Regional samverkan inom ridsporten - Jordbruksverket

Regionala forum för hästsektorn - Regionala Lärprojekt
Projektet är finansierat av Jordbruksverket via Livskraftigt Hästföretagande 2010
Regional samverkan inom ridsporten
1
Projektrapport 2010

Sammanfattning 3
Bakgrund 3
Syfte och målgrupp för projektet 4
Lärprojekt och projektmanualer 4
Genomförandeplan 4
Insatsområden 7
Ökad närvaro på samhällsarenan 7
Attrahera nya utövare och behålla befintliga 8
Lönsamma livskraftiga hästföretag 9
God hästkultur och hästvälfärd 9
Hästsektorns miljö och klimatpåverkan 10
Projektets mål – hur har de uppfyllts 11
Spridning av projektets resultat 11
2

Sammanfattning
I Svenska Ridsportförbundets (SvRF)
förstudie Regionala forum för hästsektorn
identifierades några prioriterade områden för
det regionala arbetet. Dessa är Ökad närvaro
på samhällsarenan, Attrahera nya utövare
och behålla befintliga, Lönsamma, livskraftiga
hästföretag, God hästkultur och hästvälfärd och
Hästsektorns miljö- och klimatpåverkan.
Under det fortsatta arbetet i år har fyra av
ridsportförbundets distrikt genomfört lärprojekt
där de har fokuserat på ett eller flera prioriterade
områden. De fyra distrikten har använt olika
arbetssätt och metoder, och gemensamt tagit
fram ett digert material som syftar till att stärka
ridsporten på den regionala och lokala arenan.
I tre av distrikten har samarbete med
kommunerna varit en viktig del av projekten,
och i det fjärde har Lantbrukarnas Riksförbund
(LRF) varit samarbetspartner. Dessa
samarbeten har bidragit till att öka ridsportens
närvaro på samhällsarenan. Genom att satsa på
3
utbildningar på olika nivåer har hästkunnandet
och ridskolornas professionalism stärkts, vilket
bidrar till att locka fler utövare och behålla
de befintliga. Utbildningsinsatserna riktade
till ridklubbarna bidrar även till lönsamma,
livskraftiga hästföretag, liksom den utbildning
som vänder sig till uthyrare av stallplatser.
Utbildning leder även till god hästvälfärd
och hästkultur. Hästsektorns miljö- och
klimatpåverkan har kartlagts framför allt i
Stockholm, då det är i storstadsregionen dessa
frågor för närvarande är störst.
Projektet har skapat påtagliga mervärden
för de deltagande distrikten, och genom de
fyra manualer som blivit resultatet ges nu
möjligheten till övriga 15 distrikt att fortsätta
detta arbete.
Bakgrund
Hästsektorns betydelse, utvecklingspotential
och värde är i dagsläget fastställt. Näringen
omsätter cirka 46 miljarder kronor per år
och utgör en viktig del i lantbruksnäringen.
Hästsektorn är i stort organiserad utefter skilda
verksamhetsinriktningar. På det nationella
planet finns ett antal aktörer, organisationer
och föreningar och det finns samverkan och
samarbeten i olika konstellationer. Regionalt är
bilden mer splittrad även om medvetenheten
växer från hästsektorns, lantbrukets och det
offentligas sida om betydelsen att kunna
samverka.
SvRFs ambition är att med utgångspunkt i
förstudien Regionala hästforum för hästsektorn
från 2009 driva projektet ytterligare ett
steg framåt. Detta genom att i fyra distrikt,
Dalarnas ridsportförbund, Göteborg &
Bohusläns Ridsportförbund, Stockholms
Läns Ridsportförbund och Östergötlands
Ridsportförbund, arbeta fram strategiska
metoder och modeller för framgångsrik
utveckling och samverkan på det regionala
planet. Dessa verktyg ska främja förstudiens
målsättningar:
• Att hästen och hästrelaterade verksamheter
ingegreras som en självklar del av
samhället och i samhällets planerings- och
beslutsprocesser
• Attrahera fler häst- och ridsportaktiva med

livslångt intresse
• Främja hästföretagens hållbara tillväxt,
lönsamhet och attraktionskraft
• Trygga en god hästkultur och hästvälfärd
• Verka för en hållbar hästverksamhet ur miljö-
och klimatsynpunkt
Ridsporten - en del av idrottsrörelsen
Ridsporten är inte bara en viktig del av
hästsektorn. SvRF är en av de största
medlemsorganisationerna i Riksidrottsförbundet
med ansvar att driva en verksamhet enligt
idrottens mål för god folkhälsa och en
demokratisk idrottsrörelse vilande på en ideell
grund.
Det är också i SvRFs 930 ideella ridklubbar
med drygt 170 000 medlemmar som den
dagliga verksamheten bedrivs. Cirka 500
av föreningarna driver ridskola där varje år
i runda tal 8 miljoner ridtimmar genomförs.
Vidare är det ridklubbarna som arrangerar
Sveriges alla ryttartävlingar, där cirka 28 000
licensierade ryttare tävlar i förbundets åtta olika
tävlingsgrenar: dressyr, hoppning,fälttävlan,
distansritt, voltige, körning, working equitation
och gymkhana. I ridsporten kan män och
kvinnor, unga och gamla, ta plats, utvecklas och
tävla på lika villkor.
19 ridsportdistrikt
Som stöd till den centrala organisationen har
SvRF 19 ridsportdistrikt . En förening får genom
anslutning till SvRF en tillhörighet till det distrikt
inom vars geografiska område föreningen har
sin verksamhet.
Distriktens uppdrag styrs på samma sätt som
för ridsportförbundet av SvRFs stadgar och är i
huvudsak att:
• Främja ridning, körning och hästkunskap
• Verka för god hästhållning och goda
anläggningar
• Vara samarbetsorganisation för klubbarna i
distriktet
• Ta till vara klubbarnas intresse i samhället
• Anpassa verksamheten efter behov
• Samordna klubbarnas tävlingsutbud
• Erbjuda utbildning för funktionärer och
yrkesverksamma, stöd och rådgivning
4
I uppdraget ingår även att tillhandahålla ett
basutbud till ridklubbarna som innehåller
utveckling, utbildning, uppsökande
verksamhet, kunskapsförmedling, kommun och
landstingskontakter, organisationskontakter,
information, tävling, samt barn- och
ungdomsverksamhet.
Syfte och målgrupp för projektet
Syftet med projektet har varit att ta förstudien
”Regionala forum för hästsektorn - hållbar
samverkan med utvecklingskraft” ytterligare ett
steg framåt genom att erbjuda stöd till regionala
Lärprojekt i fyra ridsportdistrikt för att arbeta
fram strategiska metoder och modeller för
framgångsrik utveckling och samverkan på det
regionala planet. Eftersom de fyra distrikten
har olika karaktär och förutsättningar har de
också fokuserat på olika saker. Den primära
målgruppen har varit de fyra distrikten, deras
medlemmar och samarbetsparter. I tre av
lärprojekten har man valt att samarbeta med
kommunerna i distrikten. I det fjärde har LRF
varit samarbetspartner. I projektets nästa steg
blir målgruppen alla 19 ridsportdistrikt som då
ska få del av projektets resultat och manualer.
Lärprojekt och projektmanualer
Inom distrikten har lärprojekt med syfte att
skapa konkreta exempel på regional samverkan
och visa på de av förstudien identifierade
värdena utformats. Lärprojekten har fokuserat
på förstudiens prioriterade områden. Förutom
de lärdomar som respektive distrikt kunnat
tillgodogöra sig har fyra projektmanualer
arbetats fram. På så sätt kan erfarenheterna
spridas till andra distrikt som vill genomföra
liknande projekt.
Genomförandeplan
Hur respektive projekt har genomförts framgår
av de enskilda projektrapporterna. Här
presenteras utförandet tematiskt, aktivitet för
aktivitet och insatsområde för insatsområde
enligt den plan som finns i ansökan.
Aktiviteter
att i vart och ett av de fyra utvalda

idsportdistrikten genomföra ett ”Lärprojekt” med
särskild inriktning på någon av de målsättningar
som genererades i förstudien
Tre av distrikten, Göteborg, Dalarna
och Stockholm, har valt att fokusera på
målsättningen att hästen och hästrelaterade
verksamheter skall integreras som en självklar
del i samhället och och samhällets planerings-
och beslutsprocesser. I Dalarna har man även
arbetat med utbildningar riktade till framför allt
föreningsdrivna ridskolor med syfte att främja
hästföretagens hållbara tillväxt, lönsamhet
och attraktionskraft. I Göteborg har mycket
av arbetet kretsat kring anläggningsfrågor,
då funktionella och säkra anläggningar är en
förutsättning för bra verksamhet. I Stockholm
har ett viktigt diskussionsområde varit det
fysiska utrymmet. Hästar och ridsport kräver
mark, vilket är en bristvara i storstaden. Det
fjärde distriktet, Östergötland, har istället valt
att arbeta med frågan om god hästkultur och
hästvälfärd.
Genom de fyra distrikten har projektet nått ut på ridskolorna runt om i landet.
5
att skapa reella mervärden för inblandade
aktörer och insikt om behov av samverkan
Ett av projektets främsta mervärden är en
ökad kontakt och dialog mellan en mängd olika
parter:
• ridklubbarna och distrikten
• ridklubbarna och kommunerna
• kommunerna och distrikten
• ridklubbarna emellan
• kommunförvaltningarna emellan
• LRF och distriktet i Östergötlands fall
Ett annat viktigt mervärde är att ridskolans
roll som hästkunskapscentrum har stärkts.
Samtidigt har flera olika grupper fått ökade
kunskaper genom de seminarier och
kompetensutvecklingssatsningar som beskrivs
nedan. Projektet har även lett till att det samlats
in värdefull statistik som beskriver ridsporten på
ett objektivt sätt.

att genomföra seminarier och
kompetensutvecklingssatsningar
Alla fyra distrikten har genomfört seminarier
och utbildningssatsningar av olika karaktär. I
Östergötland har ridsportdistriktet i samarbete
med LRF arbetat med tre utbildningspaket,
ett gentemot nyblivna hästägare, ett riktat till
personer som hyr ut stallplatser och ett som
i utgångspunkt i LRFs medlemmar riktats till
allmänheten.
Att ha häst-kurser
I den första utbildningen har fokus legat på
hästens funktion och behov, ansvarsfrågor och
säkerhet. Kurserna anordnades i samarbete
med ridskolor, och distriktet genomförde en
utbildning för klubbarnas kursledare. Genom
kursen har kompetensen höjts hos blivande och
nyblivna hästägare. Kursen lades upp på tre
nivåer: barn, ungdomar och vuxna.
Stalluthyrarkurser
Även kursen med uthyrare av stallplatser som
målgrupp handlade till stor del om hästens
funktion, behov och säkerhet. Därtill kom
ansvars- och försäkringsfrågor.
Ridsport för alla kräver funktionella anläggningar.
6
Gårdsvandringar med hästdoft
En satsning har syftat till att väcka intresse hos
dem som ännu inte är aktiva. I anslutning till
de ”gårdsvandringar” som LRF arrangerar ute
på gårdar har ridsportdistriktet ansvarat för en
station som handlar om hästar. Nyfikenheten
på ridsporten och ridklubbarnas verksamhet var
stor.
Kommunträffar i Dalarna
I Dalarna har det genomförts träffar med
såväl kommuner som föreningsdrivna
ridskolor som målgrupp. Vid kommunträffarna
har distriktet, kommunens ridklubb eller
klubbar och personer på olika befattningar i
kommunerna träffats och diskuterat ridsportens
förutsättningar och möjligheter. Olika typer
av samarbeten mellan kommun och ridklubb
har inventerats. Vid utbildningstillfällena för
ridskolorna har Lars-Gösta Nauclér utbildat i
ridskoleekonomi och Gabriella Pernler har hållit
ett inspirationsseminarium på ämnet ”Att vända
konkurshot till framgång” där hon delat med sig
av den struktur, befattningsbeskrivningar och
liknande som använts i Uppsala Ponnyklubb.
Dessutom har den regionala konferensen ”Ta
vara på Ridsportens hästkrafter” genomförts.
Kommunkonferens i Stockholm
Även i Stockholm har man satsat på att
träffa kommunerna genom att arrangera en
kommunkonferens. Karin Morgan, Agr Dr från
Strömsholm föreläste om hästens miljö och
människans arbetsmiljö i stallet. Resultatet av
de enkäter som skickats till såväl klubbar som
kommuner presenterades, och ridsportens
förutsättningar i en storstad diskuterades.
Vid konferensen konstaterades det att det finns
behov av att samlas och diskutera ridsportfrågor
regelbundet, och en ny konferens på ämnet
”Ridsportens mervärden” är planerad 2011.
att tillvarata erfarenheter, metoder och
goda exempel i ”Lärprojekten” och ta fram
verksamhetskoncept och modeller för
systematisk erfarenhetsöverföring till andra
regioner
Erfarenheterna från de olika lärprojekten har
resulterat i fyra manualer som beskriver en
metodik för att arbeta med olika frågor som
behandlats i projekten.

att inspirera till fördjupade diskussioner och nya
samarbeten genom nätverksträffar som även
verkar för att öka kunskapen om varandra –
verksamheter, prioriteringar, roller
I samtliga lärprojekt har de initierade nätverken
varit lyckosamma.Fortsatta träffar och
samarbeten är planerade och projekten har
fungerat som start för mer långsiktiga arbeten.
Insatsområden
Ökad närvaro på samhällsarenan
Samhället har generellt sett en positiv syn
på hästsektorn. Många kommuner har insett
värdet av att kunna erbjuda bra förutsättningar
för hästar och ridning, och allt fler ser vilken
betydelse det kan ha för livskvalitén för
kommuninvånarna. Trots det finns det
många frågor att hantera för att främja en
positiv utveckling och tillväxt. Det kan röra
sig om det kommunala planarbetet, framtida
markanvändning, natur- och kulturområden,
trafiksystem, miljö – hållbarhet, folkhälsoarbete,
barn och ungdomars fritid, kulturmiljövård,
utbildning och regional utvecklingspolitik.
Idag är ridsporten accepterad som folksport
och kommunernas strävar vanligtvis efter att
uppnå ett likställt stöd mellan olika barn- och
ungdomsidrotter. Kommuner och ridklubbar
bär ett gemensamt ansvar för att säkerställa
ändamålsenliga ridsportanläggningar. Därför
är dialogen mellan dem otroligt viktig för att
tydliggöra vem som bär ansvar för investeringar,
underhåll och drift. Ett viktigt exempel är
möjligheter till omklädning och dusch. Det
saknas fortfarande på många anläggningar,
vilket leder till att mer hästallergener är
nödvändigt sprids i samhället.
Hästar behöver plats och människor
behöver ha nära till stallet av tids-, miljö- och
tillgänglighetsskäl. Att skapa utrymme för
hästar, ridning och körning i tätort är därför en
nyckelfråga för en positiv utveckling och tillväxt.
Även på landsbygden finns behov av planering
för ridvägar och tillgänglighet. Det handlar om
att undvika osäkra trafiksträckor, konflikter med
markägare och andra motionärskategorier såväl
som att ta tillvara på de miljövinster som uppstår
Ridskolan ökar livskvaliteten för kommunens invånare.
7
om det går att ta sig till häst till närbelägna
träningsanläggningar istället för med bil och
släp.
Vad har skett i lärprojekten för att öka närvaron
på samhällsarenan?
I Göteborgs- och Bohuslän, Dalarna och
Stockholms Län har samverkan med distriktens
kommuner varit viktiga delar av projekten. I
alla tre distrikten har träffar med kommunala
politiker och/eller tjänstemän genomförts. Detta
har resulterat i en större kunskap om olika
samarbetsformer och en tänkbar fortsättning är
en utökad kartläggning och sammanställning
där olika samarbetsformer beskrivs.
Diskussionerna, träffarna och konferenserna
har dessutom lett till att hästsektorns frågor
har lyfts och behandlats i kommunerna på ett
sätt som inte skulle ha skett utan projekten.

Det ömsesidiga kunskapsutbytet har gjort
kontaktvägarna kortare och förståelsen för
varandras organisationer större. Kommunerna
är olika organiserade, och genom lärprojekten
har ridklubbar och distrikt fått kunskap om hur
de aktuella kommunerna fungerar och vilka
personer som ansvarar för olika frågor som
berör hästsektorn. På så sätt har värdefulla
personliga kontakter skapats. Möten med
kommunerna har även lett till att respektive
distrikt fått en klarare bild av vilka hot och
möjligheter som finns för ridsporten regionalt.
Här märks en tydlig skillnad mellan storstad
och landsbygd, där frågor som miljö och
markanvändning har större betydelse i
stadsnära verksamhet. På mindre orter är det
frågor som infrastruktur och anläggningar som
dominerar.
Genom projekten har distrikten och deras kunskap
blivit mer synlig, och de har större möjligheter att
fungera som sakkunniga åt kommunerna när det
gäller frågor som berör hästsektorn. I dalaprojektet
har dessutom ridskolans potential i sociala
sammanhang blivit tydlig.
I Östergötland har viktigaste samarbetsparten varit
8
LRF. Även där har ett ömsesidigt kunskapsutbyte
lett till en ökad kännedom om ridsportdistriktet
och dess verksamhet. Genom gårdsvandringarna
har projektet dessutom nått ut relativt brett mot
allmänheten och på så sätt skapat intresse för
hästsektorn.
Attrahera nya utövare och behålla befintliga
Antalet hästar i Sverige ökar medan antalet
medlemmar i förbundets ridklubbar har
en negativ trend. Det tyder på att många
som skaffar egen häst inte är organiserade
i ridklubbar, anslutna till Svenska
Ridsportförbundet.
Den svenska ridskolan har lagt grunden i
hästkunskap, hästhantering och ridning hos tre
generationer svenskar och har dessutom lyckats
göra ridning till en folksport. Men ingenting är
för evigt. Idag oroas många av en utveckling
där hästägare och ryttare inte längre får sin
utbildning via ridskolan och att ridskolan tappat
i status och efterfrågan. Idag brottas många
ridskolor enligt distrikten med ekonomiska
problem på grund av kostnadsökningar, som
klubbarna har svårt
att täcka genom
höjda ridavgifter.
Lågkonjunkturen har
också medfört att vissa
kommuner minskat
bidrag till idrotten.
Vad har skett i
lärprojekten för att
attrahera nya utövare
och behålla befintliga?
I Östergötlands distrikt
har lärprojektet handlat
om utbildning av tre
viktiga grupper –
uthyrare av stallplatser,
nya eller blivande
hästägare och en
intresserad allmänhet.
Utbildningarna
har stärkt
ridskolans roll som
Ridsporten är en folksport, och de flesta kommuner strävar efter ett jämställt stöd till barn- och ungdomsidrotten.

hästkunskapscentrum även för personer som
inte är elever där, vilket har skapat en större
medlemsnytta och ytterligare ett incitament för
medlemsskap. Genom de gårdsvandringar som
genomförts i samarbete med LRF har ridsporten
och ridklubbarna och deras verksamhet
marknadsförts, och intresse för hästar och
ridning har väckts bland personer som ännu inte
upptäckt ridsporten. Utbildningar riktade till nya
eller blivande hästägare har bidragit till att öka
kunskapen och intresset i dessa grupper, men
framför allt har de lett till att öka förståelsen för
vilken nytta man kan ha av ridklubben och den
kunskap som finns där.
Även de andra tre distriktens arbete tillsammans
med kommunerna där målet är att ridsporten
skall vara mer synlig på samhällsarenan leder
till att sporten blir mer synlig och därmed
mer attraktiv för nya och gamla utövare. Den
satsning som gjorts i Dalarna på utbildningar
för att ridskolorna ska bli mer professionella
kommer öka kvaliteten på ridskoleverksamheten
vilket i förlängningen leder till mer attraktiva
ridskolor.Samma resonemang gäller för
projekten i Göteborg och Stockholm – om
ridskolorna får bättre förutsättningar och
bättre anläggningar kommer kvaliteten på
verksamheten att höjas. På så sätt kan de både
behålla befintliga utövare och attrahera nya.
Lönsamma livskraftiga hästföretag
Hästens betydelse som näring ökar. Listan
över näringsverksamhet relaterad till hästar
omfattar inackordering, ridskolor, travträning,
uppfödning, utbildning, tävling och försäljning av
hästar, turridning och hästturism, foderföretag,
veterinärer och hovslagare, företag specialiserade
på stallar, ridhallar och hästutrustning mm. I
lärprojekten har distrikten i första hand fokuserat
på ridskolorna, som i princip uteslutande drivs
av eller i samarbete med en ridklubb. Oavsett
om de är föreningsdrivna eller privata krävs ett
affärsmässigt tänkande för att skapa en hållbar
verksamhet.
Vad har skett i lärprojekten för att skapa
lönsamma livskraftiga hästföretag?
För att stärka och utveckla ridskolornas
verksamhet och konkurrenskraft har två
utbildningar genomförts i Dalarna med fokus på
9
hur man driver en ridskola affärsmässigt och
med god kvalitet i verksamheten. Den första
utbildningen rubricerades "Ridskoleekonomi
– en fördjupning i bokslut och nyckeltal" och
den andra "Att vända konkurshot till framgång".
Båda hade tydlig inriktning just på att skapa
förutsättningar för ridklubbarna för att forma
framgångsrika och livskraftiga verksamheter.
I Dalarna, Stockholm och Göteborg & och
Bohuslän har man dessutom inom distrikten
samlat in statistik från de ridskoledrivande
föreningarna. Denna statistik kan i framtiden
fungera som jämförelse för klubbar som vill
utveckla sin verksamhet och gör det möjligt
att sätta in den egna verksamheten i ett
omvärldsperspektiv.
I Östergötland har man istället vänt sig till
målgruppen stallplatsuthyrare. Det kan vara
ridklubbar och ridskolor som hyr ut stallplatser,
men i många fall är det privata näringsidkare.
Genom att samla och utbilda även denna grupp
skapas bättre förutsättningar för hästföretag
med bra kvalitet som bygger på kunskap om
hästen och dess beteenden och förutsättningar
– något som leder till lönsamhet och livskraft.
God hästkultur och hästvälfärd
Grundläggande hästkunskap är ett vitt begrepp
men enkelt beskrivet är det den kunskapsnivå
som SvRF anser att alla som håller på med
hästar bör ha. Det handlar om att ha tillräckliga
kunskaper för att kunna ta hand om och sköta en
häst. Alla måste få möjlighet att lära sig hur hästen
fungerar, hur den ska skötas och hur den ska
hanteras på ett säkert sätt. Kunskap om hästens
beteende ligger också till grund för förståelse för
hästens situation. Det är minst lika viktigt som
att lära sig sitta rätt i sadeln. Okunskap kan vara
orsak till att hästar far illa och att olyckor sker.
Vad har skett i lärprojekten för att skapa god
hästkultur och hästvälfärd?
Det distrikt som framför allt fokuserat på den
här frågan är Östergötland. Genom att utbilda
uthyrare av stallplatser och nyblivna och
blivande hästägare i frågor som hur hästar
fungerar och vilka behov de har skapas bättre
miljöer och säkrare rutiner i stallarna. På så sätt
stärks den goda hästkulturen och hästvälfärden
ökar. Deltagandet vid gårdsvandringar

har dessutom bidragit till att sprida god
hästkultur utanför de egna leden. Samtliga
utbildningssatsningar har fått nya målgrupper att
hitta till ridskolan, där kunskapen om hästkultur
och hästvälfärd finns.
I Göteborg & Bohusläns Ridsportförbund
har man även tittat på ridanläggningarna i
distriktet för att se vad som krävs för att de skall
vara ändamålsenliga, handikappanpassade
och säkra. Funktionella anläggningar är en
förutsättning för god hästkultur och hästvälfärd.
En positiv bieffekt är att en ridklubb som inte
behöver lägga så mycket ideell tid på att
underhålla en bristfällig anläggning kan satsa
mer tid och kraft på verksamheten och på så
sätt bättre nå ut med den kunskap som finns
samlad.
I Stockholmsprojektet har villkoren för
hästhållning i en storstad med begränsad
marktillgång beslysts.
Även Dalarnas satsning på mer professionella
ridskolor leder till god hästkultur och hästvälfärd
då kvaliteten på verksamheterna ökas.
Hästsektorns miljö och
klimatpåverkan
Hästen är en del av naturen och bidrar till en
god miljö på flera sätt, bland annat genom
att hålla betesmarker öppna. Men det finns
verksamheter inom hästsektorn som påverkar
10
miljön negativt. Hästgödsel är en del av
kretsloppet och dess näringsämnen bör
återföras till jorden. Det bästa är om närliggande
jordbruk kan ta hand om gödseln och leverera
strömedel, för att minimera behovet av
transporter. På samma sätt är det bra om
hästens foder är närproducerat.
En annan typ av transporter är de som behövs
för att människor ska ta sig till stallet eller för att
häst och ryttare ska ta sig till träningar, tävlingar
och andra aktiviteter. Genom att ta hänsyn
till det i samhällsplanerningen och göra det
möjligt att åka kollektivt till ridskolan eller rida till
ridanläggningen finns det miljövinster att göra.
Ett annat sätt att arbeta för en bättre miljö är
att se över el- och energianvändningen på
anläggningarna.
Vad har skett i lärprojekten för att minska
hästsektorns miljö- och klimatpåverkan?
I Stockholmsprojektet har miljöfrågorna varit ett
av de prioriterade områdena. I diskussionerna
med kommunerna visar det sig att kunskaperna
om hästsektorns miljö- och klimatpåverkan är
begränsade. Här finns definitivt utrymme för ett
fortsatt arbete. Den kartläggning som gjorts av
gödselhantering och elkostnader visar att det
även där finns en del att arbeta med på vissa
ställen, samtidigt som andra har kommit långt
i det arbetet. Den miljöfråga som kommunerna
är mest insatta i är när det gäller skyddszoner
mellan ridanläggningarna
och övrig bebyggelse.
Lukt, flugor och allergier
är bekymmer som
nämns i sammanhanget.
Någon kommun påpekar
att just avståndet till
annan bebyggelse är
prioriterad när det gäller
placering av en eventuell
ny ridanläggning,
andra miljöaspekter
får utredas under ett
senare skede. Projektet
Hästar bidrar till en god miljö
på flera sätt, bland annat
genom att hålla betesmarker
öppna. .

visar att tankarna kring hästens miljö- och
klimatpåverkan ännu är i sin linda och att detta
är ett område där det finns mycket att göra
framöver.
Projektets mål – hur har de uppfyllts
att ha skapat mätbara mervärden för inblandade
aktörer i ”Lärprojekten”
I samtliga delprojekt har mätbara mervärden
skapats. Några exempel:
Dalarna
• Etablerad dialog mellan kommunerna och
ridklubbarna utvecklar nya verksamheter
inom respektive organisation
• Ökad kunskap om respektive organisation
och ett tydligare samarbete förstärker
kommunens ridanläggningar och skapar
bättre förutsättningar för ridsporten
• Ökad professionalism och konkurrenskraft
hos ridskolorna
Göteborg & Bohuslän
• Kommunens beslutsfattare har goda
beslutsunderlag för framtida stöd och
investeringar
• Kompetensutveckling i ridklubbarna skapar
förutsättningar för utveckling av ridsporten
Stockholm
• Gemensam diskussion angående
markanvändning och miljöfrågor mellan
kommun och ridsport
• Ökad kunskap om ridsporten ur ett
mångfaldsperspektiv
• Insamling av statistik som beskriver
ridsporten i området
Östergötland
• En ökad kunskap om hästen och god
hästhållning
• Ett ökat utbud medför ökad medlemsnytta för
såväl LRF som ridsporten i regionen
• En framtida utvecklingspotential
• Fler medlemmar
att ha utvecklat modeller/metoder för att kunna
11
arbeta mer strategiskt med regional utveckling
i samråd med hästsektor och samhälle med
utgångspunkt i Svenska Ridsportförbundets
distrikt som regionala kunskapscentrum för de
frågor som berör hästen i samhället
Ett resultat av projektet är att fyra manualer har
tagits fram. De beskriver modeller för att arbeta
med kommunala kontakter, enkäter och statistik,
utbildning av stallplatsuthyrare och ”Att ha hästkurser”.
En modell för stallvandringar kommer
tas fram under 2011.
att ha tagit fram statistik som beskriver
ridsportens värden i siffror samt att denna
statistik enkelt ska kunna sorteras för att möta
vad som efterfrågas av kommun/ länsstyrelse
samt andra aktörer i hästsektor. Samtidigt
skapas en mall för hur man arbetar med
statistiken som möjliggör implementering i andra
regioner
Ett statistikarbete har påbörjats i projektet, och
en manual för fortsatt arbete har tagits fram.
Manualen rymmer även en frågearsenal som är
sprungen ur delprojektens enkäter. Under 2011
kommer även möjligheterna för ett gemensamt
webverktyg med gemensamma webenkäter ses
över.
att ha skapat verktyg för hur man genomför en
inventering/kartläggning av aktörer på regional
nivå samt resp. aktörs roll
Manualen som handlar om samarbete med
kommunerna ska användas som verktyg i de
lokala och regionala samarbetena.
Spridning av projektets resultat
Samtliga fyra delprojekt kommer att användas
som utgångspunkt för ett antal manualer för
projekt. Dessa manualer skall sedan övriga
ridsportdistrikt kunna använda för att ta tillvara
de erfarenheter som gjorts i lärprojekten och
själva fortsätta på det arbete som startats under
året.
Dessutom kommer resultatet spridas genom
Svenska Ridsportförbundets informationskanaler
och informationsavdelningen kommer upprätta
en plan för spridningen.

Regionala forum för hästsektorn - två projekt
Två separata projekt har under 2010 genomförts på basen av förstudien
Regionala hästforum för hästsporten. Detta projekt har fokuserat på
konkreta satsningar för att hästen och hästrelaterade verksamheter skall
integreras som en självklar del i samhället och i dess planerings- och
beslutsprocesser.
Det projekt som Hästnäringens Nationella Stiftelse genomfört under samma
period har syftat till att ge hästsektorns regionala aktörer en mötesplats
för att diskutera gemensamma frågor. Även i detta projekt har man valt att
arbeta fram en modell genom att börja i några distrikt som på så sätt får
bryta ny mark och fungera som förebilder.
Båda dessa projekt har bidragit till att sätta hästsektorn på den regionala
kartan och skapat framtida metoder som kan stärka och förtydliga
hästsektorns roll i samhället.
Projektansvarig
Kicki Ronnerberg Bäckman
Svenska Ridsportförbundet
Förbund/Samhälle
Telefon: 0220-456 09
E-post: kicki.ronnerberg-backman@ridsport.se
Projektkoordinator
Maria Thun
Text och layout
Kajsa Ekedahl
Aikane
www.aikane.se