KSLA-Nytt_4-2011 - och Lantbruksakademien

fältet eller rundgående motsvarande anläggningar. Detta är
arbetsbesparande men kapitalintensivt och har kraftigt ökat
avkastningen per ytenhet av mjölk. Det har bl.a. medfört
att mjölkproduktionen blivit attraktivare på slätten än får
och spannmål. Samtidigt har man fått miljöproblem genom
urlakning av växtnäring till grundvatten och man har fått
konkurrens om vattnet. Nu har man tilldelning av rätter
för vattenuttag, vilket kostar pengar och ofta medför strid
mellan olika intressen.
Många Nya Zeelandsbesökare har nog erfarenhet av
”share milking”. Vi fick informationen att den ”gamla modellen”
av share milking överges allt mera till förmån för en
modell med delat ägarskap av hela företaget, d.v.s. av såväl
mark och anläggningar som djur. Det tillträdande ägarparet
utvecklar rörelsen och övertar successivt allt större del
av företaget.
I väntan på sin tur utanför mjölkningskarusellen.
Läs mer om IFMA, International
Farm Management Association, på
deras hemsida www.ifmaonline.org.
Där finns föredrag från konferenser
sedan början av 2000-talet. Nästa
IFMA-konferens går i Polen sommaren
2013.
Korna mjölkas i en mjölkningskarusell.
Några detaljer om mjölk m.m.
Mjölkproduktionen har ökat på ett enastående sätt. Den har
gått från 6–7 miljoner liter till över 16,5 miljoner liter mjölk
per år. Antalet kor är nu ca 4,4 miljoner fördelade på 11.600
besättningar, d.v.s. genomsnittligt 380 kor per besättning.
Det är främst Sydöns produktion som har genomgått en
fantastisk utveckling under denna period. Sydöns besättningar
är i genomsnitt betydligt större än Nordöns (600
per besättning nämndes) men alltjämt kommer 65 procent
av mjölken från Nordön. Antalet får har minskat från ca 80
miljoner till 32 miljoner enligt siffror som nämndes.
Innehållet av ”milk solids” (fett och protein) i Nya
Zeeländsk mjölk är 8–8,5 procent av helmjölken.
Vatteninnehållet ”straffas” genom 4 cent per liter i transportavdrag,
informerade Fonterra, Nya Zeelands dominerande
mejeriföretag. Precis hur spelar liten roll men tänkesättet
är intressant. Betalningen det
senaste året rörde den sig om 30–32
SEK per kg ”milk solids”, vilket
kan anses vara 2,50–2,60 SEK per
kg mjölk.
Fonterras framgång på världsmarknaden
beror på den stora
mängden olika produkter (ett tusental,
tror jag), anpassade till olika
marknader. Av mjölken ”processas”
97 procent, endast 3 procent blir
konsumtionsmjölk på hemmamarknaden.
Man framhåller som självklart
att vatten är alltför dyrbart
att frakta. Det kan man tillsätta i
det importerande landet. Alltså gör
man mjölkpulver. Man har ca 150
exportländer: Nyckelmarknader är
Kina, USA, Japan och EU men 72
procent av exportvärdet kommer
från utvecklingsländer.
KSLA Nytt & Noterat • nr 4 2011
9