Eric Giertz ny samverkansrektor – sid 5 - Kungliga Tekniska högskolan

”
” Vi studerar gärna
JENS LASTHEIN
matematiken tillsammans”
Sid 14
Stort steg mot
fusionskraft
Nästa år tas de första spadtagen för att
bygga iter, världens hittills största experimentella
fusionsreaktor. Redan om 35 år
kan den första kommersiella reaktorn
tas i drift, och forskare från kth är med
i utvecklingsarbetet.
– Det här är världens hittills största fysikprojekt
som fl era svenska forskare redan är djupt
involverade i, säger Torbjörn Hellsten, professor
i fusionsplasmafysik vid Alfvénlaboratoriet.
Om forskarnas visioner blir verklighet kan
fusionskraften bli en miljövänlig, storskalig
ersättare till dagens energisystem. Fusionskraft
producerar inga växthusgaser och kräver
ingen slutförvaring av radioaktivt avfall.
Sid 6
Anmälningar om fusk ökar
Antalet anmälningar om tentafusk på
kth har stigit. Men om det beror på att
fusket verkligen har ökat är inte säkert.
Sid 14
Besparingarnas effekter
Effekterna av skolornas besparingsåtgärder
börjar synas. Ekonomin är bättre,
men personalen har minskat och man
vågar ännu inte nyrekrytera doktorander.
Sid 8
KTHs PERSONALTIDNING NR 6/05
Fullt blås
En lördagskväll i september intog Händel,
ett smattrande fyrverkeri och nio blåsorkestrar
borggården på kth. Det blev en
konsert som lyste upp höstkvällen och
samtidigt upplyste stockholmarna om att
kth inte bara erbjuder vetenskap utan
också stor konst.
– Att framföra en höstkonsert på vår
vackra borggård strax innan vintern
brakar till är något jag länge velat göra,
säger Gunnar Julin.
När kths Director Musices klev upp
Eric Giertz ny samverkansrektor – sid 5
Lockande profi l
Sex nya anställningar som biträdande
lektorer. Det är början på arbetet med
att ge kth ett mer lockande ansikte
utåt, där en viktig del är att anställa
fl er kvinnor. Sid 3
på scen och drog igång orkestern i septemberkvällen
var det också startskottet
för kths nya musiksatsning.
– Tanken är även att detta ska vara
ett steg i arbetet med att sätta kth på
Stockholms kulturkarta, säger Gunnar
Julin, som börjat se över de akademiska
högtiderna för att ytterligare klä dem med
konst och musik.
Höstens höjdpunkt för honom blir i
slutet av oktober, då Akademiska Kapellet
spelar på Nybrokajen 11.
Sid 11
LASSE NYMAN

INNEHÅLL
Mot ett läckrare kth 3
Skärpta krav på licentiater 4
Eric breddar samverkan 5
Med fusion in i framtiden 6
Färre forskare när skolorna sparar 8
Teknisk fysik stärker sin profi l 10
Fullt blås på borggården 11
Matematiker som vill diskutera 14
Ökad medvetenhet kring fusk 14
”Telefonen är ett arbetsverktyg” 15
Hallå där, Eric Ericson 16
Besparingarnas effekter
KTH LIKSOM ANDRA universitet och högskolor i landet har
under senaste året genomfört en rad besparingar för att få bättre
balans i sin ekonomi. Till stor del har personalkostnaderna
stått i fokus – det är av naturliga skäl den enskilt största posten
bland lärosätenas utgifter.
På kth syns nu tydliga spår efter att skolorna dragit ned på
sina personalresurser. Främst gäller det doktorander och seniora
forskare som minskat i antal. För att kunna bibehålla en god
nivå på forskningen krävs det tillskott av externa medel.
I det här numret låter vi kthare på olika nivåer ge sin syn på
besparingarnas effekter och strategier inför framtiden: ekonomer,
skolchefer, enskilda forskare och doktorander.
CHRISTER GUMMESON
Ansvarig utgivare: Åsa Ankarcrona, 08-790 61 83, e-post:osajoh@admin.kth.se.
Redaktör: Christer Gummeson, 08-790 61 77, e-post: campi@admin.kth.se.
Biträdande redaktör: Håkan Soold. Redaktion: Christer Gummeson, Magnus
Myrén, Håkan Soold. Redaktions kommitté: Anders J Thor, ordförande, Chris Druid,
Saco, Jan-Erik Gustafsson, Atf, Lennart Persson, Seko, Per-Lennart Larsson och
Anders Västberg, fakultetskollegiet, Kerstin Österdahl, doktorandsektionen, Magnus
Myrén, redaktör, Christer Gummeson, redaktör. Foto: Christer Gummeson – där
inget annat anges. Layout: Hasse Bergman, Citat. Tryck: Intellecta Tryckindustri,
Solna. Papper: Munken Lynx. ISSN:1651-6680. Postadress: kth, Informationsenheten,
100 44 Stockholm. Besöksadress: Osquldas väg 6. Webbadress: www.
kth.se/internt/campi/ (Ladda hem arkivexemplar här). Upplaga: 4 000 ex. Utgivning:
8 nr under år 2005. Manusstopp nr 7/2005: 24 oktober. Adressändring:
Om du ändrar adress inom kth, var vänlig meddela detta till Gunvor Engmarker,
gunvor@admin.kth.se, 08-790 6968, så får du Campi även i fortsättningen.
ÅSIKTEN
Bra att utforma tjänster
riktade till kvinnor?
kth ska inrätta biträdande lektorstjänster
inom områden där man är förvissad om att det
fi nns kvinnliga sökande. Vi frågade tre manliga
forskare om de tror att detta är en bra metod
för att öka andelen kvinnor inom fakulteten
på kth.
Johan Håstad, professor
i teoretisk datalogi
– Det är inte så dumt. Det är viktigt
att kth inrättar bra tjänster
och att dessa tillsätts under konkurrens
så att vi får personer med
rätt kompetens. Annars fi nns
risken att de som får tjänsterna
anklagas för att inte vara kompetenta
nog och att de har fått tjänsten enbart utifrån
könstillhörighet. Sedan kan det kanske fi nnas någon
manlig sökande som upplever det som diskriminerande,
men det får man ta.
Peter Ekbäck, universitetslektor
fastighetsteknik
– Generellt sett är det positivt att
man avsätter medel både inom
utbildning och forskning där
man riktar resurser så att man
stödjer en bättre könsfördelning.
Men jag undrar varför det handlar
om biträdande lektorstjänster,
vore det inte rimligare att inrätta lektorat? Om tanken
är att man ska ersätta forskarassistenttjänsterna som
har försvunnit så är det att viktigt att kth bibehåller
samma kompetenskrav för de biträdande lektorstjänsterna.
Risken är annars att personerna på de tjänsterna
bedöms som mindre kompetenta.
Lars Höglund, forskare
inom metallografi
– Flertalet av de åtgärder som
man vidtar för att kompensera
för den snedbalans mellan könen
som fi nns tycker jag är bra. Sedan
måste alltid kompetensen vara
det primära, men det behöver inte
ligga någon konfl ikt i detta. Jag
tycker dessutom att man kan välja en kvinna framför
en man om de har likvärdig kompetens. Jag ser inget
negativt i detta. Jag tror också att det kan bidra till att
man får fl er sökande av kvinnor till tidigare manligt
dominerande yrkesområden.
METTE HULTGREN

Mot ett läckrare kth
KEROLD KLANG
kth måste få ett ännu mer lockande ansikte utåt, och bli
attraktivare för kvinnor. Det menar prorektor Margareta Norell
Bergendahl som leder projektet Future Faculty. Inrättandet av sex
nya anställningar som biträdande lektorer är ett steg på vägen.
NÄR MARGARETA Norell Bergendahl kom som student
till kth på 70-talet blev hon förvånad över
hur få kvinnor som fanns där. Om hon var aningslös
då så är hon desto mer medveten om problemet
i dag.
– kth är rätt grabbigt och det fi nns mycket som
är bra i den kulturen, men om kth ska framstå
som attraktivt framöver så måste vi skapa oss ett
nytt och mer lockande ansikte utåt, säger hon.
Det handlar om att få in fl er kvinnor och nya
synsätt på alla nivåer. Något som gör kth mer attraktivt
för unga kvinnor, men också för de unga
män som i dag inte söker sig till kth på grund av
den bild de har av skolan.
Margareta Norell Bergendahl leder projektet
Future Faculty som arbetar för att förnya den akademiska
verksamheten på kth. En åtgärd i den
satsningen är inrättandet av sex nya anställningar
som biträdande lektorer. De sex biträdande lektorerna
ska tillsättas inom prioriterade områden där
det fi nns potentiella kvinnliga sökanden.
Titeln biträdande lektor fi nns redan på försök
sedan ett par år och hon ser ingen risk att den blir
någon b-tjänst utan tror i stället att den har fl era
fördelar.
– Det är en bra position för den som vill göra en
lärar- och forskarkarriär. Det fi nns möjlighet att
bli befordrad till lektor och sedan till professor.
Att vara biträdande lektor är jämförbart med att
vara forskarassistent med skillnaden att man här
kan bli befordrad till lektor.
Avsikten med de nya anställningarna är att
verka för en jämnare könsfördelning inom kths
fakultet men också att bidra till en föryngring och
en förnyelse.
– Det är mycket viktigt för kth att rekrytera
nästa generations medarbetare och denna satsning
på biträdande lektorer inom Future Faculty
är därför mycket positiv, säger
Arne Johnson, dekan på Kärnoch
reaktorfysik, som också sitter
i beredningsgruppen på Future
Faculty.
SÄRSKILT BETONAS behovet av
att rekrytera fl er kvinnor inom
kths prioriterade områden, där
kvinnorna i dag är starkt underrepresenterade.
– Det handlar dock inte om
någon positiv särbehandling, men
kth hoppas få många konkurrenskraftiga kvinnliga
sökande till de anställningar som kommer
att utlysas. Rekrytering av fl er kvinnor både till
grund- och forskarutbildning vid kth liksom till
olika akademiska tjänster är ett ständigt återkommande
problem där många olika insatser behövs
för att förbättra sitationen, säger Arne Johnson.
Björn Petersson, jurist på JämO, menar också att
det inte tycks vara frågan om positiv särbehandling.
– Inte i lagens mening. Med positiv särbehand-
HÅKAN LINDGREN
ling menas att man i en rekrytering inte behöver ta
den med mest meriter utan att det räcker med en
som har tillräckliga meriter för att uppnå jämnare
könsfördelning på arbetsplatsen.
Så det är först i rekryteringsprocessen som man
kan tala om positiv särbehandling, enligt honom.
– Det är viktigt att de här rekryteringarna blir
helt invändningsfria, så att vi får
de bäst meriterade och lämpade
för anställningarna. De som får
dem är normalt relativt unga
” Vi måste skapa oss ett nytt och
mer lockande ansikte utåt.”
forskare som både kommer att
påverka uppåt i organisationen
och som blir direkta förebilder
för våra studenter, säger Margareta
Norell Bergendahl.
SKA MAN TRO statistiken för 2004 så tycks det också
vara en tjänst som lockar kvinnor. 2004 fanns det
45 forskarassistenter varav endast 7 var kvinnor.
Tittar man på biträdande lektorer samma tid så
var de 9 stycken varav 4 var kvinnor.
– Jag har inga vetenskapliga belägg för det, men
det verkar som korta kontrakt är något som avskräcker
kvinnor och då är den här tjänsten mer
attraktiv, säger Margareta Norell Bergendahl.
Hon räknar med att satsningen ska få en fortsättning
och skulle gärna se att Forts. sid 4 ▼
campi 6/05 3

▼
Skärpta krav på licentiater
Forskarutbildningsutskottet vill införa skärpta
krav på licentiatavhandlingar, bland annat
för att undvika en jävsituation. Samtidigt går
licentiatavhandlingen mot en osäker framtid
som en följd av Bolognaprocessen.
FORSKARUTBILDNINGSUTSKOTTET föreslår att examinatorn
för en licentiatavhandling ska vara en
annan person än huvudhandledaren – i dag är det
oftast en och samma. Funktionen som examinator
bör övertas av annan docentkompetent lärare
från institutionen, enligt utskottet. Dessutom ska
en granskare utses utanför den egna institutionen
eller avdelningen för att bedöma avhandlingens
och seminariets kvalitet och avge ett skriftligt
godkännande. Utöver detta vill man införa striktare
krav om att licentiatavhandlingen skrivs på
engelska.
Lars Kloo, ledamot i forsknings- och forskarutbildningsutskottet,
menar att det kan vara etiskt
tvivelaktigt om huvudhandledaren även har rollen
som examinator.
– Det fi nns ett jävinslag som i de fl esta fall visser-
Forts: ” Ett läckrare …”
man anställde en handfull biträdande lektorer
varje år.
Frågan om jämställdhet är knappast ny inom
universitetsvärlden men ibland känns det som att
inget händer i praktiken. Hur allvarlig är den här
satsningen?
– För mig är det här blodigt allvar. Jag upplever
också ett starkt stöd inom rektorsgruppen. Att
kths styrelse satt en prorektor på uppdraget är ett
tydligt tecken på att man menar allvar.
Själv ser hon sig som en tändhatt till ett fyrverkeri,
4 campi 6/05
ligen inte är ett problem, men i några enstaka fall är
det, och det är dem man måste fånga upp. Svårigheten
är att sätta regler som garanterar kvaliteten,
men inte ställer till förtret för dem som sköter sig,
säger han.
I de fl esta fall skrivs licentiatavhandlingarna
som ett slags avstämning på vägen mot en doktorsexamen,
och har då ett pedagogiskt värde för
doktoranden. Förra året skrevs det 195 licentiatavhandlingar
vid kth och 224 doktorsavhandlingar
varav cirka 150 hade föregåtts av en licentiatavhandling.
DET ÄR FRÄMST inom industrins forskning som licentiatavhandlingen
ses som ett eget slutmål. För
industrin är avhandlingen även en möjlighet att
låta personalen få kvalifi cerad vidareutbildning.
Men frågan är hur länge licentiatavhandlingen
kommer att fi nnas kvar som examen vid svenska
universitet och högskolor. Det är bara i Sverige som
licentiatavhandlingen fi nns som begrepp och med
Bolognaprocessen i full gång får licentiatavhandlingen
svårt att överleva, tror Lars Kloo.
som dock inte får fyras av fortare än systemet tål.
– Jag är ju en av ”grabbarna” och känner strukturerna
här på kth. Det gör att jag också känner
till motkrafterna, säger Margareta Norell Bergendahl.
SKOLORNA HAR HAFT till 15 september på sig att
komma in med förslag på ämnesområden och
möjliga sökande till dessa.
– Vi har fått in 34 förslag på ämnesområden från
skolorna. Det visar på ett stort intresse, säger Anna
– Bolognaprocessen medför att steget mellan licentiat-
och doktorsavhandling minskar eftersom
forskarutbildningen blir kortare. Och då försvinner
egentligen det nationella argumentet för att
bevara licentiatavhandlingen. Personligen tror jag
att den kommer att försvinna då.
CARL MODÉN, ordförande i ths doktorandsektion,
välkomnar skärpta krav på licentiatavhandlingen.
– Om vi ska ha licentiatavhandling måste det
innebära något slag av rimlig kvalitetsgranskning
av dess innehåll, säger han.
Han ser licentiatavhandlingen som en möjlighet
att själv kontrollera att det man gör är rimligt och
en tidpunkt då man kan bli granskad på vägen mot
doktorsavhandlingen. Men inte heller han tror att
licentiatavhandlingen fi nns kvar så lång tid.
– Någon form av avstämning vill man nog ändå
ha, frågan är bara i vilken form. ■
METTE HULTGREN
Brising, sekreterare i Future Facultys beredningsgrupp.
Härnäst tas beslut om prioriterade områden
och anställningsutskottet antar anställningsprofi -
lerna. Sedan utannonseras tjänsterna och därefter
startar själva rekryteringsprocessen.
– Jag kan inte säga när de kan vara tillsatta. Jag
hoppas dock att det ska ske under tidiga våren,
säger Anna Brising. ■
TOBIAS ÖSTBERG
HÅKAN LINDGREN

HÅKANN ELOFSSON
Eric Giertz breddar
samverkan
Eric Giertz tar över som vicerektor med ansvar
för tredje uppgiften på kth. Inriktningen på
samverkansarbetet ska breddas. Han har fått
i uppdrag att utreda förutsättningarna för att
utveckla kths samverkan.
DET ÄR NU KLART att Eric Giertz blir vicerektor
med ansvaret för den tredje uppgiften efter Peter
Holmstedt, som lämnat kth och blivit koncernchef
för Innovationsbron Sverige. Eric Giertz första
arbetsuppgift är att utreda förutsättningarna för
att utveckla kths samverkan med näringslivet.
Därmed lämnar han sin roll som rektor för kth
Executive School och blir i stället arbetande styrelseordförande
där.
– Peter Holmstedt har gjort många bra och viktiga
saker för att kommersialisera forskningsresultat
på kth samt skapat engagemang lokalt och regio-
nalt för att bilda nya företag. Den verksamheten
ska naturligtvis fortsätta, säger Eric Giertz.
Hans uppgift blir att bredda inriktningen på
arbetet, och titta på hur kth i sin helhet ska samverka
med näringslivet.
– De större företagen kan hjälpa oss att peka ut
relevanta forskningsområden och viktiga utbildningsområden
som behövs för deras framtida
konkurrenskraft. Dessutom ska jag se över möjligheten
att möta deras behov av uppdragsutbildning
och uppdragsforskning, säger han.
SOM DOCENT och adjungerad professor i industriell
ekonomi på kth, och med mångårig erfarenhet
som affärsstrategisk konsult och styrelseledamot
i fl era bolag, är Eric Giertz väl förankrad i både
näringslivet och kths fakultet. Detta är självklart
en tillgång när man nu funderar på att samordna
kths externa verksamhet, som exempelvis kth
Executive School, kth International och Engineering
Institute. På så vis förväntas arbetet med den
tredje uppgiften bli ännu tydligare både ut mot
samhället och internt på kth.
– Det fi nns redan en stark ambition i stora delar
av kths fakultet att närma sig näringslivet och på
så sätt få en vitalisering av både forsknings- och utbildningsverksamheten.
Jag vill tillvarata den ambitionen
och utveckla det arbete som görs redan i
dag, säger Eric Giertz.
BJÖRN HÅRSMAN, dekan för Skolan för arkitektur
och samhällsbyggnad, har deltagit i fakultetsnämndens
satsning ”Den entreprenöriella fakulteten”
och tycker att det är bra att man ser över och
breddar arbetet med den tredje uppgiften. Han
menar att det projektet visar hur viktigt det är att
samverkansarbetet genomsyrar all verksamhet.
– När vi var på besök i usa förstod ingen vad
vi menade med ”tredje uppgiften”. Kontakter med
näringsliv och förvaltning på alla nivåer och områden
är så självklart för dem att ingen speciell etikett
behövs. Det är bra om Eric Giertz på olika sätt
” kth har bra kontakter med många
tekniska chefer i företagen. Men
det är angeläget att även nå ut till
företagsledningarna.”
kan stötta skolorna i deras uppdragsverksamhet,
och det är nödvändigt med en professionell organisation
för exempelvis fundraising, säger han.
Enligt Björn Hårsman är det angeläget att kth
har en del i samhällsutvecklingen och får en betydelse
för regionen.
– Universiteten får internationellt sett en allt
större roll och fungerar som motorer i utvecklingen
mot ett kunskapssamhälle.
Även Eric Giertz anser att kths skolor har den
viktigaste rollen i breddningen av den tredje uppgiften.
– Den verksamhet jag kommer att företräda ska
bland annat marknadsföra kths kompetens, och
hjälpa övriga skolor att utveckla, effektivisera och
kvalitetssäkra sina uppdragsutbildningar och sin
uppdragsforskning. kth har bra kontakter med
många tekniska chefer i företagen. Men det är
angeläget att även nå ut till företagsledningarna
för att komma åt mer strategiska och långsiktiga
behov, och hitta alternativa fi nansieringsformer
för kths framtida verksamhet, säger han. ■
SUSANNE ROSÉN
● TREDJE UPPGIFTEN
Sedan 1977 har högskolornas uppgift att sprida
kännedom om sin forskning till omvärlden varit
inskriven i högskolelagen. 1996 ändrades lagen så
att högskolorna fi ck i uppgift att ”samverka med
det omgivande samhället och informera om sin
verksamhet”. I regleringsbreven 1997 och 1998
uppmanas högskolorna att även öka sin samverkan
med omvärlden: näringsliv, offentlig verksamhet,
kulturliv och folkbildning. De tekniska
universiteten och högskolorna har varit särskilt
engagerade i att främja kommersialisering och
entreprenörskap.
campi 6/05 5

FORSKNING
Med fusion
in i framtiden
Nästa år tas de första spadtagen för att bygga iter, världens hittills
största experimentella fusionsreaktor. Om tio år ska anläggningen
vara klar och om 35 år kan den första kommersiella reaktorn tas i drift.
Ända sedan 1950-talet, då fusionsforskningen
kom i gång, har forskarna förlagt lösningen
på fusionskraften 50 år fram i tiden.
Men sedan ett par år hävdar fusionsforskarna inte
bara att fusionskraften kan realiseras utan också
att det är möjligt redan inom 35 år. Om så blir fallet
har fusionskraften möjlighet att bli en miljövänlig,
storskalig ersättare till dagens energisystem.
– Fusionskraft är miljövänlig därför att inga
växthusgaser produceras och det krävs ingen slutförvaring
av radioaktivt avfall. Anledningen till att
vi är så optimistiska i dag är att de stora fysikaliska
och teknologiska svårigheterna nu är övervunna,
säger Jan Scheffel, docent i fusionsplasmafysik
vid Alfvénlaboratoriet på kth och informationsansvarig
för den svenska fusionsforskningsenheten.
Principen för fusionsenergi är att slå ihop lätta
atomkärnor till tyngre. När dessa sedan sönderfaller
till nya lättare partiklar igen frigörs energi. I
en potentiell fusionsreaktor utvinns energi genom
att kärnor av tunga vätevarianter (deuterium och
tritium) bildar helium. Då uppstår neutroner med
mycket hög rörelseenergi. De snabba neutronerna
bromsas därefter upp i kraftverkets väggar, som
då värms. Kylvätskan, som passerar genom väggen,
får sedan bilda ånga, vilken driver turbiner
och elgeneratorer.
SVÅRIGHETEN ÄR att kärnorna som ska slås ihop är
positivt laddade vilket gör att de stöter bort varandra.
Man måste tvinga dem att smälta ihop – fusionera.
För att möjliggöra kärnreaktionerna måste
den joniserade gasen av väteisotoper, plasmat,
värmas till närmare 100 miljoner grader. Dessutom
måste det ha en tillräcklig täthet, det vill säga
tillräckligt många atomkärnor per volym. För att
uppnå och behålla det höga tryck som krävs innesluts
plasmat i ett kraftigt, ringformat magnetfält.
En svårighet med de fusionsförsök som gjorts
har varit att de slukat mer energi för att värma plasmat,
än vad som frigjorts. Ett annat problem har
varit att fi nna material som klarar av de kraftiga
värme- och neutronfl ödena.
Det verkligt stora problemet är att hålla plasmat
på plats eftersom det har en benägenhet att bli instabilt
och läcka värmeenergi. Om plasmat är för
6 campi 6/05
instabilt får man inte ut någon energi. Detta problem
har forskarna angripit på en rad olika sätt, de
senaste går ut på att installera sensorer som kan
upplysa om var en instabilitet håller på att växa
till sig. För att förhindra instabiliteten att breda ut
sig ytterligare skapar man ett magnetiskt fält för
att stabilisera plasmat partiellt. I Alfvénlaboratoriets
experimenthall står extrap t2r, en liten
försöksreaktor där Alfvénforskarna bland annat
har utfört grundläggande studier av just återkopplingen
av styrmagnetfält.
Professor Torbjörn Hellsten med
Alfvénlaboratoriets fusionsexperimentanläggning
EXTRAP T2R i bakgrunden.
Om cirka tio år ska anläggningen iter, (International
Thermonuclear Experimental Reactor),
stå färdig och blir då den första reaktor som kommer
att producera nettoenergi. Målet för iter
är att visa att fusionsenergin är teknologiskt och
vetenskapligt genomförbar. Forskarna planerar
att genomföra experiment som kommer att producera
500 mw fusionseffekt, vilket är mer än den
effekt som kommer att tillföras för att upprätthålla
och upphetta bränslet i plasmat.
iter är ett globalt samarbetsprojekt där euländerna
samt usa, Japan, Kina, Ryssland och
Sydkorea deltar. I juni i år enades parterna om att
iter ska byggas i Cadarache i södra Frankrike,
nära Aix-en-Provence.
Att iter hamnar i Frankrike och inte i Japan,

som var det andra alternativet som diskuterades,
välkomnas av såväl svenska som andra europeiska
forskare och kommer att få betydelse även för europeisk
industri.
– FÖR SVENSK FORSKNING rent allmänt är det en
stor fördel att iter ligger i Europa och inte i Japan,
det är geografi skt närmare för oss och miljön är
mer attraktiv för den individuella forskaren och
teknikern, säger Torbjörn Hellsten, professor i fusionsplasmafysik
vid Alfvénlaboratoriet.
Placeringen i Europa får också betydelse för europeisk
industri i och med att många komponenter
till iter kommer att beställas av industrin vilket
driver industriforskningen och Europas spetsteknologi
framåt.
En stor del av forskningen kring projektet sker
inte direkt på plats. Men styrningen av experimenten
måste ske vid iter och många forskare kommer
därför att vara stationerade där.
Flera svenska forskargrupper har varit involverade
i design- och konstruktionsarbetet och fl era
kommer så småningom att stationeras vid iter.
– Det här är världens hittills största fysikprojekt
som fl era svenska forskare redan är djupt involverade
i. Fusionsforskarna i Uppsala utvecklar metodik
för neutronmätningar, forskargrupper på kth
och Chalmers har gjort teoretiska beräkningar och
modeller för att simulera experimenten, säger Torbjörn
Hellsten.
Ett annat område som studeras på kth är växelverkan
mellan plasmat och de omgivande väggarna.
Slitage av väggmaterialet vid kontakten med
plasmat gör att det måste bytas ut ofta. Därför är
en del av fusionsforskningen i dag inriktad mot
utvecklingen av nya väggmaterial.
” Fusionskraft är miljövänlig därför att inga växthusgaser produceras
och det krävs ingen slutförvaring av radioaktivt avfall.”
Under de närmaste åren kommer Torbjörn
Hellsten att vara koordinator i arbetet med att
bygga upp simuleringsmodeller för uppvärmning
av plasmat.
– Speciellt intressant är radiofrekvensuppvärmning
av plasmat som inte bara värmer utan också
verkar stabiliserande på plasmat. Avsikten är att få
fram en datamodell som med stor precision kan
simulera iter-plasmat, säger han. ■
METTE HULTGREN
JENS LASTHEIN
Sverige
på efterkälken
Svenska forskare är framstående inom fusionsforskning
och deltar i förberedelserna kring
världens största fysikexperiment, iter. Men
om inte staten skjuter till nya anslag är både
återväxten av fusionsforskare och dagens
fusionsforskning hotad, menar Jan Scheffel,
docent i fusionsplasmafysik vid kth.
– VI HAR HAFT SAMMA budget under tio år
vilket i realiteten innebär att våra tillgängliga
medel halverats. Vi hänger inte med i Europas
satsning just nu, trots att Sverige har fl era spjutspetsforskare
inom fusionsforskningen knutna
till iter, säger Jan Scheffel.
Samtidigt som svenska forskare sett anslagen
minska så har eu ökat anslagen till fusionsforskning.
Inom det kommande sjunde
ramprogrammet kommer anslagen att öka
ytterligare.
– Vi har i dag inte råd att utbilda så många
doktorander som vi skulle behöva och som
vill doktorera hos oss. Görs inget snart riskerar
svensk fusionsforskning att hamna på efterkälken.
Forskningsminister Leif Pagrotsky har visserligen
uttalat sig positivt om att iter hamnar
i Europa, men fortfarande anser man inte
från regeringshåll att fusionsforskning är en
del av den svenska energiforskningen. I varje
fall inte om man ser till hur det långsiktiga
energi politiska programmet utformas, menar
Jan Scheffel.
Varför hänger inte Sverige med?
– Fusionsforskningen blandas ihop med
kärnkraft! Vi fi nns därmed inte med på energimyndighetens
lista över svensk energiforskning.
Det fi nns dessutom en övertro i Sverige på
att förnybar energi ska lösa energifrågan. Men
den kommer inte att räcka till för att ersätta fossila
bränslen och kärnkraften globalt sett. Därför
är det viktigt att satsa på den kompetens som
fi nns i Sverige för att föra fusionsforskningen
framåt. ■
METTE HULTGREN
Fission och fusion
Dagens kärnkraftverk använder sig av fi ssion,
man klyver atomkärnorna. Vid fusionskraft är
målet att utvinna energi genom att slå samman
atomer, att fusionera dem. Problemen
med kärnkraft är dels det radioaktiva avfallet,
med halveringstider på upp till 100 000 år,
dels att själva atomklyvningen kan leda till en
process där reaktorn skenar.
Det avfall som genereras ur en fusionsreaktor
är aktiverat väggmaterial med en halveringstid
på cirka 100 år. Bränslet tritium har en
halveringstid på cirka 12 år. Nästa generations
fusionsreaktorer kan använda sig enbart av
deuterium som bränsle, en ofarlig väteisotop
som kan utvinnas ur havet.
campi 6/05 7

HÅKAN LINDGREN
Färre forskare när
skolorna sparar
Effekterna av skolornas besparingsåtgärder börjar synas. Ekonomin är
bättre, men personalen har minskat och man vågar ännu inte nyrekrytera
doktorander. Ökat samarbete med industrin och större forskargrupper
kan vara en möjlighet för att lösa fi nansieringsproblemet.
I KTHS DELÅRSRAPPORT kan man läsa
att den ekonomiska situationen totalt
sett har förbättrats i förhållande till
det första halvåret 2004. Det beror
bland annat på att personalkostnaderna
har minskat. Examinationstakten
inom forskarutbildningen
har ökat jämfört med tidigare år,
men antagningen visar en nedåtgående
trend.
– Skolorna har varit mer återhållsamma
och medvetna om att få ned
kostnaderna, en följd av detta är att
antalet anställda har minskat med
114 heltidstjänster, säger Petter Gréen,
kths fi nansdirektör.
Minskningen av antalet anställda
8 campi 6/05
beror till stor del på att avdelningarna
inte har medel att nyanställa när forskarstuderande
har examinerats, samt
att forskare och forskningsingenjörer
med tidsbegränsade anställningar
har slutat. På de institutioner där
lärare blivit uppsagda har detta föregåtts
av att verksamheten förändrats,
oftast genom att medel saknats, varvid
arbetsbrist uppstått.
– Fakultetsanslagen är ju ungefär
lika stora som tidigare, vad som är
bekymmersamt är att bidragen till
kth från de traditionellt stora bidragsgivarna
Stiftelsen för strategisk
forskning, Energimyndigheten och
Vinnova har minskat. Ungefär sjut-
tio procent av forskningen på kth
är kontraktsfi nansierad, säger Petter
Gréen.
Det fi nns också andra frågor som
inte kth styr över men som har betydelse
för skolans utveckling och resultat.
Det handlar bland annat om
kompensation för höga lokalkostnader
och designprislapp för arkitekturutbildningen,
som skulle ge bättre
ekonomiska förutsättningar.
PÅ INDUSTRIELL produktion har man
varit tvungna att reducera och strukturera
om verksamheten för att det
inte funnits pengar. Här har personalstyrkan
minskat från 120 till 50
personer på fem år.
– Jag tror vi ska se positivt på dessa
förändringar, för det är en möjlighet
att skapa något ännu bättre. Alla
organisationer behöver genomgå
framåtskridande omvandlings- och
utvecklingsfaser, säger Bengt Lindberg,
dekan vid Skolan för industriell
teknik och management.
– Det vi lider av nu är att vi inte
vågar rekrytera nya doktorander på
grund av att vi inte har fi nansiering.
Och om vi får ett glapp på fl era år
utan nya forskarstuderande, så blir
det en lucka i examinationerna och vi
får mindre fakultetsmedel. Framöver
behöver vi på kth fokusera på större
forskargrupper för att bli mer ekonomiskt
oberoende och internationellt
konkurrenskraftiga. Små forskargrupper
har ofta svårt att fi nna fi -
nansiering, säger han.
EKONOMIAVDELNINGEN bedöme ändå
att skolornas besparingsåtgärder för
att få kontroll på kostnadsutvecklingen
har varit effektiva. Men det är
svårt att veta vilka effekter de ekonomiska
nedskärningarna får på verksamheten.
– Det är viktigt att skolorna ser
till att skaffa mer externa medel och
fortsätter att vara sparsamma för att
kth ska få en positiv utveckling av
utbildning och forskning på lång
sikt, säger Petter Gréen.
Bengt Lindberg håller med.
– Jag tror att vi behöver utveckla
vårt samarbete med industrin för att
inte som nu vara i händerna på de
offentliga forskningsfi nansiärerna.
Men det gäller att ha en bra mix, så
att vi inte tappar den akademiska
höjden. Vi har ökat antalet industridoktorander
hos oss och får på så
sätt ändå en prestationsinsats, men
med minskade lönekostnader. Vissa
företag betalar även för handledningskostnader.
Nackdelen med fl er
industridoktorander är att det blir
lite tomt i korridorerna, säger han. ■
SUSANNE ROSÉN
Färre anställda
Totalt har kths personal minskat
med 114 heltidsanställda jämfört
med förra året.
62 personer har fått sina anställningar
avslutade. Av dessa hade
39 tidsbegränsad anställning;
11 forskare, 17 forskarstuderande,
7 forskningsingenjörer, 2 administratörer
och 2 utvecklare. Övriga
23 är tillsvidareanställda som har
blivit uppsagda, bland andra
6 forskare, 6 lektorer och 6 adjunkter
samt några tekniker. Varslen är
spridda över i stort sett hela kth.
Dessutom har 52 heltidstjänster
dragits in på grund av olika former
av pensioneringar.

Otryggt för
forskarstuderande
Finansiering är en viktig fråga
i doktorandsektionens arbete.
Daniel Westlén tror att det fi nns
en risk att forskarstuderande
kommer i kläm när fakulteten
saknar pengar.
– SOM DOKTORAND är man ju väldigt
beroende av att det kommer in externa
medel, vi klarar oss inte utan. Problemet
är att de alltid har någon form
av villkor och krav på motfi nansiering.
Fakultetsanslagen ger oss mer
frihet. De har visserligen ökat, men
det är bara en kompensation för löneökningar
och infl ationen, om ens
det, säger Daniel Westlén, som forskar
på institutionen för reaktorfysik
om radioaktivt avfall.
Han är ledamot i universitetsstyrelsen
och var tidigare ordförande i
doktorandsektionen.
– DE SENASTE ÅRENS minskande
infl ationskompensation och nedskärningar
i de offentliga forskningsmedlen
börjar nu slå igenom
i verksamheten, när de långa forskningsprogram
som startades vid sekelskiftet
tar slut. Forskarna känner
av trycket att de måste dra in mer
externa medel och jobbar hårt för
att säkerställa kths del av bidragen,
säger Gunnar Landgren.
Alla svenska forskningsaktörer
måste anpassa mun efter matsäcken
på något sätt, kth är inget undantag.
– Det kommer att ske en anpassning
av forskningsverksamheten,
men man väntar i det längsta då det
pågår en profi lering driven av våra
stora fi nansiärer. Alla har ansökningar
om långvariga forskningsbi-
– Det är universitetsledningens
uppgift att prioritera tillgängliga
forskningsmedel och göra det med
omsorg och eftertanke. Men det ligger
också i kths intresse att kunna
erbjuda doktoranderna bra villkor
med en trygg och säker fi nansiering
och rätt till sociala förmåner.
OM MINSKNINGEN av antalet forskarstuderande
på kth beror på att man
inte nyanställer lika många som slutar
så berörs inga enskilda forskare. Men
minskar antalet doktorandtjänster
och det i stället blir fl er forskarstuderande
med utbildningsbidrag och
stipendier innebär det en mycket
otryggare arbetssituation.
– Vi anser också att kth systematiskt
använder sig av licentiatantagning
som någon sorts provanställning.
De fl esta som börjar forska
” Strategiska vägval
nödvändiga”
Forskarna arbetar intensivt för att
kth ska få sin del av de of entliga
bidragen, men kakan är liten och
konkurrensen hård. En anpassning
av kths forskningsverksamhet är
att vänta, men först efter nästa
sommar, tror Gunnar Landgren,
vicerektor för forskningens infrastruktur.
Först efter 2008 kommer de offentliga forskningsbidragen
att öka, det blir en tuff period
fram till dess, tror Gunnar Landgren.
drag på gång. De är utlysta väldigt
brett, så många verksamheter på
kth har mycket bra ansökningar
inom ramen för ett eller fl era olika
initiativ. Det är svårt att gissa vilka
som kommer att få bidrag så i dagsläget
kan kth inte strukturrationalisera,
eftersom vi då riskerar att slå
undan benen för någon som kanske
håller på att få pengar.
URVALSPROCESSERNA på Stiftelsen
för strategisk forskning, Vinnova
HÅKAN LINDGREN
tror att de ska disputera. Det är ändå
entrébiljetten till akademin och jobb
utomlands. Men fi nns det sedan
inte pengar till hela doktorsexamen
så riskerar de att bli utkastade. Den
typen av uppsägningar syns inte i statistiken,
men de förekommer.
PROBLEMET enligt Daniel Westlén är
att kth arbetar efter två principer
som strider mot varandra och gör att
doktoranderna kommer i kläm. Den
ena är att fakulteten måste garantera
fi nansieringen av sina doktorander,
den andra är att den måste anta till
målexamen, dvs licentiat- eller doktorsexamen.
– Oftast kan fakulteten inte garantera
pengar i fyra år och antar bara till
licentiatexamen. ■
SUSANNE ROSÉN
och Vetenskapsrådet, förväntas vara
klara till nästa sommar.
– Därefter kan vi se om kth måste
göra någon form av fokusering. Att vi
ser ett mindre antal nyanställningar
av doktorander är nog bara början på
den process som är nödvändig. Om
vi inte får in nya pengar, kommer
även seniora forskare att försvinna.
Även om kth har mycket bra forskning
inom våra ämnesområden, tror
jag inte att det är enkelt att öka vår
andel av kakan. Det blir snarare strategiska
vägval. Vi måste gå igenom
vad vi kan och vill och därefter fokusera
på det.
GUNNAR LANDGREN är ändå optimistisk
om att de offentliga forskningsbidragen
på sikt kommer att öka.
– Men många verksamheter kommer
att ha allvarliga problem innan
dess. Det dröjer till efter 2008 innan
vi kan se några bidragsökningar.
Så vi måste utnyttja vår profi lering
gent emot såväl internationella fi -
nansiärer som uppdragsforskning åt
näringslivet för att överbrygga en tuff
period. ■
SUSANNE ROSÉN
FRÅGAN
Påverkas du
av minskade
forskningsmedel?
Mauro Onori, docent,
Industriell produktion
– Min forskning har inte påverkats
alls, jag insåg tidigt att det
skulle hända och började söka
pengar från eu direkt. Det fi nns
en ovilja inom akademin att ta
steget till nya mekanismer, som
eu och annat som ligger bakom
minskningen av de statliga bidragen.
Många är kanske rädda
för allt pappersarbete, men det är
inte så väldigt krävande.
– eus forskningsprogram blir
allt större, eu-länderna strävar
mot en central plats där man kan
söka bidrag. Alla de statliga bidragen
kommer att minska. För
den globala forskningen är det en
fördel för att man hamnar i större
grupperingar och blir utvärderad
på ett tuffare sätt. ■
Sara Eriksson, doktorand,
Kemiteknik
– Jag hade fi nansiering de första
tre åren, sedan tog eu-projektet
slut och det är inte lätt att få
pengar till det sista året. Det leder
till en otrygg situation ekonomiskt,
med korta förlängningar av
anställningsavtalet hela tiden. Det
händer att jag arbetar i andra projekt
som inte är relaterade till min
avhandling för att det inte fi nns
pengar. Då blir det mindre tid och
fokus på min egen forskning.
– Vi är många doktorander
som har det på samma sätt. euprojekten
är inte anpassade efter
vår doktorandtid. Finansieringssituationen
gör att det känns svårt
att fortsätta med en akademisk
karriär efter examen. ■
campi 6/05 9

Teknisk fysik
stärker sin profi l
kth delar årligen ut cirka 10 miljoner kronor
i pedagogiskt utvecklingsmedel. När Skolan
för teknikvetenskap får en miljon kronor
kommer en del av pengarna att gå till programmet
för teknisk fysik.
– VI KOMMER ATT använda resurserna till en ordentlig
genomgång av programmet, där stora delar
inte har setts över på fl era decennier, säger Göran
Grimvall, programansvarig på Teknisk fysik.
Exakt hur mycket pengar programutvecklingen
får är ännu inte helt klart. Däremot har Göran
Grimvall en klar vision av vad pengarna ska användas
till.
– Det handlar till viss del om att skydda vårt
varumärke. Teknisk fysik har hittills inneburit att
studenterna har fått en god bredd i fysik, matematik
och dess tillämpningar, vi har inga direkta industriella
grupperingar som väntar efter examen.
Dessutom brukar teknisk fysik räknas till en av de
mest krävande utbildningarna som fi nns i Sverige.
Därför är det oerhört viktigt att det tydligt framgår
vad det innebär att ha en examen i teknisk fysik,
det blir ett slags kvalitetssäkring, säger han.
MEDLEN KOMMER bland annat att användas för
att anpassa programmet till 3-5-8 systemet, enligt
Bolognaprocessen, det vill säga att man redan
efter tre år och 120 högskolepoäng ska kunna ta
en examen.
– Ska man ta en examen redan efter 120 poäng
så måste det fi nnas utrymme för att specialisera sig
under de sista 20 poängen. Vårt mål är därför att
de 100 första poängen ska vara obligatoriska, mot
dagens 107. Därefter ska man kunna fördjupa sig i
något enskilt ämne, säger han,
Samtidigt som programmet ska anpassas till
120-poängs examina vill man värna om den bredd
10 campi 6/05
som i dag fi nns inom programmet och därför föra
in valbara kurser först efter 2,5 års studier. På de
allra fl esta utbildningarna på kth fi nns det valbara
kurser tidigare under programmen.
ÖVERSYNEN AV programmet är också nödvändig
för att bereda plats för den tekniska utvecklingen,
menar Göran Grimvall.
– Inom matematiken arbetar vi i hög utsträckning
med numeriska beräkningsmodeller och simuleringar
och därför måste vi ta hänsyn till den
kraftiga utvecklingen inom datorberäkningsområdet.
Liksom mmt-området kommer även de ansvariga
kring Teknisk fysik att se över målen för
utbildningen enligt modellen cdio – Conceive,
Develop, Implement and Operate.
– Avsikten är att granska de olika delarna i programmet
för att se hur väl de stämmer överens
med det övergripande målet för kths alla civilingenjörsutbildningar.
Hur väl studenterna tillgodogör
sig utbildningen och liknande. ■
METTE HULTGREN
● 10 MILJONER I UTVECKLINGSSTÖD
Så här ser fördelningen ut av årets utvecklingsstöd
inom grundutbildningen för gemensamma
satsningar, totalt 10 miljoner kronor: Sex miljoner
går direkt till de olika skolorna som själva avgör
hur pengarna ska användas. Cirka två miljoner
går till att förbättra kths gemensamma av-utrustning
i lärosalarna, 500 000 går till skolövergripande
information och kommunikationsteknik,
500 000 går till lärarutveckling och en miljon
går till skolövergripande program och kurser, till
exempel programmet civilingenjör-lärare.
HÅKAN LINDGREN
Moralisk
hedersdoktor
EN KVINNA OCH tre män har utsetts till hedersdoktorer
vid kth 2005.
Inga-Britt Ahlenius, chef för fns internrevision,
utses till hedersdoktor för att hon genom
sin gärning utgör ett föredöme när det gäller
medmänsklighet, moral och etik. Under åren
har hon gjort sig känd som en orädd offentlig
person som står upp för det hon tror på. Bland
annat ledde hon en granskning som avslöjade
grovt maktmissbruk inom eu-kommissionen,
vilket ledde till att kommissionen fi ck avgå
1999.
Inom forskning och utbildning är hög moral
och etik en ledstjärna och det är en självklarhet
att bibehålla och stärka detta synsätt i utbildningarna
på kth, framhålls i motiveringen till
utnämningen av Ahlenius.
Även Gunnar Asplund, utvecklings- och
forskningschef på abb, Ulf Grenander, professor
i tillämpad matematik vid Brown University
i usa och Akihisa Inoue, professor vid Tohoku
University i Japan utses till hedersdoktorer i år.
Doktorshattarna mottar de i Stockholms
stadshus 18 november. ■
Samverkan
kräver resurser
SAMVERKAN mellan svenska högskolor är nödvändigt
om man vill hävda sig internationellt.
Det var ett av universitetskansler Sigbrit Frankes
budskap när hon besökte kths Fakultetskollegium.
Franke räknade upp ett fl ertal kriterier för
en lyckad samverkan. Hon sade bland annat att
det kräver ett starkt ledarskap som klarar av att
avveckla områden där ens samverkanspartner
är starkare. Ett samarbete kan därför lättare inledas
kring det som är nytt, till exempel de nya
masterutbildningarna, betonade hon.
I dag fi nns dock varken incitament eller tillräckligt
med resurser för att förverkliga ett gott
samverkansarbete, enligt Franke. Hon ser även
ett tydligt behov av ett nytt resurstilldelningssystem
från staten eftersom det nuvarande tenderar
att likrikta högskolans utbildningsutbud.
Dessutom bidrar det till att utbildningarna blir
dåligt anpassade för arbetsmarknaden.
Inom kort presenterar Högskoleverket en
rapport om hur naturvetarutbildningarnas utbud
är anpassade till arbetsmarknadens behov. ■
ANETTE ANDERSSON

INBLICK
En lördagskväll i september intog Händel,
ett smattrande fyrverkeri och nio blåsorkestrar
borggården på kth. Det blev en
konsert som lyste upp höstkvällen och
samtidigt upplyste stockholmarna om att
kth inte bara erbjuder vetenskap utan
också stor konst.
Fullt blås
på borggården
▼
campi 6/05 11

12 campi 6/05
▼
FÖRSTA GÅNGEN Händels ”Musik till ett kungligt fyrverkeri”
uppfördes gick det inte bättre än att fyrverkeriet satte fyr på
det 30 meter höga tempel som byggts för konserten och musiker
och publik tvingades fl y hals över huvud. Den konserten
blev betydligt kortare än man tänkt, men den historiska fadäsen
avskräckte inte Gunnar Julin, kths Director Musices,
från att uppföra just detta stycke med tillhörande fyrverkeri
på borggården i mitten av september.
– Att framföra en höstkonsert på vår vackra borggård strax
innan vintern brakar till är något jag länge velat göra, säger
Gunnar Julin.
Så här års, sent i september, är det för rått för stråkar men
inte för blås och slagverk.
”… konserten ska vara ett steg i arbetet med att
sätta kth på Stockholms kulturkarta.”
En vacker höstdag har övergått i en lika vacker höstkväll
och konsertbesökarna har redan fått uppleva kths egen
PromenadorQuester och en fantastisk italiensk blåsorkester.
Flera sällskap sitter på fi ltar och lyssnar, de kloka har lagt tidningar
under som isolering mot kvällskylan. Några barn slår
kullerbyttor nerför grässlänten och det fi nns mat och dryck
att köpa i de vita tält som slagits upp. På scenen har nio blåsorkestrar
från mälardalsområdet, varav en från kth, tagit
plats.
Septemberkvällens fyrverkerikonsert var
startskottet för KTHs nya musiksatsning.
Gunnar Julin kliver upp på scen och drar med stora gester
i gång orkestern. Musikerna tar ton och ackompanjeras av
fi na fyrverkerier som pyroteknikern Peter Nordin styr med
känslig hand. Det är maffi gt och mer storslaget än Gunnar
Julin själv på förhand kunnat ana.
– Från början hoppades jag på att vi skulle få ihop en orkester
på 90 personer, men det blev fl er än 190, säger han.
En utmaning för honom som dirigent, men också som
medarbetare på kth.
– Jag vill att besökarna ska få en stor musikupplevelse och
tanken är även att konserten ska vara ett steg i arbetet med
att sätta kth på Stockholms kulturkarta.
KVÄLLENS KONSERT ser han också som startskottet för kths
nya musiksatsning.
Det är tre år sedan Gunnar Julin blev uppringd av Anders
Flodström som ville veta vad han kunde göra för musiklivet
på kth.
– Rektor hade själv en del idéer samtidigt som jag snabbt
kände att det skulle gå att göra mycket intressanta saker här,
säger Gunnar Julin.
Anders Flodström erbjöd honom en tvåårig projektanställning
på halvtid. Gunnar sa ja. Rektorn sa välkommen.
Han fl yttade in, köpte tjänstepiano och tjänsten växte. Gunnar
blev fast anställd och sedan i somras jobbar han på heltid
som kths Director Musices.
Och även om han ser kvällens konsert som ett startskott så

har han redan hunnit uträtta en hel del. Han har startat kths
Akademiska Kapell, börjat med lunchmusik för personalen
och ser nu också över de akademiska högtiderna för att ytterligare
klä dem i konst och musik.
– Ta diplomeringen som ett exempel. Har man läst till civilingenjör
så tycker jag att man ska få vara med om en pampig
avslutning med en riktig orkester som spelar högtidlig
musik.
Samtidigt påpekar han att det redan fi nns mycket musik på
kth, men att han vill vara med och utveckla och förädla den.
Får han som han vill kan man snart ha akademiska betyg i
musik med sig som färdig civilingenjör.
– Jag har redan två kurser klara: ”Orkesterns praktik”
och ”Orkesterns teori”. Jag hoppas komma igång med dem
snarast.
SOM DIRECTOR MUSICES har han medverkat vid bland annat
invigningen av det nya biblioteket, under 175-årsfi randet och
vid Akademiska Hus tioårsjubileum.
– Det tar lite tid, men nu börjar folk känna till att jag fi nns
och hör av sig med förfrågningar.
Han är faktiskt också den första som kan kalla sig för Director
Musices vid kth.
– I Lund och Uppsala har de haft den här tjänsten i mer än
300 år, säger Gunnar Julin.
I det perspektivet är han nybörjare, men som yrkesman
har han lång erfarenhet och stort kunnande. Han har tolv års
utbildning från musikhögskolan och ser sig i grunden som
kyrkomusiker.
– Jag har jobbat 30 år i S:t Matteus församling. Det var
orgeln som lockade mig, denna musikens kejsare, säger han
och tar några ackord i luften.
Får Gunnar Julin som han vill kan civilingenjörerna
snart ha akademiska betyg i musik.
” Har man läst till civilingenjör så tycker jag att man
ska få vara med om en pampig avslutning.”
Han gillar sin arbetssituation på kth – här är raka puckar
och snabba beslut, säger han.
– Det är tydligt och jag behöver aldrig gissa. Ledningen
säger vad de vill och inte vill ha.
Han har mycket på agendan, nästan för mycket ibland.
Höstens höjdpunkt är konserten med kths Akademiska
Kapell 23 oktober på Nybrokajen 11. Då ska de bland annat
framföra Griegs pianokonsert med Roland Pöntinen som
solist. Gunnar Julin jobbar även för att kapellet, som han
själv dragit igång, ska växa och bli så många som uppemot
50 musiker. ■
TEXT: TOBIAS ÖSTBERG, FOTO: LASSE NYMAN
campi 6/05 13

NY PÅ JOBBET
Matematiker
som vill diskutera
Matematikforskaren Alan Sola tycker att matematik är ett
diskussionsämne, inte något som ska studeras i ensamhet.
Alan Sola, forskningsingenjör,
avdelningen för matematik.
Varför stannade du kvar på kth efter din
civilingenjörsexamen?
– Det var under tredje, fjärde året som jag
kom fram till att jag ville fortsätta med att forska
i matematik för att lära mig mer inom ämnet.
Det kändes otillfredsställande att bara läsa olika
kurser, jag ville i stället se om jag kunde åstadkomma
något själv inom matematiken.
Vad innebär ditt arbete?
– Jag läser doktorandkurser, undervisar en del
och arbetar även på ett forskningsprojekt som är
en fortsättning på mitt ex-jobb; det handlar om
att försöka förstå ett tillväxtbeteende för analytiska
funktioner.
Många studenter upplever matematiken
som svår, men du har valt att bygga din
forskning kring det?
– Jag tycker också att matematik är svårt. Att bli
bra på något förutsätter ju en kombination av intresse
och fallenhet. Och med bara intresse kommer
man långt, även inom matten. Problemet är
att inte så många är intresserade av matematik
– vad det beror på kan man ju spekulera om.
Men ni är fl era unga, nyblivna matteforskare
på din avdelning?
– Vi är tre stycken nya sedan i somras, och vi
studerar gärna matematiken tillsammans. Det
är ett missförstånd att det bästa studiesättet är
i ensamhet. Det optimala är att läsa lite själv och
sedan diskutera med andra. I matematikböckerna
förmedlas ofta ett auktoritetstänkande; där står
om matematiska problem att ”det är uppenbart
att...”. Men ganska ofta tycker man inte det, och
då känns det tryggt att ha någon att diskutera problemet
med.
14 campi 6/05
CHRISTER GUMMESON
Ökad medvetenhet
kring fusk
Antalet disciplinärenden på kth har ökat,
de fl esta handlar om att studenterna fuskar
vid tentor eller uppsatser. Men om det beror
på att fusket verkligen har ökat är inte
säkert. Medvetenheten kring dessa frågor
har blivit högre bland lärarna, och därmed
också benägenheten att anmäla.
VID MISSTANKE om fusk ska lärarna anmäla detta
till disciplinnämnden för utredning. Enligt Högskoleverkets
undersökning har antalet plagiat
och fusk vid skrivningar ökat kraftigt vid landets
högskolor och universitet senaste året. kth
utgör inget undantag: år 2002 och 2003 anmäldes
21 ärenden till disciplinnämnden och förra året
30 ärenden.
– Vi kan inte med belägg hävda att fusket vid
kth har ökat i omfattning. Däremot ser vi att
anmälningsbenägenheten har höjts de senaste
åren, säger Gunnar Benediktsson, studierektor
vid Teknisk fysik och medlem i disciplinnämnden.
HAN MENAR ATT medvetenheten bland kths lärare
är högre i dag än tidigare. Våren 2003 hölls
ett studierektorsmöte där reglerna för vad som
gäller vid disciplinärenden diskuterades.
– Sedan det klargjordes att det är obligatoriskt
att anmäla misstankar om fusk så har anmälningarna
stigit i antal, säger Gunnar Benediktsson.
Det vanligaste fusket är att studenterna vid
skrivningstillfällen tar med sig fusklappar eller
byter information med varandra under pågå-
ende skrivning. Det händer också att de försöker
ta kontakt med varandra utanför skrivningssalen
vid toalettbesök.
– Ofta får man ta med sig formelsamlingar till
en skrivning, men man får till exempel inte ha
med sig färdiga lösningar.
En annan form av fusk är när studenten plagierar
någons arbete, helt eller delvis. I och med tillgängligheten
via Internet såg man under några
år hur plagiaten blev fl er och fl er. Det är lätt för
studenten att söka reda på en färdig uppsats som
behandlar det ämne man ska skriva om. Men numera
använder till exempel Nada ett kontrollprogram
där man mot en databas kan kontrollera
om en programmeringsuppgift är plagierad. På
så vis upptäcks en stor del av fusket.
PÅFÖLJDEN VID disciplinära ärenden är varning
eller avstängning under en begränsad period och
beslutas oftast av disciplinnämnden som består
av rektor, en jurist, en lärarrepresentant och två
studentrepresentanter. Ofta har de studenter som
upptäckts för fusk i hög grad misslyckats med
sina studier. Därför uppmanas de att ta kontakt
med studievägledningen så att de kan komma till
rätta med sina studier.
För lärarna kan förekomsten av fusk innebära
att de måste lägga ner mer arbete på att utforma
tentor som försvårar möjligheten att fuska.
– Det förekommer att institutioner har skrivningar
som innehåller delvis skilda frågor för att
försvåra fusk, säger Gunnar Benediktsson. ■
METTE HULTGREN

Färre studenter
– bättre ekonomi
LANDETS UNIVERSITET och högskolor
räknar med bättre ekonomi i år jämfört
med 2004.
Årets underskott beräknas landa
på 160 miljoner kronor – förra årets
minusresultat var 440 miljoner kronor.
Bakom resultatet ligger besparingar i
form av färre studenter och anställda,
visar Högskoleverkets analys.
Två av tre högskolor räknar fortfarande
med ett underskott, men underskotten
är relativt små.
Den förbättrade ekonomin beror
främst på att man har antagit färre
studenter. Jämfört med förra året är
minskningen 3 500 helårsstudenter.
kth-ordförande förebild
NÄTVERK ÄR helt avgörande för kvinnor
som vill göra akademisk karriär. Det
betonade Cecilia Schelin Seidegård,
ordförande i kths styrelse, vid Qseminariet
nyligen.
Cecilia Schelin Seidegård, som är
sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset,
delade med sig av
sina erfarenheter från yrkeslivet och
berättade om de val som lett fram till
hennes position i dag. Hon lyfte fram
fl era faktorer värda att uppmärksamma
Ni sköter om kths infrastruktur för telefoni
– hur ser era vardagsuppgifter ut?
– Många ärenden handlar om att fl ytta anknytningar
när anställda byter arbetsplats, skapa nya
för nyanställda, och att göra felsökningar när
teleförbindelser inte fungerar.
– Och så svarar vi på många användarfrågor
om våra tjänster och försöker nå ut med budskapet
att telefonen är ett arbetsverktyg, som kräver
kunskap av användarna, säger Camilla Tengnér.
Känner inte personalen till möjligheterna som
telefonsystemet erbjuder?
– Många gör det inte. I dag är det till exempel
bara 300–400 av 3 500 anställda som har en röstbrevlåda
kopplad till sin fasta telefon, vilket säkert
till en del beror på att många inte känner till den
tjänsten. Det gör i sin tur att många samtal landar
hos växeln i onödan. Vi tror även att många skulle
använda mobile extension-tjänsten – att man
överför sitt fasta abonnemang till mobiltelefonen
Fortfarande utbildar dock högskolorna
fl er studenter än vad de får ersättning
för. Överintaget ligger på fyra procent
över det takbelopp som riksdagen
sätter upp.
Högskolorna har även dragit ned
på personalen för att få bättre balans i
ekonomin. Förra året minskade personalstyrkan
med 1,5 procent och mycket
pekar på att minskningen fortsätter i
år. Högskolorna sparar också genom att
anta färre doktorander. ■
Mer info se: www.hsv.se
för kvinnor som vill göra karriär i en
organisation.
– Glastaket fi nns. Man ska ha klart
för sig att alla inte älskar kvinnor som
tar för sig, sade hon
Q-seminariet, som återkommer två
gånger årligen, är en del av projektet
kth Future Faculty. Det övergripande
syftet med projektet är att skapa en rörelse
inom kths akademiska verksamhet
som leder till förnyelse och förhöjd
attraktionskraft. ■
”Telefonen är ett arbetsverktyg”
Camilla Tengnér och Veronica Berggren på kths Teleservice tror att mångas
arbetsvardag skulle bli enklare om telefonkunskapen ökade.
– om de bara visste om att tjänsten fi nns, säger
Veronica Berggren.
Vilka är fördelarna med mobile extension?
– Det är kostnadseffektivt, man slipper dyra
mobiltelefonkostnader, och man blir mer tillgänglig
för dem som vill komma i kontakt med
en. Är man mycket ute och rör på sig – man
kanske jobbar på två institutioner – kan det vara
skönt att bara ha en anknytning och en telefon.
De fl esta som använder mobile extension, ungefär
120 i dag, är nöjda. Det var en del barnsjuk domar
i början men de fl esta problem är lösta. Just nu tar
man fram en ny mast för Maskin området , säger
Veronica Berggren.
IP-telefoni, mobile extension, digital anknytning
– det blir mycket telefonteknik för
användarna?
– Visst, det kan upplevas som en djungel om
man inte håller på med det till vardags. Men vi
NÅGRA FRÅGOR TILL …
Veronica Berggren och Camilla Tengnér arbetar för att perso nalen
ska få mer kunskap om telefonsystemets möjligheter.
har en webbsida som beskriver vilka tjänster vi
erbjuder och vad de innebär. Där kan man till
exempel få reda på hur man via webben kan
knappa in sina hänvisningskoder – om att man är
på lunch eller semester och sådant. Då kan man
också göra det långt i förväg, men det här förutsätter
att man använder den så kallade webbuser-tjänsten,
säger Veronica Berggren.
Mer info om kths telefontjänster:
www.kth.se/internt/it-miljo/tele/
Frågor och felanmälan: tel: 790 68 00,
e-post: tele@admin.kth.se
CHRISTER GUMMESON
campi 6/05 15

HALLÅ DÄR!
Eric tar priset
Hallå där, Eric Ericson, körmusikens okrönte
kung, som blev årets mottagare av kths
stora pris.
Du är sedan länge världsberömd kördirigent,
fl era gånger prisbelönad. Hur värderar du att
få kths stora pris?
– Nästan ännu högre. Vi inom musikvärlden
känner varandra så väl, men det var överraskande
att ni uppmärksammar mig, och mycket
glädjande. Jag har gått och smakat på prismotiveringen
i fl era dagar – att man fäst sig vid det breda
perspektivet är roligt. Min mesta verksamhet
var ju vid Musikhögskolan, där jag under mina
35 år sett mängder av unga människor strömma
igenom.
PÅ WEBBEN
BLANKETTARKIVETS samtliga
dokument blir inom kort försedda
med nya logotypen och de typsnitt
som följer grafi ska profi len. kths
centrala webbplats med blanketter
och mallar för personal och
studenter ska efter 1 januari 2006
Hur ser du själv på din gärning? Vilka är dina
bästa minnen?
– Närmast tänker jag på Radiokören och
Kammarkören som har gett stora musikaliska
upplevelser. En är Bachs h-mollmässa i Leipzig
häromåret, som skedde på de kvadratmeter yta
där Bach själv en gång verkade, det gav en stor
känsla av högtidlighet. Kammarkören har också
jobbat mycket med Berlins fi lharmoniker – ett
starkt minne är från Wien och Brahms rekviem
som uppfördes på hans dödsdag vid en plats där
han brukade arbeta.
Du framhålls ofta som förebild för kördirigenter.
På vilket sätt har du inspirerat dem?
– Det där är ofta överdrivet, men kanske kan
inte innehålla någon mall med den tidigare logotypen.
Hittills har cirka 240 dokument i word-
och pdf-format uppdaterats.
I samband med uppdateringen har många
blanketter genomgått en allmän omgörning
i syfte att förbättra för användarna. Blankett arkivet
genomgår en ständig förnyelse, så det kan vara
det vara mitt sätt att umgås med partitur och
repertoar, jag inbillar mig att jag varit effektiv vid
instuderingar. En annan sak kan vara att både
Radiokörens och Kammarkörens viktigaste uppgifter
varit att framföra de nya och intressanta
partituren, kanske har jag varit en föregångare
när det gäller själva repertoaren. Jag har försökt
driva fram en körtyp, som skulle kunna vara en
förebild i sin nyfi kenhet på repertoaren.
Varifrån har du hämtat inspiration och energi
under alla år?
– Jag började leda min första kör när jag var 13
år – men det var inget konstigt utan helt naturligt
i den frikyrkomiljö där jag växte upp. Jag bodde i
Visby under uppväxtåren, där jag sökte upp varje
tillfälle till musicerande – jag måste haft en väldig
dragning till det, helt enkelt. Ledarskapet vet jag
inte var jag fått ifrån, det har alltid varit självklart
för mig att plocka ihop folk och få dem att sjunga
i stämmor.
” Jag började leda min första
kör när jag var 13 år.”
Den långvariga framgång du haft, hur har du
hanterat den?
– Ofta kommer det till en: har jag verkligen
gjort allt detta, hur kan jag vara värdig all uppmärksamhet?
Det är med mycket stor ödmjukhet
– på gränsen till tvekan om jag är värd detta
– som jag tagit emot all uppskattning. Men till
detta kommer förstås en jättestor procentsats
glädje över det! ■
CHRISTER GUMMESON
● ERIC ERICSON
Titel: professor i körsång och kördirigering.
Bakgrund: Bildade 1945 Eric Ericsons kammarkör,
konstnärlig ledare för manskören Orphei Drängar
i Uppsala 1951–1991, chefsdirigent för Radiokören
i 30 år. Förebild för kördirigenter världen över och
oöverträffad som inspiratör för Sveriges 500 000
körsångare. Bland hans utmärkelser kan nämnas
Sonningpriset, Svenska Akademiens kungliga pris
1995 och Polarpriset 1997.
motiverat att besöka webbplatsen med jämna
mellanrum. www.kth.se/internt/blankettarkivet/
Även skolornas logotyper ligger färdiga sedan
en tid tillbaka och ersätter de tidigare institutions-
och centrumlogotyperna, som försvann
i och med omorganisationen.
www.kth.se/internt/grafi skprofi l/