Inventering av groddjur och amfibier 110524 ... - Alingsås kommun

I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h
a m f i b i e r
P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s
Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander

Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
Tina Kyrkander, Mattias Sterner & Jonas Örnborg
www.biologiochmiljo.se
Rapport 2011:15
2011-05-16
2

Sammanfattning
Planering av bebyggelse i området vid Prästerydsvägen i Alingsås föranleder en undersökning av vissa
naturvärden som berör förekomst av groddjur i området generellt och med fokus på framförallt större
vattensalamander (Triturus cristatus). Muntliga uppgifter finns från närboende om riklig förekomst av
salamandrar i det dike/vattendrag som genomkorsar området. Vilken eller vilka arter som förekommer
är dock oklart. Med tanke på det legala skydd som groddjur generellt och större vattensalamander
specifikt åtnjuter finns därför ett behov att ta fram mer information om förekomsten av olika groddjur i
området. Föreliggande inventering med tillhörande rapport kompletterar sålunda en tidigare rapport,
”Inventering av livsmiljöer för salamander, Prästerydsvägen Alingsås”, som fokuserade på att
identifiera och lokalisera potentiella livsmiljöer för groddjur i aktuellt område.
Salamandrar leker och förökar sig i vatten under sommarmånaderna men söker sig till torrare områden
under hösten för att övervintra. De bästa lokalerna för salamandrar beskrivs ofta vara små fisk- och
kräftfria dammar med god solinstrålning och riklig vattenvegetation. Vattendrag eller diken, där såväl
fisk som kräftor ofta kan vandra fritt, beskrivs sällan som goda lokaler för salamandrar, och speciellt
så för större vattensalamander, då denna är särskilt känslig för predation.
Ett besök till området genomfördes nattetid 2011-05-10 för eftersök av lekande vattensalamander och
då framförallt större vattensalamander. Inventeringen visade att i de delar av vattendraget som berör
aktuellt planområde hyser ett mindre antal vattensalamandrar (Triturus vulgaris) på de platser där
bäcken vidgar sig och erbjuder lite mer lugnflytande och djupare vatten. Föga överraskande med tanke
på lokalens karaktär påträffades inga större vattensalamandrar i området. Bedömningen om förekomst
av större vattensalamander i aktuellt område är därför att det är osannolikt att påträffa arten här.
Övriga groddjur som noterades i området i tämligen goda numerär är vanlig groda (Rana temporaria)
samt padda (Bufo bufo). Rom från vanlig groda påträffades också.
Groddjur (grodor, paddor och salamandrar) hör till de mest utsatta av Sveriges djurgrupper. Hela 5 av
våra 13 svenska arter är rödlistade. Orsakerna är flerfaldiga men den viktigaste är det senaste
århundradets utdikning av våtmarker och småvatten vilket medfört att lämpliga lekområden försvunnit
i stor utsträckning.
I samband med eventuell exploateringen i aktuellt område finns en utmärkt möjlighet till att lokalt
förbättra möjligheterna för biologisk mångfald generellt och groddjur specifikt genom att med
tämligen enkla medel anlägga en damm i anslutning till befintlig bäck/vattendrag. En sådan mindre
damm i anslutning till den planerade förskolan i området skapar även ytterligare möjligheter för ett
pedagogiskt uterum för både lek och lärande.
3

Inledning
Just nu pågår planering och samrådsförfarande angående eventuell byggnation av bostäder och
förskola vid Prästerydsvägen i Alingsås södra delar. Förskolan, dess parkering och ett antal av
bostäderna är enligt framtagna samrådshandlingar placerade relativt nära det vattendrag som flyter
genom området. Information har inkommit till Alingsås kommun om att det under sommartid har
noterats rik förekomst av vattensalamander i vattendraget som genomlöper planområdet. Vilken art av
vattensalamander det rör sig om är dock okänt. I Sverige förekommer två arter av vattensalamander
varav den större vattensalamandern (Triturus cristatus) åtnjuter ett större lagligt skydd vilket bland
annat innebär att det är förbjudet att genom exempelvis exploatering påverka dess levnadsmiljöer
negativt. Alingsås Kommun har därför gett Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB i uppdrag att
inventera området med avseende på förekomst av groddjur i området.
Alla kartor i rapporten har publicerat med tillstånd från Lantmäteriet (© Lantmäteriet Gävle 2010.
Medgivande I 2010/1362).
Bakgrund salamandrar
Större vattensalamander och mindre vattensalamander (Triturus vulgaris), är de två arter av
svansgroddjur som finns i Sverige. De tillhör gruppen vattensalamandrar vilket innebär att de parar sig
och lägger rom i vattnet, men tillbringar större delen av sommaren i fuktiga miljöer på land. Även
övervintringen sker oftast på land.
Leken börjar i slutet på april och pågår fram till midsommar, då läggs också den mesta rommen, även
om honor av större vattensalamander kan lägga rom enda till slutet av juli. De nykläckta
salamanderynglen saknar, precis som grodyngel, ben och andas med gälar. Det tar två till tre månader
för ynglen att växa färdigt och börja andas med lungor och då går de upp på land. Mindre
vattensalamander är lite tidigare med leken än den större och dess yngel lämnar vanligen vattnet redan
under juli månad medan de flesta ynglen av större vattensalamander inte går upp på land förrän under
augusti och september. De unga salamandrarna tillbringar sedan mellan två och fem år på land innan
de blir könsmogna och återvänder till sin damm för att para sig.
De vuxna salamandrarna lämnar vattnet så fort leken och romläggningen är slut och tillbringar resten
av sommaren i fuktiga områden som t.ex. fuktängar och i alkärr. Där lever de ett undanskymt liv och
kommer bara fram på nätterna för att jaga småkryp, och vid regnig väderlek söker de ofta upp
översvämningar för att jaga mygglarver. När kylan sätter in på hösten söker salamandrarna sig till sina
övervintringsområden. Det är väldigt lite känt om var salamandrar övervintrar men man tror att det
vanligtvis sker på land (frostfritt djup) i torrare backar där det finns mycket sten, rötter, mossa, löv och
4

annat som isolerar från kyla. Den kan även övervintra i torpargrunder under hus och man kan till och
med hitta salamandrar i kalla källare och jordkällare under vinterhalvåret.
Större vattensalamander behöver solbelysta små dammar eller tjärnar med bra vattenkvalité och som
håller vatten hela juli, för att kunna reproducera sig. Vattnen ska också helst vara helt fisk- och
kräftfria. Den kan klara reproduktionen om det bara finns små mängder kräftor, småspigg eller ruda
men vanligtvis går även dessa så hårt åt rom och yngel att reproduktionen misslyckas. De vuxna
salamandrarna behöver också fuktiga områden i närheten av dammen för att födosöka. Det kan vara
fuktig lövrik skog eller fuktiga ängs- och hagmarker. Det måste även finnas lämpliga
övervintringsmiljöer i närheten av dammen, som torrare backar, husgrunder etc.
Mindre vattensalamander förekommer i samma miljö som större vattensalamander och grundregeln är
att där det finns större vattensalamander finns oftast också dess mindre släkting. Däremot har mindre
vattensalamander inte lika höga krav på sin livsmiljö som den större vattensalamandern och den är
därför mycket vanligare. Medan större vattensalamander finns i mellan 5 och 15 % av alla småvatten i
södra och mellersta Sverige så finns mindre vattensalamander i mellan 50 och 70 % av alla småvatten
i samma region. Anledningen är att mindre vattensalamander inte är lika känslig för föroreningar och
inte påverkas lika negativt av fisk- och kräftförekomst. Eftersom ynglen lämnar vattnet redan i juli
behöver den inte heller permanenta vatten för att klara reproduktionen. Mindre vattensalamander
förekommer till och med i små trädgårdsdammar mitt inne i stora städer (t.ex. Linnéträdgården i
centrala Uppsala).
Större vattensalamander verkar minska med ungefär 2 % per år i nästan hela sitt utbredningsområde
(Europa och angränsande delar av Asien). Minskningen ansågs däremot inte vara tillräckligt stor för
att den skulle vara kvar på rödlistan efter att kriterierna skärptes 2005 och den klassas sedan dess som
livskraftig (LC) på den Svenska rödlistan. Större vattensalamander är dessutom upptagen i EU:s artoch
habitatdirektiv bilaga II vilket är den högsta skyddsklass som ett groddjur har i Sverige och som
den bara delar med klockgroda (Bombina bombina). Det innebär att medlemsstaterna i EU är skyldiga
att vidta åtgärder för att skydda arten
och dess livsmiljöer. Genom
artskyddsförordningen (SFS 2007:845)
har till väsentliga delar bl.a. EU:s
habitatdirektiv införlivats i svensk
lagstiftning.
Både mindre och större
vattensalamander är fridlysta, liksom
alla grod- och kräldjur, enligt
5

artskyddsförordningen (SFS 2007:845). I artskyddsförordningen är större vattensalamander är
upptagen i bilaga 1 och mindre
vattensalamander i bilaga 2 till
artskyddsförordningen. Större
vattensalamander berörs sålunda av § 4
vilken behandlar skydd av såväl
individer av arten som förbud mot att
skada eller förstöra djurens
fortplantningsområden eller viloplatser
under djurens alla levnadsstadier.
Mindre vattensalamander berörs av § 6
i artskyddsförordningen. Här anges att
levande exemplar, yngel och rom inte
får dödas, skadas eller samlas in. Något omfattande skydd av artens levnadsmiljöer, likt det för större
vattensalamander, finns inte och § 11 anger vissa undantag i fråga om insamling av levande exemplar,
yngel och rom under speciella omständigheter.
Metod och områdesbeskrivning
Eftersom större vattensalamander under sin lekperiod främst är aktiv nattetid genomfördes
inventeringen med start klockan 22.00 den 10 maj 2011 och avslutades samma natt strax efter klockan
24.00. Inventeringen går till på så sätt att vattenmassan och botten belyses med en stark lampa för att
lokalisera groddjur. Den del av vattendraget som omfattades av inventeringen framgår av karta i figur
1 och uppskattningsvis har cirka 50 -60 % av vattendraget inom aktuellt område inventerats.
Inventeringen syfte var att påvisa eventuell förekomst av olika groddjur och ej uppskatta
populationsstorlekar, varför endast ungefärliga antal individer av påträffade arter noterades.
Resultat
Vid besökstillfället var flödet i bäcken tämligen lågt och djupet i bäcken i de partier där viss
vattenströmning skedde uppgick maximalt till 15-20 cm. Bedömningen är att bäcken under
nederbördsfattiga och varma perioder tidvis torkar ut med ingen eller mycket liten vattenföring. Vad
gäller groddjur i eller i anslutning till aktuellt vattendrag observerades tre olika arter i eller i anslutning
till aktuell bäck/vattendrag. Antalet observerade individer av respektive art utgör en ungefärlig
uppskattning.
6

Tabell 1. Observerade groddjur och uppskattat antal numerär
Figur 1. Planområde, inventerad sträcka samt fynd av mindre
vattensalamander
Art
Vanlig groda
(Rana temporaria)
Padda
(Bufo bufo)
Mindre vattensalamander
(Triturus vulgaris)
Uppskattat antal observerade
individer
20
15
12
Vanlig groda och padda påträffades jämnt spritt längs med inventerad sträcka oberoende av om vattnet
strömmade eller inte. Förekomst av grodrom (sannolikt vanlig groda) påträffades också. Samtliga
observerade paddor var juveniler som
sannolikt vandrat upp från sjön
Gärdsken. Mindre vattensalamander
observerades vid två specifika lokaler
markerade med blå symboler i karta 1.
Speciellt med dessa bägge platser var
att bäcken/vattendraget utvidgade sig
något med mindre strömmande vatten
som följd. Individer av bägge könen av
mindre vattensalamander observerades.
7

Diskussion
Området kring Prästerydsvägen visade sig, som tidigare förutspåtts, inte vara någon optimal
salamanderlokal och den art som enligt uppgift hittats här, mindre vattensalamander, är tämligen
allmän och mindre känslig jämfört med sin större släkting större vattensalamander. Den större
vattensalamandern krav på lekmiljöer är solbelysta dammar med klart och stillastående vatten utan
förekomst av fisk och kräftor, vilket är krav som egentligen inte alls uppfylls i aktuellt område.
Bedömningen är därför att aktuellt område i dagsläget inte hyser någon population av större
vattensalamandrar, vilket givetvis styrks av det faktum att inga individer av arten ej heller påträffades
under inventeringen. Dock måste framhållas att även i såpass litet vattendrag som det aktuella
påträffades 3 olika arter av groddjur i moderata till tämligen höga numerär, vilket är en ekologisk
aspekt att ta fasta på inför den vidare planerings- och exploateringsprocessen i området. Både globalt
och nationellt är groddjur en av våra mest hotade djurgrupper och samtliga arter groddjur i Sverige är
fridlysta. Tänkbara åtgärder för att förbättra livsmöjligheter för groddjur är flera men i samband med
olika exploateringar i lämpliga miljöer finns möjlighet att med tämligen enkla medel lokalt förbättra
möjligheterna för groddjur. Flera av dessa tänkbara åtgärder i form av att spara naturområden med hög
komplexitet (sten- och blockrika områden, död ved, äldre och stora träd etc.) har redan tidigare
omnämnts i rapporten ”Inventering av livsmiljöer av salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås”. Denna
typ av åtgärder är givetvis lika aktuellt även fortsättningsvis och är inte bara åtgärder viktiga för
groddjur utan gynnar biologisk mångfald i området i stort.
För att groddjur skall kunna trivas i ett område krävs förutom lämpliga övervintringslokaler även
lämpliga lekdammar. Den fuktäng som vattendraget löper genom (framför den planerade förskolan)
lämpar sig utmärkt för anläggandet av en damm till gagna för den biologiska mångfalden i området.
Med rätt utformning kan en sådan åtgärd gynna inte bara groddjur utan även flera andra olika
organismgrupper såsom exempelvis olika evertebrater, växter, fåglar. Att tillåta och /eller nyskap det
”vilda” när man planerar för den annars tillrättalagda bebyggelsen ger förutsättning för biologisk
mångfald i stadsplaneringen. Dessutom tillför en vattenspegel ett trevligt inslag i landskapsbilden och
dammen utgör en pedagogisk möjlighet för exempelvis förskolebarnen att följa livet i dammen.
Groddjur är en av våra mest hotade djurgrupper idag och för att vid en eventuell dammbyggnation
gynna dessa optimalt finns en del riktlinjer att ta fasta på vad avser dammens utformning. Man bör
exempelvis tillse att den är solbelyst under så stor del av dagen som möjligt samt att det finns grunda
partier som snabbare värms upp under våren, vilket gillas av groddjuren. Vidare bör den vara fysiskt
åtskild från det rinnande vattendraget utanför för att undvika invandring av fisk och kräftor. Mer
detaljerad utformning av en eventuell damm bör samrådas med en sakkunnig innan projektering för att
bäst tillvarata områdets förutsättningar för optimal funktion av damm.
8

Till sist skall alla ingrepp i vattendraget (grävning, trumnedläggning mm.) som berör rinnande vatten
göras med försiktighet och under rätt årstid för att minimera eventuell påverkan, både vid den aktuella
platsen men även längre nedströms (exempelvis undvika grumling). Att anlägga en damm kan vara
samrådspliktigt hos länsstyrelsen enligt miljöbalken 12 kap 6§. Skyddsåtgärder i samband med den
planerade bebyggelsen i form av rätt hantering av uppkommet dagvatten krävs för att undvika
ytterligare föroreningsbelastning av vattendraget och Gärdsken, vilket också är i samklang med EU:s
vattendirektiv.
9