UTVECKLING AV KÖPCENTRUM - Kungliga Tekniska högskolan

Examensarbete nr 216 

Institutionen för Infrastruktur 

Bygg- och fastighetsekonomi 

Kungliga Tekniska Högskolan 

UTVECKLING AV KÖPCENTRUM 

En studie av Lidingö Centrum 

Författare: Sandra Åkerlund 

Handledare: Hans Lind Stockholm 2003


Förord 

Detta examensarbete är skrivet under höstterminen 2003 hos AP Fastigheter AB som även 

kom med idén till arbetet. Jag vill rikta ett stort tack till alla på företaget som gjort min 

vistelse där mycket trivsam. Ett särskilt tack till Mikael Ebe som engagerat sig och kommit 

med många goda råd. 

Jag vill framföra ett stort tack till Hans Lind, min handledare på avdelningen för bygg- och 

fastighetsekonomi, institutionen för infrastruktur på KTH som har stöttat mig och väglett mig 

genom hela arbetet. 

Ett stort tack även till alla personer som ställt upp på intervjuer och bidragit med information 

så att genomförandet av denna studie blivit möjlig. 

Stockholm december 2003 

Sandra Åkerlund 

2


MASTER OF SCIENCE THESIS 

Abstract 

Title Shopping Center Development- a study of Lidingö Centrum 

Author Sandra Åkerlund 

Department Department of Infrastructure, Division of Building and Real Estate 

Economics, Royal Institute of Technology, Stockholm 

Report reference No 216 

Supervisor Hans Lind 

This master science thesis focuses on development of shopping centers. The aim is to 

investigate how to expand the shopping center on Lidingö in Stockholm. AP Fastigheter AB 

owns Lidingö Centrum and has decided to expand it. The center is going well but it is too 

small, more parking lots and shops are needed for the turnover to increase. The purpose with 

this thesis is to find out how to develop the center the best way. For the study six other 

shopping centers in Stockholm has been studied and compared with Lidingö. Topics like 

investments, tenant mix and marketing is discussed. Interviews with responsible persons for 

the different shopping centers have been done. To get a good overview of the market a lot of 

current literature about shopping center development has been read, the most of it about the 

Swedish market but also some international literature. 

The result strengthens the fact that there is a need for expansion in Lidingö Centrum. There 

are too few shops and parking lots. The marketing must be improved and the weak 

thoroughfares from the square need to be more attractive. The shopping center market has 

increased with a great amount the last years and the positive trend expects to continue. The 

competition on the market is getting harder and it is important to develop attractive shopping 

centers. The trend within the shopping center market goes toward more enjoyment included in 

the centers, more focus on trademarks and more outdoor centers. The range of shops within 

the centers predicts to be wider and the occurrence to shop at the home page of the shopping 

center is expected to be more common. 

3


EXAMENSARBETE 

Sammanfattning 

Titel Utveckling av köpcentrum- En studie av Lidingö Centrum 

Författare Sandra Åkerlund 

Institution Institutionen för Infrastruktur, Bygg- och fastighetsekonomi, 

Kungliga Tekniska Högskolan 

Rapportreferens Nr 216 

Handledare Hans Lind 

Detta examensarbete handlar om utveckling av köpcentrum och är skrivet i samarbete med 

AP Fastigheter AB. Syftet är att få fram idéer om hur Lidingö Centrum som ägs av 

AP Fastigheter kan expanderas på bästa möjliga sätt. Ett underlag har tagits fram genom att 

sex stycken köpcentrum har studerats och jämförts med Lidingö. Ansvariga för de olika 

centrumen har intervjuats och ämnen som diskuterats är bland annat genomförda och framtida 

investeringar, hyresgästmix och marknadsföring. En omfattande litteraturstudie har gjorts för 

att kunna fånga upp lärdomar och trender från köpcentrumbranschen. 

Resultatet av denna studie styrker att det finns ett behov av att bygga ut Lidingö Centrum. 

Centrumet är för litet, det behövs fler parkeringar och större kommersiella ytor. Det 

framkommer även att marknadsföringen av centrumet borde bli bättre och att stråken ut från 

torget behöver förstärkas. En viktig aspekt är att man lyckas skapa en bra kundströmning i 

centrumet så att alla delar blir attraktiva. 

Köpcentrumbranschen har växt lavinartat under de senaste åren och den positiva utvecklingen 

väntas fortsätta. Konkurrensen ökar och det blir allt viktigare att utveckla tilldragande 

centrum. Trenderna inom köpcentrumbranschen går bland annat mot mer nöje kombinerat 

med handeln, stora satsningar på varumärken och att fler utomhuscentrum byggs. På grund av 

en stor spridning i betalningsvilja hos konsumenterna kommer utbudet att bli mer 

variationsrikt. E-handeln väntas växa framöver och köpcentrumens hemsidor väntas få större 

betydelse. 

4


Innehållsförteckning 

1. INLEDNING ..................................................................................................................................................... 6 

1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................... 6 

1.2 SYFTE............................................................................................................................................................ 6 

1.3 METOD.......................................................................................................................................................... 6 

1.4 DISPOSITION.................................................................................................................................................. 7 

1.5 DEFINITIONER ............................................................................................................................................... 7 

2. HANDELN I KÖPCENTRUM........................................................................................................................ 9 

2.1 KLASSIFICERING AV OLIKA KÖPCENTRUM..................................................................................................... 9 

2.2 TRENDER INOM HANDELN ........................................................................................................................... 11 

2.3 KÖPCENTRUMMARKNADEN......................................................................................................................... 13 

2.4 CENTRUMLEDNING ..................................................................................................................................... 16 

2.5 SYNPUNKTER FRÅN BRANSCHFOLK............................................................................................................. 18 

3. LIDINGÖ OCH LIDINGÖ CENTRUM....................................................................................................... 20 

3.1 LIDINGÖ KOMMUN ...................................................................................................................................... 20 

3.2 LIDINGÖ CENTRUM ..................................................................................................................................... 21 

3.3 ÅSIKTER OM LIDINGÖ CENTRUM ................................................................................................................ 22 

4. PRESENTATION AV JÄMFÖRELSEOBJEKTEN................................................................................... 25 

4.1 VAL AV JÄMFÖRBARA KÖPCENTRUM .......................................................................................................... 25 

4.2 HUDDINGE CENTRUM ................................................................................................................................. 26 

4.3 MÖRBY CENTRUM ...................................................................................................................................... 26 

4.4 SALTSJÖBADEN CENTRUM .......................................................................................................................... 27 

4.5 SOLLENTUNA CENTRUM ............................................................................................................................. 27 

4.6 TYRESÖ CENTRUM...................................................................................................................................... 28 

4.7 ÅKERSBERGA CENTRUM ............................................................................................................................. 28 

4.8 SAMMANFATTNING ..................................................................................................................................... 29 

5. INVESTERINGAR I KÖPCENTRUM ........................................................................................................ 30 

5.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................. 30 

5.2 JÄMFÖRELSEOBJEKTEN ............................................................................................................................... 32 


5.4 ANALYS ...................................................................................................................................................... 36 

6. BUTIKSMIX OCH ANKARHYRESGÄSTER............................................................................................ 38 

6.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................. 38 



6.4 ANALYS ...................................................................................................................................................... 45 

7. MARKNADSFÖRING OCH PROFILERING ............................................................................................ 47 

7.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................. 47 



7.4 ANALYS ...................................................................................................................................................... 53 

8. JÄMFÖRELSEOBJEKTENS FÖR- OCH NACKDELAR ........................................................................ 56 

9. LIDINGÖ CENTRUMS FRAMTID ............................................................................................................. 57 

10. AVSLUTNING.............................................................................................................................................. 60 

KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................................................................... 61 

BILAGA 1............................................................................................................................................................ 64 

BILAGA 2............................................................................................................................................................ 65 

5


1. Inledning 

1.1 Bakgrund 

De första köpcentrumen i Sverige tillkom för 50 år sedan men det var först under 70- och 80- 

talen som utvecklingen satte fart. Successivt har de ökat sin andel av detaljhandeln. I 

Stockholmsregionen står köpcentrum idag för cirka en tredjedel av huvudstadens totala 

omsättning i detaljhandel och ökningen förväntas fortsätta. Den främsta anledningen till 

denna utveckling är de många fördelar som ett köpcentrum erbjuder som till exempel stort 

varuutbud, bra parkeringsmöjligheter och tidsbesparing. 

En följd av den stora framgången är att det satsas stort på handel idag. Många köpcentrum 

byggs om och expanderas, det investeras även i nya köpcentrum. Konkurrensen på marknaden 

ökar alltså och därmed blir det allt viktigare att utveckla konkurrenskraftiga och 

framgångsrika köpcentrum. Vid utveckling av köpcentrum är det många faktorer som spelar 

in. Det krävs en grundlig utredning för att kunna nå fram till det bästa genomförandesättet. 

Nyetablering, förnyelse, ombyggnad och expansion är exempel på olika typer av 

centrumutveckling. I slutändan är målet att öka intäkterna och höja fastighetsvärdena. 

Detta examensarbete behandlar utveckling av köpcentrum med fokus på Lidingö Centrum 

som ägs och förvaltas av AP-fastigheter. AP Fastigheter är ett av Sveriges största 

fastighetsbolag med ett fastighetsbestånd värderat till 38 miljarder kronor. Huvuddelen av 

beståndet finns i Stockholm. AP Fastigheter placerar och förvaltar delar av Första till Fjärde 

AP-fondens kapital genom att köpa, förvalta, utveckla och sälja fastigheter i Sverige. 

1.2 Syfte 

AP-fastigheter har för avsikt att utveckla Lidingö Centrum och denna rapport är tänkt att 

användas som ett underlag för projektet. En studie av liknande centrum och deras utveckling 

ska leda till idéer och lärdomar som kan komma till nytta vid utvecklingen av Lidingö 

Centrum. Uppgiften består bland annat av att studera de olika köpcentrumens genomförda 

ombyggnationer, framtidsplaner, hyresgästmix och marknadsföring. Litteraturstudier har 

gjorts för att få en känsla för trenderna på köpcentrummarknaden. Frågor som ska besvaras är 

bland andra: Vad är de viktigaste faktorerna vid köpcentrumutveckling? Vilka är 

framgångsfaktorerna på köpcentrummarknaden? Hur ter sig Lidingö Centrum jämfört med de 

övriga centrumen i studien? Vad kan Lidingö lära av jämförelseobjekten? Syftet är att studien 

ska leda till förslag på hur Lidingö Centrum kan förbättras och hur en expansion kan 

utformas. 

1.3 Metod 

Detta examensarbete bygger på intervjuer och litteraturstudier. Den statistik som finns 

tillgänglig inom området har använts men då den är otillräcklig har mycket av informationen 

samlats in genom intervjuer. Arbetet består av en kombination av en jämförande studie och en 

analys av befintlig information. Sex stycken köpcentrum i Stockholms närhet som anses 

lämpliga som jämförelseobjekt har valts ut och studerats. För att få en bra bild av dessa 

6


jämförelseobjekt har intervjuer med ansvariga för varje centrum genomförts. Intervjuerna har 

gjorts via telefon eller personliga möten. Hemsidor, artiklar och andra publikationer har också 

använts vid insamlingen av information om de olika centrumen. 

Eftersom detta arbete inriktar sig på Lidingö har detta centrum granskats extra noggrant. Flera 

redan genomförda studier av Lidingö Centrum har studerats och sammanställts. Vid flera 

tillfällen har även besök i centrumet gjorts tillsammans med förvaltare från AP Fastigheter. 

Ett löpande samarbete med den ansvarige för projektutvecklingen av Lidingö Centrum har 

förts och vi har bland annat besökt arkitektfirman BAU som jobbar med utformningen av 

centrumet. Skisser av olika alternativ på centrumets framtida utseende studerades och 

diskuterades. För att få ytterligare information om Lidingö Centrum har intervjuer gjorts med 

butiksinnehavare i centrumet. Detta ansågs lämpligare än att göra en enkätundersökning bland 

kunderna då det är svårt att få ett tillförlitligt resultat på det sättet. Ett par enklare intervjuer 

med boende på Lidingö har också gjorts. 

Aktuell litteratur om handel och köpcentrum har studerats för att ta reda på vad som händer på 

området och för att fånga upp de senaste trenderna samt framtidsutsikterna. Detta gjordes med 

syftet att få en bättre kunskap om köpcentrummarknaden i stort. Böcker, artiklar, rapporter 

och hemsidor har studerats. Främst har den svenska köpcentrummarknaden kartlagts men en 

del internationell litteratur har också utforskats, varav merparten behandlar handeln i USA. 

Flera intervjuer har gjorts med kunniga inom köpcentrumbranschen i Sverige. 

1.4 Disposition 

Kapitel 2 handlar om handel och köpcentrum i allmänhet. Olika typer av köpcentrum beskrivs 

och de största frågorna inom köpcentrumutveckling behandlas. I kapitel 3 beskrivs Lidingö 

kommun och Lidingö Centrum som har den centrala rollen i denna studie. Därefter 

presenteras de sex köpcentrum som valts ut som jämförelseobjekt. I kapitel 5, 6 och 7 

behandlas investeringar, hyresgästmix respektive marknadsföring hos jämförelseobjekten och 

Lidingö Centrum. I slutet av varje kapitel görs en jämförelse och analys. I kapitel åtta 

sammanfattas jämförelseobjektens starka och svaga sidor och därefter, i kapitel 9, diskuteras 

Lidingö Centrums framtid med stöd av det som framkommit i de föregående avsnitten. I 

avslutningen diskuteras resultatet av studien och kvarstående frågor tas upp. 

1.5 Definitioner 

Köpcentrum Koncentration av butiker, ofta med inslag av serveringar och olika 

typer av annan service. Det finns två huvudkategorier, dels 

centralt belägna köpcentrum i stadskärnor eller stadsdelar, dels 

externt lokaliserade sådana i utkanten av eller utanför tätorterna. 

De senare förutsätter bilburna kunder 2 . 

En annan definition är formulerad av Urban Land Institute och 

lyder: ”En arkitektoniskt enhetlig grupp av byggnader för 

detaljhandel och kommersiell service, som är planerad, utvecklad, 

ägd och förvaltad som en enhet. Denna skall vad gäller läge, 

storlek och typ av butiker/verksamheter, samt antal egna 

7


parkeringsplatser, vara dimensionerad och anpassad till den 

marknad som den skall betjäna.” 

Ankarhyresgäst En hyresgäst med hög besöksfrekvens och stor dragningskraft som 

genom sin närvaro ökar centrets omsättning. Systembolaget är en 

klassisk ankarhyresgäst 1 . 

Detaljhandel Sista ledet i distributionskanalen från producent till slutlig 

konsument. Detaljhandeln förmedlar två huvudvarugrupper: 

sällanköpsvaror och dagligvaror 2 . 

Kommersiell service Hit räknas Systembolaget, Apotek, post och bank. Även 

resebyråer, frisersalonger, hotell, videouthyrning, kemtvätt och 

skomakeri definieras som kommersiell service. Ofta ingår dessa 

inte i centrumets redovisade omsättning 3 . 

Övrig service Ytor som inte ingår i centrumets redovisade ytor som till exempel 

bibliotek, vårdcentral och arbetsförmedling. 

Primärområde Primärområdet utgörs av området närmast runt omkring ett 

köpcentrum. Här bor de kunder som centrumet främst riktar sig 

till. 

Sekundärområde Sekundärområdet ligger utanför primärområdet. De som bor här 

kan också vara kunder till centrumet men har troligen närmre till 

ett annat centrum. 

Parkeringsdämpning Ökningen av ett köpcentrums omsättning förhindras på grund av 

parkeringsbrist. Om fler parkeringar fanns skulle centrumet ha fler 

besökare. 

Urvalshandel En handelsplats med ett butiksutbud som är tillräckligt stort för att 

kunden ska kunna välja mellan flera olika butiker inom samma 

nisch. 

1 Sörnell, 2002 

2 Nationalencyklopedin 

3 Karlsson, 2002 

8


2. Handeln i köpcentrum 

2.1 Klassificering av olika köpcentrum 

I Sverige finns idag totalt 293 stycken köpcentrum och alla ser mer eller mindre olika ut. Det 

finns en rad olika typer och de indelas efter storlek, utbud och geografiskt läge. Här 

presenteras åtta olika köpcentrumkategorier med stöd av den indelning som görs i 

Köpcentrumkatalogen. 

Närcentrum 

Ett närcentrum har 3 000-7 000 kvm butiksyta och 7-15 butiker. Urvalshandeln är begränsad 

och huvudbutiken är en större livsmedelsbutik. De kallas även för bostadsområdescentrum 

eller kommundelscentrum och betjänar en viss del av en kommun eller stadsdel med 

marknadsområden på upp till 15 000 invånare. Som exempel på närcentrum kan nämnas 

Fruängens och Viksjö Centrum. 

Kommuncentrum 

Ett kommuncentrum har 7 000-20 000 kvm uthyrbar yta, 16-35 butiker och ett 

marknadsområde med 30 000-60 000 invånare. Det erbjuds både dagligvaruhandel och 

detaljhandel, ofta två stora livsmedelsbutiker, bank och Systembolag. 

Stadsdelscentrum 

Ett stadsdelscentrum har ungefär samma storlek och innehåll som ett kommuncentrum men 

finns endast i större städer. Exempel på stadsdelscentrum är Fältöversten, Globen och Ringen 

i Stockholm. 

Externcentrum och regioncentrum 

Dessa två centrumtyper liknar varandra i hög grad. De har ett läge som är lätt att nå med bil 

och de riktar sig till ett stort marknadsområde, ibland flera kommuner. De är större än ett 

kommuncentrum och har minst 50 butiker och 20 000 kvm uthyrbar yta. Butiks- och 

serviceutbudet är stort och brett. Ett exempel på externcentrum är Sickla Stormarknad och ett 

exempel på regioncentrum är Farsta Centrum. 

Handelsområden 

Handelsområden är detaljhandelsområden som växt fram spontant, utan stadsplaneläggning. 

De ligger ocentralt och nås endast av bilburna konsumenter. Handelsområden breder ut sig på 

stora markområden och butikerna är stora. Kungens Kurva är exempel på ett handelsområde. 

Citycentrum 

Ett citycentrum kallas ofta för galleria och ligger i attraktiva lägen i city. De är inbyggda och 

har ett brett utbud. Antalet butiker är från 15 och uppåt och kundunderlaget är på minst 

50 000 personer. Som exempel kan nämnas Gallerian på Hamngatan i Stockholm. 

9


Temacentrum 

Ett temacentrum riktar in sig på en viss del av detaljhandeln med ett smalt och djupt sortiment 

inom exempelvis beklädnad, restauranger eller nöjen. De placerar sig där det redan finns en 

hög kundtrafik och storleken varierar från ett par tusen kvm och uppåt. Temacentrum är en ny 

företeelse och det finns ännu bara tre stycken i Sverige. Dessa är Sky City, 

flygplatsköpcentrumet på Arlanda, Heron City, nöjescentrumet i Kungens Kurva och 

Kungshallen, restaurangtorget inne i Stockholm City. I USA har temacentrum blivit en stor 

trend och där finns det redan många av dem. 

De olika centrumens utveckling 

I tabellen nedan redovisas siffror för de olika typer av centrum som presenterats här. 

Omsättningen har ökat för alla typer av centrum mellan 1995 och 2000. Högst omsättning har 

citycentrum och handelsområden. År 1995 finns inga siffror för handelsområden och 

temacentrum eftersom dessa inte var definierade då. 

Tabell 1- Sammanställning över olika typer av köpcentrum. Siffrorna är hämtade från 

Köpcentrumkatalogen 01/02 4 . 

Antal Butiksyta Total yta Omsättning Omsättning Marknads- Marknads- 

Centrumtyp centrum (kvm) (kvm) 2000 1995 andel 2000 andel 1995 

Närcentrum 33 114 218 184 169 3 934 3 683 1,1 % 1,2 % 

Kommuncentrum 19 212 405 339 185 7 379 2,1 % 

Stadsdelscentrum 23 207 580 294381 6 150 10 858* 1,8 % 3,7 %* 

Regioncentrum 26 720 012 854 223 22 210 6,4 % 

Externcentrum 35 447 607 546 673 10 621 28 514** 3,1 % 9,6 %** 

Handelsområde 26 845 441 891 391 26 773 7,8 % 

Citycentrum 128 836 702 1 106 729 25 010 18 468 7,3 % 6,2 % 

Temacentrum 3 7 715 47 415 68 0,0 % 

Totalt 293 3 391 680 4 264 166 102 145 61 523 29,6 % 20,7 % 

* Summa kommun- och stadsdelscentrum 

** Summa region- och externcentrum 

Som synes har köpcentrummarknaden växt betydligt. Mellan 1995 och 2000 har 

köpcentrumens andel av den totala detaljhandelsförsäljningen ökat från knappt 21 % till 

nästan 30 %. I Storstockholm var andelen hela 38 % år 2000 och det är i huvudstaden som 

marknaden är allra störst. Av Sveriges 293 köpcentrum är 91 stycken belägna i Stockholms 

län. 

Denna rapport inriktar sig främst på kommuncentrum eftersom Lidingö Centrum hör till den 

kategorin. Det finns sammanlagt 19 stycken kommuncentrum i Sverige och tillsammans står 

de för 2,1 % av den totala detaljhandelsförsäljningen i Sverige. De fem största är Solna 

Centrum, Forum Nacka, Jakobsbergs Centrum, Mörby Centrum och Huddinge Centrum. 

Samtliga fem ligger i Stockholms län där totalt 13 av alla 19 kommuncentrum är belägna. 

4 Karlsson, 2002 

10


En forskningsrapport från Handelns utredningsinstitut, HUI visar att den totala försäljningen 

och försäljningen per capita skiljer sig mycket mellan Stockholms kommuner. 

Befolkningsmängd, genomsnittlig inkomst och inflöde av köpkraft är de främsta 

anledningarna till skillnaderna. Täby, Huddinge och Stockholm är de kommuner med högst 

försäljning per capita. De kommuner som har stora och attraktiva köpcentrum har en bättre 

tillväxt än övriga kommuner. Sämst utveckling har kommunerna med små köpcentrum. 

Vinnarkommunerna attraherar köpkraft från kringliggande kommuner och därmed blir 

skillnaderna stora. Handeln fungerar som en tillväxtmotor för kommunerna men en intressant 

fråga är om det är kommunen eller centrumet som drar. Är det inte så att etablerarna placerar 

köpcentrum i redan attraktiva kommuner och väljer bort kommuner med dålig utveckling? En 

internationell trend är att kommunerna försöker attrahera detaljhandeln till outvecklade och 

nergångna områden som till exempel hamnar och industriområden med målet att få en 

kedjereaktion: attraktiv handel leder till attraktivt boende som leder till attraktivt för 

företagen. Min uppfattning är att det i första hand är kommunen som drar, det måste ju finnas 

en marknad för att det ska vara lönsamt att etablera et köpcentrum. När sedan handeln är 

etablerad gör den i sin tur kommunen mer attraktiv för boende och den nämnda 

kedjereaktionen erhålles. 

2.2 Trender inom handeln 

Förändringstakten inom detaljhandeln har aldrig varit högre än nu. Nya konsumtionstrender 

slår igenom allt snabbare och det ställs allt större krav på flexibilitet och affärsmässighet inom 

branschen 5 . 

Enligt Handelns utredningsinstitut kan vi räkna med att de reala inkomsterna stiger kraftigt 

det närmaste decenniet, vilket i sin tur sannolikt leder till en positiv utveckling för handeln. 

Omsättningen i den svenska detaljhandeln väntas öka med tre till fyra procent per år de 

närmaste åren. Avgörande för vilka sektorer inom handeln som kommer att ta hand om den 

ökande köpkraften är konsumenternas preferenser. Fler kommer att ha råd med lyx vilket gör 

att handeln tvingas kombinera försäljningen av varor med försäljningen av upplevelser och 

andra tjänster för att hålla uppe sin attraktionskraft. Handel och underhållning blandas mer i 

framtiden. 

Man spår också en ökad efterfrågan på variation i varu- och tjänsteutbudet. Betalningsviljan 

kommer att variera mycket, därför väntas en större spridning mellan lågpris- och 

högservicebutiker. Konsumenterna kommer att söka sig till platser där ett stort utbud av varor 

är tillgängligt på ett enkelt sätt och därför kommer koncentrationen till vissa marknadsplatser 

ske. Konkurrensen mellan de framgångsrika köpcentrumen ökar. 

Strukturomvandlingen inom handeln är en ständigt pågående process. Mellan 1950 och 1997 

minskade antalet dagligvarubutiker med 80 % enligt svensk Handel. Istället har ett stort antal 

stormarknader, lågpriskedjor och nischvaruhus växt fram. Småbutikerna har fått svårt att klara 

av den ökande konkurrensen från dessa stora så kallade category killers- butiker och 

småbutikerna blir allt färre inom både dagligvaruhandel och detaljvaruhandel. De redan stora 

butikerna expanderar och en allt större del av handeln sker i regioner där befolkningen ökar. 

5 www.joneslanglasalle.se 

11


Ägarkoncentrationen beror mycket på internationalisering och stordriftsfördelar som till 

exempel gemensam administration, marknadsföring, pressade inköpspriser och lägre 

transportkostnader. 

Detta styrks av en kartläggning som Bergström 6 har gjort. Enligt den har detaljhandeln 

genomgått en strukturomvandling under 1990-talet och de tydligaste förändringarna är: 

- Allt mer varor säljs via externa och halvexterna köpcentrum. De största köpcentrumen 

växer snabbast när det gäller omsättningen. 

- Butikerna blir allt större, i synnerhet inom detaljhandeln. Det finns tydliga 

stordriftsfördelar. 

- Ägarkoncentrationen tilltar. Stora nationella och internationella kedjor tar allt större 

marknadsandelar. 

Om framtiden skriver Bergström att det ser mycket ljust ut för detaljhandeln i Stockholm det 

närmaste decenniet. En stor del av expansionen spås ske i de existerande köpcentrumen och i 

de externa handelsområdena. Stora köpcentrum väntas bli ännu större, men även en hel del 

nyetableringar kan ske. Stockholmshandeln kommer i framtiden att kännetecknas av en 

intensiv konkurrens. Om inte butiksägare, fastighetsägare och planerare på kommunen är 

aktiva kommer de att gå miste om efterfrågeökningen. 

För butikerna gäller det att hänga med i trenderna och vara öppna för förnyelse. Elektronisk 

handel (e-handel) är ett koncept som väntas bli större. Det finns stora fördelar med att finnas 

både på nätet och i centrumet. Konsumenterna utnyttjar ofta internet för att få information om 

produkterna men handlar sedan i en vanlig butik. På grund av leverans- och logistikproblem 

är e-handeln fortfarande liten, men den växer stadigt och utbyggnaden av bredband kan sätta 

fart på utvecklingen. Enligt Risberg 7 spår bedömare att elektronisk handel kommer att stå för 

åtta till tolv procent av detaljhandelns omsättning om tio år. På Centrumutveckling AB har 

man ett nystartat affärsområde (Elektronisk och mobil handel) som utvecklar koncept för att 

köpcentrum ska kunna öka servicen och hålla öppet dygnet runt. Grundtanken är att rätt och 

slätt översätta ett fysiskt köpcentrum till ett elektroniskt och deras pilotprojekt är 

Vällingby e-Centrum. Elektronisk handel kan bli en framgångsfaktor i framtiden och många 

är angelägna om att lyckas knyta e-handeln till sina köpcentrum. 

Om dessa trender slår igenom eller inte är det konsumenterna som avgör. Det är de som 

handeln lever på och det är deras preferenser som styr. Demografiska förändringar påverkar 

alltid handelns utveckling. Alla handelsplatser har olika kundunderlag med olika 

sammansättning i fråga om exempelvis ålder, inkomst och livsstil. Kundunderlaget förändras 

hela tiden och handlarna försöker följa efterfrågan. Framtidens ökning av antalet köpstarka 

pensionärer och invandrare kommer troligen att sätt sin prägel på handeln genom att utbudet 

till viss del anpassas efter dessa gruppers preferenser. Handeln kommer i framtiden att 

6 Fredrik Bergström, 2001 

7 Risberg, 2003 

12


fortsätta utvecklas och anpassas till marknaden. Vi människor kommer alltid att behöva mat 

och kläder och efterfrågan på attraktiva handelsplatser lär inte minska. 

2.3 Köpcentrummarknaden 

Köpcentrummarknaden har under den andra hälften av 1900-talet växt från ingenting till en 

miljardindustri. Bara sedan 1995 har Sverige fått ytterligare 53 stycken köpcentrum. 

Konkurrensen mellan olika köpcentrum blir allt hårdare. Det krävs rätt kunskap och en aktiv 

förvaltning för att ett köpcentrum ska överleva idag. Anpassningar bör göras kontinuerligt på 

grund av nya marknadsförutsättningar och strukturomvandlingar inom handeln. 

Köpcentrummarknaden utvecklas ständigt och det är främst konsumenterna som styr 

utvecklingen. Sedan bilen blev en del av vardagen har konsumenternas shoppingbeteende 

ändrats drastiskt. Bilen förenklade transporten och handelsplatsernas läge fick mindre 

betydelse medan utbudet blev allt viktigare. Omfattande forskning har visat att konsumenter 

idag är villiga att passera närliggande köpcentrum och resa längre sträckor till köpcentrum 

med rätt butiker och bredare utbud. En följd av detta är att köpcentrumen blir allt färre och allt 

större. Externa köpcentrum har blivit mycket populära medan kvartersbutiker och små 

närcentrum förlorar kunder. I Stockholmsregionen har främst externhandel men även övrig 

centrumhandel haft en mycket positiv utveckling under 90- talet, bättre än den totala 

försäljningen. För att inte tappa kunderna måste de små centrumen vara på bettet och våga 

förändra. Aktiva fastighetsägare och företagare kan vara räddningen. Rinkeby och Husby är 

exempel på centrum som klarat sig bra tack vare en aktiv företagarförening med kontinuerlig 

marknadsföring. Hyresgästmix, tillgänglighet och egen profil förefaller vara viktiga faktorer 

för att lyckas. 

Kommunens påverkan inom samhällsplaneringen har stor betydelse för framväxten av 

köpcentrum. Förhandlingar med kommunen utgör alltid en del av processen och gör ofta 

projekten utdragna. De senaste två årtiondena har kommunernas starka grepp om byggandet 

försvagats och därmed har byggherrar och investerare fått ett allt större inflytande på 

urbaniseringen. Detta gör det lättare för fastighetsägarna att utveckla sina fastigheter. Det är 

dock fortfarande kommunerna som genom Plan- och bygglagen har den övergripande 

beslutsrätten vid byggandet av ett köpcentrum och det måste investerarna vara medvetna om 

vid planeringen. 

Idag finns en mängd företag som inriktar sig enbart på köpcentrum. Det kan gälla ägande, 

utveckling eller förvaltning, vissa företag arbetar inom alla tre områden. Nedan följer en kort 

presentation av sju stycken företag med fokus på köpcentrum. De tre första företagen är 

fastighetsägare medan de fyra sista är konsultföretag. 

Atrium Fastigheter AB äger och förvaltar 19 stycken köpcentrum i Sverige och är därmed den 

största köpcentrumägaren i Sverige. Deras affärsidé är att äga, förvalta, förädla och utveckla 

kommersiella fastigheter i Sveriges tillväxtorter. De äger bland annat varuhuset PUB och 

Farsta Centrum. 

13


Rodamco Europe är den näst största köpcentrumägaren i Sverige med sina 15 köpcentrum. De 

har som affärsidé att äga, utveckla och driva köpcentrumanläggningar i kommersiellt 

attraktiva lägen. De äger bland annat Täby, Solna, Nacka Forum och Tyresö Centrum. 

Rodamco Europe är den största börsnoterade fastighetsägaren inom handel i hela Europa. 

Förutom Skandinavien är de även stora i Holland, Spanien och Frankrike. 

CentrumKompaniet AB är ett kommunalt köpcentrumbolag som äger, förvaltar och utvecklar 

nio stycken köpcentrum i Stockholm. De äger bland annat Fältöversten, Ringen och 

Skärholmen Centrum som nu står inför en stor om- och utbyggnad. 

NCM Profilator AB är ett av Nordens ledande konsultföretag inom centrumledning samt inom 

etablering och utveckling av kommersiella fastigheter. De leder ett stort antal 

utvecklingsprojekt och tar även hand om den kommersiella förvaltningen av ett tjugotal 

köpcentrum i Sverige. 

Centrumutveckling AB är inriktat på att analysera om en investering i ett köpcentrum är 

realistiskt ur en marknadsmässig synvinkel. De tittar på behoven hos alla intressenter, det vill 

säga fastighetsägare, detaljister, kontorshyresgäster samt kunder. Faktorer som anses viktiga 

är bland annat läget, konkurrensen, kundunderlaget, butiksmix samt fysisk utformning. En del 

av utvecklingsarbetet är att diskutera med tänkbara hyresgäster som man tror kan passa in. 

Nordplan AB är en erfaren konsultfirma som gör utredningar inom handel, stadskärnor och 

köpcentrum och ger råd vid projektering. Deras affärsidé är att skapa en brygga mellan 

kommersiella verksamheter och den offentliga världen. 

Ågrenkonsult AB är stora inom kommersiell utveckling på den svenska marknaden. De är ett 

nischföretag som inriktar sig på utveckling och projektering av köpcentrum, affärshus, 

gallerior och stormarknader. 

Retail & Shopping Centre Development AB och Center Management Sweden AB är två 

mindre företag som är specialiserade på köpcentrum. Förutom dessa omnämnda 

köpcentrumbolag finns många fler företag som är stora inom branschen men som även arbetar 

med andra typer av fastigheter. Flera stora förvaltningsbolag och analysföretag finns och de 

växer mycket tack vare de internationella investerarna. Det är idag vanligt att investerare 

köper redan befintliga köpcentrum, bygger om, expanderar och sedan säljer till ett högre 

värde. Även investerare som innehar köpcentrum långsiktigt måste så småningom bygga om 

och satsa för att köpcentrumet ska kunna ge en god avkastning. 

På hemsidan retailtrafficmag.com publiceras en undersökning gjord bland arkitektfirmor i 

USA som jobbar med köpcentrum. Frågan om vad som är den kommande trenden inom 

köpcentrumutveckling år 2004 ställdes och svaren kan sammanfattas i följande punkter; 

- Kraven på god design och arkitektur blir allt högre. 

- Mer underhållning inkluderas i köpcentrumen. 

- Många tror på en trend mot allt fler utomhuscentrum. 

14


Bland arkitekter som verkar inom den svenska köpcentrummarknaden anses det som viktigt 

att den kommersiella arkitekturen inte stjäl uppmärksamheten från butikerna, den ska istället 

vara en neutral och väl sammanhållen bakgrund som gör det möjligt för butikerna att 

framhäva sitt eget varumärke och designprofil. Deras inspirationskälla är Bluewater utanför 

London som är tre gånger större än Sveriges största köpcentrum 8 . 

Kombinationen mat och shopping är idag en självklarhet och restauranger blir ett allt 

viktigare inslag i köpcentrum. En variant som sprids över världen är kombinationen butik med 

tillhörande kafé, lunchservering eller bar inne i butiken. Kunderna ska trivas och lockas av 

upplevelser, dofter och smaker. I Stockholm har flera butiker satsat på denna idé och lyckats 9 . 

Även inslag av nöje, underhållning och kultur blir alltmer vanligt. Denna utveckling är ett 

försök till att få kunderna att stanna längre i centrumanläggningen. Det ska vara en upplevelse 

att handla och shoppingen kombineras allt oftare med biografer, spelhallar, uppträdanden och 

andra nöjen. Heron City i Kungens Kurva är det enda upplevelsecentrumet i Sverige. Där 

finns bland annat bowling, bio, gym, spelhall och lekplats. Att införa barnpassning, 

amningsrum, vilorum och längre öppettider är ytterligare exempel på försök att få kunderna 

att stanna längre i köpcentrumen. 

I tabell 2 redovisas den förväntade utvecklingen för några av Stockholms större köpcentrum 10 . 

Samtliga centrum förväntas öka sin omsättning i hög grad fram till år 2009. 

Marknadstillväxten fram till år 2009 är framräknad med en utveckling på 3,5 % per år. Den 

förväntade omsättningen visar alltså vad varje centrum väntas åstadkomma utöver den 

genomsnittliga marknadstillväxten. 

Tabell 2- Förväntad omsättningsökning mellan 1999 och 2009 för några av Stockholms 

större köpcentrum. 

Omsättning 1999 Omsättning 2009 Förväntad omsättning 

Köpcentrum Mkr marknadstillväxt 2009, Mkr 

Arninge 1 000 1 411 1 800 

Barkarby 1 700 2 398 2 500 – 3 000 

Bromma 1 100 1 552 1 700 – 3 000 

Farsta 1 250 1 763 2 100 

Kista 480 677 1 500 – 1 800 

Kungens Kurva 2 900 4 091 4 500 

Sickla 750 1 058 1 500 

Skärholmen 990 1 396 1 500 

Solna 950 1 340 1500 – 1 800 

Täby 1 400 1 975 2 600 

8 Risberg, 2003 

9 Andersson, 2002 

10 Fölster, 2001 

15


Av köpcentrumen i tabell 2 är någon form av utveckling på gång i Täby, Skärholmen och 

Arninge Centrum. Täby Centrum som är en av Lidingös främsta konkurrenter planerar för en 

förbättrad trafiksituation, fler parkeringsplatser, nya bostäder samt utökat sport- och 

kulturcentrum. 

Totalt i hela Stockholms län planeras eller pågår cirka 25 kända kommersiella projekt under 

de närmaste fem åren. Uppskattningsvis kommer dessa projekt att tillföra nästan 240 000 

kvadratmeter uthyrbar yta. Enligt Biljana Petrovic, vd på Centrumutveckling AB, blir kravet 

på att centrumen skiljer sig från varandra allt större när marknaden växer och målet med varje 

projekt borde enligt henne vara att skapa något unikt. 

2.4 Centrumledning 

På grund av en neråtgående konjunktur på kontorsmarknaden har intresset för att investera i 

handelsfastigheter ökat. Detaljhandelsfastigheter anses vara mindre konjunkturkänsliga än 

kontorsfastigheter men en vanlig anledning till att inte investera i detaljhandelsfastigheter är 

att specialkompetensen för att förvalta dem saknas. 

Förvaltning av köpcentrum delas många gånger upp i teknisk, ekonomisk och kommersiell 

förvaltning. Fastighetsägaren väljer själv vilka delar som ska skötas internt respektive externt. 

Många fastighetsägare lägger ut hela förvaltningen externt för att de ska kunna koncentrera 

sig på sin kärnverksamhet och för att konsulterna ofta är mycket kunniga. Däremot förlorar 

ägaren kontrollen över fastigheten och kontakten med hyresgästerna. Vanligtvis är det också 

billigare att sköta förvaltningen själv än att låta den skötas externt. I många fall kan det ändå 

vara bäst att låta ett specialiserat företag sköta förvaltningen då ägaren saknar resurser och 

kunskap. Ofta är det så att en extern förvaltning är det bästa alternativet om förvaltningen inte 

tillhör kärnverksamheten. Det finns företag som arbetar med Property Asset Management 

vilket innebär att de erbjuder totalt ansvar för fastigheten på alla områden, de intar ägarens 

roll. Ägaren blir ofta helt passiv och ser sina fastigheter som en del av investeringsportföljen. 

De som främst använder sig av Property Asset Management- företag är institutionella ägare 

som försäkringsbolag, pensionsfonder och banker. Av köpcentrumen som ingår i denna studie 

använder sig fyra stycken av egen förvaltning och tre stycken har extern förvaltning. 

Nästan alla köpcentrum i Sverige har en centrumledning som tillsatts av fastighetsägaren eller 

förvaltningsbolaget och som sköter drift, uthyrning och marknadsföring. En väl fungerande 

centrumledning är ett grundläggande krav för att ett köpcentrum ska kunna nå framgång. 

Fastighetsförvaltning kräver mycket personal i förhållande till andra kapitalplaceringar och 

just centrumledning innebär extra stort engagemang. Ägaren av ett köpcentrum måste 

kommunicera både med hyresgäster och kunder. Den viktigaste delen i relationen mellan 

ägare och hyresgäst är hyreskontraktet. Vanligast är att hyran baseras på butikernas 

omsättning vilket gör att fastighetsägaren gynnas om det går bra för butiken. Hyresintäkterna 

är a och o för ägaren, det är den enda intäktsposten och den ska täcka alla utgifter. Utgifterna 

består av drift och underhåll av anläggningen. På grund av de stora gemensamhetsutrymmena 

i ett köpcentrum innebär skötseln en stor utgift för fastighetsägaren. Hyresgästerna betalar 

inte bara för tillgången till en yta, utan också för kringtjänster som städning, sophämtning, 

säkerhet, parkeringar, marknadsföring och aktiviteter. På köpet får de även fördel av 

köpcentrumets varumärke, affärsverksamhet och dragningskraft. 

16


Förvaltning av köpcentrum handlar inte bara om att sköta de dagliga rutinerna och att hålla 

centrumet vid liv, centrumledningen måste också tänka långsiktigt och planera för centrumets 

framtid. Det slutgiltiga målet med utveckling av köpcentrum är vinst. Det sammanlagda 

värdet av det slutförda projektet ska överstiga kostnaden av mark, arbetskraft och satsat 

kapital. När projektet är genomfört ska köpcentrumet drivas med vinst genom att underhålla, 

driva och samordna en trivsam, effektiv och centrerad affärsmiljö. Det är viktigt att ägaren får 

behålla sina hyresgäster och att en positiv utveckling av hyresintäkterna erhålls. Eftersom 

hyrorna i ett köpcentrum i regel är omsättningsbaserade beror ägarnas intäkter mycket på 

kundflödet. Det är alltså av stor vikt att hålla uppe köpcentrumets attraktivitet gentemot både 

hyresgäster och konsumenter. 

Affärsverksamheterna inom köpcentrumet drivs oberoende av varandra, men de har det 

gemensamma målet att tillsammans skapa ett välfungerande, attraktivt köpcentrum. 

Butiksägarna måste visa hänsyn för varandra och vara villiga att samarbeta. För att underlätta 

detta samarbete finns en företagarförening i varje centrum, ofta med obligatoriskt 

medlemskap för alla butiksinnehavare och en representant från fastighetsägaren. 

Företagarföreningen samlas kontinuerligt, jobbar aktivt med bland annat den gemensamma 

marknadsföringen och tar beslut i andra gemensamma frågor. 

Centrumledning är en omfattande verksamhet som generar intäkter och skapar både 

fastighetsvärde och affärsvärde. Vid värdering av köpcentrum är det inte bara fastighetsvärdet 

som räknas, utan även värdet av affärsverksamheten. Värdet beror till stor del av 

hyresnivåerna som i sin tur beror på hyresgästernas omsättning. I framtiden spås även värdet 

av e-handel och köpcentrumens varumärken att räknas med vid värderingen av köpcentrum. 

När e-handeln växer blir fastighetsägarna alltmer intresserade av att ta del av denna 

försäljning genom att använda sig av omsättningshyra. Betydelsen av varumärken blir allt 

viktigare. I USA är köpcentrums varumärken ett hett ämne och anses vara det bästa sättet att 

få lojala kunder på. 

Enligt amerikansk litteratur 11 dras köpcentrum med flera nackdelar som andra typer av 

fastigheter slipper. Nedanstående punkter gäller för köpcentrumbranschen i USA. På grund av 

olika kontraktsformer mellan länderna gäller endast de två första i Sverige. 

- Köpcentrum dras ofta med förluster under flera år innan den rätta butiksmixen 

stabiliseras och ger vinster. 

- Köpcentrumledningen blir regelbundet ombedd att hjälpa butikerna med deras 

marknadsföring. 

- Hyresgästernas kontrakt och överenskommelser reglerar expansion av köpcentrumet 

och parkeringarna. 

- Villkor i de befintliga hyresgästernas kontrakt begränsar ägaren att fritt ta in nya 

hyresgäster. 

- Ägaren av köpcentrum bär risken för oförutsedda utgifter. 

11 Cilia, 1999 

17


Om ett centrum förvaltas rätt är det mycket som bara rullar på och fungerar utan att det syns, 

men samtidigt kan det lätt uppstå stora problem om centrumet sköts dåligt. En effektiv 

ledning med invanda rutiner och en väl definierad affärsidé är en god förutsättning för att 

lyckas. Det är viktigt att utforma genomtänkta handlingsprogram, affärsplaner och 

marknadsplaner. 

2.5 Synpunkter från branschfolk 

Under arbetets gång har samtal med många kunniga inom köpcentrumbranschen förts och här 

presenteras några av dessa uttalanden om köpcentrum. 

Biljana Petrovic, VD på Centrumutveckling AB, uttalar sig om köpcentrummarknaden med 

följande ord: ”Vi ser trender i att köpcentrum växer och blir ännu större. Butikerna blir fler 

och vi ser ett ökat inslag av biografer, restauranger, restaurangtorg samt nöjen. Till karaktären 

blir de allt mer lika stadskärnor. Det borgar för att vi framöver kommer att utveckla fler typer 

av köpcentrum, till exempel nischade gallerior, regionala utomhuscentrum och kombinerade 

köpcentrum med både lågpris-/volymhandel och traditionell urvalshandel”. 

Anders Röstlund, VD på köpcentrumbolaget Ågrenkonsult AB, har intervjuats och han 

kommenterade köpcentrumbranschen och en framtida utbyggnad av Lidingö Centrum enligt 

följande: Tillgänglighet och läge är de viktigaste förutsättningarna för ett bra köpcentrum. Det 

ska vara lätt att ta sig till centrumet med lokaltrafiken och parkeringen måste fungera väl. Den 

näst vikigaste faktorn är marknaden. Det måste finnas en marknad med en efterfrågan som är 

tillräckligt stor för centrumet. För mindre köpcentrum gäller det att uppnå den kritiska massan 

så att centrumet är värt att besöka. Trenden mot upplevelsehandel gäller endast de stora 

regionala centrumen. Handel föder handel och stora köpcentrum blir större. På designsidan 

ser jag ingen särskild trend. I frågan om utvecklingen av Lidingö Centrum ser jag det som 

självklart att det ska byggas om till ett inomhuscentrum. Det är ingen slump att nästan alla 

köpcentrum är inbyggda, det finns många fördelar, varav klimatskydd är den främsta. Jag är 

säker på att de boende på Lidingö skulle uppskatta en inbyggnad och att det skulle bli ett 

bättre fungerande centrum och en populärare handelsplats. Om man inte bygger in centrumet 

är alternativet att skapa en stadsliknande struktur. För övrigt är det är viktigt att ta reda på vad 

som kan göras på markområdena runt omkring centrumet och vilka möjligheter till expansion 

som finns. Gör riktade marknadsundersökningar, vänd er till närområdet och ta reda på vilken 

butiksmix Lidingöborna efterfrågar. Trots att de är höginkomsttagare bör centrumet inte ha 

för många exklusiva butiker. 

Svenska Bostäder är i färd med att förnya Vällingby Centrum som är och ska förbli ett 

utomhuscentrum. Eftersom Lidingö troligen också förblir ett utomhuscentrum har idéerna till 

Vällingbyprojektet kartlagts. Projektet har inletts i samarbete med Centrumutveckling som 

fått uppdraget att ta reda på vad som behöver göras. Målet är att Vällingby ska bli ett modernt 

stadskärnecentrum med gator och torg som centrala mötesplatser. Centrumet ska inte glasas in 

men målet är att det ska vara lika lätt att handla som i ett inbyggt centrum. Det ska finnas flera 

bra anslutningar till parkeringar och kommunikationer. Mötesplatser som Folkets Hus, 

vårdmottagningar, polis, bank och arbetsförmedling är viktiga inslag. Enligt 

Centrumutveckling är det på dagens internationella köpcentrummarknad vanligt att tänka i 

olika områden, så kallade destinationer, för olika slags shopping. Ofta har olika gångstråk sitt 

18


eget tema med musik, färger och design som matchar det som säljs där. De sex destinationer 

som planeras för Vällingby är Mode, Livsmedel, Nöje och Kultur, Varuhus, Vällingby 

Selection samt Volym- och lågprishandel. Hela satsningen beräknas kosta 2,3 miljarder och 

det nya centrumet väntas stå klart hösten 2007. 

NCM Profilator skriver på sin hemsida att många köpcentrum är nedgångna och i behov av 

renovering. Andra är omoderna och de behöver förnyas för att inte förlora i konkurrensen om 

köparna. En ny butiksmix, profil och affärsidé eller en modernare och bättre fungerande 

infrastruktur kan stå på agendan för att kunderna ska trivas och komma tillbaka. 

Enligt Bengt Johansson på Rodamco är den viktigaste faktorn för att skapa ett bra köpcentrum 

en väl fungerande logistik med bra parkeringsmöjligheter. I övrigt anser han att det är mycket 

viktigt att det finns bra livsmedelsaffärer och ett Systembolag. H&M och Stadium är två 

starka ankare och butiksmixen bör domineras av damkläder. 

Claes Ericson, centrumchef på Jones Lang Lasalle, anar följande trender inom 

köpcentrumbranschen: ”Köpcentrum blir mer och mer en mötesplats. Fokus på varusälj 

trappas av och istället görs satsningar på att skapa trevliga träffpunkter. Handel ska vara en 

upplevelse, folk ska mötas, trivas, äta och fika. I framtiden kommer vi att se mer av nöje, 

restauranger och kaféer i köpcentrumen. Läget, innehållet och butikspersonalens bemötande 

är viktiga parametrar och dessutom måste förpackningen se trevlig ut”. 

Tyresös centrumchef Fiona Sherringham anser att de viktigaste faktorerna för ett 

framgångsrikt köpcentrum är butiksmix, trivsamhet och tillgänglighet som till exempel 

parkeringar och öppettider. 

Enligt Inger Stålkrantz på NCM Profilator är tillgänglighet och service de viktigaste 

faktorerna om ett centrum ska nå framgång. Det ska vara lätt att ta sig till centrumet och 

smidigt att parkera. Personalen i butikerna ska vara kunniga och villiga att ge god service. 

Det som poängteras av dessa människor stämmer i stort sett överens med vad som 

framkommit i litteraturen, bland annat vikten av butiksmix och tillgänglighet. Även trenden 

mot fler utomhuscentrum och att inkludera mer nöje inom handeln känns igen från både 

internationell och nationell litteratur. 

19


3. Lidingö och Lidingö Centrum 

3.1 Lidingö kommun 

Lidingö kommun utgörs av en ö belägen i norra Stockholm och är ett av Sveriges mest 

eftertraktade bostadsområden. Befolkningen ökar för varje år. År 2002 var antalet invånare 

41 192 och av dessa bor 77 % i tätorten Lidingö. Kommunen är 31 km 2 stor och utgörs till 

hälften av grönområden. Ön är en av de större öarna i Stockholms inre skärgård. 

Lidingö är efter Danderyd den kommun i Sverige som har högst medelinkomst och störst 

andel hushåll, 22 %, som betalar förmögenhetsskatt 12 . Förvärvsinkomsten år 2002 bland män 

mellan 20 och 65 år var 510 000 kronor och bland kvinnor i samma ålder var den 280 000 

kronor. Många på Lidingö har mycket pengar men det är också dyrt att bo i kommunen. 

Enligt en artikel i Dagens Nyheter 13 behöver en tvåbarnsfamilj på Lidingö ha en sammanlagd 

månadsinkomst på 47 600 kronor för att ha råd med en genomsnittsvilla. En familj i 

Skellefteå kan klara samma villa med 28 400 kronor i månaden. Även om Lidingöborna tjänar 

mycket betyder det alltså inte att de har mycket pengar att spendera. Den disponibla 

inkomsten är inte så mycket högre än för övriga landet och det är den som påverkar handeln. 

79 % av alla Lidingöbor i åldern mellan 16 och 64 år förvärvsarbetar. 13 000 personer pendlar 

ut och 4 650 pendlar in. Det finns totalt 10 965 arbetsplatser på Lidingö. En stor del av 

kommunens arbetstillfällen finns inom service- och tjänstesektorerna. Lidingöborna är 

välutbildade. 37 % av befolkningen på Lidingö har eftergymnasial utbildning längre än tre år. 

För riket i helhet är den siffran 18 % och Lidingö ligger således långt över snittet. De senaste 

tio åren har Lidingös befolkning ökat med 2 500 personer. Ökningen väntas fortsätta fram till 

2006 och övergår därefter till en minskning som varar till 2012. 

Diagram 1- Befolkningsprognosen för Lidingö kommun. 

41 800 

41 600 

41 400 

Antal 41 200 

41 000 

40 800 

40 600 

Källa: Lidingö Stad 

12 scb 

13 Friberg, 2003 

Befolkningsprognos 

2003 2006 2009 2012 

År 

20


Moderata samlingspartiet är det styrande partiet i kommunen och har varit klart dominerande 

sedan många år tillbaka 14 . Lidingö Stads verksamheter omsatte omkring 1,6 miljarder kronor 

år 2002. De största utgifterna går till skola, förskola och äldreomsorg. Enligt en artikel i 

Lidingö Tidning 15 kommer Lidingö få det tufft framöver. Stadens ekonomi ser inte bra ut. 

Förra året gjorde Lidingö en förlust med 94 miljoner kronor. Kraftiga skatteökningar är att 

vänta när skatteutjämningssystemet är fullt genomfört om tre år. Viktiga investeringar, som 

Södra leden och upprustning av gamla Lidingöbron, skjuts på framtiden. 

Det mest kända turistmålet på ön är Millesgården där Carl Milles skulpturer och andra 

konstnärers verk finns att beskåda. Mer information om Lidingö Stad finns på hemsidan 

www.lidingo.se. 

3.2 Lidingö Centrum 

Lidingö Centrum uppfördes av JM och invigdes hösten 1995. Det är ett utomhuscentrum med 

33 butiker och en total butiksyta på cirka 8 000 kvm. Det finns två kundparkeringar med totalt 

cirka 300 parkeringsplatser. Försäljningsutvecklingen har varit god sedan starten, men började 

stanna av år 2001. Det är ett omtyckt kommuncentrum som år 1997 utsågs till Årets 

köpcentrum av Svensk Handel. 

AP- fastigheter förvärvade Lidingö Centrum av JM i februari 2001. Centrum består av de tre 

fastigheterna Oden 20-22 som har en total tomtareal på drygt 11 000 kvm. Adressen är bland 

annat Friggavägen och Odenvägen. Samtliga tre fastigheter är upplåtna med äganderätt och 

har typkod 321, det vill säga hyreshusenhet med bostäder och lokaler. Byggnaderna består av 

tre till fem våningar och bostäderna ligger ovanpå butikerna. Byggnadskonstruktionen är av 

modern standard och utgörs av betongstomme, rött fasadtegel, betongtakplattor och 

treglasfönster. Bild 1 visar Lidingö Centrum med biblioteket till höger och ett av 

shoppingstråken till vänster. 

Bild 1- Vy över Lidingö Centrum. 

14 Lidingö Stad, 2003 

15 www.lt.se 

21


Lidingö Centrum är centralt beläget i kommunen och fungerar som en knutpunkt på ön. Intill 

centrumet ligger Lidingö Stadshus, Polishuset och Lidingö museum. Det utgör det enda 

köpcentrumet på Lidingö och har bra bussförbindelser med övriga delar av kommunen samt 

tunnelbanestationen Ropsten på andra sidan Lidingöbron. Centrumet omgärdas av 

villastadsdelarna Torsvik och Hersby. Från Stockholm city tar det cirka femton minuter med 

bil till Lidingö Centrum. De främsta konkurrenterna är Fältöversten, Täby Centrum och 

Stockholm City som alla är betydligt större än Lidingö Centrum. 

Lidingö Centrum går idag mycket bra. Centrumet är populärt bland Lidingöborna och 

försäljningen per kvadratmeter är hög, 56 000 kr år 2002. Bara Gallerian och cityvaruhusen 

slår den omsättningen. Ökningstakten planar nu ut på grund av parkeringsdämpning och för 

små butiksytor. Det står klart att en utbyggnad av centrumet är behövlig och planeringen är i 

full gång hos ägaren AP Fastigheter. 

I december 2001 förvärvade AP Fastigheter Pomona 1, en fastighet belägen intill Lidingö 

Centrum. Pomona 1 består av 5 800 kvm lokalyta och har Polisen som största hyresgäst. 

Förvärvet ökade förutsättningarna för en expansion av Lidingö Centrum och fastigheten är 

tänkt att bli en del av köpcentrumet. I bilden nedan är Polishuset den byggnad som ligger 

längst till höger. 

Bild 2- Lidingö Centrums utformning. 

3.3 Åsikter om Lidingö Centrum 

22 

Bild 3- Centrumets läge på ön 

I juni 1999 gjorde Kundskaparna en marknadsanalys av Lidingö Centrum, en attitydmätning 

bland bosatta i Lidingö kommun som ansvarade för hushållets inköp. Inställningen till 

Lidingö Centrum var övergripande positiv. Anledningar till missnöje var dock 

parkeringsbrist, att det inte är inbyggt, höga priser och litet utbud. De mest positiva faktorerna 

ansågs vara närhet, trivsamhet, småskaligheten och att det inte är inbyggt. Det folk saknade 

var bland annat kläder för ungdomar, McDonalds och ICA. Det råder alltså delade meningar


vad det gäller småskaligheten och inbyggnad av centrumet. Parkeringsbristen är ett känt 

faktum och en av anledningarna till att centrumet ska byggas ut. Att priserna anses höga tyder 

på att Lidingöborna efterfrågar lågprisbutiker, trots den höga inkomstnivån på Lidingö. 

I april 2003 gjorde Personkemi AB en på-plats-mätning i Lidingö Centrum. Totalt 400 

besökare intervjuades och resultatet av studien kan sammanfattas som följer. 

- 21 % uppger att de besöker Lidingö Centrum varje dag. 

- 41 % uppger att det viktigaste skälet till att de besöker Lidingö centrum är för att 

handla mat. 

- 83 % handlar även på andra platser. 

- 62 % prenumererar eller läser Lidingö Tidning. 

- 41 % har uppmärksammat någon annonsering för Lidingö centrum under den senaste 

tiden. 

- 86 % tycker att annonseringen är ok. 

- 40 % tycker att atmosfären är trevlig. 

- 66 % handlar helst mat i Lidingö Centrum. 

- 16 % skulle aldrig handla kläder i Lidingö Centrum. 

- 16 % saknar modernare butiker 

- 13 % saknar McDonalds 

Kunderna verkar se Lidingö Centrum som en plats där man handlar mat och inte som ett 

shoppingcentrum där man strosar omkring och handlar kläder och lite av varje. Något som 

förvånar mig är att endast 40 % tycker att atmosfären är trevlig. 

För att få ta del av även handlarnas syn på centrumet har jag som en del av studien gjort egna 

intervjuer med flera butiksinnehavare i Lidingö Centrum. Frågor ställdes om vad de tycker 

om Lidingö Centrum och vilka förändringar de vill se. Intervjuresultatet kan sammanfattas 

enligt följande. 

Handlarna anser att Lidingö Centrums främsta styrkor är närheten, det centrala läget på ön 

samt mixen mellan lokala privathandlare och större kedjeföretag. Småskaligheten ansågs vara 

den största bristen, utbudet av lokaler och parkeringar upplevdes som för litet. En annan åsikt 

var att lokalerna är för små för de stora kedjorna. Önskvärda åtgärder är utbyggnad, ett ökat 

utbud genom att ta in nya hyresgäster i bibliotekets lokaler samt bättre infrastruktur för 

parkeringar och varutransporter. Önskemål om att skapa fler och större lokaler genom att 

exploatera Polishuset framkom också. 

Om marknadsföringen är åsikterna delade. Några tycker inte att den är bra och att det behövs 

mer direktreklam till Lidingöborna, till exempel kataloger. Fler annonser i dagstidningarna 

önskas också. Andra tycker att marknadsföringen är bra och tydlig och att det nya konceptet 

med varumärkesbyggande är bra. En av handlarna ansåg att ett större butiksutbud behövs för 

att marknadsföringen ska bli trovärdig. Det som saknas av handlarna är snabbmatställe, kafé, 

kläder för ungdomar, herrkläder, hemtextil och el-artiklar. Önskvärda butiker är JC och MQ. 

Inställningen till att bygga in centrum var övervägande negativ. En handlare ansåg att det 

skulle vara positivt för handeln men han var medveten om att Lidingö Stad säger nej. En 

annan ansåg att det primära är att utvidga centrum men att en inbyggnad kan ske på sikt. 

23


Handlarnas uppfattning om kunderna är att de är positiva till centrum och att en stor andel är 

stamkunder. 

Handlarna är alltså positiva till en utbyggnad av Lidingö Centrum. Ett ökat butiksutbud och 

ett snabbmatställe är det som står högst på önskelistan. Detta stämmer bra överens med de 

undersökningar som gjorts tidigare. 

Nordplan AB gjorde hösten 2002 en utredning om Lidingö Centrums framtid. I den redovisas 

bland annat Lidingö Centrums marknadsandel av den totala efterfrågan i Lidingö kommun, 

som är den naturliga hemmamarknaden. Siffrorna är från årsskiftet 2000/2001 och redovisas i 

tabell 3. I utredningen spås att den totala efterfrågan i kommunen kommer att öka från 1 605 

miljoner kronor år 2001 till 1 795 miljoner kronor år 2010. Om denna prognos håller och om 

Lidingö lyckas behålla sin marknadsandel kommer försäljningen i centrum att öka från 437 

miljoner kronor till 485 miljoner kronor år 2010. En förutsättning för denna ökning är att de 

kommersiella ytorna och parkeringsplatserna utökas. 

Tabell 3- Lidingö Centrums andel av den totala efterfrågan på Lidingö. 

LIDINGÖ Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt 

Total efterfrågan i kommunen (Mkr) 795 810 1 605 

Lidingö Centrum (Mkr) 250 186 437 

Marknadsandel 31 % 23 % 27 % 

Källa: Nordplan 

I Nordplans utredning presenteras fem olika scenarier för Lidingö Centrum efter 2005. 

Åtgärder som föreslås är till exempel att flytta Vivo till Polishuset, att göra om biblioteket till 

kommersiella ytor och att inrymma en hamburgerrestaurang i centrumet. Olika förslag på nya 

parkeringsytor presenteras också. Enligt mig bör biblioteket vara kvar i centrum men däremot 

tycker jag att idéen med att flytta Vivo till Polishuset är bra. Behovet av en 

hamburgerrestaurang är befäst och är enligt mig en självklarhet. 

24


4. Presentation av jämförelseobjekten 

4.1 Val av jämförbara köpcentrum 

För att kunna välja ut ett antal köpcentrum som skulle passa för denna studie och bidra till ett 

bra underlag sattes vissa kriterier upp. Målet var att finna ett antal centrum som liknar Lidingö 

Centrum i så stor utsträckning som möjligt. De egenskaper som ansågs viktiga var avståndet 

till Stockholm City, centrumets storlek avseende omsättning och butiksantal, kundunderlag 

och struktur. Många centrumanläggningar, till exempel Täby, Farsta och Skärholmen, valdes 

bort för att de var för stora jämfört med Lidingö och andra för att de låg för långt bort från 

Stockholm City. Citygallerior, regioncentrum och handelsområden valdes bort på grund av 

strukturskillnader. Jämförelseobjekten skulle helst vara kommuncentrum, som Lidingö. Tips 

om lämpliga jämförelseobjekt togs även emot av kunniga på området. 

Det gick inte att hitta centrumanläggningar som passade vad gäller alla egenskaper, men efter 

en noggrann genomgång av alla tänkbara objekt valdes till slut de sex som ansågs passa bäst. 

På ett eller annat sätt kan dessa anses vara givande exempel och de kompenserar varandra på 

olika punkter. 

De valda köpcentrumen är Huddinge Centrum, Mörby Centrum, Saltsjöbaden Centrum, 

Sollentuna Centrum, Tyresö Centrum och Åkersberga Centrum. Samtliga ligger i Stockholms 

län, strax utanför Stockholms kommun. Fem av de sex jämförelsecentrumen är större än 

Lidingö, bara Saltsjöbaden är mindre. Saltsjöbaden definieras som ett kommundelscentrum 

medan övriga är kommuncentrum. Huddinge är liksom Lidingö ett utomhuscentrum, de 

övriga är helt eller delvis inbyggda. 

Köpstyrkan i upptagningsområdena spelar också en viss roll. Lidingö Centrum har köpstarka 

kunder och därför valdes inga centrum i låginkomstkommuner. Medelinkomsten i 

kommunerna år 2001 redovisas i tabell 4. Samtliga ligger över snittet för hela riket. Rangen 

anger vilken plats kommunen hamnar på jämfört med landets alla 293 kommuner. 

Tabell 4- Medelinkomsten i de kommuner där centrumen som ingår i denna studie är belägna. 

Kommun Medelinkomst (kr) Rang 

Danderyd 355 000 1 

Lidingö 300 000 2 

Sollentuna 262 000 4 

Nacka 262 000 5 

Tyresö 238 000 11 

Österåker 238 000 12 

Huddinge 221 000 22 

Riket 194 000 --- 

Källa: Statistiska Centralbyrån 

25


4.2 Huddinge Centrum 

Huddinge Centrum är ett utomhuscentrum som ägs och förvaltas av Tomtberga Huge 

Fastigheter AB. Det är den största centrumanläggningen i Huddinge kommun och består av 

42 butiker samt cirka 400 bostadslägenheter. Butikerna ligger i markplan och bostäderna finns 

på våningarna ovanför. Det finns cirka 1 200 parkeringsplatser där kunderna står gratis med 

P-skiva. Huvuddelen av parkeringarna finns i två stora parkringsgarage på varsin sida om 

centrum. 

Huddinge Centrum invigdes i början på 1960-talet men nyinvigdes 1987 efter omfattande 

ombyggnationer. Den totala butiksytan uppgår till knappt 18 000 kvm och antalet sysselsatta 

inom detaljhandeln är drygt 300 personer. Centrumet utgörs av fastigheten Forellen 11 med 

en tomtareal på knappt 47 000 kvm. 

Huddinge Centrum är ett av de ledande centrumen i sydvästra Storstockholm med en 

omsättning på cirka 500 miljoner kronor per år. Enligt Svensk Handels statistik placerar sig 

Huddinge Centrum på 20:e plats storleksmässigt bland Stockholms köpcentrum. De största 

konkurrenterna är Farsta Centrum, Kungens Kurva och Skärholmen Centrum. 

Huddinge kommun har drygt 86 000 invånare och är den näst största kommunen i Stockholms 

län. Det är en grannkommun till Stockholms kommun. Med pendeltåget som stannar precis 

vid centrumet tar det knappt 15 minuter in till city. 

4.3 Mörby Centrum 

Mörby Centrum öppnade 1964 och har byggts om 1977 och 1994. Ägare är Diligentia 

Köpcentrum AB och förvaltningen sköts av Jones Lang Lasalle. Antalet butiker är 33 och 

antalet sysselsatta inom handeln är 350 personer. Det är det fjärde största kommuncentrumet i 

Sverige. I anslutning till centrumet finns cirka 650 parkeringsplatser med två timmars fri 

parkering. Parkeringsplatserna är fördelade på ett parkeringsgarage under centrum och en 

utomhusparkering i södra delen. 

Mörby är ett kommuncentrum beläget i Danderyds kommun cirka en mil norr om Stockholm. 

Köpcentrumet utgörs av fastigheterna Postiljonen 3, 5, 6 och 7 med en total tomtareal på drygt 

17 000 kvm. Läget är mycket bra och lättillgängligt tack vare att Mörby Centrum är 

slutstation på tunnelbanans röda linje och för att det är lätt att svänga av från motorvägen. De 

största konkurrenterna är Stockholm City, Täby Centrum och Arninge Centrum. 

Centrumet är ritat av arkitekterna Erik Ahlin och Kornel Pajor. Det ligger i direkt anslutning 

till tunnelbanan och består av fyra butiksplan. Den totala ytan är 48 000 kvm fördelat på 

18 000 kvm butiker, 14 000 kvm kontor och 16 000 kvm övrig yta. 

Danderyd kommun har cirka 30 000 invånare och består av fyra kommundelar som alla har 

egna centrum. Mörby Centrum är det klart största av dessa, de andra tre är mycket små 

närcentrum. 

26


4.4 Saltsjöbaden Centrum 

Saltsjöbaden Centrum är ett inbyggt kommundelscentrum beläget i Nacka kommun öster om 

Stockholm. Centrumet ägs av Fastighets AB Tippen och förvaltas av NCM Profilator. 

Fastigheten heter Tattby 5:1 och har en tomtareal på drygt 11 000 kvm. Centrumet startades 

upp av några lokala butiksägare som ville samlas under ett tak och invigningen ägde rum 

1969. Under tiden har två större ombyggnationer genomförts. 

Butiksytan uppgår till drygt 5 000 kvm fördelade på 13 butiker i två plan. Omsättningen år 

2002 var drygt 180 miljoner kronor, en ökning från 172 miljoner året innan. I anslutning till 

centrumet finns 225 parkeringsplatser där man får stå gratis i tre trimmar med P-skiva. År 

2000 hade centrumet 1,6 miljoner besökare. Antalet sysselsatta inom centrumet beräknas vara 

ungefär 100 personer. År 2000 erhöll centrumet Svensk Handels utmärkelse som ”Årets 

nykomling” bland köpcentrum i Stockholmsregionen och 2001 fick de pris för ”Årets 

köpcentrum”. 

Saltsjöbaden ligger i Stockholms innerskärgård cirka 20 minuter med bil från Stockholm city. 

Med Saltsjöbanan från Slussen tar det omkring 25 minuter. Saltsjöbaden är med sitt läge vid 

havet, sin sekelskiftesbebyggelse och närhet till city ett eftertraktat bostadsområde. I Nacka 

kommun bildar Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna tillsammans politisk 

majoritet. Nacka kommun har drygt 77 000 invånare. 

Det finns flera stora konkurrenter i närheten, exempelvis kommuncentrumet Nacka Forum 

och externcentrumet Sickla Stormarknad. 

4.5 Sollentuna Centrum 

Sollentuna Centrum uppfördes 1975 och är beläget 11 kilometer nordväst om Stockholm City. 

NCC AB och Rodamco Europe äger 50 % vardera av anläggningen. Rodamco Europe står för 

förvaltningen av hela centrumet. Fastigheterna heter Centrum 4 och Centrum 14 och har en 

total tomtareal på drygt 29 000 kvm. 

Sollentuna Centrum består av 35 butiker fördelat på 11 000 kvm i två plan. Det finns totalt 

cirka 750 parkeringsplatser tillgängliga för kunderna. Antalet sysselsatta inom 

centrumhandeln är närmare 300 personer. År 2000 var omsättningen 414 miljoner kronor och 

antalet besökare 4,7 miljoner. Intill centrumet ligger Sollentunamässan, hotell, kommunhus 

samt buss- och pendeltågstation. 

Besökarna kommer från Sollentuna, Kista, Husby, Akalla och Upplands Väsby. De främsta 

konkurrenterna är Kista Galleria, Solna Centrum, Täby Centrum och Stinsen. 

Sollentuna Centrum ligger i en kommun med låg arbetslöshet och den disponibla inkomsten 

för invånarna i kommunen ligger högre än snittet i Stockholms län. 

27


4.6 Tyresö Centrum 

Tyresö Centrum öppnade 1965 och är ett till huvuddelen inbyggt köpcentrum. Fastighetsägare 

är köpcentrumbolaget Rodamco Europe som i oktober 2003 förvärvade Fastighets AB Tyresö 

Centrum, den tidigare ägaren. Köpeskillingen var 391 miljoner kronor och den initiala 

avkastningen 7,2 %. Centrumet utgörs av fastigheterna Bollmora 2:585 och Forellen 17 som 

tillsammans har en tomtareal på knappt 50 000 kvm. 

Tyresö Centrum ligger i Tyresö kommun drygt en och en halv mil sydost om Stockholm. Det 

är ett kommuncentrum med 40 butiker i ett butiksplan. Den totala uthyrningsbara ytan är 

36 000 kvm varav cirka 14 000 kvm är butiksyta. Centrumet har 6 miljoner besökare per år 

och en hög omsättning. Bland Storstockholms 40 anläggningar hamnar Tyresö på en 13: e 

plats vad gäller omsättning per kvm. I anslutning till centrumet finns 1 000 parkeringsplatser 

med 3 timmars fri parkering med P-skiva. Centrumet har cirka 300 årssysselsatta. År 1992 

blev Tyresö utsett till ”Årets köpcentrum”. 

Det primära upptagningsområdet är Tyresö, Älta och norra Haninge med totalt 40 000 

hushåll. Sekundärt upptagningsområde är Skarpnäck, Bagarmossen och Farsta med totalt 

47 500 hushåll. Det finns 16 busslinjer i direkt anslutning till centrumet, men tunnelbana och 

pendeltåg saknas. Med bussen från Gullmarsplan tar det ungefär 15 minuter till Tyresö 

Centrum. De främsta konkurrenterna är det stora regioncentrumet Farsta Centrum samt 

kommuncentrumet Haninge Centrum som är mindre än Tyresö Centrum. 

Snittinkomsten i Tyresö kommun har ett index på 104 jämfört med Stockholms län i övrigt. 

Framtidsutsikterna ser ljusa ut, bland annat väntas en stark befolkningstillväxt. 

4.7 Åkersberga Centrum 

Den nya delen av Åkersberga Centrum stod klar 1995 och ägs av Armada Fastighets AB som 

är Österåker kommuns allmännyttiga fastighetsbolag. Den gamla delen invigdes 1974 och ägs 

av bostadsrättsföreningen Åkersberga C. Förutom dessa två fastigheter hör till centrumet 

ytterligare fem fastigheter som har flera olika ägare. NCM Profilator står för 

centrumledningen av stora delar av centrumet. 

Åkersberga Centrum är ett småskaligt kommuncentrum med ett stort kundunderlag och 

omsättningen ökar för varje år. År 2002 var omsättningen 500 miljoner kronor och antalet 

årssysselsatta var 220. I inomhusdelen finns 34 butiker fördelat på 13 000 kvm i tre 

butiksplan. I hela centrum finns totalt cirka 100 hyresgäster. Det finns drygt 1 000 

parkeringsplatser tillgängliga för kunderna. 

Åkersberga ligger i skärgårdskommunen Österåker i södra Roslagen. Åkersberga utgör 

kommunens tätort och ligger tre mil nordost om Stockholm. Kommunen har cirka 33 000 

invånare och tiotusentals fritidsboende. Alltfler bosätter sig i kommunen och medelåldern är 

endast 34 år. Bra förbindelser till Stockholm finns, bland annat Roslagsbanan och bussar. 

Med bil tar det cirka 30 minuter till Åkersberga. 

28


De närmaste konkurrenterna är Arninge Handelsområde och Täby Centrum som båda är 

större och har en betydligt högre omsättning än Åkersberga. 

4.8 Sammanfattning 

I de föregående kapitlen har Lidingö samt de sex jämförelseobjekten presenterats. I tabellen 

nedan har grundläggande fakta för de olika centrumen sammanställts. Dessa siffror har 

använts för att få fram nyckeltalen i tabell 6 som tydligt visar hur centrumen skiljer sig från 

varandra. 

Tabell 5- Grundläggande fakta om de sju köpcentrum som studerats. 

FAKTA Lidingö Huddinge Mörby Saltsjöbaden Sollentuna Tyresö Åkersberga 

Butiksyta (kvm) 8000 18 000 14 000 5000 14 000 14 000 12 000 

Antal butiker 31 47 40 17 36 41 37 

Omsättning (mkr) 455 573 522 183 508 560 484 

Sysselsatta 150 300 350 100 300 300 220 

Parkeringar 500 1 200 650 225 750 1000 1050 

Källa: Svensk Handel 

Tabell 6- Framräknade nyckeltal som påvisar skillnader mellan centrumen. 

NYCKELTAL Lidingö Huddinge Mörby Saltsjöbaden Sollentuna Tyresö Åkersberga 

Parkeringar/omsättning 1,10 2,09 1,25 1,23 1,48 1,79 2,17 

Butiksyta/antal butiker 258 383 350 294 389 341 324 

Omsättning/butiksyta 56 875 31 833 37 286 36 600 36 286 40 000 40 333 

Sysselsatta/butik 4,8 6,4 8,8 5,9 8,3 7,3 5,9 

Nyckeltalen visar att Lidingö Centrum har få parkeringar, små butiker, hög omsättning per 

kvm och få sysselsatta per butik jämfört med de övriga centrumen. Samtliga siffror tyder på 

att det finns ett stort behov av en expansion av Lidingö Centrum både vad avser butiksyta och 

parkeringar. Det som tidigare påståtts blir återigen styrkt. 

I de följande kapitlen görs en mer noggrann genomgång av Lidingö Centrum och de sex 

jämförelseobjekten. 

29


5. Investeringar i köpcentrum 

5.1 Bakgrund 

Innan en investering genomförs krävs ett stort förarbete i form av utvärdering och planering. 

Det är viktigt att analysera försäljningsutvecklingen i köpcentrumet och på så sätt få reda på 

vilken typ av investering som bör göras. En expansion bör göras om försäljningsutvecklingen 

är positiv och bättre än konkurrenternas, men om försäljningsutvecklingen är neråtgående är 

en renovering eller ombyggnad att föredra. 

Svensk Handels årliga sammanställning av försäljningssiffrorna för cirka 40 köpcentrum och 

citystråk i Stockholm visar att de centrumanläggningar som byggs om och byggs ut lockar 

mer kunder under några år. Efter omkring tio år börjar antalet besökare dala och det är dags 

att bygga om igen om man vill behålla kunderna. Enlig en artikel i Dagens Nyheter 16 planeras 

för närvarande så stora om- och utbyggnader av köpcentrum att kunderna inte kommer att 

räcka till. 

Fredrik Bergström, vd för Handelns utredningsinstitut, hävdar att stora satsningar hos 

köpcentrumägarna krävs om de vill ta del av den växande köpkraften i Stockholm. 

Konkurrensen ökar och en upprustning leder till högre omsättning, vi kommer att se allt fler 

nyinvesteringar i framtiden. 

Ännu ett bevis för att det lönar sig att göra investeringar i köpcentrum är en studie 17 som visar 

att handeln har stigit med 26 % mellan 1990 och 1999 i köpcentrum som inte gjort någon 

nyinvestering och med 76 % där det har gjorts nyinvesteringar. Resultatet grundar sig på en 

studie av 20 stycken köpcentrum i Stockholms närhet, deras omsättning och investeringar 

mellan 1990 och 1999. 

Det står alltså helt klart att det är lönsamt att utveckla ett köpcentrum. Frågan är hur det ska 

genomföras. 

I boken ”Shopping Center Management” förs resonemang kring förändringar i köpcentrum. 

Tre olika alternativ på expansion nämns. Om marken runt köpcentrumet tillhör ägaren finns 

valmöjligheten att bygga ut genom att utveckla ytterområdet. Om expansionsmöjligheterna 

runtom centrum är små finns alternativet att utöka den existerande parkeringsytan genom att 

bygga ett parkeringsgarage i flera våningar. En tredje lösning är att köpa mark i närheten och 

använda den till att utöka centrumet. Problem som kan uppstå vid expansion av detta slag är 

regleringar från stat och kommun. Av den studerade litteraturen att döma är följande aspekter 

viktiga att beakta vid centrumutveckling. 

16 Dagens Nyheters hemsida 

17 Erik Bergström, 2002 

- Det är viktigt att hitta rätt mix av hyresgäster, att läsa av marknaden och 

se vilka trender som är på gång. Det krävs en flexibel centrumledning 

som är öppen för hyresgästomsättning och anpassning till nya 

marknadsförhållanden. 

30


- Allt fler institutioner investerar i köpcentrum och de är mer aggressiva i 

sitt ägande än de privata företagen. 

- Trenden idag går mot att allt fler fastighetsägare inkluderar kultur, 

underhållning och service i sina köpcentrum i jakten på att öka 

attraktionskraften. 

- Ankarhyresgäster får en allt större betydelse. Det är inte ovanligt att 

fastighetsägarna får bygga om centrum för att anpassa det till de viktiga, 

ekonomiskt starka hyresgästerna. 

Hyresgästmix och ankarhyresgäster ses som två mycket centrala delar och de diskuteras 

ytterligare i kapitel 6. Det som hittills behandlats rör främst köpcentrum i stort. 

Helhetsintrycket av centrumet är av stor betydelse men varje enskild butik måste också vara 

tilltalande. Storleken är en av de allra viktigaste förklaringarna till butikernas lönsamhet. Ett 

faktum 18 är att större butiker ofta är mer lönsamma än små. En studie gjord bland 337 butiker 

lokaliserade i något av Stockholms förortscentrum visar att ju större butik, desto högre är 

omsättningen per anställd. 

Vikten av butikernas läge är också mycket stor. Det räcker inte med att ha många 

butiksgrannar, man måste även ha rätt butiksgrannar. Många kunder vill ha många butiker i 

samma bransch att välja mellan. Att butiker som säljer samma sorts varor etablerar sig nära 

varandra är exempel på en så kallad klustereffekt. Det är mycket viktigt att ta hänsyn till hur 

köpkraften och konsumtionsmönstren ser ut i området där butiker ska etableras. 

Förutom storlek och läge är också butikens utseende och innehåll mycket viktigt. Det är inte 

ovanligt att butiker byggs om vart femte år och genomgår förändringar vartannat år. Det första 

intrycket avgör om man går in i butiken eller inte. Skyltning och exponering av varor är därför 

av stor betydelse. 

Utöver butiker innehåller ett köpcentrum även gemensamhetsutrymmen, parkeringar och 

fasader. Alla delar måste tas om hand och de ska vara funktionella och estetiska. Nedan 

nämns några faktorer som spelar stor roll vid investeringar i den fysiska designen 19 . 

18 Fölster, 2002 

19 Bruwer, 1999 

- Funktionalitet i gemensamhetsutrymmen: Ställ en diagnos på det 

existerande centrumet och genomför behövliga åtgärder som till exempel 

reparationer och handikappanpassning. 

- Belysning: Att ljussättningen är tillfredsställande är mycket viktigt för att 

kunderna ska få ett positivt intryck av centrumet och känna sig trygga 

31


- Skyltningen: Skyltprogrammet är en del av centrumets image och bör 

vara enhetligt och tydligt. Det ska synas på avstånd och se snyggt ut. 

- Parkeringar: Det är mycket viktigt att ha tillräckligt många parkeringar. 

Parkeringsytorna ska även kännas trygga och vara rätt placerade i 

förhållande till centrumet och dess gångstråk. In- och utfarterna bör 

också tänkas igenom ordentligt så att logistiken fungerar väl. 

- Fasaden: Fasaden är centrumets ansikte utåt och den måste hållas snygg. 

En ombyggnad av fasaden är en relativt enkel och billig åtgärd som kan 

innebära ett stort lyft. 

Det är mycket att tänka på, allt måste fungera och samordnas. Även detaljerna måste tänkas 

igenom vid utveckling av köpcentrum. 

5.2 Jämförelseobjekten 

Vid intervjuer med ansvariga för de olika centrumen ställdes frågan om vilka investeringar 

som redan genomförts och vilka investeringar som planeras för framtiden. 

Huddinge Centrum 

Mellan 1985 och 1989 gjordes etappvis en omfattande förändring av Huddinge Centrum, en 

investering på totalt 600 miljoner kronor. Anledningen till att projektet drogs igång var att 

centrumet var 25 år gammalt och för litet. Dessutom sjönk marken omkring centrumet och en 

förstärkning var nödvändig. De kommersiella ytorna ökade kraftigt och dessutom byggdes 

fler bostäder. Beslutsfattarna valde att inte bygga in centrumet. De hade inspirerats av Märsta 

Centrum som de tyckte var ett fint utomhuscentrum. Samma arkitekt som utformat Märsta 

anlitades för att designa Huddinge. En annan sak som talade emot en inbyggnad var att de 

boende i och omkring centrumet skulle hindras av att centrumet stängdes på kvällarna. Ingen 

bra lösning för bostadsentréerna hittades. Huddinge Centrum fick alltså förbli ett 

utomhuscentrum och det är alla inblandade glada för än i dag. Enligt förvaltaren fungerar 

centrumet mycket bra och det ser trevligt ut. 

Bild 4 visar hur centrumet är utformat samt var parkeringsgaragen och pendeltågsstationen är 

belägna. Centrumet består av tre torg som binds samman av två dubbelsidiga stråk. I bild 5 

ser man stilen med det röda teglet och bostäderna som är belägna ovanför butikerna. 

32


Bild 4- Huddinge Centrum uppifrån 

33 

Bild 5- En av butikerna i Huddinge 

Centrum. 

Sedan den stora investeringen under andra halvan av åttiotalet har endast mindre förändringar 

gjorts i Huddinge Centrum. Butiksutbudet har utökats med bland andra H&M, Kicks, 

Dressman och Synpunkten. Butikernas entréer och fasader har byggts om och blivit 

helglasade. NCM Profilator har ett pågående uppdrag i Huddinge Centrum som går ut på att 

förnya centrum och hjälpa till med uthyrningen av 500 kvm butiksyta som frigjordes när 

Posten flyttade ut vid årsskiftet 2002/2003. Det finns ett behov av mer ytor i centrum, därför 

ses Postens avflyttning som något positivt och man vill utnyttja detta på bästa möjliga sätt. 

Olika strategier för förnyelsen har analyserats och man har kommit fram till att det inte finns 

något behov av stora förändringar i Huddinge Centrum. Förutsättningarna för en inbyggnad är 

dåliga och möjligheten för expansion i omgivningen är mycket begränsad. Huddinge Centrum 

ses som ett välmående centrum med trevlig miljö. De ingrepp som kommer att ske är en del 

omflyttningar och kompletteringar. NCM Profilator ansåg att butikernas skyltprogram var en 

aning brokigt och att informationstavlorna för besökarna behövde förbättras. 

Mörby Centrum 

Mörby Centrum var från början ett litet, traditionellt utomhuscentrum. Sedan starten har det 

byggts ut vid två tillfällen och är idag ett stort inomhuscentrum i fyra plan. 1977, i samband 

med att tunnelbanan drogs till Mörby, byggdes centrumets norra del med bland annat Åhléns 

och övriga butiker i området kring tunnelbaneuppgången. Under 1994 gjordes en stor 

investering som gav centrumet dess nuvarande utformning. Bland annat gjordes en 

ytrenovering och installation av nya hissar. Idag är centrumet nedgånget och åter i behov av 

en förnyelse. Enligt centrumchefen behövs ett bättre butiksutbud och en omfattande 

uppfräschning. Centrumets layout är bristfällig och något måste göras åt den så kallade 

Grottan, ett butiksutrymme längst ner i centrumet som är avskärmat från övriga delar av 

centrumet. Mörby Centrum är enligt centrumchefen ett mycket intressant utvecklingsobjekt 

med bra förutsättningar för expansion både inom fackhandel och livsmedelshandel. En 

förstudie med vision och planförslag har gjorts och någon form av fortsättning blir det. Hur 

omfattande ombyggnaden blir och när den kommer ske vet man inte, men kommunen är 

mycket positiv till projektet. Planen är att bygga ett nytt parkringsdäck och utöka butiksytan


med 10 000 kvm. Tunnelbaneplanet är det som främst måste förbättras. Tanken är att stärka 

kontakten med tunnelbanan för att locka fler kunder in i centrum. Det är viktigt att ta vara på 

folkströmmarna i centrumets omgivning. 

Saltsjöbaden Centrum 

Sedan invigningen 1969 har två större ombyggnationer genomförts i Saltsjöbaden Centrum. 

1997 stängde den stora Järn&Färg-butiken och ytan styckades upp till en liten galleria. År 

2000 byggdes fritidsgården i bottenplanet om till Vivo Superstore. Några mer omfattande 

förändringar har inte ägt rum sedan starten. 

Enligt centrumchefen finns inga stora planer för framtiden. Något underlag för expansion 

finns inte eftersom konkurrensen från närliggande, större centrum är för stor. Saltsjöbaden är 

ett småskaligt kommundelscentrum och kommer så att förbli. Däremot är en uppfräschning 

planerad. Det är ett gammalt och slitet centrum och främst måste inomhusmiljön förbättras. 

Det är den befintliga miljön som ska åtgärdas, bland annat genom målning och andra mindre 

åtgärder. 

Saltsjöbaden Centrum är handikappvänligt, det finns till exempel inga trappor. Detta trots att 

centrumet är byggt 1969 och består av två butiksplan. 

Sollentuna Centrum 

1999 gick Sollentuna Centrum igenom en omfattande renovering och förtätning. Bland annat 

byggdes ett helt nytt innertak med ny belysning och ventilation. Den orangea färgen byttes ut 

mot ljusare färger men man försökte ändå behålla centrumets gamla charm. Detta är den 

största förändringen som skett i Sollentuna Centrums historia. Därutöver har centrumets södra 

entré byggts om, blomsterlandet har flyttats och parkeringsdäcket har fått ny beläggning. 

Enligt centrumchefen Bengt Johansson är restaurangavdelningen som byggdes på det övre 

planet för ett par år sedan en av centrumets bästa investeringar någonsin. 

För framtiden planeras en förtätning och utbyggnad av centrumet med kontor och lägenheter. 

Även trafikapparaten kommer att förändras bland annat genom påbyggnad av det befintliga 

parkeringsdäcket. Rodamco väntar på beslut från kommunen om ett önskemål att även 5 000 

kvm ny butiksyta ska byggas. Det finns underlag för det, men det kan dröja många år innan 

det blir av. I projektet ingår även att göra om Sollentunavägen till en lokal huvudgata med 

alléplantering. Ett hot mot denna investering är att Stinsen kommer hinna före med sin 

satsning och suga upp efterfrågan. 

Tyresö Centrum 

Tyresö Centrum, dåvarande Bollmora Centrum, invigdes 1965 och efter det byggdes etappvis 

tre nya byggnader under åren 1972, 1974 och 1980. Sin nuvarande utformning fick centrumet 

efter en genomgripande omvandling under åren 1989-1991. Befolkningen i kommunen ökade 

kraftigt och Tyresö var ett otidsenligt miljonprogramscentrum. Kommunen ville ha ett 

välfungerande och attraktivt centrum. Några byggnader revs och flera nya tillkom. En 

omfattande förändring genomfördes och ett blåsigt utomhuscentrum blev ett modernt 

inomhuscentrum. På grund av den upptrissade marknaden blev projektet inte ekonomiskt 

34


lyckat. Beslutet att sälja halva anläggningen inför den stora investeringen med avsikten att 

sprida risken var därmed att lyckat drag. Med undantag av ekonomin blev investeringen 

mycket lyckad och kommunen fick ett mycket fint centrum. Det nya Tyresö Centrum blev 

mycket omtyckt av kunderna och nysatsningen ledde till en mycket god utveckling. Efter 

denna stora omvandling har endast mindre förändringar skett. Under de senaste åren har en 

uppfräschning av centrum utförts. Det har målats om med ljusa färger, nytt inbrottslarm och 

ett enhetligt skyltprogram har installerats. Dessutom har fler toaletter till kunderna och ett 

amningsrum öppnat. Det är ett trivsamt centrum med bra omsättning. 

De finns inga klara framtidsplaner för Tyresö Centrum men det finns möjligheter för en 

utbyggnad. Lars Johansson, VD på Rodamco säger att de ska fortsätta att utveckla och förnya 

Tyresö Centrum så att det förblir Tyresöbornas naturliga inköps- och mötesplats. Rodamco 

har tre olika fokusområden som de jobbar med. Ett av dem är en utbyggnad med butiksyta och 

bostäder intill Coop Konsum och ett annat är att stärka foodcourten med fler koncept och en 

mer öppen yta. Det tredje fokusområdet är alldeles nytt och det vill de inte avslöja. 

Åkersberga Centrum 

1995 gjordes en större ombyggnad av Åkersberga Centrum. En helt ny centrumbyggnad 

uppfördes intill den ursprungliga och en tunnel byggdes för att koppla samman dem till ett 

gemensamt centrum. Ovanför tunneln skapades ett torg och ett tusental nya kvadratmeter 

kommersiell yta tillkom. I den gamla centrumdelen, Skutan, har inget gjorts sen den byggdes 

1976, men nu har beslutats att entréerna ska byggas om. 

Täby och Arninge är två stora konkurrenter och för att Åkersberga Centrum ska överleva 

måste en satsning göras. Det finns potential, Åkersberga växer år för år och sommargästerna 

utgör en stor kundgrupp. Det är många butiker som vill in i centrum men det finns ingen plats. 

Just nu pågår förhandlingar om en framtida expansion. Utbyggnaden väntas ske någon gång 

mellan 2005 och 2010, men inga beslut är tagna ännu. 

Hos bostadsrättsföreningen som äger en del av centrum saknas, enligt centrumchefen, både 

kompetens och pengar vilket gör det svårt att utveckla centrumet. Även den andra ägaren, det 

kommunala bolaget Armada, begränsas på grund av brist på kapital. Detta gör att det blir svårt 

att genomföra stora investeringar och framtiden är oviss. Däremot är kommunen positiv till en 

utveckling av centrumet och centrumchefen upplever att de har ett bra samarbete. 

Enligt Kristina Åkerlund är Åkersbergas styrka att det är ett fräscht men ändå genuint centrum 

med mysig och trevlig atmosfär. En stor nackdel är att centrumet har så många olika ägare 

vilket gör det svårt att samordna och komma överens. Centrumledningen arbetar med en 

förändring av ägarstrukturen. Målsättningen är att få en ägare till hela centrumet men det är 

svårt att hitta en köpare. 


Lidingö Centrum är byggt 1995 och håller således en modern standard avseende 

byggnadsteknik, installationer och planlösning. Oden 20 byggdes 1952 men byggdes om av 

35


JM i samband med uppförandet av centrum. Tack vare att centrumet är så nytt har inga större 

investeringar genomförts sedan det uppfördes. Det som har gjorts är endast mindre 

hyresgästanpassningar. Den senaste förändringen är herrklädesbutiken Dressmans inflyttning i 

maj 2003. Centrumet är i gott skick och någon renovering är inte nödvändig, men 

förbättringar kan alltid göras. Den största bristen är storleken, centrumet är som sagt för litet 

och i behov av en expansion. 

Det finns potential för en årlig ökning av försäljningen med 190 miljoner kronor fram till år 

2010 enligt Nordplans bedömning. För att ta vara på denna potential krävs fler parkeringar 

och utökad butiksyta. Enligt utredningen har Lidingö Centrum idag en parkeringsdämpning 

på 25 % vilket leder till en minskad årsförsäljning med ca 8 %. AP Fastigheter har bestämt sig 

för att bygga ut Lidingö Centrum, frågan är hur det ska göras och vad kommunen går med på. 

Förhandlingar med kommunen pågår och en arkitektfirma har anlitats för att skissa på 

utbyggnaden. 

5.4 Analys 

Gemensamt för alla jämförelsecentrum är att de har genomgått en större samt flera små 

förändringar sedan uppförandet. Centrumledningen är i samtliga fall mycket medveten om 

behovet av att utvecklas och det görs kontinuerligt små förbättringar. Vanliga åtgärder är 

ombyggnad av entréer, installation av nya skyltprogram, påbyggnad av parkeringsdäck och 

ommålning. Både Mörby och Tyresö har byggts om från utomhuscentrum till 

inomhuscentrum. Om AP Fastigheter mot förmodan beslutar att bygga in Lidingö är det 

främst inbyggnaden av Tyresö de bör titta på med tanke på utformningen. Mörby består av 

fyra butiksplan och skiljer sig uppbyggnadsmässigt avsevärt från Lidingö. I tabell 7 är de 

största genomförda projekten i varje centrum samlade. 

Tabell 7- Jämförelseobjektens genomförda projekt 

Centrum Genomförda åtgärder 

Huddinge Stor expansion på åttiotalet. Efter det nya entréer. 

Mörby Har byggts in och expanderats. 

Saltsjöbaden Ny galleriadel 1997 och Vivo superstore år 2000. 

Sollentuna Nytt innertak, ny entré och restaurangplan. 

Tyresö Byggdes in 1989, efter det bla nytt skyltprogram. 

Åkersberga En ny centrumbyggnad uppfördes 1995. 

Flera av centrumen i studien har planer på att expandera och göra omfattande investeringar 

under de närmaste åren. Vid intervjuer med centrumledarna framkommer det att 

förhandlingarna med kommunen sätter begränsningar för utvecklingen och gör det hela 

långdraget. I tabell 8 är jämförelseobjektens framtida projekt sammanställda. 

36


Tabell 8- Jämförelseobjektens framtidsplaner 

Centrum Kommande projekt 

Huddinge Omflyttningar och kompletteringar kommer att ske. 

Mörby Omfattande uppfräschning, nytt parkeringsdäck och mer butiksyta. 

Saltsjöbaden Inga stora planer för framtiden finns men en uppfräschning är planerad. 

Sollentuna Förtätning och utbyggnad. Påbyggnad av befintligt parkeringsdäck. 

Tyresö Inga klara framtidsplaner men möjligheter för en utbyggnad finns. 

Åkersberga Förhandlingar om expansion pågår, utbyggnad troligen år 2005 –2010 

En utbyggnad av Lidingö Centrum kommer säkerligen att ske. Ändamålet är att utöka butiks- 

och parkeringsytorna. Hur utbyggnaden kommer att utformas är ännu oklart. Det har under 

denna studie framkommit vissa faktorer som framstår som extra viktiga att tänka på, bland 

annat butiksmix, logistik och skyltprogram. Att hålla fasaderna snygga och se till att 

centrumet är handikappanpassat anses grundläggande. 

Nästan alla köpcentrum i Sverige är inbyggda, detta för att kunderna ska vara oberoende av 

vädret och för att de gemensamma ytorna ska kunna nyttjas bättre. Trots detta är en 

inbyggnad av Lidingö Centrum i dagsläget inte aktuell. Lidingö Stad säger nej och många 

Lidingöbor är negativa till förslaget. 

Enligt min mening bör Lidingö förbli ett utomhuscentrum. Centrumet är i dagsläget trivsamt 

och omsättningen är hög. Det är en utbyggnad som behövs, ett komplement till det befintliga. 

Att utöka butiks- och parkeringsytorna och samtidigt behålla exteriören skulle enligt mig vare 

den lämpligaste åtgärden. Dagens utformning med småstadskaraktär och röda tegelbyggnader 

borde bevaras och kompletteras, inte byggas om. Att uppgradera det befintliga med bland 

annat glasentréer, glasfasader och rätt belysning kan göra centrumet utseendemässigt 

attraktivt. Skyltningen bör också ses över och förbättras, både butikernas skyltprogram och 

centrumets gemensamma skyltning är bristfällig. Denna fråga diskuteras ytterligare i 

kapitel 7. 

37


6. Butiksmix och ankarhyresgäster 

6.1 Bakgrund 

Ankarhyresgäster 

Valet av ankarhyresgäster är avgörande för hela köpcentrumets resultat. Ankarhyresgästerna 

är en del av imagen hos köpcentrumet och de bör väljas med hänsyn till kundunderlaget. De 

fungerar som dragare och lockar många kunder till köpcentrumet. Enligt Lennhoff (2001) 

måste ett köpcentrum subventionera plats åt ankarhyresgäster om de övriga hyresgästerna ska 

överleva. När ankarhyresgäster väljer var de vill placera sig är demografin viktig, som till 

exempel ålder, inkomst och livsstil. En exklusivare kedja väljer troligen att placera sig i 

områden där inkomstnivån ligger högre än snittet och inte i ett låginkomstområde. 

Ankarhyresgästerna vet om att de är åtråvärda, de har en stark förhandlingsposition och kan 

därför ställa höga krav vilket de också gör idag. Ofta förhandlar de till sig en mycket låg hyra 

som ligger långt under vad de övriga hyresgästerna betalar. Fastighetsägarna går ofta med på 

dessa låga hyror eftersom de är angelägna om att få de eftertraktade butikerna till sitt centrum. 

Att förlora en ankarhyresgäst kan få stora följder för kvarvarnade hyresgäster och hela 

centrumets dragningskraft. 

H&M och McDonalds är exempel på två stora kedjor som brukar ses som ankarhyresgäster. 

Även kommersiell service som Apoteket, banker och Systembolaget fungerar i allmänhet som 

ankare 20 tack vare sin dragningskraft av ärendehandel. Egenskaper som kännetecknar en 

dragare brukar vara god ekonomisk styrka, hög omsättning, välkända varumärken och 

innehav av stora ytor. De är ofta stora kedjor med innehav av många butiker nationellt och i 

vissa fall även internationellt. 

Hyresgästmix 

En viktig aspekt vid utveckling av köpcentrum är valet av hyresgäster och skapandet av en 

optimal mix av butiker. Vid studier av litteratur inom ämnet köpcentrum återkommer hela 

tiden vikten av rätt hyresgästmix och anpassningen till den specifika kundgruppen. Att göra 

en marknadsanalys framhävs som viktigt för att kunna skapa en profil som tillfredställer 

konsumenterna i varje enskilt fall. Livsstil och inkomst är två parametrar som bör analyseras. 

Vid val av hyresgästmix måste även hänsyn tas till vilka hyresgäster som ger den bästa 

avkastningen i förhållande till omsättning per kvadratmeter. 

Rätt butiksmix ger hög kundtrafik och möjlighet till en god avkastning. Den befintliga 

konkurrensen i omgivningen och placeringen av ankarhyresgäster måste tas hänsyn till vid val 

av butiksmix. Den modell som under senare år blivit vanlig när det gäller placeringen av 

butiker är ”Cross Shopping”. Det innebär att man samlar hyresgästerna i stråk med olika 

inriktning som till exempel mode, sport och mat. Både ägare och ankarhyresgäster är överens 

om att detta är bra både för butikerna och deras kunder 21 . 



38


Enligt en amerikansk artikel 22 har ägare och ledare av köpcentrum utvecklat en riktlinje som 

bör ligga till grund vid förbättring av köpcentrum. Det första steget är valet av ankarhyresgäst, 

sedan ska följande beslut fattas: 

1) Hitta den rätta mångfalden av hyresgäster för att skapa en profil som utmärker 

köpcentrumet. 

2) Välj hyresgäster som genom samverkan hjälper varandra att öka omsättningen. 

3) Välj hyresgäster med stabil ekonomi som kan garantera de grundläggande kraven. 

4) Beräkna kostnader och intäkter – hyror, underhåll, skatter, försäkringar och inte minst 

omsättningshyrorna. 

5) Skapa hyresgästkontroll genom att anpassa kontrakten så att hyresvärden får en viss 

kontroll över risken. 

Skapandet av den optimala hyresgästmixen kan jämföras med investerarens uppgift att välja 

rätt investeringar och skapa en optimal portfölj. Om man ska följa modern portföljteori ska 

den hyresgästmix som ger den högsta avkastningen vid en viss risknivå väljas. 

Vissa ytor inom ett köpcentrum fungerar som understöd åt andra ytor. Det krävs att 

hyresgästerna stöder varandra om den rätta butiksmixen ska erhållas. Man kan inte, som var 

vanligt förr, välja de hyresgäster som var och en generar högst hyra, det är helheten som är 

viktig om centrumet ska överleva långsiktigt. Rätt antal och rätt placering av hyresgästerna är 

avgörande. Genom mixen kan man styra kundströmmar till platser i centrum som annars kan 

vara svårt att locka folk till. Vakanser kan ses som ett bra tillfälle för förbättring av 

hyresgästmixen genom att låta en ny hyresgäst flytta in eller genom omflyttning av de 

befintliga hyresgästerna. 

Ett nytt inslag i svenska köpcentrum är de internationella kedjorna. Att våga satsa på något 

nytt och skapa lite originalitet kan vara ett bra drag då de flesta centrumen idag har samma 

utbud. Allt fler stora utländska detaljhandelsföretag etablerar sig i Sverige och även 

samgående mellan svenska och utländska detaljhandelsföretag förekommer. Spanska Zara, 

danska Mango samt brittiska Miss Selfridge och Topshop är exempel på kedjor som börjat 

etablera sig i Sverige. 

De vanligast förekommande hyresgästerna i amerikanska köpcentrum är kläder för kvinnor, 

smycken, skobutiker och snabbmat. I tabell 9 åskådliggörs hur butiksmixen ser ut i ett typiskt 

amerikanskt köpcentrum 23 . Jämfört med svenska köpcentrum är andelen dagligvarubutiker 

liten och andelen klädbutiker stor i köpcentrum i USA. 

22 Benjamin, 1996 

23 Lennhoff, 2001 

39


Tabell 9- Typisk butiksmix i ett köpcentrum i USA 

Typ av butik Andel 

Dagligvaror 4 % 

Godis 3 % 

Restaurang/snabbmat 11 % 

Kläder 37 % 

Skor 18 % 

Hem/musik 5 % 

Hobby 2 % 

Gåvor 11 % 

Smycken 9 % 


Innehållet i centrumen har diskuterats med de centrumansvariga och resultatet presenteras i 

detta kapitel. Butiksmixen har sammanställts i tabeller utifrån information från Svensk Handel 

och Köpcentrumkatalogen. De hyresgäster som anses vara ankare anges också. 


Centrumchefen anser att butiksmixen är Huddinges främsta framgångsfaktor och att det är 

därför så många väljer att shoppa här. Ansvariga på NCM Profilator anser att Huddinge 

Centrum är lite splittrat på grund av att dragare som Systembolaget, McDonalds och H&M 

ligger väldigt utspritt. Därför ska stråken däremellan förstärkas. Bland annat ska ett stråk för 

ungdomar skapas i samband med Postens utflyttning. Nuvarande hyresgäster i det området är 

McDonalds och en skivbutik och det tycks lämpligt att bygga vidare på ungdomstemat. 

Fördelningen mellan butiker som säljer dagligvaror respektive sällanköpsvaror är 10/31 i 

Huddinge. Andelen dagligvarubutiker är därmed 24 % vilket är lite jämfört med övriga 

centrum. Huddinge är ett av de tre jämförelseobjekt som saknar övrig service som till exempel 

bibliotek och vårdcentral inom centrumet. Däremot finns här ett stort utbud av kommersiell 

service såsom Apotek, Systembolag, banker och mer ovanligt förekommande hyresgäster som 

konferenscenter, glasmästeri och trafikskola. Exempel på ankarhyresgäster är H&M, 

McDonalds och Konsum. 

Tabell 10- Butiksmix i Huddinge Centrum. 

HUDDINGE Antal Andel 

Dagligvaror 10 14 % 

Restauranger 6 9 % 

Beklädnad 14 20 % 

Hemutrustning 5 7 % 

Fritidsvaror 12 17 % 

Kommersiell service 23 33 % 

Övrig service 0 0 % 

40


Totalt 70 100 % 


Mörby centrum har ett mycket stort utbud av service. Enligt centrumledningen på Jones Lang 

Lasalle finns all tänkbar service och det ser de som en styrka. Av tabell 11 framgår att Mörby 

har 16 stycken hyresgäster som erbjuder så kallad övrig service och har jämfört med övriga 

centrum det klart största utbudet av service. Emellertid lider Mörby Centrum av brist på 

fackhandel. Enligt centrumledningen åker de som ska handla kläder till Täby Centrum istället. 

Ett stort minus är att det inte finns någon sportbutik och åtgärden av det är högt prioriterad. 

Utbudet av skobutiker, dammode och restauranger skulle också behöva bättras på. En studie 

som gjorts visar att det finns ett behov av ytterligare 350 sittplatser fördelat på 5-6 olika 

restaurangkoncept. En önskan hos centrumledningen är att göra centrumet levande på 

kvällarna genom att ha längre öppettider för restaurangerna och genom att anlägga en biograf 

inne i centrumet. 

Relationen dagligvarubutiker/sällanköpsvaror är 9/24. Dagligvarubutikerna utgör därmed 

27 % av det totala utbudet och ligger mycket nära snittet. Skönhetscenter och psykiatrisk 

mottagning är exempel på två sällsynta hyresgäster. 

Större hyresgäster är Åhléns, H&M, Hemköp och Systembolaget. Mörby är det enda 

centrumet i denna studie som har Åhléns som hyresgäst, de andra centrumen saknar varuhus. 

Tabell 11 - Butiksfördelningen i Mörby Centrum 

MÖRBY Antal Andel 








Totalt 54 100 % 


Centrumledaren Inger Stålkrantz sa vid intervjun att Saltsjöbaden är ett litet men innehållsrikt 

centrum med bra butiksmix och livsmedelsservice. Det mesta finns, även om bredden saknas. 

Relationen dagligvarubutiker/sällanköpsbutiker är 4/9. Jämfört med de övriga centrumen har 

Saltsjöbaden en stor andel dagligvarubutiker, 31 %, vilket är typiskt för små centrum som 

detta. Även andelen kommersiell service är mycket stor. Det är ett litet centrum med endast 

tre klädbutiker och representerar därmed ett typisk kommundelscentrum. De största 

hyresgästerna i Saltsjöbaden Centrum är Willys, ICA och Systembolaget. 

41


Tabell 12- Butiksfördelningen i Saltsjöbaden Centrum 

SALTSJÖBADEN Antal Andel 








Totalt 27 100 % 


Den senaste förändringen som gjordes i Sollentuna Centrum var en komprimering av 

butikerna för att få plats med bland annat den nya H&M- butiken. 

Tack vare Postens omstrukturering frigjordes under hösten 2003 en butiksyta på 700 kvm inne 

i centrum och den ytan är tänkt att användas till att utöka restaurang- och caféutbudet. ICA 

behöver expandera så de ska hyra en del av ytan. Om centrumet byggs ut ytterligare kommer 

troligen en så kallad Food Court att byggas. Rodamcos Bengt Johansson tycker att 

butiksmixen är bra, men att en jeansbutik, en guldsmed och en resebyrå skulle behövas. ICA 

skulle behöva kompletteras med någon specialbutik, förslagsvis italienska delikatesser. Kista 

Gallerias öppnande medför svårigheter att få de hyresgäster som redan etablerat sig där att 

vilja placera sig i Sollentuna också. 

Relationen dagligvarubutiker/sällanköpsvaror är 7/28. Sollentuna har minst andel 

dagligvaruhandel av samtliga centrum i denna studie, endast 20 % av det totala butiksutbudet. 

Andra siffror i tabell 13 som utmärker Sollentuna är att det inte finns någon övrig service i 

centrumet och att andelen fritidsbutiker är stor. Sollentuna Centrums ankarhyresgäster är 

Stens Ica, H&M och Systembolaget. 

Tabell 13- Butiksfördelningen i Sollentuna Centrum 

SOLLENTUNA Antal Andel 








Totalt 54 100 % 

42



Hösten 2003 flyttade H&M in i centrumet och Tyresö kommun har tecknat ett nytt 15-årsavtal 

avseende befintligt bibliotek om 2 000 kvm. I samband med Rodamcos förvärv tecknades 

även ett 20-årigt avtal med Tyresö kommun gällande 8 500 kvm kontorsyta som redan idag 

utgör kommunalhuset. Den totala ekonomiska uthyrningsgraden i centrumet uppgår efter 

H&M:s inflyttning till 99,4 %. 

Tyresö är inget stort regioncentrum som exempelvis Farsta där bredden i utbudet är mycket 

stor. Butiksmixen ses dock som en av Tyresö Centrums styrkor trots att det inte är så stort. 

Biblioteket och vårdcentralen bidrar till att centrumet fungerar som en naturlig och trivsam 

mötesplats. Utbudet av övrig service är stort, bland annat finns Sporthall, fritidsgård och 

Polishus. Att det finns barnpassning och amningsrum gör det extra attraktivt för barnfamiljer 

och det visar också att centrumledningen vågar satsa på nya koncept. Enligt centrumledningen 

har centrumet en bra mix av kedjeföretag och lokala handlare, en spännande blandning som 

tilltalar kunderna. Enligt kundundersökningarna efterfrågar kunderna dock ett större urval 

både bland butiker, kaféer och restauranger. 

Relationen dagligvarubutiker/sällanköpsvaror är 11/28. Dagligvarubutikerna utgör 28 % av 

det totala utbudet och Tyresö har därmed lite större andel dagligvarubutiker än 

genomsnittscentrumet. De största hyresgästerna är Coop Konsum, Ica Kvantum och Lindex. 

Tabell 14- Butiksfördelningen i Tyresö Centrum 

TYRESÖ Antal Andel 








Totalt 73 100 % 


Åkersberga är ett mysigt centrum med trevlig atmosfär enligt centrumchefen. Det fungerar 

som en social träffplats där stamkunderna alltid träffar någon de känner. Detta trots att 

centrumet inte erbjuder någon övrig service som till exempel bibliotek och vårdcentral. 

Relationen dagligvarubutiker/sällanköpsvaror är 9/25 och Åkersberga företräder därmed 

genomsnittscentrumet där andelen dagligvarubutiker utgör 26 % av hela utbudet. 

Ankarhyresgäster är Kappahl, Lindex och Systembolaget. 

43


Tabell 15- Butiksfördelningen i Åkersberga Centrum 

ÅKERSBERGA Antal Andel 








Totalt 58 100 % 


Om man räknar med kommersiell och övrig service har Lidingö Centrum totalt 48 hyresgäster 

fördelade enligt tabell 16. De största hyresgästerna är Vivo, Konsum och H&M. Exempel på 

andra hyresgäster är Systembolaget, Apotek, Lindex, Team Sportia, biograf och bibliotek. 

Förhållandet dagligvarubutiker/sällanköpsvaror är 8/23 i Lidingö Centrum. Andelen 

dagligvarubutiker av det totala antalet butiker är därmed 26 % vilket är precis lika mycket 

som genomsnittscentrumet. 

Tabell 16- Butiksmixen i Lidingö Centrum 

LIDINGÖ CENTRUM Antal Andel 








Totalt 48 100 % 

På nästa sida illustreras butiksmixen i Lidingö Centrum i diagramform 

44


Diagram 2- Butiksfördelningen illustrerad i ett diagram. 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

6.4 Analys 

Butiksmix i Lidingö C 

Dagligvaror 

Restauranger 

Beklädnad 

Hemutrustning 

Fritidsvaror 

Kommersiell service 

Övrig service 

Tabell 17- En jämförelse av butiksfördelningen mellan Lidingö och snittet. 

BUTIKSMIX Medel Lidingö 

Dagligvaror 15 % 17 % 

Restauranger 9 % 4 % 

Beklädnad 19 % 27 % 

Hemutrustning 8 % 6 % 

Fritidsvaror 17 % 17 % 

Kommersiell service 23 % 21 % 

Övrig service 8 % 8 % 

I tabell 17 jämförs butiksmixen i Lidingö Centrum med snittet hos jämförelseobjekten. 

Lidingö har väldigt liten andel restauranger, endast 4 % av det totala antalet hyresgäster, lägst 

av alla centrum i studien. Enligt intervjuerna saknas McDonalds och kaféer. Enligt Nordplan 

kommer efterfrågan på restaurangtjänster, färdiglagad mat, hämtmat och dylikt att öka med 

4-5 % per år de närmaste åren. Mycket talar för att ett ökat restaurangutbud skulle ge Lidingö 

ett stort lyft. Andelen klädbutiker är däremot hög hos Lidingö Centrum, 27 % jämfört med 

snittet som är 19 %. Trots detta är kunderna inte nöjda med utbudet av klädbutiker. Moderna 

klädbutiker saknas, främst kläder för ungdomar och herrar. I övrigt ligger siffrorna för 

Lidingö Centrum nära medeltalen. Variationen mellan butiksmixen i olika centrum är i 

allmänhet liten och så även i denna studie. 

Utöver det som redan nämnts har det även framkommit att ICA och en textilbutik saknas i 

Lidingö Centrum. Hemtex är en butik som skulle kunna tillgodose önskemålet om en 

textilbutik men att ta dit ICA när Vivo och Konsum redan finns är jag tveksam till. I ett 

tidigare avsnitt framkom att Lidingö Centrum har små butiker jämfört med de övriga 

centrumen i studien. Vid en utbyggnad bör man ha detta i åtanke och kanske skapa flera stora 

butiker. Det ska finnas en lagom fördelning mellan stora och små butiker så att utbudet blir 

variationsrikt. Ofta uppstår naturligt en variationsrik storleksfördelning eftersom olika typer 

av butiker kräver olika stora ytor. Presentbutiker och skivaffärer kan vara små medan 

klädbutiker kräver större ytor. 

45


Samtliga centrum i denna studie har livsmedelsbutiker, Systembolag, bank och Apotek. Detta 

är ställen som folk går till med bestämda ärenden och dessa hyresgäster har ett stabilt 

kundflöde. Målet för centrumledningen är att få kunderna att göra även andra inköp i 

centrumet i samband med dessa ärenden. I undersökningar har framkommit att många åker till 

Lidingö för att handla mat och inget annat. Ändamålet med utvecklingen är att ändra på detta 

och göra centrumet eftertraktat även för sin detaljhandel. 

I litteraturen om köpcentrum tar diskussionen om butiksmix stor plats. En grundförutsättning 

för att ett köpcentrum ska fungera väl är att hyresgästerna stödjer och kompenserar varandra. 

En annan viktig aspekt är hur kundströmningen ser ut, att se till att inga döda stråk finns. I 

Lidingö Centrum är det torget som utgör själva centrumkärnan och i övrigt är stråken väldigt 

svaga. Dessa bör förstärkas och göras dubbelsidiga. Genom att etablera nya butiker kan dessa 

stråk byggas på och göras mer attraktiva. 

En idé som jag tror skulle göra centrumet bättre är att integrera biografen med centrum och ge 

den ett mer attraktivt läge. Idag ligger den på en av centrumets baksidor och med tanke på 

trenden mot mer nöje i centrumen borde man kunna höja centrumets dragningskraft genom att 

ge biografen en mer framträdande roll. 

Sammanfattningsvis kan sägas att det som saknas mest i Lidingö Centrum är McDonalds och 

moderna klädbutiker. Även en textilaffär, herrkläder och café efterfrågas. Efter utbyggnaden 

kanske det även finns plats för en skivaffär, idag finns ingen sådan. 

46


7. Marknadsföring och profilering 

7.1 Bakgrund 

Vad görs för att locka kunder till köpcentrumen? Annonsering, aktiviteter, varumärken och 

extra service är några sätt som kan ge ökad kundtillströmning. Det är kundens helhetsintryck 

av köpcentrumet som avgör om han väljer att handla där och marknadsföring är ett starkt 

vapen i jakten på kunder. Målet med marknadsföring är att stärka banden med befintliga 

kunder, locka nya kunder, få återbesök, öka försäljningen och att i slutändan få en godtagbar 

lönsamhet. 

En kommande trend är att köpcentrum riktar in sig på kunder med en viss livsstil istället för 

en geografiskt bestämd målgrupp. Det har under en lång tid varit standard att använda 

demografiska undersökningar för att fastställa upptagningsområdets sammansättning. Dessa 

profiler tenderar nu att ersättas av skräddarsydda, individbaserade profiler. Detta är en följd av 

undersökningar som visar att människors beteendemönster baseras på personliga värderingar 

och inte på inkomst och ålder. 

Den typ av marknadsföring som köpcentrum använder sig mest av är dagspress, 

lokaltidningar och radio 24 . Olika typer av evenemang i centrum är också vanligt 

förekommande. All marknadsföring bör utgå från en bestämd, konsekvent affärsidé. Det man 

främst bör satsa på är att få en lojal kundkrets och ett starkt varumärke. Att ha ett starkt 

varumärke blir allt viktigare. Varumärket består av en logotyp och ett namn och ska fungera 

som centrumets identitet på marknaden, något man känner igen och förknippar med 

centrumet. En förutsättning för att lyckas med marknadsföringen är att det finns en 

marknadsföringsplan med mål och strategi. 

Marknadsundersökningar används flitigt inom köpcentrumbranschen. Målet är att förbättra 

och anpassa utbudet utifrån kundernas önskemål och även att ta reda på anledningen till 

missnöje hos de konsumenter som inte handlar där. Det har i tidigare studier konstaterats att 

kunderna är illojala och att de vill ha mervärde och nöje när de handlar. Redskap som används 

för att möta konsumenternas krav är vanligen serviceutbildningar för butiksbiträden, 

barnpassning, längre öppettider samt fritidsaktiviteter som biografer och bowling. Efter att en 

serviceutbildning av butikspersonalen genomförts kan så kallade Mystery Shoppers vara ett 

sätt att utvärdera utbildningen på. Anställda kunder går då runt och handlar i centrum och 

testar butikernas servicenivå. Andra sätt som används för att ta reda på hur centrumet 

uppfattas är att göra utvärderingar, vanligen genom intervjuer med konsumenter. 

Utvärderingarna sammanfattas ofta med NKI, Nöjd Kund Index. 

De flesta köpcentrumen marknadsför sig även på egna hemsidor. Internet används idag för 

kundinformation och i framtiden troligen även för näthandel. Celexa Shopping anser att 

köpcentrumens hemsidor främst bör användas till att stärka varumärket. Ett annat sätt att 

vårda kundrelationen på är att bilda kundklubbar och olika typer av VIP-arrangemang. Detta 

kan få kunderna att känna sig deltagande och betydelsefulla och gör dem förhoppningsvis till 

mer trogna kunder. 

24 Engman, 2000 

47



I detta kapitel diskuteras centrumens profilering och marknadsföring. Varumärken och 

hemsidor har också granskats. 


Tomtberga Huge AB som äger och förvaltar centrumet satsar mycket pengar på 

marknadsföring och underhållning. Varje vecka annonseras i lokaltidningen Mitt i Huddinge 

och på söndagar har man en liten annons i Dagens Nyheter. Det finns en scen vid ett av torgen 

i centrumet och där anordnas många evenemang under året. Man har bland annat jazzdagar, 

grillkvällar och Luciafirande. 

I slutet av 2002 gjorde NCM Profilator en analys av samtliga hyresgäster i Huddinge 

Centrum, en så kallad Storecheck. Man tog reda på vad som var bra och dåligt hos varje butik 

och branschmixen i centrumet sågs över. Detta resulterade i att butikerna fick 

rekommendationer om vad de borde förbättra. Det kunde gälla till exempel skyltning eller 

kundmottagande. Man kom fram till att vissa butiker behövde lyftas, att det behövdes intern 

utbildning och att nuvarande butiksutbud behövde kompletteras. 

På hemsidan www.huddingecentrum.nu kan man få information om bland annat öppettider, 

butiksutbud och kontaktpersoner. Det finns också en översiktskarta och vägbeskrivning. 

Varumärket används kontinuerligt både vid annonsering i tidningar och på hemsidan. Högst 

upp på den högsta byggnaden i centrumet sitter en mycket stor neonskylt med varumärket 

som syns på långt håll. Detta är en bra variant av marknadsföring enligt min åsikt, folk 

uppmärksammas på att centrumet finns och de blir bekanta med logotypen. 

Bild 4- Vy över Huddinge Centrum 

Öppettiderna är måndag till fredag 9.30-18.30, lördag och söndag 11-15. 

48 

Bild 5- Huddinges varumärke 


Centrumets gemensamma marknadsföring styrs centralt av centrumledningen och 

samordningen sköts av en koordinator på Jones Lang Lasalle. Marknadsföring görs på 

centrumets fasad ut mot motorvägen och i lokaltidningen. Claes Eriksson säger att deras 

marknadsföring är billigare än om centrumet hade legat inne i city.


Centrumet har en mycket enkel hemsida. Den enda information som ges är öppettider och 

sidan borde byggas ut. Enligt centrumledningen kommer detta att göras eftersom man märker 

att användningen av Internet fortsätter att växa. 

Mörby Centrum har köpstarka kunder och borde ligga över medel vad det gäller kvalitetsnivå. 

Idag ligger butiksutbudet under medel och enligt centrumledningen bör en uppgradering 

göras. Målet är att höja modegraden och kvaliteten men ändå behålla rimliga priser. Fler 

märkesbutiker och små unika butiker behövs. Centrumledningen menar också att H&M- 

butiken måste uppgraderas eftersom den inte håller måttet idag. Mörby ska inte vara ett 

lågpriscentrum men inte heller en lyxgalleria, riktpunkten är att hamna någonstans där 

emellan. 

Mörby Centrum marknadsförs med detta varumärke. Det syns på hemsidan, i centrum och i 

annonserna. 

Bild 6- Mörbys varumärke 

Öppettiderna i Mörby Centrum är måndag till fredag 10-19, lördag 10-16 och söndag 11-16. 


Saltsjöbadens Företagarförening arbetar för utvecklingen av centrumet och ansvarar även för 

den gemensamma marknadsföringen av medlemsbutikerna. Marknadsföringen görs genom 

annonser i Nacka-Värmdöbladet. På grund av den tuffa konkurrensen tänker de väldigt lokalt. 

Vid infarten har en stor vägskylt satts upp för att uppmärksamma folk på att centrumet finns. 

Inne i centrumet finns en affischpelare. Varumärket används överallt där Saltsjöbaden 

Centrum marknadsförs. Budgeten är begränsad men man lägger en stor del på professionellt 

framtagen och regelbunden annonsering. Som repetitionseffekt finns stora skyltar i 

anläggningen som härleder till annonserna. 

Enligt centrumchefen Inger Stålkrantz är centrumets främsta styrkor närhet och service. 

Saltsjöbaden är ett närcentrum med bra, personlig service och marknadsförs också som så. 

Personalen är kunnig och engagerad. Folk ser det som en social knutpunkt. Nackdelarna är 

främst öppettiderna och enligt centrumchefen skulle centrumet behöva ha öppet längre på 

kvällarna. 

49


För att anpassa centrumet efter kundunderlaget gjordes 2003 en marknadsundersökning. 600 

personer, både kunder och företagare, tillfrågades om vad de tycker om centrumet och 

resultatet är tänkt att ge idéer på kommande förändringar. 

Saltsjöbaden Centrum har haft problem med sin hemsida. Företaget som skapade den gick i 

konkurs och hemsidan kom därför inte igång ordentligt. Just nu arbetar man med den och det 

börjar bli ordning. Hemsidan är snygg och innehållsrik enligt min åsikt, den har potential att 

bli mycket bra när den är färdig. På varje sida framhävs varumärket tydligt. 

År 2000 gjordes ett namnbyte från Tippen Centrum till nuvarande Saltsjöbaden Centrum och i 

samband med det togs också ett nytt varumärke fram. 

Bild 7- Saltsjöbadens varumärke 

Öppettiderna är måndag till fredag 9.30-18.30 samt lördag 9.30-15.00. På söndagar är 

centrumet stängt. Centrumledningen vill senarelägga stängningstiden på vardagkvällarna. 


Sollentuna Centrum har endast ett primärområde och det utgörs av boende i och kring 

Sollentuna Centrum. Centrumet marknadsför sig som ”Det lilla centrumet med det stora 

hjärtat”. Man vill inte att det ska vara ett stort och flaschigt centrum utan siktar på att vara ett 

mysigt, hemtrevligt och familjärt centrum. Sollentuna är ett närcentrum som inte är så känsligt 

för förändringar i sekundärområdet och konkurrenterna där. En gång per år görs en större 

kundundersökning för att ta reda på hur centrumet kan förbättras och anpassas efter 

konsumenterna. 

Annonsering görs regelbundet i lokaltidningen och fyra gånger per år skickas även en 

kundtidning ut. Centrumet har också en bra hemsida med lansering av olika slag. Där finns 

bland annat evenemangskalender, nyheter, webfrågan och historik. Det finns även en länk till 

centrumägarens hemsida där ännu mer information kan fås. Inne i köpcentrumet finns en 

digital informationstavla med olika typer av information och annonsering. Marknadsföring 

sker också genom anordning av arrangemang i centrumet. Centrumets utformning gör dock att 

större arrangemang inte är genomförbara. I centrumets närhet finns bland annat biograf, hotell 

och Sollentunamässan som lockar mycket folk. 

Ägaren Rodamco har som målsättning att inom en snar framtid få Sollentuna Centrum 

miljöcertifierat genom att erbjuda högsta klass på ytskikt, vakthållning och inomhusklimat. 

50


Sollentuna Centrum har ett varumärke som de använder sig av vid all annonsering, i tidningar, 

på hemsidan och i centrumet. 

Bild 8- Sollentunas varumärke 

Öppettiderna i centrumet är måndag till fredag 10-19, lördag 10-16 och söndag 12-16. 


Den gemensamma marknadsföringen av Tyresö Centrum sköts av företagarföreningen. Varje 

vecka publiceras en helsidesannons i Mitt i Tyresö och en gång i månaden annonserar man 

även utanför kommunen, till sekundärområdet. Centrumet har också en egen tidning, det nya 

Centrummagasinet som delas ut till alla i Nacka, Älta och Vendelsö och som även finns att 

hämta inne i centrumet. Det ordnas VIP-kvällar för trogna kunder och även många andra 

aktiviteter som musik och teater anordnas. Cirka 40 publika evenemang per år ordnas inne i 

centrumet. De inglasade torgen fungerar som samlingsplatser och det tidigare önskemålet om 

ett Folkets Hus har tillgodosetts. 

I samband med den stora centrumutbyggnaden i slutet på åttiotalet bytte centrumet namn från 

Bollmora till Tyresö våren 1989. Man ville tydliggöra att Tyresö var ett centrum för hela 

kommunen. Ett nytt varumärke togs fram i samband med namnbytet. 

Med jämna mellanrum går så kallade Mystery Shoppers runt i centrumet och kollar 

servicenivån hos butikerna. Marknadsundersökningar görs med jämna mellanrum då 

Tyresöborna får säga vad de tycker om centrum. 

80 % av centrumets kunder kommer från Tyresö kommun och de trogna kunderna ses som en 

av centrumets främsta styrkor. Farsta Centrum är dock en tuff konkurrent och om man ska ta 

kunder därifrån krävs ett mycket större utbud. 

På hemsidan www.tyresocentrum.se finns information om bland annat öppettider, 

arrangemang och butiksutbud. Där används också centrumets varumärke. Hemsidan är av 

samma slag som Rodamcos övriga centrumhemsidor. De fungerar bra, men är enligt min 

mening lite trista och ostrukturerade, de skulle kunna göras bättre och snyggare. 

51


Bild 9- Tyresös varumärke 

Öppettiderna är måndag till fredag 10-19, lördag 10-16 och söndag 12-16. 


Marknadsföringen av Åkersberga Centrum sköts av företagarföreningen som ovanligt nog 

inte har obligatoriskt medlemskap för alla handlare i centrum. Annonsering görs i 

lokaltidningen Åkersbergakanalen som skickas ut till Åkersberga med omnejd. Det görs ingen 

mer vidsträckt marknadsföring eftersom Arninge och Täby Centrum bedöms vara för stora 

konkurrenter. 

En stor del av centrumets budget går till olika aktiviteter som anordnas varje år. Förutom 

speciella arrangemang vid jul och påsk ordnas även en konstnärsvecka då lokala amatörer 

visar upp sina konstverk. Det finns många konstnärer som är bosatta i Åkersbergatrakten. 

Det största problemet är de oregelbundna öppettiderna. Företagarföreningen bestämmer själva 

över öppettiderna och det fungerar inget vidare. Butikerna stänger när de själva tycker att det 

passar och därmed blir det alltför många olika tider. Företagarföreningen borde införa 

obligatoriskt medlemskap för alla, komma överens om gemensamma öppettider och 

marknadsföra dem tydligt till kunderna. 

Centrumet har ingen egen hemsida och det finns heller inte några planer på att starta någon. 

Ekonomin saknas och dessutom skulle det vara svårt att upprätthålla en bra hemsida så som 

organisationen ser ut i centrumet idag. Det krävs mycket för att kunna ha en välfungerande 

hemsida. Enligt centrumchefen är det många centrum som har dåliga hemsidor med gammal 

information. NK: s hemsida är den enda som är riktigt bra enligt henne. Där är varje butik 

engagerad och den sköts mycket bra. 

Åkersberga Centrum har ett varumärke som används i alla brev, utskick, annonser och 

affischer. Inne i centrumet finns varumärket uppsatt på flera ställen. 

Bild 10- Åkersbergas varumärke 

52


Öppettiderna för detaljhandelsbutikerna i centrumet är måndag till fredag 10-19, lördag 10-15 

och söndag 11-15 men som sagt håller sig inte butikerna till dessa tider. 


Den kommersiella förvaltningen sköts externt av Lidingö Företagarförening som har 

obligatoriskt medlemskap för alla handlare i centrumet. En representant från AP Fastigheter är 

också med i föreningen. Gemensam marknadsföring görs genom annonsering i lokaltidningen 

Lidingö Tidning, olika konsumentblad och en årlig julkatalog. I april 2003 infördes ett nytt 

koncept för marknadsföringen med fokus på varumärkesbyggande istället för på artiklar som 

tidigare. 

Mätningen som Personkemi gjorde i april 2003 visar att 59 % av de tillfrågade inte hade 

uppmärksammat någon annonsering för Lidingö Centrum under den senaste tiden. Det 

resultatet tyder på att marknadsföringen är bristfällig och att den borde ses över. 

På hemsidan www.lidingocentrum.nu finns det information om bland annat öppettider och 

butiksutbud. På startsidan finns en översiktskarta över centrumet och information om 

parkeringsplatserna. Det finns även länkar till ”Barnens sida” och till en kundundersökning 

där besökarna kan tycka till om centrumet. Lidingö Centrums varumärke visas på hemsidan, 

men på ett väldigt otydligt sätt. Inne i centrumet ser man inte mycket av varumärket och över 

huvud taget är Lidingö enligt mig ett mycket anonymt centrum. 

Bild 11- Lidingö Centrums varumärke 

Öppettiderna i centrumet är måndag till fredag 10-19 och lördag 10-16. På söndagar är 

centrumet stängt med undantag för matbutikerna. 

7.4 Analys 

Jämförelseobjektens och Lidingös marknadsföring sammanfattas i tabell 18. Hemsidorna, 

varumärkena och marknadsföringen i allmänhet kommenteras. Enligt min uppfattning är 

Huddinge och Saltsjöbaden de centrum som kan ses som förebilder på dessa områden. De har 

en stark marknadsföring med en genomarbetad strategi. 

53


Tabell 18- De olika centrumens marknadsföring kommenteras. 

Centrum Hemsida Varumärke Marknadsföringen i helhet 

Huddinge Ok Tydligt, används väl Mycket bra 

Mörby Enkel Kan bli bättre Kan förbättras 

Saltsjöbaden Bäst Snyggt Mycket bra för ett så litet centrum 

Sollentuna Bra Fungerar bra Bra 

Tyresö Bra Godkänd Bra 

Åkersberga Finns ingen Används kontinuerligt Bra, men hemsida saknas 

Lidingö Inte bra Otydligt Bör förbättras 

Samtliga centrum som ingår i denna studie har en företagarförening som sköter den 

gemensamma marknadsföringen. Det är bara Åkersberga Centrum som inte har obligatoriskt 

medlemskap i företagarföreningen vilket är väldigt ovanligt för köpcentrum i Sverige. 

Jämfört med jämförelseobjekten är marknadsföringen av Lidingö Centrum lite klen, främst i 

och omkring centrumet. Mitt förslag är att skyltningen vid infarterna till Lidingö Centrum 

förbättras så att centrumet syns bättre och så att det blir tydligare var man kan parkera. 

Centrumet är idag mycket anonymt. Det känns som om det saknas nåt som säger: ”Här ligger 

Lidingö Centrum, välkommen hit!” Det är svårare för ett utomhuscentrum att ge denna känsla 

eftersom de saknar entréer som annars är en naturlig port in till centrumet. Istället kan man 

utnyttja parkeringsgaragens infarter och andra platser där mycket folk passerar till att 

marknadsföra centrumet och locka in dem i centrumet. Det gäller att fånga upp folk och göra 

dem uppmärksamma på att centrumet finns. Huddinge Centrum som också är ett 

utomhuscentrum har enligt min åsikt lyckats bra med marknadsföringen och är inte alls lika 

anonymt som Lidingö. Att ha en stor, upplyst logotyp uppsatt på den högsta punkten i 

centrumet är något som man skulle kunna ta efter. Huddinge har även två stora 

parkeringsgarage, ett på varje sida om centrumet, som är skyltade och lätta att hitta. Förutom 

skyltningen vid infarterna till centrumet bör det även finnas informationsskyltar inom 

centrumet med väsentlig information och en översiktskarta som visar var butikerna ligger så 

att kunderna lätt hittar det de söker. Förslagsvis kan den placeras på torget i centrumets mitt. 

Min uppfattning är att informationsskylten ska vara belyst och att varumärket ska stå i fokus. 

Butikernas skyltprogram får inte heller förbises, det borde samordnas så att det blir smakfullt 

och enhetligt. 

Samtliga jämförelseobjekt har egna varumärken som de använder vid all form av 

marknadsföring. Lidingö Centrum borde satsa mer på att skapa ett starkt varumärke och 

använda sig av detta vid all slags marknadsföring. Av trenderna att döma är varumärket på 

väg att bli en mycket viktig framgångsfaktor för köpcentrum. Enligt min mening är Lidingö 

Centrums varumärke ganska trist och dessutom marknadsförs det dåligt. En idé är att 

omforma varumärket och att presentera det i samband med invigningen av det nya centrumet. 

Därefter bör det användas mer konsekvent och göras till en välbekant symbol för det nya 

Lidingö Centrum. 

Alla centrum utom Åkersberga har egna hemsidor. Saltsjöbaden Centrum har enligt mig den 

bästa och mest omfattande hemsidan trots att den är under omarbetning. Den är stilren, tydlig, 

54


innehållsrik och funktionell. Saltsjöbadens hemsida har potential att bli mycket bra när den är 

färdig. Lidingö borde bygga ut och förbättra sin hemsida bland annat genom en snyggare 

design, mer information och tydligare lansering av varumärket. En upplysning om att AP 

Fastigheter är fastighetsägare och en länk till deras hemsida bör finnas. Allt fler använder sig 

av internet och troligen kommer e-handeln att växa sig stor. Att satsa på hemsidor ligger i 

tiden och det anses vara en lönsam investering. 

De vanligaste öppettiderna på veckodagarna är 10-19 och är även de tider som Lidingö 

nyttjar. Samtliga centrum har även öppet på lördagar och det är enbart Lidingö och 

Saltsjöbaden som har stängt på söndagar. Önskemål om söndagsöppet finns bland de boende 

på Lidingö och det kanske är något man borde överväga att införa. Det skulle med ganska hög 

sannolikhet medföra ökad omsättning och mer nöjda kunder. I samtliga centrum har 

dagligvarubutikerna längre öppettider än övriga centrum. Matbutikerna i Lidingö har öppet 8- 

21 alla dagar i veckan, även söndagar. I några centrum stänger matbutikerna klockan 20 eller 

22, men 8-21 är de vanligaste öppettiderna. 

Enligt Lidingö Stad kan det inom ett par år öppnas en stor lågprisbutik för livsmedel på 

Lidingö. Det är Axfood som vill etablera Willys i närheten av Dalénhallen. Detta skulle 

medföra att konkurrensen ökar för livsmedelsbutikerna i Lidingö Centrum och om man inte 

ska förlora kunderna måste man anstränga sig för att locka dem. En metod med vilken man 

kan vinna kriget mot konkurrenterna är marknadsföring. 

Enligt en artikel i Lidingö Tidning i maj 2003 lägger Posten ner Svensk kassaservices kontor i 

Rudboda och Larsberg. Detta innebär att kassastället i Lidingö Centrum är det enda som blir 

kvar i kommunen. Centrumets position stärks i och med detta. 

55


8. Jämförelseobjektens för- och nackdelar 

De sex jämförelseobjekten har studerats och i nedanstående tabell summeras deras för- och 

nackdelar. Vissa aspekter kan säkert tas till vara vid utvecklingen av Lidingö. 

Tabell 19- Jämförelseobjektens starka och svaga sidor. 

Centrum Starka sidor Svaga sidor 

Huddinge Trevligt, många parkeringar, bra marknadsföring Brokigt skyltprogram 

Mörby Bra läge och mycket personal Nedgånget. Dålig hemsida 

Saltsjöbaden Bra marknadsföring och snygg hemsida Slitet och litet. Öppettiderna 

Sollentuna Mycket personal, tryggt centrum Butiksutbudet behöver kompletteras 

Tyresö Extra service som amningsrum och barnpassning Nås ej med tunnelbana eller pendeltåg 

Åkersberga Fräscht centrum med många parkeringar Splittrat ägande. Saknar hemsida 

De ansvariga för varje centrum har angett vad de anser är de starka respektive svaga sidorna i 

deras centrum. Exempel på framgångsfaktorer som nämndes var närhet, service och läge. Ofta 

ansågs de vara lugnare och mer trivsamma än de stora, hektiska centrumen. Ett för litet utbud 

var en ofta nämnd svaghet. Detta är ett naturligt resultat eftersom det är relativt små centrum 

som ingår i denna studie. De kan inte konkurrera med de största, men de har ofta charmen 

som de största saknar. Dessa centrum fungerar främst som en mötesplats för trogna kunder i 

närområdet. Vill konsumenterna ha ett större utbud tar de i allmänhet bilen och åker till ett 

större centrum. Det som ett kommuncentrum lever på är att det ofta är smidigt för kunden att 

handla i det lättillgängliga och närbelägna centrumet. Grundförutsättningen är dock att 

utbudet inte är för litet och att centrumet är trivsamt. 

Enligt min mening är Huddinge och Sollentuna de trevligaste centrumen. Mörby känns 

instängt och trist men har ett mycket bra läge och potential att bli attraktivt. Tyresö och 

Åkersberga är de centrum som ligger sämst till lägesmässigt, men de är trivsamma och har 

starkt stöd från sina trogna kunder i primärområdet. Saltsjöbaden är ett litet, väl fungerande 

närcentrum som begränsas på grund av sina stora, närliggande konkurrenter. Faktorer som 

enligt mig är värda att ta i beaktning för Lidingös räkning är Saltsjöbadens hemsida, 

Huddinges utformning och Tyresös utbud av extra service. 

56


9. Lidingö Centrums framtid 

En utbyggnad av Lidingö Centrum kommer att ske. Planeringen är i full gång på 

projektutvecklingsavdelningen på AP Fastigheter. BAU arkitekter har anlitats och fått i 

uppdrag att rita på utformningen. Planförhandlingar väntas pågå under år 2004 och 

byggstarten spås bli hösten 2005. Troligen blir det cirka 2 000 kvm livsmedel och 1 000 till 

1 500 kvm butiker och restauranger. 

Konkurrensen från Stockholm City, Fältöversten och Täby Centrum är tuff och det sker ett 

utflöde av köpkraften på Lidingö. Målet är att minska utflödet och göra Lidingö Centrum till 

den naturliga handelsplatsen för kommunens invånare. Lidingö Centrum har svårt att attrahera 

kunder från andra sidan bron. Det är den egna kommunen som utgör det primära 

upptagningsområdet och det är i första hand dessa kunder som ska lockas till Lidingö 

Centrum. Närmarknaden är stark och centrumet har ett bra läge på ön så förutsättningarna 

finns. Enligt genomförda marknadsundersökningar har kundernas uppfattning om vad ett 

grundutbud är förändrats och idag fordras ett större utbud. Lidingö har många stamkunder, 

men det behövs nya kunder och för att kunna locka dessa krävs ett större utbud. 

Enligt min mening är Lidingö Centrum ett trevligt och välskött centrum, men det känns 

väldigt litet. Det är relativt nybyggt och fortfarande mycket fräscht. En utbyggnad behövs så 

att butiksytan kan utökas och även ge plats åt restaurang och coffee shop. Lidingö har en 

väldigt liten andel restauranger jämfört med övriga centrum och i flera undersökningar 

framkommer att utbudet av klädbutiker är för litet. I denna studie framkommer att butikerna i 

Lidingö Centrum är små till ytan, något som bör beaktas när centrumet byggs ut så att en bra 

variation mellan stora och små butiker erhålls i det nya centrumet. 

Vid mina besök i Lidingö Centrum fick jag känslan av att centrumet är osammanhängande 

och att det inte är så mycket mer än ett torg. De övriga delarna känns som anonyma baksidor. 

Vid utbyggnaden bör man utforma centrumet så att naturliga gångstråk skapas och se till att 

alla delar av centrumet känns inbjudande. Ett stort steg i denna riktning skulle tas om man 

omvandlade Polishuset till butiksyta och gjorde den baksidan mer attraktiv och välbesökt. Då 

skulle även biografen som ligger där få ett bättre läge. Biografen borde tas till vara bättre och 

ges en mer framträdande roll. Att skapa dubbelsidiga handelsstråk är mycket viktigt och det 

behövs i Lidingö Centrum. I centrumets omgivning finns inga ytor att ta i anspråk för en 

expansion. Det är endast Polishuset och ytorna inom centrumet som kan utvecklas. 

Antalet parkeringsplatser bör också utökas, förslagsvis genom påbyggnad av de befintliga 

parkeringsytorna. Ett parkeringshus kan göras trevligare och tryggare med hjälp av ljusa 

färger, bra belysning samt smidiga och trivsamma uppgångar till centrumet. Parkeringarna 

borde även marknadsföras tydligare, de fungerar ju som entréer till centrumet, det första 

intrycket för dem som kommer med bil. Vid utformningen av parkeringsytorna är det viktigt 

att skapa tillräckligt många platser, att de är belägna nära entréerna, att in- och utfart fungerar 

smidigt och att de är lätt att hitta till parkeringen. 

Jag är negativ till en inbyggnad av Lidingö Centrum. Det skulle förstöra charmen hos ett 

omtyckt centrum. Lidingö Centrum har goda förutsättningar för en lyckad expansion utan 

57


inbyggnad. Att försöka efterlikna ett stadskärnecentrum med gator och torg är en vision som 

jag tror på. Det är få inomhuscentrum som är trevliga att se på utifrån. Huddinge Centrum är 

ett gott exempel på ett välfungerande och omtyckt utomhuscentrum. Dessutom har trenden att 

bygga in köpcentrum upphört enligt både svenska och amerikanska källor. 

Enligt min åsikt bör Lidingö Centrum byggas ut på ett sådant sätt att småstadskaraktären med 

torget och de röda tegelbyggnaderna bevaras. Detta i kombination med en del uppgradering 

som exempelvis inslag av glasfasader och andra modernare komponenter kan göra Lidingö 

Centrum mycket tilltalande. 

En av de egenskaper som behöver lyftas mest enligt mig är marknadsföringen av Lidingö 

Centrum. Idag är den bristfällig både i fråga om skyltning, varumärke och hemsida. 

Skyltningen i och omkring centrum borde förstärkas så att centrumet blir mindre anonymt och 

lättare att hitta till. Varumärket är ointressant och otydligt enligt min åsikt och dessutom 

används det inte maximalt. Mitt förslag är att skapa ett nytt varumärke för det nya Lidingö 

Centrum och satsa på att göra det till en välkänd symbol som syns vid alla marknadsföring. 

Det får gärna sättas upp i form av en neonskylt högt upp i centrum så att det syns på håll. 

Flaggor med centrumets logotyp bör också användas i större bemärkelse, det är ett enkelt 

tillvägagångssätt för att uppmärksamma centrumet och för att göra det mer levande. 

Lidingö Centrums hemsida borde enligt mig göras snyggare, mer innehållsrik och mer 

funktionell. Bland annat saknas information om aktiviteter, erbjudanden, företagarföreningen 

och fastighetsägaren. Enligt mig bör Lidingö Centrum hänga på trenden med e-handel och 

överväga möjligheten att skapa ett så kallat elektroniskt centrum. På hemsidan bör även 

logotypen framhävas. 

Att börja med söndagsöppet i Lidingö Centrum skulle säkerligen uppskattas stort av 

kunderna. Söndagar har blivit en shoppingdag för många och jag tror att Lidingö förlorar 

mycket på att hålla stängt på söndagar. 

Lidingö är en höginkomstkommun med klart övervägande andel moderater. Lidingöborna 

uppfattas ofta som rika villaägare som spenderar mycket pengar men man får inte glömma att 

där också bor medelinkomsttagare i hyreslägenheter med en mer begränsad ekonomi. Det 

finns en efterfrågan på lågprisbutiker och snabbmatrestauranger i Lidingö precis som var som 

helst. Det är inte för intet som alla köpcentrum liknar varandra väldigt mycket. De har 

utvecklats efter konsumenternas värderingar under en lång tid och representerar det som folk i 

allmänhet vill ha. Antagligen skiljer sig inte efterfrågan på Lidingö märkbart från 

genomsnittet och vid utformningen av Lidingö Centrum borde därför allmänna 

framgångsfaktorer tas i beaktning. Däremot går trenden mot att fler kommer att ha råd med 

lyx i framtiden och detta i kombination med Lidingöbornas höga inkomster gör att det ändå är 

idé att till viss mån höja butikskvaliteten. Ett sätt att göra detta på är att låta varje enskild 

butik anpassa sig till efterfrågan och köpa hem mer exklusiva varor. En delikatessbutik och en 

butik med moderna märkeskläder skulle också kunna gå hem. Extra service som till exempel 

vilorum, toaletter och barnpassning är något som ligger i tiden och som kanske är något att 

satsa på i det nya Lidingö Centrum. 

58


För övrigt finns det många detaljer som kan göra ett centrum trivsamt. Uteserveringar, 

rabatter, träd och buskar är exempel på små insatser som ger kvalitet. Att varje butik har det 

snyggt i sina skyltfönster och inne i butiken är också av stor betydelse för helhetsintrycket. 

Sammanfattningsvis kan några för Lidingö Centrum tänkvärda framtidsbedömningar nämnas. 

- Fler kommer att ha råd med lyx då inkomsterna stiger för både låg- och 

höginkomsttagare 

- Betalningsviljan för tidsbesparingar ökar 

- Efterfrågan på etiska produkter blir större 

- Handelns utbud kommer bli mer underhållande och variationsrikt 

- Stor spridning i betalningsviljan leder till större spridning mellan lågprisbutiker och 

kvalitetsbutiker 

- E-handeln väntas växa 

- Varumärkesbyggande får allt större betydelse 

Jämförelseobjekten, Lidingö Centrum och den allmänna köpcentrummarknaden har nu 

analyserats och avslutningsvis ger jag följande tips och idéer vad gäller Lidingö Centrums 

framtid. 

- Satsa på att reducera ärendehandeln och stärk sällanköpshandeln 

- Skapa fler attraktiva stråk, gärna dubbelsidiga 

- Stärk Lidingö Centrums varumärke och skyltning 

- Utöka med fler parkeringar, butiker, snabbmatsrestaurang och café 

- Inför söndagsöppet 

- Utveckla hemsidan och överväg införandet av e-handel 

Exempel på butiker som jag tror skulle passa bra in i Lidingö Centrum och som även är 

allmänt populära är MQ, Topshop, Brothers, Sisters, JC, Duka, Hemtex, Scorett och 

Vero Moda. Att få in några av dessa butiker samt en restaurang, ett kafé och McDonalds 

skulle ge centrumet ett bra utbud. Någon skivaffär finns inte heller i centrum idag men skulle 

nog också kunna vara motiverat att inkludera i butiksmixen framöver. 

Enligt min åsikt är det för Lidingö Centrum mest betydelsefullt att man lyckas skapa de rätta 

kundströmmarna inne i centrumet genom att förstärka dagens centrum utan att ändra 

karaktären och förstöra charmen. Det primära målet är som sagt att utöka butiksutbudet och 

antalet parkeringsplatser så att omsättningen kan öka. Jag hoppas att expansionen blir lyckad 

ur alla perspektiv och att Lidingö Centrum förblir ett omtyckt och välmående centrum som 

AP Fastigheter kan fortsätta att äga och förvalta med ett gott resultat. 

59


10. Avslutning 

Ägare av köpcentrum kan lära sig vad som är framgångskoncept och vad som ska undvikas 

genom att titta på framväxten av nya marknadsplatser och tillbakagången för andra. Den 

expansion som sker på köpcentrummarknaden gör att centrumen blir allt bättre och alltmer 

attraktiva. De som inte hänger med i utvecklingen kommer inte att överleva. AP Fastigheter 

har insett detta och bestämt sig för att ta vara på den potential som finns i Lidingö Centrum. I 

denna uppsats har Lidingö Centrums framtid diskuterats och lärdomar har försökt fångats upp 

från både likvärdiga centrum och aktuell litteratur. Fokus i studien ligger på hur en utbyggnad 

av Lidingö Centrum bör utformas på bästa sätt. I efterhand kan man diskutera vad som kunde 

ha gjorts annorlunda och vilka frågor som återstår. 

När det gäller Lidingö Centrums framtid är det ett alternativ som inte diskuterats alls i denna 

studie. Det är frågan om AP Fastigheter i huvudtaget ska behålla centrumet eller om det är 

mer lönsamt att sälja. Detta är en valmöjlighet som alltid finns och som bör tas med i 

beräkningarna. Troligen blir resultatet att centrumet inte bör säljas eftersom det uppvisar ett 

bra resultat. Efter expansionen kommer med stor sannolikhet Lidingö Centrums attraktivitet 

och omsättning öka ytterligare och värdet kommer därmed att öka. 

En annan aspekt som skulle kunna undersökas ytterligare är hur Lidingö Centrums 

kundunderlag ser ut, förslagsvis genom att kartlägga Lidingöbornas livsstil och köpvanor. Var 

handlar köpkraften på Lidingö? Hur lever människorna på Lidingö? Hur ska man öka Lidingö 

Centrums marknadsandelar? Hur vill de boende på Lidingö att Lidingö Centrum ska vara? Att 

få svar på dessa frågor kräver ett stort arbete med intervjuer och enkäter. 

Jämförelseobjekten hade också kunnat studeras mer ingående. Fler intervjuer med 

centrumansvariga skulle kunna genomföras. Dessutom skulle studien kunnat sträcka sig 

utanför Stockholm och även inkludera köpcentrum i andra storstäder som Göteborg och 

Malmö Det skulle också vara möjligt att studera köpcentrum utanför Sveriges gränser. 

En intressant fråga som kommit upp under arbetet med detta examensarbete är vad som ska 

göras med alla de småcentrum som är på väg att slås ut av de stora centrumen. Det finns 

otaliga småcentrum i Stockholmsområdet som blir allt ödsligare och det är dags att fundera på 

vad som ska hända med dem i framtiden. 

Sammanfattningsvis kan sägas att alla källor som bidragit till denna studie har likartade 

uppfattningar om köpcentrum. Köpcentrum ser i allmänhet väldigt lika ut vad gäller 

utformning och innehåll. Alla följer trenderna, eller försöker följa dem, med mer eller mindre 

lyckat resultat. Kundernas önskningar försöker uppfyllas genom strävan att hålla både 

utseende och innehåll uppdaterade. Alla centrumledare har samma önskan, nämligen den att 

deras köpcentrum ska vara omtyckt och vinstdrivande. 

60


Källförteckning 

Skriftliga källor: 

Andersson, Karolina, (2002), Svenska Dagbladet, Kafé ger extra klirr i kassan 

Benjamin, John D, (1996), Mega trends in Retail Real Estate, Volume 3, International 

Council of Shopping Centers and American Real Estate Society 

Bergström, Erik, (2002), Investeringar i externa köpcentrum- är det lönsamt?, Malmö 

Bergström, Fredrik, (1999), Är externa köpcentrum ett hot mot cityhandeln?, Handelns 

utredningsinstitut 

Bergström, Fredrik, (2000), Handelns strukturomvandling i Stockholmsregionen, Handelns 


Bergström, Fredrik, (2001), Vart är detaljhandeln på i Stockholm?, Handelns 


Beyard, Michael D. and O'Mara, W. Paul, (1999), Shopping Center Development Handbook, 

3:e upplagan, Urban Land Institute 

Bruwer, Johan de W, (1997), Solving the ideal tenant mix puzzle for a proposed shopping 

center: a practical methodology, Property Management, volume 15, number 3, page 160-172 

Cilia, Joseph P & London, Mark, (1999), Shopping Center Management, International 

Council of Shopping Centers 

Dagens Nyheters hemsida, (2003), Kunderna dras till ombyggda köpcentrum, 2003-05-18 

Engman, Linda, (2000), Marknadsföring av köpcentrum, Stockholm, KTH 

Friberg, Charlotta, (2003), Huvudstad i strypgrepp, Dagens Nyheter 

Fölster, Stefan, (2001), Kampen om köpkraften, Handelns utredningsinstitut 

Grossman, David, (2003), Nytt modernt modevaruhus ska ge Vällingby centrum ett lyft, 

Stockholm City, 6:e december, sid 6 

Johansson, Lars, (2000), Hur bör ett stormarknadsområde utformas?, Stockholm, KTH 

Karlsson, Håkan, (2002), Köpcentrumkatalogen 01/02, Köpcentrumutveckling AB 

Lennhoff, David C, (2001), A Business Enterprise Value Anthology, Chicago, Appraisal 

Institute 

Lidingö Stad, (2003), Lidingö Faktiskt 2003 

Lundström, Henrik, (2002), Växa eller dö, Lokal, nr 3, sid 5-8 

61


Nordplan AB, (2002), Lidingö Centrum- Idéer för framtiden 

Risberg, Viveca, (2003), Med blick för det kommersiella, Aktuellt inom centrumutveckling, 

nr 2, sid 8-13 

Risberg, Viveka, (2003), E/M-Handel, Aktuellt inom centrumutveckling, nr 3, sid 6-11 

Svensk Handel, (2003), Detaljhandeln i Stockholm 2002 

Sörnell, Patrik, (2002), Köpcentrum och deras ankarhyresgäster, Stockholm, KTH 

Thulin, Dag, (2003), Rapport- Lidingö centrum, Personkemi AB 

Hemsidor: 

Armadafastigheter, www.armadafast.se 

Centrumutveckling AB, www.centrumutveckling.se 

Datschawww.datscha.com 

Diligentia, www.diligentia.se 

Dagens Nyheter, www.dn.se 

Fastighetsägarna, www.fastighetsagarna.se 

Huddinge Centrum, www.huddingecentrum.nu 

Handelns Utredningsinstitut, www.hui.se 

Jones Lang Lasalle, www.joneslanglasalle.se 

Lidingö Stad, www.lidingo.se 

Lidingö Centrum, www.lidingocentrum.nu 

Lidingö Tidning, www.lt.nu 

NCM Profilator, www.ncmprofilator.se 

Nationalencyklopedin, www.ne.se 

Rodamco Europé, www.rodamco.se 

Saltsjöbaden Centrum, www.saltsjobadencentrum.se 

Statistiska Centralbyrån, www.scb.se 

Sollentuna Centrum, www.sollentunacentrum.se 

Svenska Bostäder, www.svebo.se 

Svensk Handel, www.svenskhandel.se 

Tomtberga Huge, www.tomtbergahuge.se 

Tyresö Centrum, www.tyresocentrum.se 

Muntliga källor: 

Andersons, Janis, Euroskor AB 

Appelgren, Peter, NCM Profilator AB 

Bergman, Magnus, Rodamco Europe 

Boman, Roger, Jones Lang Lasalle 

Ebe, Mikael, AP Fastigheter AB 

Eliasson, Per-Åke, Tyresö Bostäder AB 

Ericsson, Claes, centrumchef, Jones Lang Lasalle 

Hamberg, Max, Team Sportia 

Johansson, Bengt, Rodamco Europe 

62


Nagel, Ann, LC Livs AB 

Reichard, Åke, fd förvaltare av Lidingö Centrum 

Röstlund, Anders, Ågrenkonsult 

Sandal, Janne, KTH 

Sherringham, Fiona, Fastighets AB Tyresö Centrum 

Stålkrantz, Inger, NCM Profilator AB 

Svensson, Göran, Tomtberga Huge AB 

Söderlund, Kurt, Butik grön Sweden AB 

Åkerlund, Kristina, centrumledare, NCM Profilator AB 

63


BILAGA 1 

Intervjufrågor till de centrumansvariga hos jämförelseobjekten 

1) Berätta lite kort om centrumets historia sedan starten. 

2) Vad har gjorts för att förbättra centrumet? 

3) Vad är planerna för framtiden? 

4) Vad anser du är centrumets svaga respektive starka sidor? 

5) Hur marknadsförs centrumet? 

6) Vad har ni för inriktning på butiksmixen? 

7) Har ni anpassat centrumet efter kundunderlaget? 

8) Vilka är era ankarhyresgäster? 

9) Hur ser centrumets fysiska utformning ut? Hur kan den förbättras? 

10) Vilken typ av extra service, utöver shopping, erbjuder ni i ert centrum? 

11) Hur ser organisationen ut? Vad sköter ni själva? Vad läggs ut på entreprenad? 

12) I allmänhet, vad är den viktigaste faktorn för att skapa ett framgångsrikt köpcentrum? 

13) Vilka trender ser du inom köpcentrumbranschen? 

64


BILAGA 2 

Intervjufrågor till handlarna i Lidingö centrum 

1) Vad är det bästa med Lidingö Centrum? 

2) Vad är centrumets största nackdel? 

3) Vilka förändringar skulle du vilja se i Lidingö Centrum? 

4) Vad är ditt intryck av vad kunderna anser om centrumet? 

5) Tycker du att Lidingö Centrum ska byggas in? 

6) Vad saknas i centrum? 

7) Vad tycker du om butiksmixen? 

8) Hur tycker du att marknadsföringen av Lidingö Centrum fungerar? 

65

UTVECKLING AV KÖPCENTRUM - Kungliga Tekniska högskolan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?