Jordbrukets utveckling - Jordbruksverket

1(19)
2008-04-02
Referenser:
Harald Svensson, 036/155113, 070/5539564
Bengt Johnsson, 036/155138
Lägesrapportering nr 11
Jordbrukets utveckling
- Spannmålsodlingen ökar kraftigt mellan 2007 och 2008. Ökningen uppgår till ca 100 tusen
hektar, vilket motsvarar 10 procent. Det är främst de vårsådda grödorna som ökar och då i
synnerhet korn. Odlingen av spannmål ökar mest i jordbruksområdena i Götalands norra
slättbygder samt i Svealands slättbygder. Även vallodlingen ökar under 2008. Hösten 2007
beslutade EU om att slopa kravet på obligatorisk träda. Den trädade arealen har minskat
med nästan 50 procent.
- Priserna på flera jordbruksprodukter har stigit kraftigt under det senaste året på de
internationella marknaderna. Detta gäller särskilt spannmål och mejeriprodukter. Priserna
på kött har däremot varit stabila. Indikationer från terminsmarknaderna tyder på att
priserna på spannmål kan bli höga även under de närmaste 2-3 åren.
- I Sverige har spannmålspriset för 2007 års skörd stigit till ca 2 kr/kg. De högre priserna
under 2007 har påverkat lönsamheten positivt jämfört med 2006 och träda konkurrerar lönsamhetsmässigt
i regel inte med odling.
- Priset på mjölk har stigit kraftigt i Sverige under hösten 2007 efter att ha legat nästan
konstant sedan hösten 2004. Även inom mjölkproduktionen har lönsamheten förbättrats
jämfört med 2006, men förbättringen reduceras av att kostnaderna för foder har ökat.
- Kostnaderna inom jordbruket har under loppet av 2007 ökat med 14 procent.
- Förädlingsvärdet beräknas öka med 45 procent och företagsinkomsten med 35 procent
mellan 2006 och 2007.
- Det s.k. bytesförhållandet mellan utvecklingen av producentpriserna och priserna på
kostnadssidan har utvecklats förmånligt för Sverige mellan 2006 och 2007 jämfört med
konkurrentländerna. Detta medför att det tapp som noterats under tidigare år i stort sett har
tagits igen.
- Uppgifter om antalet förprövade koplatser för mjölkproduktionen visar en uppgång med
nästan 15 procent under 2007 jämfört med 2006. Ökningar har noterats under de tre senaste
åren. Ökningar gäller också för andra djurslag, utom för slaktsvin och suggor. För slaktsvin
och suggor noterades däremot en tydlig ökning mellan 2005 och 2006.
- Under 2007 var antalet födda mjölkraskalvar 12 procent lägre än under 2004. Uppgifter om
antalet inseminationer tyder på att antalet födda mjölkraskalvar kan bli högst lika många
under första halvåret 2008 som under samma period 2007.
- Med början under våren 2007 har mjölkproduktionen minskat i högre takt än under de
senaste åren. Minskningstakten har den senaste tiden uppgått till mellan 5 och 7 procent
jämfört med ett år tidigare.
- Under 2007 minskade slakten av storboskap med 2 procent. Minskningen av antalet kalvar
indikerar en fortsatt minskning de närmaste åren.
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping
Tfn: 036-15 50 00 vx, fax: 036-19 05 46
E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet: www.sjv.se

Jordbruksverket 2008-04-02 2(19)
Jordbruksverket följer kontinuerligt utvecklingen i jordbruket särskilt med hänsyn
till bl.a. effekterna av 2003 års jordbruksreform. Rapporteringar har tidigare skett
vid tio tillfällen.
I denna rapportering av jordbrukets utveckling är tyngdpunkten lagd mot arealanvändningen
under 2008, investeringarna i byggnader för animalieproduktionen
och vissa internationella jämförelser. Därutöver redovisas, i enlighet med tidigare
rapporteringar, också utvecklingen av produktion och priser i Sverige.
Utvecklingen på de internationella marknaderna för vegetabilier
Priserna för de flesta jordbruksprodukter har stigit på världsmarknaden under det
senaste året. Det har slagits nya prisrekord för flera produkter. Prisutvecklingen
har också kännetecknats av stora variationer på kort tid. Handeln på de stora amerikanska
börserna har inte sällan fått avbrytas då toleransgränserna för dagliga
prisvariationer har överskridits.
Orsaken till prisrörelserna på marknaden är att det råder ett stramt försörjningsläge.
Olämpligt väder har lett till skördebortfall i delar av världen. Sådana händelser
inträffar mer eller mindre varje år och 2007/08 års skörd av spannmål innebar
inte någon katastrofskörd. Efterfrågan har ökat p.g.a. att god ekonomisk utveckling
runt om i världen gjort att befolkningen i utvecklingsländerna fått möjlighet
att efterfråga mer livsmedel och livsmedel av bättre kvalitet. Stark efterfrågan från
bioenergimarknaden har också bidragit till att förbrukningen ökat. Dessa faktorer
har tillsammans medfört att lagren historiskt sett är på en mycket låg nivå. Låga
lagernivåer brukar vara en avgörande faktor för att utlösa prisstegringar och en
nervositet på marknaden med snabba svängningar.
Utsikterna inför 2008/09 pekar mot att odlingen kommer att öka runt om i världen.
På norra halvklotet har odlingen av spannmål ökat med ca fem procent i flera av
de viktiga produktionsområdena. Vädret har hittills varit relativt gynnsamt, men
det är ännu för tidigt om att ha en uppfattning om hur det faktiska skördeutfallet
kommer att bli.
Trots att prognoserna för 2008/09 års skörd pekar mot en ökad kvantitet indikerar
terminspriserna inte någon nämnvärd prissänkning inom de närmaste 2-3 åren.

Jordbruksverket 2008-04-02 3(19)
500
450
400
350
$/ton
300
250
200
Vete
Majs
150
100
50
0
2008/2009
2004/2005
2000/2001
1996/1997
1992/1993
1988/1989
1984/1985
1980/1981
Figur 1 Prisutveckling samt terminspriser för vete och majs, dollar/ton
Källa: IGC och CBOT
Prognoser för den närmaste tioårsperioden, som lämnats under den senaste månaden
från USDA och FAPRI, håller fast vid de prognoser som redan under fjolåret
förutsåg stigande priser för jordbruksprodukter under den kommande tioårsperioden.
Prisutvecklingen under de kommande åren skiljer sig från utvecklingen historiskt
med fallande realpriser för jordbruksprodukter. Stark efterfrågan både från de
traditionella marknaderna och från bioenergisektorn är de viktigaste förklaringarna
till stigande priser.
Höga spannmålspriser har också medfört att priserna för foder ökat kraftigt. Det är
inte bara priserna för spannmålsbaserade fodermedel som ökat, utan även substitut
som kan ersätta spannmål som t.ex. tapioka och biprodukter från livsmedelsindustrin.
EU:s restriktioner för GMO-produkter medför att tillgången till fodermedel
från världsmarknaden är begränsad. Det är i första hand majs från Brasilien och
sorghum från USA som importeras.
Pris- och kostnadsutvecklingen i Sverige
Under 2007 har prisförändringarna varit ovanligt stora och vidare är utvecklingen
olika både mellan olika produktslag på intäktssidan och olika kostnadsslag vad
gäller insatsvaror.
Följande figur visar hur avräkningsprisindex utvecklats för olika produkter under
2007.

Jordbruksverket 2008-04-02 4(19)
80
60
40
20
0
-20
Sockerbetor
Nötkreatur
Fjäderfä
Svin
Ägg
Oljeväxtfrö
Mjölk
Vete
Summa
Figur 2 Utveckling av A-index i Sverige för olika produkter, december 2007
jämfört med december 2006, procent
Källa: Jordbruksverket
Figur 3 visar på motsvarande sätt hur kostnaderna i jordbruket utvecklats under
det senaste året.
40
30
20
10
0
SUMMA
Gödnings- och
jordbättringsmedel
Djurfoder
Utsäde
Energi- och
smörjmedel
Ekonomibyggnader
Underhåll av
byggnader
Underhåll av
utrustning
Maskiner och
redskap
Växtskydds- och
bekämpningsmedel
Veterinärkostnader
Figur 3 Utveckling av PM-index i Sverige för olika produktionsmedel, december
2007 jämfört med december 2006, procent
Källa: Jordbruksverket

Jordbruksverket 2008-04-02 5(19)
Jämförelser av bytesförhållandet mellan olika länders jordbruk
Utvecklingen för det svenska jordbruket kan jämföras med utvecklingen för andra
länders jordbruk med hjälp av internationell statistik, och där utvecklingen av
jordbruket i viktigare konkurrentländer inom EU är av särskilt intresse. Det är
svårt att invändningsfritt göra sådana jämförelser. Ett sätt som utnyttjas här är att
direkt utgå från uppgifter som redovisas av EU:s gemensamma statistikorgan Eurostat
1 . Uppgifter som kan betraktas som säkra och jämförbara mellan länder utgörs
bl.a. av mätningar av prisutvecklingen i de olika länderna. Det s.k. bytesförhållandet
avser förhållandet mellan utvecklingen av producentpriserna och prisutvecklingen
på kostnadssidan. En uppfattning om utvecklingen av detta bytesförhållande
fås i figur 4 genom att jämföra utvecklingen för Sverige med utvecklingen
för de redovisade konkurrentländerna.
Olikheter mellan länder i prisutvecklingen kan på sikt leda till förändringar i den
relativa lönsamheten mellan länder och därigenom på sikt påverka intresset för att
driva jordbruk. Detta gäller givetvis såväl utvecklingen av priserna som jordbrukarna
erhåller för sina produkter som utvecklingen av priserna som jordbrukarna
betalar för olika insatsvaror.
I figuren redovisas hur priserna har utvecklats i Sverige och för några viktigare
konkurrentländer. För att göra framställningen mera överskådlig har ett genomsnitt
2 beräknats för dessa konkurrentländer. De länder som ingått i genomsnittsberäkningen
är Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Nederländerna, Finland
och Storbritannien.
Vad gäller utvecklingen från år 1996 av producentpriserna har dessa fallit i samtliga
jämförelseländer. Utvecklingen i Sverige överensstämmer med utvecklingen
av genomsnittet enligt de jämförda länderna. Det reala 3 prisfallet i Sverige har varit
11 procent mot 15 procent som är genomsnittet för de jämförda länderna. Störst
prisfall, ca 25 procent, noteras för Danmark och Storbritannien. Lägst prisfall, ca 5
procent, noteras för Tyskland och Nederländerna. Vad sedan gäller utvecklingen
av priserna för olika produktionsmedel har dessa realt sett ökat i Sverige med 11
procent, vilket är en mera oförmånlig utveckling än hos något av de jämförda länderna.
Irland och Storbritannien hade den mest förmånliga utvecklingen (där priserna
realt sett har fallit ett par procent) och Finland den minst förmånliga utvecklingen
(+8 procent) av de jämförda länderna.
Som framgår av figuren har priserna för insatsvaror fortsatt att utvecklas ungefär
som tidigare, både för Sverige och sammanvägt för de studerade konkurrentlän-
1 Enligt den metodik användes i Jordbruksverkets rapport Hur går det för svenskt jordbruk – en jämförelse med
några konkurrentländer (2003:7).
2 Ovägt genomsnitt utan att beakta att de olika länderna har olika tyngd. Invändningar kan riktas mot varje sådan
metod för vägning av länderna i förhållande till varandra. Eftersom ingen metod kan sägas vara bättre än en
annan har ett ovägt genomsnitt använts.
3 Med realt menas här att uppgifterna för respektive land har korrigerats för utvecklingen av landets
konsumentprisindex (KPI).

Jordbruksverket 2008-04-02 6(19)
derna. Utvecklingen av producentpriserna visar dock en radikalt annorlunda utveckling
under 2007 jämfört med tidigare år. Att utvecklingen för Sverige varit så
gynnsam jämfört med konkurrentländerna beror troligen på att sammansättningen
av de använda indexen varierar mellan länderna. Spannmål och mjölk torde sammantaget
svara för en större andel av de totala intäkterna i Sverige än i de jämförda
länderna. Priserna på spannmål och mjölk har ju ökat starkt under 2007 jämfört
med andra jordbruksprodukter. Det blir därför naturligt att utvecklingen för
Sverige blir mera gynnsam än för de andra länderna.
Den positiva utvecklingen för Sverige under 2007 medför att det tapp som tidigare
noterats nästan varje år nu i stort sett blivit återtaget. En något sämre utveckling
under perioden 1996-2007 än för Sverige noteras för Danmark och Finland och en
något bättre utveckling noteras för Tyskland och Nederländerna. Det måste påpekas
att den jämförelsevis positiva utveckling som noteras för Sverige i viss mån
kan bero på att prisförändringar kan ha uppstått i olika länder vid något olika tidpunkter
och att prisförändringar därför kan ha fått olika starkt genomslag i redovisade
årsgenomsnitt.
110
105
100
95
Sverige, p-priser, realt
90
85
80
75
70
65
60
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Konkurrentländer, p-
priser, realt
Sverige, insatspriser,
realt
Konkurrentländer,
insatspriser, realt
Figur 4 Den reala utvecklingen av producentpriser och priser på insatsvaror i
Sverige och i några konkurrentländer (1996=100)
Källa: Eurostat
De indexserier som legat till grund för redovisningen beaktar enbart rent prismässiga
förändringar. Därför ingår inte förändringar gällande t.ex. arealersättning och
andra stöd som inte är direkt knutna till priset. Däremot ingår de rena prisstöd som
tillämpas. På kostnadssidan beaktas inte t.ex. återbetalningar för dieselskatten.

Jordbruksverket 2008-04-02 7(19)
Produktionsvärde och förädlingsvärde
Jordbrukets ekonomiska resultat så som det mäts med den s.k. sektorskalkylen
framgår av tabellen. Minskningen av produktionsvärdet mellan 2004 och 2005 var
kraftig. Detta förklaras främst med omläggningen av jordbrukspolitiken från direktersättningar
för grödor och djur till det frikopplade gårdsstödet.
2004 2005 2006 2007(prog.)
Vegetabilieproduktionens värde 18,3 15,3 14,6 20,4
Animalieproduktionens värde 21,5 20,0 20,3 20,2
Övriga intäkter 4,5 5,5 5,6 5,8
= Totalt produktionsvärde 44,3 40,8 40,6 46,4
- Kostnader inkl. kapitalförslitning -36,2 -37,0 -36,9 -41,1
= Förädlingsvärde 8,0 3,8 3,6 5,3
+ Övriga produktionssubventioner 3,7 8,4 8,6 9,0
- Löner, arrenden m.m. -7,0 -6,4 -6,4 -6,5
= Företagsinkomst 4,7 5,8 5,8 7,8
Tabell 1. Ekonomisk kalkyl för hela jordbrukssektorn, miljarder kr
Källa: Jordbruksverket
Ökningen av vegetabilieproduktionens värde 2007 beror både på att skörden blev
bättre under 2007 jämfört med 2006 och på bättre priser. Uppgifterna för 2007 är
prognoser, inte heller uppgifterna för 2006 är helt definitiva. En post i beräkningarna
som är osäker är kostnaderna inom jordbrukssektorn. I kalkylen har satts in
en ökning med ca 4 miljarder kr. Denna ökning består av en prismässig del på ca 8
procent och en volymmässig del på ca 3 procent. Den prismässiga delen är relativt
säker medan den volymmässiga är mera osäker.
En ytterligare faktor som förklarar utvecklingen av förädlingsvärdet är att mjölkbidraget
frikopplades från 2007 och att det beloppet därmed flyttas från animalieproduktionens
värde till övriga produktionssubventioner.
Med de uppgifter som finns nu beräknas förädlingsvärdet ha ökat med 45 procent
mellan 2006 och 2007 medan företagsinkomsten beräknas ha ökat med 35 procent.
Den beräknade företagsinkomsten är känslig för förändringar på intäkts- och kostnadssidan
eftersom det är en restpost som är liten i förhållande till intäkter och
kostnader och varierar därför kraftigt mellan åren. T.ex. uppgick den under 2001
till 6,1 miljarder kr, 2002 till 5,8 miljarder kr och 2003 till 5,7 miljarder kr.
Förprövning av stallplatser
Det finns nu uppgifter om omfattningen av förprövningarna under 2007. Förprövningarna
kan vara en indikator på det långsiktiga intresset för djurhållning. Som
framgår av figuren har antalet platser som berörts av förprövning ökat under 2005-
2007 jämfört med 2003 och 2004 och är tillbaka på den nivå som gällde under
2001 och 2002. Antalet förprövade platser 2006 och 2007 för respektive djurslag

Jordbruksverket 2008-04-02 8(19)
motsvarar 5 respektive 6 procent av antalet mjölkkor, 6 respektive 7 procent av
antalet dikor och 4 respektive 5 procent av antalet övriga nötkreatur. Dessa procenttal
är en indikation på hur fort beståndet av platser i byggnaderna byts ut, eller
om det finns tendenser till utökning eller minskning av antalet platser. För en
mjölkkoplats kan livslängden för en koplats anges till högst 20 år, vilket innebär
en nybyggnadstakt om minst 5 procent för att vidmakthålla antalet platser.
Antalet stallar för mjölkproduktion som har förprövats uppgick under 2007 till ca
260. Detta är någon minskning jämfört med förra året. Om det totala antalet platser
som berörts av förprövning ställs i relation till antalet stallar blir antalet platser
per stall ca 80 under 2007. Under åren 2001 till 2006 var motsvarande siffra runt
60.
50 000
40 000
30 000
20 000
Mjölkkor
Dikor
Övriga nöt
10 000
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 5 Antal platser för nötkreatur som berörts av förprövning 2001-2007
Källa: Jordbruksverket.
I den följande figuren redovisas den länsvisa fördelningen av antalet förprövade
platser för mjölkkor i förhållande till fördelningen av mjölkkorna. T.ex. innebär
detta att om stapeln för andelen förprövade platser i ett län är högre än stapeln för
andelen djur, att det är jämförelsevis många förprövade platser i förhållande till
antalet djur. En tendens förefaller vara att intresset för investeringar är
förhållandevis stort i Halland samt i Västernorrlands och Jämtlands län, men på en
betydligt lägre nivå. För att inte tillfälligheter ska spela för stor roll grundas beräkningarna
på genomsnitt för perioden 2006 och 2007.

Jordbruksverket 2008-04-02 9(19)
20%
15%
10%
Andel förprövat
Andel mjölkkor
5%
0%
Norrbotten
Västerbotten
Jämtland
Västernorrland
Gävleborg
Dalarna
Västmanland
Örebro
Värmland
Västra
Halland
Skåne
Blekinge
Gotland
Kalmar
Kronoberg
Jönköping
Östergötland
Södermansland
Uppsala
Stockholm
Figur 6 Andelar av förprövade mjölkkoplatser i förhållande till andelar av
mjölkkor, procent
Källa: Jordbruksverket.
Antalet platser för suggor och slaktsvin som berörts av förprövningar ökade kraftigt
mellan 2005 och 2006 från låga nivåer. För 2007 har siffrorna åter fallit något.
För övriga svin visar siffrorna ökningar de senaste åren. Antalet platser för får och
getter som förprövats har varit stabilt de senaste åren efter en stark ökning från
2003. Förprövade platser för hästar ligger på en lägre nivå än 2001 och 2002.
50 000
40 000
30 000
20 000
Suggor
Slaktsvin
Övriga svin
Hästar
Får och getter
10 000
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 7 Antal platser för svin, hästar samt får och getter som berörts av förprövning
2001-2007
Källa: Jordbruksverket.

Jordbruksverket 2008-04-02 10(19)
Vegetabilieproduktionen
Arealanvändningen 2008
Stora prisförändringar under det senaste året samt beslut om slopad trädesplikt har
lett till avsevärda förändringar i åkerarealens användning. Med ledning av preliminära
uppgifter från de ansökningar som jordbrukarna lämnat för gårdsstöd 2008
framgår att spannmålsodlingen ökar kraftigt mellan 2007 och 2008. Ökningen
uppgår till ca 100 tusen hektar. Det är främst de vårsådda grödorna som ökar och
då i synnerhet korn. Arealerna av de höstsådda spannmålsgrödorna är i stort sett
oförändrade jämfört med fjolåret. Olämplig väderlek under hösten 2007 försvårade
sådden särskilt i de södra och västra delarna av landet. Mycket höga producentpriser
på spannmål under innevarande år och prognoser om fortsatt höga priser
även under kommande året samt slopad trädesplikt är de viktigaste skälen till att
odlingen ökat. 2008 års odling kommer att bli den största sedan 2004, dvs. innan
gårdsstödsreformen infördes.
Oljeväxtarealen beräknas öka svagt jämfört med fjolåret. De höstsådda oljeväxterna
beräknas öka medan de vårsådda grödorna minskar. Förhållandevis stora
prisökningar för spannmålen torde vara förklaringen till att våroljeväxterna minskar.
Vallodlingen ökar även under 2008 vilket är svårt att förklara av marknadsmässiga
skäl. Eventuellt skulle dyrare spannmål leda till att mjölk- och nötköttsproducenter
ökar vallandelen i foderstaterna. Det totala antalet nötkreatur fortsätter däremot att
minska. En möjlig förklaring är att jordbrukare kan anse att det är mera fördelaktigt
att redovisa en del arealer som vall, men som i praktiken inte används som vall
utan för träda.
Bland övriga grödor märks en minskning för sockerbetor med ca tio procent vilket
kan förklaras med det omstruktureringsprogram inom EU som innebär att sockerproduktionen
ska minska. Odlingen av potatis minskar något.
Intresset för att odla energigrödor har inte ökat jämfört med 2007. Arealerna som
används för bl.a. salix och hampa är oförändrade eller har minskat. Odlingen av
rörflen har ökat något.
Hösten 2007 beslutade EU att slopa kravet på obligatorisk träda. I Sverige uppgick
den obligatoriska trädan till ca 120 tusen hektar under 2007 varav ca 20 tusen
hektar användes för odling av energigrödor. Utöver den obligatoriska trädan valde
jordbrukarna i Sverige att låta ytterligare ca 175 tusen hektar förbli obrukade. Totalt
anmäldes ca 275 tusen hektar som träda. Uppgifterna för 2008 visar att trädan
har minskat kraftigt till ca 145 tusen hektar. Det innebär att den trädade arealen
har minskat med nästan 50 procent.
Betesmarkerna verkar minska med 5 procent jämfört med fjolåret.

Jordbruksverket 2008-04-02 11(19)
1200
1000
1 000-tal ha
800
600
400
Snitt 2001-2005
2006
2007
2008
200
0
Spannmål Oljeväxter Vall Träda
Figur 8 Arealfördelning på de viktigaste grödgrupperna 2001-2008
Källa: Jordbruksverket
Jämfört med 2007 har odlingen av spannmål ökat i samtliga län och trädan har
minskat i samtliga län. Regionalt har odlingen av spannmål ökat mest, uttryckt i
antal hektar, i de stora jordbruksområdena i Götalands norra slättbygder samt i
Svealands slättbygder. Arealökningen för spannmål är mindre i södra Sverige där
höstoljeväxterna gått starkt framåt. Trädan har minskat kraftigt i de bästa jordbruksområdena
i södra Sverige. I vissa län återstår endast 25-30 procent av trädan
jämfört med 2007.

Jordbruksverket 2008-04-02 12(19)
250
200
1000-tal hektar
150
100
50
2007
2008
0
Norrbotten
Västerbotten
Jämtland
Västernorrland
Gävleborg
Dalarna
Västmanland
Örebro
Värmland
VästraGötaland
Halland
Skåne
Blekinge
Gotland
Kalmar
Kronoberg
Jönköping
Östergötland
Södermanland
Uppsala
Stockholm
Figur 9 Spannmålsarealen 2007 jämfört med 2008 fördelat per län
Källa: Jordbruksverket.
De prisnoteringar för stödrätter som finns tillgängliga visar våren 2008 priser som
ligger i nivå med stödrättsvärdet, dvs. att priset motsvarar ungefär ett års utbetalning.
Under 2005 och 2006 låg priset på samma nivå. Den omsättning som sker
via den allmänna marknadsplatsen, Stödrättsbörsen 4 , är emellertid liten och de
uppnådda priser som noteras där måste tolkas försiktigt.
Skördeutsikter inför 2008/09
Vid normal hektaravkastning, dvs. genomsnittlig avkastning för den senaste femårsperioden,
ger årets spannmålsareal en total skörd på ca 5,2 miljoner ton. Förbrukningen
av spannmål i Sverige under 2008/09 är i nuläget svår att beräkna eftersom
fortsatt höga priser kan leda till mindre konsumtion. Det är främst förbrukningen
i energisektorn som kan komma att minska men även i animaliesektorn.
Hittills har ca 150 tusen ton spannmål per år förbrukats för tillverkning av etanol.
Inför 2008/09 har kapaciteten i etanolindustrin byggts ut till ca 500 tusen ton.
Skulle etanolindustrin förbruka de mänger som motsvarar den tekniska kapaciteten
kommer spannmålsöverskottet i Sverige för 2008/09 att uppgå till ca 0,7 miljoner
ton. Kommer etanolproduktionen däremot att upphöra inför 2008/09 ökar överskottet
till ca 1,2 miljoner ton.
Prisutvecklingen för spannmål
Priserna på spannmål har stigit i Sverige från hösten 2006 i linje med den prisstegring
som har noterats på den internationella marknaden.
4 Källa: www.stodrattsborsen.se

Jordbruksverket 2008-04-02 13(19)
210
190
Kr/100 kg
170
150
130
110
2002/2003
2003/2004
2004/2005
2005/2006
2006/2007
2007/2008
90
70
aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul
Figur 10 Utvecklingen av avräkningspriset för höstvete
Källa: Jordbruksverket.
Utvecklingen av antalet nötkreatur
Antalet mjölkkor har minskat med ca 2 procent per år under 2005 och 2006, men
under 2007 blev minskningen 5 procent. Samtidigt har antalet kor för uteslutande
köttproduktion ökat 5 .
600
500
Tusental
400
300
200
2004
2005
2006
2007
100
0
Mjölkkor Övriga kor Kvigor, tjurar och
stutar
Kalvar under 1 år
Figur 11 Utvecklingen av antalet nötkreatur
Källa: Jordbruksverket.
5 Antalet kor uteslutande för köttproduktion torde vara något underskattat och antalet mjölkkor i samma grad
något överskattat. Det är inte känt om avvikelsen har ändrats över tiden.

Jordbruksverket 2008-04-02 14(19)
Intresset för fortsatt mjölkproduktion 6 kan indikeras genom att följa utvecklingen
av antalet födda kalvar. Enligt de uppgifter som kan hämtas från nötkreatursregistret
(CDB) uppgick antalet födda mjölkraskalvar både under 2005 och 2006 till ca
333 tusen (-6 procent jämfört med 2004).
Den löpande inrapporteringen till nötkreatursregistret släpar efter något. Den siffra
som redovisas för januari 2008 har därför justerats för den eftersläpning som registrerats
tidigare år. Siffrorna för 2007 visar en förhållandevis stor minskning, 6
procent, jämfört med föregående år för mjölkraskalvarna (12 procent jämfört med
2004). Med ledning av uppgifter om antalet semineringar förefaller antalet födda
mjölkraskalvar under första halvåret 2008 bli högst i samma storleksordning som
under samma period 2007.
10%
5%
0%
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
-5%
-10%
2006
2007
2008
-15%
-20%
-25%
Figur 12 Förändring av antalet födda mjölkraskalvar enligt nötkreatursregistret
(CDB), procent jämfört med 2004
Källa: Jordbruksverket.
Utvecklingen mellan olika län är skiljer sig åt avsevärt. T.ex. är förändringen relativt
måttlig i Upplands, Kalmar, Gotlands, Skåne och Hallands län. Men även i
Västerbotten och Norrbottens län är minskning måttlig. Kraftiga minskningar noteras
däremot i området från norra Svealand och upp till nedre Norrland. Men
även i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs och Blekinge län noteras kraftiga
minskningar. Om jämförelsen istället görs med alla födda kalvar som grund förefaller
olikheterna mellan olika län inte vara fullt lika stor. En bidragande orsak till
detta är att totalt sett blir minskningen inte lika stor.
6 Uppgifter om förprövningarna, som är en indikation på utvecklingen av investeringarna i byggnader, har
redovisats tidigare i denna rapport.

Jordbruksverket 2008-04-02 15(19)
0%
-5%
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
VästraGötaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Landet
-10%
-15%
-20%
-25%
Figur 13 Förändring av antalet födda mjölkraskalvar mellan 2004 och 2007
efter län, procent
Källa: Jordbruksverket.
Utvecklingen av mjölkproduktionen
Mönstret mellan åren är mycket stabilt, stor invägning under våren och lägre under
hösten. Vidare kan det konstateras att det varit minskningar av produktionen de
senaste åren. Under 2005 minskade produktionen jämfört med året innan med 2
procent och under 2006 med 1 procent. Denna trend fortsatte under de första månaderna
av 2007, men från april redovisas mera omfattande minskningar. För hela
2007 blir minskningen 5 procent jämfört med 2006 och uppgick under 2007 till
knappt 3 miljoner ton.
Uppgifter från EU-kommissionen visar att mjölkinvägningen har ökat under 2007
i ungefär hälften av medlemsländerna. Bland viktigare länder kan nämnas Tyskland
med en ökning med 2 procent, Nederländerna med 1 procent och Danmark
med 0,5 procent. Bland viktigare länder i vår närhet som har minskat kan nämnas
Finland och Storbritannien med 2 procent. Inget annat medlemsland visade så stor
minskning som Sverige.

Jordbruksverket 2008-04-02 16(19)
300
290
1000-tal ton
280
270
260
250
240
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2008 (prel)
230
220
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Figur 14 Invägning av mjölk vid mejeri
Källa: Jordbruksverket.
Prisutvecklingen i Sverige
Till följd av det goda läget på världsmarknaden för bl.a. mejeriprodukter påverkar
EU:s stödpriser för närvarande inte prissättningen inom EU. Balansläget inom EU
är vidare gynnsamt. I figur 15 redovisas utvecklingen av avräkningspriset för
mjölk. Som framgår av figuren föll priset under 2004 från nästan 3 kr/kg till drygt
2,80 kr/kg. Mjölkpriset till producent i Sverige var trots stödprissänkningar i stort
sett oförändrat runt 2,80 kr/kg under 2005, 2006 och tidigt under 2007. Under
hösten 2007 har priserna stigit starkt och uppgick i januari 2008 till ca 3,70 kr/kg.
380
360
Kr/100 kg
340
320
300
280
260
2003
2004
2005
2006
2007
2008
240
220
200
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Figur 15 Avräkningspris för mjölk
Källa: Jordbruksverket.

Jordbruksverket 2008-04-02 17(19)
Sedan mjölkbidraget frikopplades från mjölkkvoten har priserna på mjölkkvot varit
mycket lågt, några ören per kg kvot. Betydligt högre kvotpriser noteras enligt
EU-kommissionen t.ex. i Danmark (motsvarande ca 60 eurocent) och Nederländerna
(70-80 eurocent). Kvotpriset i Storbritannien ligger på ungefär samma nivå
som i Sverige. I samtliga nämnda länder finns marknadsprissättning på mjölkkvot.
Nötkött m.m.
I figur 16 redovisas utvecklingen av slakten av storboskap. Slakten av storboskap
under 2005 och 2006 blev 5 procent lägre än under 2004. Under 2007 minskade
slakten med 2 procent jämfört med 2006.
1000-tal ton
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Figur 16 Slakt av storboskap
Källa: Jordbruksverket.
Under 2005 föll antalet födda kalvar med 4 procent jämfört med 2004 för att sedan
öka med 2 procent mellan 2005 och 2006. Under 2007 har antalet födda kalvar
minskat med 4 procent. Det är därför troligt att det kommer att bli en fallande tendens
i slakten av storboskap de närmaste åren. Denna fallande tendens kan brytas
först ett par år efter att antalet födda kalvar har börjat öka.
Prisutvecklingen
Som indikator för prisutvecklingen har här valts prisutvecklingen för tjurar. Priset
har legat stabilt mellan 22 och 24 kr per kilo sedan början av 2005.

Jordbruksverket 2008-04-02 18(19)
2600
2400
2200
Kr/100 kg
2000
1800
1600
1400
1200
1000
2003
2004
2005
2006
2007
2008
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Figur 17 Avräkningspris för tjurar
Källa: Jordbruksverket.
Priset på livkalvar kan vara en indikator på jordbrukarnas intresse för köttproduktion.
Priset steg under första halvåret 2006 men föll under andra halvåret tillbaka
mot de nivåer som gällde tidigt under året. Priset under 2007 har varit stigande och
har sedan i maj legat i paritet med de högsta priserna de senaste åren. En orsak till
de högre priserna kan vara att antalet födda kalvar har minskat.
2500
Kr/100 kg
2000
1500
1000
2003
2004
2005
2006
2007
2008
500
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Figur 18 Pris på livkalvar
Källa: Jordbruksverket.
Totalt föddes under 2003 och 2004 ca 555 tusen kalvar per år. Under 2005 och
2006 uppgick antalet till ca 535 tusen per år. Under 2007 uppgick antalet till drygt
510 tusen vilket är en minskning med 5 procent jämfört med året innan. Som redovisats
tidigare har antalet mjölkraskalvar minskat, samtidigt har summan av
köttras- och blandraskalvar varit i nästan oförändrat. Orsaken till de höga siffrorna

Jordbruksverket 2008-04-02 19(19)
i mars och april är att huvuddelen av köttras- och blandraskalvarna föds under februari
– maj. Samtidigt föds det jämförelsevis få mjölkraskalvar under maj – juni.
90000
80000
70000
60000
50000
40000
30000
Summa 2005
Summa 2006
Summa 2007
Summa 2008
20000
10000
0
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Figur 19 Fördelningen under året av födda kalvar
Källa: Jordbruksverket
Efter att ha minskat 2005 och 2006 ökade totala antalet svin 2007. Enligt djurräkningen
ökade antalet slaktsvin inkl. smågrisar med 1,5 %. Uppgifter över produktionen
av griskött under 2007 visar att den är i nivå med förra årets. Priserna på
slaktsvin var under 2007 ca 2 procent lägre än året innan. Grisköttsproduktionen
påverkas av de kraftigt höjda priserna på spannmål och proteinfodermedel. Foderkostnaden
är den klart tyngsta kostnadsposten i kalkylen för grisuppfödning.