Kallelse och handlingar - Kalmar kommun

Kallelse 

till sammanträde 

2013-05-16 

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare 

kallas till sammanträde 

Tid: Torsdagen den 16 maj kl 08.00 

Plats: Sammanträdesrummet Magistern 

Förhinder för ledamot att närvara vid sammanträdet skall meddelas samhällsbyggnadskontoret tfn 45 03 71så att 

ersättare kan kallas. 

Monica Helgesson 

Se nämndens hemsida: www.kalmar.se/sbn 

Punkt F1 

Föredragningslista 

Ärende: Ändringar och godkännande av föredragningslista. 

Punkt F2 

Ärende: Val av protokollsjusterare. 

G:\Samhällsbyggnadskontoret\Kontoret\Nämnd\Sammanträden\2013\20130516\Kallelse130516.docx 

sid. 1

Samhällsbyggnadsnämnden 2013-05-16 

Medborgarförslag 

Punkt 1 Handläggare: Anders Håkman Dnr: 2013-1324 

Ärende: Medborgarförslag – Farthinder på Silverbacksvägen, Smedby 

Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2013-05-07, BILAGA § 

Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden ger Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att 

under 2013 utreda behovet och prioriteringen av farthinder eller andra 

åtgärder på Silverbacksvägen. Samhällsbyggnadskontoret svarar därefter 

på frågan direkt till förslagsställaren. 

Punkt 2 Handläggare: Annika Fonseca Dnr: 2013-1864 

Ärende: Medborgarförslag – Plank mot Stena på Södra vägen 


Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att plank inte ska sättas upp. 

2


Punkt I 1 

Ärende: Information om aktuella ärenden m m 

a) Förvaltningschefen informerar 

3


Punkt A1 Handläggare: Hans Johansson 

Ärende: Ekonomisk redovisning - april 

Handling: Samhällsbyggnadskontorets redovisning 2013-05-xx, BILAGA § 

Förslag till beslut: Redovisningen godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. 

Punkt A2 Handläggare: Per-Olof Johansson Dnr: 2009-5062 

Ärende: Ändring av delegationsregler 

Handling: Förslag till ändring av delegationsregler senast rev 2013-05-07, BILAGA § 

Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till delegationsregler. 

4


Punkt P1 Handläggare: Hanna Dahmberg, 1 tim Dnr: 2012-0806 

Ärende: Detaljplan för fastigheten kv Eldaren 1 i Kalmar kommun 

Senast på nämnden: Uppdragsbeslut, 2012-09-27. 

Beskrivning: 

Planärenden 

Handling: Förslag till detaljplan 2013-05-16. 

Förslag till beslut: Förslaget till detaljplan godkänns för samråd. 

Punkt P2 Handläggare: Hanna Dahmberg Dnr: 2012-0772 

Ärende: Detaljplan för Svensknabben, Kalmar kommun 

Senast på nämnden: Granskningsbeslut, 2013-02-20. 

Beskrivning: Syftet med denna detaljplan är att utveckla Svensknabben till ett besöksmål och 

öka allmänhetens tillgänglighet till natur- och kulturvärden i området. 

Utvecklingen på Svensknabben ska samordnas med de friluftsverksamheter som 

redan finns på Svensknabben, båtsport och ridning, vilka bidrar till områdets 

attraktivitet. Den för Kalmar unika kulturmiljön bestående av byggnader, trädgård 

och landskap ska bevaras. De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna i den 

Jeanssonska anläggningen skyddas från rivning och förvanskning. Syftet är vidare 

att utveckla området med mer kontorsyta och flerbostäder och skapa en möjlighet 

att använda byggnaderna på ett flexibelt sätt. En mix av bostäder och 

verksamheter kan då samspela och främja varandra inom området. Svensknabben 

AB har erhållit en markreservation för del av fastigheterna Berga 10:2, 10:3, 10:5 

och Svensknabben 1. Syftet med markreservationen är att ge bolaget möjlighet att 

utveckla sina idéer för Svensknabben. 

Handling: Utlåtande 2013-05-16. 

Förslag till detaljplan senast rev xxxxxxx 

Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner utlåtandet som kommunens och 

föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till detaljplan senast 

reviderad xxxxxxx. 

5


Punkt P3 Handläggare: Arne Wandin, 10 min Dnr: 2011-1776 

Ärende: Detaljplan för kvarteret Gesällen, på Kvarnholmen, Kalmar 

kommun 

Senast på nämnden: Samrådsbeslut, 2012-12-19. 

Beskrivning: Syftet med detaljplanen är att tillskapa möjlighet för uppförande av affärs- och 

bostadshus inom kvarterets sydöstra del, som idag är planlagd för parkering(hus) 

samt att modernisera byggrätterna i kvarterets nordvästra del. 

Handling: Samrådsredogörelse 2013-04-23. 

Förslag till detaljplan rev 2013-04-23. 

Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen som 

kommunens och beslutar att ställa ut det 2013-04-23 reviderade planförslaget 

för granskning. 

Punkt P4 Handläggare: Thomas Nilausen Dnr: 2012-2191 

Ärende: Detaljplan för Amanda 20 i Smedby, Kalmar kommun 

Beskrivning: Syftet med detaljplanen är att legalisera den förskoleverksamhet som finns på 

platsen, se över möjligheten till angöringsparkering i planområdet närhet samt 

göra en fastighetsreglering för att ge Amanda 20 en bättre uppdelning. 

Handling: Förslag till detaljplan 2013-05-16. 

Förslag till beslut: Kommunens bedömning är att genomförande av detaljplanen inte kan antas 

medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med 

tillhörande miljökonsekvensbeskrivning erfordras. 

Förslaget till detaljplan godkänns för samråd. 

6


Punkt P5 Handläggare: Thomas Nilausen Dnr: 2013-1434 

Ärende: Ändring av detaljplan för Plommonträdet 4 i Sandås, Kalmar 


Senast på nämnden: 2013-03-21, samrådsbeslut. 

Beskrivning: Syftet är att ta bort planbestämmelsen som anger minsta tillåtna fastighetsstorlek 

så att fastigheten Plommonträdet 4 ska kunna delas. 

Handling: Särskilt utlåtande 2013-05-16. 

Förslag till detaljplan senast reviderad 2013-05-16. 

Förslag till beslut: Detta särskilta utlåtande godkänns. 

Planförslaget upprättat 2013-03-21 och reviderat 2013-05-16 antas av 

samhällsbyggnadsnämnden. 

Punkt P6 Handläggare: Sara Norlin, 10 min Dnr: 2013-1421 

Ärende: Detaljplan för Del av Harby 3:56, 3:79 m.fl, ”Trekantens 

stationsområde”, Kalmar kommun 

Beskrivning: Syftet med planen är att möjliggöra Trafikverkets planer på en utveckling av 

stationsområdet i Trekanten med pendeltågstrafik. Genom anläggande av 

mötesspår med tillhörande växlar samt perronger på var sida om spåren, blir 

Trekanten åter ett stationssamhälle. I samband med anläggandet av mötesspåret 

kommer bullerskyddsåtgärder vidtas genom anläggande av vallar alternativt 

plank. Befintlig GC-väg föreslås kompletteras och bil- och cykelparkeringar 

anläggs i anslutning till de nya perrongerna på båda sidor om spåret. Planens syfte 

stämmer överens med intentionerna i översiktsplanen. 

Handling: Förslag till detaljplan koncept 2013-05-xx. 

Förslag till beslut: Kommunens bedömning är att genomförande av detaljplanen inte kan antas 

medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med 

tillhörande miljökonsekvensbeskrivning erfordras. 

Förslaget till detaljplan godkänns för samråd. 

7


Miljöärenden 

Punkt M1 Föredragande: Anna Carnelius, 15 min Dnr: 2007-0376 

Mottagare: Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 

Ärende: Samråd om Arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor för 

förvaltningsplan samt samråd med anledning av Miljöbedömning 

av åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt 

Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2013-04-25, BILAGA 

Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner kontorets yttrande och föreslår 

kommunstyrelsen att anta det och översända det såsom kommunens svar 

på samrådet. 

Punkt M2 Föredragande: Kerstin Ahlberg Dnr: 2013-1967 

Sökande: Länsstyrelsen i Kalmar län 

Ärende: Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar län 

Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2013-04-30, BILAGA 

Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner kontorets yttrande och föreslår 

kommunstyrelsen att anta det och översända det såsom kommunens svar 

på remissen. 

Punkt M3 Föredragande: Anna Valler Dnr: 2013-2189 

Fastighet: Ljungby 34:2 

Ärende: Förslag på föreläggande med vite - avlopp 

Handling: Samhällsbyggnadskontorets kommunicering 2013-04-25, BILAGA 

Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar med stöd av 26 kap. 9§ och 26 

kap. 14 § miljöbalken (SFS 1998:808) att förelägga, 

xxxxxxxxxxxxxxxx vid ett vite om 25 000 kronor vardera att senast 6 

månader efter att de mottagit detta beslut ansluta fastighetens avlopp 

från WC och bad-, disk- och tvättvatten (BDT) till det kommunala 

avloppsnätet. 

8


Punkt M4 Föredragande: Anna Valler Dnr: 2013-2190 

Fastighet: Prästtorp 1:4 

Ärende: Förslag på föreläggande med vite - avlopp 


Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar med stöd av 26 kap. 9§ och 26 kap. 

14 § miljöbalken (SFS 1998:808) att förelägga xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx vid 

ett vite om 25 000 kronor vardera att senast 6 månader efter att de 

mottagit detta beslut förbättra avloppsreningen på fastigheten Prästtorp 

1:4 i Kalmar kommun. 

Reningseffekten för avloppsanläggningen ska anpassas till den 

skyddsnivå som krävs där avloppsvattnet släpps ut. Följande 

reningseffekt krävs för avloppsanläggningens nuvarande 

placering: 

- Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % 

reduktion av organsiska ämnen (mätt som BOD7). 


reduktion av fosfor (tot-P). 


reduktion av kväve (tot-N). 

- Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt 

ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt, där 

människor kan exponeras för det, exempelvis genom 

förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten. 

9


Punkt M5 Föredragande: Carl-Johan Fredriksson Dnr: 2013-2157 

Fastighet: Röstorp 2:4 

Ärende: Förslag till beslut rörande föreläggande vid vite - avlopp 


Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar med stöd av 26 kap. 9§ och 

26 kap. 14 § miljöbalken (SFS 1998:808) xxxxxxxxxxxxxxxxxx att 

förelägga vid ett vite om 50 000 kronor att senast 6 månader efter 

att du mottagit detta beslut förbättra avloppsreningen på 

fastigheten Röstorp 1:4 i Kalmar kommun. Reningseffekten för 

avloppsanläggningen ska anpassas till den skyddsnivå som krävs 

där avloppsvattnet släpps ut. Följande reningseffekt krävs för 

avloppsanläggningens nuvarande placering: 


reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7). 









10



Fastighet: Bockekulla 1:2 




14 § miljöbalken (SFS 1998:808) xxxxxxxxxxxxxxxxx att förelägga vid ett 

vite om 50 000 kronor att senast 6 månader efter att du mottagit detta 

beslut förbättra avloppsreningen för den befintliga avloppsanläggningen 

på fastigheten Bockekulla 1:2 i Kalmar kommun. Reningseffekten för 

avloppsanläggningen ska anpassas till den skyddsnivå som krävs där 

avloppsvattnet släpps ut. 

Följande reningseffekt krävs för avloppsanläggningens nuvarande 

placering: 

• Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion 

av organiska ämnen (mätt som BOD7). 


av fosfor (tot-P). 


av kväve (tot-N). 

• Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt ökad 

risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt, där människor kan 

exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, 

grundvatten eller badvatten. 

11



Fastighet: Hylkebo 1:4 




14 § miljöbalken (SFS 1998:808) xxxxxxxxxxxxxxx att förelägga vid ett 

vite om 25 000 kronor och xxxxxxxxxxxxxxx att förelägga vid ett vite om 

25 000 kronor att senast 6 månader efter att du mottagit detta beslut 

förbättra avloppsreningen på fastigheten Hylkebo 1:4 i Kalmar kommun. 

Reningseffekten för avloppsanläggningen ska anpassas till den skyddsnivå 

som krävs där avloppsvattnet släpps ut. Följande reningseffekt krävs för 

avloppsanläggningens nuvarande placering: 


reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7). 









Punkt M8 Föredragande: Tomas Burén Dnr: 2011-2906 (miljö) 

Dnr: 2011-2722 (bygglov) 

Fastighet: Mortorp 5:6 

Sökande: Fr Ramström Vind AB 

Ärende: Anmälan enligt miljöbalken och ansökan om bygglov för 2 

vindkraftverk på fastigheterna Mortorp 2:23 och 5:6 

Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2013-05-xx, BILAGA 

Delas ut på presidieberedningen. 

Förslag till beslut: 

12


Bygglovärenden 

Punkt B1 Handläggare: Catrin Thörnvall Dnr: 2013-1356 

Fastighet: Dunö 1:108 

Fastighetens adress: Knipuddevägen 17b 

Sökande: Mats Carlstedt 

Ärende: Tillbyggnad av enbostadshus 


Förslag till beslut: Bygglov avslås med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen eftersom 

åtgärden strider mot gällande detaljplan avseende tillåten byggnadsarea 

och bruttoarea för huvudbyggnaden. 

Punkt B2 Handläggare: David Frankel Dnr: 2013-1803 

Fastighet: Söregärde 2:3 

Fastighetens adress: Drag 140 

Sökande: Appel, Harald 

Ärende: Förhandsbesked två enbostadshus, strandskyddsdispens 


Förslag till beslut: Strandskyddsdispens avslås med följande motivering: Särskilda skäl för 

strandskyddsdispens finns inte. 

Negativt förhandsbesked lämnas med stöd av 9 kap. 17 § plan- och 

bygglagen. 

13



Fastighet: Dörby 5:47 

Sökande: MPR Livs AB 

Ärende: Skylt 


Förslag till beslut: Bygglov avslås med stöd av 2 kap. 5 § plan- och bygglagen eftersom 

skylten lokaliseras till plats som inte är lämplig med hänsyn till risken för 

olyckor och människors säkerhet. 




Sökande: Hellström Petter 

Ärende: Nybyggnad av carport/förråd, plank 


Förslag till beslut: Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 § plan- och bygglagen. 

Strandskyddsdispens enligt bifogade tomtplatsavgränsning beviljas med 

följande motivering: Platsen har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör 

att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Genom bebyggelse är 

platsen väl avskilt från området närmast strandlinjen. 

14


Punkt An1 

Ärende: Beslut från länsstyrelsen, länsrätten m fl 

Handling: Kläckeberga 10:1, utvidgning av golfbana, länsstyrelsens beslut, överklagandet avvisas. 

Kläckeberga 10:1, utvidgning av golfbana, mark- och miljödomstolens dom, 

länsstyrelsens beslut upphävs och ärendet återförvisas till länsstyrelsen för fortsatt 

handläggning. 

Kölby 9:110, bygglov för plank, länsstyrelsens beslut, överklagandet avslås. 

Hossmo 3:6, ändrad användning till hundlekis, mark- o miljööverdomstolens protokoll, 

yrkande om syn avslås. 

Svärdsliljan 12, marklov för parkering, länsstyrelsens beslut, överklagandet avslås. 

Detaljplan för del av fastigheten Berga 10:2, område vid Svensknabbevägen, 

länsstyrelsens beslut, överklagandena avvisas/avslås. 

Affärsverket Svenska Kraftnät – ansökan om dispens från strandskydd inom Kalmar 

kommun, lagakraftbeslut från länsstyrelsen. 

Brandvakten 5, ersättning för undersökningskostnader avseende bullermätning, 

länsstyrelsens beslut, beslutet upphävs i den del det avser ersättning för kostnader för 

ljudmätning. 

Punkt An2 

Ärende: a) Anmälan av delegationsbeslut och beslut från lantmäterimyndigheten. 

Anmälan av godkända och avslutade förrättningar. 

b) Anmälan av delegationsbeslut under tiden 

c) Anmälan av beslut om bostadsanpassningsbidrag. 

d) Anmälan av tillsyner på serviceförvaltningen. 

e) Anmälan av lagakraftvunna detaljplaner m m. 

15

Handläggare Datum Ärendebeteckning 

Anders Håkman 2013-05-07 2013-1324 

0480-4503 

YTTRANDE 

Samhällsbyggnadskontoret │ Plan-, bygg- och trafikavdelningen 

Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Storgatan 35 A 

Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 04 29│ 

E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se 

Samhällsbyggnadsnämnden 

Ärende: Farthinder på Silverbacksvägen, Smedby 

Förslag till beslut 

Samhällsbyggnadsnämnden ger Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att under 

2013 utreda behovet och prioriteringen av farthinder eller andra åtgärder på 

Silverbacksvägen. Samhällsbyggnadskontoret svarar därefter på frågan direkt 

till förslagsställaren. 

Bakgrund 

Samhällsbyggnadskontoret har fått in ett medborgarförslag angående ett farthinder 

på Silverbacksvägen i Smedby. Vi har tyvärr inte hunnit med att utreda 

frågan mer ingående. Därför behöver vi ber om mer tid för vidare utredning/prioritering 

av åtgärder. Efter att vi har utrett frågan återkopplar vi via 

epost till förslagställaren 

Anders Håkman 

Trafikplanerare


Annika Fonseca 2013-05-06 2013-1864 

0480-450052 

YTTRANDE 

Plan-, bygg- och trafikavdelningen 


Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 04 29│ 



Fastighet: *Medborgarförslag 

Fastighetens adress: 

Sökande: Blixte,Else-Mari 

Ärende: Plank mot Stena på Södra vägen 


Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att plank inte ska sättas upp. 

Bakgrund 

Else-Mari Blixte föreslår i sitt medborgarförslag att ett plank borde sättas upp 

på Södra vägen mot Stena. Förslaget motiveras med att turister och även kalmarbor 

inte borde se detta avfall det första de gör när de kommer till Kalmar 

och att det förstör vår annars så vackra stad. 

De träd som tidigare var ett insyningsskydd är fällda på grund av trafikverkets 

trädsäkring av järnvägsspåren. Träden var planterade för att ge ett insynsskydd. 

Att träden nu inte är kvar har förstås gjort att Stenas verksamhet nu syns på ett 

mer påtagligt sätt. Träden lämnades kvar med extra höga stubbar för att tillåta 

att stammarna kan skjuta skott. Inom några år kommer en mer tätvuxen 

”häck” att bilda ett nytt insynsskydd. Närmare Södra vägen har grönområdet 

modulerats för att åstadkomma en mer planerad grönyta där ytterligare vegetation 

och träd ska planteras vilket gör att infarten kommer att bli finare och mer 

välkomnande.

Datum 

2013-05-06 

Skäl till beslut 

Samhällsbyggnadskontoret anser att när träden skjuter nya skott samt när 

grönytan vid Södra vägen har anlagts så behöver inte ett plank byggas som 

insynsskydd mot Stenas återvinning. 

Annika Fonseca 

Avdelnings Chef 

2 (2)


Hans Johansson 2013-04-15 

0480-45 03 70 

Ärende: Budgetuppföljning jan – april 2013 för samhällsbyggnadsnämnden 


budgetuppföljning 2013 

4 

Kostnad 

redovisn 

Kostnad Intäkt 

riktvärde redovisn 

Intäkt 

Avvikelse 

riktvärde 

NETTO- 

BUDGET 

Skillnad Skillnad 

kostnad intäkt 

SBN 434 537 0 0 103 1 611 103 0 

Kansli 2 904 3 215 -29 0 341 9 646 312 29 

Bostadsanp.bidr 2 885 2 767 0 0 -118 8 300 -118 0 

Plan-, bygg o trafik 8 238 6 590 -3 863 -3 391 -1 176 9 597 -1 648 472 

Sting 6 225 6 600 -2 534 -2 311 599 12 868 375 224 

Miljö 3 999 4 631 -1 641 -2 583 -310 6 142 632 -942 

TOTALT 24 684 24 340 -8 067 -8 285 -562 48 164 -447 -218 

Efter första tertialet redovisar samhällsbyggnadsnämnden ett underskott på ca 600 tkr. 

Anledningen är främst beroende på konjunkturläget, d v s lägre intäkter än beräknat 

inom de områden som påverkas av byggandet. Underskottet på plan-, bygg och trafik 

beror främst på detta. Bidrag för bostadsanpassning ligger ca 120 tkr över det budgeterade 

beloppet. 

Prognosen för 2013 är ett befarat underskott i nivå med resultatet 2012, d v s ca 800 tkr. 

Samhällsbyggnadskontoret│ Miljöavdelningen 

Adress Box: 611, 391 26 Kalmar │ Besök: Storgatan 35 A 

Tel: 0480-45 00 00 │ Fax: 0480-45 04 29│ 

E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se


2013-05-08 

VERKSAMHETSMÅTT t o m April 2013 

2013 2012 2011 2013 2012 2011 

Detaljplaner Fastighetsbildning 

Pågående 60 60 60 Inkomna (antal) 41 34 33 

Överklagade/ej avgjorda 5 2 3 Avslutade (antal) 41 34 28 

Färdigbehandlade 5 7 4 

Lagkraftvunna 10 11 10 

- antal bostäder (ca) 163 71 26 Handläggningstid*** (median) 123 113 116 

- antal ha verksamhet (ca) 72 70,4 3 Mät-, kart- och GISuppdrag 

Bygglovärenden Nybyggnadskartor (gjorda) 30 19 52 

Inkomna (antal) 324 352 500 Utsättning (utförda) 18 17 36 

Beslut (antal) 179 219 207 Kart- och GISuppdrag 134 82 105 

Handläggningstid* (median.) 26 30 26 

Bev. bygglov - enbostadshus 6 16 18 Miljöärenden 

Bev. bygglov - lgh i flerbost.hus 137 71 157 Hälsoärenden 368 148 141 

Trafikärenden Tillsyn 217 

Inkomna (antal/helår) 52 50 31 Livsmedel 494 459 341 

Tillsyn 414 763 204 

Bostadsanpassning Miljöskydd 599 906 681 

Inkomna (antal) 220 214 209 Tillsyn 285 376 254 

Utbetalade bidrag (tkr) 2 380 3236 2 704 Naturvård 31 34 29 

Handläggningstid** (medianvärde) 12 12 13 

Servicegarantier 

Bygglov - antal beslut 13 

ej uppnått mål 0 

Enskilda avlopp 22 


Värmepumpar 21 


Per-Olof Johansson 

Samhällsbyggnadschef 

2 (2) 

* Med handläggningstid i bygglovärenden avses från att ansökan inkommer till 

dess att beslut fattas under senaste tolvmånadersperioden. 

**Med handläggningstid i bostadsanpassningsärenden avses från att ansökan 

inkommer till dess att arbetet beställs under senaste tolvmånadersperioden. 

*** Med handläggningstid i fastighetsbildningsärenden avses från att ansökan 

kommer in till dess ärendet slutförts.

UTLÅTANDE 1(11) 

Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning 

Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2013-05-16 2012-0772 

Hanna Dahmberg 

0480-45 03 10 

Detaljplan för Svensknabben, Kalmar kommun 

Planförslaget senast reviderat 2013-02-20 har varit utställt på 

samhällsbyggnadskontoret under tiden 2013-03-08 till 2013-04-05. 

Inkomna synpunkter sammanfattas och kommenteras nedan. 

Länsstyrelsens synpunkter 

Förslaget strider inte mot de intressen som Länsstyrelsen har att bevaka 

enligt 12 kap 1 § plan- och bygglagen. De särskilda skäl som anges för att 

upphäva strandskyddet är godtagbara och strider inte mot 

strandskyddslagens syften. Kommunen har även i övrigt beaktat de 

synpunkter som länsstyrelsen framfört i tidigare skeden under 

planprocessens gång. 

Länsstyrelsen anser att plankartan behöver ses över ytterligare för att bli 

tillräckligt tydlig. Formuleringarna om högsta byggnadshöjd, respektive 

högsta totalhöjd bör harmoniseras och beteckningen ”stadens nollpunkt” 

bör tas bort. Den blå linjen, ”strandskydd upphävs”, är oläsbar och onödig 

eftersom den ersätts av bestämmelsen med hänvisning till separat bilaga. 

Bilagan saknar information om var strandskyddet ska upphävas för 

cykelväg. 1) 

Kommentar: 

1) Plankartan har förtydligats enligt Länsstyrelsens önskemål och 

information kring vart strandskyddet upphävs för cykelvägen har lagts 

till. 

Kalmar Energi Elnät har tidigare svarat på samrådet gällande Detaljplan 

för Svensknabben. Förutom det vi har svarat tidigare kommer här ett tillägg: 

Längs hela sträckningen av Svensknabbevägen har vi el-ledningar på båda 

sidor av vägen. Bl.a. ligger det högspänningskablar på båda sidorna av 

vägen. Dessa ledningar måste ni ta hänsyn till vid projektering av den nya 

cykelvägen och den allmänna parkeringen. För information om exaktare 

läge på kablarna ber vi er kontakta oss för kabelanvisning på plats. Under 

förutsättning att ni tar hänsyn till läget på våra ledningar vid projekteringen 

och de synpunkter vi har lämnat tidigare, godkänner Kalmar Energi Elnät 

AB den här Detaljplanen för Svensknabben. 1) 

Adress Besök Telefon Telefax 

Box 611 Storgatan 35 A 0480-45 03 00 0480-45 04 29 

391 26 Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Samhällsbyggnadskontoret 2013-05-16 2 (11) 

Kommentar: 

1) Hänsyn till befintliga ledningar kommer att tas vid vidare projektering 

av cykelvägen. 

Kalmar Länstrafik har ingen erinran mot förslaget. 1) 

Kommentar: 

1) Noteras. 

Hans Ingelfeldt, Svensknabbevägen 19 

Förstår ej hur man kan utveckla Svensknabben till ett besöksmål med att 

bygga fler kontor och fler parkeringsplatser. Hur kan en mix av ytterligare 

kontor och bostäder samt upphävande av strandskyddet göra Svensknabben 

mer attraktivt? Fasträttsliga frågor, gemensamhetsanläggning, Svensknabben 

ga:4. I texten anges felaktigt att det finns carportar inom sektion 2, samt att 

Svensknabben 4, 6 och 7 har andelar i dessa. Garagen ägs endast av 

Svensknabben 7 vilket måste framgå av bygglovshandlingar. 1) 

2007 skrev Brf Solbacken till Kommunen angående trafiksituationen på 

Svensknabbevägen. Svaret blev att antalet bilar per dygn är relativt lågt och 

att blandtrafik är acceptabel med hänsyn till Svensknabbevägens standard. 

Då trafiken hela tiden ökar med antalet person- och lastbilar måste 

kommunen ta sitt ansvar att se till att, den omdiskuterade och planerad 

sedan 2002, gc-vägen blir byggd nu och inte efter byggnation. Det står i 

sammanfattningen att gc-vägen är en del av lösningen på trafiksituationen 

och att kommunen arbetar med andra lösningar innan gc-vägen byggs. Vi 

som bor och vistas dagligen på Svensknabben är intresserade av en 

omedelbar åtgärd. Vid vägarbeten utlägges tillfälliga gupp för att trafikanter 

skall sänka hastigheten och skydda de som arbetar på platsen. Dessa 

farthinder placeras ut trots att hastigheten är nedsatt till 30km/tim. Varför? 

De vet att trafikanterna ej kör i 30km/tim och vill skydda de som arbetar på 

platsen. Samma skydd önskas även för oskyddade trafikanter på 

Svensknabbevägen till gc-vägen kommer till stånd. 2) 

Jag förmodar att de tidigare inlämnade synpunkterna fortfarande gäller. 

Undra vad som händer med synpunkter som kommunen besvarat med 

”synpunkten har noterats”? 3) 

Kommentar: 

1) Texten i detaljplanen beskriver gemensamhetsanläggningarna på 

Svensknabben och vilka rättigheter till parkeringsplatser som hör till vilken 

fastighet. Frågor kring detta hänvisas till Lantmäteriet. 

2) Detaljplanen föreslår att det anläggs en cykelväg längs Svensknabbevägen. 

När cykelvägen kan anläggas beror på vilka ekonomiska prioriteringar som 

görs av våra politiker. 

3) Tidigare inlämnade synpunkter som rör aktuell detaljplan från 

granskningsskedet gäller fortsatt. Synpunkter som kommenteras med 

”synpunkten noteras” innebär att synpunkten noterats men att kommunen 

inte gör några ändringar i aktuella planhandlingarna för att tillmötesgå 

synpunkten.


Bengt-Olof Andersson, Neptunusvägen 1 

Avvisar förslaget till nybyggnation i sin helhet av 

såväl bostadshus som kontorshus. 

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 

Bakgrund och syfte 

Syftet med denna detaljplan är att utveckla Svensknabben till ett 

besöksmål 

och öka allmänhetens tillgänglighet till natur- och kulturvärden i området. 

Tas mer naturområden i anspråk för tomtmark till kontor 

och bostäder står det i strid med planens syfte. 

Strandskydd 

Strandskydd på 100 meter gäller vid Svensknabben. Strandskyddet återinträder 

när den gamla detaljplanen ersätts. Kommunen upphäver strandskyddet i 

samband med antagandet av detaljplanen. 

Emotsätter mig att strandskyddet upphävs i syfte att 

frigöra tomtmark för kontor och bostäder. 1) 

Bostadshus vid Ryttmästarvillan 

Planen prövar möjligheten att bygga ett bostadshus med 4 lägenheter på 

Ryttmästarvillans tomt, Svensknabben 4. Byggnaden kan byggas norr om 

huvudbyggnaden, där ett f.d. hönshus står idag. 

Det är helt befängt att ens försöka ersätta ett hönshus med 

ett flerlägenhetshus speciellt i denna känsliga miljö. 

Avvisar förelagt som är lika omöjligt som tilltänkt 

bebyggelse med pålhus vilket länsstyrelsen avvisade. 2) 

Ridning 

Strax väster om planområdet finns Kalmar Fältrittklubb. Klubben är en ideell 

förening som ägs av sina medlemmar. Klubben har för närvarande 20 egna 

hästar och hyr ut 8 stallplatser för privata hästar. Man står nu inför ett vägskäl; 

antingen bygga ut nuvarande lokaler eller flytta från området. Kommunen 

utreder frågan om en eventuell ny lokalisering av Kalmar Fältrittklubb. 

En utredning men framför allt en flytt noteras med 

tillfredställelse. Under alla omständigheter måste antalet 

hästar kraftigt reduceras till det antal naturen i området 

tål. Det är ohållbart att ständigt ta nya områden i anspråk 

allteftersom hästarna förstör mark, träd och växtlighet. 

Hagarna är en skandal. Det är beklämmande att besökare 

till Svensknabben ej kan undgå att se detta. 

På 60-talet uppfördes nuvarande anläggning och klubben 

KBF flyttade sin verksamhet dit. Situationen var då helt 

annorlunda. Kalmar har expanderat kraftigt med nya 

bostadsområden i Berga, Bergavik, Berga strandpark och


hela Norrlidsområdet. Allt fler människor är bosatta i 

närheten och i rörelse i området. Astma och allergier har 

ökat under dessa 50 år. 

Att tillåta en expansion och på så sätt försöka permanenta 

ridanläggningen med nytt ridhus kan inte komma ifråga. 

Ridanläggningen är nu totalt felplacerad och hade i nuläget 

under inga som helst omständigheter kunnat komma 

tillstånd, det borde alla begripa! Huruvida träden i hagarna 

förstörs genom olovlig avverkning, sabotage som 

förgiftning, ringbarkning eller av hästars okontrollerade 

gnagande är egalt. Skadorna på naturen är densamma 

liksom straffvärdet och skadeståndet. 

Samhällsbyggnadsnämnden bör agera med polisanmälan. 

Det framgår att samhällsbyggnadsnämnden är medveten 

om det bedrövliga skick som hagarna är i och den 

vanskötsel som pågått i decennier och som fortsätter och 

urartar. Hur kan samhällsbyggnadsnämnden tänka sig att 

visa upp denna skamfläck för alla förväntansfulla 

besökande till Svensknabben? Planer finns på att öppna 

upp hagarna som är naturpark för allmänheten, hur ska det 

gå att vistas där? Vad finns kvar att se och göra? Det 

måste anses som helt horribelt att ridklubben anser det 

vara för långt till de nya hagarna vid Ölandsleden varför de 

ej används. Kommunens ansvariga måste göra det helt 

klart för ridklubben att de måste deltaga i skötsel av 

upplåten mark samt att väl vårda denna så att den är i 

bibehåller samma skick som när de fick förtroendet att 

utnyttja marken


Hästhagen foto 2013-03-02 

Ponnyhagen. Totalförstörd grässvål Hela tallskogen är förstörd av gnagning. 3) 

Parkering 

Parkerade bilar dominerar landskapsbilden när man närmar sig Ryttmästarvillan. 

Ambitionen att få bort bilarna på Svensknabbevägen och begränsa 

parkering i synfältet. 

Inom planområdet finns 130 platser i gemensamhetsanläggningar. Två p-platser 

får finnas vid Ryttmästarvillan. Planen medger att en besöksparkering, med 

cirka 16 allmänna platser anläggs invid en befintlig mur väster om ankdammen. 

I anslutning till Neptunusvägen, cirka 350 meter från den nya fastigheten, 

kommer det att byggas en besöksparkering med 21 platser. 

Formuleringen är felaktig! Ingen stadsplanändring som 

möjliggör detta finns. Dessutom skulle mycket värdefull 

naturpark med träd som större ekar, fågelbär, hägg m.fl. 

och buskage i anspråk. Marken är redan skövlad och 

många träd förstörda av hästarnas gnagande. Ska 

resterande parkmark behöva spolieras för en helt onödig 

parkering? Att besökande till Svensknabben, kontor, 

båthamn, och ridanläggning skulle ha behov av att parkera 

på den föreslagna platsen är rent nonsens. 

Samhällsbyggnadskontoret torde var ensamma om att tro 

att besökare till Svensknabben skulle använda parkeringen. 

För de som vill ta en promenad finns en stor parkeringsyta 

vid Törnskär. Via vandringsleden når man Svensknabben, 

avståndet är detsamma. Dessutom bilfritt. Bygg 

parkeringen där behovet finns dvs. vid kontoren och 

bostäderna. Där går att anordna underjodiska garage. Kan 

man bygga underjordiska garage i två etage under domen i 

Köln så är det naturligtvis möjligt även här. 

Parkeringsproblemen är en följd av tidigare försummelser i 

tidigare planarbeten. Förbjud parkering på 

Svensknabbevägen. 4)


Foto 2012-01-09 parkering och återvinning mot söder 

Foto 2012-01-09 mot norr 

Gator och trafik 

Inom planområdet finns endast en väg på allmän platsmark, Svensknabbevägen. 

Vägen upplevs idag som osäker dels på grund av att gående, cyklister och bilister 

använder samma körbana, dels då bilarna har hög hastighet. Ytterligare en 

komplikation är att vägen används av ridskolan när man rider eller leder sina 

hästar till hagar söder om Svensknabbevägen. 

Den GC-väg som finns i gällande detaljplan och som ännu 

inte är utbyggd borde byggas snarast. Det är ofattbart att 

vägen fortfarande ej kommit tillstånd. GC-vägen på södra 

sidan av Svensknabbevägen fanns med redan i 

detaljplanerna från 1993 och 2005. Ska det behöva ta 20 år 

eller mer att färdigställa denna relativt korta men 

välbehövliga GC-väg. Vägen ska givetvis gå på den södra 

sidan av Svensknabbevägen där den redan är inplanerad 

och fortsätta längs stenmuren mot Svensknabben. 

Stenmuren kommer då att bli mera synlig, vilket tycks vara 

ett önskemål. På norra sidan finns värdefulla lövträd bl.a. 

lind. Den får då en naturlig anslutning mot de båda från 

centrum kommande GC- vägarna. Sikten från 

Neptunusvägen blir utmärkt.


Kommunen tycks sedan mycket länge vara medveten om 

trafiksituationen men ej gjort något alls t.ex. åt den för 20 

år sedan beslutade GC-vägen. Högerregel i T- korsningen 

med Neptunusvägen respekteras mycket dåligt, 30 km/tim 

ej alls, bilar kommer på Svensknabbevägen i 60-70km/tim in 

i korsningen. Olyckstillbud är vanliga särskilt illa är det för 

cyklister och gående. Polis med hastighetskontroller har 

mig veterligen inte förekommit. De kontroller som gjorts på 

Jägarevägen har resulterat i indragna körkort och böter. 

Vad har gjorts för att få polisen att göra 

hastighetskontroller i området? Är de på plats vi rätt 

tidpunkt blir det inga svårigheter att fylla en låda med 

indragna körkort. 

Hastighetssänkning till 20 km/tim från korsningen borde 

prövas i kombination med väggupp. Alternativt får det bli 

gångfartsområde vilket skulle samstämma med iden med 

en parkliknande väg. 5) 

Översvämning 

För att förhindra översvämning vid framtida höga vattennivåer, som kan bli 

en följd av klimatförändringar, har kommunen en policy för lägsta golvnivå 

över havet i nya byggnader. Den 1 september 2012 byter Kalmar kommun 

höjdsystem från RH70 till RH2000, vilket leder till en förtydligande om vilken 

höjd som ska gälla. Efter 2012-09-01 gäller lägsta golvnivå på + 2.65 för all 

lovpliktig byggnation i Kalmar. Planen är upprättad efter det gamla höjdsystemet. 

Lägsta golvnivå är + 2.5 meter för nyproduktion inom planområdet. 

Att bygga ett bostadshus med 4 lägenheter på 

Ryttmästarvillans tomt där marknivån är + 1.50 gör att 

golvnivån måste höjas med minst 100 cm. Hur vacker 

skulle det bli i den miljön? 

Kontorshus 

Skogsområdet där de nya kontorshusen föreslås domineras av tall, bitvis med 

inslag av gran och enstaka lövträd. Tidigare har flera utländska barrträd funnits i 

området, men nu återstår endast en douglasgran. Det område som direkt berörs 

av bebyggelsen hyser i huvudsak medelålders träd, men det finns några gamla, 

grova tallar, dels intill vägen, dels i den norra kanten. Åtminstone på en av de 

gamla tallarna i norra kanten finns den rödlistade svampen tallticka (Nära hotad, 

NT). 

Lukt, allergener 

Enligt kommunens policy ska avståndet från en gödselbrunn till kontor vara 

100 meter och till bostäder 200 meter. Planen medger bostäder på den översta 

våningen i Royal Design Group´s byggnad, cirka 190 meter från gödselbrunnen 

vid ridhuset. Avståndet till de nya kontorshusen som planen medger är 120 

meter. Inga klagomål på besvär, lukt eller flugor har framkommit i programsamrådet. 

De nya kontorshusen fungerar som en skärm mot bostäderna, liksom i 

viss mån topografi och växtlighet på platsen. Aktuell forskning bäddar för ett 

mer nyanserat sätt att se på hästar i bebyggelsen än det gängse.


Det är märkligt att tro på att kontorshusen kan skydda 

bostadshusen från allergen. Skyddsvärdet torde var 

försumbart. 

Enligt kommunens policy ska avståndet från en 

gödselbrunn till kontor ska vara 100 meter och till bostäder 

200 meter. Detta är både märklig och enastående. Får det 

inte vara längre? Det blir nog inte så lätt att få någon som 

vill bygga och bo så nära. Varför ska arbetande människor 

behöva tåla mer allergen och obehag än boende? Sin 

arbetsplats har man inga möjligheter att påverka. Från sin 

bostad har man åtminstone möjligheten att flytta även om 

det är förenat med besvär och kostnader. 

Avståndet till gödselbrunnen är för kort bör vara minst 200m, 

utökas verksamheten vid ridklubben 500m. Se Boverket och 

Socialstyrelsens regler, anvisningar och rekommendationer. 

Samhällsbyggnadskontoret söker konsekvent och ständigt 

efter minsta möjliga skyddsavstånd. Inte nog med det, man 

naggar det utan betänkligheter i kanterna, nio fastigheter 

vid Neptunusvägen, två flerbostadshus och två 

kontorsfastigheter på Svensknabben varav en ligger helt 

inom 200 m gränsen omfattas inte av 200 m 

skyddsavstånd. Tre fastigheter på Neptunusvägen berörs 

av intrång av 50 m skyddet från hästar i hagar. Berga 

10:2,10 har otillräckligt skydd i alla riktningar förutom åt 

söder. Berga 10:2, 10:1 12 har endast 6.5 m skyddszon! 

Avvisar förlaget för nya kontorsbyggen i det aktuella 

området. Kalmar kommun sålde hela Svensknabbeområdet 

1986 till Capitex för den facila priset 370 000 kr. Ingemar 

Nilsson har exploaterat området med flera kontor och 

bostadshus. Det är dags att sätta stopp för 

överexploatering och ytterligare profit på natur och miljö 

på Svensknabben. Kommunen står inte i någon 

tacksamhetsskuld till Ingemar Nilsson och Svensknabben 

AB. 

Planering av byggrätter för nya kontorsbyggnader i den 

västra delen av planområdet innebär en markanvändning 

som medför en betydande miljöpåverkan. 

Området utgörs idag av ett sammanhängande tätortsnära 

tallskogsområde med stora naturvärden, som alltså har ett 

stort allmänt intresse, både upplevelsemässigt och 

ekologiskt, vars värde först och främst är dess helhet som 

skogsområde. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs


för att utreda om planprojektet leder till konsekvenser för 

naturmiljön. 6) 

(17) Naturskyddsföreningen i Kalmar 

Vi har tyvärr ingen möjlighet just nu att ge synpunkter på detta förslag då 

vi inte har någon verksamhet för tillfället. Men kort tycker jag att det 

känns meningslöst att framföra något annat än godkännande då i alla fall 

våra politiker driver igenom alla byggplaner då pengarna och politiken 

kräver nya bostäder och styr trots grannar och andra motståndare. 

Föreningen tycker att man ska bygga till befintliga hus på höjden och inte 

bygga nya på Svensknabben. 

Naturskyddsföreningen i Kalmar ger klart uttryck för vad 

människor i allmänhet tycker och tänker om 

samhällsbyggnadskontoret, samhällsbyggnadsnämnden 

och kommunstyrelsen när det gäller demokrati och 

medinflytande i planer och bygglovsärenden. Man noterar 

möjligtvis inkomma synpunkter men det stannar nästan 

alltid därvid. Påverkan av beslut blir obetydlig. Allt är ett 

spel för galleriet. Man gör som man vill. Planerna är ofta 

undermånliga, handlingar saknas, konsulters kunskaper 

och trovärdighet kan ifrågasättas. Hur det ska bli tycks 

vara förutbestämt genom löften till de som fått 

markreservation eller söker bygglov. Gamla löften och 

information till närliggande fastighetsägare saknar värde 

och gäller ej. Exemplen är många är många i 

Bergaområdet. 

Jag finner det ytterst märkligt att 

samhällsbyggnadskontoret, där man tycks vara medvetna 

om och ofta påpekar den besvärliga trafiken och 

problematiska parkeringssituationen på Svensknabben är 

villiga att genom ytterligare byggnation förvärra med än fler 

bilar i området. 

Kommentar: 

1) Synpunkten noteras. 

2) Synpunkten noteras. 

3) Ridklubbens markytor och klubblokaler är inte en del av denna 

detaljplan. 

4) Synpunkten att förbjuda parkering på Svensknabben noteras. I arbetet 

med framtagande av en ny detaljplan görs en sammanvägning av 

allmänna och privata intressen som sedan sätts i ett tidsperspektiv. 

Planhandlingarna beskriver hur parkering i området kan fungera enligt 

dessa avväganden. Tillkommande byggrätter för kontor ska lösa sitt 

parkeringsbehov inom den egna fastigheten.


5) Detaljplanen föreslår att det anläggs en cykelväg längs 

Svensknabbevägen. När cykelvägen kan anläggas beror på vilka 

ekonomiska prioriteringar som görs av våra politiker. 

6) Ridanläggningen med omkringliggande hagar är inte en del av denna 

detaljplan. En behovsbedömning har upprättats i arbetet med denna 

detaljplan och visar att planen inte utgör betydande miljöpåverkan och 

att en Miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver tas fram. 

Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning i det yttrande som 

lämnades i utställningsskedet. 

Kalmarbygdens Fältrittklubb, KBF, ser positivt på en utveckling av 

Svensknabbeområdet. Vi välkomnar en gång- och cykelväg längs 

Svensknabbevägens norra sida, samt utökade parkeringsmöjligheter. Vid utveckling 

av området behöver dock hänsyn tas till ridskolans verksamhet. 

Gång och cykelväg 

Denna innebär en avsevärd förbättrad säkerhet för klubbens medlemmar, majoriten 

unga flickor, när de ska ta sig till och ifrån anläggningen. 

Svensknabbevägen används även när hästar ska ledas till och från hagar, varför vi ser 

det som mycket viktigt att gång- och cykelvägen utformas på ett sådant sätt att den 

även kan användas för detta ändamål. 1) 

Trafik 

Den föreslagna bebyggelsen, två kontorshus och en mindre bostadsfastighet, leder 

ofrånkomligt till ökad trafik. Vi set det därför som mycket viktigt att åtgärder vidtas 

så att hastigheten hålls nere. I dag är det vanligt med hastigheter betydligt över 30 

km, och Svensknabbevägen är dessutom dåligt upplyst. Belysningen behöver alltså 

förbättras och hastigheten dämpas. 

Mitt emot KBFs anläggning finns ett övergångsställe markerat med skyltar. Däremot 

saknas målad markering på vägen. Vi föreslår därför att detta åtgärdas. Vi föreslår 

även att andra hastighetsbegränsande åtgärder utreds och diskuteras med föreningen 

så att avsedd effekt uppnås utan att framkomligheten för transporter (häst, foder, 

gödsel) till och från fastigheten försvåras. 2) 

Föreslagna fastigheters placering 

En av de föreslagna kontorsfastigheterna är på illustrationen placerad mycket nära 

befintlig ridslinga. Denna är finansierad av kommunen och i första hand avsedd för 

de ungdomar och barn med funktionshinder som utnyttjar den för ridning och 

körning, men den används även av klubbens övriga medlemmar. Hästar är flyktdjur 

och det är det därför viktigt att fastighetens placering och utformning inte medför 

risk för att hästar på slingan ska skrämmas. Med den i illustrationen visade 

placeringen behöver ridslingans sträckning göra som för att garantera att slingan kan 

användas på ett säkert och tryggt sätt. 3) 

Föreslagen parkering 

Det finns ett behov av fler parkeringsplatser inom området, vilket den föreslagna 

parkeringen väster om ankdammen kan bidra till att fylla. Placeringen vid muren kan 

ev. innebära att det kan behövas någon form av skydd för att förhindra att skräp 

från besökare blåser in i hagen på andra sidan muren och skrämmer hästarna. 4) 

Klubbens framtid 

Klubben har tidigare framfört behov av viss expension, och i underlag till 

samhällsbyggnads-nämndens sammanträde 2012-05-25, § 141, Samrådsredogörelse 

sid 2, finns yta norr om befintligt ridhus markerad, och med följande kommentar 

”Under arbetets gång har det framkommit att en annan central placering av 

ridskolans verksamhet ska prövas i en utredning. Beroende på resultatet kan det 

uppstå nya möjligheter i Svensknabbeområdet. Området delas därför in i två delar 

inför den fortsatta planläggningen. Den ena delen, som påbörjas först, består av 

Svensknabbens udde och en remsa längs Svensknabbevägen. Den andra delen består


av Ridskolan med omgivande rasthagar och skogsområden. Beroende på utfallet i 

utredningen av ridskolans placering, kommer den önskade utbyggnationen av 

ridskolan på Svensknabben att prövas i kommande detaljplanskede.” 

I det planunderlag som nu är på remiss anges (sid 14) a ”Man står nu inför ett 

vägskäl; antingen bygga ut nuvarande lokaler eller flytta från området. Kommunen 

utreder frågan om en eventuell ny lokalisering av Kalmar Fältrittklubb.” 

KBF vill framhålla nuvarande placering med det centrala läget är mycket gynnsam 

för den bedrivna verksamheten, som har huvudfocus på lektionsverksamhet och 

utbildning av barn och ungdomar, huvudsakligen flickor, se även KBFs remissvar 

2011-09-15 avseende detaljplan för del av Berga 10:2, område vid 

Svensknabbevägen. Föreningen har därför ingen önskan om att flytta från området. 

Men skulle den av kommunen initierade utredningen komma fram till att en för 

verksamheten likvärdig, eller bättre placering är möjlig så är vi naturligtvis öppna för 

diskussion. 5) 

Kommentar: 

1) Ridskolans verksamhet har vägts in i arbetet med att utforma 

planförslaget för cykelvägen. 

2) Kommunen är medveten om att hastigheten på 30km/h längs 

Svensknabbevägen inte hålls. Cykelvägen som föreslås är därför 

utformad så att vägbanan smalnas av så att efterlevnaden av hastigheten 

längs vägen kan förbättras. 

3) Fasaden som vänder mot ridslingan är en baksida och bör inte störa de 

förbipasserande hästarna nämnvärt. En text om att hänsyn skall tas till 

ridslingan vid utformning av kontorshusens fasader har lagts till. 

4) Synpunkten noteras. Ridskolans placering centralt i staden medför att 

man måste samsas med omkringliggande funktioner. Att det anläggs 

parkering nära hagen behöver inte innebära nedskräpning av området. 

5) Synpunkten noteras. En eventuell omplacering av ridskolan är inte del 

av detta planarbete. 

6) 


Samhällsbyggnadsnämnden godkänner utlåtandet som kommunens och 

föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till detaljplan (senast) 

reviderat 2013 05 16. 


Samhällsbyggnadskontoret 

Bifogas: Samrådsredogörelse daterad 2013 02 20 

Följande sakägare och likställda har senast 2013-04-05 inkommit med 

skriftliga synpunkter som ej blivit tillgodosedda: 

Svensknabben AB, Svensknabben 2,3,4,5 och 6 

Hans Ingelfeldt, Svensknabben 7 

Bengt-Olof Andersson, Idavallen 10 

Maj-Lis Lindholm och Rolf Sandin, Svensknabben 7 

Göran Wågesjö och Sven-Olov Holmgren, Svensknabben 7

PLANBESKRIVNING 1(18) 


Plan-, bygg- och trafikavdelningen 12 2012-09-27 senast 

rev. 2013-05-16 

2012-0772 

Hanna Dahmberg, Samhällsbyggnadskontoret 

Helena Westholm, Efem arkitektkontor AB 

Detaljplan för del av Svensknabbenområdet, 

Kalmar kommun 

HANDLINGAR 

Planhandlingarna består av Plankarta med bestämmelser, Illustrationskarta, 

Planbeskrivning (denna handling), Genomförandebeskrivning, Behovsbedömning, 

Fastighetsförteckning samt grundkarta. 

Övriga handlingar och dokument 

Liselotte Jumme: ”Svensknabben - ... den skogsklädda udde utanför Kalmar där lantliga 

friska vindar susa…, Kulturhistorisk utredning, Svensknabben, Byggnadsantikvarisk 

rapport juni 2010. Kalmar Läns Museum. 

Kalmar kommun/Lennart Nilsson, Pronatura. Översiktlig naturinventering av området 

Svensknabben-Lindö, Kalmar kommun 2005-06-16. (Rev. 2011) 

Gestaltningsprogram, Svensknabben, Förhandskopia 2011-05-04. Sweco arkitekter, 

Torbjörn Andersson, PeGe Hillinge o Anna Squassina. 

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 

Bakgrund och syfte 

Syftet med denna detaljplan är att utveckla Svensknabben till ett besöksmål 

och öka allmänhetens tillgänglighet till natur- och kulturvärden i området. 

Utvecklingen på Svensknabben ska samordnas med de friluftsverksamheter 

som redan finns på Svensknabben, båtsport och ridning, vilka bidrar till om- 

rådets attraktivitet. Den för Kalmar unika kulturmiljön bestående av bygg- 

nader, trädgård och landskap ska bevaras. De kulturhistoriskt värdefulla 

byggnaderna i den Jeanssonska anläggningen skyddas från rivning och 

förvanskning. 

Syftet är vidare att utveckla området med mer kontorsyta och fler bostäder 

och skapa en möjlighet att använda byggnaderna på ett flexibelt sätt. En mix 




Samhällsbyggnadskontoret 2012-09-27, senast reviderad 2013-05-16 

av bostäder och verksamheter kan då samspela och främja varandra inom 

området. Svensknabben AB har erhållit en markreservation för del av 

fastigheterna Berga 10:2, 10:3, 10:5 och Svensknabben 1. Syftet med 

markreservationen är att ge bolaget möjlighet att utveckla sina idéer för 

Svensknabben. 

Planen medger att en ny fastighet för kontor avstyckas norr om Svensknabbevägen 

och väster om Royal Design Groups kontorshus. Planen tillåter en 

byggnad i tre våningar och en byggnad i två fulla våningar med en tredje 

indragen våning. För att minimera intrånget i naturmiljön krävs att 1/3 av 

parkeringen förläggs i underjordiskt garage. Planen medger också att ett nytt 

bostadshus med fyra lägenheter byggs vid Ryttmästarvillan, fastighet 

Svensknabben 4. Byggnaden ska i storlek och placering underordna sig 

Ryttmästarvillan. 

Viktiga inslag i planen är att förbättra trafiksäkerheten på Svensknabbevägen 

med en separat gång- och cykelbana vid sidan av vägen och att få bort den 

parkering längs Svensknabbevägen som idag dominerar miljön. I samband 

med utvecklingen av Svensknabben ses parkeringen över och 15-20 allmänna 

p-platserna för besökare ordnas i planområdets västra del. Ytterligare besöksparkering 

(21 platser) kommer att anläggas cirka 350 meter västerut på Svensknabbevägen, 

och utanför planområdet. Här finns mark reserverad för drygt 20 

platser till. 

Planen genomförs enligt Plan och Bygglag SFS 1987:10, dvs. den lag som gällde 

fram till 2011-05-02 då en ny plan- och bygglag trädde i kraft. 

AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN 

Planens syfte bedöms inte stå i strid med hänsynsreglerna i miljöbalken. 

Miljöbedömning 

En behovsbedömning har upprättats i enlighet med de lagar som gäller för 

miljöbedömningar av planer och program (MKB-förordningen (MKBF 1998-905), 

Plan- och Bygglagen 5 kap. 18§ och Miljöbalken 6 kap. 11-18§). Syftet med en 

miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar 

utveckling främjas. Enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken ska kom- 

munen genomföra en miljöbedömning endast för en sådan detaljplan vars 

genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med hänvis- 

ning till de yttranden på planprogrammet som inkommit och det innehåll 

som detaljplanen har bedömer kommunen att en miljöbedömning (MKB) 

inte krävs. 

PLANDATA 

Läge och areal 

Planområdet är beläget vid Kalmarsund, cirka 400 meter norr om Ölands- 

brons landfäste. Planområdet gränsar i söder till Skälbyviken, i väster till 

naturmark och Kalmar Fältrittsklubbs anläggning. I norr finns naturmark ner 

till Bergaviken. Området omfattar cirka 7.8 hektar. 

2


Planområdets läge 

Markägoförhållanden 

Fastigheterna Svensknabben S:1, Svensknabben 2, 3, 4 (de Jeanssonska 

byggnaderna) samt Svensknabben 6 (kontorshuset Skeppet) ägs av 

Svensknabben AB. Royal Design Group AB äger fastigheten Svensk- 

nabben 8, (kontorshus). Kommunen äger övrig mark inom planområdet. 

Delar av Svensknabben 1, som ägs av kommunen, är upplåten för 

gemensamhetsanläggningarna GA:3 och GA:4. 

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 

Översiktsplan 

Ett mål i den nya översiktsplanen för Kalmar kommun, ”Unika Kalmar”, som 

beräknas antas under våren 2013 är att staden ska växa. För att det ska ske 

måste fler bostäder byggas, boendekvaliteten höjas, näringslivet växa och 

attraktionskraften för turister öka. Kalmars närhet till vattnet anges som en av 

stadens största tillgångar. Svensknabben lyfts fram som en av tre viktiga 

målpunkter som kan öka attraktionskraften för den norra delen av staden och 

som en plats som ska utvecklas. Detaljplanen bedöms inte stå i strid med 

intentionerna i översiktsplanen. 

3


Program som berör planområdet 

Program för området vid Svensknabben och Bergavik i Kalmar, ”Berga Strandpark”, 

antaget av kommunstyrelsen 2004-05-03. 

Program inför detaljplan Svensknabben, Kalmar kommun 2011-06-16. 

Kommunfullmäktige godkände programmet 2012-09-24, efter att det re- 

viderats. Godkännandehandlingen för programmet ligger till grund för det 

fortsatta arbetet med denna detaljplan. 

Grönstrukturplan 

Grönstruktur i Kalmar, planeringsunderlag för Kalmar stad utifrån ett socialt och bio- 

logiskt perspektiv, antagen av kommunfullmäktige 2010. 

I kommunens grönstrukturplan pekas Svensknabben ut som en av kom- 

munens ”värdekärnor” med stor betydelse för biologisk mångfald. En 

värdekärna definieras som ett mindre naturmarksområde i staden som inne- 

håller artrika eller potentiellt artrika biotoper, direkt relaterade till tidigare 

marktäckning eller markanvändning. Området beskrivs också som ett av de 

särskilt värdefulla natur- och rekreationsområden där utveckling är nödvändig. 

Gestaltningsprogram 

Svensknabben – Gestaltningsprogram, 2011-05-04. Ett gestaltningsprogram har 

tagits fram av Sweco genom landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson m.fl. på 

uppdrag av Svensknabben AB. Gestaltningsprogrammet beskriver Svensknabben 

som en miljö som berättar om det förflutna via byggnader, trädgårdar 

och landskap. Dess attraktivitet bygger på kulturupplevelser inom arkitektur- 

och trädgårdshistoria, men också på fina kontakter med naturen, Kalmarsunds 

vatten och möjligheter till friluftsaktiviteter. Genom att utveckla dessa kärnvärden 

kan Svensknabben bli en lokal och regional tillgång som bidrar till 

Kalmars attraktivitet både som livsmiljö för de som bor här och som besöks- 

mål för turister. I programmet ges också ett antal förslag till åtgärder som 

kan förädla miljön på Svensknabben. 

Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden 

Planområdet omfattar följande detaljplaner: 088K-1.246 (Område kring 

Bergaviken och Svensknabben, laga kraft 1963), 088K-P93-19 

(Svensknabbenområdet i Berga, laga kraft 1993) och 088KP02-01 (Del av 

Svensknabbenområdet i Berga, laga kraft 2002). Svensknabbevägen ansluter i 

väster till en detaljplan, 2009-4416 (Del av Berga 10:2, område vid Svensknabbevägen) 

som beräknas antas under året. 

4


Villa Solbacken Ryttmästarvillan 

Stallet Hönshuset vid Ryttmästarvillan 

Kägelbanan Båthuset 

Vaktmästarbostaden Royal Design Group AB 

5


FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 

Kort historik 

Området som kallas för Svensknabben har en lång historia. Namnet tillkom 

under Kalmarkriget i början av 1600-talet. Svensknabben var då utmark som 

användes till bete. Marken ingick i ägorna till Berga by och Skälby kungsgård. 

Vi slutet av 1800-talet började kusten norr om Kalmar att attrahera stadens 

borgerskap, i den naturromantiska vurm som väckts i landets välbeställda 

samhällsklasser. Den Jeanssonska släkten som drev den framgångsrika Kalmar 

ångkvarn köpte upp flera uddar runt staden. Leonard Jeansson köpte 1889 en 

bit mark på Svensknabben och lät uppförda Villa Solbacken som några år 

senare ersattes med en större stenvilla med samma namn. År 1920-21 uppför- 

des ytterligare ett sommarhus, Ryttmästarvillan. Så småningom tillkom flera hus 

på Svensknabben; ekonomibyggnader, en kägelbana, två växthus, ett badhus 

samt stall- och en ladugårdslänga. Familjen Jeansson ägde anläggning på 

Svensknabben i drygt 70 år. Kalmar stad förvaltade fastigheterna under en 

period, då de användes som vandrarhem, innan dataföretaget Capitex AB 

med Ingmar Nilsson i spetsen påbörjade sin etablering på Svensknabben 1986. 

År 2000 tillkom kontorshuset Skeppet och tre bostadshus för bostadsrättsföreningen 

Solbacken. Miljöhus och garage byggdes samtidigt. Ett kontorshus 

för företaget Royal Design Group AB byggdes några år senare, väster om 

bostäderna. 

Befintliga byggnader 

6


Kulturhistoriskt värdefulla byggnader 

Den Jeanssonska anläggningen 

I en byggnadsantikvarisk rapport från Kalmar Läns Museum, (rapport juni 2010) 

anses den Jeanssonska anläggningen som helhet ha ett högt kulturhistoriskt 

värde. Enligt rapporten visar byggnaderna och trädgården tillsammans hur livet 

kring en välbärgad familj kunde se ut vid 1900-talets början. Villa Solbacken 

och Ryttmästarvillan ritades av den berömde arkitekten Carl Bergsten. Anläggningens 

byggnader har stora kulturhistoriska, hantverksmässiga och arkitektoniska 

värden. De flesta byggnaderna i den Jeanssonska anläggningen har 

redan i gällande detaljplan skyddsbestämmelser. Bestämmelserna har 

omformulerats till denna detaljplan i samråd med Kalmar läns museum. 

Villa Solbacken 

Villa Solbacken uppfördes 1889 efter ritningar av Harald Kindberg. Carl 

Bergsten ritade en omfattande ombyggnad några år senare. Villans inre har rikt 

utsmyckade rum i olika stilar. Byggnaden betraktas som en särskilt värdefull 

byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 Kap. 13§, vilket innebär att byggnaden 

inte får rivas eller till sin karaktär förvanskas. Ursprungliga delar av interiören 

ska bevaras (beteckning q på plankartan). Villa Solbacken används idag för 

fester och konferenser och dylikt. (beteckning K1 på plankartan). Vid 

förändringar skall antikvarisk expertis konsulteras. 

Ryttmästarvillan 

Ryttmästarvillan byggdes 1921 efter ritningar av Carl Bergsten. Det var från 

början ett sommarhus men används idag som kontor. Byggnaden betraktas 

som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 Kap. 13§, vilket 

innebär att byggnaden inte får rivas eller till sin karaktär förvanskas. Ursprungliga 

delar av interiören ska bevaras (beteckning q på plankartan). Planen 

medger en flexibel användning som kontor eller bostad (beteckning KB på 

plankartan). Vid förändringar skall antikvarisk expertis konsulteras. 

Trädgårdsmästarbostaden 

Bostaden uppfördes 1889, samtidigt som familjen Jeanssons första sommarvilla. 

Arkitekten är okänd, men byggnaden har byggts om efter ritningar av Ivar 

Petersson och Henrik Arrhenius. Byggnaden betraktas som en särskilt värdefull 

byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 Kap. 13§, vilket innebär att byggnaden 


ska bevaras (beteckning q på plankartan). Användningen är fortfarande 

bostadsändamål men byggnaden får en flexibel användning (beteckning KB 

på plankartan). Vid förändringar skall antikvarisk expertis konsulteras. 

Kägelbanan 

Kägelbanan uppfördes i början av 1900-talet. Tillhörande växthus revs när 

kommunen tog över anläggningen 1965, då det var i mycket dåligt skick. 

Planen medger att växthuset återuppförs och att byggnaden används för 

caféverksamhet och bageri (beteckning K på plankartan). Byggnaden betrak- 

tas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 Kap. 13§, 

vilket innebär att byggnaden inte får rivas eller till sin karaktär förvanskas. 

7


Ursprungliga delar av interiören ska bevaras (beteckning q på plankartan). 

Vid förändringar skall antikvarisk expertis konsulteras. 

Stallet 

Byggnaden uppfördes troligen 1901-02. Arkitekten hette Olin. Stallet är om- 

byggt efter ritningar av Mats Dahlström och Lars Petersson. Den ursprungliga 

funktionen var stall och ladugård. Stallet är en tidstypisk ekonomibyggnad som 

berättar om gårdens ambition till självförsörjning och om familjens status. Bygg- 

naden har genomgått kraftiga ombyggnader och används som kontor idag. 

Trots det är den ursprungliga planlösningen i vissa delar bevarad. Exteriört är 

huset en blandning av gammalt och nytt. Byggnaden betraktas som en särskilt 

värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 Kap. 13§, vilket innebär att 

byggnaden inte får rivas eller till sin karaktär förvanskas. Ursprungliga delar av 

interiören ska bevaras (beteckning q på plankartan). En skiss på en ombyggnad 

till bostäder har förankrats med kommunantikvarien. Byggnaden får en flexibel 

användning (beteckning KB på plankartan). Vid förändringar skall antikvarisk 

expertis konsulteras. 

Båthus 

Båthuset intill Kaparnas klubbhus är en ursprunglig och bevarad del av den 

Jeanssonska anläggningen. Byggnaden betraktas som en särskilt värdefull 

byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 kap. 13§, vilket innebär att byggnaden 


ska bevaras (beteckning q på plankartan). Vid förändringar skall antikvarisk 

expertis konsulteras. 

Hönshuset 

Enligt den kulturhistoriska utredningen är det lilla hönshuset norr om 

Ryttmästarvillan inte av något större värde. Det har därför inget skydd i planen. 

Övriga befintliga byggnader. 

Kontorshuset Skeppet 

Det första kontorshuset uppfördes år Svensknabben år 2000. Arkitekt var 

Mats Dahlström. Byggnaden som kallas för Skeppet uppfördes för dataföre- 

taget Capitex AB´s räkning. Här har cirka 80 personer sin arbetsplats. I 

gällande plan tillåts bostäder endast på den översta våningen. Denna detaljplan 

medger att hela huset används till bostäder eller kontor, dvs. det får en flexibel 

användning (beteckning KB på plankartan). 

Kontorshus för Royal Design Group AB 

Kontorshuset, ritat av arkitekt Salman Hussein, uppfördes 2002 för företagets 

egen verksamhet. Byggnaden har två fulla våningar för kontor samt en in- 

dragen tredje våning med ett par lägenheter. Planen medger att denna våning 

utnyttjas för bostäder eller kontor, (beteckning KB1 på plankartan). Företaget 

har idag cirka 20 anställda. 

8


Miljöhus och garage 

Ett miljöhus som är gemensamt för såväl bostadsrättsförening som kontor 

finns i området mellan Villa Solbacken och Svensknabbevägen. I denna bygg- 

nad finns också en nätstation för området. I anslutning till miljöhuset ligger 

27 garage som har inrymts i längor, vilka följer Svensknabbevägens böjda 

form. Miljöhuset och garagen, som är ritade av Mats Dahlström, har fasader i 

svartmålat trä och tak som belagts med sedum. Byggnaderna är väl inpassade i 

naturmiljön, (beteckning k på plankartan). 

Övrig bebyggelse 

På Svensknabben, men utanför detaljplaneområdet, finns bostadsrättsföreningen 

Solbackens tre bostadshus, seglarklubben Kaparnas klubbstuga samt 

Kalmar Fältrittklubbs anläggning. Planens konsekvenser för dessa verksam- 

heter beskrivs i behovsbedömningen. 

Nya byggnader 

Kontor 

Kommunen vill erbjuda attraktiva tomter till företag som kan tänkas investera 

i Kalmar. Svensknabben AB har också ett uttalat intresse av att utvidga sin 

verksamhet på plats. Som en utvidgning av pågående verksamhet medger planen 

därför att en ny fastighet styckas av väster om Royal Design Group AB och 

bebyggs med kontor. Planen medger en byggnad i tre fulla våningar på en del av 

tomten och en byggnad i två fulla våningar plus en indragen översta våning på 

den andra delen. För att minimera intrånget i naturmiljön krävs att parkering 

delvis sker i underjordiskt garage (beteckning K2 på plankartan). 

Platsen för de nya kontorsbyggnaderna väster om Royal Design Group AB 

9


Volymstudie med de nya kontoren 

De två byggnaderna placeras så att de tillsammans med Royal Design AB´s 

byggnad bildar en plats som fångar upp den Jeanssonska strukturen och 

ankdammen på andra sidan Svensknabbevägen. Skogen bli synlig mellan 

byggnaderna. 

En sjättedel av fastigheten får bebyggas. Med det antal våningar som planen 

medger ger det 2400 m 2 

bruttoarea (BTA), inklusive uthus. Mindre fristående 

uthus för avfall och cyklar får uppföras i anslutning till parkeringsplatserna . 

De nya kontoren ska ges en modern utformning och samspela med kring- 

liggande byggnader (beteckning f på plankartan). Vid utformning av den 

nordöstra byggnadens fasader ska hänsyn tas till den förbipasserande ridslingan. 

Bostadshus vid Ryttmästarvillan 

Planen prövar möjligheten att bygga ett bostadshus med 4 lägenheter på 

Ryttmästarvillans tomt, Svensknabben 4. Byggnaden kan byggas norr om 

huvudbyggnaden, där ett f.d. hönshus står idag. 

Byggnadens proportioner anpassas till Ryttmästarvillan, men huset 

underordnar sig villan i storlek och placering mot vattnet. Planen medger 

två bostadsvåningar. Källare är inte tillåtet (beteckning v3 på plankartan). 

Enligt kommunens policy får färdigt golv i bottenplanet inte 

ligga lägre än 2.5 meter över nollplanet (RH70). För det nya bostadshuset 

innebär det att markplanet placeras på sockel eller pelare cirka 1 

meter över mark. För att uppnå tillgänglighet behövs en ramp till 

entrén. Särskild omsorg ska läggas vid hur byggnad och ramp placeras i 

landskapet. En parkeringsplats för rörelsehindrade ska kunna anordnas 

nära entrén. I övrigt parkerar de boende på parkeringsområdet mitt 

i planområdet. 

10


Ett nytt bostadshus medges norr om Ryttmästarvillans flygelbyggnad 

Volymstudie med det nya bostadshuset vid Ryttmästarvillan, från vattnet 

Byggnaden ska ha en modern lätt karaktär. Tak ska vara obrutet utom 

mot norr där takfönster kan byggas. Takkupor eller takterrasser får inte 

finnas (beteckning v1 på plankartan). Utskjutande balkonger och burspråk 

får inte finnas (beteckning v2 på plankartan). 

Natur- och kulturvärden 

En översiktlig naturinventering av området har gjorts av Pronatura på uppdrag 

av Kalmar kommun, ”Översiktlig naturinventering av området Svensknabben-Lindö, 

Kalmar kommun 2005-06-16. (Rev. 2011)”. Inventeringen visar att Svensknabbenområdet 

som helhet har stora naturvärden. 

Runt de Jeanssonska byggnaderna ligger trädgården med stora gräsytor, 

buskar, frukt- och prydnadsträd. Trädgården ansluter i söder till vattnet och 

småbåtshamnen. Den gamla trädgårdsanläggningen utgör till en stor del allmän 

plats (beteckning PARK och NATUR på plankartan). Kalmar kommun har 

under våren och sommaren 2012 rustat upp den gångväg som finns längs 

11


stranden inom planområdet. Gångvägen har också anslutits till Kalmarsundsleden 

så att den som promenerar kan njuta av utsikten och den vackra miljön 

på Svensknabben. En liten bro leder över bäcken vid ankdammen. På sikt ska 

hela gångvägen utformas så att även personer i rullstol eller med barnvagn lätt 

kan ta sig fram. De privata trädgårdarna kring Solbacken och Ryttmästarvillan 

avskiljs från den allmänna marken med låga häckar. 

Planområdet gränsar i ett stycke till den gamla värdefulla stenmuren som går 

längs Svensknabbevägen. Detta var gränsmuren mellan Skälby gård och Berga 

gård. Muren är genombruten där Svensknabbevägen passerar. I samband med 

att gång- och cykelvägen anläggs ska murarna repareras och snyggas till. Planen 

medger att en allmän parkeringsplats (cirka 16 bilar) ordnas vid muren nära 

ankdammen. Marken ska vara grusad för att dagvattnet ska kunna infiltreras. 

Flera skepp har förlist i Kalmarsund. Ett av dem, skeppet Nyckeln, gick ned 

år 1679 precis utanför Svensknabben. I programmet till detaljplan väcktes idén 

om att sätta upp skyltar som visar var olika skepp har förlist och som påminner 

om Kalmars storhetstid och sjöfartshistoria. 

Strandskydd på 100 meter inträder i och med att denna detaljplan antas. 

För att kunna genomföra detaljplanen måste strandskyddet upphävas 

inom planområdet. Som skäl för upphävande anförs Miljöbalken 7 Kap. 

18c §. Se vidare i genomförandebeskrivningen. 

Marklov krävs inom planområde för att fälla träd med en diameter större än 

20 centimeter, mätt en meter över marken. 

För att värna den befintliga karaktären inom parkeringsområdet mitt i området 

och för att skilja av den Jeanssonska anläggningen från den nyare bebyggelsen 

ska naturmarken bevaras (beteckning n2 på plankartan). 

Påverkan på biologisk mångfald 

Följande beskrivning koncentrerar sig på de områden som påverkas av de nya 

kontorshusen norr om Svensknabbevägen och bostadshuset vid det befintliga 

”hönshuset”. För övrigt innebär planen inga väsentliga förändringar av naturförhållandena. 

En detalj är dock att den rödlistade arten större sporrspindel 

(Nära hotad, NT) är funnen på strandängen sydost om dammen. Arten finns 

även på strandängarna norr om planområdet. Den föredrar relativt hög 

vegetation och missgynnas därför om större ytor klipps eller slås regelbundet. 

Å andra sidan är igenväxning av strandängar ett problem för många andra arter. 

Större sporrspindel räknas som Sveriges giftigaste spindel. 

Kontorshus 

Skogsområdet där de nya kontorshusen föreslås domineras av tall, bitvis med 

inslag av gran och enstaka lövträd. Tidigare har flera utländska barrträd funnits i 

området, men nu återstår endast en douglasgran. Det område som direkt berörs 

av bebyggelsen hyser i huvudsak medelålders träd, men det finns några gamla, 

grova tallar, dels intill vägen, dels i den norra kanten. Åtminstone på en av de 

gamla tallarna i norra kanten finns den rödlistade svampen tallticka (Nära hotad, 

NT). Den finns på flera gamla tallar runt Svensknabben. 

12


Fältskiktet är ganska artfattigt och domineras av smalbladiga gräs. Den ovanliga 

arten parkgröe finns åtminstone i kanten mot det befintliga kontorshuset. Den 

härstammar från utländskt gräsfrö och är liksom vitfryle, som också den finns 

runt Svensknabben, typisk för herrgårdsmiljöer och liknande, där parker anlades 

i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Båda arterna finns på flera ställen 

strax utanför planområdet och kan betraktas som kuriositeter av främst kulturhistoriskt 

intresse. 

Bostadshus 

Platsen ligger i gränsen mellan Ryttmästarvillans vårdade tomt och strandängarna. 

Även här finns enstaka gamla tallar. De flesta bör kunna bevaras, 

men en eller ett par kan vara svåra ha kvar. Tallticka finns även här, på en 

mycket grov, flerstammig tall som inte berörs av byggnationen. Övriga träd, 

bland annat ekar, är unga eller medelålders. Den rödlistade arten Allanders 

björnbär (Nära hotad, NT) finns i nära anslutning till hönshuset. Under 

förutsättning att naturmarken norr och öster om det planerade huset inte 

förändras kommer endast en mindre del av bestånden att påverkas av 

byggnationen. Arten finns även i naturremsan mellan garagelängan och 

parkeringsplatsen. 

För att Ryttmästarevillan ska vara avläsbar på sin kulle, med vatten på båda 

sidor, får marknivån kring bostadshuset inte ändras. Tillgängligheten till 

byggnaden kan dock kräva en ramp eller anpassning av marken till entrén, 

vilket planen tillåter (beteckning n1 på plankartan). 

De relativt artrika strandängsområdena påverkas inte av byggnationen. 

Gestaltningsprogram / Skötselplan 

Ett gestaltningsprogram för marken i den Jeanssonska anläggningen har, på 

uppdrag av Svensknabben AB, utarbetats av Sweco arkitekter genom 

Torbjörn Andersson med flera. Programmet omfattar förslag på planteringar, 

gångvägar, parkeringar med mera i olika etapper. 

För att säkerställa en likvärdig standard på den del av marken som sköts av 

kommunen och den del som sköts av Svensknabben AB kan en skötselplan 

upprättas för kommunens del av parkanläggningen. Några viktiga aspekter 

för att öka områdets attraktivitet som besöksmål är: 

att ankdammen hålls öppen och att vattenytan är tillgänglig 

att äppelträdgårdens karaktär finns kvar 

att kulturhistoriska värdena framhålls 

att det finns sittplatser på strategiska platser 

att det finns skyltar som berättar om djur- och natur i område 

Staket 

Staket bör inte sättas upp i tomtgränserna inom planområdet. Detta är viktigt 

för helhetsupplevelsen av Svensknabben. Naturmarken är den samman- 

hållande faktorn. Låga häckar som tydliggör vad som är privat och vad som är 

allmän mark utefter stranden utgår från en arkitektonisk idé och får planteras. 

13


Rekreation och friluftsliv 

Båtliv 

Seglarklubben Kaparna, sydost om planområdet, har cirka 250 medlemmar, 

både seglare och kanotister. Kaparna grundades år 1937 och de 30-40 första 

åren höll man till på Ängö. Klubben har stor erfarenhet av att arrangera 

tävlingar. Vid dessa tillfällen finns ett behov av upp till 50 parkeringsplatser. 

Kaparna har två bryggor vid farleden. Det finns förslag att göra platsen till en 

gästhamn, som ett alternativ till den i centrala Kalmar belägna gästhamnen. 

Djupet vid bryggorna är dock inte tillräckligt för dagens båtar och på sikt kan 

man behöva muddra eller förlänga bryggorna. Kommunen utreder frågan om 

gästhamn vidare. 

Ridning 

Strax väster om planområdet finns Kalmar Fältrittklubb. Klubben är en ideell 

förening som ägs av sina medlemmar. Klubben har för närvarande 20 egna 

hästar och hyr ut 8 stallplatser för privata hästar. Man står nu inför ett vägskäl; 

antingen bygga ut nuvarande lokaler eller flytta från området. Kommunen 

utreder frågan om en eventuell ny lokalisering av Kalmar Fältrittklubb. 

Badplats 

Någon offentlig badplats finns inte på Svensknabben. Närmast badplats finns 

vid Jutnabben, på södra sidan om Skälbyviken. 

Vattenområdet – Skälbyviken 

Svensknabben AB har anlagt en vattenvärmeanläggning i Skälbyviken, 

(beteckning WE1 på plankartan). 

Geoteknik 

En översiktlig geoteknisk utredning finns för området norr om Svensknabbevägen. 

Utredningen är utförd 1991 av J&W i samband med detaljplanearbete. 

Av rapporten framkommer att byggnation i detta område kan ske utan att 

extraordinära åtgärder behöver vidtas. Detta antas gälla även för de nya byggrätterna 

i området. Förhållandena vid det nya bostadshuset vid Ryttmästarvillan 

bör undersökas i senare skede. 

Radon 

Svensknabben är klassat som ett normalriskområde. 

Arkeologi 

Inom området finns inga kända fornlämningar. Tillstånd enligt kulturminneslagen 

krävs därför inte. 


Inom planområdet finns endast en väg på allmän platsmark, Svensknabbevägen. 

Vägen upplevs idag som osäker dels på grund av att gående, cyklister och bilister 

använder samma körbana, dels då bilarna har hög hastighet. Ytterligare en 

komplikation är att vägen används av ridskolan när man rider eller leder sina 

hästar till hagar söder om Svensknabbevägen. 

14


Svensknabbevägen är idag 6.5 meter bred. Planen tillåter att körbanan i stället 

blir 5.2 meter och att en separat gång- och cykelbana på anläggs på körbanans 

norra sida. Totalt nytt mått föreslås bli 8.7 meter. 

Bussar och lastbilar kan köra runt parkeringsområdet i mitten av 

planområdet som idag. 

Kollektivtrafik 

Busstrafik till och från centrala Kalmar trafikerar Tallhagsvägen, cirka 

600 meter från Ryttmästarvillan. 

Cykling 

Cykelavstånd från Kvarnholmen till Ryttmästarvillan på Svensnabben är cirka 

tre km. 

Parkering 

Parkerade bilar dominerar landskapsbilden när man närmar sig Ryttmästar- 

villan. Ambitionen att få bort bilarna på Svensknabbevägen och begränsa 

parkering i synfältet. 

Parkeringsbehovet enligt kommunens parkeringsnorm (zon B för bostäder 

och B för kontor) har beräknats för olika scenarier. Seglarklubbens andel i 

gemensamhetsanläggningen är medräknat liksom fyra nya lägenheter vid 

Ryttmästarvillan, men inte den nya kontorsfastigheten i planområdets västra 

del, där parkeringen ska lösas inom tomten. 

Scenario 1. 

Om byggnaderna utnyttjas på samma sätt som idag krävs 151 platser. 

Scenario 2 

Om all yta som enligt planen kan utnyttas för bostäder också utnyttjas till 

bostäder krävs 135 platser. 

Scenario 3. 

Om all yta som enligt planen kan utnyttjas för kontor och konferens får detta 

ändamål krävs 171. 

Om en flexibel användning blir fallet, vilket är planens intention, blir p-behovet 

enligt normen sannolikt 150-160 platser. Enligt parkeringsnormen går det att 

sänka kraven på parkeringsplatser om dessa kan samutnyttjas. Eftersom det är 

boende, verksamma på kontoren, seglare och besökare som ska parkera på olika 

tider, kan detta ske och sker redan idag. Vid stora evenemang, som bröllop, 

kappseglingar och ryttartävlingar kommer man överens inom området, om att 

låna varandras parkeringsplatser. 

Inom planområdet finns 130 platser i gemensamhetsanläggningar. Två p-platser 

får finnas vid Ryttmästarvillan. Planen medger att en besöksparkering, med 

cirka 16 allmänna platser anläggs invid en befintlig mur väster om ankdammen. 

I anslutning till Neptunusvägen, cirka 350 meter från den nya fastigheten, 

kommer det att byggas en besöksparkering med 21 platser. Detta ger 169 

15


tillgängliga platser. Som en extra resurs finns mark reserverad för cirka 20 

besöksplatser till i detta läge. Besökare får köra fram och lasta av eller släppa 

av passagerare och sedan parkera bilen längre bort. Detta är ett vanligt förfarande 

i många kustsamhällen. 

I gällande plan finns en reservyta för 10 p-platser intill befintlig grusparkering 

vid Solbacken. Denna reserv utgår nu. Motivet är att Villa Solbacken bör ligga 

så fritt från bilar som möjligt, ur arkitektonisk synvinkel. 

Den nya kontorsfastigheten ska lösa sitt p-behov inom den egna fastigheten. 

En tredjedel av platserna ska placeras i en källarvåning. Om den tillåtna byggrätten 

utnyttjas behövs 45-50 parkeringsplatser. 

Beroende på hur byggnaderna utnyttjas behövs mellan 113 och 207 platser för 

cykelparkering inom planområdet. På illustrationskartan redovisas förslag på 

lägen för cyklar, framför allt för tillfälliga besökare. 

Service 

Svensknabben ligger centralt i Kalmar. Det är cirka 3 km till Kalmar centrum. 

Inom ett avstånd på 1 km från Svensnabben finns en förskola och inom ett 

avstånd på 1.5 km ligger Berga och Funkabo centrum. Här finns grundskolor, 

högstadium och en kyrka. Dessutom finns vårdcentral och viss handel vid 

Kalmar Nyckel med sina verksamheter som ligger på samma avstånd. 

Trygghet 

En separat gång- och cykelbana längs med Svensknabbevägen minskar 

risken för olyckor och ökar känslan av trygghet. 

Barnperspektiv 

En separat gång- och cykelbana är bra för de ungdomar, framför allt flickor, 

som cyklar till Kalmar Fältrittklubb och leder hästar på Svensnabbevägen. 

Tillgänglighet 

Kalmarsundsleden som nu passerar runt udden ökar tillgängligheten. På sikt 

avser kommunen att göra hela gångvägen runt udden rullstolsvänlig. Under 

2012 har en sträcka söder om Villa Solbackan gjorts iordning. 

Skyddsrum 

Området är beläget utanför skyddsrumsort, varför skyddsrum inte behöver 

byggas. 

Strandskydd 

Strandskydd på 100 meter gäller vid Svensknabben. Strandskyddet återinträder 

när den gamla detaljplanen ersätts. Kommunen upphäver strandskyddet i 

samband med antagandet av detaljplanen. Angående skälen för att upphäva 

strandskyddet se genomförandebeskrivningen. 

16


Kretsloppsfrågor/Teknisk försörjning 

Vatten och avlopp 

Bebyggelsen i området försörjs med kommunalt vatten och avlopp. Enligt 

Kalmar Vattens uppgifter är dricksvattenförsörjningen inom planområdet 

tillräcklig även för ytterligare bebyggelse och en ökad förbrukning. Man kan 

dock bli tvungen att förstärka någon del av nätet. En ökad belastning på 

spillvattennätet kommer att leda till ett behov av uppgraderingar av detta nät. 

Dagvattenhantering 

Planområdet är beläget i vattenförekomsten S n Kalmarsund och utgör en del 

av Kalmar läns kustvatten. Vattenförekomsten angavs 2009 som ett vattendrag 

med måttlig ekologisk status, vilken senast 2015 ska ha uppnått en god ekologisk 

status. 

På Svensknabben finns idag ett dagvattensystem med två dagvattenutsläpp. 

Ett utsläpp sker i den lilla ankdammen som hör till den Jeanssonska anläggningen. 

Dammen fungerar då som ett fördröjningsmagasin för dag- 

vatten. Det andra utsläppet sker i lågvattenområdet norr om den nyare 

bebyggelsen på Svensknabben. 

För att öka dagvattnets fördröjning och minska belastningen på ledningar och 

recipient bör dagvattnet tas om hand lokalt. Parkeringsytor ska grusas för att 

möjliggöra infiltration. Dagvattenhanteringen ska lösas inom varje fastighet, 

t.ex. med sedum (fetbladig växt) som takbeläggning. 

Värme 

Det finns inget fjärrvärmenät på Svensknabben idag. Kalmar Energi AB har 

intresse av att bygga ut nätet. Ledningar finns framdragna till vägskälet 

Tallhagsvägen – Svensknabbevägen. Svensnabben AB har nyligen installerat 

en sjövattenvärmeanläggning för att säkra områdets energiförsörjning även 

efter en utbyggnad av bostäder och kontor. 

El- och telenät 

Inom planorådet finns hög- och lågspänningskablar. Ledningarna ligger på 

normalt djup och är huvudsakligen dragna längs vägarna. En nätstation finns 

i anslutning till garagelängorna. Sjöfartsverket har en kabel som matar fyren 

Krongrundet. Kvartersmarken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska 

ledningar (beteckning u på plankartan). 

Avfallshantering 

Ett miljöhus, gemensamt för befintliga fastigheter finns vid Svensknabbevägen. 

Kärl för de nya bostäderna vid Ryttmästarvillan får ställas upp på tomten, t.ex. i 

anslutning till flygelbyggnaden, då avståndet till miljöhuset är för stort. 

De nya kontoren ska ordna avfallshantering på den egna fastigheten. 

Störningar och risker 

Markföroreningar 

Då platsen för den nya byggnaden inte varit bebyggd tidigare finns det inget 

behov av marksanering. 

17


Buller 

Planen ger obetydligt mer trafik ute på Svensknabben. Några bullerutredningar 

har inte gjorts för Svensknabben. Klagomål från boende inom planområdet har 

inte framkommit i programskedet. Avståndet från de bostäder som planen 

medger vid Ryttmästarvillan till Ölandsleden är större än 500 meter. 

Luftföroreningar 

Miljökvalitetsnormen (MKN) för luft påverkas obetydligt av den tillkommande 

byggnationen. 

Lukt, allergener 

Enligt kommunens policy ska avståndet från en gödselbrunn till kontor vara 

100 meter och till bostäder 200 meter. Planen medger bostäder på den översta 

våningen i Royal Design Group´s byggnad, cirka 190 meter från gödselbrunnen 

vid ridhuset. Avståndet till de nya kontorshusen som planen medger är 120 

meter. Inga klagomål på besvär, lukt eller flugor har framkommit i programsamrådet. 

De nya kontorshusen fungerar som en skärm mot bostäderna, liksom i 

viss mån topografi och växtlighet på platsen. Aktuell forskning bäddar för ett 

mer nyanserat sätt att se på hästar i bebyggelsen än det gängse. 

Olycksrisker 

Trafiksäkerheten förbättras inom planområdet, då en separat gång-och cykelbana 

planeras längs med Svensknabbevägen. I det förslag till utformning av 

Svensknabbevägen som tagits fram blir körbanan smalare, se sidan 15. Detta 

antas leda till att man inte kör så fort som idag, utan håller 30 km i timmen, 

vilket är den högsta hastighets som gäller. 

Översvämning 

För att förhindra översvämning vid framtida höga vattennivåer, som kan bli 

en följd av klimatförändringar, har kommunen en policy för lägsta golvnivå 

över havet i nya byggnader. Den 1 september 2012 byter Kalmar kommun 

höjdsystem från RH70 till RH2000, vilket leder till en förtydligande om vilken 

höjd som ska gälla. Efter 2012-09-01 gäller lägsta golvnivå på + 2.65 för all 

lovpliktig byggnation i Kalmar. Planen är upprättad efter det gamla höjdsystemet. 

Lägsta golvnivå är + 2.5 meter för nyproduktion inom planområdet. 

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 

Planen har upprättats av Helena Westholm och Petter Rydsjö, Efem 

arkitektkontor AB på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar 

kommun. Medverkande från Kalmar kommun har varit Hanna Dahmberg. 

Hanna Dahmberg Helena Westholm 

Samhällsbyggnadskontoret Efem arkitektkontor AB 

18

BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 


Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2012-09-27 

Senast rev. 


0480-450310 

2013-05-16 

DETALJPLAN SVENSKNABBEN 

Inledning 

2012-0772 

Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan 

uppstår till följd av detaljplaner. Denna ska göras utifrån kriterierna i bilagorna 

till MKB-förordningen. Behovsbedömningar är till hjälp för att upptäcka 

negativa miljöeffekter av detaljplaner. Denna hjälper till att avgränsa och peka 

ut de viktigaste frågeställningarna i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning. 

Enligt PBL 5:18 och MB 6:11 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas 

om ”detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra 

anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen 

med mark och vatten och andra resurser. Mljökonsekvensbeskrivningen 

skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, 

verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med 

mark och vatten och andra resurser.” 

Bakgrund 

Ett mål i den nya översiktsplanen för Kalmar kommun, ”Unika Kalmar”, som 

beräknas antas under hösten 2012 är att staden ska växa. För att det ska ske 

måste fler bostäder byggas, boendekvaliteten höjas, näringslivet växa och 

attraktionskraften för turister öka. Kalmars närhet till vattnet anges som en av 

stadens största till-gång. Svensknabben beskrivs som en viktig målpunkt som 

kan öka attraktionskraften för den norra delen av staden. 

Ett program inför detaljplan har varit på samråd under 2011 och godkännts av 

Kommunfullmäktige 2012-09-24. Arbetet med denna detaljplan påbörjades i 

februari 2012. 

Platsen 

Detta är en plats som berättar om det förflutna via byggnader, trädgårdar och 

landskap. Dess attraktivitet bygger på kulturupplevelser inom arkitektur- och 

trädgårdshistoria, men också på fina kontakter med naturen, Kalmarsunds 

vatten och möjligheter till friluftsaktiviteter. Platsen innehåller flera kulturhistorisk 

inressant och skyddade byggnader. I kommunens grönstrukturplan, 

antagen av kommunfullmäktige 2010, pekas Svensknabben ut som ett värdefullt 

natur- och rekreationsområden. Planområdet ligger inom strandskyddsområde.

5amhällsbyggnadskontoret BEHOVSBEDÖMNING 

Upprättad 2013-04-29 

Senast reviderad 2013-05-16 

Planen 

Sida 2 

Syftet med denna detaljplan är att utveckla Svensknabben till ett besöksmål. 

Den kulturhistoriskt värdefulla miljön i den Jeanssonska anläggningen är 

skyddad mot rivning och förvanskning. Syftet är vidare att ge företagen i 

området möjlighet att utvecklas, genom att tillåta nybyggnation av kontor och 

bostäder och ge nya och gamla byggnader en flexibel användning. En blandning 

av boende, företagare och friluftsföreningar kan då samspela och främja 

varandra inom området. 

Ett viktigt mål med planen är att förbättra trafiksäkerheten på Svensknabbevägen 

med en separat gång- och cykelbana. Fler allmänna parkeringsplatser kan 

komma till stånd. 

Påverkan 

Konsekvenser för miljön 

En ny fastighet för kontor innebär att 0.5 ha naturmark tas i anspråk. Några 

värdefulla träd kommer att sparas, medan övriga måste tas ner. Marken är täckt 

av ris och mossa och har inte bedömts ha något större värde. I och med att 

Svensknabbevägen breddas och en ny parkeringsplats anlägg kommer ytterligare 

träd att fällas. En sköselplan för den allmänna marken och ett gestaltningsprogram, 

beställt av Svensknabben AB, bäddar för att såväl det öppna 

landskapet som trädgårdarna i området tas omhand och utvecklas med omsorg. 

Påverkan på Kalmarsunds vattenområde blir litet genom infiltration av 

dagvatten i området. Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt. 

Konsekvenser för seglarklubben Kaparna och Kalmar Fältrittklubb 

Verksamheterna påverkas marginellt av den bebyggelse som planen medger. 

Förbättringar på Svensknabbevägen och de allmänna p-platserna kan nyttjas av 

klubbarnas medlemmar. 

Konsekvenser för bostadsrättsföreningen Solbacken 

Bilar ska inte längre kunna parkeras på gatan. Besöksparkeringen är placerad 

så att man ska lämna bilen innan men kommer fram bland husen. De nya 

kontoren genererar trafik, men anställda och besökar har inte anledning att 

köra fram till bostadsrättsföreningens hus. De parkerar vid arbetsplatsen, 

delvis under mark. Förutsättningarna för att besökare ska ta cykeln till Svensknabben 

förbättras. Syftet är Svensknabben ska bli attraktivt för besökare, 

kalmarbor såväl som turister och fler människor kommer att röra sig i området. 

Det kan också innebära att de boende i område får ett lokalt café/bageri, en 

handelsträdgård mm. Kalmarsundsledens sträckning och den nya gångvägen 

gör det lättare att promenera runt udden. Det blir säkrare att cykla in till 

centrum. 

Kommunen kommer att häva strandskyddet för en del av detaljplaneområdet.

5amhällsbyggnadskontoret BEHOVSBEDÖMNING 

Upprättad 2013-04-29 

Senast reviderad 2013-05-16 

Samlad bedömning 

Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas 

medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs 

därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivning och i denna 

behovsbedömning. 


Arkitekt 

Bilaga: Checklista 

Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 12. Vatten 

1. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper 13. Luft 

2. Växtliv 14. Störningar 

3. Djurliv 15. Risker för olyckor och skador 

4. Kulturmiljö Förordanden och skyddsvärden 

5. Landskapsbild/stadsbild 16. Riksintressen 

6. Rekreation och rörligt friluftsliv 17. Andra särskilda skyddsvärden 

7. Transporter och kommunikationer Övergripande mål och normer 

8. Mark- och vattenanvändning 18. Miljö- och kvalitetsmål 

9. Energi 19. Miljökvalitetsnormer 

10. Naturresurser 20. Sammanfattning 

11. Mark (21. Barn- och ungdomsperspektiv) 

Sida 3

Bedömningsgrunder Berörs 

Effekter på miljö, hälsa och 

säkerhet 

1. Ekologiska naturvärden 

och nyckelbiotoper 

Område som utpekats i 

länsstyrelsens eller kommunens 

naturvårdsplan? 

- i skogsvårdsstyrelsens 

nyckelbiotop- eller 

sumpskogsinventering? 

- i kommunens översiktsplan som 

särskilt känslig eller värdefull 

natur? 

2. Växtliv 

Förändring av viktiga biotoper, 

utslagning av någon art? 

Minskning av sällsynta eller hotade 

arter? 

Introduktion av nya arter eller 

hinder för normal återväxt för 

befintliga arter? 

Ja 

X 

X 

Ja 

Kanske 

Kanske 

3. Djurliv 

Utslagning av någon art? X 

Minskning av sällsynta eller hotade 

arter? 

X 

Skadas djur? X 

Introduktion av nya arter eller 

hinder för flyttfågelsträck eller 

vandring för djuren? 

X 

Försämring av habitat (livsmiljö) 

för fisk eller andra vilda djur? 

X 

4. Kulturmiljö 

Att något fornminne eller plats av 

kulturhistoriskt intresse berörs? 

Att kulturhistoriskt eller 

konstnärligt värdefulla byggnader, 

föremål mm påverkas av 

ogynnsamma fysiska eller estetiska 

effekter? 

Ja 

Ja 

X 

Kanske 

Kanske 

Nej 

X 

Nej 

Kommentarer: 

Kommentarer: 

X Inom planområdet sparas de flesta träd. 

X 

X 

Nej 

Nej 

X 

Kommentarer: 

Kommentarer: 

Behovsbedömning 

2013-04-29, rev.2013-05-16 

Sidan 4 

Dnr: 2012-0772


Att viktiga kulturvärden påverkas? 

Är platsen viktig för någon 

särskild folkgrupp eller särskilt 

förknippad med någon aktivitet 

eller livsstil? 

X Målet är att öka områdets kulturhistoriska värde och 

dess attraktionskraft för besökare. Att skapa ett nytt 

besöksmål. Den Jeanssonska anläggningen kan 

utvecklas. En ny byggnad vid Ryttmästarevillan. 

Tillgängligheten ökar kring de gamla byggnaderna. 

Ja 

Kanske 

Nej 

Kommentarer: 

5. Landskapsbild / stadsbild 

Störning av landskapsbilden? X Två nya kontorshus placeras i tallskogen. Ett nytt 

bostadshus ersätter en mindre byggnad vid 

Ryttmästarevillan. Parkering av bilar ska ske längre 

från den kulturhistoriska miljön. 

Förändring av närmiljöns X Det blir tydligare vad som är allmän plats och vad 

attraktivitet? 

som är provat tomt. 

Att en naturskön utsiktsplats blir 

otillgänglig för allmänheten? 

X Tillgängligheten ökar. 

Att en plats, öppen för insyn, 

förfulas? 

X 

6. Rekreation och rörligt 

friluftsliv 

Påverkas det rörliga friluftslivet? 

Påverkas lekmöjligheter för barn 

och unga eller behovet av 

lekmiljöer? 

Påverkas park eller annan 

rekreationsanläggning? Finns det 

sådana behov som inte 

tillfredsställs? 

7. Transporter och 

kommunikationer 

Påtagligt ökade transportrörelser? 

Avsevärd påverkan på befintligt 

transportsystem? 

Påverkan på 

parkeringsmöjligheter, behövs 

ytterligare plats för parkering? 

Förändras transportmönstret för 

människor och varor? Förändring 

från ett transportsätt till ett annat? 

Är dessa förändringar hållbara? 

Ja 

Kanske 

Nej 

Kommentarer: 

X Området blir mer tillgängligt för friluftsliv. 

X 

Ja 

Kanske 

Nej 

Kommentarer: 

X Någon ökning av trafiken när platsen blir ett 

besöksmål. Viss trafik till nya kontorsbyggnader och 

bostäder. 

X Ny p-platser tillskapas.Verksamheternas karaktär ger 

möjlighet till samutnyttjande. Reservplatser finns i 

anslutning till planområdet. 

X En ny cykelbana kan anläggas längs 

Svensknabbevvägen vilket kan främja detta 

trafikslag. 

Ökad trafikfara? X Ny gc-bana ökar trafiksäkerheten 

8. Mark- och 

vattenanvändning 

Ja 

Kanske 

Nej 

Kommentarer: 


2013-04-29, rev.2013-05-16 

Sidan 5 

Dnr: 2012-0772


Ändrad fördelning, täthet, ökning X Flexibel användning av befintliga byggnader tillåts. 

eller bostadsort för befolkningen? 

Nya byggrätter för kontorshus och 4 lägenheter. 

Förändring av den nuvarande 

mark- och vattenanvändningen? 

X Nya byggnader, ny gc-bana, parkeringsplats. 

Förändring av den i fysiska planer 

X Följer intentionerna i de två programmen. 

avsedda användningen? 

Bostadshuset vid Ryttmästarvillan är dock inte med i 

dessa dokument. 

Påverkan på andra tänkta projekt? X 

Berörs viktig samhällservice eller 

skapas behov av sådan, tex. skola? 

X 

9. Energi 

Väsentligt ökad efterfrågan på 

befintliga energikällor eller behov 

av nya? Förnybar energikälla? 

Behov av nya system för 

distribution? 

Ja 

Kanske 

10. Naturresurser 

Ökad användning av någon ej 

förnyelsebar naturresurs? 

X 

Väsentlig uttömning av någon ej 

förnybar naturresurs? 

X 

Minskad jordbruksareal? X 

Minskad produktionsyta av annat 

slag? 

X 

Ja 

Kanske 

Nej 

X 

X 

Nej 

11. Mark 

Instabila markförhållanden eller 

geologiska förändringar? 

X 

Förflyttning, sammanpressning 

eller täckning av jorden? 

X 

Ändring av topografi? X 

Förändring av unikt geologiskt 

eller fysiskt särdrag? 

X 

Ökad vind eller vattenerosion? X 

Ändrad sedimentering eller 

erosion som förändrar vattendrags 

fåra eller strand och botten av hav, 

sjö mm? 

X 

Utsätts människor eller egendom 

för geologiska risker som skred 

mm? 

X 

Har området tidigare använts som 

tipp, utfyllnadsplats eller dylikt så 

att miljö- och hälsofarliga ämnen 

kan finnas lagrade i marken? 

X 

Ja 

Kanske 

Nej 

Kommentarer: 

Kommentarer: 

Kommentarer: 


2013-04-29, rev.2013-05-16 

Sidan 6 

Dnr: 2012-0772


12. Vatten 

Förändrade strömmar eller 

riktning för ytvattenrörelser? 

Förändring av högvattenflödes 

riktning eller mängd? Förändring 

av mängden ytvatten i någon 

vattensamling? 

Utsläpp i ytvatten eller någon 

förändring av ytvattnets kvalitet? 

Förändrad absorptionsförmåga, 

dräneringsmönster eller frekvens 

och mängd av ytvattenavrinning? 

Behöver åtgärder vidtas för att 

hantera dagvatten? 

Förändring av grundvattnets 

flödesriktning eller frekvens? 

Förändring av grundvattenmängd 

genom tillskott av eller uttag eller 

genom förändring av akvifer till 

följd av genombrott? 

Förändring av 

grundvattenkvalitet? 

Väsentlig minskning av 

vattenmängd yt- eller grundvatten, 

som annars varit tillgänglig för 

vattenförsörjningen, som 

renvatten eller annan användning? 

Påverkas skyddsområde för 

grundvatten? 

Att människor eller egendom 

utsätts för risker i samband med 

vatten som dålig vattenkvalitet 

eller översvämning? 

Kommer enskilda avlopp krävas i 

området? Är området särskilt 

känsligt med tanke på dessa? 

Ja 

Kanske 

13. Luft 

Väsentliga luftemissioner eller 

försämring av rådande luftkvalitet? 

X 

Obehaglig lukt? X 

Förändrad luftrörelse, fuktighet, 

temperatur eller klimatförändring 

lokalt eller regionalt? 

X 

14. Störningar 

Nej 

X 

Kommentarer: 

X Dagvatten infiltreras lokalt. 

X 

X 

Nya byggnader för kontor. Före detta hönshus 

ersätts med bostadshus med fyra lägenheter. Lokal 

dagvattenfördröjning ska ske invid byggnader eller 

med sedumtak. Asfalt på gc-väg infiltration invid 

vägbanan. 

Ja 

Ja 

Kanske 

Kanske 

X 

X 

X Planen beaktar kommunens policy beträffande 

lägsta golvnivå. 

X 

Nej 

Nej 

Kommentarer: 

Kommentarer: 


2013-04-29, rev.2013-05-16 

Sidan 7 

Dnr: 2012-0772


Att människor eller djur utsätts för 

störande ljudnivåer? 

X 

Risk för vibrationer? X 

Att nytt bländande eller störande 

ljus eller sken skapas (egenljus eller 

reflexion)? 

X 

Utsätts människor för joniserande 

strålning eller hälsofarliga 

elektromagnetiska fält? 

X 

Finns miljöstörande verksamhet i 

omgivningen som har negativ 

inverkan? 

X 

15. Risker för olyckor och 

skador 

Ja Kanske Nej Kommentarer: 

Risk för explosion eller utsläpp av 

hälso/miljöfarliga ämnen eller 

strålning? 

X 

Möjlig konflikt med 

evakueringsplan eller annan 

krisplan? 

X 

Skapas sårbara system eller ett 

strategiskt mål för angrepp av 

terrorism eller i kris? 

X 

Påverkas behov av brandskydd 

eller annan typ av räddningstjänst? 

X 

Påverkas behov av polisskydd eller 

annan bevakning? Skapas otrygga 

miljöer? 

X 

Någon hälso- eller olycksrisk eller 

fara för att sådana kan uppstå? 

X 

Skapas nya farliga arbetsmiljöer? X 

Skapas positiva eller negativa X Ny gc-bana kan byggas längs Svensknabbevägen. 

folkhälsoeffekter? 

Friluftslivet främjas. Kalmarsundsleden förbättras. 


2013-04-29, rev.2013-05-16 

Sidan 8 

Dnr: 2012-0772


Förordnanden och 

skyddsvärden 

16. Riksintressen 

Att något riksintresse påverkas av 

planens genomförande? 

- Vilken effekt har planen på 

riksintresset? 

- Vad blir konsekvensen av planen 

för riksintresset? 

Att något riksintresse påtagligt 

skadas av planens genomförande? 

17. Andra skyddsvärden 

Påverkas område eller natur som 

har särskild skyddsstatus enligt 

miljöbalken 3,4 och 7 kap, Natura 

2000 eller världsarv? Förordnanden 

gäller nationalparker, naturreservat, 

kulturreservat, naturminnen, 

biotopskydd, djur- och 

växtskyddsområden, 

strandskyddsområden, 

miljöskyddsområden, 

vattenskyddsområden eller andra enligt 

lagen särskilt skyddade områden. 

Ja 

Ja 

Kanske 

Kanske 

Nej 

X 

Nej 

Kommentarer: 

Kommentarer: 

X Strandskyddsområde påverkas. 


2013-04-29, rev.2013-05-16 

Sidan 9 

Dnr: 2012-0772


Övergripande mål och 

normer 

18. Miljö- och kvalitetsmål 

Berörs något av de 16 nationella 

miljömål som ska ligga till grund 

för all planering: 1) Begränsad 

klimatpåverkan, 2) Frisk luft, 3) Bara 

naturlig försurning, 4) Giftfri miljö, 5) 

Skyddande ozonskikt, 6) Säker strålmiljö, 

7) Ingen övergödning, 8) Levande sjöar 

och vattendrag, 9) Grundvatten av god 

kvalitet, 10) Hav i balans, 11) Myllrande 

våtmarker, 12) Levande skogar, 13) Ett 

rikt odlingslandskap, 14) storslagen 

fjällmiljö, 15) God bebyggd miljö, 16) Ett 

rikt växt- och djurliv? 

Berörs något av de regionala 

miljömålen (Kalmar län har 110 

st)? 

19. Miljökvalitetsnormer 

Överskrids några 

miljökvalitetsnormer? Idag finns fyra 

förordningar om miljökvalitetsnormer – 

föroreningar i utomhusluft, olika 

parametrar i fisk- och musselvatten, 

omgivningsbuller och vattenförekomster. 

Ja 

X 

Ja 

Kanske 

Kanske 

Nej 

Nej 

Kommentarer: 

Kommentarer: 

X MKN Vatten påverkas marginellt av nya byggnader. 


2013-04-29, rev.2013-05-16 

Sidan 10 

Dnr: 2012-0772


20. Sammanfattning 

Kan projektet komma att försämra 

miljön, väsentligt minska 

livsbetingelserna för växter och 

djur, minska, skapa hot om eller 

utrota arter eller förstöra relikter? 

Uppfyller eller gynnar projektet 

kortsiktiga miljömål på bekostnad 

av långsiktiga? 

Kan projektet komma att få 

följder som i sig är obetydliga, 

men sammantaget (över tiden, 

tillsammans med annan påverkan 

eller på flera naturresurser) är 

betydande? 

Kan projektet komma att få 

miljökonsekvenser som ger 

väsentliga, ogynnsamma effekter 

på människor, direkt eller indirekt? 

Ja 

Kanske 

Nej 

Kommentarer: 

X Tallticka finns på många tallar i området, inom och 

utom planområde. 

Sporrspindel finns vid ankdammen inom 

planområet men också på strandängarna norr om 

planområdet. 

Allanders björnbär växer i området, bl.a. norr och 

öster om gamla hönshuset. 

X 

X 

X 


2013-04-29, rev.2013-05-16 

Sidan 11 

Dnr: 2012-0772


21. Barn- och 

ungdomsperspektiv 

(Tillhör ej behovsbedömningen) 

Att barns eller ungdomars 

intressen berörs eller miljöer där 

de vistas påverkas på något 

väsentligt sätt? 

Att hänsyn tagits till barnens eller 

ungdomarnas behov eller 

intressen? 

Att barn och ungdomar som 

berörs haft möjlighet att uttrycka 

sina åsikter? 

Samlad bedömning. Om barns 

intressen bedöms beröras särskilt, 

gå vidare med en process att höra 

de barn och ungdomar som 

påverkas. Detta kan göras i en 

barnpanel, trygghetsvandring eller 

annan form i samråd med 

kommunens barn- och 

ungdomssamordnare. Om nej, 

motivera. 

Samlad bedömning. Om barns 

intressen bedöms beröras 

väsentligt, gå vidare med en 

barnkonsekvensanalys. 

Ja 

Kanske 

Nej 

Kommentarer: 

X En gång- och cykelbana är bra för barn och 

ungdomar som ska till ridhuset eller båtar och 

bryggor eller som bor på Svensknabben. 

X 

X 

X 


2013-04-29, rev.2013-05-16 

Sidan 12 

Dnr: 2012-0772

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1(13) 



Arne Wandin 

2013-04-23 2011-1776 

Detaljplan för kvarteret Gesällen, på Kvarnholmen, Kalmar 


Planförslaget har varit på samråd under tiden 2013-01-18 till 2013-02-11. 

Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt 

sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Nedan 

sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. 

Sammanfattning 

Bebyggelse 

Länsstyrelsen har uttalat att men anser det vara positivt att kvarteret 

bebyggs med byggnader för bostäder och handel. Både Länsstyrelsen och 

Länsmuseet har dock påtalats att delar av planen, främst det så kallade 

Bastionspalatset, med den utformning det hade i samrådsförslaget , är för 

stort och dominerande. Det kan uppfattas som störande för vyn mot 

Domkyrkan från Fredrikskansbron. Man efterlyser även ett mer utförlig 

beskrivning av hur planen tar tillvara riksintresset för Kvarnholmen. 

Planhandlingarna har efter samrådet justerats och kompletterats med både 

mer text och planens inverkan på riksintresset samt med justeringa av 

plankartan med ett mindre ”Bastionspalats”. 

Kopplingen till kv Muren har också tagits bort. Då en separat detaljplan för 

detta kvarter kommer att upprättas i särskild ordning. 

En separat miljökonsekvensbeskrivning, avgränsad till kulturmiljöfrågorna 

har även upprättats efter att Länsstyrelsen påtalat att en sådan separat 

handling är nödvändig och att den text om miljökonsekvenser som fanns i 

beskrivningen inte bedömdes som tillräcklig. 

I övrigt har de inkomna synpunkterna inte föranlett mer omfattande 

ändringar eller justeringar. Plankartan har gjorts något lättare att första 

genom viss minskning och tydliggörande av bestämmelserna. Dessa blir av 

naturliga skäl ganska omfattande då planen ska tillgodose möjlighetan att 

bygga det specifika projekt so vunnit den inledande arkitekttävlingen. 

Vad gäller fastighetet Gesällen 23, så har den tagits bort ur planen eftersom 

det här finns två relativt nya detaljplaner, från slutet av 1990-talet, och inga 

förandringar förestår här. 





Trafik 

Avsnittet om trafik har minskats ner. Då det mesta av det som skrivits 

tidigara egentligen handlat om kv. Muren, som inte ingår i denna plan. 

Natur- och kulturvärden 

Avsnitten om kultervärden har utökats i både bestrivningen och framför 

allt i miljökonsekvensbeskrivningen, som i princip bara omfattar dessa 

frågor. 

Inkomna synpunkter 

Länsstyrelsen 

Rubricerat förslag har insänts till Länsstyrelsen för samråd enligt PBL 5:11. 

Handlingarna utgörs av plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, 

illustrationer och behovsbedömning. Till planen hör även fastighetsförteckning, 

trafikbullerutredning, översiktlig studie avseende geotekniska förhållanden, 

översiktlig miljöteknisk markundersökning samt arkeologiska 

utredningar. 

Detaljplanens syfte är att skapa möjligheter för uppförande av affärs- och 

bostadshus inom kvarterets sydöstra del, som idag är planlagd för parkering 

samt att modernisera byggrätterna i kvarterets nordöstra del. Eftersom kvarterets 

allmänna markparkering försvinner vid den föreslagna exploateringen 

är genomförandet av detaljplanen beroende av att bilplatserna kan ersättas 

på annan mark. Parallellt med detaljplaneprocessen för kvarteret Gesällen 

genomför kommunen därför ett samråd för att skapa 500-550 nya p-platser 

i kvarteret Lustgården. 

Planförslaget överensstämmer i huvudsak med den fördjupade översiktsplanen 

för Kvarnholmen med omgivande vattenrum. 

LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER 

Länsstyrelsen ser mycket positivt på förslaget att bygga bostäder, kontor 

och butiker i kvarteret Gesällen. Förslaget ger goda möjligheter att öka 

antalet bostäder i centrum samt att skapa nya, effektiva handelsytor. 

Förslaget innebär även att ett stort sår i stadsbilden kan läkas genom att 

kvarteret kompletteras med ny bebyggelse. Planbeskrivningen innehåller 

flera goda exempel på hur den värdefulla kulturmiljön kan förstärkas och 

berikas, t ex gavelställda hus utmed Fiskaregatan, småskalighet och torgbildningen 

vid "Bastionsplatsen". 

Länsstyrelsen finner det däremot problematiskt att planförslaget i sin trafiklösning 

m.m. relaterar till en markanvisningstävling för kvarteren Muren och 

Gesällen. Tävlingsförslaget innebär stora förändringar i kvarteret Muren 

som ännu inte prövats i en detaljplaneprocess och länsstyrelsen anser att 

kommunen på detta sätt inte bör föregå denna process. Förslaget, som 

bland annat innebär att Södra Kanalgatan kopplas ihop med Strömgatan 

och att ny bebyggelse förläggs ut i Fredriksskanskanalen står delvis i strid 

med den fördjupade översiktsplanen och kan eventuellt påverka riksintresset 

för kulturmiljön negativt, bör därför rensas bort från planbeskrivningen 

för att inte skapa förvirring.


Kommentar: 

Beskrivningen ändras så att kopplingen till kommande planläggning för kv. Muren 

utesluts. 

Kontroll enligt kap 11 PBL 

Riksintresse 

Länsstyrelsen anser att förslaget, i sin nuvarande form, inte är tillräckligt 

beskrivet och illustrerat för att det ska vara möjligt att bedöma dess påverkan 

på riksintresset för kulturmiljövården H48 Kvarnholmen Kalmar innerstad. 

Kommunen bör i nästa planskede visa hur den föreslagna nybyggnationen 

i kvarteret Gesällen förhåller sig till riksintressets motiv och uttryck 

och vilka positiva värden som tillförs. Planförslaget ska tydligt visa hur den 

känsliga stadsbilden, inklusive domkyrkans dominans, påverkas och att 

exploateringen inte medför påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljön. 

Förslaget strider i övrigt inte mot de intressen som länsstyrelsen har att 

bevaka enligt 11 kap l0 § plan- och bygglagen. 

Kommentar: 

Plankarta och beskrivning kompletteras med fördjupad text och bestämmelser om 

byggnadernas storlek, utformning och övriga parametrar som kommunen bedömer kan 

påverka riksintresset. Nya bilder som visar nya byggnaders samverkan med domkyrkan 

till exempel. Berskrivningstexten kompletteras med fylligare beskrivning av riksintresset. 

Se även den nya MKB:texten. 

Behovsbedömning/Miljökonsekvensbeskrivning 

Länsstyrelsen instämmer inte i kommunens bedömning att genomförandet 

av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en separat 

miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Länsstyrelsen 

anser att en miljökonsekvensbeskrivning i princip alltid bör upprättas när 

en betydande förändring ska ske inom ett riksintresse, i det här fallet ett 

riksintresse för kulturmiljön. Denna bedömning gäller naturligtvis särskilt 

vid nybyggnation på Kvarnholmen, ett av landets främsta exempel på 1600talets 

stadsbyggnadskonst. 

Allmänt och rådgivande 

Övrigt 

Plankartan är mycket svårläst och behöver förtydligas och kvalitetssäkras 

inför nästa planskede. Genomförandetiden är angiven till 5 år på plankartan 

medan planbeskrivningen anger 10 år. 

Användningsbestämmelsen C, centrumverksamhet, samlingssal överensstämmer 

inte med beskrivningen av fastighetsrättsliga och ekonomiska 

frågor i planbeskrivningen. För att säkerställa de höga krav på arkitektonisk 

gestaltning och skydd av kvarterets befintliga kulturhistoriska värden bör 

plankartans utformningsbestämmelser förtydligas, förslagsvis i samråd med 

kommunens bygglovhandläggare. 

Upplysning om tillstånd och dispenser med mera som kan komma att 

krävas 

Arkeologi


Kommunen har ett tillstånd enligt 2 kap kulturminneslagen. Den 

arkeologiska slutundersökningen är avslutad och marken kan, ur den här 

aspekten, tas i anspråk for avsett ändamål 

Kommentar: 

Planhandlingarna kompletteras med ytterligare text och utformningsbestämmelser. 

Bestämmelsen C revideras och genomförandetiderna harmonieras mellan de olika 

handlingarna. Kartan kommer alltid att vara komplicerad då den ska säkerställa att 

just den byggnation som vann den inledande arkitekttävlingen kan förverkligas och inget 

påtagligt annat. Vi justerar karta och bestämmelser så långt det är möjligt tillsammans 

med bygglovhandläggare. 

Lantmäterimyndigheten 

Plankarta och bestämmelser 

Några mindre justeringar bör göras inför granskningen: ”C” förekommer i 

dubbla betydelser. Beteckningen ”g” fattas på ett egenskapsområde för att 

beteckningen ska kunna vara ett stöd for att bilda gemensamhetsanläggning 

för nedfarten till garage. U-område och E1-område behöver synkroniseras. 

Bestämmelsen om balkonger sträcker sig utanför angivet planområde. 

Plangränsen bör justeras om denna bestämmelse ska finnas med. 

Planbeskrivning 

På sidan 9 finns namnet ”Bastionsplatsen” nämnt. Detta namnförslag har 

inte hanterats i någon kommunal namnsättning och bör därför inte 

användas i planhandlingarna. 

På sidan 12 skrivs i näst sista stycket om en allmän plats. Skrivningen bör 

justeras, eftersom markområdet i planförslaget nu anges som kvartersmark. 

Kommentar: 

Handlingarna justeras, se även svar på skrivelse från länsstyrelsen. Ingen mark inom 

planområdet kommer att bli allmän platsmark. 

Boende och fastighetsägare 

Byggnads AB NJ Andersson & Son (Tenngjutaren 3 och 14) 

Vad gäller själva byggnationen på kvarteret har vi inga synpunkter. 

Däremot finns en del frågetecken vad gäller trafiken på de gator som 

omringar kvarteret, och då främst Västra Sjögatan och Strömgatan. Dessa 

frågetecken blir ännu större om en del av Södra Kanalgatan tas bort och 

ersätts av en ny sträckning av Strömgatan öster om Västra Sjögatan. I 

detaljplanen nämns denna problematik och där konstateras att en närmare 

analys krävs om hur korsningarna vid Västra och Östra Sjögatan ska 

utformas. Denna analys välkomnar vi varmt, och vi förutsätter att den görs i 

god tid före ett detaljplanearbete av kv. Muren genomförs. 

På sidan 12 i detaljplanen konstateras att ca 9 000 fordon kommer att 

passera på den ”förlängda” Strömgatan genom kv. Muren. Det är en ökning 

med 1 000 fordon jämfört med idag. Anledningen är byggnationen av det 

nya parkeringshuset på kv. Lustgården. Vi vill i detta sammanhang påpeka 

att trafikökningen lär bli densamma över kv. Muren oavsett om Strömgatan 

förlängs eller om Södra Kanalgatan blir kvar.


Om Södra Kanalgatan tas bort, kommer den nya stora trafikplatsen på 

Kvarnholmen att bli korsningen Västra Sjögatan/Strömgatan. Åtminstone 

12-14 000 (från Strömgatan österifrån, Södra Kanalgatan västerifrån samt 

Fredriksskansgatan) fordon kommer att passera denna plats varje dag. Det 

medför en kraftig ökning av trafikmängden, som också kräver en ny 

trafiklösning med större ytor. Här är det av stor vikt att beakta 

framkomlighet och tillgänglighet så att det inte blir köbildningar längre bak i 

systemet. I detaljplanen står att utformningen av den allmänna plats som 

planeras i kv. Gesällens nordöstra hörn kan påverkas av Södra Kanalgatans 

borttagande. Vi anser att detta är svagt uttryckt. Vi påstår att den allmänna 

platsens utformning måste påverkas i och med att en ny trafikkorsning 

anordnas på platsen. 

Vidare vill vi påpeka att ett borttagande av Södra Kanalgatan kommer att 

påverka trafiken på den nuvarande Strömgatan. Den trafik som i dag går 

västerut på Södra Kanalgatan och sedan söderut på Larmgatan, kommer 

fortsättningsvis att gå på Strömgatan västerut. Det rör sig troligen inte några 

stora mängder, men för Strömgatans del kan det bli en ökning med 50-100 

procent utöver de trafikmängder som hänvisas till i detaljplanen (sid 15), 

men det är från en låg nivå. Dock lär andelen tung trafik öka på Strömgatan, 

dels p.g.a. en ny gata över kv. Muren men också genom att 

transportinlastning lär ske därifrån. Till detta ska läggas att det inom en 

femårsperiod kan tillkomma ytterligare tung trafik om Kalmarsund Hotell 

byggs ut och inlastning och transporter dit kommer att ske på Strömgatan. 

Slutligen, byggnationen av kvarteret Gesällen medför att många 

parkeringsplatser försvinner. Dessa ska ersättas av platser i det nya 

parkeringshuset i kvarteret Lustgården. Vi vill understryka vikten av att 

dessa nya parkeringsplatser finns tillgängliga innan de befintliga på kv. 

Gesällen tas bort. 

Kommentar: 

Noteras att detaljplanen godtas. Övriga synpunkter rör inte denna detaljplan utan den 

kommande för kv. Muren. Kommentarar till dessa synpunkter lämnas därför inte i detta 

läge. 

Stångåkonsult i Kalmar AB (Gesällen 2) 

Idag existerar det sex lägenheter i fastigheten Gesällen nr.2. Tre av 

lägenheterna ligger i markplan med vissa fönster mot Strömgatan. Till 

lägenheterna finns en trevlig innegård med möjlighet till rekreation. 

Fem av lägenheterna har sina uteplatser mot innegården. 

Vid skapande av nya hus i grannskapet måste hänsyn tagas till redan 

existerande bostäder så inte solljuset för Gesällen nr. 2:s tomt försvinner. 

Planen föreslår en ändring från gällande bestämmelsen kontors-ändamål 

(handel i bottenvåningen) till centrumverksamhet och bostäder (ej 

bottenvåning). 

Innebär det att de befintliga bostäderna ska bort motsätter vi oss det å det 

bestämdaste. 

Kommentar: 

Det kan konstateras att den gällande detaljplanen endast anger handel för rubricerad 

fastighet. Bostäder kan således inte medges över huvud taget. Emellertid finns i dag


bostäder och bygglov för vissa utökningar av detta användningssätt har nyligen beviljats 

av kommunen. Den nu föreslagna detaljplanen anger att bostäder får inrättas, men inte i 

bottenvåningen. Pågående verksamhet får emellertid fortgå. Planen ändras därför inte. 

Bertil Carlsson (Gesällen 3) 

Godkänner förslaget men framför, efter möte, om överenskommelse om 

detaljplaneändring för Gesällen 3. Byggrätt tillägg B för bostad, även 

bygghöjd justeras upp till 12 m. 

Kommentar: 

Planbestämmelserna ses över inför granskningen. 

CA Fastigheter AB 

Först och främst vill vi framföra att vi ser positivt på att staden utvecklas 

och bebyggs främst med bostäder. Detta är en oerhört viktig del i Kalmars 

utveckling. 

Vad som framkommit i dialog med er är att det kommer att tillbyggas ca 

130 p-platser i garageplan, vilket är en viktig del då parkeringssituationen på 

Kvarnholmen är minst sagt ansträngd. Det är därför helt avgörande för 

området att Kv Gesällen tvingas skapa parkering på egen fastighet som väl 

täcker de behov som kunderna i fastigheten kommer att ha. Parkeringsvolymen 

som krävs bör anges som ett skall-krav på detaljplanekartan. 

l samrådshandlingen för Kv Gesällen så berörs också tänkt utveckling av Kv 

Muren och en eventuell framtida förlängning av Strömgatan, ett kvarter, för 

att sedan ansluta till Södra Kanalgatan. Se karta(saxad ur er Samrådshandling 

2011-1776) med grön markering på nästa sida. 

Vi ser positivt på att möjlighet ges för att skapa byggrätter utmed Fredrikskanskanalen 

vilket vi anser ger en intressant utveckling nära vatten. l illustrationerna 

visas dock att Strömgatan skall angöra Södra Kanalgatan. Vi tycker 

detta är olyckligt och uppmanar Kalmar kommun att fortsätta utvärdera 

huruvida det vore möjligt att skapa en annan kvartersbildning som ger 

möjlighet att fortsätta bebyggelse utmed Fredrikskanskanalen hela vägen 

från Västra Sjögatan upp till Ängöleden. Att skapa liv och rörelse utmed


vattnet kommer uppfattas som oerhört positivt för Kalmar. Det alternativ 

som nu visas känns lite som "att vilja, men inte kunna". 

Att utmana och skapa attraktivt boende med sjönära läge i city kan inte 

underskattas i skapandet av det framtida Kalmar. 

Kommentar: 

Noteras den positiva inställningen till detaljplanen. Vad beträffar antalet garageplatser, 

så kommer dessa att uppgå till ca 120, samt ett tiotal på marken, vilket är ungefär lika 

många som försvinner från markparkeringen i dag. Antalet kommer med marginal att 

motsvara behovet för de boende och även för en del av kundparkeringen till butikerna i 

kvarteret. 

Länsförsäkringar Kalmar län och Lfk Mästaren AB (Mästaren 31 och 

Mästaren 6). Har meddelat att man inte har några synpunkter. 

Kommentar: 

Noteras 

Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag 

Kultur- och fritidsförvaltningen 

En viktig del av charmen och kvalitén i den gamla bebyggelsen på Kvarnholmen 

är den omsorg i detaljen som man ägnat byggnaderna. Konstfärdigt 

och hantverksmässigt utformade dörrar och dörrhandtag, smidda grindar, 

intressanta skulpturala bildmoment i fasaderna med mera bidrar till att göra 

en vandring på Kvarnholmen till en lustfylld visuell upplevelse. Det bidrar 

till stadsdelens kulturhistoriska värde och till Kalmars unika identitet. 

I detaljplanen redovisas byggnation med individuellt utformade byggnader, 

med gavlarna mot gatan, för att knyta an till stadsdelens karaktär. Vi anser 

med motsvarande argument att man på samma sätt bör ägna omsorg i 

detaljen i nybyggnationen. Det kan till exempel handla om att utformning av 

dörrar, staket och portar, ledstänger och balkongräcken sker i samverkan 

med konstnärer för att ges ett unikt upplevelsevärde utöver funktionen, 

integrerat i byggnadernas arkitektoniks utformning. 

Vi menar att kommunen på lämpligt sätt ska ta initiativ till att föra fram 

dessa aspekter i en fråga som långsiktigt är viktig för stadsbildens identitet. 

En sam-verkan med konstnärer ska eftersträvas på ett tidigt stadium för att 

ge ökat upplevelsevärde till nya byggnader. Kommunen bör föra en aktiv 

dialog med byggherrar och arkitekter och kan till exempel ta initiativ till ett 

idéseminarium med denna inriktning. 

Vi menar också att det är angeläget att den gamla befästningsmurens 

sträckning kan åskådliggöras i samband med utformningen av kvarteret. 

Kultur- och fritidsnämnden har för övrigt inga synpunkter på förslaget. 

Kommentar: 

Samhällsbyggnadskontoret delar kultur- och fritidsförvaltningens ambition att visa stor 

omsorg om byggnadernas utformning i alla detaljer. Synpunkten förs vidare till de 

arkitekter son ritar de nya husen. 

Kalmarhem


Kalmarhem anser att vårt kv. Muren 3 hamnar i skugga från tillåtna 

byggnation i kv. sydöstra hörn där en totalhöjd på 15,5 meter tillåts. Vi hade 

gärna sett en lägre tillåten totalhöjd längst Västra Sjögatan. 

Kommentar: 

Höjden på byggnaderna kommer att ses över ytterligare en gång inför granskningen. 

Nockhöjden på de hus som Kalmarhem äger i kv. Muren utefter Västra Sjögatan ligger 

på +17,6 respektive +17.3. detta ska jämföras med det föreslagna huset +17,5. Den 

nya byggnaden kommer således inte att bli högre än de befintliga på östra sidan av 

Västra Sjögatan. 

Brandkåren 

Åtkomlighet för räddningstjänsten 

1. För att underlätta släckangrepp och minimera insatstiden bör rädd 

ningsfordon komma så nära byggnadernas entreer att man inte behöver dra 

slang och transportera materiel mer än 50 m. Dessutom bör gång avståndet 

vara högst 50 m om nödutrymning avses ske med bärbara stegar. 

2. Om befintligt gatunät eller motsvarande inte ger erforderliga åtkomst 

möjligheter ska särskilda räddningsvägar anordnas. 

En räddningsväg bör ha en fri höjd av 4.0 m, en bärighet motsvarande ett 

axeltryck av 100 kN och ett hårdgjort ytlager av grus, asfalt eller 

motsvarande. På raksträckor bör körbanebredden vara minst 3.0 m, 

längslutningen högst 8 %, tvärfallet 2 % och vertikalradien (konkav eller 

konvex) minst 50 m. I kurvor bör den inre radien vara minst 7,0 m samt ha 

sådan breddökning och hinderfritt område före, genom och efter kurvan att 

stegfordon kan framföras. 

Räddningsväg ska markeras med standardiserad skylt. 

En räddningsvägs angöring bör ligga i anslutning till byggnadens adress. 

Räddningsväg ska snöröjas och underhållas. 

3. Byggnader där avståndet mellan mark och fönsterkarm överstiger 11 

m kan inte utrymmas med hjälp av brandkårens bärbara stegar. 

Utrymning med hjälp av brandkåren sker i dessa fall med höjdfordon 

vilket kräver uppställningsplatser enligt nedan. 

Uppställningsplatser för höjdfordon ska vara minst 5 meter bred och 

12 meter lång. 

Uppställningsplatser ska placeras utanför ytterkanten av de balkonger eller 

fönster som ska kunna nås med höjdfordon. 

Avståndet får inte överstiga 9 meter räknat från uppställningsplatsens 

kant till ytterkanten på balkong eller fönster som avses nås med 

höjdfordon. 

Uppställningsplatser får inte ha större lutning än 8,5 % i någon riktning.


Uppställningsplatser har samma bärighetskrav som räddningsväg enligt 

ovan och ska kunna nås utan att behöva backa fordonet. 

Uppställningsplatsen ska vinterväghållas 

Brandposter 

4. Brandpostnätet skall uppfylla gällande normer. 

Kommentar: 

Noteras. Samhällsbyggnadskontoret förutsätter att brandkårens synpunkter tas tillvara i 

bygglovsskedet. 

Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter 

Trafikverket 

Trafikverket har tagit del av rubricerat ärende. Syftet med förslaget till 

detaljplanen är att tillskapa möjlighet för uppförande av affärs- och 

bostadshus inom kvarterets sydöstra del, som i dag är planlagd för 

parkering (parkeringshus) samt att modernisera byggrätterna i kvarterets 

nordvästra del. Planområdet omges och ansluts till det kommunala 

vägnätet. 

Trafikverket ser positivt på att fler bostäder och lokaler för centrumverksamheter 

möjliggörs på Kvarnholmen som utgör stadens mest 

centrala delar. Boende och besökare till fastigheterna inom det berörda 

kvarteret har nära till både befintligt service och bra kollektivtrafikförbindelser. 

Planförslaget innebär såväl positiva som negativa följder ur 

trafiksynpunkt, vilket behandlas på ett tydligt och bra sätt i planhandlingarna. 

Det är viktigt att de negativa följderna på trafiksituationen i 

centrala Kalmar som planläggningen av kvarteret Gesällen kan föranledda 

till tas i beaktande vid planeringen av stadens infrastrukturförbättringar. 

Trafikverket har inget övrigt att erinra mot planförslaget. 

Kommentar: 

Noteras. 

Kalmar Läns Museum


Kommentar: 

Planhandlingarna kompletteras genom att miljökonsekvensbeskrivningen bryts ur till ett 

självständigt dokument och avgränsas till kulturmiljöfrågorna. Se även svar på 

Länsstyrelsens skrivelse. 

Kommentar: 

Planhandlingarna kommer att kompletteras med förtydligande bilder från olika vinklar.. 

Kommentar: 

Då detaljplanerna, två till antalet, är så pass nya som från slutet av 1990-talet har vi 

bedömt att de avvägningar som då gjordes avseende byggnadernas skyddsklassning 

fortfarande kan gälla, då det inte förekommit några nybyggnationer på fastigheten och 

några kända sådana inta är aktuella. 

Beträffande Gesällen 3, så kommer den att komma ut till försäljning inom en snar 

framtid och bestämmelserna i planen kommer att ses över innan granskningen, qbeteckningen 

kan bli aktuell, även vid en nybyggnation. Se planbestämmelserna.


Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) 

Vid fortsatt planering för byggnation av kv. Gesällen förutsättes att utbyggnad av 

miljörum sker bl.a. med tanke tillgängligheten. 

För att utformningen och tillgängligheten skall bli så bra som möjligt bifogas 

KSRR:s Råd och rekommendationer från KSRR:s 

gällande renhållningsföreskrift. 

Önskas hjälp med utformning, placering och dimensionering av miljörum kontakta 

undertecknad. 

KSRR vill speciellt påpeka utifrån samrådskartan att miljörummen från där 

renhållningsfordonet har möjlighet att parkera 

och till avfallsutrymmet får avståndet vara max 15 meter och i markplan sid 10-13 i 

KSRR:s Råd och rekommendationer. 

Då samrådskartan visade på bebyggelse längs hela Fiskaregatan är ovan viktigt att ta 

hänsyn till från början. 

Tänk på att affärsytor ofta ändrar inriktning på sin verksamhet och att olika sorters 

verksamheter producerar olika mängder av avfall. 

Planera från början så att avfallsutrymmena kan fungera vid en ändrad inriktning 

t.ex. från kontor till restaurang. 

Kommentar: 

Noteras. Till stora delar bygglovfrågor som får hanteras i bygglovskedet.. 

TeliaSonera Skanova Access AB 

Bakgrund 

TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) har tagit del av förslag till 

detaljplan enligt ovan, och låter framföra följande: 

Yttrande 

Skanova har markförlagda teleanläggningar inom planområdet. 

se bifogad karta 

Vid arbeten i närheten av befintliga teleanläggningar behöver försiktighet 

iakttas så att inte skada uppkommer. 

Generellt så önskar Skanova att så långt som möjligt behålla befintliga 

teleanläggningar i sina nuvarande lägen för att undvika de olägenheter och 

kostnader som uppkommer i samband med flytt. Vidare så förutsätter 

Skanova att de kostnader som uppstår vid en eventuell flytt bekostas av den 

som initierar flytten. 

I övrigt har Skanova inget att erinra mot det aktuella förslaget till detaljplan. 

Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när 

detaljplanarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i 

planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som 

berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare 

planprocess. 

Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas 

på planeringsunderlaget. Kontakta https://www.ledningskollen.se


Kommentar: 

Noteras. 

Intresseorganisationer och övriga 

Kalmar Stads Hembygdsförening 

Hembygdsföreningen ser mycket positivt på att de delar av Kv. Gesällen, 

som använts för parkeringsändamål i allt för många år, äntligen bebyggs. 

Utformningen av planen, med gavelhus i skiftande höjder och med 

varierande färger på fasaderna mot Fiskargatan känns väl anpassade till 

Kvarnholmens bebyggelse. Blandningen av bostäder och lokaler för 

affärsverksamhet är ett annat plus. 

De omfattande arkeologiska undersökningar som föregått planen har tillfört 

Kalmars och Kvarnholmens tidiga historia mycket. Detta är helt i linje med 

hur hembygdsföreningen arbetar med att dokumentera stadens historia. Vi 

ställer oss i samband med detta en fråga, hur kommer spåren av Bastionen 

Carolus Nonus att belysas, blir det endast genom byggnadens form(Bastionspalatset) 

eller kommer mur och bastion att markeras i gatubeläggningen 

på såväl Västra Sjögatan som på Strömgatan. Redan idag finns markering i 

gatuplan och trottoar framför Landstingshuset, som belyser bastionens 

placering. 

Viktigt att man även utan en mängd texter, kan avläsa platsens historia. 

Bastionspalatset skiljer sig negativt från såväl de nya, som de befintliga 

husen i omgivningen. Så bör det inte vara. Detta hus får väl en egen särart, 

bara genom sitt framträdande läge vid entrén till Kvarnholmen från norr. 

Det finns omfattande planer av genomgripande förändringar av trafik och 

gatunät i området, kring Kv. Gesällen. Parkeringshus i Kv. Lustgården, en 

eventuell ny dragning och förlängning av Strömgatan genom Kv. Muren, 

ökad trafik över Fredrikskansbron, samt en ev. avstängning av Södra 

Kanalgatan, norr om Kv. Muren. Alla dessa planer förutsätter vi en 

samordning av. 

Kommentar: 

Först noterar vi den positiva inställningen till planförslaget. Planhandlingarna kommer 

att kompletteras med förtydligande bilder från olika håll så att utformningen ab de 

enskilda byggnadernas utformning kan utläsas. Beträffande detaljer som belysning etc. så 

kommer detta att behandlas i bygglovskedet. 

Följande har accepterat planförslaget skriftligt: 

Björn Åfors (Klövern Kalmar AB), Hans Elgqvist (Mästaren 26), 

Konsumentföreningen Göta, Per Gustafsson (Gesällen 23), Kalmar Vatten 

AB. 

Följande sakägare och likställda har inte fått sina synpunkter 

tillgodosedda: 

Gesällen 2, Stångåkonsult i Kalmar AB. 

Förslag till beslut


Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen som 

kommunens och beslutar att ställa ut det 2013-04-23 reviderade 

planförslaget för granskning. 

Staffan Lindholm 

Stadsarkitekt




2012-12-19 2011-1776 

Arne Wandin 

0480-45 03 68 

Granskningshandling 

Rev 2013-04-23 

Detaljplan för kvarteret Gesällen, på 

Kvarnholmen, Kalmar kommun 

Kv. Gesällen från sydost- 





Rev 2013-04-23 

Innehållsförteckning 

Handlingar .................................................................................................... 3 

Planens syfte och huvuddrag ........................................................................ 3 

Markägoförhållanden ................................................................................... 3 

Behovsbedömning ........................................................................................ 3 

MKB ............................................................................................................. 3 

Plandata ........................................................................................................ 4 

Strandskydd .................................................................................................. 4 

Tidigare ställningstaganden .......................................................................... 5 

Överkommunala beslut och dokument ......................................................... 5 

Översiktliga plandokument .......................................................................... 5 

Inledande arkitekttävling .............................................................................. 5 

Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden ............................... 6 

Kommunala beslut i övrigt ........................................................................... 7 

Förutsättningar, förändringar och konsekvenser .......................................... 7 

Bebyggelseområden ..................................................................................... 7 

Kulturmiljö och stadsbild ............................................................................. 9 

Geoteknik, grundvatten samt markföroreningar ........................................ 11 

Friytor ......................................................................................................... 12 

Gator, trafik och parkering ......................................................................... 12 

Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring ......................................... 12 

Teknisk försörjning - kretsloppsfrågor ....................................................... 13 

Störningar och risker .................................................................................. 15 

Miljökvalitetsmål ....................................................................................... 17 

Administrativa frågor ................................................................................. 17 

Fastighetsrättliga och ekonomiska frågor .................................................. 17 

Konsekvenser för fastighetsägare och tomträttshavare .............................. 17 

Övriga ekonomiska konsekvenser för kommunen ..................................... 19 

Övrigt ......................................................................................................... 19 

Medverkande tjänstemän ............................................................................ 20


Rev 2013-04-23 

Handlingar 

Planhandlingarna består av: 

• Plankarta med bestämmelser 

• Planbeskrivning 

• Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för kulturmiljö och 

stadsbild 

• Illustrationer 

Till planen hör också: 

• Fastighetsförteckning 

• Behovsbedömning 

• Trafikbullerutredning, Soundcon, 2013-03-05. 

• Översiktlig studie avseende geotekniska förhållanden, WSP, 2006 och 

2008. 

• Översiktliga miljötekniska markundersökningar, WSP 2010. 

Övriga utredningar 

• Arkeologiska utredningar, Riksantikvarieämbetet 2010 och 

2011. 

Planens syfte och huvuddrag 

Syftet med detaljplanen är att tillskapa möjlighet för uppförande av affärs- 

och bostadshus inom kvarterets sydöstra del, som i dag är planlagd för 

parkering(hus) samt att modernisera byggrätterna i kvarterets nordvästra 

del. 


Fastigheterna Gesällen 1, 3, 4 och 23 är privatägda. Resterande mark inom 

planområdet ägs av Kalmar kommun. 

Fastigheten Gesällen 2 är upplåten med tomträtt. 


Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan 

uppstår till följd av detaljplaner. 

Enligt plan- och bygglagen (PBL) 5 kap 18 §, ska en miljökonsekvensbeskrivning 

upprättas om 

”detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar 

som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och 

vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad 

bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, 

hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser”. 

MKB 

En MKB har tagits fram för kulturmiljö- och stadsbild. Förslaget till ny 

bebyggelse i kvarteret Gesällen bedöms som positivt för kulturmiljön och 

stadsbilden genom att en stor del av ett kvarter på Kvarnholmen, som 

under en lång tid varit obebyggt, men planlagt för parkeringshus, nu åter 

blir bebyggt med bostäder och lokaler för handel. Alternativet med fortsatt 

användning för parkeringsändamål bedöms som klart sämre ur kulturmiljö- 

och stadsbildssynpunkt. Kvarteret Gesällen ingår i riksintresseområdet


Rev 2013-04-23 

Kvarnholmen Kalmar innerstad, som bland annat uttrycks genom domkyrkans 

dominerande siluett, försvarsanläggningar och bevarad stadsplan från 1600talet. 

Stadsbilden bedömer vi kommer att påverkas positivt genom att 

bebyggelsen längs med Fiskaregatan ansluter till byggnadstraditionen som 

tidigare har funnits inom kvarteret med hus av varierande höjd. De byggnader 

som förr fanns i kvarteret var visserligen betydligt mindre, men tomtindelningen 

med gavelställda hus mot gatan återkommer nu, men med en 

annan skala och modern färgsättning. Den nya planen innebär lika många 

uppdelningar som tidigare funnits. Då var det 11 olika fastigheter medan det 

nu är en fastighet med 11 olika byggnadskroppar. 

Kvarteret ligger innanför den gamla stadsmuren och ansluter till rutnätsplanen 

från 1647, med undantag av att den sedan tidigare igenlagda Norra Vallgatan 

inte kommer att anläggas på nytt. Förslaget bedöms inte medföra påtaglig 

skada på riksintresset för kulturmiljön. Förslaget bedöms även uppfylla 

de strategier enligt Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande 

vattenrum, som är aktuella för platsen. 

Plandata 

Planområdet är beläget på Kvarnholmens norra del och är klart avgränsat av 

gatorna Fiskaregatan, Västra Sjögatan, Strömgatan och Kaggensgatan. Planområdets 

areal är ca 8 000 kvm och det omfattar hela kvarteret Gesällen 

utom fastigheten Gesällen 23 i den sydvästra delen. Anledningen till att 

denna fastighet inte ingår är att här gäller två relativt nya detaljplaner, en 

från 1995 och en från 1997 med bestämmelser som fortfarande bedöms 

vara moderna. Någon förändring är heller inte aktuell här. 

Kvarterets läge i staden. 

Strandskydd 

Planområdet är beläget närmare Fredriksskanskanalen och Systraströmmen 

än 100 meter varför strandskydd automatiskt inträdde i och med att detta 

planarbete startades trots att området i sin helhet sedan länge är planlagt för 

handel och parkering. Strandskyddet kommer emellertid att upphävas i samband 

med antagandet av detaljplanen med motiveringen att området redan 

tidigare i sin helhet är ianspråktaget för staden och dess utveckling.


Rev 2013-04-23 

Tidigare ställningstaganden 

Överkommunala beslut och dokument 

Hela kvarteret ligger innanför den gamla stadsmuren och omfattas av 

riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § miljöbalken. 

Översiktliga plandokument 

I dokumentet ”Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum”, 

anges att bebyggelsen innanför befästningsmuren ska inordna sig i det traditionella 

kvartersmönstret från 1600-talet som till exempel den vertikala uppdelningen 

med små tomter och en byggnadshöjd på 2-4 våningar. Kvarteret 

Gesällen har tidigare varit bebyggt och att på nytt bebygga det gör att det 

traditionella kvartersmönstret återskapas. Vidare lyfter den fördjupade översiktsplanen 

fram vikten av att i bottenvåningarna ha publika verksamheter 

som skapar liv åt det offentliga rummet, att ha ett mixat och varierat utbud 

av både bostäder och verksamheter samt att mixa nytt och gammalt. Kvarnholmen 

karaktäriseras av smala tomter med olika hus och en mix av fasader 

ut mot gatan. Allt detta inordnas i det klassiska rutnätsmönstret. 

Den fördjupade översiktsplanen lyfter också fram att i stadskärnan ska vi 

maximera gång- och cykeltrafiken. Staden ska byggas efter de gåendes 

hastighet, utifrån en mänsklig skala, variation och upplevelse. Principen för 

biltrafiken till och på Kvarnholmen är att den ges tillgänglighet som sker i 

samspel med de oskyddade trafikanterna och stadens liv. 

Inledande arkitekttävling 

Som ett led i att bebygga Gesällen anordnade kommunen 2011 en markanvisningstävling 

för kvarteren Gesällen och Muren. Först skedde en intresseanmälan, 

där 6 byggherrar/arkitekter anmälde sig. Av dessa valdes tre byggherrar 

ut som fick ta fram förslag till byggnation utifrån de kriterier kommunen 

redovisat i inbjudan. Det vinnande tävlingsförslaget hade mottot 

”Kyssen på kärringslåret” och togs fram av Skanska, HSB, KF och White 

arkitekter. Motiveringen till att det förslaget vann är följande: 

”Tävlingsbidraget bygger på en ny struktur där Södra Kanalgatan stängs för biltrafik och 

förlängningen av Strömgatan öppnas. I stället blir kajen mot Malmfjärden ett socialt 

stråk med tillgängliga bryggor och tydliga ytor öppna för alla. På så vis tar man tillvara 

vattenrummets särart och det skapas även ett nytt rum med den utkragande bebyggelsen 

på bryggan. 

Gång- och cykeltrafik gynnas med de tydliga nordsydliga stråken och med en ny bro över 

fjärden. Fiskaregatans föreslagna gestaltning bygger vidare på stadskärnans ursprungliga 

stadsplan med en variation i kvartersindelningen med smala gavlar mot gatan. 

Förslaget bygger på tre gestaltningsmässiga principer: gatustrukturen ändras och ny 

bostadsbebyggelse mot vattnet, befästningsmuren synliggörs och äldre kvartersindelning vid 

Gesällen bevaras. 

Tävlingsbidraget mixar olika upplåtelseformer och man vänder sig till människor i olika 

livssituationer. Hälften av bostäderna är hyresrätter. Att föreslå studentbostäder i fina 

lägen mot fjärden känns som en välkomnande gest för befintliga och kommande studenter. 

Förslaget ligger helt i linje med planeringen av staden och riktlinjerna i den fördjupade 

översiktsplanen och skapar nya mötespunkter och generatorer.”


Rev 2013-04-23 


För kvarteret gäller tre detaljplaner, den äldsta fastställd av länsstyrelsen 

1988-02-02. Planen har akt nr. 0880K-P88/03, nummer två antagen av 

byggnadsnämnden 1995-03-16 § 93 akt nr. 0880K-P95/12 och den tredje 

antagen av KF 1997-10-16,§276 och lagakraftvunnen 1997-11-07, akt nr. 

0880K-P97/06. Det två sista omfattar bara fastigheten Gesällen 23 som inte 

ingår det nu aktuella planområdet. 

Stadsplan från 1988. 

Detaljplan från 1995.


Rev 2013-04-23 

Detaljplan från 1997. 

Kommunala beslut i övrigt 

Projektet har koppling till kommunens budget under rubriken ”Attraktiva 

Kalmar” och KSAU genom kommunledningskontoret mark och planeringsenheten 

har mot denna bakgrund 2011-05-04, beställt denna detaljplan av 

samhällsbyggnadskontoret. 

Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 

Bebyggelseområden 

Planområdet är i detaljplanen avsedd för handel och bostäder, med beteckningen 

CB. Hela kvarterets yta kommer att vara tomtmark med olika användningsbestämmelser. 

Eftersom det ligger innanför den gamla stadsmuren 

ansluter det i sin helhet till rutnätsplanen från 1647, med undantag av 

att den sedan tidigare igenlagda Norra Vallgatan inte kommer att anläggas 

på nytt. Stadsmuren har legat inom den norra delen av kvarteret. Tidigare 

har även bebyggelse funnits inom Gesällen 4 och 25 men den revs under 

åren 1961-1971 och sedan dess har Gesällen 4 och 25 använts till parkering. 

De förändringar som planen medger avser främst den södra och östra delen 

av kvarteret, där det i dag är parkering. Hela den öppna ytan kommer att 

kunna bebyggas med affärs- och bostadshus. Även resterande nordvästra 

del av kvarteret omfattas av detaljplanen, men här blir förändringarna mer 

blygsamma. Det rör sig om mindre ändringar av byggrätterna samt tillägg av 

en bestämmelse som gör det möjligt att förutom handel och centrumändamål 

även inrätta bostäder, dock inte i bottenvåningen. För fastigheterna 

längs Strömgatan och Kaggensgatan gäller i dag skyddsbestämmelser där det 

anges att ”Inom med q1 betecknat område skall ny bebyggelse utformas med hänsyn till 

områdets egenart. Bestämmelsen bedöms i dag delvis vara överspelad, då det 

främst i angränsande kvarteret Lärlingen, norr om Strömgatan men även i


Rev 2013-04-23 

kvarteret Brandvakten i nordost på senare år byggts nya hus. Bestämmelsen 

har därför att omformulerats till den nya detaljplanen. Den nya lydelsen är: 

”Värdefull kulturmiljö. Nya byggnader ska anpassas till Kvarnholmens byggnadstradition”. 

Med detta menar vi att byggnader kan uppföras med olika höjder i 

enlighet med planbestämmelserna om detta och att fasadmaterialen kan 

variera, men att fasadmaterial som är uppenbart främmande för Kvarnholmen, 

t.ex. rena timmerfasader, stora glasade fasader och allt för grälla 

färger kan komma att betraktas som inte förenliga med planbestämmelsen. 

Karta från 1860 visar tydligt rutnätsplanen för Kvarnholmen. Kvarteret Gesällen 

ligger i kartans övre del i anslutning till stadsmuren. 

Utformningen av nya byggnader inom övriga delar av kvarteret utom fastigheten 

Gesällen 23, kommer att ske i enlighet med den arkitekttävling som 

nämndes ovan och som ligger till grund för detaljplanen. 

Utformningsbestämmelser, såsom nockhöjder, största och minsta takvinklar 

och viss fasadutformning anges som planbestämmelser. Dessa gäller för 

hela planområdet. 

Vy över kvarteret från sydost


Rev 2013-04-23 

Projektet i kvarteret Gesällen tar sin utgångspunkt i Kalmars historiska arv 

som en av Sveriges viktigare städer på 1600-talet då den anlades som en 

befäst stad på Kvarnholmen. Den nya byggelsen synliggör gränsen som en 

gång utgjordes av befästningsverket och förstärker därigenom Kalmars 

kulturhistoria. 

Husen, som ligger innanför befästningsverket får sin karaktär genom att ta 

upp den gamla fastighetsstrukturen i kvarteret med många smala tomter och 

gavelställda hus mot Fiskaregatan. 

Kvarteret får ett uttryck där varje hus gestaltas som en egen individ. De lägre 

husen är en ny tolkning av den äldre träbebyggelsen som funnits här tidigare. 

Utefter Fiskaregatan samsas hus i 2 våningar med hus i 3-4 våningar 

där gavlarna blir till huvudfasader mot gatan. 

Där det gamla befästningsverket tidigare låg skapas en ny plats, ”Bastionsplatsen”. 

Här placeras ett nytt hus, som vi kallar ”Bastionspalatset” och som 

i sin form markerar var bastionen Carolus Nonus låg. ”Bastionsplatsen” 

fullbordas med ett nytt bostadshus vid Strömgatan inom fastigheten 

Gesällen 4. ”Bastionsplatsen” blir en ny orienteringspunkt på norra Kvarnholmen. 

Det ska dock noteras att namnet på platsen inte har förankrats i 

något kommunalt beslut utan endast är ett arbetsnamn med ursprung i 

arkitekttävlingen. 

Kvarteret är också en del av handelsstaden och innehåller lokaler för handel 

och kontor, ca 2 800 m 2 . 

Totalt projekteras för ca 90 bostäder med tonvikt på kompakta citylägenheter 

med upplåtelseform hyresrätt. I källarvåningen inryms ca 120 bilplatser, 

och på marken cirka 10 stycken. Sammanlagt är det ungefär lika många 

som tidigare funnits som markparkering. Bilplatserna är avsedda för bostäderna 

och affärerna i kvarteret. 

Kulturmiljö och stadsbild 

Planområdet ligger inom riksintresset H48 Kvarnholmen Kalmar innerstad, 

vilket utgörs av försvarsanläggningar och bevarad stadsplan från 1600-talet 

samt karaktäriseras av ett högt markutnyttjande med storslagna 

byggnadskomplex från flera tidsepoker och domkyrka på centrala 

Stortorget. 

Kvarteret Gesällen ligger till största delen inom den historiska staden med 

den ursprungliga gatusträckningen. Stadsmuren har legat inom den norra 

delen av kvarteret. Tidigare har även bebyggelse funnits inom Gesällen 4 

och 25 men den revs som sagt under åren 1961-1971 och sedan dess har 

Gesällen 4 och 25 använts till parkering. Att området nu bebyggs igen med 

bostäder och verksamheter är värdefullt för stadsbilden och gör att staden 

och närmiljön blir mer attraktiv. Se vidare i MKB:n om kulturmiljö och 

stadsbild. 

Fornlämningar 

Området ligger på mark som berörs av fornlämningar och äldre kulturlager. 

Kommunen har ett tillstånd enligt 2 kap kulturminneslagen att ta bort fornlämningar. 

Den arkeologiska slutundersökningen är avslutat och fornläm-


Rev 2013-04-23 

ningen är bortagen med undantag av stadsmuren som ligger kvar. Det 

utgrävda och dokumenterade området är nu fritt för exploatering och har 

inte längre något skydd enligt kulturminneslagen. Många kulturhistoriskt 

intressanta fynd har gjorts. Den slutliga rapporten över den arkeologiska 

undersökningen är inte klar men följande rapporter finns: 

Georadarprospektering på Kvarnholmen i Kalmar, RAÄ nr 93, Kv Gesällen 25, 

Kvarnholmen 2:2, Lustgården 1 och Bönhasen 1-3, 2011, Riksantikvarieämbetet. 

Kvarteret Gesällen 4 och 25, Kvarnholmen Kalmar, RAÄ 93, Riksantikvarieämbetet, 

rapport 2010:25, arkeologisk förundersökning 

Det finns mycket intressant information att ta del av på Riksantikvarieämbetets 

hemsida och blogg över utgrävningarna 

http://kvarnholmen.arkeologiuv.se 

Norra Vallgatan-en gammal Larmgata 

I mellersta delen av kvarteret Gesällen har det tidigare funnits en gata som 

hette Norra Vallgatan och som gick längs med vallen intill den tidigare befästningsmuren. 

Gatan ingick i den gamla rutnätsplanen från 1600-talet och finns 

med på kartan från 1860 på sidan 9. Delar av gatan lades igen när muren revs 

i slutet av 1800-talet. 

Norra Vallgatan inne i kvarteret Gesällen i början på 1960-talet. 

Foto: Kalmar stads hembygdsförening. 

Länsmuseet beskriver på sin hemsida att en karta från 1740 omtalar en Larmgata 

mellan bastionerna Carolus Nonus i nuvarande kv. Gesällen och Carolus 

Gustavus öster därom (öster om kvarteret Lustgården). En Larmgata är en 

gata eller öppen plats innanför muren, vallen. Här skulle manskapet ställas 

upp när larmet om ett hotande anfall gick, eller så skulle platsen användas för 

upplag i fredstid. Larmgatorna var viktiga i en befäst stad som Kalmar. Jämför 

Larmgatan som i dag finns längre västerut på Kvarnholmen. En Larmgata 

intill en vall kunde även kallas vallgata.


Rev 2013-04-23 

Vid de arkeologiska undersökningarna sommaren 2012 hittades två 

äldre nivåer av en larmgata. Den första nivån på gatan kan vara från 

1650-talet. Foto: Kalmar läns museum. 

Geoteknik, grundvatten samt markföroreningar 

Översiktliga geotekniska undersökningar har gjorts, Del av kv. Gesällen och kv. 

Muren, Kalmar, Översiktlig studie avseende geotekniska förhållanden, WSP Sverige AB, 

2006-06-28 och Norra Kvarnholmen, Kalmar-World trade center, Översiktlig studie 

avseende geotekniska förhållanden, WSP Sverige AB, 2008-02-29. 

Geoteknik 

Ur undersökningshandlingarna kan utläsas att det under asfaltsskiktet (nuvarande 

parkeringsplats) finns fyllnadsmassor på ca 1-2 meter. Fyllnaden utgörs 

mestadels av grus och sand samt organisk jord. Under fyllnaden påträffas 

inom huvuddelen av området lösa till medelfasta lager av organisk jord, 

sand, silt och lera som vilar på friktionsjord av siltig grusig sand och morän. 

Den fasta jorden påträffas ca 4-11 m under nuvarande marknivå. Dessutom 

finns otaliga äldre husgrunden av sten inom kvarteret. Se under rubriken 

Fornlämningar ovan. De geotekniska förhållandena inom området är sådana 

att ökade belastningar på de lösa jordlagren kommer innebära sättningar. 

För att undvika sättningar behöver grundläggning ske genom pålning. 

Grundvatten 

Grundvattennivån bedöms i huvudsak styras av vattenståndet i Kalmarsund. 

Enligt tillgänglig statistik bedöms vattenståndet i Kalmarsund fluktuera mellan 

-0,8 och +1,4 meter över havet enligt höjdsystem RH 70. 


Miljöundersökningar har genomförts på fastigheterna Gesällen 4, Översiktlig 

miljöteknisk markundersökning, WSP Sverige AB, 2010-06-30 och Gesällen 25 Översiktlig 

miljöteknisk markundersökning, WSP Sverige AB, 2010-07-09. I samband 

med den arkeologiska utgrävningen har delar av fastigheterna sanerats.


Rev 2013-04-23 

Gesällen 4 

Resultaten av undersökningarna visade i en punkt på halter för PAH H och 

PAH M över Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning 

(MKM) samt att två punkter innehöll halter för PAH H över riktvärdet 

för känslig markanvändning (KM). Inga av de analyserade jordproverna 

visade på metallhalter som överskred de generella riktvärdena för 

MKM. I en punkt överskred halterna bly, kadmium och zink de generella 

riktvärdena för KM och i en punkt överskred halterna för bly riktvärdena för 

KM. 

Gesällen 25 

Resultaten av undersökningarna visade att i en provpunkt överskred halterna 

för PAH H och PAH M Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig 

markanvändning (MKM). I tre provpunkter överskred halterna för PAH H 

de generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM). I en punkt överskred 

halterna för koppar och i annan punkt för bly det generella riktvärdet 

för mindre känslig markanvändning (MKM). I fem punkter överskred halterna 

för bly de generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM). Samhällsbyggnadsnämnden 

beslutade att i samband med arkeologisk utgrävning 

skulle förorenade massor med halter överstigande de riktvärden som anges 

för mindre känslig markanvändning schaktas upp och transporteras till godkänd 

behandlingsanläggning. Sanering har utförts på Gesällen 4 och 25 under 

år 2011 och 2012. 

Friytor 

Planområdet utgörs idag av parkering och tomtmark. Friytor som parkmark 

eller annan allmän plats saknas inom planområdet men finns på andra platser 

i närområdet (Stortorget, Kattrumpan och parken vid vattentornet och 

Systraströmmen). Planförslaget innehåller inte några nya friytor/grönytor 

förutom utemiljöer på de gröna taken för de planerade bostäderna. 

Gator, trafik och parkering 

Nuvarande gatunät runt kvarteret kan användas och infart/ingång till de nya 

bostäderna från Fiskaregatan och Strömgatan och till butikslokalerna från 

Fiskaregatan och Västra Sjögatan. Parkering för nya bostäder och verksamheter 

kommer att finnas i markplan och i garage, med infart från Strömgatan. 

Som ersättning för de parkeringsplatser som försvinner i kvarteren Gesällen 

och Muren planeras ett parkeringshus att byggas i kvarteret Lustgården ca 

100 meter öster om kv. Gesällen. 

Till följd av andra pågående projekt i Kalmar kommer Fredriksskansgatan få 

en ny utformning, gångfartsgata, som ska ansluta till den nya byggnationen i 

kvarteret på ett bra och handikappanpassat sätt. Projektering av gatan pågår 

parallellt med planarbetet. 

Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring 

Planområdet ligger på en höjd av +1,5 till +2 meter (RH 70). Den 1 september 

2012 övergick Kalmar kommun till höjdsystemet RH 2000. Samhällsbyggnadsnämnden 

beslutade 2012-12-19: 

att riktlinjen för lägsta färdig golvhöjd är + 2,65 meter över referensytan i RH 2000 vid 

nybyggnation med hänvisning till 2 kapitlet 5 § 5 punkten plan-och bygglagen för att 

minska risken för olyckor, översvämningar och erosion. Färdig golvhöjd kan tillåtas under 

+2,65 meter om byggherren kan redovisa åtgärder för att undvika skador på bebyggelsen 

vid en framtida översvämning på grund av höjd havsnivå.


Rev 2013-04-23 

Då marken inom planområdet och de angräsande gatorna ligger på nivåer 

kring eller strax under +2,0 meter (RH70) och butikslokaler kan svårligen 

förläggas på högre höjd än ungefär densamma som angränsande gator, 

innebär detta att lämpliga åtgärder för att undvika skador vid eventuella 

översvämningar måste redovisas av byggherren enligt 

samhällsbyggnadsnämndens beslut ovan. Enligt planförslaget blir det inte 

tillåtet med nya bostäder i markplanet. 

Teknisk försörjning - kretsloppsfrågor 

VA 

Området ligger inom Kalmar Vattens verksamhetsområde för vatten och 

avlopp. Anläggnigen kommer att anslutas till det kommunala VA-systemet. 

Dagvatten 

Orenat dagvattnet från planområdet rinner idag ut i Fredrikssksankanalen norr 

om området, se figuren nedan. 

Då markanvändningen i kvarteret ändras från parkering till bostad/handel 

minskas föroreningsbelastning, då vissa byggnader och bjälklag kommer att 

förses med växtlighet, sk. gröna tak för att ta omhand och fördröja en del 

dagvatten. Planförslaget innebär utöver detta en förbättring av dagvattenkvalitén 

jämfört med nuläget genom att oljeavskiljare kommer att installeras i 

parkeringsgaraget under marken (för att reningen ska bli optimal krävs också 

att oljeavskiljaren sköts). Dessa åtgärder är vad som är möjligt att åstadkomma 

inom kvarteret. Men för att miljökvalitetsnormerna inte ska riskera att överskridas 

vad gäller näringsämnen, krävs sannolikt ytterligare rening av dagvattnet 

utanför kvartersmarken. En utredning behöver göras i samband med den 

vidare planläggningen av kvarteret Muren, öster om Gesällen, för hur dagvattnet 

kan tas omhand och renas på norra Kvarnholmen. 

Inom kommunen pågår ett projekt i syfte att få badbart vatten i bland annat 

Malmfjärden och Systraströmmen och eventuella åtgärder för dagvattenrening 

måste samordnas med en helhetslösning för ett större område. Kalmar Vatten 

håller just nu på att ta fram underlag för hur stor föroreningsbelastningen är 

på de olika recipienterna som tex Lindöfjärden, Malmfjärden, Fredriksskanskanalen 

och Systraströmmen i området kring Kvarnholmen. Detta kommer 

sedan att vara underlag för den övergripande dagvattenstrategin som håller på 

att tas fram. I detta arbete ingår också en klassning av alla recipienter. När 

arbetet är färdigt finns en överblick och ett bra beslutsunderlag för att kunna 

prioritera var dagvattenreningsåtgärder ska göras så att de blir så kostnadseffektiva 

som möjligt. 

Om det blir aktuellt med en ändring av Fredriksskansbron/Fredriksskansgatan 

över Fredriksskanskanalen, ska hänsyn tas till vattnet i kanalerna och de eventuella 

föroreningsrisker som kan uppstå. Dagvatten och övriga funderingar 

runt Malmfärden och Fredriksskanskanalen ska samordnas med samhällsbyggnadskontorets 

miljöavdelning.


Rev 2013-04-23 

Dagvattnets väg inom området. Mörkgröna linjer visar dagvattenledningar och 

ljusgröna linjer visar servisledningar för dagvatten. 

Miljökvalitetsnormer 

Fredriksskanskanalen berör vattenförekomsterna S n Kalmarsund och N v s 

Kalmarsunds kustvatten. Vattenförekomsterna har klassats 2009 som 

kustvatten med en måttlig ekologisk status och god kemisk status (exklusive 

kvicksilver). Vattenförekomsterna ska senast 2021 ha uppnått en god 

ekologisk status eftersom det har bedömts som tekniskt omöjligt att uppnå 

statusen till 2015. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan god 

ekologisk status förväntas uppnås 2021. Miljöproblemen och påverkanskällorna 

bedöms vara övergödning och miljögifter. 

Detaljplanen bedöms leda till förbättrade möjligheter att klara 

miljökvalitetsnormen för vatten jämfört med förhållandena i dagsläget men 

risk finns fortfarande att normerna kommer att överskridas med avseende på 

näringsämnen. 

Värmesystem, el och tele 

Byggnaderna ges möjlighet att anslutas till Kalmar Energis fjärrvärmesystem. 

Elanslutning kan ske till Kalmar Energis nät. Genomförandet av planen kommer 

att medföra att de två transformatorstationer som i dag finns inom kvarteret 

kommer att behöva flyttas. Den som ligger på fastigheten Gesällen 2, 

behöver flyttas in i källaren/parkeringsgaraget på fastigheten Gesällen 25, och 

den som nu ligger i korsningen Strömgatan – Västra Sjögatan kan antingen 

flyttas in i samma källare/parkeringsgarage eller flyttas till östra sidan av Västra 

Sjögatan. Vidare utredning i samband med detaljplanläggning av kv. Muren får 

ge vid handen vilket alternativ som blir bäst. Detaljplanen anger en möjlig 

flyttning ner i parkeringsgaraget. 

Avfall och återvinning 

Avfallshanteringen utformas i samråd med Kalmarsundsregionens Renhållare, 

KSRR.


Rev 2013-04-23 


Buller 

En trafikbullerutredning finns för kvarteret Gesällen: 

Kv. Muren och Gesällen, Kalmar, Trafikbullerutredning, Soundcon, 2013-03-05. 

Bullerberäkningar har utförts för nuläget (2012) 1 och för en framtidsprognos 

(2030) med utbyggd detaljplan. Då kommunen aktivt arbetar för att minska 

biltrafiken på Kvarnholmen, kommer vi endst att använda trafiksiffrorna från 

2012 som dimensionerande, någon uppräkning kommer vi således inte att 

tillämpa. 

Väg Årsdygnstrafik Tung trafik Hastighet 

2012 

Västra Sjögatan 3 490 14/12 % 30 km/h 

Fiskaregatan 910 6 % 30 km/h 

Strömgatan 650 6 % 30 km/h 

Ingångsdata för bullerberäkningen. 

De planerade bostadshusen utmed Fiskaregatan beräknas få ekvivalenta 

ljudnivåer på 54-60 dB(A) och bostäder mot Västra Sjögatan beräknas få 

ekvivalenta ljudnivåer på 58-63 dB(A). Fasader mot gatutrafik beräknas få 

maximala ljudnivåer över 70 dB(A) men uteplatser bör kunna ordnas på 

innergårdar med lägre nivåer. 

För de nya bostäderna finns en planbestämmelse om störningsskydd som 

anger att riktvärdena för trafikbuller ska klaras och vid över 55 dB(A) 

ekvivalent ljudnivå på den mest bullerstörda sidan, ska minst hälften av 

bostadsrummen i varje bostad ha lägre ekvivalent ljudnivå än 50 dB(A) på en 

ljuddämpad sida. Den tysta/ljuddämpade sidan får inte heller påverkas av 

fläktar som kan störa. 

Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasader i kvarteren Gesällen 2012. 

1 Parkeringen användes inte under tiden för mätning på grund av att arkeologisk utgrävning pågick.


Rev 2013-04-23 

Varutransporter och verksamheter i närmiljön som lokaler med fläktar och 

musik/folkliv från restauranger/nattklubbar kan också orsaka störande buller. 

Det ska emellertid observeras att det råder förbud mot biltrafik nattetid på de 

gator som omgärdar kvarteret Gesällen. Detta påverkar bullernivån under 

dygnets mörka del, även om den ekvivalenta bullernivån över hela dygnet inte 

påverkas. Kommunen arbetar för att kontinuerligt minska biltrafiken på 

Kvarnholmen. I detta arbete ingår att utesluta busstrafik på gatorna runt kv. 

Gesällen. Detta bör också påverka bullernivåerna positivt. 

Luft 

Biltrafik på omkringliggande gator och till- och från planområdet medför utsläpp 

av avgaser som orsakar luftföroreningar i form av kväveoxider, partiklar 

och lättflyktiska organiska ämnen. Den förändrade markanvändningen kommer 

att påverka luftkvaliteten positivt inom området. Anledningen till detta är 

att färre bilar samlas på denna yta än vad som är fallet i dag. I dag finns ca 130 

parkeringsplatser i kvarteret. Efter full utbyggnad kommer kvarteret att innehålla 

drygt 100 platser i garaget och ca 15 platser på marken mot Strömgatan. 

Sett till ett större område, kvarteren Gesällen, Muren och Lustgården kommer 

det att bli ungefär samma antal parkeringsplatser, med den skillnaden att merparten 

av platserna i Gesällens källare i första hand kommer att disponeras av 

de boende och butiker i kvarteret, vilket medför färre trafikrörelser/dygn än 

dagens allmänna parkeringsplats, medan dagsbesökare i övrigt hänvisas till det 

planerade parkeringshuset i kvarteret Lustgården ca 100 meter österut. Totalt 

inom de tre kvarteren Gesällen, Muren och Lustgården kommer det när hela 

området är utbyggt att finnas ungefär lika många parkeringsplatser totalt som i 

dag, d.v.s. ca 600 plus de som blir reserverade för boende i de nya husen i 

kvarteren Gesällen och Muren. 

Beräkning av luftföroreningar – avgaser för Fiskaregatan 2 

En beräkning av luftföroreningarna från vägtrafiken på Fiskaregatan har gjorts. 

Andelen fordon per årsmedeldygn har antagits vara 1 100 stycken enligt prognos 

för 2030. Andelen tung trafik beräknas bli 6 %. För nuläget är det 910 

fordon enligt trafikmätning 2012 och andelen tung trafik 6 %. Emissionsfaktor 

för 2010 har använts och ett 20 meter brett gaturum har använts i 

beräkningsmodellen. 

Årsmedelhalten för partiklar och kvävedioxid från Fiskaregatan beräknas inte 

öka för 2030 jämfört med nuläget (2012). 

Nuläge 2012 Prognos 2030 MKN 3 

Partiklar PM10 

Total årsmedelhalt µg/m 3 14 14 40 

Kväve NO2 

Total årsmedelhalt µg/m 3 13 13 40 


Mätningar i Kalmar har inte visat att miljökvalitetsnormerna överskrids. 

Beräkningar visar att miljökvalitetsnormerna för partiklar och kvävedioxid 

klaras för planområdet när det är utbyggt. 

2 Enligt Nomogram för uppskattning av halter av PM10 och NO 2 (rev 2004), SMHI, 2001. 

3 Miljökvalitetsnorm


Rev 2013-04-23 

Lukt 

Frånluften från parkeringsgarage, soprum samt butiker- och restauranger kan 

orsaka lukt och därför är det viktigt att ventilationsanläggningars frånluftsdon 

placeras i höjdläge med hänsyn till omgivningen. 

Magnetfält 

I kommunen finns följande magnetfältspolicy, beslutad av 

kommunfullmäktige den 29 mars 2010. Policyn gäller för bostäder och 

skolor/förskolor vid nybyggnad och planering. Vid inbyggnad av den 

befintliga transformatorstationen inom området, ska hänsyn tas till närliggande 

bostäder så att policyn följs. 

≤0,20 μT 

0,21–0,30 μT 

>0,30 μT 

Det är fritt fram att fortsätta planeringsarbetet. 

Det krävs mer underlag. Hänsyn kan tas till 

ekonomi, estetik m.m. beroende på vad som ska 

anläggas. 

Vid denna nivå ska försiktighetsprincipen gripa in 

och nybyggnation ska ej tillåtas utan åtgärder. 

Olycks- eller skaderisker 

Samråd kring åtkomligheten vid olyckor och brand har skett med brandkåren 

och förutsätts ske i bygglovskedet. 

Miljökvalitetsmål 

Förslaget bedöms vara positivt för miljömålen som berör mark och vatten 

genom att sanering av markföroreningar görs och viss rening av dagvatten 

kommer att ske. Den förändrade markanvändningen från parkeringsplats till 

bostäder och verksamheter minskar föroreningsbelastningen på dagvattnet. 

Miljömålet God bebyggd miljö bedöms även påverkas positivt genom att nya 

bostäder och verksamheter byggs, vilket ger gynnsamma estetiska effekter på 

stadsbilden och en attraktivare närmiljö. 

Administrativa frågor 

Planens genomförandetid är satt till 10 år räknat från den dag då planen 

vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän platsmark i planområdet, 

hörnet Strömgatan – Västra Sjögatan. 

Fastighetsrättliga och ekonomiska frågor 

Konsekvenser för fastighetsägare och tomträttshavare 

Gesällen 1 

Den nya planen medför inget behov av fastighetsbildningsåtgärder 

för Gesällen 1. 

Planen föreslår en ändring från gällande bestämmelse 

kontorsändamål (handel i bottenvåning) till centrumverksamhet och 

bostäder (ej i bottenvåning). 

Gesällen 2 

Den nya planen medför inget behov av fastighetsbildningsåtgärder för 

Gesällen 2.


Rev 2013-04-23 

Planen föreslår en ändring från gällande bestämmelsen kontorsändamål 

(handel i bottenvåning) till centrumverksamhet och bostäder (ej i bottenvåning, 

pågående användning av bostäder i bottenvåningen får dock fortgå). 

Gesällen 3 

Fastigheten behöver delta i gemensamhetsanläggning för garage alternativt 

nedfart till garage. Kostnaderna för byggande av garage har inte beräknats, 

varför fastighetens andel av kostnaderna inte heller kan anges. 

Den nya planen föreslår en ändring från gällande bestämmelsen samlingslokaländamål 

till centrumbebyggelse och bostäder från andra våningen och 

uppåt. Den tillåtna byggnadshöjden utefter Strömgatan ökar från 5,8 till 

+14,0 m. På fastigheten tillskapas också en ny byggrätt på cirka 200 kvm med 

at nockhöjd på +18,0 meter. 

Ägaren till fastigheten kommer att betala del av plankostnaderna i förhållande 

till de byggrätter som tillskapas. Fastigheten kommer också att delta i kostnader 

för lantmäteriförrättning för att bilda gemensamhetsanläggning. 

Gesällen 4 

Fastigheten kan bestå som självständig fastighet eller genom fastighetsreglering 

sammanföras med intilliggande fastighet. Om fastigheten ska bestå som 

egen enhet behöver fastighetsreglering göras för att ändra gränserna mot 

Gesällen 25 så att de stämmer med byggrätterna. Gemensamhetsanläggning 

behöver i detta fall också bildas för garage alternativt nedfart till garage och 

för gemensam gård. 

Den nya planen föreslår en ändring från gällande bestämmelsen parkeringsändamål 

till en byggrätt för centrumverksamhet och bostäder (ej i bottenvåning), 

cirka 500 kvm. 

Ägaren till fastigheten kommer att betala del av plankostnaderna i förhållande 

till de byggrätter som tillskapas. Fastigheten får också kostnader för del av 

den arkeologiska utgrävningen som genomförts under 2012. Fastigheten 

kommer även att delta i kostnader för lantmäteriförrättning för fastighetsreglering 

och för att bilda gemensamhetsanläggning. 

Gesällen 23 

Fastigheten ingår inte i planen, då några förändringar inte planeras och de två 

planer som gäller är från 1995 och 1997 med relativt moderna bestämmelser. 

Gesällen 25 

Fastigheten kan bestå som självständig fastighet eller genom fastighetsreglering 

sammanföras med intilliggande fastighet. Om fastigheten ska bestå som 

egen enhet behöver fastighetsreglering göras för att ändra gränserna mot 

Gesällen 4 så att de stämmer med byggrätterna. Gemensamhetsanläggning 

behöver i detta fall också bildas för gemensam gård. Gemensamhetsanläggning 

behöver bildas för garage alternativt nedfart till garage, garaget 

behövs för nuvarande Gesällen 3, 4 och 25.


Rev 2013-04-23 

Med den nya planen tillskapas en byggrätt för centrumverksamhet och 

bostäder, ca 2800 kvm. 

Kommunen som ägare till fastigheten kommer att betala del av plankostnaderna 

i förhållande till de byggrätter som tillskapas. Kommunen får också 

kostnader för del av den arkeologiska utgrävningen som genomförts under 

2012. Kommunen kommer också att delta i kostnader för lantmäteriförrättning 

för fastighetsreglering och för att bilda gemensamhetsanläggning. Angående 

ekonomiska konsekvenser för kommunen, se även nedan. 

Nya gemensamhetsanläggningar 

Gemensamhetsanläggning behöver bildas för garage alternativt nedfart till 

garage, garaget behövs för nuvarande Gesällen 3, 4 och 25. 

Om Gesällen 4 och 25 ska fortsätta att vara två olika fastigheter, behöver 

gemensamhetsanläggning också bildas för gemensam gård. 

Övriga ekonomiska konsekvenser för kommunen 

Kommunledningskontorets intäkter och kostnader 

Kommunledningskontoret får en intäkt vid försäljning av mark och en årlig 

avgäld för tomträtt inom området (Gesällen 2). 

Kommunledningskontoret får kostnader för detaljplan med tillhörande utredningar, 

markanvisningstävling och fastighetsbildning ca 1,2 mnkr. 

Konsortiet ska bekosta flyttningen av befintliga transformatorstationer. 

Kommunledningskontoret har också kostnader för arkeologisk utgrävning 

av Gesällen 4 och 25 och del av Kvarnholmen 2:1 (kv Muren), totalt ca 

24 mnkr. Kostnaden för utgrävningen kommer att fördelas mellan de två 

exploateringsprojekten och parterna (kommunen och markägaren till 

Gesällen 4). Kommunen kommer att ansöka om statsstöd från Riksantikvarieämbetet 

för den omfattande arkeologiska utgrävningen och återställandet 

av marken. I samband med utgrävningen har också sanering av 

marken gjorts vilket inneburit kostnader. 

Serviceförvaltningen 

Vid planens genomförande kommer serviceförvaltningen få minskade intäkter 

för parkeringsupplåtelser. Den föreslagna planen ger inte upphov till 

några nya driftskostnader för allmän platsmark. 

Övrigt 

Detaljplanen upprättes enligt reglerna för normalt planförfarande och bör 

kunna antas av kommunfullmäktige under tredje- fjärde kvartalet 2013.


Rev 2013-04-23 

Medverkande tjänstemän 

Projektledare har Mattias Andersson mark- och planeringskontoret varit. 

Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret, SBK, med Arne Wandin 

som handläggare och Catarina Lund Vatten- och Samhällsteknik vad gäller 

miljöfrågorna. Catarina Lund har tillsammans med stadsarkitekt Staffan 

Lindholm upprättat miljökonsekvensbeskrivningen, där också byggnadsantikvarie 

Eva Juneborg SBK inledningsvis behandlat kulturmiljöfrågorna. 

Avsnittet om fastighetsrättsliga frågor har skrivits av lantmäterichef Gunilla 

Torvaldsson och delen om ekonomiska frågor har skrivits av Mattias 

Andersson. 

Staffan Lindholm 

Stadsarkitekt 

Samhällsbyggnadskontoret

MKB 

Granskningshandling 1(16) 



Arne Wandin 

0480-45 03 68 

2013-04-23 2011-1776 

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande: 

Detaljplan för kvarteret Gesällen, på Kvarnholmen, 

Kalmar kommun 





SAMMANFATTNING ............................................................................................................................................................................................... 3 

INLEDNING ............................................................................................................................................................................................................. 3 

INNEHÅLL OCH AVGRÄNSNING AV MKB ......................................................................................................................................................... 3 

FÖRUTSÄTTNINGAR - KULTURMILJÖ OCH STADSBILD .................................................................................................................................... 4 

Översiktsplan Unika Kalmar (ÖP) ............................................................................................................................................... 4 

Fördjupad ÖP för Kvarnholmen med omgivande vattenrum ............................................................................................................ 4 

Fornlämningar och arkeologiska utgrävningar ................................................................................................................................ 5 

Riksintresset Kvarnholmen Kalmar innerstad ................................................................................................................................. 5 

Tidigare bebyggelse i kvarteret Gesällen .......................................................................................................................................... 6 

Ny bebyggelse på samma plats ........................................................................................................................................................ 7 

Norra Vallgatan - en gammal Larmgata ...................................................................................................................................... 8 

PLANFÖRSLAG - BEBYGGELSE .......................................................................................................................................................................... 11 

NOLLALTERNATIV .............................................................................................................................................................................................. 12 

KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖ OCH STADSBILD ................................................................................................................................. 12 

Konsekvenser av genomförandet .................................................................................................................................................... 12 

Konsekvenser av nollalternativ ...................................................................................................................................................... 14 

Visualisering av ny bebyggelse sett från Västra Sjögatan norrifrån – ny föreslagen lägre höjd på ”Bastionspalatset”. ..................... 15 

Samlad bedömning ....................................................................................................................................................................... 16 

Förslag till åtgärder...................................................................................................................................................................... 16 

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ......................................................................................................................................... 16 

Uppföljning .................................................................................................................................................................................. 16 

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ......................................................................................................................................................................... 16



Förslaget till ny bebyggelse i kvarteret Gesällen bedöms som positivt för kulturmiljön 

och stadsbilden genom att ett tidigare bostadskvarter på Kvarnholmen, som 

under en lång tid varit obebyggt, men planlagt för parkeringshus, nu åter blir 

bebyggt med bostäder och lokaler för handel. I kv. Gesällen går det läsa ut stadens 

olika planeringsperioder. Alternativet med fortsatt användning för parkeringsändamål 

bedöms som klart sämre ur kulturmiljö- och stadsbildssynpunkt. Kvarteret 

Gesällen ingår i riksintresseområdet Kvarnholmen Kalmar innerstad, som bland annat 

uttrycks genom domkyrkans dominerande siluett, försvarsanläggningar och bevarad 

stadsplan från 1600-talet. Stadsbilden bedöms påverkas positivt genom att 

bebyggelsen längs med Fiskaregatan ansluter till byggnadstraditionen som tidigare 

har funnits inom kvarteret med hus av varierande höjd. De byggnader som fanns i 

kvarteret var visserligen betydligt mindre, men tomtindelningen med gavelställda 

hus mot gatan återkommer nu. Planområdet ligger innanför den gamla stadsmuren 

och ansluter till rutnätsplanen från 1647, med undantag av att den sedan tidigare 

igenlagda Norra Vallgatan inte kommer att anläggas på nytt. 

I samrådsversionen av planförslaget tilläts ”Bastionsbyggnaden” i hörnet Västra 

Sjögatan och Strömgatan få en totalhöjd i alla delar på 18 meter, vilket gjorde att 

den kunde komma att påverka upplevelsen av domkyrkan från infarten till 

Kvarnholmen via Fredriksskansbron och Västra Sjögatan. På grund av denna 

påverkan har efter samrådet höjden för ”Bastionsbyggnaden” ändrats så att den 

översta våningen dragits in fyra meter och hela byggnaden minskat i omfång. 

Förslaget utgör efter denna justering, inte påtaglig skada på riksintresset för 

kulturmiljön, enligt underhandskontakter med länsstyrelsen. Förslaget bedöms även 

uppfylla de strategier enligt Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande 

vattenrum, som är aktuella för platsen. 

Planförslaget påverkar fornlämningarna inklusive befästningsverket och bastionen 

Carolus Nonus inom kvarteret genom att de kan komma att tas bort eller kommer 

att tas bort för att den planerade byggnationen inklusive källare ska kunna 

genomföras. Den arkeologiska utredningen och dokumentationen har dock gjort att 

man fått ny kunskap om platsen och dess historia. 

Inledning 

När detaljplanearbetet startar görs en behovsbedömning för att ta reda på om en 

betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplanen. Enligt plan- och bygglagen 

(PBL) 5 kap 18 §, ska sedan en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas 

om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 

Kommunen har tidigare bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas 

medföra betydande miljöpåverkan. Under samrådet yttrade sig länsstyrelsen och 

framförde att de anser att en miljökonsekvensbeskrivning i princip alltid bör 

upprättas när en betydande förändring ska ske inom ett riksintresse, i det här fallet 

ett riksintresse för kulturmiljön och att denna bedömning naturligtvis gäller särskilt 

vid nybyggnation på Kvarnholmen, ett av landets främsta exempel på 1600-talets 

stadsbyggnadskonst. På grund av detta har denna miljökonsekvensbeskrivning i 

separat handling upprättats enligt miljöbalken (MB) 6 kap 12 §. 

Innehåll och avgränsning av MKB 

En avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll, omfattning och 

detaljeringsgrad ska göras enligt MB 6 kap. MKB:n har begränsats utifrån platsens 

förutsättningar, planens syfte och de miljö- och riskfrågor som har identifierats i 

behovsbedömningen. MKB:n avgränsas till att omfatta kulturmiljö och stadsbild. I


MKB:n finns även beskrivning av nollalternativ. Övriga miljökonsekvenser redovisas 

i planbeskrivningen. 

Förutsättningar - kulturmiljö och stadsbild 

Översiktsplan Unika Kalmar (ÖP) 

ÖP:s syfte är att skapa ett modernt och tilltalande stadsliv bland annat med utgångspunkt 

i det unika Kalmar. Gröna stråk ska hänga samman och kulturhistoriska spår 

ska förtydligas. 

Fördjupad ÖP för Kvarnholmen med omgivande vattenrum 

I den fördjupade översiktsplanen beskrivs kulturhistorian för Kvarnholmen med 

omgivning på bland annat följande sätt som är relevant för planområdet: 

Domkyrkan präglar Kvarnholmens siluett från omgivande stadsdelar i de flesta 

väderstreck och från infartsvägarna in till centrum. 

Stadsbilden karaktäriseras av fasader i puts och sten, vertikal fasadindelning, en sammanhållen 

låg höjdskala och enstaka högre landmärken. 

I den fördjupade översiktsplanen anges nedanstående förädlingspotential som är 

relevant för detaljplaneförslaget. 

Förädlingspotentialer för kulturhistorien. 

Stärka arvet från 1600-talsplanen. Vidmakthålla domkyrkans dominans i 

stadssiluetten. Vidmakthålla siktlinjer och utsikter. Skapa kvalitativa arkitektoniska 

kontextuella värden för ny bebyggelse inom området. 

I den fördjupade ÖP:n finns olika strategier för att visualisera de kulturhistoriska 

värdena i spänningsfältet mellan tradition och experiment. Målet är att historiska 

Kvarnholmen är tydligt avläsbar och att det fungerar som en levande del i det 

framtida Kalmar. Följande tre strategier är aktuella för detaljplaneförslaget för 

kvarteret Gesällen: 

Strategi 2: Tydliggör 1600-talsplanen genom att kontrastera. 

Kvarnholmens 1600-talsplan är ett överordnat intresse på grund av att det är 

välbevarat och klassat som riksintresse. För att stärka arvet från 1600-talsplanen 

tydliggörs befästningsverkets gräns genom att skapa kontraster till den, ett sammanhängande 

publikt rum skapas längs hela befästningen. Ett publikt rum längs med 

den norra delen av befästningen utvecklas och kopplas tydligt till befästningsanläggningen 

vid Kattrumpan. På så sätt blir gränsen läsbar och lättbegriplig. En 

besökare ska kunna röra sig genom gränsen, känna och förstå den. Innanför 

befästningen på Kvarnholmen behålls rutnätsplanen. 

Strategi 4: Bevaka och utveckla siktstråk. 

Utblickar och siktlinjer bevakas och utvecklas. De principiellt viktiga siktlinjerna är 

bland annat domkyrkans dominans i stadssiluetten. 

Strategi 5: Palett för byggnadstillägg innanför befästningsverket. 

I linje med den struktuella bevarandestrategin kan fysiska drag identifieras i 

bebyggelsen, som ny bebyggelse bör inordna sig i. Till exempel är det traditionella 

kvartersmönstret, den vertikala uppdelningen med små tomter och en byggnadshöjd 

som ligger mellan två och fyra våningar inom 1600-talsstaden något att eftersträva i 

framtiden.


Fornlämningar och arkeologiska utgrävningar 

Området ligger på mark som berörs av fornlämningar och äldre kulturlager. 

Kommunen har ett tillstånd enligt 2 kap kulturminneslagen att ta bort fornlämningar. 

Den arkeologiska slutundersökningen är avslutat och fornlämningen är 

bortagen med undantag av stadsmuren som ligger kvar. Det utgrävda och 

dokumenterade området är nu fritt för exploatering och har inte längre något skydd 

enligt kulturminneslagen. Många kulturhistoriskt intressanta fynd har gjorts. Den 

slutliga rapporten över den arkeologiska undersökningen är inte klar men följande 

rapporter finns: 

Georadarprospektering på Kvarnholmen i Kalmar, RAÄ nr 93, Kv Gesällen 25, Kvarnholmen 

2:2, Lustgården 1 och Bönhasen 1-3, 2011, Riksantikvarieämbetet. 

Kvarteret Gesällen 4 och 25, Kvarnholmen Kalmar, RAÄ 93, Riksantikvarieämbetet, rapport 

2010:25, arkeologisk förundersökning 

Det finns mycket intressant information att ta del av på Riksantikvarieämbetets 

hemsida och blogg över utgrävningarna, se http://kvarnholmen.arkeologiuv.se 

Riksintresset Kvarnholmen Kalmar innerstad 

Planområdet ligger inom riksintresset för kulturmiljön enligt MB 3 kap 6 §, 

H48 Kvarnholmen Kalmar innerstad. Riksintresset utgörs bland annat av försvarsanläggningar 

och bevarad stadsplan från 1600-talet samt karaktäriseras av ett högt 

markutnyttjande med storslagna byggnadskomplex från flera tidsepoker och 

domkyrka på centrala Stortorget. Planområdet ligger i närheten av byggnadsminnet 

domkyrkan. I rapporten Kalmar riksintresse, Etapp 1: Norra delen,1 har riksintressebeskrivningen 

för kulturmiljön i Kalmar stad uppgraderats. Som utryck för 

riksintresset anges bland annat stadens siluett med monumentalbyggnadernas 

dominerande roll vara. I analysen för delområde 2 Handelsstaden, där planområdet 

ingår, anges bland annat att ny bebyggelse på obebyggda tomter i områdets norra 

och västra del bör inriktas på att skapa kvalitativa arkitektoniska/kontextuella 

värden. I rapporten tar man upp olika bevarandestrategier och skriver bland annat 

att det primära syftet med planeringsarbetet i en kulturhistorisk stadsmiljö är att 

stärka identitet och platskaraktär och beskriver olika strategier för att göra detta. 

Karta från 1860 visar tydligt rutnätsplanen för Kvarnholmen. Kvarteret Gesällen 

ligger i kartans övre del i anslutning till stadsmuren. 

1 Länsstyrelsen Kalmar län, Kalmar kommun och Barup Edström arkitektkontor, december 2008.


Tidigare bebyggelse i kvarteret Gesällen 

På bilderna nedan kan man se hur det sett ut tidigare i kvaretert Gesällen innan 

husen revs mellan 1961 och 1971. 

Småskalig bebyggelse i kvarteret Gesällen innan rivning. Korsningen Västra Sjögatan 

och Fiskaregatan sett från öster. Okänd fotograf. 

Fiskaregatan 1935. Till vänster kvarteret Gesällen. Foto Nordiska museet.


Ny bebyggelse på samma plats 

På bilderna nedan visas fotomontage med förslaget på ny bebyggelse. 

Planerad ny bebyggelse till höger i bilden i hörnet Fiskaregatan och Västra 

Sjögatan. Fotomontage White för Skanska och HSB sydost. 

Planerad ny bebyggelse till vänster i bilden längs med Fiskaregatan. 

Fotomontage White för Skanska och HSB sydost.


Norra Vallgatan - en gammal Larmgata 

I mellersta delen av kvarteret Gesällen har det tidigare funnits en gata som hette 

Norra Vallgatan och som gick längs med vallen intill den tidigare befästningsmuren. 

Gatan ingick i den gamla rutnätsplanen från 1600-talet och finns med på kartan från 

1860 på sidan 5. Delar av gatan lades igen när muren revs i slutet av 1800-talet. 

Norra Vallgatan längs med kvarteret Gesällen i början på 1960-talet. 

Foto: Kalmar stads hembygdsförening. 

Länsmuseet beskriver på sin hemsida att en karta från 1740 omtalar en Larmgata 

mellan bastionerna Carolus Nonus i nuvarande kvarteret Gesällen och Carolus 

Gustavus öster därom (öster om kvarteret Lustgården). En Larmgata är en gata eller 

öppen plats innanför muren, vallen. Här skulle manskapet ställas upp när larmet om 

ett hotande anfall gick, eller så skulle platsen användas för upplag i fredstid. 

Larmgatorna var viktiga i en befäst stad som Kalmar. Jämför Larmgatan som i dag 

finns längre västerut på Kvarnholmen. En Larmgata intill en vall kunde även kallas 

vallgata. 

Vid de arkeologiska undersökningarna sommaren 2012 hittades två 

äldre nivåer av en larmgata. Den första nivån på gatan kan vara från 

1650-talet. Foto: Kalmar läns museum.


Teckning John Sjöstrand: Gamla Kalmarbilder – Del 3. Kalmar 1937. I sin bok skriver 

John Sjöstrand följande om sin teckning: 

Norra Vallgatan består numera endast av så kallade säckar, varav vidstående är den 

största. I bakgrunden Thernströmska huset. Av byggnaderna till höger synes närmast 

kakelugnsmakare Erikssons forna gård. På nedre botten var verkstaden, där det 

formades kakel, fat och skålar i långa rader. Därintill Lundmanska gården och längre bort 

snickare Johan Nilssons fastighet. Där planket till vänster nu är låg i gamla dagar 

bastionen Carolus Nonus. 

Per Jarlbo skriver i sin bok Kalmars gatunamn – Om gator och vägar i Kalmar kommun. 

Kalmar 2007 bland annat följande om Norra Vallgatan: 

Norra Vallgatan delade tidigare kvarteret Gesällen och Tenngjutaren i en äldre 

bebyggelse utmed Fiskaregatan och en yngre bebyggelse utefter Strömgatan. Enligt 

Manne Hofrén skulle gatan ha kallats Svarta gatan på grund av mörkret som skuggan 

av den forna vallen gav. Hjalmar Alving, 1877-1958, en gång lektor vid Kalmar 

läroverk och känd läroboksförfattare, nämner att den smala Norra Vallgatan mellan 

Västra Sjögatan och Kaggensgatan skall ha lämnat ett och annat att önska som 

trafikled i slutet av 1600-talet på grund av att gatan låg inom ett område som sent 

fylldes ut. I årsrapporten 1697 till Kronan om läget beträffande utbyggnaden av 

befästningarna i Kalmar står antecknat att man i samband med utfyllnaden också 

påfyllde gatan (här avses Norra Vallgatan) på vilken dittills ”höst och vår ingen 

framkomma kunnat”. 

Spåren av Norra Vallgatan i kvarteret Gesällen. Stadskarta från 1969 respektive bild ur 

Christina Thunwalls Stadsbilden i Kalmar, Förändringar i innerstaden 1945–1972. 

Thunwall skriver att söder om Norra Vallgatan var kvarteret Gesällen uppdelat i 18 

fastigheter och några stadsägor, av vilka flera var mindre än 100 m 2 .


Norra Vallgatan genom kvarteret Gesällen 1962, riktning mot vattentornet. 

Bild ur Kalmar läns museums arkiv. 

Norra Vallgatan genom kvarteret Gesällen 1962, riktning österut. 

Samma hus som på bilden ovan men taget från andra hållet. Trädet bakom 

stugan fanns kvar på parkeringsplatsen. Bild ur Kalmar läns museums arkiv.


Planförslag - bebyggelse 

Planområdet är i förslaget till detaljplan avsedd för handel och bostäder. Hela 

kvarterets yta kommer att vara tomtmark med olika användningsbestämmelser. 

Eftersom det ligger innanför den gamla stadsmuren ansluter det till rutnätsplanen 

från 1647, med undantag av att den sedan tidigare igenlagda Norra Vallgatan inte 

kommer att anläggas på nytt. Stadsmuren har legat inom den norra delen av 

kvarteret. Tidigare har även bebyggelse funnits inom Gesällen 4 och 25 men den 

revs som sagt mellan 1961 och 1971 och sedan dess har Gesällen 4 och 25 använts 

till parkering. 

De förändringar som planen medger avser främst den södra delen av kvarteret, där 

det i dag är parkering. Hela den öppna ytan kommer att kunna bebyggas med affärs- 

och bostadshus. Även resterande del av kvarteret omfattas av detaljplanen, men här 

blir förändringarna mer blygsamma. Det rör sig om mindre ändringar av byggrätterna 

samt tillägg av en bestämmelse som gör det möjligt att förutom handel och 

centrumändamål även inrätta bostäder. För fastigheterna längs Strömgatan och 

Kaggensgatan gäller i dag skyddsbestämmelser för kulturmiljövården vad gäller 

byggnadernas utformning. Dessa bestämmelser kommer även att överföras till den 

nya detaljplanen för motsvarande fastigheter. 

Vad gäller utformningen av byggnaderna inom resterande delar av kvarteret, så 

kommer det att ske i enlighet med den arkitekttävling som genomfördes 2011 och 

som ligger till grund för detaljplanen. Se vidare i planbeskrivningen. 

Vy över kvarteret från sydost. White arkitekter för Skanska och HSB sydost. 

Projektet i kvarteret Gesällen tar sin utgångspunkt i Kalmars historiska arv som en 

av Sveriges viktigare städer på 1600-talet då den anlades som en befäst stad på 

Kvarnholmen. Den nya byggelsen synliggör gränsen som en gång utgjordes av 

befästningsverket och förstärker därigenom Kalmars kulturhistoria. 

Husen, som ligger innanför befästningsverket får sin karaktär genom att ta upp den 

gamla fastighetsstrukturen i kvarteret med smala tomter och många gavelställda hus 

mot Fiskaregatan. Kvarteret får ett uttryck där varje hus gestaltas som en egen 

individ. De lägre husen är en ny tolkning av den äldre träbebyggelsen som funnits 

här tidigare. Hus i 1 - 2 våningar samsas med hus i 3-4 våningar där gavlarna blir till 

huvudfasader mot gator och torg. Fasadmaterial och kulörer varieras. Se vidare


plankarta, planbeskrivning och ovanstående illustration, som även i större skala 

biläggs handlingarna. 

Där det gamla befästningsverket tidigare låg skapas en ny plats. Här placeras ett nytt 

hus, som fått arbetsnamnet ”Bastionspalatset” och som i sin form markerar var 

bastionen Carolus Nonus låg. Platsen fullbordas med ett nytt bostadshus vid 

Strömgatan inom fastigheten Gesällen 4. Platsen blir en ny orienteringspunkt på 

norra Kvarnholmen. 

Kvarteret är också en del av handelsstaden och innehåller lokaler för handel och 

kontor, ca 2 800 m 2 . 

Totalt projekteras för ca 90 bostäder med tonvikt på kompakta citylägenheter med 

upplåtelseform hyresrätt. 

Nollalternativ 

Nollalternativet innebär att inga förändringar görs utan nuvarande planförhållanden 

fortsätter att gälla. För större delen av det område som idag inte är bebyggt i 

kvarteret Gesällen, är det parkeringsändamål i gällande detaljplan. Planen tillåter att 

det byggs ett parkeringshus. Någon begränsning i antal våningsplan eller höjd finns 

inte. 

Konsekvenser för kulturmiljö och stadsbild 

Konsekvenser av genomförandet 

Konsekvenser för riksintresset inklusive domkyrkan 

Detaljplanens genomförande berör riksintresset H48 Kvarnholmen Kalmar 

innerstad. Förslaget påverkar riksintresset genom att ny bebyggelse i kvarteret 

Gesällen tillkommer vilket gör att stadsbilden påverkas. Stadsbilden bedöms 

påverkas positivt genom att bebyggelsen längs med Fiskaregatan ansluter 

till byggnadstraditionen som tidigare har funnits inom kvarteret med 

hus av varierande höjd, även om skalan är annan än tidigare. Det planerade 

huset, kallat ”Bastionspalatset”, i korsningen Västra Sjögatan och Strömgatan 

har en modern arkitektur som också markerar bastionen Carolus 

Nonus med sin form och uttryck. I samrådsversionen av planförslaget kunde 

”Bastionspalatsets” totalhöjd och utbredning från framför allt västra 

sidan av Fredrikskansbron påverka upplevelsen av domkyrkan. Byggnaden 

har därför nu minskats i höjd sam utbredning, se montagen på sidan 15 

nedan. 

Planförslaget påverkar fornlämningarna inklusive befästningsverket och bastionen 

Carolus Nonus inom kvarteret genom att de har tagits bort eller kommer 

att tas bort för att den planerade byggnationen inklusive källare ska kunna 

genomföras. Den arkeologiska utgrävningen och dokumentationen har 

gjort att man bland annat har fått ny kunskap om platsen och dess historia. 

Utveckling av värdena av riksintresset för kulturmiljövården 

En stad planeras utifrån sin tid och dess värderingar. Kalmar är ett särskilt 

tydligt exempel på detta. Det speciella med kvarteret Gesällen är att det utgör 

ett gränssnitt av 350 års planeringshistoria. Det börjar med Fästningsstaden, 

ca 1650 – ca 1850.


Antalet anlagda nya städer, moderniserade eller flyttade befintliga städer enligt barockens 

stadsplaneideal i Sverige under 1600 – talet hade ingen motsvarighet i övriga Europa. 

Kvarnholmens stadsplan kom att bli den mest konsekvent genomförda av dessa. 

Idén att flytta Kalmar initierades av rikskansler Axel Oxenstierna. Han ansåg 

att staden skulle få gavelvända hus mot gatan i likhet med de städer han studerat 

i Tyskland. Han ville påbjuda minst två våningar, men det var fritt fram 

att bygga högre. Han ansåg även att trädgårdar inte behövde byggas i staden, 

utan att de tillhörde förstaden. En plan från 1648, troligen av Tessin, kan ses 

som en idealbild och tolkning av Oxenstiernas vilja. Stadsplanen är ritad av 

Johan Wärnskjöld 1651 och godkänd av drottning Kristina med likstora tomter 

och med Storgatan som delar fästningsstaden i två lika delar. ”En plan för 

framtidens idealstad som andas regularitet, renhet, ordning- och modernitet” 

som Göran Tagesson skriver i den nya bok om Kvarnholmen som bl.a. bygger 

på resultatet av de arkeologiska utgrävningarna i Kv. Gesällen. Han visar 

också på att Kalmars nya stadsplan inte bara är som ett stycke estetisk eller 

militär försvarsteknik, utan som ett stycke ideologi. 

Särskilt omtyckt under 1600 – talet var grand vista, raka gator som leder mot 

tydliga blickfång, i Kalmars fall var det i första hand domkyrkan. Den utformades 

som en centralkyrka vilket kan ses i den nyorientering mot den kontinentala, 

romerska barocken som skedde i Sverige i mitten 1600 – talet. Den 

blev symbolen för vad stadsplanen skulle uttrycka och representera kungamakten. 

Då som nu kom inspiration och kunskapsinhämtning genom kulturutbyte. 

Johan Wärnskjöld förlade stadsplanestudier till Holland och Tessin 

d.ä. gjorde sin Italienresa och hittade förebilden till Kalmar domkyrka i Rom. 

Idealplanen genomfördes med en anpassning mot verkligheten, en social 

skiktning uppstod där södra Kvarnholmen mot hamnen blev den fina halvan. 

En sluten fästningsstad omsluten av sex meter höga murar och omfluten av 

vatten. Västerport var den enda landförbindelsen. Sex portar fanns mot 

sjösidan, i förlängningen av Kaggensgatan, Östra Sjögatan och Landshövdingegatan. 

Stadens huvudbrygga låg i östra Sjögatans förlängning. Tre eller 

fyra av sjöportarna var troligtvis stängda. 

Ytterkvarteren mot vallarna blev smalare och anpassades i formen till vallarnas 

sträckning. Befästningsmuren gick genom nuvarande Kv. Gesällen. Mellan 

muren och bebyggelsen gick Vallgatan. En gata som började suddas ut när 

husen ”Tripp Trapp Trull” flyttades till kvarteret Tenngjutaren och när ett 

ålderdomshem placerades i det obebyggda kvarteret Muren på 40-talet. I 

Kvarteret Gesällen förblir området där Vallgatan gick inom fastigheten nr 23 

obebyggt. Den sträcka där Vallgatan vinklade mot Västra Sjögatan har också 

lämnats obebyggd. En redovisning av Vallgatans sträckning ska ske här. Se 

vidare bilder och mer text på sidorna 8-10 ovan. 

Gatorna på Kvarnholmen i öst-västlig riktning, undantaget Storgatan, var 

sekundära. Gatorna mellan stadens portar var de viktiga. Det medförda att 

kvarteret Gesällen inom fästningsstaden, där mindre bemedlade bodde och 

verkade, var ett ”vid sidan om”- område vid muren och bastionen Carolus 

Nonus. Det var inte härifrån man skulle närma sig Stortorget. 

Esplanad- och parkstaden, ca 1850 – 1935, började utvecklas när delar av 

murarna revs. Det möjliggjorde att kvarteret Gesällen utökades till sin nuvarande 

form och Strömgatan samt en brokoppling till Malmen från Kaggens-


gatan anlades. Mark började fyllas ut även på fastlandssidan. En omvandling 

av Kvarnholmens ”baksida” mot en mer central roll hade börjat. Ett rationellt 

rutnät skulle rullas ut över Malmfjärden. Bebyggelsen i den norra delen av 

kvarteret representerar början till det moderna demokratiska samhället. I början 

av 1900 – talet nyanserades föreslagen rutnätsstruktur i Hallmans stadsplan. 

Utfyllnader i Malmfjärden fortsatte så att Fredriksskansområdet bildades, 

det storskaliga läroverket (Stagneliusskolan) uppfördes och den storslagna 

Fredriksskansgatan samt Fredrikskanskanalen anlades med ny bro till 

Kvarnholmen. Därmed fanns för första gången en ny stor entré rakt fram till 

Stortorget. Förståelsen för denna del av fästningsstaden var nu låg. 

Modernismens stadsplaneideal, 1935-2000, är sammankopplat med bilismens 

starka utveckling. Behovet att få mer parkeringsplatser på norra Kvarnholmen 

tog över inte minst för att Tempo hade byggt sitt för tiden moderna 

varuhus i kvarteret Mästaren. Vad var därför inte mer lämpligt än att låta de 

avrivna tomterna i kvarteret Gesällen bli parkeringsplatser. 

Kunskapsstaden, 2000-talet -, beskrivs i den fördjupade översiktsplanen för 

Kvarnholmen med omgivande vattenrum. Målet är att utveckla en innehållsrik 

och levande stadskärna med fotgängaren som måttstock. Kvarteret Gesällen 

blir än mer centralt och traditionen med handel förstärks samt Fredriksskansbron 

och Västra Sjögatan kan komma utvecklas till ett viktigt stadsstråk 

för gående och cyklister. Detaljplanen är utformad utifrån detta. Fiskargatan 

får bebyggelse som relaterar till fästningsstadens idealplan respektive hur det 

blev i verkligheten. Bebyggelsens fasader följer i stort tidigare tomindelning 

och är placerad i kvartersgräns. Förståelse för murverkets struktur trots att 

Strömgatan och Västra Sjögatan bryter igenom förbättras. Vinkelhuset, 

”Bastionspalatset”, linjerar upp och ger murverket volym. Om möjligt ska del 

av murverket under mark göras synligt. Det definierar fästningsstaden här 

och synliggör Vallgatan. Domkyrkans dominans i luftrummet är beaktad från 

Fredrikskansgatan. 

Konsekvenser av nollalternativ 

Nollalternativet innebär att planområdet fortsätter att användas som 

parkeringsplats, eller att ett parkeringshus byggs. Alternativet är negativt för 

stadsbilden. En arkeologisk utgrävning har genomförts och fornlämningarna 

(förutom stadsmuren) har tagits bort.


Visualisering av ny bebyggelse sett från Västra Sjögatan norrifrån 

– ny föreslagen lägre höjd på ”Bastionspalatset”. 

Fotomontage av föreslagen ny bebyggelse i kvaretert Gesällen. Sett från 

Fredriksskansbrons västra trottoar. 

Fotomontage av föreslagen ny bebyggelse i kvaretert Gesällen. Sett från Västra 

Sjögatans västra trottoar.


Samlad bedömning 

Att området nu byggs igen med bostäder och verksamheter är värdefullt för stadsbilden 

och gör att staden och närmiljön blir mer attraktiv. Bebyggelsen bedöms som 

positiv för upplevelsen av riksintresset. Eftersom ”Bastionspalatset” avviker från befintliga 

hus på Kvarnholmen är det extra viktigt att byggnadens förhållande till omgivningen 

studeras noga. Förslaget bedöms, efter justeringar efter samrådet, inte 

medföra påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljön. Förslaget bedöms uppfylla 

den fördjupade översiktsplanens strategier om att Tydliggöra 1600-tals planen genom att 

kontrastera, bevaka och utveckla siktstråk samt Palett för byggnadstillägg innanför befästningsverket. 

Den nya platsen intill ”Bastionspalatset” kan bli ena änden i ett framtida 

parkstråk längs med och på den norra stadsmuren österut mot Kattrumpan. 

Förslag till åtgärder 

Förslagsvis bör man återknyta till den kalmaritiska byggnadstraditionen genom att 

använda traditionella fasadmaterial på husen längs med Fiskaregatan, Strömgatan 

och i hörnet Fiskaregatan och Västra Sjögatan. Vid valet av material bör det beaktas 

att på norra Kvarnholmen har det varit vanligt med träfasader jämfört. Detaljer på 

byggnaderna bör utformas med hög kvalité och omsorg. Även utformningen av 

taken bör studeras noga då takarkitekturen är viktig för Kvarnholmens specifika och 

kännetecknande stadsbild. ”Bastionspalatsets” utformning bör också studeras noga 

vad gäller fasad- och takutformning samt material och färgval. Befästningsverkets 

sträckning bör markeras för att ge information och ökad förståelse för det historiska 

Kalmar. Även sträckningen av Norra Vallgatan inom kvarteret bör visas på något 

sätt. 

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö 

Den planerade bebyggelsen i kvarteret Gesällen bedöms som positivt för miljökvalitetsmålet 

God bebyggd miljö. 

Uppföljning 

Enligt MB 6 kap 18 § har kommunen ett ekonomiskt ansvar för uppföljning och 

eventuella åtgärder av planer som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I 

detta fall är det viktigt att uppföljning av åtgärder för att inte påverka riksintresset 

negativt görs i samband med bygglovprövningen. Syftet med uppföljningen av den 

betydande miljöpåverkan som genomförandet av detaljplanen medför är att den 

negativa betydande miljöpåverkan som inte tidigare har identifierats kan åtgärdas. 


Projektledare har varit Mattias Andersson, mark- och planeringskontoret. Planen 

och MKB:n har upprättats på samhällsbyggnadskontoret, SBK, med Arne Wandin 

som handläggare samt miljökonsult Catarina Lund, Vatten och Samhällsteknik vad 

gäller miljöfrågorna och MKB. Även andra handläggare på samhällsbyggnadskontoret 

har medverkat. 

Staffan Lindholm Catarina Lund 

Stadsarkitekt Miljökonsult 

Samhällsbyggnadskontoret Vatten- och Samhällsteknik


SAMRÅDSHANDLING 


Plan-, bygg- och trafikavdelningen 13 

Thomas Nilausen 

0480-45 03 15 

2013-05-16 2012-2191 

Detaljplan för Amanda 20 i Smedby, Kalmar kommun 

Handlingar 


Plankarta med bestämmelser 

Planbeskrivning 


Fastighetsförteckning 



Syftet med detaljplanen är att legalisera den förskoleverksamhet som finns på 

platsen, se över möjligheten till angörningsparkering i planområdets närhet samt 

göra en fastighetsreglering för att ge Amanda 20 en bättre uppdelning. 

Behovsbedömning (se bilaga) 

Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande 

miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. 


medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning 

krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. 

Plandata 

Planområdet ligger i sydvästra Smedby strax norr om Nybrovägen. 

Fastigheten Amanda 20 är uppdelad i två delar, Amanda 20¹ i norr och 

Amanda 20² i söder. Se bifogade kartor. 

Areal 

Planområdet omfattar totalt ca 2000 m² 


Marken är i privat ägo 





Planområdets plats i Smedby samhälle 

Fastigheten Amanda 20, uppdelad i Amanda 20¹ 

och Amanda 20² 



Planområdet omfattas inte av något riksintresse men ligger inom flygplatsens 

hinderytor. Kommunen bedömer dock att planområdet inte utgör något hot mot 

flygplatsen hinderytor då det redan är bebyggt.



Samhället Smedby figurerar endast ett fåtal gånger i översiktsplanen antagen i 

kommunfullmäktige 1999-12-20 och påverkar inte detaljplaneförslaget. 

I utställningshandlingarna för ny översiktsplan för Kalmar kommun, 2012-09-25, 

ingår Smedby i det som kallas för Västra staden där Flygstaden, Hansa City 

och Hagbygärde också ingår. I utställningshandlingarna för den nya översiktsplanen 

finns visioner om att anlägga en pendeltågsstation i Smedby vilket kommer bidra till 

en ännu mer attraktiv stadsdel. Pendeltågsstationen föreslås ligga nordväst om 

planområdet vid den planskilda korsningen mellan Kläckebergavägen och Kust till 

kustbanan. Stationsläget ger möjlighet att knyta ihop nya och gamla Smedby som 

idag är åtskilt både fysiskt och mentalt. I den nya översiktsplanen finns också 

visioner om att förtäta bebyggelsen i Smedby med bostäder och i viss mån 

verksamheter. 

Planförslaget är av begränsad omfattning och kommunens bedömning är att det är 

förenligt med översiktsplanens intentioner. 


Planområdet omfattas av Byggnadsplan SMEDBY STATIONSSAMHÄLLE 

08-DÖR-476 (II:30) fastställd 1957-01-25 samt Byggnadsplan SMEDBY 

STATIONSSAMHÄLLE, DEL AV 08-DÖR-591 (11:47) fastställd 1964-10-23. 


Waldorfförskolan Amanda har de senaste tjugo åren bedrivit sin verksamhet med 

ett tillfälligt bygglov. Tjugo år är den maximala tid för vilket ett tillfälligt bygglov 

kan utfärdas och detta löper, för Waldorfförskolans del, ut under första hälften av 

2013. 

Förutsättningar och förändringar 

Natur- och kulturmiljö 

Fastigheten Amanda 20 har sommartid en frodigt grönskande utomhusmiljö med 

stora träd längs den södra och östra fastighetsgränsen. Mindre buskar skjuter också 

upp här och var och skapar tillsammans med diverse lekutrustning en härligt 

avspänd trädgårdsmiljö för barn och vuxna att vistas i. Huvudbyggnaden är 

placerad i mitten på fastigheten vilket skapar ytor för utomhusvistelse både i norr 

och söder. 

Fornlämningar finns det gott om i omgivningarna. Den närmsta fyndplatsen ligger 

ca 250 m nordväst om fastigheten och bedöms inte ha någon påverkan på planen. 


Amanda 20 ligger i ett utpräglat villaområde med välvuxna trädgårdar. Den 

omkringliggande bebyggelsen är en blandning av hus med fasader av trä, mexitegel 

och puts och är till största delen uppförda mellan 1950-talet och fram till 1990-talet. 

Huvudbyggnaden på fastigheten Amanda 20 är en 1½-plansvilla med putsfasad och 

tak med brutet fall, så kallat mansardtak, som anpassats för den förskoleverksamhet 

som funnits i huset sedan 1993. Bland annat uppfördes en ramp och brandtrappa 

längs byggnadens västra fasad 1996. Längs den östra fastighetsgränsen finns en 

avlång uthusbyggnad i trä med tillhörande carport. 

Amanda 20 avgränsas mot de andra fastigheterna och ut mot gatan med trästaket.


Närmsta vårdcentral och apotek finns drygt 800 meter nordväst om planområdet. 

Närmsta livsmedelsbutik finns belägen ca 450 meter nordöst om planområdet i 

Smedby centrum där också möjlighet finns att besöka både pizzeria och café. Strax 

söder om planområdet, på andra sidan Nybrovägen, finns också en gårdsbutik. 

Friytor 

Ca 2 kilometer nordväst om planområdet finns ett stort naturområde avsett för 

friluftsliv och rekreation med bland annat motionsspår. 


Större delen av planområdet (Amanda 20¹) ligger strax norr om Nybrovägen och 

strax väster om korsningen där Dörbyvägen möter Nybrovägen. 

Precis framför förskolans fastighet, mellan Nybrovägen och Amanda 20¹, finns ett 

litet stycke väg som uppkommit ur Dörbyvägens gamla sträckning. Den lilla 

vägsträckningen fungerar idag som infart till grannfastigheten Amanda 21, som 

styckats av från Amanda 20, samt som angöringsplats och tillfällig parkering för 

besökande till förskolan. Gång- och cykeltrafik rör sig också längs vägsträckningen, 

som fortsätter ut längs med Nybrovägen, men endast i begränsad omfattning. 

In- och utgång till del av fastighet med huvudbyggnad på finns i det sydöstra hörnet 

av Amanda 20¹. 

Dörbyvägens gamla sträckning samt Amanda 20 innan Befintlig fastighet och gatustruktur 

avstyckning 

In- /utgång 

Närmaste busshållplats, med trafik mot bland annat centrala Kalmar, finns i 

sydvästlig riktning, ca 60 meter från förskoleområdet. 

Planområdet ligger knappt 300 meter söder om tågspåret som skär igenom 

Smedby samhälle. Planer finns på att anlägga en pendeltågsstation i Smedby 

vilket det går att läsa mer om under rubriken Översiktliga plandokument. 

Parkering 

Parkeringssituationen som idag råder kring Amanda 20 är ostrukturerad och kräver 

en ny lösning när förskoleverksamheten blir legaliserad. 

Den lilla vägsträckningen som går utmed fastighetens södra gräns fungerar idag som 

angörningsparkering för förskolan. Detta inte är optimalt då det skapar osäkra 

trafiksituationer för gång- och cykeltrafikanter samt en utfartsproblematik för de 

boende på grannfastigheten Amanda 21. 

Fastighetsägaren bör lösa parkeringen inom den egna fastigheten, lämpligtvis 

genom att placera angöringsparkeringen längs den södra fastighetsgränsen på 

Amanda 20¹. Se bild nedan. Dock är förslaget inte helt optimal då backrörelser


uppstår när parkeringen ska lämnas. Placeringen är i jämförelse med alternativa 

lösningar ändå den bäst lämpade då trafiken längs vägsträckan är kraftigt begränsad, 

angreppet på förskolans utomhusmiljö hålls nere samt att förslaget är humant rent 

ekonomiskt. Skulle fastigheten i framtiden återgå till att vara bostad finns också 

möjligheten att, utan allt för stora ingrepp, återställa parkeringen till trädgård. 

Bild 1. Plats för angöringsparkering 

Personalparkering finns söder om Nybrovägen och har lånats av den gårdsbutik 

som har sin verksamhet där. Behov av ytterligare personalparkering finns enligt 

fastighetsägaren inte i dagsläget. 

Teknisk försörjning 

Fastigheten ligger inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp 

dock ligger fastigheten utanför verksamhetsområde för dagvatten. 

Kalmar Vatten har inga dagvattenledningar i närheten och kan inte erbjuda 

inkoppling av dagvatten. Fastigheten måste ta hand om dagvattnet lokalt både idag 

och i framtiden. Idag löses dagvatten med stor sannolikhet inom den egna 

fastigheten med utkastare på mark och/eller med infiltration i stenkista. Om 

fastigheten har källare går dräneringen troligtvis till spillvattenservisen. 

Fjärrvärme finns tillgängligt i området. 

Avfallshantering ska ske enligt KSRR:s anvisningar. 


Nybrovägen söder om planområdet avger en del buller dock ligger 

huvudbyggnaden på Amanda 20 inom det riktvärde på 55 dBA ekvivalentnivå 

utomhus (vid fasad) som riksdagen tagit fram. 

Planområdet ligger inom normalriskområde för radon 10-50kBq/m³ jordluft. 

Närmsta miljö-tillsynsobjekt ligger ca 400 meter nordväst om planområdet och 

påverkar inte planen. 

Misstänkt förorenad mark finns ca 50 meter sydväst om planområdet på fastigheten 

Dörby 7:49 där det en gång i tiden låg en bensinstation.


Organisatoriska frågor 

Genomförandetid och tidplan 

Detaljplanen handläggs genom s.k. enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagen. 

Antagande beräknas kunna ske i samhällsbyggnadsnämnden under 2:a kvartalet 

2013. 

Genomförandetiden är satt till 5 år räknat från den dag planen vunnit laga kraft. 

Huvudmannaskap och ansvarsfördelning 

Kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken inom planområdet. 

Fastighetsrättsliga frågor 

Fastighetsbildning 

Dörby 3:4 (Kalmar kommun) 

Dörby 3:4 ska erhålla mark från Amanda 20 (B på bild) och Amanda 21 (A på bild). 

Amanda 20 

Amanda 20 (B på bild) ska avstå mark till Dörby 3:4 

Amanda 21 

Amanda 21 (A på bild) ska avstå mark till Dörby 3:4 

DÖRBY 3:4 

Fastighetsregleringen genomförs i första hand genom överenskommelse om 

fastighetsreglering mellan fastighetsägarna. Fastighetsbildning begärs hos 

lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. 

Rättigheter 

Ledningsrätt för fjärrvärmeledning är bildad inom Amanda 20 (akt 0880K-08/15)


Fastighetsplan 

Kommunen bedömer inte att någon ny fastighetsplan behövs för att detaljplanen ska 

kunna genomföras. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser 

införas senare genom ändring av detaljplan 

Tekniska frågor 

Tekniska anläggningar 

Fastigheten är ansluten till kommunens VA-nät dock ligger fastigheten utanför 

verksamhetsområde för dagvatten. Se vidare under rubriken teknisk försörjning. 

Ekonomiska frågor 

Exploateringskostnader 

Kostnader för kommunen uppkommer vid planens genomförande då delar av 

fastigheterna Amanda 20 och Amanda 21 måste köpas. 

Fastighetsbildningskostnader tillkommer för marköverföring berörande Amanda 20, 

Amanda 21 och Dörby 3:4. 

Fördelning av kostnader, avgifter och taxor 

Kostnader för projektering av ny parkeringsyta och vändzon inom fastigheten samt 

eventuella tillkommande kostnader för tekniska anslutningar m.m. betalas av 

fastighetsägaren enligt särskilda taxor. 

Planavgift 

Planavgift ska inte utgå vid bygglov då plankostnaden regleras i särskilt avtal. 


Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret med undertecknad som 

handläggare samt Björn Carlswärd planchef, Anders Håkman trafikingenjör och 

Elin Neckén, lantmätare. 


Planarkitekt

SÄRSKILT UTLÅTANDE 1(2) 




0480-45 03 15 

2013-05-16 2013-1434 

Ändring av detaljplanen för kv Plommonträdet 4, Kalmar kommun 

Planförslaget har varit på samråd enligt bestämmelserna i PBL (2010:900) 

5:18 under tiden 2013-04-05 till 2013-04-22. Planförslaget har skickats till 

berörda myndigheter, förvaltningar och organisationer enligt sändlista samt 

till fastighetsägare enligt förteckning. Inkomna svar redovisas och 

kommenteras nedan. 

Förändringar efter samråd 

Endast mindre redaktionella ändringar har gjorts i planförslaget. 

Inkomna yttranden 

Länsstyrelsen 

Länsstyrelsen har inga synpunkter på den föreslagna ändringen. 

Lantmäterimyndigheten 

Lantmäterimyndigheten har inga synpunkter på förslaget 

Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter 

TeliaSonera Skanova Access AB 

Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av 

rubricerat planförslag. Vi har därför inget att invända mot gällande 

detaljplaneförslag. 

Följande har godkänt planförslaget: 

Kalmar Vatten AB 

Kalmar Energi Elnät AB 

Brandkåren i Kalmar kommun 

Inger Henriksson, Sälgen 7 

Kjell Henriksson, Sälgen 7 

Bernt Hagelin (H3 Fastigheter AB), Pilträdet 5 

Gunilla Skarsgård, Plommonträdet 3 

Torkel Skarsgård, Plommonträdet 3 

Birger Jägtoft, Villaägarna i Kalmarbyggden 






Detta särskilda utlåtande godkänns. 

Planförslaget upprättat 2013-03-21 och reviderat 2013-05-16 antas av 

samhällsbyggnadsnämnden. 


Planarkitekt 

Följande antagandehandlingar finns: 

Tillägg till planbeskrivning och planbestämmelser 

Särskilt utlåtande

Tillägg till planbeskrivning och 

planbestämmelser 1(5) 

ANTAGANDEHANDLING 




0480-45 03 15 

2013-05-16 2013-1434 

Ändring av detaljplan för Plommonträdet 4 i 

Sandås, Kalmar kommun 

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH 

PLANBESTÄMMELSER 

Handlingar 


Tillägg till planbeskrivning 

Tillägg till planbestämmelser 

Fastighetsförteckning 


Syftet är att ta bort planbestämmelsen som anger minsta tillåtna fastighetsstorlek 

så att fastigheten Plommonträdet 4 ska kunna delas. 

Bakgrund 

Gällande detaljplan för Plommonträdet 4 vann laga kraft 2012-10-24 och 

har som syfte att tillåta byggnation av ytterligare en bostad inom 

fastigheten. Fastighetsägaren har sedan detaljplanen vann laga kraft fått 

bygglov för en gårdsbyggnad på fastigheten och grundplattan för 

byggnationen finns redan på plats inom den byggrätt som angivits på 

plankartan. Önskemål om delning av fastigheten strider dock mot planen 

och en justering av bestämmelser kommer att göras. 




Samhällsbyggnadskontoret Tillägg till planbeskrivning och planbestämmelser 

2013-05-16 2 (5) 

Plandata 

Planområdet är detsamma som i gällande plan och omfattar fastigheten 

Plommonträdet 4. Tillägget gäller för hela planområdet. 

Planområdet i gällande plan 

Planområdet ligger i Sandås söder om Södra vägen


2013-05-16 3 (5) 

Uteplats för befintligt bostadshus 

Alternativ yta för uteplats 

Bebyggelseområde 

Längs den nordöstra fastighetsgränsen på Plommonträdet 4 ligger idag en 

större bostadsbyggnad. Gällande plan medger ytterligare en 

bostadsbyggnad längs fastighetens sydvästra gräns, dock ska denna vara 

underordnad den befintliga strukturen och ha karaktären av gårdshus. 

Den befintliga bostadsbyggnaden fungerar som flerbostadshus och är 

uppdelad i fyra lägenheter varav en bebos av den nuvarande 

fastighetsägaren som dock planerar att flytta ut till den nya 

gårdshusbyggnaden som blir ett enbostadshus. 

Solförhållanden 

Den befintliga bostadsbyggnaden ligger i sydvästläge och har en uteplats i 

samma riktning. Uteplatsen är bra placerad och det är inga problem för 

eftermiddagssolen att komma åt. För det nya gårdshuset planeras en 

uteplats i fastighetens södra hörn. Uteplatsen nås av morgonsolen dock är 

läget inte optimalt kvällstid då själva gårdshuset kommer lägga sin skugga 

över platsen redan under tidig eftermiddag. En markyta nordväst om 

gårdshuset strax intill parkeringen skulle kunna fungera för en uteplats och 

ge möjlighet till kvällssol. 

Yta för planerad uteplats 

Parkering och trädgårdsyta 

Den gällande planen säger följande om parkering vid den nya 

gårdshusbyggnaden: ”Den nya bostaden/huvudbyggnaden ska lösa sin 

parkering på marken framför nybyggnationen med utfart mot Kylegatan. 

Marken är idag stenlagd och kan användas för parkering”. 

För den befintliga huvudbyggnaden gäller följande: ”Parkering för de fyra 

lägenheterna i den befintliga huvudbyggnaden löses idag utmed gatorna i 

området. Om det i framtiden skulle bli nödvändigt att lösa parkering för de 

fyra lägenheterna inom den egna fastigheten anses det lämpligt att nyttja 

marken i fastighetens östra hörn för detta ändamål”. 

N


2013-05-16 4 (5) 

Utöver själva området avsett för framtida parkering, öster om den 

befintliga bostadsbyggnaden, kan behovet av trädgårdsyta för t.ex. 

gungställning eller liknande komma att vara större för det befintliga 

bostadshuset med fyra lägenheter än för det mindre gårdshuset där det 

endast kommer bo en person. 

Teknisk försörjning 

Fastighetsägaren ansöker om separat VA- och el anslutning för gårdshuset. 

Detaljplaneändringen 

Under rubriken utnyttjandegrad - e₁ tas bestämmelse om minsta fastighetsstorlek 

bort, markerad med ruta på bilden nedan.


2013-05-16 5 (5) 

Tidplan 

Tillägg till detaljplan upprättas enligt reglerna för enkelt planförfarande 

enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Samråd om förslag till tillägg av 

detaljplan avses ske under andra kvartalet 2013. Detaljplanen bedöms 

kunna antas av samhällsbyggnadsnämnden under andra kvartalet 2013. 

Genomförande tid 

Genomförandetiden fortsätter gälla även för detta tillägg och är 5 år fr.o.m. 

2012-10-24 då planen vann laga kraft. 

Fastighetsrättsliga frågor 

Fastigheten Plommonträdet 4 ska kunna delas. 

Fastighetsbildning begärs hos lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. 

Ekonomiska frågor 

Kostnader för tillägg av detaljplanen bekostas av kommunen. 

Tillägg till och upphävande av planbestämmelser 

Följande gäller inom det avgränsade området. Underliggande detaljplan 

(Detaljplan för Plommonträdet 4 i Sandås, Kalmar kommun, antagen 2012- 

10-24) gäller jämsides. 

Bestämmelse som ska upphävas 

Bestämmelse om minsta fastighetsstorlek (markerad med ruta nedan) tas 

bort, övriga bestämmelser under e₁ finns kvar. 

UTNYTTJANDEGRAD 

e₁ 2 huvudbyggnader får finnas inom planområdet 

Minsta fastighetsstorlek är 1000 m² 

Inom redovisat område för uthus och garage får 

högst 20 m² bebyggas 


Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med 

Lantmäterimyndigheten med undertecknad som handläggare. 


Planarkitekt




Björn Carlswärd 

0480-45 03 06 

2013-05-xx 2013-1421 

KONCEPT 2013-05-08 

Detaljplan för Del av Harby 3:56, 3:79 m.fl, ”Trekantens 

stationsområde”, Kalmar kommun 

Handlingar 


• Plankarta med bestämmelser 

• Planbeskrivning med Genomförandebeskrivning 

• Illustrationsplan 


• Fastighetsförteckning 

• Behovsbedömning 


Syftet med planen är att möjliggöra Trafikverkets planer på en utveckling av 

stationsområdet i Trekanten med pendeltågstrafik. Genom anläggande av 

mötesspår med tillhörande växlar samt perronger på var sida om spåren, blir 

Trekanten åter ett stationssamhälle. 

I samband med anläggandet av mötesspåret kommer bullerskyddsåtgärder vidtas 

genom anläggande av vallar alternativt plank. Befintlig GC-väg föreslås 

kompletteras och bil- och cykelparkeringar anläggas i anslutning till de nya 

perrongerna på båda sidor om spåret. 

Planens syfte stämmer överens med intentionerna i översiktsplanen. 

Behovsbedömning (se bilaga) 

Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande 

miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. 


medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning 

krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. 

De konsekvenser som uppstår i samband med utvecklingen av tågområdet 

behandlas i Trafikverkets arbetsplan. 




Samhällsbyggnadskontoret 2013-05-xx 2 (8) 

Planområdets läge i Trekanten. 

Bilden är en flygbild över planområdet från 2012. 

Plandata 

Planområdet ligger centralt i Trekanten och omfattar ca xx ha. Marken ägs 

av Trafikverket, kommunen och till viss del av privata fastighetsägare. 

Planens läge, areal och markägoförhållanden (en mer detaljerad karta med 

fastighetsbeteckning + ev. en översiktlig karta)


Kartan visar fastighetsbeteckningarna samt ägo förhållandena. Lila ytor markerar 

kommunägd mark. Spårområdet ägs av Trafikverket. Harby 3:223 och 1:71 är 

privatägda. KOMPLETTERA MED PLANGRÄNS! 



Järnvägen omfattas av riksintresse för järnväg. 


Översiktsplanen som ska antas inom närstående framtid redovisar 

sammanfattningsvis följande: 

”Ett pendeltågsstopp i Trekanten höjer samhällets attraktionskraft. I nordvästra 

Trekanten reserveras mark för ett stationsområde.” Översiktsplanen föreslår utökad 

bebyggelse bl.a. norr om stationsområdet. I framtiden kan det bli aktuellt att 

utforma en detaljplan för det området som tillåter bostäder i nära anslutning till 

tågstationen. Föreslagen detaljplan kan underlätta för en sådan utveckling genom att 

ta tillvara på tillfället att förvalta den väg som Trafikverket anlägger i samband med 

byggnationen av mötesspåret.


Utdrag ur Översiktsplanen. 

Kommunala program 

Strategiska dokument som berörs eller är viktiga underlag. Tex. handelsstrategin, 

bostadsförsörjningsprogram, grönstrukturplan, trafiknätsplan etcetera. 


Området omfattas dels av detaljplanen ”Trekantens stationsområde, Harby 3:56 

m.fl, Dnr 2004-3708” och dels av ”Förslag till byggnadsplan för del av Trekantens 

stationssamhälle i Ljungby socken i Kalmar län”. 

Miljökonsekvensbeskrivning 

Sammanfattning av eventuell miljökonsekvensbeskrivning för planen eller tidigare 

program. Kanske finns det någon annan miljökonsekvensbeskrivning för 

närliggande område eller verksamhet som är av vikt för den aktuella planen. 


Finns det kommunala beslut som är relevanta för ärendet, tex. budget-, bygglovs-, 

tillståndsbeslut eller liknande? 

Förutsättningar och förändringar 

Natur- och kulturmiljö 

Inom planområdet finns inga värdefulla natur- eller kulturmiljöer. Trekantens 

stationshus gränsar till planområdet och omfattas i gällande plan av en qbestämmelse 

som innebär att den är utpekad som värdefull kulturhistorisk miljö. En


kulturhistorisk beskrivning och bedömning har tagits fram av Kalmar Läns Museum 

2007-02-01. 


Planområdet omfattas av ett bostadshus på fastigheten Harbo 1:71. Del av 

fastigheten kommer att överföras till Trafikverkets spårområde. 

Magasinsbyggnaden söder om spåret är från 1930–40-talet och har tidigare använts 

som godsmagasin. Denna används inte idag men innehåller en stor mängd 

förrådsmaterial. En besiktning av byggnaden har gjorts med anledning av 

detaljplanearbetet. Syftet var att undersöka byggnadens tekniska status och 

möjligheten till att renovera den. Besiktningen påvisade bl.a insektsangrepp på 

lastbryggor, stomme till vindsbjälklag och fasadpanel. Kraftiga rötskador påträffades 

på undersökta delar av bottenbjälklaget. Undersökningen visade också risk för Äkta 

hussvamp. Bedömningen är därför att byggnaden inte kan renoveras utan bör rivas 

till förmån för annan utveckling. Föreslagen detaljplan redovisar parkering. 


Nya parkeringar föreslås dels väster om Kristvallavägen, dels söder om spåret där 

det idag ligger en magasinsbyggnad och dels norr om järnvägen, mittemot 

stationshuset. I första skedet bör parkeringen söder om spåret och nordost om 

stationsområdet anläggas. Vid ett ökat behov kan även parkeringsområdet norr om 

stationsbyggnaden anläggas. Den väg som Trafikverket bygger tillfälligt för 

byggnation av det nya spåret, kan då användas, liksom den uppställningsplats av 

byggnadsmaterial som anläggs. 

Parkering finns även söder om spåret, öster om stationshuset. Parkeringsbehovet 

bedöms därmed tillräckligt även för framtida behov. 

INFOGA ILLUSTRATION 

Inom planområdet finns en gång- och cykelväg som löper under järnvägsspåret i 

nord-sydlig riktning. Anslutande gång- och cykelvägar till planerade parkeringar och 

perrong behöver byggas. Cykelparkering ska finnas i nära anslutning till perrongerna 

på var sida om spåret. Planteringar får ske inom markerade områden. Planteringar 

och belysning ska förtydliga platsen och hur man rör sig inom området och mellan 

de olika trafikslagen. De massor som blir över vid byggnationen av spåret kan 

användas för att gestalta området med t.ex murar. Funktionen och säkerheten ska 

ligga till grund vid utformandet av de allmänna ytorna. 

Busshållplats finns i anslutning till stationshuset. Här finns även plats för tågens 

ersättningsbussar. 

Kretsloppsfrågor 

VA-system, dagvatten, värmesystem, el- och tele samt avfallshantering. 



Inom föreslagen parkeringsyta, norr om spårområdet finns ett potentiellt förorenat 

område då det tidigare har legat ett glasbruk på platsen. Då marken planeras för 

parkering görs bedömningen att ingen sanering behövs.


Kartan visar industriarv samt potentiellt förorenade områden inom planområdet. 

Misstänkt förorenat 

Glas-, sten- och jordvaruindustri Textil- och läderindustri 

Kemisk industri Trävaruindustri 

Livsmedelsindustri Verkstadsindustri 

Pappersindustri och grafisk industri Övrig industri 

Buller 

Området är kraftigt bullerutsatt till följd av tåg- och biltrafik. I samand med 

ombyggnaden av spåret kommer bullerdämpande åtgärder att vidtas. Befintliga 

bostäder ska skyddas då ombyggnaden är en väsentlig ombyggnad. Målet med 

bulleråtgärderna är att skapa bättre levnadsförhållanden för de boende. Det finns 

angivna riktlinjer för bullervärden, dels för utomhus- och dels inomhusmiljön. 

Kostnaderna för åtgärderna är även kopplade till den samhällsnytta som åtgärderna 

innebär. Kostnaderna bör inte överskrida vinsten av åtgärderna. Trafikverket har i 

sin arbetsplan redogjort för dessa värden. 

Trafikverket kommer att använda sig av tre olika bullerdämpande åtgärder beroende 

på platsens förutsättningar och samhällsnyttan. Generellt föreslås vall i nära 

anslutning till spårområdet. På de platser där det inte får plats kommer plank att 

sättas upp, vid perrongerna kommer planket till övervägande del att vara 

genomskinligt. På resterande platser, eller i kombination med plank eller vall 

kommer åtgärder göras på berörda fastigheter i form av fönsterbyte, plank vid 

uteplats och /eller byte av dörrar. Trafikverket beskriver åtgärderna mer ingående i 

sin arbetsplan. Målet är att man ska nå riktvärdena för buller, vilket på vissa platser 

inte är möjligt pga kostnaderna i förhållande till samhällsvinsten. Säkert är dock att 

samtliga fastigheter kommer att få en förbättrad bullermiljö jämfört med dagens 

situation.


40 - 45 dB(A) 60 - 65 dB(A) 

45 - 50 dB(A) 65 - 70 dB(A) 

50 - 55 dB(A) > 70 dB(A 

55 - 60 dB(A) 

Kartan visar de nuvarande ekvivalenta bullernivåerna kring järnvägen. 

Kartan visar de beräknade ekvivalenta bullernivåerna kring järnvägen år 2030 med 

bullerskyddsåtgärder 3 meter över mark. 

Enligt det PM som tagits fram av Tyréns på uppdrag av Trafikverket, är det högsta 

acceptabla värdet för bostäder att inga boende ska behöva utsättas för fler än fem 

störningstillfällen med maximal ljudnivå i sovrum överskridande 55 dBA under natt 

(22-06). I utemiljön ska heller inga boende behöva utsättas för en ekvivalent 

ljudnivå överskridande 70 dBA. 

Den ekvivalenta bullernivån beräknas öka med ca 1-2 dBA, i någon punkt, jämfört 

med idag, till följd av ökad/förändrad trafikering på Kust till kustbanan i framtiden. 

De skillnader som uppstår är bl a en följd av den breddning av järnvägsbanken som 

krävs för mötesspåret, vilket inverkar på hur ljudet breder ut sig. 

Flertalet av de beräknade fastigheterna utsätts för maximala bullernivåer 

överstigande 75 dBA vid fasad redan idag. 

För de fastigheter där riktvärdet överskrids behövs någon typ av bullerskyddsåtgärd 

för att klara riktvärdet utomhus. Exempel på lämplig åtgärd är bullerskyddsplank 

vid spåret vid grupper av bebyggelse och fastighetsnära åtgärder för enstaka 

bebyggelse.


Förslag på bullerdämpande åtgärder. (Källa: PM Tågbuller, Tyréns, 2013-03-18). LÄGG IN 

BÄTTRE KARTA! 

Ljud, ljus, luft, lukt, mark- eller vattenföroreningar. Olycks- eller skaderisker. 

Skyddszoner eller andra skyddsbestämmelser. Skyddsrumsort eller inte? (Oklart var 

denna information finns ajourhållen för närvarande, kommunen har inte aktuell 

status) 

Administrativa frågor 

Genomförandetid, huvudmannaskap, förändrad lovplikt, PBL 6:19-förordnande, 

upphävande av strandskydd, exploateringssamverkan etc... Hänvisning bör helst 

göras till genomförandebeskrivning, undvik att dubblera information. 

Planens genomförandetid är satt till XX år räknat från den dag då planen vinner 

laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän platsmark i planområdet. 

VANLIGASTE FALLET, enskilt huvudmannaskap ska motiveras! 

Övrigt 

Ungefärliga tider för planprocess i kvartal, vilken sorts planförfarande, övrigt som 

är av vikt. 


Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret med undertecknad som 

handläggare. 

Björn Carlswärd Sara Norlin 

Planarkitekt Vik. Planarkitekt


Anna Carnelius 2013-04-25 2007-0376 

0480-45 03 05 

YTTRANDE 



Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 04 29│ 



Mottagare: Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns 

vattendistrikt 

Ärende: Samråd om Arbetsprogram och översikt av väsentliga 

frågor för förvaltningsplan samt samråd med anledning 

av Miljöbedömning av åtgärdsprogram för Södra 

Östersjöns Vattendistrikt 


Samhällsbyggnadskontorets skrivelse inklusive bilagor antas som samhällsbyggnadsnämndens 

yttrande till kommunstyrelsen. 

Bakgrund 

Kalmar kommun har nu möjlighet att delta i de två första samråden inför förvaltningscykeln 

för åren 2015-2021 inom vattenförvaltningen. Kommunledningskontoret 

har sänt över handlingarna till samhällsbyggnadsnämnden för 

yttrande. Förslaget till yttrande har tagits fram i samarbete mellan samhällsbyggnadskontoret, 

kommunledningskontoret (Mark och Plan) och Kalmar 

Vatten AB. 

Arbetet i vattenförvaltningen bedrivs i sexårscykler. Vi befinner oss just nu i 

den cykel som löper åren 2009-2014. Nästa cykel kommer utgöra åren 2015 till 

2021. Nu arbetar vattenmyndigheten för Södra Östersjön med att ta fram Förvaltningsplan 

och Åtgärdsprogram för kommande cykel och under arbetets 

gång sker ett antal samråd. 

I arbetet med att ta fram en förvaltningsplan för åren 2015-2021 genomförs ett 

offentligt samråd över Arbetsprogram med tidtabell samt Översikt av väsentliga 

frågor. Detta är ett av de dokument vi ska yttra oss över nu.

Datum 

2013-04-25 

I vattenmyndighetens arbete med att ta fram ett Åtgärdsprogram för åren 

2015-2021 har en behovsbedömning gjorts. Den har visat att genomförandet 

av åtgärdsprogrammet kan antas ge upphov till betydande miljöpåverkan. Därför 

krävs att man gör en miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning. 

Denna har vi nu möjlighet att yttra oss över. 

Samrådet sker genom två olika enkäter med frågor som vattenmyndigheten vill 

ha svar på. Enkätfrågorna och förslag till svar återfinns i bilaga 1 och 2. 

I bilaga 3 finns en sammanställning över de väsentliga frågor som vattenmyndigheten 

har identifierat och vill ha synpunkter på. Dokumenten i sin helhet 

samt enkäterna finns på vattenmyndigheternas hemsida. Länk till webplatsen: 

http://www.vattenmyndigheten.se/Sv/om-vattenmyndigheterna/deltagandeoch-dialog/samrad-andra-forvaltningscykeln/Pages/default.aspx. 

Sammanfattning av förslag till synpunkter i enkäterna (bilaga 1 

och 2) 

Kalmar kommun delar Vattenmyndighetens uppfattning om vilka frågor som 

är väsentliga i arbetet med att ta fram en förvaltningsplan för åren 2015-2021. 

Det är att se till att rätt åtgärd kommer på rätt plats på ett hållbart sätt. För att 

ta fram och genomföra åtgärder enligt miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram 

och förvaltningsplan krävs samverkan, övervakning och kartläggning och analys. 

Kalmar kommun har dock några speciella synpunkter att framföra på samrådshandlingarna: 

• Länsstyrelsen behöver ta ett ännu tydligare samordningsansvar för genomförandet 

av åtgärder inom varje avrinningsområde. En enskild 

kommun kan inte ta ansvar för ett helt avrinningsområde 

• Samverkan är viktig, men mycket tidskrävande. Mer resurser behövs. 

• Många vattenråd behöver administrativ stöttning och resursmässiga 

möjligheter att genomföra åtgärder. 

• Vattenrådens roll som remissinstans kan vara komplicerad. Inom råden 

finns ofta motstående intressen. Det är dock viktigt att vattenråden får 

ta del av samrådsmaterialet så att frågorna kan diskuteras. 

• Sluttiderna för att uppnå god status måste vara realistiska. 

• Inom arbetet bör man göra bedömningar av om ytterligare vattenförekomster 

ska klassas som kraftigt modifierade. 

• Vi är tveksamma till det tidigare ställningstagandet att hellre fria än fälla 

(okänt kvalitet på vattnet ger god status) då det kan leda till felprioriteringar 

eller att välbehövlig kartläggning inte sker. 

• Vi har inga specifika synpunkter på innehåll i miljökonsekvensbeskrivning 

– samrådsmaterialet redovisar till stor del bara rubriker. 

Anna Carnelius 

Miljöskyddsinspektör 

2 (9)

Bilaga 1 

Datum 

2013-04-25 

Förslag till samrådssvar gällande Arbetsprogram med tidtabell 

och översikt av väsentliga frågor i Södra Östersjöns vattendistrikt. 

Arbetsprogram med tidtabell 

Fråga: Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet 

med vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. 

Svar: Ja 

Fråga: Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras 

under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. 

Svar: Ja 

Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen 

Särskilda utmaningar i vattendistriktet 

Fråga: Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets 

utmaningar? Om inte, motivera. 

Svar: Ja. De utmaningar som beskrivs i samrådshandlingen gäller även för Kalmar kommun. 

Samtidigt måste man beakta att så länge vi har ett bristfälligt underlag till statusklassningar 

så kan vi inte vara helt säkra på vilka de väsentliga frågorna är. 

Fråga: Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat nedan, tycker 

ni saknas? Motivera. 

Svar: Inga, men vi vill särskilt påpeka vikten av samordning och bättre kunskapsunderlag 

för att genomföra rätt åtgärd på rätt plats. Det är stora utmaningar som griper över alla 

miljöproblem. 

Fråga: Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få 

lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera. 

Svar: Nej 

Samverkan 

Fråga: Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni 

saknas? Motivera. 

Svar: Samverkan är extremt viktig, men också mycket tidskrävande. Samverkansarbetet 

behöver också leda mot ett tydligt och konkret mål. Resurser och tydlig ansvarsfördelning 

behövs för att detta arbete. 



Svar: Nej 

Fråga: Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad 

fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? 

3 (9)

Datum 

2013-04-25 

Svar: Det är svårt för enskilda kommuner att ta ett helhetsgrepp och få igång samverkan 

inom ett helt avrinningsområde. Därför behöver länsstyrelsen ta ännu mer tydligt ansvar för 

denna samordning. 

Vår bedömning är att de vattenråd, som Kalmar kommun är delaktig i, fungerar just nu 

tack vare att det finns en anställd på kommunen som utgör en sekretariatsfunktion. Denna 

resurs bekostas av EU-medel samt av bidraget från vattenmyndigheten. Framtiden för denna 

tjänst är oviss då EU-projektpengarna tar slut vid årsskiftet. Vi tror att vattenråden än så 

länge behöver detta administrativa stöd då man fortfarande söker sin roll. För att arbetet i 

vattenråden ska kännas meningsfullt för medlemmarna tror vi också att medel för att kunna 

planera och genomföra konkreta åtgärder i egen regi kan vara en viktig morot. Vattenråd 

som enbart diskussionsforum har en tveksam framtid. Det är komplicerat för vattenråden att 

vara remissinstans då många ofta motsående intressen finns representerade. En person från 

en organisation som är medlem i ett vattenråd kan delta i ett svar via vattenråden och sedan 

lämna ett helt annat svar via den organisation den representerar. Däremot är det viktigt att 

råden får ta del av remissmaterialet så att frågorna kan diskuteras. Vi anser också att det 

är viktigt att man arbetar vidare för att få en bredare representation i vattenråden. Det behövs 

fler markägare och representanter från andra verksamheter som har den reella möjligheten 

att påverka vattenstatusen via konkreta åtgärder. 

Övervakning 



Svar: Inga. Vi instämmer helt i att det en mycket väsentlig fråga att få en fungerande övervakning 

vars resultat är tillförlitliga. Finansieringen är en viktig del. 



Svar: Nej 

Fråga: Fungerar övervakning på nationell och regional nivå idag? Vad fungerar 

bra och på vilket sätt kan den förbättras? 

Svar: Bristerna som finns i övervakningen tas upp i dokumentet. Den övervakning som sker 

idag är inte tillräcklig för att få en rättvisande bild av tillståndet i våra vatten. Samtidigt är 

vi medvetna om att det är svårt och resurskrävande att få tillförlitlig övervakning. Därför 

tror vi att fungerande modellberäkningar är ett nödvändigt komplement till faktiska provtagningar. 

Det är dock en viktig pedagogisk utmaning att förklara om/hur modeller används 

i övervakningen. 

Där det finns samordnad recipientkontroll och annan befäst övervakning fungerar denna 

ganska bra, men det förekommer diskussioner om vem som ska betala recipientkontrollen. 

En översyn av den samordnade recipientkontrollen som gjorts inom ramen för Miljösamverkan 

sydost kan utgöra en byggsten i arbetet. 

Fråga: Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av 

olika delar i övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. 

Svar: Ansvarsförhållandena är tydliga. Säkra data är viktiga och därför måste övervakningen 

ske på ett ”standardiserat” sätt. Däremot, tror vi att vattenråden kan utveckla en roll 

där man gör enklare undersökningar som ändå kan få ett visst värde vid kunskapsinhämtandet. 

4 (9)

Kartläggning och analys 

Datum 

2013-04-25 



Svar: Kunskapen har ökat under förvaltningscykeln och därför är det naturligt att man ser 

över stora delar av kartläggningen och analyserna från tidigare bedömningar. 

För att få ett framgångsrikt och kostnadseffektivt åtgärdarbete är det viktigt att åtgärder 

görs utifrån bra data och att rätt åtgärd görs på rätt plats. Därför gläder det oss att se att 

man tar ett krafttag om påverkansanalysen. 

Vi anser att man även bör se över om några ytterligare vattenförekomster bör klassas som 

kraftigt modifierade vatten. 



Svar: Nej, men inför framtida förvaltningscykler tror vi att man ska vara försiktig med att 

ändra allt för mycket på vattenförekomster och bedömningsgrunder då det kan vara svårt att 

arbeta med ett seriöst åtgärdarbete om förhållandena helt plötsligt ändras. 


olika delar i kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. 

Svar: Det är tydligt och vi saknar inte någon aktör 




Svar: Det är viktigt att man kan lita på statusklassificeringen av ett vatten och att man gör 

en bedömning av rimligheten i att uppnå en miljökvalitetsnorm till ett visst år. Det är utifrån 

detta man prioriterar inom vilka områden man ska arbeta först. Många av ytvattnen i 

Kalmar kommun har sämre än god status med bedömningen att god status ska uppnås till 

år 2015. Det är i de flesta fall omöjligt och det är viktigt att man gör mer rimliga bedömningar 

inför nästa förvaltningscykel. 

Vi är tveksamma till det tidigare ställningstagandet att hellre fria än fälla – d v s om man 

inte vet något om vattnet sätter man god status Detta kan leda till felprioriteringar eller att 

välbehövlig kartläggning inte sker. Där underlaget är dåligt måste detta anges mycket tydligare 

än just nu. 



Svar: Nej 

Åtgärdsprogram 



Svar: Det är bra att man arbetar med ett åtgärdsunderlag och kostnadseffektivetet som vi 

redan nämnt. 

I arbetet med åtgärdsprogrammet bör titta närmare på de områden där åtgärder mot övergödningen 

verkligen har haft effekt. En annan fråga att titta närmare på är bedömningar av 

gamla avfallsupplag och annan förorenad mark. 

5 (9)

Datum 

2013-04-25 



Svar: Nej 


olika delar i arbetet med åtgärdsprogram? Saknas någon aktör? Motivera. 

Svar: Ja. Ingen saknas 

Ny förvaltningsplan och rapportering 

Fråga: Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? 

Svar: Förvaltningsplanen används i tillsyn enligt miljöbalken och vid planering enligt PBL 

samt i arbete med frivilliga åtgärder såsom våtmarker. 

Fråga: 

Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna 

använda den i ert arbete? 

Svar: Bristerna har redan identifierats i samrådsdokumentet. Vi behöver ett mer tillförlitligt 

underlag för att kunna arbeta seriöst med åtgärdsgenomförandet. Ett åtgärdsbibliotek och 

åtgärdsprogram för varje avrinningsområde är önskvärt. 

6 (9)

Bilaga 2 

Datum 

2013-04-25 

Förslag till samrådssvar gällande Behovsbedömning, omfattning 

och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för 

Södra Östersjöns vattendistrikt. 

Fråga: Är miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad på 

en bra nivå? (Jämför gärna med bestämmelserna i 6 kap 11-13 §§ miljöbalken 

om syfte och innehåll). 

Svar: Samrådshandlingen innehåller till stor del bara rubriker, men dessa verkar följa miljöbalken 

6 kap 11-13 §§. Man skriver att miljökonsekvensbeskrivningen ska göras på en 

övergripande nivå. Det är svårt att få en uppfattning om hur övergripande den nivån är. 

Fråga: I avsnitt 1. Miljöbedömning önskas yttranden på behovsbedömningen. 

(Se även 4 och 6 §§ förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 

Svar: Åtgärdsprogrammet innebär automatiskt betydande miljöpåverkan enligt 4§ punkt 2. 

Frågor i avsnitt 2: Förslaget till åtgärdsprogram (förhållande till andra planer 

och program) 

-Fråga: Har vi tagit med rätt planer och program? 

Svar: Vi har inga synpunkter på de planer och program som har tagits med. 

-Fråga: Har vi gjort avgränsningarna på en bra nivå? 

Svar: Vi har inga synpunkter på detta. 

7 (9)

Bilaga 3 

Datum 

2013-04-25 

Sammanställning över de väsentliga frågorna 

Särskilda utmaningar för Södra Östersjöns vattendistrikt 

• Övergödning fortfarande ett stort problem 

• Dricksvattenförsörjningen måste säkras 

• Effekter av miljögifter från både nya och gamla synder behöver minskas 

• Öppna upp för fria vandringsvägar och minska den fysiska påverkan 

• Översvämningar och vattenbrist i ett förändrat klimat måste hanteras 

• Ytterligare utmaningar – problemen med brunare vatten måste lösas, 

Kalkningen behöver fortsätta och askåterföring förbättras, Främmande 

arters utbredning behöver begränsas, Påverkan från läkemedelsrester i 

avloppsvatten behöver undersökas 

Samverkan 

• Arbetet med kunskapsspridning behöver förbättras genom målgruppsanpassad 

information 

• Samverkansformerna behöver utvecklas 

• Framtida utmaningar kräver samverkan 

Övervakning 

• Den vattenrelaterade övervakningen behöver utvecklas och förbättras 

för att tillgodose vattenförvaltningens behov 

• Dataflödet från provtagning till datavärdar behöver säkras för ett bättre 

kartläggnings- och åtgärdsarbete 

• Styrmedel och lagar behöver utvecklas för att förbättra övervakningen 

och underlag för kartläggnings- och åtgärdsarbetet 

• Tryggad finansiering för att få en långsiktigt förbättrad övervakning 

Kartläggning och analys 

• Vattenförekomstindelningen justeras för att bättre möta vattenförvaltningens 

krav och behov 

• Bedömningsgrunder och vägledning behöver utvecklas för att förbättra 

säkerheten i statusklassificeringar 

• Klassificeringar och bedömningar från föregående förvaltningscykel verifieras 

genom förbättrat underlag och utvecklade analysmetoder 

• Ekonomisk analys som stöd för riskbedömning och vattenanvändarnas 

samhällsekonomiska betydelse 

• Arbetet med kraftigt modifierade och konstgjorda vatten behöver utvecklas 


• Underlag för statusklassificeringar och bedömning av åtgärders nytta 

behöver förbättras så att väl definierade miljökvalitetsnormer kan fastställas 

• Stöd och vägledning måste tas fram så att miljökvalitetsnormerna kan 

tillämpas på ett korrekt och enhetligt sätt. 

8 (9)

Datum 

2013-04-25 

Åtgärdsprogram 

• Skapa en tydlig koppling mellan styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder 

för att visa att åtgärdsprogrammet är genomförbart 

• Förbättrad styrmedelsanalys för att få till rätt åtgärd med rätt medel på 

rätt plats 

• Bättre koppla vattenförvaltningens åtgärdsprogram till svenskt övergripande 

och långsiktigt miljöarbete för att nå miljökvalitetsnormerna för 

vatten 

Ny förvaltningsplan och rapportering 

• Vattenmyndigheten behöver i samverkan med berörda ta fram en 

sammanfattande, framtidsinriktad och användbar förvaltningsplan 

• Rapporteringen till EU behöver effektiviseras genom utökad samordning 

mellan ansvariga myndigheter 

9 (9)


Kerstin Ahlberg 2013-04-30 2013-1967 

0480-45 03 27 

YTTRANDE 



Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 04 29│ 



Fastighet: *Remiss 

Sökande: Länssstyrelsen Kalmar Län 

Ärende: Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län 

Länsstyrelsens dnr: 420-1090-2011 


Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets skrivelse som sitt 

yttrande till kommunstyrelsen i ärendet. 


Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att säkra dess kvantitet 

och kvalitet för att trygga människors hälsa nu och i framtiden. Grundvattentillgångar 

ska skyddas och brukas uthålligt. Ett långsiktigt och kraftigt skydd 

av befintliga och framtida kommunala vattentäkter är viktigt för att säkra den 

framtida vattenförsörjningen. Detta har också kommit till uttryck i EU:s ramdirektiv 

för vatten. Som ett led i detta arbete har Länsstyrelsen i Kalmar län tagit 

fram en regional vattenförsörjningsplan. 

Redogörelse för ärendet 

Syfte med planen 

Syftet med den regionala vattenförsörjningsplanen är att säkerställa tillgången 

till vattenresurser för vattenförsörjning i Kalmar län i ett flergenerationsperspektiv. 

Fortsatt arbete hos kommunen 

Kommunerna ska med stöd av den regionala planen, arbeta fram kommunala 

vattenförsörjningsplaner efter lokala förutsättningar. I den kommunala vattenförsörjningsplanen 

beskrivs och prioriteras de vattenresurser som är viktiga för 

en långsiktig och hållbar dricksvattenförsörjning.

Datum 

2013-04-30 

Fortsatt arbete inom Länsstyrelsen 

Länsstyreslen kommer att verka för att den regionala vattenförsörjningsplanen 

tillsammans med kommunala vattenförsörjningsplaner blir ett underlag i samhällsplaneringen 

på alla nivåer. 

Länsstyreslen anser att följande punkter är särskilt viktiga och bör beaktas i det 

kommande arbetet: 

- Informationsinsatser om dricksvattenförsörjning behövs på alla nivåer i 

samhället och är av stor vikt för att öka förståelsen för våra viktiga vattenresurser 

och skapandet av ett robust samhälle. 

- Ökad kunskap om vattensystem (grund- och ytvatten) och med fokus 

på deras sårbarhet för att säkra vattentillgång och kvalitet. 

- Främja arbetet med att dämma upp och skapa våtmarker så att ytvattnet 

stannar kvar och infiltrerar ner i jordlagren och berggrunden. På så 

sätt minskar och fördröjs avrinningen och grundvattenbildningen ökar. 

Särskilt viktigt är det att det i de torra delarna av länet, d.v.s. Öland och 

fastlandets kustområden. 

- Framtagande av riktlinjer för bevattningsuttag i de prioriterade vattendragen 

för att säkerställa vattentillgångar under sommarhalvåret 

- Miljöövervakningen i länet kompletteras med de i vattenförsörjningsplanen 

prioriterade yt- och grundvattenresurserna. I dagsläget är övervakningen 

fokuserad på kvalitativa parametrar men bör kompletteras 

kvantitativ övervakning (nivåer och flöden) så att uppföljning av trender 

kan möjliggöras. 

- Framtagande av en regional materialförsörjningsplan för Kalmar län. 

En materialförsörjningsplan är ett viktigt planeringsunderlag för kommuner 

och länsstyreslen. Det är även viktigt att arbeta fram den i dialog 

med grannlän och andra berörda aktörer. 

- Att en ny eller reviderad plan tas fram för skyddsåtgärder vid befintliga 

och framtida allmänna vattentäkter utmed länets vägnät. 

- Framtagande av en plan för översyn och eventuell omprövning av de 

tillståndspliktiga vattenverksamheterna enligt kap. 11 i miljöbalken för 

de prioriterade grund- och ytvattenresurserna. 

- Ansöka om att få de anläggningar för vattenförsörjning som uppfyller 

Hav- och vattenmyndighetens kriterier, utpekade som riksintresse. 

Bakgrund 

Ramdirektivet för vatten trädde i kraft 2000. Direktivet har införlivats i svensk 

lagstiftning genom kompletteringar i miljöbalken och genom Förordningen om 

förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, även kallad vattenförvaltningsförordningen. 

Direktivets syfte är att skapa ett gemensamt regelverk inom EU för att 

säkra en god kvalitet i grund, yt- och kustvatten. 

Vattenmyndigheterna ska fastställa juridiskt bindande kvalitetskrav, miljökvalitetsnormer, 

för alla vattenförekomster. För de vattenförekomster som inte har 

en bra vattenkvalitet ska det upprättas ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammens 

genomförande blir en uppgift för kommuner och myndigheter. 

Baserat på ovanstående har Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram en regional 

vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Planen innehåller också en fördjupad 

klimatanalys för ett urval av vattenresurser i länet. 

Samhällsbyggnadsnämnden har tillsammans, kommunstyrelsen och Kalmar 

Vatten AB beretts tillfälle att svara på remissen. 

2 (4)

Datum 

2013-04-30 

Regionalt viktiga dricksvattenresurser 

Presentation av stora och viktiga regionala vattenresurser fördelade på grundvattenmagasin, 

sjöar och vattendrag. Urvalsprocessen har grundat sig på i huvudsak 

kvantitativa kriterier, d.v.s. vattenbildning och maganiserringsförmåga i 

förekomsten. För att komma ifråga som en vattentäkt måste såväl kvalitetsaspekter 

som tillgänglighet övervägas och prövas. Kvaliteten på vattnet måste 

vägas mot vilken eventuell rening som kan behövas innan vattnet kan användas 

för dricksvattenändamål. 

Dricksvattenförsörjning i Kalmar län 

Länsstyreslen pekar på att användandet av en ytvattenresurs kan ha flera fördelar 

och ger exemplet att dessa kan ge en stor mängd vatten och bidrar till utspädning 

av eventuella tillfälliga föroreningar. Men påpekar att ytvattenbaserad 

vattenförsörjning är mer känslig för yttre påverkan. 

Att använda grundvattenresurser för vattenförsörjning bedöms ofta utgöra en 

mera robust vattenförsörjning som överlag är motståndskraftigare mot tillfälliga 

föroreningar. 

Flera kommuner har påtalat det ökande problemet med brunifiering i sjöar och 

vattendrag leder till att skyddsbarriärens verkan genom klordesinfektion blir 

kraftigt försämrad. Klor reagerar med organiska kväveföreningar och bildar 

kloraminer som har en sämre effekt mot mikroorganismer. 

Några goda exempel vid översiktsplanering i Kalmar län 

- Mönsterås kommun utgår från att dela in och beskriva kommunen utifrån 

de huvudavrinningsområden som också berör grannkommunerna. 

- Mellankommunalt planeringsunderlag; Mörbylånga och Borgholms 

kommun har en gemensam vattenförsörjningsplan för hela Öland. Den 

togs fram i slutet av 1990-talet och håller på att revideras. 

- Vattentäkter med vattenskyddsområde som angränsande kommuner är 

beroende av för sin dricksvattenförsörjning; Hagbyån som rinner genom 

Nybro och Kalmar kommun, Lyckebyån som passerar genom 

flera län och kommuner och har flera vattentäkter. Ett stort gemensamt 

vattenskyddsområde planeras. 

- Nybro kommun har föreslagit i översiktsplanen att Nybroåsen bör få 

upphöjd status som riksintresse för vattenförsörjning. 

- Kalmar kommun har tydligt ställningstagande om att ingen ny bebyggelse 

föreslås i vattenskyddsområden. 

Samhällsbyggnadskontoret tillsammans med Kalmar Vatten 

och Kommunledningskontoret lämnar följande synpunkter: 

Länsstyrelsens synpunkt angående kommunala vattenförsörjningsplaner och 

Länsstyrelsens stöd genom den regionala planen är bra och ger en grund för 

starka skyddsåtgärder i kommunen. 

Punkterna under rubriken fortsatt arbete hos Länsstyreslen är bra, men det bör 

även tilläggas nödvändigheten att tillvarata naturligt sanka vattenområden. 

Länsstyrelsen bör i sin handläggning endast i nödvändigaste fall ge tillstånd för 

3 (4)

Datum 

2013-04-30 

olika avvattningsåtgärder. Därtill kan nämnas att magasinering av vatten kan bli 

nödvändig i framtiden för att tillvarata regn eller höga flöden för t. ex bevattning. 

Under rubriken Regionalt viktiga vattenresurser, stora vattenresurser – urval A 

och B, anser vi att en bättre balans av fördelningen av vattenresurser i länet bör 

lyftas fram. T. ex bör Hultebräan och Allgunnen/Alsterån ingå som viktiga 

regionala vattenresurser. Kalmar kommun använder Hultebräan i Nybro 

kommun som vattenreservoar för sin vattenförsörjning. När vattenståndet är 

lågt i Hagbyån pumpas vattnet ut från Hultebräan, på så sätt hålls Hagbyån 

vattenförande året om. 

Allgunnen/Alsterån kan tänkas bli viktiga vattenresurser i framtiden. Det är 

angeläget att redan nu titta på vattenresurser ur ett långsiktigt och hållbart 

perspektiv. 

Vidare under samma rubrik står skrivet om vattentäkters kvalitetsaspekter. Att 

vattenkvaliteten ska hållas så bra som möjligt på ett naturligt sätt är viktigt. När 

vattnet väl blivit förorenat medför det en kostnad att rena och risken ökar för 

att människor och djur blir sjuka. 

Rättelse under rubriken Hagbyån, kvalitet och hot. Det bör noteras att vattenuttaget 

sker uppströms E22 och europavägen utgör därmed inget större hot 

mot vattenförekomsten. 

Under rubriken yt- eller grundvattenuttag för dricksvattenförsörjning bör 

grundvattnet som resurs lyftas fram ytterligare. Det är för stort fokus på ytvatten 

som resurs. 

Brunifiering ett ökande problem i sjöar och vattendrag som bör genomlysas 

snarast för att så snart som möjligt kunna minska humusmängden i vårt vatten. 

Under rubriken några goda exempel vid översiktsplanering i Kalmar län, undrar 

vi angående Kalmar kommuns tydliga ställningstagande, att ingen ny bebyggelse 

föreslås i vattenskyddsområden. Varifrån kommer ställningstagandet? 

Det är dock bra om man kan undvika ny bebyggels i inre/primära skyddszonen 

men i vissa fall acceptera att tillåta, enstaka bebyggelse inom yttre/sekundära 

skyddszonen. 

Kerstin Ahlberg 

Miljöhandläggare 

4 (4)


Catrin Thörnvall 2013-04-25 2013-1356 

0480-45 03 32 

YTTRANDE 



Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 04 29│ 



Fastighet: Dunö 1:108 

Fastighetens adress: Knipuddevägen 17b 

Sökande: Mats Carlstedt 

Ärende: Tillbyggnad av enbostadshus 


Bygglov avslås med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen eftersom åtgärden 

strider mot gällande detaljplan avseende tillåten byggnadsarea och bruttoarea 

för huvudbyggnaden.

Datum 

2013-04-25 

Bakgrund 

Ansökan avser tillbyggnad av befintligt bostadshus där befintligt garage byggs 

ihop med huvudbyggnaden. Man tillskapar även en ovanvåning på garaget samt 

bygger till garaget med en carport mot gatan. 

Planbestämmelser 

Gällande planbestämmelser (detaljplan från 1985, 08-HOS-449 samt ändring 

av detaljplan från 1993, 0880K-II:164:3) för er fastighet är BFII: 

Bostadsändamål. Punktprickad mark får inte bebyggas. Endast fristående hus får uppföras. 

Tomt får inte vara mindre än 1100 m 2 . Endast en huvudbyggnad och ett uthus eller annan 

gårdsbyggnad får uppföras. Huvudbyggnad får högst ha en byggnadsarea på 140 m 2 samt 

högst ha en bruttoarea på 180 m 2 . Uthus eller annan gårdsbyggnads får högst ha en byggnadsarea 

på 40 m 2 . Högst två våningar får huvudbyggnad ha med en högsta byggnadshöjd 

på 5,0 m och för uthus eller annan gårdsbyggnad får byggnadshöjden vara 3,0 m. Taknock 

får för huvudbyggnad högst vara 7,5 m och för uthus eller annan gårdsbyggnad 4,0 m. Fasader 

ska utföras av träpanel. Källare får inte utföras. 

Lagrum plan- och bygglagen (PBL) 

Enligt 9 kap. 30 § plan- och bygglagen ska bygglov ges för en åtgärd inom ett 

område med detaljplan, om 

1. Den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser 

a) Överensstämmer med detaljplanen eller 

b) Avvikelser från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare 

bygglovsprövning enligt denna lagen eller äldre bestämmelser eller 

vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen 

fastighetsbildningslagen 

2. Åtgärden inte strider mot detaljplanen, 

3. Åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för en detaljplan 

börjar löpa, och 

4. Åtgärden uppfyller kraven i 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje 

stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1-3, 6,7, 9-13, 17 och 18 §§. 

Grannar 

Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att 

yttra sig (enligt 9 kap. 25 § plan- och bygglagen). Ägare av Dunö 1:101, Dunö 

1:102, Dunö 1:107, Dunö 1:109 samt Dunö 1:165 har bedömts vara berörda. 

De har t.o.m. 2013-05-12 på sig att komma in med eventuella synpunkter till 

ansökan. 


Då man bygger ihop befintlig huvudbyggnad med befintligt garage, bedöms 

åtgärden medföra att garaget därefter tillhör huvudbyggnaden och det är då 

bestämmelser som gäller huvudbyggnaden som gäller för ansökta åtgärder. 

Befintlig bruttoareaarea = 181,9 m 2 

Tillbyggnad bruttoarea = 68,9 m 2 

Total bruttoarea = 250,8 m 2 > 180 m 2 

2 (3)

Datum 

2013-04-25 

Befintlig byggnadsarea = 181,9 m 2 

Tillbyggnad byggnadsarea = 44,2 m 2 

Total byggnadsarea = 226,1 m 2 > 140 m 2 

Tillbyggnaden gör att byggnadsarean blir 86,1 m 2 (61,5%) större än tillåtna 140 

m 2 samt bruttoarean blir 70,8 m 2 (39,3%) större än tillåtna 180 m 2 . 

Vid prövningen ska man ta hänsyn till vilka avvikelser man tidigare medgett i 

området med stöd av plan- och bygglagen. I detta fall finns det efter genomgång 

att fastigheter ute på Dunö ett par stycken som ligger i närheten av de 

ytor som ansökts om här. 

Fastigheten Dunö 1:54 fick bygglov av samhällsbyggnadsnämnden 2001 för en 

byggnadsarea på 204 m 2 och Dunö 1:63 fick av samhällsbyggnadsnämnden 

bygglov 2000 för en byggnadsarea på 203 m 2 och en bruttoarea på 249 m 2 . 

Även Dunö 1:26 fick beviljat 1994 av samhällsbyggnadsnämnden en byggnadsarea 

på 222 m 2 . I alla fall är fastigheterna större än 1500 m 2 medan sökandes 

fastighet endast är 1152 m 2 stor. Storleken på fastigheten spelar roll om en 

fastighet får intrycket att vara överexploaterad eller inte. 

Fastigheten Dunö 1:103 har fått större ytor, men detta skedde på 70-talet och 

då gällde en helt annan lagstiftning och därmed ska man enligt lag inte ta hänsyn 

till den överytan. 

Förutom att åtgärden inte är förenlig med planens syfte (att trots större byggrätt 

kunna bevara de stora allmänna värdena i lanskapsbilden på Dunö), blir 

dessutom konsekvensen om man medger tillbyggnaden att sökande har kvar 

sin byggrätt att uppföra ett uthus på 40 m 2 , vilket inte är lämpligt på liten tomt. 

Catrin Thörnvall 

Byggnadsinspektör 

3 (3)

"«q "'PA^G'SWftO'PLAN 2 RA 

^1 BEFIt^WGf GARAGE o CARPORT 

-NYBYGGNAD 

Diarienr^"" 

TLLBYGGNAD 

SITUATIONSPLAN 

:250/1;500 

2013 -03- 1 5 

DUNO 1:108

PLAN 

,CARF;ORII 

GROVENTRE 

ftLlRUM 

O 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10m 

:NTRE 

UIEPLATS 

ANKOM 

f

PLAN 2 

;OVRUM 

SOVRUM 

BALKONG 

wc 

, , , DUSCH 

BALKONG 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10m 

ANKOM 

KALMAR KOMMUN 

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 

Diarienr 

2013 -03" 1 5 

FORSLAG 

DUNO 1:108 

2013.03.13 I Mil» DahteWim 

TILLBYGGNAD 

Maddeine Mats DaHMiäni 

1:100 A 02

FASAD MOT VASTER 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10m 

FASAD MOT NORR 

FASAD MOT ÖSTER 

ANKOrvS 

KALMAR KOMMUN 

SAMHALLSBYGGNADSNÄMiMDEN 

Diarieni 

2013 -03- 

FORSLAG 

DUNO 1:108 

2013.a3.13 Mats DahbUCm 

TILLBYGGNAD 

FASADER 

1:50/1:100 A 03 

Madefeitw Mals Oah

SEKTION 

: 

wc 

DUSCH 

ANKOM 

|o..,^f^f-LMAR KOMMUN 

!SAMHALLSBYGGNADSNÄ,V1NDE 

2013 -03- 1 5 

|Diarienn~' ——"- 

TILLBYGGNAD 

FORSLAG 

DUNO 1:108 

Mau OahbUötn 

A 04 

Mals OalUsliöm

Kalmar koimnun 

Samhällsbyggnadskontoret 

Box 611 

39126 Kalmar 

Ärendebeteckning 2013-1356 

Handläggare Cafin Thömvall 

ANKOM 

KALMAR KOMMUN 

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 

2013 -05- O 7 

Diarienr 

Synpunkter till ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten 

Dunö 1:108 

Vi motsätter oss planerna på ovanstående tillbyggnad. 

olÖl3 Id^é 

Byggnadsarean på 226,1 m^ överstiger den tillåtna byggnadsarean med 61,5 %, vilket 

knappast kan betecknas som en smärre avvikelse mot gällande detaljplan. 

Byggnadskomplexets storlek och placering med halva påbyggda ö\Te bostadsdelen på stolpar 

i luften flera meter över marknivån ger ett mycket dominerande intryck. Eftersom marken 

sluttar ner mot Knipuddevägen blir den högsta pimkten av byggnaden ca sex meter över mark. 

Grunden till det befindiga garaget ligger högre upp jämfört med vår infart. Den planerade 

byggnaden är för hög och för lång och medför betydande olägenhet för oss p.g.a. att den 

placerats olämpligt precis intill tomtgränsen vid infarten till vårt hus. 

Att vända taket så att all snö och is samt istappar faller ner på vår infart är helt oacceptabelt. 

Regnvattnet från överfyllda stuprännor kommer att rinna ner på vår tomt. Takavrinningen 

kommer att hamna över tomtgränsen. Alla fordon oavsett höjd som skall till oss måste ha fri 

passage. 

Vår infart är privat och far inte användas av grannarna till något ändamål. 

Kalmar 7.5.2013 

L/L^ V/V/ vv. 

Christer Nyberg Seija Nyberg. 

Knipuddevägen 17 A 

394 77 Kalmar 

Bilaga: 4 sidor fotografier från vår infart

B"iij"i»in:i!r;i:———:==ä; 

Avstånd från staketet (och garageväggen) till gränsmarkeringen. KA 1 KOMMUN 

SAMHA. -oBYGGNADSNÄiviNDEN 

Diarienr 

2013 -05-0 7

Vy från vårt hus mot Knipuddevägen. 

•sen- 1135^ 

SAMH

Vy från Knipuddevägen mot vårt hus. 

S'A/^HALL-SBVGGNAQSNAMK 

2013 -05- O 7

Vy från Knipuddevägen mot vårt hus K,AL.M.AR KOMMUN 

SAMHALLL:E','GGNADSNÄ^iNDEN 

Diarienr 

2013 -05- O 7


David Frankel 2013-04-18 2013-1803 

0480-45 03 20 

YTTRANDE 



Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 04 29│ 





Sökande: Appel,Harald 

Ärende: Förhandsbesked två enbostadshus, 

strandskyddsdispens 


Strandskyddsdispens avslås med följande motivering: Särskilda skäl för strandskyddsdispens 

finns inte. 

Negativt förhandsbesked lämnas med stöd av 9 Kap. 17§, plan och bygglagen.

Datum 

2013-04-18 

Bakgrund 

Förhandsbesked och strandskyddsdispens har sökts för nybyggnad av två enbostadshus. 

Platsen ligger inom samanhållen bebyggelse i anslutning till planlagt område. 

Området ligger väster om Dragkanalen vid Kalmarsund. Från fastigheten 2:3 

önskas att avstycka 4 nya tomtplatser. Två av dessa nya tomtplatser är tänkta 

att uppkomma runt befintliga enbostadshus. 

Stöd för nybyggnad av bostadshus finns inte i översiktplanen. 

Platsen ligger inom strandskyddsområde. 

Lagrum PBL och Miljöbalken 

Miljöbalken 7 Kap.15§, inom strandskyddsområde får inte nya byggnader uppföras. 

PBL 8 Kap. 17 § Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär 

det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas 

på den avsedda platsen. 


Särskilda skäl för strandskyddsdispens finns inte. Nybyggnad av bostadshus 

kan inte tillåtas på den avsedda platsen. 

David Frankel 

Bygglovsarkitekt 

2 (3)

Datum 

2013-04-18 

3 (3)


David Frankel 2013-04-17 2013-1510 

0480-45 03 20 

YTTRANDE 

Fastighet: Dörby 5:47 

Fastighetens adress: Uppgift Saknas 

Sökande: Mpr Livs AB 

Ärende: Skylt 



Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 04 29│ 




Bygglov avslås med stöd av 2 kap. 5 § plan- och bygglagen eftersom skylten 

lokliseras till plats som inte är lämplig med hänsyn till risken för olyckor och 

människors säkerhet.

Datum 

2013-04-17 

Bakgrund 

Bygglov har sökts för nybyggnad av pelarskylt. Skylten är av storlek 3x1,5 meter 

med totalhöjd på ca 3,5 meter. 

Skylten är tänkt placeras väster om E22 vid den norra infarten till Rinkabyholm. 

Sökanden har förslagit två alternativ för skyltens placering. I alternativ 1 

ska skylten placeras ca 30 meter från E22ans vägkant. I det andra alternativet 

ska skylten placeras ca 19 meter från vägkanten. 

Området är planlagt. Inom planlagt område är det kommunen som får besluta 

om bygglov för skyltar vid vägområde. 

Samhällsbyggnadskontoret, genom trafikplanerare Lars-Olof Sjögren delar 

trafikverkets uppfattning att förslaget till skyltplaceringen strax före avfarten till 

Rinkabyholm är olämplig. Här finns en mittrefug och ett enda gemensamt körfält 

för rakt fram och högersväng in till Rinkabyholm. Högsta hastighet är 80 

km/h. Sen upptäckt av skylten kan innebära kraftig inbromsning med svårigheter 

för bakomvarande att hinna/kunna bromsa då denna hastighet har lång 

bromssträcka. 

Lagrum PBL 

Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna 

lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för 

ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor. 

Remisser 

Trafikverket Region Syd avstyrker att bygglov beviljas för skylten.(se bilaga 1) 

David Frankel 


2 (3)

Datum 

2013-04-17 

3 (3)

ICA Nära Ang. vägskylt vid E22 

Rinkabyholmsvägen 17a 

394 77 Kalmar , : ~2eiS-&4^^ 

Bemötande gällande ärende 2013-1510 

SAMI-;Ä.L£:JYG^r;ADGMÄMNDEN 

2013 -04- 3 O OF 

" 2o/3 IS/o 

Jag har idag tagit del av det yttrande som Trafikverket gett gällande den skylt som jag ansökt om att få 

sätta upp utmed E22:an i södergående riktning. 

Jag har nu drivit denna butiken i fem år och ser fram emot att göra det flera år till då jag tror strakt på 

Rinkabyholms framtid. Att driva en sådan här liten butik är inte alltid enkelt med tanke på den 

konkurrens som råder i Kalmar, så anledningen till att jag sökt tillstånd för en skylt utmed E22 är att det 

skulle hjälpa butiken att bemöta en del av den konkurrensen samt att ge butiken en chans att kunna 

överleva tills att nya sträckningen av E22:an blir klar och bostadsbyggandet kan påbörjas. 

I yttrandet från trafikverket finns några punkter som jag har en del invändningar emot bland annat att 

den plats jag ansökt om inte ligger i direkt anslutning till korsningen/avfarten till Rinkabyholmsvägen 

utan säkerligen ca 50 meter innan korsningen. En skylt på den plats jag ansökt om kan lätt uppfattas 

från långt håll och står dessutom inte utmed vägbanan utan en flertalet meter in. Det skyltförslag jag 

bifogade i min ansökan är ett förslag både storleks och utformningsmässigt. Skyltens enda funktion är 

att tala om att här finns en ICA butik så om det anses vara för mycket information på skylten med 

öppetiderna så går dessa givetvis att plocka bort. Gällande pilen åt höger ser jag inte vad det är den kan 

förväxlas med då jag anser budskapet vara kort och mycket enkelt. 

Dessa punkter jag redogör här skulle jag vilja göra en jämnförelse med den nya digitala välkomstskylten 

strax efter Karlsrorondellen i norrgående riktning. Den skylten är placerad på en accelerationssträcka på 

en tvåfilig motorväg med ständigt ändrade detaljerade budskap. I min mening måste detta vara en 

större trafikfara än den skylt jag ansökt om. 

Jag vill understrycka att detta inte är en marknadsföringkanal för mig utan en möjlighet för butiken att 

kunna finnas kvar även i framtiden. 

Har jag glömt något eller om något är oklart så kontakta mig gärna! 

Med 

Martin Pryd^ 

ICA Nära Rinkabyholm 

0709-269 333


David Frankel 2013-04-24 2013-1784 

0480-45 03 20 

YTTRANDE 



Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 04 29│ 





Sökande: Hellström Petter 

Ärende: Nybyggnad av carport/förråd, plank 


Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 § plan- och bygglagen. 

Strandskyddsdispens beviljas enligt bifogade tomtplatsavgränsning med följande 

motivering Platsen har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det 

saknar betydelse för strandskyddets syften. 

Genom bebyggelse är platsen väl avskilt från området närmast strandlinjen.

Bakgrund 

Datum 

2013-04-24 

Bygglov och strandskyddsdispens har sökts för nybyggnad av carport/förråd 

och plank. Komplementbyggnadens byggnadsarea är om ca 30,6 kvm. 

Området är inte planlagt och platsen ligger inom sammanhållen bebyggelse. 

Tomtplatsen ligger inom strandskyddsområde. 

Planket och komplementbyggnaden ska byggas intill Revsuddevägen. 

Platsen ligger inom hemfridszon och byggnaden är väl avskild från strandlinjeområdet 

genom befintligt bostadshus. 

Lagrum miljöbalken 

Enligt miljöbalken 7 kap. 18 c § miljöbalken får man som särskilda skäl vid 

prövningen av upphävande av eller dispens från strandskyddet beakta bland 

annat följande skäl: 

Dispensen avser ett område som redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör 

att det saknar betydelse för strandskyddets syften. 

Dispensen avser ett område som genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet 

eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. 

Grannar 

Grannar har hörts. Inga negativa synpunkter har inkommit. 

David Frankel 


2 (3)

Datum 

2013-04-24 

3 (3)

Kallelse och handlingar - Kalmar kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?