HandskriftsfÃ¶rteckning - och Lantbruksakademien

nr 1−5 

handskriftsförteckning 

Handskriftsförteckning 

Lanthushållning 

sverige 

1 1815 

WALLENSTEEN, (JOHAN PETER). Till protokollet 

wid Wikbolandets loflige hushålls gilles 

sammanvaro den 13 mars 1815. Folio. [23] 

s. Häftad. 

Ett jordbrukspolitiskt inlägg med historiska 

tillbakablickar. Som den främsta orsaken till 

det ”tilltagande eländet” verkar författaren 

se ”öfverflödet af utländsk säd". Johan Peter 

Wallensteen (1750–1820), präst, folklivsskildrare, 

f. på Högstorp i Säby socken, Jönköpings 

län. Student i Uppsala 1771, prästvigd 

1775, bataljonspredikant vid Östgöta infanteriregemente 

1776, pastoralexamen 1781, kyrkoherde 

i Danderyd och Lidingö 1781, tillträdde 

1783. Hovpredikant 1793, prost 1796, 

kyrkoherde i Kuddby, Linköpings stift, 1800, 

kontraktsprost 1805. Ägde Gnestad i Kuddby 

och Tomta i Östra Ny, uppskattad skriftställare 

i ekonomiska ämnen. Bland hans arbeten 

märks Anteckningar och upplysningar, hörande 

till historien om Sveriges jordbruk, handel och 

näringar från äldsta till närvarande tid (1825). 

Biogr. källa: SMOK Ä.a. E IV a:1 

2 1817 

WENSTRÖM, SVENO. Nogra œconomiske 

hushålls-reglor, utdrag af många auctorer. 4: 

o. [19] s. Häftad. 

Sveno Wenström (1759–1832), f. i Västervik. 

Studier i Uppsala 1782, prästvigd 1785. Anställd 

i Virserum, Kalmar län, 1815, avskildes 

från sin tjänst såsom ”klensint” 1816. 

Biogr. källa: Odén 

Ä.a. E II:5 

blekinge län 

3 1772? 

Blekinge höfdingedöme. [Berättelse om befolkning, 

lanthushållning och näringar.] Folio. 

[12] s. Häftad. 

Synbarligen en avskrift av de delar i 1772–73 

års landshövdingeberättelse som berör länets 

näringar. Ä.a. E IV a:1 

4 1815 

BRINKMAN, (GUSTAF ANTON af). Blekinge, 

eller Carlscrona höfdingedöme. Relat. til Kl. 

Kammar. colleg. af d. 23 decembr. 1815. Folio. 

[7] s. I lösa ark. 

Landshövdingeberättelse. Gustaf Anton von 

Brinkman (1760–1822), ämbetsman, adlad af 

Brinkman 1817. Landssekreterare på Gotland 

1791, häradshövding i Södra Möre domsaga 

1793, tf. justitiekansler 1811, landshövding i 

Blekinge 1813–22, ägde från 1813 hus i Karlskrona 

vilka 1822/32 inköptes av staten och 

blev residenset, ordförande i Blekinge läns 

hushållningssällskap 1814–22, LLA 1815. 

Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV a:1 

gotlands län 

5 1772? 

Gottlands län. [Berättelse om befolkning, 

lanthushållning och näringar.] Folio. [10] s. 

Häftad. 

Synbarligen en av skrift av de delar i 1772–73 


näringar. Näst sista sidan: ”Boråsboer göra 

staden [Visby] mycken förfång – genom de- 

45


ras kringvandrande på landsbygden och locka 

allmogen at köpa mindre nödige varor.” 

Ä.a. E IV a:1 

6 1813 

ASCHLING, CARL (FREDRIK). Gottlands statistique. 

Folio. [3] s. Ett ark. 

Carl Fredrik Aschling (1751–1820), landshövding 

på Gotland 1812–17. Ä.a. E IV b:2 

7 1815 

ASCHLING, CARL (FREDRIK). Lands höfdinge 

relation för Gottland, d. 14 dec. 1815. Underdånigste 

memorial! Folio. [27] s. Häftad. 

Carl Fredrik Aschling (1751–1820), landshövding 

på Gotland 1812–17. Ä.a. E IV a:1 

gävleborgs län 

8 1790–1791 

[Sockenbeskrivningar från Hälsingland 1790 

–91.] Folio. Ca 300 s. I lösa ark. 

Utgivna 1961 av Nils-Arvid Bringéus med 

titeln: Sockenbeskrivningar från Hälsingland 

1790–1791 (Skrifter / utg. Av Kungl. Gustaf 

Adolfs akademien för folklivsforskning; 37). 

Ä.a. E IV b:1 

9 1811 

CRONSTEDT, (FREDRIK ADOLF ULRIK). 

Landshöfdingen i Gefle i anledning af anbefaldt 

und: förslag till näringarnas upmuntran 

och understöd. Folio. [6] s. Sammanhäftad 

med nr 17. Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt 

(1744–1829), landshövding i Gävleborgs län 

1781–1812. Ä.a. E IV a:1 

10 1815 

SPARRE, (CARL). Gefleborgs län. Relation til 

Kl. Kammar Collegium af d. 31 dec. 1815, i 

anledning af Kl. Mjts circulaire bref d. 13 

maij 1802. Folio. [16] s. I lösa ark. 

Carl Sparre (1723–1791), landshövding i Gävleborgs 

län 1763–72. Ä.a. E IV a:1 

göteborgs och bohus län 

11 1772? 

Göteborgs och Bohus län. Folio. [14] s. Häftad. 



näringar. Ä.a. E IV b:2 

12 1816 

Göteborgs och Bohus län. Lands höfdinge 

embetets berättelse af d. 2 febr. 1816. Folio. 

[5] s. I lösa ark. Ä.a. E IV a:1 

hallands län 

nr 6−15 

13 1772? 

Halmstad län. Folio. [15] s. Häftad. 




14 1817 

BEXELL, (SVEN PETER). [Sockenbeskrivningar 

för Hallands län.] Folio. Ca 60 s. Häftad. 

Sven Peter Bexell (1775–1864), präst och lanthushållare. 

Hovpredikant 1801–05, kyrkoherde 

i Grimeton pastorat, Hallands län, 1812, 

kontraktsprost 1819, professors titel 1822, teol. 

dr 1830. Ägde 1808–50 Hovgården, Rolfstorps 

socken, Hallands län. Författare i antikvariska 

och topografiska ämnen; utgav bl.a. Hallands 

historia och beskrifning (1–3, 1817–19). LPS 1823, 

LVHA 1829, LLA 1817. 

Biogr. källa: Edling 

Ä.a. E II:5 

15 1817 

SYLVANDER, JOSUA. Halland eller Halmstad 

län. Landshöfd. relat. den 24 mars 1817. Åberopar 

[...] relation af d. 23 dec. 1805 och d. 6 

febr. 1811. Folio. [2] s. Ett ark. 

Josua Sylvander (1769–1833), ämbetsman. Häradshövding 

1794, sekreterare i Svea hovrätt 

1800, lagmans namn 1801, revisionssekreterare 

1805–10, häradshövding i Åker, Selebo m.fl. 

46

nr 16−23 

härader 1810–12, vice landshövding i Hallands 

län 1811, landshövding där 1812–18, justitieråd 

1818, president i Svea hovrätt från 1826, tog initiativ 

till Hallands läns hushållningssällskap 

1812/15, sällskapets ordförande 1815–18, ägde 

1807–12 Enebybergs gård, Danderyds socken, 

innehade 1817–26 säteriet Kersö, Ekerö socken, 

Stockholms län. LLA 1812. 

Biogr. källa: SMOK Ä.a. E IV b:2 

jämtlands län 

16 1803 

Protokoll wid en del allmoges i Jemtland och 

Medelpad af konungen anbefalte hörande, 

om föreslagen ström-rensning uti Ragunda 

eller Indals-elfwen; hållit å nedanstående dagar 

och ställen, åhr 1803. Folio. [79] s. Snörhäftad. 


17 1811 

WASELL, (ANDERS). Landshöfdingen i Östersund 

i anledning af anbefaldt und: förslag 

till näringarnes upmuntran och understöd. 

Folio. [29] s. Snörhäftad i ljusblått pappersomslag. 

Anders Wasell (1759–1828), landshövding i 

Jämtlands län 1810–17. Ä.a. E IV a:1 

18 1821 

Tabell, som visar åkerbrukets och boskapsafvelns 

tillstånd i Jemtlands län år 1821 samt 

stads [sic] bidragen derstädes år 1820. Folio. 

Utvikbar tabell. Tre sammanfogade och vikta 

ark. Ä.a. E IV a:1 


19 1821 

TÖRNE, (MICHAËL) von. Jämtlands landshöfding 

med rapport om landtbruket och näringarne 

uti länet. Folio. [10] s. Häftad. 

Mikael von Törne (1775–1854), lanthushållare 

och landshövding. Tf. landshövding i 

Jämtlands län 1817, landshövding där 1818–41. 

Ägde 1796–1809 säteriet Ekensberg, Ytterenhörna 

socken, Stockholms län, ägde åtminstone 

1813 säteriet Djurström, Värsås socken 

i Skaraborgs län, ägde 1816–20 säteriet Vargarn, 

Lista socken, Södermanlands län, och 

1822–28 säteriet Torsåker, Hammarby socken, 

Stockholms län. Senare delägare i koppar-, 

järn- och blyverk i Jämtland, ordförande i 

Jämtlands läns hushållningssällskap 1818–41. 

LPS 1815, LLA 1813. 


20 1822 

TÖRNE, (MICHAËL) von. Jemtlands hushålls 

sällskap med redovisning för de sällskapet 

tillslagne 3000 rd. Folio. [10] s. Häftad. 

Hushållningssällskapet i Jämtland var ett av 

flera som under 1810-talet mottog statliga 

ekonomiska understöd, i detta fall 1818. 

Biogr. notis, se nr 19 Ä.a. E IV a:1 

jönköpings län 

21 1772? 

Jönköpings län. Folio. [11] s. Häftad. 




22 1792 

HAMILTON, (FREDRIK ULRIK). Underdånig 

berättelse om värkeliga tillståndet uti Jönköpings 

län, författad till underdånig efterlefnad 

af Kongl: Majsts nådigste befallning, 

under den 12 april innevarande år. Folio. [7] 

s. Senare avskrift. I lösa ark. 

Fredrik Ulric Hamilton (1735–1797), landshövding 

i Jönköpings län 1778–95. Ä.a. E IV a:1 

23 1818 

LJUNGH, SVEN (INGEMAR). Wördsamste memorial 

[angående lanthushållningen i norra 

delan av Jönköpings län och i synnerhet 

Norra och Södra Wedbo härader]. Folio. [8] 

s. Häftad. 

Sven Ingemar Ljungh (1757–1828), landskamrer 

och lanthushållare. Kronobefallningsman, 

47


landskamrers avsked 1793, lanthushållare på 

herrgårdarna Skareda, Lommaryds socken, 

såld 1801, och från 1798 Skärsjö, Bälaryds 

socken, båda i Jönköpings län, internationellt 

känd naturaliesamlare, en av stiftarna av Jönköpings 

läns hushållningssällskap 1814. LPS 

1806, LVA 1808, LLA 1812. Publicerade ett flertal 

uppsatser i Vetenskapsakademiens handlingar. 

Biogr. källa: Edling; VAH Ä.a. E II:6 

kalmar län 

24 1815 

DE LA GRANGE, (JOHAN GEORG). Calmar län. 

Landshöfd. berättelse den 30 december 1815. 

Folio. [13] s. I lösa ark. 

Johan Georg De la Grange (1774–1844), officer, 

ämbetsman, landshövding i Kalmar län 

1810–22, en post han fick som belöning för 

sina insatser i samband med 1809 års statsvälvning, 

då han sändes med förslag om vapenstillestånd 

till den franske marskalken Bernadotte 

i Dresden, vilken sände honom vidare 

till Paris för ett möte med Napoleon. Tog 

initiativ till bildandet av Kalmar läns hushållningssällskap 

1811, ägde från 1802 säteriet 

Södra Åreda, Hemmesjö socken, Kronobergs 

län, och från 1812 Älvstorps bruk, Grythyttans 

socken, Örebro län. LLA 1812. Enligt SBL fick 

De la Grange i Kalmar ”ett stadgat rykte som 

en hetlevrad kraftkarl, vilken icke drogo sig 

för att t.o.m. egenhändigt piska upp sina länsmän”. 

Under hans ämbetstid organiserades 

dock även flera nya inrättningar i länet, förutom 

hushållningssällskapet bl.a. arbetshus, 

söndagsskolor för hantverkare, hemslöjdsinstitut 

och länslasarett. 

Biogr. källa: Edling; SBL Ä.a. E IV a:1 

kopparbergs län 

25 1757 

GEZELIUS, (JOHAN). Kortt beskrifning öfwer 

Lima sockn i Westerdalarna. 4:o. 91 s. Gråpappersomslag. 

Från Kungl. Patriotiska sällskapet. För biografiska 

uppgifter om författaren, se: Gezelius, 

Birger, ”En prästman i Dalarna på 1700-talet. 

Johan Gezelius i Lima. Släkthistoriska anteckningar”, 

Västmanland-Dala nation skrift 

nr 10, s. 47–60, Uppsala 1960. Ä.a. E IV b:3 

26 1815 

NOREUS, (JOHANNES). Stora Kopparbergs 

län. Lands höfdinge embetet i Stora Kopparbergs 

län berättelse om länets tilstånd till 

Kl. Kammar Collegium, d. 31 dec. 1815, underskrifven 

af Jean Noreus och Westlinger. 


Johannes (Jean) Noreus (1773–1831), landssekr. 

i Kopparbergs län 1797–1822. 


kristianstads län 

nr 24−28 

27 1772? 

Christianstads län. [Redogörelse för lanthushållning 

och näringar.] Folio. [16] s. Häftad. 



näringar. Ä.a. E IV a:1 

28 1815 

DE LA GARDIE, AXEL (GABRIEL). Christianstads 

län. Relat. till Kl. Kammar colleg. d. 15 

dec. 1815. Folio. [3] s. Ett ark. 

Axel Gabriel De la Gardie (1772–1838), officer, 

ämbetsman och lanthushållare, landshövding 

i Kristianstads län 1811–38, initiativtagare till 

Kristianstads läns hushållningssällskap 1812 

och dess förste ordförande 1814–38, ägde från 

1801 säteriet Maltesholm, Östra Sönnerslövs 

socken, Kristianstads län, LLA 1814. 

Biogr. källa: Edling; SMOK; SBL 


48

nr 29−37 

29 1815 

HOLTZ, G. Swar uppå de uppgifter Kongl: 

Landtbruks academien önskade af landthushållare 

få meddelte. [För Albo härad, Kristianstads 

län.] Folio. [9] s. Häftad. 


30 1815 

PETERSSON, JACOB. Uppgifter, hörande till 

kännedomen af landthushållningens tillstånd 

uti Willands härad af Christianstads 

län. Folio. [27] s. Häftad. 

Utgiven av Anders Perlinge i: ”Kriamän bland 

liemän. En tidig meddelare i Oppmanna till 

Kungl. Lantbruksakademien 1815”, Oppmanna-Vånga 

Hembygdsförening, Årsskift 1993, s. 

47–74. Ä.a. E IV a:1 

Se även nr 37. 

kronobergs län 

31 1810 

MÖRNER, CARL STELLAN. Kort berättelse om 

Kronobergs län i diup underdånighet aflämnad 

till hans kongl. höghet kronprintsen år 

1810. 4:o. [21] s. Blått sidenband. 

Utgiven med inledning av H. Gustafson i Hyltén-Cavalliusföreningens 

årsbok 1941, s. 149– 

165. Carl Stellan Mörner (1761–1834), officer 

och ämbetsman. Landshövding i Kronobergs 

län 1793–1827, presidents namn 1815, ägde 1793 

säteriet Gåvetorp, Lekaryds socken, delägare 

1798–ca 1805 i Åryds bruk, Hemmesjö socken, 

Kronobergs län, ägde gård i Växjö, en av stiftarna 

av Kronobergs läns hushållningssällskap 

1813, sällskapets ordförande 1814–27. LLA 1812. 

Biogr. källa: Edling; SMOK; SBL 


32 1815 

MÖRNER, CARL STELLAN. Kronobergs län. 

Berättelse af den 1 dec. 1815. Folio. [9] s. I lösa 

ark. 


Landshövdingeberättelse. 


malmöhus län 

33 1772? 

Malmöhus län. [Redogörelse för lanthushållning 




näringar. Texten om Malmöhus län börjar på 

s. [3]. Ä.a. E IV a:1 

34 18?? 

Malmöhus län. [Statistiska tabeller över 

land- och vattenarealer, uppdelade på härader 

och socknar.] Folio. [8] s. Häftad. 


35 1805 

Utdrag af konungens befallningshafvandes 

i Malmöhus län berättelse till Kungl. Kammar 

Collegium år 1805 om näringarnes tillstånd 

derstädes. Folio. [4] s. Ett ark. 

Daterat Stockholm den 10 dec. 1813 och undertecknad 

av C.P. Hällström. Ä.a. E IV a:1 

36 1815 

KLINTEBERG, (VILHELM) af. Malmö län. Relation 

till Kl. Kammar Coll: d. 30 decembr. 

1815. Folio. [12] s. I lösa ark. 

Vilhelm af Klinteberg (1759–1829), ämbetsman. 

Häradshövding 1798, lagman, justitieråd 

1809, tf. justitiekansler 1810, landshövding i 

Malmöhus län 1812–29. Ägde 1807–20 säteriet 

Aneboda, Aneboda socken, Kronobergs län, 

tog initiativ till stiftandet av Malmöhus läns 

hushållningssällskap 1814, sällskapets ordförande 

1814–29. LPS 1810, LLA 1812. 

Biogr. källa: SMOK Ä.a. E IV a:1 

37 1815 

Svar uppå Kongl. Landtbr. akademiens cirkulär 

af d. 18 octob. 1814. Folio. Ca 50 s. Häftad. 

49


Med svar för Kristianstads län från bl.a. J. 

Raab samt för Malmöhus län från bl.a. C.G. 

Schverin och S. Cronsiö. Ä.a. E II:3 

norrbottens län 

38 1736 

GYLLENGRIP, GABRIEL. [Utdrag av landshövdingeberättelse 

för Norrbottens lappmark, 

Västerbottens län.] Folio. 23 s. Häftad. 

Gabriel Gyllengrip (1687–1753), landshövding 

i Västerbottens län 1733–53. 1736 gjorde han 

en resa genom Tornedalen tillsammans med 

assessorn i Kommerskollegium Henrik Kalmeter 

i syfte att inventera länets näringsmöjligheter. 

Under resan gjordes bl.a. den slutgiltiga 

återupptäckten av malmfyndigheterna 

vid Luossavaara och Kirunavaara. Resan har 

senare skildrats av B. Boëthius i Skogen och 

bygden (1939). I detta utdrag skildras dock 

främst en del geografiska förhållanden, liksom 

övriga näringar som jordbruk, skogsbruk och 

fiske. Gyllengrip arbetade överhuvudtaget flitigt 

för att förbättra länets näringsliv, särskilt 

sågverksindustrin och bergsbruket, under sin 

ämbetsperiod. 

Biogr. källa: SBL; SMOK; NU Ä.a. E IV a:1 

39 1812 

(EKORN, PER ADOLPH.) Landshöfdingen i 

Norrbottens län om upmuntran, för näringarnes 

befordran, åt bergsrådet Hermelin. 

No. 1–2. Folio. [3] + [4] s. I lösa ark. 

No. 2 med något avvikande rubrik. Per Adolph 

Ekorn (1758–1819), ämbetsman. Landshövding 

i Norrbottens län 1811–15 och Älvsborgs 

län 1816–17, justitieråd 1817, lanthushållare 

i Sunderbyn, Nederluleå socken, 1782–1815, 

ordförande i Älvsborgs läns hushållningssällskap 

1816–17. LPS 1790, LLA 1815. 


40 1815 

(EKORN, PER ADOLPH.) [Landshövdingeberättelse 

för Norrbottens län 1815.] Folio. [22] 

s. Häftad. 


41 1820? 

Anteckningar om jordbruket, boskapsskötseln 

och andre landtmanna näringar i Norrbotn. 


En anteckning i blyerts av R. Jirlow från 1959 

daterar texten till omkring 1820. 


42 1822 

ÖHRVALL, PAUL. Landshöfdingen uti Norrbottn 

med berättelse om näringarne och 

landtbruket. Folio. [13] s. + Litt. A. Utdrag 

af underdånige berättelsen om Norrbottens 

läns tillstånd under åren 1816 till och med 

1820, daterad den 31sta december sidstnämnde 

år. Om landet och näringarne. Folio. [7] 

s. + Litt. B. Utdrag af underdåniga berättelsen 

om Norrbottens läns tillstånd under 

åren 1816 till och med 1820, daterad den 31sta 

december sidstnämnde år. Om de länet tillydande 

lappmarker och deras närvarande 

tillstånd. Folio. [3] s. Snörhäftad. 

Paul Öhrvall (1776–1850), adlad Sandelhjelm 

1826, landshövding i Norrbottens län 1821– 

22. Ä.a. E IV a:1 

skaraborgs län 

43 1815 

ADLERSPARRE, GEORG. Skaraborgs län. Relation 

den 16 decembr. 1815. Folio. [34] s. I lösa 

ark. 

Landshövdingeberättelse. Georg Adlersparre 

(1760–1835), officer, skriftställare och statsråd. 

Ledde det militära uppror som föregick Gustav 

IV Adolfs avsättande 1809. Landshövding 

i Skaraborgs län 1810–24, ordförande i Värmlands 

läns hushållningssällskap 1810, ägde från 

1811 säteriet Gustavsvik, Värnums socken, 

Värmlands län. Utgav bl.a. Läsning för landtmän 

(H. 1–3, 1795–96) och Vetenskapsakademiens 

hushållningstidskrift Economiska annanr 

38−43 

50

51 1815 

RUUTH, G.G. [Svar på Lantbruksakademiens 

cirkulärbrev av den 18:e oktober 1814, om tillnr 

44−51 

ler (1807–08). LPS 1800, LVA 1802, LLA 1812. 

Biogr. källa: Edling; SBL; SMOK Ä.a. E IV a:1 

44 1815 

EHRENBORG, CASPER. Anteckningar i anledning 

af de utaf Kongl. Landtbruks academien 

meddeldte ämnen till uppgifter rörande 

landthushållningens tillstånd. 4:o. [10] 

s. Häftad. 

Medhäftat ett tryckt blad med de 27 ämnen 

som Lantbruksakademien önskade sig uppgifter 

om utifrån länen. Casper Isak Mikael 

Ehrenborg (1788–1823), ämbetsman, lanthushållare, 

sekreterare. Landssekreterare i Skaraborgs 

län 1810, vice landshövding i Skaraborgs 

län 1821, justitieombudsman 1823, ägde från 

1809 säteriet Kråk, Mölltorps socken, och 

från 1820 även Råbäck, Medelplana socken, 

båda Skaraborgs län, sekreterare i Skaraborgs 

läns hushållningssällskap 1818–22, ordförande 

1821–23, LLA 1818. 

Biogr. källa: Edling; SMOK Ä.a. E II:3 

stockholms län 

45 1772? 

Stockholms län. Folio. [8] s. Häftad. 





46 1814 

DARELLI, (ISAK) af. Till vördsamt svar på 

Kongl. Landtbruks akademiens protocoll 

och frågor, af den 18de sistl. october, har äran 

meddela följande. Folio. [42] s. Häftad. 

Om lanthushållningen på Vängsjöberg, Gottröra 

socken, Stockholms län. Isak af Darelli 

(1756–1834), lanthushållare. Efter att 1780 ha 

övertagit förvaltningen av fideikommisset 

Vängsjöberg i Gottröra församling, Stockholms 

län, förvandlade Darelli den vid denna 

tid nedgångna egendomen till något av ett 

mönsterjordbruk för trakten. Han var även 

en flitig debattör och skribent i jordbruksfrågor 

och publicerade en mängd artiklar och 

separata arbeten på detta område, bl.a. Fogdereglor 

och ladugårds-ordning wid Wängsjöberg i 

norra Upland (1799, nya uppl. 1816 och 1828). 

LPS 1777, LVA och LLA 1812. 

Biogr. källa: SBL Ä.a. E IV a:1 

47 1817 

EDELCREUTZ, (DANIEL). Stockholms län. 

Relation, stält till Kongl. mjt den 25 oct. 1817 

insänd till Kl. Kammar collegium. Folio. [10] 

s. I lösa ark. 

Daniel Edelcreutz (1761–1828), före adlandet 

Ahlberg, ämbetsman. Auskultant i Överståthållareämbetet 

för polisärenden 1786, häradshövding 

i Bjäre och Åsbo domsaga 1790, tf. 

polismästare i Stockholm 1800, underståthållare 

1802–10, landshövding i Stockholms län 

1810–28. LPS 1803, LLA 1812. 

Biogr. källa: Edling; SMOK Ä.a. E IV b:1 

södermanlands län 

48 1772? 

Nyköpings län. Folio. [8] s. I lösa ark. 




49 1792 

Underdånig berättelse angående tilståndet i 

Södermanlands höfdingedöme. Folio. [17] s. 

Senare avskrift. I lösa ark. Ä.a. E IV a:1 

50 1810 

ULFSPARRE, FABIAN. Underdånig rapport om 

Nyköpings höfdingedöme. 4:o. [32] s. Häftad. 

Fabian Ulfsparre (1767–1842), landshövding 

i Södermanlands (då Nyköpings) län 1804–15. 


51


ståndet för hushållningen och näringarna i 

Selebo härad, Toresunds socken.] Folio. [8] 

s. Sammanhäftad med nr 46. 

Författaren bodde på Räfsnäs kungsgård i 

Toresunds socken, Södermanlands län. Arrendator 

var här 1798–1816 Gustaf Erik Ruuth 

(1769–1841), som blev hovmarskalk hos 

änkedrottningen 1816 och från 1790-talet var 

innehavare av säteriet Gundralöv-Ruuthsbo, 

Bjäresjö socken, Malmöhus län; fideikommissarie 

1820. LLA 1814. 


uppsala län 

52 1772? 

Upsala län. [Uppgifter om lanthushållning 



53 18?? 

Försök til en geographisk-statistisk tabell öfver 

Upsala höfdingedöme. Liten folio. [4] s. 

Ett vikt ark. 

Uppställd efter härader och socknar. 


54 1810 

WETTERSTEDT, ERIK af. Upsala län. [Kortfattade 

statistiska uppgifter om länet och dess 

invånare.] Folio. [1] s. Ett vikt ark. 

Erik af Wetterstedt (1736–1822), före adlandet 

Wetterstedt, lantmätare, ämbetsman. Kommissionslantmätare 

i Närke och Värmland 

1757, lantmäteridirektör i Finland 1771, överdirektör 

för lantmäteriet 1777–1822, kammarråd 

1779, landshövding i Uppsala län 1794- 

1812, utarbetade 1775 års storskiftesförordning 

och tillsammans med M. Rosenblad 1803 års 

enskiftesförordning, ägde 1782–96 säterierna 

Krusenberg, Fredrikslund och Kungshamn, 

Alsike socken, Uppsala län. Medverkade flitigt 

i KSLAT, särskilt om skiftesfrågor. LPS 

1778, LLA 1812, LVA 1815. 

Biogr. källa: Edling; SMOK Ä.a. E IV b:1 

nr 52−57 

55 1815 

FOCK, (BERNDT WILHELM). Upsala län. Relation 

til Kl. Mjt. d. 31 maij 1815, hvaraf afskrift 

insänd till Kl. Kammar Colleg: den 11 julii 

samma år. Folio. [8] s. I lösa ark. 

Landshövdingeberättelse. 

Berndt Wilhelm Fock (1763–1837), officer 

och ämbetsman. Landshövding i Uppsala län 

1812–30, ordförande i allmänna magasinsdirektionen 

1817–24, tf. överpostdirektör 1836– 

37, ägde 1806–11 säteriet Farsta m.fl. gårdar, 

Gustavsbergs socken, Stockholms län, ägde 

1830–34 säteriet Fredriksnäs, Gryts socken, 

Östergötlands län, och senare gårdar i Fresta 

och Täby socknar, Stockholms län, ordförande 

i Uppsala läns hushållningssällskap 

1814–30, LLA 1814. 

Biogr. källa: Edling Ä.a. E IV b:1 

56 1815 

TAMM, PER ADOLF. Svar uppå de af Kongl. 

Landtbruks academien uti bref af den 18de 

october 1814 framstäldta frågor. Folio. [13] s. 

Sammanhäftad med nr 42. 

Daterat Österby bruk den 3 april 1815. Författarnamnet 

senare tillskrivet med blyerts. Per 

Adolf Tamm (1774–1856), brukspatron. Disponent 

1802 på Österby bruk, Films socken, 

Uppsala län, ensam ägare 1823 till detta bruk 

och Söderfors bruk, Söderfors socken, samma 

län, m.fl. egendomar. Förvärvade 1827 Strömbacka 

bruk och 1831 Hedvigsfors bruk, Bjuråkers 

socken, Gävleborgs län, och ägde från 

1839 Fånöö, Löt socken, Uppsala län, en av 

stiftarna av Uppsala läns hushållningssällskap 

1814, sällskapets vice ordförande 1814–56. LLA 

1812, LPS 1824, LVA 1824. 

Biogr. källa: Edling; SMOK Ä.a. E IV a:1 

57 1817 

FOCK, (BERNDT WILHELM). Landshöfdingen 

i Upsala län underd: berättelse om jordbrukets 

tillstånd i länet jemte bifogad tabell öfver 

1815 års utsäde i hwarje sockn med upgjord 

beräkning öfver länets sädes production 

samma år. Folio. [20] s. Häftad. 

52

nr 58−63 


värmlands län 

58 1814 

SÖDERBERG, CHRISTOPHER. Promemoria. 

Med anledning af högwälborne herr landshöfdingen 

[...] Olof af Wibelis till mig aflåtne 

gunstige skrifwelse och däruti upgifne 

ämnen, har jag efter ärfarenhet författat 

följande swar. [Om lanthushållningens tillstånd 

i en del av Kils härad.] Folio. [18] s. + 

Bihang. [Om odlingsförsök med råg.] Folio. 

[4] s. Sammanhäftad med nr 62. 

Undertecknad ”Södervik uti Mellansysslets 

fögderi af Wermelands län” 14 december 1814. 

Författaren var brukspatron. I landshövdingen 

Olof af Wibelis uppräkning av de upplysningar 

han bilagt sin redogörelse "Om Landthushållningens 

tillstånd i Vermland" i KSLAT 

1815, är denna berättelse nr 6. Ä.a. E IV a:1 

59 1815 

BRANTING, J. Såsom ländande till en närmare 

kännedom af landthushållningens tillstånd i 

fäderneslandet, har landshöfdingen [...] wälborne 

herr Olof af Wibeli, till beswarande i 

practiskt afseende framstält följande frågor; 

och så widt de röra Grums härad af Wermelands 

län, anmodat underteknad med swar 

fordersamt inkomma. Folio. [14] s. Sammanhäftad 

med nr 62. 

Uppställd i tvåspalt med frågorna till vänster 

och svaren till höger. Författaren hade assessors 

titel och var bosatt på Riis i Nor socken 

och Grums härad. I landshövdingen Olof af 

Wibelis uppräkning av de upplysningar han 

bilagt sin redogörelse "Om landthushållningens 

tillstånd i Vermland" i KSLAT 1815, är berättelsen 

om Grums härad nr 7. 



60 1815 

EDGREN, E. Upgifter hörande till en allmän 

kännedom af landthushållningen innom Arvika, 

Gunnarskog, Ny och Elgå socknar af 

Jösse härad uti Wärmeland. 4:o. [9] s. Sammanhäftad 

med nr 62. 

I landshövdingen Olof af Wibelis uppräkning 

av de upplysningar han bilagt sin redogörelse 

”Om Landthushållningens tillstånd i Vermland” 

i KSLAT 1815, är berättelsen om Jösse härad 

nr 8. Ä.a. E IV a:1 

61 1815 

HAMMARHIELM, CARL FREDR. Ödmjukaste 

promemoria till Kongl. Landtbruks Academien. 

[...] Berättelse om landtbrukets nuvarande 

tillstånd uti Wisnums, Ölme och 

Wäse härader [...]. Folio. [15] s. Häftad. 

Författaren var ”Protocolls secreterare” enligt 

underskriften på sista sidan. I landshövdingen 

Olof af Wibelis uppräkning av de upplysningar 

han bilagt sin redogörelse "Om Landthushållningens 

tillstånd i Vermland" i KSLAT 

1815, är berättelsen om Wisnums och Ölme 

härader nr 1. Enligt Wibeli skall avsnittet om 

Wäse härad (nr 2 i hans lista) vara författat av 

”herr lagman Lind”. Ä.a. E IV a:1 

62 1815 

LIDÉN, NILS. Svar uti de ämnen, som Kongl. 

Landtbruks-academien till närmare kännedom 

af landthushållningen framstäldt, 

på anmodan af herr landshöfdingen [...] af 

Wibeli, af underteknad författade för Nordmarks 

härad i Wermeland. Folio. [12] s. 

Författaren var kyrkoherde i Silbodals pastorat, 

Karlstads stift. I landshövdingen Olof af 

Wibelis uppräkning av de upplysningar han 

bilagt sin redogörelse ”Om Landthushållningens 

tillstånd i Vermland” i KSLAT 1815, är 

berättelsen om Nordmarks härad nr 5. 


63 1815 

THOLÉR, ERIK. Promemoria rörande Fernebo 

härad uti Värmland uppå anmodan af 

högwälborne herr landshöfdingen [...] Olof 

af Wibeli. Folio. [46] s. I lösa ark. 

Författaren var borgmästare i Filipstad. I 

53


landshövdingen Olof af Wibelis uppräkning 

av de upplysningar han bilagt sin redogörelse 

"Om Landthushållningens tillstånd i Vermland" 

i KSLAT 1815, är berättelsen om Färnebo 

härad nr 4. Ä.a. E IV a:1 

64 1815 

WINGÅRD, JOHAN (DIDRIK) af. Ödmjukt memorial! 

[Beskrivning över Värmlands hushållning 


Detta memorial behandlar bl.a. åkerbruk, 

ängsskötsel, humle-, lin- och potatisodling, 

trädgårds- och boskapsskötsel samt bergsoch 

järnhanteringen. Johan Didrik af Wingård 

(1778–1854), officer och ämbetsman. 

Landshövding i Värmlands län 1815–40, tog 

1822 initiativ till bildandet av Karlstads sparbank, 

statsråd och chef för finansdepartementet 

1840–42, konsultativt 1842–43, ägde gård 

i Karlstad, ordförande i Värmlands läns hushållningssällskap 

1814–40. LLA 1815, LPS 1818. 


västerbottens län 

65 1773 

KOTHEN, (MAGNUS ADOLF) von. Till Kongl. 

may:ts och riksens cammar collegium berättelse 

om länets tillstånd i Wästerbotn. 4:o. 

133 s. Gråpappersomslag. 

Från Patriotiska sällskapet. Delar av denna 

berättelse tryckt i Kongl. Patriotiska sällskapets 

Hushållnings journal, december 1784 samt januari 

och februari 1785. ”Nybyggare äro i gemen 

medlidande wärde. Sedan en sådan hunnit, 

att skaffa sig en à twänne kor och några 

getter, börjar han därmed sin hushållning, 

och har utom mjölken gemenligen ej annat 

at lefwa af, än fogel, fisk och barkbröd; hwarföre 

ock ej sällan händer, at sådane fattige 

begynnare, efter fåfängt giorda försök, at på 

de dem tilsynta ställen kunna hafwa sin bärgning, 

måste öfwergifwa altsammans.” (Hushållnings 

journal 1784, s. 157.) Magnus Adolf 

von Kothen (1704–1775), landshövding i Västerbottens 

län 1769–75. Ä.a. E IV a:1 

66 1811 

EDELSTAM, GUSTAF. Landsh. uti Umeå om 

näringarne i länet. Folio. [11] s. Häftad med 

löst blått pappersomslag. 

Gustaf Edelstam (1764–1825), före adlandet 

Fahlander, officer och ämbetsman. vice landshövding 

i Västerbottens län 1811, ordinarie 

landshövding där 1811–17, ägde gård i Burträsk 

socken, Västerbottens län, ordförande i Västerbottens 

läns hushållningssällskap 1814–17, 

LLA 1815 . Främst känd för sina insatser under 

1808–09 års krig; omnämns som ”den tappre 

Fahlander” i Runebergs Fänrik Ståls sägner. 


67 1821 

SCHMIDT, GEORG LARS af. Landshöfdingen 

uti Umeå med infordrad rapport om landtbruket 

och näringarne uti länet. Folio. [9] s. 

Häftad. 

Georg Lars af Schmidt (1771–1842), landshövding 

i Västerbottens län 1817–42. 


68 1773 

KOTHEN, (MAGNUS ADOLF) von. Utdrag af 

landshöfdinge relation til Kongl. mjt 1773. 

Westerbotns län. Folio. [16] s. Häftad. 

Magnus Adolf von Kothen (1704–1775), landshövding 

i Västerbotten 1769–75. Synbarligen 

en avskrift av de delar i 1772–73 års landshövdingeberättelse 

som berör länets näringar. 

Biogr. källa: BL Ä.a. E IV b:1 

västernorrlands län 

nr 64−69 

69 1811 

NIEROTH, BALTZAR AUGUST von. Landsh. 

uti Hernösand [...] berättelse om de näringar 

inom länet, hvilka kunna synas förtjäna 

någon upmuntran. Folio. [6] s. Häftad med 

löst blått pappersomslag. 

Baltzar August von Nieroth (1767–1842), 

54

nr 70−75 

landshövding i Västernorrlands län 1807–17. 

Han författade under sin tid i Västernorrland 

tre landshövdingeberättelser, 1805, 1810 och 

1815 som enligt SBL ”vittnar om ett praktiskt 

sinne och intresse för länets hushållning men 

inte är lika rika på detaljinformation som företrädarna 

Örnskölds och Bunges”. 

Biogr. källa: SBL; SMOK Ä.a. E IV a:1 

70 1814 

THANDBERGSON, (JOAN). Lo hemmanet uti 

Styrsnäs sockn och södra Ångermanland l. 

11/43 mantal, dess häfd, fördelar och onera. 

[Svar på Lantbruksakademiens cirkulärbrev 

av den 18:e oktober 1814.] Folio. [16] s. Sammanhäftad 

med nr 46. 

Joan Thandbergson (1747–1815), f. i Sundsvall, 

lantmätare och lanthushållare. Direktörs 

namn 1795, andre lantmätare i Västernorrland 

1802, ägde gården Lo i Styrnäs socken, 

Västernorrlands län. LPS 1801, LLA 1813. Hans 

självbiografi finns publicerad i Samlingar i 

lantmäteriet. Tredje samlingen. Bilder ur landtmätarnes 

lif, 1902, s. 148–150. 


71 1821 

MÖRNER, HAMPUS. Landshöfdingen uti 

Hernösand med infodrad rapport om landtbruket 

och näringarne uti länet. Folio. [5] s. 

Häftad. 

Hampus Mörner (1775–1855), landshövding i 

Västernorrlands län 1820–41. 

Biogr. källa: NU Ä.a. E IV a:1 

västmanlands län 

72 1772? 

Westmanland. Folio. [8] s. I lösa ark. 




73 1815 

Westerås län. Folio. [4] s. Ett ark. 


Syns vara en sammanfattning av landshövdingen 

B. Liljencrantz ämbetsberättelse av 

den 31 dec. 1815, om vilken det i inledningen 

heter att den ”innehåller allenast, jemte allmänna 

reflexioner i synnerhet vidlyftigt, om 

tillstyrkande för kronobetjeningen, at erhålla 

högre titlar och större löner, någre få anmeckningsvärde 

omstendigheter". 


74 1817 

KALLERMAN, (JOHAN) F. Försök till uppgifter 

till en närmare kännedom af landthushållningens 

tillstånd i Westmanland. Folio. [35] 

s. & en lös handtecknad ritning. Häftad. 

Ritningen föreställer ett mindre lantligt boningshus. 

Uppgifterna syns vara uppställda 

efter Lantbruksakademiens frågeformulär 

från 1814. Sista sidan: ”Måtte denna enkla 

framställning, gjord af en hand, mera ämnad 

för plogen än pennan, kunna, åtminstone 

i någon punkt, anses uppfyllande Kongl. 

Landtbruks akademiens långa väntan af en 

underrättelse ifrån Westmanland!” Johan F. 

Kallerman (1772–1832), lanthushållare och 

skriftställare. Länsbokhållare i Västerås 1792, 

hospitalssyssloman i staden 1808–32, assessors 

titel, arrenderade Hofdesta herrgård, St Ilians 

socken (domkyrkoförsamlingen), Västmanlands 

län. Utgav bl.a. Westerås Posten (1795–) 

och Läsning för allmoge och menige man (1827– 

28). En av stiftarna av Västerås stads sparbank 

1826, dess styrelseordförande 1826–32, en av 

stiftarna av Västmanlands läns hushållningssällskap 

1813/15, LLA 1816, LPS 1829. 


älvsborgs län 

75 1772? 

Elfsborgs län. Folio. [10] s. Häftad. 




55


76 1815 

EKELUND, (PETER). Ödmjukaste memorial, 

från Sundahls härad, på Dahls land, Elfsborgs 

lähn, hvartill höra Frändefors och Bolstads 

pastorater. Folio. [7] s. Sammanhäftad 

med nr 46. Peter Ekelund (1756–1818), prost, 

lanthushållare, sekreterare. Kyrkoherde i Ed 

1787, kontraktsprost i Västra Dal 1792, teol. 

dr 1800, kyrkoherde i Frändefors, Älvsborgs 

län, från 1804, riksdagsman 1810 och 1815, sekreterare 

i Älvsborgs läns hushållningssällskap 

1812–17, en av sällskapets stiftare och dess drivande 

kraft de första åren. LPS 1799, LLA 1813. 


77 1815 

Elfsborgs län. Landshöfdinge embetets relation 

d. 30 dec. 1815 [...]. Folio. [30] s. I lösa 

ark. Ä.a. E IV b:2 

örebro län 

78 1772? 

Örebro län. Folio. [4] s. Ett ark. 




79 1800, ca? 

Angående jord egendomarne i Nya Kopparbergs 

sochn samt skilnaden emellan fjerdeparta 

egarna och de så kallade skatteweds 

och dagswerks torparne. Folio. [3] s. Ett ark. 


80 1800, ca? 

Ljusnarsberg eller Nya Kopparbergs församling 

och pastorat, som lyder under Örebro 

län, Vesterås stift och Nora contract [...]. Folio. 

[2] s. Ett ark. Ä.a. E IV b:2 

81 1816 

LÖFVENSKJÖLD, SALOMON. Relation för 

Örebro län, den 30 mars 1816. Folio. [46] s. 

I lösa ark. 

Landshövdingeberättelse. Salomon Löfvenskjöld 

(1764–1850), officer och ämbetsman, f. 

på Öströ i Dagsås socken, Hallands län. Blev 

efter en framgångsrik militär karriär hovmarskalk 

1800 och var 1801–16 landshövding i 

Örebro. President i Kammarkollegium 1818– 

30, innehade från 1804 fideikommisset Källeryd 

med Nissafors bruk, Överyds socken, 

Jönköpings län, och Fåleberg, Hassle socken, 

Skaraborgs län, tog initiativ till stiftandet av 

Örebro läns hushållningssällskap 1803, sällskapets 

ordförande 1803–04, 1807, 1812 och 

1814–16. LPS 1807, LLA 1812. 

Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E IV a:1 

östergötlands län 

83 1815 

Svar på K. Landtbr. akademiens cirkulär af 

d. 18 oct. 1814. Folio. Ca 50 s. Häftad. 

Med svar gällande Östergötlands län från 

major Kuylenstjerna, lagman Röök, amiralen 

Virgin. Johan Carl Kuylenstierna (1769–1852), 

lanthushållare. Innehade från 1794 fideikommisset 

Landsjö, Kimstads socken, och 

Ekesund, Löts socken (Norrköping), Östergötlands 

län, direktör i Göta kanalbolaget 

1810–34, en av stiftarna av Östergötlands läns 

hushållningssällskap 1813, ledamot av des FU 

1814–52, publicerade några inlägg i lantbruksfrågor, 

LPS 1802, LLA 1812. Gustav von Röök 

(1773–1852), häradshövding, lanthushållare. 

Häradshövding 1795–1852 i Åkerbo m.fl. hänr 

76−83 

82 1772? 

[Om lanthushållning och manufakturer i 

Östergötland.] Folio. [16] s. Häftad. 



näringar. Överstrukna är bl.a. avsnitt om Västerbotten 

samt Nyland och Tavastehus, vilket 

antyder att dessa sidor från början ingått i en 

större handskrift. Ä.a. E IV a:1 

56

nr 84−90 

rader, Östergötlands län, lagmans namn 1808, 

ägde från 1804 säteriet Åkerby, Gårdeby socken 

i samma län, publicerade enstaka inlägg i lantbruksfrågor, 

LPS 1809, LLA 1814. Arvid Virgin 

(1757–1849), officer och lanthushållare. Ägde 

1800–02 säteriet Degerhov, Skällviks socken, 

1803–06 säteriet Svensksund, Konungsunds 

socken, och ägde 1806/07–21 Medivi herrgård 

och brunn, Västra Ny socken, samtliga i Östergötlands 

län, en av stiftarna av Östergötlands 

läns hushållningssällskap 1813, ledamot 

av dess FU 1813–15, LLA 1812, erhöll 1817 Akademiens 

stora guldmedalj för mossodling. 


Ä.a. E II:3 

84 1815 

[Diverse handlingar rörande ängsslåtter vid 

Vadstena.] Folio. Ca 30 s. I lösa ark. 

Ärendet gällde nyttjanderätten till ett par 

grästäppor vid Vadstena; förslag fanns bl.a. 

om att de skulle överlämnas till Lantbruksakademien 

för användning som experimentalfält. 

Ä.a. E II:3 

85 1815 

WALLENSTEEN, (JOHAN PETER). Memorial 

om de för Östergötland skadliga följderna af 

utländskt spannemåls införande. Folio. [28] 

s. Häftad. 

Biogr. notis, se nr 1 

Ä.a. E II:3 

86 1815 

[Berättelse om Östergötlands med Vadstena 

läns tillstånd fr.o.m. år 1805 t.o.m. år 1814.] 


Bifogat är tabeller och förteckningar över allmänningar 

och kronoparker respektive tackjärnshyttor, 

kopparverk, mässingsbruk och 

stålugnar i Östergötland. Ä.a. E IV a:1 

87 1815, ca? 

Östergötlands län. Areala vidden i qvadrat 

mil. Folio. [7] s. Häftad. 

Består av tabeller med land- och vattenarealer 

uppställda efter härad och socken. 



88 1837 

P: M: uti landthushållningen börjad den 

1sta januari 1829. Folio. Ca 100 s. Med teckningar 

i texten. Folio. + P: M: för inre hushållningen 

börjad den 1sta januari 1829. Ca 

40 s. Med teckningar i texten. Häftad. 

N.a. Ö 23:1 

finland 

89 1782 

WRIGHT, (GEORG HENRIK) von & HASSEL- 

BLATT, (ISAK REINHOLD). Om hushållningen 

i Savolax och Carelen. 4:o. [194] s. Gråpappersband. 

Från Kungl. Patriotiska sällskapet. Innehåller 

två berättelser, en om Savolax av von Wright 

samt en om Kuopio län av Hasselblatt. På 

slutet återges även fyra brev (1777–82) från 

Kongl. Maj:t till Kammarkollegium angående 

svedjande i Kuopio län. Georg Henrik von 

Wright (1723–1797), landshövding i Savolax 

och Karelens län 1781–88. Isak Reinhold Hasselblatt 

(1740–1794), f. i Lappträsk socken; 

examen som lantmätare 1760. Ordinarie d:o 

i Kuopio län 1776; tillträdde dock först följande 

år p.g.a. att han tilläts kvarstanna ett år 

vid motsvarande befattning i Viborgs län. 

Biogr. källa: SL Ä.a. Ö I:3 

90 1802 

CASTRÉN, MATTHIAS. Physiografisk och oeconomisk 

beskrifning öfwer Kemi soken. 4:o. 

[84] s. Bronserat pappersomslag. 

Från Kungl. Patriotiska sällskapet. Matthias 

Castrén (1764–1845), f. i Pudasjärvi, Österbotten. 

Studier i Åbo 1781, disp. 1782 och 1785 under 

H.G. Porthan. Prästvigd 1785, kyrkoherde i 

Kemi 1789, kontraktsprost i Kemi prosteri och 

Lappmarken 1791. Var naturhistoriskt intresserad 

och gjorde under sina visitationsresor i 

Lappmarken flitiga anteckningar på området. 

I Finska hushållningssällskapets handlingar 

publicerade han 1803 ett ”Calendarium floræ 

et faunæ från Kemi för åren 1793–99”. Även 

57


denna beskrivning över Kemi socken insändes 

ursprungligen till hushållningssällskapet, 

men har förblivit otryckt. 

Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E IV b:3 

Lantbruk 

sverige 

91 1693 

RÅLAMB, CLAS. Instruction för gårdsfougderne 

wid deras tiensters och embetens förrätningar. 

Gifwen Stockholm d. 1 martij åhr 

1693. 4:o. [114] s. Gråpappersband. 

Från Kungl. Patriotiska sällskapet. Troligen en 

avskrift från 1700-talets början. Clas Rålamb 

(1622–1698), f. i Stockholm. Jurist, diplomat 

och statstjänsteman i stormaktstidens Sverige. 

Ägde i olika perioder flera sätesgårdar, bl.a. 

Bysta i Asker, Örebro län, Beatelund på Värmdö 

och Björkvik i Östra Ryd, Östergötland. 

1697 var han enligt adelns rusttjänstlängder en 

av landets rikaste godsägare. 

Biogr. källa: SBL; SMOK Ä.a. Ö I:11 

92 1810 

Tabell öfver hägnader i Götheborgs län. Vikt 

folioark. + Tabell öfver hägnader i Hallands 

län. Vikt folioark. + Anmärkningar öfver 

åtskilliga omständigheter vid hvart och ett 

stängselsätt, som ej kunnat i tabellen exponiseras 

[?]; men likväl äro wäsentliga. Folio. 


Tabellerna visar förekomsten av olika stängselsätt 

i länens härader. 

Ä.a. E II:1 

93 1813 

Förslag och betänkanden rörande laggild 

stängsel, hvilka från Kongl. Landtbruks 

academiens byggnads afdelningen blifvit 

till den statistiska aflemnade. Folio. Ca 80 s. 

Lösa ark lagda i omslag. 

På omslaget förtecknas sammanlagt åtta ingående 

handlingar i ärendet. 

nr 91−98 

Ä.a. E II:1 

94 1813 

STABECK, (GUSTAF). Project till reglemente 

för hushållnings-nämnder i riket. Folio. [22] 

s. + [Memorial uppläst vid urtima riksdagen 

i Örebro den 17 juni 1812.] Folio. [10] s. 

Häftad. 

Ä.a. E II:1 

95 1813 

STIERNSWÄRD, (CARL GEORG). Underdånigt 

betänkande [rörande lantbruket]. Folio. [7] 

s. Häftad. 

Carl Georg Stiernswärd (1767–1825), arméofficer 

och jordbrukare. LLA 1812. Stiernswärd 

skapade vid sin egendom Ängeltofta, Barksätra 

socken, Kristianstads län ett mönsterjordbruk 

där han bl.a. inrättade den första 

svenska fabriken för tillverkning av jordbruksredskap. 

Stiernswärd gjorde konkurs 

1818 och arrenderade därefter egendomen Pilshult, 

Allerums socken. Utgav bl.a. Engeltofta 

förr och nu (1819). 

Biogr. källa: Edling; SMOK Ä.a. E II:1 

96 1813–1817 

Handlingar rörande Lunds hospitalsjord. 

Folio. Ca 40 s. Häftade och lösa ark. 

Ä.a. E II:5 

97 1814 

BURENSKIÖLD, (OTTO WILHELM). Förslag 

till åkerbrukets och odlingarnes befrämjande 

i södra Halland. 4:o. [8] s. Häftad. 

Otto Wilhelm Burenskiöld (1752–1820/1824), 

lanthushållare. Överjägmästares namn 1781, 

ägde från 1778 säteriet Wallen, Våxtorps socken, 

Hallands län. LLA 1814. 


Ä.a. E II:2 

98 1814 

Försök till jämförelse af olägenheter å den 

ena, och förmåner å den andra sidan, så väl 

för staten, som för jordegaren enskilt, af en 

obestämd klyfnings rättighet af jord emellan 

flere jordegare. [Tävlingsskrift.] 4:o. [28] s. 

58

nr 99−107 

Häftad. 

Namnsedel endast med devis: ”Att söka bereda 

det allmännas väl, är blott en skyldighet, 

och den största belöning derföre, är egen tillfredsställelse.” 

Ä.a. E II:2 

99 1814 

Om nyttiga erfarenheter af den skadliga väderleken 

1812. [Tävlingsskrift.] Folio. [5] s. 

Häftad. 

Ä.a. E II:2 

100 1814? 

Försök att utreda frågan om hemmans klyfningar. 

[Tävlingsskrift.] Folio. [10] s. & tabell. 

Häftad. 

Ä.a. E II:2 

101 1815 

CARLQVIST, CARL J. Frågor hvarpå höglofliga 

Kongl. Landtbr. academ:s benägna swar, 

wid lägligt tillfälle, i djupaste ödmjukhet 

begäres. 8:o. [22] s. Trasigt och fläckat blått 

pappersomslag. 

Författaren var enligt titelbladet borgmästare, 

möjligen i Mariestad, som hänvisas till i texten. 

Frågorna består bl.a. av önskemål om att 

Akademien skall leverera ett antal frösorter 

för anläggandet av ett frömagasin i Mariestad, 

samt utvälja och införskaffa en lämplig fårras 

för ullproduktion till Skaraborgs län. 

Ä.a. E II:3 

102 1816 

GRANELL, (EFRAIM JOHAN). Om landtbruket 

i Westmanland, samt 1816 års väderlek och 

årsvext derstädes. 4:o. [7] s. Häftad. 

Efraim Johan Granell (1767–1824), lantmätare 

och lanthushållare. Kommissionslantmätare 

på Åland 1795 och i Stockholms län 1808, andre 

lantmätare i Västmanlands län 1813, förste 

lantmätare i länet 1821, ägde 1813 gård i Värmdö 

socken, Stockholms län, en tid boende i 

Köping, från 1822 förste inspektor på Hällby 

säteri, Tillberga socken, Västmanlands län. 

Publicerade enstaka inlägg i lantbruksfrågor, 

LLA 1813. 


Ä.a. E II:4 


103 1816 

[Svar på Lantbruksakademiens prisfråga:] 

Den bästa och på erfarenhet grundade jemförelse 

af alla olägenheterne på den ena och 

alla förmånerne på den andra sidan, så wäl 

för staten, som för jordegaren enskilt af en 

obestämd hemmans klyfnings rättighet af 

jord emellan flere egare. 4:o. [22] s. Häftad. 

Med ett utlåtande om detta svar av Lantbruksakademiens 

statistiska avdelning genom 

Carl Akrell. 

Ä.a. E II:4 

104 1816 

Wördsamma ärindringar rörande landtbruket, 

såsom en lite minneshjelp, at qvarblifva 

hos Kongl. Landtbruks-academien. 8:o. 85 s. 

Blått pappersband. 

Ä.a. E II:3 

105 1817 

WENSTRÖM, SVENO. Om åkerskötsel – och 

sädens underbara förökelse ingifvit til höglofliga 

Kungliga Landtbruks academien i 

Stockholm 1817. Af lärde män försökt – proberat 

– & af landthushållare beskrifvit – 

wärkstäldt – och – samladt, beskrifwit etter 

[oläsligt] uptecknadt. 4:o. [16] s. Häftad. 


Ä.a. E II:5 

106 1817? 

Anmärkningar wid den till Kongl. Sv: Landtbruks 

academien af herr O. U. Burén ingifna 

och i Kongl. Academiens annaler, 5te årgångens 

senare häfte år 1817 införda berättelse om 

landtskjötselns tillstånd i Malexanders socken, 

med tillämpning på Ydre, Lysings m.fl 

häraders skogbygder i Östergötland. Folio. 

[14] s. Häftad, första bladet loss. Märkt ”till 

dnr 46/1922” överst. Olof Ulrik Burén (1783– 

1842), bruksägare. Ä.a. E II:102 

107 1820 

EDELCRANTZ, ABRAHAM NICLAS. Strödda 

tankar om Kongl. Landtbruks Akademiens 

praktiska föremål och dess Experimentalfält. 

Handskriften utskriven på persondator 

av Lars Ljunggren och Joachim Siöcrona, 

59


Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens 

bibliotek, i januari 1992. A4. 15 bl. I lösa 

blad. 

Originalet i Kungl. biblioteket, handskriftssamlingen, 

nr X 389. Abraham Niclas Edelcrantz 

(1754–1821) var Akademiens förste direktör 

och dikterade dessa tankar ”på sin sista 

sjuksäng emot hösten 1820, efter hvilken dictamen 

de äro här ordagrant uppsatte”. (Fotnot 

i texten.) N.a. Ö 5:1 

108 1828 

ZANDER, H. Beskrifning öfver ett högst enkelt 

afvägnings-instrument. Folio. [6] s. Med 

en löst bilagd färglagd teckning. I lösa ark. 

Ä.a. E II:12 

109 1846 

BERGHOLM, JOHAN. [Kort underrättelse om 

svenska jordbrukets förbättring.] 4:o. [26] s. 

Häftad. 

Diariemärkt ”No 143” överst. Författaren var 

f.d. dragon och korpral. Bifogat ett följebrev 

och ett utlåtande av Carl H. Boheman i folio. 

Ur utlåtandet: ”Den inlemnade afhandlingen 

som wisserligen vittnar om författarens wälmening, 

men tillika om hans oförmåga att 

utreda det ämne han behandlat, innehåller 

ingen enda upplysning af wärde rörande åkerjordens 

bruk och behandling, utan endast 

fragmentariska, utan allt sammanhang eller 

plan framkastade ideer.” Ä.a. E II:25 

nr 108−113 

110 1846–1861 

LÖFVENSKJÖLD, CHARLES EMIL. Anteckningar 

och rön, i landtbruket. [1846–1861]. 4: 

o. [69] s. + Löjtnant Edelsvärds rödfärgs-sats. 

4:o. 1 s. + Förteckning på af mig utarbetade 

ritningar utförda sedan år 1839–[1858]. 4:o. 


Förvärvad 1995 från Antikvariat Åkarp i Lund. 

Den något röriga förteckningen över ritningar 

är i sin första del ordnad efter kunder, 

därefter kronologiskt. Charles Emil Löfvenskjöld 

(1810–1888), f. på Snälleröd, Färingtofta 

socken, Kristianstads län. Student vid Uppsala 

universitet 1825; inledde där juridikstudier 

som dock fick avbrytas p.g.a. sjukdom. Han 

slog sig istället ned på sitt gods Bergatorp i 

Berga socken, Skaraborgs län, där han idkade 

lantbruk. Löfvenskjöld blev med tiden en 

viktig spridare av nya idéer vad gällde en mer 

rationell och ekonomisk lantbruksarkitektur 

och utgav bl.a. planschverken Om lantmannabyggnader 

(1854–55) och Landtmannabyggnader, 

hufvudsakligen för mindre jordbruk [...] 

(1868; ny uppl. 1890–94), som belönades med 

Lantbruksakademiens lilla respektive stora 

guldmedalj. LLA 1870. Både Charles Emil och 

hans bror Ludvig Löfvenskjöld testamenterade 

avsevärda medel till varsin fond som bägge 

förvaltas av Skaraborgs läns hushållningssällskap. 

Biogr. källa: SMOK; SBL N.a. Ö 8:1 

111 1854 

LJUNGBERG, (CARL EDVARD). Om jordbruksstatistikens 

betydelse och dess närvarande 

tillstånd i Sverige. [Med ytterligare inlägg 

och yttranden i frågan.] Folio. Ca 50 s. Häftad. 

Förutom Ljungbergs föredrag finns här inlägg 

av bl.a. Carl (Magnus) Rydqvist och Gabriel 

Poppius. Carl Edvard Ljungberg (1820–1910), 

statistiker och politiker. LLA 1852. Ett annat av 

Ljungbergs föredrag i Lantbruksakademien, 

Bidrag till kännedomen af jordstyckningens utveckling 

samt de under olika tider i denna angelägenhet 

vidtagna lagstiftningsåtgärder i Sverige 

och främmande länder, utkom 1857. 

Ä.a. E II:32 

112 1858 

LJUNGBERG, (CARL EDVARD). Om svenska 

jordbrukets afkastning samt den nya bränvins- 

och tull-lagstiftningens inflytande 

på nationens tillgångar och produktion af 

landtmannaprodukter. Folio. [11] s. Häftad. 

Diariemärkt ”No. 78” överst. Ä.a. E II:36 

113 1873 

BERGSTRAND, (CARL ERIK). Autobiografiska 

60

nr 114−117 

anteckningar från min barndom och ungdom 

eller till 1857, då jag inträdda i statens 

och det offentliga lifvets tjenst. A4. 20 bl. 

Maskinskrift. Lösa blad i fotokopia. 

Carl Erik Bergstrand (1830–1914), f. i Kila 

socken, Västmanlands län. Studier i Uppsala, 

FK 1855, FD 1857. Amanuens vid laboratoriet 

för allmän och åkerbrukskemi i Uppsala 1856, 

lärare i kemi, geologi och fysik vid Ultuna 

från 1857, tf. föreståndare för institutet 1863– 

64. LA:s agrikulturkemist och föreståndare för 

dess agrikulturkemiska försöksstation 1868- 

82, därefter för dess enskilda laboratorium 

för kemiska undersökningar och frökontroll 

i Stockholm. LLA 1867, LVA 1873. Utgav bl.a. 

Grunderna för den agrikulturkemiska analysen 

(1861) och Lärobok i geologien (1868). 

Biogr. källa: U1932; SMOK; SBL N.a. Ö 16:1 

114 1903 

JUHLIN DANNFELT, CARL. Ur en åttioårings 

minnen. A4. 647 s. Fotokopia i fem limhäftade 

volymer. 

Carl Mathias Juhlin Dannfelt (1823–1904), f. i 

Nederluleå socken, Norrbottens län. Studier 

vid E. Nonnens lantbruksinstitut på Degeberg, 

eget jordbruk i Blekinge från 1842. Inköpte 

1849 Edeby i Lovö socken, Stockholms 

län, där han 1853 även inrättade en lantbruksskola 

för länet. Sekreterare i Stockholms läns 

hushållningssällskap 1853; verkade från 1856 

under en period i Gävleborgs län och organiserade 

där länets lantbruksskola och var sedan 

sekreterare i hushållningssällskap Intendent 

vid Lantbruksakademiens experimentalfält 

1860-80 och från 1866 ordförande i Stockholms 

läns hushållningssällskap. LLA 1853, 

hedersledamot 1884. Deltog som domare och 

organisatör vid ett flertal utställningar, bl.a. 

vid världsutställningen i London 1862, industriutställningen 

i Stockholm 1866, allmänna 

lantbruksmötet i Stockholm 1868 och världsutställningen 

i Paris 1878. Utgav tillsammans 

med J. T. Bergelin Tidskrift för svenska lantbruket 

1855–57 och tillsammans med J. Arrhenius 

Landtbruksakademiens handlingar och tidskrift 

1862–64. 

Biogr. källa: SMOK; SBL 


Ä.a. Ö XXX:1 

115 1911 

JOHANSSON, ANDERS. [Berättelse från studieresa 

i södra Sverige, Danmark och Tyskland 

rörande bokföringen på jordbruksområdet.] 

Folio. 30 bl. I lösa ark. 

Resan gjordes med understöd av Nilsson- 

Aschans stipendium. Anders Johansson (1881– 

1955), f. i Bärebergs församling, Skaraborgs 

län. Studier vid Skaraborgs läns lantmannaskola 

1905–06, arbetade som kontrollassistent 

i Saleby kontrollförening 1906–07, studier vid 

Ultuna, utexaminerad 1909. Arbetade från 

1910 bl.a. med Skaraborgs läns hushållningssällskaps 

lokala fältförsök samt med undervisning 

på olika lantmannaskolor. Senare rektor 

för folkhögskolan i Vara. Utgav flera arbeten 

rörande lantbruk och lokalhistoria. 

Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:10 

116 1920, ca? 

THYGESEN, JOHANNES. La politique alimentaire 

du gouvernement suédois durant les 

années de crise. Folio. 131 bl. Maskinskrift. 

Två snörhäftade exemplar, varav ett på tjockare 

papper. I en pappersmapp. 

Behandlar den svenska livsmedelspolitiken 

under krigsåren 1914–18. Johannes Christian 

Thygesen (1888–19??), f. i Hyby socken, 

Malmöhus län. Studentexamen i Lund 1909, 

utexaminerad från Alnarp 1913, FK 1914. E.o. 

amanuens i Kungl. Socialstyrelsen 1914–16 

och e.o. tjänsteman i Kungl. Domänstyrelsen 

1914–15. Amanuens i Kungl. Jordbruksdepartementet 

1915–17 och 2:e kanslisekreterare där 

från 1917. Sekreterare i Statens odlingskommitté 

1919–23, tf. byrådirektör i Kungl. Lantbruksstyrelsen 

1921–23. 1:e kanslisekreterare i 

Jordbruksdepartementet 1939–42. Ägde och 

brukade Tönshammars bruk, Sandarne. 

Biogr. källa: A1935; SA Ä.a. Ö I:8 

117 1921 

JÖNSSON, EMIL. Reseberättelse [från resa i 

61


södra och mellersta Sverige för studier av 

arbetsförhållanden samt arbetsbesparande 

byggnad och maskinella anordningar]. Folio. 

[15] s. & 8 plankartor. Häftad. 

Diariemärkt ”3” överst. Ä.a. E II:102 

118 1923 

(JUHLIN DANNFELT, HERMAN.) Lantbrukskooperationen 

i Sverige. Folio. 154 s. Maskinskrift. 

Grönt klotband. 

Herman Julius Brorson Juhlin Dannfelt 

(1852–1937), f. på Edeby i Lovö socken, Stockholms 

län. Son till Carl Juhlin Dannfelt. Mogenhetsexamen 

i Stockholm 1871, FK 1876, 

FL 1881, FD 1882, allt vid Uppsala universitet. 

Utexaminerad från Ultuna lantbruksinstitut 

1882. Assistent där 1872–73, lärare vid skolor i 

Uppsala 1873–78 och vid Malmöhus läns lantbruksskola 

på Oregård 1882–83. Vik. lärare vid 

Ultuna 1883–85, föreståndare för Kopparbergs 

läns lantbruksskola på Vassbo 1885–92 samt 

sekreterare i Kopparbergs läns hushållningssällskap 

1888–92. Lektor i jordbrukslära och 

jordbruksekonomi vid Ultuna 1892–1902 och 

var samtidigt institutets rektor. Erhöll prof:s 

namn 1897. LLA 1895, dess sekreterare 1902–19 

och 1926–28. Sekreterare i Centralanstalten 

för försöksväsendet på jordbruksområdet 

1907–19, deltog i en mängd internationella 

lantbrukskongresser. Var en ofta anlitad föreläsare 

och utgav en stor mängd arbeten, 

bl.a. Jordbrukarens handlexikon (1885–86) och 

Kungl. Landtbruksakademien 1813–1912 samt 

Svenska landthushållningen under nittonde århundradet 

(1–2, 1913). 

Biogr. källa: SMOK Arkivet Vinden 

119 1932 

JUHLIN DANNFELT, CARL & HERMAN. I 

landtbrukets tjänst. Ur minnesanteckningar. 

4:o. [14], 618, [14] s. Grönt klotband. 

För biografiska notiser, se nr 114 och 118. 

Ä.a. Ö I:10 

120 1933 

Betänkande angående standardisering av 

125 1935 

JUHLIN DANNFELT, HERMAN. Mina levnadsminnen. 

I–II. A4. 1192 s. + register. Med fonr 

118−125 

lantmannaprodukter. Folio. [2], 109, 10 bl. 

Maskinskrift. Grönt klotband. 

Förordet undertecknat av D. Pettersson, 

Gust. Andersson, Gerh. Strindlund och A. 

Lilienberg. 

Arkivet Vinden 

121 1933 

Statens spannmålsnämnds utlåtande angående 

fortsatt spannmålsreglering; avgivet 

den 18 december 1933. Folio. [3], 75 bl. + bilagor. 


Undertecknat av Walter Murray. 


122 1934 

Lantbrukshögskolans lärarråd: Yttrande över 

det av tillkallade utredningsmän avgivna 

betänkandet med utredning och förslag rörande 

organisationen av försöksverksamheten 

på växt- och trädgårdsodlingens område. 

Folio. [2], 59 bl. Maskinskrift. Svart halvklotband. 

Undertecknat av Chr. Barthel. 


123 1934 

Lantbruksstyrelsens utredning den 26 september 

1934 angående hushållningssällskapens 

ekonomi m.m. Folio. [1], 131, [2] bl. 

+ bilagor och tabeller. Maskinskrift. Grönt 

klotband (ex. 1), svart klotband (ex. 2). Ex. 

1–2. 

Underskriven av Erik Insulander och Georg 

von Zweigbergk. 


124 1934 

Sammanfattning av inkomna yttranden över 

betänkandet rörande organisationen av försöksverksamheten 

på växt- och trädgårdsodlingens 

område. 92 bl. Maskinskrift. Svart 

halvklotband. 


62

135 1939 

P.M. rörande aktuella frågor på jordbruksforskningens 

område. Folio. 59 bl. Maskinnr 

126−135 

tografier i texten. Fotokopia i tretton limhäftade 

volymer. 

Biogr. notis, se nr 118 Ä.a. Ö XXXI:1–2 

126 1935 

Lantbrukshögskolans lärarråd: Yttrande över 

den av särskilt tillkallad utredningsman avlämnade 

promemorian rörande jordbruksförsöksverksamheten. 

Folio. [2], 30 bl. Maskinskrift. 

Svart halvklotband. 

Undertecknat av Hans Egnér. 


127 1935 

Promemoria angående upplysnings- och 

försöksverksamheten på betesoch vall samt 

mossodlingsområdena ävensom angående 

den centrala organisationen av jordbruksförsöksverksamheten 

i övrigt. Folio. [2], 42 

bl. Maskinskrift. Svart halvklotband. 

Underskriven av Carl Mannerfelt. Med understrykningar 

och en rad kritiska kommentarer 

i blyerts. 


128 1936 

[Förslag till ändringar beträffande försöksverksamhetens 

organisation m.m.] Folio. 30 

bl. & bilagor (tabeller, avskrifter). Maskinskrift. 


Underskrivet av Chr. Barthel, G. Sederholm, 

Emil Gustafsson, Einar Rolander, A. von Bergen, 

Hernfr. Witte och Å. Åkerman. 


129 1937 

Förslag till överenskommelser vid statens 

övertagande av Svenska mosskulturföreningen, 

Svenska betesoch vallföreningen 

samt Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå. 

Folio. 94 bl. Häftad i omslag. 

Underskrivet av Einar Rolander. 



130 1937 

Betänkande med förslag till inrättandet av 

en lantbruksförsöksgård å Bogesundsområdet. 

Avgivet den 15 november 1948 av Försöksgårdsutredningen 

för Bogesund. Folio. 

49 s. & bilagor (kartor, avskrifter, ritningar 

m.m.). Maskinskrift. Blått halvklotband. 

Underskrivet av Yngve Gustafsson, K.E. 

Holmström, N. Olsson, A. Örborn och U. 

Renborg. 


131 1937 

Utredning och förslag angående överenskommelser 

om statens övertagande av vissa 

försöksgårdar jämte därmed sammanhängande 

åtgärder. Folio. [3], 94 bl. Maskinskrift. 

Blått halvklotband. 

Underskriven av Einar Rolander. 


132 1938 

Betänkade med förslag angående uppdelning 

av kemisk-växtbiologiska anstaltens i 

Norrbottens läns arbetsuppgifter. Folio. 79 

bl. Maskinskrift. Svart halvklotband. 

Underskrivet av Einar Rolander, Gust. Ericsson, 

Gustav Sundelin, Olof Svanberg och L. 

Tjällgren. 


133 1938 

Betänkade och förslag angående inrättandet 

av försöksgård å sandjord i Kristianstads län. 

Folio. 111 bl. Maskinskrift. Blått halvklotband. 

Underskrivet av Einar Rolander, Gustav Sundelin, 

Gunnar Ekström och Hilding Jönsson. 


134 1939 

Betänkande med förslag till jordbrukets inriktande 

under försvårad tillförsel och krig. 

[Utredning av Å. Åkerman]. Folio. 326 bl. 



63


skrift. Blått halvklotband. 

Underskrivet av Einar Rolander. 


136 1939 

RINGBORG, GUNNAR. [Reseberättelse från 

resa i Sverige för studium av jordbruksnäringen.] 

Folio. 20 bl. Maskinskrift. Klammerhäftad. 

Resan gjordes med understöd av Letterstedtska 

inrikes resestipendiet. Gunnar Ringborg 

(1906–1992), f. i Norrköping; studentexamen 

där 1925. Praktik vid Näs säteri och Klinga 

gård, genomgick Klagstorps lantbruksskola 

FK i Uppsala 1929, ordinarie elev vid Ultuna 

1929, utexaminerad 1931. Studier vid Berlins 

Lantbrukshögskola 1932, AgrD där 1935, 

Anställd vid Sveriges allmänna lantbrukssällskap 

1933–34, vid lantbruksstyrelsen 1936, 

biträdande lärare vid Lantbrukshögskolan 

1936–41, speciallärare i lanthushållning och 

husbyggnadslära vid Skogshögskolan från 

1937, docent i lantbruksekonomi med handelslära 

vid Lantbrukshögskolan 1941, lärare 

vid Ultuna lantbruksskola 1941–42, konsulterade 

jordbruksekonom från 1942, 2:e red. för 

Lantmannens bok från 1943, tf. prof. i lantbruksekonomi 

vid Lantbrukshögskolan från 

1950. Utgav flera arbeten i lantbruksfrågor. 

Biogr. källa: SA Ä.a. E VIII a:14 

137 1940 

Statens egnahemsstyrelse ang. vissa frågor, 

som sammanhänga med förstatligandet av 

egnahemsnämnderna. Folio. 130, [3] bl. Maskinskrift. 


Underskriven av Erik Lindeberg och Yngve 

Ericsson. 


138 1940 

Utredning rörande prisbildningen å konsumtionsmjölk 

avlämnad den 23 juli 1940 av 

tillkallade utredningsmän. Folio. [3], 47 bl. 

+ bilagor (beräkningar). Maskinskrift. Grönt 

klotband. 

Förordet underskrivet av A.H. Stensgård, G. 

nr 136−142 

Törnqvist och Waldemar Ljung. 


139 1941 

P.M. rörande jordbrukets inkomster och 

kostnader år 1941/42. Folio. 6, 55, 11 bl. & 4 

utvikbara tabeller. Maskinskrift. Limhäftad. 

Utredningen utförd av en delegation utsedd 

av Statens livsmedelskommission, bestående 

av A.H. Stensgård, G. Ytterborn, Olof Söderholm 

och M. Bonow. Arkivet Vinden 

140 1942 

Landsbygdens konsumtionsvattenförsörjning. 

28–11 1942. [Tävlingsskrift. Numrerad:] 

9821. Folio. 31 bl. Maskinskrift. Med 5 blad 

ritningar. Klammerhäftad. 

Lantbruksakademien inbjöd i maj 1942 till 

tävlan om författandet av en upplysningsskrift 

i ovannämnda ämne. Tre förslag inkom, 

varav de bägge ej prisbelönade (men honorerade) 

bidragen återfinns i arkivet. Den skrift 

som prisbelönades, författad av Yngve & Gertrud 

Gustafsson, utgavs i tryckt form av Akademien 

under titeln Vatten och vattentäkter på 

landsbygden (1943). 

Ä.a. E II:133 

141 1942 

Lantbruksstyrelsen, angående hushållningssällskapsutredningens 

betänkande med förslag 

angående hushållningssällskapens organisation 

och verksamhet m.m. Folio. 95 bl. + 

bilagor. Maskinskrift. Grönt klotband. 

Underskrivet av H. Sylvan och Arne P:son 

Arnegren. 


142 1942 

Vårt dagliga vatten. Råd och anvisningar beträffande 

”Landsbygdens konsumtionsvattenförsörjning”. 

[Tävlingsskrift. Signerad:] 

Bona Fide. Folio. 23 bl. Maskinskrift. Med 6 

lösa blad, ritningar och uppklistrade tidningsurklipp. 

Klammerhäftad. 

Lantbruksakademien inbjöd i maj 1942 till 

tävlan om författandet av en upplysningsskrift 

i ovannämnda ämne. Tre förslag inkom, 

64

nr 143−151 

varav de bägge ej prisbelönade (men honorerade) 

bidragen återfinns i arkivet. Den skrift 

som prisbelönades, författad av Yngve & Gertrud 

Gustafsson, utgavs i tryckt form av Akademien 

med titeln Vatten och vattentäkter på 

landsbygden (1943). 

Ä.a. E II:133 

143 1944 

Utredning med förslag till organisation av 

lagringsforskning avgiven den 20 maj 1944. 

Folio. 19 bl. + bilagor. Maskinskrift. Grönt 

klotband. 

Underskrivet av G. Malm och Ernst Sundström. 

Utredningen rör forskning kring livsmedelslagring. 

Bilagorna består av kompletterande 

rapporter angående olika former av 

livsmedelslagring, vilka sammantaget är mer 

omfattande än huvudtexten. 


144 1944? 

MÅRTENSON, STURE. Hushållningssällskapen 

och statsmakterna under åren 1922–1944. 

[Akademisk uppsats.] 4:o. 44 bl. Maskinskrift. 

Lila pappersomslag. 

Kopia finns i KSLAB. N.a. Ö 5:2 

145 1945 

P.M. rörande den statliga försöksverksamheten 

på jordbrukets område. 9 bl. Maskinskrift. 


Underskriven av Sven Ros. Arkivet Vinden 

146 1945 

Utredning med förslag angående genomförande 

av den vid 1944 års riksdag behandlade 

omorgansationen av hushållningssällskapen 

och deras verksamhet. Avgiven av Lantbruksstyrelsen 

den 28 juni 1945. Folio. [1], VIII, 253 

bl. Maskinskrift. Grönt klotband. 

Förordet underskrivet av H. Sylvan och Adolf 

Granström. 


147 1945 

ÅSLANDER, ALFR. Undersökningar av svenska 

familjejordbruk. I. Familjejordbruk inom 


Upplands slättbygd. 133 bl. Maskinskrift. I 

lösa blad. 

Allt som utkom. Tillkommen vid Tekniska 

högskolans institution för jordbrukslära. 

N.a. Ö 23:1 

148 1946 

(JURÉEN, LARS.) Jordbruksproduktionen och 

Sveriges försörjning med livsmedel. Kap. 1– 

19. 8:o & folio. Tryck och maskinskrift. Limhäftade. 

I arkivkapsel. Kapitlen 1–9 i tryckt 

korrektur, resterande i maskinskrift. 

Författad på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté. 


149 1947 

Betänkande med förslag angående lantbruksmöten 

m.m. Avgivet av 1946 års Lantbruksmötesutredning. 

Folio. [1], 63 bl. + 

bilagor (tabeller, karta). Maskinskrift. Grönt 

klotband (ex. 1), häftad (ex. 2–3). 

Ex. 1–3. Förordet undertecknat Bo Hammarskjöld, 

Sv. Alwerud, Gust. Ericsson, Karin 

Fransén, Nils Wassberg, Torvald Åkesson 

och Karl-Erik Mellqvist. 


150 1949 

1949 års försöksgårdskommitté. Betänkande 

med förslag. I. Det statliga försöksgårdssystemets 

utbyggnad. Folio. [2], 2, [2], 87, 2 s. 

& bilagor (kartor, avskrifter). Maskinskrift. 


Underskrivet av G. Brofalk, Å. Hovgård, Jon 

N. Jonsson, G. Nilsson-Leissner och Ingemar 

Eliasson. 


151 1949 

1949 års försöksgårdskommitté. Betänkande 

med förslag. II. Inrättandet av en lantbruksförsöksgård 

vid Bogesund. Folio. [2], 2, [2], 

36, 20, 14, 2 s. Maskinskrift. Blått halvklotband. 

Underskrivet av G. Brofalk, Å Hovgård, Jon 

N. Jonsson, G. Nilsson-Leissner och Ingemar 

Eliasson. 


65


152 1950 

Betänkande med förslag rörande organisationen 

av den lokala försöksverksamheten 

på jordbrukets område m.m. Avgivet av 1950 

års lantbruksförsökskommitté. Folio. 155, [4] 

bl. Maskinskrift. Blått halvklotband. 

Underskrivet av B. Fallenius, Yngve Gustafsson, 

Jon N. Jonsson, Nils Chr. Månsson och 

Stig F. Hansson. 


153 1960, ca? 

OLSSON, KJELL. De svenska hushållningssällskapen 

150 år. Kap. 1–4 . Tryckt korrektur 

(kap. 1–2), maskinskrift (kap. 3–4). 40 bl. 

I lösa blad. N.a. Ö 5:2 

154a 1980 

HELLSTRÖM, PAUL. Minnesanteckningar 

från min verksamhet i lantbrukets tjänst 

1922–63. I–II. Folio. Ca 900 bl. Med inklistrade 

fotografier, tidningsurklipp, m.m. Två 

blå klotband. 

Del I: Växtodling. Del II: Husdjur. Paul Hellström 

(1897–1987), f. i Vendels församling, 

Uppsala län. Studentexamen, praktik vid Kläringe, 

Uppsala län, Rankhyttan, Kopparbergs 

län, Söderfors, Uppsala län, Norups egendom, 

Kristianstads län. Agronomexamen Ultuna 

1922. Bokhållare och förvaltningsassistent vid 

Stora Kopparbergs Bergslags AB, Tierps lantbruk, 

lantbruksförvaltare vid samma bolag, 

Strömsbergs lantbruk samt Älvkarleby lantbruk, 

förvaltare vid AB Svenska Kullagerfabriken 

Hofors bruk, Hofors, samt förvaltare 

för Avesta jernverks-koncernens lantbruk från 

1943. LLA 1952. 

Biogr. källa: SA 

Ä.a. Ö XII:1–2 

154b 1992 

HERNQUIST, PETER. Peter Hernquist och 

jordbruket. Utskrifter av manuskript i Hernquistska 

biblioteket av Ivar Dyrendahl. A4. 

97 bl. Maskinskrift. Häftad. 

De ingående manuskripten är i tur och ordning: 

”Ekonomiska jordbruket” (HS047), 

”Artificiella ängar” (HS048), ”[Fragment om 

odling av nyttoväxter]” (HS 049), ”[Jord, jordbearbetning, 

sådd mm]” (HS 050), ”Jordarterne 

och deras fruchtbarhet” (HS 051), ”Åkrens 

utläggande till äng” (HS 100), ”[Jordarter och 

stenarter]” (HS 176), ”[Spridda anteckningar 

om jordbruk, trädgårdsskötsel och hushåll]” 

(HS 177) och ”Om vete” (HS 179). Peter Hernquist 

(1726–1808), veterinär och professor vid 

den av honom grundade veterinärinrättningen 

i Skara. Som ett led i undervisningen vid 

inrättningen sammanställde han lärokurser 

i flera ämnen – även sådana som inte direkt 

hade med veterinärmedicin att göra. 

Biogr. källa: SBL 

N.a. 

utlandet 

nr 152−156 

155 1812, ca 

YOUNG, ARTHUR. Utdrag ur en afhandling 

af Arthur Young angående förändringarne 

uti penningars värde i England, beräknade 

efter omvärderingarne i priserna å jordbrukets 

alster. Folio. [39] s. Snörhäftad. 

Översättning ur: “An inquiry into the progressive 

value of money in England, as marked 

by the price of agricultural products” i Annals 

of agriculture, vol. 46 (1812). Arthur Young 

(1741–1820), engelsk lantbruksreformator. På 

svenska utgavs i hans samtid Underrättelse för 

en arrendator eller landthushållare (1773–74; 

nya uppl. 1777–78 och 1800). Ä.a. Ö I:2 

156 1819 

GRÅBERG af HEMSÖ, JACOB. Något om åkerbrukets 

tillstånd i Moghrib-el-Aksà [Marocko]. 

4:o. 18 s. Marmorerat omslag. 

Jacob Gråberg (1776–1847), f. i Hemse på 

Gotland, varifrån han senare tog sig namntillägget 

”af Hemsö”, vilket på 1830-talet ändrades 

till ”från Hemsö”. Gråberg gick i unga 

år till sjöss och bosatte sig 1796 i Genua, där 

han arbetade som bokhållare och 1811 även 

blev svensk vicekonsul. Från 1815 var han sekreterare 

vid svenska konsulatet i Tanger och 

1822–28 svensk konsul i Tripolis. Resten av sitt 

66

nr 157−164 

liv var Gråberg bosatt i Florens och blev bl.a. 

bibliotekarie hos storhertigen av Toscana 1841. 

Han var ledamot av en stor mängd svenska 

och utländska lärda sällskap och akademier 

(bl.a. LPS 1810, LVA 1815 och LLA 1820), men 

har kommit att betraktas mer som en flitig 

och språkkunnig skribent och kompilator än 

som en egentlig forskare. 

Biogr. källa: Edling; SBL 

N.a. Ö 23:4 

157 1839–1840 

GERELIUS, (JOHAN ADOLPH). Utdrag utur en 

dag journal hållen, under vistandet i England 

och Scotland, 1839–1840. [21] s. I lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 126” överst. Består i huvudsak 

av avskrifter ur brittiska lantbrukstidskrifter. 

Med all säkerhet Johan Adolph Gerelius 

(1780–1854), statstjänsteman och pionjär i 

Sverige för det s.k. lancasterska uppfostringssystemet 

för skolundervisning. 

Biogr. källa: SMOK 

Ä.a. E II:21 

158 1842 

Note sur la découverte agricole de [...] André 

de Bonneval [...]. 4:o. [16] s. + Reflexions 

spécialement applicables à l’Angleterre sur 

l’effet qu’exercerait l’adoption de la découverte 

agricole de [...] André de Bonneval. 4:o. 

[25] s. I lösa blad. 

Med följebrev från Civildepartementet till 

Lantbruksakademien. André de Bonneval 

(1798–1844), fransk agronom, grundare av Institut 

agricole du centre de la France. 

Ä.a. E II:21 

159 1845 

SYDOW, (ADOLF PETER) von. Anförande [om 

Danmarks jordbruk] uppläst i Kongl. Landtbruks 

akademien den 18 januari 1845. Folio. 


Tryckt samma år med samma titel. Adolf 

Peter von Sydow (1785–1850), kommersråd i 

Kommerskollegium. 

Biogr. källa: Linnström Ä.a. E II:24 


160 1857 

BRATTBERG, J. W. Berättelse om en lantbruksresa 

i Tyskland, år 1857. Folio. 42 s. Lösa ark i 

omslag. 

Ä.a. E II:35 

161 1858 

RYDQVIST, (CARL MAGNUS). [Referat av och 

kommentarer till ett föredrag av Frederic 

Robiou de La Trehonnais angående Frankrikes 

jordbruk.] Folio. [18] s. I lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 99” överst. Robiou de La 

Trehonnais föredrag var infört i The Gardeners 

Chronicle and Agricultural Gazette den 27 

mars 1858. Carl Magnus Rydqvist (1806–1884), 

nationalekonom och ämbetsman, Lantbruksakademiens 

föredragande inom den statistiska 

avdelningen 1855–80. LLA 1854, LVA 1857. 

Utgav ett flertal arbeten, främst inom det 

nationalekonomiska området. 1884 utkom Ur 

Carl Magnus Rydqvists sjelfbiografi. 

Biogr. källa: SMOK; JD Ä.a. E II:36 

162 1861 

JUHLIN DANNFELT, (CARL). [Iakttagelser från 

en resa i Tyskland och Storbritannien.] Folio. 


Medhäftade är flera mindre engelska trycksaker 

rörande lantbruk. Carl Mathias Juhlin 

Dannfelt (1823–1904), f. i Nederluleå socken, 

Norrbottens län. 


Ä.a. E II:39 

163 1862 

KEMPFF, N. G. R. Redogörelse för den resa till 

England och Skottland, som i agronomiskt 

hänseende på grund af erhållit reseunderstöd 

af mig företogs under vintern 1861–1862. Folio. 

54 s. Grönt pappersomslag. 

Ä.a. E VIII a:2 

164 1863 

FOGELMARCK, WILHELM. [Berättelse från en 

resa i Skottland för studier av lantbruket.] 

Folio. [22] s. Häftad. 

Diariemärkt ”No. 207” överst. Axel Johan 

Wilhelm Fogelmarck (1835–1893), f. 1835 i 

67


Västervik. Frielev vid Ultuna lantbruksinstitut 

1855, utexaminerad 1857. Underlärare vid 

Gävleborgs läns lantbruksskola vid Åby 1857, 

vid Vall 1858, föreståndare och 1:e lärare vid 

samma 1861–89. Arr. Walls Kungsladugård 

1866 till sin död. Ägde del i och brukade 

Mackmyra och Forsbacka bruk, båda i Gävleborgs 

län, samt Lessjö i Dalarna och i Forsbacka 

järnv.-ab. 

Biogr. källa: U1932 

Ä.a. E II:41 

165 1864 

LILJEQVIST, (EDVARD). [Berättelse från en 

resa i Tyskland, England och Skottland för 

studier av lantbruket.] Folio. [15] s. Häftad. 

Edvard Liljeqvist (1832–?), f. i Stockholm. 

Elev hos hovkamrer Wattrang 1849–55. Ordinarie 

elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1855, 

utexaminerad 1857. 1:e lärare vid Gotlands 

läns lantbruksskola vid Nygård 1857–64. Sekreterare 

hos Gotlands läns hushållningssällskap 

1860. Förv. och 1:e lärare vid N. Kalmar 

läns lantbruksskola vid Sundsholm 1864–68. 

Förv. general Silfverstolpes egendom 1868–69. 

Innehade kronoarrendet Lång-Tibble i Västmanlands 

län 1869–77. Ägde och brukade St. 

Almby, Uppsala län 1877. Kronofjärdingsman 

för Vassunda socken 1891–96, då avsked med 

pension. 


Ä.a. E II:42 

166 1864 

MÜLLER, (ALEXANDER). Reseberättelse [från 

en resa i Holland och Storbritannien för studier 

av lantbruket]. Folio. [41] s. Häftad. 

Resans huvudsakliga syfte var enligt inledningen 

”att vinna en fullständigare insigt uti 

mejerihandteringens handläggning”, men författaren 

intresserar sig i praktiken för de flesta 

delar av lantbruket. Carl Alexander Müller 

(1828–1906), lantbrukskemist, f. i Tyskland. 

Inkallades 1856 av Lantbruksakademien till 

Stockholm för att förestå dess lantbrukskemiska 

försöksstation. Undervisade och skrev 

flitigt i olika lantbruksanknutna ämnen; utgav 

ett flertal arbeten, bl.a. Gödselboken eller 

nr 165−170 

grunderna för gödselämnenas behandling i städer 

och på landet (1860). LLA 1857. 

Biogr. källa: SMOK; SBL Ä.a. E II:42 

167 1864–1865 

MYRIN, C. T. [Berättelse från en resa i Tyskland, 

Belgien och Holland för studier av 

jordbrukets framsteg i dessa länder.] Folio. 

40 s. Med ett par teckningar i texten. Häftad. 

Diariemärkt ”No. 247” överst. Författaren var 

bosatt i Eksjö. Tryckt broschyr bifogad: Verordnungen 

und Instructionen für die Wiesenbau-Schüler 

und Aufseher. Ä.a. E II:44 

168 1867 

HAHR, ROBERT. Reseberättelse [från Storbritannien 

för studier av lantbruket]. Folio. [19] 


Robert Hahr (1835–1923), f. i Stockholm. Studentexamen 

vid Uppsala universitet 1855. Underlärare 

vid Lunne lantbruksskola i Västernorrland 

1856, föreståndare Björkfors enskilda 

lantbruksskola i Norrbotten 1858. Frielev vid 

Ultuna lantbruksinstitut 1861, utexaminerad 

1863. 1:e lärare vid Skaraborgs läns lantbruksskola 

i Klastorp 1863–65. Länsagronom i Västmanlands 

län 1865–1918. 


Ä.a. E II:45 

169 1868 

WULFF, J. N. Reseberättelse [från en resa i 

Storbritannien för studier av lantbruket]. 8:o. 

69 s. & 1 litograferad vikt plansch. Häftad. 

Med följebrev (i folio), diariemärkt ”No. 

254”. Planschen avbildar en utställningsplan 

för lantbruksutställningen i Leicester. 

Ä.a. E II:47 

170 1869 

LÖFQUIST, J. W. [Berättelse om en resa till 

England och Skottland för studier af dessa 

länders jordbruk och boskapsskötsel.] Folio. 


Diariemärkt ”371a” överst. 

Ä.a. E II:49 

68

nr 171−176 

171 1869 

ZETTERSTEDT, (GUSTAF WILHELM). Agronomiska 

anteckningar från en resa i Frankrike, 

Belgien och Tyskland 1867–68. 4:o. 89 s. 

Halvklotband. 

Gustaf Wilhelm Zetterstedt, statens lantbruksingenjör 

(agronom) från 1857, tf. kammarråd 

1878. Utgav Den praktiske jordbrukaren 

(1867) och Om mossar, deras behandling etc 

(1871). 

Biogr. källa: JD Ä.a. E VIII a:3 

172 1870 

CRAFOORD, GEORGE. [Berättelse från en 

resa i Skottland och England för studier av 

lantbruket.] Folio. 26 s. Häftad. 

I KSLAT 1871, II, s. 181–183, trycktes ”Anteckningar 

om jordbruket och landthushållningen 

i Skottland”. George Crafoord (1835–1915), f. i 

Hälleberga socken, Kronobergs län. Kalmar 

allmänna läroverk 1942–49, elev vid Börringe 

kloster 1951–54. Extra elev vid Teknologiska 

inst. och Svenska slöjdfören. skola 1854–55. 

Frielev vid Ultuna lantbruksinstitut 1855, utexaminerad 

1857. Lärare vid Vrangelsbro lantbruksskola 

i Halland 1857–59. Arr. Snogeröd, 

Malmöhus län, 1860–70. Lärare vid Orups 

lantbruksskola i Malmöhus län 1862–65. Lärare 

och insp. vid Alnarps lantbruksinstitut 

1866–69, tf. föreståndare för inst. 1867. Arr. 

Moholm i Skaraborgs län 1870–95. Disp. i 

Moholms kvarn-aktiebolag från 1895. 


Ä.a. E II:49 

173 1872 

FEUK, OSSIAN. [Berättelse över en resa till 

Storbritannien för studier av lantbruket.] 


Diariemärkt ”No. 188” överst. Haquin Axel 

Ossian Feuk (1841–1930), f. i Östra Kärrstorps 

förs., Malmöhus län, utexaminerad från Alnarp 

1864. 1:e lärare vid Orups lantbruksskola 

1864–78, arr. Mariannelunds gård, Malmöhus 

län, 1867–80, ägare av Karlsnäs, Jönköpings 

län, 1880–1930, direktör vid Råby räddningsinstitut 

och Malin Gyllenkrooks vårdanstalt 

för flickor 1883–1912. 

Biogr. källa: A1935 


Ä.a. E II:50 

174 1877 

PROSCHWITZ, (MAX von). [Berättelse från 

en resa i England och Skottland för studier i 

lantbruket.] Folio. [30] s. Häftad. 

Diariemärkt ”No. 498” överst. Max von Proschwitz 

(1850–1911), f. på Hellungstad i Hede 

socken, Göteborgs län. Studentexamen i Göteborg 

1870. Frielev vid Alnarp 1872, utexaminerad 

1874. Lärare vid St. Wrems lantbruksskola 

1874–76, arr. och insp. 1877–90, ägde och 

brukade Flateby gård i Dalsland från 1890. 


Ä.a. E II:55 

175 1882 

EHN, (JOHAN WILHELM). [Berättelse från en 

resa i Danmark, Tyskland, Holland för studier 

av lantbruks-, boskaps- och mejeriskötseln. 


Diariemärkt ”767” överst. Johan Wilhelm 

Ehn (1854–1899), f. i Lena socken, Uppsala 

län. Studier vid Uppsala högre elementarläroverk 

1868–74. Bokhållare på Ultuna 1875 och 

på Halls åkerbrukskoloni 1875–78. Frielev vid 

Ultuna lantbruksinstitut 1878, utexaminerad 

1880. Ultuna högre mejeriskola 1884–86. Underlärare 

vid Skaraborgs läns lantbruksskola 

vid Såtenäs 1880–84 och vid Dalarnas folkhögskola 

1884–85. Föreståndare för sistnämnda 

skola 1885–99. 


Ä.a. E II:60 

176 1882 

HAMMARGREN, (CARL OSCAR). Anteckningar 

under en resa i Skottland och Norra England. 


Med följebrev, diariemärkt ”445” överst. Under 

resan studerades lantbruket i allmänhet. 

Carl Oscar Hammargren (1855–19??), f. i Östersund, 

studentexamen där 1874. Frielev vid 

Alnarp 1874, utexaminerad 1876. Underlärare 

vid Orups lantbruksskola 1876–78, 1:e lärare 

och förvaltare där 1878–88, föreståndare där 

samt arrendator av Oregård och Västraby 

69


1888–1902, statens kontrollör vid brännvinsoch 

maltdryckstillverkningen i Malmöhus 

län från 1902. Bosatt i Malmö 1912. 


Ä.a. E II:60 

177 1885 

SOLLEWIJN GELPKE, (JOHAN HERMAN FRE- 

DERIK). Notice sur l’énquête agricole, qui a 

eu lieu à Java de 1879–1884. 4:o. [36] s. Häftad. 

Med följebrev, diariemärkt ”502” överst. 

Ä.a. E II:65 

178 1887 

NATHORST, HJALMAR. Berättelse öfver vid 

utställningen i Frankfurt am Main gjorda 

iakttagelser. Folio. [44] s. Häftad. 

Med följebrev, diariemärkt ”365” överst. Hjalmar 

Otto Nathorst (1821–1899), agronom, vid 

denna tid underlärare vid Södermanlands 

läns hushållningssällskaps lantbruksskola, 

Väderbrunn, vilken leddes av fadern Johan 

Nathhorst. LLA 1849. Den yngre Nathorst och 

Edman lärde sig båda ängsvattningskonsten 

på den tyske greven von Gersdorffs skola på 

Hermsdorff i Ober-Lausitz. Edman övergav 

så småningom de s.k. konstbyggnadssystemen 

för ängsvattning och utarbetade ett enklare 

naturligt hängbyggnadssystem. 


182 1893 

JONSON, VIKTOR. Berättelse öfver en med 

understöd af Nonnenska stipendiet sommaren 

1892 företagen resa i syfte att i Danmark, 

Tyskland, Holland och Stor Brittannien studera 

jordbruk och husdjursskötsel. 4:o. 154 

+ 155–365 s. Två skrivböcker med gröna omslag. 

Nils Johan Viktor Jonson (1864–1939), f. på 

Mälingsbo i Åtvids socken, utexaminerad från 

Alnarp 1889. Inspektor vid Tynnelsö i Södermanlands 

län 1889–91, 1:e lärare och inspektor 

vid Kilande lantbruksskola 1891–94, förvaltare 

vid AB Mejerigårdarna, Hjortsberga, Mölnbo, 

m.fl., 1894–96 och vid AB Seperators egendonr 

177−182 

179 1887 

RAAB, CARL ADAM. Reseberättelse från Skottland, 

England och Danmark. 4:o. 94 s. Med 

pärmar i svart klot. Carl Adam Georg Raab 

(1853–19??), f. i Fledingstorp i Vissefjärda 

socken, Kalmar län. Studier vid Kalmar högre 

elementärläroverk 1862–75, elev vid Filipstads 

bergsskola 1875–76. Elev på Rockhammars 

bruk i Västmanland 1877 och bokhållare där 

1878. Elev vid Åkerholm i Kalmar län 1879, inspektor 

där 1880–81. Ordinarie elev vid Ultuna 

1881, frielev 1882, utexaminerad 1883. Andre lärare 

vid Norra Älvsborgs läns lantbruksskola, 

Kristinedal, 1883–88. Ägde och brukade Brettorp 

och Bottorp på Öland, därefter förvaltare 

på Hellerö, Eds bruk. 


180 1890 

WEDIN, (CARL) HUGO. [Berättelse från resa i 

Irland september 1890 för studier av lantbruket.] 


En del av resan redovisas i ”Beskrifning öfver 

smörmarknaden i Cork”, KSLAT, 1891, 

s. 313–320. Resan gjordes med understöd av 

brukspatron Hugo Tamm på Fånöö. Carl 

Hugo Wedin (1855–19??), f. i Linghed, Svärdsjö 

socken, Dalarna. Studentexamen vid Gävle 

allmänna läroverk 1875, studier vid Uppsala 

universitet 1875, FK 1881, kompletterad 1882. 

Ordinarie elev vid Ultuna lantbruksinstitut 

1876, utexaminerad 1878. Andre lärare vid 

Uppsala läns folkhögskola 1881–85. Grundlade 

Lingheds mejeriaktiebolag och mejeri 1883. 

Flyttade 1885 till England och var från 1887 Sv. 

statens mejeriagent i England, med stationering 

i Manchester. 


181 1891 

WISTRÖM, P. W. Berättelse om en resa i Danmark, 

Tyskland och Holland år 1891. Afgifven 

till Kungl. Landtbruks-akademien. Folio. 



70

nr 183−187 

mar, Hamra, m.fl., 1896–1903. Föreståndare 

Bollerups lantbruksinstitut 1903–12 och Bollerups 

lantbruksskola 1912–27. Vid sidan av 

föreliggande resa besökte Jonson med stöd 

av statsbidrag även USA och Kanada. Intryck 

från den senare resan publicerades i Nordamerikanska 

lantbruksstudier (Stockholm 1908). 

Jonson författade eller medarbetade i ett flertal 

andra arbeten på lantbruksområdet. LLA 

1912. 

Biogr. källa: A1935 Ä.a. E VIII a:7 

183 1904 

MONTÉN, GÖRAN. Berättelse öfver en med 

understöd af Nonnenska stipendiefonden 

sommaren 1904 företagen resa i Tyskland, 

Holland och Storbritannien för att där studera 

jordbruk och husdjursskötsel. Folio. 129 


Klas Göran Rudolf Montén (1879–1968), f. på 

Lundens egendom i Gärdhems socken, Älvsborgs 

län. Studentexamen i Vänersborg 1899, 

frielev vid Alnarp 1900, utexaminerad 1902. 

Lärare vid Tärna folkhögskola och lantmannaskola 

1902–04 och vid Vallberga lantbruksskola 

1905–06, Jordbrukskonsulent i Norra 

Älvsborgs län 1906–16; ägare och brukare till 

Lunden 1908–42. 

Biogr. källa: A1935; SA Ä.a. E VIII a:7 


184 1911 

OLSSON, AXEL. Reseberättelse från resa i 

Danmark, Tyskland, Schweiz och Österrike 

1910 för studium av foderväxtodling samt 

lantbruksbokföring. Folio. 66 s. Maskinskrift. 

Snörhäftad. 

Författaren var Nonnensk stipendiat. Johan 

Axel Olsson (1882–1957), f. i Enåkers socken, 

Västmanlands län. Genomgick Kristinehamns 

praktiska skolas lantbruksavd. 1903–04 

och Vilans övre avd. 1906. Praktik vid faderns 

gård Landsberga i Västmanland, elev vid Ultuna 

1906, utexaminerad 1908. Lärare vid Tärna 

folkhögskola och lantmannaskola 1909–10, 

kulturingenjör vid Svenska Mosskulturföreningen 

1910–13, föreståndare vid Tärna lantmannaskola 

1913–24, föreståndare vid lantmannaskolan 

i Sala 1924–48. LLA 1940. 

Biogr. källa: U1932; SA Ä.a. E VIII a:10 

185 1927 

De estniska lantbrukarnes kooperativa arbete. 

Folio. 12 bl. Maskinskrift. I lösa blad. 

N.a. Ö 23:4 

186 1932 

BORGEDAL, PAUL. Forelesninger ved Norges 

Landbrukshöiskole over landbrukssamvirket. 

Folio. 132 bl., diagr., tab. Maskinskrift. 

Blått klotband. 

Författaren utgav bl.a. Norges jordbruk i nyere 

tid (1966–68). 


187 1935 

YTTERBORN, (GUSTAV). Redogörelse för min 

studieverksamhet i Förenta staterna 1933– 

1934. Folio. 12 bl. + Avskrift av examensintyg, 

ämnesbetyg och genomgångna kursers innehåll. 

Folio. 6 bl. + Jordbrukskooperationen i 

Förenta staterna. Folio. 66 bl. Maskinskrift. 

Tre klammerhäftade volymer. 

Resan genomfördes med Letterstedts resestipendium. 

Jordbrukskooperationen i Förenta 

staterna trycktes i KSLAT, 1936:8, och utkom 

även som särtryck. Gustav Rudolf Ytterborn 

(1890–1981), f. i Ytterby, Göteborgs och Bohus 

län. Agronomexamen vid Alnarp 1926, 

studier i Tyskland, Schweiz och Tjeckoslovakien 

1928–29, jordbrukskonsulentkurs Ultuna 

1930, studier för M.A. i Economics vid Wisconsins 

universitet 1933–34. Lärare och bokhållare 

vid Bollerups lantbruksskola 1926–29, 

tjänsteman vid Sveriges allmänna lantbrukssällskap 

1930–33, föreståndare för Föreningsbyrån 

i samma sällskap 1934–38, speciallärare i 

handelslära vid Lantbrukshögskolan 1934–41, 

byråchef för Lantbruksbyrån i Kungl. Lantbruksstyrelsen 

1938–42, överdirektör och chef 

för Kungl. Egnahemsstyrelsen 1942–48, överdirektör 

och souschef i Kungl. Lantbruksstyrelsen 

från 1948. Ordf. och led. i ett flertal offentliga 

utredningar, Sveriges representant vid 

71


ett flertal internationella konferenser, ordf. i 

styrelsen för Statens maskinprovningar från 

1941, chef och FN:s representant för FN:s tekniska 

biståndsverksamhet i Irak 1953. LLA 1953. 

Utgav flera arbeten inom lantbruksområdet. 


188 1938 

WAHLGREN, ÅKE. Om jordbrukets kreditföreningar 

i Tyskland och Holland, deras organisation 

och nuvarande arbetsuppgifter. 

Folio. 104 bl. Maskinskrift. Grönt klotband. 


189 1946 

ECKBAUM, ARTHUR. Jordbrukskooperationen 

i Schweiz. Folio. 50 bl. Maskinskrift. 


”Den svenska texten redigerad av Helge Kristersson.” 


Lantbruksekonomi 

sverige 

190 1813 

CARLING, (OLOF). Utkast till ett bokföringssystem 

för landtbrukare, jemte prof af räkningarna 

för ett år. På Kongl. sv. Landtbruks-akademiens 

anmodan öfversatt, med 

förändringar, utur The farmers magazine, 

vol XIV, sid. 137 följ. 4:o. 25 s. Häftad. 

Artikeln i Farmer’s magazine, som omfattar 

s. 139–153 i vol. XIV, är signerad ”R.G.”. Olof 

Carling (1787–1834), docent i orientaliska 

språk vid Uppsala universitet, föreståndare 


1817–34, tf. professor i lantbruksvetenskap 

1817, professors lön från 1826, LLA 1817. 

Biogr. källa: Edling N.a. Ö 23:4 

nr 188−196 

191 1814 

Då ett större jord bruk med tillräckeligt förlag 

lämnar öfwerskott och producerar till afsalu 

gifwer det lilla småklyfda endast och allenast 

en knapp lif näring. [Tävlingsskrift.] 


En samtida påskrift hänvisar till en lös åtföljande 

namnsedel som dock inte finns med 

här. 

Ä.a. E II:2 

192 1814 

Swar uppå Kongl. Landtbruks academiens 

begärte yttrande, om bästa och på erfarenhet 

grundade jämförelse af alla olägenheter 

på den ena och förmoner på den andra sidan 

så wäl för staten som för jordägare enskildt, 

af en obestämd klyfnings rättighet af jord 

emellan flere egare. [Tävlingsskrift.] Folio. 

[18] s. Häftad. Ä.a. E II:2 

193 1814 

Swar uppå Kongl. Landtbruks academiens 

begärta utlåtande, om bästa och på erfarenhet 

grundade jemförelse af alla olägenheter 

på den ena och förmåner på den andra sidan 

så väl för staten som för jordägarne, af en 

obestämd klyfningsrättighet af jord imellan 

flere ägare. [Tävlingsskrift.] Folio. [12] s. 

Häftad. 

Ä.a. E II:2 

194 1817 

Försök att närma sig till besvarandet af frågan 

om en förbättrad värderingsmethod af 

landtegendomar, m.m. [Motto:] Simplex sigillum 

veri. Folio. 17 s. Häftad. Ä.a. E II:5 

195 1820 

Förslag till landtegendomars värdering. 

[Tävlingsskrift.] 4:o. [8] s. Häftad. 

Ä.a. E II:7 

196 1820 

[Om en ny förbättrad värderingsmetod av 

lantegendomar. Tävlingsskrift.] 4:o. [35] s. 

Med tabeller i texten. Häftad. 

Märkt ”No 2” på första sidan. Ä.a. E II:7 

72

nr 197−205 

197 1821 

SEGERHJELM, C.F. Svar uppå Kongl. Landtbruks 

academiens fråga [...]. Hwilka äro de 

företag, som förnämligast genom lån, eller 

allmänna understöd böra befrämjas, och 

hwilka äro de allmänna föreskrifter, som 

kunna försäkra medlens rätta användande 

för ändamålet, och förekomma alla missbruk. 


Författaren var enligt den bifogade namnsedeln 

överste. 

Ä.a. E II:7 

198 1822 

Försök att besvara Kongl. Landtbruks akademiens 

prisfråga: Hwilka äro de odlingsföretag, 

som förnämligast synas genom lån 

eller allmänne understöd böra befrämjas, 

och hvilka äro de allmänna föreskrifter, som 


för ändamålet, och förekomma alla missbruk. 


Med inledande citat av Leopold: ”Gör godt. 

Var nyttig. Lef i dina mödors minne.” 

Ä.a. E II:7 

199 1823 

Förslag till fastighets wärdering. [Tävlingsskrift.] 

Folio. [60] s. Häftad. Ä.a. E II:8 

200 1823 

Försök att besvara Kongl. Landtbruks academiens 

utsatta prisämne, rörande det bästa 

förslag till en förbättrad verderingsmethod 

af landtegendomar. Folio. [19] s. Häftad. 

Ä.a. E II:8 

201 1823 

Försök att besvara Kongl. Landtbruks academiens 

fråga: ”På hvad sätt hafva de förändringar 

som penningväsendet, tid efter 

annan, undergått i vårt land, verkat på näringarnas 

tillstånd, i synerhet jordbrukets, 

till förmån eller skada? och hvad uplysning 

lämnar i denna del undersökningen om förhållandet 

af varors pris dels till hvarandra, 

dels till folkmängd, arbetslöner, production 


och handelsrörelse?” Folio. [60] s. Häftad. 

Ä.a. E II:8 

202 1824 

Försök, till swar å Kongl. Landtbruks academiens 

4de pris-fråga: Hwilka äro de odlings 

företag, som förmånligast synas genom lån 

eller allmänna understöd böra befrämjas; 

och hvilka äro de allmänna föreskrifter, som 


för ändamålet och förekomma alla missbruk. 


Ä.a. E II:9 

203 1824 

WALDEN, KNUT von. Försök, till swar å 

Kongl. Landtbruks academiens pris-fråga: 

Hwilka äro de odlings företag, som förmånligast 

synas genom lån eller allmänna 

understöd böra befrämjas, och hvilka äro de 

allmänna föreskrifter, som kunna försäkra 

medlens rätta användande för ändamålet 

och förekomma alla missbruk. 4:o. [22] s. 

Författare enligt löst bifogad namnsedel, där 

även en uppgift om att denne var kapten vid 

andra livgrenadjärregementet med adress Linköping 

återfinns. 

Ä.a. E II:9 

204 1825 

Försök till swar å Kongl. Landtbruks-academiens 

1sta prisfråga: Det bästa förslag till en 

förbettrad wärderings method af landtegendomar, 

med afseende på deras köp eller belåning, 

innehållande jemte allmänna grunder 

för en sådan wärdering, tjenliga förslag till 

formulair att wid förekommande tillfällen 

nyttjas. Folio. [4] s. Ett ark. 

Ä.a. E II:10 

205 1825 

Försök till förslag till en förbättrad methode 

för värdering af landtegendom, i anledning 

af Kgl Landtbruks academiens framställning. 


Uppställd i tvåspalt med noter i den ena spalten. 

Ä.a. E II:10 

73


206 1827 

Förslag till en förbättrad wärderingsmethod 

af landtägendomar. [Tävlingsskrift.] 4:o. [32] 

s. Med tabeller i texten. Häftad. 

Tävlingsskrift med anledning av den prisfråga 

i ämnet som Lantbruksakademien utlyste 

1825. Ä.a. E II:12 

207 1827 

Svar på Kongl. Landtbruks academiens prisämne: 

”Förslag till en förbättrad wärderingsmethode 

af landtegendomar, med afseende 

på deras köp och beläning.” Folio. [56] s. & 

tabeller. + Ödmjukt anförande! Folio. [9] s. 

Häftad. 

Tävlingsskrift med anledning av den prisfråga 

i ämnet som Lantbruksakademien utlyste 

1825. Det ”ödmjuka anförandet” innehåller 

svar på de anmärkningar som Lantbruksakademien 

haft på den aktuella tävlingsskriften. 

Den namnsedel som bifogats i kuvert innehåller 

endast signaturen ”Amicus Patriæ”. 

Ä.a. E II:12 

208 1829 

Förslag till en förbättrad wärderings method 

af landt egendomar. [Tävlingsskrift.] Folio. 


Inleds med Thorildcitat: ”alt gäller alt hvad 

det kan gälla och alt faller till alt hvad det kan 

falla”. Den bifogade namnsedeln endast med 

fransk sentens: ”La mediocrité fut mon partage.” 

Bilagt ett yttrande av Lantbruksakademiens 

räkenskapsavdelning om att den inte 

tror sig kunna anmäla denna skrift till belöning. 

Ä.a. E II:13 

209 1831 

Grunderne och sättet vid landt-egendomars 

wärderande. Författadt i anledning af 

Kongl. Swenska Landt bruks academiens 

härom uppgifna täflings ämne. Folio. 121 s. 

Fyra häften. 

Ä.a. E II:14 

210 1833 

SAHLSTRÖM, (PER). Försök till besvarande 

nr 206−214 

af Kongl. Landtbruks academiens prisfråga, 

rörande en förbättrad wärderings method af 

landtegendom. Folio. [44] s. Med tabeller i 

texten. Häftad. 

Författarnamn enligt den bifogade namnsedeln. 

Per Sahlström (1785–1866), lantbrukare 

och politiker. Arrenderade Långbro gård i 

Vårdinge socken t.o.m. 1841. Belönades för 

detta tävlingsbidrag med medalj av Lantbruksakademien. 

Korr. LLA 1829. 


Ä.a. E II:15 

211 1835 

Förslag till en förbättrad wärderings metode 

af landt egendomar; i afseende på deras köp 

eller belåning. Svar uppå Kongl. Landtbruks 

academiens pris fråga. Folio. [10] s. & 4 tabeller. 

Häftad. 

Ä.a. E II:16 

212 1835 

OLSSON, GUSTAF. Förslag till en förbättrad 

werderingsmetod af landtegendomar, med 

afseende på deras köp eller belåning, innehållande, 

jemte allmänne grunder för en 

sådan wärdering, förslag till formulär, att 

nyttja vid förekommande tillfällen. [Tävlingsskrift.] 


Med följebrev till Lantbruksakademien, undertecknat 

”Åmål Torpane och Thomasbohl”. 

Gården Tomasbol var belägen i Tydje socken, 

Tössbo härad, Älvsborgs län. Ä.a. E II:16 

213 1933 

Promemoria med vissa synpunkter beträffande 

statens understöds- och låneverksamhet 

för jordbruksnäringens förkovran. Avgiven 

den 29 april 1933. Folio. [2], 72, [1] bl. 


Förordet underskrivet av Nils Adler, Fabian 

Lilliecreutz och A. Lillieberg. 


214 1934 

DREBORG, HENRIK. Om undersökningar rörande 

saluvärdet å svensk åkerjord. Folio. [2], 

109 bl. Maskinskrift. Snörhäftad i omslag. 

74

221 1932 

RINGBORG, GUNNAR. Berättelse över med 

statsmedel understödda studier i lantbruksenr 

215−221 

Tillsammans med Nils Hessel utgav författaren 

1942 Saluvärdet å svensk åkerjord (KSLAT 

1941, nr 6 ½ (Specialhäfte 4)). Henrik Gustav 

Engelbert Dreborg (1904–1975), f. i Göteborg, 

studentexamen 1923, Klagsborgs lantbruksskola 

1928. Biträde vid Inst. för husdjursförädlings 

försöksstation i Klagstorp 1928–29. 

Agronomexamen Ultuna 1931. Studier i nationalekonomi 

och statistik vid Stockholms 

högskola 1932–35. Ekonomisk-statistisk utredning 

i Lantbruksakademien 1931–35, kamrerare 

och notarie hos Lantbruksakademien 

1935–47, redogörare och notarie vid Centralanstalten 


1935–39, redogörare hos Statens 

växtskyddsanstalt 1935–45, tf. sekreterare hos 

Lantbruksakademien 1943–44, speciallärare 

vid trädgårdsskolan vid Experimentalfältet 

1945–46, sekreterare och direktör i Östergötlands 

läns hushållningssällskap från 1947. 

Biogr. källa: SA Ä.a. Ö I:2 

215 1936 

WINSLER, (PER) GEORG. Berättelse över en 

studieresa i Sverige sommaren 1934 ingiven 

till Kungl. Lantbruksakademien. 4:o. 27 bl. 

Maskinskrift. Klammerhäftad. 

Resan genomfördes med Letterstedts resestipendium 

och gick genom Kopparbergs, 

Jämtlands och Norrbottens län för studier av 

lantbruksekonomiska frågor. Per Georg Winsler 

(1893–1978). Agronomexamen vid Alnarp 

1919, Extraelev vid mejerikonsulentkursen vid 

Alnarp, FD 1928, AgrD vid Lantbrukshögskolan 

i Berlin 1933. Utgav några lantbruksekonomiska 

arbeten. 


216 1937 

Betänkande med förslag till lag om skuldreglering 

för jordbrukare. Folio. [1], 165 bl. 


Förordet undertecknat Nils Wohlin, Einar 

Anderberg, Thure Björkman och Rolf Dahlgren. 



217 1941 

Jordbrukskasseutredningen. Betänkande med 

förslag till förordning om jordbrukets kreditkassor 

m.m. Avgivet den 29 januari 1941. 

Folio. [1], 130, [2] bl. Maskinskrift. Grönt klotband. 

Ex. 1–2. Förordet undertecknat av Vilmar 

Ljungdahl, Sven J. Lindeberg, Nils Adler, Per 

Svensson, Hjalmar Ekengren och Yngve Ericsson. 


218 1941 

LEMNE, LARS. Försök till analys av det svenska 

jordbrukets ekonomiska förhållanden under 

1930-talet. Folio. X, [1], 616 bl. Maskinskrift. 

Halvklotband. 

Lars Lemne (1916–2001). Detta är av allt att 

döma hans licenciatavhandling; en doktorsavhandling, 

Den framtida jordbruksproduktionens 

inriktning och omfattning, utkom 1946. 


219 1944 

Statens livsmedelskommission. Statistiska 

byrån. Jordbruksarrendenas utveckling och 

arrendejordbrukens lönsamhet. Folio. 14 bl. 

& 50 utvikbara tabeller. Maskinskrift. Grönt 

klotband. 

Undertecknad av Otto Zetterberg. 


220 1945 

Räkenskapsresultat från jordbruk vilka deltagit 

i Jönköpings läns hushållningssällskaps 

bokföringsverksamhet bokföringsåret 1 juli 

1944–30 juni 1945. Folio. [3], 75 bl. Maskinskrift. 


Bladen 71–75 består av utvikbara tryckta tabeller. 


utlandet 

75


konomi vid Berlins lantbrukshögskola m.m. 

under år 1932. Folio. 38 bl. Blått pappersomslag. 

En maskinskriven avskrift finns i Ä.a. EII:125, 

dnr 189/1938. 

Biogr. notis, se nr 136 Ä.a. E VIII a:12 

222 1930 

Reseberättelse [från resa i England för studier 

av lantbruksekonomi och lantbruksundervisning]. 

Folio. 15 bl. Maskinskrift. Klammerhäftad. 

Författaren, som bl.a. besökte Agricultural 

Economics Research Institute i Oxford, Ministry 

of Agriculture and Fisheries i London 

och National Institute of Agricultural Botany 

utanför Cambridge, är okänd. Ä.a. E II:113 

223 1938 

HESSEL, NILS (OLOF). [Berättelse över resa i 

Danmark, Holland, Schweiz och Tyskland 

för studier av lantbruksekonomi.] Folio. 

17 bl. I huvudsak maskinskrift, några blad i 

handskrift. I lösa blad. 

Resan gjordes med hjälp av det Nonnenska 

resestipendiet. Nils Olof Hessel (1912–2000), 

f. i Höör, Malmöhus län. Studentexamen 

1931, praktik vid fädernesgården Annedal 

Hököpinge, Nöbbelövs boställe Lund. Agronomexamen 

Lantbrukshögskolan 1937, studier 

lantbruksekonomi och lantbruksbokföring 

vid Eidg. Technische Hochschule Zürich 

1938, anställd vid Kungl. Lantbruksakademien 

1936–43, amanuens Kungl. Lantbruksstyrelsen 

1943–47, byråagronom Kungl. Lantbruksstyrelsen 

1947–48, 1:e byråagronom där 1948–49, 

sekreterare Kontrollnämnden 1947–49, sekreterare 

och direktör i Blekinge läns hushållningssällskap 

från 1949. Sekreterare i 1946 års 

kommitté för täckdikningsförsök, sekreterare 

i 1952 års trädgårdsutredning. Utgav bl.a. Blekinge 

läns hushållningssällskap 150 år (1964). 


224 1945 

FROSTENSON, GEORG. [Reseberättelse över 

resa i USA för studium av jordbrukets marknadslära.] 

4:o. 3 bl. + Types of egg marketing 

associations in the United states. Department 

of agricultural economics. Cornell university 

agricultural experiment station. New 

York state college of agriculture. Ithaca, New 

York. A. E. 483. June 1944. 4:o. 11 s. + CURTISS, 

W. N. & FROSTENSON, GEORG. Egg prices on 

Central New York farms 1939–40. Department 

of agricultural economics. Cornell university 

agricultural experiment station. New 

York state college of agriculture. Ithaca, New 

York. A. E. 492. September 1944. 4:o. 16 s. Maskinskrift. 


Georg Frostenson (1909–2002), f. i Loshult, 

Kristianstads län. Bollerups lantbruksskola 

1929–31, utexaminerad specialgymnasiet Hvilan 

1934. Agronomexamen vid Lantbrukshögskolan 

1938, marknadsstudier i England 1938– 

39, studier i företagsekonomi, marknadslära 

och lantbruksekonomi vid Cornell universitet 

USA 1942–46; MS 1944 och PhD 1946. Lärare 

vid Bollerups lantbruksskola 1938, assistent åt 

lantbruksattachén i London 1938–39, anst. 

vid Sveriges Ägghandelsförbund 1939–40, vid 

Sveriges Lantbruksförbund 1941–42, forskningsassistent 

och biträdande lärare vid Cornell 

universitet 1943–46, utredningsman vid 

amerikanska ambassaden i Stockholm från 

1947. Utgav flera arbeten på engelska rörande 

lantbruksekonomi och marknadsföring. 


Jordbearbetning 

sverige 

nr 222−225 

225 1813 

[Diverse handlingar rörande Dagsmossen 

vid Omberg i Östergötland.] Folio. Ca 40 s. 

Lösa ark i pappersomslag. 

Om Dagsmossens uttorkning och nyodling. 

76

nr 226−234 

Ett betänkande om nödiga undersökningar 

för Dagsmossens uttorkning och uppodling 

trycktes i KSLAT 1813, s. 130–141. Ä.a. E II:1 

226 1813 

SKJÖLDEBRAND, (PER ERIK). Anmärkningar 

vid hr contre amiralen A. Virgins afhandling 

om sättet att odla kärr och mossar. Folio. [4] 

s. Ett ark. 

Tryckt i KSLAT 1814, II, s. 73–76. Per Erik 

Skjöldebrand (1769–1826), lanthushållare och 

ämbetsman. Förste expeditionssekreterare titel 

1799, landshövding i Södermanlands län 

1815–24, generaltulldirektör 1824–26, presidents 

namn 1825, ägde från 1799 säterierna 

Erikslund och Dalbyö, Västerljungs socken, 

Södermanlands län, senare en kort tid även 

Jakobsberg, Järfälla socken, Stockholms län, 

en av stiftarna av Södermanlands läns hushållningssällskap 

1814, sällskapets ordförande 

1815–24. LPS 1809, LLA 1812. 


Ä.a. E II:1 

227 1813 

STEPHENS, GEORGE. To his Majestys economical 

society at Örebro. As a further proof 

of the success of draining after the principles 

of Elkington [...]. Folio. [8] s. Häftad. 

Om de markundersökningar som Stephens 

utfört i olika delar av Sverige. Inlagd i ett följebrev 

till Lantbruksakademien från hushållningssällskapet 

i Örebro. Ä.a. E II:1 

228 1813 

VIRGIN, (ARVID). Förklaring i anledning af 

nästföregående anmärkningar. [Om mossodling.] 


Ett svar på anmärkningar gjorda av P. E. Skjöldebrand, 

se nr 232. 


Ä.a. E II:1 

229 1814 

TAMM, (PER ADOLF). Beskrifning öfver ängsvattningen 

vid Söderfors bruk. Folio. [13] s. 

Häftad. 


Ä.a. E II:2 


230 1814 

TORNÉRHIELM, (ADOLF FREDRIK). Berättelse 

om en vid Engeltofta säteri i Skåne i sednare 

åren gjord upodling. Folio. [7] s. I lösa ark. 

Engeltofta (eller Ängeltofta) ägdes vid denna 

tid av den kände jordbruksreformatorn Carl 

Georg Stiernswärd (se även nr 95, 441 och 

518). Adolf Fredrik Tornérhielm (1768–1852), 

officer och lanthushållare. Ägde 1799–1810 säteriet 

Dömestorp, Hasslövs socken, Hallands 

län, 1811–28, säteriet Össjö, Össjö socken, 

Kristianstads län. LLA 1815. 


Ä.a. E II:2 

231 1814 

TÖRNE, (MIKAEL) von. Om nyodling och cirkulationsbruk 

vid Djurströms säteri i Skaraborgs 

län. Folio. [14] s. I lösa ark. 

”Med anmärkningar af en Kongl. Landtbruks 

academiens ledamot.” 


Ä.a. E II:2 

232 1815 

[Berättelse om en sjöuttappning i Snarås och 

Blomsterhult i Misterhults socken, Tuna 

Härad, Kalmar län.] Folio. 30 s. & vikt karta. 

I lösa ark. 

Berättelsen insänd till Lantbruksakademien 

av Hushållningssällskapet i Kalmar län, som 

mottagit den av byamännen i Snarås och 

Blomsterhult. 

Ä.a. E II:3 

233 1815 

[Handlingar rörande torrläggning vid Svartån.] 

Folio. Ca 30 s. Häftade och lösa ark. 

Ä.a. E II:4 

234 1815 

KJELLIN, (ADOLF FREDRIK). Berättelse om en 

mosse-odling nära Sunne i Fryksdals härad 

och Carlstads län. Folio. [4] s. Ett ark. 

Adolf Fredrik Kjellin (1750–1819), präst och 

lanthushållare. Docent i grekiska vid Lunds 

universitet 1773–74, kyrkoherde och kontraktsprost 

i Sunne, Värmlands län 1786/1788– 

1819, teol. dr 1800, riksdagsman, skriftställare, 

77


ägde från senast 1806 säteriet Rud, Ny socken, 

Värmlands län, en av stiftarna av Värmlands 

läns hushållningssällskap 1803, LLA 1813. 


Ä.a. E II:3 

235 1815 

TÖRNGREN, P. & BERGER, A.G. Berättelser om 

den besigtning som på Westmanlands kongl. 

hushålls sällskaps anmodan, blifvit den 5 juli 

1815 verkställde, öfver ängswattning med 

mera, wid Wahlsta i Svedvi socken. Folio. 

[13] s. & 2 kartor i fotokopia. Häftad. 

Kartorna löst bilagda i omslag. Ä.a. E II:3 

236 1815 

VIRGIN, (ARVID). Kort beskrifning öfver mossodlingen 

vid Medevi. Folio. [4] s. Ett ark. 

Tryckt i KSLAT 1815, II, s. 208–211. Ett svar på 

anmärkningar gjorda av P. E. Skjöldebrand, se 

nr 232. 


Ä.a. E II:3 

237 1816 

[Handlingar rörande Store Mosse i Skaraborgs 

län.] Folio. Ca 20 s. I lösa ark. 

Om ett nyodlingsföretag av räntmästaren Georg 

Enander. 

Ä.a. E II:4 

238 1816 

NORDENSKJÖLD, (OTTO HINDRIC). Beskrifning 

och karta öfver 7 skiften af 23 tunland 

sank måsse och 7/8 tunl. sandåker, odlade 

uti Calmare län samt Misterhults socken. 


Den i titeln nämnda kartan saknas. Otto Hindric 

Nordenskjöld (1747–1832), sjöofficer och 

lanthushållare. Ägde från 1791 säteriet Fårbo, 

Misterhults socken, Kalmar län, en av stiftarna 

av Kalmar läns hushållningsällskap 1811. 

LPS 1786, LLA 1812, erhöll 1815 Akademiens 

stora guldmedalj för sommarstallfodring, 1816 

silvermedalj för ängsvattning. 


Ä.a. E II:4 

nr 235−244 

239 1817 

[Handlingar rörande Ekenäs mosse i Dalsland 

i Sundals härad och Frennefors socken.] 

Folio. Ca 30 s. I lösa ark. 

Ä.a. E II:5 

240 1817 

[Handlingar rörande Lantbruksakademiens 

belöningar av odlingsföretag.] Folio. Ca 80 s. 

Häftade och lösa ark. 

Beskriver tolv olika nyodlingsföretag. 

Ä.a. E II:5 

241 1817 

[Handlingar rörande mossodlingar i Östergötlands, 

Örebro och Kalmar län.] Folio. Ca 

20 s. & 2 vikta kartor. I lösa ark. 

Om mossodlingar utförda av Arvid Virgin i 

Medevi, Östergötland, J.G. Rehnstedt vid Råbergs 

corporalsboställe i Täby socken, Örebro 

län, samt O.H. Nordenskjöld vid Järbo säteri i 

Misterhults socken, Kalmar län. 

Ä.a. E II:5 

242 1817 

JÄRTA, HANS. [Angående förutsättningarna 

för mossodling i Kopparbergs län.] Folio. 


Hans Järta (1774–1847), ämbetsman, skriftställare. 

Kansliexamen 1791, avsade sig adelskapet 

vid riksdagen 1800, praktiserande advokat, 

sekreterare i konstitutionsutskottet 1809/10, 

statssekreterare i Handels- och finansexpeditionen 

1809–11 och tf. 1815–16, landshövding i 

Kopparbergs län 1812–22, tf. chef för Riksarkivet 

1837–44. LSA 1819, LVA 1828, LVHA 1832, 

LLA 1812. 


Ä.a. E II:5 

243 1817 

[Redogörelser för odlingsbar kronomark i 

Älvsborgs län.] Folio. Ca 30 s. Häftad. 

Ä.a. E II:5 

244 1818 

[Handlingar angående odlingsbar kronomark 

i Östergötlands län.] Folio. [14] s. I lösa 

ark. 

Ä.a. E II:6 

78

nr 245−254 

245 1818 

[Handlingar angående utdikning i Listers 

härad, Blekinge län.] Folio. 30 s. Häftad. 

Ä.a. E II:6 

246 1819 

Kongl. Landtbruks akademiens andra och 

sjunde afdelningars yttrande öfver de år 

1818 vidtagne anstalter till flygsandfältens 

besåning i Christianstads län. Folio. [8] s. 

Häftad. 

Ä.a. E II:6 

247 1819 

PEHRSON, ELIAS. [Berättelse om bevattning 

av fäbodvallar i Jämtland.] Folio. [12] s., 1 tabell 

& 2 lösa kartor. Häftad. 

Författaren var enligt underskriften bosatt i 

byn Åsen i Hammerdals tingslag. 

Ä.a. E II:6 

248 1820 

KUYLENSTIERNA, W. [Berättelse om en mossodling 

på Hestra storängsmosse.] 4:o. [8] s. 

& 2 vikta kartor. I lösa ark. Ä.a. E II:7 

249 1820 

RAPPE, WILHELM. Memorial [rörande ängsbevattning 

vid Möllekull och Böksholm i 

Drevs socken och Uppvidinge härad, Kronobergs 

län]. Folio. [7] s. & lös karta. Häftad. 

Wilhelm Rappe (1750–1819), brukspatron. 

Auskultant i Bergskollegium 1771, disponent 

1773 på Braås järnbruk, Drevs socken, Kronobergs 

län, brukspatron där från 1786, ägde 

från 1786 säterierna Böksholm och Tofta, 

samma socken, publicerade enstaka inlägg i 

lantbruksfrågor, en av stiftarna av Kronobergs 

läns hushållningssällskap 1814, ledamot av 

sällskapets FU 1814–15, LVA 1793, LLA 1812. 


Ä.a. E II:6 

250 1822 

Kongl. Landtbruks afdelningens [sic] skogs 

och trädgårds afdelnings yttrande öfver 

medlen till hämmande af den vid Ljungby 

gästgifvaregård i Kronobergs län, Sunnebo 


härad fortfarande skadliga flygsanden. Folio. 

[16] s. Häftad. Ä.a. E II:7 

251 1824 

KRÖMSTEDT, G. Till Kongl. Landtbruks academien. 

[Tankar rörande mossodling.] Folio. 


Författaren var ”öfwerdirecteur” och bosatt i 

Porla, Skagershults socken, Örebro län. 

Ä.a. E II:9 

252 1837 

JACK, CARL GUST. Förslag till reform uti wårt 

åkerbruk. 4:o. 24 s. Häftad. 

Författaren var ”f.d. löjtnant”. Med följebrev 

samt utlåtande (i folio) av Lantbruksakademien. 

Ä.a. E II:17 

253 1842 

[Handlingar rörande ett ängsvattningsprojekt 

utfört av Nils Fredric Gahm och Johan 

Jacob Ekman vid krononybygget Lilla Lappträsk 

i Nederkalix, Norrbottens län.] Folio 

& 4:o. [20] s. & 2 vikta kartor. Häftade och 

lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 49” överst. 

Ä.a. E II:21 

254 1846 

Contract [med leutenanten O. W. Edman 

om de skyldigheter och förmoner, som borde 

vara fästade vid det åt honom lemnade 

uppdrag att tillhandagå jordbrukare i riket 

med råd och upplysningar, angående ängsvattning 

genom öfversilning]. Folio. [9] s. & 

formulär. Häftade och lösa ark. 

Med följebrev från Civildepartementet till 

statsrådet G. Poppius. Edman lärde sig tillsammans 

med Hjalmar Nathorst ängsvattningskonsten 

hos den tyske greven von Gersdorffs 

skola på Hermsdorff i Oberlausitz, 

östra Tyskland. Han övergav så småningom 

de s.k. konstbyggnadssystemen för ängsvattning 

och utarbetade ett enklare naturligt 

hängbyggnadssystem. 

Biogr. källa: JD 

Ä.a. E II:25 

79


255 1846 

HAMMARSKÖLD, G. Watten uppfordrings inrättning. 

4:o. [4] s. Ett ark. 

Inrättningen uppfördes av Samuel Owen på 

författarens egendom Lindnäs i Kalmar län. 

Ä.a. E II:25 

256a 1846 

NATHORST, HJALMAR. [Svar på anmärkningar 

av löjtnanten Edman angående den av 

Nathorst översatta avhandlingen om ängsbevattning 

av Patzig.] Folio. [12] s. Häftade 

och lösa ark. 

Märkt ”Till no. 66” överst. Med ett yttrande 

om Edmans anmärkningar av Carl H. Boheman. 

Hjalmar Otto Nathorst (1821–1899), 

agronom, vid denna tid underlärare vid Södermanlands 

läns hushållningssällskaps lantbruksskola, 

Väderbrunn, vilken leddes av fadern 

Johan Nathhorst. LLA 1849. Den yngre 

Nathorst och löjtnanten O.W. Edman lärde 

sig båda ängsvattningskonsten hos den tyske 

greven von Gersdorffs skola på Hermsdorff i 

Oberlausitz, östra Tyskland. Edman övergav 

så småningom de s.k. konstbyggnadssystemen 

för ängsvattning och utarbetade ett enklare 

naturligt hängbyggnadssystem. 


256b 1877 

LUNDBERG, OSCAR. Undersökning angående 

dränering. Stor folio. 15 s. & 5 planscher. 

Halvklotband. 

Består till stor del av tabeller över utförda 

dräneringsförsök. Planscherna avbildar bl.a. 

en agronomisk respektive en dräneringskarta 

över ett skifte vid Alnarp samt en vattenmätningsapparat. 

Författaren var baningenjör vid 

Statens järnvägar. Ä.a. Ö I:5 

257 1888 

(BÆCKSTRÖM, FRANS.) Föredrag i Landtbruks-akademien 

den 17 september 1888 [angående 

mossodling]. Folio. [11] s. Häftad. 

Frans Bæckström ansvarade för mossodlingarna 

vid Trystorp i Närke. Ä.a. E II:69 

nr 255−259 

258 1897 

FEILITZEN, CARL von. Några anteckningar 

om Sveriges mossar och deras tillgodogörande. 

Folio. 17, [8] s. & bilagt följebrev från 

författaren till Christian Lovén. I lösa ark. 

Carl von Feilitzen (1840–1901), f. på Vargsäter 

i Skeda socken, Östergötlands län. Studier 

vid Uppsala universitet 1859, bergsex. där 1863. 

Genomgick Falu bergsskola 1865–66. Ägnade 

sig 1867–76 åt bruksdrift och jordbruk, bl.a. 

som bolagsdisponent vid fabriker i Tjust från 

1871. Flyttade 1877 till Jönköping och ägnade 

sig åt tillverkning av tekniska fabrikat; grundade 

1882 här även en kemisk station för näringarna, 

särskilt jordbruket. Stationen ombildades 

1885 till en statlig anstalt, fortfarande 

med Feilitzen som föreståndare. Samma år 

fick han anslag till en resa till Tyskland, Holland 

och Danmark för studier av mossodling, 

något som han under sin verksamhet i Jönköpings 

län kommit att intressera sig för. 1886 

bildade Feilitzen Föreningen för mosskulturens 

befrämjande inom mellersta och södra 

Sverige, vilken 1888 utvidgades till Svenska 

mosskulturföreningen. Under återstoden av 

sitt liv ägnade Feilitzen merparten av sina 

krafter åt främjandet av mosskulturen, bl.a. 

genom Svenska Mosskulturföreningens tidskrift, 

där han själv publicerade en stor mängd 

artiklar. Han har därför blivit kallad ”den nutida 

svenska mosskulturens fader”. LLA 1895. 

För vidare läsning om von Feilitzen, se: Mårald, 

Erland, ”Far och son von Feilitzen och 

Svenska Mosskulturföreningens gyllene år 

1886–1921”, Svensk mosskultur. Odling, torvanvändning 

och landskapets förändring 1750–2000 

(2008). Christian Lovén (1835–1904), fysiolog, 

Lantbruksakademiens sekreterare från 1884. 

Biogr. källa: A1935; SMOK Ä.a. E VIII a:7 

259 1941 

Betänkande och förslag beträffande erforderlig 

komplettering av statsunderstödda 

torrläggningsföretag vid arbetslöshet ävensom 

angående vissa andra torrläggningsverksamheten 

berörande frågor. Avgivet den 

80

nr 260−265 

6 december 1941 av torrläggningskommittén. 

Folio. [1], 46, 18 bl. Maskinskrift. Grönt 

klotband. 

Inledningen underskriven av Carl J. Insulander, 

Gustaf Karlsson, Gust. E. Andersson och 

P. Gullstrand. Arkivet Vinden 

260 1941 

GUSTAFSSON, YNGVE. Berättelser över studieresor 

företagna med understöd av medel 

ur Letterstedska stipendiefonden. Folio. 28 

bl. Maskinskrift. Med inklistrade fotografier 

i texten. Snörhäftad. 

Under resorna studerades olika torrläggningsarbeten. 

Yngve Hugo Gustafsson (1912–2000), 

f. i Tryserum, Kalmar län. Gamleby folkhögskola 

1926–28, d:o lantmannaskola 1928–29, 

utexaminerad vid specialgymnasium Hvilan 

1932. Praktik vid Svalövsgården. Agronomexamen 

vid Lantbrukshögskolan 1936, agr. lic. 

1941, agr. dr 1946. Studieresor i olika länder 

i Europa. Assistent vid inst. för agrar hydroteknik 

1936–39, 1:e assistent vid d:o 1939–46, 

docent 1946, prof. i agrar hydroteknik vid 

Lantbrukshögskolan 1946–48, överinspektör 

för lantbrukets försöksväsen från 1948. Specallärare 

i vattenbyggnad vid Tekniska högsk. 

1942–52, viss undervisning vid d:o från 1952. 

Led. av 1946 års täckdikningssakkunniga, 

led. av Jordbrukets forskningsråd, av 1950 års 

försöksutredning, delegat vid internationella 

konferenser m.m. LLA 1950. Utgav arbeten rörande 

hydroteknik och marklära. 


utlandet 


261 1843? 

ZESTERFLETH, (H.C. von). Description de la 

culture des prairies au moyen de l’irrigation. 

4:o. [9] s. & 1 handkolorerad teckning. Skinnband. 

Tryckt 1843 i Hamburg med titeln: Anvisningar 

till en praktisch [sic] inrättning för vattning 

af ängsmarker. Författaren var f.d. överstelöjtnant 

i hannoveransk tjänst. 

Biogr. källa: Linnström Ä.a. Ö I:4 

262 1855 

BLADIN, (KNUT LEOPOLD). Berättelse afgifven 

till Kungl. Vetenskaps akademien öfver 

nyare förbättringar i åtskilliga delar af landtbruket, 

iakttagen under en resa i Tyskland 

och England år 1855. I. Grunddikningen i 

England. Folio. 93 s. Häftad. 

Endast denna del har återfunnits i KSLA:s 

arkiv. Knut Leopold Bladin (1822–1918), f. i 

Tjällmo socken, Östergötland. Lantmästarex. 

1846, utexaminerad Ultuna 1851. Vice kommissionslantmätare 

1851, ordinarie 1857. Länsagronom 

i Kopparbergs län 1851–67. Arrenderade 

Vassbo och förestod dess lantbruksskola 

1867–75. Arrenderade Hushagen i St. Tuna 

socken 1857–71. Ägde och brukade Hult nära 

Falun 1875–77. Storskifteslantmätare 1874–88. 

Sekreterare i Kopparbergs läns hushållningssällskap 

1863–88. 


263 1856 

ÅKERMAN, PHILIP. Berättelse öfver en resa i 

Tyskland och Belgien år 1855–56. Folio. 32 s. 

Häftad. 

Under resan studerades ängsbevattningsarbeten 

i de båda länderna. Tryckt i KSLAT 1859, s. 

130–184. Ä.a. E VIII a:2 

264 1865 

KJELLIN, FREDR. Berättelse från studieresa i 

Storbritannien 1864. Folio. 44 s. Häftad. 


265 1871 

OHLSSON, GUSTAF THEODOR. Berättelse 

öfver ängsvattnings, indämnings och sjösänknings-arbeten, 

iakttagna på en resa i 

Danmark år 1870–1871. Folio. 101 s. Blått klotband. 

Författaren var Nonnensk stipendiat. Gustaf 

Theodor Ohlsson (1845–1930), f. i Malmö. Utexaminerad 

från dess tekniska skola 1861. Blev 

81


efter lantmäteriex. 1865 lantmäteriauskultant 

och samma år lantbrukselev vid Petersburg 

i Malmö. Därefter studier vid Ultuna, utexaminerad 

1867. Lantbruksakademiens agronomelev 

1867–71, ex. för komp. till lantbruksingenjör 

vid Teknologiska institutet 1869. 

Elev vid sammanbindningsbanans byggande 

i Stockholm 1869 och vid vattenbyggnadsarbeten 

vid östra stambanan 1870. Lantbruksstip. 

1873–76, elev vid Malmö hamnbyggnad 

1876. Extra lantbruksingenjör 1876, ordinarie 

samma år. Avsked med pension 1905. 


266 1873 

NILSSON, OTTO. Reseberättelse [från resa 

till Tyskland, hufvudsakligen konungariket 

Sachsen, för att derstädes inhemta kännedom 

om ängsvattningsanläggningarna med 

hänsyn till såväl deras tekniska utförande 

som deras ekonomiska resultat]. Folio. 40 s. 

I lösa ark. 

Författaren var Nonnensk stipendiat. 

Ä.a. E II:53 

267 1874 

STEINMETZ, HERMAN. Reseberättelse af 

landtbruksingeniören H. Steinmetz öfver 

en med statsanslag understödd utrikes resa 

under vintern 1872 och 1873 samt våren 1874. 

Folio. [49] s. Med en inklistrad teckning i 

bläck. Häftad, de sista bladen loss. 

Diariemärkt ”Nr 330” överst. Resan gick till 

Italien, Schweiz och Österrike. Bl.a. redogörs 

utförligt för ängsbevattningen i Podalen. Herman 

Steinmetz (1838–1902), f. i Rogsta, Gävleborgs 

län. Studier vid Hudiksvalls läroverk 

och Gävle gymnasium 1846–57, studentexamen 

i Uppsala sistnämnda år; därefter arbete 

som lantmannaelev 1857–59. Studier vid Uppsala 

universitet 1859–60, ordinarie elev vid Ultuna 

1861, ex. 1863. KLA:s stipendiat 1865–67; 

blev statens lantbruksingenjör 1868. Från 1887 

stationerad i Göteborgs och Bohus län. Stiftade 

1896 en stipendiefond vid Ultuna lantbruksinstitut 

och blev 1897 hedersledamot vid 

nr 266−272 

elevkåren. Publicerade även ett mindre antal 

arbeten inom sitt ämnesområde. 


Ä.a. E II:53 

268 1882 

WALLIN, PEHR. Berättelse öfver en under 

åren 1881–1882 företagen studieresa. Folio. 

[40] s. Med illustrationer i texten och en karta. 

Häftad. 

Resan gick till Tyskland för studier av ängsvattning. 


269 1885 

FEILITZEN, CARL von. Reseberättelse [rörande 

studier av mosskulturer i Tyskland]. 

Folio. 85 s. Med teckningar i texten. Häftad. 

Diariemärkt ”658” överst. Carl von Feilitzen 

(1840–1901), f. på Vargsäter i Skeda socken, 

Östergötlands län. 


Ä.a. E II:63 

270 1886 

OHLSSON, GUSTAF THEODOR. Berättelse öfver 

utländsk resa företagen 1885–86. Folio. 

154 s. Med två kartor och tre planscher, löst 

bilagda. Grönt halvklotband. 

Om torrläggningsarbeten i Nederländerna 

och Tyskland. 


271 1886 

OHLSSON, GUSTAF THEODOR. Beskrifning 

öfver den tilltänkte torrläggningen af Zuider-sjön 

uti Holland. Folio. [12] s. Med kartor 

och planscher. Häftad. 


272 1887 

FEILITZEN, CARL von. Reseberättelse år 1887 

från mosskulturutställningen i Berlin samt 

studier av mosskulturer i Tyskland. Folio. 74 

s. Häftad. 

Carl von Feilitzen (1840–1901), f. på Vargsäter 

i Skeda socken, Östergötlands län. 


82

nr 273−279 

273 1937 

LARSEN, HOLGER. Några iakttagelser från 

kulturtekniska arbeten i Tyskland sommaren 

1937. Reseberättelse från nonnenske stipendiaten. 

Folio. 32 bl. Maskinskrift. Med 23 

små fotografier i ett kuvert. Snörhäftad. 

Holger Rudolf Larsen (1904–1988), f. i Visseltofta, 

Kristianstads län. Önnestads lantmannaskola 

1928, Önnestads ö. avd. 1930. Praktik 

vid Binga, Kalmar län, Hovdala och Öllsjögård, 

Kristianstads län, Viderup, Malmöhus 

län. Kontrollassistent i Tryde och Spjutstorp, 

Kristianstads län. Agronomexamen vid Alnarp 

1933, konsulentkurs vid jordbrukslinjen 

Lantbrukshögskolan 1936, studier jordbrukslära 

och kulturteknik vid Berlins universitet 

1937. Förvaltningsassistent vid Alnarps egendom 

1933–35, lärare i kulturteknik vid Alnarp 

1935–41, lärare i jordbrukslära och kulturteknik 

vid d:o från 1941. Sekreterare i styr. för 

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. 

Utgav flera arbeten rörande olika jordbruksfrågor. 


274 1938 

EKSTRÖM, GUNNAR. Berättelse över studieresa 

i Mellaneuropa 1938. Folio. 33 bl. Maskinskrift. 


Studierna gjordes i Tyskland, nuvarande 

Tjeckien, Österrike och Ungern och gällde 

olika torrläggnings- och bevattningsföretag. 

Per Gunnar Jonatan Ekström (1891–1961), f. i 

Segerstad på Öland. Studier i Kalmar 1911, FK, 

1913, FL 1920, FD 1927, allt i Lund. Assistent vid 

Sveriges geologiska undersökning 1920, bitr. 

geolog 1921, statsgeolog 1938. Docent i agronomisk 

hydroteknik vid Lantbrukshögskolan 

1935, LLA 1941. Utgav flera arbeten inom marklära 

och hydroteknik. 

Biogr. källa: SMOK Ä.a. E VIII a:14 

Jordförbättring 

sverige 


275 1815 

GENBORG, ERIC. Berättelse om några, under 

sommaren år 1815, af undertecknad upsökte 

mergel-sorter uti Ragunda och Stugum 

sochnar i Jemtlands län. [4] s. Ett ark. 

Författaren var ”vice past. & capellpredikant 

vid Stugum och Borgvattnets capeller”. 

Ä.a. E II:3 

276 1815 

MICHAELSON, ANDERS. Om åkergödning 

med mergel. Afskrift. Folio. [4] s. Ett ark. 

Författaren betitlar sig ”ekonomie studiosus”. 

Ä.a. E II:3 

277 1816 

[Svar på Lantbruksakademiens prisfråga: 

Vilka de ämnen äro, som jorden under växternas 

frösättning förlorar m.m. Motto:] Est 

aliquid, prodire tenus, si non datur ultra. 4:o. 

[36] s. I lösa ark. Ä.a. E II:4 

278 1828 

PEHRSSON, ELIAS. Ritning och beskrifning å 

ett af undertecknad uppfunnit slags ugnar, 

hvari myrjord, medelst en hög värmegrad 

beredes till gödsel. Folio. [4] s. & lös teckning. 

I lösa ark. 

Undertecknad Hammerdahl (Jämtland). 

Förmodligen samme Elias Pehrson som 1819 

skrev till Lantbruksakademien om bevattning 

av fäbodvallar (se nr 247). Ä.a. E II:12 

279 1838 

Afhandlingar rörande bengödning presenterade 

i Kgl. Landtbruks akademiens lantbruks 

afdelning 1838. Folio. Ca 40 s. Häftad. 

Diverse handlingar i ämnet som samlats under 

en gemensam titel. 

Ä.a. E II:17 

83


280 1845 

JOHANNESSEN, VIKING. Anmärkningar om 

mergling vid Årup landtbruk. 4:o. [7] s. I 

lösa ark. 

Med följebrev och utlåtande från Lantbruksakademien 

genom J.J. Berzelius. Författaren 

var inspektor vid Årups fideikomiss i Kristianstads 

län. 

Ä.a. E II:24 

281 1846 

ESMARK, (HANS MORTEN THRANE). Beskrivelser 

over den mineraliske patentgjödnings 

tilberedelse samt en kortfattet theorie hvorefter 

sammensætningen er ordnet. Et forsög 

i agronomien. 4:o. [15] s. Marmorerat omslag. 

Diariemärkt ”No. 176” överst. Följebrev och 

utlåtande bifogade. Hans Morten Thrane Esmark 

(1801–1882), norsk präst och naturvetare, 

vid denna tid bosatt i Brevik, Telemark. 

Ä.a. E II:25 

282 1846 

MÖLLER, PETER. Om guano samt några dermed 

i Sverige anställde försök. Folio & 8:o. 

[12] s. Häftade och lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 61” överst. Med följebrev 

och remissyttrande av Carl H. Boheman. Peter 

von Möller (1809–1883), arméofficer och 

jordbrukare. Från 1846 ägare till Skottorp i 

Halland och en föregångsgestalt i länet vad 

gällde införandet av ett modernt intensivjordbruk, 

bl.a. genom import av peruansk guano. 

LLA 1842 (HLLA 1877), LVA 1866. Adlad 1866. 

Utgav bl.a. Hallands hushållningssällskaps 

tidning (1849–50) och Strödda utkast rörande 

svenska jordbrukets historia (1871). 


Ä.a. E II:25 

283 1867 

IGELSTRÖM, (LARS JOHAN). Berättelse öfver 

de försök som af mig blifvit gjorda med afseende 

å tillgodogörande för jordbruket af 

wid Grengesberget, bland dervarande jernmalmer, 

förekommande apatit. Folio. [9] s. 

Häftad. 

nr 280−285 

Med följebrev, diariemärkt ”No. 375” överst. 

Lars Johan Igelström (1822–1897), f. vid Yngshyttan, 

nära Persberg, Färnebo socken, Värmlands 

län. Genomgick Filipstads bergsskola 

1841–42, studerade kemi i Stockholm och vid 

Helsingfors universitet och var 1846–48 e.o. 

bergskonduktör vid Finska bergsstyrelsen. 

Åter i Sverige e.o. stipendiat vid Jernkontoret 

till 1857, genomförde då talrika mineralogiska 

och geologiska resor genom landet och tjänstgjorde 

även vid Filipstads bergsskola (1850, 

1855). Rekognoscör vid Sveriges geologiska 

undersökning 1858–59, vilken p.g.a. långvarig 

ohälsa blev hans sista anställning. Bodde 1859– 

71 på fädernegården vid Persberg och därefter 

på hemmanet Gräs i Sunnemo. Upptäckte en 

mängd nya mineral från värmländska gruvor 

och förekomster samt från Sjögruvan i 

Västmanland. Författade en mängd artiklar 

i inhemska och utländska tidskrifter och publicerade 

flera böcker, bl.a. Elementar-lärobok 

i mineralogi omfattande svenska mineralriket 

(1850). 


Ä.a. E II:45 

284 1886 

CRONANDER, (AUGUST WALDEMAR). Ännu 

några ord om mergel. Folio. [4] s. Ett ark. 

Ett komplement till uppsatsen ”Om mergel, 

kalk och dy såsom jordförbättringsmedel” 

i KSLAT 1885. August Waldemar Cronander 

(1845–1911), kemist. Var bl.a. lärare i oorganisk 

kemi vid Ultuna lantbruksinstitut och ass. vid 

dess kemiska försöksstat. 1877–88. 


Ä.a. E II:65 

285 1890 

FLYGARSON, FERDINAND. De i handeln förekommande 

konstgjorda gödningsämnena 

och deras användning. Folio. 28 s. Häftad. 

Ferdinand Flygarson (1855–1893), f. i Hölö 

socken, Södermanland. Utexaminerad Ultuna 

1875, amanuens vid dess kemiska laboratorium 

1878–79. Bokhållare vid Trångfors, 

Västmanland 1876–78, inspektor därstädes 

1878–79. Inspektor vid Häggesta vid Köping 

84

nr 286−292 

1882–83. Förvaltare vid Bernshammar i Västmanland 

1883–87. Bokhållare vid Beijers bokförlag 

i Stockholm 1890–93. 


286 1896 

PYHLSON, C.A. Pristäflan. Om de konstgjorda 

gödningsämnena och deras användning. 

Folio. 14 s. Häftad. 

Diariemärkt ”344” överst. Författaren var från 

Upphärad i Elfsborgs län. Ä.a. E II:75 

287 1898 

PETERSSON, ALBERT. Rentabilitets beräkning 

för en elektrolytisk alkalifabrik vid Alby med 

300 effektiva hästkrafter. 4:o. 16 s. Klammerhäftad. 

Albert Petersson (1870–1914), ingenjör och 

industriman. Studerade från 1888 vid Polytechnikum 

i Zürich och blev ingenjör där 

1892, FD vid Zürichs universitet 1894. Uppfann 

bl.a. en elektrisk ugn för framställning 

av kalciumkarbid under olika anställningar i 

Genève och Paris, byggde 1898–99 Alby karbidfabrik 

i Medelpad, där han var disponent 

till 1905. Flyttade samma år till Norge, där 

han vid Odda i Hardanger uppförde ett av 

världens största karbid- och cyanamidverk 

för det engelska bolaget Alby United Carbide 

Factories Ltd, som övertagit aktiemajoriteten 

i Alby karbidfabrik. 


Ä.a. E II:77 

288 1900, ca? 

DAHLBOM, PEHR. Lättfattlig och efter det 

praktiska jordbrukets behof lämpad afhandling, 

om de i handeln förekommande konstgjorda 

gödslingsämnena och deras användning. 

Täflingsskrift att inlämnas till Kongl. 

Landtbruks akademien i Stockholm. 4:o. 39 

s. Häftad i blått pappersomslag. 

Författaren var ”f.d. elev från Trelleborgs lantbr. 

skola”. Ä.a. E VIII a:15 

289 1931 

Utredning rörande det svenska jordbrukets 


kalkförsörjning. I–II. Folio. [1], 210 bl. Maskinskrift. 


Enligt inledningen utfördes utredningen av 

statsgeologen Simon Johansson och geologen 

Josef Eklund. 


utlandet 

290 1809 

SEEL, HEINRICH. Abhandlung staatswirthschaftliche 

über die Getraid Reinigung. 

München, 1809. 8:o. 16 s. & 1 utvikbar tecknad 

plansch. Gråpappersomslag. 

N.a. Ö 23:4 

291 1845 

The importance of artificial or portable manure 

[...]. 4:o. [12] s. I lösa ark. 

Undertecknad ”Durham 18th May 1845”. 

Eventuellt en avskrift av tryckt artikel? På slutet 

ett antal rader i mer svårläslig stil ställda till 

J.J. Berzelius, som författaren, alt. avsändaren, 

tydligen kände. 

Ä.a. E II:24 

292 1887 

LARSSON, HERMAN. Reseanteckningar från 

England och Skottland. Folio. 49 s. Med inklistrade 

bilder i texten. Häftad. 

Studierna gällde maskin- och redskapsutvecklingen 

i Storbritannien. Tryckt i KSLAT 1887, s. 

84–115. Edvard Herman Larsson (1860–19??), f. 

på Bengtsbo i Haraker socken, Västmanland. 

Lantbrukselev vid Bengtsbo 1879–80 samt vid 

Ärna i Gamla Uppsala 1880–81. Utexaminerad 

från Ultuna 1883, därefter underlärare 

vid Värmlands läns lantbruksskola i Sjöstad 

1883–84, inspektor vid Väsby, Östergötland 

1884–85, underlärare och inspektor vid Västmanlands 

läns lantbruksskola på Stenby 1885– 

88, inspektor vid Ferna bruk i Västmanland 

1888–90 och vid Mauritzberg vid Linköping 

1890–91. Arbetsledare vid Martebo myrs torrläggning 

på Gotland 1892–93, arrendator på 

Medeby i Martebo, Gotland 1893–99, varefter 

85


han flyttade till Västkinde socken och sedan 

till Amerika. 


293 1931 

STENSIÖ, BENGT. [Berättelse från resa i Danmark 

för studium av gödselvård.] Folio. 33 

bl. Maskinskrift. Med inklistrade fotografier 

och teckningar i texten. Klammerhäftad. 

Resan skedde med Nonnenskt stipendium. 

Bengt Erland Birger Stensiö (1898–1972), f. i 

Oskarshamn. Genomgick Önnestads folkhögskola, 

arrenderade Stensjö gård, Kalmar 

län 1917–19 och praktiserade vid Önnestads 

lantmannaskolas jordbruk 1922–23. Praktiserade 

på och skötte tidvis Stensjö gård 1924–25. 

Ordinarie elev vid Ultuna 1926, utexaminerad 

1928. Jordbrukskonsulentexamen vid Ultuna 

1929. Lärare vid Bollnäs lantmannaskola 1929– 

37, tf. rektor vid d:o 1932–34, org:chef i Östergötlands 

läns slakteriförening 1937–38, byråinspektör 

i Lantbruksstyrelsen 1938–52, 1:e 

byråinspektör från 1952. Utgav Handledning i 

klassificering av kött (1945). 


Kemisk kontroll 

sverige 

294 1814 

Försök till besvarande af Kongl. Landtbruks 

academiens i Stockholm framstälde 

fråga: ”Ärfarenheten har lärt, at då säden på 

et åkerfält afskäres innan den gådt i frö, så 

befinnes icke åkern däraf utmattad; men då 

däremot säden får sätta frö, så förlorar jorden 

under det desse frö mogna en betydlig 

del af productions förmåga för följande säde: 

Frågas sålunda, hvilka äro de ämnen jorden 

därvid förlorat, och hvad olikhet kan uptäckas 

i jordmassans beståndsdelar för och 

nr 293−297 

efter frösättningen.” [Tävlingsskrift.] 4:o. 


Namnsedel endast med citat av J.J. Rousseau: 

”Naturen var hans ledarska och friheten hans 

gudinna.” Med ett yttrande av Akademien genom 

bl.a. A.N. Edelcrantz och J. (J.) Berzelius, 

enligt vilket ”afhandlingen icke kan komma i 

fråga til belöning”. 

Ä.a. E II:2 

295 1907 

BERGSTRAND, (CARL ERIK). Minnen, intryck 

och reflektioner i anledning af händelser 

och förhållanden, som inträffat under min 

lefnad. A4. 272 bl. Maskinskrift. Lösa blad i 

fotokopia. 

Förvärvad 1995. Kopia finns KSLAB (Lz). Med 

en senare upprättad innehållsförteckning. 

Biogr. notis, se nr 113 N.a. Ö 16:1 

296 1907 

BERGSTRAND, (CARL ERIK). Minnen, intryck 

och reflektioner i anledning af händelser 

och förhållanden, som inträffat under min 

lefnad. A4. 1036 bl. Maskinskrift. Lösa blad 

i fotokopia. 

Förvärvad 1995. Med en senare upprättad 

innehållsförteckning. 

Biogr. notis, se nr 113 N.a. Ö 16:2–3 

297 1920-tal 

RHODIN, SIGURD. Kali. Dess betydelse för 

våra kulturväxter. 4:o. [1], 60 bl. Maskinskrift. 

Blått pappomslag. 

”Var över år hos Fraenckel, hans expert har 

genomsett den. Sent omsider återkom den, 

då Fraenckel förlorade sin generalagentur.” 

(Titelbladet.) Sigurd Rhodin (1856–1936), f. i 

Säve, Göteborgs län. Frielev vid Alnarp 1876, 

utexaminerad 1878. Verkade som lärare vid 

lantbruks- och folkhögskolor 1878–86, därefter 

som inspektor vid Lantbruksakademiens 

experimentalfält 1886–1906. Föreståndare för 

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdets 

jordbruksavdelning 1907–21. 

Därefter försöksverksamhet på den egna 

egendomen Vattholma norr om Uppsala. LLA 

86

nr 298−303 

1899. Publicerade ett stort antal uppsatser i 

KSLAT samt andra facktidskrifter. 

Biogr. källa: A1935; SMOK N.a. Ö 5:2 

298 1935 

PERSSON, HERBERT. Berättelse över studier 

i marklära enligt av Kungl. Landtbruksakademien 

fastställd instruktion och med stöd 

av ett Letterstedts inrikes resestipendium. 

Folio. 40 bl. Maskinskrift. Med inklistrade 

fotografier i texten. Klammerhäftad. 

Herbert Emanuel Persson (1896–1957), f. i 

Ekeby socken, Örebro län. Örebro läns folkhögskola 

och lantmannaskola samt kontrollassistentkurs 

1914–16. Praktik vid Edö, Örebro 

län, 1916 och arbetade som kontrollassistent 

1818–19. Vandringslärare 1919–21, genomgick 

Önnestads folkhögskola 1921–22. Bokhållare 

vid Värnsta, Örebro län 1922–23. Ordinarie 

elev vid Ultuna 1923, utexaminerad 1925. Assistent 

vid Frökontrollanstalten i Västerås 

1926–28. Från 1927 ledare för International 

education boards demonstrationsarbeten i 

Västmanland, vandringsrättare hos Västmanlands 

läns hushållningssällskap från 1928. Frielev 

vid jordbrukskonsulentkursen vid Ultuna 

1930–31. Jordbrukskonsulent vid Göteborgs 

och Bohus läns hushållningssällskap 1933–57. 

Biogr. källa: U1932; Rohde 


299 1910? 

NANNES, GOTTFRIED. Untersuchungen über 

die Löslichkeit der Phosphorsäure und über 

die Hygroskopicität einiger typischen Bodenarten 

aus Skaraborgs län. Folio. 91 bl. + 

[Diverse lantbrukskemiska forskningsresultat 

och anteckningar.] Folio. [121] bl. Det 

första arbetet snörhäftat, resten i lösa blad. 

N.a. Ö 5:1 

utlandet 


300 1854 

KEIJSER, CARL JOHAN. Rese-berättelse afgifven 

till Kongl. Wetenskaps Akademien. Folio. 


Behandlar en agrikulturkemisk studieresa i 

Tyskland, bl.a. till akademierna i Tharand 

och Poppelsdorff samt försöksstationen i 

Möckern utanför Leipzig. Carl Johan Jakob 

Keijser (eller Keyser, 1821–1895), f. i Slaka 

socken, Östergötlands län. FD vid Uppsala 

universitet 1848 och docent i kemi därstädes. 

Verkade som lärare i kemi, geognosi och fysik 

vid Ultuna 1851–57 samt som lektor i kemi vid 

Tekniska elementärläroverket i Norrköping 

1857–88. Agrikulturkemist för Östergötland 

1858–88. 


Ä.a. E II:32 

301 1858 

BRUNIUS, (DAVID FREDRIK). [Berättelse över 

besök vid Tysklands agrikulturkemiska försöksstationer.] 

Folio. 106 s. Grönt pappersband 

i sidenimitation. 

David Fredrik Brunius (1833–1869), f. i Lund, 

son till prof. Carl Georg Brunius. Studentexamen 

i Lund 1852, vik. lärare vid Aas lantbruksinstitut 

i Norge 1859–61, lärare i agrikulturkemi 

och geologi vid Alnarp 1862–69. 


302 1859 

BERGSTRAND, (CARL ERIK). Reseberättelse 

[från studier vid Tysklands större landtbruksläroverk, 

försöksstationer och kemiska 

laboratorier m.m.] 4:o. [13] s. Häftad. 


Ä.a. E II:38 

303 1865 

CHRISTERSSON, (JÖNS). [Berättelse från en 

resa i Danmark och Tyskland för studier i 

lantbruket, särskilt agrikulturkemien.] Folio. 

31 s. Häftad. 

Diariemärkt ”No. 300” överst. Jöns F. Christersson 

(1833–1882), f. i V. Karaby socken, 

Malmöhus län. Ordinarie elev vid Ultuna 

lantbruksinstitut 1857, utexaminerad 1859. Lärare 

vid Stockholms läns lantbruksskola vid 

Vårby 1859–61. Assistent vid försöksstationen 

87


i Ultuna 1861–75, lärare i oorganisk kemi vid 

Ultuna lantbruksinstitut 1868–75. Enskild 

agrikulturkemist i Eslöv 1875–79. Västernorrlands 

läns hushållningssällskaps länskemist 

1879 och frökontrollant 1881 till sin död 1882. 


Ä.a. E II:44 

304 1868 

BRUNIUS, (DAVID FREDRIK). [Berättelse från 

en agrikulturkemisk studieresa i Tyskland, 

Frankrike och Storbritannien.] Folio. [50] s. 

Häftad. 

Diariemärkt ”No. 153” överst. Resan gjordes 

med Letterstedtska stipendiet. 


Ä.a. E II:45 

305 1877 

IN de BÉTO, ROBERT. Berättelse öfver en resa, 

företagen våren och försommaren 1877 med 

af Kngl. Landtbruksakademien beviljadt understöd. 

4:o. [15] s. Häftad. 

Resan gick till Tyskland. Robert Frans Wilhelm 

In de Béto (1845–1904), f. i Näsby socken, 

Närke. FD i Uppsala 1875; arbetade samma 

år på Lantbruksakademiens kemiska laboratorium. 

Extraelev vid Ultuna 1876 och senare 

anställd som kemist vid Stockholms superfosfataktiebolag. 

Bedrev även förläggarverksamhet 

och utgav tidskrifterna Signalen, Frisk luft 

och Thule. 


306 1877 

PETERMANN, A. Recherches sur les graines 

originaires des hautes latitudes. Folio. 31 bl. 

Häftad. 


”Directeur de la Station agricole de Gembloux” 

i Belgien. Om försöksodling med fröer 

från Skandinavien. 

Ä.a. E II:55 

309 1883 

STROKIRK, (CARL GUSTAF). Berättelse om 

den utländska resa jag med understöd af 

Kongl. Landtbruks akademien innevarande 

års sommar företagit. Folio. [30] s. Med några 

blyertsteckningar i marginalerna. I lösa ark. 

Diariemärkt ”73” överst. ”Resans ändamål 

var att besöka agrikulturkemiska försöks- och 

kontrollstationer samt handelslaboratorier 

i Danmark, Tyska riket samt Österrike och 

Böhmen, för att taga kännedom, dels om derstädes 

brukliga arbetsmethoder vid undersökningars 

verkställande, dels om förordningar 

till förekommande af underslef och förfalskningar 

vid fabrikation och försäljning af gödnr 

304−309 

307 1881 

EGGERTZ, (CARL GUSTAF). [Reseberättelse 

från Tyskland, Frankrike och Belgien.] Folio. 


Om studier i agrikulturkemi. Carl Gustaf Eggertz, 

kemisk assistent vid Experimentalfältet 

1877–1905. Utgav bl.a. Studier och undersökningar 

öfver mullämnen i åker- och mossjord 

(Diss. Lund, 1888) och Om i handeln förekommande 

konstgjorda gödslingsämnen och deras 

användning (1893). Den senare skriften belönades 

med 300 kr av Lantbruksakademien. 


Ä.a. E II:59 

308 1881 

LYTTKENS, EMIL. Berättelse öfver af mig under 

sommaren 1881 med resunderstöd företagen 

resa. Folio. [12] s. I lösa ark. 

Diariemärkt ”599” överst. ”Resans ändamål 

var att i Tyskland och Frankrike taga kännedom 

om de metoder, som användes vid under 

sökning af förfalskade födoämnen eller andra 

för hälsan skadliga ämnen, samt hvad som 

göres för kontrollen deraf.” Emil Lyttkens 

(1847–1912), f. på Ebbesjö i Börringe socken, 

Malmöhus län. Utexaminerad Alnarp 1872. 

1:e lärare vid St. Vrems lantbruksskola 1872– 

73, assistent vid Lantbruksakademiens laboratorium 

1874–77, föreståndare för kemiska 

stationen i Halmstad 1877–1912 samt för Hallands 

läns frökontrollanstalt från 1893. Publ. 

uppsatser i tekniska tidskrifter om arsenikundersökningar, 

gödningsämnen, fodermedel 

m.m. 


Ä.a. E II:59 

88

nr 310−314 

ningsämnen, foder och näringsämnen samt 

handelsartiklar i allmänhet.” I KSLAT 1884, s. 

99–103. trycktes ”Om den vid Bremen anlagda 

försöksstationen för odling och tillgodogörande 

i öfrigt af mossmarkerna i Hannover 

samt särskildt om användning af torfströ”. 

Denna artikel tycks dock inte vara relaterad 

till föreliggande berättelse. Ä.a. E II:61 

310 1884 

BERGH, (GUSTAF ADOLF). [Berättelse över 

iakttagelser i agrikulturkemiskt och analytiskt 

avseende under en med statsmedel företagen 

resa i Tyskland, Belgien och Frankrike.] 

Folio. [43] s. Snörhäftad. 

Trycktes 1885 i Halmstad med titeln: Berättelse 

öfver en resa i Tyskland, Belgien och Frankrike, 

företagen med understöd af statsmedel. 

Ä.a. E II:62 

311 1884 

CHARLEVILLE, B. Berättelse öfver den resa, 

hvilken jag såsom Kongl. Landtbruksakademiens 

stipendiat företagit i Danmark 

och Tyskland för idkande af mikroskopiska 

och kemiska studier. Folio. [21] s. Klammerhäftad. 

Med följebrev, diariemärkt ”817”. 

Ä.a. E II:62 

312 1884 

JUHLIN DANNFELT, (HERMAN). Reseberättelse 

till K. Landtbruks-akademiens förvaltnings-komité. 

Folio. 16 s. Med en teckning i 

texten. Häftad. 

Diariemärkt ”151” överst. Resan gjordes i syfte 

att studera anordningen av agrikulturkemiska 

laboratorier samt deras metoder och apparatur 

i Danmark, Nederländerna, Frankrike 

och England. 


Ä.a. E II:63 

313 1885 

WEIBULL, MATS. Reseberättelse [från Tyskland 

rörande studier i lantbrukskemi]. Folio. 



Kristian Oskar Mathias (Mats) Weibull 

(1856–1923), f. på Starbo bruk i Norrbärke 

socken, Kopparbergs län. Mogenhetsexamen 

i Falun 1874, FK 1878, FL 1882 och FD 1883, allt 

vid Lunds universitet, Amanuens i kemi 1882, 

docent i mineralkemi 1883–88 samt assistent i 

kemi och geologi 1893–1902. Förordn. i kemi 

vid Alnarps lantbruksinstitut 1883, studier i 

lantbrukskemi i Berlin och München 1885, 

lärare i fysik vid Alnarp från 1886, en tjänst 

som från 1888 utökades med kemi, meteorologi 

och geologi. Lektor i kemi och geologi 

1902, rektor för Alnarps lantbruksinstitut 1911, 

då han även fick professors namn. Ordinarie 

prof. 1917, avgick 1922. Var bl.a. förståndare 

för Malmöhus läns kemiska kontrollstation 

1888–1921, inspektör för statens kemiska stationer 

1905–21, ledamot av styrelsen för Centralanstalten 


från 1906 och led. av Lantbruksrådet 

från 1918. Red. Tidskrift för landtmän 1906–17 

tillsammans med H. Winberg. LLA 1904. Utgav 

en stor mängd skrifter, bl.a. den för kunskapen 

om aluminiumhaltens betydelse för 

jordens fruktbarhet viktiga Undersökning af 

skånska jordarter (1901). 


Ä.a. E II:63 

314 1887 

NILSON, (LARS FREDRIK). Berättelse om en 

resa i Belgien, Holland och Tyskland under 

september månad 1887. Folio. 37 s. Häftad. 

Diariemärkt ”893” överst. Under resan besöktes 

agrikulturkemiska laboratorier och försöksstationer 

i Belgien, Nederländerna och Tyskland 

samt det allmänna tyska naturforskarmötet i 

Wiesbaden. Lars Fredrik Nilson (1840–1899), 

f. i Skönberga socken, Östergötlands län. 

Studentexamen 1859, FK 1865, FD och docent 

i kemi 1866, allt vid Uppsala universitet Amanuens 

vid laboratoriet för allmänna och agrikulturkemi 

1866 och adjunkt och laborator i 

kemi vid universitet 1875. E.o. prof. i analytisk 

kemi 1878. Från 1882 föreståndare för agrikulturkemiska 

laboratoriet och fysiologiska avd. 


89


och försöksstation. Företog åren 1873–92 statsunderstödda 

studieresor i Europa. Upptäckte 

grundämnet skandium och utgav ett stort 

antal skrifter inom såväl oorganisk kemi som 

lantbrukskemiska ämnen och medverkade 

bl.a. flitigt i Lantbruksakademiens tidskrift. 

LVA 1875, LLA 1887. 


Ä.a. E II:67 

315 1892 

VESTERBERG, (ALBERT). Berättelse om en 

år 1891–92 med understöd af Letterstedtska 

resestipendiet för agrikulturkemiska studier 

företagen utländsk resa. Folio. 77 s. & två 

tryckta bilagor i form av särtryck ur Sv. kemisk 

tidskrift samt Tidskrift för landtmän, 

1891. Häftad. 

Resan gick till Tyskland, Schweiz, Frankrike 

och Storbritannien. Karl Albert Vesterberg 

(1863–1927). Utgav ett flertal arbeten inom de 

geologiska och kemiska ämnesområdena. 


316 1897 

ROSENGREN, (LARS FREDRIK). Redogörelse 

för den resa, som undertecknad med stöd af 

Nonnenska stipendiet företagit år 1896 till 

Köpenhamn, Kiel och Paris för att studera 

bakteriologi i dess tillämpning på lanthushållningen 

och dess binäringar. Folio. 26 s. 

I lösa ark. 

Diariemärkt ”153” överst. Tryckt i KSLAT 1897, 

s. 287–298. Lars Fredrik Rosengren (1861– 

1946), f. i Öggestorps socken, Jönköpings län. 

Mogenhetsexamen i Jönköping 1883, FK 1888, 

FL 1893, FD i kemi 1894, allt vid Lunds universitet. 

Utexaminerad Alnarps lantbruksinstitut 

1895 och från dess högre mejeriskola 1896. Tf. 

mejeriinstruktör vid Alnarps mejeriinstitut 

1897–1903, extra lärare i mejerilära och bakteriologi 

1903–06, lektor i dessa ämnen 1906–18, 

prof. i mejerilära och mejeriteknik 1918–26, 

allt vid Alnarps lantbruksinstitut. Driftsledare 

och ledare av försöksverksamheten vid 

Alnarps mejeri 1897–1926, föreståndare Malmöhus 

läns kvinnliga mejeriskola vid Alnarp 

1907–21, ledamot av provningsnämnden för 

mejerimaskinredskap 1903–26. Talrika studieresor 

i olika länder och författare till ett flertal 

skrifter, bl.a. Handbok i mejerihushållningen 

(1901–07, tills. med N. Engström). Red. för 

Svenska mejeritidningen 1927–36. LLA 1909. 


Ä.a. E II:76 

317 1922 

PERMAN, OLOF. Reseberättelse från en studieresa 

i Danmark och Tyskland företagen 

på Nonnenska stipendiet sommaren 1922. 

Folio. 64 bl. Maskinskrift. Snörhäftade pappomslag. 

Under resan studerades lantbrukskemi och 

försöksodling i de båda länderna. Olof Teodor 

Perman (1896–1977), f. i Stockholm. Studentexamen 

vid Nya elementarskolan där 1914, 

praktik på Tullgarns kungsgård, Vagnhärad, 

somrarna 1912–13, på Sextorp, Ousbyholm 

1914 och på Valinge, Stigtomta 1915. Ordinarie 

elev vid Ultuna 1915 och utexaminerad 1917. 

Förvaltare vid Högtorp, Stjärnhof 1917–19. 

Extra elev vid Landbohøiskolen, Köpenhamn 

1919–20. Genomgick konsulentkursen 

vid Ultuna 1920–21. Förste lärare vid Ulfhälls 

lantbruksskola 1921–22, extra assistent vid 

Centralanstaltens jordbruksavdelning 1922– 

26, förvaltare vid Kagghamra, Södermanland 

1926–28. Assistent vid Centralanstalten 

1928–29, föreståndare för Lanna försöksgård, 

Saleby från 1929. Utgav ett flertal arbeten rörande 

jordförbättring. 


Växtodling 

sverige 

nr 315−318 

318 1731? 

Att före komma det mask ey skall giöra skada 

på rågen om hösten. 4:o. S. 129. 

90

nr 319−326 

Sammanbunden med: Brahe, Per, Oeconomia, 

1677. Synbarligen avskrifter ur tryckta källor. 

Ä.S. Skåp 

319 1731? 

Beskrifning uppå en humblegård huru den 

efter det braunswigiske sättet bör anläggas. 

4:o. S. 130–136. 

Sammanbunden med: Brahe, Per, Oeconomia, 

1677. Ä.S. Skåp 

320 1813 

Landtbruksafdelningens yttrande angående 

frågan om medel till humleplanteringens 

befrämjande. Folio. [8] s. Häftad. 

Undertecknad av bl.a. A.N. Edelcrantz och C. 

Ehrengranat vid Lantbruksakademiens lantbruksavdelning. 

Ä.a. E II:1 

321 1813 

UNGERN(-STERNBERG, MATTIAS) A. von. 

[Om humleodling, framförallt i Vingåkers 

socken i Södermanland och Skedevi socken i 

Östergötland.] Folio. [8] s. I lösa ark. 

Berättelsen ställd till Lantbruksakademiens 

sekreterare C.B. Rutström. Mattias A. von 

Ungern-Sternberg (1764–1826), officer och 

bruksägare. Förvaltare på Finspångsbruk till 

senast 1805 och ägde en tid Lotorps bruk (sålt 

1815), Risinge socken, Östergötlands län, en 

av grundarna av Rejmyre glasbruk, Skedevi 

socken, Östergötlands län, delägare i bruket 

1810–15 och 1817–26, ensam ägare 1815–17, 

innehade säteriet Äs, Julita socken, Södermanlands 

län, ägare från 1816, en av stiftarna 

av Södermanlands läns hushållningssällskap 

1814, LLA 1812. 


Ä.a. E II:1 

322 1814 

BRISMAN, (SVEN). Om fördelen af potäters 

odling, i jämförelse med den af säd. Folio. 


Sven Brisman (1752–1826), ekonomidirektör, 

skriftställare och lanthushållare. Docent i filosofi 

och engelsk språkmästare vid universitetet 


i Greifswald 1781. Ägde 1786–1813 Grunnevads 

säteri, Valstads socken, Skaraborgs län, ekonomidirektör 

1789, från 1813 verksam i Stockholm, 

öppnade lånebibliotek i Skara 1818, en 

av stiftarna av Skaraborgs läns hushållningssällskap 

1807, sällskapets sekreterare 1807 och 

ledamot av dess FU 1811–13. Utgav 1811–13 Economisk 

tidning för Westergötland och Samling 

till upplysning i economien och 1813 Lärobok i 

bränneri-handteringen. LLA 1813. 


Ä.a. E II:2 

323 1814? 

SWARTZ, (OLOF). Om jordärtskockor och deras 

nytta i landthushållningen. Folio. 8 s. & 

bifogad not. I lösa ark. 

Olof Peter Swartz (1760–1818), botanist, professor. 

Med. kandidat 1783 vid Uppsala universitet, 

forskningsresor i Västindien 1783–89, 

intendent för naturaliekabinett på Drottningholm 

1789, föreståndare för den Bergianska 

trädgårdsskolan och professor i botanik 

från 1791, arrenderade Bergianska trädgården 

1791–1804, LVA 1789, sekreterare i KVA 1811-18, 

LPS 1793, LLA 1812. 


Ä.a. E II:2 

324 1816 

FOCK, (BERNDT WILHELM). Utdrag af skrift 

till Kl. Mjt. d. 8 nov. 1816. [7] s. I lösa ark. 

Innehåller statistisk tabell över spannmålsutsädet 

i Uppsala län 1815, fördelat på socknar. 

Biogr. notis, se nr 55 Ä.a. E IV b:1 

325 1817 

WENSTRÖM, SVENO. Om sånings-tiderna 

– & de förmonligaste – sätten at så säden & 

de för såningen – och sädestiden lämpligaste 

– och förmonligaste väder-streck. Hämtad 

hos lärde – och förfarne hushållare. 4:o. [8] 

s. Häftad. 


Ä.a. E II:5 

326 1819 

LJUNGH, SVEN (INGEMAR). Wördsamste memorial 

[angående rågmask och sjukdomar 

91


hos fåren]. Folio. [7] s. Häftad. 


Ä.a. E II:6 

327 1826 

Försök till besvarande af Kongl. Landtbruksakademiens 

framställda prisfråga: ”Under 

hvad vilkor och efter hvilken grund är det 

nyttigt för en svensk landtbrukare, att på sin 

åker nyttja främmande sädesråg, t.ex. den så 

kallade Vasarågen, eller annan finsk rågsort, 

såsom förmodad mera härdig och gifvande 

än den svenska, eller på stället vuxna rågen? 

[...].” 4:o. [24] s. Häftad. 

Ä.a. E II:11 

328 1826 

Försök till besvarande af Kongl. Landtbruksakademiens 

framställda pris-fråga: ”Under 

hvad vilkor och efter hvilken grund är det 

nyttigt för en svensk landtbrukare, att på sin 

åker nyttja främmande sädesråg, t.ex. den så 

kallade Vasarågen eller annan finsk rågsort 

[...].” 4:o. [26] s. Häftad. Ä.a. E II:11 

329 1826 

HÆGGQUIST, ER. Berättelse, om en slags 

gräsmask, som i Westerbottns län, tillfogade 

landtmannen mycken skada, år 1825. 4:o. [7] 

s. Häftad. Ä.a. E II:11 

330 1828 

ERSELIUS, HELENA CH. Til svar på pris-frågan, 

införd i Post- och inrikes tidningen d. 21 

mars, efter hvilken grund, det är nyttigt, för 

en svensk jordbrukare, at på sin åker nyttja 

främmande sädslag etc lämnas följande. Folio. 

[2] s. Ett ark. 

Det korta svaret avslutas: ”Om den vördade 

Lantbruks akademinen [sic] finna mig värdig 

någon belöning, är min vistelse ort, såsom 

nådejon, darrande på min krycka, hos den 

achtningsvärda brucs patron A. Wetterdal på 

Ludvika. Min adress är Smedjebacken och 

Haggebruk. Hagge d. 24 aprill 1828 Helena 

Ch. Erselius ogift vid 78 års ålder.” 

Ä.a. E II:12 

nr 327−335 

331 1829 

Helsingfors tidningen no. 22 för innevarande 

år 1829 hafwa kungjort en af Kongl. Landtbruks 

akademien i Stockholm till beswarande 

uppgifven prisfråga af följande lydelse: 

Under hwad wilkor och efter hwilken grund 

är det nyttigt för en swensk landtbrukare att 

på sin åker nyttja främmande sädesråg, t.ex. 

den så kallade Wasa-rågen [...]. Folio. [9] s. 

Häftad. 

Den anonyme författaren till detta tävlingsbidrag 

var uppenbarligen bosatt i Finland. 

Ä.a. E II:13 

332 1829 

Med erkännande af min okunnighet vid besvarandet 

af frågan om främmande rågs nyttjande 

till utsäde vågar jag nu ändock, med 

den ödmjukliga bön att derföre icke blifwa 

illa bedömd, framlämna dessa strödda tankar. 

[Tävlingsskrift.] 4:o. [16] s. Häftad. 

Ä.a. E II:13 

333 1845 

Handlingar rörande potatissjukan. Folio. Ca 

100 s. Lösa och häftade ark. 

Även en del tryckta skrifter ingår, t.ex. några 

tidningsnummer från tiden. 

Ä.a. E II:24 

334 1846 

Hushållningssällskapens svar på frågorna 

om potatissjukan år 1846. Folio. Ca 80 s. 


Ä.a. E II:25 

335 1846–1878 

LÖFVENSKJÖLD, CHARLES EMIL. Anläggningen 

af Trästena plattgård, med motifven. 

[1846]. 4:o. 55 s. + Förteckning på af mig utarbetade 

ritningar sedan år 1839–[1862]. 4:o. 

S. 56–79. + Förtjenst på mine arbeten under 

18 år. [1857. Med tillägg t.o.m. 1878]. 4:o. S. 

80–91. Lila klotband. 

Förvärvad 1995 från Antikvariat Åkarp i Lund 

och utgiven 2000 med samma titel av Catharina 

Svala. Trästena heter idag Stensfält. Den 

92

nr 336−342 

något röriga förteckningen över ritningar är 

i sin första del ordnad efter kunder, därefter 

kronologiskt. 


336 1852 

Berättelser om odling och undersökning af 

sockerbetor, 1852. Folio. Ca 50 s. Lösa och 

häftade ark. 

Diverse redogörelser för sockerbetsodling som 

insänts till Lantbruksakademien. 

Ä.a. E II:30 

337 1860-tal? 

Om odlingen af grönfoderväxter. 4:o. [32] s. 

Häftad. 

I texten refereras till J. Arrhenius Handbok i 

svenska jordbruket, andra upplagan, 1862. 

Ä.a. Ö I:2 

338 1883 

JONSSON, WILH. Om den rationela humleodlingens 

utbredning i Sverige och särskilt 

inom Elfsborgs län. Folio. 55 s. & tabeller. 

Blått pappomslag. 

Trycktes med samma titel i Vänersborg samma 

år. Ä.a. E VIII a:4 

339 1886 

TISELIUS, GUSTAF. Iakttagelser rörande de i 

olika trakter af vårt land nu pågående försöken 

med foderväxtodling på fleråriga vallar. 


Diariemärkt ”271” överst. Gustaf August Tiselius 

(1833–1904), f. i Hällesjö socken i Jämtland, 

studentexamen i Uppsala 1851. Studier 

vid Uppsala universitet 1851–63 och 1866–67. 

Frielev vid Ultuna 1859, utexaminerad 1861. 

Lärare vid Ryssbylunds lantbrukselementärskola 

1863–66, FK 1867, vik. lärare vid Stockholms 

Lyceum 1867, FD 1869. Lärare i botanik 

och zoologi vid Ultuna 1868–92. LLA 1900. 

Publicerade ett flertal arbeten inom lantbruket, 

t.ex. Foderväxtodling på fleråriga vallar 

(1884–86). 

Biogr. källa: U1932; SMOK Ä.a. E II:66 


340 1887 

LAMPA, SVEN. Berättelse öfver verkställda resor 

och förrättningar under år 1887. Folio. 77 


Resorna gick till Halland med syftet att studera 

ollonborrarnas skadeverkningar. Sven 

Lampa (1839–1914), f. på Skeberga i Torsö 

socken, Skaraborgs län. Utexaminerad från 

Julpa lantbruksskola i Romfartuna socken, 

Västmanlands län 1860; därefter studieresa till 

Köpenhamn, Bryssel och Paris. Förste lärare 

och vid föreståndare vid Julpa lantbruksskola 

t.o.m. 1864; övertog därefter skötseln av svärfaderns 

egendom Igelsta i Tillberga. Biträde 

och preparator vid Riksmuseets entomologiska 

avd. 1879–97, Lantbruksakademiens 

entomolog från 1887; reste i denna egenskap 

1887–97 till olika delar av landet för studier 

av skadeinsekters härjningar. Prof. och föreståndare 

för Statens entomologiska anstalt 

1897, vilken han själv förespråkat bildandet av. 

Prof. och föreståndare när anstalten 1907 uppgick 

som en avdelning i Centralanstalten för 

försöksväsendet på jordbruksområdet; avsked 

1909. LLA 1906. Utgav ett flertal skrifter, bl.a. 

Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands 

Macrolepidoptera (1885) och Våra skadligaste 

ollonborrar (1890). 


Ä.a. E II:67 

341 1887 

LAMPA, SVEN. Iakttagelser angående kornflugans 

uppträdande och lefnadssätt under 

sommaren och hösten 1887. Liggande 8:o. 


Biogr. notis, se nr 340 Ä.a. E II:67 

342 1888 

ARRHENIUS, (JOHAN). Om lucernen såsom 

grönfoderväxt. Folio. [19] s. I lösa ark. 

Något defekt; ett blad med bortrivet hörn 

medförande viss textförlust. Johan Peter Arrhenius 

(1859–1927), botanist och jordbruksforskare. 

LLA 1845, LVA 1862. 

Ä.a. E II:69 

93


343 1888 

LAMPA, SVEN. Berättelser öfver verkställda 

arbeten under år 1888. Folio. 29 s. Häftad. 


344 1900 

De i Sverige vanligast förekommande och 

skadligaste ogräsen, den skada de åstadkomma 

och de bästa medlen för deras utrotande. 



345 1924 

KALLIN, R. Vasskärningsmaskinen. Bärgningsmetod 

för speciellt vattenväxter. [Svar 

på Lantbruksakademiens tävlingsämne: ”För 

olika trakter av vårt land lämpliga metoder 

för bärgning av hö och säd.”] Folio. [8] s. 

Med teckningar i texten. I lösa ark. 

Märkt ”Tävl. skr. nr 14” överst. Kallin var ingenjör 

och bosatt i Tösse, Dalsland. 


346 1925 

KALLIN, R. Sätt och anordningar för att 

minska sädesförluster samt för att göra sädens 

bärgning och tröskning relativt oberoende 

af väderleken. [Tävlingsskrift.] Folio. 

12 s. & 4 ritningar. I lösa ark. 

Märkt ”nr 13” överst. Kallin var ingenjör och 

bosatt i Tösse, Dalsland. Ä.a. E VIII a:11 

352 1927 

JOHANSSON, NILS. [Svar på Lantbruksakanr 

343−352 

347 1927 

ANDERSSON, B. JOHN F. [Svar på Lantbruksakademiens 

tävlingsämne: ”För olika trakter 

av vårt land lämpliga metoder för bärgning 

av hö och säd.”] Folio. 11 bl. + 4 bilagor. [10] s. 

& ritning. I lösa blad. 

Märkt ”Tävlingsskrift nr 11” upptill. Författaren 

enligt den i kuvert (med påskrift ”industriman 

och jordbrukare”) bifogade namnsedeln 

direktör och bosatt på Rosersberg, Vallstanäs 

och i Stockholm på Klara S. Kyrkogata 

18. De fyra bilagorna rör 1) ”Sätt att framställa 

briketter av sädesgröda” 2) ”Förfaringssätt vid 

torkning av för uppvärmning ömtåliga produkter” 

3) ”Torkapparat med flera etager” 4) 

”Sätt att inberga sädes- och andra grödor”. 


348 1927 

ANDERSSON, GUSTAV. [Svar på Lantbruksakademiens 

tävlingsämne: ”För olika trakter 

av vårt land lämpliga metoder för bärgning 

av hö och säd.”] Folio. [1] s. Ett ark. 


var bosatt i Sallebyn, Sundals härad, Älvsborgs 

län. Ä.a. E VIII a:11 

349 1927 

AXNER, CARL. [Svar på Lantbruksakademiens 

tävlingsämne: ”För olika trakter av 

vårt land lämpliga metoder för bärgning av 

hö och säd.”] Folio. [4] s. & 1 fotografi i kuvert. 



var bosatt i Örneström, Kisa socken, Östergötlands 


350 1927 

BEHM, CARL L:SON. För olika trakter av vårt 

land lämpliga metoder för bärgning av hö 

och säd. Av Kungl. Lantbruksakademien år 

1926 prisbelönad tävlingsskrift. Folio. 47 bl. 

Maskinskrift. 

I lösa blad. Märkt ”Tävlingsskrift nr 9” upptill. 

Författaren var intendent. 


351 1927 

HEDENSTRÖM, J.H. För olika trakter av vårt 

land lämpliga metoder för bärgning av hö 

och säd? [Svar på Lantbruksakademiens 

tävlingsämne.] Folio. 13 bl. & 1 löst bifogad 

teckning. Maskinskrift. Klammerhäftad. 


var enligt den i kuvert bifogade namnsedeln 

bokförläggare och bosatt i Norrtälje. 


94

nr 353−358 

demiens tävlingsämne: ”För olika trakter av 


hö och säd”.] 4:o. [2] s. & 1 löst bifogad teckning. 

I lösa ark. 

Märkt ”nr 1” överst. Författaren var bosatt på 

Hulebo i Korsberga socken, Jönköpings län. 


353 1927 

KALLIN, R. [Svar på Lantbruksakademiens 

tävlingsämne: ”För olika trakter av vårt land 

lämpliga metoder för bärgning av hö och 

säd”.] Folio. [2] s. Med en teckning i texten. 

Ett blad. 

Märkt ”Tävlingsskrift nr 6” upptill. Kallin var 

ingenjör och bosatt i Tösse, Dalsland. 


354 1927 

LINDMAN, B. [Svar på Lantbruksakademiens 

tävlingsämne: ”För olika trakter av vårt land 

lämpliga metoder för bärgning av hö och 

säd”.] Högsmal folio. XXIII bl. Klammerhäftad. 


var bosatt i Tumba, Botkyrka socken, 

Stockholms län. Ä.a. E VIII a:11 

355 1927 

PERSSON, BIRGER. [Svar på Lantbruksakademiens 

tävlingsämne: ”För olika trakter av 


hö och säd”.] Folio. [3] s. Ett ark. 


var enligt den i kuvert bifogade namnsedeln 

bosatt i Ålsta, Hallsbergs socken, Örebro 



356 1927 

STERNBERG, G. För mellersta Sverige lämpliga 

metoder för bärgning af hö och säd. 

[Svar på Lantbruksakademiens tävlingsämne: 

”För olika trakter av vårt land lämpliga 

metoder för bärgning av hö och säd”.] Folio. 

[5] s. Klammerhäftad. 

Märkt ”Tävlingsskrift nr 2” framtill. Författarnamn 

enligt bifogad namnsedel i kuvert, 

där även en adress, ”Malmby pr Malmby”, 

anges. En by med detta namn finns både 

i Närtuna socken, Stockholms län, och i 

Strängnäs landsförsamling, Åkers härad, Södermanlands 


357 1928 

TORSSELL, ROBERT. Undersökningar rörande 

luzernens blombiologi och förhållande vid 

inavel. Folio. 241, [8] bl. Maskinskrift. Med 

handskrivna tabeller. Grönt klotband. 

Förvärvad 1993. Bengt Robert Magnus Torssell 

(1893–1988), f. i Aspeboda, Kopparbergs 

län. Studentexamen vid Falu högre allmänna 

läroverk 1913. Ordinarie elev vid Alnarp 1913, 

utexaminerad 1915. Studier vid Lunds universitet 

1916, FK 1923, FL 1929. Tf. extralärare i 

botanik vid Alnarp 1916–17, extra assistent 

vid Sveriges utsädesförening i Svalöf 1917, e.o. 

amanuens vid Botaniska institutionens fysiologiska 

avdelning vid Lunds universitet 1917 

samt vid Institutionen för ärftlighetsforskning 

1918. Föreståndare vid Sveriges utsädesförenings 

filial vid Ultuna från 1918. Extralärare i 

i växtförädling och försöksteknik vid Ultuna 

1925–28 och från 1928 vikarie på professuren i 

jordbrukslära med undervisnings- och examinationsskyldighet 

i växtodlingslära. Docent 

i växtodlingslära vid Lantbrukshögskolan 

1935–43. LLA 1943, dess sekreterare 1944–. Ledamot 

av Uppsala läns hushållningssällskaps 

fröodlingsnämnd. Studieresor med statsmedel 

i England 1929 och i Sverige och Danmark 

1930. Innehavare av P.O. Lundells stipendium 

för jordbruksstudier 1926 och 1928. Medverkade 

med artiklar i tidskrifter och böcker, ingick 

bl.a. i redaktionen för Jordbruksatlas över 

Sverige (1952). 

Biogr. källa: U1932; A1935; SMOK 


358 1928 

TORSTENSSON, GUNNAR. [Berättelse från 

studieresa till Centralanstalten för försöksverksamhet, 

Sveriges Utsädesförening, Sva- 

95


löv och Svenska Betes- och vallföreningen.] 

Folio. 11 bl. Maskinskrift. Häftad. 

Torsten August Gunnar Torstensson (1895– 

1997), f. i Gamleby, Kalmar län. Avlade efter 

jordbrukspraktik agronomexamen i Leipzig 

1921 och blev FD i Jena 1924. Arrenderade 

1925–34 Haga gård vid Knivsta i Uppland och 

var 1928–32 konsulent samt 1932–34 försöksledare 

hos Sv. betesoch vallföreningen i Ultuna. 

Från 1934 prof. i allmän jordbrukslära 

vid Lantbrukshögskolan, LLA 1944. 


359 1943 

HOFSTEN, CARL GUSTAF von. Studieresa i 

Västernorrlands län 7–14 juli 1943. 4:o. 19 bl. 


Carl Gustaf Gerhard von Hofsten (1911–1994), 

f. i Fagersta. Studentexamen 1932, praktik vid 

Bernshammars handelsträdgård, Värmlands 

län, Tönnersjöhedens kronopark, Hallands 

län, Alnarps trädgårdar, Kilagården, Svalövsgården, 

Wiad. Agronomexamen vid Lantbrukshögskolan 

1941, agr. lic. 1951, amanuens 

vid institutionen för systematisk botanik och 

genetik Lantbrukshögskolan 1936–40, assistent 

vid institutionen för växtodlingslära 

Lantbrukshögskolan 1941–46, studier vid mikrobiologiska 

institutionen 1946–48, forskarstipendium 

vid Kungl. Lantbruksakademien 

1947, anställd vid Sveriges Lantbruksförbund 

från 1948, chef. för dess kemisk-biologiska avdelning 

från 1950. Ordf. i Lantbrukshögskolan 

studentkår 1938–39. Utgav flera skrifter 

rörande ogräsbekämpning. 

Biogr. källa: SA 

Ä.a. E II:138 

360 1943 

HOFSTEN, CARL GUSTAF von. Studieresor i 

Östergötlands län sommaren [och hösten] 

1943. 4:o. 19 bl. Maskinskrift. Med några tilllägg 

och ändringar i bläck. Klammerhäftad. 


361 1945 

JOHANSSON, SIGFRID. Skånes fältmässiga 

nr 359−363 

frö- och köksväxtodling. Berättelse från studieresa 

1945. Folio. 37 bl. Maskinskrift. Klammerhäftad. 

Förf. utgav bl.a. Den lokala försöksverksamheten 

på Öland. En sammanställning över resultaten 

1937–1942 (1944). Ä.a. E VIII a:14 

362 1945 

PEHRSON, JAN. Reseberättelse med redogörelse 

för studier av växtodlings- och ägoförhållanden 

i Siljansdalen samt studieresa 

i Halland angående odling av köksväxter i 

fältmässig skala. Folio. 12, 6 bl. Maskinskrift. 


Resan genomfördes med Letterstedts stipendium. 

Jan Anders Lage Pehrson (1914–1985), f. 

i Mora. Studentexamen 1934, Mora lantmannaskola 

1935, praktik vid Skärs säteri, Södermanlands 

län, Övragård, Kristianstads län 

och Österfors, Kopparbergs län. Agronomexamen 

vid Lantbrukshögskolan 1943. Amanuens 

vid Lantbrukshögskolan institutionen 

för växtodlingslära 1939–41, assistent vid d:o 

1941–43, vik. lärare vid Dingle lantmannaskola 

1943, vik. lärare vid Berga lantbruksskola 

1944, e.o. lärare vid Kyrkeruds skogsoch 

lantmannaskola 1944–45, vik. lärare vid Mora 

lantmannaskola 1945–46, ordinarie lärare vid 

d:o från 1946, biträdande jordbrukskonsulent 

vid hushållningssällskap i Kopparbergs län 

1945–48, verkställande led. för planeringskommittén 

för Gagnefs socken i Kopparbergs 

län från 1949. 


363 1900, ca 

Sveriges växtkultur 1872–1895. Folio. 28 bl. 

I lösa blad. Påskrift på titelbladet: ”Återlämnas 

efter användandet till professor Lovén.” 

Den Lovén som åsyftas i påskriften bör vara 

Otto Christian Lovén (1835–1904), från 1884 

tf. sekreterare i Lantbruksakademien och 1886 

ordinarie på denna tjänst, som bl.a. inbegrep 

utgivandet av Akademiens tidskrift och handlingar. 

Lovén blev LLA 1882. 

Biogr. källa: SBL; SMOK Ä.a. Ö XXIV:1 

96

nr 364−370 

utlandet 

364 1830–1840? 

BACHMANN, C.E. Eigenschaften der vorzüglichsten 

Gräser und Kräuter zur Wiesen und 

Weide Cultur. 4:o. 36 s. Grönt klotband. 

Ä.a. Ö XXIV:1 

365 1848 

RINBERG, FERDINAND. Nach einige Andeutungen 

über das Gescheinen und die Entstehungsursache 

der Kartoffelseuche. 4:o. [7] s. 

Häftad. 

Diariemärkt ”No. 73” överst. Med följebrev. 

Berättelsen avsänd från Andrichau, vilket bör 

vara Andrichow i nuvarande Polen. 

Ä.a. E II:27 

366 1878 

KYLBERG, JOHAN. [Reseberättelse för år 1878 

företagen resa i Norra Tyskland för studium 

av tobaks- och rotfruktsodling.] Folio. [36] 

s. Häftad. 

Utdrag om rotfruktsodlingen tryckt i KSLAT, 

1879, s. 37–41. Johan Kylberg (18??–?). Inspektor 

hos brodern Hjalmar Kylberg på Ryssbylund 

i Kalmar län på 1860-talet, förvaltare 

på Österäng (troligen herrgården i Forshems 

socken, Skaraborgs län) från 1868. Senare fröodlare 

och fröhandlare, från 1885 i Skara. 

Biogr. källa: JD; ASL1886 Ä.a. E VIII a:4 

367 1881 

JONSSON, WILH. Iakttagelser rörande humleodlingen, 

gjorda under en resa i Preussen 

(provins Posen), Bayern, Böhmen och Würtemberg 

våren och hösten 1881. Folio. [15] s. 

Blått pappersomslag. Ä.a. E VIII a:4 

368 1884 

TISELIUS, GUSTAF. [Reseberättelse från studier 

av foderväxtodling i Europa.] Folio. [54] 

s. Häftad. 

Utdrag (om odling av fleråriga vallar) tryckt i 

KSLAT 1884, s. 219–232. 


Ä.a. E II:62 


369 1885 

BERG, ALFRED. [Reseberättelse från Tyskland 

och Schweiz för studier av foderväxtodling.] 


Tryckt i KSLAT 1886, s. 242–260. Alfred Berg 

(1862–1924), f. i Stockholm, utexaminerad Ultuna 

1884. Tf. amanuens vid Ultuna kemiska 

laboratorium 1884–85, arrenderade Aspvik vid 

Kungsängen, Uppsala län 1886–92. Ägde och 

brukade från 1892 Staby i samma län. 


Ä.a. E II:64 

370 1886 

ERIKSSON, JAKOB. Från en lantbruksbotanisk 

studieresa i utlandet sommaren 1886. (Reseberättelse 

afgifven till Kgl. Landtbr.-Akademiens 

förvaltnings-komité.) Folio. 31–60 s. 

Med en del mindre teckningar och inklistrade 

illustrationer. I lösa ark. 

Diariemärkt ”205” överst. Defekt. Texten inleds 

med s. 31. Resan gick till Danmark och 

Tyskland. Tryckt i KSLAT 1888, s. 244–256. 

Jakob Eriksson (1848–1931), f. på Hyllie i 

Limhamns församling, Malmö. Mogenhetsexamen 

i Malmö 1866, inskrevs samma år vid 

Lunds universitet Blev där FK 1872, FD 1874 

och docent i botanik 1874–77. Adjunkt vid 

Nya elementarskolan i Stockholm 1875–86 

och från 1876 botanist och växtfysiolog vid 

Lantbruksakademiens agrikulturkemiska försöksanstalt 

vid Experimentalfältet samt från 

1886 föreståndare med professors titel vid akademiens 

nyinrättade växtfysiologiska försöksanstalt. 

Blev vid inrättandet av Centralanstalten 


1906 föreståndare för dess lantbruksbotaniska 

avdelning; avsked 1913. Grundade tillsammans 

med A. Pihl Svenska trädgårdsföreningens 

tidskrift och utgav tillsammans med denne 

det stora planschverket Svenska fruktsorter 

(1889–1912). Företog talrika studieresor till 

lantbruksbotaniska inst. i utlandet och publicerade 

förutom nyssnämnda arbete en stor 

mängd andra monografier och artiklar; som 

särskilt viktiga anses hans undersökningar rörande 

parasitsvampar. 

97



Ä.a. E II:66 

371 1886 

[Rapporter från tyska lantbruksanstalter 

över resultaten av användning av svenskt utsädesfrö.] 

Folio. Ca 100 s. Häftade och lösa 

ark. 

Med följebrev från utrikesdepartementet, 

diariemärkt ”646”. Rapporterna avfattade på 

tyska. 

Ä.a. E II:65 

372 1888 

EGGERTZ, (CARL GUSTAF). [Berättelser från 

en resa i Tyskland och Holland för studier 

av försöksodling och nyodling.] Folio. [35] s. 

I lösa ark. 

Diariemärkt ”939” överst. 


373 1906 

KARLSSON, IVAR. Redogörelse för en med 

understöd af Nonnens stipendium under 

juli-dec. i Tyskland och Danmark företagen 

resa i och för studium af rotfruktsförädling 

och rotfruktsfröodling. Folio. 45 s. Maskinskrift. 

Häftad. 

Karl Ivar Karlsson (1881–1977), f. i Gamleby, 

Kalmar län. Studier vid Kalmar läns folkhögskola 

1898–99, Gamleby lantmannaskola 

1899–1900 och kontrollkurs vid Vilan 1901. 

Kontrollassistent i Gamleby kontrollförening 

1901–02. Utexaminerad från Ultuna 1904. Kemist 

och assistent vid Weibullsholm 1905–06, 

extra assistent vid Sveriges utsädesförening 

i Svalöv 1906–08, ledare av dess förädlingsverksamhet 

med rotfrukter 1908, assistent vid 

Svenska utsädesföreningen, Svalöv, 1911–16, 

disponent vid Sveriges lantmäns utsädesbolag, 

Lund, 1916–21, direktör för Skånska utsädesbolaget 

i Sösdala 1921–27, från 1927 egen 

jordbruksverksamhet på Närlunda, Ekerö, 

från 1938 ägare av Östunabergs gods, Knivsta, 

från 1942 även Viby skogsbruk, Harbo. Utgav 

några lantbruksrelaterade arbeten. 

Biogr. källa: U1932; SA 


nr 371−377 

374 1911 

KLEIN, G. Der Spelzbau und dessen wirtschaftliche 

Bedeutung für eine rationelle 

Grünkernbereitung. Folio. [15] s. Häftad. 

Ä.a. E II:90 

375 1912 

NILSSON, ERNST. Berättelse över en sommaren 

1912 med understöd av Nonnenska stipendiet 

företagen studieresa i Danmark och 

Tyskland för studium av ängs- och vallkultur 

samt odling av vallväxtfrö. Folio. 91 s. Snörhäftad. 


376 1934 

BACHÉR, IVAR. Berättelse över en studieresa 

till England och Danmark, företagen under 

tiden 17 mars–28 juli 1934. Folio. 31 bl. Maskinskrift. 


Författaren var Nonnensk stipendiat för år 

1934. Ivar Bachér (1906–1987), f. i Visby, utexaminerad 

från Ultuna 1930. Studier i statistik 

m.m. vid Rothhamstead experimentalstation 

1932 och 1934 samt vid Iowa state college 

1938, agr. lic. vid Lantbrukshögskolan 1948. 

Lärare vid Klagstorps lantbruksskola 1930–31, 

assistent vid Centralanstaltens jordbruksavd. 

1931–38, 1:e assistent vid Jordbruksförsöksanstalt 

1939–46 och 1947–50, assistent vid Jordbrukets 

forskningsråd 1946–47, tf. statsagronom 

1950–51, speciallärare i statistik vid Lantbrukshögskolan 

1948–50, statsagronom och 

föreståndare för avdelningen för statistik och 

försöksteknik vid Lantbrukshögskolan 1951– 

52. Laborator från 1953. Sekreterare hos utredningen 

angående inrättandet av jordbrukets 

upplysningsnämnd 1940 samt hos utredningen 

angående inrättandet av Jordbrukets forskningsråd 

1944. Ordf. i SALF från 1953. Utgav 

flera meddelanden från Centralanstalten. 


377 1939 

HOLMBERG, SVEN A. Reseberättelse från studieresa 

i Förenta staterna och Canada för 

98

nr 378−385 

studier av sojabönans odling och förädling. 

Folio. 19 bl. Maskinskrift. I lösa blad. 

En något avvikande version försedd med 

innehålls- och litteraturförteckningar finns i 

Ä.a. E II dnr 50/1939. Ä.a. E VIII a:13 

Lantbruksbyggnader 

sverige 

378 1815 

HAMBRÉ, (MIKAEL). Herr Christer G. Zelows 

plan af ladugården på Rågtvet. Folio. [2] s. & 

löst bilagd ritning. Ett ark. 

En berättelse om denna ladugård trycktes i 

KSLAT 1816, II, 204 ff. I samma volym återges 

Älvsborgs läns hhs sammanträde om densamma 

på s. 210 ff. Mikael Hambré (1754–1819), 

grosshandlare, lanthushållare, skriftställare. 

Förvaltare 1788–1800 på Ekolsunds gods, 

Husby-Sjutolfts socken, Uppsala län, grosshandlare 

i Stockholm 1800 i Setons firma, 

publicerade några inlägg i lantbruksfrågor, utgav 

Blandade ämnen 1809–15, ägde säteriet Vik 

med Herrvik, Värmdö socken, Stockholms 

län, LLA 1812. Christer G. Zelow (1760–1827), 

officer och lanthushållare. Hovmarskalk 1816, 

arrenderade 1791–1803 Gräfsnäs slott, Erska 

socken, ägde 1791–1802 Kilanda säteri, Kilanda 

socken, Älvsborgs län, ägde från 1805 säteriet 

Lövås med Rågtvet, Gestads socken, och till 

1822 Ekarebol, Bolstads socken, allt i Älvsborgs 

län. Ägde även Högärde, Fors socken, 

Skaraborgs län. Vice ordf. i Älvsborgs läns 

hushållningssällskap 1812–26. LLA 1816. 

Biogr. källa: Edling; Ä1812–1912 Ä.a. E II:3 

379 1820 

Beskrifning och anmärkningar till hosföljande 

ritning af plan, facade och genomskäring 

till ett fähus, inrättadt för 22 st hemmaupfödda, 

klafbundne kreatur af wanlig storlek 


och olika åldrar. [Tävlingsskrift.] Folio. [4] s. 

& två vikta ritningar. Tre lösa ark. 

Undertecknad ”Probatum Est”. Ä.a. E II:7 

380 1820 

Beskrifning på et fähus inrättadt för 24 nötkreatur. 

[Tävlingsskrift.] 4:o. [29] s. & 4 lösa 

ritningar. Ett häfte och ett löst ark. 

Författaren var ”f.d. officer nu mera landtbrukare”. 

Ä.a. E II:7 

381 1820 

I anledning af Kongelige Landtbruks academiens 

utsatta prisämne om ritning och beskrifning 

öfver ett fähus, inrättadt för 20 à 24 

nötkreatur [...]. [Tävlingsskrift.] 4:o. [13] s. 

& lös vikt ritning. + Kostnadsplan öfver materialer 

till fähuset, samt arbetslön för dess 

uppförande. 4:o. [8] s. Häftade. Ä.a. E II:7 

382 1829 

ZANDER, H. Beskrivning på en tegelslagnings 

stol eller enkel inrättning at forma murtegel. 


Ä.a. E II:13 

383 1833 

HOFMAN-BANG, (NIELS ERIK). Om rior deras 

verkning, förhållande till hushållningen och 

nödvändighet eller nytta. 4:o. 27 s. Häftad. 

Niels Erik Hofman-Bang (1803–1886), statlig 

undervisare i ullkultur 1831–42. 

Ä.a. E II:15 

384 1833 

Sedan [...] Kongl. Maj:t behagat i nåder utsätta 

ett pris för fullkomnandet af så kallad 

varmria till sädestorkning [...]. Folio. [28] s. 

Häftad. 

Lantbruksakademiens omdömen rörande inkomna 

tävlingsskrifter från Pehr Nordwall, 

C.H. Anckarswärd, Lars Pehrsson och C.A. 

Schmiedte. 

Ä.a. E II:15 

385 1833 

Sättet att tillreda sten-papper. Folio. [4] s. & 

löst bifogad teckning. Två ark. Ä.a. E II:15 

99


386 1834 


akademiens år 1834 uppgifna prisfråga: 1. 

Hvilka af de hittills kända bärgningssätt af 

säd hafva företräde [...]. [Devis: ”I ordningen 

ligger styrkan.”] 4:o. [20] s. Häftad. 

Ä.a. E II:15 

387 1834 

HEIDENSTAM, GUSTAF von. Beskrifning på 

en anstalt att torka säd i våt år ute på marken. 

Folio. [3] s. Två ark. 

Med utlåtanden från grannar och sockenstämma 

rörande förtjänsterna hos detta torkhus. 

Författaren var bosatt i Öster Skulla; troligen 

byn Skulla i Jumkils socken, Ulleråkers 

härad, Uppsala län. Möjligen Gustaf Daniel 

von Heidenstam (1784–1850), fäktmästare vid 

Uppsala universitet 


Ä.a. E II:15 

388 1834 

Prisfrågor och täflingsämnen som af Kongl. 

Landtbruks-akademien blifvit uppgifne år 

1834. 1. Hvilka af de hittills kända bergningssätt 

af säd, hafva företräde i afseende å möjligheten 

att med största säkerhet, oaktat en 

fuktig väderlek, bevara säden ifrån förskämning? 

[...]. 4:o. [4] s. Med en ritning i texten. 

Ett ark. 

Ä.a. E II:16 

389 1834 

[Svar på Lantbruksakademiens prisfråga om 

konstruktion av varmria till sädestorkning.] 

4:o. [3] s. & ritning. Häftad. 

Anonymt svar på tyska, märkt ”N:5” överst. 

Ä.a. E II:15 

390 1834 

WILLE, T. [Svar på Lantbruksakademiens 

prisfråga om konstruktion av varmria till sädestorkning.] 


På tyska. Författaren var militär och bosatt i 

Neisse, Schlesien. 

Ä.a. E II:15 

100 

nr 386−396 

391 1835 

Försök till besvarande af nedanskrifne af 

Kongl. Landtbruks academien framstälde 

frågor [...]. [Om bästa bärgningssättet för 

torkning av säd i fuktig väderlek.] Folio. [12] 

s. Häftad. 

Den bifogade namnsedeln endast med text: 

”För efterkommande”. Ä.a. E II:16 

392 1835 

[Svar på Lantbruksakademiens prisfråga 

rörande det bästa bärgningssättet för säd i 

fuktig väderlek. Motto:] War nyttig och lef 

i dina fäders minnen. Folio. [8] s. & ritning. 

Häftad. 


393 1835 

Svar uppå Kongl. Landtbruks academiens 

prisfråga. Angående bästa sättet, att bärga 

säd och bevara den från förstörelse i fugtig 

väderlek. 4:o. [14] s. & vikt ritning. Häftad. 

Undertecknad ”Landtman”. Ä.a. E II:16 

394 1836 

[Beskrivningar på tre sädestorkar. Tävlingsskrift.] 

Folio. [28] s. & 2 ritningar. Häftad. 

Handlingarna insända till Lantbruksakademien 

av Västmanlands läns hushållningssällskap. 

Beskriver en varmria uppfunnen av 

inspektören Andræ Boqvist, en väderria samt 

en inrättning att torka tröskad säd av löjtnanten 

Carl Gust. Jack. 

Ä.a. E II:16 

395 1836 

Försök att besvara Kongl. landtbruks academiens 

för år 1836 utsatte prisfråga: Hvilka 

af de hittills kända bergningssätt af säd hafva 

företräde i afseende på möjligheten att största 

säkerhet, oaktadt en fuktig väderlek, bevara 

säden ifrån förskämning? [Motto:] Ad 

exemplum. Folio. [6] s. Häftad. Ä.a. E II:16 

396 1836 

SKOGMAN, C.J. Förslag till tork rior för otröskad 

sädestorkning, användbare för större och

nr 397−405 

mindre jordbrukare. [Tävlingsskrift.] 4:o. 

[20] s. & vikt ritning. Häftad. 

Ä.a. E II:16 

397 1837 

ESTENBERG, (PEHR). Till underdånig åtlydnad 

af hans kongl. höghet kron prinsens 

nådiga befallning [...]. [Redogörelse för en 

sädesria uppförd av grosshandlaren Pehr 

Nordwall på egendomen Stora Brevik på Lidingön.] 

Folio. [4] s. 

En hänvisning görs i texten till ritningar, 

som dock inte finns med här. Pehr Estenberg 

(1772–1848), professor och stadsbyggnadsmästare 

i Stockholm. Utgav en Beskrifning öfver 

en trösk-maschin (1800). 


Ä.a. E II:17 

398 1837 

PERSSON, LARS. [Svar på prisfråga rörande 

den bästa och minst kostsamma inrättningen 

för att skyndsamt torka otröskad säd.] 

Folio. [26] s. & 2 ritningar. Häftad. 


bosatt på gården Högebomåla, Sandsjö socken, 

Kronobergs län, och insände sitt förslag 

till hushållningsällskapet därstädes. Bifogat 

själva svaret är ett flertal handlingar till stöd 

för detsamma. 

Ä.a E II:17 

399 1837 

Prisskrifter för år 1837–38. Folio. [12] s. & 2 

ritningar. Häftad. 

Prisskrifter från V. Fleetwood i Kalmar och 

Kärstorp, inspektorn P. Olsson i Uddevalla 

och Wese säteri samt ett anonymt bidrag, 

samlade under en rubrik. Samtliga rör bärgning 

och torkning av säd. Fleetwood deltog 

utom tävlan. 

Ä.a. E II:17 

400 1837 

Utlåtande öfver de till Kongl. Landtbruks 

akademien inkomne täflings-skrifter, angående 

uppfunne inrättningar, att torka och 

förwara säd. Folio. [11] s. Häftad. 

Tryckt i KSLAT 1837, s. 76–78. Ä.a. E II:17 


401 1840 

ENANDER, (SAMUEL). Beskrifning öfver en 

ladugård-byggnad af trä, uppförd vid egendomen 

Skuggan å Kongl. Djurgården. Folio. 

[9] s. & vikt ritning. Häftad. 

Bifogat är ett följebrev till Lantbruksakademien 

av J.W. Gerss. Samuel Enander (d. 1843), 

arkitekt vid överintendentämbetet. LLA 1838. 

Ä.a. E II:19 

402 1840 

ROSÉN, (CARL GUSTAF). Nytt sätt att på taktegelytor 

i lutande planer upplägga och torka 

säd. I Sverge, för åtta års tid, patenterad 

uppfinning. Folio. [28] s. Häftad. 

Carl Gustaf Rosén (1805–1874), justitiarus i 

Vaxholm. Utgav Om flyttbara sågverk för djurkraft 

(1854). 

Biogr. källa: Linnström Ä.a. E VIII a:3 

403 1846 

LILJEHORN, GUST. [Ritning och beskrifning 

å en ko-ladugård upförd wid Frötuna sätesgård 

i Nerike.] Folio. [4] s. & vikt ritning. I 

lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 172”. Med Lantbruksakademiens 

utlåtande genom F. Blom och ett 

följebrev. 

Ä.a. E II:25 

404 1853 

STJERNSWÄRD, RUDOLF HODDER. [Teckning 

för ett tegelbruk, hvars ugn hufvudsakligen är 

construerad för brännande utaf drains.] 4:o. 

[1] s. & 1 vikt ritning. I lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 42” överst. Rudolf Hodder 

Stjernswärd (1808–67), godsägare på Vittskövle, 

Kristianstads län. S. var en föregångsman 

i jordbrukstekniska frågor och stiftade bl.a. 

Orups lantbruksskola. LLA 1849. 


Ä.a. E II:31 

405 1855 

BOHEMAN, CARL H. & STÅL, (CARL). [Remissyttrande 

från Lantbruksakademien 

angående en skrivelse från landshövdingen 

i Mariestads län, herr Sandströmer, om C. 

101


E. Löfvenskiölds insatser för att befrämja 

uppförandet av ändamålsenligt konstruerade 

och inredda ladugårdar samt andra för 

landtmannaekonomien erforderliga byggnader.] 


Märkt ”Till No. 16” överst. Tryckt i KSLAT 

1854, s. 177–190. 

Ä.a. E II:33 

406 1862 

Beskrifning å en tork-apparat för tröskad 

spanmål. Folio. [5] s. I lösa ark. 


och ett yttrande om Muhrs torkinrättning för 

samma ändamål. Apparaten konstruerades av 

Knut Styffe, A.H. Fock, Axel Odelberg och C. 

Juhlin Dannfelt. 

Ä.a. E II:40 

407 1862 

(MUHR.) Beskrifning å en tork-apparat för 

tröskad spanmål. Folio. 5 s. + [Yttrande av 

Lantbruksakademien angående nämnda 

torkapparat.] Folio. 1 s. I lösa ark. 

Ä.a. E II:40 

408 1870, ca 

LÖFVENSKJÖLD, CHARLES EMIL. Några 

ofullständiga uppgifter om landtbyggnadskonstens 

utveckling i Sverige under de sista 

trettio åren, på begäran meddelade. 4:o. 44 s. 

I lösa blad. 


Utkom i tryckt form i Mariestad 1871. 


409 1870, ca 

LÖFVENSKJÖLD, CHARLES EMIL. Några ofullständiga 

ord om landtbyggnadskonstens utveckling 

i landet under de sista 30 åren. Folio. 



Omfattar två utkast av samma text som nr 415 

med en personligt ställd inledning till A.W. 

Edelswärd. 


nr 406−413 

410 1887 

Tävlingsskrifter 1887. Tävlan om pris för ritningar 

till ladugårdsbyggnader. Folio. Ca 80 s. 

I lösa ark. 

Tävlingen anordnades av Lantbruksakademien. 

Handlingarna utgörs bl.a. av deltagarförteckningar 

och beskrivningar till de inkomna 

bidragen med juryns kommentarer. I 

KSLAB:s planschsamling (skåp 2:10) återfinns 

några av de inkomna bidragen. 


411 1907 

PERSON, ANDREW. Småbrukarhem. Reseberättelse. 

Folio. 15 bl. Maskinskrift. Med teckningar 

i texten. Häftad och löst ilagd i gråpappersomslag 

med tecknad titeletikett. 

N.a. Ö 23:3 

412 1910 

DAHLGREN, WILHELM. Granskning av tävlingsskrifter 

rörande ventilation av kreatursstallar. 

Folio. [18] s. Maskinskrift. Klammerhäftad. 

Johannes Wilhelm Dahlgren (1858–1949), 

ingenjör och värmetekniker. Innehade 1883– 

1932 en egen konsulterande byrå i Stockholm 

för centralvärme-, ventilations-, vatten-, och 

avloppsanläggningar. 


413 1910 

ERIKSSON, EMANUEL. Berättelse afgifven år 

1910 [...] i egenskap af Löfvenskjöldsk stipendiat. 

Folio. VI, 20 bl. & bildmaterial i 8 

kuvert. I lösa ark. 

Resan gjordes i syfte att studera ”det mindre 

lantbrukets byggnadsväsen i Sverige och Danmark”. 

Bildmaterialet omfattar fotonegativ, 

tidningsurklipp, ritningar i litet format m.m. 

Per Arvid Emanuel Eriksson (1885–1965), f. i 

Brunflo, Jämtlands län. Birka folk- och lantmannaskola 

1904–06, praktik vid föräldrarnas 

jordbruk. Biträdande lärare vid Åsgårds skolkoloni, 

Jämtlands län 1906–07. Agronomexamen 

vid Ultuna 1909, praktik vid ritkontor 

102

nr 414−421 

för lantmannabyggnader Uppsala 1909–10. 

Lärare vid Gästriklands folkhögskola, Storvik, 

1910–11, stipendiat i byggnadslära vid Ultuna 

lantbruksinstitut 1911–12, bitr. lärare i byggnadsritning 

m.m. vid institutet samt lärare 

vid Ultuna lantbruksskola 1912–51 och spec. 

lärare i fältmätningslära vid Lantbrukshögskolan 

1932–50. Arbetade vid Jämtlands läns 

museum 1913–32 och vid Statskolonisationen 

och tilläggsavvittringen i Norrland. Utgav 

1919 småskrifterna Småbrukarens ekonomibyggnader 

och Jordbrukarens bostad. 


414 1910 

Förslag till ventilation av kreatursstallar. 

Motto: Billigt med effekt. [Tävlingsskrift.] 

Folio. 16 bl. & 2 ritningar. Klammerhäftad. 


415 1910 

(JONSON, VIKTOR.) Om ventilation i kreatursstallar. 

[Motto:] Frisk luft ett lifsvillkor. 

[Tävlingsskrift.] Folio. 56 s. Illustrerad. Maskinskrift. 

Klotryggpärm. 

Denna tävlingsskrift belönades 1911 med 250 

kr av Lantbruksakademien. Författaren utgav 

1912 en skrift med titeln: Om ventilation av 

ladugårdar. 


416 1910 

Om ventilation af kreaturs stallar. Motto: 

Helsa – Lifsglädje! [Tävlingsskrift.] Folio. 

[11] s. & 4 ritningar och flödesskisser. Häftad. 


417 1910 

[Om ventilation i kreatursstallar. Signerad: 

ABVZV. Tävlingsskrift.] Folio. 4 s. & 1 lös 

ritning. Ett ark. Ä.a. E VIII a:9 

418 1910 

(ULLBERG, PER EMANUEL.) Om ventilation 

i djurstallar. [Signerad:] Simplex. [Motto:] 

Hälsa och ekonomi. [Tävlingsskrift.] Folio. 


156 s. Klammerhäftad. 

Då detta förslag förordades av fackgranskaren 

Wilhelm Dahlgren är det med all sannolikhet 

författat av tävlingens vinnare, Per Emanuel 

Ullberg. Ä.a. E VIII a:9 

419 1910 

Ventilation af kreatursstallar. [Tävlingsskrift.] 

Folio. 10 bl. & 6 ritningar. I lösa 

blad. Ä.a. E VIII a:9 

420 1910 

(ÖSTERGREN, AUGUST.) Om ventilation af 

kreatursstallar. Täflingsskrift inlämnad till 

Kungl. Landtbruksakademien. Motto: Frisk 

luft – frisk kropp. Folio. 58 bl. & 2 ritningar 

+ figurer i separat kuvert. Maskinskrift. Häftad. 

Denna tävlingsskrift belönades 1911 med 250 

kr av Lantbruksakademien. Utkom delvis omarbetad 

i tryck 1913 med titeln: Ventilation af 

kreatursstallar. August Östergren (1874–1935), 

f. i Alunda socken, Uppsala län. Studier vid 

Ultuna lantbruksinstitut, utexaminerad 1897, 

vid Alnarps mejeriinstitut 1897–98 och Stockholms 

högskola, FK där 1914. Jordbruksförvaltare 

vid Forsbacka och Högbo bruk i Gästrikland 

1898–1905, jordbruks- och mejerikonsulent 

hos Stockholms läns hushållningssällskap 

1905–10 samt statskonsulent för det mindre 

jordbruket 1910–20 och för egnahemsväsendet 

1920–26. Studieresor till bl.a. Danmark, 

Tyskland och Holland med understöd av 

statsmedel 1907. Flera statliga uppdrag, bl.a. 

ordf. i 1915 års jordbrukskassekommitté. Ordf. 

i Sveriges lantbrukslärareförb. 1918–29, samt 

deltog i bildandet av Jordbrukareungdomens 

förbund 1918. Medverkade i dags- och fackpress 

samt utgav ett flertal arbeten rörande 

jordbruket och dess ekonomi. 


421 1920 

SELANDER, E. Reseberättelse över studier av 

lantgårdar i Danmark, Skåne och Kållands 

härad. Resan företagen medelst Löwen- 

103


skiöldska resestipendiet tilldelat av Kungl. 

Lantbruksakademien. [24] s. Med inklistrade 

fotografier samt 16 lösa ritningar och teckningar. 

Snörhäftad. Ä.a. E VIII a:10 

422 1933 

LETTSTRÖM, (GUNNAR HENRIK). P.M. angående 

ventilation av husdjursstallar. 4:o. 17 bl. 

Limhäftad i omslag. 

Gunnar Henrik Lettström (1875–1939), kulturtekniker 

och donator. Utexaminerad från 

Tekniska högskolans fackskola för väg- och 

vattenbyggnadskonst 1897 och från Ultuna 

lantbruksinstitut 1899; lantmäteriexamen 

1900. Tjänstgjorde från sistnämnda år som 

lantbruksstipendiat och extra lantbruksingenjör 

på flera olika platser, tf. lantbruksingenjör 

i Värmlands län 1909, statens lantbruksingenjör 

i Kristianstads län 1911. Begärde 1915 

avsked p.g.a. sjukdom och ägnade sig därefter 

åt lantbruk och skriftställarskap. Ägde 1916– 

26 halva Gillberga gård i Sollentuna socken, 

Stockholms län. Utförde 1910–15 en mängd 

kulturtekniska arbeten – torrläggningar, sjösänkningar, 

dikningar etc. Utgav bl.a. Vägtrummor 

och mindre broar (1909) och Om 

åkerbevattning (1921). Donerade medel till 

bildandet av Lantbruksakademiens kulturtekniska 

fond. LLA 1919. 

Biogr. källa: SMOK N.a. Ö 23:4 

423 1934 

HANSSON, HILDING. Studier rörande lantmannabyggnader. 

Till Kungl. Lantbruksakademien 

avgiven berättelse med anledning av 

en år 1934 som Löfvenskiöldsk stipendiat företagen 

studieresa i södra och västra Sverige, 

Danmark, England och Norge. Folio. 61 bl. 

Maskinskrift. Med inklistrade fotografier i 

texten och 24 ritningar. Klammerhäftad. I en 

pappmapp. Ä.a. E VIII a:12 

424 1939 

LINDSKOG, CARIN. Fållnäs ägare och bebyggelse. 

Stockholm, 1939. 4:o. 41 bl. Maskinskrift. 

+ TOLL, MAGNUS. Tillägg, mars 1993. 

4:o. 1 bl. Maskinskrift. + SCHÜCK, HERMAN. 

Fållnäs under medeltiden. 4:o. 8 bl. Maskinskrift. 

Lösa blad i fotokopia. 

N.a. Ö 5:2 

425 1942 

Egnahemsstyrelsen; med utredning och 

förslag angående vattenförsörjning och avloppsförhållanden 

på landsbygden. Folio. 

[4], 49, 32 bl. & tabeller, kartor, planscher. 

Maskinskrift. Limhäftad. 

Förordet underskrivet av Erik Lindeberg, 

Yngve Ericsson och Ingmar Gullström. 


utlandet 

nr 422−427 

426 1834 

DONAT, JOHANN WILHELM. Beschreibung 

der Darr- und Brand-Ofens nebst seiner 

Behandlung. Folio. [12] s. Blått guldornerat 

pappersband i saffianimitation. 

Undertecknad ”Rappin bei Dorpat am 18:e 

April, 1834". Ä.a. Ö I:4 

427 1888 

JACOBSON, CHARLES. [Reseberättelse från 

lantbruksutställningen i Frankfurt am Main 

9–13 juni 1887.] Folio. [32] s. Med plan över 

utställningsområdet, fem byggnadsritningar 

och inklistrade bilder i texten. Grått klotband. 

Charles Jacobson (1846–1892), f. i Göteborg. 

Studier vid Uppsala universitet, elev vid Ultuna 

1868, utexaminerad 1870. Lärare vid Jönköpings 

läns lantbruksskola på Johannisberg 

1870–71 och kanslist och bibliotekarie vid 

Lantbruksakademien 1875–89. Registrator och 

kanslist hos Styrelsen över statens järnvägsutbyggnad 

1875–82, sekreterare i Ultunakommittén 

från 1867 samt revisor för Ultuna 1881 

och 1882. Sekreterare hos Stockholms läns 

hushållningssällskap 1878–89. 

Biogr. källa: U1932; JD Ä.a. E VIII a:6 

104

nr 428−433 

428 1903 

ULLBERG, (PER EMANUEL). [Berättelse öfver 

en af mig med understöd af Löfvenskiölds stipendium 

företagen studieresa.] Folio. [11] s. 

Häftad. 

Följebrev, diariemärkt ”176” medhäftat. Resans 

syfte var att ”i Norge, Finland och Norra 

Sverige studera byggnadsväsendet på landet, 

särskilt inom det mindre lantbruket”. Per 

Emanuel Ullberg (1866–1945), f. i Hälsingtuna 

socken, Hälsingland. Mogenhetsexamen i 

Hudiksvall 1885, agronomexamen vid Ultuna 

lantbruksinstitut 1889 och lantmäteriexamen 

1890. Genomgick kurs för lantbruksingenjörskompetens 

1891; därefter praktik vid jordbruk 

och verkstäder. Specialexamen i maskinlära 

m.m. vid Tekniska högskolan 1895. Lantmäteriauskultant 

i Norrbottens, Gävleborgs 

och Kopparbergs län 1890–92. Anställd vid 

Ultuna lantbruksinstitut från 1892, först som 

adjunkt i redskapslära, byggnadslära, fältmätning 

och ritning. Lektor där i husbyggnadslära 

och kulturteknik med fältmätning 1911, 

prof. i samma ämnen 1917. LLA 1930. Gjorde 

ett flertal studieresor, både inom Europa och 

till USA och Kanada. Led. av redskapsprovningsnämnden 

vid Ultuna 1897–99. Utgav ett 

flertal skrifter, bl.a. Svinhusbyggnader (1919) 

och Jords torrläggning och bevattning (1934). 

Biogr. källa: U1932; SMOK Ä.a. E II:72 

429 1922 

RYSTEDT, FOLKE. [Berättelse över resa hösten 

1922 till Tyskland och Schweiz för studier rörande 

fodersilos.] Folio. 43 bl. Maskinskrift. 

Häftad. 

Ritningar utförda i samband med resan finns 

i KSLAB:s planschsamling (skåp 3:3). Resan 

gjordes i egenskap av Löfwenskiöldsk stipendiat. 

Folke Fritiof Rystedt (1880–1966), f. i 

Hammarby socken, Uppsala län. Praktik vid 

mekaniska verkstäder, studier vid Tekniska 

skolan i Stockholm; genomgick den s.k. Maskinyrkesskolan 

därstädes 1898–1901. Praktiserade 

senare som ritare vid Morgårdshammars 

mekaniska verkstad och studier vid Kungl. 


Tekniska högskolan i Dresden. Elev vid 

Hammars säteri i Värmland och Granhammars 

gods i Uppland. Ordinarie elev vid Ultuna 

1905, utexaminerad 1907. Inspektor vid 

Gammelruds säteri, Skaraborgs län, 1908–10. 

Eget jordbruk i Söderbärke socken, Kopparbergs 

län, 1911–12. Tjänsteman vid Lantmannaföreningarnas 

centralförening i Karlstad 

1913–15. Innehade från 1922 lantbruksteknisk 

byrå. Byggnadskonsulent hos Värmlands läns 

hushållningssällskap 1922–45. Publicerade ett 

mindre antal tekniska och historiska arbeten 

rörande lantbruksbyggnader. 

Biogr. källa: U1932; Torpe 


430 1926 

EKSTRÖM, ALVAR. [Berättelse över resa år 

1926 i Tyskland och Sverige för studier rörande 

torkning av tröskad spannmål.] Folio. 

37 bl. & tabeller. Med inklistrade illustrationer 

i texten. Snörhäftad i grått pappersomslag. 

Resan gjordes med anslag ur Ch. E. Löfvenskiölds 

donationsfond. Ä.a. E VIII a:11 

431 1931 

[Ritningar och fotografier av ekonomibyggnader 

i Tyskland och Danmark.] Folio. 8 ritningar 

och 57 fotografier monterade på kartong. 

I lösa blad. 

Ä.a. E II:113 

432 1947 

SKJÖLDEBERG, (PER) G. Reseberättelse över 

Hollandsresa 1947. Folio. 12 bl. Maskinskrift. 

Med inklistrade fotografier och ritningar. Tre 

större vikta ritningar löst bifogade. Klammerhäftad 

i omslag. N.a. Ö 23:1 

433 1948 

SKÖLDENBERG, (PER) G. Reseberättelse över 

Danmarksresa 1947. Folio. 15, 8, 2 bl. & ritningar 

och uppklistrade fotografier. Klammerhäftad. 

I en grön pappmapp. 

Tillsammans med Birger Larsson utgav författaren 

Byggnadsrenovering på landsbygden 

(1951). N.a. Ö 23:3 

105


Maskiner och redskap 

sverige 

434 1813 

STIERNSWÄRD, (CARL GEORG). Uti den fasta 

öfvertygelse, att rätta och sanna grunden till 

en stats uppkomst och trefnad, samt enskild 

wälmåga, voro en förbättrad landthushållning 

[...]. Folio. [9] s. Häftad. 

Brev med tillhörande tabell över produktion 

av lantbruksredskap vid Ängeltofta (här stavat 

Engeltofta), ställt till kronprins Karl Johan. 

Författaren beskriver i detta brev verksamheten 

vid sin mönstergård Ängeltofta och 

framför frågan om ett överlämnande av anläggningen 

till staten, att disponeras av Lantbruksakademien. 


Ä.a. E II:1 

435 1814 

Inventarium öfver de af framledne domprosten 

doctor Lostboms till Upsala academie 

skänkte samlingar af modeller och naturalier. 


Johan Lostbom (1732–1802), domprost i Uppsala 

från 1790 till sin död. Hans samling av 

lantbruksredskap finns numera hos Sveriges 

lantbruksuniversitet, Uppsala. Ä.a. E II:2 

436 1814 

Upgift af det bästa redskap, som på ett nöjagtigt 

och bättre sätt än de hittils kända, 

uppfyller ändamålet, antingen af nya dikens 

anlägning, eller deras ränsning. Ett prisämne 

af Kongl. Landtbruks academien utsatt 

till beswarande innom den 1 december 1814. 

Folio. [11] s. Med teckningar. Häftad. 

Ä.a. E II:2 

437 1825 

Till följe af Kongl. Maj:ts nåfiga skrifwelser 

till dess Landtbruks akademie af den 18 februarii 

1824 och februarii 1825, som ålägger 

nr 434−440 

Akademien, att på wissa deruti fastställde 

grunder, med engelsmannen Watson uprätta 

ett kontrakt, om anläggning och drifwande 

af en werkstad här i hufwudstaden, för tillwerkning 

af nya och förbättrade åkerbruks 

och slögderedskap af alla slag, ingår Kongl. 

Akademien med Watson följande afhandling. 


Kontrakt mellan Lantbruksakademien och 

Watson med bilagda kommentarer. Engelsmannen 

James Watson inkallades 1822 till 

Sverige av Lantbruksakademien för att förestå 

dess centralverkstad för tillverkning av lantbruksredskap. 

Efter utdragna och misslyckade 

förhandlingar med Akademien om villkoren 

för Watsons verksamhet i Stockholm reste 

han 1825 hem. 

Ä.a. E II:10 

438 1826 

CARLING, (OLOF). Om Brabantska plogen. 



Ä.a. E II:11 

439 1828 

Försök att besvara följande af Kongl. Landtbruks 

academien i Stockholm utsatta prisfråga: 

Då tidigt vårbruk, eller åkerjordens 

körning till vårsäde så bittida om våren som 

källossning och väderlek möjeligen tillåta, i 

afsikt att förekomma eller minska den skadeliga 

verkan af en oftast längre fram på årstiden 

inträffade torka [...]. 4:o. [12] s. Häftad. 

Den bifogade namnsedeln endast med latinsk 

sentens: ”Usus est magister optimus.” Prisfrågan 

rörde vilket redskap som var mest lämpat 

för det tidiga vårbruket. Bland de redskap 

som nämns återfinns den mecklenburgska 

kroken (haken) och den svenska dalplogen. 

Ä.a. E II:12 

440 1829 


academiens framstälde fråga: Då tidigt wårbruk 

eller åkerjordens körning till vårsäd så 

bittida om våren som källossning och vederlek 

möjligen tillåte [...]. Folio. [8] s. Häftad. 

106

448 1920 

ADELSKÖLD, (KARL-FREDRIK). Erfarenheter 

rörande motorplöjning. Anförande vid K. 

Landtbruksakademiens sammankomst den 

17 maj 1920. A4. 7 bl. Maskinskrift. Limhäftad 

i omslag. 

Avskrift av förkommet original i Statens maskinprovningars 

arkiv i Alnarp. Karl-Fredrik 

Theodor Adelsköld (1880–1969), f. i St. Lundby, 

Älvsborgs län. Mogenhetsexamen 1899, praktik 

vid faderns gård Vallstanäs, Stockholms län 

och Alnarps mejeriinstitut Agronomexamen 

Ultuna 1903, assistent vid hushållningssällskapens 

centralanstalt för fältförsök, Väsby, 1903– 

06, sekreterare i styrelsen för Maskin- och redskapsprovningsanstalten 

samt sekreterare vid 

Provningsanstalten i Ultuna 1905–12, extra 

lärare i agronomi vid Skogsinstitutet 1906–13, 

extra lärare i fältmätning, avvägning och ritnr 

441−448 

Den bifogade namnsedeln endast med Leopoldcitat: 

”På hafvet bygg, på klippan skörda...” 

Prisfrågan rörde vilket redskap som var 

mest lämpat för det tidiga vårbruket. Bland 

de redskap som nämns återfinns den mecklenburgska 

kroken (haken) och den svenska 

dalplogen. 

Ä.a. E II:13 

441 1838 

GRIPENBERG, ODERT. Promemoria. [Beskrivning 

av fördelarna med en av författaren 

uppfunnen såningsmaskin.] Folio. [2] s. 

+ Lantbruks-afdelningens [hos Lantbruksakademien] 

utlåtande. Folio. [6] s. Häftad. 

Odert Henrik Gripenberg (1788–1848), f. i 

Finland, löjtnant vid svenska fältmätningskåren; 

senare pedagog. Utgav Veckoblad för 

uppfostran och undervisning (1834–35). 


442 1841 

[Handlingar rörande en plog tillverkad 

av Pehr Göran Jansson i Sörby, Kräklinge 

socken, Örebro län.] Folio. [5] s. & ritning. 

Häftad. 

Märkt ”No. 131” överst. Ä.a. E II:20 

443 1847 

GRIPENBERG, ODERT. Gripenbergska såningsmaskinen. 


Diariemärkt ”No. 203” överst. Med två följebrev. 


Ä.a. E II:26 

444 1852 

LOWÉN, P.A. [Beskrivningar på en maskin för 

torv och mossas förbränning samt en s.k. 

åkerkrok.] 4:o. [9] s. & 4 ritningar. I lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 56” överst. Torvbränningsmaskinen 

kunde efter modifieringar även användas 

för att ”sveda och bränna vegetabilisk 

jord”. 

Ä.a. E II:30 

445 1854 

ZELLÉN, O. [Beskrivningar på tre åkerbruksredskap.] 

4:o. [5] s. I lösa ark. 



och Lantbruksakademiens utlåtande (i folio). 

Beskriver en såningsmaskin, en potatissättningsmaskin 

och en potatisupptagningsmaskin; 

alla tre inlämnade som modeller till 

Lantbruksakademien. Författaren/uppfinnaren 

var fanjunkare och bosatt i Ljungatorp 

utanför Skara. Under sitt besök i Stockholm 

bodde han i ”Didrichs Ficks gränd no. 3, 2 

trappor upp”. 

Ä.a. E II:32 

446 1860-tal? 

PETTERSSON, A.P. A.P. Petterssons patenterade 

rens-machin för spannemål. 8:o. [7] s. 

& 1 maskinritning. Häftad. 

”Tillwerkad vid Nyqvarns mekaniska verkstad.” 

Ä.a. Ö I:8 

447 1897 

NISBETH, (CARL GUSTAF MATHIAS). Huru 

har tillverkningen af landtbruksredskap och 

maskiner under sednaste tiden utvecklats i 

vårt land? Folio. [64] s. Med tabeller i texten 

och ett stort antal inklistrade diagram. Ljusblått 

omslag med titeletikett framtill. 

Ä.a. E II:76 

107


ning vid Ultuna lantbruksskola 1907–10, extra 

lärare i jordbrukslära m.m. vid kulturtekniska 

kursen för lantmätare 1910–12, föreståndare 

för Statens maskinprovningar 1913–45. LLA 

1920. Utgav bl.a. Moderna traktorredskap för 

jordbearbetning (1929). 

Biogr. källa: U1932; SA 

N.a. Ö 

449 1938 

Betänkande med förslag rörande omorganisationen 

av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter 

m.m. Avgivet den 26 juli 

1938 av inom jordbruksdepartementet tillkallade 

utredningsmän. Folio. [1], 151, [1] bl. 


Förordet undertecknat Emil Gustafson, Hjalmar 

Nilsson och Ragnar Odhnoff. 


450 1948 

Utredning med förslag angående utbildning 

för skötsel av jordbruksmaskiner, avgiven av 

Lantbruksstyrelsen den 4 oktober 1946. Folio. 

III, 89 bl. Maskinskrift. Limhäftad. 

Förordet underskrivet H. Sylvan och Arne P: 

son Arnegren. 


nr 449−456 

Diariemärkt ”No. 1” överst. På tyska. Med 

följebrev och översättning/utlåtande (i folio) 

från Lantbruksakademien. Författaren var 

baron och bosatt i Papenhof vid Libau, Kurland 

i nuvarande Lettland. Ä.a. E II:31 

453 1918 

JOHANSSON, SV. [Berättelse från en resa i 

Tyskland för studier av lantbruksmaskinteknik.] 

Folio. 24 bl. + bilagor (studieintyg, 

ritningar). Maskinskrift. Häftad. 

Ä.a. E II:98 

454 1950 

SCHACHT, H. ROSENSTAND. Beretning om 

studierejse til U.S.A. sommeren 1950. Folio. 

36 bl. & uppklistrade fotografier, ritningar, 

tidskriftsartikel. Maskinskrift. Nyare omslag. 

Författaren utgav även: Landbrugsmaskinlære 

i U.S.A. Rapport fra en studierejse i U.S.A. i 1950 

(Köpenhamn 1951). (Teknisk bistand under 

Marshallplanen. TA 38–08.) Detta är enligt det 

Kongelige bibliotek ett ”duplikat” och möjligen 

rör det sig om samma arbete. 

N.a. Ö 23:3 

utlandet 

451 1844 

HÖLBLING, (JOHANN EVANGELICUS). [Beskrivning 

av ett åkerbruksredskap, ”die Reihen-Egge”.] 

4:o. [4] s. & 2 litograferade planscher. 

Tre lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 111” överst. I tryck utgav 

författaren Die Reihen-Egge, ein sehr einfaches 

und höchst wirksames Lockerungs-Ackerwerkzeug 

bey dem Baue und der Bearbeitung von 

Kartoffeln, Rünkelrüben Weisskraut, Kukrutz 

(etc.) (Wien 1842). 

Ä.a. E II:23 

452 1853 

FÖLKERSAHM, L. [Beskrivningar på en tröskmaskin 

och en skördemaskin.] 4:o. [4] s. & 1 

ritning. I lösa ark. 

Husdjur 

sverige 

455 1700-tal 

Beskrifning och underrättelse om de säkraste 

kännemärken på hästars ålder. 4:o. [31] s. 

Tagen ur band. N.a. Ö 5:1 

456 1814 

NORDENSKJÖLD, (OTTO HINDRIC). Berättelse 

om stallfodring med potates och halm 

samt färskt foder från den 13 maj till d. 9 

october uppå måssjord, uti Calmare län och 

Misterhults socken. 4:o. [13] s. Häftad. 


Ä.a. E II:3 

108

464 1838 

POPPIUS, GABRIEL & PETRI, BERNHARD. [Om 

Merinofår.] Folio. [8] s. & tryckt artikel. I 

lösa ark. 

Den av Petri författade delen på tyska, vilken 

sammanfattas på svenska. Även den tryckta 

artikeln – av Petri – på tyska. Gabriel Poppius 

(1769–1856), jurist, statsråd och lanthushållare. 

Häradshövding 1799, lagmans titel 1801, ledanr 

457−464 

457 1815 

(RUTENSPARRE, BRITA MARIA.) Anteckningar 

under sommar stallfodring år 1815. Folio. [4] s. 

+ Anmärkningar vid bifogade anteckningar 

under sommar stallfodring. Folio. [2] s. & 

tabell. Tre ark. 

Tryckt i KSLAT 1816, I, s. 148–157. Författaren 

var född Hjerta och gift med Johan Lorentz 

Rutensparre (se nr 649). Ä.a. E II:4 

458 1817 

Tankar om medlen till svenska ladugårdsafkastningens 

förökande. Svar på Kongl. 

Landtbruks academiens fråga. Valspråk: Söker 

stadsens bästa. 4:o. [20] s. Häftad. 

Ä.a. E II:5 

459 1818 

(GESTRICH, JONAS.) Til svar på Kongl. 

Landtbruks academiens framstälda fråga, 

”genom hvilka medel skal fäderneslandet af 

inhemska tilgångar kunna, ej blott upfylla 

behofvet af ladugårds afkastningar, utan och 

möjligen af öfverskottet bereda nya ämnen 

för export”, är detta försök ämnat [...]. 4:o. 

76, [5] s. Häftad. 

Märkt ”No 2” överst. Författarnamn enligt bifogad 

namnsedel. Jonas Gestrich (1756–1834), 

läkare och lanthushållare. Regementsläkare 

1782–1822, överfältläkares titel 1816, publicerade 

enstaka inlägg i lantbruksfrågor, innehade 

Västerhus på Frösön, ledamot av Jämtlands 

läns hushållningssällskaps förvaltningskommitté 

1817–19, sällskapets vice ordförande 

1819–21 Korresponderande LLA 1814; erhöll 

1813 Akademiens silvermedalj för märgling, 

1817 liten guldmedalj för sommarstallfodring 

och 1821 silvermedalj för jordförbättring. 


Ä.a. E II:6 

460 1818 

(MELLRING, JOHAN GUSTAF.) Svar på Kongl. 

Landtbruks academiens fråga: Genom hvilka 

medel skall fäderneslandet af inhemska 

tilgångar kunna, ej blott upfylla behofvet af 

ladugårds afkastningar, utan och möjligen af 


öfverskottet bereda nya ämnen till export. 


Märkt ”No 4” överst. Författaren enligt bifogad 

namnsedel. Mellring var fältprost med 

adress Strängnäs och Plångsta. Ä.a. E II:6 

461 1818 

[Svar på Lantbruksakademiens prisfråga:] 

Genom hvilka medel skall fäderneslandet af 

inhemska tilgångar kunna, ej blott upfylla 

behofvet af ladugårds afkastningar, utan och 

möjligen af öfverskottet bereda nya ämnen 

för export. Folio. [40] s. Häftad. 

Märkt ”No 3” överst. Inleds med ett Vergiliuscitat. 

Ä.a. E II:6 

462 1818 

Försök att besvara det af Kongl. Landtbruks 

academien utsatta theoretiska prisämne: Då 

riket nu är i behof af främmande ladugårds 

afkastningar, ehuru boskaps afveln synes 

vara en af dess mäst naturenliga näringar, 

frågas: Genom hvilka medel skall fäderneslandet 

af inhämska tilgångar kunna, ej blott 

upfylla detta behof, utan ock möjligen af öfverskottet 

bereda nya ämnen för export. 4:o. 


Märkt ”No 5” överst. 

Ä.a. E II:6 

463 1822 

Undersökning för jämförelsen, ”emellan de 

finulliga eller spanska, och grofulliga får afvelns 

afkastningar”, i anledning af Kungl. 

Landtbruks academiens förnyade pris fråga 

derom. 4:o. 32 s. & 2 tabeller. Häftad. 

Ä.a. E II:7 

109


mot av Rikets ärenders allmänna beredning 

1805–09, justitieråd 1809–26, president i Kommerskollegium 

1826–38, statsråd 1833–36, ägde 

1808–09 del i gården Saltarö, Värmdö socken, 

från 1809 säteriet Morsta, Össebygarns socken, 

och från 1818 herrgården Kevinge och från 

1834 hela egendomen, Danderyds socken, 

Stockholms län. LPS 1817, LVA 1827, LLA 1817, 

dess direktör 1838–56. Bernhard Petri (1767– 

1853), tysk agronom; utgav ett flertal arbeten 

om fårskötsel. På svenska utkom Om fårens 

sjukdomar och botemedlen för desamma (1830). 

Biogr. källa: Edling; Linnström; SBL; SMOK 

Ä.a. E II:17 

465 1842 

Om holländerierna. Folio. Ca 40 s. Häftade 


Handlingar, samlade av Lantbruksakademien, 

rörande inrättandet av stamholländerier i 

Sverige. På svenska och franska. Akademiens 

utlåtande i frågan trycktes i KSLAT 1842, s. 

52–70. Ä.a. E II:21 

466 1845 

Handlingar rörande inrättandet af stamholländerier. 

Folio. Ca 40 s. Häftad. Ä.a. E II:24 

467 1850 

[Handlingar rörande utarbetandet av en] 

allmän lag till försäkringsbolag mot förluster 

på husdjurs död [och om att] hos Kongl. 

Maj:t göra en underdånig framställning om 

behofvet af och anslag till agrikultur-kemisters 

anställande på flera orter i riket [...]. Folio. 

[36] s. Häftade och lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 22 & 23”. Ä.a. E II:29 

468a 1852 

FÅHRÆUS, H.? Berättelse från cheviots schäferierne 

i Götheborg och Bohus län år 1852. 


Ä.a. E II:50 

468b 1873 

PEHRSSON, OLOF. Om hästkulturen i Normandiet. 


473 1906? 

(NANNESON, LUDVIG.) Nötkreaturens rättta 

utfodring och vård. [Tävlingsskrift.] Af 

Agricola. Folio. 99 bl. Snörhäftad. 

Författaren belönades 1906 med 500 kr av 

Lantbruksakademien för detta arbete. Per 

Ludvig Nanneson (1881–1963), f. i Harplinge, 

Hallands län. Efter kurser på Hallands folknr 

465−473 

Diariemärkt ”No. 211b” överst. Författaren 

var lärare vid Alnarps lantbruksinstitut. 

Ä.a. E II:51 

469 1887 

Försök med sillmjöl som kreaturs foder under 

sommaren. 4:o. [16] s. Med tabeller. Häftad. 

Med följebrev från utrikesdepartmentet, diariemärkt 

”490”. 

Ä.a. E II:66 

470 1887 

GEIJER, AXEL. Om försök öfver svingödning. 

Anförande vid Landtbruks Akademiens sammankomst 

den 21 november 1887. Folio. [10] 



471 1906 

TORSELL, BENGT. Utlåtande rörande till 

Kungl. Landtbruksakademien inlämnade täflingsskrifter, 

behandlande: ”Nötboskapens 

rationella utfodring och vård.” Folio. [8] s. 

Häftad. 

Diariemärkt ”376” överst. Under samma nummer 

återfinns även utlåtanden av H. Juhlin 

Dannfelt (8 s.) och Ivar Lindström (10 s.). 

Ä.a. E II:85 

472 1906 

[Utlåtanden angående prisskrifter i ämnet: 

”Kortfattad handledning i nötboskapens 

rationella utfodring.”] Folio. [32] s. Häftade 


Diariemärkt ”48” överst. Utlåtanden av H. 

Juhlin Dannfelt, Ivar Lindström och Bengt 

Torsell. 

Ä.a. E II:85 

110

nr 474−476 

högskola och lantmannaskola på Katrineberg 

1899–1901 elev vid Alnarp; utexaminerad 1903. 

Lärare vid Skaraborgs läns folkhögskola 1903– 

07, extra lärare vid Malmöhus läns folkhögskola 

på Hvilan, Åkarp, 1907–08, förste lärare 

där 1908–14 och föreståndare 1914–17. Först 

medredaktör och senare även ansvarig utgivare 

för Lantmannen 1918–34. föreståndare för 

driftsbyrån hos Sveriges allmänna lantbrukssällskap 

(från 1940 Sveriges lantbruksförbund) 

1917–46. Från 1928 tf. prof. i lantbruksekonomi 

med handelslära (senare marknadslära) 

vid Ultuna lantbruksinstitut Ordinarie prof. 

i samma ämne vid den nybildade Lantbrukshögskolan 

1933. Flera utrednings- och styrelseuppdrag, 

bl.a. ensamutredare av jordbrukets 

produktionskostnader 1919–23. Utgav bl.a. 

Jordbruksekonomi för de lägre lantbruksläroverken 

och för självstudium (1924, nya uppl. 1930, 

1936 och 1941). LLA 1921, HLLA 1941. 

Biogr. källa: SBL; SMOK; U1932 


474 1920 

[Tävlingsskrifter på temat: Huru böra barnens 

intresse för husdjursskötsel kunna 

väckas?] Folio & 4:o. Ca 50 s. Maskinskrift 

och handskrift. Häftade och lösa ark. 

Diariemärkt ”193” upptill. Fyra tävlingsskrifter 

samt yttrande över dessa av Statens 

odlingskommitté. Författare angivna via bifogade 

namnsedlar för tre av skrifterna: agronomen 

Bror Wallin, konsulent hos Sv. betesoch 

vallföreningen (Uppsala), Carl Bennet, 

Vasatorp, Helsingborg och L.E. Björkman, 

Borås. 

Ä.a. E II:99 

475 1934 

CARLSSON, NILS. Berättelse över studieresa 

i Sverige och Tyskland för studier rörande 

nötkreaturs- och svinskötsel. Folio. 22 bl. 

Maskinskrift. Med fotografier monterade i 

texten. Snörhäftad. 

Resan gjordes med Letterstedtska stipendiet. 

Nils Carlsson (1894–19??), f. i Österslöv, Kristianstads 

län. Önnestads folkhögskola 1913– 


14, Önnestads lantmannaskola 1918–19, Önnestads 

övre avdelning 1922–24. Praktik vid faderns 

jordbruk. Bokhållare vid Hannaskogs 

gård, Kristianstads län 1919–22, kontrollassistent 

vid Kvidinge-Sånna kontrollförening 

1923. Agronomexamen vid Alnarp 1926. Studier 

vid Institutet för husdjursförädling vid 

Centralanstaltens husdjursavdelning i Stockholm 

samt vid Centralanstaltens försöksstation 

i Hallsberg 1933. Lärare vid Stora Segerstads 

lantmannaskola samt föreståndare 

för skolans demonstrationsjordbruk 1926–34, 

egnahemskonsulent och sekreterare vid Kristianstads 

läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd 

1934–40, egnahemsdirektör vid egnahemsnämnden 

i Kristianstads län 1940–48, 

lantbruksdirektör vid lantbruksnämnden i 

Kristianstads län från 1948. 


476 1934 

(NOTINI, GÖSTA.) Rationella metoder för bekämpande 

av flugor i husdjursstallar. Tävlingsskrift 

av Musca. Folio. 65, 8 bl. Maskinskrift. 

Med 7 blyertsteckningar uppklistrade 

på kartong. I lösa blad. 

Teckningarna, som är utförda av författaren 

själv, föreställer flugor, larver, puppor och 

ägg. Tävlingen utlystes efter det att Akademien 

anvisat ett belopp om högst 1 500 kr 

ur M.J. Guillaumes fond till ”utarbetande av 

en skrift angående rationella metoder – även 

förebyggande – för utrotande av flugor i husdjursstallar”. 

Ytterligare fyra bidrag skall ha 

inkommit – inget av dessa har dock återfunnits 

i arkivet. Carl Gösta Notini (1908–1964), 

f. i Stockholm. Studier vid Stockholms högskola, 

FD 1948 på ett arbete om grävlingen; 

docent där samma år. 1937–43 förste assistent 

vid Statens växtskyddsanstalt; sistnämnda år 

speciallärare och 1945 laborator i skogszoologi 

med jaktvård vid Skogshögskolan samt föreståndare 

för dess avdelning för skogszoologi. 

Ledde från 1940 även Svenska jägarförbundets 

viltundersökningar och utgav en rad arbeten 

inom sina ämnen, bl.a. Om harens biologi 

111


(1940) och Den grå kråkan (1943). Huvudredaktör 

för Svenskt jaktlexikon (1947). 


Ä.a. EII:119 

477 1934 

WALLENTIN, BROR. [Reseberättelse från resa 

i Sverige och studium av fjällrasen i Norrbottens 

län.] Folio. 37 bl. Maskinskrift. Med 

inklistrade fotografier. Klammerhäftad. 

Resan gjordes med Letterstedska resestipendiet. 

Bror Carl Vilhelm Wallentin (1903–1988), f. 

i Fjellbacka, Göteborgs och Bohus län. Agronomexamen 

Alnarp 1927, konsulentkurs vid 

Alnarp 1931, studieresa i Tyskland 1932. Anställd 

vid Skånska lantbruksskola Dala 1927– 

31, förvaltningsassistent vid Alnarps egendom 

1928 och 1930, lärare vid Ålsta folkhögskola 

1931–33, vid Strängnäs lantmannaskola 1933– 

42, vik. föreståndare vid Hall lantmannaskola 

Katrineberg 1942–45, ordinarie föreståndare 

vid d:o 1945–47, rektor vid Plönninge lantmannaskola 

från 1947. 


478 1936 

Betänkande med förslag till lag med särskilda 

bestämmelser om kreatursköp avgivet 

den 3 november 1936 av medicinalstyrelsen 

och lantbruksstyrelsen. Folio. 89 bl. Maskinskrift. 

Grönt klotband. Arkivet Vinden 

479 1941 

Betänkande med förslag till åtgärder för befrämjande 

utav en ökad inhemsk produktion 

av ull avgivet den 14 mars 1941 till Statens 

industrikommission av Ullproduktionsutredningen. 

Folio. [2], 142 bl. Maskinskrift. Grönt 

klotband. 

Förordet underskrivet av C.G. Lundberg, B. 

Eklundh och K.F. Svärdström. 


utlandet 

480 1848 

Om ull-production i Australien. Folio. [6] s. 

nr 477−483 

Häftad. 

Enligt uppgift i textens början är detta en 

översättning ur Augsburger Allgemeine Zeitung 

den 1 december 1847. 

Ä.a. E II:27 

481 1860 

LILLJEBJÖRN, F. [Berättelse över resa i Tyskland 

för studier av biskötsel.] Folio. [132] s. 

Häftad med omslag. 

Lantbruksakademien utdelade 1859 ett stipendium 

till Lilljebjörn för att denne skulle 

kunna studera de för biodlingen revolutionerande 

metoder som den tyske prästen Johann 

Dzierzon (1811–1906) utvecklade i Karlsmarkt 

i Schlesien. 


482 1863 

HOFMAN-BANG, (LOUISCHE). [Berättelse 

från en resa i Frankrike och Tyskland för 

studier av fåravel och boskapsskötsel.] Folio. 

[37] s. Med några teckningar i marginalerna. 

Häftad. 

Diariemärkt ”No. 185” överst. Tryckt i KSLAT 

1863, I, s. 69–90. Peter Ulrik Louische Hofman- 

Bang (1814–1873), f. i Danmark på Hofmansgave, 

Fyn. Genomgick en kurs på Degeberg 

och blev 1842 statlig undervisare i fårskötsel 

i Sverige efter sin bror, Niels Erik Hofman- 

Bang. 


Ä.a. E II:41 

483 1864 

LINDQVIST, (CARL ADOLF). [Anteckningar 

rörande husdjursskötseln och landtbruksläroverken 

i Danmark, Tyskland, Frankrike 

och Belgien.] Folio. 76 s. Häftad. 

Tryckt i KSLAT, 1864, s. 1-12. Carl Adolf Lindqvist 

(1830–1904), f. i Stockholm och utexaminerad 

från Veterinärinrättningen därstädes 

1851. Veterinär vid Lövstaverken i Uppland 

samma år, länsveterinär i Jönköpings län 1854, 

lärare i zoologi, husdjursskötsel och veterinärvetenskap 

vid Ultuna lantbruksinstitut 1861. 

Tf. professor 1872, professor i patologi och 

112

nr 484−490 

terapi 1877–95, föreståndare för inst. 1887–95. 

Led. av 1874 års kommitté för veterinärundervisningens 

ordnande, adjungerad led. och 

föredragande av veterinärärenden i Medicinalstyrelsen 

1894–97; anlitad vid utredning av 

bl.a. statliga åtgärder mot rots bland hästar, 

koppor hos får och svinpest. LLA 1883. Genomförde 

flera veterinärmedicinska studieresor 

utomlands och publicerade ett stort antal 

arbeten i form av artiklar och monografier, 

bl.a. Husdjursskötselns hufvudgrunder (1866), 

Minnesbok för veterinärer i tjänst (1870) och 

Hjelpreda vid den första behandlingen av husdjurens 

allmännaste sjukdomar (1871). 


484 1866 

NATHHORST, ALFRED. Om korthorns boskapen. 


Om en studieresa i England och Skottland. 

Herman Alfred Nathhorst (1822–?), f. i Småland, 

statsagronom. Statlig undervisare i linodling 

och -beredning 1850–63 och i boskapsskötsel 

och mejerihushållning 1859–88. Publicerade 

flera mindre arbeten på lantbruksområdet, 

t.ex. Om nötboskaps skötsel (1884). 

Ä.a. E II:44 

485 1866 

WIMMERSTEDT, L.G. Berättelse [från en resa 

till Tyskland för studier i fårskötseln] inlemnad 

till Kongl. Landtbruks akademien i 

maj 1866. Folio. [52] s. & 4 fotografier uppklistrade 

på kartong och löst bilagda i kuvert. 

Häftad. 

Studierna gjordes vid godset Hundisburg nära 

Magdeburg. 

Ä.a. E II:44 

486 1867 

GERK, F. Anteckningar rörande landthushållningen, 

förnämligast boskaps- och mejeriskötseln, 

i Danmark, Tyskland, Nederländerna, 

Frankrike, England och Skottland 

under en resa i nämnda länder år 1867. Folio. 

65 s. & 3 lösa ritningar. Blått pappersband. 



487 1871 

HOFMAN-BANG, THOMAS. Redogörelse öfver 

werkställd resa till continenten. Folio. 40 s. 

Häftad. 

Resan gick till Tyskland för studier av fårskötsel 

och ullkännedom. Thomas Hofman-Bang 

övertog 1874 tjänsten som statlig undervisare 

i fårskötseln från sin farbror Louische Hofman-Bang. 


Ä.a. E II:50 

488 1873 

PEHRSSON, OLOF. Anteckningar under en 

resa, företagen med understöd af allmänna 

medel maj-augusti 1868 till Tyskland, Frankrike, 

England och Holland, för att i dessa 

länder taga kännedom om husdjurs-skötseln 

hvad dermed eger sammanhang. Folio. [26] s. 

Häftad. 

Diariemärkt ”No. 211a” överst. Författaren var 

lärare vid Ultuna lantbruksinstitut. 

Ä.a. E II:51 

489 1873 

SEGERSTRÖM, (AXEL). Reseberättelse för 1873. 

Åtföljes av två planscher. Folio. 23 s. I lösa 

ark. 

Diariemärkt ”394” överst. Resan gick till 

Tyskland, Österrike och Danmark. De planscher 

som hänvisas till i rubriken saknas här. 

Carl Jonas Axel Segerström (1835–1902), f. i 

Malmöhus län. Studentexamen i Lund 1856, 

därefter studier vid universitet därstädes och 

sedan vid Uppsala universitet 1861–67. Utexaminerad 

från Veterinärinrättningen i Stockholm 

1861, tf. länsdjurläkare i Norrbotten 

1860–61 och därefter i Uppsala län. Lärare vid 

Ultuna lantbruksinstitut i veterinäranatomi 

och fysiologi 1868–92. 


Ä.a. E II:52 

490 1877 

ÅKERHIELM, MAURITZ. [Berättelse från en 

resa i England och Skottland i ändamål att 

studera dessa länders nötkreatursskötsel, raser 

m.m.] Folio. [27] s. Häftad. 

113


Diariemärkt ”No. 309” överst. Tryckt med titeln 

”Anteckningar under en resa i Skottland 

och England” i KSLAT 1871, II, s. 271–287. Lars 

Wilhelm Mauritz Åkerhielm (1838–1905), f. i 

Mo socken, Hälsingland. Studier vid Uppsala 

universitet 1859, kameralexamen 1860. Ordinarie 

elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1863, 

utexaminerad 1865. 1:e lärare vid enskilda lantbruksskolan 

vid Borgholms kungsgård 1865– 

67 och vid statens lantbruksskola därstädes 

1867–71. Lärare vid Ultuna lantbruksinstitut i 

husdjursskötsel, jordbrukslära 1871–83, i husdjursskötsel 

och mejerihushållning 1883–92. 

Lektor i husdjurslära därstädes från 1892. 


Ä.a. E II:55 

491 1878 

LINDQVIST, (CARL ADOLF). Rese-berättelse 

[från en resa med syftet att vid den internationella 

kreatursutställningen i Paris innevarande 

år taga kännedom om de kreatursraser 

som der kunde förekomma och att taga kännedom 

om veterinärläroverken i Paris och 

London samt anställa iakttagelser rörande 

husdjursskötseln i England.] Folio. 44 s. 

Häftad. 

Diariemärkt ”588” överst. I KSLAT 1879, s. 

116–121, trycktes en uppsats ”Om marknadsplatserna 

för försäljning af husdjur i Paris och 

London samt om omnibusbolagen i dessa städer”. 


Ä.a. E II:56 

492 1881 

BJÖRK, (CARL). Anteckningar i husdjursskötsel 

och mejerihantering under en studieresa 

genom Danmark, Holland och Schweiz. Folio. 

52 s. I lösa blad. 

Diariemärkt ”344” överst. Carl Björk (1852– 

1926), f. i Björklinge socken, Uppsala län. Studentexamen 

i Uppsala 1871. Elev vid Klastorp 

i Södermanland 1874–75. Frielev vid Ultuna 

lantbruksinstitut 1875, utexaminerad 1877. 

Underlärare vid Såtenäs lantbruksskola 1877– 

78, bokhållare vid Sävja, Uppsala län, 1878–81, 

tf. föreståndare för Stenby lantbruksskola 

496 1889 

ARENANDER, (ERIC OSCAR). Rese-iakttagelser 

om Holland och den holländska boskanr 

491−496 

1881–82, länsagronom i Uppsala län 1882–85, 

sekreterare hos Uppsala läns hushållningssällskap 

1894–1923, skattmästare 1902–23. 


Ä.a. E II:59 

493 1881 

LING-VERMÉRUS, RICHARD. Resebeskrifning 

öfver ladugårdsskötseln, mejerihushållningen 

och svinafveln i Danmark och Slesvig. 



494 1883 

HOFMAN-BANG, (THOMAS). [Berättelse från 

resa år 1882 i England och Skottland för studium 

av nötkreaturs- och fårskötsel.] 4:o. 60 s. 


Tryckt i KSLAT 1883, s. 193–217. Thomas Hofman-Bang 

övertog 1874 tjänsten som statlig 

undervisare i fårskötseln från sin farbror 

Louische Hofman-Bang. 


495 1887 

NORDLING, ERNST. Reseberättelse. Folio. 34 s. 

& litograferad karta med handritade markeringar. 

Häftad. 

Med följebrev, diariemärkt ”872” överst. Resan 

gick till Danmark, Storbritannien och 

Nederländerna för studier av nötkreatursskötsel 

och mejerihantering. Ernst Nordling 

(1861–19??), f. i Uppsala. Studier vid Uppsala 

universitet 1879–81, elev vid mejeri i Danmark 

1881. Utexaminerad från Ultuna 1884, studier 

i mejerikemi vid Uppsala universitet 1884–85. 

Ex. vid Ultuna högre mejeriskola 1886, tf. mejeriinspektör 

i Uppsala län 1885. Innehade sillrökeri 

i Göteborg 1891 och var reseagent för 

maskinfirman C. Jacobsen & c:o 1892. Arbetade 

även för A.-B. Radiator och vistades flera 

år i USA. 


Ä.a. E II:67 

114

nr 497−500 

pen. 4:o. 41 s. + Kunna nötkreaturen af kolhydraterna 

i fodret bilda fett? 4:o. [8] s. Med 

två planscher och några teckningar i texten. 

Häftad. 

Det andra arbetet löst bifogat. Erik Oscar Arenander 

(1862–1925), f. i Vårfrukyrka socken, 

Uppsala län. Agronom Ultuna, utexaminerad 

1885. Lärare vid olika lantbruksskolor från 

1885, bl.a. förste lärare vid Bjärka-Säby lantbruksskola 

1887–93. Studier i Halle, Tyskland, 

1893–96; blev där FD. Länsagronom i Västernorrland 

1898–1905, lektor i husdjurslära 

Ultuna 1905, professor 1918. Genomförde en 

mängd resor i Europa, LLA 1911. Intresserade 

sig särskilt för husdjursskötseln, och då särskilt 

de inhemska nötboskapsraserna. Utgav 

bl.a. Linodlingsboken (1910) och Fjällrasen, 

dess afvel, utfodring och vård (1912). 

Biogr. källa: U1932; SMOK Ä.a. E VIII a:7 

497 1889 

LÖNDAHL, JACK. [Berättelse från en resa i 

Storbritannien för studier av husdjursskötseln.] 

Folio. [10] s. & bilagor (avskrifter av 

rekommendationsbrev). Häftad. 

Med följebrev, diariemärkt ”545” överst. 

Ä.a. E II:70 


498 1914 

PALM, RAGNAR. Berättelse öfver för Nonnenska 

stipendiet företagen studieresa sommaren 

1914. 105 s. Med några teckningar i texten. 

Snörhäftad. 

Resan gick till Danmark och Tyskland. Ragnar 

Palm (1889–1973), f. i Visby. Studentexamen 

1908, praktik vid Klinga, Östergötland 

sommaren 1908 samt vid Söderfors lantgårdar 

i Uppland 1908–09. Blev sistnämnda år ordinarie 

elev vid Ultuna. Utexaminerad 1911, 

därefter inspektor vid Kilanda säteri i Västergötland 

samt andre lärare vid lantbruksskolan 

därstädes 1911–12. Inskriven vid Veterinärhögskolan 

i Stockholm 1916, vet. kand. 1916. Amanuens 

vid skolans husdjursavdelning 1916– 

17. Konsulent i husdjursskötsel i Uppsala län 

1818–19. Bataljonsveterinär vid Norrlands dragoner 

1920 och regementsveterinär vid Skånska 

dragonregementet 1923. Transport som 

bataljonsveterinär vid Göta artilleriregemente 

1924 och till Fortifikationen i Stockholm 

1927. 


499 1917 

KULLGREN, CARL & MÅRTENSSON, KARL G. 

& NANNESON, LUDVIG. Om fodermedel. 

Reseberättelse från en studieresa i Tyskland 

under hösten 1917. Folio. 47 bl. & ritningar. 


Om framställning av kraftfoder i Tyskland. 

Resan var en del av arbetet i 1917 års fodermedelskommitté. 

Carl Fredrik Kullgren (1873– 

1955), f. i Uddevalla, docent i kemi vid Stockholms 

högskola 1904–09, professor i kemisk 

teknologi vid KTH 1915–38. Författade ett flertal 

skrifter inom det kemiska ämnesområdet. 

LLA 1929. Biogr. notis, Nanneson, se nr 473. 


500 1920 

JOHANSSON, IVAR. [Berättelse över studieresa 

juli-oktober 1920 i England och Skottland 

för studium av husdjurs-skötsel och 

lantbruksundervisning.] Folio. 6, 3, 6 bl. Maskinskrift. 

Med bifogade tidningsurklipp av 

författaren publicerade artiklar. I lösa blad. 

Resan företogs på Nonnenska resestipendiet. 

Karl Ivar Johansson (1891–1988), f. i Vret, 

Hjortsberga socken, Kronobergs län. Studier 

först vid Grimslövs folkhögskola 1911–12 samt 

därefter vid dess lantmannaskola 1912–13. 

Hvilans kontrollassistentkurs 1914 och dess 

folkhögskolas övre avdelning 1915–16. Elev vid 

Alnarp 1916 och utexaminerades därifrån 1918. 

Studier vid Veterinärhögskolan 1923–24, ärftlighetslära 

och zoologi vid University of Wisconsin 

1924–26. Blev sistnämnda år lärare i 

husdjurslära vid Ultuna. FD 1930 i Wisconsin, 

prof. i husdjursgenetik där 1932–33. Från 1933 

prof. vid Lantbrukshögskolan i husdjurs-, 

avels- och raslära. Studieresor i Storbritannien 

1920 och 1928, Tyskland och Holland 1921, 

115


USA 1925 och 1947 samt i Danmark, Norge, 

Finland, Österrike, Schweiz och Frankrike. 

LLA 1937, Fellow of the American association 

for the advancement of science från 1945. 

Ledamot i utredning angående husdjursförsöksverksamheten 

1934, i styrelsen för Statens 

institut för rasbiologi från 1934 och i styrelsen 

för Institutet för husdjursförädling 1934–39, 

ordf. i husdjurssektionen av Nordiska jordbruksforskares 

förening 1938–50, vice ordf. 

i dess svenska avdelning från 1949, ordf. i 

Svenska agronom och lantbrukslärareförbund, 

1942–50, ledamot och vice ordf. i Jordbrukets 

forskningsråd från 1945, prorektor vid 

Lantbrukshögskolan från 1951, Agr. hedersdr 

vid Lantbrukshögskolan 1953. Utgav ett flertal 

arbeten på husdjursområdet. 


501 1924 

AHLBERG, OLOF. [Berättelse över resa i Tyskland 

för studium av bi- och biyngelsjukdomar.] 

Folio. [16] bl. Maskinskrift. Häftad. 

Resan gjordes med stöd av Palmgrenska fonden. 

Olof Ahlberg (1893–1967), f. i Halmstad. 

Studentexamen där 1911, FK 1921 och FL 1933 

i Lund. Assistent vid Centralanstalten för försöksväsendet 

på jordbruksområdet (fr. 1933 

Statens växtskyddsanstalt) 1918–33, första assistent 

1933–39 och tf. föreståndare för anstaltens 

zoologiska avd. från 1939. Utgav ett flertal 

entomologiska arbeten. 


502 1925 

PALMGREN, ERIK. [Reseberättelse från resa i 

Tyskland, Schweiz och Holland 1925 för studium 

av ungnötsuppfödning och betesskötsel.] 

Folio. 44 bl. Med inklistrade fotografier. 

Maskinskrift. Lösa blad i blått pappersomslag. 

Författaren var Nonnensk stipendiat. Erik 

Gösta Palmgren (1899–1971), f. i Augerums 

församling, Blekinge län. Studier vid Önnestads 

lantmannaskola 1919–20, dess folkhögskola 

övre avdelning, A-linjen, 1920–21 och 

nr 501−504 

kontrollassistentkurs 1921. Lantbrukselev vid 

Ramdala gård Blekinge län, 1918, vid Skarhults 

gård, Malmö län, 1919, samt i hemmet. 

Utexaminerad från Alnarp 1923, lärare vid 

Bollerups lantbruksskola 1923–24, förvaltare 

vid Spandelstorp och Inglatorp, Blekinge län 

från 1924, eget jordbruk vid Inglatorp från 

1936. Led. av Blekinge läns hushållningssällskap 

förvaltningsutskott, ledamot av Lantbruksnämnden 

och Skogsvårdsstyrelsen, av 

styrelsen för Blekinge läns lantmanna- och 

folkhögskola, ordf. i Karlskrona centrallasaretts 

direktion, d:o i Blekinge läns skogsägareförening, 

ledamot i ett flertal jordbruksekonomiska 

föreningars styrelser. 


503 1927 

VIEWEG, KARL. [Reseberättelse från Tyskland, 

Holland och Danmark för studium av 

husdjursskötsel.] Folio. 9, 10 bl. Med inklistrade 

fotografier i texten. Maskinskrift. Snörhäftad. 

Resan gjordes med resestipendium ur Edward 

Nonnens stipendiefond. Karl Otto Vilhelm 

Vieweg var förståndare för lantbruksskolorna 

i Bjärka-Säby (1934–51) och Bollerup (1951– 

65). I trycket utgav han ett föredrag om Agronomers 

utbildning (1942). 

Biogr. källa: Rydå Ä.a. E VIII a:12 

504 1928 

LUNDBLADH, JOEL. Storbritanniens husdjursskötsel 

i våra dagar, några intryck från 

en med understöd av Nonnenska stipendiefonden 

år 1928 företagen studieresa. Folio. 69 

bl. Maskinskrift. I lösa blad. 

Trycktes 1930 som nr 4 i Meddelanden från 

Kungl. Lantbruksakademiens jordbruksavdelning. 

Joel Hilbert Lundbladh (1895–1985), f. 

i Munka-Ljungby socken, Kristianstads län. 

Studier vid Munka-Ljungbys folkhögskola 

1913–14, dess lantmannaskola 1919–20, Alnarps 

kontrollassistentkurs 1920 och Hvilans 

folkhögskolas övre avdelning 1920–22. Praktik 

vid faderns jordbruk, Skeldinge, Hviderup, 

116

509 1813 

HEDIN, SVEN. En kort öfversigt af veterinär-kunskapens 

närwarande kunskap med 

förslag till dess upphielpande. Folio. [14] s. 

Häftad. 

Uppläst i Lantbruksakademien 1813. Sven Henr 

505−509 

Hannover. Lantmäteribiträde, kontorist, lokalundersök. 

hos Kristianstads läns hushållningssällskap. 

Agronomexamen Alnarp 1924, 

Studier vid School of agriculture i Cambridge 

1928, vid The National institute for research 

in dairying, Reading 1930, vid Die Landwirthschaftliche 

Hochschule, Leipzig, 1932. Lärare 

vid Tärna folkhögskola 1924, förvaltningsassistent 

vid Alnarps egendom 1925, lärare vid 

Alnarps lantbruksskola 1926–35, lärare vid Alnarpsinstitutet 

1935, föreståndare för Viks lantmannaskola 

1936, rektor vid Jälla lantmannaskola 

från 1937. Utgav ett flertal skönlitterära 

arbeten; romaner, diktsamlingar, dramatik. 


505 1934 

NORDFELDT, SAMUEL. [Reseberättelse från 

resa i Amerika för studium av husdjursskötsel 

åren 1933–1934.] Folio. 2 bl. Maskinskrift. 

+ [Bilaga:] Rickets in chickens. Feeding experiment 

on vitamin D. The University of 

Wisconsin, march–april 1934. 4:o. 8 bl. & 2 

diagr. Maskinskrift. Klammerhäftad. 

Samuel (”Sam”) Bernhard Nikolaus Nordfeldt 

(1901–1993), f. i Väse, Värmlands län. 

Agronomexamen Alnarp 1929. Husdjurskonsulentex. 

Alnarp 1932, Master of Science Univ. 

of Wisconsin 1936, studier vid samma universitet 

1933–38, PhD 1938, studier Landbohöjskolen 

i Köpenhamn, 1938–39, lärare vid Warpnäs 

lantbruksskola 1929–32, Research Fellow Univ. 

of Wisconsin 1935–36, Research assistant 1936– 

1938, assstent Statens husdjursförsök 1938, tf. 

statsagronom 1939, ordinarie statsagronom 

1940, prof. i husdjurslära Lantbrukshögskolan 

1947–48, prof. Univ. of Hawaii 1949–51, 

prof. Inst. för husdjurens utfodring och vård 

1952–55, statsagr. 1956–67. Utgav ett flertal arbeten 

rörande husdjurslära och utfodringsfrågor 

samt en biografi, Min resa genom 1900-talet 

(1986). LLA 1962. 

Biogr. källa: SA; LHS Ä.a. E VIII a:12 

506 1938 

NORDFELDT, SAMUEL. Reseberättelse från 


studieresa i Amerika 1933–1938 rörande näringslära. 

Folio. 3, 8 bl. + Part A. Factors influencing 

the storage of iron. Part B. Iron 

metabolism in rat as influenced by calcium, 

copper and cobalt. A thesis submitted for the 

degree of doctor of philosophy, agricultural 

chemistry. University of Wisconsin, 1938. 

Folio. 56 bl. Maskinskrift. Klammerhäftad respektive 

i lösa blad. 

Författaren var Nonnensk stipendiat. 


507 1939 

NORDFELDT, SAMUEL. Kvantitativa ämnesomsättningsmätningar 

med tillhjälp av respirationsapparat 

för större husdjur. Berättelse 

över studier, företagna med anledning 

av tillerkänt Letterstedtskt utrikes resestipendium. 

Folio. 108 bl. Maskinskrift. I lösa 

blad. 

Studierna företogs i Tyskland, Storbritannien, 

Danmark och Schweiz. 


508 1947 

JARL, FOLKE. Berättelse över en med anslag 

från Kungl. Lantbruksakademien företagen 

studieresa till U.S.A. 1946–47. Folio. 32 bl. 


Folke Jarl (1909–1952) utgav ett flertal arbeten 

om utfodring av husdjur. Ä.a. E II:143 

Veterinärmedicin 

sverige 

117


din (1750–1821), läkare och medicinalråd. MD 

1775, hovmedikus 1778, assessor vid Collegium 

medicum 1781–1813, förste hovmedikus 1785, 

provinsialläkare i Svartsjö och Drottningholms 

distrikt 1792–1810, förste livmedikus 

1798, intendent vid Medevi brunn 1798–1808, 

medicinalråd i Sundhetskollegium 1813, utgav 

flera tidskrifter för läkare och fältskärer, 

ägde gården Svanteberg och brukade Rörby 

på Lovö, samma socken, Stockholms län. LPS 

1806, LVA 1804, LLA 1812. 


Ä.a. E II:1 

510 1815 

FLORMAN, (ARVID HENRIC). Utlåtande i anledning 

af herr majoren och riddaren Stjernsvärds 

underdåniga memorial d. 27 maj 1815 

rörande den smittosamma hästsjukan rotz 

eller snip, som yppat sig uti Bjäre härad i 

Skåne. Folio. [4] s. Ett ark. 

Arvid Henric Florman (1761–1840), läkare och 

professor. Docent i anatomi, kirurgi och veterinärkonst 

vid Lunds universitet 1801–31, universitetets 

rektor 1804, bedrev undervisning i 

veterinärmedicin, en av stiftarna av Malmöhus 

läns hushållningssällskap 1814. LVA 1808, 

LLA 1812. 


Ä.a. E II:3 

511 1815 

STIERNSWÄRD, (CARL GEORG). Underdånigt 

memorial [rörande rots hos hästar]. Folio. 



Ä.a. E II:3 

512 1834 

RETZIUS, (ANDERS). Om inflytandet af äggstockarnes 

utskärning hos kor på productionen 

af mjölk. Folio. [9] s. I lösa ark. 

Författarnamnet ”Levrat” överstruket i början 

– Retzius namn tillagt i blyerts. Anders 

Adolph Retzius (1796–1860), son till naturvetaren 

Anders Jahan Retzius, f. i Lund, MD 

där 1819. Från 1821 verksam vid Veterinärinrättningen 

i Stockholm, där han endast 27 

år gammal blev professor. Flyttade efterhand 

nr 510−515 

fokus mot medicinen och kom att göra sina 

främsta insatser som professor i anatomi vid 

Karolinska institutet. Korresponderande LLA 

1832, ordinarie LLA 1834. 


513 1834 

RETZIUS, (ANDERS). Om castrationen af kor. 

Folio. 22 s. Snörhäftad. 

Tryckt i KSLAT 1834, s. 142–164. 


Ä.a. E II:15 

514 1834, ca 

RETZIUS, ANDERS. Om castrationen af kor. 

Folio. 11 s. Snörhäftad. 

Tryckt i KSLAT 1834, s. 142–164. 

Biogr. notis, se nr 512 Ä.a. Ö I:2 

515 1849 

DIETERICHS, (JOACHIM FRIEDRICH CHRISTI- 

AN). Veterinair chirurgie. 4:o. [2], 38, [1], 39– 

40, 1–67, [4], 1–116, [2], 1–59 s. + [Löst bilagd:] 

SANDSTEDT, J.F. (?) Pharmacologia. Materia 

medica. 4:o. [44] s. Halvskinnband. Ägaranteckning 

”tillhörig C.T. Carlsson” och namnteckning 

”J. Berggren” på titelbladet. 

Joachim Christian Friedrich Dieterichs 

(1792–1858), tysk veterinär och professor vid 

Krigsskolan i Berlin. Författare till flera arbeten 

inom husdjursskötsel och veterinärmedicin, 

bl.a. Handbuch der Veterinärchirurgie 

(1822, flera senare uppl.), som utkom i svenskt 

sammandrag av L. Tidén, med titeln Veterinairechirurgie, 

eller lära om kreaturens yttre 

åkommor, dessas behandling, samt chirurgiska 

operationer (1–3, 1851). Detta är uppenbarligen 

en avskrift och översättning ur någon tysk 

upplaga, då den tidsmässigt ligger före Tidéns 

svenska utgåva. Vad gäller ägarsignaturerna 

på titelbladet tillhör de sannolikt Carl Ture 

Carlson (1826–1906), utexaminerad från Veterinärinstitutet 

i Stockholm 1850, och Julius 

Berggren (1826–1873), utexaminerad därifrån 

1851. Någon av dessa torde således ha utfört 

handskriften. 

Biogr. källa: ADB; Blomqvist N.a. Ö 23:4 

118

nr 516−524 

516 1850, ca? 

Exteriör. 4:o. 104 s. Nyare grått pappersband. 

Om hästars exteriör. Med en senare upprättad 

innehållsförteckning. N.a. Ö 19:1 

517 1860-tal? 

PIPER, ERIC CARL. Före-läsningar i weterinair-wettenskapen. 

4:o. 149 s. Nyare grått 

pappersband. 

Möjligen Eric Carl Alfred Piper (1834–1910), 

hovstallmästare och chef för Stuteriöverstyrelsen. 

Denne hade dock enligt SBL tilltalsnamnet 

Alfred. 


518 1862 

SJÖSTEDT, GUSTAF WILHELM. [Reseberättelse 

från Danmark och Centraleuropa.] Folio. 


Diariemärkt ”no. 270” överst. Resan gick bl.a. 

till den danska lantbruks- och veterinärskolan 

utanför Köpenhamn samt till flera liknande 

institutioner i Tyskland, Tjeckien och Österrike. 

Gustaf Wilhelm Sjöstedt (1824–94), f. i 

Stockholm, elev vid veterinärinrättningen där 

1844. Vik. veterinär 1848–49, veterinärexamen 

1851. Veterinär vid Vendes artilleriregemente 

under kommendering till Schleswig 1850, vid 

Svea artilleriregemente 1851, i Karlskoga härad 

1851–53 och i Södra Älvsborgs län 1853–55. Lärare 

i veterinärmedicin och zoologi vid Ultuna 

1855–61; prof. i kirurgi, obstetrik och hovbeslag 

vid Veterinärinstitutet sistnämnda år. 


Ä.a. E II:40 

519 1864 

LINDQVIST, CARL (ADOLF). Anteckningar under 

en resa uti Danmark, Tyskland, Frankrike 

och Belgien. Folio. 56 s. Häftad. 

Tryckt i KSLAT 1864, s. 67–75. Resan genomfördes 

med stipendium från Lantbruksakademien. 



520 1900? 

LINDQVIST, (CARL ADOLF). P.M. rörande veterinärväsendet 

inom landet under de senast 

förflutna tjugofem åren. Folio. [7] s. I lösa 

ark. 

Författarnamn påskrivet i blyerts. 


Ä.a. E II:79 

521 1938 

Betänkande med förslag till omorganisation 

av verksamheten vid Statens veterinärbakteriologiska 

anstalt. Avgiven den 17 juni 1939 

av de på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 

15 oktober 1937 tillkallade sakkunnige. Folio. 

[1], 126 bl. + bilagor. Maskinskrift. Grönt 

klotband. 

Förordet undertecknat Gerhard Forssell, Hilding 

Magnusson, Sigbert Jerlov, Fredrik Salwén 

och Benno Gårdsten. 


522 1940 

Betänkande angående det statsunderstödda 

bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur 

inom vissa län m.m. avgivet av medicinalstyrelsen 

och lantbruksstyrelsen. Folio. [1], 

73 bl. Maskinskrift. Grönt klotband. 

Förordet undertecknat J. Axel Höjer, Bror 

Andersson (för medicinalstyrelsen), H.Th. 

Sylvan, G.R. Ytterborn, P.O. Palmquist (för 

lantbruksstyrelsen). 


523 1941 


bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur 

avgivet av medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen. 



Förordet undertecknat J. Axel Höjer, Bror 

Andersson (för medicinalstyrelsen), H.Th. 

Sylvan, G.R. Ytterborn, P.O. Palmquist (för 

lantbruksstyrelsen). Arkivet Vinden 

524 1943 


bekämpandet av smittsam kastning hos nötkreatur 

avgivet av medicinalstyrelsen och 

119


lantbruksstyrelsen. Folio. [1], 61 bl. Maskinskrift. 


Förordet undertecknat Einar Edén, Axel Alegren 

(för medicinalstyrelsen), Elis Bjurstedt, 

E.A. Granström, Inga Bäcklin (för lantbruksstyrelsen). 


utlandet 

525 1887 

LINDH, (SWEN). Berättelse om den resa som 

jag med understöd af allmänna medel under 

detta års sommar företagit. Folio. 24 s. I lösa 

ark. 

Resan gjordes med statsunderstöd och syftet 

var ”att studera undervisningen i de veterinära 

ämnena vid högre lantbruksläroverk, ävensom 

idka studier i vet.-medicin och hovbeslag vid 

vet.-högskolorna i dessa länder”, d.v.s. Tyskland 

och Danmark. Swen Lindh (1857–1889), 

f. i Västra Karleby församling, Malmöhus 

län. Studier i teologi i Lund 1878–81 och därefter 

vid Veterinärinst., där han tjänstgjorde 

som amanuens vid anatomiska avdelningen 

1882–83 och vid kemiska laboratoriet 1882–85. 

Vik. veterinär i Arboga sommaren 1884. Utexaminerad 

från Veterinärinstitutet 1885, därefter 

assistent med undervisningsskyldighet i 

anatomi, fysiologi och veterinärkunskap vid 

lantbruksinstitut vid Alnarp. Efterlämnade 

manuskriptet till en sjunde upplaga av A.H. 

Flormans Underrättelse om hushållsdjurens 

vård och skötsel, vilken färdigställdes och utgavs 

av G. Kjerrulf, Lund 1890. 

Biogr. källa: SBV 

Ä.a. E II:67 

Mejerihantering 

sverige 

526 1853 

BOHEMAN, CARL H. & WALLMARK, (LARS 

528 1921 

STRÖMQUIST, KARL HENRIK. Reseberättelse 

över resa i Östergötland för studium av mejerihanteringen, 

speciellt osthanteringen. 


Karl Henrik Strömquist (1889–19??), f. i Mönnr 

525−528 

JOHAN). [Utlåtande om majoren P. U. Gussanders 

avhandling i mejerihushållningen.] 

Folio. [12] s. Häftade och lösa ark. 


från Gussander, vars avhandling dock inte 

finns bevarad här. Denne utgav Fullständig 

underrättelse om bästa sättet att erhålla den 

högsta nu kända winsten af mjölken (1852). Per 

Ulric Gussander (1793–1871), militär, mejeriman 

och uppfinnare. LLA 1863, erhöll dess 

stora guldmedalj 1864. 


Ä.a. E II:31 

527 1888 

RUNDGREN, PEHR. Redogörelse för försöksfjällmejeriet 

i Prestbodarne 1888. Folio. [18] s. 

+ Bilagor (mjölkleveranskontrakt och utdrag 

ur mejerianteckningar). Häftad. 

Troligen Prästbodarna i Ovikens socken, Jämtlands 

län. Pehr Adam Rundgren (1858–19??), 

mejerikonsulent inom Jämtlands län 1884–91, 

ansvarig för statens mejeriskola därstädes 

1886–90, konsulent i mejerihantering etc. hos 

Västmanlands läns hushållningssällskap från 

1892, sekreterare i länets mejeriförening från 

1894, vice ordförande (senare ordförande) i nötboskapspremieringsnämnden 

från 1892, vice 

ordförande i Svenska mejerikonsulentföreningen 

från 1895 och ombudsman i Västmanlands 

läns hagelskadeförsäkringsbolag från 

1904. Gjorde studieresor med statsbidrag och 

eljest i England, Danmark, Schweiz m.fl. länder. 

Utgav flera småskrifter om nötkreatursskötsel 

och mejerihantering samt översatte 

och bearbetade Theodor Henkels Katechismus 

der Milchwirtschaft (Handbok i mejerihandtering, 

1915). 

Biogr. källa: Hvar 8 dag, nr 12, 1908 

Ä.a. E II:69 

120

nr 529−534 

sterås, Kalmar län, utexaminerad från Alnarp 

1909. Bokhållare och lantbruksbiträde vid 

Grimstorps gård, Skaraborgs län, 1910, inspektor 

vid Hagelsrums gård, Kalmar län, 1912–14 

och vid Borrums gård, Östergötlands län, 

1915–16. Kassör och lärare i bokföring vid Alnarps 

lantbruksinstitut och egendom 1917–18; 

genomgick mejerikonsulentkursen vid Alnarp 

1918–19. E.o. assistent vid Centralanstalten för 

försöksväsendets mejeriavdelning vid Alnarp 

1919–20; förvaltade fädernegården Bäckeby 

boställe 1920–23. Flyttade därefter till Stockholm; 

var där mejeritekniker hos AB Baltic 

1923–28 och hos AB Separator från 1928. 


529 1936 

LILJHAGEN, GUSTAF. Mejeriminnen. 4:o. 268 

bl. Maskinskrift. Halvskinnband. 

Gustaf Liljhagen (1860–1944), f. på Åsens gård 

i Voxtorps socken, Jönköpings län. Agronomexamen 

Alnarp 1882, mejeristudier i Danmark 

1882 och 1883, genomgick Radens mejeriinstitut 

i Mecklenburg 1883–84, mejerikonsulent 

i Östergötland 1883–89, statens instruktör i 

mejerihushållning 1889, statskonsulent inom 

samma område 1905–25. Medverkade till organiserandet 

av mejeriundervisningen och 

var hela sin tjänstetid inspektör för mejeriskolorna. 

Tog initiativ till bl.a. de allmänna 

ostutställningarna, den svenska mejeridriftsstatistiken 

och Svenska smörprovningarna; 

tillhörde förvaltningsutskottet för de senare 

1901–29. Bildade Svensk mejerikonsulentförening 

samt Svensk mejeristförening, i vilka 

han var ordförande. LLA 1899. 

Biogr. källa: A1935 Arkivet Vinden 

utlandet 

530 1854–1855 

ZETTERSTEDT, GUSTAF WILHELM. Berättelse 

öfver en resa i Stor Britannien hösten 1854 

och våren 1855 ingifven till Kongl. Landtbruks 

akademien. 4:o. 102 s. + Bihang. Om 


ostberedning. 22 s. Klotryggband. 

Under resan studerades mejerihanteringen. 


531 1861 

STIGMAN, OSCAR. Berättelse till Kongl. 

Landtbruks akademiens förvaltnings komité 

öfver den resa i Skottland, undertecknad på 

allmänna medel under våren och sommaren 

år 1861 verkställde. Folio. [10] s. Häftad. 

Består till stora delar av en redogörelse för 

tillverkning av cheddarost. Författaren var 

från 1855 inspektor vid Experimentalfältet och 

dessförinnan lärare vid Lunde lantbruksskola 

i Ångermanland. 

Biogr. källa: JD; Lange Ä.a. E II:42 

532 1872 

LINDSTRÖM, KARL J. Reseberättelse från resa 

år 1872 till England och Skottland för undersökning 

av möjligheter till export av mejerivaror 

från Norrland. Folio. [40] s. I lösa ark. 


533 1880 

BOTHELL, JOSEPH. Berättelse öfver en resa 

i Danmark, Holstein, Slesvig och Holland, 

såsom Byzantinsk resestipendiat 1880. Folio. 

187 s. Med tabeller i texten. Grönt klotband. 

Resan gjordes i syfte att studera mejerihantering 

och nötkreatursskötsel. Joseph Bothell 

(1851–1880), f. i Garpenberg, Dalarna. Utexaminerad 

Ultuna 1878. Underlärare vid enskilda 

lantbruksskolan på Skeppsholmen i Älvsborgs 

län 1878–79. 1:e lärare vid Skaraborgs läns lantbruksskola 

på Klagstorp 1880. 


534 1880 

NATHHORST, ALFRED. [Berättelse från internationella 

utställningen i London angående 

den del som omfattar mejeriprodukter och 

mejeriredskap.] Folio. [20] s. Häftad. 

Diariemärkt ”354” överst. Herman Alfred 

Nathhorst (1822–18??), f. i Småland, statsagronom. 

Statlig undervisare i lins odling och 

121


beredning 1850–63 och i boskapsskötsel och 

mejerihushållning 1859–88. Publicerade flera 

mindre arbeten på lantbruksområdet, t.ex. 

Om nötboskaps skötsel (1884). 

Biogr. källa: Linnström; JD Ä.a. E II:58 

535 1881 

ENGSTRÖM, NILS. Några notiser om ostberedningen 

i Schweiz. Folio. [27] s. I lösa 

blad. Diariemärkt ”693” överst. ”Som grund 

för dessa notiser ligga till en stor del meddelanden, 

dels muntliga, dels i tryck, som vi erhållit 

af direktör R. Schatzmann i Lausanne.” 

Nils Engström (1851–1906), f. i Brännkyrka, 

Stockholms län; lärare vid Alnarp 1877–1906 

i kemi, agrikulturkemi och mejerihushållning 

med bakteriologi. LLA 1892. 


Ä.a. E II:59 

536 1883 

CEDERBORGH, (FREDRIK). [Reseberättelse 

från Danmark och Tyskland rörande studier 

i mejerihantering.] Folio. 23 s. I lösa ark. 

Diariemärkt ”60” överst. Fredrik Cederborgh, 

f.d. löjtnant, statlig undervisare i boskapsskötsel 

och mejerihantering 1867–98. 


Ä.a. E II:62 

nr 535−541 

537 1884 

BJÖRLIN, (ALBIN FREDRIK). Reseberättelse afgifven 

inför Kongl. Landtbruks-akademiens 

förvaltnings komité [angående studier av 

mejerihanteringen i Danmark]. Folio. [32] s. 

Häftad. 

Defekt. Ett okänt antal sidor saknas i början. 

Ett utdrag om kreatursskötseln i Danmark 

och Holland (uppenbarligen besöktes även 

det senare landet, vilket dock inte förekommer 

i den bevarade texten) är tryckt i KSLAT 

1884, s. 204–218. Albin Fredrik Björlin (1854– 

1932?), f. i Värmskogs socken, Värmland. Utexaminerad 

Ultuna 1879, inspektor och underlärare 

vid Kopparbergs läns lantbruksskola 

i Vassbo 1879–80, vid Skeppsholmens enskilda 

lantbruksskola 1883–86 och Göteborgs läns 

folkhögskola i Grebbestad 1886–88. Föreståndare 

vid Tanums mejeri i Bohuslän 1888–98. 

Arrenderade från 1890 bostället Skuvhem i 

Bohuslän. 


Ä.a. E II:62 

538 1884 

REIJNER, WALDEMAR. Anteckningar rörande 

mejerihandteringen i några gårdar i Danmark 

och Holstein under en resa i juli och 

augusti 1884. Folio. 57 s. Häftad. 

Diariemärkt ”267” överst. Författaren var 

lärare vid Jönköpings läns landtbruksskola. 

Erik Waldemar Reijner (1845–1922), f. i Nyköping, 

studentexamen i Uppsala 1863. Studier 

vid Uppsala universitet 1863–65, ordinarie 

elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1875, frielev 

1876, utexaminerad 1877. Bokh. vid Stynsberg, 

Uppsala län, 1877–78, lärare vid Jönköpings 

läns lantbruksskola Johannisberg 1878–92, 

föreståndare där 1892–97. Därefter lärare vid 

Jönköpings läns folkhögskola och lantmannaskola 

i Nässjö. 


Ä.a. E II:63 

539 1885 

LILJHAGEN, GUSTAF. [Resa i Danmark, Tyskland, 

Holland och England för studier i mejeri 

och boskapsskötsel.] Folio. 48 s. Häftad. 



Ä.a. E II:63 

540 1885 

McCULLOCH, JOHN. Report on Dunragit 

creamery. 4:o. 18 bl. Häftad. 

Med följebrev från svenska och norska konsulatet 

i Leith, Skottland, diariemärkt ”527” 

överst. 

Ä.a. E II:63 

541 1885 

OLSÉN, HERMAN. Reseanteckningar om mejeri- 

och ladugårdsskötseln i Danmark och 

Tyskland. Folio. [44] s. Häftad. 

Diariemärkt ”509” överst. Tryckt i KSLAT 1886, 

s. 222–242. Herman Olsén (1854–1921), f. Espersen 

på Kolboda gård i Hagby socken, Kalmar 

län. Studentexamen i Kalmar 1877, frielev 

122

550 1887 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 6 för nonr 

542−550 

vid Alnarp 1879, utexaminerad 1881. Inspektor 

och 2:a lärare vid Applerums lantbruksskola 

1881–84, lärare vid Södra Vi folkhögskola 1885, 

mejerikonsulent i Västmanlands län 1885, 

anst. hos AB Separator 1892, tjänsteman hos 

Svenska centrifugaktiebolaget från 1905. 


Ä.a. E II:65 

542 1885 

REIJNER, WALDEMAR. Anteckningar rörande 

mejerihandteringen i några gårdar i Danmark 

och Holstein under en resa i juli och 

augusti 1884. Folio. 57 s. Häftad. 

Erik Waldemar Reijner (1845–1922), f. i Nyköping. 

Genomgick Nyköpings allmänna läroverk 

1853–63, sistnämnda år studentexamen i 

Uppsala. Studier vid Uppsala universitet 1863– 

65. Ordinarie elev vid Ultuna 1875, frielev 1876, 

utexaminerad 1877. Bokhållare vid Stynsberg, 

Uppsala län, 1877–78. Lärare vid Jönköpings 

läns lantbruksskola vid Johannisberg 1878–92, 

föreståndare vid samma skola 1892–97. Därefter 

lärare vid samma läns folkhögskola och 

lantmannaskola i Nässjö. 


Ä.a. E II:63 

543 1885 

WEDIN, CARL HUGO. Reseberättelse öfver 

med statsanslag företagen resa uti Danmark 

och England [för studier av mejerihanteringen]. 




Ä.a. E II:62 


544 1886 

SEBELIEN, JOHN. Redogörelse för en i somran 

1886 företagen resa för att taga kännedom 

om mejerihandteringen inom landet. 


Diariemärkt ”878” överst. John Robert Francis 

Sebelien (1858–1933?), f. i Köpenhamn. Studier 

vid Köpenhamns universitet 1875, fil. ex. 

1876. Polyteknisk kandidatexamen vid Polyteknisk 

læreanstalt i Köpenhamn. Assistent 

vid K. Veterinär- og landbohøiskoles kemiska 

laboratorium 1881–83 och vid det landökonomiske 

Forsøgslaboratorium 1883–85. Studerade 

med offentligt understöd äggviteämnenas 

kemi vid Uppsala universitet 1884–85. Lärare 

vid den höiere Landbrugsskole på Aas i Norge 

1889–1928. LLA 1904. Utgav ett flertal arbeten 

inom de kemiska och lantbrukskemiska ämnesområdena. 


Ä.a. E II:65 

545 1887 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport för juni månad 

för mejeriagenturen i Manchester. Folio. 

24 s. Häftad. 



Ä.a. E II:66 

546 1887 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 2 för juli 

månad vid mejeriagenturen i Manchester. 




Ä.a. E II:66 

547 1887 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 3 för 

augusti månad 1887 från mejeriagenturen i 

Manchester. Folio. [12] s. Häftad. 



Ä.a. E II:67 

548 1887 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 4 för september 

månad 1887 från mejeriagenturen i 




Ä.a. E II:67 

549 1887 


oktober månad 1887 från mejeriagenturen i 




Ä.a. E II:67 

123


vember månad 1887 från mejeriagenturen i 




Ä.a. E II:67 

551 1887 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 7 för december 





Ä.a. E II:68 

552 1888 

BEHM, GUSTAF. [Reseberättelse från Danmark, 

Tyskland och Schweiz angående studier 

av mejerihanteringen.] Folio. 47 s. I lösa 

ark. 

Gustaf Behm (1855–1909). Utexaminerad 

Ultuna 1879, Alnarps mejeriskola 1884. Mejeriinstruktör 

hos Kopparbergs läns hushållningssällskap 

1884–92, ladugårds- och mejeriinspektör 

hos Stockholms läns hushållningssällskap 

1892–1905. 


Ä.a. E II:68 

553 1888 

LYCHOU, NILS DAVID. [Reseberättelse från 

Danmark och Schleswig-Holstein.] Folio. 


Resans syfte var att studera mejerihanteringen, 

med särskilt avseende på mejeriavfallets användande 

till gödning av kalvar och svin. Nils 

David Lychou (1861–19??), f. i Kristianstad. 

Elev vid Chalmers tekniska läroanstalt 1877– 

79. Praktik i Östergötland 1879–81, elev vid 

Alnarps lantbruksinstitut 1881, utexaminerad 

1883. Inspektor vid Ulvsborg i Kalmar 1883–85. 

Ordinarie elev vid Ultuna högre mejeriskola 

1886, utexaminerad s.å., studier vid Veterinärinstitut 

1886–87. Biträde vid Storviks mejeri 

i Gävleborgs län 1887–88, föreståndare detta 

1888. Mejerikonsulent hos Göteborgs och Bohus 

läns hushållningssällskap 1892–1926, länsagronom 

1897–1926. Lärare vid lantmannaskola 

i Vendelberg från 1913. Ordf. i Göteborgs och 

Bohus läns nötboskapsprem.-nämnd 1904–27. 

Biogr. källa: U1932; A1935 

nr 551−559 

Ä.a. E II:69 

554 1888 

SEBELIEN, JOHN. Redogörelse till Kgl. Landtbruksakademiens 

förvaltningskomité för en 

med statsanslag företagan utrikes resa i sommaren 

1888. 4:o. 44 s. I lösa blad. Diariemärkt 

”760” överst. Resan gjordes i syfte ”att taga 

kännedom om de metoder, som användas vid 

mejerikemiska undersökningar”. 


555 1888 


januari månad 1888 från mejeriagenturen i 




Ä.a. E II:68 

556 1888 


mars månad 1888 från mejeriagenturen i 


Diariemärkt ”404” överst. Här ingår även 

rapport no. 9 för februari samma år. 


Ä.a. E II:68 

557 1888 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 11 från 

mejeriagenturen i Manchester. Folio. [12] s. 

Häftad. 

Diariemärkt ”406” överst. Här ingår även 

rapport no. 9 för februari samma år. 


Ä.a. E II:68 

558 1888 


mejeriagenturen i Manchester. Folio. [11] s. 

Häftad. 

Diariemärkt ”539” överst. Här ingår även rapport 

no. 9 för februari samma år. 


Ä.a. E II:68 

559 1888 


mejeriagenturen i Manchester för augusti 

124

nr 560−572 

månad 1888. Folio. [11] s. Häftad. 



Ä.a. E II:69 

560 1888 


mejeriagenturen i Manchester för september 




Ä.a. E II:69 

561 1888 


mejeriagenturen i Manchester för oktober 




Ä.a. E II:69 

562 1888 


mejeriagenturen i Manchester för november 




Ä.a. E II:69 

563 1889 

HALLÉN, FREDRIK. [Berättelse från en resa i 

England, Skottland, Schlesvig-Holstein och 

Danmark för studier av mejeriskötseln.] Folio. 



564 1889 

RYDE, HANS. Reseberättelse 1889 [från Storbritannien 

rörande studier av mejerihanteringen]. 


Författaren utgav Kortfattade, praktiska råd 

för den mindre jordbrukaren angående mjölkens 

behandling, ladugårdsskötsel och kalfuppfödningen 

(1889). 

Ä.a. E II:70 

565 1889 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapporten no. 7 utgivfen 

af mejeriagenten i Manchester. Folio. 





Ä.a. E II:70 

566 1889 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 8 utgifven 

af mejeriagenten i Manchester för januari 




Ä.a. E II:70 

567 1889 


januari månad 1889 från mejeriagenturen i 




Ä.a. E II:70 

568 1889 

WEDIN, (CARL) HUGO. [Rapport no. 10 för 

mars månad 1889 från mejeriagenturen i 

Manchester.] Folio. [13] s. Häftad. 



Ä.a. E II:70 

569 1889 


mejeriagenturen i Manchester för april månad 

1889. Folio. [18] s. Häftad. 



Ä.a. E II:70 

570 1889 


maj månad 1889 från mejeriagenturen i 




Ä.a. E II:70 

571 1889 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 2 för juni 

månad 1889 från mejeriagenturen i Manchester. 




Ä.a. E II:70 

572 1889 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 2 för juli 

125


månad 1889 från mejeriagenturen i Manchester. 




Ä.a. E II:70 

573 1889 


augusti månad 1889 från mejeriagenturen i 




Ä.a. E II:70 

574 1889 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 4 för september 





Ä.a. E II:70 

575 1889 


oktober månad 1889 från mejeriagenturen i 




Ä.a. E II:70 

576 1889 

WEDIN, (CARL) HUGO. Rapport no. 6 för november 





Ä.a. E II:70 

577 1889 

ZETTERMAN, CARL. [Reseberättelse från Storbritannien 

rörande studier av mejerihantering.] 


Med följebrev, diariemärkt ”332”. Carl Conrad 

Zetterman (1862–19??), f. i Söderby-Karls 

socken, Stockholms län. Utexaminerad Alnarp 

1886, föreståndare Huså mejeriskola 1889. 


Ä.a. E II:70 

578 1947 

NILSSON, GERDA. Reseberättelse över studieresa 

i Schweiz rörande bakteriologiska 

126 

kvalitetskontrollen av mjölk och mejeriprodukter. 

[21] bl. + Studier över bakteriefloran 

i olika joghurtkulturer. [8] bl. Två klammerhäftade 

volymer. 

Resan gjordes med Nonnens stipendium. 

Gerda Nilsson (1915–), AgrD, mikrobiolog. 

LLA 1981. Utgivit ett flertal arbeten, bl.a. Livsmedelsmikrobiologi. 

En introduktion till livsmedelsmikrobiologien 

(1979, flera senare uppl.) 

och ”Som om jag levt i tvåhundra år”. En skrift 

som beskriver livet på en liten bondgård i Norrbotten 

åren 1925–1935 (1986). 


Trädgård 

sverige 

581 1813 

BROGREN, (OLOF). [Memorial till Lantbruksakademien 

angående inrättandet av en Trädgårdsskola 

i Sverige.] Folio. [5] s. Häftad. 

Olof Brogren (1765–1841), kamrer och trädnr 

573−581 

579 1729 

Specification på fruktsorterne i Hesselby 

trägård, 1729, hos trägårdsmästaren Fredric 

Ohrm. Folio. [4] s. Grönt klotband. 

Från Experimentalfältets trädgårdsavdelning. 

Förteckningen upptar i tur och ordning körsbär, 

plommon, persikor, aprikoser, nötter, fikon, 

päron och äpplen. Ä.a. Ö I:11 

580 1796 

Catalogue på Grönsö frugtsorter 1796. 8:o. 

[7] s. Avskrift från ca 1900. Häftad. 

Från Knut Bovin. Den kommersiella fruktodlingen 

i Grönsö (eller Grönsöö) slottspark 

på Grönsö i Mälaren är Sveriges äldsta och 

har sin grund i den ”Skytteanska trädgården”, 

anlagd 1611 av slottets byggherre, riksrådet Johan 

Skytte. Ä.a. Ö I:8

590a 1920–1939 

SÖDERHOLM, VALDEMAR. Dagboksanteckningar 

[rörande trädgårdsskötsel] 1920–1939. 

4:o & 8:o. [230] + [91] + [106] s. + Levnadsbeskrivning. 

24 bl. Maskinskrift. Tre volymer i 

svarta vaxomslag. 

Carl Waldemar Söderholm (1897–1989), f. i 

Nyed. Elev vid Kungl. Lantbruksakademiens 

trädgårdsskola 1925–28, därefter trädgårdsmästare 

hos SJ (nyanläggningar vid Inlandsnr 

582−590a 

gårdsodlare. Hamninspektör 1793, byggningskamrer 

vid Drätselkommissionen i Stockholm 

1814, avsked 1840, arrenderade Bergianska 

trädgården 1820–22, senare även malmgården 

Bellevue vid Brunnsviken. LLA 1812, LPS 1834. 


Ä.a. E II:1 

582 1824 

MANNERSKANTS, JOH. FR. Om acasia trädet. 

4:o. [10] s. Häftad. 

Ä.a. E II:9 

583 1825 

Afhandling om grunderne för fruktträds 

updragande, förädling och vård (genom såning, 

plantering, ympning, oculering och 

beskäring) hämtade från svensk erfarenhet. 

Kongl. Svenska Academiens [sic] prisfråga år 

1825. 4:o. [20] s. Häftad. Ä.a. E II:10 

584 1825 

Grunderne för fruktträds updragande, förädling 

och vård hemtade från Swensk erfarenhet. 

[Tävlingsskrift.] Folio. [16] s. Häftad. 

Ä.a. E II:10 

585 1833 

REINKNECHT, J.A. Plankarta öfver frukt-träden 

å Axelstorp. Upprättad. 4:o. 8, [1] bl. & 

1 bilagt bl. med anteckningar. Häftad i trasigt 

omslag. 

Axelstorp är beläget på Hallandsåsen i dåvarande 

Grevie socken, Bjäre härad, Kristianstads 

län. N.a. Ö 23:2 

586 1844–1846 

LIND, PER JOHAN. Anteckningar i trädgårdsskötsel 

vid Säfstaholm 1844–1846. 4:o. [120] s. 

Halvskinnband. 

Från Stockholms Gartnersällskap. Enligt det i 

efterhand upprättade titelbladet levde författaren 

1817–1896 och var elev vid Sävstaholm. 

Ägare till herrgården Sävstaholm i Västra 

Vingåkers socken, Södermanlands län, var 

vid denna tid ”den blinde excellensen”, Gustaf 

Trolle-Bonde (1773–1855), som enligt SBL 

där ”anlade orangerier och drivhus, och […] 


förbättrade och förskönade den förut av kärr 

uppfyllda trakten genom storartade odlingar 

samt vidlyftiga park- och trädgårdsanläggningar.” 

Ä.a. Ö XXIII:1 

587 1855 

ERICSSON, (NILS JOHAN). Blomsterodling i 

boningsrum. Handledning för blomsteridkare. 

Stockholm 1855. 4:o. 368, [6] s. Klotryggband. 

Från Stockholms Gartnersällskap. Utkom 

även i tryck samma år. Nya upplagor 1869 och 

1875. Nils Johan Ericsson (1822–?), f. i Östergötland. 

Enligt titelbladet var han ”directör 

för trädgårdarna vid Haga och Tullgarns 

Kongl. Lustslott”. 

Biogr. källa: Linnström Ä.a. Ö XXXII:1 

588 1901 

Förteckning öfver Grönsö fruktsorter 1901. 

8:o. [13] s. Häftad. 

Den kommersiella fruktodlingen i Grönsö 

(eller Grönsöö) slottspark på Grönsö i Mälaren 

är Sveriges äldsta och har sin grund i den 

”Skytteanska trädgården”, anlagd 1611 av slottets 

byggherre, riksrådet Johan Skytte. 

Ä.a. Ö I:8 

589 1901 

Plantering och skötsel af frukträd och bärbuskar 

lättfattligt framstäld närmast för 

mindre jordbrukare. Motto: ”Emollet (?) 

mores nec sinit esse feros.” [Tävlingsskrift.] 

Folio. 12, 4 s. Häftad. 


127


banan), från sept. 1930 vid Källshagens sjukhus 

i Vänersborg, från dec. 1939 vid Karolinska 

sjukhuset. I Fältareminnen (2003) finns 

ett ”Utdrag ur Carl Waldemar Söderholms 

levnadsminnen”, s. 87–92. N.a. Ö 23:2 

590b 1992 

HERNQUIST, PETER. Horticultura. (Handskrifter 

i Hernquistska biblioteket vid Veterinärinrättningen 

i Skara. Utskrift av HEBI 

053. Skara 1992. Ivar Dyrendal.) A4. 61 bl. 

Maskinskrift. Häftad. 

Peter Hernquist (1726–1808), veterinär och 

professor vid den av honom grundade veterinärinrättningen 

i Skara. Som ett led i undervisningen 

vid inrättningen sammanställde 

han lärokurser i flera ämnen – även sådana 

som inte direkt hade med veterinärmedicin 

att göra. 

Biogr. källa: SBL N.a. 23:6 

590c 1992 

HERNQUIST, PETER. Trägårdskonsten. 

(Handskrifter i Hernquistska biblioteket vid 

Veterinärinrättningen i Skara. Utskrift av 

HEBI 175. Skara 1992. Ivar Dyrendal.) A4. 60 

bl. Maskinskrift. Häftad. 

Biogr. källa: SBL N.a. 23:6 

utlandet 

591 1862 

PIHL, (AXEL). Iakttagelser rörande trädgårdsodling 

under 4 års vistande i England. Folio. 


Axel Pihl (1838–1927), f. i Stockholm. Efter 

läroverksstudier elev vid Haga trädgård i 

Solna; därefter denna studieresa. Trädgårdsdirektör 

vid Experimentalfältet 1861–62, lärare 

vid Svenska trädgårdsföreningens elevskola 

och trädgård vid Rosendal 1863–1911. Deltog 

i grundandet av Sveriges pomologiska förening 

1900, ordf. i Stockholms Gartnersällskap 

1905–15. LLA 1900. Medarbetade bl.a. i Handbok 

i svenska trädgårdsskötseln (1872–74) och 

595 1872 

CARLSSON, C.A. [Reseskildring från trädgårdsutställningen 

i Köpenhamn år 1872 

och resa i Danmark, Tyskland och Sverige 

för studium av handelsträdgårdar samt trädnr 

590b−595 

Svenska fruktsorter (1889–1912) och publicerade 

ett stort antal artiklar i fackpressen. 


Ä.a. E II:40 

592 1863 

HELLMAN, FREY. Anteckningar under en 

sommaren 1862 för studier i naturförsköningskonsten 

företagen resa i Danmark och 

Tyskland, under bemärkelse af berättelse 

meddelad Kongl. Landtbruks-akademiens 

förvaltningskomité. Folio. [64] s. I lösa blad. 

Diariemärkt ”No. 296” överst. Tryckt i KSLAT 

1863, II, s. 435–449. Författaren var auditör vid 

Calmar regemente och besökte under resan 

ett flertal offentliga och privata parker och 

trädgårdsanläggningar i Danmark och Tyskland. 

Ä.a. E II:41 

593 1867 

ERICSSON, (NILS JOHAN). Berättelse, afgifven 

till Kongl. Landtbruks academiens förvaltnings 

komité, öfver en till Frankrike och 

England företagen resa under sommaren år 

1867. Folio. [40] s. Häftad. 

Resan gjordes ”i ändamål att studera dessa 

länders park- och trädgårdsanläggningar äfvensom 

att taga kännedom om de föremål 

på Werldsexpositionen i Paris, som tillhörde 

eller stod i närmare samband med trädgårdsodlingen”. 


Ä.a. E II:46 

594 1870 

WALLIN, C.J. [Resa till Danmark och Nordtyskland 

för vinnande af en närmare kännedom 

om dervarande horticultur.] Folio. [32] 


Diariemärkt ”229” överst. Författaren var föreståndare 

vid Uppsala läns trädskola. 

Ä.a. E II:49 

128

601 1886 

HARTMAN, (CARL VILHELM). Anteckningar 

i trädgårdsskötsel under en med statsanslag 

företagen resa i utlandet sommaren 1885. Folio. 

52 s. I lösa ark. 

Diariemärkt ”531” överst. Författaren fick 

sitt stipendium ”för att under vistelse och 

resa i Danmark, Tyskland, Holland, Belgien, 

Frankrike och England taga kännedom om 

trädgårdsodlingens framsteg och dervid särskildt 

om skötseln af och förhållandena vid 

botaniska- samt handelsträdgårdar”. Carl 

Vilhelm Hartman (1862–1941), f. i Örebro. 

Bedrev under ett tiotal år, delvis med stöd 

av Vetenskapsak. och Lantbruksakademien, 

studier inom hortikulturen i Sverige och 

utlandet. Blev senare etnograf och prof. vid 

Riksmuseets etnografiska avdelning. Medvernr 

596−601 

gårds- och parkanläggningar.] Folio. [92] s. 

Pappersband. Ä.a. E VIII a:4 

596 1873 

HEDIN, A. Iakttagelser rörande trädgårdsodling 

och trädgårdsanläggningskonst gjorda 

under en resa i utlandet sommaren 1873. Folio. 


Resan gick till Tyskland, Österrike och Danmark. 

Författaren var trädgårdsmästare och 

bosatt i Stockholm. 

Ä.a. E II:51 

597 1878 

HEDIN, A. Iakttagelser rörande trädgårdsodling 

och trädgårdsanläggningskonst under en 

resa i Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike 

och Danmark sommaren 1878. Folio. 33 s. 

Häftad. 

Ä.a. E II:56 

598 1880 

ENGBERG, (AUGUST). [Berättelse från en resa 

i Danmark och Tyskland för studier av trädgårdsodlingen.] 


Diariemärkt ”263” överst. Författaren intresserade 

sig för odlingen av såväl köks- som 

prydnadsväxter. Tryckt med titeln ”Om trädgårdsskötseln 

och fröodlingen i utlandet” i 

KSLAT 1881, s. 34–48. 

Ä.a. E II:58 

599 1881 

LINDGREN, ERIK. Berättelse öfver en med 

statsanslag företagen resa i utlandet sommaren 

1881. Folio. 15 s. + Arboretum horti 

botanici academiae agriculturae et horticulturae 

hafniensis. Folio. [15] s. Häftad. 

Diariemärkt ”720” överst. Författaren besökte 

framförallt en rad trädskolor och trädgårdsanläggningar 

i England, Frankrike, Belgien, 

Nederländerna, Tyskland och Danmark. Det 

andra av de båda sammanhäftade arbetena är 

en förteckning över växter vid Landbohøiskolens 

Arboretum i Köpenhamn, med latinska 

namn. Intryck i form av resebrev från resan 

publicerades i Tidning för trädgårdsodlare 1881, 


nr 8 och 10. Lars Erik Lindgren (1828–1911), f. i 

Balingsta socken, Uppsala län. Elevtjänst vid 

trädgårdar 1850–55, trädgårdsanläggare 1855–58 

och förståndare 1858–63 för Trädgårdsföreningen 

i Skara och samtidigt lärare i trädgårdsskötsel 

vid Folkskoleseminariet där. Lantbruksakademiens 

experimentalfält 1863–1900, 

först som trädgårdsmästare och från 1881 föreståndare 

för trädgårdsavdelningen, där han 

även förestod trädgårdsskolan. Utgav Tidskrift 

för trädgårdsodlare 1862–1901 och medverkade 

i svensk och utländsk fackpress. Bland L:s 

större arbeten återfinns bl.a. Trädgårdsbok för 

folkskolor och landtmän (1861) och han medarbetade 

även i Handbok i svenska trädgårdsskötseln, 

1–8 (1872–84). 


Ä.a. E II:59 

600 1884 

ULRIKSEN, FR. Anteckningar från en resa, för 

studier i trädgårdsskötsel. Folio. 56 s. I lösa 

ark. 

Resan gick till Nederländerna, Belgien, Tyskland 

och Frankrike. Såväl plantskolor som offentliga 

trädgårdsanläggningar besöktes. Författaren 

utgav bl.a. Vår odlade körs (1893). 

Ä.a. E II:62 

129


kade i Handbok för svenska trädgårdsskötseln 

(1872–84). 


Ä.a. E II:65 

602 1888 

MOHR, CHR.F. Berättelse öfver en studieresa i 

utlandet rörande trädgårdsskötsel, företagen 

sommaren 1888. Folio. 28 s. Häftad. 

Med följebrev, diariemärkt ”947” överst. Under 

resan studerades parkanläggningar och, i 

någon mån, trädskolor i Tyskland, Danmark 

och Skåne. Författaren var länsträdgårdsmästare 

i Östergötland. 

Ä.a. E II:69 

603 1893–1896 

WEDÉN, W. Stipendiaten W. Wedéns månadsraporter 

[sic]. [=Ryggtitel.] 8:o. [301] s. 


Från Stockholms Gartnersällskap. Wedén 

studerade trädgårdar i Tyskland, Frankrike 

och Storbritannien. Ä.a. Ö XXIII:1 

604 1935 

JACOBSON, EDVARD. [Reseberättelse från 

studieresa i England 1934 för studium av 

trädgårdsanläggningar.] Folio. 12 bl. Maskinskrift. 


Resan gjordes med bidrag från Nanna Bergmanssons 

stipendiefond. Ä.a. E VIII a:13 

Skogsbruk 

sverige 

605 1700-tal 

Underrättelser om torf [...]. Folio. [5] s. Inbunden 

i samlingsband. 

Om användning av torv som bränsle. 

Ä.S. 29 Samlingsband 46 

606 1770-tal? 

Anmerckningar om Skåkeruds måssa uti 

nr 602−612 

Elfsborgs län. Folio. [8] s. I lösa ark. 

Ur denna mosse utvanns senare bränntorv. 


607 1773 

BERKEMAN, MAGN. (?), m.fl. Undersökning 

om Skåkeruds måssa på Dahlsland, hållen 

åhr 1773. Afskrift. Folio. [7] s. Häftad. 

Ur denna mosse utvanns senare bränntorv. 


608 1786 

THAM, PEHR. Historisk Beskrifning om 

Trän, börjad anno 1786. 4:o. 192, [5] s. 

Med innehållsförteckning och register på slutet. 

Pehr Tham (1737–1820), lanthushållare och 

skriftställare. Ägde från 1762 säteriet Dagsnäs, 

Bjärka socken i Skaraborgs län, ägde från 1787 

Stora Dala säteri, Dala socken, samma län, 

fantasifull fornforskare, publicerade enstaka 

inlägg i lantbruksfrågor. LPS 1777, LLA 1812. 


N.a. Ö 

609 1798 

SIÖBOHM, J. Reglemente vid apteringen och 

besigtningen af all eke- och furu- wercke 

med de flere trädsorter som vid flottorne och 

öfrige kronans werck förbrukas. 8:o. [128] s. 

& 7 utvikbara tabeller. Halvskinnband. 

N.a. Ö 23:4 

610 1816 

[Diverse handlingar rörande kronans inköp 

av mark i Blekinge till ekplanering.] Folio. 

Ca 60 s. I lösa ark. 

Ä.a. E II:4 

611 1820 

[Uppsats rörande skogshushållning och export 

av trävaror.] 63 s. & tabell. Häftad. 

Uppställd i tvåspalt med noter i innermarginal. 

Ä.a. E II:7 

612 1823 

STRÖM, ISRAEL ADOLF af. Utkast til en reglerad 

skogshushållning i Swerge. Folio. 222 s. 

& 11 delvis handkolorerade teckningar. Blått 

130

nr 613−617 

marmorerat pappersband. 

Enligt uppgift på titelbladet en ”Täflingsskrift 

af Isr. Ad. Ström inlemnad 1823 med anledning 

af en af Kungl. majt den 4 febr 1819 utlyst 

pristäflan”. Då detta är originalmanuskriptet 

till Ströms klassiska Förslag till en förbättrad 

skogshushållning i Sverige som trycktes 1822 är 

dock dateringen 1823 rimligen felaktig. Israel 

Adolf af Ström (1778–1856), f. på Djursborg, 

Djurgården, Stockholm. Studier vid Uppsala 

universitet från 1789, volontär vid hovjägeristaten 

1792, hovjägmästare vid Djurgården 

1794 och överjägmästare där 1799. Inspektor 

över Djurgården 1801–50, direktör för ett 

egeninrättat privat skogsinstitut i Stockholm 

från 1825, vilket på eget förslag 1828 omvandlades 

till en statlig undervisningsanstalt med 

namnet Skogsinstitutet. Direktör för detsamma 

från samma år; avgick 1854. Verkade för 

kronoskogarnas bevarande genom en motion 

i riksdagen 1823 och var även ansvarig för ekplanteringarna 

på Visingsö. Adlad 1833, LLA 

1822, LKVA 1838. Föreliggande arbete kom att 

bearbetas och utges i flera nya upplagor, då 

med titeln Handbok för skogshushållare. 


613 1824 

BÖCKER, (CARL CHRISTIAN). Om skogars 

skötsel i Norden. En skrift författad i anledning 

af den prisfråga Hans Majestät 

konungen af Sverige uppgifvit, om den för 

Sverige mäst tjenliga hushållning med rikets 

skogar. Folio. [12] + [9] + [148] + [196] + [11] 

+ [11] + 104 + 27, [9] s. Tre häften i omslag av 

gråpapper, fem utan omslag. 

Titel och författaruppgift från häftet märkt 

”II”. Häftet märkt ”I” består av ett introducerande 

brev till Kungl. Maj:t. Häftet märkt 

”IV” innehåller huvudsakligen tabeller. Med 

undantag av häftet märkt ”V” tycks dessa manuskript 

motsvara det arbete som med samma 

titel trycktes 1825 i Åbo. Femte häftet med 

egen omslagstitel: ”Några ord till svenska 

bonden om skogars vård och skötsel.” 

Ä.a. E II:9 


614 1824 

BÖCKER, (CARL CHRISTIAN). Ödmjukt memorial! 

Sedan jag fått det utaf Hans Majt 

konungens höga beslut, att priset för det 

bästa svar på frågan om den för Sverige mäst 

tjenliga skogsskötsel skulle delas emellan 

författaren till det år 1822 genom trycket utkomna 

Förslag till en förbättrad Skogshushållning 

för Sverige herr [...] Ström och mig 

[...]. Folio. [10] s. Häftad. 

Tryckt i Handlingar hörande till de öfverläggningar 

och den skriftväxling... (Åbo 1825), s. 

284–292. Ä.a. E II:9 

615 1824 

CARLING, (OLOF). Till Kungl. Svenska Landtbruks 

academien. I anledning af de anmärkningar 

[...] I.A. Ström meddelat Kongl. 

Landtbruks academien öfver det af [...] C.C. 

Böcker författade arbete i skogshushållningen, 

åligger det undertecknad att yttrande afgifva. 




157–241. Carling ställde sig i denna debatt på 

kusinen C.C. Böckers sida. 


Ä.a. E II:9 

616 1824 

CARLING, (OLOF). Sedan [...] I.A. Ström uppgifvit 

sig som författare till täflingsskrifter 

no. 9, rörande skogsväsendet, har Kong. 

Academien låtit honom få del af de vid täflingsskrifterna 

gjorda anmärkningar, hvarefter 

han inkommit med hosföljande reflexioner, 

som det åligger undertecknad, Skogs 

afdelningens förvaltare, att besvara. Folio. 




251–284. Biogr. notis, se nr 190 Ä.a. E II:9 

617 1824 

Om odling och updragande af skog, för allmogen 

i rikets skoglösa orter. Folio. [70] s. 

Häftad. 

131


Med rubrik ”Andra capitlet” – således möjligen 

endast en del av en större handskrift. 

Med noter i yttermarginalerna. Ä.a. E II:9 

618 1824 

STRÖM, (ISRAEL ADOLF af). Till Kongl. Landtbruks 

academien. [Synpunkter på tävlingsskriften 

nr 13, d.v.s. C.C. Böckers ”Om skogars 

skötsel i Norden”.] Folio. [36] s. Häftad. 

Ströms synpunkter är i huvudsak kritiska. De 

trycktes 1825 i Åbo i Handlingar hörande till de 

öfverläggningar och den skriftväxling..., s. 121– 

156, tillsammans med flera andra handlingar i 

ärendet, bl.a. inlägg från Böcker själv. 


Ä.a. E II:9 

619 1824 

STRÖM, (ISRAEL ADOLF af). Till Kongl. Landtbruks 

academien. Den granskning öfwer 

täflingsskriften no. 9 hvilken Kongl. Academien 

behagat till mitt beswarande öfverlämna, 

får jag nu den äran återställa, tillika 

med de reflexioner den föranleder. Folio. [13] 

s. Häftad. 



241–251. Författare till tävlingsskriften nr 9 

var Ström själv! 


Ä.a. E II:9 

620 1831 

PONTÉN, (JOHAN). [Svar på Kungl. Vetenskapsakademiens 

fråga:] Hwilka äro de insekter, 

som göra störst skada å svenska barr 

och löfskogarna [...]. 4:o. [20] s. Häftad. 

Johan Pontén (1776–1857), präst och naturforskare, 

f. i Vederslövs socken, Kronobergs län. 

Student i Uppsala 1795, fil. mag. i Greifswald 

1800, där han erbjödes en docentur i botanik, 

men avböjde. Prästvigd för Växjö stift 1801, 

biträdde i flera år sin far (som var kontraktsprost) 

i dennes arbete, blev 1812 komminister 

i Hjärtlanda och efterträdde 1825 fadern som 

kyrkoherde i Hultsjö. Erhöll prosts titel 1831, 

kyrkoherde i Korsberga 1836, praktiserade 

även som läkare och intresserade sig särskilt 

nr 618−623 

för vården av sinnessjuka. Utgav bl.a. de populärt 

hållna skrifterna Svensk fauna, en handbok 

för insektssamlare (1–2, 1831, ej fullb.) och 

Flora eller örtebok för allmänheten (1847). 


Ä.a. E II:14 

621 1835 

BRUNCRONA, (GUSTAF ADOLPH). Man har 

med fog anmärkt, att i vårt nordiska land, 

der skogarnas bestånd är af vida större nödvändighet 

än under en mildare himmel [...]. 

[Memorial rörande befrämjandet av pottasketillverkning 

i Sverige.] Folio. [5] s. Häftad. 

Bifogat är Lantbruksakademiens utlåtande 

om förslaget. Gustaf Adolph Bruncrona 

(1778–1855), ämbetsman och jordbrukare, bördig 

från Finland. Ägde bl.a. frälsesäteriet Brevik 

och Gällike på Värmdö, Stockholms län, 

och var ordförande i Värmdö hushållningssällskap. 

Korresponderande LLA 1833, ordinarie 

LLA 1840. 


Ä.a. E II:16 

622 1837 

PLAGEMAN, CARL (FREDRIK). Sedan jag undertecknad 

har haft tilfällen, at under senast 

förledne månader göra resor i Skellefte, Burträsk 

och Norsjö församlingar Westerbotten; 

äfvensom i Pite, Luleå, Råneå, Kalix 

och Torneå socknar i Norrbottens län, och 

å desse orter förskaffat mig säkra underrättelser 

om tjärubränningen [...]. Folio. [4] s. 

& 1 teckning. Två ark. 

Teckningen föreställer en s.k. tjärdal. Carl 

Fredrik Plageman (1779–1864), eller Plagemann, 

apotekare och industriman, direktör 

för saltpetersjuderiverket i Norrland från 1843. 

Vid denna tid var han bosatt vid Strömnäs utanför 

Piteå. Utgav ett flertal mindre arbeten 

om tillverkning av pottaska och saltpeter. 


623 1860 

MÜLLER, (ALEXANDER). Om användade af 

torf till bränsle. Folio. S. 45–58. Med teckningar 

i texten. Lösa ark i omslag. 

132

nr 624−631 

Defekt – texten börjar mitt i en mening. 


Ä.a. E II:38 

624 1864–1865 

OBBARIUS, (CARL GUSTAF). Berättelse öfver 

undertecknads studieresa, från och med december 

månad 1864 till 1865 års slut. Folio. 

41, [15] s. & 6 ritningar. Häftad. 

Ritningarna föreställer olika redskap och maskiner 

för torvbrytning. Carl Gustaf Ludwig 

Obbarius (1827–1909), f. i Tyskland, elev vid 

Skogsinstitutet 1843–46. Anställd som lärare 

i kolning och bränntorvsberedning av Lantbruksakademien 

under 1860-talet. 

Biogr. källa: Brynte 

Ä.a. E II:44 

625 1866 

OBBARIUS, (CARL GUSTAF). Redogörelse öfver 

förrättningar i och för bränntorfsberedning 

och kolning innom Kalmars, Stockholms 

och Uppsala län år 1866. Folio. [6] s. Med 

tabeller. Häftad. 


Ä.a. E II:45 

626 1866 

WENSTRÖM, LUDVIG. Redogörelse öfver förrättningar 

i och för bränntorfsberedning, 

kolning, tjärubränning m.m. inom Wermlands, 

Örebro, Linköping och Kalmar län år 

1866. Folio. [23] s. Med tabeller. Häftad. 

”För undervisning i kolning och torfberedning 

antogos år 1865 för af Riksdagen beviljade 

medel två skogsingenjörer Ludvig Wenström 

och Carl Gustaf Obbarius. Då deras biträde 

föga anlitades, utsträcktes deras tjänstgöring 

år 1866 till att omfatta äfven undervsning i 

beredning af tjära, terpentin, kimrök och 

pottaska. Men då de fortfarande icke togos 

i anspråk, indrogos deras befattningar 1870.” 

(JD). 

Ä.a. E II:45 

627 1867 

WENSTRÖM, LUDVIG. Redogörelse öfver förrättningar 

i och för bränntorfsberedning, 

kolning, tjärubränning m.m. inom Södermanlands, 

Östergötlands, Wermlands och 


Örebro län år 1867. Folio. [15] s. Med tabeller. 

Häftad. 

Ä.a. E II:45 

628 1900, ca? 

(KJELLBERG.) Skogsteknologi. [=Ryggtitel.] 4: 

o. 34, 186 bl. + Forstlig byggn. konst. [=Ryggtitel.] 

4:o. 69, 14, VI bl. + Geodesi. [=Ryggtitel.] 

4:o. 49, XI bl. Hektograferade manuskript. 

Tre röda klotband. 

Gåva av Sven Kjellberg 1985, vars farbror sammanställde 

dessa kompendier, sannolikt under 

studier vid något skogsinstitut. 

Ä.a. Ö XXII:1 

629 1905 

GRÖNBERG, GÖSTA. Grundlinier till docenten 

Gösta Grönbergs föreläsningar i jaktzoologi 

vid Kgl. Skogsinstitutet v.t. 1905. 4:o. 122 

bl. & 2 utvikbara tabeller. Grönt klotband. 

Försättsbladet med namnstämpel: ”Rudolf F: 

son Ahn.” 

Gösta Grönberg (1871–1934), f. i Stockholm. 

Studier vid Uppsala universitet, FD där 1902. 

Docent i zoologi vid Stockholms högsk. 1901– 

28 och från 1901 lärare i zoologi och jaktkunskap 

vid Skogsinstitutet (från 1915 Skogshögskolan). 

En av grundarna av Svenska naturskyddsföreningen 

1909. Utgav flera arbeten på 

det zoologiska området. 

Biogr. källa: SBL; SMOK N.a. Ö 19:2 

630 1908–1945 

CARLGREN, MAURITZ. Jägmästare Mauritz 

Carlgrens dagböcker. A4. 66 vol. Maskinskrift. 

66 häften i omslag. 

Kortfattade arbetsdagböcker från Carlgrens 

verksamhet i södra Västerbottens inland. 

Ä.a. Ö XXVIII:1–6 

631 1919–1939 

LINDSTRÖM, ARVID. [Kronojägaren Arvid 

Lindströms dagböcker.] 8:o. 28 vol. 23 klotband 

och 5 häften med klotryggar. 

Kortfattade arbetsdagböcker från Lindströms 

verksamhet, som i huvudsak verkar ha ägt 

133


rum i södra Dalarna, Uppland och Södermanland. 

Ä.a. Ö XXI:1–3 

632 1921 

LUGNEGÅRD, CARL G. Om tillväxten i ett 

björkbestånd. Folio. 4 bl. Maskinskrift. Med 

5 bilagor (handritade tabeller och diagram). 

Halvklotband. 

Carl Gustaf Milton Lugnegård (1895–1994), f. 

i Klockrike, Östergötlands län. Utexaminerad 

från Skogshögskolan 1922, extra jägmästare 

1924, lagledare vid riksskogstaxeringen 

av Kopparbergs län 1923 och Västernorrlands 

län 1924, assistent i Tivedens, Granviks, Slättbygds 

m.fl. revir samt skogsindelningsassistent 

i Västra distriktet under olika tider åren 

1924–26, assistent i Hede revir 1927. 

Biogr. källa: SJ1928 N.a. Ö 5:1 

633 1921 

LUGNEGÅRD, CARL G. Flottnings- och industriresan 

1921. Folio. 34 bl. Maskinskrift. Bladens 

baksidor med teckningar, uppklistrade 

fotografier, tabeller och ritningar. Med tre bilagor 

(karta och uppklistrade trämasseprov). 

Halvklotband. 

Resan gick till Hälsingland och trakterna 

kring Ljusnan. 


634 1921 

LUGNEGÅRD, CARL G. Hushållningsplan för 

kronoparken Fågelsta. Folio. [11] bl. Maskinskrift. 

Med kartor och tabeller. Halvklotband. 


635 1927 

Äldsta jägmästarkursens studieresor år 1927. 

Folio. 11, 10, 17 bl. Maskinskrift. Med inklistrade 

fotografier. Blått klotryggomslag. 

Består av tre separata berättelser: Drivningsresan, 

Flottningsresan och Industriresan. För 

en historik över Skogshögskolan, se: Skogshögskolan 

150 år (1978). 

Ä.a. Ö I:13 

nr 632−640 

636 1931 

ÖBERG, UNO. Kria. Utarbetad efter avslutade 

studier vid Tekniska skogsoch sågverksskolan 

i Härnösand, höstkursen 15 september 

– 20 december 1931. 4:o. 212 bl. Maskinskrift 

och handskrivna tabeller. Med inklistrade fotografier 

i texten. Vinrött klotband. 

Uno Öberg (1902–1981) var senare bl.a. redaktör 

för tidskrifterna Sågbladet och Sågverksägaren. 


637 1932 

LILJEROTH, EINAR. Skutskärs sågverk. Historiska 

data på grundvalen av källor i Bergslagets 

arkiv. Sammanfattade i oktober 1932. 

A4. 23 bl. Maskinskrift i fotokopia. Med fem 

bilagor i form av kartor, diagram och tabeller. 

I lösa blad. 

Författaren publicerade bl.a. även arkivöversikten 

”Stora Kopparbergs bergslags arkiv” i: 

Arkiv, samhälle och forskning, 1954, s. 22–36. 

N.a. 

638 1942 

Betänkande angående kollektivavtal i det 

norrländska skogsbruket. Avgivet av 1942 

års avtalskommitté. Folio. 65, [3] bl. Maskinskrift. 

Häftad. 

Kommitténs sekreterare var C.G. Sundberg. 


639 1942 

WIKNER, AXEL. Mina minnen som skogstjänsteman 

i Dalarna. A4. 112 bl. Maskinskrift 

i fotokopia. Illustrerad. Ljusgrått linneband. 

Utskrivet 1991 efter original från 1942. 


640 1944 

[Kursbok, jägmästarkursen i Garpenberg 

1941–1944. Red: Carl Adelsköld & K.E. Björkhem.] 

Folio. [306 bl.] Med ett stort antal fotografier, 

tidningsurklipp och teckningar. + 

Supplement, kursjubiléer. Fotografier och 

texter kring återträffar. Skinnband respektive 

134

nr 641−648 

pärm i konstläder. Gåva till KSLAB 1996. De 

sista texterna från samma år. N.a. Ö 6:2 

641 1944 

Undersökning rörande anställningsförhållanden 

m.m. för vissa jägmästare och forstmästare 

utförd 1944 av Sveriges jägmästares 

och Forstmästares riksförbund. Folio. 44 bl. 

Maskinskrift. Grönt pappersomslag. 


642 1945 

(HJORTH, R.) Några anteckningar rörande 

skogar och trakter, som besökas under styrelsens 

resa i september 1945. 4:o. 15 bl. Maskinskrift. 

Häftad och vikt i smalare omslag. 

Resan företogs av Munksunds AB styrelse. De 

områden som besöktes var i tur och ordning 

Alterskogen, Bäckmark, Edeforsskogarna, Bodträskfors, 

Edefors, Jokkmokksskogarna och 

Nietsak. N.a. Ö 23:3 

643 1945 

Länsjägmästarföreningens frö- och plantutredning 

1945. Folio. 55 bl. & kartor. Maskinskrift. 


Underskriven av Eric Persson, Edvin Nyblom, 

Nils B. Hansson, Torsten Tillander och Bertil 

Florin. 


644 1946 

JUNGSTEDT, B.O. Granskning av de olika 

förhållanden som påverka lövskogsvården i 

södra Kalmar län samt beskrivning över fotografier 

tagna vid åtgärdsinventering år 1946. 

Folio. 34, [4] bl. Maskinskrift. + Fotografier 

av lövträdsbestånd inom södra Kalmar län 

tagna 1946. Folio. Album med uppmonterade 

fotografier. Två halvklotband. 


645 1946 

Kursbok, jägmästarkursen [i Garpenberg] 

1942–1946. Folio. [296] bl. Med ett stort antal 

fotografier i texten och löst bifogade anteckningar. 

+ [Avskrift genom Ingvar Svensson, 


våren 1997.] A4. [98] bl. Datorutskrift (utan 

bildmateriel). Skinnband respektive avskrift i 

lösa blad. 

Gåva till KSLAB 1999. De sista noteringarna 

från 1997. N.a. Ö 6:1 

646 1949 

SIMONEN, M. Efficiency of technique in 

swedish forestry. A summary of the investigations 

of the “Job study department of the 

Forest employers’ association and the Swedish 

forest service”. Folio. [3], 154 bl. Maskinskrift. 

Häftad. 

Tre svenska instruktionsböcker för skogsbruket 

medhäftade. 


647 1985 

ANDRÉ, PER. Skellefteå revir 1857–1984. A4. 

Ca 200 s. Maskinskrift. Med illustrationer 

(faksimilier, kartor m.m.). Lösa blad i numrerat 

pärmsystem. 

Omfattar följande skogshistoriska översikter: 

Reviret i Skellefteå 1857–1872; Skellefteå 

revir 1873–1900; Jörns revir 1901–1919; Östra 

och Västra Jörns revir 1920–1933; Jörns revir 

1934–1968; Skellefteå revir 1969–1984; Jörns 

revirs kronojägare 1901–1968 och kronojägarboställen; 

Kronojägare Gustaf Stenberg berättar; 

Burträsks revir 1867–1968; Torp och kolonat. 

Skogsförsök 1910–30-talets kulturer inom 

Jörns revir; Skogar under 100 år – skogsindelning. 

Per André var under 30 år anställd vid 

Domänverket i Skellefteå. 

N.a. Ö 

utlandet 

648 1908 

GRANDJEAN, POUL BREDO. Kgl. danske forstembedsmænd 

1660–1790 ordnede efter embeder 

paa grundlag af Poul Bredo Grandjean: 

Kgl. danske forstembedsmænd 1660–1790, 

Tidskrift for skovvæsen XIX række B. Kjöbenhavn, 

1908. Folio. 72 bl. Halvklotband. 

135


Grandjeans arbete Kgl. danske forstembedsmænd 

1660–1790 utkom även i särtryck samma 

år. N.a. Ö 6:1 

Fiske 

sverige 

649 1800 

(RUTENSPARRE, JOHAN LORENTZ?) [Anteckningar 

rörande sillfisket och trangrumset utförda 

ca 1785–1800.] 4:o. 78 s. 

Sammanbunden med: Trangrums-acten, 1784– 

85, Johan Lorentz Rutensparres exemplar. Anteckningarna 

är interfolierade med delar av 

den tryckta texten och består framförallt av 

komplement till Trangrums-actens historiska 

översikt över sillfisket och transjuderierna. 

Johan Lorentz Rutensparre (1752–1828), officer 

och lanthushållare. Brukade säteriet Dal, 

Fjärås socken, Hallands län; skribent i ekonomiska 

ämnen. LPS 1787, LLA 1815. 


Ä.S Skåp 

650 1842 

KALÉN, H.G. d.ä. Wördsam berättelse rörande 

stor sjö fiskets bedrifvande år 1841 enligt 

contract emellan Kongl. maj:t och kronan 

samt undertecknad. Folio. [24] s. Häftad. 

Avsänd från Lysekil. 

Ä.a. E II:36 

651 1845 

UGGLA, E.G. Till Kongl. Majestäts höga befallningshafvande 

i Göteborgs och Bohus 

län. [Anmälan om att skepparen Christ Larsson 

m.fl. under instundande år 1846 ämnar 

bedriva storsjöfiske på det förbättrade fisknings- 

och saltningssättet med slaktning och 

saltning ombord.] Folio. [2] s. & 2 blad med 

ritningar. I lösa ark. 

Avsänd från Lysekil. Ritningarna avbildar en 

s.k. storsjöbåt från Gullholmens fiskeläge. 

nr 649−654 

Förutom Christ Larsson ämnade även skepparna 

Anders Lundgren, Lars Backman, Jacob 

Andersson, Joh. Christenson, Nils Nilsson, 

Lars Johansson och Nils Pettersson utföra 

fiske med de nya metoderna. 

Ä.a. E II:24 

652 1857 

MALM, (AUGUST WILHELM). För att befrukta 

och kläcka rom af mört, id och braxen, går 

man tillväga på följande sätt [...]. 8:o. [3] s. & 

löst bifogad blyertsteckning. I lösa ark. 

August Wilhelm Malm (1821–1882), zoolog 

och intendent vid Göteborgs museums naturhistoriska 

avdelning; 1856–67 även tillsyningsman 

för Göteborgs läns fiskerier. Utgav 

ett flertal arbeten, bl.a. Om sjöbruk i allmänhet 

och laxafvel isynnerhet (1863). 


Ä.a. E II:35 

653 1861 

BYSTRÖM, CARL. Rörande fiskodlingens 

framsteg inom länet under loppet af nu tilländagående 

år får jag ödmjukast afgifva följande 

berättelse [...]. 4:o. [9] s. Häftad. 

Ingiven till Jämtlands läns hushållningssällskap. 

Tryckt i KSLAT 1862, II, 267–269. Carl 

Byström (18??–1876), förste fiskeriassistent 

och från 1864 chef för fiskodlingsanstalten vid 

Östanbäck vid Ångermanälven. Utgav Kort 

anvisning att på egen hand befrukta samt efter 

en ny och enkel method kläcka laxartade fiskars 

rom (1863). 

Biogr. källa: JD; Linnström Ä.a. E II:40 

654 1871 

CEDERSTRÖM, (GUSTAF CARL). [Diverse rön 

angående fiskars fortplantning.] Folio. [19] s. 

Häftad. 

Diariemärkt ”No. 497” överst. Gustaf Carl 

Ulrik Cederström (1806–1898), f. i Södermanland, 

verkade från 1855 som statsanställd 

undervisare i fiske och fiskodling. Författade 

flera arbeten inom ämnet, bl.a. Om fiske och 

fiskodling (1856). 

Biogr. källa: JD; Linnström Ä.a. E II:49 

136

nr 655−662 

655 1881 

CEDERSTRÖM, GUSTAF CARL. Till Kongl. 

Landtbruks Akademiens Förvaltnings komité! 

[Diverse iakttagelser och rön gällande 

fisket.] Folio. [32] s. I lösa ark. 


Ä.a. E II:59 

656 1881 

CEDERSTRÖM, GUSTAF CARL. Anteckningar 

om Sverges laxfiskar. Folio. [28] s. I lösa ark. 

Endast en del av ett tänkt större arbete? Inleds 

med ”1a afdelningen Öringar”, som dock inte 

följs av några fler. 


Ä.a. E II:59 

utlandet 

657 1852 

HEINS, V. F. G. Om kunstig fiskeavl. Folio. [15] s. 



och utlåtande från Lantbruksakademien genom 

Carl J.? Lundewall. Ä.a. E II:155 

658 1854 

KINBERG. Om artificiel fortplantning af lax 

och andra fiskslag. Folio. [6] s. Häftad. 

Uppgifterna meddelade efter The Illustrated 

London News den 25 februari 1854. Troligen 

Hjalmar Kinberg (1820–1908), läkare, veterinär 

och zoolog. Kinberg började detta år undervisa 

vid Veterinärinrättningen i Stockholm 

och blev senare dess föreståndare. 

Biogr. källa: Blomqvist Ä.a. E II:32 

659 1884 

PAYKULL, S.R. & WESTERGREN, MAGNUS. [Berättelse 

från en resa till Frankrike för studier 

av sardinindustri.] Folio. [19] s. & några lösa 

teckningar och litografier. Häftad. 

Tryckt med titeln ”Om sardinberedningen i 

Frankrike” i KSLAT 1885, s. 20–32. Ä.a. E II:62 

660 1886 

BÖDIKE? [Memorial angående Skottlands 


fiskerinäring.] 4:o. [22] s. + Bilagor (tabeller, 

tidningsklipp, avskrift). Häftad. 

Med följebrev från Kommerskollegium, diariemärkt 

”616”. 

Ä.a. E II:65 

661 1887 

TRYBOM, FILIP. Reseberättelse från resa i 

Nordamerikas Förenta stater och Kanada för 

studium av fiskeriförhållandena. Folio. [9] s. 

I lösa ark. 

Författaren var Letterstedtsk stipendiat. Resan 

resulterade även i tre ”Meddelanden om 

Förenta staternas och Canadas fiskerier” i Bohusländsk 

fiskeritidskrift 1887 och 1888; dessa 

artiklar publicerades även som särtryck. Arvid 

Filip Trybom (1850–1913), f. i Fivelstads 

socken, Östergötlands län. FK 1875 och FL 1882 

vid Uppsala universitet. Deltog som entomolog 

i A.E. Nordenskiölds landexpedition till 

Jenisej 1876 och studier om havets djurvärld 

under H. Sandbärgs expedition till Kolahalvön 

1877. Förste fiskeriassistent 1885 (tf. 1878), 

fiskeritillsyningsman i Hallands län 1883– 

1902. Från 1903 fiskeriinspektör och ledamot 

av lantbruksstyrelsen; 1908 byråchef i denna 

styrelse. Medlem av kommittéerna för ordnadet 

av havsfisket i Bohuslän 1892 och för 

ny fiskeristadga 1896. Ledamot av hydrografisk-biologiska 

kommissionen 1902 samt 1905 

års kommission för undersökning av behovet 

av fiskhamnar vid kusten; den senare var han 

även initiativtagare till. LLA 1896. Publicerade 

ett flertal arbeten, bl.a. i KSLAT och Lantbruksakademiens 

skriftserier. 


Binäringar 

sverige 

662 1814 

RAPPE, CARL. Om linets förädling i Småland 

137


förr och nu. Folio. [8] s. Häftad. 

Carl Rappe (1772–1831), officer och lanthushållare. 

Ägde från 1793 säteriet Gårdsby 

(delägare 1793, ensam ägare från 1801), samma 

socken i Kronobergs län, och drev bl.a. ett 

linberedningsinstitut där 1811–28, publicerade 

en del uppsatser i lantbruksfrågor, främst om 

linodling, en av stiftarna av Kronobergs läns 

hushållningssällskap 1813, ledamot av sällskapets 

FU 1814 och vice ordförande 1821–23. LPS 

1811, LLA 1812, erhöll 1816 Akademiens lilla 

guldmedalj för ängsvattning. 


Ä.a. E II:2 

663 1817 

KALLERMAN, (JOHAN) F. Salpeter-sjuderipannors 

förbättrade construction. Folio. [3] s. 

& lös teckning. Ett ark. 

Med ett negativt utlåtande från Lantbruksakademiens 

tekniska avdelning. 


Ä.a. E II:5 

664 1817 

WENSTRÖM, SVENO. Om linplanteringen 

med förkofran uti Svea land. 4:o. [8] s. Häftad. 


Ä.a. E II:5 

665 1818 

BURMAN, (OLOF) A. Om linets sående och 

tillredning i Hellsingeland. Folio. [24] s. & 

maskinritningar. Häftad. 

Olof Burman (1772–1824), officer och lantmätare. 

Vice lantmätare i Jämtlands län 1788, 

kommissionslantmätare i Gävleborgs län 1796, 

förste lantmätare i Göteborgs och Bohus län 

1817. LLA 1819. 


Ä.a. E II:6 

666 1820 

[Handlingar rörande linodling och linnevävnadsslöjden 

i Kronobergs län under innevarande 

år.] Folio. [18] s. Häftad. 

Inkom 1821. Består främst av landshövdingens 

berättelse rörande tillståndet inom denna näring. 

Ä.a. E II:7 

nr 663−669 

667 1820 

RAPPE, CARL. [Berättelse rörande linodlingen 

i Kronobergs län.] Folio. [15] s. Häftad. 


Ä.a. E II:7 

668 1827 

FREDLUND, OLOF. Beskrivning på en linberednings 

maschin att sätta för tröskwerks 

drift. [Samt diverse andra till Lantbruksakademien 

inkomna skrifter angående maskinell 

linberedning.] Folio. [10] s. I lösa ark. 

I materialet ingår både uppfinnarens egna 

beskrivningar på sin linberedningsmaskin 

och olika utlåtanden rörande densamma. 

Fredlund var inspektor vid Sätuna, Uppsala 

län. 

Ä.a. E II:12 

669 1828 

ÖSTBERG, CHARLOTTE. Anteckningar rörande 

odlingen af hvita mullbärsträn och 

skjötseln af silkesmaskar af ett svenskt fruntimmer. 

4:o. [10] s. Häftad. 

Med ett utdrag (i folio) ur Lantbruksakademiens 

närings- och hushållsavdelnings protokoll 

innehållande ett utlåtande genom G.M. 

Schwartz, enligt vilket Östbergs odlingsförsök 

föreslås till belöning med Akademiens 

silvermedalj, något som också skedde samma 

år. Charlotte Östberg (1792–1864), f. Hilfling, 

”kommissariefru”, bosatt i Stockholm. Tog 

1830 initiativet till bildandet av Sällskapet för 

inhemsk silkesodling, med kronprinsessan 

Josefina som beskyddare och professorerna 

Sven Nilsson och Jöns Jacob Berzelius bland 

de mest framstående medlemmarna. Sällskapet 

anlade en mullbärsplantering i Bellevueparken 

i Stockholm och försåg hushållningssällskapen 

i landets södra delar med telningar. 

Östberg utgav även ett par småskrifter rörande 

silkesmaskodling, Om odling af mullbärsträd 

och silkesmaskar i Sverige (1824) och Wägledning 

för dem som vilja odla mullbärsträd och 

uppföda silkesmaskar (1831). 


Ä.a. E II:12 

138

678 1852 

FREESE, B.M. [Om linets kvalitet i Hälsingnr 

670−678 

670 1830 

TÖRNEBOHM, L.J. I anledning af Kongl. 

Landtbruks academiens […] förnyade prisfråga: 

hwilka äro de redskap och methoder 

till lins och hampas renande från trädämnet 

som skyndsammast, beqvämligast och fullkomligast 

upfylla ändamålet? 4:o. [4] s. & 

två ritningar. Ett ark. 

Avsänd från Karlskrona. Bilagt följebrev och 

Lantbruksakademiens utlåtande genom J.W. 

Gerss, båda i folio. 

Ä.a. E II:13 

671 1831 

STJERNEFELDT, A. (?) P.M. rörande den af undertecknad 

år 1828 i Stockholm värkstälde 

odling af hampa. Folio. [4] s. Ett ark. 

Författaren var enligt underskriften ”kamererare 

uti Kongl. Förvaltningen af sjö ärendene”. 

Ä.a. E II:14 

672 1843–1844 

[Handlingar rörande inkallandet av uppfinnaren 

Alois Mager till Sverige för undervisning 

i linspinning.] Folio. Ca 40 s. Häftade 


Den i Prag bosatte uppfinnaren Alois Mager 

inkallades 1843 av Lantbruksakademien till 

Sverige för att undervisa om sin dubbelspinningsmetod 

för lin. Oenighet vad gällde villkoren 

för verksamheten uppstod dock mellan 

Akademien och Mager, vilket ledde till att 

denne snart lämnade Sverige. Den Magerska 

spinnstolen fick ändå rätt stor spridning 

i Sverige. 


Ä.a. E II:22 

673 1844 

GRANBERG, LOUISE. [Redogörelse för en resa i 

Västernorrland för undervisning om den s.k. 

magerska linspinningsmetoden.] 4:o. [4] s. 

+ [Tre intyg rörande den magerska metodens 

förtjänster.] 4:o. [3] bl. Ett ark. 

Diariemärkt ”No. 174” överst. De tre medföljande 

intygen meddelar att mademoiselle 

Wahlström i Må, gästgifvaredottern Lundqvist 

i Brösta, Brita Synnerberg i Själevad, 


samt pigorna Margaretha Jonsdotter i Gustafsberg 

och Margaretha Pehrsdotter i Prästgården 

(de båda senare i Nätra församling) 

undervisats av Granberg. Louise, eller Lovisa, 

Granberg mottog vid 1840-talets mitt undervisning 

i linspinning enligt den s.k. dubbelspinningsmetoden 

av dess uppfinnare Alois 

Mager. Hon blev därefter själv statligt avlönad 

undervisare i linberedning och spinning. 


Ä.a. E II:23 

674 1844 

[Handlingar rörande förbättrandet av den 

norrländska tillverkningen av linnelärft.] 

Folio. [12] s. & 1 tabell. Häftade och lösa ark. 


675 1845 

[Handlingar rörande Louise Granbergs undervisning 

i den s.k. magerska linspinningsmetoden 

i Norrland.] Folio & 4:o. [12] s. 



676 1846 

GRANBERG, LOUISE. [Redogörelse för undervisning 

i den s.k. magerska dubbelspinningsmetoden 

i Jönköpings län.] 4:o. [15] s. 

I lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 218” överst. Består till stor 

del av deltagarlistor, ibland även med elevernas 

hemvist. 


Ä.a. E II:25 

677 1847 

GRANBERG, LOUISE. [Redogörelse för undervisning 

i den s.k. magerska dubbelspinningsmetoden 

i Kronobergs län.] 4:o. [12] s. 

I lösa ark. 

Diariemärkt ”No. 192” överst. Består till stor 

del av deltagarlistor, i regel även med elevernas 

hemvist. 


Ä.a. E II:26 

139


land.] Folio. [5] s. Häftad. 

Diariemärkt ”No. 39”. Författaren drev en linhandel 

i Arbrå. 

Ä.a. E II:30 

679 1863 

NYGREN, CHR. (?) Försök till ett annorlunda 

besvarande af Kongl. Landtbruks akademiens 

programm vid Allmänna landtbruksmötet i 

Carlstad rörande linodlingens befrämjande. 


Avsänd från Klemstorp. Ett torp med detta 

namn fanns i Viby socken, Östergötlands 

län. 

Ä.a. E II:41 

680 1919 

Linet, dess odling och beredning. Kort översikt 

med anvisningar. Tävlingsskrift avgiven 

d. 26 febr. 1919. Folio. 59 bl. Med inklistrade 

fotografier och teckningar. I lösa ark. 


681 1919 

Praktisk handledning i linodling. [Underskrift:] 

Dan. [Tävlingsskrift.] Folio. 22 s. Med 

2 fotografier monterade på kartong och ett 

blad med tidningsurklipp och teckningar. 

Snörhäftad. Ä.a. E VIII a:10 

682 1949 

Förslag till fortsatt stöd åt odlingen av lin 

och hampa. Betänkande, avgivet av 1949 års 

lin- och hamputredning. Folio. [1], 3, 136, IV 

bl. + Bilagor. Maskinskrift. Två volymer i blå 

halvklotband. 

Underskrivet av Johan Ahlsten, Erik Kullgren, 

Hj. R. Nilson, Emil Näsström, Wilhelm von 

Schwerin och A.H. Stensgård. 


utlandet 

683 1867 

BRUNIUS, (DAVID FREDRIK). Några ord om 

fabrikationen af tjära, samt dennas användande 

till framställning af fotogen, solarolja, 

paraffin m.m., samt samma tjäras användade 

till burdning af lysgas. Folio. [34] s. Häftad. 

Med följebrev, diariemärkt ”No. 41” överst. 

Resan gjordes i Tyskland, Frankrike och Storbritannien 

med Letterstedtska stipendiet. 


Ä.a. E II:46 

684 1908 

HENNIG, HUGO. Berättelse öfver studieresor 

i linberedningsfrågan under tiden 12/8–5/9 

07, 29/12 07–22/1 08 samt 13/8–5/9 08. Folio. 

80 bl. & flera omfångsrika bilagor. Med 

inklistrade och medhäftade fotografier, ritningar, 

tryckta tabeller m.m. Maskinskrift. 

Blått klotband. 

Studierna gjordes i Tyskland och nuvarande 

Tjeckien. Författaren publicerade ett mindre 

antal arbeten rörande linodling och textilteknik 

och utgav Skandinavisk månadsskrift för 

textilindustri (1902–14) samt Skandinavisk tidskrift 

för textilindustri (1915–43). 


Undervisning 

sverige 

686 1823? 

(AHLGREN, PETRUS?) Forst-lig examina-torium. 

4:o. 320 s. Med några teckningar och tabeller 

i texten. + Reglor vid fällning af virke. 

4:o. 3 s. Med teckning ”schema öfver hjelpgallring”. 


Namnteckning på försättsbladet: ”Petrus Ahlnr 

679−686 

685 1819 

BRAHE, AURORA. [Berättelse om Gårdsby linförädlings 

instituts fortgång och närvarande 

skick.] Folio. [9] s. Häftad. 

Författaren var född Koskull. Gårdsby socken 

var belägen i Kronobergs län, nordost om 

Växjö. 

Ä.a. E II:6 

140

nr 687−692 

gren 1823. 19 sept.” Det andra arbetet löst bilagt. 

N.a. Ö 19:1 

687 1834 

NONNEN, EDWARD. Kort underrättelse om 

landtbruks institutet på Degeberg för år 

1834. Folio. [3] s. Ett ark. 

Edward Nonnen (1804–1862), godsägare och 

jordbrukslärare. Inrättade vid sin egendom 

Degeberg i Västergötland en mönstergård 

samt 1833 ett lantbruksinstitut och en lantbruksskola, 

varav den sistnämnda nedlades 

1863. Institutet vid Degeberg brukar betecknas 

som den vetenskapligt underbyggda lantbruksundervisningens 

första insteg i Sverige. 

Nonnen var även aktiv i hushållningssällskapet 

i Skaraborg och blev LLA 1841 (HLLA 1862) 

samt LVA 1856. Utgav bl.a. Prospect öfver landtbruks-institutet 

på Degeberg (1835) och Om cirkulations- 

eller vexelbruk i Sverige (1857). 


688 1839–1841 

HIERTA, FREDRIK. Adnotationes Degebergianæ. 

I–II. 4:o. 448, [18] s. + 476, [4] s. + [Cirkulärbrev 

från Degebergsföreningen.] 4.o. [16] 

s. Lösa ark i två halvskinnpärmar med knytband. 

Fredrik Hierta (1815–1889), lantbrukare, riksdags- 

och nykterhetsman, ägde godset Främmestad 

i Västergötland. Utvecklade denna 

egendom till en mönstergård med ett konsekvent 

genomfört cirkulationsbruk, där särskilt 

den då i Sverige eftersatta foderväxtodlingen 

sattes i fokus. Bland Hiertas huvudintressen 

återfanns även skogsvården. Innehållet i denna 

handskrift utgörs av Hiertas elevanteckningar 

från tiden vid Edward Nonnens lantbruksinstitut 

på Degeberg. 

Biogr. källa: SBL Ä.a. E VII a:3 

689 1841, ca 

JUHLIN DANNFELT, CARL. [Anteckningar i 

husdjurskötsel och materia medica veterinaria 

vid Degebergs lantbruksinstitut.] 8:o. Ca 

200 s., inte alltid fullskrivna. Sammanbunden 


med: Florman, Underrättelse om hushållsdjurens 

wård och skötsel, 1838. 

Utgör dels interfolierade tillägg och kommentarer 

till den tryckta texten, dels en separat 

avdelning i slutet av volymen. Carl Juhlin 

Dannfelts ägarsignatur på volymens försättsblad 

är daterad ”Degeberg den 12/11 41”. 

Biogr. notis, se nr 114 Ä.S. 10 

690 1841, ca 

JUHLIN DANNFELT, CARL. [Anteckningar i 

materia medica veterinaria vid Degebergs 

lantbruksinstitut.] 8:o. Ca 70 s., inte alltid 

fullskrivna. 

Sammanbunden med: Ryss, Materia medica 

veterinaria, 1840. Utgör interfolierade tillägg 

och kommentarer till den tryckta texten. En 

handskriven innehållsförteckning i början av 

volymen ger sidhänvisningar till anteckningarna. 

Carl Juhlin Dannfelts ägarsignatur på 

volymens försättsblad är daterad ”Degeberg 

den 10/11 41”. 

Biogr. notis, se nr 114 Ä.S. 10 

691 1845 

(NONNEN, EDWARD) & HJORTH, (CARL WIL- 

HELM). [Anteckningar om växelbruk, m.m.] 

Degeberg den 8 december 1845. 4:o. 78 s. 


Anteckningarna av Hjorth är antagligen 

gjorda vid Edward Nonnens föreläsningar. 

Biogr. notis rörande Nonnen, se nr 703. Carl 

Wilhelm Hjorth var från 1859 länsagronom i 

Västmanlands län. 

Ä.a. E VII a:3 

692 1845? 

HJORTH, (CARL WILHELM). Om åkerjordens 

kemiska sammansättning. 8:o. [184] s. Svart 

halvsaffianband med guldornerad rygg. Pärmpapperen 

blindpressade med blomsterslingor. 

Enligt en anteckning på sista bladet var författaren 

elev hos Nonnen på Degeberg 1845 

och länsagronom i Västmanlands län från 1/1 

1859. Anteckningen är undertecknad ”Gefle 

1930. C.W. Hjorth”, vilket bör vara sonen Carl 

141


Wilhelm Hjorth som var länsagronom i Gävleborgs 

län 1903–32. Ä.a. Ö XXIV:1 

693 1850, ca? 

MOBERG, SVEN VILHELM. Om jordmånerna. 

4:o. [38] s. + Allmänna lärosatser uti afdikning. 

4:o. [46] s. Med teckningar i texten. + 

Åkerbruks redskaperna. 4:o. [62] s. + Trädets 

bearbetning. 4:o. [112] s. + Skogshushållning. 

4:o. [38] s. + Läran om gödningsmedlen. 4:o. 

[64] s. Skinnryggband med mjuka pärmar. 

Sven Vilhelm Moberg (1814–1877) var lärare 

vid Sjögestads lantbruksskola i Östergötland 

och slutade sin yrkesbana som förvaltare vid 

Örbyhus i Uppland. Dessa texter, synbarligen 

föreläsningsanteckningar, är nedtecknade av 

P.F. Nilsson, som antagligen var elev vid skolan. 

N.a. Ö 19:1 

694 1854 

LINDGREN, (AXEL TEODOR). Speciel wextodlin 

[sic] af directeur F. vid Ekenstein. Orup 

i Augusti 1854. 4:o. [2], 93, [2] s. + Jordens 

torrläggning genom dikning och fårning af 

F. vid Ekenstein. Orup i september 1854. 4:o. 

[2], 26 s. Halvskinnband. 

Axel Teodor Lindgren (1833–19??), f. i Näsum, 

Kristianstads län. Ägde och brukade Fredriksberg 

i samma län. Se även nr 721. ”F. v. Ekenstein” 

= Fredrik von Ekensteen, föreståndare 

för Orups lantbruksskola 1851–80. ”Under 

hans ledning fick skolan stort anseende och 

nämns som den förnämnsta i landet.” (Rydå). 

N.a. Ö 23:4 

695 1855 

Lärobok för rättare-lärlingar vid de lägre 

landtbruksskolorna, innefattande: jordbruk, 

boskapsskötsel, trädgårdsodling och skogshushållning. 

Författad i anledning af Kongl. 

maj:ts i nåder utfästade præmium och enligt 

Kongl. Landtbruks Akademiens förslag. Folio. 

[6], 291 s. Snörhäftad. 

Sista två bladen naggade i yttermarginal, delvis 

berörande texten. 

Ä.a. E II:33 

nr 693−699 

696 1855 

[Lärobok i lantbruket för lägre lantbruksskolor. 

Tävlingsskrift.] Liggande 8:o. 218 s. 

Lösa blad i kuvert. 

Ä.a. E II:33 

697 1856 

Anteckningar till föreläsningar vid Lägre 

Landtbruksskolan i ... af W. [162] s. & 2 blad 

med teckningar. Häftad. Ä.a. E II:34 

698 1858 

LINDBOHM, ERNST. Föreläsningar i skogshushållning 

vid Kongl. Skogs-institutet 

i Stockholm år 1858. 4:o. 44 s. Marmorerat 

pappersomslag. 

Föreläsningsanteckningar. Skogsinstitutet hade 

1825 grundats som en privat läroanstalt av 

Israël Adolf af Ström och ombildades 1828 till 

en statlig institution. Ernst Julius Lindbohm 

(1838–1899), f. i Helsingborg. Utexaminerad 

från Skogsinst. 1858. Extra överjägmästare i 

Kopparbergs län 1859, överjägmästare i samma 

län 1861, jägmästare i Västerdalarnas revir 

1869, jägmästare i Hunnebergs revir och föreståndare 

för Hunnebergs skogsskola 1880, 

överjägmästare i södra distriktet 1890. 

Biogr. källa: Samzelius N.a. Ö 19:1 

699 1860-tal? 

ÅBERG, C.V. Diverse teckningar ur lektioner 

för C: V: Åberg. 4:o. 252, [3] s. Halvskinnband. 

Anteckningar på främre pärmens insida: 

”Skänkt till ’Stockholms Gartnersällskap’ af 

Adolf Lindgren den 1 mars 1896.” samt ”Antagligen 

skrifven på 1860-talet.” 

Titelns ”teckningar” är i själva verket föreläsningsanteckningar, 

synbarligen från någon 

trädgårdsskola, då de rör köksträdgårdsskötseln 

i bred bemärkelse, med alltifrån potatistill 

fruktträdsodling. Vissa avsnitt är enligt 

rubrikerna baserade på texter eller föreläsningar 

av Carl Stenberg, som var trädgårdsmästare 


1834–61. Det troliga är därför att 

lektionerna ägt rum där. 

142

nr 700−709 

Biogr. källa: Lange 

Ä.a. Ö XXIII:1 

700 1861 

(EDMAN, WILH. TH.) Kurs vid Wassbo landtbruks-skola 

i Dalarna. 4.o. [144] s. Halvskinnband. 

Främre pärmens insida och titelbladet med 

namnteckning: ”Wilh. Th. Edman”, daterad 

1859 respektive 1861. För historiker över Vassbo, 

se: Örjangård, Sigurd, Vassbo lantmannaskola 

1856−1956 (1956) och Eriksson, Inga-Maj, 

Vassbo genom seklen (1996). N.a. Ö 19:2 

701 1868 

Lärokurs i landthushållningen. Högre afdelningen. 

4:o. [280] s. Halvskinnband. 

Verkar enligt ett andra titelblad bl.a. omfatta 

utdrag ur J. Arrhenius ”Åkerbruks-systemerna”, 

vilket troligen är liktydligt med dennes 

Handbok i svenska jordbruket (1859–61). 

N.a. Ö 23:4 

702 1870–1871 

FRYKMAN, JOHAN HARALD. [Diverse avskrifter 

av tidskriftsartiklar om lantbruk samt 

uppgifter om Ryssbylunds lantbruksskola.] 

Folio. 151, [12] s. Halvskinnband. 

Innehåller bl.a. matriklar över lärare, biträden, 

elever och lärlingar vid Ryssbylund 1871. 

Ä.a. Ö I:9 

703 1871 

LUNDQVIST, C.W. Handledning i skogsskötsel 

Skogshall 1871. A3. [8], 594 [11] s. Fotokopia. 

I lösa blad. 

Skogsskolan vid Skogshall i Ärla socken, Österrekarne 

härad, Södermanlands län, grundades 

1856 och var en av flera skogsskolor som med 

hjälp av statliga medel inrättades av hushållningssällskapen 

för att utbilda skogvaktare. 

N.a. Ö 23:5 

704 1871 

ÖHLIN, A. FREDRIK. Anteckningar wid Djursholms 

landtbruksskola. 4.o. 261 s. Halvklotband. 

Ä.a. Ö XX:1 


705 1874 

LINDBORG, A. J. Handbok i skogs-skötsel. 

Skogshall 1874. 4:o. 913 s. Svart halvskinnband. 

Skogsskolan vid Skogshall i Ärla socken, Österrekarne 

härad, Södermanlands län, grundades 

1856 och var en av flera skogsskolor som 

med hjälp av statliga medel inrättades av hushållningssällskapen 

för att utbilda skogvaktare. 


706 1880, ca 

GEORGII, ROBERT. Landtbruket. 4:o. [400] 

s. Halvskinnband. Ägarstämpel ”A.G. Anell” 

på främre pärmen och namnstämpel ”Gustaf 

Annell” på titelbladet. 

Undervisningsanteckningar. Förvärvad 1999. 

Robert Georgii (1817–1889), examen från Degeberg, 

föreståndare vid Väderbrunns lantbruksskola, 

Bergshammars socken, Södermanlands 

län, 1855–86. 

Biogr. källa: Rydå N.a. Ö 19 

707 1891? 

ENGSTRÖM, NILS & FOLLIN, AXEL. Anteckningar 

i agrikulturkemi. 4:o. 332 s. Halvskinnband. 

Anteckningarna gjorda vid Alnarp av Axel 

Follin efter Nils Engströms föreläsningar. Gåva 

av P. von Seth 1939. Årtalet 1891 i blyerts 

överstruket på titelbladet. Biogr. notis rörande 

Engström, se nr 535. Ä.a. Ö XXIV:1 

708 1900, ca? 

JUHLIN DANNFELT, HERMAN. Jordbruksekonomi. 

Anteckningar efter H. Juhlin Dannfelts 

föreläsn. 4:o. 382 s. + Jordbruksstatik. 4:o. 

68 s. Hektograferad. Klotband. 

Från H. Juhlin-Dannfelts boksamling, som 

överlämnades till Akademien 1936. 

Biogr. notis, se nr 118 Ä.a. Ö I:11 

709 1917? 

HEDLUND, (TEODOR). Praktisk växtfysiologi. 

4:o. 597 s. + Anatomi och morfologi. 4:o. 

199 s. Blåstencil. Halvskinnband. 

143


Namnteckning på försättsbladet: ”Ragn. 

Samuelsson 1917”. Johan Teodor Hedlund 

(1861–1953), f. i Frötuna socken, Stockholms 

län. Mogenhetsexamen 1885, FK 1888, FL 1891, 

FD 1892 och docent i botanik vid Uppsala 

universitet sistnämnda år. Amanuens vid botaniska 

trädgården i Uppsala 1893–1903 samt 

lektor i botanik och zoologi vid Alnarps lantbruksinstitut 

från 1904, där han senare var 

professor 1917–27. LLA 1914. Utgav ett flertal 

botaniska och lantbruksbotaniska arbeten. 

Biogr. källa: SMOK N.a. Ö 19:2 

710 1920, ca? 

JUHLIN DANNFELT, HERMAN & ÖSTERGREN, 

AUGUST. Växtkultur. 4:o. 510 s. + Anteckningar 

i jordbrukslära efter rektor H.J. Dannfelts 

föreläsningar. 4:o. 373 s. Två volymer i vinröda 

klotband. 

Namnteckning på försättsbladen: ”Aug. Östergren”. 

Biogr. notis, se nr 118 & 420 N.a. Ö 19:3 

711 1924 

JONSON, TOR. Ur skogsuppskattningsläran. 

Folio. 156 bl. Grönt klotryggband. Ur H. Juhlin-Dannfelts 

bokdonation. 

Tor William Jonson (1880–1949), skogsman, 

f. i Edsvära socken, Skaraborgs län. Mogenhetsexamen 

i Skara 1899, utexaminerad från 

Skogsinstitutet 1903. Tjänstgjorde därefter i 

Domänverket och blev 1904 extra jägmästare 

och assistent i Västra Hälsinglands revir, 1905 

dikningsassistent i Gävle-Dala distrikt och 

1906 assistent i Åsele revir. Lektor i skogsuppskattning 

och skogsindelning vid Skogsinstitutet 

1907, professor i samma ämne vid 

Skogshögskolan 1915–44, rektor där 1927–36. 

Lärare i skogsuppskattning m.m. vid Lantmäteriundervisningen 

1910–17, flera utredningsuppdrag, 

bl.a. som ledamot av skogsbeskattningskommittén 

1920, studieresa med 

statsanslag till USA och Kanada 1926. Utgav 

flera skrifter på skogsområdet, bl.a. Massatabeller 

för skogsuppskattning (1911, flera senare 

uppl.) och publicerade en stor mängd artiklar 

715 1942 

Betänkande med förslag angående ordnandet 

av upplysningsverksamheten rörande resultaten 

av den statliga och statsunderstödda 

forsknings-, försöks- och provningsverksamheten 

på lantbrukets och trädgårdsskötselns 

områden. Folio. 78, 7, 9 bl. Maskinskrift. 


Underskrivet av Arne P:son Arnegren och I.H. 

Bachér. De två bilagorna på slutet innehåller 

en förteckning över svensk periodisk lantbrukslitteratur 

respektive ”Upplysningsverknr 

710−715 

i skogliga ämnen. LLA 1921, HLLA 1939. 

Biogr. källa: SMOK Arkivet Vinden 

712 1930, ca? 

EBELING, FREDRIK. Anteckningar i teoretisk 

skogsskötsel. Folio. 93 bl. Med teckningar i 

texten. 

Fredrik Ebeling (1909–1982), jägmästare, generaldirektör 

vid Skogsstyrelsen 1966–74. LLA 

1956. De senaste kronologiska hänvisningarna 

i dessa undervisningsanteckningar är från sent 

1920-tal. N.a. Ö 23:6 

713 1936 

Betänkande rörande den lägre mejeriundervisningens 

omorganisation avgivet den 16 

december 1936 av 1933 års mjölk- och mejeriutredning. 



Förordet undertecknat B. von Stockenström, 

L. Nanneson, Abel Andersson, C. Henning 

Nilsson, J. Birger Platon, A.R.T. Söderlund 

och Joel Axelsson. Arkivet Vinden 

714 1937 

Lantbruksstyrelsens yttrande över 1936 års 

lantbruksundervisningskommittés betänkande 

med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens 

ordnande. Folio. [1], 128 bl. 


Underskrivet av Erik Insulander och Georg 

von Zweigbergk. 


144

nr 716−722 

samhetens organisation i några främmande 

länder”. 


716 1943 

TAMM, (OLOF). Skoglig marklära. 4:o. 40 bl. 

Maskinskrift. Häftad i omslag. 

Titelbladet med namnteckning: ”P. Hjorth 

–43.” Undervisningskompendium från Skogshögskolan. 

Olof Filip Sebastian Tamm (1891– 

1973), f. på Tvetaberg i Tveta socken, Stockholms 

län. Mogenhetsexamen i Stockholm 

1908, FK 1911, FM 1912, FL 1914 och FD 1920, 

allt vid Stockholms högskola. Studier vid Veterinær- 

og Landbohøjskolen i Köpenhamn 

1928. Assistent i marklära med geologi vid Statens 

skogsförsöksanstalt 1915–22 och 1924–35 

och överassistent där 1935–38; docent i samma 

ämnen vid Skogshögskolan 1920–38. Prof. i 

skoglig marklära vid Skogshögskolan från 1938, 

prorektor där från 1947. Tf. prof. i kemi och 

geologi vid Alnarps lantbruks- och mejeriinst. 

1923–24, speciallärare i marklära vid Tekniska 

högsk. från 1932. Ledamot av domänstyrelsens 

odlingskommission 1934–36 och Svenska 

skogsvårdsföreningens styrelse från 1942. LLA 

1932. Publicerade bl.a. en rad Meddelanden 

från Statens skogsförsöksanstalt. 


Ä.a. Ö XXII:1 

717 1943 

Utredning med förslag till omorganisation 

av den lägre trädgårdsundervisningen avgiven 

den 11 november 1943 av Kungl. Lantbruksstyrelsen. 

Folio. IV, [1], 140 bl. + bilagor. 


Förordet underskrivet av H. Sylvan och Nils 

Sonesson. 


718 1943 

WIESLANDER, (GÖSTA). Skogsindustriell ekonomi. 

Kompendium. Folio. 170 bl. Maskinskrift. 

Med diagram och tabeller i texten. 


Utgiven vid Umeå handelsgymnasium. 



719 1944 

Utredning med förslag till organisation av 

den lägre mejeriundervisningen avgiven den 

16 oktober 1944 av Kungl. Lantbruksstyrelsen. 

Folio. [6], 81 bl. Maskinskrift. Grönt 

klotband. 

Förordet underskrivet av H. Sylvan och Arne 

P:son Arnegren. 


720 1978 

JANSSON, HERMAN W. Minnesanteckningar 

gjorda av ladugårdsförmannen vid Ultuna 

lantbruksskola Herman W. Jansson. Ultuna, 

1978. A4. 18 bl. Maskinskrift. + [Två senare 

datautskrifter av samma text.] I lösa blad. 

N.a. Ö 6:4 

utlandet 

721 1851–1854 

LINDGREN, (AXEL TEODOR). Åckerbruket. I 

häftet. Afskrifna 1854. Folio. [2], 157 s. Med 

teckningar i texten. + Kreaturs afvel, I häftet. 

Hållne vid Hofmansgaves Landtbruks-institut 

åren 1851–1852. Folio. [2], 75 s. Med tabeller 

och en teckning i texten. + Elementerna i 

botaniken af Drakenberg. 1853. Folio. [2], 8 s. 


Axel Teodor Lindgren (1833–19??), f. i Näsum, 

Kristianstads län. Ägde och brukade 

Fredriksberg i samma län. Se: Davidsson, 

Olle & John, Två lantbrukare i N Mellby under 

mitten av 1800-talet och deras utbildning i 

Danmark (Västra Göinge hembygdsförenings 

skriftserie; LI), 2003. Lantbruksinstitutet på 

Hofmansgave på Fyn grundades 1845 av den 

danske lantbruksreformatorn Niels Erik Hofman-Bang. 

För en historik över institutet, se: 

Wendt-Larsen, Johannes, Det landøkonomiske 

institut på Hofmansgave 1845−1857 (2001). 

N.a. Ö 23:1 

722 1859 

BERGSTRAND, (CARL ERIK). [Anteckningar 

145


under resan i Tyskland.] A4. [94] bl. Limhäftad 

fotokopia. 

Resan gjordes i syfte att studera lantbruksundervisningen. 


723 1867 

KYLBERG, JOHAN. [Berättelse över resa i 

Tyskland, England, Skottland för studier av 

lantbruksskolor och jordbruk.] Folio. [200] 

s. & 50 handritade planscher. Klotband. 

Planscherna föreställer olika lantbruksredskap. 

Utgavs 1868 med titeln: Anteckningar 

rörande landtbruket och dess binäringar uti 

England, Skottland och Tyskland, samlade under 

sommaren 1867 och inlemnade såsom reseberättelse 

till Kungl. Landtbruksakademien. En 

del av denna reseberättelse (ett besök på Londons 

kreatursmarknad) är dessutom tryckt i 

KSLAT, 1868, s. 84–91. 


724 1869 

TISSERAND, (EUGÈNE). [Berättelse från en 

resa i Tyskland och Frankrike för studier 

av lantbruksundervisningen.] Folio. [139] s. 

Häftad. 

Diariemärkt ”No. 503” överst. 

Ä.a. E II:47 

725 1881 

ENGSTRÖM, NILS. Tysklands vetenskapliga 

och undervisningsanstalter för mjölkhushållning. 

Folio. 11 s. I lösa blad. 



Ä.a. E II:59 

726 1883 

SJÖÖ, AXEL. Reseberättelse till K. Landtbruks 

Akademiens Förvaltningskommité. Om 

landtbruks teknisk undervisning i Tyskland- 

Österrike 1881–82. Folio. [44] s. I lösa ark. 

Med följebrev, diariemärkt ”66”. Under resan 

studerades främst undervisning i brännvinstillverkning. 

Ä.a. E II:61 

nr 723−729 

727 1887 

HAMNSTRÖM, (FREDRIK). Anteckningar 

rörande landtbruksläroverken i Danmark, 

Tyskland och Österrike. Samlade under en 

med statsanslag företagen resa. Folio. 18 s. 

Häftad. 

Fredrik Hamnström (1855–1915), f. i Torsåkers 

socken i Södermanland. Utexaminerad från 

Ultuna 1879, inspektor och lärare vid Kalmar 

läns lantbruksskola i Applerum 1879–81. 

Tjänstgjorde efter en kortare period som 

jordbrukare i Södermanland som tf. lektor i 

botanik, zoologi och husdjursskötsel vid veterinärinrättningen 

i Skara 1882–84. Från 1884 

föreståndare för Skaraborgs läns lantmannaskola, 

även den i Skara. 


728 1887 

NATHORST, JOHN. [Reseberättelse från Storbritannien 

angående studier av lantbruksundervisningen.] 


John Louis Nathorst (1860–1943), f. på Dagsholm 

i Ödesborgs socken, Dalsland. Utexaminerad 

från Alnarp 1882; därefter lärare vid 

olika lantbruks- och lantmannaskolor i Skåne 

och Blekinge 1882–89. Föreståndare för Norra 

Kalmar läns lantbruksskola 1889–1901 och 

för Malmöhus läns lantbruksskola 1901–12. 

Lärare i jordbrukslära vid Ultuna lantbruksinstitut 

1913–28 och lärare i detta och andra 

ämnen vid lantmäteriundervisningens kulturtekniska 

kurs 1912–31. Även lärare i jordbrukslära 

och jordbruksekonomi vid Skogsinstitutet 

1914–39 (från 1915 Skogshögskolan). 

Besökte 1911 Tyskland på statligt uppdrag för 

att undersöka möjligheterna av svensk jordbruksexport 

dit. Författade flera handböcker, 

bl.a. Lärobok i fårskötseln (1912, på uppdrag av 

Lantbruksakademien) och Om potatis (1915, 

tillsammans med flera medförfattare), samt 

artiklar i uppslagsverk och fackpress. 


Ä.a. E II:68 

729 1950 

STEENBJERG, (FOLMER). Referat af professor 

146

nr 730−737 

F. Steenbjerg’s forelæsninger over gødningslære 

ved Else Boken. I–II. De studerendes råd 

ved den kgl. Veterinær- og Landbohøjskole, 

1950. A4. 216 bl. Maskinskrift. Med diagram 

och tabeller i texten. Två häften i omslag. 

N.a. Ö 19:3 

Livsmedel 

sverige 

730 1700-tal 

Nytt sätt att tillwärka brännewin. 4:o. [5] s. 

Inbunden i samlingsband. 


731 1700-tal 

Sätt att göra mjöd. 4:o. [2] s. Inbunden i 

samlingsband. 


732 1815 

HAMBRÉ, (MIKAEL). Vördsamt memorial 

[rörande brännvinsbränning]. Folio. [12] s. 

Häftad. 


Ä.a. E II:3 

733 1815 

MOLIN, (BENGT). Beskrifning att af hvitbetor 

tillwerka bränvin. Folio. [4] s. Ett ark. 

Med ett utlåtande från kämnärsrätten i Örebro 

angående metoden. Bengt Molin (1767– 

1823), regementsskrivare och lanthushållare. 

Arrenderade från 1800-talets början gården 

Rynninge, Långbro socken, Örebro län, och 

anlade där 1812 med statsstöd en fabrik för 

tillverkning av brännvin, socker och sirap av 

vitbetor. Publicerade enstaka inlägg i lantbruksfrågor, 

LLA 1813. 


Ä.a. E II:3 


734 1818 

BRÅVIK, J.? Ödmjukt memorial. [Om beredning 

av spisbröd av potatis och råg.] Folio. 


Författaren var ”kamererare” och bodde på 

Nibble, Ytterjerna socken, Stockholms län. 

Ä.a. E II:6 

735 1835 

EKENSTAM, CHARLOTTA WILHELMINA. Till 

följe af Kongl. Landtbruks academiens skrifvelse 

[...] får jag härjemte äran öfverlemna 

prof på vin tillverkadt dels af röda krusbär 

dels af hvita vinbär. Folio. [3] s. & tryckt formulär. 

Häftad. 

Författaren var född Westerberg och bosatt 

i Norrköping och Gusum. Det bifogade 

tryckta formuläret är en förbindelse uppställd 

i fem punkter för inträde i Nykterhetsföreningen 

vid Gusum, vars sekreterare var Carl 

Ekenstam. Punkt 5, om att undertecknaren 

skall ”wid påkalladt bruk af winer, föredraga 

de hembryggde eller inländske”, är understruken. 

Ä.a. E II:16 

736 1835 

EKENSTAM, THURE REINHOLD. [Beskrivning 

på bärvins beredning.] 4:o. [6] s. I lösa ark. 

Märkt ”No. 49” överst. Författaren var hovpredikant 

och komminister i Hannäs annexförsamling 

i Östergötland. Med bestyrkta intyg 

om att vinet tillverkats av Ekenstam samt 

Lantbruksakademiens utlåtande (i folio) om 

de tre tävlingsskrifter som influtit. ”Vid pröfning 

af de inlemnade profven, befunnos de 

likwäl under medelmåttig godhet, och voro, 

med undantag af det utaf fru Ekenstam tillverkade 

krusbärsvin, icke ens förtärbara.” 

Ä.a. E II:16 

737 1835 

RETZIUS, (ANDERS). Om bruket af rhabarber 

örtens blad-stjelkar till matanrättningar, 

jemte några ord om samma örts cultur. Folio. 


Tryckt i Svenska trägårds-föreningens årsskrift 

1836/37, s. 79–86. 


Ä.a. E II:16 

147


738 1835 

Såsom svar på Kgl. Landtbruks academiens 

prisfråga: ”Att af inhemska safter, bär eller 

trädfrukter bereda det bästa och minst kostsamma 

vin” lemnas följande enkla uppsatser: 

Tributum ex privato. Folio. [17] s. Häftad. 

Ä.a. E II:16 

739 1842–1843 

[Handlingar rörande ett av bagaren A. Stenberg 

i Borås uppfunnet sätt, att av skadat 

mjöl göra ett fullgott bröd.] Folio & 4:o. [14] 

s. Häftade och lösa ark. 

Till de handskrivna handlingarna är fogade 

två tryckta skrifter; A. Stenberg, Uppgifter och 

förbättringar wid brödbakningskonsten, Borås 

1841, 8:o, 11 s. samt Hemställan till församlingarne 

[om Stenbergska brödbakningskompositionen.], 

u.o., u.å., 4:o, [4] s. Ä.a. E II:21 

740 1853 

STJERNEMAN, F. W. von. Uppgift af herr F. W. 

von Stjerneman i Norrköping öfver den af 

honom använda method för kokning af sirap 

ur hvitbetor. Folio. [3] s. Ett ark. 

Ä.a. E II:31 

741 1854 

ROBERTS, H. W. Om bearbetning af godt vin 

af rhabarberbladstjelk. Folio. [8] s. Häftad. 

Översättningen ur The British Winemaker 

(London 1849). Med kommenterande bilaga, 

ev. av Anders Retzius, och ett följebrev till 

densamme från den svenske envoyén i London, 

C.A. Virgin. 

Ä.a. E II:32 

742 1884 

ZETTERLUND, (CARL GUSTAF). Om tillverkning 

af maltdrycker i Sverige, härtill använda 

råämnen, samt maltdryckernas sammansättning 

och egenskaper. Folio. 62 s. Häftad 

och löst lagd i blått pappersomslag med trasig 

rygg. 

Bilagd en tresidig förteckning över svenska och 

norska studenter som studerat bryggeriteknik 

vid ”der landwirthschaftlichen Centralschule 

Weihenstephan” 1870–84. Carl Gustaf Zetterlund, 

agronom, föreståndare för kemiska 

stationen och frökontrollanstalten i Örebro 

1878–92. Var en drivande kraft i 1870- och 80- 

talets utsädesrörelse och engagerade sig bl.a. i 

framtagandet av ett förstklassigt maltkorn för 

bryggerinäringen i Sverige. Utgav ett flertal 

skrifter i lantbruksrelaterade ämnen. 


Ä.a. E II:62 

743 1887 

ROSSANDER, (CARL JACOB). Hvilka metoder 

för tillgodogörande och konservering 

af äpplen och andra trädfrukter kunna hos 

oss företrädesvis förtjena att användas - anförande 

vid K. Landtbruksakademiens sammankomst 

den 19 september 1887. Folio. [14] 

bl. I lösa ark. 

Tryckt i KSLAT 1887, s. 290–306. Carl Jacob 

Rossander (1828–1901), kirurg och ögonläkare. 

LLA 1884. 

Ä.a. E II:67 

744 1887 

WESTERLUND, A.F. Om potatisens förarbetande 

till stärkelse, socker, sirap, dextrin och 

dylikt. 4:o. 12 s. I lösa ark. 


utlandet 

745 1856 

STYFFE, KNUT. Om sockertillverkning, af 

hvitbetor, samt linets rötning och beredning. 

Folio. [15] s. Blått omslag. 

Författaren var Byzantinsk stipendiat och studierna 

gjordes i Tyskland, Belgien och Frankrike. 

Knut Styffe (1824–1898), f. på Karlsfors 

alunbruk i Bergs socken, Skaraborgs län. Studier 

i Uppsala 1841, hovrättsexamen där 1843, 

bergsexamen 1847. Genomgick Bergsskolan i 

Falun 1847–48 och blev auskultant i Bergskollegium 

1847 samt stipendiat på Jernkontorets 

masmästarestat 1848. Tf. bergsfiskal vid Sala 

silververk 1848–52, laborator i kemi vid Teknr 

738−745 

148

nr 746−753 

nologiska institut (från 1877 Tekniska högskolan), 

överdirektör och föreståndare för institutet 

1856–90. S. gjorde sina främsta insatser 

på det tekniska området, särskilt vad gäller 

undervisningen, och satt bl.a. även med i 1872 

års kommitté angående beskattning av vitbetssockertillverkningen. 

LLA 1855, LVA 1870. 

Utgav ett flertal arbeten, främst rörande järnhantering. 


Ä.a. E II:34 

746 1874 

NYLANDER, OSCAR. [Reseberättelse från resa 

åren 1872–1874 i Danmark, Tyskland, Holland 

och Belgien för studium av öl- och sprittillverkning.] 

4:o. 132 s. Klotryggband. 

Oscar Nylander (1834–1898), f. i Söderåkra, 

Kalmar län, studier vid Lunds universitet 1854. 

Amanuens i kemi 1862–64, företog agrikulturkemiska 

undersökningar vid Alnarp 1864 och 

var kringresande lärare i lantbrukets tekniska 

binäringar 1873–76. Undervisade under samma 

period även i nämnda ämnen vid Alnarp 

och Ultuna genom två föreläsningsserier vid 

vardera institution. Från 1877 föreståndare för 

den kemiska försöksstationen i Skara. 


747 1875 

ZETTERLUND, (CARL GUSTAF). Om landtbruks 

och industri utställningarne i Prag, 

Bremen och Brüssel samt tillverkningen af 

öl i Wien och prässjäst i Schiedam. Folio. 106 

s. Tre häften. 

Författaren var prisdomare vid utställningen 

i Prag. 


Ä.a. E II:53 

748 1879 

HULTSTRAND, J.E. Reseberättelse [från 

Frankrike rörande studier av konserveringsmetoder]. 


Diariemärkt ”530” överst. Inlämnad till Kommerskollegium. 

Författaren besökte bl.a. 

världsutställningen i Paris. 

Ä.a. E II:57 


749 1879 

PAHL, (CARL NICLAS). [Berättelse över en resa 

till expositionen i Paris för studier av lantbrukets 

tekniska binäringar.] Folio. 23 s. & 

tre planscher med teckningar. Häftad. 

Diariemärkt ”21” överst. Under resan studerades 

socker-, brännvins- och öltillverkning. 

Ä.a. E II:57 

750 1879–1881 

BYSTRÖM, KNUT. Reseberättelse [från Tyskland 

rörande bryggeristudier]. Folio. 32 s. 

Blått omslag. 

Med följebrev, diariemärkt ”570”. Ä.a. E II:60 

751 1880 

HOLMBERG, JULIUS. Biertillverkning i Bayern. 


Diariemärkt ”653” överst. Reseberättelse inlämnad 

till Kommerskollegium. Ä.a. E II:56 

752 1884 

BILLING, JULIUS. Praktiska och teoretiska 

bryggeristudier i Tyskland och Österrike. Reseberättelse 

ingifven till Kongl. maj:ts och 

rikets Kommers-Kollegium. Folio. 46 s. I lösa 

ark. 

Med följebrev från Kommerskollegium, dit 

berättelsen först inlämnats. Julius Billing 

(1857–1935), f. i Kristianstad. Studier först vid 

Lunds universitet från 1877, men övergick 

1888 till tandläkarbanan; avlade tandläkarex. 

i Stockholm 1891. 


Ä.a. E II:62 

Bergsbruk 

753 1687 

HIÄRNE, URBAN. En ganska liten berg-lückta 

och relation om smältwerket wid Stora Kopparberget. 

4:o. [149] s. Stänkdekorerat pappersomslag 

med handskriven titeletikett på 

framsidan. 

149


Utgiven av Carl Sahlin i: Blad för bergshanteringens 

vänner, band 12, Örebro, 1907–1909, 

s. 421–461. Urban Hiärne (1641–1724), läkare 

och kemist. Denna handledning i gruvbrytningsmetoder 

och smältkonster författades 

1687 och dedicerades till Karl XI. Den finns 

bevarad i en mängd avskrifter (originalet i 

Kungl. bibliotekets handskriftssamling, X 

606) och den i KSLA:s arkiv är troligen utförd 

i början av 1700-talet. 

Biogr. källa: SBL Ä.a. E IV b:3 

754 1795 

SWAB, ANTON & WALLMAN, CLAS. Dag-bok 

öfver Norrlands-resan år 1795. No. 1–5. 8:o. 

[44], [39], [44], [25], [24] s. Fem häften i gråpappomslag 

med handskrivna titlar. 

Jfr post nr 755 som utgör en mer utförlig rapport 

från resan. Första häftet med undertitel: 

”Ifrån Fahlun til Råneå sockn i Westerbottn.” 

Andra häftet med undertitel: ”Ifrån Råneå til 

Jonusovando.” Tredje häftet med undertitel: 

”Ifrån Jonusovando til Schellefteå.” Fjärde 

häftet med undertitel: ”Ifrån Schellefteå til 

[oavslutat].” Femte häftet saknar omslagstitel 

och är endast numrerat. Texten till detta häfte 

inleds med rubriken: ”Annotationer meddelad 

[sic] af herr directeur Swedenstjerna d. 26 

[?] junii 1795.” Häftet behandlar annars bl.a. 

vintervägen från Meldersteins bruk till ”Gellivare 

grufvor”, de olika gruvorna i Malmberget 

(bl.a. Tingvalls kulle och Kaptensgruvan), 

”Gellivare Dunder” samt mineralogiska 

undersökningar i Luleå och Piteå skärgårdar. 

Iakttagelserna från Swabs och Wallmans resa i 

Norr- och Västerbotten låg till grund för det 

kartblad över området som utgavs följande 

år och som senare kom att ingå i det stora 

hermelinska kartverket över Sverige. Anton 

Swab (1763–1809), f. i Alseda socken, Jönköpings 

län. Disp. 1780 vid Uppsala universitet 

på en avhandling om gruvbrytning i Sverige 

och erhöll bergmästares titel 1793; blev följande 

år bergmästare i Falun. Hörde tillsammans 

med Carl Magnus af Robson till den grupp av 

yngre tjänstemän i bergsstaten som anlitades 

nr 754−756 

av S.G. Hermelin i samband med dennes kartografiska 

arbeten över Sverige och kolonisationsföretag 

i Norrbotten. Clas Andreas Wallman 

(1774–1851), f. i Karlskrona; blev efter 

studier i Lund, där han avlade både juridisk 

och bergsexamen, så småningom konstmästare 

vid Falu gruva och 1810 andre bergmästare 

därstädes. Verkade som arkitekt och byggmästare 

vid gruvan och har bl.a. även ritat ett 

flertal mindre herrgårdar i Falutrakten, t.ex. 

Vassbo, Grycksbo, Rankhyttan och Lövåsen. 


755 1795 

SWAB, ANTON. Herr Swabs journal vid Westerbottns 

resa 1795. Concept af mig. Folio. 91 

s. Gråpappsomslag. 

Jfr Swabs och Wallmans ”Dagbok öfver Norrlands-resan 

år 1795” i denna företeckning som 

utgör en mer kortfattad redogörelse i dagboksform 

från resan. Ett annat manuskript 

med titeln ”Swabs resa i Vesterbotten 1795” 

finns i Kungl. bibliotekets handskriftsavdelning 

(signum X 281a:24). Även detta är i folioformat 

och omfattar 72 maskinpaginerade 

blad skrivna på båda sidor, alltså 144 sidor. 

Manuskriptet på KB innehåller dessutom en 

rad ändringar och överstrykningar, vilket ger 

anledning att tro att detta utgör originalet. 

Mot detta talar dock det faktum att det enligt 

KB:s katalog rör sig om en avskrift. 

Biogr. notis, se nr 754 Ä.a. EVIII a:1 

756 1796 

SWAB, ANTON & ROBSON, CARL MAGNUS 

af (före adlandet: ROBSAHM). [Dagbok från 

resa i Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och 

Härjedalen till Röros i Norge.] 8:o. [60], [65], 

[58], [92], [83], [42], [44], [56], [42], [44], [18] s. 

Tio häften i styva gråpappersomslag, ett i 

marmorerat dito, samtliga med handskrivna 

titlar. 

Ett mer omfattande manuskript i folioformat 

rörande denna resa, med titeln ”Någre underrättelser 

samlade vid en resa genom Gestrikland, 

Helsingland och Herjeådalen till Röraas 

150

nr 757−759 

kopparverk i Norrige år 1796”, finns i Kungl. 

bibliotekets handskriftssamlingar (signum M. 

204). Skildringen av resan, som gjordes på 

uppdrag av bergsrådet S.G. Hermelin, är även 

utgiven med inledning och anmärkningar 

av Herman Richter under titeln: Resa genom 

Härjedalen till Norge och Röros kopparverk 1796 

(Jernkontorets historiska skriftserie. 6), 1940. 

Richter baserade sig dock på en handskrift och 

en volym med Robsons teckningar som bägge 

befann sig i privat ägo. Synbarligen utgör föreliggande 

dagböcker spridda anteckningar 

som förts under färdens gång. Numreringen 

av häftena har delvis ändrats i äldre tid. En 

inklistrad lapp med en anmärkning till texten 

i häfte no. 11 är daterad 17 febr. 1797 och 

signerad ”CMR”. Med ledning av handstilen 

kan följande åtta häften, som här uppräknas 

i kronologisk ordning, med viss säkerhet fastställas 

som skrivna av Robson: ”No. 7. Herjeådalen. 

Resan från Mettukläppen till Helagsfjällen.” 

”No. 9. Herjeådalen. Resan från 

Ljusnandahls bruk till Färila sn i Helsingland.” 

”No. 11. Ljusdahl. Delsbo.” ”No. 12. Järfsö 

– Underswik Arbrå – Bollnäs.” ”No. 13. Bollnäs 

– Rengsjö och Mo. – Söderhamn.” ”No. 

14. Söderhamn.” ”No. 15. Söderala och Skog.” 

”No. 16. Från Skog sn i H: till Fahlun.” Dagboksanteckningarna 

i denna häftessvit startar 

den 31 augusti 1796, då Robsahm uppenbarligen 

skildes från Swab för att i spetsen på en 

egen ”caravan” dra ”norr ut att söka skatter 

i öknen och finna ett rikt [järn]malms strek 

mellan Helagsfjällen och Sylarne, angifvit af 

lappen Jonas Torkelson”. Resans näst sista 

etapp (till Falun) avverkas den 1 oktober ”i 

yrväder – tandvärk – rägn och något storm”. 

S.G. Hermelins gård Nor i Uppland nås den 

3 oktober, varvid anteckningarna avslutas 

och, kan vi anta, avrapporteringen inleds. 

Återstående tre häften, även dessa nämnda i 

kronologisk ordning, är troligen skrivna av 

Swab: ”No. 10. Hellsingland och Herjeådalen 

till” [oavslutat]. ”No. 6. Rörås och en del af 

Herjeådalen.” No. 8. Ljusnedalen.” Dessa anteckningar 

påbörjas i Falun den 17 juli 1796 


och avslutas i samma ort den 17 [?] september 

samma år. Biogr. notis om Swab, se nr 754. 

Carl Magnus af Robson (1776–1840, före adlandet 

Robsahm), f. på Vissboda i Lerbäcks 

socken, Örebro län. Juristexamen vid Uppsala 

universitet 1794, auskultant i Bergskollegium 

följande år, övergick till Jernkontoret 1801. 

Bergsråd 1814, borgarskapets sekreterare vid 

riksdagarna 1815 och 1817 samt en av stiftarna 

av Svenska jägareförbundet 1831 och dess vice 

ordförande. Gjorde åren 1797–1800 ytterligare 

resor mot norr då han, åter på S.G. Hermelins 

uppdrag, ledde dennes kolonisationsföretag i 

Norrbotten. 


757 1797 

SWAB, ANTON. Annotationer under en resa 

genom Swerdsiö sochn. Folio. [32] s. I lösa 

ark. 

Utgiven med inledning och kommentarer 

av Allan Rostvik i: Med hammare och fackla 

XXXV (1998), s. 154–167, 174–181. 


758 1797 

SWAB, ANTON. Annotationer under en resa 

genom Alfta, Åfvanåker och Färla sochnar i 

Hellsingland. Folio. [16] s. I lösa ark. 

För tryckt utgåva med inledning och kommentarer 

av Allan Rostvik, se: ”Bergmästare 

Anton Swabs resa till Svärdsjö och till Alfta, 

Ovanåker och Färila 1797” i: Med hammare 

och fackla XXXV (1998), s. 168–183. Se dessutom: 

”Annotationer under en resa genom 

Alfta, Åfvanåker och Färila socknar i Hälsingland” 

i: Hälsingerunor (1978), s. 100–108. 


759 1801 

SWEDENSTIERNA, ERIC (THOMAS). Försök 

med chrystalliserad jern-malm från Gellivara, 

anstälde vid Söderforss ankare bruk i 

may månad 1801. Folio. [35] s. Med tre utvikbara 

handritade planscher. Marmorerat pappersband. 

151


På engelska utkom: “An account of the swedish 

corundum, from Gellivara”, in Lapland, 

Transactions of the Geological Society, 1816 (även 

separat). Eric Thomas Swedenstierna (1765– 

1825), f. på Österhammars bruk i Fellingsbro, 

Örebro län. Studier vid Uppsala universitet 

från 1778 och avlade där bergsex. 1783. Auskultant 

i Bergskollegium samma år, därefter 

övermasmästare i norra distriktet 1792–1808, 

arbetschef vid Trollhätte kanalbyggnad 1797– 

1800, direktör över tackjärnsblåsningen och 

stångjärnssmidet i riket 1805–1811 samt övermasmästare 

i södra distriktet från 1818 till sin 

död. S. var en av sin tids mest driftiga bergstekniker 

och utgav bl.a. Resa, genom en del 

af England och Skottland, åren 1802 och 1803 

(1804) och Några underrättelser om den engelska 

jernhanteringen (1813), liksom en rad uppsatser 

inom bergsvetenskapen. Hans liv slutade 

tragiskt, då han under hot av ekonomisk 

ruin mot bakgrund av misslyckade affärer i 

kobolt 1825 tog sitt liv. S. stora mineralsamling 

köptes av kronprins Oscar som i sin tur 

skänkte den Uppsala universitet. LPS 1808, 

LVA 1805, LLA 1812. 


760 1840 

CRONSTRAND, G.E. Berättelse öfver försök 

att utan laddstock och rymnål fördämma 

sprängskott i berg, i afsigt att från dylikt arbete 

aflägsna all fara. Folio. [5] s. & graverad 

plansch & teckning. Häftad. 

Författaren var kapten vid ingenjörstrupperna. 

Bifogat ett utlåtande från Kungl. Maj:t 

över uppfinningen. 

Ä.a. E II:19 

Bok- och biblioteksväsen 

764 1822? 

Förteckning på böcker, afhandlingar och 

skrifter angående svenska topographien och 

statistiken. Folio. [126] s. Marmorerat omslag. 

Det senast förekommande årtalet i texten 

är 1822. Förteckningens första, topografiska, 

avdelning är länsvis uppställd. Härefter fölnr 

760−764 

761 1800, ca 

Böcker i œconomia rurali i Bergianska bibliotheket. 


Läkaren och Linnélärjungen Peter Johan Bergius 

(1730–1790) hade ett stort naturvetenskapligt 

inriktat bibliotek om ca 4 000 volymer 

vid sin malmgård Bergielund vid nuvarande 

Bergianska trädgården i Frescati, Stockholm. 

Enligt Bergius testamente skulle biblioteket 

kvarstå vid den trädgårdsskola som efter hans 

död inrättades på samma ställe, men det blev 

istället så småningom införlivat med Vetenskapsakademiens 

bibliotek. 

Biogr. källa: SBL; Carlander Ä.a. F V a:1 

762 1800, ca 

Rosenadlerska bokcatalogen. Folio. [10] s. I 

lösa ark. 

Förteckningen ordnad efter format. Carl Albrecht 

Rosenadler (1717–1799), statssekreterare 

och boksamlare. Han donerade 1777 ett 

stort antal böcker till Vetenskapsakademien, 

vilka numera finns deponerade i Kungl. biblioteket. 

Föreliggande katalog syns vara ett 

utdrag med avseende på lant- och skogshushållning 

samt trädgårdsskötsel. 

Biogr. källa: SMOK; BL Ä.a. F V a:1 

763 1800, ca 

Utdrag utur den i Rosenadlerska katalogen 

befintlige underrättelse om de förnämste 

ämnen, som innefattas i de genom Kgl. Wetenskaps 

akademiens försorg till 1780 års slut 

af trycket utgifne handlingar, tal och skrifter. 


De förtecknade artiklarna är uppdelade på 

Handlingar, Tal, Svar på Kgl. Akademiens 

frågor och Skrifter utgifne genom Kgl. Akademien, 

samt därefter kronologiskt ordnade 

inom varje avdelning. 

Biogr. notis, se nr 762 Ä.a. F V a:1 

152

nr 765−773 

jer ett antal avdelningar indelade efter ämne, 

t.ex. ”Om climatet”, "Om geologien och mineralogien” 

och ”Om växtriket”. 

Ä.a. F V a:2 

765 1824 

Förteckning uppå ett samlat landtmanna 

bibliothek. 4:o. [5] s. Pappomslag med handskriven 

titel och rött lacksigill. 

Tryckt i Berättelse om de arbeten och försök, 

som blifvit verkställde vid Kongl. Landtbruks- 

Academiens experimental-fält år 1826 (1827). 

Förtecknar den boksamling som akademiledamoten 

Carl Ehrengranat skänkte till Experimentalfältet. 

Carl Ehrengranat (1742–1829), 

officer och lanthushållare. Löjtnant 1772, 

major 1773, överstes avsked 1805, ledamot av 

Direktionen för Stockholms stads brandförsäkringskontor 

1810–29, ägde 1783–89 säteriet 

Hallekved, Funbo socken, Uppsala län, och 

från 1790-talet till 1827 herrgården Såsta, Täby 

socken, Stockholms län, publicerade enstaka 

inlägg i lantbruksfrågor. LPS 1810, LLA 1812. 


Ä.a. E II:9 

766 1824 

Kongl: Landtbruks academiens bibliotheks 

katalog. Folio. [172] s. Halvskinnband med 

marmorerade pärmsidor och röd titeletikett 

på ryggen. 

Katalogen är ej daterad, men tycks löpa fram 

t.o.m. 1824. Ä.a. F V a:1 

767 1827 

Förteckning på böcker, skänkte till K. Landtbruks 

akademien. [1813–1826]. Folio. [4] s. 

Ett löst ark. 

Två exemplar. Ä.a. F V a:2 

768 1830 

Kongl: Landtbruks academiens bok catalogue. 

Folio. 4 vol. Fyra halvskinnband med 

marmorerade pärmsidor och röda titeletiketter. 

Katalogen tycks omfatta förvärv t.o.m. ca 

1830. Ä.a. F V a:4-7 


769 1834 

[Inköpsjournal för Lantbruksakademiens 

bibliotek. 1813–1834.] Folio. [70] s. Halvskinnband 

med marmorerade pärmsidor och 

röd titeletikett på ryggen. 

Med inköpspriser och, i vissa fall, inköpskälla. 

Med en separat förteckning över böcker som 

inköptes från akademisekreteraren Abraham 

Niclas Edelcrantz sterbhus. Ä.a. F V a:2 

770 1834 

[Inköpsjournal för Lantbruksakademiens 

bibliotek. 1813–1824.] Folio. [54] s. Halvskinnband 

med marmorerade pärmsidor och 

röd titeletikett på ryggen. 

Med inköpspriser och, i vissa fall, inköpskälla. 

Med en separat förteckning över böcker som 

inköptes från akademisekreteraren Abraham 

Niclas Edelcrantz sterbhus. Ä.a. F V a:2 

771 1838 

Utdrag utur Kongl. Landtbruks akademiens 

hufvud böcker för åren 1813 med 1838, utvisande 

de under samma tid werkstälde inköp 

af böcker, journaler och afhandlingar jemte 

inköpspriser i swenskt banco. Folio. 31 s. 

Gråpappersomslag med handskriven oval titeletikett 

framtill. Ä.a. F V a:2 

772 1849 

Kongl. Patriotiska sällskapets boksamling. 


Märkt ”No. 37” överst. Omfattar 683 nummer, 

uppställda efter format (folio, kvarto 

och oktavo). Med följebrev från sällskapet angående 

överlämnandet av boksamlingen, som 

idag utgör stommen i KSLAB:s äldre samling, 

till Lantbruksakademien. 

Ä.a. E II:28 

773 1857 

Ämnes förteckning öfver Kgl. Landtbruks 

akademiens boksamling [t.o.m. 1857]. Folio. 

282 s. Halvskinnband med klistermarmorerade 

pärmsidor och handskriven oval titeletikett 

framtill. Ä.a. F V a:8 

153


774 1857 

[Katalog över Lantbruksakademiens bibliotek 

t.o.m. 1873.] Folio. 256 s. + [14] s. [löst 

bilagt författarregister]. Halvskinnband med 

marmorerade pärmsidor och oval etikett utan 

text framtill. Ä.a. F V a:8 

775 1875 

Landtbruks-akademiens boksamling 1875. 

Folio. [4] s. Löst ark. 

Statistiska uppgifter om Akademiens bibliotek, 

som detta år omfattade 3 998 arbeten i 

9 168 volymer. Ä.a. F V a:9 

776 1880 

Förteckning öfver Fiskeri-institutionen tillhörande 

böcker maj 1880. Folio. [19] s. Häftad. 

Systematiskt uppställd. På samma plats finns 

även en något kortare förteckning (16 s.) med 

samma rubrik och tillsynes likartat innehåll. 

Ä.a. E II:58 

777 1884 

Journal för inkomna böcker och tidskrifter 

[1875–1884]. Folio. [99] s. Blått klotband. 

Oval handskriven titeletikett på främre pärmen. 

Ä.a. F V a:9 

778 1897 

NAUCKHOFF, CARL. Förteckning öfver i 

Sverige under åren 1872–1897 utkomna tidningar, 

tidskrifter och arbeten rörande landtbruket 

och dess binäringar, efter tillgängliga 

källor upprättad. Folio. [27] bl. I lösa ark. 

Ä.a. F V a:9 

779 1909 

Till Kongl. Landtbruks akademiens bibliotek 

inkomna arbeten från 1890–1909. Folio. 

[128] s. Ljust halvskinnband med handskriven 

etikett på främre pärmen. Ä.a. F V a:10 

780 1918 

WIBOM, C.O.G. Hos mig befintlig litteratur öfver 

lapparne o. renarne. Folio. [8] s. Häftad. 

154 

Systematiskt uppställd. Innehåller även i sammanhanget 

mer perifera avdelningar rörande 

Ryssland och Asien, Grönland och Spetsbergen 

samt om älgens domesticering. 

Ä.a. F V a:11 

781 1921 

Katalog öfver godsegaren Helmer Örtengrens, 

Helmershus, pomologiska bibliotek. 

Folio. 18, 8, 3, 6, 1, 2 bl. Maskinskrift. Halvklotband. 

Uppdelad på språk och därefter alfabetiskt 

uppställd. Grosshandlaren och fruktodlaren 

Helmer Örtengrens (1852–1922) boksamling 

rörande pomologi, fruktodling och närbesläktade 

ämnen finns numera vid Sveriges 

lantbruksuniversitets bibliotek i Alnarp. 

Ä.a. F V a:11 

Övrigt 

nr 774−784 

782 1700-tal 

(HIERPE, SAMUEL.) Thet så kallade Stiernsunds 

jernbetzmannet [...]. Folio. [5] s. Inbunden 

i samlingsband. 

Stjärnsunds bruk var en av de större tillverkarna 

av besman, en enkel handvåg, i järn. 


783 1736 

HACKZELL. Förteckning och beskrifning af 

Torneå elf, samt de elfwar, som i Torneå elf 

hafwa sitt utlopp, eller derutur flyta. [...] 

bifogat lands-höfding Gyllengrips relation. 

Folio. [13] s. Avskrift. Häftad. 

Troligen Esaias Hackzell (1707–1762), lantmätare 

i Norrbotten. 

Biogr. källa: SL Ä.a. E IV b:1 

784 1784? 

Underrettelse om den i östra grafven af nya 

fästningsvärket vid Lanscrona fundne träd

nr 785−794 

och stubbar. Folio. [2] s. & 1 löst bifogad graverad 

plansch. Ett ark. 

Planschen foreställer fästningsverket, dels i 

genomskärning, dels sett uppifrån. Överst på 

första sidan: ”Af hr. capt. Dehn (el. Delin?).” 


785 1785 

Försök til svar på den af högl: Kongl: Svenska 

Patriotiska sällskapet år 1783 upgifne prisfrågan: 

hvaruti vårt tidehvarfs goda och onda 

hufvudsakeligast består? m:m: af en upriktig 

svensk medborgare. 8:o. 135 s. Pappersomslag. 

N.a. Ö 23:4 

786 1795 

SJÖBORG, NILS HENRIC. Bohus län. Dagbok 

1795 vid dess resa. Folio. [5] s. I lösa ark. 

Om olika stenformationer i länet, bl.a. i 

Hunnebo, på Orust och på Tjörn. Nils Henric 

Sjöborg (1767–1838), historiker och fornforskare, 

f. i Högestads socken Malmöhus 

län. Studier i Lund där han 1799 blev professor 

i historia. Gjorde under 1790-talet antikvariska 

forskningsresor i bl.a. Västergötland, 

Bohuslän och Småland. Utgav bl.a. Utkast til 

Blekinge historia och beskrivning (1792–93) och 

Samlingar til Skånes historia och beskrifning 

(1801–14). 


787 1795 

Westerbottens exporter till Stockholm enligt 

Blockhusudds tull journaler för åren 1793, 

1794 och 1795. 4:o. [16] s. I lösa ark. 


788 1795 

Folkmängd i Westerbottens län 1795. [Statistisk 

tabell.] Folio. [2] s. Ett ark. 

Uppställd efter yrken. Ä.a. E IV b:1 


789 1810 

Wägvisare genom Norrige. Afskrift. Folio. 


Sista sidan: ”Originalet tillhörigt högsta kronprinsen 

Carl August.” Med avståndsangivelser 

mellan en rad orter i Norge. 


790 1810, ca 

Gästgifvaregårdar i Sverige. [Statistisk tabell.] 


Förtecknar gästgivargårdarna länsvis från norr 

till söder. Med en sammanfattande tabell på 

slutet över det totala antalet gästgiverier per 

län. Ä.a. E IV b:1 

791 1817 

[Beskrivning på Lantbruksakademiens hus.] 


En systematisk genomgång i text av byggnaden. 

Ä.a. E II:5 

792 1827 

BJÖRKGREN, SAMUEL PETTER. Grund linier 

till ett samhälles undergång samt till dess 

upphjelpande. Folio. [74] s. + Om teknologiska 

inrättningars gagnelighet. Folio. [5] s. 

Marmorerat pappomslag med oval handskriven 

etikett, ”Kongl. Patriotiska Sällskapet i 

Stockholm”. 

Samuel Petter Björkgren (1767–1858), färgare 

i Vimmerby med ekonomie direktörs titel. 

Utgav flera småskrifter i ekonomiska frågor, 

bl.a. En förtryckt näringsidkares reflexioner öfwer 

herr grefwe Björnstjernas och herr V. Thams 

beskattnings och tull-system (1834). 


793 1830 

FREDLUND, OLOF. Ö. P. M. [Förslag till en 

vattenuppfodringsmaskin för Stockholms 

ström.] Folio. [3] s. Ett ark. 

Fredlund var inspektor vid Sätuna, Uppsala 

län. 

Ä.a. E II:13 

794 1860 

ROSÉN, (CARL GUSTAF). Ny bränslebesparande 

varmvatten apparat inventerad. Folio. 


Carl Gustaf Rosén (1805–1874), justitiarus i 

155


Vaxholm. Utgav Om flyttbara sågverk för djurkraft 

(1854). 


795 1916 

LUNDSTRÖM, (CARL FRANS). Minnen från 

mitt förflutna liv. [I−II]. Folio. 53 + 145 + 14 

bl. Två klotryggband. 

Carl Frans Lundström (1823–1917), industriman. 

LLA 1872, HLLA 1899. Ett urval av dessa 

självbiografiska anteckningar är tillsammans 

med kompletterande texter utgivna i Johan 

Curmans En tidig europé. Entreprenören C.F. 

Lundström 1823−1917 (1996). 


796 1917 

MARZELL, HEINRICH. Gögeurtfamilien (Orchidaceae) 

i Historie og folketro (”Geschichte 

und Volkskunde der Gattung Orchis”). Efter 

Haandskrift i det Kgl. Bibl. Köbenhavn 

1917. 4:o. XVII s. Maskinskrift. Limhäftad. 

Översatt och med handskrivna kommentarer 

av Vagn J. Brøndegaard. 

Bröndegaardsamlingen 

797 1935? 

ZIEGENSPECK, H. Orkideernes historie. 4:o. 

9 bl. Maskinskrift. Limhäftad. 

Vagn J. Brøndegaards översättning av: 

”Beiträge zur Geschichte und Folklore der 

einheimischen Serapideen”, Botanisches Archiv 

37 (1935), 415 ff. 

Bröndegaardsamlingen 

798 1936–1943 

BRØNDEGAARD, VAGN J. Botaniske optegnelser. 

4:o. [31] + [84] + [153] + [235] + [198] s. 

Med teckningar och en del tidningsurklipp i 

texten. Fem halvklotband. 

Avskrifter ur monografier, tidskrifter och 

dagspress samt en del egna iakttagelser. Det 

är i synnerhet de etnobotaniska aspekterna på 

olika växter som intresserar sammanställaren. 

Med alfabetiska växtregister i slutet av varje 

volym. Vagn J. Brøndegaard (1919–), dansk 

nr 795−801 

etnobotaniker och författare, vars omfattande 

arbetsbibliotek förvärvades av KSLAB 2003. 

Brøndegaard är framförallt känd för de tre 

bokserierna Folk og flora. Dansk etnobotanik, 

1–4 (1978–80), Folk og fauna. Dansk etnozoologi, 

1–3 (1985–86) och Folk og fae. Dansk hysdyr 

etnologi (1992). 

Brøndegaardsamlingen 

799 1947 

Børnelegsplanter. 4:o. 29, [1] bl. Maskinskrift. 

13, 5, 2, [2] bl. Limhäftad. 

Artikelsamling, översatt av Vagn J. Brøndegaard, 

bestående av: E.K. Blümml & A.J. Rott, 

”Die Verwendung der Pflanzen durch die 

Kinder in Deutschböhmen und Niederösterreich”, 

Zeitschrift der Vereins für Volkskunde, 11 

Jahrg. (1901), 49–64; E.K. Blümml & Fr. Höper, 

”Die Beziehungen der Pflanzen zu den 

Kinderspielen in Niederösterreich”, Zeitschrift 

für österreichische Volkskunde, V. Jahrg. (1899), 

s. 132–135; A. Vetter, ”Schwabische Beitrage zu 

Blümml & Rott, Verwendung der Pflanzen 

etc.”, Zeitschrift der Verein für Volkskunde, 11. 

Jahrg. (1901), s. 224–226. 


800 1948 

BERGEN, FANNY D. Folkelige amerikanske 

plantenavne. 4:o. X, 69 bl. Maskinskrift. Limhäftad. 

Översättningar av Vagn J. Brøndegaard ur 

Journal of American Folk-Lore, Bd 4–11 (1891– 

98). Med tillägg ur N. Blanchen, Nature’s Garden 

(1900). Brøndegaardsamlingen 

801 1948 

ZÜRICHER, GERTRUD. Børnelegsplanter i 

Schweiz. 4:o. 48, [3] bl. Maskinskrift. Limhäftad. 

Med en del tidningsurklipp. 

Översättning av Vagn J. Brøndegaard av 

”Bernische Spiele mit Blumen und sonstigen 

Pflanzenteilen”, Festgabe für Samuel Singer, 

überreicht zum 12. Juli 1930 von Freunden und 

Schülern (1930). 


156

nr 802 

802 1948–1949 

Børnelegsplanter. 4:o. 29, [1] bl. Maskin- och 

handskrift. Limhäftad. 

Artikelsamling, översatt av Vagn J. Brøndegaard, 

bestående av: V.E.V. Wessman, ”Barnens 

musik”, Studier och uppsatser tillägnade 

Otto Andersson på hans femtioårsdag den 27 

april 1929 (1929); Seweryn Udziela, ”Polske 

børnelege med planter”, LUD, Organ Polskiego 


Towarzystwa Etnologicznego, Serja II, Tom. 

XXVIII (1929), s. 58–70 (översatt av pastor Janssen, 

Nakskov); Karütz, ”Om børnelegetøj”, 

Zeitschrift für Ethnologie, 43. Jahrg. 1911; 

Marius Kristensen, ”Børn og plantenavne”, 

Danske folkemaal, V. Aarg. 1931–32; Guiseppe 

Pitré, ”Sicilianske børnelege”. 


157

Register 

Geografiskt register 

(svenska län) 

Observera att nedanstående hänvisningar 

ej görs till avdelningen Lanthushållning, då 

denna redan är uppdelad efter län. 

Blekinge län 245, 610 

Gävleborgs län 136, 633, 665, 

674−675, 678, 756, 758 

Göteborgs och Bohus län 92, 468, 650−651, 

786 

Hallands län 92, 97, 282, 340, 362 

Jämtlands län 215, 247, 275, 278, 527, 

653, 756 

Jönköpings län 105, 220, 248, 326, 662, 676 

Kalmar län 232, 238−239, 255, 456, 

625−626, 644, 702 

Kopparbergs län 36, 215, 242, 283, 362, 631, 

637, 639, 640, 645, 700, 753, 756 

Kristianstads län 32, 230, 246, 280, 361, 

421, 434, 510−511, 585 

Kronobergs län 249, 250, 398, 662, 

666−667, 677, 685 

Malmöhus län 96, 361, 421, 474, 694, 784 

Norrbottens län 130, 133, 136, 215, 253, 

477, 642, 754−755, 759, 783, 787−788 

Skaraborgs län 101, 110, 231, 237, 

299, 335, 405, 421, 687−688 

Stockholms län 129, 150, 397, 401, 

446, 579, 625, 629, 671, 698, 704, 792 

Södermanlands län 321, 424, 586, 631 

Uppsala län 147, 229, 324, 435, 474, 580, 

588, 625, 631, 720 

Värmlands län 

234, 626−627 

Västerbottens län 136, 329, 630, 647, 

754, 787−788 

Västernorrlands län 136, 287, 359, 636, 

673−675 

Västmanlands län 102, 235, 394 

Älvsborgs län 240, 243, 338, 378, 474, 

606−607 

Örebro län 227, 233, 239, 257, 403, 

442, 626−627 

Östergötlands län 106, 225, 236, 239, 

244, 321, 360, 528, 627 

Ämnesregister 

Observera att detta ämnesregister kompletterar 

den ämnesordnade förteckningen genom 

att peka på kompletterande under- eller sidoaspekter 

hos de olika handskrifterna. Hänvisningarna 

nedan pekar således inte på den 

huvudaspekt som gjort att en handskrift placerats 

under en särskild rubrik i förteckningen. 

Till exempel pekar hänvisningarna vid 

Undervisning nedan inte på de skrifter som 

samlats under denna rubrik i förteckningen, 

utan på andra skrifter där Undervisning är en 

kompletterande aspekt. 

Anställningsvillkor 641 

Arbetseffektivitet 646 

Arbetsmiljö 117 

Arkeologi 786 

Bergsbruk 39, 64 ,86, 283 

Betesmarker 502 

Bevattning 229, 235, 247, 249, 253−254, 

256, 261, 263, 265−268, 274 

Bin 481, 501 

158

egister 

Biografi 113−114, 119, 125, 154, 295−296, 

424, 529, 630−631, 639−640, 645, 

648, 702, 720, 722, 795 

Botanik 357, 370, 709, 721, 796−802 

Brännvin 112, 726, 730, 732−733, 

746, 749 

Bränslen 

605, 623−627 

Brödbakning 734, 739 

Byggnadsmaterial 382, 385 

Experimentalfältet 107 

Farmakologi 515 

Fiske 776 

Fiskodling 

652−653, 657−658 

Fjäderfä 505 

Flottning 633, 635 

Foderväxter 84, 127, 184, 337, 339, 342, 

357, 364, 368−369, 375, 498 

Frökontroll 311, 370 

Fröodling 361, 373, 375 

Får 101, 463−464, 468, 479−480, 

482, 485, 487, 494 

Färgämnen 110 

Försäkring 467 

Försöksodling 122, 124, 126−129, 131−32, 

145, 150, 151−152, 301−302, 306−307, 

314, 317, 358, 370, 372, 376, 682, 715 

Geografi 25, 53, 87, 89, 90, 754, 756, 

782, 785−789 

Hampa 670−671, 682 

Handel 85, 545−551, 555−562, 565, 

567−568, 570−576, 611, 786 

Humle 319−321, 338, 367, 426 

Husdjur 154, 182−183, 519, 690, 695−696, 721 

Hushållningssällskap 123, 141, 144, 146, 

153, 220 

Hägnader 

92−93 

Hästar 455, 510−511, 516, 517 

Jakt 629, 703, 705 

Jordbearbetning 439−440, 448, 691, 

693−694, 710 

Jordbrukskooperation 185−186, 187 

Jordbrukspolitik 121, 134, 148, 218 

Jordbruksstatistik 111, 139 

Jordförbättring 202−203, 297, 310, 

691, 693, 710 

Jordärtskockor 323 

Juridik 112, 478 

Kemisk kontroll 130, 133, 467, 692, 707 

Kollektivavtal 638 

Konservering 743, 748 

Kreditväsen 137, 188, 213, 217 

Krukväxter 587 

Krusbär 735 

Lantbruksakademien 107, 437, 790, 793 

Lantbruksbokföring 115, 184, 190, 220 

Lantbruksbyggnader 110, 117, 335 

Lantbruksekonomi 159, 458−462, 708 

Lantbruksförvaltning 91 

Lantbrukskooperation 118 

Lantbruksmöten 149 

Lantbruksutställningar 169, 178, 427, 

534, 747 

Lantmäteri 108, 628 

Lin 662, 664−668, 670, 672−682, 

684−685, 745 

Livsmedel 120, 138, 143 

Livsmedelspolitik 116, 148 

Lövskog 644 

Malt 426, 742, 752 

Marklära 298−299, 693 

Marknadsföring 224 

Maskiner 117, 292, 345−346, 432, 

454, 693 

Matlagning 737 

Mejerihantering 486, 492−493, 495, 

566, 713, 719, 725 

Mineralogi 

754−758 

Mjölk 458−462, 465−466, 512, 578, 720 

Modellsamlingar 435 

Mossodling 127, 130, 226, 228, 234, 

236−240, 242, 248, 251, 257−258, 269, 272 

Nationalekonomi 1, 85, 112, 155, 

201, 791 

Naturaliesamlingar 435 

Nyodling 136, 202−203, 225, 230−231, 

241, 243−244, 273, 372 

Näringslära 506 

Nödbröd 739 

Nötkreatur 458−462, 465−466, 469, 

471−473, 475, 477−478, 482, 484, 486, 

494−496, 502, 512, 524, 533, 539, 541, 553 

Ogräs 

344, 359−360 

159

egister 

Pappersmasseindustri 633 

Potatis 322, 333−334, 365, 445, 744 

Pottaska 621 

Rabarber 737, 741 

Redskap 292, 693 

Rotfrukter 366, 373 

Råg 

58, 318, 327−328, 331−332 

Salpeter 663 

Silkesmaskodling 669 

Sirap 740, 744 

Skadedjur 318, 329, 340−341, 343, 476, 

620 

Skeppsbyggnad 609 

Skiften 79, 98, 100, 103, 136, 191−193, 362 

Skogsbruk 250, 444, 686, 693, 695−696, 

698, 703 

Skörd 345−356, 386−388, 391−393, 

395, 398−399 

Socker 744−745, 749 

Sockerbetor 336, 733, 740, 745 

Sojabönor 377 

Spelt 374 

Strömrensningar 16 

Stärkelse 744 

Svin 470, 475, 493, 553 

Sågning 633, 636 

Sågverksindustri 637 

Tegel 382, 404 

Teknik 791 

Tjära 622, 625−627, 683 

Tobak 366 

Torkhus 383−384, 387−400, 402, 

406−407, 426, 429−430 

Torrläggning 225, 227, 232−233, 245, 

259−260, 265, 270−271, 274 

Torv 

444, 605−607, 623−627 

Trädgård 122, 124, 361−362, 596, 600, 

695−696, 699, 715, 717, 737, 781 

Träkol 

624−627 

Tändsticksindustri 795 

Ull se Får 

Undervisning 114, 119, 125, 163, 171, 221, 

295, 302−304, 454, 483, 500, 515, 518−519, 

581, 640, 645, 672−677, 791 

Utfodring 456−457, 469, 471−473, 496, 

499, 505, 508, 553 

Varmvattenberedning 794 

Vatten 140, 142, 255, 425, 792, 794 

Ventilation 412, 414−420, 422 

Veterinärmedicin 326, 478, 483, 489, 

491, 689−690 

Vin 735−736, 738, 741 

Vinbär 735 

Virkesmätning 636 

Växtföljd 231, 691 

Växtodling 58, 84, 122, 124, 126−132, 145, 

150−152, 154, 691, 694−696, 710, 715, 721 

Växtsjukdomar 326, 333−334, 365 

Zoologi 629, 654, 656 

Öl 

731, 742, 746−747, 749−752 

Personregister 

Adelsköld, Carl 640 

Adelsköld, Karl-Fredrik 448 

Adler, Nils 213, 217 

Adlersparre, Georg 43 

Ahlberg, Olof 501 

Ahlgren, Petrus 686 

Ahlsten, Johan 682 

Ahn, Rudolf F:son 629 

Alegren, Axel 524 

Alverud, Sv. 149 

Anckarswärd, C.H. 384 

Anderberg, Einar 216 

Andersson, Abel 713 

Andersson, B. John F. 347 

Andersson, Bror 

522−523 

Andersson, Gust. E. 259 

Andersson, Gust. 120 

Andersson, Gustav 348 

Andersson, Jakob 651 

André, Per 647 

Anell, A.G. 706 

Annell, Gustaf 706 

Arenander, Eric Oskar 496 

Arnegren, Arne P:son 141, 450, 715, 719 

Arrhenius, Johan 342, 337, 701 

Aschling, Carl Fredrik 6, 7 

Axelsson, Joel 713 

160

egister 

Axner, Carl 349 

Bachér, Ivar 376, 715 

Bachmann, C.E. 364 

Backman, Lars 651 

Bæckström, Frans 257 

Barthel, Chr. 122, 128 

Behm, Carl L:son 350 

Behm, Gustaf 552 

Berg, Alfred 369 

Bergen, A. von 128 

Bergen, Fanny D. 800 

Berger, A.G. 235 

Berggren, J. 515 

Bergh, Gustaf Adolf 310 

Bergholm, Johan 109 

Bergius, Peter Johan 761 

Bergstrand, Carl Erik 113, 295−296, 

302, 722 

Berkeman, Magn. m.fl. 607 

Bertelsen, A. 801 

Berzelius, Jöns Jacob 280, 291, 294 

Bexell, Sven Peter 14 

Billing, Julius 752 

Bjurstedt, Elis 524 

Björk, Carl 492 

Björkgren, Samuel Petter 792 

Björkhem, K.E. 640 

Björkman, L.E. 474 

Björkman, Thure 216 

Björlin, Albin Fredrik 537 

Bladin, Knut Leopold 262 

Blanchen, N. 800 

Blom, Fredrik 403 

Blümml, E.K. 799 

Boheman, Carl H. 109, 256, 282, 405, 526 

Bonneval, André de 158 

Bonow, M. 139 

Borgedal, Paul, 186 

Bothell, Joseph 533 

Bovin, Aurora 685 

Branting, J. 59 

Brattberg, J.W. 160 

Brinkman, Gustaf Anton von 4 

Brisman, Sven 322 

Brofalk, G. 

150−151 

Brogren, Olof 581 

Bruncrona, Gustaf Adolph 621 

Brunius, David Fredrik 301, 304, 683 

Bråvik, J. 734 

Brøndegaard, Vagn J. 

796−802 

Burén, Olof Ulrik 106 

Burenskjöld, E.W. 97 

Burman, O.A. 665 

Byström, Carl 653 

Byström, Knut 750 

Bäcklin, Inga 524 

Böcker, Carl Christian 613−615, 618 

Bödike 660 

Carlgren, Mauritz 630 

Carling, Olof 

190, 438, 615−616 

Carlqvist, Carl J. 101 

Carlsson, C.A. 595 

Carlsson, C.T. 515 

Carlsson, Nils 482 

Castrén, Matthias 90 

Cederborgh, Fredrik 536 

Cederström, Gustaf Carl 654−655, 656 

Charleville, B. 311 

Christenson, Joh. 651 

Christersson, Jöns 303 

Crafoord, George 172 

Cronander, August Waldemar 384 

Cronsiö, S. 37 

Cronstedt, Fredrik Adolf Ulrik 9 

Cronstrand, G.E. 760 

Dahlbom, Pehr 288 

Dahlgren, Rolf 216 

Dahlgren, Wilhelm 412, 418 

Darelli, Isak af 46 

De La Gardie, Axel Gabriel 28 

De La Grange, Johan Georg 24 

Dietericks, J.F.C. 515 

Donat, Johann Wilhelm 426 

Dreborg, Henrik 214 

Dzierzon, Johann 481 

Ebeling, Fredrik 712 

Eckbaum, Arthur 189 

Edelcrantz, Abraham Niclas 107, 294, 

320, 769−770 

Edelcreutz, Daniel 47 

Edelstam, Gustaf 66 

Edén, Einar 524 

161

egister 

Edgren, E. 60 

Edman, O.W. 254, 256 

Edman, Wilh.Th. 700 

Eggertz, Carl Gustaf 307, 372 

Egnér, Hans 126 

Ehn, Jonas Wilhelm 175 

Ehrenborg, Casper 44 

Ehrengranat, Carl 320, 765 

Ekelund, Peter 76 

Ekengren, Hjalmar 217 

Ekenstam, Charlotta Wilhelmina 735 

Ekenstam, Thure Reinh. 736 

Ekensteen, Fredrik von 694 

Eklund, Josef 289 

Eklundh, B. 479 

Ekman, Johan Jacob 253 

Ekorn, Per Adolph 39, 40 

Ekström, Alvar 430 

Ekström, Gunnar 132, 274 

Eliasson, Ingemar 

150−151 

Enander, Georg 243 

Enander, Samuel 401 

Engberg, August 598 

Engström, Nils 535, 707, 725 

Ericsson, Gust. 133, 149 

Ericsson, Nils Johan 587, 593 

Ericsson, Yngve 137, 217, 425 

Eriksson, Emanuel 413 

Eriksson, Jacob 370 

Erselius, Helena Ch. 330 

Esmark, Hans Morten Thrane 281 

Estenberg, Pehr 397 

Fallenius, B. 152 

Feilitzen, Carl von 258, 269, 272 

Feuk, Ossian 173 

Fleetwood, V. 399 

Florin, Bertil 643 

Florman, Arvid Henric 510 

Flygarson, Ferdinand 285 

Fock, A.H. 406 

Fock, Berndt Wilhelm 55, 57, 324 

Fogelmarck, Wilhelm 164 

Follin, Axel 707 

Forssell, Gerhard 521 

Fransén, Karin 149 

Fredlund, Olof 668, 793 

Freese, B.M. 678 

Frostenson, Georg 224 

Frykman, Johan Harald 702 

Fåhræus, H. 

462a 

Fölkersahm, L. 452 

Gahm, Nils Fredric 253 

Geijer, Axel 470 

Genborg, Eric 275 

Georgii, Robert 706 

Gerelius, Johan Adolph 157 

Gerk, F. 486 

Gerss, Jacob Wilhelm 401, 670 

Gestrich, Jonas 459 

Gezelius, Johan 25 

Granberg, Louise 673, 675, 676−677 

Grandjean, Polu Bredo 648 

Granell, Efraim Johan 102 

Granström, Adolf 146 

Granström, E.A. 524 

Gripenberg, Odert 441, 443 

Gråberg af Hemsö, Jacob 156 

Grönberg, Gösta 629 

Gullstrand, P. 259 

Gullström, Ingmar 425 

Gussander, P.U. 526 

Gustafsson, Emil 128 

Gustafsson, Yngve 129, 140, 142, 152, 260 

Gyllengrip, Gabriel 38 

Gårdsten, Benno 521 

Hackzell, Esaias 783 

Hæggquist, Er. 329 

Hahr, Robert 168 

Hallén, Fredrik 563 

Hambré, Mikael 378, 732 

Hamilton, Fredrik Ulrik 22 

Hammargren, Carl Oskar 176 

Hammarhielm, Carl Fredr. 61 

Hammarskjöld, Bo 149 

Hammarsköld, G. 255 

Hamnström, Fredrik 727 

Hansson, Hilding 423 

Hansson, Nils B. 643 

Hansson, Stig F. 152 

Hartman, Carl Vilhelm 601 

Hasselblatt, Isak Reinhold 89 

Hedenström, J.H. 351 

162

egister 

Hedin, A. 

596−597 

Hedin, Sven 509 

Hedlund, Teodor 709 

Heidenstam, Gustaf von 387 

Heins, V.F.G. 657 

Hellman, Frey 592 

Hellström, Paul 154 

Hennig, Hugo 684 

Hernquist, Peter 

154b, 590b−590c 

Hessel, Nils Olof 223 

Hierpe, Samuel 782 

Hierta, Fredrik 688 

Hiärne, Urban 753 

Hjorth, Carl Wilhelm 

691−692 

Hjorth, P. 715 

Hjorth, R. 642 

Hofman-Bang, Louische 482 

Hofman-Bang, Niels Erik 383 

Hofman-Bang, Thomas 487, 494 

Hofsten, Carl Gustaf von 359−360 

Holmberg, Julius 751 

Holmberg, Sven A. 377 

Holmström, K.E. 129 

Holtz, G. 29 

Hovgård, Å. 

150−151 

Hultstrand, J.E. 748 

Höjer, J. Axel 

522−523 

Hölbling, Johann Evangelicus 451 

Höper, Fr. 799 

Igelström, Lars Johan 283 

In de Béto, Robert 305 

Insulander, Carl J. 265 

Insulander, Erik 123, 714 

Jack, Carl Gust. 252 

Jacobson, Charles 427 

Jacobson, Edvard 604 

Jansson, Herman W. 720 

Jansson, Pehr Göran 442 

Jarl, Folke 508 

Jerlov, Sigbert 521 

Johannessen, Viking 280 

Johansson, Anders 115 

Johansson, Ivar 500 

Johansson, Lars 651 

Johansson, Nils 352 

Johansson, Sigfrid 361 

Johansson, Simon 289 

Johansson, Sv. 453 

Jonsdotter, Margaretha 673 

Jonson, Tor 711 

Jonson, Viktor 182, 415 

Jonsson, Jon N. 

150−152 

Jonsson, Wilh. 338, 367 

Juhlin Dannfelt, Carl 114, 119, 162, 

689−690 

Juhlin Dannfelt, Herman 118−119, 125, 

312, 708, 710 

Jungstedt, B.O. 644 

Juréen, Lars 148 

Järta, Hans 242 

Jönsson, Emil 117 

Jönsson, Hilding 132 

Kalén, H.G. d.ä. 650 

Kallerman, Johan F. 74, 663 

Kallin, R. 345−346, 353 

Karlsson, Gustaf 259 

Karlsson, Ivar 373 

Karütz 802 

Keijser, Carl Johan 300 

Kempff, N.G.R. 163 

Kinberg, Hjalmar 658 

Kjellberg 628 

Kjellin, Adolf Fredrik 234 

Kjellin, Fredr. 264 

Klein, G. 374 

Klinteberg, Vilhelm af 36 

Kothen, Magnus Adolf von 65, 68 

Kristensen, Marius 802 

Krömstedt, G. 251 

Kullgren, Carl 499 

Kullgren, Erik 682 

Kuylenstierna, Johan Carl 83 

Kuylenstierna, W. 248 

Kylberg, Johan 366, 723 

Lampa, Sven 340−341, 343 

Larsen, Holger 273 

Larsson, Christ 651 

Larsson, Herman 292 

Lemne, Lars 218 

Lettström, G.H. 422 

Lidén, Nils 62 

Lilienberg, A. 120, 213 

163

egister 

Liljehorn, Gust. 403 

Liljeqvist, Edvard 165 

Liljeroth, Einar 637 

Liljhagen, Gustaf 529, 539 

Lilliecreutz, Fabian 213 

Lilljebjörn, F. 481 

Lind, J. 799 

Lind, Per Johan 586 

Lindbohm, Ernst 698 

Lindborg, A.J. 705 

Lindeberg, Erik 137, 425 

Lindeberg, Sven J. 217 

Lindgren, Adolf 699 

Lindgren, Axel Teodor 694, 721 

Lindgren, Erik 599 

Lindh, Swen 525 

Lindman, B. 354 

Lindqvist, Carl Adolf 483, 491, 519−520 

Lindskog, Carin 424 

Lindström, Arvid 631 

Lindström, Ivar 

471−472 

Lindström, Karl J. 532 

Ling-Vermérus, Richard 493 

Ljung, Waldemar 138 

Ljungberg, Carl Edvard 

111−112 

Ljungdahl, Vilmar 217 

Ljungh, Sven Ingemar 23, 326 

Lostbom, Johan 435 

Lowén, P.A. 444 

Lugnegård, Carl G. 

632−634 

Lundberg, C.G. 479 

Lundberg, Oscar 

256b 

Lundbladh, Joel 504 

Lundewall, Carl J. 657 

Lundqvist, C.W. 703 

Lundström, Carl Frans 795 

Lychou, Nils David 553 

Lyttkens, Emil 308 

Löfquist, J.W. 170 

Löfvenskjöld, Charles Emil 110, 335, 

408−409 

Löfveskjöld, Salomon 81 

Löndahl, Jack 497 

Mager, Alois 672 

Magnusson, Hilding 521 

Malm, August Wilhelm 652 

Malm, G. 143 

Mannerfelt, Carl 127 

Mannerskants, Joh. Fr. 582 

Marzell, Heinrich 796 

McCulloch, John 540 

Mellqvist, Karl-Erik 149 

Mellring, Johan Gustaf 460 

Michaelson, Anders 276 

Moberg, Sven Vilhelm 693 

Mohr, Chr. F. 602 

Molin, Bengt 733 

Montén, Göran 183 

Muhr 407 

Murray, Walter 121 

Müller, Alexander 166, 623 

Myrin, C.T. 167 

Månsson, Nils Chr. 152 

Mårtenson, Sture 144 

Mårtensson, Karl G. 499 

Möller, Peter 282 

Mörner, Carl Stellan 

31−32 

Mörner, Hampus 71 

Nannes, Gottfried 299 

Nanneson, Ludvig 473, 499, 713 

Nathorst, Alfred 484, 534 

Nathorst, Hjalmar 

178, 256a 

Nathorst, John 728 

Nauckhoff, Carl 778 

Nieroth, Baltzar August von 69 

Nilson, Hj. R. 682 

Nilson, Lars Fredrik 314 

Nilsson, C. Henning 713 

Nilsson, Ernst 375 

Nilsson, Gerda 578 

Nilsson, Hjalmar 449 

Nilsson, Nils 651 

Nilsson, Otto 266 

Nilsson, P.F. 693 

Nilsson-Leissner, G. 

150−151 

Nisbeth, Carl Gustaf Mathias 447 

Nonnen, Edward 687−688, 691−692 

Nordenskjöld, Otto Hindric 238−239, 

446 

Nordfeldt, Samuel 

505−507 

Nordling, Ernst 495 

Nordwall, Per 384 

164

egister 

Noreus, Jean 26 

Notini, Gösta 476 

Nyblom, Edvin 643 

Nygren, Chr. 679 

Nylander, Oscar 745 

Näsström, Emil 682 

Obbarius, Carl Gustaf 

635−636 

Odelberg, Axel 406 

Odhnoff, Ragnar 449 

Ohlsson, Gustaf Theodor 265, 270−271 

Ohrm, Fredric 579 

Olsén, Herman 541 

Olsson, Axel 184 

Olsson, Gustaf 212 

Olsson, Kjell 153 

Olsson, N. 129 

Olsson, P. 399 

Owen, Samuel 255 

Pahl, Carl Niclas 749 

Palm, Ragnar 498 

Palmgren, Erik 502 

Palmquist, P.O. 

522−523 

Paykull, S.R. 659 

Pehrson, Elias 247 

Pehrson, Jan 362 

Pehrsson, Elias 278 

Pehrsson, Lars 391 

Pehrsson, Olof 468b, 488 

Perman, Olof 317 

Pehrsdotter, Margaretha 673 

Person, Andrew 411 

Persson, Birger 355 

Persson, Eric 643 

Persson, Herbert 298 

Persson, Lars 398 

Petermann, A. 306 

Petersson, Albert 287 

Petersson, Jacob 30 

Petri, Bernhard 464 

Pettersson, A.P. 446 

Pettersson, D. 120 

Pettersson, Nils 651 

Pihl, Axel 591 

Piper, Eric Carl 517 

Pitré, Guiseppe 802 

Plageman, Carl Fredrik 622 

Platon, J. Birger 713 

Pontén, Johan 620 

Poppius, Gabriel 111, 464 

Proschwitz, Max von 174 

Pyhlson, C.A. 286 

Raab, Carl Adam 179 

Rappe, Carl 679, 684 

Rappe, Wilhelm 249 

Rehnstedt, J.G. 239 

Reijner, Waldemar 538, 542 

Reinknecht, J.A. 585 

Renborg, U. 129 

Retzius, Anders 512−514, 737, 741 

Rhodin, Sigurd 297 

Rinberg, Ferdinand 365 

Ringborg, Gunnar 136, 222 

Roberts, H.W. 741 

Robson, Carl Magnus af 756 

Rolander, Einar 

128, 130−133 

Ros, Sven 145 

Rosén, Carl Gustaf 402, 794 

Rosenadler, Carl Albrecht 762−763 

Rosengren, Lars Fredrik 316 

Rossander, Carl Jacob 743 

Rott, A.J. 799 

Rundgren, Pehr 527 

Rutensparre, Brita Maria 464 

Ruuth, G.G. 51 

Ryde, Hans 564 

Rydqvist, Carl Magnus 111, 161 

Rystedt, Folke 429 

Rålamb, Clas 91 

Sahlström, Per 210 

Salwén, Fredrik 521 

Samuelsson, Ragn. 709 

Sandstedt, J.F. 515 

Schacht, H. Rosenstand 454 

Schmidt, Georg Lars af 67 

Schmiedte, C.A. 384 

Schwartz, Gustaf Magnus 669 

Schverin, C.G. 37 

Schwerin, Wilhelm von 682 

Sebelien, John 544, 554 

Sederholm, G. 128 

Seel, Heinrich 290 

Segerhjelm, C.F. 197 

165

egister 

Segerström, Axel 489 

Selander, E. 421 

Simonen, M. 646 

Siöbohm, J. 609 

Sjöborg, Nils Henric 786 

Sjöstedt, Gustaf Wilhelm 518 

Sjöö, Axel 726 

Skjöldeberg, Per G. 432 

Skjöldebrand, Per Erik 226 

Skogman, C.J. 396 

Sköldenberg, Per G. 433 

Sollewijn Gelpke, Johan Herman Fredrik 

177 

Sonesson, Nils 717 

Sparre, Carl 10 

Stabeck, Gustaf 94 

Steenbjerg, Folmer 729 

Steinmetz, Herman 267 

Stenberg, A. 739 

Stenberg, Carl 710 

Stensgård, A.H. 138−139, 682 

Stensiö, Bengt 293 

Stephens, George 227 

Sternberg, G. 356 

Stiernswärd, Carl Georg 95, 434, 511 

Stigman, Oscar 531 

Stjernefeldt, A. 671 

Stjerneman, F.W. von 740 

Stjernswärd, Rudolf Hodder 404 

Stockenström, B. von 713 

Strindlund, Gerh. 120 

Strokirk, Carl Gustaf 309 

Ström, Israel Adolf af 612, 614−616, 

618−619 

Strömquist, Karl Henrik 528 

Styffe, Knut 406, 745 

Stål, Carl 412 

Sundberg, C.G. 638 

Sundelin, Gustav 

132−133 

Sundström, Ernst 143 

Swab, Anton 

754−758 

Svanberg, Olof 133 

Swartz, Olof 323 

Swedenstierna, Eric Thomas 759 

Svensson, Ingvar 645 

Svensson, Per 217 

Svärdström, K.F. 479 

Sydow, Adolf Peter von 159 

Sylvan, H. 141, 146, 450, 522−523, 717, 719 

Sylvander, Josua 15 

Synnerberg, Brita 690 

Söderberg, Christopher 58 

Söderholm, Olof 139 

Söderholm, Valdemar 

590a 

Söderlund, A.R.T. 713 

Tamm, Olof 716 

Tamm, Per Adolf 56, 229 

Tham, Pehr 608 

Thandbergson, Joan 70 

Tholér, Erik 63 

Thygesen, Johannes 116 

Tillander, Torsten 643 

Tiselius, Gustaf 339, 368 

Tisserand, Eugéne 724 

Tjällgren, L. 133 

Tornérhjelm, Adolf Fredrik 230 

Torsell, Bengt 

471−472 

Torssell, Robert 357 

Torstensson, Gunnar 358 

Trybom, Filip 661 

Törne, Mikael von 19−20, 321 

Törnebohm, L.J. 670 

Törngren, P. 235 

Törnquist, G. 138 

Udziela, Seweryn 802 

Uggla, E.G. 651 

Ulfsparre, Fabian 50 

Ullberg, Per Emanuel 418, 428 

Ulriksen, Fr. 600 

Ungern-Sternberg, Mattias A. von 321 

Wahlgren, Åke 188 

Walden, Knut von 203 

Wallensteen, J.P. 185 

Wallentin, Bror 477 

Wallin, C.J. 594 

Wallin, Pehr 268 

Wallman, Clas 754 

Wallmark, Lars Johan 526 

Wasell, Anders 17 

Wassberg, Nils 149 

Watson, James 437 

Wedén, W. 603 

166

egister 

Wedin, Carl Hugo 180, 543, 545−551, 

555−562, 565−576 

Weibull, Mats 313 

Wenström, Ludvig 

637−638 

Wenström, Sven[o] 2, 105, 325, 664 

Wessman, V.E.V. 802 

Vesterberg, Albert 315 

Westergren, Magnus 659 

Westerlund, A.F. 744 

Wetterdal, A. 330 

Vetter, A. 799 

Wetterstedt, Erik af 54 

Wibom, C.O.G. 780 

Wieslander, Gösta 718 

Vieweg, Karl 503 

Wikner, Axel 639 

Wikner, Olle 639 

Wille, T. 390 

Wimmerstedt, L.G. 485 

Wingård, Johan Didrik af 64 

Winsler, Per Georg 215 

Virgin, Arvid 83, 226, 228, 236, 239 

Virgin, C.J. 741 

Wiström, P.W. 181 

Witte, Hernfr. 128 

Wohlin, Nils 216 

Wright, Georg Henrik von 89 

Wulff, J.N. 169 

Young, Arthur 155 

Ytterborn, Gustav 139, 187, 522−523 

Zander, H. 108, 389 

Zellén, O. 452 

Zelow, Christer G. 382 

Zesterfleth, H.C. von 261 

Zetterberg, Otto 219 

Zetterlund, Carl Gustaf 742, 747 

Zetterman, Carl 577 

Zetterstedt, Gustaf Wilhelm 171, 530 

Ziegenspeck, H. 797 

Zweibergk, Georg von 123, 714 

Züricher, Gertrud 801 

Åberg, C.V. 699 

Åkerhielm, Mauritz 490 

Åkerman, Philip 263 

Åkerman, Å. 128, 134 

Åkesson, Torvald 149 

Åslander, Alfr. 147 

Öberg, Uno 636 

Öhlin, A. Fredrik 704 

Öhrvall, Paul 42 

Örborn, A. 129 

Örtengren, Helmer 781 

Östberg, Charlotte 669 

Östergren, August 420, 710 

167

appendix 

Plansch- och kartmaterial i Kungl. Skogsoch 

Lantbruksakademiens bibliotek 

Inledning 

Denna ämnesordnade förteckning över kartor 

och planscher i KSLAB:s samlingar är utarbetad 

i samband med en nyuppordning av 

detta material som genomfördes 2003–2004. 

Posterna under varje enskild rubrik är ordnade 

först kronologiskt (med reservation 

för att en del av materialet har varit svårt att 

datera exakt) och därefter alfabetiskt. I varje 

post anges på slutet dess fysiska placering och 

tillstånd, vilket huvudsakligen är in plano i 

skåp, alternativt som planschrulle eller väggplansch. 

Merparten av väggplanscherna förvaras 

samlat i ett särskilt förvaringsutrymme, 

men några finns också uppsatta på olika håll i 

Akademiens byggnad, vilket i förekommande 

fall anges. 

Förteckningen inleds med de dokument 

som hör till eller behandlar Akademiens verksamhet, 

ett material som till stor del består 

av ritningar till olika ny- eller ombyggnadar 

(såväl förslag som faktiskt genomförda) av 

Akademiens fastigheter på Mäster Samuelsgatan 

47 (Kvarteret Sporren) respektive 

Drottninggatan 95 B (Kvarteret Vega, gamla 

Bergsskolan). På den förstnämnda adressen 

var Akademien inrymd 1863–1954 och på den 

sistnämnda finns man sedan 1972. 

Den andra huvuddelen av det material 

som rör Akademien är relaterat till dess f.d. 

Experimentalfält vid det nuvarande universitetsområdet 

i Frescati. Ritningar till eller 

bilder på de olika byggnader som funnits vid 

fältet fr.o.m. 1800-talet är här vanligast och 

har också fått en egen underrubrik, Byggnader. 

Under Akademien Experimentalfältet har 

även vissa institutioner, t.ex. Centralanstalten 


(här förkortat Centralanstalten), som inte 

sorterade under Akademien, samlats, eftersom 

de ändå kan ses som en del i helheten 

av den lantbruksbefrämjande verksamhet 

som bedrevs på Experimentalfältet långt in 

på 1900-talet. Vidare har en del översiktskartor, 

planritningar o.dyl. för området placerats 

under Experimentalfältet Allmänt. Då det inte 

har varit helt lätt att i varje enskilt fall placera 

objektet under en lämplig rubrik rekommenderas 

den som söker kartor och planscher rörande 

Experimentalfältet därför att leta även 

under angränsande underrubrik, d.v.s. både 

under Allmänt och Byggnader. 

Sist i den del av förteckningen som berör 

Akademien och dess verksamhet återfinns en 

del material som berör Akademiens fjällegendom 

Enaforsholm i Jämtland. Det rör sig även 

här om såväl kartor som byggnadsritningar, i 

detta fall från 1940-talet och framåt. 

Merparten av det återstående materialet är 

geografiskt indelat med startpunkt i Sverige, 

följt av Europa och övriga världen. De enskilda 

länderna är i ett andra led indelade med 

underrubrikerna Geografi, Lanthushållning 

och Trädgård. Under Lanthushållning finns 

dessutom ett flertal andra rubriker, vilka framgår 

av den följande innehållsförteckningen. 

168

appendix 

Särskilt framträdande är här ett rätt omfattande 

material med undervisnings- och återförsäljarplanscher 

på maskin- och redskapsområdet. 

Här finns exempelvis ett antal detalj- 

och översiktplanscher av mjölkmaskiner 

och mjölkrum från Alfa Laval, ATSA Kullbergs 

och Manus, tryckta mellan 1920- och 1950- 

talen. Även traktorer är välrepresenterade i 

detta material, och här avbildas modeller från 

både Bolinder-Munktell, Volvo BM, Fordson, 

Case, David Brown, Massey-Ferguson, Clayson 

och Walterscheid. 

Även Lantbruksakademiens tävlingsfrågor 

har lämnat en del spår i planschmaterialet. 

Här märks särskilt en rad ladugårdsritningar 

som inkom i samband med en tävlingsfråga 

1886. På byggnadsområdet är även ett antal 

ritningar gjorda av byggnadskonsulenten i 

Värmlands läns hushållningssällskap, Folke 

Rystedt, under en resa i Tyskland i 1920-talets 

början, värda att framhållas. Dessa ritningar 

hör ihop med en berättelse (E VIII a:11) i det 

äldre arkivet. Såväl dekorativa som informativa 

är ett antal Wandtafeln für landw. Maschinenkunde 

– litograferade färgplanscher 

på kartong, utgivna i Berlin mot 1800-talets 

slut, vilka utgör en pedagogisk provkarta på 

tidens modernaste lantbruksmaskiner. En begränsad 

mängd fotografier går också att finna 

i planschmaterialet; nämnas kan exempelvis 

tio fotografier av diverse barrträd utförda, 

troligen på 1890-talet, av Carl Jacob Rossander, 

en mångsysslande kirurg och ledamot av 

Lantbruksakademien. Värda att särskilt lyfta 

fram är slutligen även tretton charmfulla akvareller 

utförda 1893–94 av Henriette Sjöberg, 

vilka avbildar olika växter, bl.a. äpplen, krusbär 

och flera vetesorter. 

169

appendix 

Förteckning 

Akademien 

allmänt 

Exposition universelle de 1855, industrie, 

beaux-arts. Le jury international décerne la 

médaille de 1ère classe à l’Academie royale 

d’agriculture, à Stockholm. Exposant du 

Royaume de Suède. Division de l’Industrie 3e 

classe no. 62. Palais de l’Industrie Paris le 15 

novembre 1855. Graverat diplom, vissa delar 

handskrivna, signerat med oläslig och delvis 

utsuddad namnteckning. 

Monterat på kartong. 

Skåp: 1:1 

[2 fotografier föreställande Herman Juhlin 

Dannfelt respektive Ferdinand Unander.] 

Ca 1900? 

2 fotografier på kartong. 

Skåp: 2:14 

[Lantbruks-akademien. Ledamotsbrev.] U.o., 

ca 1905–15? 

Graverat brevformulär i 2 exemplar. 

Skåp: 1:1 

[Teckningar föreställande diverse ledamöter 

i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.] 

1948, 1963. 

2 teckningar i tusch. 

Avbildade är bl.a. G. Nilsson-Leissner, A. 

Treschow, William Weibull, E. Bjelle, N. 

Sylvén, C. Beck-Friis, Bo Hammarskjöld, 

Nils Danielson och Erik W. Höjer. 

Skåp: 2:14 

byggnader 

Mäster Samuelsgatan 

[Kv. Sporren.] Windsplan, Källareplan, Wåningen 

2 trappor upp, [Exteriör]. 1860-tal? 

4 ritningar uppklistrade på kartong. 

Skåp: 1:2 

Ritning från rummen no. 67 och 68 hopslagning 

till en sal uti gamla Technologiska institutets 

hus i enlighet med kostnadsberäkningen 

i memorialet af den 16 november 1863. 

2 ritningar monterade på kartong. 

”Obs. Wäggarna oljemålas i ljus marmor 

med ramar af olika färg.” 

Skåp: 1:3 

Karta öfver No. 8 efter 1810 års nummerordning 

uti quarteret Sporren inom Clara församling. 

1890-tal? 

1 plankarta. 

Skåp: 1:2 

Kvarteret Sporren. [Karta över nr 8 med närmaste 

omgivningar.] 1890-tal? 

1 plankarta. 

Skåp: 1:2 

Eskiss till nybyggnad å tomten no. 8 Qv. 

Sporren, Klara församling. A. Wåhlin, Sthlm 

mars [18]93. 

7 originalritningar. 

Skåp: 1:2 

Eskiss till nybyggnad å tomten no. 8 Qv. 

Sporren, Klara församling. A. Wåhlin, Sthlm 

mars [18]93. 

7 ritningar i blåkopior. 

Skåp: 1:2 

170

appendix 

Förslag till nybyggnad för Kungl. Landtbruks-Akademien. 

(Å No. 8 Qv. Sporren i 

Stockholm.) Stockholm 1 nov. 1894. Erik Josephson, 

arkitekt. 

7 ritningar i senare kopior. 

Skåp: 1:2 

Förslag till nybyggnad för Kungl. Landtbruks-akademien 

(å no 8 Qv. Sporren i 

Stockholm). Stockholm 1 nov. 1894. Erik Josephson, 

arkitekt. 

7 ritningar. 

Planschrulle: 39 

Förslag till förändring af Kungl. Landtbruksakademiens 

byggnad Mäster Samuelsgatan 

no. 43. Sthlm 7 jan. 1895. Erik Josephson. 

2 ritningar. 

Skåp: 1:3 

[Kv. Sporren nr. 8.] Förslag till uppvärmning 

och ventilation af Kungl. Landtbruksakademien. 

Wilhelm Dahlgren, Stockholm. [1895.] 

6 ritningar i senare kopior. 

Skåp: 1:2 

[Kv. Sporren. Möbelskisser med kostnadsförslag.] 

Myrstedt & Stern AB, Carl Johanssons 

möbleringsaffär. 1919. 

6 teckningar på kartong & 2 maskinskrivna 

kostnadsförslag. 

Skåp: 1:3 

Ritning till vaktmästarbostad 1 tr. upp Mäster 

Samuelsgatan 47. + Ritning till inredning 

av arkiv 2 tr. Mäster Samuelsgatan 47. 

2 ritningar i blåkopia. 

”Tillhör uppgörelsen enligt kontrakt den 2 

november 1923.” (Tillskrivet i bläck.) 

Skåp: 1:3 

[Sporren 8, Mäster Samuelsgatan 47. Ritningar 

till arkiv och vaktmästarbostad.] 

1923. 


Skåp: 1:3 

Schematisk skiss till bebyggande av tomt no. 

8 Kv. Sporren å Norrmalm. (För ekonomisk 

utredning av tomtens bebyggande.) 

1 vikt ritning. 

Skåp: 1:3 

Kv. Sporren no. 8. Alt. I:III. Otar L. Hökerberg, 

arkitekt, 16 nov. 1934. 

12 ritningar uppklistrade på kartong. 

Skåp: 1:3 

Kv. Sporren no. 8. Alt. I–III. Otar L. Hökerberg, 

arkitekt, 10/9 1934. 

9 klamrade häften med ritningar. 

Skåp: 1:3 

[Kv. Sporren no. 8 och 9.] Otar L. Hökerberg, 

arkitekt, 3 nov. 1934. 

1 klamrat häfte med ritningar + 2 lösa d:o. 

Skåp: 1:3 

Kv. Sporren no. 8. Alt II. 7.5.1938. 

10 ritningar i en pärmmapp. 

Skåp: 1:3 

Kungl. Lantbruksakademien. Kv. Sporren 

nr 8. Mäster Samuelsgatan 47. [Byggnadsritningar 

över bottenvåning, 1 tr. och 2 tr.] 

1945–49. 

5 ritningar. 

Skåp: 1:4 

[Kv. Sporren no. 8. Planer över bottenvåning, 

1 tr., 2 tr.] 1945–51. 

5 ritningar. 

Skåp: 1:4 

Kungl. Lantbruksakademien. Mäster Samuelsgatan 

47. Plan av vån. 1 tr. + 2 tr. Värmeledning. 

1949. 

3 ritningar i negativkopia. 

Skåp: 1:2 

Drottninggatan 

[Kv. Vega 3, Gamla Bergsskolan. Anbudsrit- 

171

appendix 

ningar.] Arkitekter Olof P. Malmgren, Yusuf 

Z. Ersahin. 1963. 

11 ritningar. 


Gamla Bergsskolan. Kv. Vega. Anbudsritningar 

m.m., arkitekt Bertil Ringqvist. Stockholm 

1969–71. 

Ca 90 ritningar, vissa klammerhäftade. 

Skåp: 1:6 

Gamla Bergskolan. Kv. Vega nr 3. Armeringsspecifikation. 

15.1 1971. 

10 blad med tabeller. 


Gamla Bergsskolan. Kv. Vega. Anbuds- och 

arbetsritningar, CEPRO, Centrumprojektering 

AB. Stockholm, 1971. 

Ca 70 ritningar, vissa klammerhäftade, 

samt tidplaner och armeringsspecifikation. 

Skåp: 1:7 

Gamla Bergsskolan Kv. Vega nr 3. Centrumprojektering 

Cepro AB. [El- och teletekniska 

ritningar.] 1971. 

12 vikta ritningar. 

Skåp: 1:8 

Kv. Vega. Ombyggnad. Byggnadslovsritningar. 

Ove Hidemark, Göran Månsson, arkitektkontor 

AB. 1987. 

4 ritningar. 

Skåp: 1:8 

Kv. Vega. Ombyggnad. Anbuds-, arbets- och 

detaljritningar. Ove Hidemark arkitektkontor 

AB. 1989–91. 

Ca 70 ritningar. 

Skåp: 1:8 

Kv. Vega. Ombyggnad. Arbetsritningar, förfrågningsunderlag 

samt skisser. Ove Hidemark 

arkitektkontor AB. 1989–91. 

Ca 90 ritningar och skisser. 

Skåp: 1:10 

Kv. Vega. Ombyggnad. Arbetsritningar, förfrågningsunderlag. 

VVS. Tyréns. 1989. 


Skåp: 1:12 

Kv. Vega. Ombyggnad. Arbetsritningar. Incoord 

Installations-Coordinator AB. 1989. 

30 ritningar + arbetshandlingar i A4. 

Skåp: 1:11 

Kv. Vega. Ombyggnad. Arbetsritningar + 

Teknisk beskrivning elanläggningar – förfrågningsunderlag. 

Lars Alm & Co Elkonsultbyrå. 

1989. 

Ca 100 ritningar + fotokopior i A4. 

Skåp: 1:13 

Kv. Vega. Ombyggnad. Förfrågningsunderlag 

och arbetsritningar Nylander & Hernelind 

konstruktionsbyrå AB. 1989. 

22 ritningar. 

Skåp: 1:9 

Kv. Vega. Ombyggnad. Kalkyl- och förfrågningsunderlag 

samt skisser. Ove Hidemark 

arkitektkontor AB. 1989–90. 

Ca 35 ritningar och skisser. 

Skåp: 1:9 

[Skisser till ombyggnaden av Gamla Bergsskolan.] 

1989–1990. Ove Hidemark arkitektkontor 

AB. 

20 skisser på papper och kartong. 

Skåp: 1:14 

Kv. Vega. Ombyggnad. Arbetsritningar. Ove 

Hidemark arkitektkontor AB. 1990. 

Ca 100 ritningar i A3. 

Skåp: 1:14 

Kv. Vega. Redskapsbod. Ove Hidemark arkitektkontor 

AB. Ca 1990? 

1 ritning. 

Skåp: 1:10 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. 

172

appendix 

Uteplats – markplaneringsplan med ytskikt, 

mått, höjder och detaljer. Förhandskopia/ 

förfrågningsunderlag. Lundquist/Andersson 

landskapsarkitekter. 920404. 

1 ritning. 

Skåp: 1:12 

enaforsholm 

Karta över in- och utägor till fastigheterna 

Handöl 1:22, 1:25 och 2:19 i Åre socken, 

Jämtlands län; genom utdrag av år 1889 fastställda 

lagaskifteskartor över Handöls by i 

Åre socken upprättad i Jämtlands läns lantmäterikontor 

år 1942. 

4 kopior av samma kartblad. 


Flygelbyggnaden Enaforsholm. [Interiör och 

fönster.] U.å. + P.M. för gäster i flygelbyggnaden 

å Kungl. Lantbruksakademiens friluftsgård 

Enaforsholm. 1.3 1949. 

1 ritning & 1 stencilerad A4. 

Skåp: 2:12 

Enaforsholm. Ritning till värmeanläggning. 

Östersund den 17/6 1953. Gunnar Wikberg. 

+ Karta över del av egendomen Enaforsholm, 

Åre socken, Jämtlands län. Skala 1:4 000. 

1 ritning & 1 kartblad. Den första titeln är 

ett fotokopierat negativ. 

Skåp: 2:12 

Ekonomisk karta över Sverige. Jämtlands 

län. Enafors. Stockholm, 1976. + [Samma 

kartblad i svartvit revisionskopia.] 

2 kartblad. 

Skåp: 2:12 

Enaforsholm. Nils Forshed 1994. 

1 reproduktion på väv av originalakvarell. 


Enaforsholms försöksträdgård. Uppmätning 

och inventering september 1991, reviderad 

juni 1994. Skala 1:100. + Enaforsholms försöksträdgård. 

Uppmätning och inventering 

augusti 1995, reviderad april 1996. Skala 

1:100. 

2 plankartor. 


Enaforsholm. Fritidskarta framställd 1995 

av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. 

Rekognosering och renritning, Bertil Lundkvist. 

Älvsbyn, 1995. 

1 kartblad i A4. 

Skåp: 2:12 

experimentalfältet 

Allmänt 

Kongl. Landtbruks Academiens experimentalfält. 

[Tillskrivet med bläck:] Gillad till 

efterföljd af Kgl. Landtbruks Academiens 

Landtbruks afdelning d. 26 mars 1835 A. 

Retzius”. 

Litograferad plankarta uppklistrad på kartong. 

3 exemplar, varav två omonterade. 

Skåp: 2:4 

Karta öfver Kongl. Landtbruks Academiens 

experimentalfält uti Stockholms län. Danderyds 

skeppslag och socken. Uprättad, inägorna 

upmätte, 1842 af L.W. Brandenburg. 

Handritad karta på kartong. 

Väggplansch: 47 

Karta öfver Kongl. Landtbruks-akademiens 

experimentalfält. Upprättad år 1861 af A.G.R. 

Kempff. 

Karta på fernissad duk. 


Kongl. Landtbruks akademiens experimentalfält 

1868. 

Litografi, inramad. 

Placerad på vån. 1, vid posthyllan. 


173

appendix 

Experimentalfält. Ca 1900? 

1 plankarta. 

Skåp: 2:6 

Förslag till elektriskt ledningsnät för statens 

institutioner vid Frescati. John Blomquist, 

ingeniör, Stockholm. 1910–20-tal? 


Karta öfver ägoutbyten emellan Kungl. 

Landtbruksakademiens experimentalfält å 

Kungl. Djurgården å ena sidan och Kungl. 

Djurgården å andra sidan inom Stockholms 

öfverståthållareskap. Upprättad år 1911 af 

Konrad Jansson. 

1 karta i senare kopia. 


Karta öfver ägoutbyten emellan Kungl. 

Landtbruksakademiens experimentalfält å 

Kungl. Djurgården å ena sidan och Kungl. 

Djurgården å andra sidan inom Stockholms 

ståthållareskap. Upprättad år 1911. 

1 karta monterad på väv. 


Förslag till indragande av avloppsledningar 

å Kungl. Lantbruksakademiens experimentalfält 

i nordvästra Djurgårdens avloppssystem. 

1920–30-tal? 

2 planritningar. 

Skåp: 2:6 

Kungl. Lantbruksakademiens experimentalfält. 

[Signerad:] Allan Palmgård. 1920–30-tal? 

Två plankartor. 


Längdsektion af södra hufvudledningen. 

Kungl. Landtbruksakademiens experimentalfält. 

Experimentalfältet 1:a nov. 1921. [Signerad:] 

Daniel Grufman. 

3 plankartor. 

Skåp: 2:6 

Norra Djurgården. [Blad ur:] Plankarta över 

174 

Stockholms stad med omnejd upprättad 

1917–20 av H. Hellberg, A.E. Påhlman. Stockholm, 

1921. 

1 plankarta. 


Plan öfver utförda afloppsledningar å Kungl. 

Landtbruksakademiens experimentalfält. 

1921-11-01. Daniel Grufman. 

1 planritning. 

Skåp: 2:6 

Experimentalfältet 1922. 

1 plankarta. 


Experimentalfältet. Vägprofiler. [1922.] 

2 blad med terrängprofiler. 

Skåp: 2:6 

Plan ang. nybyggn. exp. fältet. 16.2.1938 [= 

Blyertsanteckning på ena kartans baksida]. 

Två plankartor. 

Skåp: 2:8 

Stockholms universitet, Frescati. Utkast till 

central park. 5.9.1975. Ove Hidemark, Göran 

Månsson, arkitekter SAR. 

8 plankartor. 

På sex av kartorna dubbleras skissen av det 

moderna universitetsområdet med utseendet 

på experimentalfältet för åren 1835, 

1842, 1861, 1885, 1919 och 1950. 

Skåp: 2:9 

Byggnader 

Förslag till nybyggnad å Experimentalfältet. 

[Vedbod.] 1920-tal? 

1 ritning i blåkopia. 

Skåp: 2:8 

Planritning av Stora institutionsbyggnaden, 

Experimentalfältet. U.å. [Ca 1900–10?] 


Skåp: 2:8

appendix 

Projekteradt gasverk för Landtbruks Akademiens 

experimental fält. [Av Carl Stål, 1863.] 

1 ritning uppklistrad på kartong. 

Skåp: 2:7 

Ritning till fysiologiskt växthus för Kungl. 

Landtbruks-akademiens experimentalfält. 

1 ritning. Lagningar, beskuren med bildförlust 

i högerkant. 

”Emot denna ritning finner Kongl. Öfverintendentsembetet 

ej skäl till anmärkning. 

Stockholm den 2 november 1875. Fr. Dardel.” 

(Tillskrivet i bläck.) 

Skåp: 2:8 

Eskiss till redskaps-skjul för Landtbruksakademiens 

experimentalfält. Stockholm d. 

14 december 1891. A.W. Edelsvärd. 

1 ritning. 

Skåp: 2:7 

Förslag till inredning af lektionssalen å Kgl. 

Landtbruks-Akademiens experimentalfält. 

Experimentalfältet d. 4 mars 1896. Erik Lindgren. 

1 ritning. 

Skåp: 2:4 

Planritning av Stora Institutionsbyggnaden, 

Experimentalfältet. Ca 1900? 

1 ritning. 

Skåp: 2:6 

Uppmätn. ritn. af kem. lab. byggn. vid 

Kungl. Landtbruksakademiens experimentalfält. 

Ca 1900? 

1 ritning. 

Skåp: 2:4 

Landtbruksafdelningens institutionsbyggnad. 

18/4 1906 Erik Josephson. 

7 ritningar på vaxduk. 

Skåp: 2:7 

Ritning till föreståndarebostad vid Försöksanstalten 

vid Experimentalfältet. Sthlm mars 

1906 Erik Josephson. 

8 ritningar på vaxduk. 

Skåp: 2:7 

Eskiss till nybyggnad för Kongl. Landtbruksakademien 

å experimentalfältet. [Signerad:] 

A. Anderberg 1907. 

Ritning monterad på kartong. 

Ett aldrig förverkligat projekt till ny huvudbyggnad 

för Akademien på Experimentalfältet. 

Stort format, placerad bakom planschskåpen. 

Ritning till bostadshus för 2 familjer. April 

1910. [Oläslig signatur.] 

1 ritning. 

Skåp: 2:6 

Ritning till nybyggnad för entomologiska 

anstalten. Experimentalfältet. Rudolf S. Enblom 

1912. + Ritning till nybyggnad för entomologiska 

anstalten. Experimentalfältet. 

Vaktmästarbostaden. Rudolf S. Enblom 1912. 

12 ritningar. 

Skåp: 2:4 

Förslag till värmeledning i villa Litt. A. för 

tjänstemän vid Lantbruksakademien. Den 

12 januari 1916. + Förslag till värmeledning 

i byggnad för arbetslokaler å K. Landtbruksakademiens 

experimentalfält. Den 10 januari 

1915. 


Skåp: 2:4 

Ritning till förändring av lektionsbyggnad 

vid Experimentalfältet. Stockholm den 4 maj 

1918. Emil Johansson. 

1 ritning. 

Skåp: 2:6 

Byggnader på Kungl. Landtbruksakademiens 

experimentalfält. U.å. 

1 plankarta på vaxduk. 

”Denna karta är sannolikt upprättad i slu- 

175

appendix 

176 

tet av år 1919. Siffrorna hänvisa till grundförsäkringsbrev. 

Henrik Dreborg.” (Tillskrivet 

med blyerts.) 

Skåp: 2:4 

F.d. gasverket å Experimentalfältet. 1920- 

tal? 


Skåp: 2:8 

Förslag till inredning. [Laboratoriebyggnad.] 

1920-tal? 


Skåp: 2:8 

Experimentalfältet. Värmeledning i byggnad 

no. 3. No. 12028. Stockholm den 12 augusti 

1932. 

1 ritning. 

”Assistentbyggnaden” tillskrivet med blyerts. 

Skåp: 2:8 

Lantbruksakademiens bostadsvilla. Experimentalfältet. 

[Planskisser.] 1938–44. Reinh. 

Ericsson. 

7 ritningar. 

Skåp: 2:4 

Kungl. Lantbruksakademiens experimentalfält. 

[Plan över byggnader. 1939.] 

2 kartor. 


Experimentalfältet. Gamla institutionsbyggnaden, 

utredningsskiss nov. -52. 

3 ritningar. 

Skåp: 2:6 

Skiss till ev. nybyggnad för Kungl. Skogsoch 

Lantbruksakademien. Arton, Konsulterande 

arkitekter SAR. 25.1.63. 

3 ritningar. 

Denna aldrig genomförda nybyggnad planerades 

ligga ute i Frescati. 

Skåp: 1:6 

Gröna hissen. Teckning av Kjell Bolin. 1976? 

1 tuschteckning. 

Uppförd 1832 eller 1834. Ursprungligen 

spannmålsmagasin. Ombyggd till två bostäder 

för trädgårdsmästare och kusk. Familjebostad. 

På loftet arkiv och bibliotek 

för trädgården (obs, ej akademiens filialbibliotek, 

som låg i ”Greenska villan”, d.v.s. 

kontoret). Senare bostäder åt traktorförare 

och trädgårdsmästare. Loftet bostäder åt 

trädgårdselever. (Uppgifter av Sven Green 

11.3.1976.) Teckningen inköpt från konstnären 

Kjell Bolin i mars 1976 . 

Skåp: 2:4 

Lilla stugan. Teckning av Kjell Bolin. 1976? 


Uppförd ca 1874. Uppfördes som kontor 

och ”reträttplats” för trädgårdsdirektören. 

Senare bostad för kvinnliga trädgårdselever. 

Slutligen bostad åt trädgårdsskolans 

städerska. (Uppgifter av Sven Green 


Kjell Bolin i mars 1976. 

Skåp: 2:4 

Skogstorpet. Teckning av Kjell Bolin. 1976? 


Uppfört ca 1840. Ursprungligen som lantarbetarbostad 

för lantbruksavdelningen 

samt gemensam tvättstuga för hela Experimentalfältet. 

Intill dess Akademien övertog 

den, ca 1948, bodde kördrängen och 

mjölkerskan där. Troligen kvar. (Enligt 

bifogad lapp med uppgifter av Sven Green 


Kjell Bolin i mars 1976. 

Skåp: 2:4 

Centralanstalten 

Ritning till bostad om 6 rum, kök och 

jungfrukam[ma]re för tjenstemän vid 

Landtbruksakademien. Stockholm i maj 

1906. Lars Joh. Lehming, arkitekt. + Ritning 

till nybyggnad vid Centralförsöksanstalt å

appendix 

K. Landtbruksakademiens experimentalfält. 

Juni 1906. Erik Josephson. + Ritning till 

nybyggnad för arbetslokaler å Landtbruksakademiens 

experimentalfält. Juni 1906. Erik 

Josephson. 


Skåp: 2:7 

Situationsplan angifvande plats för nybyggnader 

för Jordbruksförsöksanstalten å Kungl. 

Landtbruksakademiens experimentalfält. Ca 

1907–10? 

1 plankarta. 

Skåp: 2:6 

Förslag till paviljong för bakteriologiska 

avdelningen vid Centralanstalten för försöksväsendet 

på jordbruksområdet. Gustav 

Holmdahl, arkitekt, Stockholm. 24/9 1925. 

1 ritning. 

Skåp: 2:8 

Förslag till utbyggnad av stora institutionsbyggnaden 

vid Centralanstalten för försöksväsendet 

på jordbruksområdet. Gustav 

Holmdahl, arkitekt. [1925.] 

11 ritningar. 

Skåp: 2:8 

Centralanstalten för försöksväsendet på 

jordbruksområdet. Stora institutionsbyggnaden. 

Om- och tillbyggnad. 1926–27. 


Skåp: 2:6 


jordbruksområdet. Sif Roempke 1928. 

1 färgfotografi av tavlan i källartrappan på 

Akademien. 



jordbruksområdet. Utrymme 1 tr. i stora institutionsbyggnaden. 

1930–40-tal? 


Skåp: 2:8 

Lantbruksakademiens museum 

Lantbruksakademiens museum. [Ritningar: 

interiörer, exteriörer, takstolar, borrningsprofiler, 

dörr- och fönsterdetaljer m.m.] Erik 

Josephson. 1903. 

12 ritningar. 


Lantbrukskemiska kontrollanstalten 

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt. 

Ritningar för tillbyggnad. Arkitekt Gustav 

Holmdahl. 1942. 

8 ritningar. 

Skåp: 2:7 

Trädgårdsavdelningen 

Amerikansk frukttorkningshus efter skiss av 

C.G. Dahl. [Signerat:] Eugén Graan Exp.-fältet 

1907. 


Skåp: 2:7 

Förslag till centraluppvärmning af bostadshus 

för Landtbruksakademiens trädgårdselever 

vid Experimentalfältet. Stockholm 

1907. Skoglund & Olson’s värmeledningskontor. 


Skåp: 2:6 

Förslag till växthus vid K. Lantbruksakademiens 

trädgårdsskola Experimentalfältet. 

Allan Palmgård. 1932. 

3 ritningar. 

Första och tredje ritningen i två exemplar. 

Skåp: 2:8 


trädgårdsskola, Experimentalfältet. 

"Grundplaner och fasader.” Allan Palmgård. 

1937. 

1 ritning. 

Skåp: 2:6 

177

appendix 




4 ritningar. 





4 ritningar. 

Skåp: 2:8 

Veterinärbakteriologiska anstalten 

Statens veterinärbakteriologiska anstalt. 

Tomtmarksutredning. 1938. 

1 plankarta. 

Skåp: 2:8 

Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Situationsplan. 

Arkitekt Joel Lundequist. 7/11 

1941. + Statens veterinärbakteriologiska anstalt. 

Reviderad situationsplan. Arkitekt Joel 

Lundequist. 23/10 1942. (2 stycken, varav en 

mindre.) 

3 planritningar. 


Växtskyddsanstalten 

[Experimentalfältet. Växtskyddsanstaltens 

byggnader. Plan.] 1930-tal? 

1 plankarta. 

Skåp: 2:11 

Centralanstalten 

Centralanstaltens organisation. 1910–20-tal. 

Handritad plansch. 


Placering: östra långväggen på vinden. 

Trädgårdsavdelningen 

Kgl. Landtbruks-Akademiens experimentalfälts 

trädgårdsafdelning 1885. 

Handritad plankarta. 

Skåp: 2:6 

Kgl. Landtbruks-akademiens experimentalfälts 

trädgårdsafdelning. 1894. 

1 plankarta på vaxduk. 

Skåp: 2:4 

Förslag till vattenledning å Trädgårdsafdelningen 

1906. + Skiss öfver trädgårdsafd:s 

område. U.å. 

2 plankartor. 

Skåp: 2:6 

Trädgårdsskolan 

Kungl. Landtbruksakademiens trädgårdsskola. 

1901–02, 1904–06, 1915. 

Tre klasstavlor monterade på kartong. 

Skåp: 2:7 

Kongl. Landtbruksakademiens trädgårdsskola. 

1903-04. [1904.] 

32 porträttfotografier monterade på kartong. 


Mästareprovet i dekorationskonst vid Experimentalfältets 

trädgårdsskola 1922. 

Fotografi monterat på kartong. 

Avbildar en större bordsdekoration. 

Skåp: 2:7 

Uppmätnings- och avvägningsplan. Lantbruksakademiens 

trädgårdsskola. Del av 

tomten till Gula villan (prof. Thorsell). Experimentalfältet 

den 31 december 1950. Thorsten 

Ottosson. 



178

Lantbruk 

sverige 

Väggtaflor öfver landthushållningen. Täckdikning. 

Ängsvattning. III. Trädgårdsskötsel. 

Norrköping, Lithografiska anstalten, u.å. 

[1800-talets senare hälft.] 

4 litograferade planscher på kartong. 

Planscherna behandlar täckdikning (2 exemplar), 

ängsvattning och trädgårdsskötsel 

(2 exemplar). 

Skåp: 2:15 

Skog, åker och äng. + Vad jordbruksdriften 

kräver. + Vad jordbruket producerar. 1948. 

3 litograferade färgplanscher. 

Affärsbankernas bildserie. Svenskt liv och arbete. 

Nr 23, 25–26. 

Skåp: 3:13 

By, gård och arbete. Nordiska museet. 

[1969.] 

2 utställningsaffischer. 


Bondgården. Kon. Mejeriet. [Skolplanscher 

tecknade av Jan Löfgren. 1977.] 

3 planscher. 


Bonde-lyckan. Tryckt i handpress på Officina 

Typographica Skansen, Stockholm, 1994. 

Handkolorerat träsnitt. 

Innehållet utgörs av en traditionell vers 

om bondelycken. 

Skåp: 3:11 

Byggnader 

Loge vid Thorsätra. 1880–90-tal? 

1 ritning och 1 mindre exteriörteckning. 

Ritningen med reva. 

Skåp: 2:14 

appendix 

Alternativa byggnadsförslag för användning 

af transportabla stackbottnar. + Detaljer till 

ladugårdsritningar. + Förslag till ladugård 

af trä för 20 kor jemte 2ne kettar. + Förslag 

till rund ladugård af trä för 20 kor jemte 2ne 

kettar. + Förslag till ladugård af sten för 20 

kor jemte 2ne kettar. Signerade ”Spec. et fortuna”. 

[Tävlingsbidrag 1886.] 

5 ritningar. 

Se även KSLA:s Äldre arkiv E VIII a:6 för 

handlingar angående tävlingen. 

Skåp: 2:10 

Ladugård af sten utan höskulle och plats för 

20 djur. + Ladugård af sten utan höskulle 

och plats för 20 djur. + Ladugård af sten med 

höskulle och plats för 20 djur. + Ladugård af 

trä med höskulle och plats för 20 djur. + Detaljritning 

till ladugård af trä utan höskulle. 

+ Detaljritning till ladugård af trä utan höskulle. 

[Tävlingsbidrag 1886.] Osignerat. 

8 ritningar. 



Skåp: 2:10 

Ladugårdsritningar. [Tävlingsbidrag 1886. W. 

Steinholz.] 

8 ritningar. 



Skåp: 2:10 

Plan till ladugård för 20 djur. + Plan till större 

ladugård. Afdelning för 32 djur. + Plan till 

större ladugård. Afdelning för 24 djur. [Tävlingsbidrag 

1886.] Osignerade. 

3 ritningar. 



Skåp: 2:10 

Byggnader för jordbruksegendom om 5 

tunnland med plats för 4 kor och 6 svin m.m. 

Förslag I–III. [Signerade:] Torbern [oläsligt 

efternamn]. Ca 1900? 

179

appendix 

180 


Skåp: 2:14 

Ritning till 2 sammanbyggda stugor hvardera 

om 3 rum och kök. [Signerade:] Torbern 

[oläsligt efternamn]. Ca 1900? 


Skåp: 2:14 

ÅKERLUND, JOHN. Svenska allmogehem. 

Förslag 4. Småland och Västergötland. Enfamiljs 

bostadsegnahem för arbetare. Förslag 

11. Hälsingland. Byggnader för gård på omkring 

16 hektar. U.o., 1909. 

4 ritningar. 


Sveriges allmänna linodlingsförening. Ritning 

till linberedningsanstalt. Typ A–D. Sv. 

allmänna lantbrukssällskap. Byggnadsbyrån. 

L.N. Gramén. Stockholm, ca 1940? 

4 ritningar. 

Skåp: 3:13 

Svenska cementföreningens typritning. Sveriges 

allmänna lantbrukssällskap byggnadsbyrån, 

L.N. Gramén respektive Olov Stylin, 

byggnadskonsulent i Örebro m.fl. läns hushållningssällskap. 

Stockholm, 1942. 


Skåp: 3:13 

Geografi 

Ekonomisk-geografisk karta över Sverige. På 

grundval av Anricks karta över Sveriges åkerareal 

samt 1940 års folkräkning utarbetad av 

W. William-Olsson. 1940-tal? 

1 karta monterad på väv. 


Jordartskarta över södra och mellersta 

Sverige. Efter de geologiska kartbladen sammandragen 

vid Sveriges geologiska undersökning 

av K.E. Sahlström 1947. Stockholm, 

1949. 

3 vikta kartblad i färg. 

Skåp: 3:13 

Sveriges jordmåner. Soil map of Sweden. 

1986. T. Troedsson och M. Wiberg. Sveriges 

lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig 

marklära. + Sveriges jordmåner. Beskrivning 

av jordartskartan. Stockholm, 1997. 

Två kartblad med åtföljande beskrivning. 


Markanvändning och ägoslag. Land classes 

and land use. Sveriges nationalatlas. Katrineholm, 

1991. 

1 karta. 


Husdjur 

Biskötselns lärosatser enligt viktigaste naturvetenskapliga 

och tekniska rön tabellariskt 

sammanställda. Stockholm, 1920-tal? 

1 plansch. 

Skåp: 2:14 

[Hästar.] 1800–1900-tal. 

42 teckningar, litografier, fotografier m.m. 

Skåp: 2:17 

[Nötkreatur.] 1800–1900-tal. 

18 litograferade planscher. 

Skåp: 2:17 

Winter-foder-ordning för kor. (Andra upplagan.) 

Stockholm, Henr. And. Nordström, 

1832. 

1 vikt blad i folio. 

Återges även i: De oskäliga kreaturen! Något 

om synen på lantbrukets djur de senaste 200 

åren. Red: Niklas Cserhalmi. Stockholm, 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 

2002, s. 60–62. 

Skåp: 3:4 

[Får.] Tidigt 1900-tal? 

4 litograferade planscher.

appendix 

Skåp: 2:17 

Svenska Ayrshireföreningen. Svensk Ayrshire-ko. 

Sju år gammal. Stockholm, Centraltryckeriet, 

u.å. [1910-tal?] + Svenska Ayrshireföreningen. 

Svensk Ayrshire-tjur. Fyra år 

gammal. Stockholm, Centraltryckeriet, u.å. 

[1910-tal?] 

2 litograferade planscher på kartong. 

Skåp: 2:15 

Våra vanligaste kor. Stockholm, 1980. 

1 planschblad. 


Jordförbättring 

Väggplanscher utgifna af Svenska mosskulturföreningen, 

Jönköping. Resultat af gödslingsförsök 

på torfjord + Resultat af kalkningsförsök. 

Göteborg, [ca 1905]. 


Skåp: 3:14 

[Affischer från Gödsel & kalkindustriernas 

samarbetsdelegation, GKS. Utställnings- och 

propagandamaterial.] 1930–50-tal. 

4 affischer på papper och på väv. 

Hör till Arne Hanssons arkiv. Se Ö 15 i det 

moderna arkivet. 


Växtnäringen är ett nödvändigt produktionsmedel 

– utnyttja den rätt. Vad växten 

behöver för att nå god utveckling och ge god 

skörd. + Växtnäringens kretslopp. 1960-tal? 

2 litograferade planscher i färg. 

Skåp: 3:11 

Maskiner & redskap 

Rosenberg-Lipinski skalplog. 1/5 af naturl. 

storleken. 1850–60-tal? 

Teckning uppklistrad på kartong. 


[Teckningar med diagram, kartor, ritningar 

samt maskin- och redskapsavbildningar.] A. 

Fr. Öhlin, 1871? 

13 akvareller på kartong. 

Teckningarna härrör förmodligen från 

Öhlins tid som elev vid Djursholms lantbruksskola 

1871. Se även serie Ö XX i arkivet. 

Skåp: 3:11 

[Konstruktionsritning till encylindrig marin 

tändkulemotor.] Av Fritz A. Nilsson. Ca 

1904–09. 

8 maskinritningar. 

Tillhör Fritz A. Nilssons arkiv, Ö13 i det 

moderna arkivet. 


[Detalj av mjölkningsmaskin. Återförsäljarplansch 

för Alfa Laval.] 1920–30-tal. 

Litografi på kartong. 


[Detalj av mjölkningsmaskin. Återförsäljarplansch 

för Alfa Laval.] 1920–30-tal. 



[Interiör av mjölkrum. Detalj. Återförsäljarplansch 

för Alfa Laval.] 1920–30-tal? 

Fotografi på kartong. 


[Interiör av mjölkrum. Återförsäljarplansch 

för Alfa Laval.] 1920–30-tal? 



[Interiör från förvaringsrum för mjölkningsmaskin. 

Återförsäljarplansch för Alfa Laval.] 

1920–30-tal? 



[Ladugårdsinteriör med mjölkningsmaskin. 

Återförsäljarplansch för Alfa Laval.] 1920– 

30-tal? 

181

appendix 



[Pumpanordning till mjölkningsmaskin. 

Återförsäljarplansch för Alfa Laval.] 1920– 

30-tal? 



Aktiebolaget Westeråsmaskiner. [Återförsäljarmaterial.] 

1930-tal. 


Winnforska samlingen. 

Skåp: 3:8 

Bilder till ”Maskinlära” och ”Lantbruksmaskiner”. 

1930–40-tal? 

Ca 50 större och mindre maskinritningar 

och fotografier. 

Illustrationsmaterial till Nils Berglunds 

böcker Lantbruksmaskiner och redskap samt 

Maskinlära för lantbruksundervisningen, 

som bägge utkom i flera upplagor, den 

förra fr.o.m. 1945, den senare fr.o.m. 1933. 

Skåp: 3:9 

Manus automatanläggning. 1930–40-tal? 



ATSA direktmjölkning kompletterat med 

kompressordrivet kylaggregat. Stall. 3. Kullbergs. 

1940–50-tal? 



ATSA-kylare. 2. ATSA Kullbergs. 1940–50-tal? 



Hydrauliska systemets pump – Ferguson 35. 

1940–50-tal? 

Litografi på kartong med tryck på båda 

sidor. 


Maskin i arbete [mjölkningsmaskin]. Manus 

Norrköping Sweden. 1940-tal. 



Maskinrum. 5. ATSA Kullbergs. 1940–50-tal? 



Mjölkningsaggregat med luftledning, mjölkledning 

och ram för dessa. 1. ATSA Kullbergs. 

1940–50-tal? 



Mjölkrum. 4. ATSA Kullbergs. 1940–50-tal? 



Pulsator [del av mjölkningsmaskin]. Manus 

Norrköping. 1940-tal. 



Vaakumpumpen. Manus Norrköping. 1940- 

tal. 

Litograferad plansch på kartong. 


Aktiv 5-fots skördetröska. Tillverkare: AB 

Westeråsmaskiner Morgongåva. [1947.] 



Bolinder-Munktell S1000. 1950-tal. 

Litograferad plansch på masonit. 


Fordson Major. Bränsleinsprutningssystemet. 

1950-tal. 



Kvernelandmetoden. [Kvernelands silosvans.] 

1950-tal? 



182

appendix 

Motorsågen Lombard med Crescent service. 

1950-tal? 



Fordson Major. Smörj- och justeringsanvisningar. 

1953. [Baksida:] Ford Dexta. 

Litograferad plansch på kartong med tryck 

på båda sidor. 


De’ va’ då dä – före Ålö-quicke... Nu blir 

arbete lättare och fritiden längre – när Ålöquicke 

gör jobbet... [Återförsäljarskylt.] 1960- 

tal. 

1 litograferad plansch. 


Skåp: 3:7 

[Westeråsmaskiners / And. Fischers anläggningar 

i Morgongåva 1963.] 

1 färgfoto på kartong. 


Skåp: 3:8 

BM Volvo S900. [Baksidan:] BM Volvo S950. 

1970-tal. 

Litograferad plansch på kartong med tryck 

på båda sidor. 


Case. Hydra-shift växellåda. 1970-tal. 

Plansch på kartong. 


International Harvester. [Återförsäljarmaterial.] 

1970–80-tal. 

8 bilder och broschyrer. 


Skåp: 3:7 

[Reklamplanscher för Fordson och David 

Brown traktorer + Hardi sprutor.] 1970–80- 

tal? 

3 planscher. 

Från JTI. 


[Reklamplanscher för Valmet traktorer.] 

1970–80-tal? 

3 planscher. 

Från JTI. 


[Reklamplanscher för Volvo BM skördetröskor.] 

1970–80-tal? 

5 planscher. 



Sampo Rosenlew 600 650. 1970-tal? 



Volvo BM. [Återförsäljarmaterial.] 1970–80- 

tal. 

Ca 25 bilder och broschyrer. 


Skåp: 3:7 

[Reklamplanscher för Volvo BM Valmet traktorer.] 

1975–83. 

5 plancher. 



[10–14 tons vägvält. Munktell.] Per Thunström 

1978. 

Linoleumsnitt. 

Skåp: 3:8 

Ett urval av Lantmannens veterantraktorer. 

1979. 

1 plansch. 

Skåp: 2:14 

[Diverse affischer – traktorer, skördetröskor, 

m.fl. maskiner och redskap, huvudsakligen 

Volvo BM.] 1980-tal. 

Ca 25 affischer. 


Skåp: 3:6 

183

appendix 

Nyhet! Sprutmopeden från Arbetssmetodik 

och Teknik SLU Uppsala. Konstruktion: Torbiörn 

Martinsson, Dick Gustafsson. 1980-tal? 

”Hemtillverkad” väggplansch med text i 

tusch och upphäftade fotografier. 


Walterscheid, K.K. Heje. [Reklamalmanackor 

med veterantraktorer.] 1980–90-tal. 

8 almanackor i färg. 


Skåp: 3:8 

Mjölk 

Meieridriften paa Bergqvara egendom år 

1868. 

Halvskinnband. Inlagan med förtryckta 

tabeller utgivna av J. Friis och Th. Segelke 

i Köpenhamn. 

De för hand ifyllda tabellerna omfattar 

hela 1868 och januari–mars 1869. 

Skåp: 3:12 

Goda råd. Mjölkpropagandan. 1942? 

3 planscher. 


Möten & utställningar 

Allmänna svenska lantbruksmötenas 50-års 

jubileum. [1896.] 

1 porträttplansch med hundratals fotografiska 

porträtt i miniatyrformat. 

Skåp: 3:1 

Tjugoförsta Allmänna svenska landtbruksmötets 

i Örebro dagliga meddelanden 3−9 

juli 1911. N:r 1–7. Örebro, Länstidningens 

tryckeri, [1911]. 

7 ouppskurna häften i tabloidformat. 

Skåp: 3:1 

Jönköpings läns hushållningssällskaps lantbruksmöte 

i Nässjö 21−25 juni 1922. Nässjö 

hantverks- & industriutställning 21 juni–16 

184 

juli 1922. 

1 plansch. 


danmark 

[Landboskolen i Lyngby, Danmark. Diverse 

ritningar och bilder.] Tidigt 1900-tal? 

4 planscher. Extremt hårt rullade på styvt 

papper. 



JF-fabriken. J. Freudendahl A/S Sönderborg 

Danmark. [Återförsäljarskylt.] 1960-tal? 

1 fotografi på kartong. 


Skåp: 3:7 

ryssland 

Geografi 

Atlas économico-statistique de la Russie 

d’Europe, publié par le Département de 

l’economie rurale du Ministère des domaines 

de l’état. 3e édition. St. Petersbourg, 1857. 

Litograferat titelblad & 10 litograferade 

kartblad i en pappmapp. 

Med parallelltitel på ryska. 

Skåp: 3:2 

Atlas économique et statistique de la Russie 

d’Europe publié par le Départment de 

l’agriculture et de l’industrie rurale du Ministère 

de domaines de l’état. Édition 4me et 

corrigée. St. Pétérsbourg, 1869. 

Litograferat titelblad & 11 litograferade 

kartblad, lösa i omslag. 

Skåp: 3:2

appendix 

storbritannien 

Geografi 

HOWELL, J. PRYSE. An agricultural atlas of 

England and Wales. [1924.] 

[6] s., 22 blad med kartor & 3 lösa kartblad. 

Skåp: 3:2 

tyskland 

Zeichnungen als Beigabe zu der Festschrift 

zur Säcularfeier der Königlichen Landwirthschafts-Gesellschaft 

zu Celle am 4. Juni 1864. 

Herausgegeben aus Befehl des Königlich 

Hannoverschen Ministeriums des Innern. 

Hannover, Klindworth’s Verlag, 1864. 

Litograferat titelblad, 1 textblad & 18 litograferade 

planscher, lösa i omslag. 

Planscherna utgörs huvudsakligen av kartor; 

två av dem föreställer dock olika lantmannabyggnader. 

Med två textvolymer 

– se: Qd-fa Lantbruk Tyskland. 

Skåp: 3:1 

MEITZEN, AUGUST. Der Boden die landwirthschaftlichen 

Verhältnisse des Preussischen 

Staates nach dem Gebietsumfange 

vor 1866. Im Auftrage Ihrer Excellenzen des 

Ministers der Finanzen und des Ministers 

für die landwirthschaftlichen Angelegenheiten 

unter Benutzung der amtlichen Quellen 

dargesellt. Atlas. 20 Tafeln zu Band I bis IV. 

Berlin, 1871. 

Titelblad, textblad med planschförteckning 

& 20 litograferade kartor, lösa i omslag. 

Med åtta textvolymer – se: Qd-fa Lantbruk 

Tyskland 

Skåp: 3:1 

Byggnader 

[Diverse byggnadsritningar i samband 

med resa i Tyskland.] Kil i mars 1923, Folke 

Rystedt. Byggnadskonsulent i Wärmlands 

läns hush. sällskap. 

17 ritningar. 

Se även E VIII a:11 i det äldre arkivet för 

Rystedts berättelse från resan. 

Skåp: 3:3 

Husdjur 

Hannoversche Landschweine. Tidigt 1900- 

tal? 

1 litograferad plansch. 

Skåp: 2:17 


Wandtafeln für landw. Maschinenkunde. 

Herausgegeben von A. Wüst. Tafel I. Berlin, 

1880–90-tal? 




Herausgegeben von A. Wüst. Tafel II. Berlin, 

1880–90-tal? 



Placering: arbetsrum i korridor, närmast 

bibliotekssalen, vån. 1. 


Herausgegeben von A. Wüst. Tafel IV. Berlin, 

1880–90-tal? 




Herausgegeben von A. Wüst. Tafel VI. Berlin, 

1880–90-tal? 




Herausgegeben von A. Wüst. Tafel VII. Berlin, 

1880–90-tal? 


185

appendix 

186 



Herausgegeben von A. Wüst. Tafel VIII. Berlin, 

1880–90-tal? 




Herausgegeben von A. Wüst. Tafel X. Berlin, 

1880–90-tal? 




Herausgegeben von A. Wüst. Tafel V. Berlin, 

1880–90-tal? 



Placering: katalogrum, vån. 1. 

[Claas skördetröskor och bindare. Återförsäljaraffischer.] 

1950–80-tal. + Lechler Apparatenbau 

KG Stuttgart. [Återförsäljaraffisch.] 

1970–80-tal. + Deutz Fahr. Deutz-Motor 

BF6L 913. [Återförsäljaraffisch.] 1970–80-tal. 

20 affischer i färg. 


Deutz luftgekühlte Diesel-Motoren. Klöckner-Humboldt-Deutz 

AG Köln. 1960-tal. 

Litografi på kartong med tryck på bägge 

sidor. 


Växtodling 

Kornets näringsupptagande på 1 hektar under 

4 utvecklingsperioder fördeladt på de 

särskilda växtdelarne. Enligt undersökningar 

vid den Hertigliga försöksstationen Bernburg 

i Anhalt. U.å. + Potatisens näringsupptagande 

på 1 hektar under 4 utvecklingsperioder 

fördeladt på de särskilda växtdelarne. Enligt 

undersökningar vid den Hertigliga försöksstationen 

Bernburg i Anhalt. Ca 1904? 

usa 

2 undervisningsplanscher på väv. 



Case ”DI” tractor transmission. J.I. Case 

company. [Återförsäljarplansch.] 1940–50-tal? 



Massey-Ferguson Multi-power 12 speed transmission. 

1950-tal? 



Ford Major 4000. Diesel engine. 1960-tal. 

Litografi på kartong med tryck på båda 

sidor. 


[Massey-Ferguson] 165. 1960-tal. 

Litograferad plansch på träfiberskiva. 


McCormick international 624. 1960-tal. 



MF 510 combine. Massey-Ferguson. 1960- 

tal. 



Clayson M140. 1970-tal? 



Trädgård 

Tävlingsbidrag. Motto ”Hemtrevnad”. U.å. 

[1900-talet början.]

appendix 

3 hårt rullade trädgårdsritningar på tjockt 

papper. 


Beskrifning på anläggning af drifbänkar. 

Georg Fock. Malmö, 1916. 

Litograferad plansch + textblad. 

Skåp: 3:11 

Julita. Pomologernas Mekka. Uppsala, 1989. 

1 plansch i färg. 

2 exemplar. 


Skogshushållning 

[Fotografier av diverse barrträd. Av Carl Jacob 

Rossander.] 1890-tal? 

10 fotografier monterade på kartong. 

För biografiska uppgifter om Rossander, 

se: Svenska män och kvinnor, D. 6, s. 368. 

Skåp: 3:10 

Skogsbrukets skyddspropaganda. + ”Du 

brukar väl inte stjäla din julgran”. [Tecknare:] 

Fredrik Ebeling. 1949 & 1961. + [Två 

humoristiska originalteckningar av Fredrik 

Ebeling, den ena om virkesproduktion, den 

andra om husdjursgenetik.] 

10 planscher, de flesta i färg, och två teckningar. 

Skåp: 3:15 

Fiske & fiskar 

Nord-See Fischereikarte. 1:1 200 000. Nach 

den neuesten Vermessungen Benutzung vorhandenen 

deutschen und fremden Materiales, 

sowie nach Angaben des Deutschen Seefischerei-Vereines 

zusammgestellt und herausgegeben 

vom Reichs-Marine-Amt. Berlin, 1898. 

1 litograferat och vikt kartblad. 

Skåp: 3:2 

Slakteri 

Griskött. [Styckningsschema.] Scan. [1981.] 



Kalvkött. [Styckningsschema.] Scan. [1981.] 



Lammkött. [Styckningsschema.] Scan. 

[1981.] 



Nötkött. [Styckningsschema.] Scan. [1981.] 



Kulturmiljövård 

Kulturlandskapet levande mark. [1.] Äng var 

åkers moder. [2.] Hagen. Den svenska sommarens 

symbol. [3.] Diket, åkerkanten och 

vägrenen. Små ytor med stor betydelse. [4.] 

Åkerholmen. Fältfågelns barnkammare. [5.] 

Skogsbrynet. Markernas mångformiga mosaik. 

+ [Informationsplansch om projektet.] 

Naturvårdsverket m.fl., 1980. 

6 planscher. 


Nordiska museets egendom 

Julita 

[Förslag till lantbruksmuseum vid Julita. Av 

187

appendix 

arkitekt von Schmalensee 29.5 1963.] + Skiss 

till ett lantbruksmuseum på Julita av Albert 

Eskeröd. Stencil. 4 blad. [2 ex.] 

15 ritningar & 2 klammerhäftade stenciler. 

Skåp: 2:13 

Botanik 

[Växtplanscher. Signerade:] H. S. [Henriette 

Sjöberg.] 1893–94. 

13 akvareller på kartong. 

Motiven är bl.a. en äppelsort, en krusbärssort 

och flera typer av vete. 

Skåp: 3:11 

Björk. [Faksimil av skolplansch.] Domänverket, 

1980? 

1 plansch. 

Ex. 1-2. Tillsammans med flera andra skolplanscher 

i samma rulle. 


De vanligaste ätliga svamparterna. [Faksimil 

av skolplansch.] Domänverket, 1980? 

1 plansch. 

Ex. 1–2. Tillsammans med flera andra skolplanscher 



Gran. [Faksimil av skolplansch.] Domänverket, 

1980? 

1 plansch. 




Nyttoväxter. Frukter och bär 1. [Faksimil av 

skolplansch.] Domänverket, 1980? 

1 plansch. 




[Plansch avbildande ett flertal gamla skolplanscher 

över olika trädslag; masurbjörk, 

glasbjörk, gran, tall, al, asp, ek och bok.] 

Domänverket, 1980? 

1 plansch. 




Tall. [Faksimil av skolplansch.] Domänverket, 

1980? 

1 plansch. 




188

HandskriftsfÃ¶rteckning - och Lantbruksakademien

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?