Jordbrukets utveckling - Jordbruksverket

Jordbruksverket 2008-04-02 5(19)
Jämförelser av bytesförhållandet mellan olika länders jordbruk
Utvecklingen för det svenska jordbruket kan jämföras med utvecklingen för andra
länders jordbruk med hjälp av internationell statistik, och där utvecklingen av
jordbruket i viktigare konkurrentländer inom EU är av särskilt intresse. Det är
svårt att invändningsfritt göra sådana jämförelser. Ett sätt som utnyttjas här är att
direkt utgå från uppgifter som redovisas av EU:s gemensamma statistikorgan Eurostat
1 . Uppgifter som kan betraktas som säkra och jämförbara mellan länder utgörs
bl.a. av mätningar av prisutvecklingen i de olika länderna. Det s.k. bytesförhållandet
avser förhållandet mellan utvecklingen av producentpriserna och prisutvecklingen
på kostnadssidan. En uppfattning om utvecklingen av detta bytesförhållande
fås i figur 4 genom att jämföra utvecklingen för Sverige med utvecklingen
för de redovisade konkurrentländerna.
Olikheter mellan länder i prisutvecklingen kan på sikt leda till förändringar i den
relativa lönsamheten mellan länder och därigenom på sikt påverka intresset för att
driva jordbruk. Detta gäller givetvis såväl utvecklingen av priserna som jordbrukarna
erhåller för sina produkter som utvecklingen av priserna som jordbrukarna
betalar för olika insatsvaror.
I figuren redovisas hur priserna har utvecklats i Sverige och för några viktigare
konkurrentländer. För att göra framställningen mera överskådlig har ett genomsnitt
2 beräknats för dessa konkurrentländer. De länder som ingått i genomsnittsberäkningen
är Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Nederländerna, Finland
och Storbritannien.
Vad gäller utvecklingen från år 1996 av producentpriserna har dessa fallit i samtliga
jämförelseländer. Utvecklingen i Sverige överensstämmer med utvecklingen
av genomsnittet enligt de jämförda länderna. Det reala 3 prisfallet i Sverige har varit
11 procent mot 15 procent som är genomsnittet för de jämförda länderna. Störst
prisfall, ca 25 procent, noteras för Danmark och Storbritannien. Lägst prisfall, ca 5
procent, noteras för Tyskland och Nederländerna. Vad sedan gäller utvecklingen
av priserna för olika produktionsmedel har dessa realt sett ökat i Sverige med 11
procent, vilket är en mera oförmånlig utveckling än hos något av de jämförda länderna.
Irland och Storbritannien hade den mest förmånliga utvecklingen (där priserna
realt sett har fallit ett par procent) och Finland den minst förmånliga utvecklingen
(+8 procent) av de jämförda länderna.
Som framgår av figuren har priserna för insatsvaror fortsatt att utvecklas ungefär
som tidigare, både för Sverige och sammanvägt för de studerade konkurrentlän-
1 Enligt den metodik användes i Jordbruksverkets rapport Hur går det för svenskt jordbruk – en jämförelse med
några konkurrentländer (2003:7).
2 Ovägt genomsnitt utan att beakta att de olika länderna har olika tyngd. Invändningar kan riktas mot varje sådan
metod för vägning av länderna i förhållande till varandra. Eftersom ingen metod kan sägas vara bättre än en
annan har ett ovägt genomsnitt använts.
3 Med realt menas här att uppgifterna för respektive land har korrigerats för utvecklingen av landets
konsumentprisindex (KPI).