Paper i pdf - Blekinge Tekniska Högskola

fallet är huvudsyftet med verksamheten att få fram produkter och beslutsunderlag
som är direkt användbara i praktisk verksamhet. I det andra är det i huvudsak
fråga om att hävda den vetenskapliga kunskapen, den som förs vidare och utvecklas
oberoende av om den är användbar utanför högskolan. Forskningsinstituten
och vetenskapscentra är till för att ge samhället svar på bestämda frågor. För detta
sammanförs ett antal forskare med utvald kompetens att ensamma eller i samarbete
med företagens expertis komma fram till praktiskt och ekonomiskt fungerande
lösningar. Om nyttan istället är den akademiska att fritt kunna utveckla lärande på
egna villkor står campus och stadsuniversitetet till buds.
Nedanstående tablå sammanför de två spåren när det gäller förhållandet till
samhället med de två nyttoprinciperna. Som i alla liknande sammanhang gäller
naturligtvis att det är fråga om idealtyper och förenklingar och att det förekommer
en rad mellanformer och varianter.
Lärande och nytta i förhållande till olika bebyggelsealternativ
Isolerat från samhället
Interagerande med
samhället
BTH/Louise Nyström 2002-12-04
Styrd av samhällsnytta
Styrd av akademisk nytta
Forskningsinstitut Campus
Science Park
* * *
Stadsuniversitet
Det förefaller alltmer uppenbart att det är de modeller som i någon form
interagerar med samhället som ter sig mest attraktiva idag, medan de isolerade
formerna för lärande mer eller mindre ifrågasätts. I det här avsnittet görs en kortfattad
beskrivning av vilka fördelarna med den interagerande modellen, särskilt
den som handlar om interagerande mellan högskola och samhälle. Det leder fram
till en diskussion om vad som krävs av den fysiska miljön för att man ska kunna
ge goda förutsättningar för interaktion.
Tredje uppgiften, som läggs på högskolan, går ut på att denna ska dela med sig av
sina kunskaper till det omgivande samhället, genom t ex kvällsföreläsningar och
medverkan i lokala utvecklingsprojekt. Men frågan är om inte högskolan har lika
mycket att lära av omgivningen som vice versa. Ty likaväl som samhället får
näring från lärdomsprocessen suger studenter och forskare åt sig näring från omgivningen.
Detta sker särskilt inom samhällsvetenskap (inkl ekonomi) och humaniora,
där omgivningen bidrar med exempel och illustrationer till läroböckernas
torra teori, men därutöver också med underlag för empiriska studier. Men omgivningen
är också avgörande för teknisk utveckling: närheten till ”kunden”, dvs. det
omkringliggande samhället ger idéer till nya produkter.
6