Markera fågelbon på åkermark och rädda fåglar i ... - Jordbruksverket

Ett rikare odlingslandskap
Markera fågelbon på åkermark och
rädda fåglar i odlingslandskapet
2013-01-16
Många fåglar är beroende av jordbruk men blott ett fåtal har åkermark som sin huvudsakliga
boplats. Tofsvipa, sånglärka, storspov och strandskata tillhör de mest välkända.
Vårbruket är en intensiv tid, både för lantbrukare och för fåglar. Harvning, sådd och vältning
har stor påverkan på flera arters häckningsframgång eftersom de riskerar att förstöra
bona. I detta faktablad fokuserar vi på hur du genom rätt åtgärder kan få fler fågelungar
på vingarna!
Boet är svårt att upptäcka
Bon i åkermark är mycket välkamouflerade och
ytterst svåra att upptäcka. Även fåglar som ligger
på boet och ruvar ägg eller ungar är mycket
svåra att se. Sånglärkebon är extremt väl kamouflerade
och kan endast i undantagsfall hittas,
ansträngningarna riktas därför mot tofsvipa,
strandskata och storspov.
Boet upptäcks lättast då
fågeln lyfter
Det går att komma betydligt närmare fåglar
och vilt med traktor än vad man gör till fots.
Den bästa chansen som lantbrukare har du att
upptäcka bon när de ruvande fåglarna lyfter
från boet i samband med att traktorn närmar
sig. Olika individer lyfter olika snabbt från boet,
en del när traktorn är bara några meter ifrån och
andra på betydligt längre håll. I allmänhet kommer
du också närmare fåglarna när du har solen
i ryggen, d.v.s. när fåglarna har motljus. När du
ser att vipan går av boet och flyger iväg finns
ett par olika möjligheter att öka chansen för att
de skall lyckas få ungarna på vingarna. Åtgärderna
varierar med platsens förutsättningar!
Så här kan du rädda boet
Tofsviporna återkommer till Sverige i mars och
börjar äggläggningen i april. Om vårbruket är
sent har viporna kommit längre i sin ruvning
Storspov. Foto: Petter Haldén
och det är då extra viktigt att du försöker rädda
bon. Vipans bo består i huvudsak av en grop i
marken med några enstaka strån i. De placerar
gärna sina bon på samma plats år efter år. Om
du hittar ett tomt bo har inte äggläggningen
börjat och dina ansträngningar är inte lika betydelsefulla
som när det ligger fyra ägg i boet,
då pågår ruvningen! Ruvningen pågår cirka 30
dagar innan äggen kläcks. Ungarna är så kalllade
borymmare, vilket innebär att de lämnar
boet med sina föräldrar samma dag som de
kläcks.
Åtgärder i höstsäd och vallar:
Eftersträva att välta vallar och höstvete på hösten
för att minimera störningen på våren. Om
du ska välta eller ogräsharva på våren är det
viktigt att du gör det så tidigt som möjligt på
säsongen. Om du då hittar ett fågelbo är det

Tofsvipa som ruvar markerat bo.
Foto: Markus Jenny
viktigt att köra runt det. Markera tillfälligt boet
med en sticka eller en kon över det så kan du
lättare köra nära intill. Ta bort markeringen när
du är färdig. Annars ökar risken att boet upptäcks
av rävar, kråkor och andra boplundrare.
Åtgärder i vårsäd:
Bon av tofsvipa hittas regelbundet i samband
med harvning eller sådd på våren. För alla
markhäckande fåglar är det bra om du minimerar
antalet överfarter, gör dem inom ett så kort
tidsrum som möjligt och dessutom så tidigt på
våren som möjligt! Ställd inför ett vipbo i samband
med vårsådden har du två möjligheter att
öka chanserna att få ungarna på vingarna. Att
flytta boet eller köra runt det. Att flytta boet är
det mest effektiva. Lägg då äggen försiktigt i
kepsen eller annat mjukt som finns till hands,
kör fram traktorn, gå ut på den bearbetade
ytan, gör en liten grop som liknar boet så nära
boets ursprungliga plats som möjligt och lägg
ned äggen igen. Om du får med dig stråna i
boet är det bra. Viporna kommer i princip alltid
omgående tillbaka och fortsätter ruva i det
”nya” boet.
Hindra räv och kråkfåglar
från att upptäcka boet
Är det mycket måsar och kråkfåglar efter traktorn
kommer tyvärr boet sannolikt att rövas
även om du är nog så försiktig med att flytta
Text:
Petter Haldén, Hushållningssällskapet
Vipbo som körts runt i samband med harvning.
Foto: Luc Schifferli
boet. Det bästa du kan göra då är att köra runt
boet (bild 1). Om du ska köra över fältet flera
gånger inom en kort tidsrymd är det mest tidseffektiva
att först markera boet med en gren
eller pinne, köra runt det och under den sista
överfarten flytta boet (bild 2). Kom dock ihåg
att ta bort markeringen! Du kan flytta boet flera
gånger men då tar det naturligtvis mer tid. Gör
din egen avvägning på plats, det viktiga är att
minimera risken att boet upptäcks av räv och
kråkfågel.
Storspov på vallar
Storspov placerar ofta boet i åkermark, i synnerhet
på vallar. Ungarna klarar sig själva först
efter midsommar. Den förhärskande ensilagetekniken,
med tidig förstaskörd av vallen, har
gjort att en stor del av häckningarna spolieras.
Om du hittar ett bo, lämna 50 x 50 meter oskördat
runt det tills andraskörden.
Brun kärrhök och ängshök
Brun kärrhök och den ovanliga ängshöken kan
sällsynt lägga sina bon i åkermark. Boet upptäcks
i allmänhet vid skörden. Häckningen räddas
om du lämnar minst 50 x 50 meter oskördat
runt boet. När ungarna har lämnat boet kan du
bärga resten av grödan. Om du har ängshök i
din gröda kan du kontakta länsstyrelsen om det
finns möjlighet att få ekonomisk ersättning.