Tillgänglighet i större samlingslokaler med gradänger och ... - Boverket

Tillgänglighet i större samlingslokaler 

med gradänger och fasta sittplatser. 

- Utredning åt Boverket 

2006.12.31 

Lone-Pia Bach & Delia Raileanu

Tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga 

-i större samlingslokaler med gradänger och fasta sittplatser 

2 

2 

2 

3 

3 

4 

5 

5 

5 

6 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

16 

16 

19 

20 

20 

21 

21 

21 

27 

29 

30 

InnehållsförtecknIng 

Inledning 

Problemställning 

Uppdragets omfattning 

Arbetsmetod 

Kort sammanfattning 

Definition rörelsehinder 

Statistik 

Dimensionering rullstolar 

Utrymme vid åskådarplats 

Vad säger BBR 

Vad säger "Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning" 

Erfarenhet av befintliga anläggningar 

Heron City biografen 

Biograf Dieselverkstaden 

Moderna museet biograf 

CRC hörsal 

Mälardalens högskola hörsal 

Moderna museet hörsal 

Sjöstadshallen idrottshall 

Sätrahallen idrottshall 

Internationella normer 

Skillnader i olika typer av anläggningar 

Biografer & teatrar 

Hörsalar & auditorier 

Multisalar 

Idrottsanläggningar 

Skillnader i anläggningars storlek och lutningar 

Skillnader mellan nya anläggningar i befintliga byggnader och helt nya anläggningar 

Studier av gradängformer och tillgänglighet 

Sammanfattning av rimlig grad av tillgänglighet 

Punkter som bor studeras närmare 

Checklista att komma ihåg vid projektering av anläggningar 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 1 av 30



InlednIng 

Beställare för detta uppdrag är Boverket genom 

Ingrid Hernsell. Arbetet är utfört under 

december 2006. Handläggare har varit arkitekt 

Lone-Pia Bach, Bach arkitekter AB och medverkande 

arkitekt har varit Delia Ralieanu, Nyréns 

arkitektkontor. 

Vi tackar för generös hjälp med bakgrundsinformation 

och material från Elisabet Svensson, 

Handisam; Sören Eriksson, Brunnberg & 

Forshed; Tomas Hansson, Astoria Sickla; Ulf 

Sankell, Idrottsförvaltningen Stockholms stad; 

Jan, SF Heron city; Stefan Malmer, Nyréns arkitektkontor; 

Lisbeth Söderhäll, SFV; Tomas 

Rosén, Nyréns arkitektkontor; Dag Cavallius, 

Nyréns arkitektkontor. 

ProblemställnIng 

Personer med ett funktionshinder skall få goda 

möjligheter att deltaga vid arrangemang såsom 

teaterföreställningar, biobesök, möten och 

sportevenemang. Som rörelsehindrad skall det 

vara möjligt att få sitta tillsammans med det 

sällskap man kom tillsammans med. Detta ska 

vara möjligt även om sällskapet består av flera 

personer med rörelsehinder. Det är inte ovanligt 

att personer med funktionshinder har vänner 

och bekanta som också är rörelsehindrade. Det 

skall vara möjligt att välja var man vill sitta. 

Vilka svårigheter innebär det med dessa mål? 

Vilka möjligheter kan utnyttjas? Kan olika ändamål 

samverka för att nå målet? Hur stor grad 

av flexibilitet är möjlig att uppnå, med de tekniska 

krav som ställs på god funktion i anläggningarna? 

I befintliga anläggningar finns det 

sällan valmöjligheter och det finns sällan möjlighet 

till att flera med rörelsehinder kan göra 

sällskap. Oftast hänvisas rörelsehindrade till första 

raden, sista raden eller till platser längst ut i 

sidan av raden. 

UPPdragets omfattnIng 

Uppdraget omfattar att undersöka hur stor del 

av biografer, teatrar, sportanläggningar och 

andra liknande samlingslokaler som det är 

rimligt att göra tillgängliga för personer med 

nedsatt rörelseförmåga. Utgångspunkten är att 

väga samman funktionella, ekonomiska och 

tekniska förutsättningar med att så många som 

möjligt med rörelsehinder får tillträde till samlingslokaler. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 2 av 30



arbetsmetod 

Denna rapport bygger på tidigare erfarenheter 

från inventeringar av befintliga anläggningar, 

där det har framkommit både bra och dåliga 

exempel på tillgänglighet till anläggningar med 

gradänger. I samband med denna rapport har vi 

genomfört en rad studiebesök och intervjuat tre 

projektörer, en beställare och en driftansvarig. 

Detta för att få så mycket bakgrundsinformation 

som möjligt. Vi har studerat några internationella 

standarder för att jämföra med svenska 

normer. För att förstå rimligheten i våra antaganden 

har vi studerat och jämfört med andra 

tekniska krav och funktionskrav samt normer 

för denna typ av anläggningar. Detta ger sammantaget 

en bild av att detta är anläggningar 

med en mängd komplicerade krav, som skall 

sammanvägas, för att uppnå god funktion. Det 

har även givit en tydlig bild av att de olika typerna 

av anläggningar har olika möjligheter till 

tillgänglighet. I rapporten kommer vi att arbeta 

med tre olika kategorier; biografer/teatrar, hörsalar 

och sportanläggningar. 

kort sammanfattnIng - 

rimlig tillgänglighet för samlingslokaler 

Här kommer en kort sammanfattning av de slutsatser 

vi kan rekommendera utifrån studien. 

Studien visar att det är ett begränsat antal 

platser som man rimligen kan planera för i 

samlingslokaler. Det har visat sig att i mindre 

anläggningar av komersiell art är det inte möjligt 

att planera för hela rader med full tillgänglighet 

för rullstolar. 

Studien pekar på att man bör planera för rullstolsplatser 

utspridda över lokalen och mellan 

befintliga stolar. Att rullstolsplatser skapas på 

flera nivåer (min. två nivåer) varav den ena på 

en mellangradängnivå. Platserna skall placeras 

med variation i sidled och skall ha samma kvalité 

som övriga platser. Minst två rullstolsplatser 

skall placeras bredvid varandra. 

I mindre samlingslokaler upp till 150 personer 

kan man acceptera att endast första raden tillsammans 

översta gradängen är tillgängliga. 

Rullstolsmåtten och svängradier bör studeras på 

nytt, då de har betydelse för graden av tillgänglighet 

Lutning på ramper kan ev tillåtas lite 

brantare än 1:12 i samlingssalar för att säkerställa 

utrymningen. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 3 av 30



defInItIon av rörelsehInder 

Vad menas med begreppet personer med nedsatt 

rörelseförmåga? Det kan vara personer 

med ett eller flera av nedanstående funktionshinder: 

utdrag ut ”Förslag till definition av dimensionerande 

funktionell förmåga” av arkitekt 

Mai Almén och professor Agneta Ståhl, 2001. 

rullstolsburen - 

funktion i armar och händer och i del av 

bål och/eller ben: 

Personer som använder manuell rullstol, klarar 

av att till stor del kompensera hastiga rörelser 

orsakade av plötsliga inbromsningar, skakningar 

m.m., klarar till viss del små stegvisa nivåskillnader, 

har svårigheter att hantera tunga dörrar. 

rullstolsburen – 

nedsatt funktion i armar, händer och i del 

av och/eller ben. har ofta balansproblem: 

Personer som oftast använder manuell rullstol, 

har svårigheter att luta sig i sidled och framåt 

utan att falla, har svårigheter att sträcka sig 

för att nå saker, att hantera tunga dörrar, kan 

inte med kroppen kompensera hastiga rörelser 

orsakade av plötsliga inbromsningar, skakningar 

m.m., har svårigheter att klara av sidolutningar, 

har ofta inte nypgrepp, klarar oftast inte av små 

stegvisa nivåskillnader, kan ha smärtproblem. 

rullstolsburen – 

nedsatt funktion i armar, bål och ben samt 

har påtagliga balansproblem: 

Personer som oftast använder elrullstol, har 

stora svårigheter att luta sig i sidled och framåt 

utan att falla, har små möjligheter att sträcka 

sig för att nå saker, har svårigheter att hantera 

tunga dörrar, kan inte med kroppen kompensera 

hastiga rörelser orsakade av plötsliga inbromsningar, 

skakningar m.m., har svårigheter 

att klara av sidolutningar, har svårigheter att 

klara även små stegvisa nivåskillnader, har ofta 

inte nypgrepp, kan ha smärtproblem. 

rörelsenedsättning – nedsatt funktion i 

ben och/eller höfter och/eller rygg, har 

ofta balansproblem: 

Personer som oftast använder rollator, käpp 

eller kryckkäppar, har stora svårigheter att gå 

på ojämnt underlag, orkar endast gå kortare 

sträckor innan man behöver vila, har svårigheter 

att hantera tunga dörrar, har svårigheter att 

klara av sidolutningar såväl som flacka längslutningar, 

kan ha svårigheter att sträcka sig för 

att nå saker, klarar oftast inte ens små stegvisa 

nivåskillnader. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 4 av 30 

Bild: www.hhf.se 

Bild: www.panora.nu 

Bild: www.minicrosser.se



statistik: 

ca 560 000 (431 000) personer över 16 år är 

rörelsehindrade. Av dessa behöver ca 347 000 

hjälp eller hjälpmedel att förflytta sig, ca 100 

000 personer behöver rullstol. Det innebär att 

ca 1,1% av svenska befolkningen transporterar 

sig i rullstol. 

dimensionering av rullstolar: 

De mått som används för att definiera eldriven 

rullstol med begränsad utomhusanvändning 

utgår från de mått som följer av svensk standard 

SS-EN 12184. Eldrivna rullstolar delas in 

i tre olika klasser A, B och C. Klass A är kompakta 

inomhus rullstolar, denna typ av rullstolar 

är de minst utrymmeskrävande. Klass B rullstolar 

är tillräckligt kompakta och manöverbara 

för inomhusanvändning och för att klara 

utomhushinder i begränsad omfattning – dessa 

stolar benämns eldrivna rullstolar för begränsad 

utomhusanvändning. Denna typ av rullstol överensstämmer 

bäst med den typ av rullstol som 

är dimensionerad för allmänna lokaler enligt 

Boverkets byggregler. Klass C rullstolar är oftast 

stora och inte nödvändigtvis avsedda för inomhusanvändning, 

men kan köra långt och klara 

av utomhushinder. 

Utrymme vid åskådarplats: 

Om man jämför svenska rekommendationer 

"Bygg ikapp handikapp" på utrymme vid åskådarplats 

med internationella rekommendationer 

så är de svenska riktlinjerna baserad på rullstolsmåttet 

900x1400 mm medan några andra 

länder räknar med 800x1300 samt ett totaltmått 

i djupled på 2000 mm medan det svenska 

måttets minimum är 2600 mm. Det finns anledning 

att diskutera, utprova i praktiken och 

undersöka måtten mera noggrant eftersom de 

större måtten innebär större förlust av sittplatser 

och kräver avsevärt större anläggningsmått. 

Definitionen av krav på utrymme kan vara avgörande 

för hur stor grad av tillgänglighet man 

rimligen kan åstadkomma. Se vidare analyserna 

under skillnader i olika typer av anläggningar 

längre fram. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 5 av 30 

Till dessa mått tillkommer 

mått för den del av 

foten som sticker utanför 

fotstödet. 

En av marknadens större 

rullstolar för begränsat 

utomhus användning. 

Stolen redovisar dock 

inte ev personliga inställningar 

som kan medföra 

att måtten ökar 

Riktlinjer enligt svensk 

standard SS-EN 12184. 

Måtten avser rullstol i 

normalläge, dvs utan 

uppfällda benstöd och 

nedfälld ryggstod. 

Svenska riktlinjer för 

storlek och manöverutrymme 

vid åskådarplats 

Vid en bredare 

åskådarplats kan manöverutrymmet 

bakom 

minskas enligt denna 

modell. 

Svenska riktlinjer för 

storlek och manöver 

utrymme för åskådarplats 

vid parkering på 

kanten av en rad



vad säger bbr 

Enligt BBR 3:126 behöver inte biografer, teatrar, 

sportanläggningar och andra större samlingssalar 

till alla delar kunna nås av personer som 

sitter i rullstol. Samlingslokaler ska utrustas 

med teleslinga, IR-system eller annan teknisk 

lösning som gör det möjligt för personer med 

nedsatt hörsel att lyssna. 

vad säger "rIktlInjer för en tIllgänglIg 

statsförvaltnIng" 

tillgängliga lokaler: 

En person med funktionshinder ska kunna 

besöka myndigheten och kunna arbeta där. För 

att det ska vara möjligt måste lokalerna vara 

tillgängliga och användbara. 

samlingssal, hörsal och föreläsningssal: 

De generella kraven under punkterna 3.2.3 (Att 

förflytta sig inne i byggnaden) och 3.2.4 (Att 

vistas i och använda byggnaden) ska vara uppfyllda. 

För fördjupning se bilaga 1. 

Personer med funktionshinder ska kunna 

ta del av och delta i det som händer i salen 

såväl från scen/podium som från åskådarplats. 

Detta förutsätter bland annat: 

• att podiet/scen lätt kan nås och användas av 

personer som använder rullstol - utan att 

behöva göra en extra lång omväg 

• att det finns åskådarplatser för personer som 

använder rullstol placerade så att man har 

goda möjligheter att ta del av vad som sker i 

salen 

• att salen är utformad så att orienterbarheten i 

lokalen underlättas 

• att rummet har god akustik samt anordning 

som gör det möjligt för personer med nedsatt 

hörsel att ta del av och delta i verksamheten 

såväl från salen som från podiet 

• att belysning anordnas så att luminansfördelning, 

belysningsnivåer och ljusfördelning 

kan varieras med hänsyn till aktiviteten (overhead, 

video, dia) samt att belysningsarmaturer 

är väl avbländade 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 6 av 30 

Förtydlingande dels från riktlinjer för en tillgänglig 

statsförvaltning samt Handisam: 

• Ramp/lyft upp till podiet/scenen ska klara 

eldriven rullstol upp till 200 kg plus 

användarens vikt. 

• att det i rum med fasta sittplatser finns 

åskådarplatser för personer som använder 

rullstol på sådant avstånd från podium/scen att 

man kan se och höra bra. Placerade så att man 

kan sitta bredvid den man kom dit tillsammans 

med, platsen har samma utrustning som 

övriga platser. Platserna skall placeras så det 

är möjligt att välja olika avstånd från scen/ 

podium och skall ha plant golv. Om en del 

sittplatser utformas så att de lätt kan tas bort 

kan antalet platser för rullstolar enkelt ökas. 

Om ytterplatser längs gång görs utan armstöd 

eller med avtagbart sådant kan en del 

personer som använder rullstol flytta över till 

sådan sittplats, men alla klarar inte en sådan 

överflyttning. I befintliga byggnader kan man 

acceptera att åskådarplatser för personer som 

använder rullstol endast kan anordnas på ett 

enda avstånd från podiet, från dessa platser 

ska man ha goda möjligheter att se och höra 

det som sker. 

• att skyltningen är tydlig, exempelvis tydliga 

sittplatsnummer och information om att det 

finns hörselutrustning.



• att salens utformning och belysning underlättar 

läppavläsning och teckentolkning, till 

exempel att det vid mörkläggning är möjligt 

att punktbelysa föreläsare och teckentolk 

• att den utrustning som man kan behöva som 

föreläsare eller åhörare kan användas av perso 

ner med nedsatt funktionsförmåga (t ex kan 

nås från rullstol) 

• att avståndet från samlingssalen till toalett och 

matsal inte är längre för personer med nedsatt 

funktionsförmåga än för personer med 

full rörelseförmåga som kan använda trappor 

sammanträdesrum, mötesrum, grupprum 

och lektionssal: 

De generella kraven under punkterna 3.2.3 (att 

förflytta sig inne i byggnaden) och 3.2.4 (att 

vistas i och använda byggnaden) ska vara uppfyllda 

Personer med funktionshinder ska kunna 

delta i den verksamhet som sker i rummet. 

Detta förutsätter bland annat: 

• att den tekniska utrustning som man kan 

behöva som deltagare i möte eller som mötesordförande 

kan användas av personer med 

funktionshinder 

• att en anordning som möjliggör för personer 

med hörselskada att delta i verksamheten 

finns i rummet eller finns att låna 

• att rummet har god akustik 

• att rummet kan möbleras så att personer som 

använder rullstol kan delta i möten 

erfarenhet från stUdIer av befIntlIga 

anläggnIngar 

Erfarenheterna från studiebesöken i de befintliga 

anläggningarna har visat att personer i 

rullstol oftast hänvisas till antingen platser på 

nedersta raden alternativt till översta raden. 

De platser som anvisas är oftast placerade vid 

sidorna, även om det finns undantag med platser 

i mitten av första raden på de nyare anläggningarna. 

I en medelstor anläggning som 

är vanligast förekommande understiger oftast 

den totala nivåskillnaden mellan översta och 

nedersta gradäng en hel våningshöjd, vilket 

därmed hindrar möjlighet till att komma in i salongen 

från två nivåer. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 7 av 30 

Bild: www.falkenberg.se



heron cIty bIografen 

I Heron city finns 18 biografer i nio olika storlekar. 

Salongerna tar från 107 personer + 2 

rullstolsplatser upp till ca 430 personer + 4 rullstolsplatser. 

Man kommer in i salongen vid rad 

4 via en ramp med en lutning på ca 1:10, vilket 

är för brant enligt normen. Rullstolsplatserna är 

placerade i 4:e bänkraden, plats 3 och 4 från 

sidan. I de mindre salongerna finns två platser 

och i de stora salongerna med över 400 platser 

finns 4 platser. Detta innebär att två personer i 

rullstol kan göra sällskap och sitta bredvid varandra 

och dessutom ingå i ett större sällskap 

med personer utan funktionshinder. Platserna 

är placerade tillsammans med platser för personer 

med extra långa ben. Från 4:e bänkraden 

finns ramper ned till rad 1 och nödutgångarna. 

Rampens lutning överskrider lutningen på 1:12. 

Biografen är planerad efter THX-certifieringen, 

där alla platser skall ha lika bra förutsättningar. 

Beställare: AMC europe S.A. 

Ägare: SF-biografer 

Arkitekter: White 

År:2000 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 8 av 30 

Kommentar: Heron City's biografer är nybyggnation 

utanför innerstaden, där det inte har varit 

problematisk att planera och använda större 

ytor. Principen för salongerna är att foajéer och 

första raden ligger på samma golvnivå. Genom 

ramper kommer man in i salongen på 4:e 

radens nivå. Gradängerna har stora höjdskillnader 

för att tillgodose kraven som ställs i THX 

normen. I stora salongen är den totala nivåskillnaden 

mellan översta och nedersta gradäng på 

6,28 m. Det hade varit möjligt att arbeta med 

minst två nivåer för att komma in i salongen. 

I biografen har bredden för två rullstolar planerats 

med 1650 mm vilket innebär en bredd 

på ca 82 cm/rullstol. Djupet på gradängen vid 

rullstolen är 2800 mm, vilket innebär att man 

har slagit ihop två rader/gradänger. Två rullstolsplatser 

har skapats då en gradäng utökats 

med 400 mm och en yta motsvarande 6 normalplatser 

har tagits i anspråk.



sIckla bIograf 

I en befintlig industribyggnad planerades 5 biografsalonger 

in. Måtten var generellt pressade 

både i höjd, bredd och djup. I projekteringen 

var man tvungen att ta hänsyn till befintliga 

pelare och andra bärande delar. Salongerna 

har 5 olika storlekar från 41 platser + en rullstolsplats 

till största salongen med 262 platser 

+ en rullstolsplats. Den näst största salongen 

fungerar även som hörsal. Denna salong har en 

golvnivåskillnad mellan första raden och sista 

raden på 2,95 m. Bredden på rullstolsplatserna 

är planerade till 1200 mm vilket innebär att 

endast en rullstol får plats, djupet är i flera 

fall för trångt, då det finns pelare i vägen vid 

platserna. Gradängdjupet för normalplatserna 

är 1200 mm. I alla salongerna kommer man in 

bakifrån från en övre balkong. Rullstolsplatserna 

finns i de små salongerna på sista raden och vid 

nästsista raden i multisalen samt på 4:e sista 

raden i den stora salongen. Platserna ligger vid 

ena sidan av raderna. 

Beställare: Astoria. 

Ägare: Ljungberggruppen 

Arkitekter: Tomas Rosén Nyrens 

År 2006 

Rullstol 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 9 av 30 

Kommentar: Detta exempel visar att man är 

mycket mer begränsad i befintliga byggnader 

vad det gäller möjligheter att göra en salong 

tillgänglig. Salongerna är generellt trånga beroende 

på den existerande byggnadens fysiska 

förutsättningar. Tre av salongerna har mindre 

än 90 platser och för att åstadkomma manöverutrymme 

enligt normerna för flera platser hade 

det tagit en rad stolar i anspråk, dvs mellan 

7 och 13 platser, vilket innebär ganska stora 

ekonomiska konsekvenser för verksamheten. 

Biografen har själv anskaffat inredningen och 

man har valt stora bekväma fåtöljer som tar 

stor plats i anspråk och platserna för rullstolar 

skall skruvas bort manuellt inför rullstolsbesök. 

Det finns ett behov av produktutveckling när 

det gäller flexibel möblering i biografer. Det är 

även viktigt att biograferna tar hänsyn till den 

projektering som har utförts vid beställning av 

inredning. 

2 rullstolar



moderna mUseet - bIograf 

Vid nybyggnationen av Moderna Museet byggdes 

en biosalong med 68 platser + 2 rullstolsplatser. 

På första raden har 4 fasta stolar tagits 

bort, två vid varje sida och ersatt med 4 lösa 

stolar. Därmed skapas 2 rullstolsplatser längst 

fram. Det finns ingen möjlighet att välja en 

plats längre bak. För personer i rullstol finns en 

separat ingång framme vid filmduken, det är 

samma väg som nödutgången vilken leder ut i 

foajén. Skyltning saknas i foajé och salong. 

Två fasta stolar är ersatta med lösa stolar som 

kan ställas undan, när en rullstol skall parkera. 

Beställare: Statens Fastighetsverk 

Arkitekter: Rafael Moneo 

År: 1998 

Rullstol Rullstol 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 10 av 30 

Kommentar: Gradängtrapporna har olika djup 

och höjd, och på de korta planstegen på översta 

delen av salen finns endast ledbelysning på 

vartannat trappsteg, vilket innebär att man tror 

att alla steg har samma djup och därmed finns 

en uppenbar snubbelrisk. Gradänghöjderna 

räcker inte till för att komma in i salongen på 

två olika nivåer, men här är de publika ytorna 

kring salongen generösa och det kanske hade 

varit möjligt att installera ett lyftbord vid en av 

sidorna eller i bakkant. 

Gradänger har olika höjd och olika djup, vilket inte 

är möjligt att avläsa, när man står överst på gradäng 

trappa.



crc - hörsal 

Hörsalen ligger i en nyproducerad byggnad med 

foajéer på två våningsplan. Det innebär att man 

med rullstol kan komma in från två nivåer, dels 

vid första raden och dels vid översta raden. 

Första raden ligger i nivå med ”podiet” som därmed 

är tillgängligt för personer i rullstol. Hela 

första radens stolar är fällbara vilket innebär att 

en rullstolsburen fritt kan välja plats i sidled. På 

översta gradäng finns plats för totalt 4 rullstolar. 

Hörsalen har 143 platser + 4 rullstolsplatser 

eller 129 platser + 13 rullstolsplatser. Detta 

motsvarar att ca 10% av platserna kan göras 

tillgängliga för rörelsehindrade. Gradängdjupet 

är 900 mm och gradänghöjden 380 mm. 

Beställare: Universitetssjukhuset MAS 

Arkitekter: Dag Beskow & Stefan Malmer, Nyrens 

År: 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Kommentar: Detta exempel visar att med god 

planering, gott om utrymme och med en relativ 

stor hörsal är det möjligt att göra en stor del 

av åhörarplatserna tillgängliga. När nedersta 

radens platser utförs med fällbara stolar skapas 

flexibilitet. Man bör dock se till att det finns ett 

antal lösa skrivskivor på stativ till första radens 

åhörare. Projektorerna är placerade i sådan höjd 

att de kan betjänas av person i rullstol med 

god rörlighet. Genom att placera skrivtavlor på 

översta stolradens ryggar, skapas likvärdiga 

platser som i gradängerna. Man bör dock tänka 

på att dessa skrivskivor utformas extra djupa så 

att de kan användas av person i rullstol.



mälardalens högskola - hörsal 

En befintlig hörsal skall ändras för att ge plats 

åt flera personer i rullstol. Genom att delvis 

bygga bort en gradäng skapas rullstolsplatser 

på en gradäng mitt i salen på 5:e raden. Denna 

rad ligger på samma nivå som foajén. Genom 

en ramp från foajén finns det även möjlighet 

att komma ned till första raden och till podiet 

som ligger på samma nivå. Salen har totalt 296 

platser + 11 rullstolsplatser. Projektet är i skissstadiet 

och därmed inte färdigprojekterat. 

Beställare: Fastighetskontoret i Västerås 

Brukare: Målardalens Högskola i Västerås 

Arkitekter: Dag Cavallius Nyrens 

Pågår 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Kommentar: Åhörargradängen för rullstolar 

ligger på 5:e raden med stor flexibilitet för placering 

i sidled. Fritt passagemått mellan inredningen 

på gradängen måste vara minst 2,2 m 

(2,6 m enligt svensk norm) för att flera rullstolar 

ska kunna parkera på samma rad. Se vidare 

under skillnader i olika typer av anläggningar. 

Med grundare djup kan en rullstol inte passera 

en parkerad rullstol. Denna lösning med att man 

kommer in i salen på en mellannivå i gradängerna 

ger goda placerings möjligheter för personer 

i rullstol. Problemet med ombyggnad av 

befintliga gradänger är att det i regel kräver 3 

gradänger för att åstadkomma tillräckligt djup.



moderna mUseet - hörsal 

I Moderna Museets nybyggnadsprojekt byggdes 

även hörsalen. Salen rymmer ca 330 platser 

samt 6 rullstolsplatser på första raden. Fem stolar 

på varje sida om mitten har tagits bort för 

att rymma rullstolar. Första raden har samma 

nivå som podiet. Personer i rullstol kommer in i 

hörsalen via nödutrymningsvägarna, men dessa 

leder ut till samma foajé, dock inte på samma 

ställe. Gradänghöjderna är låga vilket innebär 

att den totala nivåskillnaden inte ger möjlighet 

att komma till salen från två olika nivåer. 

På främre raden, som är samma nivå som podiet, har 

2x5 fasta stolar tagits bort på var sida om de 5 mittersta 

stolarna. På detta sätt har det skapats 6 rullstolsplatser. 

Beställare: Statens Fastighetsverk 

Arkitekter: Rafael Moneo 

1998 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Kommentar: Med det stora foajéutrymme som 

finns kring salen, hade det kanske varit möjligt 

att via ett lyftbord eller ramp, komma in på 

ytterligare en gradängnivå. Därmed skulle det 

ges större valmöjlighet vid val av sittplats för 

person i rullstol.



sjöstadshallen 

Hallen är planerad för både rörelsehindrade 

åskådare och idrottsutövare. Hallgolvet ligger 

i samma nivå som både entré och omklädningsrum. 

Toaletterna i omklädningsrummen är 

dimensionerade för rörelsehindrade med god 

rörlighet, eftersom man har antagit att det endast 

är personer med god rörlighet som använder 

idrottshallar. Rullstolsplatser finns på första 

bänkraden i mittersta delen vid domarplatserna. 

Vaktmästaren har dock efter inflyttning tagit 

bort första bänkraden och därmed har även 

markeringen av rullstolsplatserna försvunnit, 

vilket ger en känsla av att platserna är ute på 

plan. 

Beställare: Idrottsförvaltningen Stockholm 

Arkitekter: Sören Eriksson, Brunnberg och Forshed 

År: 2005 

Rullstolar 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Kommentar: Hallen är byggd på en plats med 

ytterst begränsad area, vilket i det här fallet har 

inneburit att man inte har kunnat få till en ramp 

eller lyftbord till någon gradäng högre upp. 

Antalet platser för rullstol på främre raden är 

dock generöst tilltagen, men eftersom bänkarna 

vid sidorna är borttagna fungerar principen inte 

riktigt. Rullstolsplatserna upplevs som utsatta 

utan bänkarna bredvid. Då alla rullstolsplatser 

ligger separat, är det svårt att sitta bredvid 

det sällskap man kom dit med. Detta avhjälps 

genom att de borttagna bänkarna monteras 

tillbaka.



sätra hallen 

Hallen är planerad för både rörelsehindrade 

åskådare och idrottsutövare. Hallgolvet ligger 

på en lägre nivå än både entré och omklädningsrum. 

I entrén finns en ramp ned till hallgolvsnivå. 

Rullstolsplatser finns inte utmarkerade, 

men det är möjligt att parkera på översta 

gradäng, men räcket är placerat i ögonhöjd. 

Beställare: Idrottsförvaltningen Stockholm 

Arkitekter: Nils Olov Olsson, Stockholm konsult 

Årtal: 1998 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Kommentar; Det hade varit möjligt att skapa 

rullstolsplatser i gradängerna om man hade 

justerat höjderna så att man kom in på näst 

översta gradäng. Rampen ned till hallgolvsnivå, 

tillgodoser idrottsutövarnas behov, men leder 

inte till ytterligare åskådarplatser för rullstolsbundna. 

Vilket det hade varit möjligt att åstadkomma.



InternatIonella standarder för 

tIllgänglIghet 

I Brittisk standard (BS 8300:2001) sägs att i 

salar med upp till 200 platser ska finnas 2 rullstolsplatser 

och i salar med 200-10 000 platser 

ska 1% vara rullstolsplatser. 

Enligt amerikansk standard i ADAAG 2004 sägs 

att i ett rum med 

1-25 platser ska finnas 

26-50 

51-150 

151-300 

301-500 

Fler än 500 

1 rullstolsplats 

2 rullstolsplatser 




6 + 1 för varje 

påbörjade 120 pl. 

Jämför det med det antal rullstolsplatser som 

finns i existerande anläggningar i Sverige. I 

Heron City var det 4 platser i salonger med 430 

respektive 400 platser. Enligt amerikansk norm 

skulle det har funnits två platser till i salongerna, 

medan siffrorna motsvarar den brittiska 

normen. I Sickla biograf var det 3 platser i en 

salong med 132 platser, vilket är 1 plats för 

lite i förhållande till den amerikanska normen 

medan enligt den engelska normen är det dubbelt 

så mycket. I CRC´s hörsal fanns det plats 

för upp till 13 rullstolar i en sal för normalt 143 

platser vilket är mera än 3 gånger så många 

som den amerikanska normen. 

skIllnader I olIka tyPer av anläggnIngar 

Användandet av de olika typer av anläggningar är 

olika. De tekniska förutsättningarna är annorlunda 

och kraven på anläggningarna är inte de samma. 

Därför behandlas förutsättningarna separat för de 

olika typer av anläggningarna: Biografer/teatrar, 

hörsalar/auditorier/mulitsalar, och sportanläggningar. 

biografer 

Moderna biografer byggs ofta efter principerna 

och kraven som finns definierade för THX anläggningar. 

I dessa anläggningar är det höga krav på 

att man skall få en bra film- och ljudupplevelse 

från alla platser i salongen. Detta är riktlinjer som 

även stämmer med kraven för en teater, men 

med den skillnaden att en teater har upphöjd 

scen. Kraven innebär bland annat att man inte 

skall skymmas av personen som sitter framför. 

Projekteringen styrs av ganska komplexa beräkningssystem 

för gradänghöjder, gradängdjup och 

placering av stolar. Gradängerna är ofta svängda 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Här är exempel från Heron city uppritat efter en 

enkel uppmätning. Stolarna är placerade som plats 

3 och 4 på 4:e raden. Platserna innebär både 

möjlighet till att två i rullstol kan göra sällskap, 

men iövrigt också ingå i ett större sällskap. Via 

rampen som lutar 1:10 har en rullstol även tillgång 

till nödutgången och i principp även till platser på 

första raden. 

En av Nyréns arkitekter uppritad sektion av en av 

biografsalongerna i Sickla illustrerar behovet av 

höga gradänger för att tillgodose fria siktlinjer. 

Gradänghöjderna varierar och räknas ut efter ett 

komplicerat matematisk system beroende på filmdukens 

storlek, rummets bredd och djup.



och höga för att klara alla siktlinjer. Svårigheten i 

att utöka antalet platser för rullstolar består dels 

av att gradängdjupet måste ökas till minst det 

dubbla. Dels av att en rullstol med högt nackstöd 

inte får skymma platserna bakom. Därmed måste 

gradängen bakom rullstolsplatser vara extra hög. 

En person i rullstol sitter ca 10 cm högre än en 

person i biosalongsstol. Om man räknar flera 

rullstolar på samma rad måste man inräkna fritt 

passagemått för rullstol framför parkerad rullstol. 

På teatrar skall hänsyn tas till scenkanten och rullstolsplatserna 

bör placeras på högre gradängnivå 

för att tillgodose kravet på bra platser i förhållande 

till scenen. Nedanstående exempel baserar 

sig delvis på teoretiska idéer som inte är kontrollerade 

i verkligheten. Det finns olika principer för 

hur man kan tänka sig placeringen av rullstolar i 

en gradängrad, vilket i sin tur innebär olika problemställningar: 

Bred gradäng med parkering framför uppfällda 

stolar: 

En bred gradäng med möjlighet för parkering av 

rullstol framför en uppfälld stol innebär att man 

får räkna det fria passagemåttet mellan stolsrader 

på 2100 mm för parkering av rullstol och passage 

med rullstol. Om man räknar med det svenska 

normmåttet får man räkna med fritt passagemått 

2300 mm. En normaldjup gradängrad i en biograf 

är 1200 mm, vilket innebär att man måste 

öka djupet på en gradängrad med 900 mm plus 

tjockleken på en uppfälld stol alternativt 1100 mm 

plus tjockleken på en uppfälld stol för att skapa 

en rad för fri parkering av rullstolar. Det man bör 

iakttaga med parkering framför uppfälld stol är 

att personen i rullstol sitter ca 300 mm framför 

person i vanlig salongsstol och ca 100 mm högre. 

I det aktuella fallet bör siktlinjerna studeras noga, 

så att personen i rullstol inte skymmer andra. 

Det är möjligt att en svängd rad ger bättre förutsättningar 

för goda siktlinjer för alla än en rak. 

Fördelen med detta sätt är att det är flexibelt hur 

en rullstol kan placeras i sidled. Dessa platser är 

dessuom till fördel för personer med långa ben. 

Denna lösning innebär att varje rad för rullstolar 

upptar plats motsvarande i princip 2 normalgradänger. 

Varje rullstolsplats upptar två stolsplatser. 

Bred gradäng med tomma platser för parkering 

mellan andra stolar: 

För parkering av rullstol mellan platser i en gradängrad, 

krävs ett fritt passagemått på 1200- 

1300 mm bakom stolsraden för att kunna passera 

med rullstol och kunna parkera. I det aktuella fallet 

bör siktlinjerna studeras noga, så att personen 

i rullstol inte skymmer andra. Antalet och place- 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Bred gradäng med möjlighet för parkering framför 

uppfälld stol. Om man räknar med ett max stolsmått 

på 1350 mm (inkl fötter) och ett passagemått 

för rullstol på 750 mm, då borde det räcka med 

ett fritt passagemått på 2100 mm medan om man 

räknar med svenskt standardmått blir fritt passagemått 

2300 mm. 

Bred gradäng med möjlighet för parkering mellan 

stolar i en gradäng. Om man räknar med ett max 

rullstolsmått på 1300 mm och manövermått för 

rullstol på 1200 mm, då borde det räcka med ett 

fritt passagemått på 2500-2600 mm, medan om 

man räknar svenskt standardmått blir fritt passagemått 

2900 mm.



ringen av platserna blir fasta och det tillskapas 

inte extra bekvämlighet för andra biografbesökare. 

En sådan lösning innebär att varje rad för rullstolar 

upptar plats motsvarande i princip 2 normalgradänger. 

På de tomma rullstolsplatserna kan ev 

lösa stolar placeras som kan tas bort vid behov. 

Bred gradäng med flexibla stolar: 

För att skapa bättre förutsättning för att kunna 

välja åskådarplats fritt i sidled, skulle man kunna 

tänka sig en lösning med bred gradängrad med 

ett antal tomma platser för rullstolar, där övriga 

stolar på ett enkelt sätt skulle kunna skjutas i 

sidled. Detta kräver dock rutiner med information 

från biljettkassan till en vaktmästare som skjuter 

undan stolarna. Detta i sin tur innebär en form av 

särbehandling samt en kostnad för att administrera 

ett sådant system. 

Fasta platser i kanten intill entrén till salongen: 

Det mest yteffektiva sättet att anordna rullstolsplatser 

i biografsalongerna är att rullstolsplatserna 

anordnas i anslutning till de närmaste platserna 

vid entrén till salongen. Som exemplet på s. 16. 

Då blir platserna oftast placerade nära sidorna och 

det finns ingen möjlighet till att fritt välja plats. 

Genom att placera platserna i en bänkrad kan 

man som rullstolsbunden ingå i ett sällskap. 

Kombination: 

Det effektivaste sättet att skapa tillräckligt många 

åskådarplatser för rullstolar, är säkert att arbeta 

med kombinationssystem av olika principer, t ex 

att mittplatser finns längst bak, eller längst fram 

samt sidoplacerade platser vid entrén. 

lutning ramp: 

För att klara utrymningen för personer i rullstol 

och för att på ett enkelt sätt ordna två rader tillgängliga 

för rullstolar, kan man tänka sig att man 

som i Heron City biografen kommer in i salongen 

på en av de nedre gradängerna och sedan har en 

ramp ned till första rad. Detta innebär dock att 

riktlinjerna i en "tillgänglig statsförvaltning", med 

en max lutning 1:20 inte kan hållas, då en ramp 

som tar en nivåskillnad på ex 450 mm skulle bli 9 

meter lång, medan en ramp med lutning på 1:12 

enligt BBR skulle ge en ramp med längden 5,4 

m. Med tanke på att man endast skall åka ned 

för rampen och med tanke på att möjligheten till 

utrymning förbättras avsevärt, bör man överväga 

om riktlinjer för lutning på en sådan ramp kan 

vara mindre. I teatrar är det svårt att klara en 

ramp och nödutrymningen vid en placering påförsta 

rad, då rullstolsplatserna bör placeras på gradänger 

högre upp. 

hit 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


3 stolar skjuts i sidled 

En flexibellösning för flyttninga av fasta stolar i 

sidled, skulle kunna tillgodo se kravet för fritt val i 

sidled, och på så sätt hålla ner gradängbredden 

till 2100 mm. 

En ramp med lutning 1:12 skulle ev kunna få plats 

fram till en nödutrymningsdörr för att ta upp en 

mindre nivåskillnad. Exemplet visar en nivåskillnad 

på 450 mm. En ramp med lutning på 1;12 får 

precis plats, medan en ramp på 1:20 inte skulle 

kunna rymmas. Med tanke på fördelen ur utrymningssynpunkt 

och även att en rullstol endast skall 

rulla ned för rampen kan man överväga om inte en 

lutning på 1:10 skulle kunna accepteras.



hörsalar/auditorier 

I hörsalar bestäms gradänghöjder och djup av 

utformningen på stolarna, om de är försedda med 

skrivskiva eller ej, om de innehåller elkanaler eller 

ej ect. Riktlinjerna för dimensionering, utformning 

och inredning av lärosalar följer fortfarande 

i stora delar byggnadsstyrelsens rapporter 106:1 

och 140. I hörsalar och auditorier skall även rullstolsbundna 

kunna använda podiet/föreläsarplats, 

vilket innebär att det oftast är lättare att göra 

platser på första raden tillgängliga för rullstolar. 

Då bör man se till att det finns lösa skrivskivor 

som kan användas av främre radens åhörare om 

övriga platser har skrivytor. När det gäller auditorier 

eller hörsalar med platser utan skrivskiva 

kan gradänghöjderna göras lägre då stolsryggarna 

är lägre. Om entrén till salen sker vid högre gradängnivåer 

skall det finnas en vertikal förbindelse 

antingen i salen eller i foajén så att ev rörelsehidrad 

föreläsare eller deltagare i paneldebatt kan 

ta sig ned till podiet. En normal gradängrad är 

900 mm djup och fri passage mellan stolsraderna 

är normalt 450 mm. När det gäller hörsalar finns 

lite olika förutsättningar för hur man kan planera 

tillgängligheten beroende på om stolarna har 

skrivplatser eller ej. 

Platser med skrivplatser och särskild gradäng för 

rullstolar: 

Bred gradäng endast för rullstolar måste ha en 

minimibredd med fritt passage mått på 2100- 

2200 mm eller enligt svensk standard 2300 mm 

för att en rullstol ska kunna passera bakom en 

annan parkerad rullstol. Skrivytan måste ha ett 

extra stort djup för att kunna användas av rullstolsburna. 

Denna lösning innebär många platser 

för rullstolar och stor möjlighet för att själv välja 

plats i sidled. En rullstolsrad motsvarar drygt 2,5 

normala bänkrader. 

Platser med skrivplatser med parkering framför 

uppfälld stol: 

En bredare gradäng med fällbara stolar kan skapa 

en flexibilitet för placering i sidled. Gradängen bör 

ha ett fritt passagemått på 2100-2200 mm, eller 

2300 mm enligt svensk standard, framför uppfälld 

stol så att rullstol både kan parkera och en annan 

rullstol passera. Varje rullstolsplats motsvarar två 

stolar. En sådan lösning innebär att en rullstolsrad 

motsvarar 2,5 bänkrader. Nackdelen är att platserna 

inte kan utrustas med skrivytor på samma 

sätt som övriga rader, utan man måste använda 

lösa skrivytor. 

Ritning på normal gradängrad i hörsal. 

Stefan Malmer, Nyréns arkitektkontor 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Illustration ur byggnadsstyrelsens rapport 106:1



Fasta platser vid sidorna eller intill entré till salongen: 

Det mest yteffektiva sättet att anordna rullstolsplatser 

i hörsalarna är att rullstolsplatserna anordnas 

i anslutning till de närmaste platserna vid 

entrén till salen. Då blir platserna oftast placerade 

nära sidorna och det finns ingen flexibilitet för att 

välja plats i sidled. Genom att placera platserna i 

en bänkrad ökar möjligheten för att man som rullstolsbunden 

kan ingå i ett sällskap. 

Multisalar 

Mulitsalar är salar som både kan användas som 

biograf, teater och hörsal. Dessa salar skall planeras 

så att det finns en entré till salen längst fram, 

så att en föreläsare i rullstol kan komma in. I övrigt 

brukar de inredas som biografer. 

Sportanläggningar 

Sportanläggningar skall anläggas så att rörelsehindrade 

både kan deltaga aktivt i sportutövningen 

samt deltaga som åskådare. I dag 

anordnas platserna för rullstolar i regel antingen 

på översta raden eller nedersta raden. Nackdelen 

med första raden är att man som åskådare kan 

vara lite utsatt om det inte finns en barriär. På 

översta raden finns oftast ett räcke för stående. 

Räcken som är behagliga att luta sig emot har 

oftast en höjd som motsvarar ögonhöjd hos en 

sittande person. Det bästa alternativet är att anordna 

en gradängrad motsvarande alternativen för 

hörsalar på en gradäng nedanför sista ståraden. 

Vid anläggningar där entrén ligger på gradängnivå, 

skall en ramp finnas så att man kan ta sig 

ned till spelplan. En sådan lösning innebär att man 

kan skapa rullstolsplatser på två nivåer. En normal 

gradängrad i sportshallar är 780-850 mm breda. 

Vid större anläggningar bör rullstolsplatser planeras 

så att de är jämt fördelade över hela långsidan 

och på olika nivåer. Vid mindre anläggningar bör 

man lösa rullstolsplatser på åtminstonde två nivåer. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Extra bred gradäng särskilt för rullstolar med parkering 

mot gradängrad och möjlighet för lösa stolar bredvid. 

Särskild gradäng för rullstolar, med möjlighet till extra 

djup skrivskiva.



skIllnader anläggnIngar storlek 

och lUtnIngar 

Hög grad av tillgänglighet med möjlighet till 

större frihet vid val av plats för personer i rullstol, 

är lättare att åstadkomma i stora anläggningar 

med många åskådarplatser. Förlusten 

av stolsplatser blir procentuellt mindre i stora 

anläggningar. I stora anläggningar kan de breda 

gradängerna kopplas ihop med andra funktioner 

som t.ex. transportgångar till de smala gradängerna 

i stora idrottsanläggningar. I biografer 

och teatrar kan en gradäng med extra djup vara 

bekväm för personer med långa ben. Vid stora 

anläggningar eller anläggningar med höga nivåskillnader 

i gradängerna, ökar möjligheten för 

att kunna komma in i salen eller salongen på 

två olika nivåer och därmed ökar även graden 

av valfrihet för de som sitter i rullstol. När en 

anläggning har högre nivåskillnader än en våningshöjd 

bör den har ingång i flera nivåer för 

rullstolsbundna. I större anläggningar med över 

150 platser är det dock viktigt att en del av 

rullstolsplatserna placeras på en mellangradängnivå, 

så att man inte kommer för långt ifrån podiet/scen 

eller duk. I mindre anläggningar med 

ett max djup på 15 m kan man tänka sig att 

om bakre bänkraden i sin helhet görs tillgänglig 

för rullstolar, så att det finns valmöjlighet för 

placering i sidled, så är det en acceptabel lösning 

om det finns platser på första raden. 

skIllnader mellan nya anläggnIngar I 

befIntlIga och nya anläggnIngar 

Vid nya anläggningar i befintliga byggnader finns 

en rad förutsättningar att ta hänsyn till och som 

även kan begränsa möjligheten till antal av möjliga 

rullstolsplatser. Enlig PBL 3 kap § 10 & 12 

finns ett varsamhetskrav och krav på tekniska 

egenskapskrav som anger att varje projekt bedöms 

för sig. Det skall ev. kunna ge lättnader i 

antal platser för rullstolar om det finns pelare och 

andra byggnadstekniska förutsättningar att ta 

hänsyn till. Detta kan i så fall vara aktuellt i de 

små lokaler med åskådare upp till 100 personer. 

stUdIer av gradängformer och tIllgänglIghet 

I det efterföljande görs schmatiska och teoretiska 

studier av konsekvenser med hela rader med plats 

för rullstolar. Detta för att belysa konsekvenserna 

av om man stävar efter hela bänkrader med platser 

för rullstolar. I exemplen har vi utgått ifrån att 

det skall vara möjligt att parkera framför uppfälld 

stol. Om man vill ha fasta rullstolsplatser försvinnar 

antalet fasta platser motsvarande 2 normalstolar 

i sidled: 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Byggnadsstyrelsens anvisningar för beräkning av 

gradänghöjder i hörsalar 

Stor biografsalong med stor nivåskillnad, mellan 

nedersta gradäng och översta, på 6,29 m 

Liten biografsalong med stor nivåskillnad, mellan 

nedersta gradäng och översta, på 2,50 m.



hörsal 

Vanlig hörsal med entré framme vid podiet med 

900 mm djupa gradänger med rullstolsplatser 

endast längst fram. I denna lösning är första bänkraden 

och podiet i samma nivå. På främre raden 

får 9 rullstolar plats om man räknar rullstolsbredd 

800 mm och 8 rullstolar får plats om man räknar 

rullstolsbredd 900 mm. Denna salong är den som 

är utnyttjad mest effektivt. Den skall användas 

för jämförelse med andra typer av utformningsprinciper 

för att ge ett underlag i rimligheten i 

hur många platser som skall vara tillgängliga. Om 

övriga bänkrader har skrivskivor, skall första raden 

förses med lösa skrivskivor el likn. 

Denna sal rymmer: 160 normal platser, varav 12 

platser kan göras om till rullstolsplatser om stolarna 

är fällbara eller lösa. 

Hörsal med entré till rummet på översta gradängen 

samt vid podiet. Till översta gradäng kan dörrarna 

placeras både på sidan och bakifrån. På översta 

gradängen finns 9(8) rullstolsplatser med möjlighet 

till skrivskiva på sista bänkrad. Dessa skivor skall 

vara 600 mm djupa, när de är utfällda. Om inte 

alla platser används av rullstolar kan lösa stolar 

sättas in i stället. 

Salen har 108 platser samt 9(8) rullstolsplatser 

samt med möjlighet till ytterligare rullstolsplatser 

på främre raden om en flexibel inredning har valts. 

Om lösa stolar ställs in på rullstolsplatsera på 

översta gradäng ryms 120 platser. 

Hörsal med entré från bakkant på översta gradäng 

samt vid podium. På översta gradäng finns 

fasta rullstolsplatser mot sista bänkrad. Möjlighet 

för extra djup skrivskiva. Entré finns även vid 

podium och det finns möjlighet för rullstolsplatser 

på främre raden om den har försetts med flexibel 

inredning. På översta gradäng har smalare passage 

på 1200 mm användts, men däremot har rullstolsplatserna 

gjorts bredare 1200 mm för parkering av 

rullstolen. 

Salen rymmer 120 platser samt 6 rullstolsplatser. 

Det finns ev möjlighet för platser vid främre bänkraden. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 22 av 30



hörsal 

Hörsal med entré på övre gradäng och vid podium. 

Fasta rullstolsplatser längst bak i hörsal samt ev 

möjlighet för platser vid främre rad. Nackdelen 

är att rullstolsplatser upplevs som att de kommer 

längst bak och det finns ingen möjlighet för fastskrivskiva. 

Salen rymmer 120 personer + 5rullstolsplatser. 

Om främre raden har flexibel inredning kan även 

rullstolsplatser tillskapas där. 


2 st fasta rullstolsplatser längst bak i hörsal samt 

ev möjlighet för platser vid främre rad. Nackdelen 


längt bak och det finns ingen möjlighet för fast 

skrivskiva. 

Salen rymmer 128 personer + 2 rullstolsplatser. 




Fasta rullstolsplatser längst bak i hörsal samt ev 

möjlighet för platser vid främre rad. Nackdelen 


längre bak och det finns ingen möjlighet för fastskrivskiva. 




2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 23 av 30



hörsal 

Hörsal med entré på sida övre gradäng och vid 

podium. Fasta rullstolsplatser längst bak i hörsal 

samt ev möjlighet för platser vid främre rad. 

Nackdelen är att rullstolsplatser upplevs som att de 

kommer långt bak och det finns ingen möjlighet för 

fast skrivskiva. 


Om främre raden har flexibel inredning kan även 9 


Entré på mellan gradäng nivå med parkering 

framför uppfällda stolar. Lyftbord alternativt ramp 

ned till podium. Ingen möjlighet till fast skrivskiva. 

Fördelen är flexibla platser centralt i rummet. På 

främre raden finns även möjlighet till rullstols 

platser. 

Salen rymmer 126 platser varav 24 kan användas 

som rullstolsplatser totalt 14 st. 

Entré på mellan gradäng nivå med rullstolsplatser 

mellan fasta platser. Lyftbord alternativt ramp ned 

till podium. Fördelen är flexibla platser centralt i 

rummet och platser har möjlighet till skrivskiva. 

Det finns även möjlighet till platser på främre 

raden. 

Salen rymmer 126 platser + 2 rullstolsplatser och 

ytterligare 12 platser kan användas som rullstolsplatser 

totalt 8 st. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 24 av 30



bIograf 

Biograf med entré på främre rad med 1200 mm 

djupa gradänger med rullstolsplatser endast längst 

fram. I denna lösning är första bänkraden och 

podiet i samma nivå. På främre raden får 9 rullstolar 

plats om man räknar rullstolsbredd 800 mm och 

8 rullstolar får plats om man räknar rullstolsbredd 

900 mm. Denna salong är den som är utnyttjad 

mera effektivt. Den skall användas för jämförelse 

med andra typer av utformningsprinciper för gradänger 

för att ge ett underlag i rimligheten i hur 

många platser som skall vara tillgängliga. 

Denna sal rymmer: 124 normalplatser, varav 12 

platser kan göras om till rullstolsplatser om stolarna 

är fällbara. 

Biograf med entré till salongen på översta gradäng. 

Till översta gradäng kan dörrarna placeras både på 

sidan och bakifrån. På översta gradäng finns 9(8) 

rullstolsplatser. Om inte alla platser används av 

rullstolar kan lösa stolar sättas in i stället om det 

tillåts för brandmyndigheten. 

Salen har 96 platser och 9(8) rullstols platser samt 

med möjlighet till ytterligare rullstolsplatser på 

främre raden om en flexibel inredning har valts. 

Om lösa stolar ställs in på rullstolsplatsera på 

översta gradäng ryms 108 platser. 

Biograf med entré på övre gradäng. 6 st fasta rullstolsplatser 

längst bak. Nackdelen är att rullstolsplatserna 

upplevs som att de kommer långt bort. 

Salen rymmer 96 platser + 6 rullstolsplatser. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 25 av 30



bIograf 

Biograf med entré på främre rad och översta gradäng. 

Salongen har 1200 mm djupa gradänger I 

denna lösning har bakre raden 4 fasta rullstolsplatser. 

På främre raden får 9 rullstolar plats som kan 

parkera framför uppfällda stolar, om man räknar 

rullstolsbredd 800 mm och 8 rullstolar får plats om 

man räknar rullstolsbredd 900 mm. Denna salong 

är den som är utnyttjad mera effektivt. 


platser på främreraden kan göras om till rullstolsplatser 

om stolarna är fällbara. 

Biograf med entré en mellan gradäng nivå. 

Salongen har 1200 mm djupa gradänger I denna 

lösning har entré gradängen möjlighet till 6 rullstolsplatser 

om rullstolarna parkerar framför 

uppfälld stol. På främre raden får 9 rullstolar 

plats om de kan parkera framför uppfällda stolar, 

om man räknar rullstolsbredd 800 mm och 8 om 

man räknar rullstolsbredd 900 mm. Mellan mellangadäng 

nivå och främre rade finns lyftbord, 

som säkerställar att person i rullstol kan ta sig till 

nödutgången och till främreraden. Fördelen med 

lösningen med en extra bred mellangadäng nivå 

är att gradängen ger extra plats när salongen skall 

utrymmes. 


platser på främreraden och mellangradäng kan 

göras om till rullstolsplatser om stolarna är fällbara. 

Biograf med entré en mellan gradäng nivå. 

Salongen har 1200 mm djupa gradänger Denna 

sal har ramp ned till främre raden och till nödutgången. 

Lutningen är 1:12. Trappa bredvid rampen 

skulle minska antal platser med 3 st. 


platser på främreraden och 12 platser på mellangradäng 

nivå, kan göras om till rullstolsplatser om 

stolarna är fällbara. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 

Sidan 26 av 30



sammanfattnIng av rImlIg grad av 

tIllgänglIghet 

Den grad av tillgänglighet som ger goda valmöjligheter 

för en person i rullstol att kunna 

välja avstånd och placering i sidled är beroende 

av förståelse, god planering i projekteringen, 

en rad ekonomiska och tekniska förutsättningar 

samt anläggninges storlek. 

Gradängdjup 

Valfrihet begränsas främst av att gradängdjupen 

ökas till det dubbla eller nästan 3 gångar. 

Det innebär att om man jämför två lokaler med 

samma storlek: att lokalen med en rad med 

full tillgänglighet för personer i rullstol, får en 

till två rader färre åskådarplatser. Därför bör 

mängden av platser för rullstol sättas i relation 

till hur många och hur ofta man kan förvänta 

sig att de används. 

Ekonomiska faktorer 

Det är en ekonomisk fråga för den som har 

aktiviteter i lokalen om platserna blir färre, ev 

mindre biljettintäkter. De ökade gradängdjupen 

innebär större salar och därmed ökade investeringar. 

Utbildningsinstitutioner och likn. är 

inte lika beroende ekonomiskt och kan ev bära 

större krav på valfrihet av rullstolsplatser. 

Tekniska förutsättningar 

En annan konsekvens av de ökade gradängdjupen 

är att de även påverkar gradänghöjderna 

och siktlinjerna för åskådarna, vilket kan kräva 

ny kunskap i de beräkningsmodeller som finns. 

Nya lokaler i befintliga byggnader finns begränsninger 

i form av byggnadens konstruktion. 

Socialidé 

Frågan är om inte det viktigaste med tillgängligheten 

till samlingslokaler med gradänger är, 

att alla rullstols platser har samma standard 

som övriga platser, med samma goda möjligheter 

att ta del av den verksamhet som sker 

i lokalen. Att gå på ett evenemang är gärna 

en social företeelse. Man går tillsammans med 

andra för att kunna dela en upplevelse. Det 

ligger då i sakens natur att man gärna sitter 

tillsammans med sitt sällskap. Med tanke på, 

att om man har ett funktionshinder, så har man 

ofta vänner med samma hinder, är det naturligt 

att man strävar efter att det i alla lokaler finns 

minst finns två rullstols platser bredvid varandra. 

Platserna bör placeras mellan övriga så 

man kan ingå i ett större sällskap. Detta talar 

för att hela gradänger endast för rullstolar kanske 

inte är bästa lösningen. Undervisningssalar 

bör kunna ta ett större antal rullstolar. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Yta motsvarande extra djup gradäng, 

för manövrering av rullstolar 

som parkerar mellan fasta platser 

Två rullstolar upptar plats motsvarande 3 normalstolar 

i bredd och motsvarande två gradängdjup 

om rullstol parkerar mellan fasta stolar i biograf. 

Yta motsvarande extra djup gradäng, 

för manövrering av rullstolar 

som parkerar mellan fasta platser 

En gradäng med extra djup för fri parkering av 

rullstol mot bänkrad med extra djupa skrivskivor. 

En extra djup gradängrad motsvarar 2,7 vanliga 

gradängrader.



Platsernas kvalité och placering 

Om det finns ett antal platser för rullstol i en 

samlingssal är det frågan om antalet platser är 

den viktigaste aspekten eller om det är platsernas 

kvalité och placering. Med olika placering av 

rullstolsplatser i en sal kan man tillgodose att 

olika personer har möjlighet att sitta olika långt 

tillbaka i salen. Valfriheten är önskvärd då olika 

personer ser olika bra och att man har olika 

möjligheter att vinkla huvudet. De tillgängliga 

rullstolsplatserna bör i första hand lösas på en 

mellangradäng nivå. Platser på översta och 

nedersta rad, bör i första hand vara kompletterande 

platser. I hörsalar/auditorier skall podiet 

och första raden ligga i samma nivå, vilket 

medför att det är enkelt att göra första raden 

tillgänglig om den möbleras flexibelt. 

Att välja plats i sidled 

Det är även viktigt att sträva efter att det finns 

möjlighet att välja plats i sidled. En del personer 

i rullstol har svårt att vrida på huvudet. Det 

förefaller att den största möjligheten att välja 

platser i djup och sidled, finns när olika lösningsmodeller 

kombineras och när olika funktioner 

kombineras. Variation av placering i sidled 

behöver inte lösas på en gradängnivå utan kan 

spridas mellan rullstolsplatserna på olika nivåer. 

Parkering framför uppfällda stolar 

Rullstolar kan parkera framför stol med uppfälld 

sits. Detta kräver dock noggranna studier som 

bör kontrolleras i verkligheten, för att undvika 

risken, att rullstolarna skymmer övrigas siktlinjer. 

Det finns även möjlighet att arbeta med 

lösa stolar vid fasta rullstolsplatser som kan 

flyttas undan vid behov, om brandmyndigheterna 

tillåter detta. En rullstol upptar plats motsvarande 

två platser. 2 rullstolar upptar platsen 

motsvarande 3 platser om man kan räkna bredden 

800 mm annars 4 platser om man räknar 

breddar för rullstolar på 900mm. 

Samnyttja funktioner 

Anläggningarnas utformning är avgörande för 

hur många platser som kan tillskapas på ett 

praktisk sätt. Vid projekteringen är det viktigt 

att ha i bakhuvudet, att när det finns möjlighet 

för att samnyttja funktioner bör så många tillgängliga 

rullstolsplatser som möjligt tillskapas. 

Vid samnyttjande funktioner, där man ex parkera 

framför uppfällde stolar. Det effektivaste 

sättet att lösa rullstolsplatser är att de placeras 

i närheten av ingångarna till lokalerna. De 

större utrymmen kring entrérna är enbart positivt, 

när människor skall in och ut ur lokalerna. 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


Hela gradänger för rullstolar 

Den teoretiska studien tidigare i rapporten visar 

att hela grandängrader med valfria rullstolsplatser 

visar på en minskningi antal platser i en 

anläggning med 160 normalplatser med 20-40 

platser när det gäller hörsalar. Motsvarande 

siffror för biografer är 12-28 platser. Det visar 

att det är främst i större anläggningar man har 

möjlighet att arbeta med sådana lösningar. I 

salonger upp till 500 platser är det viktigare 

att man arbetar med enkelte rullstolsplatser på 

minst två nivåer, varav två bör vara på en mellan 

gradäng nivå. Når gradängnivåerna tillsammans 

blir en våning höga, bör man tillser att 

tillgängligheten sker på flera nivåer. 

Skillnader mellan olika typer av anläggningar 

Frågan är om man skall skilja på kraven i en 

hörsal och i en biograf. I en hörsal innebär en 

gradängrad med platser för rullstolar att antalet 

platser minskar med närmare 2 rader, medan 

det i biografer minskar med ca 1 rad åskådarplatser. 

I biografer är verksamheten beroende 

av sina intäkter pr plats, medan en hörsal är 

beroende av intäkter för salens totala antal 

platser. Medan den ekonomiska faktorn vid utbildningsinstitutionen 

främt är anläggnings- och 

driftsfaktoren. Då studien pekar mot att endast 

ett få antal platser är rimliga att göra tillgängliga 

i anläggningar med gradänger, då finns det 

inget skäl för att differentiera antalet platsermellan 

biografer oh hörsalar. Däremot bör en 

utbildnings institution kunna ha lite högre krav 

på sig. 

Skillnader i anläggningars olika storlekar 

Man kan fundera över om man kan skilja kraven 

på små och stora anläggningar. Om rullstolsplatserna 

kan anordnas på översta och 

nedersta gradängen i mindre anläggningar med 

max 150 platser, bör kraven vara uppfyllda. I 

större anläggningar över 150 platser bör man 

kunna arbeta med mellangradäng nivåer. Vid 

projekteringen kan man undersöka om en korridor 

mellan salonger som kan samnyttjas, det 

kan ev vara en väg att lösa tillgängligheten på 

flera nivåer. 

Podier/scen 

Om podier i hörsal är upphöjd skall det finnas 

en ramp eller lyftbord upp. Även här skall vändradier 

och lutningar efterföljas.



Mått på rullstolsplatser 

Det finns en anledning att närmare studera de 

mått som skall ligga till grund för utvärderingen 

av tillgängligheten, då de har stor betydelse 

för hur stor grad av tillgänglighet som kan 

åstadkommas. En undersökning av vanligt förekommande 

rullstolar för begränsade utomhus 

användning på marknaden, visar att de håller 

goda marginaler mot kraven i EN-standarden 

12184. De anvisningar som idag finns bygger 

på äldre provningar. Det kan därför finnas anledning 

att göra nya utvärderingar, då man kan 

förmoda att rullstolar har blivit smidigare med 

tiden. Det finns naturligtvis individuella anpassningar 

av rullstolar, som gör att vissa stolar 

närmar sig gränsvärdena som man också skall 

ta hänsyn till. När man jämför svensk standards 

kravmått för åskådarplatser är de 10 cm större 

i varje led än vissa internationella rekommendationer, 

vilket kan få betydelse för hur man 

räknar antal platser för tillgänglighet. 

Flera rullstolar i en sal/salong ur utrymningsteknisk 

perspektiv. 

En aspekt som är viktig att beröra är möjligheten 

till utrymning i samband med brand eller 

andra katastrofsituationer. Det måste finnas 

möjlighet för en person i rullstol själv ta sig ut 

via nödutgångar. Detta innebär svårigheter när 

rullstolar planeras på en mellan gradängnivå. 

Därmed är det också en aspekt som medverkar 

till att begränsa möjligheten för större variation 

i möjlighet att välja platser. Ur denna aspekt 

kan man även överväga om man i samlingslokaler 

med gradänger och fasta sittplatser kan 

acceptera ramper med lutning 1:12 istället för 

1:20, se vidare under rubriken ramper. 

Förslag till hur många rullstolsplatser som man 

rimligen kan kräva i samlingslokaler: 

1-50 platser 2 platser 

51-100 platser 3 platser – varav minst två 

bredvid varandra 

101-250 platser 4 platser– varav minst två 

bredvid varandra, på 

minst två olika nivåer och 

med olika plac. i sidled. 

251- 500 platser 6 platser – varav minst två 

bredvid varandra, på minst 

två olika nivåer och 

med olika plac. i sidled 

501- 6 platser + 1 för varje 

påbörjade 120 platser– 

vara minst två bredvid 

varandra, på minst två olika 

nivåer och med olika 

placering i sidled 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


I nya anläggningar i befintliga byggnader borde 

kraven ev minskas med 1 plats i lokaler upp till 

100 personer under förutsättning att särskillda 

förhållande föreligger. 

PUnkter som bör stUderas närmare 

• Konsekvenserna av att samnyttja funktioner. 

• Vad innebär det att en rullstol parkera framför 

en stol med uppfälld sits? Störs andra av det, 

därför att rullstolen skymmar? 

• Vad innebär djupare gradänger för siktlinier? 

• Kan extra breda gradänger bidraga till säkrare 

utrymning i tätpackade salar? 

• Utfärdandet av nya beräkningssystem för pla 

nering av gradänger, där tar hänsyn till extra 

djupa gradänger. 

Bild: www.ur.se



checklIsta att komma Ihåg vId 

ProjekterIng av gradänganläggnIngar 

hörsalar, auditorier, mulitsalar: 

Rullstolsplatser på minimi två nivåer, vid anläggningar 

med mera än 150 personer skall 

rullstolsplatsserna vara på en mellan gradängnivå. 

En rullstol skall alltid kunna komma till podiet 

och föreläsarplatsen, som utformas så att den 

möjliggör plats för rullstol. 

Att manöverdon, mikrofoner ect. för filmduk, 

ljus ect är flexibel och kan flyttas på, så den 

kan anpassas för ett funktionshinder. 

Minst två rullstolsplatser skall placeras bredvid 

varandra. Minst en plats skall placeras mellan 

övriga stolar. 

Rullstolsplatserna skall placeras olika i sidled. 

Om övriga platser har skrivskivor skall även 

rullstolarna ha tillgång till detta. De skall vara 

extra djupa för att kunna användas av personer 

i rullstol. 

Underskrid inte minimimåtten för placering av 

rullstol och för manöverutrymmen. 

Ev projektor rum skall vara tillgänglig för person 

i rullstol. 

Undvik gradängtrappor med varierande djup 

och höjd 

2006 12 31 

Rev 2007.01.11 


biografer: 

Rullstolsplatser på minst två nivåer, varav en på 

en mellan gradängnivå. 

Min två rullstolsplatser skall placeras bredvid 

varandara. Min en plats skall placeras mellan 




rullstol och för manöverutrymmen. 

Projektorrummet bör utformas så det är tillgänglig 

för personal i rullstol. 

Utrymningskrav vid brand skall uppfyllas även 

för personer i rullstol. 

sportanläggningar: 

Rullstolsplatser på minst två nivåer, varav en på 

en mellangradängnivå. 

Minst två rullstolsplatser skall placeras bredvid 

varandra. Minst en plats skall placeras mellan 



Vid rullstolsplatser på första bänkraden skall en 

låg barriär anordnas framför platserna. 

Personer i rullstol ska kunna deltaga i sporten 

vilket innebär att komma in på plan, gå på toaletten, 

kunna byta om, komma in i redskaps 

utrymmen, till café ect. 


rullstol och för manöverutrymmen.

Tillgänglighet i större samlingslokaler med gradänger och ... - Boverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?