Untitled - Doria

större silvermedaljen kunde tillerkännas, så som det sades i motiveringen. I senare
vidtagna förändringar av sällskapets stadgar har möjligheterna till en gradering av
belöningarna förts ännu längre. Samtidigt har bland förutsättningarna för att
belöningarna skulle beviljas medborgerliga insatser i allmänna värv tillmätts allt
större vikt.
1.1.2 Av vilken art är uppgifterna i arkivet och var finns de?
Av avgörande betydelse för att belöningarna skulle väcka aktning och uppmuntra
till efterföljd var att de belönade allmänt erkändes vara väl värda sin belöning. För
den skull lät sällskapet redan i sin kungörelse göra veterligt att varje arbete, som
föreslogs till belöning, först borde av tvenne kunniga och trovärdiga män
besiktigas och omständligen beskrivas, såväl till deras närvarande beskaffenhet
som vad kostnader vid sådant byggnads- eller odlingsarbete åtgått. En sådan
beskrivning – sades det – av förrättningsmännen egenhändigt undertecknad,
komme därpå vid allmän sockenstämma, efter i det avseendet föregången lysning,
av församlingens ledamöter än vidare att bestyrkas. Stundom fogades till
framställningarna om belöning ytterligare andra handlingar, såsom kyrkoherdens
intyg över den föreslagnas oförvitliga vandel. – Så som vanligt var tills
språkmanifestet av år 1863 började tillämpas utskrevs handlingarna på svenska
också när de gällde finsktalande.
I de allra flesta fall finns ansökningshandlingarna bevarade. Fram till år 1854 är
de inbundna och ingår i arkivets serie D VIII om 23 band, några få i serierna D IV,
D V och D XXIII. För åren 1854–1917 ingår ansökningshandlingarna bland
protokollens lösa bilagor, förvarade skilt för varje år i pappaskar bildande serien D
XXIV.
Det väsentligaste om det som ansetts värt att belöna finns vanligen upptaget i
protokollen från sällskapets och från dess olika utskotts sammanträden. Dessa
bildar serien A i arkivet. Tyvärr saknas protokollen från åren 1813–1816 och året
1850. De under förstnämnda period beviljade belöningarna av olika slag finns
emellertid förtecknade i början av band D XXIII 9. Här ingår också uppgifter om
belöningarnas utdelande. Banden B III 1–4 innehåller belöningsförteckningar.
Tyvärr saknas ofta uppgifter om när och var ärendet bordlagts. I band B I 13 s. 121
finns en förteckning över åren 1797–1827 utdelade belöningsmedaljer. Serien B
bildas av koncept till utgående brev och i många fall kan tilläggsuppgifter om
belöningarna och deras utdelande stå att hämta i koncepten.
Framställningarna om belöning var i regel så väl motiverade att sällskapet
ansåg sig kunna bifall dem. Så var emellertid inte alltid fallet. Någon gång ansågs
de framlagda meriterna alltför obetydliga och någon gång befanns den föreslagnas
vandel ha varit sådan, att han ej kunde utpekas som ett föredöme. Dessa fall är
ingalunda av mindre intresse än de, där framställningen ledde till önskat resultat.
Också de avslagna framställningarna har därför beaktats i denna presentation. I de
allra flesta fall infördes uppgifter om beviljade belöningar i sällskapets tryckta
årsböcker och stundom är uppgifterna i dessa lika utförliga som i protokollen.
Likaså ingår detaljerade uppgifter i sällskapets åren 1800–1803 utgivna Dagbok.
För att fylla sin uppgift att fästa uppmärksamheten på efterföljansvärda
föredömen utdelades belöningarna under uppseendeväckande former, vanligen i
kyrkan efter slutad gudstjänst, och ibland lät sällskapet även införa en
8