Handskriftsförteckning - och Lantbruksakademien

handskriftsförteckning
280 1845
JOHANNESSEN, VIKING. Anmärkningar om
mergling vid Årup landtbruk. 4:o. [7] s. I
lösa ark.
Med följebrev och utlåtande från Lantbruksakademien
genom J.J. Berzelius. Författaren
var inspektor vid Årups fideikomiss i Kristianstads
län.
Ä.a. E II:24
281 1846
ESMARK, (HANS MORTEN THRANE). Beskrivelser
over den mineraliske patentgjödnings
tilberedelse samt en kortfattet theorie hvorefter
sammensætningen er ordnet. Et forsög
i agronomien. 4:o. [15] s. Marmorerat omslag.
Diariemärkt ”No. 176” överst. Följebrev och
utlåtande bifogade. Hans Morten Thrane Esmark
(1801–1882), norsk präst och naturvetare,
vid denna tid bosatt i Brevik, Telemark.
Ä.a. E II:25
282 1846
MÖLLER, PETER. Om guano samt några dermed
i Sverige anställde försök. Folio & 8:o.
[12] s. Häftade och lösa ark.
Diariemärkt ”No. 61” överst. Med följebrev
och remissyttrande av Carl H. Boheman. Peter
von Möller (1809–1883), arméofficer och
jordbrukare. Från 1846 ägare till Skottorp i
Halland och en föregångsgestalt i länet vad
gällde införandet av ett modernt intensivjordbruk,
bl.a. genom import av peruansk guano.
LLA 1842 (HLLA 1877), LVA 1866. Adlad 1866.
Utgav bl.a. Hallands hushållningssällskaps
tidning (1849–50) och Strödda utkast rörande
svenska jordbrukets historia (1871).
Biogr. källa: SMOK
Ä.a. E II:25
283 1867
IGELSTRÖM, (LARS JOHAN). Berättelse öfver
de försök som af mig blifvit gjorda med afseende
å tillgodogörande för jordbruket af
wid Grengesberget, bland dervarande jernmalmer,
förekommande apatit. Folio. [9] s.
Häftad.
nr 280−285
Med följebrev, diariemärkt ”No. 375” överst.
Lars Johan Igelström (1822–1897), f. vid Yngshyttan,
nära Persberg, Färnebo socken, Värmlands
län. Genomgick Filipstads bergsskola
1841–42, studerade kemi i Stockholm och vid
Helsingfors universitet och var 1846–48 e.o.
bergskonduktör vid Finska bergsstyrelsen.
Åter i Sverige e.o. stipendiat vid Jernkontoret
till 1857, genomförde då talrika mineralogiska
och geologiska resor genom landet och tjänstgjorde
även vid Filipstads bergsskola (1850,
1855). Rekognoscör vid Sveriges geologiska
undersökning 1858–59, vilken p.g.a. långvarig
ohälsa blev hans sista anställning. Bodde 1859–
71 på fädernegården vid Persberg och därefter
på hemmanet Gräs i Sunnemo. Upptäckte en
mängd nya mineral från värmländska gruvor
och förekomster samt från Sjögruvan i
Västmanland. Författade en mängd artiklar
i inhemska och utländska tidskrifter och publicerade
flera böcker, bl.a. Elementar-lärobok
i mineralogi omfattande svenska mineralriket
(1850).
Biogr. källa: SMOK
Ä.a. E II:45
284 1886
CRONANDER, (AUGUST WALDEMAR). Ännu
några ord om mergel. Folio. [4] s. Ett ark.
Ett komplement till uppsatsen ”Om mergel,
kalk och dy såsom jordförbättringsmedel”
i KSLAT 1885. August Waldemar Cronander
(1845–1911), kemist. Var bl.a. lärare i oorganisk
kemi vid Ultuna lantbruksinstitut och ass. vid
dess kemiska försöksstat. 1877–88.
Biogr. källa: SMOK
Ä.a. E II:65
285 1890
FLYGARSON, FERDINAND. De i handeln förekommande
konstgjorda gödningsämnena
och deras användning. Folio. 28 s. Häftad.
Ferdinand Flygarson (1855–1893), f. i Hölö
socken, Södermanland. Utexaminerad Ultuna
1875, amanuens vid dess kemiska laboratorium
1878–79. Bokhållare vid Trångfors,
Västmanland 1876–78, inspektor därstädes
1878–79. Inspektor vid Häggesta vid Köping
84