REKONSTRUKTION AV TEXTILTAPETER TILL RÅDHUSET I ...

REKONSTRUKTION AV TEXTILTAPETER TILL RÅDHUSET I BORÅS
Rådhuset i Borås är byggt 1910 och ritat av Ivar Tengbom och Ernst Torulf. I samband med
renoveringen av rådhuset 1994-96 fick textilkonserveringen på Textilmuseet i uppdrag att rengöra
textiltapeter i två rum. Eftersom de var i så dåligt skick beslöts så småningom att i stället väva
nya.
Ursprungliga tapeter
Tapeter i linnedamast med mönster i varpeffekt mot en botten av inslagseffekt. Mönster av
längsgående bladrankor, däremellan korta bladrankor och stadsvapnet omringat aven lagerkrans
och kronor. Okänt vem som ritat mönstret eller var det vävts. Varp i oblekt eller svagt blekt enkelt
lingarn, inslag i gult till drätselkammaren, grönt till magistratssalen. Utförandet och ojämnheter i
väven tyder på att det är handvävt. Tapeterna är uppspända i väggfält, inramade av guldmålad
list.
Bindning: damast, 5 sk satin, 4 tr i stygn, ca 350 stygn.
Varp: 1 tr lingarn, grön/gult, ca 28 tr/cm.
Inslag: 1 tr lingarn, oblekt eller halvblekt, ca 26 tr/cm.
Vävbredd: ca 184 cm
Rapport: ca L 50-54 cm B 50 cm
Mått: 38 väggfält varierar i storlek från ca 30x40 till 220x170cm. Totalt ca 80 m 2 .
Tillstånd
Tapeterna är fästade med nubb och spikar på en träram. Hål, revor och rostfläckar efter spikarna.
Märken efter tidigare uppspikningar. Ibland är det invikta kanter på en till flera cm, vissa har inte
något invikt alls. Fläckar av målarfärg på många ställen. Vissa våder är skarvade. Markerade
fläckar på många ställen. Tapeterna är sköra och brister lätt. De luktar illa och fränt, är mycket
smutsiga och svärtar fingrarna vid beröring.
I drätselkammaren är överdelen på tapeterna mot gatan så smutsiga att mönstret inte syns. De
har gamla revor som lagats med klister och lappar vilket lett till gulbruna fläckar. De har även
linjer efter veck i väven som om de tvättats.
Tapeterna är delvis mönsterpassade i magistratssalen, inte alls i drätselkammaren.
Torrengöring och nerplockning

Alla tapeter dammsögs på plats. De gula tapeterna var delvis så nedsotade att mönstret
framträdde först efter dammsugningen. Tapeterna svärtar vid beröring även efter dammsugning.
Nubb och spikar drogs ut och tapeterna märktes och rullades kring rullar av gråpapper. Några små
revor uppstod vid nerplockningen.
Gammal märkning
På väggarna i drätselkammaren var skrivet för hand under tapeterna: "Thure Hedlund AW Lindgren
Borås 1910", "Johan Andreasson AW Lindgren Borås 1910", "Avslagning påspikning utfört av Johan
Andersson Helmer Ekman Bror Andersson”, "AB Lindgrens Möbler Borås den 2/10 1957",
"J.Andreasson AW Lindgren 1957", "Thure Hedlund Juni 1959".
Färgtest och provtvätt
Provat färgfällningen, varken det gula eller gröna garnet fäller.
Provtvättat fyra små bitar av gula tapeten i fyra olika lösningar av vatten och rengöringsmedel.
Endast vatten löser ingen smuts, de andra blir renare, men går ej att se någon skillnad på vilket
rengöringsmedel som används.
Tapetvåd nr 13 provtvättades i sin helhet. Den blir renare och fräschare, men markerade fläckar
finns kvar och den har fortfarande en svagt gulaktig ton. Tapeten har krympt kraftigt.
Se konserveringsrapport 1996-3.
Varför väva nytt?
Att väva nya tapeter innebar många fördelar. Problemet med att skarva krympta partier
försvinner. Nya tapeter kommer att hålla mycket längre och stå sig mot smuts bättre än de gamla.
Ett nytt tyg kan spännas hårt. När rummen för övrigt är ommålade och renoverade kommer gamla
tapeters fläckar och spikmärken att sticka i ögonen. Det blir ingen stor prisskillnad på att väva nytt
och tvätta de gamla.
Beräknad tyqåtgånq
100 m till drätselkammaren, 60 m till magistratssalen. Då ingår tillägg för mönsterpassning och
invikta kanter samt några tiotal meter extra av varje färg för att kunna byta ut något väggfält vid
eventuell skada.
Överföring av mönstret
En rapport ritades av på en av de ursprungliga tapeterna.
Överföringen till diskett och anpassningen av mönstret till vävmaskinen utfördes på
Mönsterateliern i Borås AB. Inga stora förändring av mönstret behövde göras, mönsterformernas

storlek kunde behållas. Bindningen ändrades till 8 skafts satin med 4 tr i stygn för att stämma med
varptätheten och för att det skulle bli balans mellan inslagseffekt och varpeffekt.
Infärqninq av garn
Garn till inslaget spanns och färgades på Zignago Tessils S.p.A. i Italien av lin som odlats i
Frankrike. För att komma så nära originalet som möjligt gjordes först provfärgningar som
kontrollerades mot originalväven.
Vävning och kalendrerinq
Tapeterna vävdes på Klässbols Linneväveri i Värmland. Företagets stora vävmaskiner är inredda för
dukvävning vilket innebär att mönstret spegelvänder efter ett mittparti. Tapetmönstret gick ej att
spegelvända. Beställningen var för liten för att det skulle vara ekonomiskt möjligt att göra en ny
inredning i en maskin utan det måste vävas i befintlig inredning och med befintlig varp. Lösningen
blev att väva det i en Vamatex vävmaskin och låta mönstret spegelvända efter ett mittparti. Den
spegelvända delen fick klippas bort efter vävningen, Användbar vävbredd blev då 107 cm.
Vävmaskinen är varpad med halvblekt lingarn nr 40, samma nr i inslagsgarnet Varptäthet 35
tr/cm, inslagstäthet 32tr/cm. Först provvävdes en bit som jämfördes med originalet. Några små
ändringar i mönstret gjordes innan vävningen kunde sättas igång.
Efter vävningen kalendrerades väven på Leksands väveri.
Klippninq och skarvninq
Tygerna klipptes till för att så långt det var möjligt mönsterpassas. Alla stora väggfält klipptes så
att nederkanten mot golvet börjar i samma linje på mönstret och så att mönstret centrerades på
varje fält. Mindre väggfält mönsterpassades till det närmaste större fältet.
De största väggfälten skarvades av elever på Hantverks och Skrädderilinjen årskurs 3 på
Almåsskolan: Amy Bondesson, Therese Gustafsson, Annika Hoffman, Ellinor Starren och Anna-
Kristina Widell. Sömmarna är sydda på maskin med sytråd av polyester och skrapades isär med
fingrarna.
Uppspänning och uppsättninq
Tapeterna spändes på en träram ungefär som en oljemålning, tyget veks runt och fästes på
baksidan. Det blir mest likt originaluppsättningen, ger fri passage åt fukt i väggarna och lätt att
hantera. Eftersom de nya tapeterna är täta uteslöts också skyddstyg under
Skadade partier på väggfälten klistrades med vägg papp för att inte murbruket ska lossa och
damma ner tapeterna. Träramar i furu tillverkades på Norrby Trä och Byggvaror AB. Stora ramar
förstärktes med tvärslåar. Ramarna limmades med trälim och fästes ihop med stift.

Tyget spändes fast på träramarna med en tryckluftspistol och rostfria häftklamrar.
Ramarna spikades fast i de murade väggarna. 13 mm breda guldlister sattes upp över skarven
mellan tapet och trälister av målerikonservatorerna Göran Bryntesson och Gunnar Eldh.
Avsyning
Tapeterna finputsades, lösa och uthängande trådar togs bort. Skillnaden mellan utseendet på de
gamla och de nya tapeterna består främst i att de handvävda var ojämnt vävda med rätt så många
vävfel, rapporterna var olika stora. De maskinvävda tapeterna har så gott som helt lika rapporter
och få vävfel. Varpen är också mer blekt än i originalet, vilket gör tapeterna något ljusare. Särskilt
de gröna tapeterna har en lite kallare ton än originalet p.g.a. varpens mer blekta färg. Det är svårt
att veta exakt vilken färg orignalväven haft från början, den har gulnat av ålder och
luftföroreningar. Skarvarna syns nästan inte alls på de uppsatta tapeterna.
Överblivet material
En av varje färg av de ursprungliga tapeterna tas efter rengöring in i Textilmuseets samlingar. Det
är ännu ej bestämt vad som ska ske med de övriga ursprungliga tapeterna.
Det nya som vävts som reserv förvaras på Textilmuseet för eventuellt framtida behov. De delar i
den nya väven som är spegelvända kan Textilmuseet använda till att sy handdukar eller andra
souvenirer av. I den spegelvända delen är stadsvapnet rättvänt och överensstämmer med dagens
kommunlogo, eftersom det ändrades på 1930-talet.
Foto
Negativ nr E 286.033-066, E 286.346-360, E 362 -405, E.289.131.21-36
Arbetet utfört av
Textilkonservator Åsa Haggren, konservatorsassistent Anna-Greta Ericsson, Textilmuseet. Personal
från museets teknikhistoriska avdelning har medverkat vid nertagning och uppspikning.
Borås 1997 12 17
Åsa Haggren