas med sadeltak, gärna lika<br />
huvudbyggnadens taklutning. Beträffande material, färg, fönster, dörrar och<br />
uppvärmning hänvisas till dessa avsnitt ovan.<br />
9
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR EN- OCH<br />
TVÅBOSTADSHUS<br />
Vad får man göra utan bygglov<br />
I anslutning till bostadshus får man utan bygglov bygga uteplatser med murar<br />
eller plank som är högst 1,8 meter. Muren eller planket får inte heller<br />
sträcka sig mer än 3,0 meter från huset och det ska minst vara 4,5 meter till<br />
tomtgränsen.<br />
Man får också ordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer<br />
om taken inte är mer än 12,0 m2. Skärmtaken får inte heller sträcka sig<br />
närmare tomtgränsen än 4,5 meter.<br />
I bostadshusets omedelbara närhet får man sätta upp högst två komplementbyggnader<br />
(”friggebodar”). Den sammanlagda byggnadsarean får högst<br />
vara 10,0 m2 och den största höjden från mark till taknock 3,0 meter. Byggnaden<br />
eller byggnaderna får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter.<br />
”Friggebodsrätten” begränsas inte av några planbestämmelser.<br />
De grannar som berörs kan medge att mur/plank /skärmtak och friggebodar<br />
placeras närmare gräns än 4,5 meter och då krävs inte heller bygglov.<br />
Utanför detaljplan och samlad bebyggelse får man utan bygglov göra mindre<br />
tillbyggnader av bostadshus och uthus. Man får också bygga helt fristående<br />
komplementbyggnader i omedelbar närhet till bostadshuset. Samlad<br />
bebyggelse framgår i stort av karta på sid 1. Vid gränsfall kontakta plan- och<br />
byggkontoret för mer detaljerad redovisning.<br />
Tillbyggnaden får inte heller bli så stor att den dominerar över det ursprungliga<br />
huset. Murar och plank i omedelbar närhet av bostadshuset kräver<br />
inte heller bygglov.<br />
Bygger man närmare tomtgränsen än 4,5 meter måste dock berörda grannar<br />
godkänna det. Nekar grannarna, och man trots det vill bygga, får byggnadsnämnden<br />
besluta genom att man ansöker om bygglov.<br />
10
I <strong>Alingsås</strong> <strong>kommun</strong> gäller genom särskildt beslut i byggnadsnämnden följande<br />
riktlinjer: Mindre tillbyggnad utan bygglov får högst ha en byggnadsarea<br />
av 50 % av befintlig byggnads bruttoarea. Den sammanlagda byggnadsarean<br />
för mindre tillbyggnader utan bygglov får heller inte överstiga 40 m2.<br />
En bygglovfri komplementbyggnad får högst ha en byggnadsarea av 50 %<br />
av huvudbyggnadens bruttoarea. Den sammanlagda byggnadsarean för<br />
bygglovfria komplementbyggnader (utom friggebodar) får inte heller<br />
överstiga 40 m2.<br />
(Med byggnadsarea avses<br />
den area som en byggnad<br />
upptar på marken. Med<br />
bruttoarea avses summan<br />
av mätvärda delar av våningsplan<br />
begränsad av<br />
omslutande byggnadsdelars<br />
utsida.)<br />
Områdesbestämmelser<br />
kan också begränsa arean eller reglera utformningen. Tillstånd kan behövas<br />
enligt väglagen. Även 3:e kapitlet i PBL gäller i skälig utsträckning t ex beträffande<br />
anpassning till miljön.<br />
Strandskydd och landskapsskydd<br />
Inom strandskyddat område, vanligtvis 100-300 m från strandkant, måste<br />
dispens sökas för nya byggnader, även bygglovfria komplementbyggnader<br />
som placeras närmare stranden än huvudbyggnaden. Inom område med<br />
landskapsskydd måste dispens sökas för nya byggnader, även bygglovfria<br />
komplementbyggnader. På arrendetomter krävs också markägarens tillstånd.<br />
Observera att Du måste följa gällande bestämmelser om utförande<br />
även om du inte behöver ansöka om lov. Är Du osäker på om Du gör<br />
rätt kontakta bygglovavdelningen på plan- och byggkontoret.<br />
11
<strong>Alingsås</strong> <strong>kommun</strong><br />
Plan- och byggkontoret<br />
441 81 <strong>Alingsås</strong><br />
Besöksadress: Sveagatan 12 Lokal expedition i Sollebrunn:<br />
Telefon 0322 - 61 62 60 Centrumgatan 5<br />
Telefax 0322 - 63 88 68 Öppet torsdagar mellan kl 15-17<br />
plan.bygg@alingsas.se Telefon 0322 - 400 01<br />
12
Change language