Program inför detaljplan Fredriksskansområdet - Kalmar kommun
Program inför detaljplan Fredriksskansområdet - Kalmar kommun
Program inför detaljplan Fredriksskansområdet - Kalmar kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
PR<br />
PR<br />
PR<br />
PR<br />
PR<br />
PROG<br />
OG<br />
OG<br />
OG<br />
OG<br />
OG<br />
OGRA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RA<br />
RAM<br />
M<br />
M<br />
M N<br />
IN<br />
IN<br />
IN<br />
IN<br />
IN<br />
IN<br />
IN<br />
IN<br />
IN<br />
IN<br />
IN<br />
I FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖ<br />
FÖR<br />
R<br />
R<br />
R<br />
R DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DE<br />
DETA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TA<br />
TALJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJ<br />
LJPL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PL<br />
PLAN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
AN<br />
A F<br />
F<br />
F<br />
FÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR<br />
ÖR F<br />
F<br />
FRE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
RE<br />
R DR<br />
DR<br />
DR<br />
DR<br />
DR<br />
DR<br />
DR<br />
DR<br />
DR<br />
DR<br />
DR<br />
DR<br />
DR<br />
D IK<br />
IK<br />
IK<br />
IK<br />
IK<br />
IK<br />
IK<br />
IK<br />
I SS<br />
SS<br />
SS<br />
SS<br />
SS<br />
SS<br />
SS<br />
SS<br />
SS<br />
SS<br />
SS<br />
SS<br />
SSKA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KA<br />
KANS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS<br />
NS,<br />
,<br />
,<br />
, Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Ka<br />
Kalm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lm<br />
lmar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar<br />
ar k<br />
k<br />
k<br />
k<br />
k<br />
k<br />
k<br />
kom<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
om<br />
ommu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mu<br />
mun<br />
n 20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
2012<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR<br />
FREDRIKSSKANSOMRÅDET<br />
Samhällsbyggnadskontoret<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
26 januari 2012
Samhällsbyggnadskontoret<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
26 januari 2012<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR<br />
FREDRIKSSKANSOMRÅDET
6<br />
<strong>Program</strong>met är utarbetet av Samhällsbyggnadskontoret på <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>,<br />
december 2010 - januari 2012, genom en arbetsgrupp bestående av:<br />
Staff an Lindholm, stadsarkitekt<br />
Björn Carlswärd, planchef och projektledare<br />
Ewa Jansson, miljöchef<br />
Anders Karlsson, mark - och exploaterinsingenjör<br />
Bo Eklinder, utvecklingsledare<br />
Elena Kakavandi, arkitekt<br />
Hanna Dahmberg, arkitekt
INNEHÅLL<br />
INLEDNING<br />
Förord....................................................................................................................8<br />
Bakgrund..............................................................................................................10<br />
Sy e.....................................................................................................................10<br />
Linnéuniversitetet................................................................................................11<br />
Övergripande planering.......................................................................................12<br />
Område som programmet <strong>inför</strong> <strong>detaljplan</strong> behandlar........................................13<br />
Mänsklig hållbarhet........................................................................................14-15<br />
VÄRDEN<br />
Analys av Malm ärdsområdet.......................................................................16-17<br />
Önskvärd förbindelse runt Malm ärden.............................................................18<br />
Gestaltning av Malm ärdens dolda historia........................................................19<br />
Strukturer och utvecklingspoten al i Malm ärdsområdet...........................20-27<br />
(<strong>Fredriksskansområdet</strong> - Planområde...........................................................22-23)<br />
(Lindö - Undersökningsområde....................................................................24-25)<br />
(Ängö - Undersökningsområde...........................................................................26)<br />
(Norra Kvarnholmen - Undersökningsområde...................................................27)<br />
Universitetsstaden..........................................................................................28-31<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Riksintresse..........................................................................................................32<br />
Översiktlig beskrivning av gällande <strong>detaljplan</strong>er..................................................33<br />
Markägoförhållande............................................................................................34<br />
Markanvändning..................................................................................................34<br />
Historik............................................................................................................35-43<br />
Anläggningar och byggnader av allmän karaktär............................................44-49<br />
Idro , rekrea on och föreningsliv..................................................................50-51<br />
Gröna och blå värden.....................................................................................52-53<br />
Strandskydd i <strong>Fredriksskansområdet</strong>..................................................................54<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Topografi , geoteknik och miljöteknisk undersökning i <strong>Fredriksskansområdet</strong>...55<br />
Arkeologi.............................................................................................................56<br />
Trafi k kring <strong>Fredriksskansområdet</strong>......................................................................56<br />
<strong>Kalmar</strong>s ungdomsråd..........................................................................................57<br />
TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Service................................................................................................................58<br />
Teknisk försörjning..............................................................................................58<br />
Va en och avlopp...............................................................................................58<br />
Parkering.............................................................................................................58<br />
Dagva en............................................................................................................58<br />
<strong>Program</strong>handlingen består av.............................................................................59<br />
7
8<br />
INLEDNING<br />
FÖRORD<br />
Det övergripande målet för staden är a öka dess<br />
a rak vitet. Det kan ske genom a utveckla och<br />
stärka dess roll som regioncentra, universitetsstad<br />
och besöksmål. I den nya översiktsplanen som<br />
utarbetas för <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>, beskriver man<br />
hur en framgångsnyckel ll a rak vitet är<br />
a skapa e modernt och lltalande stadsliv.<br />
En utökad stadskärna ska utvecklas som<br />
omfa ar Gamla stan, Kvarnholmen, Malmen<br />
och Malm ärdsområdet (som de a program<br />
behandlar). Etableringen av Linnéuniversitet<br />
är starkt drivande i utvecklingsarbetet av<br />
stadskärnan.<br />
E antal andra stadsutvecklingsprojekt pågår<br />
redan inom tänkt stadskärneområde. De projekt<br />
som har betydelse för <strong>Fredriksskansområdet</strong> är<br />
Sveaplanområdet, området kring Erik Dahlbergs<br />
väg/ Norra vägen, kvarteren Gesällen och Muren<br />
samt kvarteret Lustgården på Kvarnholmen.<br />
De a dokument är en del av processen för a<br />
utveckla staden. <strong>Program</strong>met <strong>inför</strong> <strong>detaljplan</strong> tar<br />
utgångspunkt i “Fördjupad översiktsplan för<br />
Kvarnholmen med omgivande va enrum” som<br />
antogs 2011-12-19 av <strong>kommun</strong>fullmäk ge. I<br />
programmet för <strong>Fredriksskansområdet</strong> tas<br />
y erligare e steg i processen där värden<br />
defi nieras och grundförutsä ningar utreds<br />
för hur platsen kan utvecklas. För a<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> ska utvecklas i samklang<br />
med det stadsintegrerade universitetet och den<br />
omkringliggande staden, görs en övergripande<br />
undersökning av hela Malm ärdsområdet där<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> utgör en betydande del.<br />
De a program <strong>inför</strong> <strong>detaljplan</strong> är en del av<br />
planprocessen som styrs av PBL (plan - och<br />
bygglagen). I nästa skede tas y erligare e steg i<br />
den pågående processen där en eller fl era<br />
<strong>detaljplan</strong>er ska utarbetas för området.<br />
Detaljplanen är e juridiskt dokument som styr<br />
den tredimensionella gestaltningen av byggd miljö<br />
och utomhusmiljö. I en <strong>detaljplan</strong> ska det framgå<br />
hur olika intressen i planområdet vägts samman.<br />
<strong>Program</strong>met kommer a användas som<br />
arbetsredskap och underlag i den vidare<br />
gestaltningsprocessen för området.
INLEDNING<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
9
10<br />
INLEDNING<br />
BAKGRUND<br />
Den 26 april 2011 fa ade <strong>kommun</strong>fullmäk ge<br />
e beslut om a anta en avsiktsförklaring om<br />
a Linnéuniversitetets verksamhet i <strong>Kalmar</strong><br />
ska utvecklas i <strong>Fredriksskansområdet</strong> genom<br />
ny bebyggelse. I avsiktsförklaringen beskrivs<br />
det hur Linnéuniversitetet fortsa ska vara e<br />
stadsintegrerat universitet och a dess byggna on<br />
i <strong>Fredriksskansområdet</strong> ska förenas med friidro ,<br />
spontanidro , skolidro och bostäder. Människors<br />
llgång ll Malm ärdens va en och gröna rum<br />
ska enligt beslutet förstärkas.<br />
I förordet ll <strong>kommun</strong>ens budget för år 2012<br />
och ekonomisk planering för åren 2013-2014<br />
står det a ”Linnéuniversitetet är en spjutspets<br />
för hela regionen. A <strong>Kalmar</strong> sedan 2010 är<br />
en universitetsstad är bland det vik gaste som<br />
hänt <strong>kommun</strong>en i modern historia. Vi ska ta<br />
llvara de möjligheter det innebär a vi är en<br />
universitetsstad. De a är en fantas sk möjlighet<br />
för <strong>Kalmar</strong> a bryta den långvariga nega va<br />
utvecklingen och istället ta rejäla kliv framåt.”<br />
I dokumentet ”Projekt Fredriksskans” från den<br />
30/3-2010 beskrivs det hur Fredriksskans kan<br />
utvecklas e er a den allsvenska fotbollen i<br />
området försvinner. Samhällsbyggnadskontoret<br />
fi ck i uppdrag a skriva e projektdirek v vilket<br />
också gjordes och daterades 2010-12-16.<br />
Projektdirek vet reviderades sedan e er<br />
<strong>kommun</strong>fullmäk ges beslut och daterades<br />
2011-06-14. I projektdirek vet ingår bland annat<br />
a undersöka möjligheterna för en ny mul hall<br />
inom <strong>Fredriksskansområdet</strong>.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>s huvudarena har använts<br />
som matcharena för <strong>Kalmar</strong> FF och används<br />
for arande av <strong>Kalmar</strong> AIK. Friidro sklubbarna<br />
har använt och använder arenan för sin tränings-<br />
och tävlingsverksamhet. Huvudarenans gräsplan<br />
har disponerats i samband med tävlingar för<br />
slägga och diskus. Träningsverksamheten bedrivs<br />
på södra Lindö. Skolorna har ny jat och ny jar<br />
huvudarenan för idro sundervisning i begränsad<br />
omfa ning.<br />
<strong>Kalmar</strong> FF har byggt och fl y at ll en ny<br />
matcharena som invigdes våren 2011. Norr<br />
om arenan har <strong>kommun</strong>en byggt 3 st nya<br />
träningsplaner. Planerna ersä er nuvarande<br />
träningsplaner i <strong>Fredriksskansområdet</strong> som<br />
därmed blir möjliga a tas i bruk för annan<br />
användning.<br />
Andra verksamheter som fi nns inom<br />
idro sområdet idag är gymnas ken som<br />
fi nns i byggnaden “Gymnasten” och<br />
roddklubben som också har egna klubblokaler i<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>.<br />
SYFTE<br />
Planläggningen av <strong>Fredriksskansområdet</strong> är<br />
en del i en process som sy ar ll a utveckla<br />
<strong>Kalmar</strong>s stadskärna. “Fördjupad översiktsplan<br />
för Kvarnholmen med omgivande va enrum”<br />
(antagen av KF 2011-12-19) ingår som en del och<br />
ligger ll grund för programmet <strong>inför</strong> <strong>detaljplan</strong><br />
för <strong>Fredriksskansområdet</strong>. I de a program tas<br />
y erligare e steg i processen och sy ar ll a ge<br />
möjlighet a utveckla <strong>Fredriksskansområdet</strong> med<br />
ny bebyggelse.<br />
Sy et med programmet <strong>inför</strong> <strong>detaljplan</strong> som<br />
inleder planarbetet är a presentera en analys av<br />
hur de befi ntliga värdena i <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
kan tas llvara och utvecklas llsammans med<br />
llkommande bebyggelse.<br />
I programskedet samlas även nödvändiga<br />
undersökningar samman som behövs i arbetet<br />
med a presentera grundförutsä ningarna för hur<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> kan utvecklas, exempelvis<br />
geoteknisk undersökning och kulturhistorisk<br />
utredning. Utredningarna följer med som bilagor<br />
ll programmet.<br />
<strong>Program</strong>met <strong>inför</strong> <strong>detaljplan</strong> kommer a fungera<br />
som e vägledande dokument i den kommande<br />
gestaltningsprocessen av området.
INLEDNING<br />
LINNÉUNIVERSITETET<br />
Linnéuniversitetets mo o är: Lnu - E modernt<br />
och interna onellt universitet.<br />
Linnéuniversitetet har tagit fram en skri<br />
som beskriver visioner och strategier för den<br />
fysiska miljön vid Linnéuniversitetet: “En<br />
a rak v kunskapsmiljö –Linnéuniversitetets<br />
vision och strategi för den fysiska miljön vid<br />
Linnéuniversitetet.”<br />
I den inledande texten för dokumentet står<br />
det a , ”när e universitet ska konkurrera<br />
om studenter, lärare och forsknings- och<br />
utvecklingsarbete spelar den fysiska miljön en<br />
vik g roll.” Linnéuniversitetet har förklarat a<br />
man vill skapa en akademisk miljö med egen<br />
iden tet i <strong>Kalmar</strong>, sam digt som universitetet ska<br />
vara väl integrerat i stadsväven. Linnéuniversitetet<br />
i <strong>Kalmar</strong> är idag e stadsuniversitet och har<br />
sina lokaler utspridda i staden. Karaktären av<br />
e stadsuniversitet ska y erligare förstärkas,<br />
men samlas ll två platser för a bli tydligare i<br />
stadsmiljön.<br />
Kommentar: Strategierna i Linnéuniversitetets<br />
dokument stämmer väl med de förutsä ningar<br />
som fi nns i <strong>Fredriksskansområdet</strong> och med<br />
visionerna för platsen i “Fördjupad översiktsplan<br />
för Kvarnholmen med omgivande va enrum”.<br />
(antagen av KS 2011-12-19)<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
11
12<br />
INLEDNING<br />
ÖVERGRIPANDE PLANERING<br />
ÖVERSIKTSPLAN<br />
En ny översiktsplan för <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> är under<br />
framtagande, “Unika <strong>Kalmar</strong> -Översiktsplan<br />
för <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>”. De tre övergripande<br />
strategierna i den nya översiktsplanen är;<br />
Mer <strong>Kalmar</strong>sund, Mer Möre, Mer stadsliv.<br />
I översiktsplanens del om stadsliv tas det<br />
utgångspunkt i människan som en förutsä ning<br />
för a utveckla staden. Krea vitet och dynamik<br />
ska prägla stadslivet där människor kan välja<br />
gemenskap och inta olika roller i staden.<br />
Den gamla översiksplanen antogs år 1999.<br />
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN<br />
Det har utarbetats en fördjupad översiksplan för<br />
Kvarnholmen med omgivande va enrum som<br />
antogs av Kommunfullmäk ge 2011-12-19. Den<br />
fördjupade översiktplanen är en del i arbetet med<br />
<strong>Kalmar</strong>s pågående förnyelse med målet a staden<br />
ska växa och stärka dess roll som regionstad.<br />
Visionen för den fördjupade översiksplanen är<br />
“Förädla unika Kvarnholmen”. Utgångspunkten är<br />
a ly a fram och stärka dess unika kulturarv samt<br />
det rika utbudet av gröna och blå rum.<br />
Malm ärdsområdet beskrivs som en kontrast<br />
ll den täta “stenstaden” på Kvarnholmen och<br />
a Malm ärdens va enrum är avgörande<br />
för a koppla de södra och norra delarna av<br />
rekrea onsstråket längs <strong>Kalmar</strong>s kust.<br />
1. 2.<br />
Illustra oner ur “Fördjupad översiktsplan för<br />
Kvarnholmen med omgivande va enrum”.<br />
1. Stadskärnan ska i fram den utvecklas mot Malmen.<br />
Sveaplan blir då stadskärnans geografi ska mi . Inom<br />
en radie på 1 km runt Sveaplan nås större delen av<br />
stadskärnan. 2. <strong>Kalmar</strong>s unika kulturhistoria där<br />
befästningsstaden kopplas ihop med slo et och<br />
stadsdelen Gamla stan som har spår från medel den.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> beskrivs som e inhägnat<br />
område med barriärer som utestänger den<br />
bredare allmänhetens llträde.<br />
Den sammanfa ande delen av den fördjupade<br />
översiktsplanen beskriver hur intrycket av<br />
en stad byggd på öar bör stärkas och a<br />
sammanhängande gröna stråk bör etableras och<br />
förstärkas.<br />
Dokumentet ly er också vikten av a skapa<br />
rumsligt sammansa a och hållbara miljöer med<br />
fokus på publika mötesplatser.<br />
Lindö<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
Kullö<br />
Kvarnholmen<br />
Ängö<br />
Svinö<br />
Varvsholmen<br />
Illustra on ur “Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen<br />
med omgivande va enrum”. Malm ärdens va enrum<br />
anses avgörande i visionen om a koppla ihop<br />
grönstråket längs <strong>Kalmar</strong>s kust.
INLEDNING<br />
OMRÅDE SOM PROGRAMMET<br />
INFÖR DETALJPLAN BEHANDLAR<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> är det planområde<br />
som programmet <strong>inför</strong> <strong>detaljplan</strong> behandlar<br />
och som är gulmarkerat på kartan ll höger.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> är beläget strax norr om<br />
Kvarnholmen i <strong>Kalmar</strong>. Platsen är omgiven av<br />
Malm ärdens va en längs dess nordvästra,<br />
nordöstra och sydöstra sidor. I sydväst avgränsas<br />
området av Jutegatan och Fredriksskansgatan.<br />
För a <strong>Fredriksskansområdet</strong> ska bli en<br />
integrerad del av den omkringliggande staden,<br />
så behandlar programmet e större område<br />
kallat undersökningsområde - vilket omfa ar<br />
hela Malm ärdsområdet. Genom a undersöka<br />
e större område och ta e helhetsgrepp så kan<br />
synergieff ekter uppstå mellan olika angränsande<br />
områden som på längre sikt är aktuella för<br />
utveckling.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
<br />
Illustra on av planområde och undersökningsområde.<br />
<br />
13
14<br />
INLEDNING<br />
MÄNSKLIG HÅLLBARHET<br />
I inledningskedet av programarbetet med<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> lades en värdegrund<br />
som sedan har genomsyrat arbetet och<br />
arbetsmaterialet. Värdegrunden handlar<br />
om tankar kring hållbarhet där människan<br />
sä s i centrum. I fysiska miljöer bör<br />
hållbarhetsbegreppen hela den testas i e<br />
helhetsperspek v mot mänsklig hållbarhet. Den<br />
fysiska miljön bör leva upp ll olika människors<br />
olika sinnesstämningar. Det som gör en plats<br />
värdefull och trygg är exempelvis en vacker utsikt,<br />
känslan av historisk förankring eller överblick<br />
där visuell kontakt skapas och möjlighet ll<br />
fysiska möten kan uppstå. Fysiska möten kan<br />
uppstå på fl era sä – människor emellan, men<br />
också mellan människa och den byggda miljön<br />
och mellan människa och djur och människa<br />
och natur. Människor uppfa ar och upplever<br />
värden på platser, därför måste utgångspunkten i<br />
arbetet med stadens utveckling vara människan.<br />
Det mänskliga livet utgör stadens innehåll,<br />
men den fysiska miljön skapar ramarna kring<br />
hur det mänskliga livet kan levas. Om olika<br />
inten oner i arbetet genom projektets gång<br />
värderas mot mänsklig hållbarhet blir det en<br />
slags kvalitetssäkring som kan garantera e go<br />
resultat -det vill säga mänsklig hållbarhet.<br />
Diagrammet visar hur de fysiska förutsä ningarna<br />
i <strong>Fredriksskansområdet</strong> kan utvecklas ll social,<br />
ekonomisk och ekologisk hållbarhet om de<br />
utgår från människan. Förklaring i text fi nns på<br />
nästkommande sida.
INLEDNING<br />
Människan sä s i centrum!<br />
Platsens utvecklingspoten aler appliceras: De höga<br />
rekrea onsvärden som fi nns runt Malm ärden,<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>s placering i <strong>Kalmar</strong>s stadskärna och a det<br />
planeras för e ny stadsintegrerat universitet på Fredriksskans.<br />
Genom a bena ut platsens utvecklingspoten aler så kan<br />
fysiska delar defi nieras och däre er förstärkas. Platsens<br />
utvecklingspoten al - exempelvis rekrea onsvärden - kan<br />
defi nieras som friska blå och gröna stadsrum, a senaste<br />
miljöteknik används, a goda och noga utvalda material används<br />
och a ansvarsfull byggteknik llämpas. Det kan leda ll en frisk<br />
natur och sunda inomhusmiljöer. Tillsammans leder värdena ll<br />
ekologisk hållbarhet.<br />
Om det stadsintegrerade universitetet byggs med hög<br />
arkitektonisk kvalitet, a det nya och moderna blandas med den<br />
historiska förankringen på platsen och fungerar llsammans med<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
områdets idro s - och folkhälsoprofi l - som dessutom kan ly as<br />
fram y erligare, så kan social hållbarhet uppnås.<br />
Om platsens placering tas llvara på så vis a befi ntlig<br />
infrastruktur används och utvecklas med god och därmed<br />
långsik g kvalitet, om närheten ll övrig service tas llvara liksom<br />
närheten ll kulturella värden, så kan ekonomisk hållbarhet<br />
uppnås.<br />
Värdena kan dessutom korsbefrukta varandra. Exempelvis kan<br />
arkitektonisk kvalitet både leda ll ekologisk hållbarhet genom<br />
dess u örande, social hållbarhet genom arkitekturens u ormning<br />
och ekonomisk hållbarhet e ersom arkitektur med kvalita vt<br />
u örande och god u ormning har e högt värde. Om ekologisk<br />
hållbarhet uppnås, om social hållbarhet uppnås liksom ekonomisk<br />
hållbarhet, så uppnås mänsklig hållbarhet!<br />
15
16<br />
VÄRDEN<br />
ANALYS AV<br />
MALMFJÄRDSOMRÅDET<br />
För a uppnå mänsklig hållbarhet (s.14-15) i<br />
den fysiska miljön i hela Malm ärdsområdet<br />
är det vik gt a analysera och iden fi era<br />
undersökningsområdets värden så a de kan tas<br />
llvara och utvecklas.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> har under de senaste<br />
hundra åren fungerat som en plats för idro .<br />
Nu ska området bebyggas mer eller mindre för<br />
första gången och bli en intergrerad del av staden.<br />
För a platsens befi ntliga värden ska tas llvara<br />
och utvecklas analyseras <strong>Fredriksskansområdet</strong> i<br />
sammanhang med den omkringliggande miljön.<br />
Bilden ll höger visar övergripande och vik ga<br />
siktlinjer (blåmarkerade “synfält”) och visuella<br />
kopplingar (oranga pilar) mellan stränderna runt<br />
Malm ärden som bör beaktas i det vidare arbetet.<br />
Jutegatan<br />
2.<br />
Fredriksskansgatan<br />
3.<br />
Huvudarenan<br />
1.<br />
Ängöleden<br />
1. Vid ankomst ll <strong>Kalmar</strong>s stadskärna längs<br />
Ängöleden ser man en vy av stadens silue .<br />
Längst ll vänster ses Kvarnholmens täta<br />
byggnadsstruktur med Domkyrkan som<br />
dominerande element. Till höger ses “Rävspelets”<br />
Stagneliusskolan<br />
”Rävspelet”<br />
högväxta trädridå och va entornet. Mellan<br />
va entornet och Stagneliusskolans pampiga<br />
lärosäte anas spirorna på <strong>Kalmar</strong> slo . Längst ll<br />
höger ses huvudarenan i <strong>Fredriksskansområdet</strong>.<br />
(Se bild på nästa sida). Vyn från Ängö mot<br />
Esplanaden<br />
Sveaplan<br />
4. Fredriksskanskanalen<br />
Kvarnholmen och Domkyrkan är en vik g del<br />
av <strong>Kalmar</strong> som riksintresse. (riksintresse s. 32,<br />
historik s. 35-43, byggnader och anläggningar s.<br />
Domkyrkan<br />
45-49) Karta som visar Malm ärdsområdet med övergripande siktlinjer och visuella kopplingar.<br />
Varvsholmen
VÄRDEN<br />
2. Ända från Jutegatans strand upplevs kontakten<br />
med <strong>Kalmar</strong>sund vilket förstärker känslan av a<br />
befi nna sig i en skärgårdsmiljö. Visuella blickfång<br />
mot <strong>Kalmar</strong>sund beaktas i det vidare arbetet.<br />
3. När man ankommer ll <strong>Kalmar</strong>s stadskärna<br />
via Erik Dahlbergs väg och vidare längs<br />
Fredriksskansgatan reser sig Domkyrkans kra igt<br />
framträdande silue som en fond i slutet av<br />
vägen. Vyn beaktas i det vidare arbetet.<br />
4. Det fi nns en planerad axel i <strong>Kalmar</strong>s stadsbild<br />
bevarad sedan slutet av 1800-talet. (s.36-37)<br />
Den ger en visuell koppling längs Esplanaden<br />
via Sveaplan, längs Fredriksskanskanalen mot<br />
Varvshomen och <strong>Kalmar</strong>sund. Den visuella<br />
kontakten kan med fördel förstärkas vid<br />
kommande utveckling av projekt både vid<br />
Sveaplan och i <strong>Fredriksskansområdet</strong>. Axeln bör<br />
också bevaras e ersom den berä ar om <strong>Kalmar</strong>s<br />
stadsutveckling över den. Den är även en vik g<br />
del i den stadsbyggnadsmässiga hierarkin som<br />
råder i de centrala delarna av staden.<br />
När Malm ärdsområdet nu ses över för ny<br />
bebyggelse kan va enrummet bli mer in mt och<br />
kontakten mellan dess stränder kan förstärkas. För<br />
a uppnå de a blir det vik gt a studera siktlinjer<br />
och kontaktytor mellan Malm ärdens stränder då<br />
ny bebyggelse planeras. De a med utgångspunkt<br />
i <strong>Fredriksskansområdet</strong> och Malm ärdens nya<br />
huvudaktör -Linnéuniversitetet.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
1. Del av <strong>Kalmar</strong>s stadssilue sedd från Ängöleden.<br />
2. Foto som visar vy mot <strong>Kalmar</strong>sund från Jutegatan<br />
varifrån bilden är tagen.<br />
3. Vy mot Domkyrkan längs Fredriksskansgatan. 4. Vy mot Varvsholmen och <strong>Kalmar</strong>sund längs<br />
Fredriksskanskanalen.<br />
17
18<br />
VÄRDEN<br />
ÖNSKVÄRD FÖRBINDELSE RUNT<br />
MALMFJÄRDEN<br />
Historiskt se tog det lång d a skapa fysisk<br />
förbindelse runt Malm ärden. Sedan förbindelsen<br />
blev möjlig har villkoren för fotgängare succesivt<br />
försämrats genom a områden har gjorts<br />
o llgängliga för allmänheten och biltrafi ken<br />
har blivit allt mer dominerande. Det vore en<br />
kvalitet a skapa en upplevelserik förbindelse<br />
runt Malm ärden för fotgängare, cyklister och<br />
för andra ak viteter. När Malm ärdsområdet<br />
utvecklas, bland annat med ny bebyggelse, kan<br />
va enrummet bli mer in mt och kontakten<br />
mellan Malm ärdens stränder kan öka. Platser<br />
som digare inte varit llgängliga för allmänheten<br />
kan öppnas. Nu är det därför möjligt a skapa<br />
en upplevelserik promenad runt Malm ärden.<br />
Kartan ll höger visar e skissförlag ll hur e<br />
rörelsestråk kan anläggas in ll va net.För a<br />
skapa e upplevelserikt stråk kan y erligare<br />
förbindelser mellan öarna i form av gångbroar<br />
llföras, exempelvis mellan <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
och Lindö.<br />
Foto av nyanlagd strandpromenad i Sigtuna.<br />
indö<br />
Möjlig ny broförbindelse<br />
redrissnsorde<br />
Karta med skiss av önskvärt rörelsetråk runt Malm ärden.<br />
rnolen<br />
ngö
VÄRDEN<br />
GESTALTNING AV MALMFJÄRDENS<br />
DOLDA HISTORIA<br />
Varje stad är evigt föränderlig, gammalt och ny<br />
fi nns sida vid sida. En del av det gamla är osynligt<br />
men ger ändå avtryck. Det kan vara intressant a<br />
skapa en berä else kring det osynliga som har<br />
ge avtryck i staden över den.<br />
Redan under 1600-talet började<br />
skärgårdslandskapet runt Malm ärden fyllas ut.<br />
Man har sedan fortsa a fylla ut i va nen e er<br />
behov. På kartan ll höger ses e exempel på e<br />
historiskt nedslag som berä ar hur strandlinjen<br />
såg ut vid den gällande dpunkten.<br />
För a skapa en berä else av den historiska<br />
förändringen i staden kan det vara intressant a<br />
på olika vis ly a fram de historiska strandlinjerna<br />
i området och i det kommande planeringsarbetet<br />
för Malm ärdsområdet.<br />
A utveckla de historiska strandlinjerna skulle<br />
ge e bidrag ll visonen i den fördjupade<br />
översiktsplanen för Kvarnholmen med omgivande<br />
va enrum, a framhäva upplevelsen av staden<br />
byggd på öar.<br />
A berä a om en plats historia kan också ge<br />
människor en upplevelse av a fi nnas i e<br />
historiskt sammanhang och därav skapa trygghet.<br />
(Mänsklig hållbarhet s. 14-15, utomhusmiljöer s.<br />
29-30.)<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Läget för Fredriksskans<br />
Strandlinjer från år 1854 i rela on ll dagens kartbild.<br />
19
20<br />
VÄRDEN<br />
STRUKTURER OCH<br />
UTVECKLINGSPOTENTIAL I<br />
MALMFJÄRDSOMRÅDET<br />
Undersökningsområdet har delats in i fyra delar<br />
vilka kan ses på kartan ll höger. Alla områden<br />
bidrar ll a rama in Malm ärdens va enrum och<br />
har därför analyseras som en helhet. Områdena<br />
har olika struktur och utvecklingspoten al och<br />
måste därför även analyserats var del för sig. På<br />
längre sikt, om övriga områden ska utvecklas, är<br />
det vik gt a ha en helhetsbild av området så<br />
a e samspel mellan delarna - Malm ärdens<br />
stränder, kan uppstå och dess värden tas llvara.<br />
På sidan in ll ses översiktliga fl ygbilder<br />
över varje del och på nästkommande<br />
sidor beskrivs planområdets och de<br />
olika undersökningsområdenas samspel,<br />
utvecklingspoten al och värden.<br />
Kommentar: Malm ärdsområdet har poten al a<br />
bli en mer ak v och integrerad del av staden. Ambi<br />
onen i arbetet med programmet har varit a<br />
utgå från mänsklig hållbarhet. Denna värdegrund<br />
har sedan llsammans med en historisk förankring<br />
varit utgångpunkt i arbetet med a analysera<br />
hela Malm ärdsområdet. Principskisser har tagits<br />
fram för a visa hur värden kan tas llvara i den<br />
vidare utvecklingen av bebyggelse runt Malm-<br />
ärden. Malm ärdens va enrum kan få en mer<br />
intressant inramning och kontakten kan förstärkas<br />
mellan dess stränder.<br />
Karta med markering av planområdet och undersökningsområdena.<br />
2<br />
1<br />
4<br />
3
VÄRDEN<br />
1. Planområde, Flygfoto av <strong>Fredriksskansområdet</strong>.<br />
3. Undersökningsområde, Flygfoto av Ängö.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
2. Undersökningsområde, Flygfoto av Lindö.<br />
4. Undersökningsområde, Flygfoto av Norra Kvarnholmen.<br />
21
22<br />
VÄRDEN<br />
1. FREDRIKSSKANSOMRÅDET<br />
-Planområde<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> har en tydlig gräns<br />
gentemot den omkringliggande staden. Området<br />
omges av Malm ärdens va en och avgränsas<br />
av Fredriksskansgatan och den längsgående<br />
muren. Området känns idag o llgängligt för<br />
den breda allmänheten. Platsen domineras av<br />
fotbollsarenan som i sin placering och riktning<br />
följer Fredriksskans norra strandlinje och den<br />
ursprungliga fasta marken på den digare<br />
“Galgenabben”. Huvudarenan har kontakt med<br />
va net längs dess östra kortsida. De två läktarna<br />
längs arenans långsidor förstärker rummets<br />
riktning. Området med träningsplanerna är en stor<br />
och aldrig digare bebyggd plan yta bestående<br />
av uppfyllnadsmassor, som mot Kvarnholmen<br />
avslutas med Rävspelets högväxta träd.<br />
Liksom beskrivet i den kulturhistoriska<br />
utredningen gällande <strong>Fredriksskansområdet</strong>,<br />
har arenan i kra av sin mångåriga historia på<br />
platsen e värde i sig (s. 39 och s.45). Arenan<br />
har också e symboliskt värde för många<br />
<strong>Kalmar</strong>bor. När <strong>Fredriksskansområdet</strong> nu öppnas<br />
för allmänheten kan planen fungera som en<br />
siktlinje och skapa kontakt mellan Erik Dahlbergs<br />
väg och Malm ärden. Det fi nns därför e värde<br />
i a behålla arenan som en öppen yta även i<br />
fram den. När behovet av läktarkapacitet runt<br />
arenan nu minskar fi nns det e värde i a den<br />
öppna ytans långsidor fortsa följs av byggd<br />
struktur e ersom det understryker rummets<br />
form.<br />
När man ankommer ll <strong>Kalmar</strong>s stadskärna via<br />
Ängöleden ser man en vy av stadens silue .<br />
För a undvika a llkommande bebyggelse<br />
i <strong>Fredriksskansområdet</strong> kommer i konfl ikt<br />
med befi ntliga landmärken kan högre volymer<br />
placeras i den norra delen av området. Samma<br />
slutsats kan dras när platsen analyseras från<br />
Fredriksskansgatan där Domkyrkan ses som e<br />
fondmo v. Om högre volymer placeras i den norra<br />
delen av området istället för den södra, kan vyn<br />
mot Domkyrkan vidmakthållas.<br />
Rävspelets träd bildar en magnifi k ridå mellan<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> och Kvarnholmen och<br />
upplevs som e visuellt fi lter. Träden har en vik g<br />
roll i landskapet genom dess vidly iga volym och<br />
transparens, vilket llkommande bebyggelse i sin<br />
gestaltning måste förhålla sig ll.<br />
När <strong>Fredriksskansområdet</strong> nu ska omvandlas<br />
Foto av “Rävspelet” taget från översta delen av den<br />
norra läktaren.<br />
öppnar sig möjligheten a llgängliggöra dess<br />
stränder för allmänheten. Det vore en kvalitet<br />
med nära kontakt ll va net i form av e<br />
promenadstråk längs stranden som kan gestaltas<br />
som en del av llkommande bebyggelse.<br />
Förutom platsen där huvudarenan ligger är hela<br />
området konstgjort landskap e ersom marken<br />
består av fyllnadsmassor. Det är en kvalitet<br />
a synliggöra områdets utveckling genom a<br />
gestalta dess strandlinjer och skillnad mellan<br />
ursprunglig och konstgjord mark. Gestaltningen<br />
av områdets utveckling kan kombineras med<br />
dagva enhantering. Fredriksskans ligger lågt,<br />
endast ca 1 m över havsytan. I gestaltningen av ny<br />
byggna on måste nivåskillnaderna tas omhand<br />
på e bra sä i strukturen. Därför bör sek onen<br />
från Fredriksskansgatan genom området ll<br />
Malm ärden studeras.<br />
Bebyggelsen längs Fredriksskansgatan och<br />
Jutegatans västra sidor består främst av<br />
stadsvillor. I söder avslutas området med<br />
Stagneliusskolans pampiga volym som<br />
famnar mot Fredriksskanskanalen och<br />
Kvarnholmen. Stadsvillorna utgör punkter längs<br />
Fredriksskansgatan, medan Stagneliusskolan<br />
förstärker gatubilden när man närmar sig<br />
Kvarnholmen genom sin höga och långsträckta<br />
fasad in ll vägen.<br />
Stagneliusskolans byggnadsvolym måste beaktas<br />
vid placering av ny bebyggelse på Fredriksskans för<br />
a undvika a en trång passage uppstår mellan<br />
skolan och nya volymer.<br />
Stagneliusskolan uppfördes på fyllnadsmassor.
VÄRDEN<br />
Dess skoltomt avgränsas idag av Strandgatan<br />
i norr i linje med den ursprungliga strandens<br />
sträckning. Strandgatan bevarades och fi ck en<br />
stor betydelse i Hallmans stadsplan från 1906.<br />
Strandgatan förband då <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
och Sveaplanen (s. 37). I visionsplanen för <strong>Kalmar</strong><br />
idro spark fortsä er Strandgatans linje vidare<br />
in i <strong>Fredriksskansområdet</strong> via huvudentrén ll<br />
Fredriksskans, som fi nns kvar än idag (s. 39). I<br />
den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen<br />
med omgivandet va enrum ses Sveaplanen som<br />
en fram da plats för utvecklingen av centrala<br />
<strong>Kalmar</strong>. Därför är kopplingen längs Strandgatan ll<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> återigen vik g.<br />
Fredriksskansgatan som löper längs<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> var tänkt som och blev<br />
u ormad som en paradgata på 30-talet. För a<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> ska kunna intergreras<br />
med den omkringliggande staden måste<br />
Fredriksskangatans strama karaktär luckras upp.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Ursprunglig strandlinje<br />
Siktlinje och kontakt mellan Erik Dahlbergs<br />
vg och Malmrden kan llskapas<br />
Fredriksskansgatan och<br />
Fredriksskansbron bör omgestaltas<br />
Siktlinje och kontakt från Strandgatan beaktas<br />
Planens historia som öppen<br />
och akv yta uppmrksammas<br />
Utsikt från planen mot<br />
almrden kan uppnås<br />
Stagneliusskolans pampiga<br />
volym bör ges utrymme<br />
Möjlig ny broförbindelse<br />
Kartan visar värden som kan tas llvara vid utveckling av <strong>Fredriksskansområdet</strong>.<br />
nskvrt promenadstråk lngs vanet<br />
Skillnad mellan ursprungligt och<br />
konstgjort landskap kan gestaltas,<br />
eempelvis med konstgjorda kanaler<br />
vspelet beaktas<br />
Siktlinje mot Domkyrkan beaktas<br />
23
24<br />
VÄRDEN<br />
2. LINDÖ<br />
- Del av undersökningsområdet<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> och Lindö kopplas<br />
samman visuellt av det va enrum som bildas<br />
mellan <strong>Fredriksskansområdet</strong>s norra strand<br />
och Lindös sydvästra strand samt stranden<br />
längs Jutegatan. Va enrummet sluts y erligare<br />
genom ön utanför <strong>Fredriksskansområdet</strong>s<br />
norra strand. Va enrummet upplevs idag<br />
dock mestadels längs Jutegatan och på Lindö<br />
e ersom <strong>Fredriksskansområdet</strong>s stränder ll<br />
stor det är inhägnade och inte llgängliga.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> och Lindö kopplas samman<br />
funk onsmässigt e ersom friidro s -och<br />
skolidro sverksamhet fi nns på båda platserna.<br />
Lindö är ll stor del täckt av blandskog och<br />
upplevs i sin helhet som en ö med “vild” natur.<br />
Sam digt genomskärs ön av Lindövägens breda<br />
och asfalterade vägyta som i sin nuvarande<br />
funk on känns överdimensionerad. På Lindö<br />
fi nns, förutom e antal mindre skjul, en större<br />
byggnad. Byggnadens placering en bit från vägen<br />
omgiven av skog berä ar om dess ursprungliga<br />
funk on som Epidemisjukhus.<br />
Enligt den fördjupade översiktsplanen för<br />
Kvarnholmen med omgivande va enrum är Lindös<br />
skogsbeklädda -“vilda” och krea va karaktär en<br />
llgång som en kontrast ll den omkringliggande<br />
staden. Det är av värde a dess karaktär bevaras.<br />
Lindös krea va karaktär kan förstärkas både<br />
genom a bibehålla dess natur, men också genom<br />
dess krea va profi l. Den krea va profi len kan på<br />
enkla vis markeras y erligare exempelvis genom<br />
konstnärliga utsmyckningar vid öns entréer<br />
eller utställningslokaler öppna för allmänheten.<br />
Krea va och fruktbara samarbeten där vetenskap<br />
och konst korsbefruktas kan uppmuntras<br />
exempelvis mellan konstverksamheten och<br />
Linnéuniversitetet.<br />
Viss idro , skolidro eller andra ak viteter<br />
kan fortsa få plats på södra Lindö. En<br />
broförbindelse kan med fördel llskapas<br />
mellan Fredrisksskansområdet och södra Lindö.<br />
Broförbindelsen skulle y erligare förstärka det<br />
inre va enrummet i Malm ärden.<br />
I samklang med natur och idro sak viteter kan<br />
en promenad anläggas längs Lindös strandkant.<br />
Här kan promenaden få en annan karaktär än<br />
exempelvis längs Ängöleden i form av naturs g,<br />
framförallt på norra Lindö. Sommar d när<br />
skolorna inte har idro på södra Lindö kan platsen<br />
ll exempel användas för utomhusbio eller<br />
utomhusteater.<br />
Båtuppläggningsplatserna längs Lindös västra<br />
strand ger ön en pitoresk karaktär som i viss mån<br />
skulle kunna utvecklas.<br />
Ursprungligen fanns en vägförbindelse via en<br />
bro mellan Ängö och Lindö som for arande kan<br />
avläsas i Ängös rutnätssystem. Förbindelsen<br />
bröts då Ängöleden byggdes och va enrummen<br />
mellan öarna fylldes igen. Fotgängare och cyklister<br />
hänvisas i dag ll en tunnel under bilvägen. Det<br />
vore en kvalitet a återskapa broförbindelsen<br />
mellan Ängö och Lindö i markplan, och<br />
sam digt förbä ra va engenomströmningen ll<br />
Malm ärden.<br />
Förbindelsepunkten mellan Ängö, Lindö och<br />
Kullö kan uppmärksammas e ersom det fi nns<br />
en tydlig visuell kontakt härifrån ll norra delen<br />
av <strong>Fredriksskansområdet</strong> där ny bebyggelse kan<br />
llkomma. Kopplingen förstärks y erligare genom<br />
a den ramas in av e mindre va enrum mellan<br />
Lindös östra kust och de mindre öarna framför<br />
Ängös västra kust. Vid llkommande byggna on<br />
i norra <strong>Fredriksskansområdet</strong> bör volymerna<br />
studeras från platsen.
VÄRDEN<br />
Inre va enrum i Malm ärden vid<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>s norra strand.<br />
Inre va enrum i Malm ärden vid Kullös sydvästra<br />
strand.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
nre aenrm<br />
Karta som visar undersökningsområdet på Lindö.<br />
lan ör idros och sommarakiteter<br />
Möjlig ny broförbindelse<br />
rsprnglig strandlinje<br />
isell kontakt mellan södra<br />
llö och norra Fredriksskans<br />
nskrt promenadstråk lngs anet<br />
Lindös kreaa prol kan tecklas eempelis<br />
genom konstnrlig markering a öns entrer<br />
nre aenrm<br />
Förbindelsen mellan Lindö<br />
och Ängö bör återskapas<br />
25
26<br />
VÄRDEN<br />
3. ÄNGÖ<br />
- Del av undersökningsområdet<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>s östra strand och<br />
Ängös västra strand bildar Malm ärdens<br />
långsidor. E ersom llgängligheten ll<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>s östra strand i dag<br />
är mycket begränsad och Ängös västra<br />
strand domineras av biltrafi k, så upplevs<br />
kontakten mellan stränderna som svag.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> planeras nu för a<br />
utvecklas med ny bebyggelse. I den fördjupade<br />
översiktsplanen för Kvarnholmen med omgivande<br />
va enrum fi nns en vision om a tona ned<br />
Ängöledens trafi k, vilket i sin tur kan ge möjlighet<br />
för ny byggna on nära vägrummet och va net.<br />
Vid llkommande bebyggelse och vid anläggande<br />
av promenads g längs va net kan Malm ärdens<br />
va enrum bli mer in mt och kontakten mellan<br />
dess stränder kan förbä ras. Vid ny byggna on<br />
i respek ve område blir det vik gt a studera<br />
llkommande volymer u från a skapa en balans<br />
mellan strändernas byggda struktur.<br />
I sin helhet är Ängös bebyggelse ordnad i en<br />
rutnätsstruktur som är avskuren e er öns<br />
ursprungliga strandlinjer. När Ängöleden byggdes<br />
fylldes Malm ärden ut längs Ängös västra sida<br />
för a ge plats ll vägen. Ga et mellan Kullö,<br />
Lindö och Ängö fylldes ut och de dominerande<br />
gräsytorna längs öns västra strand llkom.<br />
Kontakten bröts mellan bebyggelsen på Ängö<br />
och Malm ärden. Vid eventuellt llkommande<br />
bebyggelse längs Ängös västra strand bör<br />
den u ormas på annat sä än öns övriga<br />
struktur, e ersom gräsytan inte är en del av<br />
den ursprungliga ön. Det kan vara intressant a<br />
gestalta den ursprungliga strandlinjen e ersom<br />
det bland annat kan bidra ll a återskapa<br />
kontakten mellan va et och den befi ntliga<br />
bebyggelsen på Ängö.<br />
Öns södra spets saknar byggda volymer. Här<br />
bildas e visuellt släpp där kontakt skapas mellan<br />
Malm ärden och <strong>Kalmar</strong>sund. Det är därför vik gt<br />
a även i fram den lämna den södra delen utan<br />
bebyggelse.<br />
I samband med utvecklingen av Varvsholmen<br />
byggdes en trafi kplats på södra Ängö. Platsen<br />
där rondellen ligger är vacker med Malm ärdens<br />
va en på ena sidan och <strong>Kalmar</strong>sund på<br />
den andra. Platsen utgör fysisk förbindelse<br />
mellan Kvarnholmen och Ängö. Den stora<br />
cirkula onsplatsen uppmuntrar inte ll vistelse.<br />
Om Ängöleden tonas ned kan rondellens<br />
omfa ning minska och platsens värde framhävas.<br />
Karta som visar undersökningsområdet på Ängö.
VÄRDEN<br />
4. NORRA KVARNHOLMEN<br />
- Del av undersökningsområdet<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> och norra Kvarnholmen<br />
kopplas samman fysiskt och visuellt med<br />
Fredriksskansbron. Från Fredriksskansgatan kan<br />
man se mot Domkyrkan och via Västra Sjögatan<br />
ända bort mot befästningsmuren på andra sidan<br />
Kvarnholmen. <strong>Fredriksskansområdet</strong> skiljs från<br />
norra Kvarnholmen av Fredriksskanskanalens<br />
in ma va enrum. Se från norra Kvarnholmen<br />
står landområdet vid Fredriksskanskanalen i<br />
rumslig kontrast ll området som vänder sig<br />
mot Malm ärdens större va enspegel. Längs<br />
med Provintgatan upplevs den omskrivna<br />
kontrasten i den fördjupade översiktsplanen<br />
mellan befästningsstadens täta byggnadsstruktur<br />
och Malm ärdens öppna va enspegel. Även<br />
kontrasten mellan öarnas karaktär ses här<br />
då Lindös skogsbeklädda kust ses i fonden av<br />
siktlinjen från Kvarnholmen.<br />
De obebyggda ytorna på norra Kvarnholmen<br />
llkom då Fredriksskanskanalen byggdes och<br />
består av u yllnadsmassor, bland annat från det<br />
raserade befästningsverket. De tomma ytorna gör<br />
den digare beskrivna siktlinjen mot Kvarnholmen<br />
från Ängö möjlig och är en kontrast ll den<br />
tä bebyggda rutnätsstaden med Domkyrkan<br />
som dominerande element. Ytan berä ar om<br />
befästningsmurens ursprungliga sträckning. Därför<br />
bör rutnätsstadens strama struktur inte fortsä a<br />
här. Ny byggna on på norra Kvarnholmen bör<br />
istället knyta sig ll Malm ärdens va en och<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
framhäva känslan av den bakomliggande staden<br />
innanför murarna. Vid ny byggna on i området<br />
bör hänsyn tas ll rutnätsstadens siktlinjer som<br />
blivit möjliga sedan muren raserats.<br />
Till skillnad från övriga sidor av Kvarnholmen<br />
är näst in ll alla spår av befästningsmuren<br />
utraderade här. Under marken fi nns resterna<br />
av befästningsmuren bevarad. Dess sträckning<br />
kan vara intressant a åter göra synlig som en<br />
fortsä ning på de intakta delarna av muren.<br />
Tillsammans kan de bevarade delarna med stöd<br />
i gestaltning av de osynliga lagren berä a om<br />
<strong>Kalmar</strong>s historiskt unika roll genom den.<br />
<br />
del av muren på södra Kvarnholmen<br />
Karta som visar undersökningsområdet på norra Kvarnholmen.<br />
Siktlinje med tydlig kontrast mellan ”stenstaden”<br />
och Lindös skogsbeklädda kust.<br />
Fysisk och visuell kontakt mellan <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
och norra Kvarnholmen<br />
<br />
Murens sträckning kan gestaltas<br />
<br />
befästningsstaden.<br />
27
28<br />
VÄRDEN<br />
UNIVERSITETSSTADEN<br />
I förordet ll den poli ska budgeten för år 2012<br />
står det:<br />
”Linnéuniversitetet är en spjutspets för<br />
hela regionen. A <strong>Kalmar</strong> sedan 2010 är en<br />
universitetsstad är bland det vik gaste som<br />
hänt i <strong>kommun</strong>ens moderna historia. Vi ska ta<br />
llvara de möjligheter det innebär a vi är en<br />
universitetsstad. De a är en fantas sk möjlighet<br />
för <strong>Kalmar</strong> a bryta den långvariga nega va<br />
utvecklingen och istället ta rejäla kliv framåt.”<br />
Det som den poli ska budgetens förord ger<br />
u ryck för är a vi ska ta chansen a ta llvara<br />
den möjlighet det innebär a Linnéuniversitetet<br />
har etablerat sig i <strong>Kalmar</strong>. Därför är det vik gt<br />
a tolka universitetets vision kring a skapa en<br />
a rak v kunskapsmiljö, så a den sedan kan<br />
genomföras.<br />
Som det står a läsa i programmets del om<br />
Linnéuniversitetet (s. 11), så är det vik gt a<br />
skapa en akademisk miljö med egen iden tet<br />
i <strong>Kalmar</strong>, sam digt som universitetet ska vara<br />
väl integrerat i stadsväven. I Linnéuniversitetets<br />
strategidokument ”Strategi och mål för den<br />
stadsintegrerade miljön i <strong>Kalmar</strong>”, står det<br />
beskrivet a det är vik gt a <strong>Kalmar</strong>bor, besökare<br />
och studenter tydligt kan iden fi era universitetet<br />
i staden och a man som student även ska känna<br />
llhörighet ll Linnéuniversitetet som helhet. Som<br />
e stadsintegrerat universitet vill man bidra ll<br />
a skapa liv i staden dygnet runt och under hela<br />
året. Man vill a universitetet ska fungera som<br />
en mötesplats för studenter och personal, men<br />
också för den breda allmänheten och näringslivet<br />
i <strong>Kalmar</strong>. Man vill a Linnéuniversitetet ska bidra<br />
ll a göra <strong>Kalmar</strong> a rak vare vid marknadsföring<br />
för a locka studenter, lärare, forskare,<br />
interna onellt som na onellt, företag/investerare,<br />
poten ella infl y are, lokalbefolkning och turister.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> har dominerats av idro<br />
i snart hundra år vilket har ge platsen en tydlig<br />
iden tet. I vår d har <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
framförallt dominerats av den allsvenska fotbollen<br />
vilken y erligare har laddat platsen med e högt<br />
värde. För a Linnéuniversitetets vision kring<br />
dess roll i staden ska uppnås, blir det vik gt a<br />
universitetet kan skapa sig en egen iden tet i<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> som kan få e högt värde<br />
liksom den allsvenska fotbollen.<br />
Foto av studiemiljö på skola i Örestaden i Köpenhamn.
VÄRDEN<br />
Byggnader<br />
För a Linnéuniversitetet ska llskapas en tydlig<br />
fysisk roll i staden då det kommer a ligga både<br />
i Ölandshamnen och i <strong>Fredriksskansområdet</strong>,<br />
krävs det a någon del u ormas med<br />
iden tetsskapande kvaliteter.<br />
E ersom universitetet är stadsintegrerat blir<br />
det vik gt a det fi nns tydliga stråk mellan<br />
dess byggnader så a man får en känsla av<br />
Linnéuniversitetet som helhet när man färdas i<br />
staden.<br />
För a Linnéuniversitetet ska bli en mötesplats<br />
mellan studenterna, näringslivet och allmänheten<br />
är det vik gt a en del lokaler får en inbjudande<br />
karaktär exempelvis med caféer, restauranger<br />
eller evenemang och konferenser.<br />
Byggnader som placeras i området bör stödja<br />
Linnéuniversitetets verksamhet samt bidra ll<br />
a skapa stadsliv. Byggnader bör generellt vara<br />
värdeskapande element med många användare<br />
och funk oner som vänder sig mot omgivningarna<br />
där gränserna mellan ute och inne kan luckras<br />
upp.<br />
Utomhusmiljö<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
I <strong>Fredriksskansområdet</strong> ska en krea v och<br />
akademisk miljö skapas som kan bli en<br />
a rak v kunskapsmiljö, sam digt som en<br />
bredare allmänhet som inte är knuten ll<br />
Linnéuniversitetet måste känna sig välkommen<br />
i området. Utgångspunkten i arbetet med<br />
utomhusmiljön är a Malm ärdens va enrum<br />
görs llgängligt för alla kalmarbor och besökande.<br />
Den byggda miljön får ta e kliv llbaka för a<br />
ge utrymme för en passage längs stranden med<br />
olika ak viteter som skapar kontakt mellan land<br />
och va en. Passagen längs va net ger hela<br />
Malm ärdsområdet en rekrea v karaktär där<br />
människor exempelvis kan promenera eller jogga<br />
runt va enrummet.<br />
För a uppnå mänsklig hållbarhet (som beskrivs<br />
i programmets inledning s. 14-15) måste e<br />
holos skt tankesä råda där utomhusmiljön<br />
samspelar på lika villkor med den byggda miljön.<br />
Linnéuniversitetets omgivningar kan då bidra<br />
ll a förstärka och s mulera den akademiska<br />
studiemiljön. Miljön måste kunna fånga in olika<br />
människors egenskaper och sinnesstämningar.<br />
En metod som tar utgångspunkt i de a går ut på<br />
a utveckla å a karaktärsdrag. Om färre än tre<br />
karaktärsdrag fi nns i e område har det visat sig<br />
a människor inte trivs. Alla å a karaktärsdrag<br />
återfi nns bland annat vid Camebridge university,<br />
e av världens topprankade universitet som har<br />
mo agit fl era nobelpris. Karaktärerna beskrivs på<br />
de a sä .<br />
Obearbetad beskrivning av de å a karaktärerna:<br />
1. Det rofyllda<br />
U rycker människans behov av a kunna fi nna en<br />
plats som ger lugn. Ljuden från vind, va en, fåglar<br />
och insekter dominerar över trafi k och jäktande<br />
människor. I sådana miljöer där man söker lugn<br />
och ro önskar man inte störas av oljud, inte heller<br />
av skräp, ogräs eller störande människor.<br />
2. Det vilda<br />
De a handlar om en fascina on <strong>inför</strong> den vilda<br />
naturen. Här fi nns växter som ger intryck av a<br />
vara självsådda. I området kan man träff a på moss-<br />
och lavbelupna stenblock. S garna ser ut a ha<br />
funnits sedan urminnes d. Platsen är i sin helhet<br />
u ormad av naturen själv, eller av en högre makt.<br />
De a skänker platsen en uråldrig prägel och en<br />
mys k. Finns det naturandar någonstans så fi nns<br />
de här.<br />
3. Det artrika<br />
På våren längtar människor särskilt e er a fi nna<br />
tecken på den återvändande sommaren; a hi a<br />
Foto av studiemiljö vid Cambrige University.<br />
29
30<br />
VÄRDEN<br />
den första vitsippan eller a höra den första<br />
lärkan. Men året runt är människor intresserade<br />
av djur och växter: talgoxar, bin, myror,<br />
liljekonvaljer... Mångfalden av djur och växter<br />
lockar människor a gå en bit längre för a hi a<br />
något ny .<br />
4. En rymd för tanke och vederkvickelse<br />
Det här handlar om e u alat behov av a fi nna<br />
en miljö där man “kommer in i en annan värld”,<br />
som några u rycker det. A komma bort från<br />
staden, in ll en värld där man slipper bekymra<br />
sig om signaler och skyltar, där man kan andas<br />
ut. Helst ska där inte fi nnas några skarpa gränser<br />
alls. Området ska hållas samman ll en helhet,<br />
som i en skånsk bokskog eller en mellansvensk<br />
barrblandskog, även om man rör sig hundratals<br />
meter i området. Besökaren kan då slappna av,<br />
fundera igenom saker och ng under den som<br />
man promenerar eller kanske joggar runt.<br />
5. Allmänningen<br />
En grön, öppen, centralt belägen plats. Här kan<br />
cirkusen slå upp si tält, bygdens förening ordna<br />
loppmarknad eller kanske Frälsningsarmén spelar<br />
här för a samla in pengar. Däremellan kan vem<br />
som önskar spela boll här, fl yga drake eller bara<br />
lägga ut en fi lt och sola, kanske äta medhavd<br />
picknick. Sedan urminnes d har människan ha<br />
sådana platser. Här i Sverige fanns ängen, med<br />
den kombinerade ngs- och marknadsplatsen, där<br />
man också godkände den lokale hövdingen.<br />
6. Lustgården<br />
Behov fi nns även av platser där barn och vuxna<br />
kan umgås i trygghet, där föräldrar vågar släppa<br />
barnens händer så a ungarna kan rasa ut.<br />
Denna plats ska helst vara omgärdad med staket,<br />
häck eller dylikt. Den här karaktären handlar om<br />
behovet av platser för skilda ak viteter såsom lek<br />
- a platsen innehåller gungor, rutschkanor o.s.v.<br />
Andra ak viteter handlar om a kunna plantera<br />
något, odla eller bygga (växthus, skjul, kojor,<br />
lekstugor).<br />
7. Centrum, festen<br />
Några människor placerar stadens hjärta och själ<br />
där människor möts. Här handlar det i första hand<br />
inte om ställen som centrala bussterminaler och<br />
dylikt, utan om platser där människor möts för a<br />
ha trevligt. Framför allt gäller de a nöjesparker,<br />
såsom Tivoli, Liseberg och Gröna Lund, men det<br />
kan även handla om särskilda kvarter i centrum,<br />
dit människor i första hand söker sig för a lyssna<br />
på musik, äta en god middag eller bara för a<br />
kunna se andra människor koppla av och roa sig.<br />
8. Kulturen<br />
I motsats ll ovanstående hävdar några a<br />
stadens själ och hjärta inte knyts ll fest<br />
och nöjen, utan ll det historiska arvet.<br />
Fascina onen <strong>inför</strong> monument, historiska<br />
platser, gamla byggnader och träd är stark. E<br />
exempel är Lundagård i Lund, där domkyrkan,<br />
universitetsbyggnaderna och parken bildar en<br />
starkt symbolladdad plats. Men det kan även<br />
handla om kyrkogårdar, om platser invid statyer.<br />
(Grahn & S gsdo er subm. 2007)<br />
Foto av studiemiljö vid Cambrige university.<br />
Kommentar: Det är vik gt a ta med sig<br />
kunskapen kring respek ve karaktärsdrag i<br />
utomhusmiljön i arbetet med a vidareutveckla<br />
Malm ärdsområdets värden.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Syntes: E sä a uppnå de visioner som<br />
beskrivits kring byggnadsstruktur och<br />
utomhusmiljö i <strong>Fredriksskansområdet</strong>, kan<br />
vara a arbeta med en arkitek ävling <strong>inför</strong><br />
<strong>detaljplan</strong>earbetet. Där kan olika förslag ställas<br />
mot varandra och bedömas u från de värden<br />
och visioner som beskrivits i programmet.<br />
Foto av Musashino Art University Library av Sou Fujimoto<br />
31
32<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
RIKSINTRESSE<br />
Nästan hela undersökningsområdet ingår i<br />
riksintresse för kulturvård. Beteckning är <strong>Kalmar</strong><br />
län K 48. I Länstyrelsens meddelande 1997:30<br />
redovisas mo ven för riksintresset. Länsstyrelsen<br />
tar bland annat upp a <strong>Kalmar</strong> är e av landets<br />
främsta exempel på stadsbyggnadskonst från<br />
1600-talet. <strong>Kalmar</strong> stad var huvudpunkten för<br />
Sveriges östkus örsvar på 1600-talet och är e<br />
bra exempel på residens - och förvaltningsstadens<br />
fortsa a utveckling. Kvarnholmen med<br />
bevarad stadsplan, byggnader och vallar, från<br />
1600-talet, är for arande centrum för handel och<br />
<strong>kommun</strong>ika on i <strong>Kalmar</strong>. Här fi nns va enområden,<br />
som gör den befästa staden med dess vallgravar<br />
lä a förstå, samt rester av de gamla<br />
befästningsvallarna.<br />
E ny förslag ll riksintresseformulering för<br />
<strong>Kalmar</strong> stad har antagits under 2010. Enligt<br />
de a dokument omfa ar <strong>Kalmar</strong> riksintresse<br />
etapp 1, den norra delen med 10 delområden.<br />
Undersökningsområdet ligger i delområde 5 och 8.<br />
5. Område Kvarnholmen norr utanför<br />
stadsmuren.<br />
Konsekvensanalys:<br />
“Områdets öppna karaktär bidrar ll vy från<br />
Ängöleden i norr med domkyrkan och omgivande<br />
lågbebyggelse som blickfång. Trädridåerna<br />
längs Södra Kanalgatan utgör en pregnant del<br />
av blickfånget särskilt under sommarhalvåret.<br />
Hänsyn ll va enkontakt, förbindelse över<br />
broar och historiska öppningar i befästningen<br />
runt Kvarnholmen samt siktlinjer och blickfång<br />
över Malm ärden är vik ga aspekter och bör<br />
llvaratas i planering.<br />
8. Område Malm ärden.<br />
Konsekvensanalys:<br />
Området utgör en välgörande, rekrea v<br />
resurs i stadslandskapen som bör respekteras<br />
men även förädlas och göras mer llgänglig.<br />
E stort värde utgör även stadens historiska<br />
silue från Ängö mot Kvarnholmen med<br />
domkyrkan som dominerande volym, vilken<br />
bör vidmakthållas. En fram da bebyggelse nära<br />
va enlinjen och strandremsan bör respektera<br />
områdets naturupplevelse genom öppenhet av<br />
campuskaraktär.<br />
Norra delen av Riksintresse (avdelat med den sträckade<br />
linjen), ur <strong>Kalmar</strong> riksintresse, Etapp 1:Norra delen.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV<br />
GÄLLANDE DETALJPLANER<br />
Fredriksskans<br />
Gällande <strong>detaljplan</strong> för <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
och den största delen av planområdet är planen<br />
0880K-I:128 antagen den 23/1 1948. Sedan den<br />
fastlades har två mindre <strong>detaljplan</strong>er gjorts för<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> år 1957 och 1997.<br />
Lindö<br />
Gällande <strong>detaljplan</strong>er för Lindö är 0880K-I:128<br />
från 1948 (se kartan ll höger) och planen 0880K-<br />
1:297 från 1969 då Ängöleden byggdes.<br />
Ängö<br />
Gällande <strong>detaljplan</strong>er för Ängö är 0880K-I:128 från<br />
1948 (se kartan ll höger) och 0880K-1:141 från år<br />
1949 som är den mest övergripande. I samband<br />
med a Ängöleden byggdes 1969 llkom en plan,<br />
0880K-1:297.<br />
Stagneliusskolan<br />
För Stagneliusskolan och området runtomkring<br />
gäller planen 0880K-1:427 från 1987.<br />
Stadsplan från 1948 0880K-I:128.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
33
34<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN<br />
Marken i <strong>Fredriksskansområdet</strong> ägs idag av<br />
<strong>kommun</strong>en. Till störst del äger <strong>kommun</strong>en även<br />
marken i undersökningsområdet med undantag<br />
för bostadsfas gheterna. (Se kartan ll höger.)<br />
Markytans storlek i <strong>Fredriksskansområdet</strong> är ca<br />
å a hektar<br />
MARKANVÄNDNING<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> används idag ll störst<br />
del ll idro sändamål. Ytan täcks i stort<br />
se av huvudarenan och de tre befi ntliga<br />
träningsplanerna för fotboll. Rävspelet täcker<br />
resterande yta i södra <strong>Fredriksskansområdet</strong>.<br />
Enligt gällande <strong>detaljplan</strong> står största delen av<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> beskrivet som allmän<br />
plats, park eller plantering. Norra delen, där<br />
huvudarenan ligger, är för idro sändamål.<br />
I dag används <strong>Fredriksskansområdet</strong> ll<br />
skolidro sverksamhet av gymnasieskolorna<br />
och universitetet. Kommunens och<br />
grann<strong>kommun</strong>ernas grundskolor hyr huvudarenan<br />
för skolfriidro stävlingar. Olika idro sföreningar<br />
bedriver sin verksamhet i <strong>Fredriksskansområdet</strong>:<br />
<strong>Kalmar</strong> AIK, <strong>Kalmar</strong> SK, <strong>Kalmar</strong> GF, <strong>Kalmar</strong> RK,<br />
FI <strong>Kalmar</strong>sund och Högby IF. Dessutom fi nns e<br />
antal llfälliga hyresgäster som hyr tränings der<br />
på konstgräsplanen.<br />
Karta över ägandeförhållanden. All omarkerad mark ägs av <strong>kommun</strong>en.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
HISTORIK<br />
1600-1700-tal<br />
Det har tagits fram en kulturhistorisk utredning<br />
för <strong>Fredriksskansområdet</strong> utarbetad av<br />
Länsmuséet i <strong>Kalmar</strong> på uppdrag av <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Utredningen fi nns, såsom digare<br />
nämnts, med i sin helhet som en bilaga ll de a<br />
program.<br />
Bilden visar en karta över Calmare stad och<br />
stads ägor från år 1650. Udden som s cker ut i<br />
Malm ärden he e vid den den ”Galgenabben”.<br />
Såsom namnet antyder har udden använts som<br />
avrä ningsplats. Byggna onen av stadsmuren<br />
kan ses påbörjad. Det medel da <strong>Kalmar</strong> låg<br />
fram ll 1600-talet i anslutning ll slo et,<br />
men av försvarstekniska skäl valde man sedan<br />
a fl y a staden ll Kvarnholmen. Dro ning<br />
Chris na godkände formellt år 1651 e förslag<br />
kring hur Kvarnholmens befästningsanläggning<br />
skulle u ormas. Befästningsstaden bestod av<br />
en befästningsmur kring Kvarnholmen och<br />
omgivande bas oner. På öns norra sida reste sig<br />
en 6 m hög mur ur den grunda Malm ärden.<br />
Försvarsanläggningen runt Kvarnholmen ansågs<br />
stå färdig år 1761. Kvarnholmen omgavs i övrigt<br />
av fl acka och obebyggda holmar. På en liten<br />
holme mi i ärden –kärringalåret - anlades<br />
1735 en försvarsanläggning som fi ck namnet<br />
Fredriksskans. Namnet Fredriksskans lever vidare<br />
än idag.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Galgenabben<br />
Fredriksskans<br />
Karta över Calmare stad och stads ägor från år 1650. Udden som s cker ut i Malm ärden<br />
he e vid den den ”Galgenabben”. Liksom namnet antyder har udden använts som<br />
avrä ningsplats. Byggna onen av befästningsmuren kan ses påbörjad.<br />
35
36<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
1800-tal<br />
Under början av 1800-talet förlorade <strong>Kalmar</strong> sin<br />
roll som befästningsstad och den skarpa gränsen<br />
mellan stad och land kunde luckras upp.<br />
År 1874 kom en ny byggnadsstadga vilken ålade<br />
städerna a upprä a stadsplaner. E par år<br />
senare presenterade C. H. Öhnell en stadsplan<br />
som innebar a hela Malm ärden skulle fyllas<br />
igen och bebyggas med en rutnätsstad. På det<br />
sä et skulle <strong>Kalmar</strong> ges en värdig inramning.<br />
U yllnadsarbetet påbörjades enligt Öhnells plan.<br />
Utsni ut C. H. Öhnells stadsplan från 1876.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Tidigt 1900-tal<br />
I början av 1900-talet kom nya stadsplaneideal<br />
a gälla som tog större hänsyn ll platsens<br />
naturliga förutsä ningar. År 1909 fi ck Sverige en<br />
ny stadsplanelag. De a samverkade ll a dens<br />
kanske främste stadsplanerare, Per-Olof Hallman,<br />
fi ck utarbeta en ny plan för <strong>Kalmar</strong>. I den nya<br />
stadsplanen betraktades Malm ärdens va enrum<br />
som en resurs som skulle llvaratas och det<br />
digare planerade u yllnadsarbetet begränsades.<br />
Hallmans plan genomfördes ll stor del. E<br />
undantag från planen var a den planerade<br />
villabebyggelsen i norra <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
år 1918 ersa es av en idro sarena. (Se bilden ll<br />
höger.)<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Utsni ur Per-Olof Hallmans stadsplan från 1906.<br />
37
38<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Gymnas kuppvisning i <strong>Fredriksskansområdet</strong> år 1930.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Tidigt 1900-tal<br />
Inför anläggandet av fotbollsplanen togs<br />
det fram e förslag för hela området kring<br />
idro sanläggningen som då he e <strong>Kalmar</strong><br />
idro spark. (Se bilden ll höger.)<br />
Förutom fotbollsplanen uppfördes entrédelen<br />
med en axel från Strandgatan. Under samma d<br />
uppfördes kalkstensmuren och trädplanteringen<br />
längs Fredriksskansgatan och “Rävspelet”<br />
planterades. <strong>Fredriksskansområdet</strong> användes<br />
o a för gymnas kuppträdanden. De a var dens<br />
folkhälsovurm. Idro sformen användes som<br />
mo on och underhållning utan tävlingssy e. År<br />
1928 uppfördes den tennishall som idag kallas<br />
”Gymnasten”. Byggnadsvolymen kan ses skisserad<br />
uppe i vänstra hörnet på kartan ll höger.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Odaterat förslag ll <strong>Kalmar</strong> idro sparks u ormning sannolikt från år 1917-1918.<br />
39
40<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Flygfoto av <strong>Fredriksskansområdet</strong> och Stagneliusskolan, troligen från början av 1940-talet. I förgrunden ses den nyanlagda idro sanläggningen med llhörande simbassäng.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
1930-1970-tal<br />
År 1932 uppfördes Stagneliusskolan<br />
på u yllnadsmassorna väster om<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>. Skolan ritades av<br />
den välkända arkitekten Ragnar Östberg. (Se<br />
bilden ll vänster). Vid mi en av 30-talet hade<br />
omgivningarna kring <strong>Fredriksskansområdet</strong> och<br />
Malm ärden i stort se få den u ormning vi<br />
känner igen i dag. De a med e stort undantag -<br />
Ängöleden.<br />
Riksdagsbeslutet a bygga en bro över ll Öland<br />
1966 stärkte stadens planerare som förutspådde<br />
en ökande biltrafi k. För a u öra trafi kleden från<br />
Ölandsbron ll Kvarnholmen gjordes omfa ande<br />
u yllnadsarbeten längs Ängös västra strand samt<br />
mellan Kullö och Lindös södra delar. Ängöbron<br />
ersa es av en betongbro och färdvägen runt<br />
Malm ärden bröts i det a den nya trafi kleden<br />
skar av vägen från Lindö (se kartan ll höger).<br />
Meningen med Ängöleden var a uppnå en<br />
eff ek v åtkomst av hamnen. Ursprungligen<br />
var tanken a riva den äldre bebyggelsen på<br />
Ka rupan för a fortsä a leden där.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Utsni av <strong>Kalmar</strong>karta från år 1974. Ängöleden blev färdigbyggd år 1972.<br />
41
42<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
I dag<br />
Sedan 70-talet har Malm ärdsområdet inte<br />
genomgå några radikala förändringar, dock några<br />
mindre. På 80-talet llkom Stagneliusskolans<br />
matsal i Tessinparken väster om skolan.<br />
Lands ngshuset som ligger i hörnet av Västra<br />
Sjögatan och Södra Kanalgatan llkom i början av<br />
90-talet. När bebyggelsen på Varvsholmen llkom<br />
byggdes en större trafi kapparat för a fördela<br />
biltrafi ken mellan Ängöleden, Varvsholmen och<br />
Kvarnholmen. Inom <strong>Fredriksskansområdet</strong> har en<br />
rad byggnader och anläggningar llkommit under<br />
dsperioden från 70-talet, bland annat den Norra<br />
läktaren. (<strong>Fredriksskansområdet</strong>s byggnader och<br />
anläggningar fi nns beskrivna i den kulturhistoriska<br />
utredningen som är en bilaga ll programmet).<br />
Kartan ll höger visar hur Malm ärdsområdet ser<br />
ut idag.<br />
Malmen<br />
Lindö<br />
Utsni av <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s handläggarkarta.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
Varvsholmen
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Historisk resumé<br />
Under 1600-talet fanns viss bebyggelse längs<br />
Malm ärdens fastlandsstrand. Det naturliga<br />
ölandskapet kring ärden fanns for arande kvar<br />
och stora öar som Kvarnholmen, Lindö, Kullö och<br />
Ängö hade ingen landförbindelse.<br />
I slutet av 1600-talet planerades <strong>Kalmar</strong> som<br />
en befästningsstad med sy et a vara en<br />
del av landets militära försvar. I och med a<br />
försvarsanläggningen började ta form under<br />
1700-talet påbörjades också en omdaning av det<br />
fysiska landskapet kring Malm ärden.<br />
Under 1800-talet förlorade <strong>Kalmar</strong> sin roll som<br />
befästningsstad. En ny stadsplan togs fram enligt<br />
dens ideal som skulle ge staden en storslagen<br />
gestaltning. För a realisera planens vision<br />
var man tvungen a genomföra y erligare<br />
stora fysiska förändringar i landskapet runt<br />
Malm ärden, men som aldrig fullföljdes i sin<br />
helhet.<br />
I början av 1900-talet kom nya planeringsideal<br />
a gälla som innebar a man såg e värde i<br />
det naturliga landskapet. En ny stadsplan för<br />
<strong>Kalmar</strong> togs fram med utgångspunkt i den<br />
befi ntliga fysiska miljön. Man gjorde förändringar<br />
i landskapet u från den nya mer organiskt<br />
u ormade stadsvisionen.<br />
Under 1970-talet kom Malm ärdens va enrum<br />
återigen a förändras drama skt. Tidens<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Kartor som visar landskapsförändringar över den i Malm ärdsområdet.<br />
planeringsideal hade en teknisk inriktning och<br />
platsens befi ntliga värden togs inte llvara.<br />
Ängöledens llkomst handlade om a få en<br />
eff ek v bilförbindelse genom <strong>Kalmar</strong> ll hamnen.<br />
Stora delar av <strong>Kalmar</strong>s ursprungliga ö-landskap<br />
försvann i och med a trafi kleden byggdes.<br />
Det som är karaktäris skt för dagens planering,<br />
är den demokra ska processen, där samtliga<br />
förutsä ningar i e planområde vägs samman<br />
med målet a uppnå hållbar samhällsutveckling.<br />
Kommentar: I arbetet med programmet för<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> fi nns en värdegrund i<br />
planeringen där människan står i centrum.<br />
(s. 14-15)<br />
1854 1901 2008<br />
Foto av idro splatsen med ö-landskapet intakt i<br />
bakgrunden, omkring år 1930.<br />
43
44<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
ANLÄGGNINGAR OCH BYGGNADER<br />
AV ALLMÄN KARAKTÄR<br />
Det har tagits fram kulturhistoriska utredningar<br />
för <strong>Fredriksskansområdet</strong>, Stagneliusskolan<br />
och Epidemisjukhuset, på <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s<br />
beställning, av <strong>Kalmar</strong> läns museum under våren<br />
2011.<br />
E urval av Malm ärdsområdets byggnader och<br />
anläggningar av mer allmän karaktär beskrivs<br />
kor a at på grundval av utredningarna. De<br />
kulturhistoriska utredningarna fi nns med som<br />
bilagor ll programmet. Länsmuséets utredningar<br />
ska vägas samman med alla övriga förutsä ningar<br />
för området i det vidare utvecklingsarbetet av<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>.<br />
3<br />
1<br />
2<br />
5<br />
6<br />
4<br />
Karta med numrering av byggnader och anläggningar av allmän karaktär i Malm ärdsområdet.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
1. HUVUDARENAN<br />
Idro splatsen är idro sanläggningens äldsta del.<br />
Idro splatsens läge, utbredning och indelning<br />
är densamma som på den situa onsplan över<br />
<strong>Kalmar</strong> Idro spark som redovisas i de a program<br />
(s.39) och som överensstämmer med 1918 års<br />
stadsplan. Idro splatsen består av en fotbollsplan<br />
omgiven av löparbanor, e område för<br />
längdhopp, stavhopp och tresteg, en träningsyta<br />
för hoppgrenar samt en yta för kast och höjdhopp.<br />
I Länsmuséets kulturhistoriska utredning beskrivs<br />
idro splatsen som anläggningens hjärta. De fl esta<br />
människor i <strong>Kalmar</strong> med omnejd kan relatera ll<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> oavse idro sintresse.<br />
Enligt Länsmuséets rekomenda on fi nns det e<br />
värde i a bevara idro splatsen som en öppen<br />
obebyggd yta med off entlig karaktär.<br />
Huvudarenan i vinterskrud.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
45
46<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
2. KALKSTENSMUREN<br />
Arkitekt: J Fred Olson<br />
Den solida mur som inhägnar <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
är 300 m lång och byggd av kalksten.<br />
Den uppfördes år 1921 e er ritning av dåvarande<br />
stadsarkitekten J Fred Olson. Det fi nns två entréer<br />
i muren. Den ena mot Erik Dahlbergsväg och den<br />
andra mot Fredriksskansgatan i Strandgatans<br />
förlängning .<br />
I Länsmuséets kulturhistoriska utredning<br />
beskrivs muren ha e kulturhistoriskt värde som<br />
en fysisk markering av a <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
är en speciell och vik g plats i staden. Den<br />
understryker Fredriksskansgatan som en<br />
paradgata och berä ar a man hade en hög<br />
ambi on med planeringen av staden.<br />
Muren längs Fredriksskansgatan. Ritning av “muren” av J Fred Olson från 1919.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
“Gymnastens” framsida.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
3. “GYMNASTEN”<br />
Arkitekt: J Fred Olson<br />
Byggnaden ”Gymnasten” uppfördes 1928 som tennishall<br />
för <strong>Kalmar</strong> Tennisklubb. Hallen var klubbens<br />
första inomhusbana och ritades av J Fred Olson. År<br />
1965 togs hallen över av <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>. År 1988<br />
övertogs tennishallen av <strong>Kalmar</strong> gymnas kförening<br />
som byggde om hallen för tävlingsgymnas<br />
k. Byggnaden “Gymnasten” är u örd med<br />
en speciell konstruk on som gör den inre hallens<br />
volym möjlig. Fasaden är symmetriskt uppbyggd.<br />
Enligt Länsmuséets kulturhistoriska utredning har<br />
”Gymnasten” e kulturhistoriskt värde som den<br />
äldsta kvarvarande byggnaden på idro splatsen<br />
och den är välbevarad interiört och exteriört. Den<br />
speciella byggnadskonstruk onen ger e vik gt<br />
arkitektoniskt inslag.<br />
Ritning av “Gymnastens” gavelfasad av J Fred Olson<br />
1928.<br />
47
48<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
“Rävspelet”.<br />
4. “RÄVSPELET”<br />
I 1906 års stadsplan var största delen av<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> utlagt som park. År 1925<br />
presenterades planerna på a plantera en yta av<br />
området med träd. “Rävspelet” anlades som e<br />
led i a förvandla <strong>Fredriksskansområdet</strong> från a<br />
mer eller mindre vara en sop pp ll a bli en<br />
paradgata och entré ll <strong>Kalmar</strong>. “Rävspelet”<br />
anlades i slutet av 20-talet och kom a bli den<br />
enda del av de lltänkta planerna för<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> som genomfördes som park.<br />
I Länsmuséets kulturhistoriska utredning bedöms<br />
“Rävspelet” ha e högt kulturhistoriskt värde,<br />
framförallt kopplat ll platsens llkomsthistorik<br />
och som en del av stadens gröna stråk som<br />
sträcker sig från slo et i söder ll<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> i norr.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
5. STAGNELIUSSKOLAN<br />
Arkitekt: Ragnar Östberg<br />
Skolan ritades av arkitekten Ragnar Östberg<br />
och stod klar år 1932. Byggnadens arkitektur är<br />
stramt klassicis sk. Bland skolans utsmyckningar<br />
fi nns fl era av dens framstående konstnärer<br />
representerade. Mellan byggnaderna i söder fi nns<br />
en öppen skolgård och norr om byggnaden en f.d<br />
skolträdgård. Skolan har llförs ny bebyggelse och<br />
har renoverats vid olika dpunkter. Under åren<br />
1992-94 genomfördes omfa ande renoveringar<br />
av skolan.<br />
Enligt Länsmuséets kulturhistoriska utredning<br />
anses anläggningen med skolans huvudbyggnad,<br />
gymnas ksalen och den kringliggande skolgården<br />
vara av högt kulturhistoriskt värde. Själva<br />
skolbyggnaden har e tydligt samhällshistoriskt<br />
värde. Skolan är sedan den stod klar 1932 en av<br />
stadens vik gaste off entliga symbolbyggnader.<br />
Stagneliusskolan.<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
6. EPIDEMISJUKHUSET<br />
Arkitekt: Stadsingenjör Ivan Björkman<br />
Epidemisjukhuset uppfördes år 1894 e er<br />
ritningar av dåvarande stadsingenjören Ivan<br />
Björklund. Lindö ansågs vara en lämplig placering<br />
-stadsnära, men ändå avskilt. Sjukhuset har blivit<br />
llbyggt och ombyggt vid en rad llfällen. År 1937<br />
by es Epidemisjukhusets funk on ut mot a bli<br />
förråd åt civilförsvaret. Idag används byggnaden<br />
av KIK – konstnärer i <strong>Kalmar</strong>, som ateljé.<br />
I Länsmuséets kulturhistoriska utredning kan<br />
man läsa a det gamla epidemisjukhuset är<br />
representa vt i si u örande för den dens<br />
sjukhusbyggnader. Byggnaden är välbevarad och<br />
besi er därför e kulturhistoriskt värde.<br />
Epidemisjukhuset.<br />
49
50<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
IDROTT, REKREATION OCH<br />
FÖRENINGSLIV<br />
Hela Malm ärdsområdet har en tydlig rekrea v<br />
profi l. Trots a Ängös strand är dominerad av<br />
Ängöledens biltrafi k och <strong>Fredriksskansområdet</strong> är<br />
avskilt för en bredare allmänhet, används området<br />
delvis som promenadstråk av <strong>Kalmar</strong>borna.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>s totala yta är ca 80000<br />
kvm. Den inhägnade delen med fotbollsplanerna<br />
är idag ca 65000 kvm varav huvudarenan med<br />
friidro sanläggning och läktare är ca 20000 kvm.<br />
Den allsvenska fotbollen har försvunnit från<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>. I dag används området<br />
för skolidro sverksamhet av gymnasieskolorna<br />
och Linnéuniversitetet. Kommunens och<br />
grann<strong>kommun</strong>ernas grundskolor hyr Fredriksskans<br />
för skolfriidro stävlingar. Olika idro sföreningar<br />
bedriver sin verksamhet på Fredriksskans:<br />
<strong>Kalmar</strong> AIK, <strong>Kalmar</strong> SK, <strong>Kalmar</strong> GF, <strong>Kalmar</strong> RK,<br />
FI <strong>Kalmar</strong>sund och Högby IF. Dessutom fi nns e<br />
antal llfälliga hyresgäster som hyr tränings der<br />
på konstgräsplanen. Utöver <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
så används södra Lindö som träningsplan för<br />
kastgrenar.<br />
I uppstartsfasen av programarbetet arrangerades<br />
en idéstuga av <strong>kommun</strong>ens mark – och<br />
planeringsavdelning, Samhällsbyggnadskontoret<br />
och Kultur - och fri dsförvaltningen. Beslutet om<br />
avsiktsförklaringen gällande Linnéuniversitetets<br />
lokalisering ll <strong>Fredriksskansområdet</strong> var ännu Vy över Malm ärden med fotbollsplanerna i förgrunden.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
inte taget och området var aktuellt för idro och<br />
bostäder. Idéstugas sy e var a ge llfälle för<br />
berörda poli ker, tjänstemän, idro sföreningar<br />
och skolor a diskutera, förmedla idéer, tankar<br />
och synpunkter om den fram da idro en på<br />
Fredriksskans. Under kvällen framkom a de<br />
föreningar som idag är ak va på Fredriksskans<br />
generellt vill förbli verksamma här och a de<br />
dessutom vill utveckla sin verksamhet. Det<br />
gjordes en SWOT-analys (SWOT är en analysmetod<br />
och e planeringshjälpmedel där bokstäverna är<br />
en förkortning av de engelska orden “Strengths”,<br />
“Weaknesses”, “Opportuni es” och “Threats”)<br />
där deltagarnas tankar kring områdets styrkor,<br />
svagheter, möjligheter och hot framkom. I SWOTanalysen<br />
framkom det bland annat a platsen<br />
har e känt varumärke med historisk förankring<br />
och a <strong>Fredriksskansområdet</strong> kan utvecklas med<br />
den mångfald av idro sföreningar som fi nns.<br />
Det fanns en “allmän” önskan om a området<br />
ska bli llgängligt för “alla” under hela dygnet<br />
året runt. Man diskuterade a grönområdena<br />
i området helst inte skulle minska, a det kan<br />
fi nnas intressekonfl ikter och a det kan krävas<br />
stora ekonomiska satsningar i området för a<br />
det ska kunna utvecklas då fl era av de befi ntliga<br />
faciliteterna är slitna. Idéstugans diskussioner<br />
fi nns y erligare beskrivna i en bilaga ll<br />
programmet.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>s huvudarena har använts<br />
som matcharena för <strong>Kalmar</strong> FF och används<br />
for arande av <strong>Kalmar</strong> AIK. Friidro en har använt<br />
gräsplanen som tävlingsarena för kastgrenar och<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
som tävlings - och träningsarena för längdhopp,<br />
tresteg, höjdhopp, stav och löpgrenar. Skolorna<br />
har använt huvudarenan för idro sundervisning i<br />
begränsad omfa ning.<br />
Det fi nns önskemål från friidro en om a<br />
friidro sanläggningen i huvudarenan ska<br />
uppnå status för na onella tävlingar. För a<br />
uppnå det krävs en rad förändringar. Må et på<br />
friidro sanläggningen i sin helhet med status för<br />
na onella tävlingar skulle på så vis bli ca 90 x<br />
175 m exklusive läktare.<br />
På Lindö fi nns föreningsverksamhet i form av<br />
KIK - konstnärer i <strong>Kalmar</strong>. Föreningen kom ll<br />
lokalerna på Lindö år 1985. Idag är ca 12-14<br />
personer verksamma i lokalerna. Y erligare<br />
konstnärer önskar a bli verksamma på Lindö,<br />
yrkesverksamma prioriteras av föreningen.<br />
Konstnärerna arbetar med ski ande teknik inom<br />
konsten och både med off entliga utsmyckningar<br />
och utställningar. En del av arbetet kräver större<br />
utrymmen och bullrar. Föreningen ser det som<br />
en fördel a vara verksamma på Lindö e ersom<br />
ingen störs av verksamheten, men den ligger<br />
ändå centralt och kan därav fungera publikt.<br />
Kons öreningen vill gärna a Lindös iden tet<br />
bevaras och förstärks som en krea v miljö. De<br />
kan tänka sig a samverka med andra aktörer,<br />
exempelvis Linnéuniversitetet.<br />
Den västra delen av Lindö används idag som<br />
uppläggningsplats och hamn för mindre båtar,<br />
vilket bidrar ll den pitoreska atmosfär som råder<br />
på ön.<br />
Konstnärer samlade på trappan ll<br />
Lindöateljeerna.<br />
Förberedelser för sjösä ning på södra Lindö.<br />
51
52<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Foto från Lindös södra strand mot Kvarnholmen. <strong>Kalmar</strong>s stadssilue är tydlig med den gamla kvarnen - med bl a.<br />
<strong>Kalmar</strong>salen, Lantmännens silo, Domkyrkan och Rävspelets höga träd. Till höger om Rävspelet fi nns huvudarénan.<br />
GRÖNA OCH BLÅ VÄRDEN<br />
Hela undersökningsområdet präglas av möten<br />
mellan blå och gröna värden. Malm ärdens<br />
va en är det dominerande elementet. För a<br />
Malm ärden fortsa ska vara en llgång för<br />
området och inte riskera a växa igen är det vik gt<br />
a va net håller en god kvalitet.<br />
Det fi nns e pågående projekt i <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong> som har lldelats EU-medel ll<br />
en förstudie för a undersöka om va nen<br />
i <strong>Kalmar</strong>s stadskärna (Systraströmmen,<br />
Fredriksskanskanalen och Malm ärden) kan<br />
göras badbara. I projektet samarbetar <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong> med Linnéuniversitetet som har<br />
undersökt växt och djurlivet i Malm ärden,<br />
Malm ärdens va enkvalitet och sedimentens<br />
innehåll. Ny teknik för a rena va net såsom<br />
pressning och centrifugering ska testas för<br />
a avva na sedimenten. Projektet ligger väl<br />
i linje med <strong>kommun</strong>ens översiktsplanering<br />
och de folkhälsopoli ska mål som beskriver<br />
a <strong>kommun</strong>ens kustva en ska ha en god<br />
va enkvalitet och inbjuda ll bad och fi ske.<br />
Det fi nns också en tanke i projektet a<br />
genomströmningen av kustva net bör förbä ras.<br />
Genom a öppna trånga sund, vägbankar och<br />
broar kan va net cirkulera bä re och därmed ge<br />
ökad syresä ning. Åtgärden kan bidra ll en bä re<br />
va enkvalitet och en ökad biologisk mångfald.<br />
<strong>Kalmar</strong> har en grönstrukturplan som är framtagen<br />
e er e u alande av <strong>kommun</strong>fullmäk ge i 2005
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
års budget. Grönstrukturplanen är daterad<br />
2010-11-02. I planen kan man bland annat<br />
utläsa a stråket runt Malm ärden är del av<br />
e övergripande grönstråk och som behöver<br />
utvecklas. “Rävspelet” står omskrivet som en<br />
mindre park som i sin helhet är värdefull. Lindö<br />
står beskrivet som en del värdefullt naturområde<br />
och med en del som kan utvecklas som park. Hela<br />
Lindö har klassats som en värdekärna för biologisk<br />
mångfald.<br />
Det fi nns en naturinventering som täcker<br />
Lindö, ”Översiktlig naturinventering av området<br />
Svensknabben-Lindö, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>”,<br />
framtagen av Pronatura daterad 2005-06-16.<br />
Sammanfa ningsvis sägs Lindö vara intressant<br />
som stadsnära frilu sområde. Ädellövskogen<br />
bedöms vara intressant ur naturvårdssynpunkt<br />
e ersom den har blandade arter och på längre<br />
sikt kan utvecklas ll a få lundartad karaktär.<br />
Naturvårdsinventeringen fi nns i sin helhet som en<br />
bilaga ll programmet.<br />
Det har gjorts en inventering av fågelfaunan<br />
som täcker Malm ärdsområdet, ”Inventering<br />
av fågelfaunan vid Malm ärden, Långviken och<br />
Olsan i <strong>Kalmar</strong> våren 2011” av Olof Persson<br />
- <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>. I slutsatsen kan man läsa<br />
a ”U från inventeringens resultat så avviker<br />
områdenas fågelfauna inte nämnvärt från<br />
liknande kustområden i sydöstra delen av Sverige.<br />
I stort se samma arter fi nns representerade som<br />
var väntat.” Det konstateras dock a fågellivet<br />
är rela vt rikt för a vara så stadsnära och a<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
eventuella förändringar i områdets miljö troligtvis<br />
skulle påverka fågelfaunan på kort och lång sikt.<br />
Exempelvis är vassröjning och muddring inte<br />
enbart posi vt för den biologiska mångfalden.<br />
Fågellivet är ll stor del beroende av grunda och<br />
mjuka bo nar.<br />
Inventeringen av fågelfaunan fi nns i sin helhet<br />
med som en bilaga ll programmet.<br />
Det har även gjorts en inventering av vegeta onen<br />
på ön norr om Fredriksskans och på Koholmarna<br />
av <strong>kommun</strong>ens ekolog Tomas Burén 2011-06-20.<br />
I den sammanfa ande värderingen kan det läsas<br />
a ”Alla arter som påträff ades är ganska vanliga i<br />
liknande miljöer i trakten”. De spridda växtarter<br />
som fi nns i området utgör inte e värde i sig, utan<br />
skapar e värde genom den miljö de llsammans<br />
utgör för fåglar och insekter.<br />
Flera rödlistade växter är funna inom<br />
utredningsområdet. Luddvicker (VU) fi nns i<br />
slänten mot Ängö ärden nordost om Ängöbron.<br />
Klibbveronika (VU) växer på Rävspelet, i slänten<br />
mot Fredriksskanskanalen. Allanders björnbär<br />
(NT) bildar stora snår på sydöstra delen av Lindö.<br />
Bornholmsbjörnbär (NT) fi nns både på södra<br />
delen av Lindö och i slänten mot va net vid<br />
Jutegatan. En rönn på ön norr om Fredriksskans<br />
har bestämts ll fagerrönn (VU) i vid bemärkelse.<br />
Den är troligen spridd från odling och kan därför<br />
inte anses ha något större skyddsvärde. Bland<br />
fåglarna noterades häckning av hämpling (VU),<br />
svarthakedopping (NT) och drillsnäppa (NT)<br />
2011. Y erligare några rödlistade fågelarter har<br />
observerats utan a häckning konstaterats.<br />
Skra måsar på en brygga på södra Lindö.<br />
Med undantag för några av de ovannämnda<br />
arterna är områdets biologiska värden<br />
koncentrerade ll skogen på Lindö och på de små<br />
öarna och ll Malm ärdens vassområden och<br />
grunda mjukbo nar. Själva <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
är helt dominerat av klippta gräsytor och<br />
hårdgjorda ytor. Två växter av visst lokalt<br />
intresse är den lilla ormbunken murruta, som<br />
växer på kalkstensmurarna runt Fredriksskans,<br />
och vildtulpan, som växer in ll e par av de<br />
formklippta almarna på Fredriksskansgatans östra<br />
sida.<br />
53
54<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
STRANDSKYDD I<br />
FREDRIKSSKANSOMRÅDET<br />
I <strong>Fredriksskansområdet</strong> gäller strandskyddet<br />
300 m på land och i va en.<br />
Strandskyddets sy e är a bevara allmänhetens<br />
frilu sliv och a bevara land- och va enområden<br />
för a de är biologiskt värdefulla. Det generella<br />
strandskyddet är 100 m från strandkanten både<br />
på land och i va en. Strandskyddet gäller samtliga<br />
stränder vid hav, insjöar och va endrag oavse<br />
storlek både i tätort och i glesbygd. Strandskyddet<br />
prövas enligt miljöbalken 7 kap. 18 § c.<br />
Planerna för <strong>Fredriksskansområdet</strong>s utveckling<br />
strider inte mot strandskyddets grundsy en -a<br />
bevara allmänhetens frilu sliv och bevara land-<br />
och va enområden för dess biologiska värde.<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> är idag avgränsat för en<br />
bredare allmänhet och kan nu llgängliggöras<br />
med kontakt med Malm ärdens va enrum<br />
och gröna värden för människor. I kapitlet<br />
om gröna och blå värden kan man läsa a<br />
inga större naturvärden fi nns a skydda i<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> e ersom ytan är anlagd<br />
och ll största delen täckt av klippta gräsma or.<br />
Upphävande från strandskyddet kan ske<br />
på grundval av det första skälet. ”Området<br />
är ianspråktaget, inom hemfridszon eller<br />
tomtplanavgränsning.” <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
är idag ianspråktaget som en anlagd yta för e<br />
speciellt ändamål. Bygglov fi nns för samtliga<br />
fotbollsplaner inom området.<br />
Kommunen anser även a upphävande av<br />
strandskyddet i <strong>Fredriksskansområdet</strong> kan ske<br />
grundat på det femte skälet ”området behöver<br />
användas för a llgodose e angeläget allmänt<br />
intresse som inte kan llgodoses utanför<br />
strandskyddsområdet.” Linnéuniversitetet har<br />
u ryckt en tydlig vision om a profi lera sig i<br />
<strong>Kalmar</strong> som e stadsintegrerat universitet ll<br />
skillnad från i Växjö där universitetet ligger<br />
samlat i e campusområde. En placering av<br />
Linnéuniversitetet i <strong>Fredriksskansområdet</strong><br />
stämmer överens med <strong>kommun</strong>ens planer i<br />
“Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med<br />
omgivande va enrum” (antagen av KF 2011-12-<br />
19). <strong>Fredriksskansområdet</strong> beskrivs i dokumentet<br />
som en plats med behov av en “ny generator”<br />
och är en del av det gröna stråk med tradi on för<br />
ins tu onsbyggnader av off entlig karaktär som<br />
sträcker sig mellan slo et i söder och Svinö i norr.<br />
Stora delar av Fredriksskanområdet kringgärdas av<br />
stängsel, även längs stranden. Avståndet mellan staketet<br />
och stranden lämnar bitvis inte plats a passera.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
TOPOGRAFI, GEOTEKNIK OCH<br />
MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING I<br />
FREDRIKSSKANSOMRÅDET<br />
Topografi<br />
Samhällsbyggnadsnämnden i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
beslutade den 14/12-2010 a llämpa en lägsta<br />
färdig golvhöjd på +2,5 m över normal va ennivå<br />
vid nybyggna on. Hela planområdet ligger på en<br />
marknivå som är lägre än +2,5m vilket måste tas i<br />
beaktande i det fortsa a planarbetet.<br />
järden<br />
Lila linje visar +2,5m -<br />
kurvan över va enytan.<br />
Lindö<br />
Malm-<br />
fjärden<br />
Geoteknik<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Ängöfj.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har beställt en geoteknisk<br />
utredning av WSP om Fredriksskans, “Malmen<br />
2:3, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>, <strong>Fredriksskansområdet</strong>,<br />
Översiktlig geoteknisk utredning 2011-10-27”.<br />
Markytan ligger generellt på nivåer mellan +1 m<br />
och +1,5 m över havsytan. Jorden består generellt<br />
av 0,5-2 m fyllningsjord som vilar på naturlig<br />
frik onsjord, an ngen direkt eller via 1-4 m gy ja<br />
och lera. I södra delen är lagret med gy ja och<br />
lera tjockare. Djupet ll naturlig frik onsjord ökar<br />
generellt åt öster mot Malm ärden.<br />
Fyllningen har mycket varierande sammansä ning<br />
och egenskaper. Grundva en har påträff ats på<br />
nivåer mellan 1-1,5 m under markytan.<br />
För huvuddelen av området behövs troligen<br />
grundförstärkning för byggnader, dels på grund<br />
av den lösa leran och gy jan, dels på grund av<br />
den befi ntliga fyllningens varierande och dåliga<br />
kvalitet. Med hänsyn ll djupet ll fasta jordlager<br />
kan pålning vara en lämplig förstärkningsmetod.<br />
För a bygga gator och hårdgöra ytor kommer<br />
området a behöva schaktas ur och fyllas upp.<br />
De a innebär ökade belastningar på ursprungliga<br />
jordlager, vilket kan innebära sä ningar. I<br />
samband med detaljprojektering kommer<br />
komple erande undersökningar och utredningar<br />
a behövas.<br />
Miljö<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har beställt miljöteknisk<br />
rapportering av WSP om Fredriksskans:<br />
”Fas gheten Malmen 2:3 – Fredriksskans –<br />
Översiktlig miljöteknisk markundersökning, 2011-<br />
09-16” och “Miljö- och hälsoriskbedömning samt<br />
förslag ll fortsa a utredningar, Fredriksskans,<br />
Malmen 2:3, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>”, är under<br />
framtagande. Grundva nets rörelseriktning<br />
antas vara ut mot Malm ärden, vilket även styrks<br />
av de grundva enmätningar som har gjorts.<br />
Enligt Länsstyrelsens databas om förorenade<br />
områden, MIFO (Metodik för Inventering av<br />
Förorenade Områden), består ppmassorna i<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> bland annat av sopor.<br />
En översiktlig miljöundersökning har genomförts<br />
av WSP. Sy et med undersökningen var a<br />
utreda om det förekommer föroreningar i mark<br />
och grundva en inom <strong>Fredriksskansområdet</strong>.<br />
Resultaten från undersökningen visar a marken<br />
på Fredriksskans är förorenad, bitvis med höga<br />
halter. Föroreningarna förekommer spri över<br />
undersökningsområdet. Såväl va enanalyser<br />
som laktester visar a en viss urlakning sker.<br />
Urlakningen verkar dock vara rela vt liten.<br />
Kunskapen om föroreningssitua onen är<br />
for arande bris ällig och fl er utredningar kommer<br />
förmodligen a krävas. Föroreningssitua onen<br />
avgör i första hand saneringsåtgärdernas<br />
omfa ning men även val av markanvändning har<br />
betydelse. Vid byggna on av bostäder är kraven<br />
på låga föroreningsnivåer generellt högre än<br />
exempelvis vid byggna on av verksamhet.<br />
55
56<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
ARKEOLOGI<br />
Skyddet av fornlämningar regleras i<br />
Kulturminneslagen (KLM) som huvudsakligen är<br />
en “bevarandelag”. Skyddet av fornlämningar<br />
ska vägas mot andra samhällsintressen, t ex. nya<br />
bostäder eller ny infrastruktur. Länsstyrelsen<br />
är llståndsgivande myndighet. Markingrepp<br />
kan bara ske om inga kända fornlämningar eller<br />
fornlämningsområden fi nns i berört område.<br />
Utan llstånd måste grävarbete avbrytas så fort<br />
fornlämningar påträff as.<br />
Enligt studier av äldre kartor konstateras a<br />
inga idag kända, fornlämningar fi nns inom<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>.<br />
TRAFIK KRING<br />
FREDRIKSSKANSOMRÅDET<br />
Angöring ll planområdet sker via<br />
Fredriksskansgatan. Innan dess främst via<br />
Erik Dahlbergs väg med bil och med cykel.<br />
Angöring kan också ske via Kvarnholmen och<br />
Fredriksskansgatan och via Jutegatan och<br />
Fredriksskansgatan med bil, cykel och som<br />
gångtrafi kant. Fredriksskansgatan är en av<br />
<strong>Kalmar</strong>s huvudinfartsleder och kommer enligt<br />
den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen<br />
med omgivande va enrum a fortsä a vara det.<br />
Gatan kan dessutom få en ökad betydelse som<br />
robust in-/u artsgata då andra projekt på olika<br />
sä föreslår dämpningar av framförallt biltrafi kens<br />
framkomlighet, t ex. busstorg vid Norrgård och<br />
tankarna kring Sveaplan.<br />
Kollek vtrafi k fi nns närmast längs Norra<br />
vägen och Ängöleden samt på Kvarnholmen.<br />
En ny linjesträckning förbi Fredriksskans och<br />
universitetsområdet bör studeras närmre i<br />
kommande arbete och synkroniseras med<br />
planerna kring kv Muren och Gesällen, Sveaplan<br />
och Norrgård.<br />
Fredriksskansgatan är i dag rela vt bred. I den<br />
has ghetsöversyn som har gjorts för <strong>Kalmar</strong><br />
daterad 2011-11-11, kom man fram ll a lämplig<br />
has gheten är 40 km/h på Fredriksskansgatan.<br />
Störst påverkan på föreslagen has ghet hade<br />
buller och tätheten mellan korsningspunkter.<br />
Vägrummet är i dag bre vilket kan leda ll låg<br />
e erlevnad vid sänkt has ghet. Vägens u ormning<br />
bör därför ses över i samband med planläggningen<br />
av Fredriksskans och mer plats kan exempelvis ges<br />
ll gång - och cykeltrafi k. Kopplingarna över vägen<br />
mellan <strong>Fredriksskansområdet</strong> och Stagneliusskolan<br />
bör studeras.<br />
Redan idag används Fredriksskansgatan fl i gt för<br />
cykeltrafi k. Cykelvägarna ingår i huvudcykelnätet.<br />
Fredriksskansbron är dock en fl askhals då cyklister<br />
är hänvisade ut i biltrafi ken för a kunna passera<br />
in mot Kvarnholmen. Även ut från centrum är<br />
det smalt då gående och cyklister ska samsas om<br />
utrymmet på en gemensam gång- och cykelbana<br />
och med mötande trafi k. Fredriksskansbron är i<br />
sin nuvarande u ormning underdimensionerad<br />
både e ersom den är för smal för a klara både<br />
bil-, cykel- och gångtrafi k och för a den inte klarar<br />
tyngre trafi k som exempelvis bussar.<br />
Kopplingarna mellan universitetets olika<br />
områden i staden - Ölandshamnen och<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong>, samt kopplingarna ll<br />
sta onsområdet, bör studeras mer ingående och<br />
stärkas, framförallt ur e lokaltrafi k, gång- och<br />
cykelperspek v.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
KALMARS UNGDOMSRÅD<br />
Arbetsgruppen har träff at <strong>Kalmar</strong>s ungdomsråd<br />
för a få perspek v på <strong>Fredriksskansområdet</strong>s<br />
utveckling ur unga människors synvinkel.<br />
<strong>Kalmar</strong>s ungdomsråd har 40 medlemmar varav<br />
11 personer si er i dess styrelse. Ungdomsrådets<br />
funk on är ge unga möjlighet a göra sin röst<br />
hörd och a vara en remissinstans i projekt och<br />
beslut som rör unga.<br />
Ungdomarna fi ck frågan om vad som saknas för<br />
unga människor i <strong>Kalmar</strong>s stadskärna idag och vad<br />
som skulle göra <strong>Fredriksskansområdet</strong> a rak vt<br />
för unga så a de vill uppehålla sig där. De första<br />
ordet som spontant blev sagt var “kultur”. En<br />
diskussion följde sedan kring vad kultur kunde<br />
vara i det här fallet. Gruppen menade a , även<br />
om det är vik gt med föreningsidro en, behövs<br />
alterna v ll idro sak viteter för ungdomar<br />
i <strong>Kalmar</strong>. <strong>Fredriksskansområdet</strong> är exempelvis<br />
idag bara öppet för organiserad föreningsidro .<br />
Ungdomarna u ryckte en vilja a själva engagera<br />
sig i och driva en caféliknande verksamhet dit man<br />
kan komma för a umgås och som har öppet sent.<br />
De förklarade a det inte fi nns ställen a vara på<br />
sent på kvällen, inte heller på helger e ersom de<br />
inte har åldern inne för de “vanliga” uteställena.<br />
Vill man heller inte delta i den “dryckeskultur”<br />
som råder exempelvis på Larmtorget, så fi nns inga<br />
bra alterna v. I det egendrivna caféet menade<br />
gruppen a det skulle fi nnas en mångfald av<br />
ak viteter så a alla kan känna sig välkomna. Som<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
Större delen av ungdomsrådets styrelse. Från vänster: Hanna Markelius, Johanna Koberg, Michaela Ådén, Mirjam Bobäck,<br />
Anton Persson, Sofi e Eile och Måns Linge.<br />
exempel nämndes lokaler för a spela musik,<br />
måla och dansa. Ungdomarna sade a platsen<br />
för caféet/ungdomshuset bör ligga centralt så a<br />
man kan “gå förbi och se vad som händer”.<br />
För idro sintresserade menade gruppen a<br />
utbudet är något smalt och a det är svårt<br />
a utöva olika slags idro om man inte är<br />
medlem i en förening. Det e erlystes platser för<br />
spontanidro och vistelse av olika slag.<br />
57
58<br />
TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
SERVICE<br />
Inom en radie på ca 500 m kring<br />
<strong>Fredriksskansområdet</strong> nås <strong>Kalmar</strong>s stadskärna<br />
med centrumhandel, caféer och restauranger.<br />
På Kvarnholmen fi nns även tandläkare,<br />
vårdcentral, träningscenter och Domkyrkan.<br />
Inom undersökningsområdet fi nns två skolor.<br />
Lindöskolan som är en grundskola med klasserna<br />
1-5, förskoleklass samt fri dsverksamhet och<br />
Stagneliusskolan med gymnasiala program. Inom<br />
en sträcka på 500 m når man Stadsbiblioteket,<br />
Komvux och Linnéuniversitetet. Y erligare e par<br />
hundra meter från <strong>Fredriksskansområdet</strong> fi nns<br />
sta onsområdet, ishall, äventyrsbadet och <strong>Kalmar</strong><br />
Länsmuséum.<br />
TEKNISK FÖRSÖRJNING<br />
<strong>Kalmar</strong> energi har elledningar i området,<br />
men i samband med eventuellt llkommande<br />
projekt av universitetets storlek blir en<br />
eff ektökning nödvändig. Det innebär bl a. a<br />
nya nätsta oner måste anläggas. Skanova har<br />
befi ntliga kablar i området som kommer från<br />
söder via Strandgatan. I fram den önskar man<br />
leverera fi ber - och kopparprodukter med en<br />
levereringspunkt ll varje fas ghet. I samband<br />
med nybyggnadsplanerna behövs ny kanalisa on<br />
för anslutning av ny telenät. Det fi nns ärrvärme<br />
framdragen ll området. Vid nybyggna on kan<br />
y erligare försörjning ske via Fredriksskansgatan<br />
och Jutegatan.<br />
VATTEN OCH AVLOPP<br />
Va enledningsnätet i <strong>Fredriksskansområdet</strong> klarar<br />
en må lig exploatering utan a behöva utvidgas.<br />
Vid ny byggna on i <strong>Fredriksskansområdet</strong> och<br />
Malm ärdsområdet måste spillva ensystemet<br />
byggas ut.<br />
PARKERING<br />
Längs Jutegatan strax norr om Fredriksskans fi nns<br />
en parkeringsplats för ca 30 bilar. På Fredriksskans<br />
fi nns y erligare ca 30 utspridda parkeringsplatser<br />
som täcker det vardagliga behovet för<br />
idro sföreningarnas verksamhet.<br />
Vid nybyggna on på Fredriksskans tas inte<br />
befi ntliga parkeringsplatser bort i någon<br />
betydande omfa ning. Möjligheten a anlägga<br />
en större, med fördel underjordisk, parkering<br />
med off entliga parkeringsplatser på Fredriksskans<br />
bör i det vidare arbetet utredas. I den fördjupade<br />
översiktsplanen för Kvarnholmen fi nns<br />
Fredriksskans markerat som en möjlig plats för en<br />
större parkering.<br />
DAGVATTEN<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har nyligen tagit fram en ny<br />
policy för dagva enhantering. Policyn styr<br />
hur arbetet med dagva en i <strong>kommun</strong>en ska<br />
ske i samlad bebyggelse/planlagt område. I<br />
dagva enpolicyn står de övergripande målen<br />
beskrivna: Dagva net ska ses som en resurs i<br />
planering och stadsbyggande. Dagva net ska<br />
hanteras säkert för byggnader, övriga anläggningar<br />
samt värdefull natur-/kulturmiljö och /eller<br />
biologisk mångfald. Dagva net ska tas omhand för<br />
e på platsen lämpligt sä från este sk, biologisk<br />
och säkerhetsmässig synpunkt. Föroreningar<br />
i dagva net ska förebyggas och begränsas vid<br />
källan. Reningsåtgärder ska sä as in så nära<br />
föroreningskällan som möjligt. Dagva nets<br />
belastning på ledningssystem och recipienter<br />
ska minimeras, både vad gäller föroreningar och<br />
fl öden. Meningen är a arbetet med dagva net<br />
ska bedrivas på e sådant sä a säkerhetsfrågor,<br />
de miljömässiga frågorna och dagva net som<br />
gestaltningsmässigt värde ska väga lika tungt.<br />
Dagva enhantering för eventuell llkommande<br />
bebyggelse på Fredriksskans måste lösas inom<br />
kvartersmark.
PROGRAMHANDLINGEN BESTÅR AV:<br />
• Inventering av vegeta onen på ön norr om Fredriksskans och på<br />
Koholmarna av Tomas Burén 2011-06-20.<br />
• Översiktlig naturinventering av området Svensknabben-Lindö, <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong>, framtagen av Pronatura 2005-06-16.<br />
• Inventering av fågelfaunan vid Malm ärden, Långviken och Olsan i<br />
<strong>Kalmar</strong> våren 2011 av Olof Persson - <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
• <strong>Fredriksskansområdet</strong>, Kulturhistorisk utredning av Lo a Lamke och<br />
Veronica Olofsson, <strong>Kalmar</strong> läns museum 2011.<br />
• Lindö med det f.d epidemisjukhuset, bebyggelsehistorisk utredning,<br />
komple ering ll utredning om <strong>Fredriksskansområdet</strong>. Veronica<br />
Olofsson, <strong>Kalmar</strong> läns museum 2011.<br />
• Stagneliusskolan, bebyggelsehistorisk utredning, komple ering ll<br />
utredning om <strong>Fredriksskansområdet</strong>. Veronica Olofsson, <strong>Kalmar</strong> läns<br />
museum 2011.<br />
• Miljö- och hälsoriskbedömning samt förslag ll fortsa a utredningar,<br />
Fredriksskans, Malmen 2:3, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>, är under framtagande<br />
av WSP.<br />
• Fas gheten Malmen 2:3 – Fredriksskans – Översiktlig miljöteknisk<br />
markundersökning, framtagen av WSP 2011-09-16.<br />
• MALMEN 2:3, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>, <strong>Fredriksskansområdet</strong>, Detaljplan,<br />
Översiktlig geoteknisk utredning, framtagen av WSP 2011-10-27.<br />
• IDÈSTUGA -1 mars 2011. (Idéstuga för berörda poli ker, tjänstemän,<br />
idro sföreningar och skolor)<br />
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 2012<br />
BILDER OCH FOTOGRAFIER:<br />
I dokumentet används bilder ur de kulturhistoriska rapporterna som utarbetats<br />
av <strong>Kalmar</strong> Läns museum. <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s fl ygfoton har använts samt bilder ur<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s arkiv. Bilden av Sigtunas nya hamnpromenad är hämtad från<br />
Stockholm hamnentreprenads hemsida: h p://www.stheab.se/sv/nyhetslista/<br />
Sigtuna/. Bilden av konstnärerna vid Lindöateljeérna har hämtats från föreningens<br />
hemsida: h p://www.lindoateljeerna.dinstudio.se/. Bilden från Örestadsgymnasiet<br />
i Köpenhamn är hämtad från hemsidan h p://arkitekturblogg.<br />
wordpress.com/. Foton från Cambrige university är hämtade från h p://www.<br />
reggie.net/photography_blog/tag/forget-me-nots/. Foto av Musashino Art<br />
University: © Guen-k (fl ickr). Fotot av ungdomsrådet har Ann-Sofi e Lagerkranz<br />
-ungdomsombud i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>, skickat ll arbetsgruppen. Övriga bilder har<br />
framställts av arbetsgruppen.<br />
59
60 60
Change language