Avlopp på rätt sätt (pdf, 1.4 MB) - Alingsås kommun
Avlopp på rätt sätt (pdf, 1.4 MB) - Alingsås kommun
Avlopp på rätt sätt (pdf, 1.4 MB) - Alingsås kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Avlopp</strong> <strong>på</strong> <strong>rätt</strong> <strong>sätt</strong><br />
Information till dig som ska anlägga<br />
enskilt avlopp
Innehåll<br />
Vad säger lagstiftningen? 1<br />
Riktlinjer för enskilda avlopp 1<br />
Generella krav <strong>på</strong> en avloppsanläggning<br />
Funktionskrav<br />
Behandling av avloppsvatten 2<br />
Val av reningsmtod 3<br />
Miljöanpassade metoder 4<br />
Urinsorterande toaletter<br />
Multrum eller annan torrtoalett<br />
Andra miljöanpassade metoder<br />
Förbehandling av avloppsvattnet 5<br />
Slamavskiljare<br />
Beskrivning av olika reningsmetoder 6<br />
Infiltration 6<br />
Upplyft eller ytlig infiltration 6<br />
Förstärkt infiltration 6<br />
Kompaktmoduler 7<br />
Markbädd 7<br />
Minireningsverk 8<br />
Efterpolering 8<br />
Uppsamlande system 8<br />
Sluten tank<br />
Markundersökning 8<br />
VA-utredning 9<br />
Provgrävning 9<br />
Jordprov 9<br />
Skyddsavstånd 10<br />
Avstånd till grundvatten och berg 10<br />
Skyddsavstånd till vattenbrunnar 10<br />
Övrigt 11<br />
Dricksvatten 11<br />
Slamsugning 11<br />
Tak- och dräneringsvatten 11<br />
Fastighetsägarens ansvar 11<br />
Ansökan / Anmälan 12<br />
Ansökningshandlingar 12<br />
Utformning av handlingar 12<br />
Tidsbegränsning 14<br />
Olovligt byggande 14<br />
Avgifter 14<br />
Så här handläggs ditt ärende 15
Vad säger lagstiftningen?<br />
För att få anlägga en enskild avloppsanläggning (1-5 hushåll) eller installera toalett krävs tillstånd eller<br />
anmälan till miljöskyddsnämnden. Tillstånd ska sökas (eller anmälan ska göras) senast sex veckor innan<br />
anläggningen ska in<strong>rätt</strong>as. Enligt Miljöbalken ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand <strong>på</strong> något<br />
annat <strong>sätt</strong> så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Det är vidare förbjudet<br />
att släppa ut avloppsvatten från WC till bäck, dike, sjö m.m. utan längre gående rening än slamavskiljning.<br />
Enligt miljöbalken krävs det tillstånd eller anmälan för att få anlägga en enskild<br />
avloppsanläggning.<br />
Beslut om tillstånd ska finnas från miljöskyddsnämnden innan anläggande/installation <strong>på</strong>börjas för:<br />
• ny avloppsanläggning till vilken vattentoalett ska anslutas<br />
• anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanläggning<br />
• ny avloppsanläggning för bad-disk-tvättvatten (BDT) inom vissa delar av <strong>kommun</strong>en, enligt<br />
”Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa- och miljö”<br />
• förmultningstoalett, multrum eller eltoalett (förbränningstoalett)<br />
• torrtoalett med latrinkompostering<br />
Bekräftelse <strong>på</strong> anmälan ska finnas från miljö- och hälsoskyddsnämnden innan anläggande <strong>på</strong>börjas för:<br />
·• ny avloppsanläggning för BDT inom områden där det inte krävs tillstånd<br />
·• ändring av befintlig avloppsanläggning (t.ex. ny placering av slamavskiljare eller markbädd/<br />
infiltration)<br />
OBS!! Anläggande/installation av avloppsanläggning och toalett får inte <strong>på</strong>börjas<br />
förrän beslut har lämnats av miljöskyddsnämnden.<br />
Riktlinjer för enskilda avlopp<br />
Generella krav <strong>på</strong> en avloppsanläggning<br />
En avloppsanläggning ska ge en godtagbar rening av avloppsvattnet, vara robust och innehålla följande<br />
delar:<br />
1. Förbehandlingssteg, d.v.s. slamavskiljning<br />
2. Reningssteg (behandling)<br />
3. Eventuellt efterbehandlingssteg - polering<br />
Funktionskrav<br />
I och med Naturvårdsverkets nya allmänna råd om små avlopp (NFS 2006:7) kommer funktionskrav att<br />
tillämpas vid prövning av nya avloppsanläggningar. Det innebär krav <strong>på</strong> reningsgraden hos de avloppsanläggningar<br />
som ska användas. Det finns två skyddsnivåer, normal- och hög skyddsnivå. De krav <strong>på</strong><br />
reningsgrad som ställs vid:<br />
Normal skyddsnivå: Reduktion av organiska ämnen (BOD) minst 90 %<br />
Reduktion av fosfor minst 70 %<br />
1
Hög skyddsnivå: Reduktion av organiska ämnen minst 90 %<br />
Reduktion av fosfor minst 90 %<br />
Reduktion av kväve minst 50 %<br />
För att klara hälsoskyddskraven ska avloppsanläggningen ha en sådan reningsgrad att utsläpp av avloppsvatten<br />
inte medför ökad risk för smitta eller annan olägenhet genom förorening av dricksvatten eller<br />
badvatten. Övriga krav finns att läsa i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avlopps-<br />
anordningar för hushållsspillvatten.<br />
De områden där hög skyddsnivå ska tillämpas kan redovisas av miljöskyddskontorets avloppshandläggare<br />
vid förfrågan.<br />
Vid nyetablering av avlopp i <strong>kommun</strong>en ska avloppsanordningen uppfylla kraven för normal skyddsnivå,<br />
om inte fastigheten ligger inom ett område där hög skyddsnivå krävs. Vid renovering eller förbättring av<br />
befintliga anläggningar tillämpas normal skyddsnivå för hela <strong>kommun</strong>en.<br />
Utöver kraven ovan ges inga tillstånd för in<strong>rätt</strong>ande av vattentoalett inom tätbebyggda/planlagda fritidshusområden<br />
där det kan bli aktuellt med <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp. För befintliga hus med konstaterad<br />
olägenhet <strong>på</strong> grund av utsläpp av avloppsvatten, kan nämnden bevilja tidsbegränsat tillstånd för sluten<br />
tank. I första hand bör torra (exkl. urinseparerande) toalettalternativ väljas.<br />
I områden med gemensamhetsanläggningar för avloppsrening, ges inga tillstånd till nya enskilda anläggningar.<br />
Om gemensamhetsanläggningen har kapacitet kan avloppet anslutas till denna.<br />
Behandling av avloppsvatten<br />
Vad finns i avloppsvattnet?<br />
<strong>Avlopp</strong>svattnet innehåller bl a bakterier och näringsämnen. Bakterier finns i varierande mängd beroende<br />
<strong>på</strong> typ av avloppsvatten. Om vattentoalett är ansluten är mängden större eftersom avföring innehåller<br />
mycket bakterier. Men även övrigt spillvatten (från bad, disk och tvätt) innehåller bakterier.<br />
Kväve- och fosforinnehållet i avloppsvatten beror dels <strong>på</strong> den mat vi äter, dels <strong>på</strong> att vi använder kemisktekniska<br />
produkter, t ex tvättmedel, som kan innehålla fosfor. Merparten av näringsämnena i avloppsvattnet<br />
finns i toalettavloppet. Nästan allt kväve och ungefär hälften av fosforn finns i urinen.<br />
Stora mängder näringsämnen tillförs vid odling av bl a livsmedel i form av konstgödsel. Istället för att<br />
släppa ut näringsämnen från människan ut till vattendrag borde naturligt gödsel i större omfattning återföras<br />
till jordbruket. Problemen med övergödning av sjöar och vattendrag har lett till att man under senare<br />
år studerat mer miljöanpassade metoder för omhändertagande av avloppsvatten. Ett <strong>sätt</strong> är att avskilja den<br />
näringsrika urinen, från övrigt avloppsvatten, och använda den som gödningsmedel.<br />
2
Val av reningsmetod<br />
Vilken metod ska man välja?<br />
I första hand ska man välja en metod som medför att näringsämnena i avloppsvattnet tas tillvara, dvs en<br />
miljöanpassad metod. Det gäller framför allt urin och avföring eftersom det innehåller mer näringsämnen<br />
än övrigt avloppsvatten. Att kunna ta hand om både avföring och urin förut<strong>sätt</strong>er att det finns tillräckliga<br />
ytor att sprida näringen <strong>på</strong> (egna odlingar eller åkermark) eller att man avtalar med en jordbrukare som har<br />
möjlighet att ta hand om urinen och den komposterade avföringen. Eftersom många saknar förut<strong>sätt</strong>ningarna<br />
att lösa spridning av både urin och komposterad avföring är metoden inte speciellt vanlig.<br />
Om man inte har möjlighet att välja en miljöanpassad metod väljer man en metod som innebär att avloppsvattnet<br />
renas, dvs bakterier, näringsämnen mm fångas upp i en reningsanläggning innan vattnet leds<br />
vidare till mark eller recipient (sjö eller vattendrag).<br />
Som sista alternativ, om förut<strong>sätt</strong>ningarna <strong>på</strong> fastigheten inte medger något av de första alternativen,<br />
kan man välja ett uppsamlande system. Då samlas avloppsvattnet upp och transporteras bort för rening i<br />
reningsverk.<br />
Valet av metod bör alltid göras i följande ordning:<br />
1. Miljöanpassad metod<br />
2. Reningsmetod<br />
3. Uppsamlande system<br />
Exempel <strong>på</strong> anläggningar som bedöms uppfylla normal respektive hög skyddsnivå.<br />
Normal skyddsnivå<br />
Minireningsverk med efterpolering<br />
Slamavskiljning med infiltration<br />
Slamavskiljning med markbädd i kombination med ett fosforfilter eller efterpoleringssteg<br />
Urinseparerande WC med övrigt spillvatten till markbädd<br />
WC till sluten tank, BDT-vatten till slamavskiljning med markbädd<br />
BDT-vatten till slamavskiljning med infiltration eller markbädd<br />
Hög skyddsnivå<br />
Minireningsverk med efterpolering<br />
Slamavskiljning med infiltration, under förut<strong>sätt</strong>ning att jordmaterialet består av ett mäktigt sand- eller<br />
gruslager<br />
Sluten tank för WC samt BDT-avloppsvatten till slamavskiljning med infiltration<br />
Sluten tank för WC samt BDT-avloppsvatten till slamavskiljning med markbädd<br />
Urinseparerande WC med övrigt spillvatten till infiltration<br />
Urinseparerande WC med övrigt spillvatten till markbädd samt efterpoleringssteg<br />
3
Miljöanpassade metoder<br />
Urinsorterande toaletter<br />
Principen för en urinsorterande toalett är att man i toalettstolen avskiljer urin från resten av avloppsvattnet.<br />
Det finns olika toalettfabrikat att välja mellan och de fungerar lite olika när det gäller tex spolning<br />
med vatten.<br />
Merparten av näringsämnena i toalettavloppet finns i urinen, vilket gör urinen mycket lämplig som gödningsmedel.<br />
Störst nytta blir det om man använder urin i jordbruket där den fungerar som er<strong>sätt</strong>ning för<br />
handelsgödsel. En förut<strong>sätt</strong>ning är att det finns lantbrukare som kan hämta urinen regelbundet. Om man<br />
har en större tomt, gärna med växande gröda, kan man själv använda urinen som gödning. En tumregel är<br />
att det behövs minst 250 m 2 spridningsyta per person. Om man sprider urinen <strong>på</strong> för liten yta blir belastningen<br />
av näringsämnen för stor och då skapas istället ett miljöproblem.<br />
4<br />
Exempel <strong>på</strong> urinseparerande toalett med<br />
kompostering av avföring (fekalier).<br />
Urinen samlas i en sluten tank. En person ger upphov till ungefär 400-500 liter urin per år. Urinen i sig<br />
innehåller inga bakterier, men det kan finnas risk för att det blir inblandning av tarmbakterier. För att<br />
undvika spridning av eventuell smitta behöver urinen därför lagras i sex månader före spridning. För ett<br />
permanenthushåll behövs det två tankar som man använder växelvis utan inblandning av ny urin. Sammanlagt<br />
bör tankarna för ett permanenthushåll rymma minst 2 500 liter. För fritidshushåll får beräkningar<br />
göras från fall till fall. Om fritidshuset bebos endast sommartid kan det räcka med en tank som töms <strong>på</strong><br />
våren, innan vistelsen <strong>på</strong>börjas.<br />
När man sprider urinen måste man först blanda den med vatten. Proportionerna bör vara 5-10 delar vatten<br />
till varje del urin.<br />
Kontakta miljöskyddskontoret för ytterligare information om vad som gäller för lagring och spridning<br />
av urin.<br />
Beroende <strong>på</strong> vilken sorts toalett och system man väljer kan avföringen antingen ledas tillsammans med<br />
övrigt avloppsvatten till en reningsanläggning (slamavskiljare med en efterföljande infiltration/markbädd)<br />
eller också samlas avföringen i en behållare och komposteras. Det övriga spillvattnet avleds då till en reningsanläggning.
Multrum eller annan torrtoalett<br />
Istället för vattentoalett kan man välja en helt torr lösning. Då komposteras avföringen och mullen används<br />
som gödningsmedel. Avföringen behöver komposteras eller lagras i minst sex månader för att farliga<br />
bakterier ska minska till en ofarlig nivå.<br />
Det finns olika typer av torra lösningar. En variant är s k multrum som består av en toalett med en stor<br />
behållare placerad under. Det behövs ett relativt stort utrymme under golvet, i källare eller torpargrund. I<br />
behållaren komposteras materialet och är sedan färdigt att användas. Det finns också enklare torrtoaletter,<br />
mulltoaletter, som inte är så utrymmeskrävande eftersom komposteringen sker i en separat behållare dit<br />
fekalierna flyttas. Denna lösning är vanlig i fritidshus och klarar mindre belastningar, som regel högst 2<br />
personer.<br />
Kontakta miljöskyddskontoret för ytterligare information om vad som gäller för kompostering av<br />
latrin.<br />
Om man väljer en torr lösning för toalettavfallet behöver man någon form av reningsanläggning för avloppsvattnet<br />
från bad, disk och tvätt.<br />
Andra miljöanpassade metoder<br />
Det kan även finnas andra metoder som innebär att man tar till vara näringen i avloppsvattnet. Utvecklingen<br />
inom området går framåt och det kommer hela tiden nya metoder.<br />
Förbehandling av avloppsvattnet<br />
Slamavskiljare<br />
Oavsett reningsmetod krävs förbehandling i form av slamavskiljning<br />
för att den efterföljande reningen ska fungera.<br />
I slamavskiljaren sedimenteras och avskiljs fasta partiklar<br />
som annars skulle täta och förstöra det efterföljande<br />
reningssteget, tex infiltrationen. Den slutliga reningen sker<br />
i olika varianter av infiltrations- och markbäddsanläggningar.<br />
Dessa beskrivs <strong>på</strong> sidorna 6-8.<br />
Till avloppsanläggning där WC är anslutet används oftast<br />
en trekammarbrunn (se bilden). För ett hushåll med ansluten<br />
vattentoalett är oftast volymen <strong>på</strong> minst 2 m 3 och<br />
för enbart BDT är volymen minst 700 liter. Slamavskiljare<br />
kan vara utförda i plast eller betong. För samtliga gäller<br />
att de ska vara antingen typgodkända eller uppfylla kraven<br />
enligt svensk standard.<br />
5<br />
Trekammarbrunn
Beskrivning av olika<br />
reningsmetoder<br />
Infiltration<br />
Med infiltration menas att man sprider ut avloppsvatten<br />
genom perforerade rör som ligger i singel- eller<br />
makadamfyllda diken. Från dessa diken sjunker<br />
avloppsvattnet ner genom marklagren för att slutligen<br />
nå grundvattnet och föras bort.<br />
Infiltration är en beprövad behandlingsmetod för att ta hand om avloppsvatten. Rätt utförd ger den en<br />
god rening och är därför den vanligaste behandlingsmetoden.<br />
Mycket viktigt att tänka <strong>på</strong> är att infiltration av avloppsvatten endast kan fungera i genomsläppliga och<br />
väldränerade marklager (eftersom vattnet ska sjunka ner och infiltreras i marken). Är höjdskillnaden mellan<br />
slamavskiljaren och infiltrationsanläggningen inte tillräcklig för självfall, måste avloppsvattnet pumpas.<br />
Upplyft eller ytlig infiltration<br />
Om grundvattennivån i området ligger högt men marken<br />
för övrigt är lämpad för infiltration kan upplyft eller ytlig<br />
infiltration vara en tänkbar lösning. Infiltrationsledningarna<br />
läggs då nära markytan. Anläggningen måste isoleras<br />
mycket noggrant, för att undvika att vattnet fryser.<br />
Förstärkt infiltration<br />
När marklagrens genomsläpplighet är något begränsad<br />
kan man förbättra förut<strong>sätt</strong>ningarna för infiltration genom<br />
att öka infiltrationsytan. Man gräver bredare och djupare<br />
diken än för vanlig infiltration och fyller <strong>på</strong> med grusig<br />
sand (markbäddssand). Förut<strong>sätt</strong>ningarna för denna typ av<br />
avloppsanläggning är att marken måste ha en relativt god<br />
genomsläpplighet samt vara väl dränerad.<br />
6<br />
Infiltration (sektion)<br />
Ytlig infiltration (sektion)<br />
Förstärkt infiltration (sektion)<br />
Infiltration (plan)<br />
Infiltration (profil)
Kompaktmoduler<br />
Förstärkt infiltration (profil)<br />
Förutom infiltration finns även kompaktmoduler som skapar en stor yta av biohud. I biohuden som bildas<br />
av bakterier sker en biologisk rening av avloppsvattnet där smittämnen och även organiskt material bryts<br />
ned. Denna egenskap medför att en mindre yta behöver tas i anspråk än en traditionell infiltration.<br />
Det finns två typer av kompaktmoduler. Den ena typen består av moduler som innehåller poröst material<br />
som placeras ovan<strong>på</strong> ett lager med markbäddssand. Den andra typen är en ”allt-i-ett-lösning” i en box med<br />
filter och i vissa fall, fosforbindande material. Kompaktmodulerna kan användas för rening av WC- och<br />
BDT-avloppsvatten .<br />
Markbädd<br />
När marklagren består av täta material kan markbädd vara en<br />
tänkbar lösning.<br />
I en markbädd filtreras och renas avloppsvattnet i ett uppbyggt<br />
grus- och sandlager. Från markbädden avleds det<br />
renade avloppsvattnet till ett lämpligt vattendrag eller dräneringssystem.<br />
Observera att avloppsvattnet inte får avledas till<br />
ett dike eller till ett vattendrag där det kan leda till olägenhet,<br />
tex där betande djur kan dricka av vattnet.<br />
På grund av markbäddens djup, vanligen drygt två meter, är det svårt att<br />
anlägga en markbädd <strong>på</strong> tomter med ingen eller liten marklutning. Det<br />
måste vara en viss höjdskillnad mellan huset, markbädden och utsläppspunkten.<br />
Om tillräcklig höjdskillnad saknas måste pumpning av avloppsvattnet<br />
ske. Markbädd (sektion)<br />
7<br />
Markbädd (profil)
Minireningsverk<br />
Minireningsverk med kemisk fällning och biologisk rening kan användas för att behandla blandat avloppsvatten.<br />
Minireningsverken reducerar framför allt fosfor och organiskt material och i olika grad även kväve.<br />
Slammet kan transporteras iväg genom <strong>kommun</strong>ens försorg eller av <strong>kommun</strong>en anlitad entreprenör. För<br />
att få störst miljöeffekt är det bra om slammet används som gödning.<br />
Dessa finns i olika fabrikat och med lite olika utformning och funktion. Principen är att reningen sker<br />
i tre steg (mekaniskt, biologiskt och kemiskt). Därefter leds avloppsvattnet vidare ut till ett efterbehandlingssteg<br />
och sedan till ett dike, bäck eller annat vattendrag. En sådan anläggning kräver i regel inte så stor<br />
yta, kan grävas ned eller placeras ovan mark i en separat byggnad och finns i olika storlekar för ett eller<br />
flera hushåll. Anläggningarna kräver regelbunden tillsyn och mer underhåll än infiltrationsanläggningar<br />
och markbäddar. Ett serviceavtal ska ha upp<strong>rätt</strong>ats mellan fastighetsägaren och leverantören.<br />
Efterpolering<br />
Det finns <strong>sätt</strong> att förbättra reningen från markbäddar och minireningsverk. Det kan vara extra motiverat<br />
när avloppsvattnet ska ledas till ett vattendrag som är känslig för utsläpp av näringsämnen. Våtmarker kan<br />
anläggas som ett efterföljande steg och ger då ytterligare rening av avloppsvattnet. Andra exempel <strong>på</strong> efterpoleringssteg<br />
kan vara infiltration eller markbädd.<br />
Det krävs i regel alltid ett efterpoleringssteg efter anläggningar bestående av markbädd eller minireningsverk.<br />
Uppsamlande system<br />
Sluten tank<br />
Ibland bedöms infiltration eller markbädd som olämpligt eller otillräckligt, exempelvis <strong>på</strong> grund av att sjön<br />
eller vattendraget har för mycket näring i vattnet. Då kan sluten tank för omhändertagande av spillvatten<br />
från WC vara en möjlig dellösning. För att begränsa antal tömningar får normalt endast avloppsvattnet<br />
från snålspolande toalett avledas till tanken. Allt övrigt avloppsvatten måste tas om hand i en separat avloppsanläggning<br />
av typ tvåkammarbrunn och infiltration/markbädd.<br />
Markundersökning<br />
Innan ansökan eller anmälan inlämnas till miljöskyddsnämnden ska man som sökanden göra vissa undersökningar.<br />
Syftet med undersökningarna är att klargöra hur avloppet kan lösas med hänsyn till förhållanden<br />
<strong>på</strong> fastigheten samt i den närmaste omgivningen. Ska nytt toalettsystem installeras måste man också<br />
ta reda <strong>på</strong> vilka möjligheter eller restriktioner som finns för den aktuella fastigheten, se nedan. Kontakta<br />
gärna en entreprenör eller konsult för hjälp med ansökan och eller förslag <strong>på</strong> typ av anläggning samt placering.<br />
Ärendet handläggs när ansökningshandlingarna är kompletta.<br />
Om man ska anlägga en avloppsanordning för behandling i mark behöver man göra en markteknisk undersökning<br />
för att avgöra vilken typ av anläggning som är lämplig och var den kan placeras <strong>på</strong> fastigheten.<br />
8
Undersökningen skall ge svar <strong>på</strong> bl a följande frågor:<br />
Är jordmaterialet lämpligt för infiltration, dvs kan en sådan avloppsanläggning fungera tillfredsställande?<br />
Är avståndet till högsta grundvattennivå eller berg tillräckligt?<br />
På vilken marknivå bör ledningarna läggas?<br />
Finns det risk att närliggande vattenbrunnar <strong>på</strong>verkas?<br />
VA-utredning<br />
Om man avser att göra en infiltrationsanläggning eller att utsläppet från en tät anläggning planeras <strong>på</strong> sådant<br />
<strong>sätt</strong> att det kan finnas risk för förorening av badvatten eller dricksvattentäkter (grundvattnet) kan krav<br />
ställas <strong>på</strong> att en VA-utredning genoförs. Det gäller i första hand vid nybyggnation (<strong>på</strong> ny eller befintlig<br />
fastighet) och vid installation av vattentoalett (i befintlig bostad). En sådan undersökning ska utföras av en<br />
sakkunnig som åtar sig att utföra hydrogeologiska utredningar med bl.a. förslag till placering av avloppsanläggning.<br />
Provgrävning<br />
För att få en uppfattning om de naturliga förut<strong>sätt</strong>ningarna<br />
att infiltrera avloppsvattnet behöver man gräva en eller flera<br />
provgropar. Groparna grävs i det område som, med hänsyn<br />
till vattenbrunnar, marklutning mm, bedöms vara det<br />
lämpligaste för infiltration. Grundvattenytans läge ändras<br />
under året och är högst under vintern fram till mars-april.<br />
Det kan vara svårt att avgöra högsta grundvattennivå när<br />
marken är frusen. Tänk <strong>på</strong> att täcka över provgropen, så<br />
att inte människor eller djur kan ramla i. Gropens djup ska<br />
vara 1,5 - 2 m.<br />
Kontakta miljöskyddskontoret för besiktning när provgrop<br />
grävts.<br />
Jordprov<br />
Markmaterialet består ofta av en blandning av grövre och finare partiklar. När det inte är möjligt att<br />
bedöma förut<strong>sätt</strong>ningarna för infiltration enbart genom att se och känna <strong>på</strong> materialet i provgroparna, ska<br />
ett jordprov lämnas in för siktanalys. Denna analys ligger även till grund för dimensioneringen av anläggningen.<br />
Provet, ca 2 kg, ska tas <strong>på</strong> den nivå där man planerar att lägga infiltrationsledningarna. Det är den som<br />
söker tillstånd som ansvarar för provtagningen och bekostar analysen. Personal från miljöskyddskontoret<br />
bör medverka vid uttagandet av provet. Provet kan lämnas in för siktning hos geoteknisk konsult eller<br />
väglaboratorium. Titta i telefonkatalogen, gula sidorna, under rubrik Ingenjörer- geologi o geoteknik samt<br />
Väg- gatuarbete.<br />
9
Skyddsavstånd<br />
Avstånd till grundvatten och berg<br />
Den rening avloppsvattnet genomgår i en<br />
infiltrationsanläggning sker enligt samma<br />
princip som när regnvatten filtreras i marklagren.<br />
Förutsatt att avloppsanläggningen är riktigt utförd<br />
och dimensionerad är avloppsvattnet, tack vare<br />
filtreringen i marken, praktiskt taget fritt från<br />
föroreningar när det når grundvattnet.<br />
Reningsgraden består till stor del av hur lång tid<br />
det tar för vattnet att nå grundvattnet. Avståndet<br />
mellan spridningsledningarna och grundvattnet<br />
bör därför vara så stort som möjligt.<br />
Det minsta avstånd man kan godta är en meter<br />
mellan ledningarna och grundvattnets högsta<br />
nivå, vanligen den nivå som gäller i samband med<br />
snösmältningen. Detta avstånd är en förut<strong>sätt</strong>ning<br />
för att anläggningen ska fungera tillfredsställande<br />
under de tider <strong>på</strong> året då grundvattennivån är som<br />
högst.<br />
Samma minimiavstånd (1m) gäller även mellan<br />
infiltrationsledningar och berg.<br />
Om avståndet till högsta grundvattennivå eller till<br />
berg är för litet men materialet i övrigt är lämpligt<br />
för infiltration, kan förhållandena förbättras<br />
genom en uppfyllnad med en sandbädd under<br />
spridningsledningen. Metoden kallas upplyft infiltration<br />
(se sid 5).<br />
Skyddsavstånd till vattenbrunnar<br />
Infiltration av avloppsvatten eller behandling i markbädd innebär alltid risk för att grundvattnet förorenas.<br />
Vid planering av ett avlopp är det därför mycket viktigt att ta hänsyn till såväl grannarnas vattenbrunnar<br />
som de egna. Det måste finnas ett tillräckligt skyddsavstånd mellan avloppsanläggningen och de vattenbrunnar<br />
som finns i närheten.<br />
Grundvattenströmmens riktning sammanfaller i regel med terrängens lutning och avloppsanläggningen<br />
bör därför placeras lägre än (nedströms) de befintliga och/eller planerade vattenbrunnarna. Om jordmaterialet<br />
består av sandig- eller grusig morän bör skyddsavståndet vara ca 100-200 m och om jordmaterialet är<br />
finkornigare kan det räcka med 50 m.<br />
10<br />
Placering av anläggning med hänsyn till terrängen.<br />
Placering med hänsyn till risk för ytuppträngning.<br />
Läge B är olämpligt.
Slamavskiljare som är lämpliga för sitt ändamål, dvs har ett typgodkännande, är P-märkt eller har ett produktcertifikat,<br />
kan placeras 20 meter från en vattentäkt. För andra avskiljare gäller samma krav <strong>på</strong> skyddsavstånd,<br />
som för infiltrationsanläggningen.<br />
Övrigt<br />
Dricksvatten<br />
Om dricksvattenförsörjningen inte redan är ordnad för<br />
fastigheten måste även den frågan tas med vid planeringen<br />
av avloppet. Innan man borrar eller gräver en vattenbrunn<br />
bör man veta var avloppsanläggningen ska placeras.<br />
Speciellt <strong>på</strong> små tomter kan det vara svårt att <strong>på</strong> ett godtagbart<br />
<strong>sätt</strong> lösa både vatten- och avloppsförsörjningen <strong>på</strong><br />
den egna fastigheten. Vid sådana tillfällen kan lösningen t<br />
ex vara att ordna en vattenbrunn tillsammans med en eller<br />
flera grannar. Befintliga brunnar behöver underhåll och<br />
skötsel. Brunnar som inte varit i bruk <strong>på</strong> en tid behöver ofta<br />
förbättras. Miljöskyddskontoret kan lämna råd om lämpliga<br />
åtgärder.<br />
Slamsugning<br />
Avståndet mellan slamavskiljare eller sluten tank och uppställningsplats<br />
för slamtömningsfordon bör inte vara mer<br />
än 20 m. Höjdskillnaden mellan slamavskiljarens/tankens<br />
botten och uppställningsplatsen får inte överstiga 6 m,<br />
vilket motsvarar pumpens maximala sughöjd. Obligatorisk<br />
slamtömning sker en gång per år.<br />
Tak- och dräneringsvatten<br />
För att inte i onödan belasta avloppsanläggningen ska tak-<br />
och dräneringsvatten hållas helt skilt från spillvattenavloppet.<br />
Det bör i stället ledas direkt till ett dike eller en stenkista<br />
som inte <strong>på</strong>verkar avloppsanläggningen.<br />
Fastighetsägarens ansvar<br />
Det är alltid fastighetsägaren som är ansvarig för avloppsanordningens utförande, drift och skötsel och att<br />
den inte förorsakar olägenheter eller miljöstörningar.<br />
11
Ansökan / Anmälan<br />
Ansökningshandlingar<br />
Enligt bestämmelserna (se första kapitlet) krävs ett beslut från miljöskyddsnämnden innan man kan<br />
anlägga en avloppsanordning. Det innebär att man måste lämna in en ansökan eller en anmälan som kan<br />
prövas. Beslutet är en värdehandling som ska sparas. Vid eventuellt ägarbyte bör den nye fastighetsägaren<br />
överta eller få en kopia av beslutshandlingen.<br />
En ansökan eller anmälan om tillstånd till enskild avloppsanläggning ska innehålla följande handlingar för<br />
att vara fullständig:<br />
• Ansökan / Anmälan<br />
• Situationsplan<br />
• Eventuell redovisning av höjd- och lutningsförhållanden.<br />
• Intyg från annan markägare och/eller grannar.<br />
• Eventuella protokoll från siktanalys.<br />
• Ansökan inlämnas i ett exemplar och ritningar i två exemplar.<br />
Utformning av handlingar<br />
1. Ansökan<br />
Miljöskyddskontorets förtryckta ansöknings- och anmälningsblankett ska användas. Den kan beställas från<br />
kontoret, kontaktuppgifter finns <strong>på</strong> sista sidan.<br />
2. Situationsplan<br />
Situationsplanen ska vara i lämplig skala, förslagsvis nybyggnadskarta eller motsvarande i skala 1:400. En<br />
enkel men tydlig och skalenlig skiss över tomten går också bra.<br />
Av situationsplanen skall framgå:<br />
• Fastighetsgränser och tillfartsväg<br />
• Befintliga och/eller planerade byggnader <strong>på</strong> fastigheten.<br />
• Egen befintlig eller planerad vattenbrunn.<br />
• Andra vattenbrunnar inom 100 m från avloppsanläggningen.<br />
• Förslag till placering och utformning av avloppsanläggning.<br />
Exempel <strong>på</strong> utformning av situationsplan.<br />
12
3. Anläggningsbeskrivning<br />
En teknisk beskrivning över anläggningen (fabrikat, kapacitet mm). Använd gärna blanketten ”Anläggningsbeskrivning<br />
för infiltration eller markbädd”.<br />
4. Höjd- och lutningsförhållanden<br />
Höjd- och lutningsförhållanden i de olika delarna i en avloppsanläggning måste redovisas vid upplyft<br />
infiltration och markbädd. För markbädd erfordras dessutom redovisning av låg- och högvattennivåerna i<br />
de vattendrag, som avloppsvattnet skall avledas till.<br />
Ibland kan det vara nödvändigt att redovisa höjd- och lutningsförhållandena även för andra typer av avloppsanläggningar.<br />
Höjd- och lutningsförhållanden redovisas i särskild profilskiss.<br />
5. Annan markägare / sakägare<br />
Kommer någon del av avloppsanläggningen att placeras <strong>på</strong> annans mark, ska skriftligt medgivande inhämtas<br />
från berörd markägare. Observera att detta gäller även vid ledningsdragning genom väg och vid utsläpp<br />
i enskilt eller samfällt vattendrag.<br />
Det är bäst att lösa intrånget <strong>på</strong> annans mark i samband med fastighetsbildningen. För befintliga fastigheter<br />
kan ett s k avtalsservitut vara tillräckligt. Kontakta lantmäteriet för närmare information.<br />
Enligt den nya miljöbalken ska de sakägare (oftast de närmaste grannarna) som kan beröras av avloppsanläggningen<br />
(även om ledningar inte dras <strong>på</strong> deras mark) informeras om att anläggningen ska utföras. De<br />
ska ha möjlighet att lämna synpunkter till miljöskyddsnämnden. Intyg eller liknande som visar att berörda<br />
markägare informerats ska bifogas ansökan /anmälan.<br />
6. Protokoll från siktanalys<br />
Vid infiltrationsanläggningen ska protokoll från siktanalys av jordprov lämnas in tillsammans med avloppsansökan.<br />
7. Övrigt<br />
Siktkurva som visar kornstorlekar i mm. Om siktkurvan faller inom fält A och<br />
B är materialet lämpligt för infiltration.<br />
I vissa fall kan miljöskyddskontoret begära ytterligare handlingar innan ansökan behandlas.<br />
För minireningsverk vill vi att du tecknar ett serviceavtal med leverantören. En kopia <strong>på</strong> serviceavtalet ska<br />
lämnas till miljöskyddskontoret senast i samband med slutinspektionen.<br />
Om Du inte själv har möjlighet att ordna de förundersökningar som krävs, bör Du redan <strong>på</strong> ett tidigt<br />
stadium kontakta en konsultfirma som kan hjälpa Dig. Ta hjälp av ”gula sidorna” i telefonkatalogen. Du<br />
kan också få exempel <strong>på</strong> konsulter från miljöskyddskontoret.<br />
13
Tidsbegränsning<br />
<strong>Avlopp</strong>stillstånd är, i likhet med bygglov, tidsbegränsat. Anläggningen ska vara <strong>på</strong>börjad inom 2 år och<br />
helt färdigställd inom 5 år, annars förfaller tillståndet. Om Du därefter, trots allt, vill göra en avloppsanläggning<br />
måste Du ansöka <strong>på</strong> nytt. Tiden räknas från beslutsdatum.<br />
Olovligt byggande<br />
Enligt miljöbalken är det förbjudet att utföra en avloppsanläggning utan tillstånd eller anmälan till<br />
miljöskyddsnämnden. Förutom att det är straffbart att utan tillstånd utföra en avloppsanläggning riskerar<br />
innehavaren att hamna i en mycket besvärlig situation om avloppet t ex visar sig förorena grannens vattenbrunn.<br />
Även om det kan synas mindre allvarligt om avloppet drabbar den egna fastigheten kan en förstörd<br />
vattenbrunn eller ett icke fungerande avlopp vara nog så besvärligt. Att inhämta de råd och anvisningar<br />
som miljöskyddskontoret ger i samband med handläggningen av avloppstillstånd är till stor nytta för<br />
fastighetsägaren.<br />
Avgifter<br />
Handläggningen av avloppsärenden medför flera besök <strong>på</strong> platsen. För att täcka kostnaderna tar miljöskyddsnämnden<br />
ut en avgift för prövning av avloppstillstånd och handläggning av anmälningar. Avgiften<br />
är fast och endast beroende av vilken typ av anläggning det är fråga om. Taxan beslutas av <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Normalt sker avgiftshöjningar i början av varje år. Information om avgifter kan lämnas av miljöskyddskontoret.<br />
Taxan finns också tillgänglig <strong>på</strong> <strong>kommun</strong>ens hemsida www. alingsas.se<br />
14
Så här handläggs Ditt ärende<br />
1. Kontakta miljöskyddskontoret redan innan Du<br />
lämnar in Din ansökan<br />
Miljöskyddsinspektören kan då hjälpa Dig med att göra en bedömning av de allmänna förut<strong>sätt</strong>ningarna<br />
och besiktiga provgropar. Eventuellt tas jordprov ut för siktanalys. Resultatet skall då i form av siktprotokoll<br />
bifogas Din ansökan.<br />
Observera att det är du som sökande som ansvarar för att undersökningar utförs och handlingar upp<strong>rätt</strong>as.<br />
Det är som regel nödvändigt att anlita sakkunnig (entreprenör och/eller konsult).<br />
2. Ansökan / anmälan inlämnas till miljöskydds-<br />
kontoret<br />
Handlingarna granskas och eventuella kompletteringar krävs in. Om handlingarna är kompletta från början<br />
blir handläggningstiden kortare.<br />
3. Beslut meddelas<br />
Tillsammans med beslutet lämnar miljöskyddsnämnden detaljerade anvisningar om hur anläggningen skall<br />
utföras. Anläggningens utförande sker alltid <strong>på</strong> sökandes ansvar. Anlita gärna entreprenör men glöm inte<br />
att det är fastighetsägaren eller sökanden som ansvarar för att anvisningarna följs.<br />
Ett avslag i miljöskyddsnämnden kan överklagas till länsstyrelsen.<br />
4. Slutinspektion<br />
Innan återfyllnad av rörgravar mm sker skall anläggningen slutinspekteras av miljöskyddsinspektör. Gör<br />
anmälan till miljöskyddskontoret i god tid så slipper Du vänta <strong>på</strong> slutinspektionen.<br />
Bild: Slutinspektion<br />
15
Du som har tillgång till internet - kan få information<br />
<strong>på</strong> följande hemsidor:<br />
www.alingsas.se<br />
välj bygga, bo och miljö och sedan luft, vatten och avlopp och eget avlopp. Här hittar du t.ex. ansök-<br />
nings- och anmälningsblanketter.<br />
www.avloppsguiden.se<br />
Hit kan du vända dig med frågor:<br />
Postadress Miljöskyddskontoret<br />
441 81 <strong>Alingsås</strong><br />
Besöksadress Sveagatan 12<br />
Exp. tid vardagar kl: 8-12 & 13-15<br />
Tel 0322-61 60 00 växel<br />
Fax 0322-63 88 68<br />
E-post miljo@alingsas.se<br />
2013-07-03<br />
(andra tider kan gälla under semesterperioden eller i samband med helgdagar)