Ind AVR
Ind AVR
Ind AVR
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1<br />
<strong>Ind</strong>ustriell avloppsvattenrening 1<br />
Inledning<br />
Miljötillstånd<br />
Kommunal/industriell rening<br />
Åsa Sivard, ÅF<br />
asa.sivard@afconsult.com
2<br />
Åsa Sivard<br />
Civilingenjör, kemiteknik KTH 1982<br />
Käppalaverket (kommunalt reningsverk) 1982-1984<br />
TFL (Tidningspappersbrukens forskningslab.) 1984-1990<br />
ÅF 1990-<br />
Arbetar som processkonsult, vattenrening<br />
(huvudsakligen åt industrier)
Konsultens roll i industrin –<br />
lägre utsläpp från process för att få<br />
mindre reningsverk och lägre kostnader<br />
Kartläggning av utsläpp, processåtgärder/extern rening<br />
Utredningar, förstudier, förprojekt och genomförandeprojekt<br />
med kostnadsbedömningar<br />
Problemlösning och Driftoptimering<br />
Försök i laboratorie- och pilotskala<br />
Mikrobiologiska undersökningar<br />
Utbildningar<br />
Forskning & Utveckling<br />
Riskanalyser<br />
Recipientrelaterade studier
4<br />
Augusti-september 2010<br />
Utvecklingsprojekt Energimyndigheten, behandling delströmmar i massa&pappersbruk<br />
Projekt om ekologiska städer i Kina (jag har hand om vattenfrågor)<br />
Beräkning av reningseffekter och temperaturer åt Korsnäs Gävle<br />
Utbildning om mikrobiologi och mikroskopering, Halden, Norge<br />
Mikroskopering och foton av prover från några olika bruk<br />
Besök och utvärdering reningsanläggning, Folla, Norge<br />
Utbildning om vattenbesparing i pappersbruk, Karlstad<br />
Utredning om närsalter åt Mondi Packaging Dynäs<br />
Marknadsföringsbesök i Skoghall och Skåpafors<br />
Anbudsskrivning
Miljöbalkens hänsynsregler<br />
för verksamhetsutövning<br />
Man är skyldig att bevisa att verksamheten<br />
bedrivs på ett miljömässigt godtagbart sätt<br />
Man måste ha tillräcklig kunskap för att skydda<br />
människor och miljö<br />
Man måste använda bästa teknik där det är<br />
miljö- och kostnadsmässigt motiverat<br />
Man ska hushålla med råvaror och energi<br />
Man ska undvika sådana kemiska produkter som<br />
innebär risker för hälsa och miljö
Miljötillstånd<br />
Alla större industrier och andra verksamheter<br />
(t.ex. kommunala reningsverk) måste ha tillstånd<br />
för sin verksamhet<br />
I samband med ansökan måste man bland annat<br />
ta fram en teknisk beskrivning och en MKB<br />
(miljökonsekvensbeskrivning)<br />
För mindre industrier är det<br />
miljöprövningsdelegationen hos Länsstyrelsen<br />
som fattar beslut<br />
Små industrier gör anmälan till kommunen<br />
I tillståndet beskrivs vilka villkor som gäller för<br />
exempelvis utsläpp till vatten
Miljömyndigheter<br />
Miljödomstolarna (Umeå, Östersund, Stockholm,<br />
Vänersborg, Växjö)<br />
Miljöprövningsdelegationen hos Länsstyrelserna<br />
Kommunen (miljökontoret eller motsvarande)<br />
Naturvårdsverket<br />
Kemikalieinspektionen
<strong>Ind</strong>ustrierna har skyldighet att<br />
själva kontrollera sin verksamhet<br />
Skyldighet att kontrollera hur miljön påverkas<br />
Utsläppen ska mätas<br />
Ansvaret för miljöfrågor ska vara fastställt och<br />
dokumenterat<br />
Det ska finnas rutiner för kontroll av drift- och<br />
övervakningsinstrument och utrustning<br />
En miljörapport ska lämnas till<br />
tillsynsmyndigheten varje år
9<br />
Energi<br />
Miljöfrågorna hos industrin<br />
påverkas av<br />
Water footprint<br />
Ekonomi
10<br />
Exempel, industrianläggningar<br />
Södra Cell, Mönsterås<br />
Tillverkning av pappersmassa enligt sulfatprocessen<br />
AstraZeneca, Södertälje<br />
Tillverkning av läkemedel<br />
SSAB, Oxelösund<br />
Tillverkning av plåt och stålämnen (för valsning i<br />
annat stålverk i koncernen eller till externa kunder)
11<br />
Olika typer av villkorsvärden<br />
Gränsvärde får aldrig överskridas<br />
Med riktvärde menas ett värde som, om det<br />
överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren at<br />
vidta åtgärder så att värdet kan hållas (i regel måste<br />
anmälan till tillsynsmyndigheten göras)<br />
Under en prövotid kan man ha tillfälliga villkor<br />
Under en prövotid kan man också ha<br />
målsättningsvärden
12<br />
Mönsterås<br />
Villkor för utsläpp till vatten<br />
Utsläpp av TOC högst 2800 t/år (gränsvärde, årsvärde)<br />
Utsläpp av TOC högst 4,8 kg/ton massa (riktvärde, månadsmedel)<br />
Utsläpp av AOX högst 0,15 kg/ton klordioxidblekt massa<br />
(gränsvärde, årsmedel)<br />
Utsläpp av klorat högst 0,2 t/driftdygn (gränsvärde, kvartalsmedel)<br />
(vid produktion av klordioxidblekt massa)<br />
Utsläpp av SÄ GF/A högst 650 t/år (gränsvärde, årsvärde)<br />
Utsläpp av SÄ GF/A högst 2,5 t/d (riktvärde, månadsmedel)<br />
Utsläpp av Tot N högst 120 t/år (gränsvärde, årsvärde)<br />
Utsläpp av Tot N högst 0,2 kg/t massa (riktvärde, månadsmedel)<br />
Utsläpp av Tot P högst 12 t/år (gränsvärde, årsvärde)<br />
Utsläpp av Tot P högst 0,02 kg/t massa (riktvärde, månadsmedel)
13<br />
AstraZeneca, 2003 1)<br />
Villkor för utsläpp till vatten<br />
Utsläpp av TOC högst 28 t/år (gränsvärde, årsvärde)<br />
Utsläpp av TOC högst 90 kg/d (riktvärde, kvartalsmedel)<br />
Utsläpp av SÄ GF/A högst 6 t/år (gränsvärde, årsvärde)<br />
Utsläpp av SÄ GF/A högst 20 kg/d (riktvärde, kvartalsmedel)<br />
Utsläpp av Tot N högst 6 t/år (gränsvärde, årsvärde)<br />
Utsläpp av Tot N högst 20 kg/d (riktvärde, kvartalsmedel)<br />
Utsläpp av Tot P högst 0,5 t/år (gränsvärde, årsvärde)<br />
Utsläpp av Tot P högst 1,5 kg/d (riktvärde, kvartalsmedel)<br />
Utsläpp av Tot P högst 0,5 mg/l (riktvärde, kvartalsmedel)<br />
1) Vet inte om det är senaste beslutet
14<br />
SSAB Oxelösund<br />
Villkor för utsläpp till vatten, provisoriska<br />
Utsläpp av COD högst 50 t/år (riktvärde)<br />
Utsläpp av SÄ GF/A högst 50 t/år (riktvärde)<br />
Utsläpp av olja/fett högst 5 t/år (riktvärde)<br />
Utsläpp av ammoniumkväve högst 5 t/år (riktvärde)<br />
Utsläpp av cyanid lättillgängligt högst 0,05 t/år (riktvärde)<br />
Utsläpp av fosfor från biologisk rening högst 0,2 t/år (riktvärde)<br />
Utsläpp av zink högst 0,6 t/år (riktvärde)<br />
Utsläpp av bly högst 0,05 t/år (riktvärde)<br />
Utsläpp av PAH (polyaromatiska kolväten) högst 0,02 t/år (riktvärde)<br />
Fenol från biorening högst 5 mg/l (riktvärde, månadsmedel)<br />
Koppar i avdragsvatten högst 0,1 mg/l (riktvärde, månadsmedel)<br />
Zink i avdragsvatten högst 0,1 mg/l (riktvärde, månadsmedel)<br />
Bly i avdragsvatten högst 0,1 mg/l (riktvärde, månadsmedel)<br />
Krom i avdragsvatten högst 0,1 mg/l (riktvärde, månadsmedel)<br />
Nickel i avdragsvatten högst 0,1 mg/l (riktvärde, månadsmedel)<br />
Vanadin i avdragsvatten högst 0,1 mg/l (riktvärde, månadsmedel)
Skillnader industriellt och<br />
kommunalt vatten<br />
<strong>Ind</strong>ustriellt avlopp<br />
Oftast mer koncentrerade<br />
Ofta fattiga på närsalter<br />
COD/BOD ≈ 2-4<br />
Hög temperatur<br />
Stora industrier går ofta<br />
kontinuerligt – relativt<br />
jämn belastning<br />
Kommunalt avlopp<br />
Mer utspädda<br />
Rika på närsalter<br />
COD/BOD ≈ 2-2,5<br />
Låg temperatur<br />
Stor dygnsvariation när<br />
det gäller belastning –<br />
cyklisk belastning
16<br />
Belastningsvariationer,<br />
kommunalt reningsverk
Skillnader industriellt och<br />
kommunalt reningsverk<br />
<strong>Ind</strong>ustri med reningsverk<br />
Huvudfokus: tillverkning av<br />
produkt<br />
Reningen bråkdel av total<br />
energianvändning<br />
Idag ej slamrötning, men<br />
forskning pågår<br />
Reningsverket oftast nära<br />
industrin<br />
Oftast utomhus<br />
Kommunalt reningsverk<br />
Huvudfokus: rening av<br />
avloppet<br />
Energibidrag från slamrötning<br />
Hygienisering av slam krävs –<br />
oftast rötning<br />
Mycket stort<br />
upptagningsområde<br />
I tätorter ofta i bergrum
Samverkan industrin och<br />
kommunal rening<br />
Förbehandling/anpassning av industriellt vatten som<br />
ska ledas till kommunal rening<br />
Sambehandling av kommunalt och industriellt<br />
avloppsvatten (ofta positivt ur närsaltsynpunkt)<br />
Sambehandling av slam i kommunal eller industriell<br />
anläggning
1<br />
<strong>Ind</strong>ustriell avloppsvattenrening 2<br />
Kartläggning processer<br />
Strategi för reningsmetod<br />
Åsa Sivard, ÅF<br />
asa.sivard@afconsult.com
2<br />
Vattenutsläpp från industrier
3<br />
Princip för slutning av fabriker<br />
Friskvattenintag<br />
Friskvattenintag<br />
Renat<br />
vatten<br />
Före åtgärder<br />
Fabrik<br />
Efter åtgärder<br />
Fabrik<br />
Behandlat<br />
vatten<br />
Till<br />
recipient<br />
Till<br />
recipient
Kostnad<br />
Optimal<br />
kostnad<br />
4<br />
Utvärdering av<br />
interna/externa åtgärder<br />
Total kostnad<br />
Interna åtgärder Externa åtgärder<br />
Utsläpp till rening
COD<br />
Vad kan man mäta och<br />
analysera?<br />
pH<br />
TOC<br />
Flöde Slamhalt<br />
BOD
6<br />
Exempel, industrianläggningar<br />
Södra Cell, Mönsterås<br />
Tillverkning av pappersmassa enligt sulfatprocessen<br />
AstraZeneca, Södertälje<br />
Tillverkning av läkemedel<br />
SSAB, Oxelösund<br />
Tillverkning av plåt och stålämnen (för valsning i<br />
annat stålverk i koncernen eller till externa kunder)
7<br />
3000,0<br />
2500,0<br />
2000,0<br />
1500,0<br />
1000,0<br />
500,0<br />
0,0<br />
Flödesvariationer, fiberfattigt m3 Flödesvariationer skogsindustri<br />
/h
8<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Husum, Temperatur (°C) före och efter kylning, 2008 och januari 2009<br />
02-jan 02-feb 02-mar 02-apr 02-maj 02-jun 02-jul 02-aug 02-sep 02-okt 02-nov 02-dec 02-jan<br />
Neutralisering<br />
Kloratreduktion
9<br />
Vad har vedråvaran för inverkan<br />
på reningen i skogsindustri?<br />
Det är möjligt att få högre COD-reduktion på<br />
avloppsvatten från lövved än från barrved<br />
Lövved innehåller normalt högre fosforhalter<br />
(varierar för samma trädslag mycket beroende på<br />
växtplats)
10<br />
Typiskt för avloppsvatten från<br />
läkemedelsindustri<br />
Avloppsvattnet innehåller mycket toxiska substanser<br />
- läkemedel är till för att påverka biologiska system<br />
Avloppet innehåller komplexa läkemedelssubstanser,<br />
som kan vara svåra att bryta ner<br />
Vattnets sammansättning kan variera från timme till<br />
timme då läkemedel ofta tillverkas under korta<br />
kampanjer<br />
Läkemedelssubstanser kommer också till<br />
kommunala reningsverk via personerna som<br />
använder mediciner
11<br />
Typiskt för avloppsvatten från<br />
stålverk<br />
Avloppsvattnet innehåller många metaller (bland<br />
annat zink, bly och kadmium)<br />
Mycket vatten används i processerna för kylning<br />
Mycket vatten återanvänds i processerna
12<br />
Jämförelser med kommunalt verk<br />
Flöde 52 000 m 3 /d<br />
COD 21 t/d (420 mg/l)<br />
SÄ 14 t/d (280 mg/l)<br />
Ntot 3 t/d ( 52 mg/l)<br />
Ptot 0,3 t/d (6 mg/l)<br />
Flöde 62 000 m3/d<br />
COD 70 t/d (1100 mg/l)<br />
SÄ 7,5 t/d (120 mg/l)<br />
Ntot 0,5 t/d ( 8 mg/l)<br />
Ptot 0,08 t/d (1,3 mg/l)<br />
Flöde 1 100 m3/d<br />
COD 8 t/d (7400 mg/l)<br />
SÄ ingen uppgift<br />
Ntot 0,05 t/d (45 mg/l)<br />
Ptot 0,06 t/d (50 mg/l)<br />
Flöde 108 000 m3/d<br />
COD 1 t/d (7400 mg/l)<br />
SÄ ingen uppgift<br />
Ntot ingen uppgift<br />
Ptot ingen uppgift<br />
Kungsängsverket<br />
Uppsala<br />
200 000 pe<br />
Södra Cell<br />
Mönsterås<br />
700 000 t massa/år<br />
AstraZeneca<br />
Södertälje<br />
900 t substanser/år<br />
SSAB<br />
Oxelösund<br />
1 500 000 t/år 1)<br />
1) Koks, råjärn, råstål, plåt<br />
Flöde 52 000 m3/d<br />
COD 2 t/d (30 mg/l)<br />
SÄ 0,4 t/d (7 mg/l)<br />
Ntot 0,6 t/d (12 mg/l)<br />
Ptot 0,01 t/d (0,1 mg/l)<br />
Flöde 62 000 m3/d<br />
COD 15 t/d (240 mg/l)<br />
SÄ 0,6 t/d (10 mg/l)<br />
Ntot 0,1 t/d (2 mg/l)<br />
Ptot 0,02 t/d (0,3 mg/l)<br />
Flöde 1 100 m3/d<br />
COD 0,4 t/d (370 mg/l)<br />
SÄ 0,01 t/d (10 mg/l)<br />
Ntot 0,01 t/d (9 mg/l)<br />
Ptot 0,001 t/d (1 mg/l)<br />
Flöde 108 000 m3/d<br />
COD 0,1 t/d (1 mg/l)<br />
SÄ 0,03 t/d (0,3 mg/l)<br />
Ntot 0,001 t/d (0,01 mg/l)<br />
Ptot ingen uppgift
13<br />
BAT Bästa tillgängliga teknik<br />
EU-kommissionen organiserar ett informationsutbyte om<br />
BAT för de branscher IPPC-direktivet omfattar.<br />
Samarbetet leder till ”BAT Reference Documents”, BREFdokument<br />
Ett BREF-dokument innehåller inga begränsningsvärden.<br />
Ett BREF-dokument redovisar slutsatser om vad som<br />
anses vara BAT för branschen generellt sett, vid<br />
publiceringen<br />
BAT och BREF-dokumenten har fått stort genomslag både<br />
inom och utanför EU
14<br />
Planering, reningsprojekt<br />
Mål för vart man vill nå<br />
Kartering av befintlig situation, eventuellt behövs<br />
kompletterande mätningar<br />
Vattenbalans, Materialbalans, Energibalans<br />
Simulering i simuleringsprogram<br />
Identifiering av möjliga åtgärder<br />
Dimensionering och kostnadsberäkningar<br />
Beslut om åtgärder och genomförande
1<br />
2<br />
<strong>Ind</strong>ustriell avloppsvattenrening 3<br />
Reningstekniker<br />
Reningsutrustning<br />
Åsa Sivard, ÅF<br />
asa.sivard@afconsult.com<br />
Förbehandling<br />
Rensgaller Sandfång Utjämning<br />
Syra/bas<br />
Neutralisering<br />
Kylvatten<br />
Kylning<br />
1
3<br />
4<br />
Aqua-Guard, självrensande<br />
gallerfilter<br />
Princip för Aqua-Guard<br />
2
5<br />
6<br />
Plattvvx<br />
Kylning<br />
Värmeväxlare<br />
Begränsas av kylvattnets temperatur och temperaturdifferens<br />
Igensättning, beläggningar<br />
Kyltorn<br />
Begränsas av omgivningens våta temperatur +5°C<br />
Begränsad temperaturdifferens för kostnadseffektiv<br />
anläggning<br />
Kyldammar<br />
Låg effektivitet (stort ytbehov)<br />
Värmeväxlare<br />
Tubvvx<br />
Spiralvvx<br />
3
7<br />
8<br />
Princip, plattvärmeväxlare<br />
Värmeväxlare, GEA<br />
4
9<br />
10<br />
~50 ºC<br />
Free-flow-plattor<br />
Kyltorn<br />
TIC<br />
~37 ºC<br />
5
11<br />
12<br />
Kyltorn<br />
Kyltorn ovanpå luftningsbassäng<br />
Alto Parana, Argentina<br />
6
13<br />
14<br />
Olika reningsanläggningar<br />
Aktivslam LAS = Lågbelastad aktivslam<br />
Biofilm Luftad damm,<br />
Biologisk rening, definitioner av begrepp<br />
Uppehållstid (dygn, h)<br />
Den tid vattnet befinner sig i bassängen, dammen<br />
Slamålder (dygn, h)<br />
Den tid slammet befinner sig i bassängen, dammen<br />
Volymbelastning (kg TOC, BOD eller COD/m 3 , d)<br />
Ingående TOC, BOD eller COD per bassängvolym och dygn<br />
Slambelastning (kg TOC, BOD eller COD/ kg SÄ, d)<br />
Ingående TOC, BOD eller COD per mängd slam som finns i bassängen och dygn<br />
Slamproduktion (kg slam/kg TOC, BOD eller COD reducerat)<br />
Slamproduktion per kg avverkad TOC, BOD eller COD<br />
7
15<br />
16<br />
Biofilm på suspenderade bärare<br />
Luft<br />
Bärare<br />
Nät hindrar<br />
bärarna att<br />
följa med<br />
vattnet ut<br />
Bioreaktor Sedimentering<br />
Slam<br />
Klarfas<br />
Bärarmaterial i biofilmreaktor<br />
8
17<br />
18<br />
Bottenluftare, membran<br />
Luftarutrustning<br />
Bottenluftare, turbin<br />
Luftning<br />
Ytluftare<br />
- syresätter genom att ”kasta” vattnet upp i luften<br />
- max 6 m djup<br />
- bästa djup 4-5 m<br />
Ytluftare<br />
9
19<br />
20<br />
Omrörare, anoxisk och luftad zon<br />
Flygts bananbladspropellrar<br />
Långsamtgående<br />
omrörare med låg<br />
energiförbrukning<br />
Stor diameter och<br />
lågt varvtal<br />
Rektangulär sedimenteringsbassäng<br />
Inlopp Slam<br />
Utlopp<br />
10
21<br />
22<br />
Inlopp<br />
Cirkulär sedimenteringsbassäng<br />
Slamskrapa<br />
Slampump<br />
Överlöp, sedimentering<br />
Alto Parana, Argentina<br />
Utlopp<br />
11
Inlopp<br />
Dispersionsvatten<br />
23<br />
24<br />
Flotation<br />
Skrapa<br />
Luft<br />
Trycksatt tank<br />
Ytbelastning<br />
Flöde Q = 1 m 3 /h<br />
Partikelns<br />
sjunkhastighet<br />
v = 1 m/h<br />
Area (A) = 1 m 2<br />
Ytbelastning = Q / A = 1 m 3 /m 2 , h = 1 m/h<br />
(vanligen inom intervallet 0,3 - 2 m/h)<br />
Med en ytbelastning på 1 m 3 /m 2 , h kommer en partikel med en<br />
sedimenteringshastighet av 1 m/h precis att avskiljas.<br />
Utlopp<br />
Slam<br />
Goda sedimenteringsegenskaper<br />
tillåter hög<br />
ytbelastning (liten area)<br />
Dåliga sedimenteringsegenskaper<br />
kräver låg<br />
ytbelastning (stor area)<br />
12
25<br />
26<br />
Mekanisk flockning<br />
Polymer kan tillsättas<br />
Energi<br />
Omrörning<br />
Mekanisk omrörning i en<br />
sedimenteringbassäng<br />
Uppehållstid i<br />
flockningssteget<br />
20-30 min<br />
13
Inlopp<br />
27<br />
28<br />
Kemisk fällning med flockningssteg<br />
Tillsats av fällningskemikalier, polymer (vid<br />
behov) och syra/bas (vid behov)<br />
Inblandning Flockning Sedimentering<br />
Skivfilter<br />
Slam<br />
Utlopp<br />
14
29<br />
30<br />
Sandfilter<br />
Dynasand ® filter<br />
1 Inloppsfördelare<br />
2 Filtratutlopp<br />
3 Sand i bottenkon<br />
4 Mammutpump<br />
5 Sandtvätt i övre delen av filtret<br />
6 Tvättlabyrint<br />
7 Tvättvattenutlopp<br />
8 Sandbädd<br />
15
Inlopp<br />
31<br />
32<br />
Na +<br />
Na +<br />
Membranfiltrering<br />
Membran<br />
Elektrodialys<br />
Na +<br />
Na + Na +<br />
Cl- Na +<br />
Cl -<br />
Na +<br />
Na +<br />
Cl -<br />
Na +<br />
Na +<br />
Cl -<br />
Cl -<br />
Vatten och små molekyler<br />
Na +<br />
Cl -<br />
Na +<br />
Na +<br />
Cl-Na +<br />
Cl -<br />
Koncentrat<br />
Permeat<br />
Katod (-)<br />
Katjonpermeabelt membran<br />
Avjoniserad ström<br />
Anjonpermeabelt membran<br />
Koncentrat<br />
Katjonpermeabelt membran<br />
Anod (+)<br />
16
1<br />
2<br />
<strong>Ind</strong>ustriell avloppsvattenrening 4<br />
Reningsanläggningar<br />
Problem som kan<br />
uppträda<br />
Åsa Sivard, ÅF<br />
asa.sivard@afconsult.com<br />
Exempel, industrianläggningar<br />
Södra Cell, Mönsterås<br />
Tillverkning av pappersmassa enligt sulfatprocessen<br />
AstraZeneca, Södertälje<br />
Tillverkning av läkemedel<br />
SSAB, Oxelösund<br />
Tillverkning av plåt och stålämnen (för valsning i<br />
annat stålverk i koncernen eller till externa kunder)<br />
1
3<br />
4<br />
Produktion Mönsterås<br />
MSB har tillstånd att tillverka:<br />
750 000 ton blekt pappersmassa och<br />
150 000 ton pellets per år<br />
Luftad damm<br />
2
5<br />
6<br />
LAS enligt Miljö-93<br />
Anoxisk<br />
zon<br />
1/3 av<br />
returflöde<br />
ca 20% av dammvolym<br />
Slamhalt ca 1 g/l<br />
Ingen eller mycket låg närsalttillsats<br />
Uppehållstid över 1 dygn<br />
Slamålder 25-40 dygn<br />
Stabila slamegenskaper<br />
Luftad zon Mellansedimentering<br />
2/3 av<br />
returflöde<br />
ca 80% av dammvolym<br />
Slamhalt ca 2 g/l<br />
Syrehalt ca 2 mg/l<br />
ca 40% av ingående flöde<br />
Reningsanläggning, Mönsterås<br />
Utloppstub till Kalmarsund<br />
Försedimentering<br />
AS<br />
Försedimentering<br />
AA<br />
Försedimentering<br />
AP<br />
APförtjockare<br />
Fe 2+<br />
Vvx<br />
Polymer<br />
Slamavvattning<br />
P<br />
Anoxisk<br />
zon<br />
Luftad zon<br />
Slam till förbränning<br />
Mellansed.<br />
Ekodamm<br />
Eftersedimentering<br />
3
7<br />
8<br />
Mönsterås<br />
Luftningsbassäng med ytluftare<br />
Exempel på problem i processen<br />
Slamavvattningen är trång sektor<br />
Svåravvattnat slam – man måste blanda in massa<br />
för att kunna avvattna slammet<br />
Ibland luktproblem (processavlopp, slam, bassäng<br />
med låg syrehalt (anoxisk zon))<br />
Kampanjer med löv-/barrved som råvara – ger olika<br />
belastning på reningsanläggningen<br />
För högt eller för lågt pH<br />
För hög eller för låg temperatur<br />
Planerade/oplanerade stopp<br />
4
9<br />
AstraZeneca, Södertälje<br />
Vid AstraZenecas forskningsenheter i Lund, Mölndal<br />
och Södertälje bedrivs forskning kring<br />
andningsvägar, hjärta/kärl, mage/tarm och<br />
neurovetenskap.<br />
Flera av AstraZenecas viktigaste<br />
produktionsanläggningar finns i Södertälje, t. ex. i<br />
Gärtuna som är en av världens största tablettfabriker.<br />
Från Anläggningarna i Gärtuna och Snäckviken<br />
28 C<br />
Bufferttank 1<br />
Bufferttank 2<br />
Principen för reningsverket i AstraZeneca, Gärtuna<br />
Svamp<br />
Flotation<br />
Slam<br />
Slam<br />
Slam<br />
Bakterier<br />
Aktivt<br />
kol<br />
Kemisk<br />
fällning Flotation<br />
S<br />
l<br />
a<br />
m<br />
Slam<br />
Sandfilter<br />
Slamavvattning<br />
Vatten till<br />
bufferttank<br />
Värmepump<br />
Utg. till recepient<br />
5
11<br />
12<br />
Exempel på problem i processen<br />
Variationer i ingående belastning kan störa de<br />
biologiska stegen och påverka reningseffekterna<br />
Variationer i flödet påverkar flotationen och ökar<br />
risken för höga mängder suspenderat material från<br />
detta reningssteg<br />
Svampsteget är känsligt för att pH är rätt<br />
Tillverkning av nya substanser kan skapa nya<br />
problem i reningsverket, som man inte stött på<br />
tidigare<br />
SSAB Oxelösund<br />
6
13<br />
14<br />
Reningsanläggningar för<br />
vatten<br />
Masugnar: Sedimentering, kylning, recirkulering, sandfilter<br />
Koksverk: Kemisk/biologisk rening, sedimentering, slamcentrifug,<br />
flotation<br />
Stålverk LD-konverter: Sedimentering, recirkulering, avvattning<br />
av slam<br />
Stålverk stränggjutning: Sedimentering, sandfilter, recirkulation<br />
Stålverk granulering: Lamellfilter, recirkulering, cyklon, sandfilter<br />
Stålverk vakuumanläggning: Textilt spärrfilter<br />
Valsverk: Sedimentering, oljeavskiljare, recirkulering, sandfilter<br />
SSAB, Koksverk<br />
Biproduktverk inklusive biologisk vattenrening<br />
För att smälta järnmalmen<br />
i masugnen behövs koks.<br />
Koksen fungerar som<br />
bränsle och<br />
reduktionsmedel. Koks<br />
bildas genom att råkol<br />
hettas upp utan lufttillträde<br />
i ca 20 h så att kolet<br />
koksar (mjuknar till<br />
plastisk massa och sedan<br />
stelnar till koks).<br />
Tillverkning i 100 parallella<br />
ugnar. Ur bildad<br />
koksugnsgas utvinns<br />
bensen och stenkolstjära.<br />
7
15<br />
16<br />
Kompletteringar i biologisk<br />
rening<br />
Stålverket har haft förhandling 2007 och fick en rad<br />
prövotidsutredningar som skulle genomföras och<br />
som lämnades in 2008-2009<br />
Under 2009 byggdes reningsanläggningen om<br />
genom att en denitrifikationsanläggning installerades.<br />
Vattenrening vid koksverk<br />
Buffertbassänger, 2 à 400 m 3<br />
Blandningsbassäng, 13 m 3<br />
Luftningsbassäng, 657 m 3<br />
Sedimenteringsbassäng, 167 m 3<br />
Slamficka, 77 m 3<br />
Flotation<br />
8
Change language