EX 70-2000 (pdf 19,6 MB) - Kungliga Tekniska högskolan

KUNGL
TEKNIS[(A
HÖGSKOLAN
Institutionen for Fastigheter och Byggande
A ,'delningen for Fastighetsvetenskap
Examensarbet nr 70
Irlands minerallagstiftning
-en beskrivning a\' den legala processen från prospektering till gruvdrift
.'
Handledare och examinator:
Eva Liedholm Johnson
STOCKHOlM 2000
Utfört av:
Örjan Rystedt

Förord
Detta exarnensarbet har utfarts vid Institutionen for fastigheter och byggande, Avdelningen
for fastighetsvetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Det är den avslutande
delen i civilingenjörsutbildningen på lantmäterilinjen och har utförts under hösten och vintern
1999-2000. Undersökningsarbetet gjordes dels på Irland och dels i Stockholm medan
rapportskrivningen utförts i Stockholm.
Jag vill fl-amfora ett stort tack till min handledare och examinator Eva Liedholm Johnson som
under arbetets gång bidragit med många värdefulla synpunkter. Jag vill också tacka Sven
Arvidsson på SGU i Uppsala for hans hjälp med att etablera en kontakt med Department of
the Marine and Natural Resources på Irland. Vidare vill jag tacka alla som under min vistelse
på Irland tog sig tid och svarade på mina frågor, framfor allt Mr Brian Breslin vid Department
of the Marine and Natural Resources i Dublin.
Stockholm februari 2000
(); ---~.#-
Örjan Rystedt
3

~
Innehållsförteckning
FÖRORD
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ' '...' , ..5
ABSTRACT 7
SAMMANFATTNING 9
I
N
L
E
D
N
I
N
G
.
.
.
"
.
"
"
"
.
"
"
"
.
.
"
'
.
"
'
.
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
.
"
l BAKGRUND 112
SYFTE 12
3 METOD 12
4 DISPOSITION. 13
G
R
U
V
N
Ä
R
I
N
G
E
N
PÅ
I
R
L
A
N
D
l ALLMÄNT : 14
2 GRlNNÄRINGEN FÖRR OCH NU 14
3 KLIMATET FÖR PROSPEKTERINGSFÖRETAG 18
MINERALLAGSTIFTNINGEN , 20
l ALLMÄNT 20
Z ÄLDRE LAGAR AV BETYDELSE FÖR NUVARANDE MINERALL.~GAR 21
3 NUVARANDE MINERALLAGAR 22
Äganderätten till minera/er och mark 23
V
i
k
t
i
g
a
t
e
r
m
e
r
och
i
n
s
t
i
t
u
t
Enk/are ulldersökllingar ', :., 25
n lesseanma an f , -J
Prospekteringslicens..
Til/stånd för bearbetning av mineraler
r ..J;...' khd dd ... ' vangsjolilal"V a,. mar oc un eror na e rattIg leter.
K .. 11... l I k
~
r
!
' ',
,
'
,.,.."., ,.., ".,
26
16
""
';'-
'
M
I
L
J
Ö
A
S
P
E
K
T
E
R
l t .
o
m
p
e
l
l
s
a
r
l
o
n
.
. / ,
tl
a
g
a
r
e
OCH
av
m
m
e
r
a
P
L
A
r
.
.
'
E
R
I
N
G
S
F
R
Å
G
O
R
er
oc
l
mar
l ALLMÄNT , , 30
2 PROSPEKTERI~G 30
3 MINERALEXPLOATERING , 31
Fysiskplanering ! 3j
1\1iljöprövning : .13
PROCESSEN 371
ALLMÄNT 3 i
2 PROSPEKTERI1'G OCH ÖVRIGT ARBETE TIDIGT I PROCESSEN 37
Prospektering.. 37
Utredning av minera/- och markrättigheterna 41
Bedömning av miljökonsekvenser 41
3 ÖVRIGA TILLSTANDSÄRENDEN OCH FÖR\' ÄRV OM PARTERNA INTE KOMMER ÖVERENS 42
Ti//stånd för bearbetning av minera/er 42
"P/anning Permission 43
lntegrated Pollution Contro/ License (IPCL) '..'..'..' ' ' 43
4 Fol"Val"V SAMMANFA om parterna TThING mte k ommer overens
..45
45
G
R
U
V
P
R
O
J
E
K
T
1 ALLMÄNT 48
2 GALMOY :: '...'.' '. 48
UIlders'ökningar och markji.ågor '.'..'..' ' ' ., , 19
5
VID
i
l
l
N
E
R
A
L
E
X
P
L
O
A
T
E
R
I
N
G
11
14
25
30
48
8
-

7
6.3
7.1
7.2
" PI ' P ."" h 'I '... ll . d ;
Tillståndför LISHEEN annmg el//llSSIOn bearbetning OC av //IlljOtl //Iineralerna stan ,
, J
,.
AVSLUTANDE Miljöprövningen KOMMENTARER '.." , '..".'..'.'...'..'...'.'.'.'
KOMMENTARER EGNA KOMMENTARER FRÅN INBLANDADE PARTER
'."."."..'..."""' "'.""""'..'.."'.
KÄLLFÖRTECKl\YJNG
BILAGA KARTA ÖVER IRLAND 6-4
BILAGA 2 "SCHEDULED MIl\'ERALS" 65
BILAGA 3 VIKTIGA TIDPUNKTER FÖR GRU\'"PROJEKTET I GALMOY 66
BILAGA 4 RÄ TfSFALL ,
67
ALLMÄNT
BAKGRUND .."'.'.""' ' ' "".'
Övertagande Händelseförlopp
"the Bankers av Tl"Ust Tara Package" Mines Ltd.
HIGH Utfall COURT ,
Atal... Sammanfattning Utredning " ' '.."...
SLUTSATS SUPREME Atal Utredning
COURT
6
./9
50
52
-'-~
55
55
57
60
67
67
67
69
69
69
70
70
70 -I j
72
.,.,
1-
-.,
1-'
-.,

Abstract
This Master of Science Thesis on lrish minerals development legislation- the legal aspectsfl'om
prospecting to mining, is written by Örjan Rystedt at the Royal Institute of Technology
in Stockl10lm, Department of Real Estate and Construction Management, Division of Real
Estate Planning and Land Law. The purpose of the thesis is to describe the Minerals
Development Acts and its regulations. N1 important part is to explain ho\\' and where in the
process from prospecting to mining these regulations are applied. It has also been necessary to
bring up environrnental issues and ph~'sical planning since it is an important part of mineral
development.
The lrish mineral legislation consists of five different acts. Together these are referred to as
"Minerals Development Acts 1940-1999". The first Olle that was enacted 1940 is the most
comprehensive Olle and the rest of the acts either replace or add regulations to the earlier olles.
The minerals within the meaning of the Minerals Development Acts are alnlost all minerals
except for sand, gravel, stone and clay. For those minerals a prospecting license is needed for
exploration and a State mining facility is needed for working the minerals. The minerals
within the meaning of the Acts can either be State owned or private owned. About 60-65% of
the minerals are State owned and to \\.ork these a State mining lease is required. The State
have, since the enacting of Minerals Development Act of 1979, the exclusive right to \\.ork all
minerals within the meaning of the Acts, except for minerals that were being worked pri\'ately
by 15 December 1978. To work private owned minerals a State mining license is required.
The prospecting licenses and State mining facilities are granted by the Minister at The
Department of the Marine and Natural Resources. All administrative and technical procedures
relating to mineral exploration and de\"elopment are dealt with by the Exploration and Mining
Division at the same Department.
F or almost all development in Ireland, including mining, a planning pem1ission is needed.
The plaru1ing pem1ission is obtained from the local plaIl11ing authority ,,-hich usuall). is a
County Council. For all the minerals ".ithin the meaning of the Minerals De,'elopment .A..cts
an Integrated Pollution Controi License (IPCL) also is required. The body that grants these is
the independent Environmental Protection Agenc)' (EPA).
As you can see the process from prospecting to mining includes many steps and pelmissions.
These steps will take many years to fulfil and during this time the developer will not recei'fe
any profits from the business until the production starts. This is Olle of the biggest problems in
the lrish mining industry today and explorers, developers and the State are all working
towards shorter process time.

Sammanfattning
Irland är idag en av de främsta producenterna i Europa av metallerna zink och bly. Historiskt
sett har förutom zink och bly även koppar, järn och guld haft stor betydelse för gruvnäringen i
landet. Det är dock inte bara metaller som går att hitta på Irland utan både industrimineraler
och byggmineraler förekommer. De zink och blygruvor som idag är verksamma har förväntad
fortsatt produktion på samma nivå under de närmast 10-15 åren. Vad som väntar efter de åren
är osäkert då det inte har upptäckts någon ny fyndighet, utan anknytning till en tidigare
upptäckt fyndighet under den senaste tioårsperioden. Den internationella konkurrensen blir
hårdare för varje år som går och det gäller för Irland att fortsätta locka prospekteringsföretag
att investera i landet.
Den irländska mineral lagstiftningen har byggts upp av ett antal lagar genom åren och består
idag av fem lagar som gemensamt benänms "Minerals Development Acts 1940-1999". Den
som kom först av dessa lagar är "Minerals Development Act 1940" och det är den mest
omfattande av dem alla. De ö\'riga f)'fa lagarna ("Petroleum and other Minerals Development
Act 1960" och "Minerals Development Acts 1979, 1995, 1999) innehåller kompletteringar
och ersättningar till bestänmlelserna i den första lagen. Detta innebär att de irländska
minerallagarna tillsammans bildar ett "lapptäcke" där alla lagar måste behandlas parallellt
med varandra. Lagtexten blir genom denna struktur svåröverskådlig och rörig.
När det gäller äganderätten till mineraler och mark på Irland så är förhållandena i vissa fall
komplicerade. För att börja med marken så överfördes det mesta av jordbruksmarken från
storgodsägare till irländska bönder under en markreform som började i slutet av 1800-talet.
Under delma markreform bildades en markkommission (Irish Land Commission) enligt lag
(Land Law Act 1881) som hade till uppgift att bistå arrendatorerna med finansiella medel när
de köpte mark. Förutsättningarna förändrades under åren och enligt "Land Act 1903" l--unde
arrendatorerna låna hela köpeskillingen av markkommissionen och sedan betala tillbaka
delU1a under en period som var runt 70 år. I praktiken gick det hela till på så sätt att
markkommissionen köpte marken a\' storgodsägarna och delade sedan upp den och sålde den
i lotter till bönderna. Markreformen ga\' efter många år resultat och 1920 hade det bildats
350000 självägda jordbruk på två tredjedelar av Irlands jordbruksmark. Det var inte bara för
äganderätten till mark som reforn1en hade betydelse. När markkommissionen köpte upp
marken från storgodsägarna fö[\,ä[\'ade de även mineralrättigheterna. Dessa rättigheter behöll
de när de sålde marken \"idare till bönderna och mineralerna blev på så sätt statligt ägda.
Mineralrättigheter kunde också överföras tvångsvis till staten enligt "Minerals Development
Act 1940". Tillsammans ledde dessa t\'å förfaranden till att 60-65% av landets samtliga
mineralrättigheter överfördes till staten.
Möjligheten att tvångsförvärva mineralrättigheter försvann i och med införandet av"Minerals
Development Act 1979". Istället fick staten den exklusiva bearbetningsrätten till alla
mineraler med vissa undantag. Den grupp mineraler som är privat ägda och som staten har rätt
att bearbeta består av 30-35% av Irlands mineraler. Detta innebär att de två grupperna statligt
ägda mineral er och privat ägda mineraler som staten har rätt att bearbeta i stort sett utgör alla
Irlands mineraltillgångar. Det finns dock en lite grupp som består av de undantagsfall som
nämns ovan och det är mineral er som är privat ägda men som staten inte har rätten att
bearbeta. Gruppen består av de mineraler som bearbetades privat vid genomförandet av
lagändringarna 1979.
9

De mineral er som det krävs tillstånd från staten att prospektera och bearbeta kallas
gemensamt "minerals within the meaning of the Minerals Development Acts". Vilka
mineraler som ryms inom denna grupp är inte helt definierat men kan tolkas som att det är alla
mineraler fårutom sten, grus, sand och lera. Det tillstånd som ger rätten att leta efter och
undersöka någon mineral kallas "Prospecting Licens" och motsvaras i Sverige närmast av ett
undersökningstillstånd enligt minerallagen. En sådan licens ger innehavaren rätten att beträda
marken som licensen gäller över och göra vad som anses vara nödvändigt får att fastställa
karaktären, omfattningen eller värdet av mineralema. Den som utfårdar "prospecting licens"
är ministern vid "Department of the Marine and Natural Resources" efter utredning av
"Exploration and Mining Division" vid samma departement. När det gäller tillstånd får
bearbetningen a\' mineralerna finns det tre olika varianter i den irländska lagstiftningen. Den
fårsta och mest vanliga är "State Mining Lease" som utfårdas får statligt ägda mineraler. Efter
det i storleksordning kommer "State Mining License" som kan utfårdas får mineraler som ägs
privat men som staten har den exklusiva rätten att bearbeta. Den sista av de tre är "State
Mining Permission" som är ett tillstånd av begränsad omfattning att bearbeta statligt ägda
mineral er. Dessa tillstånd får bearbetning av mineraler som gemensamt benämns "State
Mining Facilities" utfårdas även de av "Minister of the Marine and Natural Resources" efter
prövning av "Exploration and Mining Division".
Alla exploateringsåtgärder på Irland, inkluderat mineralexploatering, kräver "Planning
Permission" som motsvarar det svenska bygglovet. De som behandlar ärenden om "Planning
Permission" är de lokala planeringsmyndighetema i området. Även exploatering av mineraler
som inte är "minerals within the meaning of Minerals Development Acts" kräver "Planning
Permission". För exploatering av de mineraler som kräver "State Mining Facility" måste
också en "Integrated Pollution Controi License" inhämtas. Denna licens sätter upp
gränsvärden för utsläpp och behandlar stängningen av gruvan. De som utfårdar denna licens
är "Environmental Protection Agenc)'" som i Sverige motsvaras av Naturvårdsverket. För
bearbetning av alla andra mineraler måste separata licenser for utsläpp i luft och vatten
inl1ämtas av de lokala planeringsmyndigheterna.
Processen från undersökning till bearbetning av mineraler är alltså ett långt förlopp som
innehåller många olika steg och tillståndsfrågor. Den tid det tar från det att en fyndighet
upptäcks till bearbetningen kan påbörjas är kostsam. Under denna tid som i värsta fall kan ta
mer än tio år har inte prospektören någon inkomst från verksamheten. Detta är ett av de
största problemen för gruvnäringen idag och behandlingstiden måste förkortas om Irland ä\'en
i fortsättningen ska vara ett framstående gruvland. En av orsakerna till den långa processtiden
är att många beslut om "Planning Permission" och "Integrated Pollution Controi License"
överklagas och dessa förfaranden är ofta tidskrävande.
10

Inledning
1.1 Bakgrund
Denna studie behandlar den irländska mineral lagstiftningen och processen från sökandet av
mineraler till bearbetningen av dessa. Irland är en av Europas ledande producenter av zink och
bly och så sent som i november 1999 startade bearbetningen av dessa mineraler i den senaste
fyndigheten i Lisheen, County Tipperary. På Irland, liksom i många andra länder, har
fårutsättningarna för gruvindustrin fårändrats under de senare åren och landet känner a\- den
internationella konkurrensen. Målet är att skapa ett konkurrenskraftigt system som tar tillvara
markägarnas intressen, tar hänsyn till miljön och är en bra lösning får både staten och
prospekteringsfåretagen. Idag äger irländska staten den exklusiva bearbetningsrätten till i stort
sett alla mineral er i landet. Detta innebär inte att staten utfår prospektering och bearbetning av
mineralema utan de hyr istället ut denna rätt att exploatera mineral er till fåretag efter
prövnIng.
En inblick i andra länders minerallagstiftning är i dag mycket aktuell. Den litteratur som finns
skriven på svenska inom detta ämne är äldre, summariska beskrivningar som inte nännare
utreder de speciella reglerna i de olika länderna. Det ska också nämnas att det mig veterligen
inte finns någon utredning om Irlands minerallagar på det svenska språket. Att titta närmare
på andra länders minerallagstiftning är också intressant aven annan anledning. Regeringen
tillsatte i februari 1999 en enmansutredning som fick i uppgift att utreda den svenska
mineral lagen. En av punkterna i kommittedirektivet är att utredaren ska göra en internationell
jämförelse. Bakgrunden till detta är att i vissa delar a\' Sverige råder det en fientlig inställI'Ling
mot den mineral lagstiftning som idag är i bruk. Brist på information och kunskap hos
markägarna kan vara en av orsakerna till detta men deras ställning har också blivit svagare
genom åren. En annan del av problemet kan vara att det idag finns många utländska företag
som utför prospektering istället för, som tidigare, den svenska staten. Markägarnas rättigheter,
eller snarare brist på rättigheter, har under de senaste åren livligt diskuterats i tidningar och på
TV. Under hösten 1998 motionerade dessutom samtliga partier i Riksdagen om ändringar i
minerallagen. Resultatet av detta är alltså att regeringen tagit så starkt intryck av känslorna
som väckts att de tillsatt en enmansutredning som skall titta närmare på den svenska
minerallagen. Några av punkterna som ska utredas är markägarnas rättigheter, skyddet för
\'ärdefulla natur- och kulturn1iljöer och den tidigare nämnda internationella jämförelsen.
Alla dessa förutsättningar tillsammans gör det mycket intressant att titta närmare på andra
länders lagstiftning och lösningar. Den internationella konkurrensen hårdnar och det är idag
möjligt för prospekteringsföretag att göra säkra investeringar i länder som tidigare haft
instabil ekonomi med följd i osäkra system för gruvindustrin.
Rätten till att utnyttja mineraltillgångar regleras i många länder enligt tre olika system. Enligt
det första av dessa, jordägandesystemet, tillfaller rätten till mineralema den som äger jorden.
Konscessionssystemet är det andra av de tre systemen och innebär att rätten att eftersöka och
bearbeta mineralfyndigheter upplåts efter prövning av statlig myndighet. Det sista systemet
kallas inmutnings systemet och innebär att vem som helst som upptäcker en mineraltillgång
kan förvärva ensamrätten att utnyttna tillgången. Det system som idag tillämpas på Irland
faller inte direkt in under något av de som beskrivits. Historiskt sett skulle man kunna säga att
jordägandesystemet har tillämpats där den som äger marken även äger mineralema därunder.
Till viss 'del är det även idag jordägandesystemet som gäller. Framför allt när det gäller
mineraler som inte berörs av de irländska minerallagama. När det gäller mineraler som berörs

av minerallagarna ägs 60-65% av dessa av staten. Resten av dem ägs privat men staten har
även här den exklusiva bearbetningsrätten. Dessa forhållanden är inte sådana att det går att
konstatera att jordägandesystemet tillämpas. För själva prospekteringen går det nog att säga
att i de allra flesta fall sker tillståndsgivningen for detta efter principen "tirst come, tirst
served" även om det sker en statlig prövning. Även for tillstånd att bearbeta mineraler sker en
statlig prövning. Eftersom det är staten som äger den exklusiva bearbetningsrätten till i stort
sett alla mineraler "hyr" de ut denna rätten till foretagen efter prövning. Förfarandena med
tillstånd for både prospektering och bearbetning av mineralerna kan väl närmast liknas med
koncessions systemet med vissa inslag av det inmutningsrättsliga systemet vid
pro s pekteri n g s p rö vning en.
1.2 Syfte
Examensarbetet är inriktat på att beskriva irlands minerallagar och dess bestämmelser. Vidare
behandlar arbetet hur ,dessa bestämmelser tillämpas i praktiken i en process från prospektering
till bearbetning av mineraler. Annan lagstiftning som tillämpas under processen beskrivs även
den men inte lika ingående. Framför allt är det delar av miljälagstiftningen och
planlagstiftningen som blir aktuell. Andra viktiga frågor som tas upp är markägarnas
rättigheter och äganderätten till mineraler.
1.3 Metod
I september 1999 började arbetet med att lägga upp strukturen och inhämta
bakgrundsmaterial. Studier av det s\.enska systemet och dess lagstiftning var en viktig del av
forberedelsema och nödvändigt for att forstå de problem och konflikter som kan uppstå. Vid
besök på Irland i juni 1999 etablerades en forsta kontakt med "Exploration and Mining
Division", en del av "Department of the Marine and Natural Resources" som är ansvarigt
departement för mineral frågor på Irland. Med material från det besöket och från Sveriges
Geologiska Undersökning kunde en forsta inblick i det irländska systemet göras. Detta var
också viktigt for planeringen och forberedelserna inför kommande studier och intervjuer på
Irland.
Under hösten tillbringades tre veckor på Irland där den mesta tiden spenderades i Dublin. Där
gjordes ett antal intervjuer med prospekteringstoretag, gruvbolag, "Environmental Protection
Agency" (motsvarar svenska Natur\'årdsverket) och anställda vid "Exploration and Mining
Division". Eftersom mineralexploatering är kopplat till den fysiska planeringen i området
gjordes även försök att få intervjuer med lokala planeringsmyndigheter men utan framgång.
Den lokala planerings myndigheten som utfärdat "Planning Permission" rör gruvan i Lisheen
kontaktades och det visade sig att handläggningen av planeringsärendet hade utrörts a\' ett
konsultröretag. Försök gjordes att kontakta detta företag men utan resultat. Vidare studerades
rättsfall och annan litteratur. Sammanställning och rapportskrivning gjordes i Stockholm
under hösten och vintern 1999.
För att se hur mineral lagarna och andra lagar tillämpas i praktiken har studier gjorts av två
gruvprojekt. Det som har varit av intresse att titta på i arbetet med dessa gruvor är processen
från första sökandet av mineraler fram till det att produktionen börjar. Framför allt de legala
aspekterna men även hur markägarnas intressen tas till vara och hur miljöfrågor beaktas.
Därför är denna studie begränsad till just dessa områden och omfattar inte tekniska detaljer
såsom bearbetningsmetoder och förädlingsarbete.
12

All den litteratur om Irland som studerats har varit engelskspråkig. Lagtext,
informationsmaterial och rapporter har ,'arit viktiga delar som kompletterats med intervjuer
och information från Internet.
I rapporten förekommer benämningar i förenklad forn1 och förkortningar. När det refereras till
Departementet är det "Department of the Marine and Natural Resources" som avses om inte
annat anges. Ministern innebär den minister som är ansvarig för Departementet. För
mineral lagarna "Minerals and Development Acts 1940, 1960, 1979,1995, 1999" anges i vissa
fall endast årtalet, t.ex. "enligt 1940 års lag". Andra lagar än mineral lagarna anges i sin helhet.
Det förekonlIner också att termer inte översatts till svenska utan att de i texten skrivs på
engelska. Orsaken till detta är att vissa termer inte har någon svensk motsvarighet. Det kan
också vara så att en direkt översättning blir missledande.
Vid en internationell jämförelse av lagar uppstår ofta svårigheter då olika förhållanden och
olika rättsordningar råder i olika länder. Detta examensarbet är inte en jämförelse mellan
irländsk och svensk minerallagstiftning utan snarare en beskrivning av den irländska
lagstiftningen och de olika tillstånd som krävs för bearbetningen av mineral er. Problematiken
som uppstår vid en jämförelse finns dock kvar då lagar och företagsklimat byggts upp runt ett
lands speciella förutsättningar. I examensarbetet beskrivs minerallagarna men också de
riktlinjer som myndigheterna och de olika instituten fattar beslut efter. De generella principer
som därav framkommer ger en tydligare bild av helheten och hur lagarna tillämpas.
1.4 Disposition
När detta examensarbete tagit fonn har en disposition valts utefter de förutsättningar som
uppstått efter hand. På grund av bl.a. det komplexa lagsystemet med dess bestämmelser har
följande upplägg ansetts lämpligt. Inledningen och Gruvnäringen på Irland är en introduktion
till ämnet för att ge läsaren en bild a\' varför just detta ämne valts och vad som lett fram till
den situation som idag råder för mineralexploatering på Irland. Minerallagstiftningen går
sedan igenom de bestämmelser som minerallagarna innehåller och sedan följer ett kapitel,
Miljöaspel..'1er och planeringsfrågor vid mineralexploatering, som behandlar andra lagar som
tillämpas vid exploatering av mineraler. I det sistnämda kapitlet är det framför allt nödvändiga
tillstånd fårutom de som behövs enligt mineral lagarna som behandlas. Kapitlet Processen
binder sedan sanunan Minerallagstiftningen och Miljöaspekter och planeringsfi-ågor vid
m in era le_\"ploatering och beskriver hur dessa lagar, bestämmelser och tillstånd praktiseras i en
process från prospektering till gru\.drift. Kapilet beskriver ocskå de olika delarna mer
ingående får att ge läsaren en samlad bild av vilka steg som måste gås igenom och vilka
tillstånd som måste inhämtas vid mineralexploatering. Gruvprojekt beskriver sedan hur
processen från prospektering till gruvdrift fungerar i praktiken med studier av de två senast
öppnade zink och blygruvorn på Irland (Galrnoy och Lisheen). Hela arbetet avrundas sedan
med egna kommentarer och kommentarer från inblandade parter. Förhoppningarna är att
denna disposition fårst ska ge läsaren kunskaper om lagarna och bestärnmelerna och sedan
beskriva tillämpningen av dessa vid mineralexploatering.
13

2 Gruvnäringen på Irland
2.1 Allmänt
De första spåren av mineral bearbetning på Irland är från stenåldern då man bröt vit kvarts i
County Wicklow. Genom åren har sedan gruvaktiviteten varierat i intensitet och olika
mineraler har dominerat olika tidsåldrar. De vanligaste metallerna på Irland är zink och bly
och hittills har 1.5 % av all zink som brytits i världen brytits just på Irland. Ett annat bevis på
att Irland är en framstående zinkproducent är att landet har flest upptäckta zinkfyndigheter per
krn2 i världen. Så sent som i slutet på november 1999 påbörjades bearbetningen av zink- och
blymalm i den senaste fyndigheten i Lisheen, County Tipperary. Idag finns det sju aktiva
gruvor på Irland där zink och bly bryts i Navan, Galmoy och Lisheen, gips i Monagham och
marmor i Galway. I Kilkenny finns två gruvor där det bryts kol och lera i den ena och dolomit
i den andra.(MNR 199ge) Produktionsnivån av zink och bly tros ligga kvar på samma nivå de
kommande tio till femton åren (Finlay 1999, s.33) och Irland är därmed en av Europas främsta
producenter av dessa mineraler. Framtiden är dock osäker då det inte har upptäckts någon ny
fyndighet under den senaste tioårsperioden. Den internationella konkurrensen blir hårdare för
varje år och förutsättningarna för prospekteringsföretagen förändras. För att irländska och
multinationella bolag ska. fortsätta investera i mineralexploatering på Irland krävs att
företagsklimatet är lyhört och följer utvecklingen.
2.2 Gruvnäringen förr och nu
Förutom den bearbetning av kvarts som nämnts ovan finns det även tidiga bevis från en
koppargruva i Mount Gabriel i Cork County runt 1300 [k. Detta är idag en av de äldsta och
bäst bevarade koppargruvorna i Europa. En annan av de första och största gruvorna på Irland
var koppargruvan i A voca, Wicklow County. Här har hittats bevis på bearbetning från
bronsåldern. Under 1800-talet förekom sedan stor kopparproduktion över hela landet bl.a. i
Cork, Mayo, Sligo, Tipperary och Waterford. En av de mest produktiva gruvorna i mitten på
1800-talet var Anihies koppargruva i West Cork där som mest 1200 människor arbetade.
Även koppargruvorna i Bonmahon, Waterford County, var stora i både produktion och
sysselsättning.(NMPRG 1995, s.82)
Utvinningen av järn ur jämrnalm kom igång 500 fk. och järnet fick stor betydelse vid
tillverkningen av verktyg, vapen och andra redskap. Fram till 1800-talet fortsatte sedan
järntillverkningen av och till med större intensitet under vissa perioder. Till smältningen av
järn behövs kol och kol fås av bl.a. trädslaget bok. I England började bokskogarna ta slut och
engelsmännen sökte sig till Irland där bokbeståndet fortfarande var stort. Många smältverk
byggdes vid kusten och istället för att importerajämrnalmen från England så började de bryta
malmen på Irland. Denna industri fortsatte långt in på 1700-talet tills det sista smältverket
lades ner i Drumshanbo 1765. Även på 1800-talet förekom produktion av järn.(NMPRG
1995, s.81)
Även fast bly och zink idag ofta utvinns ur samma fyndighet så fanns det blygruvor på Irland
långt innan den första zinkgruvan öppnades. Redan på I600-talet fanns det blygruvor i
Tipperary, Sligo och Antrim. Inte förrän i början på I800-talet öppnade "the Mining
Company of Ireland" en zink och blygruva i Glendalough, County Wicklow, som fortsatte
med produktionen ända in på 1900-talet.(NMPRG 1995, s.82)
Under 1790-talet hade Irland en egen guldrush. När staten upptäckte hur lönsamt guldet \'ar
förklarades guldet 1798 statlig egendom (Royal Metal). Detta skrämde iväg alla guldletare
14

och staten började leta efter ursprungs ådern. Den hittades dock aldrig och 1803 övergavs
projektet och staten lät åter lokalbefolkning söka efter guldet. Fram till idag har fortfarande
ingen betydande guldfyndighet hittats på Irland. (NMPRG 1995, s 82)
Under senare hälften av 1900-talet har intresset för prospektering på Irland varierat från det
ena årtiondet till nästa. Detta har sin grund i att förutsättningarna ständigt förändrats med den
näringspolitik som för tillfället förts men det beror också på att tekniken utvecklats och att nya
undersökningsmetoder tagits fram. Det går dessutom att se att en upptäckt ofta lett till flera
liknande upptäckter i sitt slag vilket kan tydas som att intresset för prospektering ökar då det
bevisats att prospekterings arbetet ger resultat. I diagrammet nedan visas antalet nya gruvor
från 1950 och framåt.
6
5
4
3
2
1
o
Diagram 2.1
1950-1959
Antal nya gruvor på Irland
Antalet nya gru\'or per tioårsperiod från
industrimineraler'. (s. Finnlay 8.32).
--
1990-1999
1950-1999 för metaller och
Fram till början av 1960-talet var den allmänna uppfattningen att det inte fanns några större
fyndigheter på Irland. År 1961 upptäcktes en mineralfyndighet i Tynagh som blev en viktig
upptäckt för gruvnäringen. Aldrig förr hade en sådan fyndighet hittats i ett område med sådan
geologisk sammansättning. Intresset för Irland som gruvland ökade och upptäckten följdes av
flera i sitt slag. Under de följande åren hittades fler fyndigheter som .var ekonomiskt
lönsamma. Dessa var zink- och blygruvan i Silvermine 1962, baritgruvan i Ballynoe 1962 och
koppar-och kvicksilvergruvan i Gortdrum 1964. (TE C 1993) Dessa upptäckter berodde delvis
på en kombination av tre faktorer. Den första var att ny, billig teknik för prospektering kom ut
på marknaden. De andra två var att nya fyndigheter hittades i närheten av gamla och att en
fördelaktig skattepolitik introducerades 1967. Det gick också väldigt fort från det att en
fyndighet hittades tills det att man kunde börja bryta mineralema. Som exempel kan nämnas
att Silvermine, Ballynoe och Gortdrum allihop var i produktion inom tre år från att de
upptäcktes.(Finlay 1999, s.32) År 1970 var det dags igen då fyndigheten i Navan hittades.
Navan är den största zinkgruvan i Europa med en storlek på 70 millioner ton och ännu i dag
finns det 35 millioner ton k\rar att bryta. Upptäckten ledde till ökat intresse för prospektering i
landet och i slutet av 1974 berördes nästan halva irlands landyta av prospekteringsverksamhet.
I I SOV 1996: 152 s.17 definieras industrimineraler som minera/råvara som I/oJinns i annat s,\fte än att ji-igöra
metall eller energi och inte används som ballast, smyckesten eller natursten.
15

aaG-tals
Många av de prospekteringsföretag som fick upp ögonen för Irlands mineraltillgångar var
stora multinationella företag.(TEC 1993, NMPRG 1995, s.84, Finlay 1999, s.32) Sedan följde
ett antal år utan stÖrre upptäckter och många prospekteringsföretag lämnade Irland för att söka
efter mineraler i andra länder. Endast de irländska mindre företagen (juniors) blev kvar och
letade efter basmetaller. Eftersom de inte hade så stora resurser var investeringarna små.
Under denna lite tyngre period hittades en guldfyndighet i Curraghinalt i Nordirland och
detta, tillsammans med andra orsaker, medförde att intresset för guld ökade på Irland. Under
åren 1982 till 1988 ökade antalet tillstånd för prospektering av guld från fem- till trehundra.
Fortfarande var dock intresset för basmetaller lågt men upptäckten av zink och blyfyndigheten
i Ga1moy 1986 satte fart på intresset igen. Många multinationella företag återvände till Irland
och 1990 upptäcktes zink och blyfyndigheten i Lisheen. (TEC 1993, NMPRG 1995, s.85f)
Irlands geologiska sammansättning medför att olika typer av mineraler går att hitta i olika
delar av landet. De mineraler som används i byggmaterial går att dela in i två huvudgrupper.
Sandsten, sand och grus finns i hela landet medan kalksten och dolomit hittas i de centrala och
de nordvästra delarna. När det gäller tor'.' så kontrolleras 80% av landets torvbrytning av det
statliga företaget "Bord na Mona". I stort sett all torv bryts i någon av de fjorton huvudsakliga
torvanläggningarna i centrala Irland. Metallerna bly och zink bryts i dagens läge i de tre
gruvorna som nämnts ovan (Navan, Galmoy och Lisheen). (Euronet and Land Use
Consultants 1996) För att ge en fingervisning av Irlands ställning som gruvland visas i
tabellen nedan landets produktion av de vanligaste mineralerna under åren 1996-1998.
Irlands mineralproduktion 1 OOO-tals ton
Mineral
Bly
Zink
Silver (i 1
Gips
Aluminium
kg)
1996
45,3
164,5
14,7
422,8
1 233,5
Tabell 2.] lrish mineral production.(MAR 1999 s.27)
1997
45
193
13,3
477
1 282,8
1998
36
177.2
10,8
5001
13001
Ett sätt att t),da trender inom gruvnäringen på Irland genom åren är att jämföra företagens
benägenhet att investera i undersökningar vid olika tidpunkter. Detta kan göras genom att
studera rörändringar i antalet sökta och utfärdade prospekterings licenser olika år. En
prospekteringslicens motsvaras i Sverige närmast av ett undersökningstillstånd enligt
mineral lagen. Prospekteringslicensen måste inhämtas av ett företag som planerar att söka efter
mineraler. En innehavare aven sådan licens har rätten att beträda marken och utföra
nödvändigt undersökningsarbete. (se Prospekteringslicenes i kapitel 3.3)
16

La.
m
c:
a.
.~
""iii
C)
c:
"-= a.
-~ a.
cm
o L-
1000
800
600
400
200
a.. o
Prospektering
-
1960-1998
1960 1965 1970 1975 980 1985 1990 1995
Diagram 2.2 Antalet prospekterings licenser i bruk under åren 1960-1998
(Finlay 1999,5.33).
Under 1990-talet har antalet utfärdade prospekterings licenser minskat och orsakerna till detta
är flera. Ett antal misslyckade gruvprojekt under 80-talet tillsammans med gruvnäringens syn
på staten som vacklande i sitt stöd för gruvexploatering är ett par av orsakerna. (NMPRG
1995, s86f) Det har också blivit svårare för irländska mindre bolag, s.k. juniorbolag, att hitta
finansiärer till sina projekt. Deras investeringar på Irland har minskat avsevärt medan deras
prospektering i andra länder ligger på en stadig ,nivå. Den minskning av
prospekteringsaktiviteter som skett under den senaste tioårsperioden är oroande och det kan
nämnas att det inte har hittats någon fyndighet under denna period som inte har anknytning till
någon redan upptäckt fyndighet. (Finnlay 1999, s.33) I stort sett all prospektering som görs
idag ligger stora multinationella företag bakom. Den irländska staten utför inte någon
prospektering på Irland eller i något annat land. Det totala antalet prospekterings licenser i
bruk val- i juni 1999 hela 452 st. Under de föregående sex månaderna, 30 januari-3D juni, hade
63 nya prospekterings licenser beviljats och 20 stycken övergetts. Dessa licenser innehas av 57
olika företag.(MNR 199ge) Fastän någon fyndighet inte har upptäckts på 90-talet så
reflekterar de stora företagens in\-esteringar ändå att det finns stora förhoppningar om att hitta
mineral er på Irland.
Tabell 2.2
Ar
Tio största prospekterings företaget efter hur många prospekterings licenser de
innehar (MNR 199ge).
17

Många av de nya prospekteringslicenserna gäller basmetaller och guld. Under 1997
investerades ca. CAN $17 miljoner (SEK 1.02 miljarder, växelkurs december 1999), i
prospekteringsverksamhet på Irland och detta var en ökning med 16% från året innan. Runt 15
av de miljonerna investerades i att söka efter basmetaller och de totala
exploateringskostnaderna relaterade till basmetaller var ca. CAN $ 24 (SEK 1.44 miljarder).
(MNR 1999c)
Att jämföra antalet utfårdade prospekterings licenser ger en bild av hur omfattande
prospekteringsverksamheten är i landet. F ör att mäta lönsamheten i verksamheten måste man
se till hur många mineralfyndigheter som upptäcks. Nedan visas en tabell över hur många
mineralfyndigheter som upptäckts på Irland från 1950 fram till idag och även här fInns en
nedåtgående trend.
16
14
12
10
8
6
4
2
O
Diagram 2.3
Upptäckta mineralfyndigheter på Irland
1950-1959 1960-1969 1970-1979
1980-1989
~~etaller D Industriminer~!e_r
1990-1999
Antalet upptäckta mineralfyndigheter per tioårsperiod 1950-1999 (Finnlay
1999, s. 32).
Det kan också vara av intresse att se hur många tillstånd för bearbetning av mineraler som
staten utfärdat. Totalt var 16 sådana tillstånd i bruk i juni 1999 (3 bearbetnings licenser och 13
leasingkontrakt for bearbetning av mineral er se Tillstånd för bearbetning av mineraler kapitel
3.3). Intäkterna till staten från dessa tillstånd tillsammans med intäkterna frå.Tl
prospekterings licenser var under tiden sista januari till sista juni 1999 IR f 430 781 (SEK 4.8
milj, växelkurs november 1999). (MNR 199ge)
2.3 Klimatet för prospekteringsföretag
Det tar lång tid från det att en fyndighet upptäcks tills bearbetningen av mineralerna kan
påbörjas. Under denna period, som kan ta runt tio år, har prospektören stora utgifter utan att få
något tillbaka ekonomiskt. Avgifter tas ut av myndigheter och andra institut för behandling av
olika ansökningar. Det finns krav på hur mycket som måste investeras i undersökningar under
prospekteringstiden. Konsulter ska hyras in för att utföra vissa arbeten, t.ex. bedömningar av
förväntade miljökonsekvenser, och anläggningar ska byggas. När produktionen sedan
kommer igång betalas en royalty till staten. Royaltyns storlek är kopplad till produktionen.
18

Alla dessa utgifter tillsammans med den långa väntetiden på kapital är en av orsakerna till
varför mindre företag har svårt att bedriva gruvverksarnhet på Irland. Ofta går större företag in
med kapital i något skede av processen och blir därmed delägare i den framtida gruvan.
Nedan redovisas några av utgiftsposterna för prospekteringsföretagen och andra faktorer som
styr marknaden.
Det finns ett antal styrintstrument som reglerar det ekonomiska klimatet för gruvbolag. Några
av dessa är företagsskatt, royaltys, statligt delägande och bidrag (NMPRG 1995, s.96). Från
den l januari 1999 är skatten för gruvbolag 28% på inkomst och vinst. Det är också bestämt
att skatten för gruvbolag på gruvverksamhet skall sänkas ytterligare till 25% år 2000 och på
annan verksamhet till 12.5% från år 2003 (MNR 1999b). Under mina intervjuer bland
branschfolk på Irland har det framkommit missnöje mot att inte skatten på gruvverksarnhet
kommer sänkas till 12.5% liksom för all annan näringsverksamhet. Den skattesänkning som
ändock har genomförts är en av de åtgärder som vidtagits för att locka företag att investera på
Irland. Det är viktigt att skilja på företagsskatt och royalty. Företagsskatten betalas till staten i
egenskap av skattemyndighet medan royaltyn endast är en ersättning till staten som ägare av
en resurs.(NMPRG 1995, s.97f) Ett sätt för staten att hålla sig informerad om allt Som händer
i ett gruvprojekt är att gå in som delägare. Enligt lag ("Minerals Development Act 1979"
"section" 17 st.5) har ministern rätt att deltaga i brytandet av mineralerna. Denna rätt har dock
endast använts en enda gång och i dagens ekonomiska klimat är det inte troligt att det kommer
att göras igen (NMPRG 1995, s.99).
19

3
3.1 Alhnänt
Det är ett antal lagar som ligger till grund för exploateringen av mineraler på Irland. Den mest
omfattande av dessa är "Minerals Development Act 1940" som innehåller bestämmelser om
bl.a. undersökning och bearbetning av mineral er. Som komplement till denna kom 1960 "The
Petroleum and Other Minerals Development Act" som gav bestämmelserna om utvinning av
olja en egen lag. Senare kom lagarna "Minerals Development Act 79, 95, 99". Dessa tillägg
har behövts dels för att nya förutsättningar uppstått och dels för att brister i de tidigare lagarna
framkommit. Tillsan1n1ans benämns de lagar som behandlar mineraler "Minerals
Development Acts 1940-99". Lagsystemet är mycket svåröverskådligt och måste läsas som ett
"lapptäcke". De lagar som tillkommit efter 1940 innehåller paragrafer som i vissa fall ersätter
bestämmelserna i 1940 års lag och i andra fall kompletterar densamma. Detta innebär att det
inte går att läsa t.ex. 1979 års lag för sig utan att samtidigt ta hänsyn till bestämmelserna i
1940 års lag. Viktiga i san1n1anhanget är också marklagarna (The Land Acts) som gällde
innan mineral lagarna togs i bruk. De är framför allt relevanta for att förstå hur äganderätten
till vissa mineraler överförts till staten. Nedan följer en presentation av lagarna och dess
bestämmelser. Första delen redogör för lagarna i kronologisk ordning och efter det kommer
ett avsnitt (Äganderätten till mineraler och Ilzark) som förtydligar de olika
äganderättsfonnerna för mineraler som finns. Definitioner av termer och förklaringar av olika
institut är viktiga att reda ut för efterföljande avsnitt. Några av dessa termer och institut
förekommer på ett flertal ställen i minerallagarna och beskrivs i ett avsnitt som kommer före
minerallagarnas bestämmelser. Dessa bestämmelser i sin tur beskrivs i den ordning de blir
aktuella i en process från undersökning till bearbetning av mineral er. Anledning till denna
disposition är mineral lagarnas uppbyggnad som gör det Svå11 att se helheten om lagarna
beskrivs var för sig.
Till att börja med bör sägas att mineralema på Irland är indelade i två grupper. Den första
gruppen som är "minerals within the meaning of the Minerals Development Acts" (Breslin, epost
2000-02-02) krä"er speciella tillstånd från staten för både prospektering och bearbetning.
För den andra gruppen behövs inga sådan tillstånd från staten och denna består av samtliga
mineraler som inte ingår i den första gruppen. V ad som ingår i den första gruppen är
emellertid oklart och inte fullständigt definierat. Här följer dock en möjlig tolkning av
minerallagarnas bestämmelser. De mineral er som berörs av minerallagarna är framför allt,
men inte uteslutande, de som redovisas i listan längst bak i 1940 års lag. Dessa benämns
"schedu1ed minerals" och inkluderar de flesta värdefulla mineralema (se bilaga 2). Vidare
definieras i "section" 3 1940 års lag "minerals" som alla ämnen (förutom översta skiktet av
jordbruksmark eller grästorv och bränntorv) i, på eller under mark, tillgänglig från ytan eller
under ytan, inkluderat alla gruvor som är i drift eller inte i drift, och det kubiska område som
innehåller eller tidigare innehöll mineral er, inkluderat alla "scheduled minerals"z. Sedan
anges det i "section" 7 1940 års lag att staten kan utfärda tillstånd för prospektering av
"minerals" och i "section" 26 och "section" 28 samma lag finns bestämmelser om tillstånd för
bearbetning av "state m,inera1s". Vad som är "state minerals" framgår av "section" 5 1940 års
lag. Förenklat kan detta beskrivas som de mineraler som ägs av staten (se vidare kapitel 3.2
2 In this Act the word "minerals" me ans all substances (other than the agriculturai surface of the ground and
other than. turf or peat) in, on, or under land, wh_ether obtainable by underground or by surface working, and
includes all mines, whether they are or are not already opened or in work, and also includes the cubic space
occupied or fom1erly occupied by minerals, and, for greater certainty hut without prejudice-to the generalit)' of
the foregoing, the said word includes all scheduled minerals.
20

och Äganderätten till mineraler i kapitel 3.3). I 1979 års lag sker dock vissa förändringar. Där
stadgas i "section" 3 att "minerals" har samma betydelse som i "section" 3 1940 års lag men
att sten, grus, sand och lera inte längre ryms inom "minerals" i mineral lagarna. Dessa
bestämmelsel- tillsammans kan tolkas som att det enligt minerallagarna krävs tillstånd för
prospektering och bearbetning av alla de mineral er som ryms inom definitionen i "section" 3
1940 års lag förutom för sten, grus, sand och lera.
Vidare behövs det vid mineralexploatering tillstånd från de lokala planeringsmyndigheterna
som är ansvariga för den fysiska planeringen i det område där mineralfyndigheten ligger.
Detta tillstånd, "Planning Permission", krävs för i stort sett alla exploateringsåtgärder och inte
bara för gruvverksamhet (se vidare Fysisk planering i kapitel 4.3). Ett annat tillstånd som
krävs för all miljöfarlig verksamhet, inkluderat bearbetning av mineral er, är "Integrated
Pollution Controi Licens" som inhämtas av "Environmental Protection Agency" (motsvaras i
Sverige av Naturvårdsverket). Denna licens sätter bl.a. upp gränsvärden för utsläpp och
bestämmelser om nedläggningen av gruvan (se vidare Miljöprövning i kap 4.3). För mineraler
som inte är "minerals within the meaning of the Minerals Development Acts" krävs inga
speciella tillstånd från staten för undersökning och bearbetning. Däremot måste "Planning
Permission" inhämtas från de lokala planeringsmyndigheterna. När det gäller miljöfarliga
utsläpp krävs ingen "Integrated Pollution Controi License" för bearbetning av mineral er som
inte berörs av mineral lagarna. Däremot krävs separata licenser för utsläpp i luft och vatten (se
vidare Miljöprövning i kap 4.3) som utfärdas av de lokala planeringsmyndighetema.
Det bör också nämnas att arbete pågår idag med att ta fram en ny mineral lag på Irland. Den
lag som kom 1999 togs fram enbart för att lösa ett problem som var så brådskande att det
krävde en snabb lagändring. Det är dock nödvändigt att förnya och slå samman de
mineral lagar som idag är i bruk för att lösa problemen på längre sikt. En del av de
rekommendationer som "National Minerals Policy Review Group" tog fram 1995 har
implementerats i minerallagstiftningen medan andra av olika anledningar inte behandlats
ännu.(Breslin m.fl. 1999)
3.2 Äldre lagar av betydelse för nuvarande rnjnerallagar
De lagar som gällde ilman nuvarande mineral lagar \'ar "Land Acts 1903-1925". I dessa fanns
bestän1Inelser om en markkommission (Irish Land Commission) och deras verksamhet.
Anledningen till att markkommissionen bildades var att de med finansiella medel skulle
hjälpa bönderna att köpa loss den mark de arrenderade av storgodsägarna. Kommissionen
grundades i och med införandet av "Land Law Act" år 1881 och var en del aven markreforrn
som påbörjats några år tidigare. Bakgrunden till markreformen var att de arrendeavgifter som
storgodsägarna tog ut av sina arrendatorer var så höga att bönderna hade svårt att överleva.
Meningen var alltså att göra det möjligt för bönderna att äga den mark de brukade och att de
på så sätt skulle få det bättre ställt. (Donaldsson 1957, s.229ft)
I slutet av 1800-talet var situationen sådan att bönderna som arrenderade mark inte hade
tillräckligt kapital att förvärva marken och det var alltså detta som markkommissionen hade
som uppgift att hjälpa till med. Kommissionen betalade till storgodsägarna tre fjärdedelar av
köpeskillingen som sedan skulle betalas tillbaka av bönderna under 35 års tid. Villkoren för
bönderna och markkommissionens verksamhet förändrades sedan under åren mot ett mer
fördelaktigt system för arrendatorer som ville köpa loss marken. Reformen gav dock inte det
resultat som myndigheterna hoppats på. I 1903 års "Land Act" försökte man underlätta äIU1U
mer för överföringen av marken från storgodsägarna till bönderna. Bland annat förlängdes
återbetalningstiden till markkommissionen i de flesta fall till 69 år. För att kommissionen
21

skulle ha den ekonomiska möj ligheten att förvärva all denna mark från storgodsägarna
avsattes IR .f: 150 miljoner för detta ändamål. Åtgärderna gav resultat och nästan 220 000
jordbruk förvärvades enligt bestämmelserna i 1903 års "Land Act". Totalt bildades fram till
1920, med hjälp av denna markreform, nästan 350 000 jordbruk på två tredjedelar a,. irlands
jordbruksmark och reformen fortsatte även långt efter detta.(Donaldsson, s.229ft)
Markreformen är mycket intressant även ur mineralrättsligt perspekti,-. När
markkornmissionen förvärvade marken så förvärvade de även äganderätten till mineralerna
under marken. Bönderna som köpte jordbrukslotterna i sin tur förvärvade inte
mineralrättigheterna utan de låg kvar hos markkommissionen. Man tror att ungefär 65% av
alla Irlands mineralrättigheter överfördes till markkommisionen, och dänned staten, på detta
sätt.(Dhonau rn.fl. 1999, s.36)
3.3 Nuvarande minerallagar
Tidigare nämndes att de lagar som idag gäller vid undersökning och exploatering av mineraler
är fem stycken som gemensamt benämns "Minerals Development Acts 1940-1999". Den
första av dem, "Minerals and Development Act 1940", är den mest omfattande och där hittas
bestämmelser om bl.a. prospekteringsrättigheter, beviljande av prospekteringslicenser,
gruvnämnden, ägandeförhållanden vad gäller mineral er och bestämmelser om ersättning och
avgifter.(TEC 1995b, s.4). "Petroleum and Other Minerals Development Act, 1960" är den
andra av de fem lagarna. Här finns bestämmelser om olja och naturgas men lagen innehåller
också mindre ändringar i vissa bestämmelser om mineraler som inte är kolväten. Den stora
förändringen var dock att bestämmelser om olja lyftes ut från 1940 års lag och in i "Pettoleum
and Other Minerals Development Act, 1960".(TEC 1993) I den tredje lagen, "The Minerals
Development Act 1979", ges den exklusiva rätten att bryta mineraler till staten som sedan kan
bestämma att utföra arbetet själv eller sälja rättigheten till detta. Ett undantag hittas i de
mineraler som bröts privat före den 15 december 1978. (TEC 1993, TEC 1995b, s.4) Tidigare
kunde staten genom att utfårda en förvärvsorder för mineraler (Minerals Aquisition Order
"section" 14 st. 1 1940 års lag, borttagen i 1979 års lag) tvångsförväf\'a mineraler när detta
ansågs önskvärt i det allmännas intresse. År 1971 prövades i domstol giltigheten aven sådan
order som staten utfårdat och den förklarades ogiltig3. Det uppstod p.g.a. detta osäkerhet laing
statens föf\,ärvsrätt \rilket var en a\r förklaringarna till att 1979 års lag togs fram.(Bres1in m.fl.
1999)
År 1995 kom den fjärde av de fem mineral lagarna. Denna innehöll dels bestämn1elser om
förlängning av prospekteringslicenser dels en ny möjlighet för ministern att ta ut en a\ogift för
ansökningar av tillstånd för bearbetning av mineral er. Den femte lagen kom 1999. En av de
nytillkomna bestämmelserna var att alla mineral er som överförts till markkommissionen
skulle anses vara överförda till staten. Bakgrunden till detta är att de gamla marklagama (The
Land Acts) och 1940-1979 års lagar tillsammans lett till att i stort sett alla mineralrättigheter
genom åren överförts till antingen staten eller till markkommissionen. I bestämmelserna
("section" 26 1940 års lag) om leasingkontrakt för bearbetning av mineral er så fastställs att ett
sådant kontrakt kan utfårdas för statliga mineraler. I "section" 5 1940 års lag definieras statlig
ägda mineral er. Enligt definitionen av statliga mineraler så är det inte mineral er som är
överförda till markkommissionen utan endast de som tillhör eller är överförda till staten. Detta
innebar att det inte gick att få ett leasingkontrakt för bearbetning av de mineral er som enligt
"Land Act 1903" överförts till markkommissionen. Det hade inträffat tidigare att
leasingkontrakt beviljats för sådana mineraler men när nu problemet, eller snarare misstaget,
3 Rättsfallet "Roche & Anor. v. The Minister for Industry and Cornrnerce & Ors. IR 149, 4 mars 1974". Se
vidare bilaga 3, avsnittet Händelseförlopp i Bakgrund.
22

upptäcktes krävdes ändringar för att få ett system som fungerade. Ett av de viktigaste tillägget
i 1999 års lag är alltså att alla mineraler och mineralrättigheter som överförts till
markkommissionen genom åren skall anses ha överförts till staten i syfte att rymmas inom
definitionen av statliga mineraler.(Breslin m.fl. 1999)
Det har genom åren uppstått situationer där en person ägt privata mineraler och någon annan
ägt rätten till kompensation för dessa. Detta är en följd av "section" 20 i 79 års lag där det
stadgas att en ägare av privata mineral er ska kompenseras för dessa när de bearbetas av någon
som innehar bearbetningslicens. I samma paragraf stadgas att rätten till kompensation för en
mineral kan vara skild från äganderätten till mineralen. Detta har tolkats som att om det inte
tas upp speciellt vid en transaktion att rätten till kompensation följer mineralen, så ligger den
rätten kvar hos Iörsäljaren. Effekterna har blivit att många mineralrättigheter är helt utan
ekonomiskt värde eftersom någon aru1an äger rätten till kompensation vid eventuellt
utfärdande aven bearbetningslicens. För att förhindra att dessa situationer uppstår skedde en
förändring i och med införandet av 1999 års lag. I "section" 2 1999 års lag fastställs att
äganderätten till en privat mineral och rätten till kompensation för samma mineral inte går att
dela upp mellan två personer. Det har också uppstått problem för staten och för
prospekteringsföretag att ta reda på vem som äger rätten till en mineral respektive rätten till
kompensation för denna. Den nya bestämmelsen är dock tänkt att leda till klarare
förhållanden. (Breslin m.fl. 1999)
Åga,zderätten till mineraler och mark
Liksom framgått ovan ger mineral lagarna ett oklart intryck när det gäller frågan om vem som
äger mineralema. För ett prospekterings företag är det viktigt att veta vem som är ägare till de
mineraler de är intresserad av. I avsnittet Äldre lagar av betydelse fär nuvarande
mineral lagar i detta kapitel redogjordes för hur markkornmissionen hade möjligheten att
ö\'erföra mineralema i sin ägo. Det är mestadels dessa mineral er som idag faller inom gruppen
statligt ägda mineral er. I "section" 26 1940 års lag regleras statens rätt att genom
leasingkontrakt för bearbetning överlåta bearbetningsrätten av dessa. Ovan beskrivs också att
för mineral er som inte överförts till markkomrnissionen kunde staten under \'issa
förutsättningar enligt 1940 års lag "section" 14 st. 1 utfärda en order om tvångsförvärv. Denna
möjlighet försvam1 i och med införandet av 1979 års lag som också gav den exklusiva
bearbetningsrätten av mineraler till staten. Genom åren har det genom dessa lagändringar
skapats tre olika typer av mineralrättigheter.
l Statligt ägda mineraler: Bland annat de mineraler som markkornmissionen
förvärvade ägs av staten som också har den exklusiva bearbetningsrätten.
Därav är det upp till staten att leasa ut dem för bearbetning. I denna grupp
finns 60- 65% av samtliga "minerals within the meaning of the Minerals
Development Acts".
2 Privata mineral där staten har bearbetningsrätten: Mineraler som var privata
före 1979 års lag. Enligt "section" 12, 79 års lag överfördes den exklusiva
bearbetningsrätten till staten. Ägarna av mineralerna har rätt till kompensation
från staten och för bearbetning krävs bearbetningslicens. Dessa mineral er är ca.
30- 35% av "minerals within the meaning of the Minerals Development Acts" .
3 Privata minera/er: Detta är ett undantagsfall får de mineraler som bearbetades
privat innan 15 december 1978. För dessa privata mineraler har staten inte den
23

J)
~'" ,!-~" ~
exklusiva bearbetningsrätten.( "section" 14 1979 års lag) Endast en bråkdel av
"minerals within the meaning of the Minerals Development Acts" är privata.
(Breslin 1999a, intef\1ju, Dhonau m.fl. 1999, s.36)
Ä ven äganderätten till mark måste utredas vid prospektering for mineraler. Markägarna är i
vissa situationer berättigade till kompensation for intrång och skada. Prospekteringsforetagen
forvärvar också mark för vissa ändamål. Rent juridiskt sett är det endast marken där
anläggningarna kommer att ligga som prospektören måste forvärva. F ör de delar som ligger
under jord, t.ex. tunnlar, räcker det med tillstånd från markägaren. Nedan redovisas
ägandeforhållandena for de olika delarna aven gruva. När det gäller mineralerna är det oftast,
som nämnts ovan, staten som är ägare och nästan uteslutande staten som innehar den
exklusiva bearbetningsrätten. Detta innebär att prospektören har en sorts nyttjanderätt för att
bryta dessa som utfärdas av Ministern. (Breslin 1999a, intervju)
"""""-- '"
Mineralema
-Staten äger och ger
prospektören tillstånd att bryta
dessa.
A
Figur 3.1
'\
'\
\
'" '\
)
"-, ,... / '-
Transporttunnel
-Om annan än prospel..."tören äger marken
krävs tillstånd från markägaren.
Illustration över ägandeförhållandena för de vanligaste delarna aven gruva
(Breslin 1999a, intervju).
Vid mineralexploatering är den dokumentation som finns över mineral rättigheter och
markägarförhållanden mycket viktig. Det finns två olika register som används för registrering
av dessa rättigheter vid marktransaktioner på Irland. Det huvudsakliga registret är "Land
Registry" som verkar under "Registration of Title Acts 1964 and 1997". Registret etablerades
1892 och innehåller 1.5 miljoner s.k. "folios" som täcker 80-90% av landets markyta. Varje
"folio" beskriver ägandeförhållandet för den egendom som den representerar och består av tre
huvudsakliga delar. Första delen beskriver egendomen och anger dess egendoms nummer som
kan hittas på tillhörande registerkartor. Den andra delen anger vem som är ägare och vilken
t)'P av ägande det handlar om. Uppgifter om mineralrättigheter redovisas i den sista delen som
beskriver de belastningar som finns på egendomen. Registrering av markköp gjordes
obligatorisk 1891 i de fall marken köptes enligt "Land Purchase Act". I och med införandet av
lag 1964 ("Registration of Title Act") utökades de obligatoriska registreringarna med mark
som förvärvats av lagstadgad myndighet och mark förvärvad i områden där justitieministern
infört obligatorisk registrering. Det andra av de två registren är "Registry of Deeds" som
grundades enligt lagen "Registration of Deeds Act" 1707. Innan införandet av "Land
24

Registry" 1892 var det detta register som var det huvudsakliga vid registrering a\"
marktransaktioner. I dag är "Registry of Deeds" funktion att registrera köpekontrakt för mark
som ännu inte införts i "Land Registry". De rättigheter som finns i "Registry of Deeds" har
bättre rätt än de som är oregistrerade.(Land Registry and Registry of Deeds 1999)
Viktiga termer och institut
I 1940 års lags rårsta kapitel finns definitioner av tenn er som är viktiga rör att läsa lagen rätt.
En av dessa är tennen "working minerals", direkt översatt bearbeta mineral er, som enligt
"section" 1 st.2 innebär gräva, leta efter, bryta, uppröra, forsla iväg, behandla och omvandla
mineral er. Tennen återkommer i lagtexten på ett flertal ställen. I tredje stycket samma
paragraf definieras mineraler som alla ämnen (rörutom ytan av jordbruksmark annat än
grästorv och bränntorv) i, på eller under mark, tillgänglig från ytan eller under )'tan, inkluderar
alla gruvor som är i drift eller inte i drift, och det kubiska område som innehåller eller tidigare
ilU1ehöll mineraler.
Ansvarig att fatta beslut i ärenden om prospekterings licenser och tillstånd för bearbetning a\mineraler
är det departement som tilldelats denna uppgift. Under åren har omorganiseringar
lett till att nya departement bildats och därmed även att ansvaret för mineral frågor förskjutits.
När 1940 och 1960 års lagar trädde i kraft var det ministern vid "Department of Industry and
Cornmerce" som var ansvarig. Vid 1979 års lag hade förutsättningarna ändrats och
departementet hade utökats till "Departmennt of Transport, Energy and Cornmunication" Det
departement som idag är ansvarigt i mineralfrågor är "Department of the Marine and Natural
Resources". Den avdelning på Departementet som handlägger mineral ärenden är "Exploration
and Mining Division" (EMD). Ett annat viktigt institut är gruvnämnden (The Mining Board).
Gru\'nämnden är en oberoende nämnd vars uppgift är att ge råd till ministern i vissa frågor.
De har inte rätten att själva fatta beslut i tillstånds- och kompensationsfrågor (se vidare
Ko///pensation till ägare av mineraler och mark i kapitel 3.3) utan ger bara rekornn1endationer
till ministern som sedan fattar det slutliga beslutet. Nämnden skall bestå aven ordförande och
t\-å ledamöter som utses av ministern ("section" 33 1940 års lag). De har rätten att kalla
vittnen och förhöra dessa under ed samt att beträda mark om det krävs för att föra nödvändig
utredningar ("section" 35 1940 års lag). (TEC 1995b s.ll)
Enk/a1'e tmdersökningar
Den som äger privata mineral har rätten att leta efter och undersöka (prospektera) sådan orörd
mineral under förutsättning att endast nödvändig del avlägsnas för analys ("section" 13 1979
års lag). Det behövs heller inget tillstånd från staten för övriga att utföra enklare
undersökningar (Regional Surveying) på mark som inte belastas med en prospekteringslicens.
Däremot måste överenskommelse om att beträda marken träffas med markägaren. Exempel på
sådana enklare undersökningar som får göras utan tillstånd är enklare prospektering,
provtagning av sediment i åar och flygburen geofysisk undersökning. När prospektören sedan
ansöker om en prospekteringslicens skall resultaten av dessa undersökningar bifogas
ansökningen. (TEC 1995b, s.5)
I ntres semrmälan
Om ett företag har intresse i ett område men inte kommit så långt att de vill ansöka om en
prospekteringslicens kan de anmäla sitt intresse genom en intressearunälan (Statement of
Interest). Det arbete som får utföras på detta stadium är på samma nivå som vid
undersökningar utan licens (Enklare undersökningar ovan). Det är alltså endast enklare
arbete, s°!ll ska hjälpa företaget att välja område att ansöka om prospekterings licens på, som
får utföras. Fördelen med att inneha en intresseanmälan är att om ett annat företag lämnar in
25

en ansökan om prospekteringslicens över samma markområde eller delar av markområdet blir
innehavaren av intresseanmälan underrättad om detta. Inga detaljer om ansökan lämnas ut
utan endast att den inkommit. De som innehar intresseanmälan har då chansen att även de
lämna in en ansökan om prospekteringslicens inom två veckor. Om flera ansökningar lämnas
in kommer dessa att behandlas utan hänsyn till inkommande ordning. Två gånger om året
publiceras en karta ("Current state mining and propsecting facilities and areas open för
application under competition ,,4) av Departementet som innehåller infonnation om alla
propsekteringslicenser och tillstånd för bearbetning av mineral er som finns utfärdade. Kartan
kommer första maj och första november varj e år och då upphör alla intresseanmälningar som
för tillfållet är utfårdade att gälla. Förutom under väldigt speciella omständigheter går det inte
att förnya en intresseanmälan efter att kartan publicerats.(TEC 1995b, s.5, MNR 1999a, s.5)
Prospekteringslicens
Prospekteringslicensen (Prospecting license) är det som motsvarar undersökningstillståndet i
den svenska mineral l agen. Ministern har möjlighet att bevilja prospekterings licenser för
mineral er som inte bearbetas alls eller som de inte anser bearbetas på ett effektivt sätt
("section" 7 st. 1 1940 års lag). Licensinnehavare kan vara individer, företag eller en grupp av
företag. (TE C 1995b, s.5t) Villkoren i en prospekteringslicens ska vara sådana att innehavaren
har rätt att beträda marken och göra vad som anses vara nödvändigt för att fastställa
karaktären, omfattningen eller värdet av mineralerna. Exempel på vad som mr göras är
borrprovtagning, schaktning, bortforsling av vatten från gamla gruvgångar och att avlägsna
mineral prover för analys eller experiment.( "section" 8 st.3 1940 års lag) Detta får alltså göras
helt utan markägarens samtycke. De villkor som ställs upp i licensen ska också följa de
riktlinjer för miljöanpassad prospektering som "Department of the Marine and Natural
Resources" satt upp ("Guide lines for Good Environmental Practice in Mineral Exploration",
se vidare kapitel 4.2). Prospe1..leringslicensernas giltighetstid är normalt sex år. Vart annat år
gör innehavaren av prospekteringslicensen en utvärdering av vad undersökningen gett för
resultat och vilka utgifter de haft. Denna utvärdering lämnas sedan till "Exploration and
Mining Division" som går igenom uppgifterna. Om villkoren i licensen inte följts kan detta m
följder i form av tillsägelse och krav på rättelse eller hävning. Vilken följden blir beror på hur
stor avvikelsen från licensvillkoren är. (MNR 1997b, kap.9)
En årlig avgift betalas av den som innehar en prospekteringslicens ("section" 8 st.2 1940 års
lag). Denna avgift skall bl.a. täcka de administrativa kostnader som uppstår dels för
utfärdandet a\' licensen och dels för den utvärdering som beskri\'its ovan av
undersökningsresultaten som görs vart annat år (se vidare Prospektering i kapitel 5.2). (MNR
1997b, kap.9) Det finns också investeringskrav under prospekteringstiden. Företagen måste
investera en viss summa i prospekterings arbete varje år och storleken på detta
investeringskrav ökar med tiden (se vidare Prospektering i kapitel 5.2).
Tillstånd.fOr karb?tY1ing avmineraler
Det finns tre olika motsvarigheter till den svenska bearbetningskoncessionen i den irländska
lagstiftningen. Dessa är leasingkontrakt för bearbetning (State Mining Lease),
bearbetningsslicens (State Mining License) och bearbetningstillstånd (State Mining
Permission). Vilken typ av tillstånd som ges i olika fall beror på vem som äger mineralema.
Innehavaren av ett av dessa tillstånd har rätten att bryta de mineral er som kontraktet avser.
Det innebär att han har rätt att gräva efter, söka efter och forsla bort mineralema (Definition
av "working minerals" "section" 2 1940 års lag, "section" 2 1979 års lag). Gemensamt för
4 Benänms MNR 1999a i litteraturlistan.
26

dessa tre tillstånd är att om en ansökan över huvud taget skall behandlas krävs i stort sett alltid
att den som söker innehar prospekteringslicens. Ett tillstånd för bearbetning av mineraler är en
ren överenskommelse mellan Ministern och prospektören. Villkoren varierar från gång till
gång beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. Ministern har till uppgift att se till att
de allmänna intressena blir tillgodosedda ("section" 18 1979 års lag). En viktig punkt är att se
till att bearbetningen blir maximal, d. v .s. att fyndigheten töms. (MNR 1997b, kap.9)
Andra viktiga villkor som behandlas i ett tillstånd för bearbetning av mineraler är:
.Prospektörens ställning
.Ekonomiska villkor
.Arbetsmetoder
.Skydd för tredje man och kompensation vid skador
.Bestämmelser för stängningen av gru\'an, sätta a\' fonder mm.
(Dhonau m.fl. 1999, s.37)
Det vanligaste av de tre tillstånden är ett leasingkontrakt får bearbetning av mineraler ("State
Mining Lease", "section" 26 1940 års lag) som gäller statligt ägda mineraler (se Statligt ägda
mineraler i Äganderätten till mineraler och mark kap 3.3). Vanligtvis ges detta för ett total
utnyttjande aven mineralfyndighet under gruvans hela livstid. Enligt lag "Minerals
Development Act 1940" "section" 26 st.2a, skall viss avgift utgå till ministeriet när ett
leasingkontrakt mottagits av ett gruvbolag. Avgiften består dels aven årlig fast avgift (Dead
Rent) och en rörligt produktionsrelaterad avgift (Royalty, se vidare kap 2.3). Avgifternas
storlek varierar med fårutsättningarna och det. gör även kalky.lmetod och betalningssätt.
Förhandlingarna mellan ministern och kontrakts innehavaren blir därfår avgörande och
resultatet varierar från gång till gång. Vanligt är att royaltyn är en andel av nettovinsten, en
andel av intäkterna eller en avgift per volym mineral er som bryts. För industrimineraler är det
vanligaste att royalt)'n bestäms utifrån hur mycket som bryts i gruvan. (TE C 1995b, s 1 O)
A11dra faktorer som påverkar storleken på royaltyn är:
.De ekonomiska förutsättningarna för gruvan
.Hur royaltys ser ut i ett internationellt perspektiv
.Behov av att fortsätta locka internationella investerare
.En avvägning av hur vinsten skall fördelas mellan prospektären och staten
Utifrån dessa punkter forhandlas sedan en rättvis lösning fram. (MNR 1999b, kap.9)
Leasingkontraktet innehåller också villkor for hur gruvan skall skötas när det gäller t.ex.
effektiv bearbetning, miljöskydd och återställande av marken vid gruvans upphörande. (TEC
1995b,slO)
Den näst vanligaste formen av tillstånd för bearbetning av mineral er är bearbetningslicensen
("State Mining License", "section" 17 1979 års lag). Denna utfärdas enbart för privatägda
mineraler enligt 1979 års lag (se Privat ägda mineraler där staten har bearbetningsrätten i
Äganderätten till mineraler och mark kapitel 3.3). Ministern är skyldig att betala
kompensation till den som är ägare till mineralen ("section" 21 1979 års lag). När en
bearbetnings licens av det här slaget är beviljat skall det publiceras i tidningar i två veckor och
i "Iris Oifigiuil"S för att sakägare skall ha möjlighet att göra anspråk på kompensation.
Anspråk skall göras inom två månader från publicering ("section" 18 1979 års lag). (TEC
1995b, s.ll, MNR 1997b, kapitel 9) När det gäller royaltyn så är förutsättningarna för
5 Regeringens officiella tidskrift.
27

innehavare av bearbetningslicens i stort sett desamma som får de som innehar leasingkontrakt
får bearbetning. Även de betalar en royalty till staten men procentandelen är oftast lägre
eftersom staten inte äger mineralerna utan endast rätten att bryta dem.(Breslin, intervju 99-10-
22) Som exempel kan nämnas att royaltyn får gruvan i Lisheen som har leasingkontrakt har
bestämts till 4.5% av intäkterna efter fem år medan den i Galn10Y är 3% efter de fem fårsta
åren (Muntligt underlag) I övrigt behandlas i bearbetningslicensen samma sorts \,illkor som i
ett leasingkontrakt får bearbetning mineraler.
Det minst vanliga av de tre tillstånden är bearbetningstillståndet ("State Mining Permission"
"section" 28 1940 års lag) som kan fås för att bryta statligt ägda mineraler. Skillnaden mot
leasingkontraktet för bearbetning är att rättigheten är mer begränsad. Endast en viss mängd får
brytas under en viss period. Tidsperioden är vanligtvis mellan ett och n'å år men kan även
vara längre. Syftet med detta begränsade tillstånd är att bearbetningen skall ha liten inverkan
på fyndigheten om dess framtid är osäker (TEC 1995b, s.ll). Detta tillstånd är mycket
ovanligt och kommer därför inte att behandlas djupare i detta examensarbet.
T~gfåniirv av mark och underonb1ade riitt~.
Ministern kan i vissa fall utfårda en order om tvångsforvär\' av mark eller underordnade
rättigheter ("section" 19, 1940 års lag). Vad som är underordnade rättigheter finns definierat i
"section" 6 1940 års lag. Exempel på dessa är rätt att luftvägen, markvägen eller under jord ta
väg för att få tillgång till eller transportera mineral er. Tvångsforvärv får endast ske under
forutsättning att det är nödvändigt for en effektiv eller lämplig exploatering av någon statlig
mineral ("se:ction" 19 1940 års lag). Marken eller rättigheten forvärvas då antingen permanent
eller temporärt genom en "Mining Facilities Aquisition Order" som ministern utfärdar
("section" 19 1940 års lag). Skälig kompensation skall utgå till ägaren av marken eller
rättigheten och det är Ministern som är kompensationsskyldig ("section" 21 1940 års lag).
Ministern kan när han beviljar ett leasingkontrakt eller när som helst under kontraktstiden, ge
rätten till kontrakts innehavaren att använda mark eller underordnad rättighet som han
f6rvärvat med en "Mining Facilities Aquisition Order". Denna rätt ges genom en s.k. "Mining
Facility Permit" enligt "section" 75 "Petroleum an other Minerals Development Act 1960"
(MNR 1997b, kap.9)
K

I de olika kapitlen i 1940 års lag finns bestämmelser om kompensation vid olika typer av
skada och förvärv. I de allra flest fallen finns också en hänvisning till 7 kapitlet 1940 års lag
som ska användas om parterna inte kan komma överens om kompensationens storlek. I alla
situationer där kompensation för mark eller underordnade rättigheter ska betalas har berörda
parter, d. v .s. ministern, i vissa fall markkommisionen och den som anser sig vara berättigad
till kompensation, möj ligheten att ansöka hos gruvnämnden om att de ska fastställa hur stor
kompensationen ska \'ara ("Minerals Development Act 1940", "section" 59). När
gruvnämnden behandlar sådana ärenden skall de utgå ifrån vad som vore en trolig
kompensation i en situation där parterna kommer överens och förhandlar fram en lösning
("Minerals Developmem Act 1940", "section" 67).
29

4
4.1 Allmänt
I tidigare kapitel har minerallagarna och de tillstånd som krävs enligt dessa lagar får
exploatering av mineral er behandlats. Det finns emellertid andra tillstånd som måste inhämtas
av prospektören fåre bearbetningen av mineralerna kan börja. Lagar som innehåller
bestämmelser om dessa andra tillstånd är generellt sett aktuella vid utövning av all miljöfarlig
verksamhet och vid alla exploateringsåtgärder. De är alltså inte speciellt. riktade mot
gruvexploatering. I arbetet med att öppna en gruva är de dock lika viktiga som
minerallagarna.
Under senare år har intresset för gruvors inverkan på miljön ökat både från regeringens och
gruvbolagens sida. Samtidigt ökar påtryckningar från EU och miljöorganisationer om ett
starkare skydd för miljön. Ett antal miljöskyddsåtgärder har vidtagits och regeringen arbetar
idag för en praktisk miljölagstiftning. Målet är att säkra en expanderande gruvindustri genom
långsiktig planering och utveckling. Två olika myndigheter handlägger ärenden som gäUer
markanvändningsplanering och miljöfrågor och dessa är de lokala planeringsmyndigheterna
och "Environmental Protection Agancy" (EP A, motsvaras i Sverige av Naturvårdsverket).
Dessa myndigheter utfårdar "Planning Permission" (en form av bygglov) respektive licenser
för integrerad föroreningskontroll (Integrated Pollution Controi License). (MNR 1998a) En
"Integrated Pollution ControI License" är alltså en ren miljölicens som man måste ha för att få
c, "'Cc
öppna en gruva. Vissa natur- och markområden på Irland är av speciellt intresse att bevara
och skydda. Det kan vara områden där miljön är värdefull i sig eller områden som är a\kulturhistoriskt
intresse och därför är skyddade. Exempel på sådana områden är "Special
Protection Areas" och "Special Areas of Conservation".(MNR 1998c, Finlay, intervju 1999-
10-15)
4.2 Prospektering
Det förekommer ingen ren miljöprövning av prospekteringslicenser. Den prövning som görs
innehåller dock vissa delar som är avsedda att leda fram tilllicensvillkor som gynnar miljön.
Villkoren i prospekteringslicensen utformas av "Exploration and Mining Division" som tar
hjälp av "Heritage Service" när det gäller att lokalisera speciellt värdefulla områden. Den
uppgift som "Hentage Service" har är att informera sökanden om vilka värdefulla miljöer som
finns inom licensområdet. Det kan vara fråga om ovan nämnda "Special Protection Areas"
som är ett skyddsområdet för faglar eller "Special Areas of Conservation" som skyddar växtoch
djurlivet i ett område. Utöver dessa områden finns det ett antal nationalparker och
naturreservat som också ska skyddas. På en karta i prospekteringslicensen markeras sedan de
aktuella skyddsområdena med bifogade restriktioner över vad som far och inte far göras i det
speciella området. Tillsammans med osäkerheten om en eventuell ansökan av tillstånd för
bearbetning av mineraler kommer att beviljas, leder detta till att områdena inte lockar många
prospektörer. (B res lin, intervju 1999-10-22, Finlay, intervju 1999-10-15) För innehavare av
prospekteringslicenser finns det ett antal miljöaspekter att ta hänsyn till. För det första är de
skyldiga, genom licensens villkor, att genomföra undersökningar på ett korrekt och lämpligt
sätt som överensstämmer med metoder som enligt tradition tyder på bra prospektering.
30

Villkoren i licensen måste också stämma med "Guidelines for Good Environrnental Practice
in Mineral Exploration,,6, Riktlinjerna, som sätts upp av "Department of the Marine and
Natural Resources", tar upp saker som:
.Överenskommelse med markägare och övervakning av arbete.
.Bomling, konstruktion av borrhål och igenfyllning efteråt, vattenföretag.
.Inhägnad och säkerhet.
.Skydd för vattenkällor.
.Provtagning av grundvatten.
.Geofysiska undersökningar.
.Restriktioner i nationalparker och andra värdefulla miljöer.
(MNR 1998a)
4.3 Mineralexploatering
Det har framgått tidigare att det behövs tre olika tillstånd för att påbörja bearbetningen av
mineraler. Ett a,. dessa är tillstånd för bearbetning av mineral er som behandlats under kapitlet
Minerallagstiftning. Det är Ministern vid "Department of the Marine and Natural Resources"
som beviljar dessa tillstånd efter utredningsarbete av "Exploration and Mining Division" vid
samma Departement. Ett tillstånd för bearbetning av mineral er beviljas ofta inte förrän
företaget inhämtad det "Planning Pem1ission" och den "Integrated Pollution Controi License"
som nämnts ovan. En viktig del av förarbetet av ansökningarna till samtliga tre tillstånd är att
göra en bedömning av de miljöeffekter som exploateringen leder till (MNR 1998a), d. v .s. en
miljökonsekvensbedömning (Environmental Impact Assassment, EIA). Denna bedömning
ligger till grund för de~ miljökonsekvensbeskrivning (Environmental Impact Statement, ElS)
som. ska bifogas alla tre tillståndsansökningar. Bestämmelserna om
miljökonsekvensbedömningar är ett resultat av de miljödirektiv (Council Directive of 2 June
1985 on the assessment of the effects of certain public and private projects on the
enVirOI1111ent 85/337/EEC) som utfärdats av EV (Derham, J. 1999). Innehållet i en ElS skall
vara exploatörens analyser av de effekter som antas uppkomma på miljön till följd av
projektet. Faktorer som skall beaktas är effekter på människan, flora, fauna, mark, vatten,
landskapet, kultunllinnen lnnl. Endast vissa delar av ElS prövas under planprocessen. De
delar som inte har med markanvändningsplanering att göra, t.ex. föroreningar i ,ratten och
luft, blir en del av prövningen "En,'ironmental Protection Agency" gör för en "Integrated
Pollution Controi License".(MNR 1998a) Nedan följer en beskrivning av
planeringsmyndigheterna och "Environmental Protection Agency" och den del av deras
verksamhet som är av betydelse för mineralexploatering.
Fysisk planering
Ett av redskapen for fysisk planering på Irland är "Development Plans". Dessa planer
motsvaras i Sverige närmast av regionplanerna och de är det viktigaste styrintstrumentet ror
reglering och kontroll av exploatering. En annan viktig del av planeringen är "Planning
Permission". I stort sett alla exploateringsåtgärder kräver ett sådant tillstånd som är en variant
av det svenska bygglovet. De ovan nämnda "Development Plans" ligger till grund ror
handläggningen av ärenden om "Planning Permission". (Irelands Planning System (1999))
För att förstå hur den fysiska planeringen fungerar på Irland krävs en genomgång av de olika
myndighetsnivåerna som finns och vad de.har för funktion. De tre nivåer som alla har en del i
6 Benämns i litteratur listan MNR 1998c.
31

planeringsforfarandet är nationella, regionala och lokala (county). På den nationella nivån
finns "Department of the Environment" som är ansvariga rör planlagstiftningen och for
utformningen av riktlinjer för planering och miljö. De har inte någon rätt att godkänna eller
stoppa "Development Plans" eller att avgöra enskilda fall av "Planning Permission". På den
regionala nivån verkar ett antal regionala myndigheter som fungerar som samordnare och
rådgivare för de lokal myndigheterna. De har, precis som ovan nämnda "Departement of the
Environment", inte heller någon möjlighet att fatta beslut om "Development Plans" eller
"Planning Pennissions". De myndighetsnivåer som beskrivits utför alltså inte själva direkt
någon fysisk planering utan detta ansvar ligger hos de lokala planeringsmyndigheter7.
(Euronet and Land Use Consultants 1996) En av hu,ruduppgifterna för de lokala
planeringsmyndigheterna är att ta fram och vart femte år förnya ovan nämnda "Development
Plans" enligt lagarna "Local Government (Planning and Development) Acts 1963-1993". Det
som behandlas i en sådan plan är oftast:
.utveckling och förnyelse av förfallna områden
.förvaltning, förbättring och utvidgning av diverse faciliteter
.vatten och avlopp
.bestämningen av markanvändningen i olika områden t.ex. bostäder, industri, jordbruk
.trafiksäkerhet och vägar
(ELG 1997b)
Nonnalt finns det inga restriktioner mot mineralexploatering i en "Development Plan". Som
exempel kan nämnas den plan i County Tipperary som var i bruk när det ansöktes om
"Planning Pennission" får gruvan i Lisheen8. Där stadgas att planen ska uppmuntra och
skydda nuvarande och framtida mineralbearbetning men även underlätta får exploatering a\T
nya mineralfYI1digheter. Vidare ska den försäkra att alla aktiviteter med anknytning till
mineraler inte medfår skada på naturen9. (MNR 1998b)
En viktig del a\' framtagandet av planerna är allmänhetens deltagande. Alla förändringar aven
plan eller ett planförslag måste offentliggöras. De som till följd av föreslagen plan får
inskränkta rättigheter ska meddelas personligen och information om var planförslaget ställs ut
ska publiceras i en lokaltidning. Förslaget ställs ut i minst tre månader för allmänheten som då
har möjligheten att lämna synpunkter. Dessa ska lämnas skriftligen till myndigheten under
utställningsperioden. Alla synpunkter beaktas och om förändringar i planförslaget görs ska det
nya förslaget ställas ut ytterligare en månad. Om några synpunkter kommer in på dessa
förändringar ska de beaktas sedan när planen slutgiltigt antas. (ELG 1997b, lrelands Planning
System (1999»)
I stort sett alla exploateringsåtgärder som rör mark eller egendom kräver "Planning
Permission". Undantag finns för åtgärder som i omfattningen ligger under vissa gränser, s.k.
trösklar. Det kan t.ex. vara utbyggnader inom en viss storlek. Alla dessa trösklar finns
stadgade i lag. När det gäller mineralexploatering så är det en sådan verksamhet som kräver
7 Det fmns 88 st. lokala planeringsmyndigheter på Irland av olika typer. Totalt finns 29 County Council, 5
County Borough CoIporations, 5 Bourough CoIporations och 49 Urban District.
8 Zink och blygruvan i Lisheen, County Tipperary, startade bearbetningen av mineraler i november 1999. Se
vidare kap. 6.3.
9The Development Plan will "encourage and safeguard existing and fu~re mineral extraction in the area and will
also facilitåte subject to appropriate conditions, the-exploitation ofany future mineral deposits that may be round
in any part of the County" and "ensure that all mineral activities current or future will not result in damage to the
en\1ironment".(MNR l 998b)
32

"Planning Pcffi1ission". När myndigheterna fattar beslut om att bevilja eller avslå en ansökan
om "Planning Peffi1ission" tar de hänsyn till ett antal faktorer. En av dessa är lämplig
exploatering i området såsom markanvändning, trafiksäkerhet, förtätning och läge. Andra
faktorer som spelar in är gällande "Development Plan" och eventuellt inkomna synpunkter på
ansökan. (Irelands Planning System (1999)) I ett ärende om "Planning Peffi1ission" för
gruV\'erksamhet är det inte bara frågor som har direkt koppling till gruvan som regleras utan
även hantering av gruvavfall och planering av infrastruktur m.m. Ifall ett företag planerar
någon verksamhet i ett område och \'erksamheten inte stämmer överens med den gällande
planen är det mycket svårt för företaget att beviljas tillstånd. (MNR 1998a)
En viktig del av planeringssystemet på Irland är den möjlighet att överklaga ett beslut om
"Planning Permission" som varje irländsk medborgare har. De som behandlar en sådan
överklaga!1 är "An Bord Pleanåla" som är en helt oberoende nämnd. Nämnden har, liksom de
lokala planeringsmyndigheterna, att ta hänsyn till lämplig exploatering i området och
synpunkter på ansökan från allmänheten när de fattar ett beslut. Om någon är missnöjd med
"An Bord Pleanåla"s beslut kan de inom två månader från att detta fattades ansöka om
juridisk prövning (judicial review) hos "High Court". De är dock mycket noga med att endast
pröva ett fall om de anser att det finns speciella grunder för att riva upp nämndens beslut.(An
Bord Pleanåla (2000b,c), Irelands Planning System (1999»
M iljOprö~-zg
År 1992 antogs den nya miljölagen "Environmental Protection Agency Act, 1992" som
förändrade hanteringen av miljöfrågor för vissa typer av verksamheter på Irland. I enlighet
med lagen bildades den 26 juli 1993 "Environmental Protection Agency" som är ett
självständig verk. Deras självständiga status försäkras bl.a. genom hur tillsättningen av
chefspositioner går till och den frihet de har att arbeta efter egna initiativ. Det är också
brottsligt att försöka påverka byrån i deras beslutsfattande. Deras huvudsakliga uppgift är att
se till att de krav på skydd rör miljön som satts upp efterlevs. För att klara detta har de
följande ansvarsuppgifter:
Kontroll
Övef\ -akning
Marknadsföring
Assistans
Rådgi\ning
Tillsyn
Konsultation
Information
Internationellt samarbete
För att på ett effektivt sätt kunna arbeta med dessa punkter har byrån delats in i fyra
avdelningar som har egna ansvarsområden. Avdelningarna är licens och kontroll,
miljöhantering och planering, miljöövervakning och laboratorieservice och den sista
avdelningen är gemensamma affärer. Alla viktiga beslut fattas dock i styrelsen.
"Environmental Protection Agency" har också hjälp aven rådgivande kommitte som består av
12 medlemmar. Medlemmarna väljs av Miljöministern och kommer från olika organisationer
med intresse i miljö- och utvecklingsfrågor. Kommitten har ett brett verksamhetsområde som
innefattar rådgivning åt både Miljöministern och "Environmental Protection Agency".
(EPA 1997c)
33

En stor del av "Environmental Protection Agency"s arbete är att behandla ansökningar om
"Integrated Pollution Controi License". Innan "Environmental Protection Agency" bildades
och "lntegrated Pollution Controi License" infördes behövdes motsvarande licens från de
lokala planeringsmyndigheterna för miljöfarliga verksamheter. Då behandlades områdena
luft, vatten, gruvavfall och buller separat vilket innebar att det behövdes fyra olika licenser
jämfört med idag då en "lntegrated Pollution Controi License" inkluderat samtliga fyra
områden. Grundtanken med "Integrated Pollution Controi License" är att förebygga och lösa
miljöproblemen istället för att föra över dem från en del av naturen till en annan. Om
fokusering sker på endast en del av naturen komn1er problemet bara att förskjutas när det
lokala problemet löses. Ett av de viktigaste målen är alltså att helt stoppa utsläpp av
miljöfarliga ämnen där så är möjligt och att minimera utsläppen i övriga fall. När
"Environmental Protection Agency" bildades började man upprätta ett register över olika
miljöfarliga verksamhetsområden som kräver en "lntegrated Pollution ControI License". Just
bearbetning av "minerals within the meaning of the Minerals Development Acts" (se kapitel
3.1) infördes som en av de första verksamheterna i registret 16 maj 94. Idag har samtliga
områden där det finns risk för miljöfarlig verksamhet införts. (Derham, J. 1995) Bearbetning
av mineral er som inte är "minerals within the meaning of the Minerals Development Acts"
ingår inte i de gruvverksamheter som kräver en "Integrated Pollution ControI License". För
dessa verksamheter krävs fortfarande de separata licenser för luft, vatten, gruvavfall och
buller som nämnts ovan. (Breslin, intervju 1999-10-22)
När byrån behandlar ett ärende om en "Integrated Pollution Controi License" måste de arbeta
efter vissa f6rbestämda kriterier. Den viktigast av dessa är BA TNEEC som står för Best
Available Technology Not Entailing Excessive Costs eller fritt översatt Bästa Möjliga
Teknologi Inom Rimliga Kostnader. Detta innebär att teknologin som används ska vara bäst
på att undvika och förebygga föroreningar och den ska också vara möjlig på det sättet att den
aktuella verksamhet kan använda sig av den. Teknologin själv innefattar tekniken och
användningen av tekniken inkluderat upplärning och underhåll. Enligt 5:1 "EPA Act of 1992"
ska BATJ\TEEC förhindra, eliminera eller där det inte går, begränsa eller minska föroreningar
från verksamhet som är schemalagd enligt denna lag. Att använda sig av BA TNEEC innebär
enligt samma paragraf att framlägga och underhålla, använda och övervaka den för
omständigheterna mest lämpade lösningen.
När BAT1\TEEC för en ny verksamhet tas fram a\" "Environnlental Protection Agency" ska
hänsyn tas till:
.Befintlig teknisk kunskap
.Behov av skydd av miljön
.Vilka åtgärder som behövs i det speciella fallet med uppskattade föroreningar och hänsyn
till de ekonomiska förutsättningarna.
För etablerade ,'erksamheter tillkommer följande punkter:
.Typ, omfattning och effekter av aktuella utsläpp
.Typ och ålder på rådande anläggning kopplat till aktivitet och livslängd.
.Alternativkostnad för att ersätta eller förbättra denna anläggning i relation till
verksamhetens ekonomiska förutsättningar.
34

Det firu1S en handledning för BATNEECIO som är speciellt utformad för gruvindustrin. Den
togs fram för att underlätta för företag och vägleda dem när de ska ansöka om "Integrated
Pollution ControI License". Handledningen "isar vilken metod som "Environmental
Protection Agency" använder sig av för att ta fram BATNEEC men också riktlinjer för
gränsvärden på utsläpp. Det är inte enbart riktlinjerna som har betydelse när gränsvärdena för
vissa verksamheters utsläpp fastställs. Andra viktig faktorer är lokala förutsättningar såsom
områdesdata, teknisk data och anläggningens ekonomiska förutsättningar. (Derham 1995,
s.3f)
Det är mycket viktigt for gruvbolag att de lägger ner tid och arbete på ansökan om "Integrated
Pollution Controi License". Orsaken är att möjligheterna for att en gruvverksarnhet ska göra
positiv inverkan på miljön är minimal. I stort sett alla finans- och forsäkringsinstitut är idag
insatta i miljöfrågor och investerar endast i projekt som är miljövänliga och använder sig a\'
BATNEEC. (Derham 1995, s.4)
Som tidigare nämnts är bearbetning av mineral er en av de verksamheter som är registrerad
som miljöfarlig verksamhet och därför måste föregås aven "Integrated Pollution Control
License". I lagen definieras verksamheten som "The extraction and processing of minerals
within the meaning of the Minerals Development Acts 1940-1979, and storage of re1ated
mineral waste" (First Schedu1e 1:3 EPA Act,1992). Denna definition är inte helt perfekt då
formuleringen utesluter vissa mineraler. Detta innebär att enligt definitionen kan mineraler
som inte är "minerals within the meaning of the Minerals Development Acts" bearbetas i stor
omfattning utan en "Integrated Pollution Controi License". Vidare krävs en "Integrated
Pollution Control License" föibearbetning aven liten mängd "minerals within the meaning of
the Minerals Development Acts". I "section" 53 "\Vaste management bill act 96" regleras ett
av problemen genom att trösklar ställs upp som ger gränser för hur stora mängder som kan
brytas utan att en "futegrated Pollution Controi License" behövs. (Derham 1995., s.4f.)
Det fil1l1s tre metoder för förvaring av avfall från gruvor som intresserar "Environmental
Protection Agency". Innan företaget har mottagit en "Integrated Pollution ControI License"
för gruvverksarnheten så förekommer nonnalt grävningar och "brytning" av icke ekonomiskt
\"ärdefulla mineraler för att nå fram till malmådern. Förvaringen av gruvavfall från denna
process ligger därför utanför "Integrated Pollution ControI License" men har inverkan på
miljön och måste därför kontrolleras. I dessa fall utfärdas en licens (Was te Management Bill)
enligt lagen "Waste Bill". Denna licens gäller fram till det att en "Integrated Pollution Controi
License" börjar gälla. De två andra typerna av förvaring av gruvavfall rör förvaring av det
fasta material som är en rest av malmbearbetningsprocessen. Detta kan göras antingen under
eller ovan jord och olika problem kan uppstå med de olika metoderna. Vid underjordisk
förvaring är det helt enkelt gruvgångarna som fylls igen när de inte används längre. Den
största riskfaktorn är då att många miljöfarliga ämnen frigörs när den sänkta grundvattennivån
återförs till den nonnala nivån. Därför är det viktigt att alla potentiella föroreningsämnen
avlägsnas innan restrpodukterna slutförvaras. När det gäller förvaring ovan jord är
"Environmental Protection Agency" mycket försiktiga när de utfärdar licenser och då handlar
det framför allt om gruvavfall som har försurande egenskaper. De anläggningar som används
för fönraring måste ha egenskaper som motverkar förorening och försurning långt efter det att
gruvan stängts, i vissa fall för alltid. Det viktigaste är att det inte sker något utsläpp av
förorenat vatten till vattendrag. (Derham 1995, s.5t)
10 Integrated Pollution ControI Licensing.
Lineraturlistan EPA 1997.
Batneec Guidence Note fot the Extraction of Minerals. Se
35

En annan viktig fråga är nedläggningen av gruvan. "Environmental Protection Agency" ser
det som en av deras viktigast uppgifter att se till att detta fungerar på ett tillfredsställande sätt.
I dessa frågor arbetar "Environmental Protection Agency", "Department of the Marine and
Natural Resources" och planeringsmyndigheterna mot samma mål. Tidigare hade
"Environmental Protection Agency" till skillnad från de andra två ingen möjlighet att kräva
finansiella garantier för stängningen av gruvan. Genom tillkomsten av ny lag 1998 ("No 460
of 1998") har de nu den möjligheten. Det är inga större svårigheter att upprätta en fond för
stängning av gruvan då kostnaderna för detta kan approximeras. Arbetet med att säkerställa
detta sköts av Departementet och planeringsmyndigheterna. Det är mer komplicerat att
beräkna kostnader för icke förutsebara händelser och långsiktig efterbearbetning. Då
Departementet och planeringsmyndigheterna tar hand om stängningen av gruvan riktar
"Environmental Protection Agency" in sig på just efterbearbetningen. Idag finns det inget bra
arrangemang för detta. Vid beräkning av hur stora fonder som behövs tas häns}'Il till alla
tänkbara händelser och även värsta möjliga scenario. En viktig aspekt är att när en
leasingkontrakt för bearbetning av mineraler går ut så återgår ägandet av resterande mineraler
och gruvgångarna till staten. Om gångarna är fyllda med gruvavfall finns det en risk för
föroreningar och då ar staten ansvarig. Detta är en av anledningarna till att dessa frågor är
mycket viktiga för staten. (Derham 1995, s.6)
36

5 Processen
5.1 Alhnänt
Det ligger många år och mycket arbete bakom öppnandet aven gruva. Det är inte ovanligt att
det tar runt tio år från det att en fyndighet upptäcks till bearbetningen av mineralema påbörjas.
Under dessa år gås många steg igenom med olika undersökningar, tillstånd och rorhandlingar.
En del av dessa steg är möjliga att utrora parallellt med varandra vilket framgår av texten.
Syftet med detta kapitel är att binda samman de tidigare kapitlen "Minerallagstiftningen" och
"Planeringsfrågor och miljöaspekter" ror att redogöra for processen från undersökning till
bearbetning av mineraler på Irland. Tanken är också att läsaren ska få en bättre uppfattning av
de olika delarna av processen och forståelse ror de problem som kan uppstå i olika situationer.
Det är viktigt att nämna att under hela händelserorloppet från prospektering till bearbetning
har prospeketeringsroretaget och "Exploration and Mining Division" mycket nära samarbete.
Ena parterna är hela tiden informerade om vad den andra har for ståndpunkter i olika frågor.
Detta leder till att prospekteringsforetagen kan pröva sina ideer hos "Exploration and Mining
Division" och på så sätt minska riskerna ror att inte ansökningar om prospekteringslicenser
eller tillstånd ror bearbetning av mineral er ska beviljas.
5.2 Prospektering och ö,rrigt arbete tidigt processen
Pro spe k tering
Prospekterings företagen är ständigt på jakt efter potentiella områden för mineralfyndigheter.
För att hitta dessa områden använder de sig av geologisk data och annan data som films
dokumenterad. Irländska företag, som tar fram denna data, åker på mässor runt om i världen
och marknadsför och säljer sitt material till intresserade. Det har blivit vanligt under senare tid
med flygburen geofysiska undersökningar vilket uppmuntras av Departementet då det inte
innebär någon olägenhet för markägarna. Annan enklare undersökning (se Enklare
underSÖA.7Zingar i kapitel 3.3) får också göras på plats utan att prospekterings licens har
inhämtats.
När det gäller den mark som det är möjligt att ansöka om prospekteringslicens på så är denna
indelad i olika grupper. Den största delen av all mark på Irland är forindelad i avgränsade
numrerade områden som kallas "License Areas". \Tarje sådant område representerar en
prospekteringslicens eller ett område som det går att ansöka om prospekteringslicens ö,'er.
Oftast är storleken på dessa runt 35krn2 och avgränsas där så är möjligt av stadsgränser. Inom
"License Areas" kan vissa områden uteslutas for prospektering p.g.a. bebyggelseexploatering,
naturreservat eller andra orsaker. De "License Areas" som ingen har ansökt om
prospekterings licens över ännu kallas "Open Areas" (markerad med cirkel på kartan, se Bild
5.1). Dessa går det att ansöka om prospekterings licens for när som helst. Den mark som inte
är indelad i "License Areas" heter "Open Ground" (all mark som inte är indelad på kartan, se
Bild 5.1). Precis som för "Open Areas" går det att ansöka om prospekterings licens över
"Open Ground" när som helst. I dessa fall är det dock nödvändigt för den sökande att själv
avgränsa det område som prospekterings licensen ska gälla över. "Competition Areas"
(markerad med if}'lld cirkel på kartan, se Bild 5.1) är ännu en typ av "License Areas". Denna
grupp består av områden som skapats genom två olika situationer. I vissa fall bestämmer sig
ett företag för att avsluta prospekteringsarbetet i ett område och helt enkelt överge marken.
Det kan också vara så att ett företag erbjuds en prospekteringslicens men bestämmer sig för
att tacka nej. För alla dessa "Competition Areas" skiljer sig ansökningsproceduren åt från
37

ö\rriga områden (se vidare nedan). De tre olika typer av mark som beskrivits ovan ("Open
Areas", "Open Ground" och "Competition Areas") publiceras alla med den karta ("Current
state mining and propsecting facilities and areas open for application under competition ") som
beskrivits ovan under Intresseanmälan. På kartan redovisas varje "License Area" med läge
och referens nummer. När det gäller "Competition Areas" så publiceras de fyra gånger om
året. Detta iru1ebär de alltid finns med i "Current state mining and prospecting facilities and
areas open for application under competition" plus att de kommer ut ytterligare två gånger per
år i en mindre rapport.(TEC 1995b, s. 6ff, TEC 1995a, s.l, MNR 1999a, s.lf,7)
61A
Bild 501 Exempel på "License Areas "o De tvåsiffrigt numrerade rektanglarna är
karthänvisningar
(TEC1995b, So 7).
och de fyrsiffrigt numrerade objekten är "License Areas
38

I en aI1sökan får en prospekterings licens ska, förutom namn och andra personuppgifter,
följande lämnas:
.Beskrivning av det område som ansökan avser. Om det gäller "open areas" räcker det med
områdets nummer. Annars ska gränsen för området vara markerad på en karta.
.Om ansökan avser fler än ett område ska en lista med samtliga områden i
prioriteringsordning upprättas.
.Ansökningsgrunden, d. v .s. varfår sökanden tror att det finns mineraler i området och vilka
mineraler det är fråga om. Kartor, diagram och andra rapporter som styrker sökandens
grunder ska bifogas. Dessa handlingar kommer inte att vara offentliga utan användas som
underlag vid beslutsfattande ifall ansökningar från andra fåretag kommer in över samma
område.
.En detaljerad beskrivning a\' det undersökningsarbete som prospektören planerar att
utfåra. Även vilken teknik och utrustning som är aktuell.
.Uppskattningar av fårväntat investerad kapital.
.Uppgifter om tidigare erfarenheter inom prospektering.
.Vem som ska utfåra arbetet om inte sökanden själv ska göra det.
.Hur mycket kapital som finns tillgängligt får undersökningsarbetet idag och hur mycket
som kan göras tillgängligt om det behövs.
.Referenser till personer som kan intyga om sökandens personlighet, ekonomi och tekniska
kvalifikationer.
(MNR 1997b)
När en ansökan har inkommit till Departementet skickas den till "Exploration and Mining
Division" (EMD) för prövning. De bedömer de tekniska detaljerna och företagets möjligheter
att genomföra sina planer. De kan be representanter från företaget att utveckla sin ansökan
och svara på frågor om den planerade undersökningen. För att klargöra om det är ekonomiskt
möjligt görs en kalkyl med de utgifter som undersökningen medför. Om fler än en ansökan
har lämnats in av olika prospektörer ö\Ter samma område, jämförs förutsättningarna för de
båda och en utvärdering avgör vilken av dem som får licensen. De som är intresserade av att
ansöka om prospekteringslicens över "Competition Areas" har två månader på sig att lämna in
en ansökan från det att kvartalsrapporten kommit (se O\Tan). I slutet a\. dessa två månader
behandlar sedan "Exploration and Mining Division" eventuella ansökningar utan hänsyn till
inkommande ordning och beviljar en prospekteringslicens till det företag som de anser vara
mest lämpade för uppgiften. "Exploration and Mining Division" skickar ansökan med en
rekommendation till Ministern för beslut. Om även Ministern anser att allt är i sin ordning
fattar han ett beslut och ett erbjudande skickas till sökanden. När den sökande har svarat på
erbjudandet och accepterat görs ansökan offentlig genom annonsering i lokaltidningar. Detta
skall göras minst 21 dagar innan Ministern avser att godkänna licensen. Berörda parter får
härigenom möjligheten att besvära sig över förhållandena i licensen eller beviljandet av den.
Alla synpunkter beaktas och tas hänsyn till. (TEC 1995b, s.9f, MNR 1997b, kap.9)
Prospekteringsarbetet fortsätter sedan med borrning, schaktning och andra metoder för att få
fram data och prover. Prospekteringslicensen ger innehavaren rätten att genomföra
undersökningar utan att ersätta markägaren för besväret. Detta förutsatt att arbetet inte medför
skada på marken. Prospekteringsforetagen har dock gått samman och träffat en
överenskommelse (Finlay, intervju 1999-10-15) med en lantbruksorganisation om att betala
ersättning till bönderna vid undersökningar. Orsaken till detta är att de tror att det lönar sig i
längden. Om bönderna är nöjda så upps"tår inga konflikter och den kompensation som
företagen betalar ö\'ervägs av fordelarna. När det gäller bom1ing så får markägarna i vissa fall
39

etalt per meter som borras (Boland, intervju 1999-10-28). Inte får att det blir större skada ju
djupare man borrar utan får att arbetet tar längre tid II.
En prospekteringslicens utfårdas oftast för en sexårsperiod. Varje år betalas en avgift för
licensen som ökar i storlek vart annat år. Som nämnts i Prospekteringslicens kapitel 3.3 finns
det dessutom en undre gräns för hur mycket innehavaren aven prospekteringslicens måste
investera i prospekteringsarbete ,'aJje år. Denna minimisumma måste vara så låg att även de
mindre bolagen har ekonomiska möjligheter att behålla licensen så länge som det krävs för att
upptäcka fyndigheter. Å andra sidan måste den vara så hög att bolag inte kan "hålla" marken
utan att utföra seriöst undersökningsarbete. Det kan i sådant fall leda till att ett antal röretag
blockerar möjligheterna för nya prospektörer. För några år sedan höjdes denna minirnisumma
för aU fler företag skulle få chansen att prospektera på Irland och detta har gett goda
resultat.(Boland, intervju 1999-10-28) För att uppmuntra prospektörer till att ansöka om
prospeh.'ieringslicens i områden som inte är så attraktiva eller där prospekteringen är
begränsad till vissa mineraler skapas ekonomiska incitament i form av reducerade avgifter
och lägre investeringskrav. Incitamentsområdena förekommer på två typer av mark nämligen
på "Open Ground" och på "Open Areas" (se ovan). För incitamentsområden på "Open
Ground" är avgiften får prospekteringslicensen reducerad med 60% av den normala medan
investeringskravet minskats med 75%. Efter sex år återgår avgifterna och investeringskraven
till det normala. När det gäller "Open Areas" gäller i stort sett samma bestämmelser. (MNR
1997, kap.9, TEC 1995a, s.5t)
Tabell 3.2 Consideration fees
(MNR 1999a, s.3).
and expenditures for licenses
prospecting
Som beskrivits tidigare görs en utvärdering vart annat år aven prospekterings licens för att
"Exploration and Mining Division" ska kunna veta om licensinnehavaren följer villkoren och
investerar tillräckligt mycket kapital i prospekterings arbete. Licensinnehavaren får en
påminnelse två månader innan utvärderingen ska göras och blir då ombedd att skicka in
resultat och verksamhetsrapporter till "Exploration and Mining Division", (MNR 1997b)
II Ett exempel är IRi: lOO för 200 m.
40

Om prospekteringsfåretaget anser att fyndigheten är värd att bryta har de några stora uppgifter
framfår sig. Som nämnts tidigare ska ansökningar lämnas in får tre olika tillstånd nämligen
"Planning Permission", "Integrated Pollution Controi License" och tillstånd får bearbetning
av mineral er. Det behövs mycket arbete för att få fram underlag till dessa ansökningar och de
två största delarna är utredning av mineralrättighetema och framtagande aven
miljökonsekvensbedömningen (EIA).
Ul1a:b1lng av mineral- och markrättigJrtema
I kapitlet Minerallagstiftningen beskrevs hur ägandeförhållandena för mineraler ibland kan
vara komplicerade. Utredningsarbetet blir därefter och kan vara mycket tidskrävande. Det är
prospektörens uppgift att ta reda på vem som äger rätten till mineralerna och rätten till
kompensation för dessa. Ä ven markägarförhållandena måste utredas av prospektören. En del
av detta arbete måste utföras innan prospekteringsarbetet påbörjas. I detta kapitel under
ProspeÅ'tering beskrivs hur prospekteringsföretagen ersätter markägarna vid t.ex.
borrprovtagning och det är alltså nödvändigt att redan då ha utrett markägarförhållandena.
Som tidigare nämnts i Äganderätten till mineraler och mark i kapitel 3.3 finns ett "Land
Registry" upprättat där markägare och rättighetshavare ska finnas registrerade. När det gäller
äganderätten till marken finns detta oftast dokumenterat men undantag förekommer. Med
mineralrättigheterna är det knepigare. Det finns tre olika alternativ för hur
mineralrättigheterna redovisas i fastighetsregistret. "Private" innebär helt enkelt att
mineralerna är pri\-at ägda. Står det istället "Does not extend to minerals" ingår inte
mineralerna i äganderätten till marken och de är alltså statliga. Det tredje och sista alternativet
skapar problem och det är när det inte redovisas någ~t över huYU9 taget om
mineralrättigheterna. I dessa fall får man gå tillbaka i tiden och se om det finns uppgifter om
jorddelningar, förvä[\' eller annat som kan ha påverkat ägarförhållanden. Dessa frågor kan
vara känsliga då testamenten och andra handlingar måste gås igenom. Ofta är
utredningsarbetet så invecklat att prospektören tar hjälp av jurister som gör närmare
utredningar men ibland räcker inte ens det till. När prospektörema märker att de inte kan få
fram mer uppgifter lämnar de över utredningen till "Exploration and Mining Division" som
med hjälp av "State Solicitors Office,,12 försöker få fram de saknade uppgifterna.(Emo,
intervju 1999-10-22, Breslin, intervju 1999-10-22)
Senare i processen förvärvar prospektören normalt marken där gruvan och anläggningarna
kommer att placeras. Det förekommer också att de köper upp mer än vad de behö\Ter för att
sedan alTendel-a tillbaka marken till bönderna. På så sätt får de en markreserv som kan \'ara
nödvändig vid eventuell utbyggnad.(Graham, intervju 1999-10-22)
Bedimning av miljökonse k-LX?n.ser
Nästa stora uppgift blir att ta fram en milj ö konsekvens bedömning (EIA) som utreder de
effekter som verksamheten förväntas ge på omgivningen. Denna följs aven
miljö konsekvens beskrivning (ElS) som är en viktig del av ansökan om framför allt "Planning
Permission" och "Integrated Pollution Con tro l License".
Under hela processen har Departementet kontakt med prospekteringsforetaget. Det börjar med
arbetet med prospekteringslicensen och sedan följer utvärderingarna av undersökningsarbetet
vart annat år. Sedan assisterar de prospektören med att utfonna en
miljäkonsekvensbeskrivning genom att informera om vilka uppgifter som krävs och vilka
utredningar som behöver göras. "Environmental Protection Agency" och
12 Staten juridiska rådgivning.
41

,
planeringsmyndigheterna behandlar ansökningarna och går igenom
miljökonsekvensbeskrivningen med Departementet som rådgivande institution. Samtidigt går
Departementet igenom miljökonsekvensbeskrivningen rör att se över förutsättningarna rör att
bevilja ett tillstånd rör bearbetning av mineralerna. Att Departementet genom "Exploration
and Mining Division" har nära kontakt med sökanden ända från undersökningsstadiet gör att
båda parter vet vad den andra har för önskemål och krav. Själva beviljandet av tillståndet blir
därmed en smidigare process. (Derham, intervju 1998-10-27)
5.3
Övriga tillstånds ärenden och förvärv om parterna inte kommer överens
Tillstånd fr ~rktning av mineraler
Som tidigare nämnts måste i stort sett den som ansöker om tillstånd för bearbetning ha
prospekterings licens över det område där mineralema finns. Det finns inga förtryckta
handlingar för en ansökan men de poster som redovisas nedan är obligatoriska och måste
bifogas.
Mineral- och markrättigheter och vilket område ansökan avser.
a) Vilket område som ansökan avser. Måste vara kopplat till någon
mineralfyndighet.
b) Den information som sökanden fått fram om mineralrättigheterna, privat ägda
eller statligt ägda.
c) Information om markägarförhållanden.,
Mineraler
Hur stor fyndigheten är och graden av mineral i malmen. Även underlag för hur dessa
siffror tagits fram ska lämnas så att Departementet kan bedöma dess riktighet.,
Planerad exploatering och lönsamhetsstudie
1) Föreslagen bearbetning vid gruvan. Detta ska inkludera exploatering- och
produktionsscheman, personalfrågor och utrustning.
2) Totala kapitalkostnader och årliga driftskostnader tillsammans med de poster
de bygger på.
3) Förväntat uttag av metaller och vad dessa är värda på marknaden.
4) Lån, delägande, bidrag m.m.
S) Beräkningar på gruvans lönsamhet t.ex. Cash Flow.,
Plan för nedläggning av gliivan
:MNR 1997b, kap 9)
När det gäller handläggningen aven ansökan så pågår hela tiden förhandlingar mellan
Departementet och sökanden om ekonomiska- och andra villkor. Tillståndet för bearbetningen
ska i slutändan vara en överenskommelse mellan Ministern och sökanden och innehålla
villkor som Ministern, med godkännande av Finansministern, anser vara lämpliga och i linje
med det allmänna intresset.
Som nämnts tidigare beviljar Ministern oftast inte tillstånd för bearbetning av mineraler om
inte "Planning Permission" och "Integrated Pollution Control License" har skaffats. Om
ansökan beviljas ändå innehåller kontraktet alltid en klausul med restriktioner mot att börja
med arbetet innan alla tillstånd har skaffats. Ministern är skyldig att offentliggöra att han
avser att bevilja en ansökan. Det är dock olika regler som gäller om mineralen i fråga är i
statlig- e~ler privat ägo. Är mineralen statlig finns det ingen skyldighet att offentliggöra detta
men i pråktiken publiceras det ändå under två veckors tid i tidningar. Allmänheten har då 28
dagar på sig att lämna synpunkter. Om det gäller privatägda mineraler är det mer komplicerat.
42

JJptannözg Pe1mi5sion JJ
Tillstånd ror gruvexploatering, s.k. "Planning Peffilission", ska ansökas om hos de lokala
planeringsmyndigheterna. Ett prospekteringsföretags avsikter om att lämna in en ansökan ska
offentliggöras både i tidning och på platsen ror den planerade exploateringen. Ansökan kan
\'ara komplicerad och även om myndigheterna tillhandahåller infonnation om vad som ska
göras kan det ibland vara nödvändigt ror roretagen att anlita experthjälp. När en ansökan
inkommit till en myndighet har de foljande fyra beslutsalternativ:
..
.
bevilja utan villkor
bevilja med villkor
avslå
begära in mer infonnation
lnttgratai Pollution Control License (IPCL)
En hel del arbete måste läggas ner på att ta fram ansökan av licensen till "Environmental
Protection Agency". Det är en lång och kostsam men nödvändig process som inte är över när
ansökan är inlämnad. Ett ansökningsärende genomgår. ett antal steg och det böljar redan innan
ansökan lämnats in. Företaget som planerar att lämna in en ansökan ska annonsera i en lokal
tidning och på plats om sina planer och meddela de lokala planeringsmyndigheterna. Sedan
länmar röretaget in sin ansökan. Det är mycket viktigt att ansökningshandlingarna är korrekt
ifyllda, att alla frågor besvaras och att all tilläggsinfonnation skickas med. En ansökan som
inte är komplett skickas tillbaka till sökanden rör rättelse och processen tar längre tid. När
sökande_fyller i ansökan ska häftet "AppJication Guidence Note"!) användas som hjälp och
Integrated Pollution Control Licensing- Application Guidence Notes, EPA 97
43

hänsyn ska ä,'en tas till "BATNEEC Guidence Note,,14. Båda dessa skrifter är framtagna av
"Environmental Protection Agency" för att underlätta för sökanden att skriva en korrekt
ansökan. Om "Environmental Protection Agency" upptäcker att det saknas relevant
information kan de begära att ansökan kompletteras. Sökanden har då en månad på sig att
lämna in den saknade informationen. När all komplettering har gjorts och inkommit till
"Environmental Protection Agency" har de två månader på sig att behandla ärendet och den
som önskar har då också möjligheten att lämna skriftliga synpunkter på ärendet. Alla
synpunkter beaktas och görs tillgängliga för allmänheten. Eftersom "Environmental
Protection Agency" endast har två månader på sig att behandla ett ärende är det bra om
synpunkterna kommer in tidigt i processen. (EPA 1996a, s.12ft) En ansökningsavgift måste
betalas av sökanden och det finns två olika storlekar på denna beroende på verksamhetens
omfattning. För att klassas som "mindre" får en etablerad verksamhet inte ha fler än 50
anställda och en ny verksamhet får inte ha kapitalkostnader som överstiger IR f 3 miljoner
(ca. SEK 33 miljoner). Överskrids gränsvärdena klassas verksamheten som "större". Avgiften
varierar också beroende på vilken typ av verksamhet som avses. För den grupp som är
intressant i det här sammanhanget, "Mineraler och andra material", är ansöknings~vgiften för
en mindre verksamhet JR f 4 500 (ca. SEK 50 000) och för en större IR f 10 000 (ca. SEK
110000). (EPA 1996b)
"Environmental Protection Agency" behandlar ansökan i högst två månader. Under vissa
förutsättningar kan denna behandlingstid förlängas om sökanden accepterar. När
"Environmental Protection Agency" bestämt sig meddelar de sökanden,
planeringsmyndigheten och de som lämnat in synpunkter om vilket beslut som har fattats. De
gör också beslutet tillgängligt för allmänheten genom publicering, utställning och
tillhandahållande av kopior. Allmänheten och företag har då möjligheten an överklaga
beslutet under en vissöverklagandeperiod. För sökanden eller licens innehavare är denna
period 28 dagar från det att de blev delgivna beslutet och det kostar honom IR f 200 (ca. SEK
2200). När ett beslut har offentliggjorts har alla andra 21 dagar på sig att överklaga beslutet
för en avgift (EPA 1996b) på IR f 100 (ca. SEK 1100). Vid en överklagan ska nödvändiga
dokument skickas in till byrån så att de kan behandla ärendet. I de fall där ingen överklagan
inkommit vid överklagandeperiodens utgång fastställs beslutet. Alla som överklagar beslutet
får en kopia ö\'er alla andra överklaganden som gjorts. Under en enmånadsperiod har de
möjligheten att lämna synpunkter på de andra överklagandena. "Environmental Protection
Agency" kan krä\'a att en part lämnar in synpunkter på en annan parts överklagan om de anser
att det är av intresse för rättvisan. "Envirorunental Protection Agency" kan kalla till muntligt
förhör om de anser att det är nödvändigt. Alla berörda parter ska underrättas om förhöret.
Byrån utser sedan någon som ska leda förhöret och denna person bestämmer sedan i vilken
ordning som parterna ska höras. När "Environmental Protection Agency" sedan skall fatta det
slutgiltiga beslutet så tar de hänsyn till ansökan, överklaganden, synpunkter och eventuella
förhörsprotokoll. Inom tre arbetsdagar från det att beslutet fattats ska handlingen vara
tillgänglig för inspektion hos byrån, publiceras i en lokal tidning, skickas till lokala
planeringsmyndigheten och finnas för försäljning. (EPA 1996a, s.14ft)
Både "Environrnental Protection Agency" och licensinnehavaren kan under licensens
giltighetstid initiera en genomgång av licensen och dess villkor. Licensinnehavaren kan i stort
sett göra detta när som helst medan "Environrnental Protection Agency" endast kan initiera en
genomgång i vissa situationer. Om de inte har licens innehavaren samtycke till en genomgång
kan de endast göra en sådan om det finns förändringar i licens innehavarens verksamhet som
.: Integrated Pollution Controi Licensing- BA TNEEC Guidence Note for the Extraction of Minerals, EPA 9
44

förväntas öka de miljöfarliga utsläppen ("section" 88 EP A Act 1992). När byrån har fattat
beslut om att en genomgång ska göras är processen för denna i stort sett den sarnrna som för
en ansökan om licens. (EP A 1996a, s.19f) Även vid en genomgång eller en granskning så
förekommer avgifter. Dessa ligger dock något lägre än för ansökan av licensen och är
JR f 3500 (ca. SEK 40000) för en "mindre" verksamhet och JR f 7000 (ca. SEK 80 000) för
en större. Själva ansökan om genomgången följs också aven avgift på JR f 100 (ca. SEK
1100). (EPA 1996b)
FÖ1W1v lm pa?1ema inte komm?r ~
En innehavare aven bearbetningslicens eller ett leasingkontrakt för bearbetning av mineraler
som inte når överenskommelse med en markägare vad gäller underordnad rättighet (se
Tvångsföl-värv av mark och underordnade rättigheter i kapitel 3.3) eller markförvärv, kan
ansöka om att få tvångsforvärva marken eller rättigheten. Denna ansökan måste innehålla en
detaljerad beskrivning av den sökta rättigheten och markägarförhållandena. Ansökan prövas
av "Exploration and Mining Division". Sedan fattas beslut av Ministern och om ansökan
beviljas utformar "Exploration and Mining Division" en förvärvsorder ("Mining Facilities
Aquisition Order"). Minst en månad innan ordern verkställs skall berörda sakägare meddelas
och det skall även annonseras om i tidningen. Kompensationskrav från markägare eller den
som äger en underordnad rättighet ska vara inne hos departementet inom två till fyra månader.
"Exploration and Mining Division" förhandlar med markägaren eller den som äger den
underordnade rättigheten om kompensationens storlek och om de inte kan komma fram till en
lösning bestäms kompensationen av gruvnämnden. (MNR 1997b, kap 9)
Åsikterna bland branschfolket på Irland varierar när det gäller denna möjlighet som ministern
har att tvångsförvärva mark. I praktiken har den inte använts på 25 år och bör endast användas
om extrema förhållanden råder. På departementet ser man inga anledningar till att använda sig
av detta tvång utan tycker att prospekteringsföretagen och markägarna själva skall lösa
eventuella konflikter-. Från prospekterings företagens sida kan det kännas som om det är fegt
av staten att inte gå in och utnyttja de möjligheter de har med stöd i lag. Eftersom staten inte
använder sig av den möjlighet de har att tvångsförvärva mark befinner sig markägaren i en
monopolsituation och kan antingen vägra att sälja marken eller ta ut vilket pris som helst tor
den. På grund av skattebestämmelser blir det dock inte så lönsamt för markägaren att begära
för högt pris. A11dra tycker att problemet ligger på ett djupare plan. Om en
tvångsförvärvsorder skulle utfärdas idag för mark skulle den göra mer skada än nytta. För att
det ska fungera måste en ändring av den allmänna opinionen göras. Gruvindustrin har fått
mycket kritik och uppfattningen är att den gör stora ingrepp på miljön. Det som behövs är
stöd från regeringen för att ändra detta så att de positiva sidorna kan föras fram och ändra
opinionen. Ett annat exempel på en situation där staten har rätt att tvångsförvärva mark är
vägbyggen. Då tvekar inte staten över att expropriera nödvändig mark.
5.4 Sammanfattning
För att sammanfatta de prövningsförfaranden som beskrivits tidigare och klargöra vissa delar
av dessa följer här en kort redogörelse. Beslut som fattas av Ministern vid "Department of the
Marine and Natural Resources" går inte att överklaga. Sakägare kan dock kräva att Ministern
ber gruvnämnden granska beslutet och lämna en rekommendation på vad de anser om ärendet.
Ministern har sedan att antingen fastst~lla sitt tidigare beslut eller beakta eventuella
rekommendationer. Ett exempel på när detta kan göras är "section" 18 st. 3 i 1979 års lag. Där
stadgas att om någon lämnar synpunkter om ett beslut till Ministern har han möjlighet att be
45

gruvnämnden göra en utredning. Ministern är också skyldig att göra detta om den som lämnat
synpunkterna kräver det. Under utredningen ska gruvnämnden höra sakägarna och sedan
skriva en rapport som lämnas till ministern och samtliga sakägare. (Breslin, intervju 1999-10-
22)
När det gäller "Planning Pennission" så kan villkoren eller beslutet i sig överklagas till "An
Bord Pleanala" som är en lagstadgad oberoende nämnd. Överklagandetiden är en månad från
det att beslutet fattades och varje irländsk medborgare har rätt att överklaga. De skriftliga
synpunkter som kommer in under den tiden beaktas av "An Bord Pleanala". Om de anser att
ärendet är extra viktigt kan de hålla offentliga höranden. Den dom som de senare avlägger kan
överklagas till "High Court" och vidare till "Supreme Court". Respektive domstol avgör från
fall till fall om överklagan har tillräcklig samhällelig betydelse för att tas upp. (MNR 1998b)
Som exempel kan nämnas att "Planning Pennission" för gruvan i Galmoy 1993 överklagades
till "An Bord Pleanala". Nämnden fastställde myndighetens beslut men de som överklagat
gick vidare och sökte "judiciaI review" hos "High Court" och vidare i "Supreme Court" som
är den högsta instansen. Det slutade dock med att det "Planning Permissison" som beviljats av
myndigheten stod sig. Ett beslut om "Integrated Pollution Control License" kan precis som
när det gäller "Planning Permission" överklagas av vem som helst. För sökanden är
överklagandetiden 28 dagar från det att han delgavs beslutet. Övriga har 21 dagar på sig att
överklaga från det att beslutet offentliggjorts. Alla som överklagat får sedan en
sanlmanställning av samtliga synpunkter som de i sin tur har ytterligare en månad att lämna
synpunkter på. När det sedan är dags för "Environmental Protection Agency" att fatta det
slutgiltiga beslutet är de skyldiga att beakta alla synpunkter som inkommit. (EP A 1996a,
s.ISt)
Hela processen kan illustreras med det schema som visas nedan. Stegen förberedande
undersökningarna (a) och prospekteringslicens(b) går ut på att leta efter mineral er och sedan
utreda om fyndigheten är tillräckligt värdefull att bryta. Redan under prospekteringsstadiet
böljar arbetet med att utreda mineral- och markrättighetema(c). Detta arbete slutförs, om så är
möjligt, innan ansökan lämnas in till "Exploration and Mining Division" om tillstånd för
bearbetning av mineralerna. Om prospektören inte lyckats få fram nödvändiga uppgifter
lämnas arbetet över till "Exploration and Mining Division" som med hjälp av egna experter
slutför detta. Samtidigt som äganerättsutredningen pågår börjar prospektören göra en
bedömning av de förväntade effekterna på miljön som verksamheten förväntas ge (d). Förvärv
av mineral er och mark pågår ofta under en längre tid med början under prospekteringen (e).
När "Integrated Pollution ControI License"(f) och "Planning Permission"(g) har beviljats
ansöks för tillstånd att bearbeta mineralema(h). Om även detta beviljas återstår bara för
prospektören att utföra nödvändiga anläggningar innan bearbetningen kan börja(i).
46

(b)
Ca)
FÖRBEREDANDE
UNDERSÖKNINGAR
PROSPEKTERINGSLICENS
BEDÖMNING AV
Cd)
MILJÖ KONSEKVENSER ,- (e)
---
(f) (h)
IPCL
(g)
PLANNING
PERMISSION
_ 1
.J.
TILLSTAND FÖR
BEARBETNING
Figur 5.1 Illustration av processen från undersökning till bearbetning.
47
Cc)

6 Gruvprojekt
6.1 Allmänt
För att se hur den process från undersökning till bearbetning som beskrivits tidigare i
rapporten fungerar i praktiken kommer detta kapitel att redogöra för hur arbetet fortlöpte för
de två senast öppnade zink och blygruvorna på Irland. Den litteratur som fmns om
internationell minerallagstiftning är ofta allmänt hållen och innehåller sällan beskrivningar av
gruvprojekt. Därför är det extra intressant att titta närmare på dessa gruvor och vilka problem
som uppstått under arbetets gång. Den äldsta av dessa är Galmoy som ägs av ARCON Mines
Limited där bearbetningen av mineralema påbörjades 1997. Vid studiebesök i november 1999
intef\'juades Chief Exploration Geologist Andy Bowden och Company Secretary Michael
Graham. Den första av dessa intervjuer gjordes på plats i Galmoy och den andra per telefon.
Både Andy Bowden och Michael Graham var delaktiga under hela processen från
undersökningarna och framåt. I den andra gruvan, Lisheen, pågick arbetet med att starta
bearbetningen under min vistelse i november 1999 och tillfålle gavs därför aldrig för
intervjuer.
6.2 Galmoy
En a\' de senast öppnade gruvorna på Irland är zink och blygruvan i Galmoy, County
KilkerulY (se kartan bilaga l). Bearbetningen kom igång 1997, mer än tio år från det att
undersökningarna påbörjades. Processen från undersökning till bearbetning tog oväntat lång
tid och detta berodde på många icke förutsägbara omständigheter. Faktorer som komplicerade
ägandeförhållanden, oklara mineralrättigheter och ö\'erklagande av plantillstånd gjorde att det
hela drog ut på tiden. När allting var klart och produktionen startade var det mycket
välkommet av ägaren ARCON Mines Limited som för första gången på lång tid kunde få ut
ekonomisk \linning av alla investeringar de gjort.
Bild 6.1 Gruvanläggningarna i Galmoy (O'Reilly 1999, s. 44).
48

Många av delarna i processen från undersökning till bearbetning av mineralerna skedde
parallellt och under hela denna tid hölls nära kontakter med "Exploration and Mining
Division". Gruvan ägs till 100% av ARCON Mines Limited som i sin tur ägs till 100% a\-
ARCON International Resources P .l.c. Det sistnämnda bolaget är listat på' börsen i både
Dublin och London. ARCON var det första irländskt ägda bolag som exploaterade en
metall fyndighet på Irland på 20 år. Eftersom de är ett s.k. juniorbolag hade det varit normalt
att låta ett större bolag gå in som delägare när undersöktlingsarbetet var klart. De fick många
erbjudanden men valda att behålla fullt ägande då de ansåg att detta var bättre för aktieägarna-
(O'Reilly 1999, s 42f)
Undersökningar oc/J markfrågor
Redan 1982 böljade ARCON att söka efter mineraler i Galmoy. I början av arbetet togs bara
jordprover och även fast det inte behövs enligt lag så frågades alltid efter markägarens
tillstånd innan någon mark beträddes eller några jordprover togs. Det var inga svårigheter att
ta en prospekteringslicens. När ett bolag på Irland ansöker om licens och de kan visa att det
har den expertis som krävs och möjligheter att genomföra de undersökningar som avses är det
i regel inga problem att ta en prospekterings licens beviljad. Det förekom inga konflikter under
själva prospekteringen. När ARCON sedan bestämde sig för att ta borrprover gick de till
markägarna och erbjöd ersättning för det besvär det skulle innebära för dem. De var generöst
tilltagna erbjudanden och alla markägare var nöjda så även den delen av arbetet fortlöpte utan
problem. (Grahanl, intervju 1998-10-22, Bowden, inter\'ju 1998-10-27)
När ARCON sedan bestämde sig for att Galmoy var värt att satsa på började de undersöka
vilka som ägde rätten till mineralerria men även till den mark där ägandeförhållande inte
redan var klara. Detta är vanligtvis en lång och komplicerad process eftersom det inte alltid
finns registrerat vem som äger vad. När alla äganderätts frågor var avklarade så gällde det att
komma överens med alla markägare om priset for marken och mineralerna. I det här fallet
förhandlades enskilt med varje markägare och det gjorde att kompensationen ,'arierade
mycket från fall till fall. Enligt lagen, "section" 21 1979 års lag, är staten skyldig att
kompensera ägaren av privata mineral er for dessa när de kommer att ligga under en
bearbetningslicens. Eftersom staten oftast äger den exklusiva rätten att bearbeta mineralerna
tar de sedan ut en avgift av i11l1ehavaren av bearbetnings licensen som ska täcka dessa
kostnader. I Galmoy gick ARCON in och köpte rätten till kompensation for de mineraler som
de skulle bryta. I stället for att Staten skulle betala kompensation till ARCON for de pri,'ata
mineralel"11a och sedan ta ut det i avgift av samma foretag så jämkades denna summa.
ARCON anser att det är mycket viktigt att fastställa vem som har rätt till kompensation. Det
är också viktigt att markägarna blir nöjda med kompensationen och därfor lade de ned mycket
tid och pengar på dessa frågor. I det aktuella området var fem bönder bosatta och dessa fall
var mer komplicerade eftersom bostadsfrågan måste lösas. Under tiden 1987 till 1990 så
forvärvade ARCON hela 1 000 acres (ca. 4 km2) i och runt Galmoy. Infor inlämningen av
ansökan om plantillstånd så var alla markförvärv i stort sett avklarade. Endast betalningen
återstod i vissa fall. (Graham, intervju 1998-10-22, Bowden, intervju 1998-10-27, O'Reilly
1999) En annan del av forarbetet var att ta fram en lönsamhetsstudie. Denna togs fram av
Kilborn Engineering 1990 och visade positivt driftsnetto med förutsättningarna 10 års
livslängd och årlig bearbetning på 650000 ton. (O'Reilly 1999, s. 42)
"Pt'a1ming Pennission " och milj5tillstånd
Nästa steg i processen var att ansöka om "Planning Permission". Eftersom Galmoy var den
första gruvan på 50 år som det ansöktes om "Planning Permission" för var det ny lagstiftning
och n)"a förutsättningar som gällde. Många inblandade parter var ovana i den situation som
49

uppstod och många kända obehag inför de förändringar som gruvan skulle medföra. Området
där gruvan skulle ligga var ett helt orört område som i stort sett bestod av enbart
jordbruksmark. ARCON upprättade en miljökonsekvensbedömning (ErA) som låg till grund
för ansökan om plantillstånd. Arbetet med denna ErA tog ett år. Detta kan tyckas vara lång tid
men det krävs om man ska kunna se hur gruvan med omgivning reagerar vid olika årstider,
väder och situationer. Den första ansökan lämnades in redan 1990 till Kilkenny County
Council15. De ansåg att det fanns stora brister i ansökan och sa att om ARCON fortsatte att
driva genom ansökan skulle den komma att avslås. Detta ledde till att ARCON återtog sin
ansökan i mars 1992. En andra ansökan lämnades in men Kilkenny County Council
efterfrågade kompletteringar och en fullständig ansökan kunde lämnas in i december 1992.
Eftersom "Envirol11llental Protection Agency" inte började sin verksamhet förrän 1994 så
gällde fortfarande systemet med separata miljölicenser (se Miljöprövning i kap 4.3) .En för
luftl6 och en för vattenl7 som även de beviljades av Kilkenny County Council. (Graham,
inter\'ju 1998-10-22, Bowden, intervju 1998-10-27)
När det gällde vattenfrågorna så anlitade ARCON ett konsultforetag som skulle utreda vilka
effekter som var att vänta. De vanliga problemen när en gruva öppnas for bearbetning foljer
av an det är nödvändigt att sänka grundvattennivån i och runt gruvan for att den inte skall
svämma över. Konsulternas utredningar och beräkningar visade att vattennivån runt gruvan
skulle sjunka så mycket att jordbruksmark och vattendrag skulle torka ut. Tillsammans med
ARCON och Kilkenny County Council utarbetade de ett forslag på hur detta skulle lösas med
extra pumpar och dragna vattenledningar till jordbruksmarken. Vissa inom ARCON höll inte
med om att vattennivån skulle komma att sjunka i sådan omfattning men när det en gång
kommit på tal blev funderingarna från markägare m.fl. många och for att komma vidare i
projektet var det nödvändigt att hitta en lösning. På två punkter mötte ARCON speciellt
motståI1d när det gällde vattenfiågor. En av markägarna i anslutning till gruvområdet ansåg att
hans mark skulle torka ut och att vatten måste foras dit på annat sätt. Sedan var det en
miljöorganisationen som hävdade att utsläppen skulle leda till fororeningar i grundvattnet.
"Planning Permission" ö\.erklagades till "An Bord Pleanåla" men utan framgång för
klaganden. Fallet gick vidare till "Supreme Court" som fastställde "An Bord Pleanåla"s beslut
och på så sätt godkände ARCONs planer. I efterhand har det visat sig att konsekvenserna av
sänkningen av grundvatteru1ivån inte alls uppstått i den omfattningen som konsulterna
forutspått. Dessa spekulationer skapade stort motstånd i samhället och hos markägare och
kostade mycket tid och pengar för ARCON. (Graham, intervju 1998-10-22, Bowden, intervju
1995-10-27)
T zllstånd får bearhtning av mineralema
När "Planning Pelmission" beviljats blev nästa steg att ansöka om tillstånd får bearbetning av
mineralema. I Galmoy var det aktuellt med en bearbetningslicens eftersom andelen privatägda
mineraler var så stor (se Tillstånd för bearbetning av mineral er i kapitel 3.3). Alla villkor i
licensen var sådana att ARCON kunde acceptera och genomfåra dem. Viktiga delar av
licensen var bl.a. att ARCON skulle bekosta vägar i området, utforma ett övervakningssystem
får miljön och avsätta fonder får att i framtiden kunna finansiera stängningen av gruvan. De
ekonomiska villkoren i bearbetnings licensen bestod av dels en "De ad Rent" och dels aven
royalty (se Tillstånd för bearbetning av m in era l er i kap 3.3). Storleken på dessa avgifter
framgår av tabellen nedan.
Den planeringsmyndighet som "ar ansvarig för h-anläggning av plantillståndsärenden
"Atmospeheric Dist:;harge License"
"\\"ater Discharge License"
50

Dead Rent (IR El år)
Ar 1
Ar2
Ar 3 och framåt
Efter stängning (en betalning)
50 000
50 000
100000
20 000
.-
Royalty (% av intäkterna)
Produktionsår 1-3
Produktionsår 4
Produktionsår 5 och framåt
1,5%1
205%
3,0% 1
Tabell 6.1 Ekonomiska villkor i bearbetnings licensen för Galmay (Breslin, e-post 2000-
02-02).
Samma personer som överklagade plantillståndet krävde också att gruvnämnden skulle utreda
bearbetningslicensen med dess villkor. Inte heller här hade klaganden någon framgång utan
nämnden lämnade rekommendationer till ARCONs fördel. Efter alla dessa turer fram och
tillbaka var det bara byggandet och konstruktionen av gruvan kvar. Arbetet startade i maj 95
och första leveransen av malm gjordes i mars 97. (Graham, intervju 1998-10-22, Bowden,
intervju 1998-10-27, O'Reilly 1999)
ARCON hade en anställningsstrategi som innebar att så långt som möjligt anställa lokal
arbetskraft. På de högre posterna anställdes folk från hela \'ärlden och de i sin tur skötte
anställningarna till sina avdelningar. Idag är 143st. anställda i Galmoy. Arbetskraft till
gruvbrytningen och krossen anställdes i november 96 vilket innebar att de anställda kunde få
nödvändig utbildning inför produktions starten i mars 97. Produktionsvolymen var beräknad
att ligga på 650 000 ton malm per år och detta innebär årligen 125 000 ren zink. Gruvans
livslängd förväntades bli 10 år men efter fortsatt sökande efter mineraler har ytterligare
malmådrar hittats. Därför har livslängden förlängts till 15 år men fortsatta undersökningar
pågår än idag och det finns stora möjligheter att hitta fler f}'I1digheter och förlänga livstiden
ytterligare. r gruvan arbetas tvåskift, fem dagar i veckan. Detta ger en daglig
produktionsvolym på 2 600 ton malm. Bearbetningen av malmen sker i treskift, sju dagar i
veckan och klarar då 1 900 ton malm om dagen. (O'Reilly 1999, s. 43)
51

~ ~'~ ..-": .i :,.- 0.\ "/1 'er
Figur
6.3 Lisheen
I närheten av Galmoy ligger fyndigheten Lisheen som upptäcktes i april 1990 (se kartan
bilaga l). Även denna består av metallerna zink och bly och är den näst största på Irland efter
Navan. Det var det irländska f6retaget Ivernia West 'plc. tillsammans med Chevron Mineral
Corporation of Ireland som upptäckte fyndigheten. Sedan november 94 ägs verksamheten a,'
Minorco Lisheen Ltd. och Ivernia West plc. med hälften var. Eftersom Minorco äger 24.5~'o
av aktierna hos sin samarbetspartner fungerar de som huvudägare. Produktionen kom igång i
november 1999 och är beräknad att pågå i 13,5 år. Vid full fart kommer inte mindre än 1,5
miljoner ton malm per år att produceras. Detta ger 300 000 ton koncentrerat zink och 40 000
ton koncentrerat bly. Siffrorna visar att Lisheen kommer att bli en av de sex största
zinkproducenterna i världen. (Derham 1999, s.lf, Cunningham 1999, s.50)
~..
J/\/'-'"
-c; I/i tf},' j,r" m' j:'
,-", lY "'" ..l" (;;/~~:..
;~1_,
i "
,;/",-
( ,
\f,~,..
,).Ioaau.lu. .-
'~-;~- _c
6.3 Karta
iS
'/
"C"",.c""~
;_~iJ\'eimin""
l.."C""""'",';""- ~m.OUq"vgi"~:
"~~:~W'
\:
.J--7{'.r r"';~
Lisheell (Derham 1999, s. 3).
~. ?:/1) ,;
~
~ if
#r J!
.7/ ,.J)r~'V
-.pV .p
~ -!'~.~:~ a
~: /::
, 7 1 /(,'11:.1.:""11." ~"...
11.-1 ~~--v ';.' 1 .,,/""""'~
,-.~...7t.::::~)C;"7~,\ )
I '; ;,cc!" , ULst'-',,'n
I ;. )c'i;;;;;:;:'" c;.[;IS~EN" ",;I;;:,(I;.! Q
,:p """" J,'c tV c':, ~;;".c'~' ;~\; ~rflfr/ifl.lZf(]rd ,.',' , II
: ;;.';~?:c , ltt\. ~ d
Thur/~ ~~~; c, ~"",t,.,
, I ,ti1:~j~~~" ~f:-~
~
,,3~~~,o"- ',,~,,:,c'
-ii
(lYu r.'i.
-,,"
\.
Eftersom inga möjligheter gavs till intervjuer eller studiebesök under vistelsen på Irland
baseras denna studie endast på skriftligt material. När det gäller "Planning Permission" och
tillstånd för bearbetning av mineraler är det material som finns mycket begränsat. Däremot
har det skrivits en del om prövningen för "Integrated Pollution Controi License" eftersom den
var den första i sitt slag för just gruvverksarnheter. Den större delen av beskrivningen av
Lisheen består därför av miljöprövningen som gjordes av "Environmental Protection
Agency".
En ansökan om "Planning Permission" för gruvverksamheten lämnades in till Tipperary
County Council i januari 1996. Tillstånd beviljades men överklagades till "An Bord Pleanåla"
som i maj 1997 dömde till fördel för gruvprojektet. Samtidigt som planprocessen pågick
lämnades en ansökan om "Integrated Pollution ControI License" in till "Environrnental
Protectio.n Agency" och en om leasingkontrakt för bearbetning till "Exploration and Mining
Division". Leasingkontraktet stod fårdigt i oktober 1997.{Cunningham 1999, s.50)
52

De ekonomiska \rillkoren i leasingkontraktet redovisas nedan.
Tabell 6.2 Ekonomiska villkor i leasingkontraktet för bearbetning av mineraler i Lishee
(Breslin, e-post 2000-02-02).
1,75%
3,0%
4,5%
Mil jöp-tv- ..11inwz
Lisheen är det första gruvprojektet på Irland som berörs av den nya miljöprövningen enligt
"Envirorimental Protection Agency Act, 1992" (se Miljöprövning i kapitel 4.3) och det är
därför extra intressant att studera den delen av processen. I Lisheen gjordes under en
treårsperiod studier av den befintliga miljön och uppskattningar av de konsekvenser som
verksamlleten skulle medföra. Detta gav en mycket bra bild av hur miljön skulle komma an
påverkas. Redan i början av arbetet med miljökonsekvensbedörnningen tog prospektören
kontak-t med "Environmental Protection Agency", planeringsmyndigheten, intresserade
nämnder (38 st.) och kommunen för konsultation. Tack vare den tidiga kontakten med
lokalbefolkningen och intresseorganisationer kunde deras synpunkter beaktas när
verksamheten planerades. Beslutsprocessen för "Environmental Protection Agency" och
planeringsmyndigheten ble\! därför smidig samtidigt som motståndet inte var så stort.
(Derham 1999, s.5)
Under konsultationen med olika organisationer, allmänl1eten och myndigheter var det ett anta
pw1kter i miljökonsekvensbedömningen som väckte stort intresse. Några av dessa var:
.bedölnningen av alternativ placering, utfonnning och verksamhet av gruvan
.de effekter som sänkningen av grundvattenni\-ån får för användare av grundmark\
-atten
.de effekter som sänkningen av grundvattennivån får för markytans stabilitet
.riskerna för giftigt utsläpp från förvaringen av gruvavfall och från bearbetningsarbetet
.transporten av produkterna till hamn
.stängningen av gruvan
.prospektörens hängivenhet att minimera de negativa effekterna av verksamheten
(Derham 1999, s_6f)
För att öka förståelsen för gruvprojektet och dess effekter på omgivningen bildades en rörelse
som fungerade som medlare. Detta gjordes för att lokalbefolkningen inte skulle känna att
deras åsikter inte beaktades och därmed bli fientligt inställda till projektet. Utvärderingen av
miljökonsekvensbedömningen ledde fram till slutsatsen att det finns fyra olika delar av
verksamheten som kan leda till negativa effekter på miljön. Dessa är luft, vatten, buller och
gruvavfall. När det gäller luftutsläpp så kommer det mesta av detta att ske från ventilationen
från bearbetningslokalen (krossen). De halter av zink och bly i luften som släpps ut kommer
inte att ö\'erstiga de gränsvärden som finns. Det finns också tre stycken ventilationstrummor
från den. underjordiska gruvan. Utsläppen från dessa kommer att bestå av vätesulfid som
frigörs vid sprängningar nere i gruvortema. Då det sprängs tre gånger om dagen och utsläppen
endast förekommer de närmaste trettio minuterna efter sprängning kommer detta inte att
53
ocl-

7
.Undersökning och prospektering av enbart privata röretag.
.Säkerhet för rättighetshavare. Endast innehavare av undersöknings tillstånd har möjlighet
att ffi bearbetningsrätt.
.Inget statligt delägande i gruvor.
.Effektivisering av processen rdr tillståndsgi\'ning.
.Ekonomiska förutsättningar som är rdrdelaktigajämrdrt med andra länder.
.Förebyggande stöd från inblandade myndigheter.
(M1\TR1999d)
18 Benäms i litteraturlistan NMPRG 1995
55

Planl1ing
"\11 [I"r..! Plc,.,,;; 1.1 C:ul1,iJcr .':"'11
,. (~(jUf\t}' C-:oul1cil (:o"$;..I"r;](I""
Minillg Faciliry
l.'j,I,,1 l:Ul1,jclerarioo,
~ ~"ljlting llo.tro l:{)rlsid"r"riOfl
III Public ",u,jfic.llion
.Lo,."j,li:r.lrioll. of 1""111'
Diagram 7.1 Behandlingstider för de senaste ansök11ingarna av tillstånd för bearbetning av
mineraler (Dhonau m.fl. 1999,8.36)
En annan faktor som skapar osäkerhet är att en innehavare aven prospekteringslicens inte är
garanterad tillstånd för bearbetning av mineraler. Detta medför att prospekteringen är riskfylld
och inte alltid ger ekonomisk vinning i slutändan. När det gäller mineralrättigheterna så fanns
det ett problem som eliminerades i och med införandet av 1979 års lag. Vid splittrade
ägandeförhållanden av mineraler i en och samma åder kunde problem uppstå om de olika
ägarna inte arbetade mot samma mål. Detta hände t.ex. i Bula-falletl9 där staten ägde fem
sjättedelar av ådern och den sista sjättedelen var privat ägd. Ministern utfärdade en
tvångsförvärvsorder för den privatägda sjättedelen men ordern förklarades ogiltig i "Supreme
Court". (Dhonau m.fl. 1999, s 38)
Ä ven frågor om royalty och kompensation skapar problem. Idag finns inga riktmärken eller
intervall för royaltyns storlek vilket ger en stor osäkerhet för prospektörerna. Det är inte heller
helt problemfritt för staten eftersom förhandlingarna tar lång tid och därmed är kostsamma.
Problemet gäller framför allt statligt ägda mineraler men även för privatägda mineral er
uppstår svårigheter. Ministern är enligt "section" 21 i 79 års lag skyldig att betala
kompensation för privat ägda mineraler (se Ersättning till ägare av mineraler och mark
kapitel 3.3). På senare år har det uppstått en praxis där ministern tar ut en lägre royalty av
prospektören men låter denna ersätta staten för deras utlägg för kompensationen till ägarna av
mineralerna. (Dhonau m.fl. 1999, s.381)
19 Rättsfallet "Roche & Anor. v. The Minister for Industry and Con1merce & Ors. IR 149; 4 mars 1974". Se
\-idare Bilaga 3.
56

När det gäller allmänheten reaktioner för gruvexploatering så kan man dra den slutsatsen att
samtliga gruvprojekt kommer att följ?s av visst motstånd. Jämfört med andra länder så är
motståndet på Irland från allmänheten och olika intresseorganisationer lågt. Det är dock
viktigt för den allmänna opinionen och för alla inblandade parter att en balans hittas mellan
följande punkter:
.Investerares rätt till ekonomisk vinst.
.Statens rätt till ekonomisk vinst som ägare av naturresurs.
.Privata mineralägares rätt till kompensation.
.Kommunernas rätt att skydda värdefulla områden.
.Framtida generationers rätt att inte behöva drabbas av nutidens exploatering
(Dhonau m.fl. 1999, s. 39t)
7.2 Egna kommentarer
Som nämndes i inledningen uppstår vissa problem när lagstiftningen i ett annat land utreds.
Om det som i detta fall dessutom handlar om ett antal lagar blir lagarnas uppbyggnad en
svårighet i sig. Minarallagstiftningen på Irland består av fem lagar (se kapitel 3.1) som
fungerar parallellt med varandra där paragrafer i de nya lagarna antingen ersätter eller
kompletterar de äldre lagarna. Detta anser jag vara ett problem som skulle kunna åtgärdas
genom att ställa samman samtliga mineral lagar till en enhetlig. Alla de paragrafer som
fortfarande är gällande hamnar då i samma skrift och denna skulle ge en mer lättöverskådligt
och effektiv lagsamling.
Generellt sett kan man säga att det som väcker störst missnöje när det gäller
mineralexploatering på Irland är den ovan diskuterade tid det tar för ett företag från det att de
gör en upptäckt till det att mineralbearbetningen kan påbölj as. Många anser att denna tid
måste förkortas om prospekteringsföretagen ska fortsätta investera i undersökningar på Irland.
Jämförelser kan här göras med "nya" gruvländer, t.ex. Kazhaktstan (Boland, Intervju 1999-
10-28) där bearbetningen kan påböljas redan efter tre år från en upptäckt. Att
beslutsprocessen tar betydligt kortare tid i vissa "nya" gruvländer beror på en mängd olika
anledningar. I de länder där det går snabbt att öppna en gruva är lagsystemet och
gruvpolitiken ofta instabil jämfört med t.ex. Irland och Sverige som har mycket stabila
system. Nackdelen är då precis som nämnts ovan att beslutsprocessen tar längre tid och an det
finns fler regler och restriktioner. Utvecklingen går nu mot allt stabilare system även i de
"nya" gruvländema samtidigt som de kan hålla nere tiden för beslutsprocessen. Detta innebär
att konkurrensen hårdnar allt mer och att i stort sett alla länder försöker förkorta tiden det tar
från upptäckten aven fyndighet till bearbetning. Det är då nödvändigt att analysera de olika
delrnomenten för sig och försöka hitta lösningar för att förkorta tiden för de olika momenten.
F ör att kommentera vissa delar av minerallagarna och vissa moment i processen från
prospektering till bearbetning av mineral er följer här mina egna kommentarer om problem i
den ordning de uppstår i en process. I de fall där tidsaspeken är ett problem kommenteras
även denna.
Under prospekteringsstadiet är det inte vanligt med konflikter mellan markägare och
prospektör. Enligt mineral lagarna har inte markägarna egentligen något att säga till om utan
prospektören kan beträda marken och utfora nödvändig prospektering utan markägarens
samtycke. J ag har fått uppfattningen att prospektören alltid tar kontakt med markägarna for att
forklarar' \'ad deras arbete kommer att -innebära och hur länge de planerar att utföra
undersökningar. Dessutom har som tidigare nämnts prospekterings företagen träffat en
57

överenskommelse med en lantbruksorganisation om att ersätta bönderna för det besvär som
undersökningarna medför. Detta har gett goda resultat och det förekommer i stort sett inget
motstånd mot prospektering från markägarnas sida. I en situation där skada uppkommer på
marken vid prospektering är dock prospektören kompensationsskyldig enligt lag. En aspekt a\'
prövningen av prospekterings licensen som tål att funderas över är att det inte sker någon ren
miljöprövning. Vissa riktlinjer finns dock uppsatta som en prospektör ska följa ("Guidelines
for Good Environrnental Practice in Mineral Exploration") under prospekteringsarbetet.
Det finns liksom beskrivits i examensarbetet tre olika typer av ägande till mineral er på Irland.
Detta medför givetvis svårigheter for alla inblandade parter eftersom olika bestämmelser
gäller för olika ägandetyper. Detta är ett av de problem som medfor att processen tar lång tid.
Själva utredningsarbetet som ligger på prospektören är tidskrävande i sig och är det sedan
fråga om privat ägda mineral er tillkommer ett kompensationsförfarande som ä\'en det tar tid.
När det gäller markfrågor finns det också vissa problemställningar. Utredningen av
markägandefdrhållandena ligger även det hos prospektören och sker oftast samtidigt som
utredningen av äganderätten till mineralerna. Ägandeförhållandena till mark ska finnas
registrerat i "Land Registry" eller "Registry of Deeds" (se Äganderätten till mi/;eraler och
mark i kapitel 3.3). I de allra flesta fallen är det också registrerat men undantagsfall
forekommer. Detta utredningsarbete blir även då ett moment som tar tid. En lösningen till
detta problem är att se till att all mark finns registrerad och där så är möjligt också eventuellt
tillhörande mineralrättigheter. Sedan ska prospektören förvärva nödvändig mark och även det
kan resultera i svårigheter. Normalt sett så kommer prospektören och markägarna överens om
kompensation men i vissa fall motsätter sig markägaren förvärvet. Staten har då en möjlighet
enligt lag att tvångsförvärva mark i situationer där det är nödvändigt för bearbetningen av
någon mineral att mark tas i anspråk av exploatören (se Förvärv om parter/la inte komme/överens
i kapitel 5.2). Detta är en av de frågor som prospekteringsföretagen jag intervjuat
lämnat flest synpunkter på eftersom staten inte använder sig av delma möjlighet till
tvångsforvärv. Vissa prospekteringsföretag anser att staten borde ut nytt j a deru1a möj lighet
medan staten å sin sida önskar att parterna löser eventuella konflikter om markförväl"V själva.
Frågan är om staten här gör en avvägning mellan de enskilda intressena, d. V.s. om de anser att
markägarens intressen går före prospekteringsföretagens, eller om det endast är en fråga om
att markägaren ska få maximal ersättning för sin mark.
Nästa steg i processen är att lämna in ansökningar till de tre tillstånden "Planning
Pem1ission", "Integrated Pollution Control License" och "State Mining Facility". I
ansökningarna till samtliga tre tillstånd ska en bedömning av miljökonsekvenserna
("Environmental Impact Statement") bifogas. Det tar lång tid att göra en sådan bedömning
men å andra sidan är det en nödvändighet ur miljösynpunkt och en del av Europeiska
Unionens arbete mot ett långsiktigt bra omhändertagande av miljön. En fördel är att arbetet
med detta kan utföras parallellt med prospekteringsarbetet och behöver därför inte förlänga
processen avsevärt. Eftersom det inte är säkert att någon fyndighet upptäcks eller att tillstånd
för bearbetning av eventuell fyndighet kommer att ges kan miljökonsekvensbedörnningen
dock inte påbörjas för tidigt. Prövningarna av de olika ansökningarna för de tre ovan nämnda
tillstånden sker något så när parallellt. Handläggningstiderna är ofta långa och en av de största
förklaringarna till detta är att vem som helst kan överklaga ett beslut om "Integrated Pollution
ControI License" eller "Planning Permission". Detta innebär att även de som inte är fullt
insatta i den planerade verksamheten kan överklaga på grunder som i vissa fall inte är helt
befogade. När det gäller "State Mining Facility" är ett av problem att det finns tre olika typer
av tillstånd beroende på vilken typ av ägande av mineralerna som är aktuellt. De olika typerna
av mineralägande har diskuterats ovan och en möjlig lösning till problemet me-d olika typer av
58

8
Skriftliga källor
Bergström, O, Glauman, J. 1999. Informationsströmmar vid prospektering av mineral,
A \ -delningen for fastighetsvetenskap KTH, Stockholm.
ELG 1997a. A Guide to PlanningPermission. Leaflet FL.
En'"ironment and Local Govemment. Dublin.
60
from Department of the

Finlay, S. 1999. Trends in lreland's minerals industl)' 1950-/999. Extended Abstract Volume
for North Atlantic Minerals Symposium. Dublin.
Liedholm-Johnson, E. 1998. Mineralrättigheter och l1larkägande- ett forsknillgsprojekt.
Avdelningen för fastighetsvetenskap KTH.Stockholm.
MAR 1999. MiningAnnualReview.
Mattson, H. 1998. Bevarande av stadsbebyggelse- Institutionella förhållanden i Danmark,
England, Nederländerna och Nordrhein-Westfalen. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.
MNR 1997a. Guide to the Functions of and Records Held By the Department. Freedom of
Infolmation Act 1997, Section 15 Reference Book. Dublin.
MNR 1997b. Rules and Practices. Freedom of Infonnation Act 1997, Section 16 Reference
Book. Dublin
MNR l 998a. Environmental Safeguards- The /rish Way. MP 4/98 from Department the
Marine and Natural Resources. Dublin.
MNR 1998b. Exploration and Mining Facilities. MP 6/98 from Department of the Marine and
Natural Resources. Dublin.
MNR 1998c. Guidelines for Good Environmental Practice in Mineral Exploration. MINFO
March 1998 from Department of the Marine and Natural Resources. Dublin.
MNR 1999a. Current state minig and prospectingfacilities and areas openfor application
under competition.MP 8/99 Department of the Marine and Natural Resources. Dublin.
MNR 1999b. Fiscal Framework. MINFO Marsh 1999 from Department of the Marine and
Natural Resources. Dublin.
MNR 1999c. lndustry News- March 1999. MP 5/99 from Department of the Marine and
Natural Resources. Dublin.
MNR 1999d. Land of MineralOpportunities. MP2/99 from Department of the Marine and
Natural Resources. Dublin.
MNR 199ge. Report by the minister for the marine and natural resources for the sex months
ended 30 June 1999. MP 10/99 from Department of the Marine and Natural Resources.
Dublin.
NMPRG 1995. A New Minerals Policy. Report of the National Minerals Policy Review
Group 1995. Stationary Office. Dublin.
O'Reilly, T. 1999. AR CON- Building an /rish ZincMine. Extended Abstract Volume for
North Atlantic Minerals Symposium. Dublin.
Powelson" J.P. 1988. The Story of Land- a world histal)' of land tenure and agrarian reform.
Lincoln Institute of Land Policy. Cambridge, U.S.A.
61

SOV 1996: 152. Gruvorna och framtiden. Slutbetändkande. Nordstedts Tryckeri AB.
Stockholm.
TEC 1995a. Current state mining and prospectingfacilities and areas open for applicatiol1
under competition. MP 2/95 from Department of Transport, Energy and Communications.
Dublin.
TEC 1995b. Legal and Administrative System. Department of Transport, Energy and
Communications. Dublin.
TEC 1993. lreland: Thirty Years ofSuccessfitlExploration. MP 9/93 from Department of
Transport, Energy and Cornrnunications. Dublin.
Elektroniska källor
Land Registry and Registry of Deeds. (1999). Land Registry and Registry of Deeds
Information Guide. Guide to the Functions and Records of the Registries [www] Tillgängligt
på . Hämtat 20 januari 2000.
An Bord Pleanala.(2000a). An Bord Pleanala- Functions of the Board [www]. Tillgängligt på
. Hämtat 20 januari 2000.
An Bord Pleanala.(2000b). An Bord Pleanala- Main Characteristics of the Planning Appeal
System [www]. Tillgängligt på . Hämtat 20 januari 2000.
An Bord Pleanala.(2000c). An Bord Pleanala- How to Make a Planning Appeal [www].
Tillgängligt på

Finlay, Sean. Geologist and Cartered Engineer. Dublin. 1999-10-15.
Graham, Michael. Company Sectreta~" ARCOK Mines Ltd. Telefonintervju
1999-10-22.
63

"Scheduled Minerals" Bilaga 2
"Schedule, List of Minerals", "Minerals Development Act 1940"
Alum Shales.
A11l1ydrite.
Antimony, Ores of.
Apatite
Arsecnic, Ores of.
Asbestos minerals.
Ball Clay.
Barytes.
Bauxite.
Beryl.
Bismuth, Ores of.
Bitumens.
Calcite.
Chalk.
China Clay.
Cllromite.
Coal.
Cobalt, Ores of.
Copper, Ores of.
Col"tmdum.
Cryolite.
Diatomaceous Earth.
Dolomite and Dolomitic
Limestone.
Felspar.
Fireclay.
Flint and Chert.
Flourspar.
Ganister.
Gem minerals.
Gold, Ores of.
Graphite.
Gypsum.
Iron, Ores of.
Kaolin.
Latente.
Lead, Ores of.
Lignite.
Lithomarge.
Magnesium, Ores of.
Magnesite.
Manganese, Ores of.
Marble.
Mercury, Ores of.
Mica.
MineralOils.
Mineral Pigments.
Molybdenite.
Monazite.
Natural Gas.
65
Nickel, Ores of.
Oil Shale.
Platinum, Ores of.
Potash Mineral Salts.
Quartz Rock.
Radioactive minerals
Refractory Clays.
Rock Phosphates.
Rock Salt.
Roofing State.
Serpentinous Marble.
Silica Sand.
Silver, Ores of.
Strontium, Ores of.
Sulphur, Ores of.
Talc and Steatite or
Soapstone.
Tin, Ores of.
Titanium, Ores of.
Tripoli.
Tungsten, Ores of.
Witherite.
Zinc, Ores of.

.
Viktiga tidpunkter för gruvprojektet i Galmoy
"Pian..2ing Pennission"
.
.
.
.
HÄ1\~ELSE
-
Första ansökan för "Planning Pennission'
Tillbakadragande av ansökan
Andra ansökan för "Planning Pennission'
Beviljande av "Planning Pennission" av
Kilkenny County Council
DATUM
20 december, 1990
10 mars, 1992
2 december, 1992
28 maj, 1993
.
An Bord Pleanala, förhör
Beviljande av "Planning Permission" av
26 oktober-
4 november
1994
An Bord Pleanåla
Hörande av ansökan till High Court
fdr rättslig prövning.
Hörande av överklagan till Supreme Court
mot High Court fdr att de inte åtog sig
den rättsliga prövningen.
Supreme Court avslog överklagan
Bear~~iw:zs
.Principö\'erenskomrnelse om villkoren
i licensen.
.Gruvnämnden sammanträder
.Gruvnänmden lämnar rapport
.Licensen beviljad
(NMPRG 1995,5.131
66
29 april,
27 juli,
24 oktober,
1994
29 november, 994
12 maj
19-21 oktober 1994
6 december, 1994
3 februari 1995
Bilaga 3

Rättsfall Bilaga 4
Alhn än t
Ett av de längsta och mest omtalade rättsfallen på Irland gäller en mineralfyndighet som
upptäcktes i slutet av 1960-talet i Navan, Meath County. Målet togs efter många år till högsta
instans, "Supreme Court", och domen avlades den 15 januari 1999. På Irland finns det flera
olika former av mineral ägande. Detta skapade i grunden den konflikt som senare ledde till
långa domstolsprövningar och stora förluster för vissa inblandade. Bakgrunden och
förutsättningarna i fallet är till vissa delar mycket invecklade och därför har inte alla detaljer
redovisats. Tyngdpunkten har lagts på att tydligt förklara mineral rättigheternas betydelse och
vad som har lett fram till konflikterna. Åtalspunkterna som lagts fram av käranden handlar
mycket om ren avtals tolkning vilket kanske inte är lika intressant ur mineralrättslig synvinkel.
Hela händelseförloppet från upptäckten av fyndigheten genom alla konflikter och
domstolsprövningarna är dock ett mycket bra exempel på vilka problem som kan uppstå vid
mineralexploatering.
Bakgrund
HändeL~årlopp
Den malmåder som omtvistas i detta rättsfall ligger i Navan, Meath County, i nordöstra Irland
och sträcker sig norr om floden Blackwater i Nevinstown under floden och söder om floden i
Whistlemount. Norr om floden ägdes marken och tillhörande mineraler vid upptäckandet
privat av Patrick Wright. Markytan var ca 120 acres och mineralerna därunder en femtedel av
hela ådern. De mineraler som låg under Whistlemount var statligt ägda.
Tara Exploration and DevelopmenrO böljade leta efter mineral er i Nevinstown i slutet av 60och
början av 70-talet. De hittade då stora zink- och blyfyndigheter och delar av dessa låg på
Patrick Wrights ägor. Enligt lag skall alla upptäckter om mineralfyndigheter publiceras i
officiella journaler och detta gjordes även i detta fall. När Tara Mines ansökte om
leasingkontrakt för bearbetning av mineralerna så upptäcktes att mineralerna inte var i statligt
ägo utan ägdes av Wright. Under 1971 försökte Tara Mines köpa loss marken med tillhörande
mineralrättigheter men utan framgång. Istället valde Wright att sälja mineral rättigheterna till
Thomas C. Roche och Thomas J. Roche som bildade företaget Bula Limited21 med syfte att
ansöka om bearbetningstillstånd.
Tara Mines och Ministern1.1. förhandlade fram ett leasingkontrakt för de mineraler som var
statligt ägda, d. v .s. de som låg i Whistlemount söder om floden. Ministern var dock inte helt
nöjd med detta utan önskade utfärda ett leasingkontrakt för hela malmådern för att bearbeta
denna så effektivt som möjligt. Enda lösningen för Ministern var att utfärda en förvärvsorder
för mineralerna (Mineral Acquisition Order) enligt 1940 års minerallag. Ordern daterades 15
mars 1971. Bula Ltd. prövade förvärvsorderns giltighet i High Court och domen, som kom
den 13 april 1973, fastslog att ordern var ogiltig p.g.a. att det rörde sig om för stora mängder
mineraler. Domen överklagades till Supreme Court (Roche & Anor. v. The Minister for
20 Ett prospekteringsföretag som var en del av Tara Mines Ltd som i sin tur var en av de svaranden.
2\ Bula Limited bildades 19 mars 1971 av Thomas C. Roche och Thomas J. Roche. Bula Holding bildades i
slutet av maj 74 och ägde då 80% av aktieposterna i Bula Ltd. De resterande 20% ägdes av Patrick Wright som
avled 1977. Bula Holding i sin tur ägdes av de resterande käranden.
22 The Minister for Energy- Energiministern som var ansvarig för mineralfrågor.
67

Industry and Commerce & Ors. JR 149,4 mars 1974.) men de ändrade inte High Courts dom
och dänned var f6rvärvsordern utan verkan. I de domskäl som lämnades framgick att
ogilitigheten i ordern berodde på speciella f6rhållanden i fallet men paragrafens laglighet
utreddes aldrig.
I situationen som uppstod hade staten ingen kontroll över huvud taget över de mineraler som
Bula Ltd. ägde rättigheterna till. Staten hade som möjlighet att utfärda en ny rorvärvsorder
med ändrade villkor i men valde att i stället forhandla direkt med Bula Ltd. och Bula Holdings
for att komma överens om gruvans framtid. Förhandlingarna resulterade i en
principöverenskommelse den 26 juli 1974 mellan Ministern, Bula Ltd., övriga käranden23 och
Wright. Enligt överenskommelsen fick ministern forvärva 49% av aktierna i Bula Ltd. med
villkor om att överlämnade rösträtten for 21 % av dessa till Thomas C. Roche.
Överenskommelsen utökades i december med ett dokument som kom att kallas "the Inter
Party Agreement".
För mineralerna på den södra sidan av floden så beviljades ett leasingkontrakt åt Tara Mines
för bearbetningen av dessa den 19 september 1975. De mest relevanta delarna av kontraktet är
klausulerna D och T som här redovisas kortfattat men finns i sin helhet i slutet av kapitlet.
Paragraf D tar upp situationen med brytningen av de mineraler som ligger i gränsen mellan
Tara Mines- och annans mineralrättigheterna. Här försäkrar Tara Mines att kostnaderna för de
förstärkningar och pelare som behövs i gränsen för säkerheten i gruvorna skall delas lika
mellan Tara Mines och ägaren av angränsande fyndighet. Nästa relevanta paragraf, T,
fastställer att Tara Mining endast får utföra prospektering, bearbetning och bearbetning av
mineralerna och att annan verksamhet endast får utföras med samtycke av ministern.
Tara Mining fick sedan "Planning Pennission" for en underjordisk gruva och kunde börja
med produktionen i juni 1977. Bula Ltd. ansökte om tillstånd for en öppen gruva under
sommaren 1976 men stötte genast på problem. Efter diverse ansökningar och ö\'erklaganden
så beviljades till slut "Planning Pennission" sex år senare, 21 november 1983. Då tog dock
rättsprocessen vid och fram till idag så har fortfarande inga mineraler brutits av Bula Ltd.
Under alla dessa år som Bula Ltd. arbetade med gruvan utan att få igång produktionen så
lånades stora summor pengar till bl.a. markförvärv. Vid slutet av 1984 så var skulderna stora
och Bula Ltd. hade ingen möjlighet att betala av lånen. De inblandade bankerna hotade att
sätta bolaget i konkurs och detta skulle då inte bara drabba personalen och delägarna utan
även Ministern. Dels för att Ministern investerat stora kapital i projektet men även för att han
var intresserad av att bearbetningen kom igång med de skatteintäkter och den sysselsättning
som detta skulle innebära. Ministern började förhandla med Bula Ltd. och Bula Holdings
tillsammans med ett antal banker för att komma fram till en lösning. Detta ledde fram till det
förslag som kallas "the Bankers Trust Package" och som har stor betydelse i fortsättningen av
rättsfallet. Ett annat av de förslag som var aktuella när en lösning försökte hittas till Bula Ltd.s
fyndighet kom från Tara Mines. Dessa förslag kom runt åren 83-85 och nedan Iöljer en
genomgång av de båda.
23 Käranden var Bula Limited, Bula Holding, Thomas C. Roche, Thomas J. Roche, Richard Wood och Michael
Wymes.
68

"the Bankers Trust Packa~"
Förslaget framlades av det finska bolaget Outokumpu och byggde på tekniska- och
ekonomiska utvärderingar som gjorts av företagets egna experter. För ett fast pris skulle
Outokumpu öppna gruvan, d. v .s. utföra alla anläggningar och konstruktioner som behövdes
för att ta igång produktionen, och efter det skulle ett nytt kontrakt ingås med reglering av
styrningen av grovbearbetningen. Projektet skulle finansieras på så sätt att Outokumpu och
irländska staten skulle gå in med pengar plus att det lån som Bula Ltd. hade i Bula Holdings
skulle strykas. Andra banker som var inblandade var Nordic Investment Bank, Finish Export
Credit och ett kommersiellt banksyndikat som styrs av londonbaserade Bankers Trust
International.
För att säkra försäljningen och därn1ed intäkterna slöts en överenskommelse med Boliden. De
skulle ingå ett långtidskontrakt med bolaget där de förband sig att köpa 30 000 ton zink per år
och även hela blyproduktionen på 14 000 ton per år. Outokumpu själva skulle köpa 30 000
ton per år och dessa två kontrakt tillsammans säkrade två tredjedelar av gruvans totala
försäljning av koncentrerad malm.
Ötertagande av Tara Mines Ltd
Det andra huvudf"orslaget kom från Tara Mines. Under många år hade de både offentligt och
privat gjort motstånd mot Bula Ltd.s försök till att bryta mineralerna. De kom dock till en
punkt där de insåg att det mest fördelaktiga vore att samarbeta och bryta hela ådern enhetligt.
Det förslag som Tara Mines lade fram till Bula Ltd.s aktieägare innebar ett totalt uppköpande
av alla aktier. Det innebar också att Tara Mines inte bara tog över aktierna utan även
skulderna som Bula Ltd. med åren lagt på sig. Vidare skulle familjen Wright få IR f 500 000
för sina ah."tier medan statens aktier och de som Bula Holdings köptes för marknadsvärde.
Aktieägarna i Bula Holdings skulle i sin tur få IR f 2 milj för deras lån till Bula Ltd. och de
skulle lösgöras från den personliga säkerhet som de ställt i lånen. Tara Mines skulle betala IR
f 4 milj i t\rå omgångar till staten som också för denna gruva skulle få samma royalty (4.5 %)
som i Tara Minings akti\la gruva. Dessutom måste Tara Mines bygga ut sina maskiner m.m.
för att klara av den ökning av malm på 450 000 ton som övertagandet skulle innebära.
utfall
Regeringen beslutade att inte ställa upp på "the Bankers Trust Package" efter att ministern
utrett förhållandena och i en detaljerat skrivelse till regeringen fastställt att staten inte borde
gå in med mer kapital i Bula Ltd.s gruvprojekt. Beslutet kom i början på december 1984 och
utan statens finansiella bidrag var det helt omöjligt att genomföra projektet. Den lösning som
återstod för Bula Ltd. var den som Tara Mines lagt fram. Den 21 december 84 lades ett
konkret förslag fram som de fyra personliga käranden godkände. Förslaget utvecklades dock
något och den 20 mars samma år framlades detta "förbättrade förslag". Även detta godkändes
muntligt av de fyra personliga käranden i början på april 85 och under de följande månaderna
förekom förhandlingar mellan Tara Mines och ministern och mellan ministern och käranden. I
augusti 85 nåddes en överenskommelse mellan ministern och Tara Mines och ministern
presenterade då detta förslag för käranden. Den Il september 85 skrev Michael Wyrnes24 till
ministern ett brev där han angav att villkoren i förslaget var oacceptabla för både Bula
Holdings och för de personliga käranden. Detta framfördes aldrig till Tara Mines utan ett antal
möten arrangerades med förhoppningar om att hitta en lösning. Istället tog de personliga
käranden fram ett dokument som innehöll åtta punkter som de ansåg skulle ligga till grund för
ett slutgiltigt kontrakt. Dessa punkter accepterades inte av Tara Mines styrelse då de skulle
2-1 VD för Bula Ltd
69

öka bolagets kostnader med 40-60%. De avslog förslaget den 4 oktober 85. Eftersom
problemen med Bula Ltd.s framtid inte kunde lösas utsågs en konkursförvaltare som tog över
bolaget den 8 oktober samma år. Dagen efter hölls ett sammanträde med de personliga
käranden och representanter från departementet. De käranden ändrade sig och accepterade
erbjudandet som de fått den 9 september 85. Tara Mines ansåg dock att förutsättningarna hade
ändrats så mycket att det inte längre var en lönsamt projekt.
High Court
Åtal
Många av de åtalspunkter som först sattes upp drogs tillbaka vid olika tidpunkter under
rättegången och därför återstod till slut bara det viktigaste i kärandens grund. Käranden
hävdar att Tara Mines inte följt sitt leasingkontrakt för bearbetning där det stadgas att de
skulle samarbeta med käranden som närliggande gruvägare. Svaranden25 skulle istället ha gått
ihop i en konspiration och lyckats orsaka ekonomisk skada och förlust för käranden i sådan
omfattning att de ruinerade dem. På grund av detta kunde Tara Mines förvärva .Bula Ltd.s
sjättedel av Navan zink och blygruva för undervärde med målet att bearbeta denna
tillsammans med sin egna sjättedel.
Käranden hävdar också mot Ministern och M. O'Connell6 att de p.g.a. den överenskommelse
som gjordes med käranden, "the Inter Party Agreement", och andra överenskommelser som
gjorts hade makten och skyldigheten mot käranden att förhindra de första fjorton svaranden
atthahdla på tidigare nämnda sätt. De fortsätter med att hävda att samma svaranden inte bara
misslyckades med att förhindra konspirationen utan att de till och med uppmuntrade till
deru1a.
Alla dessa anklagelser förnekas av svaranden som alla hävdar att orsaken till kärandes fall är
egen il1kompetens.
Vi? -l:dning
Domaren kom fram till att det trots alla åtalspunkter som från början angetts endast återstod
ett par frågor av intresse. Den första av dessa var riktad mot Ministern. Frågan gällde om han
borde ha stött det oberoende Bula projektet "the Bankers Trust Package". De utredningar som
följde var långa och utdragna och en av de viktigaste faktorerna var Bula Ltd.s ekonomiska
situation. Under åren drog de på sig stora skulder som de inte kunde betala tillbaka. Enda
sedan 1979 frågade Bula Ltd. staten efter hjälp med finansieringen av projektet. De hävdade
att staten enligt överenskommelsen var skyldiga att gå in med kapital i bolaget. Staten
avfärdade dock detta efter att de låtit juridiska experter gå igenom överenskommelsen. Trots
detta gick staten i kritiska skeden av processen in med lån till Bula Ltd. och de betalade räntan
till NBFC. Dessa "tjänster" från ministern gjordes inte som delägare i bolaget utan som
ansvarig minister.
En annan viktig del av utredningen var att titta på vilka effekter som "the Bankers Trust
Package" skulle ha fått får de olika parterna och hur stort kapital som staten och andra
25 Svaranden var Tara Mines Limited, Outokumpu OY, Thomas Fareli, Brendan Hynes, Michael McCarthy,
Sean Murray, David Libby, Morrow O'Brien, Yvonne Scannell, Heikki Solin, Juhani Tanila, John Tully, Risto
Virrankoski, Pertti Voutilainen, Energiministern och Michael O'Connell. Svaranden nummer tre till fjorton var
alla vid olika tidpunkter chefer på antingen Tara Mines Ltd. eller Outokumpu OY. Energiministern innebär inte
ministern som person utan som ansvarig för ett departement.
26 Anställd vid energidepartementet.

finansiärer skulle ha fått lov att gå in med. Vidare ifrågasätts den värdering som gjorts av Bula
Ltd av fdretagets ekonomer och även de kalkyler som gjorts över den eventuella
hopslagningen med Outokumpu. Det var då främst kalkylräntor och priset på zink och bly
som ansågs vara felaktigt uppskattade. Domaren kom då fram till att med de metallpriser och
växelkurser som rådde under åren 84-85 så hade "the Bankers Trust Package" blivit ett
fdrödande misslyckande for alla inblandade parter och inte minst for staten. Varken Ministern
eller Regeringen ansågs ha någon som helst skyldighet att p.g.a. "the Inter Party Agreement"
bistå med ytterligare
IR f 13 000 000 av skattepengar. Därmed var heller inte ministern eller regeringen skyldig att
stödja "t.he Bankers Trust Package" med finansiella medel vilket friar de svaranden på en av
åtalspunkterna.
Den andra relevanta åtalspunkten var riktad mot Tara Mines. Det som behövdes utredas var
om de på ett felaktigt sätt påverkat ministerns beslut att inte stödja "the Bankers Trust
Package" och att de istället försökte få honom att stödja Tara Mines övertagande av Bula Ltd.
Det är tydligt med tanke på de båda bolagens historia att Tara Mines alltid hade som ambition
att förvärva Bula Ltd.s rättigheter till mineralerna. De visste att Bula Ltd. hade stora skulder i
mitten av 1984. I slutet av augusti 84 skrev Brendan Hynes, som då var VD för Tara Mines,
till ministern och lade fram önskemål om att köpa ministern aktiepost på 49% i Bula Ltd. I
oktober 84 förekom diskussioner mellan Tara Mines och departementet om att Tara Mines
önskade köpa upp alla aktier i Bula Ltd. Denna lösning var endast möjlig om alla delägare
kunde komma överens. Anledning till diskussionen från departementets sida var att "the
Bankers Trust Package" som de försökte få igenom inte längre såg lika genomförbart ut. De
finska finansiärerna ville hå garantier från den irländska statens sida om att de skulle gå in
med pengar enligt klausul 9.0627 i "the Inter Party Agreement".
Ministern ville alltså hålla möjligheterna för en alternativ lösning öppen om "the Bankers
Trust Package" skulle falla. Det enda realistiska förslag som fanns var då det från Tara Mines.
Det skall även nämnas att Tara Mines och Outokumpu väl kände till varandra men att Tara
Mines inte kände till de förhandlingar som hölls mellan Outokumpu och Bula Ltd. Domaren
kom fram till att det inte finns något i leasingkontraktet eller i "the Inter Party Agreement"
som motsätter det sätt som Tara Mines lade fram förslaget om övertagandet av Bula Ltd. på.
F örslaget beror helt och hållet på om en överenskommelse kan nås mellan samtliga aktieägare
i Bula Ltd. och samtliga parter i "the Inter party Agreement". Slutsatsen blev att Tara Mines
inte gjort något fel när de lade fram förslaget. De vägledde heller inte ministern i hans
beslutsfattande på ett felaktigt sätt. Både ministern och Tara Mines försökte endast hitta en
lämplig lösning till problemen runt Bula Ltd.s mineraler medan Bula Ltd. själva uppträtt
oresonligt. Även på denna punkt var alltså Bula Ltd.s grunder för åtal inte tillräckligt
övertygande.
Sm~attning
Rättegången i High Court pågick i hela 277 dagar innan domen framlades den 24 februari
1997. Redan i inledningen av rättegången bestämde sig Thomas C. Roche och Thomas
J .Roche att inte gå vidare med åtalen. Under rättegången lades vissa åtalspunkter ned och
andra helt enkelt övergavs. I domen ogillades därmed alla åtalspunkter som de käranden
framfort. Processen var inte över for det utan domen överklagades till Supreme Court.
27 9.06 The minister hereby undertakes to use his best endeavours to ensure that the Government of Ireland
agrees to guarantee an amount not exceeding IR f. 10 000 000 in respect of the major financing required by the
Company to develop the mine.

Supreme CoUrt
Åtal
I inledningen av processen kom de käranden som var kvar i målet överens om att endast nrå
åtalspunkter skulle framläggas. Den första av dessa tog upp vissa omständigheter runt det
förslag på övertagande av Bula Ltd som Tara Mines lämnade under åren 1984/85. Frågan är
om Tara Mines behövde medgivande från sina kanadensiska finansiärer för att lägga fram
förslaget och om de hade tillgång till behövliga fonder.
Andra åtalspunkten handlar om en klausul i leasingkontraktet får bearbetning som upprättades
i september 1975. Frågan är om någon av parterna, Tara Mines eller staten, under 1986 bröt
mot klausul (f)28 i kontraktet.
Uinrb 1ing
När det gäller första åtalspunkten framhävdes följande fakta. Tara Mines medger att vid den
tidpunkt som de framlade både det första förslaget och det utvecklade förslaget om
övertagandet av Bula Ltd., så fanns det förhållanden i överenskommelserna med deras banker
som innebar att de måste få klartecken på vissa punkter för att kunna förverkliga förslaget.
Kärandens argument var att Tara Mines inte hade fått klartecken på dessa punkter. Det
hävdades att det inte bara var så att Tara Mines inte framfört önskemål om klartecken, utan att
de gjort detta men att klartecken inte getts. Dessutom hävdades att de inte hade de tillgångar
som behövdes för att genomföra förslaget.
Därefter gjordes en ingående utredning om Tara Mines ekonomiska situation och deras
möj ligheter att få klartecken från sina banker om de så önskat. Det framgår klart och tydligt
att bolaget vid den aktuella tidpunkten hade god ekonomi. Här hänvisas även till utredningen i
High Court där det fastställts att det absolut inte skulle ha varit några problem för Tara Mines
att finansiera genomförandet av förslaget från december 84 runt tidpullkten december
84/januari 85. Vidare fastställdes att det var ytterst troligt att Tara Mines skulle fått klartecken
från sina banker om det blivit aktuellt. Rätten anser därför att de käranden inte lyckades styrka
sina grunder på denna åtalspunkten.
När det gäller den andra åtalspunkten framhölls följande. Käranden hävdade att Tara Mines
bröt mot klausul (f) i leasingkontraktet och att de hade rätt till ersättning för den skada som
uppstod p.g.a. kontraktsbrottet. Detta även fast Bula Ltd. inte är part ileasingkontraktet.
Dessutom hävdade Bula Ltd. att eftersom Tara Mines bröt mot kontraktet så ledde detta till att
Ministern bröt mot punkt 8.0229 i "the Inter Party Agreement" och krävde därför även
28 (f) The Lessee undertakes to co-operate with the Lessor so as to ensure that the minerals hereby demised and
any privately owned minerals in Nevinstown will be exploited in the most efficient and most economical manDel
with consequent benefit to all concerned and undertakes to act reasonably in all negotiations to achieve such end.
And the Lessor agrees sofar as it is within his power so to do to ensure that the operators of any such privately
owned minerals in Nevinstown will act reasonably in all such negotiations.
29 8.02 The parties hereto shall procure that the Company shall actively proceed to develop and exploit the mine
in as expeditious a business manner as is possible and in such a manner as shall operate for thebenefit of the
holders of shares of the Company and further that the Company shall not engage in any other trade or business or
enter into any trans action or carry out any activity or operation or make any investment sale or purchase of any
nature whatsoever other than activities transactions operations sales purchases or investments reasonably
necessary" for the development of the mine and the disposal of the products of the mine to the best comrnercial
advantage.
72

ersättning från Ministern. Efter grundliga överläggningar framgick att fallet beror av om Tara
Mines brutit mot kontraktets klausul (t). Om istället klausul (t) inte gav Tara Mines
skyldigheten att förhandla med käranden om något arrangemang så visar det att varken Tara
Mines eller Ministern är skyldig till kontraktsbrott.
För att kunna tolka klausul (f) gick man tillbaka och sökte syftet med klausulen vid tidpunkten
för kontraktsskrivningen. Det framgår tydligt att när den skrevs så var det inte för att binda
Tara Mines vid en situation, där de tvingas genomföra gemensam exploatering av maimådern
norr om floden tillsammans med ägaren av dessa mineraler. Det framgår vidare att Supreme
Court anser att den tolkning som gjordes i High Court var korrekt. Där angavs att Tara Mines
är skyldig att samarbeta med operatörerna av fyndigheten norr om floden för att försäkra att de
båda gruvorna, även fast de drivs av olika bolag, utvecklades på ett effektivt och säkert sätt.
Den åtalspunkt som framlagts ansågs inte rymmas i den tolkningen av klausulen och Tara
Mines har därför inte brutit mot kontraktet.
Slutsats
Det som är mest intressant att framhäva i detta rättsfall är bakgrunden och hur de olika
typerna av ägandeformer som finns för mineral er på Irland kan orsaka problem. Vissa av de
oklarheter som fanns under tiden för händelserna är idag förtydligade i och med
ikraftträdandet av bl.a. "the Minerals Development Act, 1979" där den exklusiva
bearbetningsrätten av mineraler ges till staten. Anledningen till att denna bestämmelse finns
med i lagen är att ministerns rätt att tvångsförvärva mineralrättigheter blev väldigt osäker efter
en prövning aven sådan tvångsförvärvsorder av Bula Ltd 1973-1974. Domskälet var att
ordern gällde ett område som var för stort för att det skulle kunna anses vara skäligt mot
ägaren av mineralerna. Ingenting nämndes om laglydigheten aven tvångsförvärvsorder som
ministerns "verktyg". Departementet hade önskat att detta skulle utredas men rätten valde att
skjuta denna fråga åt sidan och istället se till omständigheterna i fallet. För att vara helt säker
på att ha fortsatt inflytande över de privatägda mineralerna påbörjades arbetet med att ta fram
en ny lag och resultaten hittas alltså i 1979 års lag.
De åtalspunkter som anges både i High Court och Supreme Court gäller i stort sett endast
frågor om kontraktsbrott. Ä \'en om detta inte har något med mineral lagarna att göra kan det
ändå vara intressant att titta på de kontraktsvillkor som satts upp mellan parterna. Det kan ge
en bild av statens, gruvbolagens och markägarnas olika roller i spelet om mineralerna. Härav
följer nedan de viktigaste och mest rele\'anta klausulerna i både leasingkontraktet och "the
Inter Party Agreement".
D
Leasingkontrakt
That in working toward the boundry of any mine the demised minerals the
Lessee will ensure so far as it is within the power of the Lessee to do so, tha
any margins or pillars which are required for safety pruposes will be shared
equally between the Lessee and the operators of adjoining deposits.
That the aquisition or carrying on by the Lessee directrly or indirectly of any
business other than prospecting mining and milling in the area described in
the second schedule will require the consent of the Lessor. The consent of the
Lessor to carrying out by the Lessee of prospecting work in lreland will not be
unreasonably withheld.
73