Rapport 2012 01.pdf - Blekinge Tekniska Högskola
Rapport 2012 01.pdf - Blekinge Tekniska Högskola
Rapport 2012 01.pdf - Blekinge Tekniska Högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FoU vid MAM, Vol 1, Nr 2<br />
transdisciplinärt systemtänkande är att lärande och kommunicerande<br />
individer skaffar sig kunskap om kunskap, exempelvis insikt om<br />
informationens, uttryckets eller avsiktens, i nämnd ordning, sanningshalt,<br />
legitimitet och lämplighet. Dessutom måste användaren agera för att förstå<br />
sig själv som kunskapskonstruktör genom att genom att söka, värdera och<br />
använda information. Bara om sådan metakunskap om kunskap och om det<br />
egna Jaget (Alexandersson 2011) är för handen hos användaren kan han/hon<br />
organisera och leda en samtidigt individuell och kollektiv<br />
kunskapsutveckling som lokal aktör och global världsmedborgare.<br />
Det gäller att hålla två saker aktuella samtidigt; först att blottlägga ett<br />
kunskapsteoretiskt resonemang om systemtänkande; sedan säkerställa att<br />
den som lär handlar utifrån egna behov, motiv och förmågor. Vid<br />
systematiskt tillägnande av kunskap måste den som lär balansera och förstå<br />
verksamhetens krav och resurser utifrån sin unika position.<br />
Kulturhistorisk kunskapsteori<br />
Lärande individer behöver en speciell kompetens för att delta i sådana<br />
sociala och epistemologiska processer som genererar transdisciplinär<br />
kunskap. Sådan IT-medierad kunskap måste vara mer abstrakt än<br />
ämneskunskap. Den måste också möjliggöra integration av olika slags<br />
ämneskunskap. Användaren av ett IT-medierande system måste<br />
konkretisera specifik transdisciplinär kunskap, exempelvis entreprenörskap,<br />
hållbar utveckling och innovationer. Kunskapskonstruktörerna måste kunna<br />
visa hur individen abstraherar ny kunskap ur gammal information, eftersom<br />
transdisciplinära discipliner bygger på generell kunskap. Davydov (1999)<br />
delar fältet i två delar genom att specificera formell-empirisk<br />
generaliseringskunskap och innehållslig-teoretisk kunskap. Den förra delen<br />
utgör ett villkor för att man ska förstå någonting genom att studera sakens,<br />
fenomenets eller människans kronologiska tillkomst-, utvecklings- och<br />
användningshistoria. Den senare delen utreder hur individuella handlingar<br />
och medborgarnas kollektiva verksamhet påverkar lärandeobjektet (Hansson<br />
37
Change language