Remissvar arkitektur, form och design (pdf 104 kB) - Kungliga ...

Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
Dnr: V-2008-0306
Dossnr: 22
Datum: 2008-06-04
Rapport från Rådet för arkitektur, form och design (2008:1):
”Ett centrum för arkitektur, form, design och gestaltningen av den gemensamma miljön”
Ku2008/660/KV
Inledning
Rådet för arkitektur, form och design, tar i denna rapport fram ett förslag på hur staten i en befintlig
myndighet, och med befintliga resurser, kan samla sina satsningar inom området för en kraftfullare
politik. Förslaget går i korthet ut på att: 1) Arkitekturmuseet utses som den myndighet som den 1
januari 2009 får detta uppdrag. 2) Museets väsentligt vidgade uppdrag, handlar dels om att bevaka
fler områden (form, design och landskapsarkitektur föreslås ingå), dels att utöver utställnings- och
pedagogisk verksamhet, även verka rådgivande, ge neutralt/sakkunnigt projektstöd, och vara en
strategiskt pådrivande kraft inom området till stöd för både näringsliv och exportpolitik. 3) Arkitekturmuseet
byter namn till ”Centrum för arkitektur, form, design och gestaltningen av den
gemensamma miljön”. 4) Arkitekturmuseets arkiv flyttas till annan arkivhållare. 5) Svensk Form
erbjuds att samlokaliseras med det nya centrat in i lokalerna och det nya centrat tar över en del av
dess statliga anslag. 6) I ett andra steg bildas en federation av verksamheter som har centret som
bas. I rapporten nämns sex aktörer som aktuella att ingå i federationen. I förslaget ingår även
bildandet av ett tillfälligt formmuseum, med samling och arkiv, som tillskapas inom det nya centrat.
Synpunkter
Det uppdrag som rådet svarar på genom denna rapport är synnerligen betydelsefullt.
- KTH delar i alla väsentligheter dess bakomliggande analys att utformningen av vår
gemensamma miljö - allt ifrån de små bruksföremålen, till bostadsrum, byggnader, parker,
gator, torg, motorvägar, broar mm – är ett nyckelområde för politiken.
- KTH delar också uppfattningen att en förbättrad samordning inom området är önskvärd.
Rapportens huvudförslag, att Arkitekturmuseet utses som den myndighet som ’i en
permanent form ska främja och förmedla kunskap om hur en ökad kvalitet inom arkitektur,
form och design kan bidra till samhällsutvecklingen’ är principiellt bra.
- KTH stödjer rådets förslag att Arkitekturmuseet får ett utvidgat arkitektur, form, och
designpolitiskt uppdrag.
- KTH vill samtidigt passa på att i detta sammanhang peka på den mycket väsentliga roll som
forskning- och utbildningsverksamhet inom arkitektur, form, design och planering vid

universitet och högskolor i landet spelar som kunskapsfrämjande och förmedlande aktörer.
Detta är en omfattande statlig resurs som förbises i rådets rapport. KTH driver till exempel
utöver landets största arkitektutbildning, även civilingenjörsprogram med inriktning mot
samhällsbyggnad, design och produktframtagning och medieteknik.
Förslagets konsekvenser för det nuvarande Arkitekturmuseets verksamhet är däremot bara
delvis utredda i rapporten. KTH är särskilt bekymrad över hur museiuppdraget kommer att
kunna förvaltas av det föreslagna Centrum för arkitektur, form, design och gestaltningen av
den gemensamma miljön med hänsyn till kärnfrågorna bevarande, förmedling och
kunskapsuppbyggnad.
- KTH är starkt kritisk till förslaget att flytta Arkitekturmuseets arkiv till annan arkivhållare. Detta
förslag underminerar effektivt det föreslagna centrumets kapacitet att verka för seriös
kunskapsuppbyggnad inom arkitekturområdet, för bevarande av handlingar och föremål
centrala för förståelsen av arkitektonisk gestaltning, och även för främjande och förmedling av
kunskap om arkitektur och byggd miljö.
- KTH konstaterar att Arkitekturmuseets nuvarande bibliotek inte nämns i rapporten. Det
nuvarande biblioteket är ett professionellt forskningsbibliotek och utgör utöver en central
resurs för den egna museiverksamheten (utställningsplanering mm) en central forsknings- och
utbildningsresurs inom arkitektur och planeringsområdet. KTH menar att Arkitekturmuseets
bibliotek bör ges en central roll som publik arena även i ett framtida centrum.
- KTH konstaterar att rapporten föreslår att ett tillfälligt Formmuseum med tillhörande samling
inrättas inom det nya centrat. Det är oklart hur detta föreslagna museum förhåller sig till
nuvarande arkitekturmuseums verksamhet, liksom vad syftet är med att flytta ut en samling
(arkitekturmuseets arkiv) samtidigt som man flyttar in och bygger upp en annan (formmuseets
samling). KTH menar att den uppbyggnad av ett formmuseum som beskrivs i rapporten måste ske i tydlig
relation till arkitekturmuseets nuvarande verksamhet.
Att arkitekturmuseet genom bildandet av ett nytt centrum får ett vidgat uppdrag att inkludera
såväl form och design som planering och landskapsgestaltning i sin verksamhet har sina
fördelar men kräver i sådant fall en organisation som säkerställer att centrat samlar specialistkompetens
och främjar kunskapsuppbyggnad inom hela fältet.
- KTH menar att Arkitekturmuseet bör behålla sitt namn och sin huvudsakliga verksamhetsinriktning, och att
dess utvidgade uppdrag formuleras som ett ansvar för att genomföra en ’federationsbildning’ för att i nära
samarbete med bland annat Svensk Form skapa ett centrum som utgör denna federations
publika plattform.
- Den federation mellan sex huvudaktörer som rapporten föreslår är allvarligt obalanserad.
KTH menar att det till en sådan federation måste knytas flera ytterligare tunga statliga aktörer inom
arkitektur, landskap och planering. Som exempel kan nämnas riksantikvarieämbetet och
fastighetsverket, men även tunga forsknings och utbildningsinstitutioner inom området. KTH
ställer sig också frågande till att Sveriges Arkitekter, som är den organisation som samlar
arkitekter inom hela skalan från inredning till fysisk planering, inte nämns som en central
instans i rapporten.
Rapporten är i vissa delar bristfällig, framförallt gäller detta fakta, analys, och argumentation
kring den föreslagna flytten av arkitekturmuseets arkiv:
- Analysen bygger bland annat på missförstånd kring hur stora delar av samlingen som digitaliserats, och
en grundläggande ekonomisk analys som inte gör några jämförelser med andra motsvarande
verksamheter internationellt.
Kungliga Tekniska högskolan
KTH
100 44 Stockholm 08 790 60 00 vx
2 (2)

- Rapporten för därutöver en svepande argumentation kring vad det innebär att ställa ut arkitektur, och
den nuvarande utställningsverksamhets sparsamma relation till arkivmaterialet. Förutom att
basutställningen bygger på omfattande arkivmaterial har ett flertal mindre nyckelutställningar
under senare år helt byggts upp av arkivmaterial.
- Rapporten gör ingen konsekvensutredning av vad en arkivflytt skulle innebära i form av reell
kompetensförlust och ekonomiska kostnader. Vid en arkivflytt riskerar en central instans och
kompetens för målmedvetet samlande och förvaltning av den mycket speciella typ av
arkivmaterial som arkitektarbete genererar att gå förlorad, och därmed möjligheten att
utveckla kunskap om arkitekturens tillkomstprocess och produktionsvillkor.
- Arkivets centrala betydelse såväl för kunskapsuppbyggnad som för en ansvarsfull gestaltning
av den byggda miljön och vårt byggnadsarv diskuteras inte i rapporten. Även om en annan
lämplig arkivhållare tar över samlingen och den skulle göras tillgänglig på central plats i landet,
är det viktigt att förstå att arkivet i sig fungerar som magnet, både internationellt som
nationellt, för arkitekturteoretiker, kritiker och historiker, studerande och praktiserande
arkitekter. Dessa grupper är en stark resurs för ett framtida centrum och något som exempelvis kvalificerade
samarbeten mellan högskola och centrum kan byggas upp kring.
- Bland de internationella förebilder som nämns i rapporten saknas en mycket central och ofta
omnämnd institution, det nederländska arkitekturinstitutet i Rotterdam NAI. NAI har spelat
en mycket central roll för den holländska arkitekturpolitiken, och vad man internationellt
kallar ’det holländska undret’ inom arkitektur och landskapsplanering. NAI är en publik
verksamhet där utställningar, bokutgivning, bibliotek och arkiv sammanflätas på ett mycket spännande sätt.
Sammanfattningsvis vill KTH framföra följande huvudsakliga synpunkter:
- Arkitekturmuseet bör behålla sitt namn och ges ett huvudansvar för att under 2009
genomföra en ’federationsbildning’ i syfte att skapa ett centrum som en gemensam
plattform för kunskapsförmedling, kunskapsuppbyggnad, rådgivning, bevarande- och
kulturarvsfrågor inom arkitektur, form, design och den gemensamma miljön.
- Arkitekturmuseets arkiv bör inte flyttas. Tvärtom vill KTH betona att ett aktivt
samlande och bevarande, och en publik verksamhet kring detta, bör ses, tillsammans
med ett bibliotek, som en central bas för ett framtida centrums publika verksamhet.
- Den federation av myndigheter och centrala aktörer som rapporten föreslår måste ges
en erforderlig bredd för att täcka hela kompetensfältet, dels avseende de olika
gestaltningsområdena, dels avseende centrala verksamhetsområden (från aktuell
debatt och utställningsverksamhet, till rådgivning, kulturarv och bevarande).
KTHs svar har utarbetats av universitetslektor Katja Tollmar Grillner i samråd med dekan och lärare
på skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad.
Peter Gudmundson
Kungliga Tekniska högskolan
KTH
100 44 Stockholm 08 790 60 00 vx
3 (3)