HandskriftsfÃ¶rteckning - och Lantbruksakademien

More documents

Recommendations

Info

handskriftsförteckning 280 1845 JOHANNESSEN, VIKING. Anmärkningar om mergling vid Årup landtbruk. 4:o. [7] s. I lösa ark. Med följebrev och utlåtande från Lantbruksakademien genom J.J. Berzelius. Författaren var inspektor vid Årups fideikomiss i Kristianstads län. Ä.a. E II:24 281 1846 ESMARK, (HANS MORTEN THRANE). Beskrivelser over den mineraliske patentgjödnings tilberedelse samt en kortfattet theorie hvorefter sammensætningen er ordnet. Et forsög i agronomien. 4:o. [15] s. Marmorerat omslag. Diariemärkt ”No. 176” överst. Följebrev och utlåtande bifogade. Hans Morten Thrane Esmark (1801–1882), norsk präst och naturvetare, vid denna tid bosatt i Brevik, Telemark. Ä.a. E II:25 282 1846 MÖLLER, PETER. Om guano samt några dermed i Sverige anställde försök. Folio & 8:o. [12] s. Häftade och lösa ark. Diariemärkt ”No. 61” överst. Med följebrev och remissyttrande av Carl H. Boheman. Peter von Möller (1809–1883), arméofficer och jordbrukare. Från 1846 ägare till Skottorp i Halland och en föregångsgestalt i länet vad gällde införandet av ett modernt intensivjordbruk, bl.a. genom import av peruansk guano. LLA 1842 (HLLA 1877), LVA 1866. Adlad 1866. Utgav bl.a. Hallands hushållningssällskaps tidning (1849–50) och Strödda utkast rörande svenska jordbrukets historia (1871). Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:25 283 1867 IGELSTRÖM, (LARS JOHAN). Berättelse öfver de försök som af mig blifvit gjorda med afseende å tillgodogörande för jordbruket af wid Grengesberget, bland dervarande jernmalmer, förekommande apatit. Folio. [9] s. Häftad. nr 280−285 Med följebrev, diariemärkt ”No. 375” överst. Lars Johan Igelström (1822–1897), f. vid Yngshyttan, nära Persberg, Färnebo socken, Värmlands län. Genomgick Filipstads bergsskola 1841–42, studerade kemi i Stockholm och vid Helsingfors universitet och var 1846–48 e.o. bergskonduktör vid Finska bergsstyrelsen. Åter i Sverige e.o. stipendiat vid Jernkontoret till 1857, genomförde då talrika mineralogiska och geologiska resor genom landet och tjänstgjorde även vid Filipstads bergsskola (1850, 1855). Rekognoscör vid Sveriges geologiska undersökning 1858–59, vilken p.g.a. långvarig ohälsa blev hans sista anställning. Bodde 1859– 71 på fädernegården vid Persberg och därefter på hemmanet Gräs i Sunnemo. Upptäckte en mängd nya mineral från värmländska gruvor och förekomster samt från Sjögruvan i Västmanland. Författade en mängd artiklar i inhemska och utländska tidskrifter och publicerade flera böcker, bl.a. Elementar-lärobok i mineralogi omfattande svenska mineralriket (1850). Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:45 284 1886 CRONANDER, (AUGUST WALDEMAR). Ännu några ord om mergel. Folio. [4] s. Ett ark. Ett komplement till uppsatsen ”Om mergel, kalk och dy såsom jordförbättringsmedel” i KSLAT 1885. August Waldemar Cronander (1845–1911), kemist. Var bl.a. lärare i oorganisk kemi vid Ultuna lantbruksinstitut och ass. vid dess kemiska försöksstat. 1877–88. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:65 285 1890 FLYGARSON, FERDINAND. De i handeln förekommande konstgjorda gödningsämnena och deras användning. Folio. 28 s. Häftad. Ferdinand Flygarson (1855–1893), f. i Hölö socken, Södermanland. Utexaminerad Ultuna 1875, amanuens vid dess kemiska laboratorium 1878–79. Bokhållare vid Trångfors, Västmanland 1876–78, inspektor därstädes 1878–79. Inspektor vid Häggesta vid Köping 84
nr 286−292 1882–83. Förvaltare vid Bernshammar i Västmanland 1883–87. Bokhållare vid Beijers bokförlag i Stockholm 1890–93. Biogr. källa: U1932 Ä.a. E VIII a:7 286 1896 PYHLSON, C.A. Pristäflan. Om de konstgjorda gödningsämnena och deras användning. Folio. 14 s. Häftad. Diariemärkt ”344” överst. Författaren var från Upphärad i Elfsborgs län. Ä.a. E II:75 287 1898 PETERSSON, ALBERT. Rentabilitets beräkning för en elektrolytisk alkalifabrik vid Alby med 300 effektiva hästkrafter. 4:o. 16 s. Klammerhäftad. Albert Petersson (1870–1914), ingenjör och industriman. Studerade från 1888 vid Polytechnikum i Zürich och blev ingenjör där 1892, FD vid Zürichs universitet 1894. Uppfann bl.a. en elektrisk ugn för framställning av kalciumkarbid under olika anställningar i Genève och Paris, byggde 1898–99 Alby karbidfabrik i Medelpad, där han var disponent till 1905. Flyttade samma år till Norge, där han vid Odda i Hardanger uppförde ett av världens största karbid- och cyanamidverk för det engelska bolaget Alby United Carbide Factories Ltd, som övertagit aktiemajoriteten i Alby karbidfabrik. Biogr. källa: SMOK Ä.a. E II:77 288 1900, ca? DAHLBOM, PEHR. Lättfattlig och efter det praktiska jordbrukets behof lämpad afhandling, om de i handeln förekommande konstgjorda gödslingsämnena och deras användning. Täflingsskrift att inlämnas till Kongl. Landtbruks akademien i Stockholm. 4:o. 39 s. Häftad i blått pappersomslag. Författaren var ”f.d. elev från Trelleborgs lantbr. skola”. Ä.a. E VIII a:15 289 1931 Utredning rörande det svenska jordbrukets handskriftsförteckning kalkförsörjning. I–II. Folio. [1], 210 bl. Maskinskrift. Grönt klotband. Enligt inledningen utfördes utredningen av statsgeologen Simon Johansson och geologen Josef Eklund. Arkivet Vinden utlandet 290 1809 SEEL, HEINRICH. Abhandlung staatswirthschaftliche über die Getraid Reinigung. München, 1809. 8:o. 16 s. & 1 utvikbar tecknad plansch. Gråpappersomslag. N.a. Ö 23:4 291 1845 The importance of artificial or portable manure [...]. 4:o. [12] s. I lösa ark. Undertecknad ”Durham 18th May 1845”. Eventuellt en avskrift av tryckt artikel? På slutet ett antal rader i mer svårläslig stil ställda till J.J. Berzelius, som författaren, alt. avsändaren, tydligen kände. Ä.a. E II:24 292 1887 LARSSON, HERMAN. Reseanteckningar från England och Skottland. Folio. 49 s. Med inklistrade bilder i texten. Häftad. Studierna gällde maskin- och redskapsutvecklingen i Storbritannien. Tryckt i KSLAT 1887, s. 84–115. Edvard Herman Larsson (1860–19??), f. på Bengtsbo i Haraker socken, Västmanland. Lantbrukselev vid Bengtsbo 1879–80 samt vid Ärna i Gamla Uppsala 1880–81. Utexaminerad från Ultuna 1883, därefter underlärare vid Värmlands läns lantbruksskola i Sjöstad 1883–84, inspektor vid Väsby, Östergötland 1884–85, underlärare och inspektor vid Västmanlands läns lantbruksskola på Stenby 1885– 88, inspektor vid Ferna bruk i Västmanland 1888–90 och vid Mauritzberg vid Linköping 1890–91. Arbetsledare vid Martebo myrs torrläggning på Gotland 1892–93, arrendator på Medeby i Martebo, Gotland 1893–99, varefter 85
Page 1 and 2: nr 1−5 handskriftsförteckning Ha
Page 3 and 4: nr 16−23 härader 1810-12, vice l
Page 5 and 6: nr 29−37 29 1815 HOLTZ, G. Swar u
Page 7 and 8: 51 1815 RUUTH, G.G. [Svar på Lantb
Page 9 and 10: nr 58−63 Biogr. notis, se nr 55
Page 11 and 12: nr 70−75 landshövding i Västern
Page 13 and 14: nr 84−90 rader, Östergötlands l
Page 15 and 16: nr 99−107 Häftad. Namnsedel enda
Page 17 and 18: nr 114−117 anteckningar från min
Page 19 and 20: 135 1939 P.M. rörande aktuella fr
Page 21 and 22: nr 143−151 varav de bägge ej pri
Page 23 and 24: nr 157−164 liv var Gråberg bosat
Page 25 and 26: nr 171−176 171 1869 ZETTERSTEDT,
Page 27 and 28: nr 183−187 mar, Hamra, m.fl., 189
Page 29 and 30: nr 197−205 197 1821 SEGERHJELM, C
Page 31 and 32: 221 1932 RINGBORG, GUNNAR. Berätte
Page 33 and 34: nr 226−234 Ett betänkande om nö
Page 35 and 36: nr 245−254 245 1818 [Handlingar a
Page 37 and 38: nr 260−265 6 december 1941 av tor
Page 39: nr 273−279 273 1937 LARSEN, HOLGE
Page 43 and 44: nr 298−303 1899. Publicerade ett
Page 45 and 46: nr 310−314 ningsämnen, foder och
Page 47 and 48: nr 319−326 Sammanbunden med: Brah
Page 49 and 50: nr 336−342 något röriga förtec
Page 51 and 52: nr 353−358 demiens tävlingsämne
Page 53 and 54: nr 364−370 utlandet 364 1830-1840
Page 55 and 56: nr 378−385 studier av sojabönans
Page 57 and 58: nr 397−405 mindre jordbrukare. [T
Page 59 and 60: nr 414−421 för lantmannabyggnade
Page 61 and 62: nr 428−433 428 1903 ULLBERG, (PER
Page 63 and 64: 448 1920 ADELSKÖLD, (KARL-FREDRIK)
Page 65 and 66: 464 1838 POPPIUS, GABRIEL & PETRI,
Page 67 and 68: nr 474−476 högskola och lantmann
Page 69 and 70: nr 484−490 terapi 1877-95, föres
Page 71 and 72: nr 497−500 pen. 4:o. 41 s. + Kunn
Page 73 and 74: 509 1813 HEDIN, SVEN. En kort öfve
Page 75 and 76: nr 516−524 516 1850, ca? Exteriö
Page 77 and 78: nr 529−534 sterås, Kalmar län,
Page 79 and 80: 550 1887 WEDIN, (CARL) HUGO. Rappor
Page 81 and 82: nr 560−572 månad 1888. Folio. [1
Page 83 and 84: 590a 1920-1939 SÖDERHOLM, VALDEMAR
Page 85 and 86: 601 1886 HARTMAN, (CARL VILHELM). A
Page 87 and 88: nr 613−617 marmorerat pappersband
Page 89 and 90: nr 624−631 Defekt - texten börja
Page 91 and 92:
nr 641−648 pärm i konstläder. G
Page 93 and 94:
nr 655−662 655 1881 CEDERSTRÖM,
Page 95 and 96:
678 1852 FREESE, B.M. [Om linets kv
Page 97 and 98:
nr 687−692 gren 1823. 19 sept.”
Page 99 and 100:
nr 700−709 Biogr. källa: Lange
Page 101 and 102:
nr 716−722 samhetens organisation
Page 103 and 104:
nr 730−737 F. Steenbjerg’s fore
Page 105 and 106:
nr 746−753 nologiska institut (fr
Page 107 and 108:
nr 757−759 kopparverk i Norrige
Page 109 and 110:
nr 765−773 jer ett antal avdelnin
Page 111 and 112:
nr 785−794 och stubbar. Folio. [2
Page 113 and 114:
nr 802 802 1948-1949 Børnelegsplan
Page 115 and 116:
egister Biografi 113−114, 119, 12
Page 117 and 118:
egister Axner, Carl 349 Bachér, Iv
Page 119 and 120:
egister Hedin, A. 596−597 Hedin,
Page 121 and 122:
egister Noreus, Jean 26 Notini, Gö
Page 123 and 124:
egister Wedin, Carl Hugo 180, 543,
Page 125 and 126:
appendix Särskilt framträdande ä
Page 127 and 128:
appendix Förslag till nybyggnad f
Page 129 and 130:
appendix Uteplats - markplaneringsp
Page 131 and 132:
appendix Projekteradt gasverk för
Page 133 and 134:
appendix K. Landtbruksakademiens ex
Page 135 and 136:
Lantbruk sverige Väggtaflor öfver
Page 137 and 138:
appendix Skåp: 2:17 Svenska Ayrshi
Page 139 and 140:
appendix Motorsågen Lombard med Cr
Page 141 and 142:
appendix storbritannien Geografi HO
Page 143 and 144:
appendix 3 hårt rullade trädgård
show all

HandskriftsfÃ¶rteckning - och Lantbruksakademien

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?