Jordbrukets utveckling - Jordbruksverket

More documents

Recommendations

Info

Jordbruksverket 2008-04-02 4(19) 80 60 40 20 0 -20 Sockerbetor Nötkreatur Fjäderfä Svin Ägg Oljeväxtfrö Mjölk Vete Summa Figur 2 Utveckling av A-index i Sverige för olika produkter, december 2007 jämfört med december 2006, procent Källa: Jordbruksverket Figur 3 visar på motsvarande sätt hur kostnaderna i jordbruket utvecklats under det senaste året. 40 30 20 10 0 SUMMA Gödnings- och jordbättringsmedel Djurfoder Utsäde Energi- och smörjmedel Ekonomibyggnader Underhåll av byggnader Underhåll av utrustning Maskiner och redskap Växtskydds- och bekämpningsmedel Veterinärkostnader Figur 3 Utveckling av PM-index i Sverige för olika produktionsmedel, december 2007 jämfört med december 2006, procent Källa: Jordbruksverket
Jordbruksverket 2008-04-02 5(19) Jämförelser av bytesförhållandet mellan olika länders jordbruk Utvecklingen för det svenska jordbruket kan jämföras med utvecklingen för andra länders jordbruk med hjälp av internationell statistik, och där utvecklingen av jordbruket i viktigare konkurrentländer inom EU är av särskilt intresse. Det är svårt att invändningsfritt göra sådana jämförelser. Ett sätt som utnyttjas här är att direkt utgå från uppgifter som redovisas av EU:s gemensamma statistikorgan Eurostat 1 . Uppgifter som kan betraktas som säkra och jämförbara mellan länder utgörs bl.a. av mätningar av prisutvecklingen i de olika länderna. Det s.k. bytesförhållandet avser förhållandet mellan utvecklingen av producentpriserna och prisutvecklingen på kostnadssidan. En uppfattning om utvecklingen av detta bytesförhållande fås i figur 4 genom att jämföra utvecklingen för Sverige med utvecklingen för de redovisade konkurrentländerna. Olikheter mellan länder i prisutvecklingen kan på sikt leda till förändringar i den relativa lönsamheten mellan länder och därigenom på sikt påverka intresset för att driva jordbruk. Detta gäller givetvis såväl utvecklingen av priserna som jordbrukarna erhåller för sina produkter som utvecklingen av priserna som jordbrukarna betalar för olika insatsvaror. I figuren redovisas hur priserna har utvecklats i Sverige och för några viktigare konkurrentländer. För att göra framställningen mera överskådlig har ett genomsnitt 2 beräknats för dessa konkurrentländer. De länder som ingått i genomsnittsberäkningen är Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Nederländerna, Finland och Storbritannien. Vad gäller utvecklingen från år 1996 av producentpriserna har dessa fallit i samtliga jämförelseländer. Utvecklingen i Sverige överensstämmer med utvecklingen av genomsnittet enligt de jämförda länderna. Det reala 3 prisfallet i Sverige har varit 11 procent mot 15 procent som är genomsnittet för de jämförda länderna. Störst prisfall, ca 25 procent, noteras för Danmark och Storbritannien. Lägst prisfall, ca 5 procent, noteras för Tyskland och Nederländerna. Vad sedan gäller utvecklingen av priserna för olika produktionsmedel har dessa realt sett ökat i Sverige med 11 procent, vilket är en mera oförmånlig utveckling än hos något av de jämförda länderna. Irland och Storbritannien hade den mest förmånliga utvecklingen (där priserna realt sett har fallit ett par procent) och Finland den minst förmånliga utvecklingen (+8 procent) av de jämförda länderna. Som framgår av figuren har priserna för insatsvaror fortsatt att utvecklas ungefär som tidigare, både för Sverige och sammanvägt för de studerade konkurrentlän- 1 Enligt den metodik användes i Jordbruksverkets rapport Hur går det för svenskt jordbruk – en jämförelse med några konkurrentländer (2003:7). 2 Ovägt genomsnitt utan att beakta att de olika länderna har olika tyngd. Invändningar kan riktas mot varje sådan metod för vägning av länderna i förhållande till varandra. Eftersom ingen metod kan sägas vara bättre än en annan har ett ovägt genomsnitt använts. 3 Med realt menas här att uppgifterna för respektive land har korrigerats för utvecklingen av landets konsumentprisindex (KPI).
Page 1 and 2: 1(19) 2008-04-02 Referenser: Harald
Page 3: Jordbruksverket 2008-04-02 3(19) 50
Page 7 and 8: Jordbruksverket 2008-04-02 7(19) Pr
Page 9 and 10: Jordbruksverket 2008-04-02 9(19) 20
Page 17 and 18: Jordbruksverket 2008-04-02 17(19) S
Page 19: Jordbruksverket 2008-04-02 19(19) i

Jordbrukets utveckling - Jordbruksverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?