ORKESTERKONSERT: LEKFULLT OCH DRAMATISKT

OrkesterkOnsert:
LekfuLLt Och dramatiskt
Fredag 30 mars 2012 kl 19.00, Sjöströmsalen
Swedish National Orchestra Academy och
studenter från kandidatutbildningen med klassisk inriktning
dirigent: Eri Klas
solister: Sofia Eklund, violin, Harro Ruijsenaars, cello,
Ekaterina Skidanova, oboe, Ida Svensson, fagott

PrOgram
antonín dvorˇák (1841–1904) karneval, uvertyr op 92
Joseph haydn (1732–1809) sinfonia concertante B-dur (hob i/105)
Allegro
Andante
Allegro con spirito
Paus
dmitrij sjostakovitj (1906–1975) symfoni nr 5 d-moll op 47
Moderato
Allegretto
Largo
Allegro non troppo
Kom ihåg att stänga av din telefon!
Fotografering och inspelning vid evenemanget är inte tillåten!

eri kLas, dirigent
Eri Klas började sin karriär 1964 då han dirigerade West Side Story på Estlands Nationalteater
i Tallinn. Sedan dess har han lett de flesta av de stora nordamerikanska orkestrarna som Los
Angeles Philharmonic, Cleveland Orchestra och Chicago Symphony. I Europa har Eri Klas varit
gästdirigent hos Berliner Philharmoniker, Münchner Philharmoniker, Tonhalle Orchester Zürich,
Kungliga Filharmonikerna m.m.
Sedan 2006 är han chefdirigent för Novaya Opera Theatre i Moskva. Utöver detta uppdrag är
Eri Klas konstnärlig ledare för Tallinn Philharmonic i Estland. Säsongen 2010/2011 dirigerade
han dansföreställningen Eroica på GöteoborgsOperan.
Eri Klas är välkänd för sitt intresse för nutida komponister. Han har bl a dirigerat världspremiärer
med verk av Alfred Schnittke och Henryk Górecki. Som ett betydelsefull sändebud av estnisk
musik har han haft nöjet att dirigera urpremiärer av Pärt, Tamberg, Tormis, Tubin och Eller.
Eri Klas engagerar sig starkt i utbildning av unga musiker. Han har lett Estlands ungdomsorkester,
Sibeliusakademins orkester, Irish Youth Orchestra och Asian Youth Orchestra. Han har
också varit professor i dirigering vid Sibeliusakademin och vid Estlands Musikakademi.
Erik Klas har bl a blivit tilldelad Nordstjärneorden och är goodwill ambassadör för UNICEF.
sOfia ekLund, ViOLin
Sofia Eklund har en kandidatexamen i violin från Högskolan för scen och musik och går nu sin
sista termin på Swedish National Orchestra Academy.
harrO ruiJsenaars, ceLLO
Harro Ruijsenaars är verksam som solocellist sedan 1968. Sedan dess har han bl a framfört
cellokonserter av Elgar, Haydn, Vivaldi och Brahms med Kungliga Concertgebouworkestern i
Amsterdam, där han varit solocellist/stämledare. Med Göteborgs Symfoniker har han framfört
verk av Saint Saëns, Krzysztof Penderecki och Sofia Gubaidulina.
1989 började Harro Ruijsenaars undervisa i cello och kammarmusik på dåvarande Musikhögskolan.
Under åren har han även haft pedagogiska uppdrag i Amsterdam, Haag, Bryssel och
Århus.
ekaterina skidanOVa, OBOe
Sedan 2008 studerar Ekaterina Skidanova på Högskolan för scen och musik. Hon har tidigare
spelat i Kaliningrad Symfoniorkester och har vunnit priser i St. Petersburg, Kiev och Moskva.
ida sVenssOn, fagOtt
Ida Svensson har en kandidatexamen i fagott från Högskolan för scen och musik och går nu sin
sista termin på masterutbildningen i orkesterspel. Mellan dessa två utbildningar studerade hon
ett år vid Royal Northern College of Music i Manchester.

swedish natiOnaL Orchestra academy Och musikerutBiLdningen
Musikerutbildningen med klassisk inriktning är en treårig grundutbildning som sätter kammarmusik
och instrumentalstudier i fokus.
Swedish National Orchestra Academy är en tvåårig masterutbildning i orkesterspel vid Högskolan
för scen och musik i ett samarbete med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan.
Studenterna får möta professionella musiker både i undervisningen och i orkesterproduktioner.
Nästa orkesterkonsert är den 28 april under ledning av dirigenten Roland Kluttig. Då spelar
orkestern Schuberts nionde symfoni, PRISMA av kompositionsstudenten Jonas Müthing samt
Percepcions Percutides av Salvador Brotons med slagverkstudentern Sofia Gustavsson och
Alberto Garcia de Leon Fernandez som solister.
PrOgramkOmmentarer
antOnín dVOrˇ ák: karneVaL, uVertyr OP 92
Sommaren 1891 stod Antonín Dvořák på
toppen av sin karriär. Han hade uppnått
den mognad som får en människa att
börja reflektera över livet och dess andliga
dimensioner. Ett konstnärligt resultat av
dessa funderingar blev en trilogi av konsert-
uvertyrer som han gav det gemensamma
namnet ”Natur, Liv och Kärlek”. Den
första uvertyren kallade han helt enkelt för
”I Naturen” op 91, och den skildrar den
högtidliga tystnaden en sommarnatt. Den
sista kallade han ”Othello”, och den kretsar
naturligtvis kring Shakespeares tragiska
rollgestalt, fylld av den starka kärlekens
lidelse, förgiftad av svartsjuka.
Den 8 september firade han sin femtioårsdag,
och då var han mitt uppe i arbetet med den
andra av dessa tre uvertyrer (28 juli –
12 september), den eldigt passionerade,
ungdomligt levnadsglada och färgrika
”Karneval” op 92. Den är formad i sonatform,
och den fulltaliga orkestern kommer
genast till tals. Verket rymmer också några
ömsinta poetiska reflektioner, som ska ses
som ett tack till den högre makt som gett
oss människor rätt till lycka. Alla dessa tre
uvertyrer har tematiskt släktskap, men har fått
mycket olika karaktär.
Först på sin ålderdom skrev Dvořák några
symfoniska dikter med uppenbart berättande
innehåll, men i en tidig skiss avslöjas att han
tänkt på ett berättande innehåll redan i uvertyren
”Karneval”: ”En ensam, tankfull vandringsman
kom nattetid till en stad, där det är
karneval. Instrumenten klingar, man hör glada
rop, och den lössläppta befolkningen ger luft
åt sina känslor i sång och dans.”
Verket dedicerades i manuskriptet till Praguniversitetet,
som just utnämnt honom till
hedersdoktor.

JOsePh haydn: sinfOnia cOncertante B-dur (hOB i/105)
Det finns 104 numrerade symfonier av
Joseph Haydn, och i musikforskaren Anthony
van Hobokens katalog över Haydns
alla kompositioner har den nu aktuella Sinfonia
Concertante i B-dur för oboe, fagott,
violin, cello och orkester getts nummer
I/105. ”I” står för gruppen symfonier.
Haydn komponerade åtskilliga solokonserter,
men med några undantag (de båda cellokonserterna
och trumpetkonserten) har de inte
blivit lika framgångsrika som symfonierna,
eller som Mozarts solokonserter. När det
gäller hans enda Sinfonia Concertante blev
han mer uppskattad, för ett sådant verk ligger
närmare symfoniformen, och det är ju bland
symfonierna den listades. Samtidigt är den
med sina många solister en wienklassisk motsvarighet
till barockens Concerto grosso.
Anledningen till att just detta verk blev
skrivet är att Haydns impressario i London,
Johann Peter Salomon, 1792 uttryckligen bett
honom om det. Tonsättaren Ignaz Pleyel hade
haft stor framgång med ett liknande verk strax
innan, och mästaren Haydn kunde naturligtvis
inte vara sämre än sin gamle elev. Trots att
partituret avslöjar med vilken snabbhet musiken
skrevs ner så lyckades han skapa ett väl
genomtänkt och fulländat mästerverk.
Premiären den 9 mars 1792 hölls i Hanover
Square Rooms i London, och blev en så lyckad
tillställning att man krävde att musiken
spelades på nytt efter två månader, och ännu
en gång under Haydns andra besök i London
ett par år senare.
Det finns många fina melodier i den här
musiken, och några av dem i yttersatserna
föregriper oratoriet Skapelsen (1798), medan
det ädla Andantet är helt i klass med de
långsamma satserna i någon av de sena så
kallade Londonsymfonierna (nr 93-104),
där han nådde höjdpunkten i sitt symfoniska
skapande. Det är elegant och utåtriktad musik
som på ett genialt sätt blandar kammarmusik
med orkestermusik.
dmitriJ sJOstakOVitJ: symfOni nr 5 d-mOLL OP 47
I början av 1936 hade den sovjetiska partitidningen
Pravda pekat ut Sjostakovitj som
en dekadent tonsättare som var på väg in i
en helt felaktig musikstil. Ja, han kallades
rent av folkfiende, och eftersom Pravda
var Stalins förlängda arm, var angreppet
ytterst allvarligt. Sjostakovitj var inte stort
mer än trettio år gammal, men redan det
hetaste och största namnet på den sovjetiska
tonsättarhimlen. Detta var inte alls
någon garanti för att han skulle skonas.
Han hade haft stora framgångar med sin
första symfoni, men den andra och tredje
hade ansetts alltför radikala, och operan
Lady Macbeth, som gått segrande fram och
tagits upp av åtskilliga operahus, fann Stalin
plötsligt vara så pervers att den bokstavligen
försvann från teatrarna över en natt. Sjostakovitj
drog därför för säkerhets skull tillbaka
sin fjärde symfoni direkt efter generalrepetitionen,
förvissad om att den inte skulle vinna
förståelse. Han hade till stor del komponerat
den i depressionen över tidens påhopp, och
musiken hade blivit personligt tragisk, mörk
och krävande. Den rymde med andra ord allt
annat än den folkliga optimism som de socialrealistiska
kulturbyråkraterna förordade.
Sjostakovitj kände kravet att presentera ett
nytt verk eftersom tystnaden lätt kunde missförstås.
Han påbörjade därför sin femte sym
V.g. vänd!

foni den 18 april 1937. Tonsättaren själv fann
många likheter mellan den fjärde och femte
symfonin, och många av hans protester har
gått vidare till den femte. Men han uttryckte
sig på ett helt annat sätt. Med femte symfonin
blev han åter allmänt uppskattad, kanske för
att han bifogat en brasklapp: ”en sovjetkonstnärs
svar på en rättvis kritik”. Om dessa ord
var ärligt menade eller en tvingande nödvändighet
är svårt att i efterhand avgöra, men
faktum kvarstår att Sjostakovitj nu skrivit en
symfoni i den stora ryska traditionen. Den
är mäktig, gripande och grandios. Uruppförandet
togs omhand av Leningradfilharmonikerna
och dirigenten Jevgenij Mravinskij och
ägde rum den 21 oktober 1937, på den ryska
revolutionens tjugoårsdag. Musiken hyllades
med långa ovationer.
Sjostakovitj hade komponerat en symfoni
i traditionell form, men den över femton
minuter långa, långsamma första satsen
bryter mönstret. Det är en grandios inledning
med bred dramatik, men det är samtidigt
en kompromisslös musik som är kemiskt
fri från utåtriktad folklighet. Andra satsen
rymmer raffinerad parodi och den tredje är
patetiskt laddad. Det krävdes stort civilkurage
att skriva sådan abstrakt och subjektiv
musik, och egentligen är det märkligt att den
blev så framgångsrik. Förmodligen var det
finalen som lurade makthavarna. De hörde
segerrikt stöveltramp. Men den känsliga
delen av premiärpubliken grät, för den hörde
maktens kreatur klampa in i en ekande tomhet,
in i en tragedi utan återvändo. ”Väntan
på avrättningen är ett av de teman som hela
livet plågat mig”, skrev Sjostakovitj i sina
(kanske fejkade) memoarer, och orden passar
bra in även här. Femte symfonin återupprättade
Sjostakovitjs rykte och blev hans mest
spelade i såväl öst som väst. Nog måste man
ha undrat vart den fjärde tog vägen. Den
uruppfördes inte förrän under det politiska
”tövädret” nyåret 1961.
Programkommentarer: Stig Jacobsson
medVerkande
ViOLin i
ViOLin ii
Irene Fitzgerald-Cherry, SNOA, konsert- Nadezda Galaktionova, SNOA
mästare
Isa Hammarsten, MuKk
Amna Khawaja, SNOA
Rocio Vilaplana, SNOA
Felix Bäckström, MuKk
Kristin Freidlitz, MuKk
Louise Andersson, MuKk
Linnea Fredriksson, MuKk
Sofia Hallberg, SNOA
Gaianeh Pilossian, SNOA
Helena Åberg, interpretation
Diana Lewtak, SNOA
Emelie Molander, SNOA
Sara Skansholm, Malmö
Sofie Börjesson, MuKk
Lovisa Kowalczyk, Malmö
Victoria Stjerna, MuKk
Andreas Nyberg, SNOA
Lajos Kaldewey, MuKk
Laura Rubio, Barcelona
Matthew Jøssing, MuKk

ViOLa
Sebastian Lee, SNOA
Alma Möller, MuKk
Alette Beier-Fangen, interpretation
Iina Hirvonen, SNOA
Karin Wallmyr, SNOA
Louise Berggren, MuKk
Cecilia Tammo, MuKk
Joel Andersson, interpretation
ceLLO
Anja Strautmanis, SNOA
Johanna Niederbacher, MuKk
Maja Molander, MuKk
Vincent Wistrand, MuKk
Ruth Spargo, SNOA
Leo Yngvesson, MuKk
Irene Alvar Rozas, SNOA
kOntraBas
Michael Carlqvist, SNOA
Marcus Bengts, MuKk
Mattias Hanskov-Palm, Lund
Eric Nilsson, MuKk
Jonas Carlsson, Malmö
fLöJt
Rebecca Björkund, SNOA
Helen Benson, SNOA
Anna Melander, MuKk
Edit Barocsai, MuKk
Amalia Beauregard Camp, MuKk
OBOe
Ekaterina Skidanova, SNOA
Sofia Hinnersson, MuKk
Ivan Nylander, MuKk
Jonas Albrektsson, GO
kLarinett
Paula Bereijo López, SNOA
Richard Stråhle, MuKk
Carl Lundin, MuKk
Cathrine Kullbrandt, MuKk
fagOtt
Pedro Pérez Conejero, SNOA
Nicolas Macorison, SNOA
Erik Strandberg, MuKk
Johan Vikström, MuKk
harPa
Alida Fabris, SNOA
PianO Och ceLesta
Johan Lekemo Möller, MuKk
hOrn
Virginia Simon Monje, SNOA
Tora Moe Fause, SNOA
Martino Torquati, SNOA
Alice Loft Månsson, MuKk
Mattias Jansson, MuKk
trumPet
Jonas Larsson, SNOA
Niklas Åslund, MuKk
Sara Arrhenius, MuKk
Senni Hakkarainen, MuKk
trOmBOn
Hanne Småvik, MuKk
Sho Matsuzaki, SNOA
Ivar Nilsson, SNOA
tuBa
Erik Wallin, MuKk
V.g. vänd!

PukOr Och sLagVerk
Andreas Vettefors, SNOA
Angelina Mangs, MuKk
Fia Forslund, MuKk
Joakim Spogardh, MuKk
Alberto Garcia de Leon, interpretation
kOmmande förestäLLningar Och kOnserter
seminarium: kameran i Lärande Och fOrskning
Måndag 2 april kl 10.00-17.00, Valand, Glashuset
Öppet heldagsseminarium på temat Kameran i lärande och forskning.
Seminariet arrangeras av Kollegiet för konstarter och lärande i samarbete
med Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL).
Fri entré, anmälan krävs
instäLLt! sLagVerk - från kitsch tiLL cage
Måndag 2 april
utfLykter Och tiLLfLykter
Tisdag 3 april kl 19.00, Artisten, Sjöströmsalen
En annorlunda konsert med stråkorkestern Musica Vitae där ett av verken får omsluta
de andra. Tonsättaren Ole Lützow-Holm har skrivit musik som sammanlänkar programmet
till en helhet. Med korta mellanspel sätts de övriga verken i relief. Konsertidén är
ett samarbete mellan tonsättaren och dirigenten Staffan Larson, med kopplingar till ett
forskningsprojekt kring musikalisk tolkning.
Benjamin Britten: Variations on a Theme of Frank Bridge
Charles Ives: Hymn (Largo cantabile)
Paul Dessau: Musik für 15 Streichinstrumente
Ole Lützow-Holm: exposition – repris
Entré: 20:–
Med reservation för ändringar!
förkLaringar
gO: GöteborgsOperan
interpretation: Interpretation for foreign
students
mukk: Musikerutbildningen
snOa: Swedish National Orchestra Academy
OrkesterkOOrdinatOr
Maria Andersson
OrkesterVaktmästare
Robert Gustavsson, Jenny Haraldsson
Besöksadress Artisten, Fågelsången 1, bakom Konstmuseet
POstadress Box 210, 405 30 Göteborg
BiLJetter biljett@hsm.gu.se, www.hsm.gu.se eller 031-786 4001 mån–fre 12–13
infOrmatiOn 031- 786 4043 www.hsm.gu.se