Kommentarmaterial för LKF och KUFA VT10 - Göteborgs universitet

1. Inledning 

KURSPLAN LKF120 LKF170 

LKF210 LKF260 

Kommentarmaterial 

Gäller fr.o.m. vt 10 

KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA) 

KOMMENTARDEL till inriktningen 

Kunskap och fantasi (KUFA) 

Inriktningen vänder sig till studenter som ska bli lärare i förskola, förskoleklass, 

fritidshem för barn i åldern 1‐8 år och bedriva pedagogisk verksamhet i grundskolan 

till och med år 2. 

Inriktningen omfattar 60 högskolepoäng och består av följande 4 kurser om vardera 15 

högskolepoäng: 

LKF120 Samhällets uppdrag och pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, 

fritidshem och grundskolans första år, 15 hp 

LKF170 Barns lek, kreativitet och matematiklärande, 15 hp 

LKF210 Barns kommunikation och skriftspråkande, 15 hp 

LKF260 Pedagogisk dokumentation – barns och pedagogers lärande, 15 hp 

I inriktningen ingår totalt 15 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I 

inriktningens kurser integreras och bearbetas successivt 15 högskolepoäng om barns 

matematiklärande och 15 högskolepoäng om barns tal‐ och skriftspråkliga lärande, 

vilket uppfyller kraven vid examen för genomförande av läraruppdraget i förskola, 

förskoleklass, fritidshem och skolans tidigare år. 

2. Förklaring av centrala begrepp 

Titeln på inriktningen, Kunskap och fantasi, avser att spegla att all kunskapsbildning 

innehåller dimensioner eller element av fantasi, kreativitet, föreställningsförmåga och 

meningsskapande, som lärare behöver kunna förstå, förhålla sig till och använda som 

utgångspunkter vid genomförandet av läraruppdraget i verksamheter med yngre barn. 

Sidan N av T =

GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LKF120 LKF 170 LKF210 LKF260 

Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. vt 10 

Professionsaspekter av inriktningens innehåll 

Det övergripande syftet med inriktningen är att studenten skall utveckla kunskaper 

och förståelse för innehåll och arbetssätt enligt läraruppdraget riktat mot verksamhet i 

förskola, förskoleklass, fritidshem, samt för pedagogisk verksamhet i grundskolans år 

1 och 2. Studenten skall successivt i inriktningen utveckla ett vetenskapligt förhåll‐ 

ningssätt för att i sin yrkesverksamhet kunna planera, genomföra, dokumentera, 

reflektera över och utveckla verksamheten i förskola, förskoleklass, fritidshem samt 

den pedagogiska verksamheten i grundskolans år 1 och 2. 

Barns lek, fantasi och kreativa uttrycksformer, barns kommunikation och samspel med 

kamrater, barns tal‐ och skriftspråkliga lärande, samt barns matematiska lärande utgör 

centralt innehåll i inriktningen. Barns lärande och utveckling i vid bemärkelse stude‐ 

ras, vilket inbegriper barns och ungas socialisation, identifikations‐ och kulturska‐ 

pande, livsbetingelser och livsvillkor samt deras perspektiv och erfarenheter av dessa. 

De miljöer som ingår i barns värld ‐ familj, förskola, skola och fritid och andra platser 

som kan vara betydelsefulla i deras liv, belyses både från samhälls‐ och individnivå 

och etnicitet och genus utgör viktiga områden. Barns förändrade livsmiljöer skapar nya 

möjligheter för lek, kommunikation, socialisation och meningsskapande eller lärande. I 

inriktningen integreras successivt relevant forskning från pedagogik, sociologi och 

psykologi med syfte att fördjupa studenternas kunskaper om det senmoderna sam‐ 

hällets förändrade villkor. 

Det innehåll som uttrycks i kursplanerna och preciseras i kursplanekommentarerna 

skall kunna relateras till följande innehållsliga professionsaspekter: 

SAMHÄLLSPERSPEKTIV 

Forskning om barns livsvillkor, lärande och utveckling tas som utgångspunkter för att 

studera läraruppdragets samhälleliga karaktär i relation till de yngre barnens lärande 

och utveckling. Historiska, kulturella och strukturella faktorer synliggörs, dels genom 

studier av styrdokument på internationell, nationell och lokal nivå, dels genom studier 

av relevant forskning om dessa verksamheters organisering, innehåll och arbetssätt. 

Studenterna genomför under sin verksamhetsförlagda utbildning egna analyser av 

verksamheten och tar successivt själva ett allt större ansvar för genomförandet av de 

vardagliga aktiviteterna med barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och grund‐ 

skolans tidigare år. Alla barns lika värde och rättigheter samt delaktighet och infly‐ 

tande uppmärksammas och betonas, liksom lärares och de pedagogiska verksamheter‐ 

nas beroende av och kontakt med föräldrar och andra parter i det omgivande sam‐ 

hället. 

INOMVETENSKAPLIGA PERSPEKTIV 

Med utgångspunkt i tvärvetenskapliga och ämnesövergripande perspektiv samt 

baserat på praxiskunskap om barns intresse, erfarenheter och kompetenser i var‐ 

dagliga aktiviteter studeras och granskas kritiskt hur lärare skapar miljöer för barns 

lärande och utveckling i relation till de mål som formuleras i övergripande 

Sidan O av T =



styrdokument. Fokus ligger på lärares uppdrag i de pedagogiska verksamheterna i 

förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans år 1 och 2 genom studier av 

forskning där barns lärande och utveckling, synliggörs och problematiseras. Värde‐ 

grundsfrågor så som genus, etnicitet, interkulturella frågeställningar, barns delaktighet 

och inflytande utgör innehållsliga aspekter i inriktningen såväl som barns sociala, 

språkliga och kommunikativa lärande och utveckling, läs‐ och skiftspråkliga processer, 

matematisk kunskapsbildning, barns lek, kreativitet och skapande verksamhet. 

INDIVID‐ OCH GRUPPERSPEKTIV 

I inriktningens kurser studeras barns kamratkulturer som arenor för barns 

identitetsutveckling och för barns erövrande av kompetenser inom de områden som 

anges i gällande styrdokument. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling 

analyseras i relation till relevant forskning om barn och såväl kollektiva som indivi‐ 

duella dimensioner i dessa teorier uppmärksammas. Barns sätt att hantera omvärlden, 

formulera frågor och utöva inflytande över sitt eget lärande analyseras och utgör 

grund för utveckling av studenternas didaktiska kompetenser. Barns lek, skapande och 

kreativa verksamheter utgör en central utgångspunkt i inriktningen samt hur barn ges 

möjlighet att utöva inflytande i verksamheten är andra särskilt betydelsefulla aspekter. 

Metoder att se barn som individer och som en del av gruppen introduceras och sär‐ 

skild tonvikt läggs vid att ta utgångspunkt i barnens egna intressen och aktiviteter i 

olika sammanhang. Mångfalden i barns uppväxtvillkor, deras olika erfarenheter och 

betydelsen av de nära sociala mötena uppmärksammas och bearbetas vid studier av 

såväl forskning som studenternas egna erfarenheter och reflektioner. 

4. Genus‐ och värdegrundsperspektiv 

I inriktningens kurser uppmärksammas frågor om genus, jämställdhet, värdegrunds‐ 

och interkulturella frågor. Inriktningens första kurs granskar hur dessa frågor fram‐ 

träder i läroplaner och andra styrdokument, samt hur dessa frågor är inbäddade i såväl 

de pedagogiska verksamheternas traditioner och utformning som i människors före‐ 

ställningar och handlingsmönster. I de följande två kurserna analyseras barns och 

lärares aktiviteter i pedagogiska verksamheter, med hänsyn till genus, etik, samt 

interkulturella aspekter. I inriktningens sista kurs skall genus‐ och värdegrundfrågor 

och interkulturella perspektiv ingå i de studerandes didaktiska överväganden. 

5. IKT 

I första kursen i inriktningen ’ Samhällets uppdrag och pedagogisk verksamhet i 

förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år’ liksom i den andra 

kursen ’ Barns lek, kreativitet och matematiklärande’ förväntas studenterna själv‐ 

ständigt hantera webbbaserad lärplattform som redskap för kunskapsutveckling och 

dokumentation. I inriktningens tredje kurs ’Barns kommunikation och skriftspråkande’ 

använder studenterna digitala verktyg för att illustrera och tolka observationer. I den 

sista kursen i inriktningen ’Pedagogisk dokumentation ‐ barns och pedagogers 

Sidan P av T =



lärande’ skall studenterna grafiskt framställa och analysera underlag från 

dokumentation. 

6. Integration 

En tydlig yrkesinriktning betonas i gällande övergripande styrdokument och i de 

lärandemål som formulerats i inriktningens fyra kurser. Genom integration av 

ämnesövergripande, tvärvetenskapliga och praxisbaserade kunskaper förväntas 

studenterna erövra didaktisk kompetens för genomförande av läraruppdraget. 

Studenterna skall successivt under inriktningens kurser utveckla kunnande och 

färdigheter i att planera, genomföra, analysera, dokumentera, utvärdera och utveckla 

en pedagogisk verksamhet som har sin grund i insikter om komplexiteten i uppdraget 

med hänsyn till samhällets förändringar. 

I varje delkurs introduceras olika vetenskapligt inspirerade metoder; observation, 

intervju, deltagande observationer och textanalys/diskursanalys, samt planering, 

genomförande och rapportering av ett fördjupningsarbete. Dessa metodstudier skall 

ses som en introduktion av verktyg i ett vetenskapligt förhållningssätt och successivt 

skall de kunna utgöra didaktiska verktyg när det gäller att tolka styrdokumentens 

uppdrag, utgå från barns perspektiv, intressen, föreställningar och erfarenheter, göra 

didaktiska iakttagelser som stöd för lärares pedagogiska vardagliga arbete och den 

pedagogiska verksamhetsutvecklingen. 

Studenterna har ansvar för att i samråd med de lokala lärarutbildarna planera den 

verksamhetsförlagda utbildningen i varje kurs. Strävan i inriktningen är att etablera ett 

samarbete med de lokala lärarutbildarna i kommunerna där utbyte av erfarenheter och 

kunskaper tas tillvara och utvecklas för att en utveckling av såväl inriktningens kurser 

och för hur studenternas verksamhetsförlagda utbildning skall kunna utvecklas. 

LKF120 

I kursen LKF120 ’Samhällets uppdrag och pedagogisk verksamhet i förskola, förskole‐ 

klass, fritidshem och grundskolans första år’ riktas innehållet främst mot samhällets 

styrdokument, syn på barn, kunskap, lek, lärande och hur de formar lärares förhåll‐ 

ningssätt och syn på barn, barndom, pedagogisk verksamhet med yngre barn. Under 

den verksamhetsförlagda utbildningen studerar och analyserar studenterna måldoku‐ 

ment och andra texter. Studenterna genomför successivt alltfler egna aktiviteter med 

barnen i verksamheten. Studenternas egna erfarenheter diskuteras och bearbetas i 

relation till kursens innehållsliga teman, exempelvis syn på barn, kunskap, lek och 

lärande för att synliggöra skilda sätt att hantera det vidgade pedagogiska uppdraget i 

ett föränderligt samhälle. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen utgör 2 

veckor (3 hp VFU). 


I kursen LKF170 ’Barns lek, kreativitet och matematiklärande’ riktas innehållet mot 

Sidan Q av T =



barns lek med kamrater, fantasi och kreativitet, samt barns matematik i vardagen. Via 

fältstudier, barnintervjuer och deltagande observationer i de pedagogiska verksam‐ 

heterna samlas underlag för att analysera och ta fram didaktiska utgångspunkter för 

genomförande av tre veckors (4,5 hp) verksamhetsförlagd utbildning. Studenternas 

egna VFU‐erfarenheter skapar i kursen en grund för att se hur det pedagogiska upp‐ 

draget är beroende av i vilket sammanhang olika aktiviteter blir betydelsefulla för 

barnen. 


I kursen LKF210 ’Barns kommunikation och skriftspråkande’ riktas innehållet mot att 

skapa förutsättningar för barns kommunikation och skiftspråkande. Studenterna 

genomför läraruppdraget i verksamheten under en tre veckor (4,5 hp) sammanhållen 

verksamhetsförlagd utbildning. Genom att planera, genomföra, dokumentera och 

diskutera egna erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen i relation till 

teorier om barns språkutveckling, skapande och kreativa läroprocesser, samt skrift‐ 

språkliga aktiviteter är avsikten att studenterna skall utveckla sitt didaktiska kunnande 

inom dessa områden. 


Kursen LKF260 ’Pedagogisk dokumentation – barns och pedagogers lärande’ avser att 

ge studenterna möjlighet att utveckla kunskaper och förståelse för hur lärare planerar, 

genomför, dokumenterar, utvärderar och utvecklar verksamheten i förskola, förskole‐ 

klass, fritidshem och grundskolans första år så att den stödjer och utmanar barns läran‐ 

de inom de områden som anges i styrdokumenten. Under en 2 veckor (3 hp) lång verk‐ 

samhetsförlagd utbildning planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar studen‐ 

terna ett eget arbete med barnen i verksamheten. Detta arbete utgör underlag vid 

kursens examination där studenterna rapporter ett eget vetenskapligt fördjupnings‐ 

arbete. 

Inriktningens innehåll i relation till det allmänna utbildningsområdet 

I det allmänna utbildningsområdet skall innehållet präglas av att utbildningen gäller 

en professionsutbildning och där behandlas grundläggande frågor och problem som 

alla lärare måste ta ställning till oavsett vilket specifikt läraruppdrag som gäller. 

Inriktningen utgår ifrån dessa grundläggande frågor och strävar efter att ytterligare 

synliggöra det specifika för verksamheter i förskola, förskoleklass, fritidshemsverk‐ 

samhet, och samverkan med grundskolans första årskurser samt vid kontakt och 

samverkan med föräldrar. 

Specialiseringar och examensarbete 

Inriktningen syftar till att utbilda lärare för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritids‐ 

hem och samverkan med grundskolans första år och som nämnts ovan fördjupas 

Sidan R av T =



AUO‐kursernas innehållsliga delar i inriktningens kurser. Kursinnehållet i 

inriktningen avser därmed att vara grundläggande för fördjupning och/eller breddning 

genom de studier som sker inom specialiseringskurserna. 

Det finns en specialisering på grundläggande nivå inom fältet ’Fritid som barns och 

ungas lärande och utveckling’ som erbjuder och avser att ge breddning och fördjup‐ 

ning av kunskaper och färdigheter inför läraruppdraget i fritidsverksamhet: 

PDG515 Fritidspedagogik för barn och unga, 15 hp 

PDG518 Utomhuspedagogik, 15 hp 

I specialiseringen Mångkulturell pedagogik ges studenterna möjlighet att fördjupa och 

bredda sina kunskaper om interkulturella perspektiv och arbetsformer och därmed 

vissa pedagogiska, psykologiska, etnologiska och statsvetenskapliga begrepp och 

teoribildningar. 

PDG514 Mångkulturell pedagogik, 15 hp 

Det finns även specialiseringskurser på avancerad nivå som ger studenterna möjlighet 

att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inför sin kommande yrkesverksamhet 

inom områdena barns tal‐ och skriftspråkliga samt förskolebarns matematiklärande. 

När det gäller examensarbetet i lärarutbildningen har inriktningens olika innehållsliga 

delar redan stor betydelse vid studenternas val av ämnesområden för examensarbetet. 

I inriktningens kurser kommer vetenskapliga metoder att bearbetas och forskningsrap‐ 

porter att studeras med syfte att detta skall kunna ge en grund, dels för studenternas 

litteraturstudier i samband med examensarbetet, dels som ett redskap för att öka 

studenternas forskningsanknytning i dessa arbeten. 

7. Progression 

Progression i inriktningen förväntas ske genom att studenterna successivt lär sig 

hantera komplexiteten i läraruppdraget i förskola, förskoleklass, fritidshem och 

samarbetet med grundskola med fokus på alla barns rätt att lära och utvecklas. I 

inriktningens kurser behandlas kunskaper och föreställningar om barn och barndom 

genom studier av relevant forskning, samt tolkningar av läraruppdragets styrdoku‐ 

ment och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Dessa kunskaper avser att ge 

studenterna kunskaper och förståelse för läraruppdraget, samt även utgöra så kallade 

didaktiska verktyg att erövra förståelse för olika förhållningssätt och möjligheter att 

agera i den pedagogiska verksamheten som stödjer och utmanar barns lärande i 

enlighet med intentioner i styrdokument. 

Genom studier av och samtal om relevant forskning om barns livsvillkor, familj, kul‐ 

tur, intressen och fritidsaktiviteter och hur barn leker, samspelar och deltar i kamrat‐ 

grupper förväntas studenterna utveckla verktyg för att de successivt i verksamheten 

skall kunna beakta, hantera och synliggöra barns erfarenheter och föreställningar i 

relation till olika innehållsliga områden, samt relativt mål i övergripande styrdoku‐ 

ment. Progressionen utgörs även av att de innehållsliga områden som beskrivs i kurs‐ 

planerna integreras och flätas samman så att studenterna kan erövra kunskaper och 

Sidan S av T =



färdigheter i att arbeta ämnesövergripande och tematiskt för att skapa lärande möten 

tillsammans med barnen i de vardagliga aktiviteterna. I inriktningen behandlas kon‐ 

tinuerligt frågor om verksamhetens pedagogiska kvalitet, där studenterna ges möj‐ 

lighet att utveckla sina kunskaper och förmågor att planera, genomföra, diskutera, 

dokumentera, värdera och utveckla verksamhetens kvalitet i enlighet med sam‐ 

hällsuppdraget. 

Inom inriktningen sker en progression för studenten genom val av litteratur, kurs‐ 

uppgifter, redovisningsformer och examinationsuppgifter. Successivt under inrikt‐ 

ningen skall studenterna utveckla sina kompetenser i att kunna planera, genomföra, 

reflektera över, argumentera för och kommunicera sina pedagogiska ställningsta‐ 

ganden i ord, tanke och handling. 

Utvärdering 

Utvärderingen inom inriktningens samtliga kurser avser att ge studenterna möjligheter 

att ha inflytande över kursers innehåll och genomförande. Studenters såväl som lärares 

utvärderingar sammanställs av kursansvarig, presenteras för studenter, lärare och 

studierektor samt bildar diskussionsunderlag för utvecklings‐ och förändringsarbete 

av kurser. 

= 

Sidan T av T =

Kommentarmaterial för LKF och KUFA VT10 - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?