Medborgardialog om vindkraft – exempel från sju ... - Boverket

More documents

Recommendations

Info

Svenljunga kommun I Svenljunga kommun är man mitt uppe i arbetet med att ta fram ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft. För att öka förståelsen för vindkraftsplaneringen och få ett bredare kunskapsunderlag har man sett det som viktigt med en utökad medborgardialog. Planeringsstödet gav möjlighet att anlita en konsult för att ta fram själva planeringsunderlaget, vilket skapade bättre möjligheter för kommunen att möta invånarna och knyta nya kontakter. Kontakt med etablerade byalag Planeringsprocessen startades med att de etablerade byalagen kontaktades. Kommunstyrelsen hade sedan tidigare regelbunden kontakt med dessa grupper för att bland annat informera om aktuella frågor inom kommunen. Inne i centrala Svenljunga använde sig kommunen sig av en grupp från ett tidigare Leader-projekt, se sidan 24. Det finns dock en liten skillnad mellan hur mycket engagemang de centrala delarna och byalagen har kunnat uppbåda. Uppgift att peka ut lämpliga vindkraftsområden Kommunen bjöd in sig själva till byalagens möten och presenterade projektet. Byalagen fick information från kommunen både politiskt och tjänstemannamässigt, vad som fanns att beakta och vilka mål och frågeställningar som var aktuella. Därefter fick de en uppgift att lösa. Byalagen skulle utifrån sina perspektiv bland annat peka ut en lämplig plats för vindkraftsetablering. Det var inte tillåtet att föreslå platser i norra Svenljunga om man bodde i de södra delarna eller tvärt om. 16 Medborgardialog om vindkraft – exempel från sju kommuner Invånarantal: 10 288 Yta: 992,75 km² Typ av plan: Vindbruksplan, tillägg till översiktsplanen, under arbete. Regelbunden kontakt Kommunen besökte därefter byarna regelbundet för dialog och kunskapsinhämtning. Intresset för frågan ökade kontinuerligt. Vissa byalag la så mycket som 50 timmar per person för planeringsuppgifterna. I genomsnitt var det mellan 20 och 25 personer i varje byalag. Man bidrog med andra ord i hög grad i arbetet och förde ett samhällsplaneringsmässigt resonemang. Man kunde till exempel protestera kring lokalisering av vindkraft på en viss plats, därför att det stod i konflikt med bebyggelsen och dess framtida utveckling. Referensgrupper Byalagens styrelse utgjorde en referensgrupp. Kommunen hade även en referensgrupp med vindkraftsintressenter. En politisk styrgrupp och en politisk arbetsgrupp fanns också till förfogande under planarbetet. Kommunen provade att engagera elnätsägarna som en referensgrupp, men intresset att delta var tyvärr inte så stort. Webbplatsen viktig informationskanal Webbplats har hela tiden varit en viktig plattform för kommunen att nå ut med aktuell information. Planförslaget ligger kvar även efter samrådet och utställningsprocessen, som en service till medborgarna. Svårt att engagera alla De grupper som varit enklast att engagera är befintliga grupper med aktiva personer. Många gånger har de funnits just i byalagen. Byalagen består i stor del av människor från 30-40 år och uppåt. Representativiteten mellan
män och kvinnor är relativt jämn, men däremot har de yngre åldersgrupperna varit svåra att nå. När det gäller invånare med utländskt härkomst, finns de framför allt inne i centrala Svenljunga. I dessa områden har kommunen haft svårare att engagera befolkningen överlag. Dels för att etablerade nätverk har varit svagare här, dels för att de centrala delarna har fler begränsningar gällande vindkraftsetableringar. Markägarna har hållit en låg profil under arbetets gång, troligtvis för att inte bli anklagade för att agera i eget intresse. Ökad kunskap om planering Vinsterna med arbetssättet för vindkraftsplaneringen är både kortsiktiga och långsiktiga. Engagemanget och intresset har ökat, och det har tillkommit allt mer folk i byalagen. Långsiktigt har befolkningen fått upp ögonen för vad de kan påverka i planeringen. De är engagerade och kunniga. Politikerna har varit med på alla möten ute i kommunerna, och processen har blivit mycket uppskattad. Medborgarna skriver i dag brev direkt till kommunstyrelsen för att exempelvis förtydliga sina ställningstaganden kring en viss fråga. Förändrat arbetssätt inom kommunen Vidare har den utökade demokratiska förankringssättet förändrat hela kommunens arbetsgång. Politikerna har anammat sättet att arbeta kring medborgardialogen i flera kommunala processer. Det finns många mindre projekt, genom skolor eller föreningar, som använder dialogen som forum och arbetssätt. Samhällsbyggnadsförvaltningen har också fått klartecken från politikerna att i kommande översiktsplanearbete jobba vidare med utvecklad arbetsmetod. Politikerna får på det sättet en god bild om hur medborgarna ser på utvecklingen i kommunen. Viktigt med återkoppling I uppstartandet av nya planeringsprocesser ser man ett behov av att vara än mer aktiva i startskedet och sälja in idén till byalagens styrelser på en bredare front. Därigenom får byalagen möjlighet att dra mer folk till sina möten. Kommunen kan också hjälpa till att marknadsföra byalagens möten genom annonsering eller tryckning av affischer. I det fortsatta planeringsarbetet ser kommunen också det som angeläget att vara tydlig med olika intresseavvägningar och motivera beslut. Detta för att bland annat visa på hur olika synpunkter och förslag tas tillvara i utformningen av planförslaget. Medborgardialog om vindkraft – exempel från sju kommuner 17
Page 1 and 2: Medborgardialog om vindkraft - exem
Page 3 and 4: Intervjuer med sju kommuner Medborg
Page 5 and 6: Förbättrad kommunikation Vindkraf
Page 7 and 8: Utnyttja etablerade mötestillfäll
Page 9 and 10: esultat. Exempelvis har dialogen le
Page 11 and 12: Invånarantal: 33 845 Yta: 1 017,78
Page 13 and 14: Invånarantal: 55 073 Yta: 8 484,87
Page 15: Kommunen har därför sett det som
Page 19 and 20: Invånarantal: 12 909 Yta: 945,78 k
Page 21 and 22: Läs mer... Medborgardialog om vind
Page 23 and 24: göra en ortsanalys, Lär känna di

Medborgardialog om vindkraft – exempel från sju ... - Boverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?