Ordinärt boende anpassat för äldre hyresgäster - KTH

Examensarbete nr 329
Institutionen för Fastigheter och Byggande
Avd för Bygg- och fastighetsekonomi
Kungliga Tekniska Högskolan
Ordinärt boende anpassat för äldre
hyresgäster
- En fallstudie utifrån behov och boendepreferenser
bland hyresgäster över 65 år i Blackeberg
Författare: Handledare:
Magnus Lönn Kurt Psilander
Fredrik Peterson
Stockholm 2006

Master of Science thesis
Title: Ordinary housing adapted for elderly tenants
- A case study based on needs and preferences
among tenants older than 65 years of age in
Blackeberg
Authors Magnus Lönn and Fredrik Peterson
Department Department of Real Estate & Construction
Management
Building and Real Estate Economics
Master Thesis number 329
Supervisor Kurt Psilander
Keywords Public housing, accessibility, elderly tenants,
services
Abstract
The population in Sweden and Europe is becoming increasingly older. As the large number of
people that was born in forties reaches the age of retirement, this development is enhanced
further. As a result of the increasing number of elderly people, there is extra need for
residential apartments that fulfils the needs and preferences of elderly people. Both more
costly full service homes and ordinary residential apartments adapted for elderly people are
affected. Well adapted ordinary residential apartments enable elderly people to stay in their
home in a higher age, and bring positive physical and mental health effects. The housing
companies are faced with a big task to fulfil the needs and preferences among elderly tenants.
Many apartments are today poorly adapted for tenants with physical disability. One of the
reasons for that is the absence of elevators in many houses.
Because of this situation we have made a study of needs and preferences among tenants over
the age of 65 in Blackeberg, a suburb area in western Stockholm. There are a high percentage
of tenants over the age of 65 in Blackeberg, and the houses are generally poorly adapted for
people with physical limitations. The study identifies problems that elderly tenants face in the
activities of daily living. Based on the outcome of the study, and the current type of buildings
in the area, we present possible solutions for how the situation for every day living among
elderly people can be improved.
The possible solutions to increase the accessibility are provided with magnitudes of the cost
for each solution. Proposals and costs are adapted to real estate owned by Familjebostäder in
Blackeberg, but can with modifications be adapted to other areas.
Elderly tenants every day living can also be supported by household services provided by the
housing company. The interests for these types of services are also studied.
The study is part of a project named “Leonardo”, conducted by the European Union, which
aims to provide educational material for employees in public housing companies. The
educational material is to be used to increase the knowledge of preferences and needs among
elderly tenants.

Examensarbete
Titel: Ordinärt boende anpassat för äldre
hyresgäster
- En fallstudie utifrån behov och
boendepreferenser bland hyresgäster över 65
år i Blackeberg
Författare Magnus Lönn och Fredrik Peterson
Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande
Avd för Bygg- och Fastighetsekonomi
Examensarbete nummer 329
Handledare Kurt Psilander
Nyckelord Allmännyttiga bostäder, äldre hyresgäster,
tillgänglighet, tjänster
Sammanfattning
I Sverige och övriga Europa sker en utveckling med en alltmer åldrande befolkning. Särskilt
påtagligt blir detta nu, när den stora gruppen av personer födda på fyrtiotalet börjar bli äldre
och går i pension. Detta medför ett allt större tryck på bostäder anpassade för äldre.
Bostadsföretagen står här inför en stor utmaning bestående i att tillgodose behoven hos de
äldre hyresgästerna. Många lägenheter är idag dåligt anpassade för äldre, bland annat på
grund av att det saknas hiss.
Mot bakgrund av detta har vi i låtit göra en undersökning av behov och preferenser kopplade
till boendet bland hyresgäster 65 år och äldre i Blackeberg, i västra Stockholm. Blackeberg är
ett område med en stor andel äldre invånare och en för rörelsehindrade personer dåligt
anpassad bebyggelse.
Genom undersökningen kartlades behov och preferenser som de äldre har avseende sitt
boende. Vi fann att det fanns ett stort behov av bättre anpassat ordinärt boende för äldre
hyresgäster.
Utifrån behov och preferenser samt bostadsområdets befintliga utformning och
förutsättningar, utarbetade vi åtgärdsförslag för att förbättra boendet för de äldre
hyresgästerna.
Vi kom fram till att den mest rationella lösningen för bostadsbolaget är att kombinera olika
åtgärder vilka innefattar förbättring av framkomlighet till och i befintliga lägenheter,
hyresgästsomflyttning, nyproduktion av äldreanpassade lägenheter, samt tillhandahållande av
hushållsnära tjänster.
3

Förord
Detta examensarbete har utförts vid avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi på
institutionen för Fastigheter och Byggande vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i
Stockholm. Examensarbetet har skrivits i samarbete med AB Familjebostäder i Stockholm.
Vi vill tacka Annika Johansson (AB Familjebostäder), docent Cecilia Jensfelt (Cecilia Jensfelt
AB), Ylva Sandström (SABO) och Hanna Larsson (SABO) för synpunkter och intressanta
diskussioner.
Vi vill även rikta ett stort tack till alla Familjebostäders hyresgäster och andra personer som
gjort detta examensarbete möjligt genom sitt deltagande i enkätundersökning, fokusgrupper
och intervjuer.
Slutligen vill vi tacka vår handledare på KTH, docent Kurt Psilander för synpunkter och
vägledning som varit till stor hjälp i vårt arbete.
Stockholm, 2006-02-10
Magnus Lönn Fredrik Peterson
4

Innehållsförteckning
1. INLEDNING ..................................................................................................................................................... 8
1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................... 8
1.2 SYFTE............................................................................................................................................................ 8
1.3 AVGRÄNSNING.............................................................................................................................................. 9
1.4 METOD.......................................................................................................................................................... 9
1.5 BEGREPP ....................................................................................................................................................... 9
1.5.1 Begreppen tillgänglighet och framkomlighet........................................................................................ 9
1.5.2 Boendebegrepp ................................................................................................................................... 10
1.5.3 Äldrebegrepp ...................................................................................................................................... 12
1.5.4 Begreppen service och tjänster........................................................................................................... 12
2. BEFOLKNINGSUTVECKLING .................................................................................................................. 14
2.1 HISTORIK ÅR 1968-2004 ............................................................................................................................. 14
2.2 PROGNOS ÖVER BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN ÅR 2005-2035 I SVERIGE.................................................... 15
2.3 BEFOLKNINGSSTATISTIK FÖR STOCKHOLM ................................................................................................. 16
2.4 BEFOLKNINGSSTATISTIK FÖR BLACKEBERG................................................................................................ 17
3. ÄLDRES HÄLSA............................................................................................................................................ 18
3.1 INLEDNING.................................................................................................................................................. 18
3.2 VANLIGA SJUKDOMAR OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR ........................................................................... 19
3.2.1 Rörelsehinder ..................................................................................................................................... 19
3.2.2 Slaganfall............................................................................................................................................ 20
3.2.3 Benskörhet .......................................................................................................................................... 20
3.2.4 Demens ............................................................................................................................................... 21
3.2.5 Psykisk ohälsa .................................................................................................................................... 21
3.2.6 Nedsatt hörsel..................................................................................................................................... 22
3.2.7 Nedsatt syn.......................................................................................................................................... 22
3.3 ADL – FÖRMÅGA ATT KLARA AV DET DAGLIGA LIVET ............................................................................... 22
4. HJÄLP TILL KVARBOENDE I EGEN BOSTAD ..................................................................................... 24
4.1 INLEDNING .................................................................................................................................................. 24
4.2 KOSTNADER FÖR SÄRSKILT BOENDE KONTRA KVARBOENDE....................................................................... 24
4.3 ANHÖRIGBIDRAG ........................................................................................................................................ 26
4.4 HEMTJÄNST................................................................................................................................................. 27
4.4.1 Bakgrund och syfte ............................................................................................................................. 27
4.4.2 Tjänster............................................................................................................................................... 27
4.4.3 Beslutsprocess .................................................................................................................................... 27
4.4.4 Rapport angående hemtjänsten .......................................................................................................... 27
4.5 TRYGGHETSLARM ....................................................................................................................................... 28
4.6 FÄRDTJÄNST ............................................................................................................................................... 28
4.7 BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG................................................................................................................... 29
4.7.1 Bakgrund och syfte ............................................................................................................................. 29
4.7.2 Bidragstagare och krav ...................................................................................................................... 29
4.7.3 Bostadsanpassningsåtgärder.............................................................................................................. 30
4.7.4 Beslutsprocess .................................................................................................................................... 31
4.8 HISS ............................................................................................................................................................ 31
4.8.1 Inledning............................................................................................................................................. 31
4.8.2 Hissbidrag .......................................................................................................................................... 32
5. ALLMÄNNYTTANS SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................... 33
5.1 ALLMÄNNYTTAN ........................................................................................................................................ 33
5.1.2 Allmännyttan idag och i framtiden ..................................................................................................... 33
5.2 FAMILJEBOSTÄDER ..................................................................................................................................... 34
5.2.1 Allmänt ............................................................................................................................................... 34
5.2.2 Kort historik........................................................................................................................................ 34
5.2.3 Bostadsbeståndet ................................................................................................................................ 34
5

5.2.4 Syn på framtida behov av bostäder för äldre...................................................................................... 35
5.3 SABO ......................................................................................................................................................... 35
6 BEFINTLIGA LÖSNINGAR FÖR KVARBOENDE................................................................................... 36
6.1 INLEDNING.................................................................................................................................................. 36
6.2 ÄLDREANPASSNING INOM FASTIGHETSBOLAG ............................................................................................ 36
6.2.1 Mitthem - Plusboende......................................................................................................................... 36
6.2.2 Helsingborgshem................................................................................................................................ 38
6.2.3 Seniorgården inom JM-koncernen – bostadsrätter för äldre ............................................................. 38
6.2.4 Svenska Bostäder – anpassade hus..................................................................................................... 38
6.3 ÅRSTAPROJEKTET ....................................................................................................................................... 39
6.3.1 Projektgruppens personalsammansättning och verksamhet............................................................... 39
6.3.2 Utvärdering och reflektioner .............................................................................................................. 40
7. ENKÄTUNDERSÖKNING, INTERVJUER OCH FOKUSGRUPPER.................................................... 43
7.1 INLEDNING OCH SYFTE................................................................................................................................ 43
7.2 MÅLGRUPPEN ............................................................................................................................................. 43
7.3 UNDERSÖKNINGSOMRÅDE - BLACKEBERG.................................................................................................. 43
7.3.1 Historik............................................................................................................................................... 43
7.3.2 Bebyggelsen........................................................................................................................................ 44
7.3.3 Demografi........................................................................................................................................... 44
7.4 ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ........................................................................................................................... 46
7.4.1 Sammanfattning av problem som framkom ur enkätsvaren................................................................ 46
7.4.2 Svarsfrekvens för hela enkäten ........................................................................................................... 48
7.4.3 Analys av enkätsvar utifrån ålder och kön ......................................................................................... 49
7.5 FOKUSGRUPPER........................................................................................................................................... 76
7.5.1 Inledning............................................................................................................................................. 76
7.5.2 Slutsatser och rekommendationer....................................................................................................... 76
8. FÖRDJUPAD ANALYS AV ENKÄTSVAREN........................................................................................... 79
8.1 INLEDNING.................................................................................................................................................. 79
8.2 BEHOV OCH PREFERENSER AVSEENDE UTFORMNING AV LÄGENHET, HUS OCH OMRÅDE ............................. 79
8.2.1 Sammanfattning av fysisk utformning av boende................................................................................ 79
8.2.2 Storlek på lägenheter.......................................................................................................................... 80
8.2.3 Hiss..................................................................................................................................................... 81
8.2.4 Bostad anpassad för äldre.................................................................................................................. 81
8.2.5 Seniorboende ...................................................................................................................................... 82
8.2.6 Nuvarande bostad............................................................................................................................... 83
8.2.7 Belysning i trapphus ........................................................................................................................... 85
8.2.8 Trygghet i bostaden ............................................................................................................................ 85
8.3 BEHOV OCH PREFERENSER AVSEENDE TJÄNSTER ........................................................................................ 86
8.3.1 Sammanfattning av intresse för tjänster ............................................................................................. 86
8.3.2 ”Putsa fönster”, ”Praktisk hjälp i hemmet och ”Städa” ................................................................... 86
8.3.3 ”Tvätta” och ”Handla” ..................................................................................................................... 87
8.3.4 ”Hjälp med räkningar”, ”Deklaration” och ”Boka tider”................................................................ 87
8.3.5 Intresse för hyresvärden som leverantör av tjänster och betalningsvilja för dessa............................ 87
8.4 BEHOV OCH PREFERENSER AVSEENDE GEMENSAMMA AKTIVITETER OCH ANLÄGGNINGAR SAMT NÄRHET
TILL SERVICE..................................................................................................................................................... 89
8.4.1 Gemensamma aktiviteter och anläggningar ....................................................................................... 89
8.4.2 Närhet till service ............................................................................................................................... 90
9 ÅTGÄRDSFÖRSLAG..................................................................................................................................... 91
9.1 BAKGRUND TILL ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR HUS UTAN HISS............................................................................ 91
9.2 BAKGRUND TILL ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR HUS MED HISS.............................................................................. 93
9.3 BAKGRUND TILL ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR SAMTLIGA HUS............................................................................ 93
9.4 KOSTNADSUPPGIFTER ................................................................................................................................. 95
9.5 ÅTGÄRDSPAKET OCH KOSTNADER FÖR DESSA............................................................................................. 95
9.5.1 Åtgärdspaket för hus utan hiss ........................................................................................................... 95
9.5.2 Åtgärdspaket för hus med hiss............................................................................................................ 97
9.5.3 Tillvalspaket för samtliga hus............................................................................................................. 98
6

9.6 UTFORMNING AV NYPRODUCERADE LÄGENHETER UTIFRÅN BEHOV OCH PREFERENSER.............................. 99
10. SLUTSATSER OCH DISKUSSION ......................................................................................................... 101
KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................................................... 103
BILAGA 1 - ENKÄTEN................................................................................................................................... 107
BILAGA 2 – SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR ........................................................................... 115
BILAGA 3 – SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTENS ÖPPNA SVAR OCH KOMMENTARER ........ 158
BILAGA 4 – BERÄKNING AV HUSHÅLLSBILDNINGSKVOT .............................................................. 172
BILAGA 5 – BERÄKNING AV ANTAL SOM VILL BO I HUS MED HISS ............................................ 173
BILAGA 6 - KOSTNADER FÖR ÅTGÄRDSFÖRSLAG ............................................................................ 174
BILAGA 7 - FOTON ........................................................................................................................................ 178
7

1. Inledning
1.1 Bakgrund
Väl anpassade hus och lägenheter för äldre bidrar både till en bättre hälsa och ökade
möjligheter till kvarboende. Det resulterar i lägre sjukvårdskostnader och ett dämpat behov av
kostsamma särskilda boenden. Bostäder anpassade för äldre är därför positiva ur
samhällsekonomisk synvinkel. De ekonomiska resurserna att skapa dessa bostäder är dock
begränsade.
Allmännyttiga bostadsbolag har till syfte att tillhandahålla attraktiva bostäder till stadens
invånare. Gruppen äldre förväntas växa både i absoluta och relativa tal i framtiden. Därför
behöver de allmännyttiga bostadsbolagen anpassa sitt bestånd efter förändringen av
hyresgäster.
Motiven för bostadsbolaget att förbättra bostadssituationen för äldre är flera. Ägaren kan
komma med ägardirektiv, då man ser betydelsen av att det tillkommer fler tillgängliga och på
annat sätt lämpliga bostäder i det vanliga bostadsbeståndet. Bostadsföretagen kan själva
agera, vilket är det vanligare, då de ser behoven, men framförallt för att de ser äldre som en
viktig kundgrupp. För bostadsbolagen är det en fördel med liten omflyttning i beståndet.
Dagens äldre bor kvar, flyttar sällan, och det finns en stor potentiell kundgrupp i alla egna
hem. Man kan både vara allmännyttig och affärsmässig.
Stockholms Stad har som mål att bli världens mest tillgängliga stad år 2010, vilket avspeglas i
de allmännyttiga bostadsbolagens riktlinjer. Generellt är många äldre hus dåligt anpassade för
äldre och funktionshindrade, så mycket finns att göra på detta område.
Den i examensarbetet ingående enkätundersökningen med tillhörande analys ingår som en del
i EU-projektet ”Leonardo”, som skall utmynna i ett utbildningsmaterial för personal på de
”allmännyttiga” bostadsföretagen i Europa. Utbildningsmaterialet syftar till att förbättra
kunskapen om behov och problem som äldre hyresgästerna kan ha, för att underlätta
bemötandet av dessa.
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag för åtgärder som förbättrar äldre
hyresgästers boende. Åtgärderna, som dels kan vara i form av fysiska förändringar i området,
huset eller lägenheten, dels i form av tjänster och service, ska tillgodose de behov och
preferenser som äldre hyresgäster har.
8

1.3 Avgränsning
Detta examensarbete är inriktat på att ta fram ett underlag för åtgärder för att tillmötesgå äldre
hyresgästers behov och preferenser avseende boendet. Eftersom det inte funnits möjlighet att
undersöka alla bostadsområden, har vi avgränsat oss till Familjebostäders hyresbestånd i
Blackeberg. Anledningen till att vi valt detta område är att det har en stor del av den
problematik som uppstår av kombinationen bebyggelse från 1950-talet och en stor andel äldre
hyresgäster. Områdets karaktär och sammansättningen av hyresgäster kan skilja sig gentemot
andra områden i olika stor omfattning. Med detta i åtanke måste man vara försiktig med att
rakt av applicera slutsatser som görs i detta arbete på andra geografiska områden och
boendeformer.
1.4 Metod
Vi har använt oss av följande kvantitativa och kvalitativa metoder:
• Enkätundersökning
Frågeenkät har delats ut till Familjebostäders hyresgäster över 65 år i vårt
undersökningsområde Blackeberg.
• Intervjuer
Vi har intervjuat några av hyresgästerna som deltog i enkätundersökningen, samt ett
antal personer arbetar med boendeprojekt inriktat på boende för äldre. Intervjuer har
även gjorts för att ta reda på kostnader på åtgärder.
• Fokusgrupper
Dessa har hållits för att få fördjupade synpunkter och en uppfattning om
betalningsvilja för tjänster.
• Studiebesök
”Årstaprojektets” verksamhetslokaler besöktes.
• Litteraturstudier
Dessa är gjorda utifrån Internet, skrifter och rapporter.
• Analys av ovanstående
1.5 Begrepp
1.5.1 Begreppen tillgänglighet och framkomlighet
Nedan definieras de begrepp vi använder oss av avseende tillgänglighet och framkomlighet.
9

Tillgänglighet
Begreppsbeskrivningen är tagen ur skriften ”Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi?”
utgiven av SABO och Svenska kommunförbundet.
Tillgänglighet är möjligheten att bo kvar för den som använder rullator eller manuell rullstol.
Andra specifika anpassningar har inte avsetts.
Framkomlighet för rullator
Begreppet har konstruerats av docent och arkitekt Cecilia Jensfelt vid en fördjupad
inventering av Familjebostäders bostadsbestånd i Blackeberg. Begreppet avses för
framkomlighet i hus.
En rullatorberoende hyresgäst förutsätts klara en trappa i entrén med högst sex trappstegs
nivåskillnad och med ledstång på båda sidor för att komma upp till lägenheter på nedersta
planet. Trappan skall inte vara trång och brant. Det skall finnas plats att ställa ifrån sig
rullatorn nedanför trappan. Vägen fram till entrén utifrån angöringen får ej innehålla mer än
enstaka trappsteg, gärna en ramp.
En rullatorberoende hyresgäst kommer in med rullatorn genom en hissdörr som är 67 cm
bred.
Det är en fördel om entrédörr och hissdörr har automatiska dörröppnare.
En rullatorframkomlig lägenhet har invändiga mått som medger att hyresgästen kan röra sig
med rullator inne. Hyresgästen ska komma in i kök och rum med rullatorn. Det är inte
nödvändigt att komma in med rullatorn i badrummet om det finns möjlighet att parkera den
utanför och hålla sig i handtag, handfat eller dylikt. Det gäller även för balkongen att
hyresgästen kan hålla sig i räcket om det är nivåskillnad till den. Badkar bör ersättas med
dusch.
Framkomlighet utan nivåskillnad
Begreppet är konstruerat av författarna och är en modifikation av ovanstående begrepp
”Framkomlighet för rullator”.
Begreppet är detsamma som ovan, med skillnaden att hyresgästen inte behöver gå något
trappsteg för att ta sig in till sin lägenhet från gatuplan. Rullatorn kan tas med in till
lägenheten.
1.5.2 Boendebegrepp
När man använder olika boenderelaterade begrepp är det viktigt att vara på det klara med vad
som avses och innefattas i dessa. För att några missförstånd inte skall uppkomma kommer vi
nedan att ta upp några vanligt förekommande begrepp.
10

Kvarboende
Den grundläggande betydelsen av begreppet kvarboende är att man bor kvar i den bostad man
hittills haft. Men det räknas även som kvarboende om man byter till en annan bostad i samma
område. Det senare kan vara följden av att man flyttar till en bättre anpassad lägenhet.
Begreppet är vanligt förekommande i samband med att man talar om att flytta till ett
äldreboende eller att bo kvar hemma, dvs. kvarboende. Att kunna bo kvar i det kända området
har ofta en stor betydelse ur trygghetssynpunkt för den äldre.
Särskilt boende
I samband med ädelreformen år 1992 tillkom termen ”Särskilt boende” för vård- och
omsorgsboende. Ädelreformen var en stor omorganisation inom sjukvården som innebar att
kommunerna skulle ansvara för befolkningen över 65 år, förutom den rena sjukvården. De
olika typer av boende som innefattades i termen var kommunernas dittillsvarande servicehus,
ålderdomshem, gruppboenden samt de sjukhem och platser på geriatrisk långvård som
kommunerna i och med reformen tog över från landstingen.
För att kunna få bo på ett särskilt boende krävs först en behovsprövning och ett fastställande
om bistånd enligt socialtjänstlagen.
Ordinärt boende
Ordinärt boende kan ses som motsatsen till särskilt boende. Det innebär alltså att man bor i en
egen bostad. Detta boende kan innefatta hjälpinsatser som t ex hemtjänst eller att
tillgänglighetsanpassningar har utförts, men det är ändå ett ordinärt boende.
Seniorboende
Det blir allt vanligare med så kallade seniorboenden. Vad är då ett seniorboende? Några
utmärkande faktorer för denna typ av boende är att:
▪ Det är vanliga bostäder med höga krav på fysisk tillgänglighet
▪ Det finns en idé- och intressegemenskap
▪ Det finns en undre åldersgräns
▪ Det finns inte något krav på biståndsbedömning.
Ofta kan man se att seniorboenden kallas för ”55+ boende”. Det är dock inte många personer
som redan vid 55 års ålder vill flytta till ett seniorboende. Inom de SABO-anslutna företagen
har man först och främst gjort om redan befintliga hus och bostäder till seniorboenden. Ibland
har till exempel bara ett trapphus blivit ”senioranpassat”. Vad gäller gemensamhetsbiten har
det ibland bildats föreningar bland de boende seniorerna för att beakta sina gemensamma
intressen. Många av de kommunala servicehusen omvandlas av de allmännyttiga
bostadsföretagen till seniorboenden.
11

1.5.3 Äldrebegrepp
Begreppet ”äldre” är inte specificerat. Vad menas med en ”äldre person”? Vad menas
egentligen med att bli äldre eller gammal? Ofta hör man uttrycken ”ung och frisk” och
”gammal och sjuk”. Att fylla 70 år kan för en person i 20-årsåldern förefalla som slutet av
livet men för en 80-åring som talar om sin 70-årsdag kan det vara en tid då denne ”ännu var
ung och stark”.
Det finns ett behov av att dela in åldersgruppen äldre i mindre grupper, t ex efter ålder eller
hälsotillstånd eller någon typ av kombination. För att likt boendebegreppen ovan förtydliga
innebörden av olika termer och minska risken för missförstånd kommer vi här att ta upp några
vanligt förekommande äldrebegrepp.
Ibland talar man om ”yngre- och äldre äldre”. Med gruppen ”yngre äldre” avses personer 65-
79 år och med ”äldre äldre” avses personer 80 år och äldre.
I vår undersökning i Blackeberg har vi delat in gruppen ”yngre äldre” i två grupper, 65-69 år
och 70-79 år.
Ett annat sätt att dela in åldrar är att använda sig av termerna ”den första, den andra, den
tredje och den fjärde åldern”. Med ”första åldern” avses barn och ungdomsåren. Med ”den
andra åldern” avses den vuxna yrkesverksamma perioden. Med ”den tredje åldern” avses den
tidsperiod efter ålderspensioneringen där personens möjligheter till aktiviteter inte nämnvärt
begränsas av ohälsa och funktionsnedsättning. Med ”den fjärde åldern” avses den sista delen
av livet som karaktäriseras av sjuklighet och nedsatt fysisk eller psykisk funktionsförmåga
som medför att man inte klarar sig själv, utan är beroende av vård och omsorg. Begreppen
med de olika ”åldrarna” är inte klart avgränsade och medför en stor förenkling.
1.5.4 Begreppen service och tjänster
Innebörden av begreppen service och tjänster bör klargöras. Begreppen bör också ses i
förhållande till ett företags policy. Beslutet att utveckla service och tjänster för hyresgäster är
en del av företagets policy.
En policy innebär att man gör ett ställningstagande att erbjuda en helhetslösning av service
och tjänster och även ett ställningstagande huruvida dessa lösningar skall vara tillgängliga för
alla hyresgäster eller enbart vissa grupper, som till exempel gruppen äldre.
Vidare innebär ett företags policy att man utarbetar ett program för äldre hyresgäster och
presumtiva äldre hyresgäster. Programmet kan innehålla olika delar, som till exempel
förbättring av den fysiska tillgängligheten, utveckling av centralt belägna områden, utveckla
seniorboenden, erbjuda sociala och praktiska tjänster. Blandningen av delar bestäms av
geografiska, ekonomiska och sociala faktorer samt företagets storlek, ägardirektiv och
allmänna belägenhet.
Definitionerna nedan och tankegångarna ovan angående företagets policy baseras på ett
förslag från Ylva Sandström på SABO.
12

Service
Service tillhandahålls till både grupper av hyresgäster såväl som enskilda hyresgäster.
Service innebär att bostadsföretaget:
• Tillhandahåller erbjudanden av olika slag.
Service i form av erbjudanden kan tillhandahållas på två olika sätt:
1. Bostadsföretaget sköter servicen i egen regi. Detta görs för den service där detta
anses som det lämpligaste förfarandet och en del av företagets policy. Exempel på
detta förfarande är att fastighetsskötare som arbetar i ett bostadsområde med
många äldre hyresgäster, har i sina arbetsuppgifter att hjälpa till med sällan
förekommande småtjänster.
2. Bostadsföretaget tillhandahåller servicen genom att samarbeta med utomstående
leverantörer, antingen genom separata avtal med enskilda utförare av enkla tjänster
eller genom ett samarbetsavtal, när det gäller mer komplexa erbjudanden eller
tjänster. Exempel på detta förfarande kan vara att bostadsföretaget slutit avtal med
en eller ett par fönsterputsningsfirmor om tjänster, priser och kvalité på utförandet.
• Sammanställer och går ut med riktad information.
Exempel på riktad information till gruppen äldre hyresgäster skulle kunna vara
information om fastigheter eller bostadsområden som har bra fysisk tillgänglighet.
• Har ett bra bemötande.
Tjänster
Till exempel genom att personal på bostadsföretaget ger lite extra tid till vissa äldre
hyresgäster som är i behov av detta.
Bostadsföretagets tjänster karaktäriseras av att:
• De erbjuds direkt av bostadsföretaget eller via leverantören/entreprenören.
• De kan vara av både praktiskt och socialt slag. Exempel på praktiska tjänster är
fönsterputsning och städning. Exempel på sociala tjänster är ”boservicevärdinnor”
som hos några SABO-företag knutits till vissa serviceboenden.
• Hyresgästen själv får betala för dem.
• De kan utföras av bostadsföretaget i egen regi eller av en utomstående leverantör.
När det gäller de utomstående utförarna skall bostadsföretaget ha kvalitetsgranskat dessa och
förhandlat om priser för tjänsterna. Detta följs upp med jämna mellanrum.
Skall man då erbjuda tjänster till alla hyresgäster eller bara till vissa grupper, till exempel
äldre? De SABO-anslutna företag som börjat erbjuda service och tjänster har riktat sig till
samtliga hyresgäster. Detta på grund av att efterfrågan är så pass låg, att man för att få
verksamheten att gå runt, varit tvungen att göra detta ställningstagande.
13

2. Befolkningsutveckling
Den övervägande uppfattningen bland demograferna är att vi kommer bli allt äldre. Ökningen
i maximal medellivslängd har sedan 1840-talet ökat med 2,4 år per decennium för kvinnor
och 2,2 år per decennium för män. Skälen till att medellivslängden förväntas öka ytterligare är
enligt SCB effektivare sjukvård och hälsosammare livsstil. På längre sikt antas dessa faktorer
få mindre betydelse för medellivslängden bland kvinnor. Detta beror på en ökad andel rökare
bland medelålders och äldre kvinnor. Ökad stress i arbetslivet, en ökad andel överviktiga,
ökad familjesplittring och större alkoholkonsumtion antas spela roll för en avtagande ökning
för både kvinnor och män. En fråga är om vi blir allt äldre därför att vi behåller hälsan på
äldre dar eller om vi lever längre med nedsatt hälsa.
2.1 Historik år 1968-2004
Sveriges befolkning har ökat från 7,9 miljoner invånare år 1968, till 9 miljoner invånare år
2004. En del av ökningen beror på att befolkningen blir allt äldre, se diagram 2.1.
Antalet invånare i åldersgruppen 65-79 år ökade under samma period från 0,9 till 1,1
miljoner. Detta motsvarar en ökning från 11 % till 12 % av hela befolkningen. Antalet
invånare över 80 år har ökade från 0,2 till 0,5 miljoner under perioden, vilket motsvarar en
ökning från 2 % till drygt 5 % av hela befolkningen.
År 1968 till år 2004 ökade därmed antalet invånare som är 65 år eller äldre från 1,1 till 1,6
miljoner, vilket motsvarar en ökning från 13 % till 17 % av hela befolkningen.
Antal
Befolkningsutveckling Sverige 1968-2004
11000000
10000000
9000000
8000000
7000000
6000000
5000000
4000000
3000000
2000000
1000000
0
1968 1974 1980 1986 1992 1998 2004
År
Ålder 0-64
Ålder 65-79
Ålder 80+
Diagram 2.1. Befolkningsutveckling i Sverige år 1968-2004. Källa: SCB.
Andelen invånare över 65 år ökade kraftigt fram till år 1986. Sedan dess har gruppen minskat
något, se diagram 2.2.
14

Andel
Andel invånare över 65 år respektive över 80 år i
Sverige 1968-2004
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1968 1974 1980 1986 1992 1998 2004
År
Ålder 65-79
Ålder 80+
Diagram 2.2. Andel invånare över 65 år respektive andel invånare över 80 år. Källa: SCB.
2.2 Prognos över befolkningsutvecklingen år 2005-2035 i Sverige
SCB:s prognos över befolkningsutvecklingen år 2005-2035 visas i diagram 2.3. I tabellen kan
ses att den prognostiserade befolkningsökningen mellan år 2005 och år 2015 nästan helt
utgörs av invånare över 65 år. Det är då den stora kullen som föddes 1945-1950 når åldern 65
år.
År 2015 förväntas antalet invånare i åldersgruppen 65-79 år ha ökat till drygt 1,4 miljoner,
vilket motsvarar 15 % av hela befolkningen. Antalet invånare över 80 år förväntas stanna kvar
vid knappt 0,5 miljoner. Antalet invånare över 65 år antas därmed bli 1,9 miljoner, vilket
motsvarar 20 % av hela befolkningen
Andelen invånare över 80 år prognostiseras att ligga stabilt runt 5 % fram till år 2025.
Därefter börjar den stora 40-talistgruppen nå denna ålder, se diagram 2.4.
År 2035 förväntas knappt 1,6 miljoner personer vara 65-79 år, vilket motsvarar 16 % av
befolkningen. Motsvarande siffra för åldersgruppen 80 år och äldre är knappt 0,8 miljoner
personer, vilket motsvarar 8 % av befolkningen. Totalt antal invånare över 65 år förväntas bli
2,4 miljoner. Drygt 23 % av Sveriges befolkning förväntas vara 65 år eller äldre år 2035.
15

Antal
11000000
10000000
9000000
8000000
7000000
6000000
5000000
4000000
3000000
2000000
1000000
Befolkningsutveckling prognos 2005-2035
0
2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035
År
Ålder 0-64
Ålder 65-79
Ålder 80+
Diagram 2.3. Prognos år 2005-2035 över Sveriges befolkning uppdelat på olika åldersklasser. Källa: SCB.
Andel
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andel invånare över 65 år respektive 80 år i
Sverige. Prognos 2005-2035
2005
2008
2011
2014
2017
2020
2023
2026
2029
2032
2035
År
Ålder 65-79
Ålder 80+
Diagram 2.4. Prognos år 2005-2035. Andel invånare över 65 år respektive 80 år i Sverige. Källa: SCB.
2.3 Befolkningsstatistik för Stockholm
Folkmängd i Stockholm
Antal %
År 2004 2014 2004 2014
Ålder
0-5 52 255 59 107 6,8 7,1
6-15 76 831 79 974 10,0 9,6
16-19 29 725 30 777 3,9 3,7
20-64 492 675 539 810 64,4 64,7
65- 113 558 124 810 14,8 15,0
Totalt 765 044 834 478 100,0 100,0
Tabell 2.1 Befolkningsutveckling och befolkningsprognos för Stockholm år 2004-2014. Källa: USK
16

Stockholms befolkning förväntas öka från 765 000 invånare år 2004 till 834 000 invånare år
2014. Andelen invånare över 65 år förväntas öka något från 14,8 % till 15,0 % under denna
tidsperiod.
2.4 Befolkningsstatistik för Blackeberg
Idag bor i Blackeberg 5 900 invånare. Man kan se att Blackeberg år 2004 hade en stor andel
personer i åldern över 65, närmare bestämt 23 %. Detta är en bra bit över Stockholmssnittet
som var 14,8 %. Om man däremot tittar 9 år framåt i tiden, till år 2014 ser man en sjunkande
andel äldre vilket innebär att man hamnar nära det prognostiserade snittet för Stockholm som
väntas ligga på 15,0 %.
Folkmängd i Blackeberg
Antal _ % _
År 1994 2004 2009 2014 2004 2014
Ålder
0-5 264 338 510 526 6 7
6-12 189 383 473 570 7 8
13-18 167 278 387 401 5 6
19-24 343 378 440 492 6 7
25-44 1 519 1 902 2 108 2 283 32 32
45-64 959 1 292 1 540 1 681 22 24
65-79 1 238 697 610 721 12 10
80- 461 629 515 397 11 6
Män 2 308 2 753 3 140 3 410 47 48
Kvinnor 2 832 3 144 3 443 3 662 53 52
Totalt 5 140 5 897 6 583 7 071 100 100
Tabell 2.2 Befolkningsutveckling och befolkningsprognos för, Blackeberg år 1994-2014. Källa: USK
En liten negativ befolkningsförändring kan ses för år 2004, vilken till stor del beror på den
större andelen döda jämfört med födda. Om man tittar på prognosen för befolkningen år 2014
ser man att den totala befolkningen kommer att öka samtidigt som andelen äldre minskar
kraftigt vilket kan tyda på att många i åldersgruppen 65 år och äldre har en hög ålder och
kommer att gå bort i större utsträckning än det kommer att tillkomma nya personer i
åldersgruppen.
Folkmängdens förändringar i Blackeberg år 2004
Födda Döda Inflyttade Utflyttade Totalt
Blb [Antal] 72 116 805 786 -25
Tabell 2.3 Befolkningsförändring, Blackeberg år 2004. Källa: USK
17

3. Äldres hälsa
3.1 Inledning
Många av de äldres svårigheter i boendet och det dagliga livet bottnar i olika typer av
sjukdomar och besvär. För att bygga upp en förståelse för hur och varför de olika
svårigheterna uppkommer är det viktigt att lära känna de vanligaste sjukdomar och besvär
som äldre kan drabbas av.
De slutsatser och undersökningsresultat som anges i detta avsnitt om de äldres hälsa baseras
huvudsakligen på Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005.
Risken att drabbas av sjukdomar eller funktionsnedsättningar av något slag ökar med stigande
ålder. Dock är de äldre i den svenska befolkningen relativt friska, vi har dessutom störst andel
personer som är 80 år eller äldre i världen, cirka 5 % av vår befolkning. Man är inte på det
klara om den äldre befolkningen går en friskare eller sjukare framtid till mötes. En tydlig
könsskillnad kan i alla fall urskiljas, kvinnor har en längre period med sjukdom och
funktionsnedsättning i slutet av livet än män, de har alltså en längre ”fjärde ålder” än män.
Förmodligen kommer hälsan att utvecklas åt olika håll i framtiden. På grund av att
behandlingar av diverse åkommor blir allt bättre kommer fler att överleva. På samma gång
kommer andelen med nedsatt funktionsförmåga minska då operationer av grå starr samt
förslitna höfter och knän blir vanligare.
Hur friska de äldre anser sig vara är lite beroende av vad olika individer har för preferenser.
Personer som har någon eller några sjukdomar kan anse sig som frisk då de jämför med andra
i samma ålder eller att de har varit sämre tidigare. Det kan också röra sig om personer som
anser sig sjukare än tidigare om kraven på att vara frisk och rörlig har ökat eller om personen
inte godtar funktionsnedsättningar på grund av ålder som tidigare generationer sett som
naturligt. Förändringar som kan utläsas från ULF (Undersökning om levnadsförhållanden)undersökningar
gjorda åren 1988/89 och 2002/03 visar på en ökning av män i åldern 65-79
och kvinnor i åldern 80 och äldre som rapporterar att de lider av någon typ av långvarig
sjukdom eller besvär. En ökad förmåga att faktiskt röra sig kan ändock skönjas bland män 65
år och äldre samt bland kvinnor 65-79 år. Bland män som har värk av svår eller lindrig grad
har ingen förändring skett, däremot har andelen med värk ökat bland kvinnor från 65 år och
uppåt. Värt att notera är att dessa siffror baseras på den enskildes uppgifter och inte på någon
medicinsk undersökning.
Dödlighet är lätt att mäta. Förekomsten av ohälsa är desto svårare att mäta. Högre utbildning
leder till mer hälsosam livsstil, större förmåga att påverka sin omgivning, bättre hälso- och
sjukvård samt bättre förmåga att följa sin läkares riktlinjer. Personer med en högre utbildning
har en klart bättre funktionsförmåga och lägre dödlighet än personer med lägre utbildning vid
en given ålder.
18

Fördelning av män respektive kvinnor 85 år och äldre, beroende
av ohälsa, ULF 1988/89 respektive 2002/03
Män Kvinnor
Grad av ohälsa Grad av ohälsa
Ingen el.
Ingen el.
lätt Måttlig Svår lätt Måttlig Svår
1988/89 31,8 27,2 41,0 25,6 27,4 47,1
2002/03 41,0 29,8 29,3 30,5 28,5 41,0
Tabell 3.1 Fördelning av män respektive kvinnor 85 år och äldre, beroende av ohälsa, ULF 1988/89 respektive
2002/03
Andelen som bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket
dåligt per åldersgrupp och kön i ULF 1988/89 respektive 2002/03
Ålder Män Kvinnor
1988/89 2002/03 Diff 1988/89 2002/03 Diff
65-69 6,2 6,4 +0,2 8,9 8,3 -0,6
70-74 10,9 8,7 -2,2 10,3 7,0 -3,3
75-79 13,6 9,9 -3,7 16,0 13,2 -2,8
80-84 22,1 16,7 -5,4 18,1 22,1 +4,0
85-89 23,0 18,9 -4,1 21,4 25,5 +4,1
90- 13,4 20,6 +7,2 20,8 18,6 -2,2
Totalt 11,9 10,6 -1,3 13,6 14,0 +0,4
Tabell 3.2 Andel som bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt per åldersgrupp och kön i ULF
1988/89 respektive 2002/03
3.2 Vanliga sjukdomar och funktionsnedsättningar
Nedan kommer olika typer av sjukdomar och hälsobesvär som vanligen äldre människor
drabbas av att behandlas. Detta kommer att ske genom en beskrivning av vad de olika
åkommorna innebär, vad de kan ge för handikapp samt diverse statistik angående respektive
sjukdom eller besvär.
3.2.1 Rörelsehinder
Besvär med rörelsehinder ökar i takt med stigande ålder. En högre andel kvinnor än män har
problem med rörelsehinder. En femtedel av personerna mellan 65-79 har sådana rörelsehinder
som medför svårigheter att till exempel stiga på en buss själv eller ta kortare promenader.
19

Andelen med dessa besvär ökar till 50 % när man kommer upp i åldern 80 år och däröver.
Mellan de två undersökningstillfällena år 1988/89 och 2002/03 har rörelseförmågan
förbättrats för personer 65-79 samt för män 80 år och äldre. För kvinnorna är emellertid
andelen densamma, enligt ULF-undersökningen.
När det gäller svåra rörelsehinder, det vill säga att man behöver något hjälpmedel eller någon
som hjälper en för att förflytta sig, finns det ett starkt samband mellan detta och en stigande
ålder. Av de som lider av svåra rörelsehinder befinner sig åtskilliga i gruppen ”den fjärde
åldern”. För männen har andelen med svåra rörelsehinder minskat mellan de två
undersökningarna, men för kvinnor är andelen ungefär den samma. Att rörelseförmågan blivit
bättre kan ha sin förklaring i det ökade antalet operationer av knän och höftleder som utförts.
3.2.2 Slaganfall
Slaganfall, eller det engelska stroke som också används är en sammanfattande benämning på
akut insättande sjukdomar i hjärnan orsakade av kärlsjukdom, det vill säga hjärnblödning eller
hjärninfarkt. Hjärninfarkt är den vanligare av de två sjukdomsformerna. Dessa båda typer av
sjukdomar är de vanligaste dödsorsakerna efter hjärtsjukdom och cancer. I Sverige drabbas
årligen cirka 30 000 personer av slaganfall och detta är den vanligaste orsaken till behov av
långtidsvård. Den som drabbas av ett slaganfall riskerar att drabbas av rörelsehandikapp med
svårigheter med balans och koordination, talstörningar, ansiktsförlamning med svårigheter att
äta och dricka och synfältsdefekter samt psykiska problem med förändrad personlighet,
känslomässig labilitet och på sikt också demens som följd. Förutom dessa funktionshinder
kan den som råkat ut för ett slaganfall drabbas av olika typer av funktionshinder som inte
direkt kan upptäckas av andra människor som till exempel extrem trötthet, minnesproblem,
koncentrationssvårigheter, bristande initiativförmåga, depression, yrsel och
humörsvängningar.
Risken att drabbas av slaganfall ökar med ett förhöjt blodtryck, diabetes, hjärtsjukdom och
rökning. Efter 55 års ålder fördubblas sannolikheten att drabbas av slaganfall för varje
tioårsperiod. För kvinnor ligger medianåldern för att drabbas på 77 år och för män 73 år.
Andelen personer som drabbas av slaganfall har inte förändrats de senaste åren. Dock har
dödligheten minskat. Den ligger för närvarande på cirka 20 %. Förklaringen till den ökade
överlevnaden kan tillskrivas den förbättrade och mer specialiserade vården.
3.2.3 Benskörhet
Benskörhet, osteoporos innebär en nedsatt hållfasthet i skelettet på grund av sjukdom eller
åldrande. Benmassan eller benvävnaden är då minskad, dock är mineralhalten normal. För att
påvisa benskörhet mäter man bentätheten. Benskörhet ger inga symtom men medför en
bräcklighet som innebär en ökad risk för frakturer, det vill säga benbrott. Ungefär 70 000
benbrott som har samband med benskörhet inträffar årligen i Sverige. Av dessa benbrott är
cirka 18 000 höftfrakturer. Andra kroppsdelar som vanligen drabbas av frakturer på grund av
benskörhet är överarmar, underarmar, handleder och kotkroppar. Genomsnittsåldern för att
drabbas av dessa benbrott är 81 år för höftfraktur, 78 år för överarmsfraktur, 77 år för
kotfraktur samt 63 år för underarms- och handledsfrakturer.
20

Benskörhet drabbar främst kvinnor på grund av att de har en mindre benmassa, förlorar
benmassa snabbare i samband med klimakteriet och lever längre än män. Var tredje kvinna
lider av benskörhet i åldern 70-79 år. För de svenska och de andra skandinaviska kvinnorna är
höftfrakturer särskilt vanliga på grund av den låga exponeringen av solljus. Risken att någon
gång under sin livstid drabbas av en fraktur orsakad av benskörhet är 50 % för kvinnor och 25
% för män. Andelen kvinnor som drabbats av höftfrakturer de senaste decennierna har
minskat med 5 % men samtidigt stigit för männen i samma grad. Risken att drabbas av
benskörhet ökar förutom om man är kvinna och äldre av dålig fysisk aktivitet, låg vikt,
rökning, stor alkoholkonsumtion, en benägenhet att ramla, nedsatt syn, låg solexponering,
kortisonbehandling i tablettform, D-vitaminbrist, tidigare frakturer och benskörhet i släkten.
3.2.4 Demens
Demens, dementia innebär att man lider av en omfattande försämring av psykiska funktioner
såsom minne, intellekt och personlighet. Detta orsakas av demenssjukdomar och skador som
drabbar hjärnan. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som är en
degenerativ hjärnsjukdom, står för cirka 50 % av samtliga demenssjukdomsfall. Infarkter och
blödningar i hjärnan, så kallad vaskulär demens, orsakar cirka 25 % av demenserna. Förutom
dessa orsaker kan bland annat vissa infektionssjukdomar leda till demens. Demens är en
sjukdom som har ett progressivt förlopp med en gradvis försämring av den kognitiva och
fysiska funktionsförmågan. Förekomsten av demens ökar med stigande ålder.
I Sverige lider cirka 7 % av befolkningen över 65 års ålder av demens och cirka 20 % av de
över 80 års ålder. De vanligaste symtomen på demens är glömska, försämrad språklig
förmåga, svårigheter att skriva, räkna, känna igen och orientera sig samt klara av praktiska
göromål som till exempel påklädning och att äta. Vid vissa skador kan även apati,
hämningsbortfall och omdömeslöshet förekomma. Demens skall inte förväxlas med normalt
åldrande och andra åldersrelaterade sjukdomstillstånd. Särskilt förvirringstillstånd och
pseudodemens som kan uppkomma vid svår depression hos äldre är lätta att göra en
förväxling med.
Demens är en av de stora orsakerna till att man måste flytta till ett särskilt boende. Detta på
grund av att de symtom som sjukdomen för med sig gör det omöjligt för den drabbade att
klara sig själv hemma.
Den forskning som görs för att utröna vad som ökar risken att drabbas av demens har hittills
visat på att hög ålder och genetiska faktorer är starkt bidragande orsaker. Ytterligare faktorer
som har visat sig kunna vara bidragande är högt och lågt blodtryck. Ett annat samband man
hittat är att personer med bara folkskoleutbildning oavsett socioekonomisk status senare i livet
lider högre risk att drabbas. Detta kan vara ett tecken på att de 20 första levnadsåren till viss
del ligger till grund för risken att drabbas av demens senare i livet.
3.2.5 Psykisk ohälsa
Av de äldre som bor i ett ordinärt boende uppskattas 15-20 % lida av någon typ av psykisk
sjukdom. Den vanligaste typen av psykisk sjukdom är depression. Risken att drabbas av
depression ökar vid demens och fysiska sjukdomar. Andra bidragande orsaker kan vara
stressande livshändelser som till exempel en nära anhörigs dödsfall. Av dessa tycks män som
21

lir änklingar vara särskilt sårbara. Även ett svagt socialt nätverk, sömnstörningar, handikapp,
tidigare depression och kvinnligt kön vara riskfaktorer. I SWEOLD-studien för år 2002
framkom att 15 % av männen och 30 % av kvinnorna led av psykiska besvär. Det finns också
ett samband mellan oförmåga att klara dagliga sysslor och depression.
3.2.6 Nedsatt hörsel
Med stigande ålder ökar risken att drabbas av hörselproblem. 80 % av alla hörselskadade är
över 60 år. För de allra äldsta är det vanligare att ha problem med hörseln än att inte ha det.
En undersökning visar att hela 70 % av annars friska 90-åringar hade problem med hörseln.
Studier som syftat till att se om det finns könsskillnad i risken att drabbas av hörselproblem
har antingen visat på att det inte finns någon skillnad mellan de två könen eller att män har
något lättare att drabbas. Ett exempel på det senare är SWEOLD-studien gjord för personer 80
år eller äldre från år 2002 som visade att 30 % av kvinnorna och 46 % av männen led av
nedsatt hörsel.
Nedsatt hörsel har i olika studier visat sig kunna få till följd att den handikappade kan drabbas
av depression, få nedsatt kognitiv förmåga, få en snabbare utveckling av demens samt även
leda till social isolering.
3.2.7 Nedsatt syn
Slutligen i denna uppradning av åldersrelaterade problem har vi kommit fram till synproblem.
Även risken att drabbas av denna typ av handikapp hänger ihop med en stigande ålder. Grå
starr, katarakt är en vanlig sjukdom hos äldre och är den vanligaste orsaken till nedsatt syn.
Sjukdom innebär att den normalt genomskinliga ögonlinsen stegvis grumlas så att ljuset inte
längre kan nå näthinnan. Till slut kan det gå så långt att den drabbade endast kan skilja mellan
ljus och mörker.
Nedsatt syn kan leda till stora svårigheter för den äldre. Äldre ser betydligt sämre än yngre
personer i svag belysning och mörker, de behöver dessutom starkare kontrast för att kunna
skilja mellan objekt och bakgrund. På grund av detta är det viktigt att boendemiljö och
belysning är anpassad för den äldres behov för att undvika fallolyckor.
3.3 ADL – Förmåga att klara av det dagliga livet
Förmågan att klara det dagliga livet har ett samband med vilka sjukdomar man drabbas av.
Det beror också på personen och dess omgivning. I frågan om hur ett boende för äldre ska
utformas behöver man känna till hur väl personerna klarar att röra sig. I gruppen 85-89 år
klarar 80 % av männen och 72 % av kvinnorna att sköta sitt hem på egen hand. I gruppen 90+
är motsvarande siffra 60 % respektive 55 %. Förmåga att klara sig själv beror på hur pass väl
bostaden är anpassad för funktionshindrade personer. Att klara sin tvätt är lättare om man har
en tvättmaskin än om man tvättar i ett vedeldat träkar. Det beror också på ålder och kön.
Generellt har äldre personer med en viss sjukdom en högre grad av funktionsnedsättning än
en yngre person med samma åkomma. Kvinnor med en viss sjukdom har oftast högre grad av
22

funktionsnedsättning än män med samma sjukdom. Medicinska insatser kan leda till att
funktionsförmågan förbättras utan att sjukdomen botas. Exempel på det är en starroperation.
Tabellen nedan är utarbetad utifrån ULF-undersökningarna 1988/89 och 2002/03, visar hur
stor del i olika köns- och åldersgrupper som har en nedsatt förmåga att klara dagliga rutiner,
ADL (Activities of Daily Living). Man ser att män klarar sig bättre än kvinnor i motsvarande
ålder.
Andel (%) med inskränkningar i ADL per åldersgrupp och kön i
ULF 1988/89 respektive 2002/03
Ålder Män Kvinnor
1988/89 2002/03 Diff 1988/89 2002/03 Diff
65-69 1,5 1,1 -0,4 0,7 0,7 +0
70-74 5,4 3,1 -2,3 3,6 2,9 -0,7
75-79 6,6 5,9 -0,7 6,5 5,5 -1
80-84 19,7 11,6 -8,1 15,6 12,6 -3
85-89 30,8 20 -10,6 27,1 27,4 0,3
90- 42,3 40,4 -1,9 48,7 45,9 -2,8
Totalt 8,1 6,7 -1,4 8,6 9,6 +1,0
Tabell 3.3 Andel med inskränkningar i ADL per åldersgrupp och kön i ULF 1988/89 respektive 2002/03.
Om man utgår från att de personer som har en ADL-nedsättning behöver vård, har under
perioden 1988-2003 antalet vårdtagare ökat med 6 500 personer. Denna åldersgrupp har ökat i
antal med 130 000 personer.
Enligt en norsk rapport av TI RomØren framkom att kvinnor förlorade sina ADL-förmågor i
genomsnitt 3,2 år innan de dog och att männen gjorde det 1,8 år innan de dog. Vid ett mer
omfattande antal förlorade ADL-förmågor som innebar att man inte alls kunde klara sig själv
eller förflytta sig i bostaden hade kvinnorna i genomsnitt 1,5 år kvar att leva och männen
knappt 1 år. En brittisk studie från år 2001 av Brayne, Matthews, McGee och Jagger visar på
samma resultat, det vill säga att kvinnor lever längre med funktionsnedsättningar än män.
23

4. Hjälp till kvarboende i egen bostad
4.1 Inledning
Kvarboendeprincipen är i Sverige vägledande för kommunerna och medför att de har som mål
att i största möjliga mån låta äldre bo kvar i hemmamiljö. Principen innebär att vården skall
komma till den som är i behov av denna och att vårdtagaren inte skall behöva flytta på grund
av ett högre omvårdnadsbehov. För kommunerna finns även en vinst i att möjliggöra
kvarboende istället för att låta den behövande flytta till ett särskilt boende, då dessa är mycket
kostsamma. De särskilda boendena kommer inte att beröras i någon större utsträckning i detta
arbete utan fokus ligger på kvarboende i egen lägenhet.
När det gäller äldre och funktionshindrades möjligheter att kunna bo kvar i ett ordinärt boende
finns ett flertal möjligheter för att underlätta detta. Man kan ansöka om
bostadsanpassningsbidrag, hemtjänst, trygghetslarm, anhörigstöd och färdtjänst. Dessa
biståndsbedömda tjänster bekostas delvis av den som mottar tjänsten och delvis av
kommunen.
För att ytterligare öka möjligheterna till kvarboende kan bostadsföretagen anpassa sina hus
och lägenheter för de äldre och funktionshindrade. Frågan är bara vad man skall lägga
pengarna på och hur mycket som skall satsas. Detta examensarbete kan kanske visa på vad
som kan vara intressant att investera i. Vilka behov och preferenser har de äldre? Självklart
kan detta variera mellan exempelvis olika orter och inkomstklasser, men några större
skillnader borde inte föreligga.
4.2 Kostnader för särskilt boende kontra kvarboende
Kvarboende kostar både betydligt mindre än särskilda boenden och har dessutom visat sig
bidra till att de äldre håller sig friskare. Att inte fler kan bo kvar hemma beror bland annat på
att tillgängligheten till bostäderna och bostadsområdena är bristfällig. Om man kan utföra en
omfattande tillgänglighetsanpassning av bostäder och bostadsområden för äldre finns mycket
pengar att spara för samhället på sikt.
I socialstyrelsens ”Folkhälsorapport 2005” framkommer att kostnaderna för sjukvård och
primärvård ökar endast försumbart med stigande ålder och sjunker till och med bland de
äldsta åldersgrupperna. Däremot ökar kostnaderna kraftigt för äldreomsorgen, där
kommunernas sjukvård också är inräknad, med stigande ålder. Det är framförallt kostnaderna
för äldre kvinnor som detta gäller.
Kommunernas sammanlagda kostnader för vård och omsorg i Sverige låg år 2003 på 78,2
miljarder kronor, detta är en ökning med cirka 1 % sedan år 2000. Av dessa kostnader stod
vård och omsorg om äldre för ungefär 21 %, vilket är samma andel som för år 2000.
Äldreomsorgens andel av socialtjänstens kostnader är cirka 55 %, även denna andel är
oförändrad sedan år 2000. Av de kostnader kommunerna har för äldreomsorgen går ungefär
två tredjedelar till särskilda boenden och en tredjedel till hjälp i det ordinära boendet.
24

Dock är andelen som bor kvar hemma större än de som bor på särskilda boenden, det var
cirka 10 000 personer fler som bodde hemma med hemtjänst än som bodde på särskilda
boenden. Att kostnadsfördelningen ser ut som de gör beror på att de som bor på särskilda
boenden är mer resurskrävande och har ett större vårdbehov, med bemanning dygnet runt.
Genomsnittskostanden för ett ordinärt boende var 182 400 kronor år 2002 och för ett särskilt
boende 445 700 kronor. Kostnaderna skiljer sig dock från kommun till kommun på grund av
en rad olika faktorer som till exempel andel äldre över 80 år, fördelning mellan män och
kvinnor, andel ensamstående och sammanboende. Även saker som de äldres yrkesbakgrund,
geografisk- och social struktur, politiska mål och ambitioner påverkar.
På området äldres behov kopplat till boendet och kostnader för dessa, har en mycket intressant
rapport skrivits. Rapporten som heter ”Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi?” bygger
på ett projekt som drevs av Svenska kommunförbundet tillsammans med SABO där man
utarbetat en modell där två alternativ ställs mot varandra. Det ena alternativet innebär att de
äldre i samma omfattning som idag flyttar till särskilda boenden. Det andra alternativet
innebär att investeringar i fastigheter och närmiljö bidrar till att den äldres flytt kan skjutas
upp eller inte alls behöver ske. Man har helt enkelt velat ta reda på om och när investeringar
gjorda för att öka tillgängligheten är samhällsekonomiskt lönsamma.
Bakgrunden till projektet är de höga kostnader för särskilda boenden för kommunerna som är
de som ansvarar för äldreomsorgen.
I den inventering som utfördes i projektet tittade man på områden byggda olika decennier. Ett
typiskt bostadsområde från 1940-, 1950-, 1960-, 1970- respektive 1980-talet undersöktes.
Detta arbete utfördes av arkitekten Eva Björklund som också gav förslag på sådant som
behövde förbättras för att göra områdena mer tillgängliga, så att en rullstolsbunden och en
person med rullator skulle kunna bo där.
Utifrån denna inventering med tillhörande åtgärdsförslag har man räknat ut kostnaden för de
två alternativen; flytt till särskilt boende samt kvarboende med tillgänglighetsanpassad bostad
och bostadsområde.
I den samhällsekonomiska kalkylen som utfördes tittade man på hur man skulle komma till
rätta med bristen på tillgängliga lägenheter utifrån tre möjliga marknadsscenarier:
▪ När marknaden är i balans gäller det först och främst att anpassa det befintliga beståndet. De
nya bostäder som byggs bör anpassas redan från början.
▪ När markanden är på tillbakagående är inte alternativet med nybyggnation aktuell utan
istället får anpassning ske endast genom åtgärder i det befintliga beståndet.
▪ När marknaden är överhettad leder underskottet på tillgängliga lägenheter till att den mest
effektiva lösningen är att bygga nya tillgängliga lägenheter. Dessa bör byggas i redan
befintliga områden för att underlätta omflyttningen.
I kalkylen räknade man också ut att om man kunde korta ned den genomsnittliga tiden för
särskilt boende som för närvarande är cirka 3 år till 2 år genom att skapa förutsättningar för
kvarboende, skulle man spara i genomsnitt 263 300 kronor per år och person.
25

Av dem som flyttar till särskilt boende har knappt 20 % ett förflyttningshandikapp, varav bara
hälften har en bostad anpassad efter deras behov. Ungefär 10 % av flyttarna till särskilt
boende skulle således kunna undvikas genom lägenhetsbyten och anpassning av den befintliga
bostaden.
Nedan sammanfattas vad som kom fram ur projektet:
▪ Ju äldre bostadsområdet är desto fler åtgärder behövs för att anpassa bostäder och
boendemiljö. Med det ökade antalet åtgärder som behöver utföras följer också högre
kostnader. Ett problem i de äldsta husen är att det ofta finns en halvtrappa upp till första
våningen och att det inte finns utrymme att installera vanlig hiss i de alltför smala
trapphusen, vilket även är fallet i vårt undersökningsområde Blackeberg. Ett annat problem
är de små badrummen som är svåra att göra fullt tillgängliga. Man kan alltså dra slutsatsen
att alla bostadsområden inte är lämpliga att anpassa genom tillgänglighetsåtgärder.
▪ I samband med att man utför stambyten och andra typer av renoveringar bör man också göra
tillgänglighetsåtgärder.
▪ Det går inte att utifrån byggår beräkna vad det kostar att anpassa den yttre miljön i
bostadsområdena. Detta på grund ut av att de undersökta områdena skiljer sig åt.
▪ Med de förutsättningar som gavs i projektet går det inte att se de samhällsekonomiska
effekterna om det rör sig om ett litet bostadsområde.
▪ Faktorer som till exempel trygghet, sociala nätverk, grannkontakt, personal i området och
möjligheten att gå ut och kunna orientera sig i området, för enskilda individer som bor kvar
i eget boende, går inte att mäta och ta med i en samhällsekonomisk kalkyl.
▪ När man skall välja område att göra tillgängligt gäller det att välja ett där det finns
tillräckligt stort underlag med äldre personer och att kostnaden för anpassningen kan ske till
en rimlig kostnad.
▪ Det kostar mer att bygga 34 nya lägenheter i ett särskilt boende än att göra 5
bostadsområden utvändigt tillgängliga samt att anpassa 340 lägenheter av totalt 953.
4.3 Anhörigbidrag
En stor del av hjälpen till äldre utförs av anhöriga. Beräkningar som gjorts visar att ungefär
två tredjedelar av insatserna till äldre utförs av anhöriga. Med detta som grund infördes år
1998 en bestämmelse i Socialtjänstlagen om stöd för anhöriga. Genom avlösning och stöd för
anhöriga som vårdar en äldre, långvarigt sjuk eller funktionshindrad skulle den anhöriges
insatser underlättas. Tre former av stöd förekommer, avlösning via
korttidsvård/korttidsboende, via dagvård/dagverksamhet och i hemmet. Pengar delas ut till
kommunerna för detta, uppdelat efter hur många personer över 65 år som bor där.
Kommunerna arbetar i sin tur fram en handlingsplan tillsammans med anhörig- och
frivilligorganisationer. I en rapport sammanställd av Anders Bergh vid Socialstyrelsens
äldreenhet görs en nationell lägesbeskrivning av anhörigstödet år 2004 med hjälp av två
enkätundersökningar från år 2002 respektive år 2004. I denna kommer fram att från år 2002
26

till år 2004 har andelen kommuner som arbetar med att utveckla anhörigstöd sjunkit från 90 %
till 75 %. Alla tre stödformstyper fanns i 90 % av kommunerna.
4.4 Hemtjänst
4.4.1 Bakgrund och syfte
För att människor som på grund av sjukdom, fysiska, psykiska eller sociala funktionshinder
har svårt att klara sig själva skall kunna bo kvar hemma så länge som möjligt, finns möjlighet
att anlita hemtjänst för att få hjälp med olika vardagliga sysslor. Det är socialtjänsten i
kommunen man bor i som ansvarar för hemtjänsten.
4.4.2 Tjänster
Hemtjänsten utför uppgifter av två olika karaktärer, dels sådant som är service av olika slag
och dels sådant som kan ses som personlig omvårdnad. Servicen är hjälp med städning,
matlagning, tvätt, matinköp, post- och bankärenden och leverans av färdiglagad mat. Den
personliga omvårdnaden kan innefatta skötsel av personlig hygien, hjälp att äta, påklädning
och hjälp med förflyttning. Om man får hjälp av närstående kan hemtjänsten också bistå med
avlösning och även med ledsagare. Vad man kan få hjälp med beror på i vilken kommun man
bor. De tjänster som erbjuds skiljer sig något åt från kommun till kommun. Även avgiften för
hemtjänsten varierar mellan kommunerna. Det finns dock ett tak för vad kommunen får ta ut.
Avgiften får inte överstiga kostnaderna kommunen har för verksamheten och inte heller får
den vara så hög att den som får hjälp inte har pengar över till personliga behov.
4.4.3 Beslutsprocess
Beslutsfattningen huruvida någon skall beviljas hemtjänst och i vilken omfattning leds av en
tjänsteman kallad biståndsbedömare. I bedömningen väger man in hur personens
funktionsförmåga, hälsotillstånd och sociala förhållanden ser ut, men även önskemål från den
sökande och dennes livsstil. Prövningen är alltså helt individuell från person till person.
4.4.4 Rapport angående hemtjänsten
I en rapport skriven av Kristina Larsson, forskare vid Stiftelsen Stockholms läns
äldrecentrum, på uppdrag av socialstyrelsen, har utvecklingen av hemtjänsten under en 15årsperiod
studerats. Detta har gjorts med hjälp av två undersökningar en från slutet av 1980talet
och en från början av 2000-talet (1988/89 och 2002/03). Rapporten syftar till att utröna
huruvida den mindre andel personer som har hemtjänst i den senare undersökningen är
relaterad till att behoven hos äldre har förändrats, om vissa grupper blivit särskilt drabbade av
det minskade hemtjänstutbudet och ifall dessa grupper får hjälp av anhöriga i större
utsträckning.
Larsson kommer bland annat fram till följande:
27

• Färre personer uppgav att de behövde hjälp med husliga sysslor år 2002/03 än
år1988/89. Utvecklingen gäller för både personer i åldern 65-79 och för de 80 år och
äldre. Förändringen är framför allt tydlig bland männen där gruppen som uppgav sig
behöva hjälp har så mycket som halverats. Även bland kvinnorna har behovet sjunkit,
om än inte i samma stora grad som för männen.
• Bland personer 80 år och äldre har andelen som har hemtjänst minskat med 16 % från
38 % år 1988/89 till 22 % år 2002/03.
• Av de personer som behöver hjälp med minst en av de insatser hemtjänsten kan
erbjuda har andelen som också erhåller hjälp från hemtjänsten minskat mellan de två
undersökningstillfällena. Ensamboende kvinnor som är över 80 år är en grupp där en
minskning skett av hemtjänsthjälp men där hjälpen från anhöriga ökat.
• Genom en statistisk analys med hänsynstagande till hur en rad faktorer förändrats
mellan de två undersökningstillfällena görs slutsatsen att sannolikheten att få
hemtjänst minskat med 30 % från år 1988/89 till år 2002/03.
4.5 Trygghetslarm
För att öka tryggheten i ett kvarboende kan ett trygghetslarm kopplat till larmcentral med
bemanning dygnet runt kopplas in. Detta är särskilt lämpligt för personer som lätt ramlar och
har svårt att röra sig. Larmet fungerar på så sätt att man har någon typ av knappanordning, till
exempel ett armband runt handleden som man trycker på. Ett larm går då till larmcentralen
via telefon och den som tryckt på larmknappen anropas via ett högtalarsystem som är
installerat i lägenheten. På så vis kan man prata direkt till den som larmat och möjlighet till
snabbt avförande av falsklarm kan ske. I de fall det behövs, kommer vårdpersonal hem till den
som är behov av hjälp av något slag. Trygghetslarmet skapar inte bara en trygghet att kunna
påkalla hjälp vid skador av fysisk och medicinsk karaktär utan också en allmän trygghet att
kunna kalla på hjälp vid andra situationer som till exempel överfall. Ansökan om
trygghetslarm sker likt ansökan om hemtjänst via en biståndshandläggare.
4.6 Färdtjänst
Den person som på grund av långvarigt eller bestående funktionshinder har väsentliga
svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmän kollektivtrafik är berättigad till
färdtjänst. Detta innebär att om man har rätt till färdtjänst får man ett färdtjänsttillstånd. Har
man behov av en ledsagare under resorna gäller tillståndet även för ledsagaren. Man ansöker
om tillståndet hos kommunen, alternativt till trafikhuvudmannen i länet, i de fall kommunen
överlåtit uppgiften till denne.
28

4.7 Bostadsanpassningsbidrag
4.7.1 Bakgrund och syfte
Bakgrunden till bostadsanpassningsbidraget tog sin början år 1959 då man införde ett bidrag
på maximalt 7 000 kronor till specialinredda lägenheter för rörelsehindrade personer. Med
rörelsehindrade avsågs personer som använde käpp eller rullstol. Sedan dess har ett flertal
omarbetningar av bidraget gjorts och mynnat ut i den nu gällande lagen.
Personer som har funktionshinder kan söka bostadsanpassningsbidrag för att anpassa sin
bostad. Bidraget regleras av lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag och
återställningsbidrag som gäller från och med 1 januari 1993. Denna skall ses som ett
komplement till bestämmelser i Plan- och bygglagen som behandlar anpassningar i nybyggda
bostäder, så kallad generell anpassning. Härvid kan problem angående tolkning av vad som
bör hänföras till den generella anpassningen uppkomma.
Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att detta skall täcka skäliga kostnader för
individuell anpassning så att den handikappade i största möjliga mån skall kunna leva ett
självständigt liv i sitt hem. Det finns inte något tak för hur mycket anpassningen får kosta, det
är helt och hållet behovsstyrt.
Återställningsbidraget har tillkommit eftersom den som inte äger sin bostad måste ha
samtycke från fastighetsägaren innan åtgärderna vidtas. Genom att erbjuda möjlighet till
återställningsbidrag ökar möjligheterna till samtycke från fastighetsägaren.
Återställningsbidraget innebär att fastighetsägaren har rätt till ersättning för de kostnader som
uppkommer vid borttagandet av anpassningar för funktionshindrade i eller i anslutning till en
hyresrätt, ett uthyrt småhus eller en bostadsrätt.
4.7.2 Bidragstagare och krav
Bidrag kan lämnas till:
· Person som själv har ett fullt utvecklat funktionshinder eller begynnande
funktionsnedsättningar. Funktionshindret kan vara av såväl fysisk som psykisk karaktär.
Person (förälder) med delad vårdnad om funktionshindrat barn.
· Person som under en längre tid åtagit sig att regelbundet ha vårdnaden om en
funktionshindrad person.
Att en person är funktionshindrad definieras med att denna till följd av funktionsnedsättning
har betydande svårigheter i sitt dagliga liv.
Krav för att bidrag skall ges:
· Permanent bruk av egen bostad. Med egen bostad avses ägande av bostad, bostadsrätt eller
hyresrätt. Andrahandshyresgäster kan medges bidrag om åtgärden är skälig och upplåtelsen
varaktig.
29

· Fastighetsägarens medgivande. För anpassning av bostadsrätt eller hyresrätt krävs
fastighetsägarens medgivande. Om detta kan läsas i Boverkets föreskrifter 1992:46 till lagen
om bostadsanpassningsbidrag.
· Anpassning av fasta funktioner i och i anslutning till bostaden. Bidrag lämnas inte för inköp
av lösöre, dvs. sådant som man normalt tar med sig vid en flytt. Man kan inte heller få bidrag
för att åtgärda byggnadstekniska brister som t.ex. fukt- och mögelskador.
· Nödvändiga åtgärder för att bostaden skall vara ändamålsenlig.
·Behovet av anpassningsåtgärden skall vara av långvarig eller bestående art.
·Åtgärden skall ha direkt koppling till funktionshindret.
· Vid köp eller byte av bostad lämnas bidrag endast till kostnadskrävande åtgärder om det
finns särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassning. Kan tolkas som att
bostadsanpassningsbidrag inte betalas ut om det finns en ledig lägenhet som redan är anpassad
på tillfredställande vis. Dock kan bidrag medges om det finns särskilda skäl som exempelvis
närhet till anhörig, sjukvård eller andra vilka man kan vara beroende av.
4.7.3 Bostadsanpassningsåtgärder
Nedan listas några exempel på vad som kan ingå i en bostadsanpassning.
Utomhus och i anslutning till bostaden:
· Trapplift, lyftplatta, trapphiss
· Automatisk öppning och stängning av dörrar
· Förstärkning av belysning
· Befintlig altan, lekplats, uteplats
· Inglasning av balkong, markiser
· Hårdgöring av mark
· Befintlig tvättstuga, förråd, utrymmen för samvaro, hobby och lek för boende i
flerbostadshus
30

I bostaden:
· Allergisanering
· Inredning i kök och badrum, t ex blandarbyte, ändrad köksbänkshöjd
· Ändrad planlösning
· Åtgärder som har samband med den funktionshindrades behov av rehabilitering,
funktionsträning och sjukvård
· Åtgärder för hobbyverksamhet i vissa fall
Om åtgärder ses som standardhöjande d.v.s. att bostaden tillförs en helt ny funktion är de bara
bidragsberättigade om:
· Lägenheten har så kallad lägsta godtagbara standard
· Åtgärden inte utgör ett led i en större upprustning
· Det är frågan om kvarboende i glesbygd
· Åtgärden är nödvändig med hänsyn till funktionshindret
4.7.4 Beslutsprocess
Ansökan om bostadsanpassningsbidrag görs hos kommunen som svarar för att bidrag lämnas
till anpassning och återställning. Boverket fungerar som tillsynsmyndighet av kommunernas
hantering av bidragsärendena. Man kan alltså anmäla missnöje med kommunens hantering av
ansökan till Boverket som då granskar denna.
4.8 Hiss
4.8.1 Inledning
Många av flerbostadshusen i Sverige saknar idag hiss. I allmännyttan bostadsbestånd har cirka
en miljon lägenheter inte tillgång till hiss. Att hiss är viktigt för möjligheterna att kunna bo
kvar i egen lägenhet när man blir äldre och får svårare att gå är ingen nyhet. Problem finns
dock i form av utformningen av vissa fastigheter och de stora kostnader en installation av hiss
medför.
31

År 1977 kom ett krav om att vid större ombyggnationer eller nybyggnationer av hus med tre
våningar eller mer skall hiss installeras. Följden av detta har blivit att det inte byggts särskilt
många trevåningshus sedan dess. Dessutom har detta fått till följd att många större
upprustningsprojekt uteblir på grund av att det är för kostsamt att installera hiss. Detta
förekommer både på orter med höga vakanser där en installation medför ett alltför stort
ekonomiskt risktagande då installationen innebär höjda hyror som kan skrämma bort
hyresgäster, men även på orter med bostadsbrist där fastighetsägaren får uthyrt oavsett skick
på hus och lägenhet. Det saknas helt enkelt incitament att installera hiss på många håll. Hur
skall man då skapa ett intresse från fastighetsägarnas sida att installera fler hissar? Ett
exempel på incitament är ett bidrag för installation av hiss som infördes år 2004.
4.8.2 Hissbidrag
Den 1 september år 2004 infördes ett rambegränsat bidrag (30 miljoner kronor för år 2004)
för installation av hiss m.m. i flerbostadshus. Bidraget kunde sökas av ägare till
flerbostadshus som ville installera hiss eller annan lyftanordning för att förbättra
tillgängligheten för hyresgästerna. Även sådana åtgärder som går att hänföra till installationen
såsom till exempel upptagande av hisschakt var bidragsberättigade. Det var länsstyrelsen i det
län där den aktuella fastigheten var belägen som beslutade om hissbidraget. Boverket var
tillsynsmyndighet.
32

5. Allmännyttans särskilda förutsättningar
En fjärdedel av allmännyttans lägenheter är byggda innan 1960-talet. Generellt har hus
byggda innan 1960-talet dålig tillgänglighet. Då behovet av tillgängliga bostäder är stort, inte
minst med tanke på att ett ökat kvarboende är att önska, finns en stor och spännande utmaning
för bostadsföretagen i att anpassa äldre lägenheter för hyresgäster med rörelsehinder. Då de
allmännyttiga bostadsföretagen skall vara just ”allmännyttiga” och vara till för alla, känns det
naturligt att de går i bräschen för tillgängligare bostäder. För att få en förståelse vad som
menas med ett allmännyttigt företag, vad de har för bakgrund och uppdrag, ges avsnitten
nedan en överblick av den svenska allmännyttan, intresseorganisation SABO och
Familjebostäder.
5.1 Allmännyttan
De allmännyttiga bostadsbolagen är till stora delar kommunägda, därför
är de viktiga redskap för att uppfylla den rådande kvarboendeprincipen som berördes i avsnitt
4, ”Hjälp till kvarboende i egen bostad”, i så stor utsträckning som möjligt.
En stor utmaning för de allmännyttiga bostadsföretagen är den ökade andelen äldre personer.
Framförallt på orter med stor utflyttning är utvecklingen av en åldrande befolkningen
påtaglig. En anpassning av det befintliga beståndet och en anpassning av nybyggda hus är
därför viktigt för att de äldre skall kunna bo kvar hemma i så stor utsträckning som möjligt för
att minska trycket på vård- och omsorgssektorn. Exempel på fokuseringen att förbättra för de
äldre och öka möjligheterna till kvarboende sker i Familjebostäder i Stockholm vilket tas upp
senare i detta kapitel.
Under 1990-talet skedde stora förändringar på bostadsmarknaden för att likställa de
allmännyttiga med de privata bostadsföretagen. Bostadskreditmarknaden avskaffades,
lånevillkoren för samtliga upplåtelseformer jämställdes och scablonbeskattningen för
allmännyttiga bostadsföretag togs bort.
5.1.2 Allmännyttan idag och i framtiden
De allmännyttiga bostadsföretagen drivs idag till största delen som aktiebolag, bara cirka 30
av de 300 företagen drivs som stiftelser. Ett bostadsföretag räknas som allmännyttigt om det
till minst 50 % är kommunägt.
Enligt kommunallagen skall kommunen bara verka inom den egna kommunen, dock är
samarbete över kommungränserna tillåtet så länge kommuninvånarnas nytta står i proportion
till satsning i kommungemensamma projekt. I Sverige finns internationellt sett ganska stor del
allmännyttiga bostäder, drygt 20 % av det totala beståndet.
Karaktäristiskt för hyresgäster i det allmännyttiga bostadsbeståndet är lägre inkomster,
utbildningsnivåer och förvärvsfrekvenser och större andel invandrare än i andra
upplåtelseformer. Det är helt enkelt en lite annan socioekonomisk struktur. Skillnaden är dock
inte så stor i jämförelse med privata hyresrätter som gentemot bostadsrättsinnehavare. En
33

viktig faktor i sammanhanget är också läget för bostäderna. I innerstaden är skillnaderna i
socioekonomisk struktur mindre mellan bostadsinnehavare i allmännyttan, i privatägda
fastigheter och bostadsrättsinnehavare, än i förorter. En fortsatt ökad segregation beroende på
fastighetsägare är att vänta framöver.
Trots den ökade segregeringen är det inte tanken att allmännyttan skall utvecklas till att bli
någon ”social housing” likt sina motsvarigheter i andra länder. Allmännyttan skall vara för
alla människor, oavsett socioekonomisk tillhörighet.
5.2 Familjebostäder
5.2.1 Allmänt
Familjebostäder utgör en del av koncernen Stockholms Stadshus AB som ägs av Stockholms
stad. Idag är Familjebostäder ett av Sveriges största bostadsföretag. År 2005 hade bolaget 290
anställda.
Bolagets affärsidé är ”Att erbjuda attraktiva bostäder och lokaler med hyresrätt i trygga
välskötta områden” med uppgift att äga, förvalta och hyra ut bostäder och lokaler i
Stockholm.
Familjebostäder är anslutet till SABO och är beläget i Stockholm (finns även i Göteborg men
bolagen är helt oberoende av varandra).
5.2.2 Kort historik
Familjebostäder bildades år 1936 och hade då som uppgift att tillhandahålla bostäder till stora
barnfamiljer med sämre ekonomi, därav namnet. Man tog då fram de så kallade
barnrikehusen, detta var hyreshus avsedda för barnfamiljer med små inkomster. Allt sedan
den tiden har företaget varit ett av de framstående bolagen vid skapandet av nya stadsdelar i
Stockholmsområdet, från Kristineberg på 1930-talet till Hammarby Sjöstad på 2000-talet.
5.2.3 Bostadsbeståndet
Företagets bostadsdel bestod år 2005 av 22 135 lägenheter med en sammanlagd yta av 1 375
685 kvadratmeter. Av dessa ligger 3 700 lägenheter i innerstan, 12 900 i söderort och 5500 i
västerort. Tyngdpunkten i fastighetsbeståndet ligger på 1940- och 1950-talshus. Detta har haft
till följd att renoveringar av olika typ och grad har utförts de senaste åren. Det kan röra sig om
såväl invändiga åtgärder som våtrum med stambyten, men även yttre ingrepp på till exempel
tak, fasader och balkonger.
Antalet bostadshyresgäster är ca 48 000 stycken. Åldersfördelningen för dessa ser i stort sett
ut som ett tvärsnitt av stadens invånare. Dock fanns bland hyresgästerna något färre
pensionärer och något fler barn än genomsnittet. 13 % av hyresgästerna var pensionärer (15 %
i staden). I det område som är aktuellt i undersökningen i detta examensarbete, Blackeberg,
34

uppgick andelen hyresgäster som är pensionärer till drygt 20 %. Även i Västertorp ligger
andelen pensionärer på denna höga nivå.
År 2004 fanns inga vakanser och omflyttningen i beståndet, som under flera år sjunkit, var så
låg som 6 %.
5.2.4 Syn på framtida behov av bostäder för äldre
Familjebostäder har inlett ett inventerings- och planeringsarbete gällande äldre människors
boende i bostadsbeståndet. Man skall utreda vilka åtgärder som är aktuella att genomföra för
att öka möjligheterna till kvarboende och tillmötesgå de behov som kommer med allt fler
äldre invånare. Som grund till detta ligger tankegångarna i nästa stycke om framtida behov av
bostäder anpassade för äldre. Det kan tyckas ytterst lämpligt att i samband med de
renoveringar som pågår utröna vilka möjligheter för anpassningsåtgärder som är möjliga.
Den osäkerhet som finns angående det allmännas förpliktelser gentemot de äldres boende och
omsorg bidrar till att många försöker att på egen hand lösa sitt framtida boende som
pensionär. Undersökning på undersökning visar att efterfrågan på bostäder speciellt anpassade
för äldre människor kommer att öka. Den stora gruppen 40-talister som inom en ganska snar
framtid passerar pensionsstrecket antas ställa helt andra krav på boendet än de som nu utgör
gruppen äldre. Detta innebär bostäder mer anpassade för individuella krav och livsstilar.
De nu närmast kommande åren kommer andelen äldre minska men för att sedan öka kraftigt
på grund av 40-talisterna. Dock kommer gruppen ”äldre äldre” minska under en längre tid (se
kapitel 2 ”Befolkningsutveckling”). I och med ökningen av äldre kommer nya krav att ställas
på bostadsbeståndet.
5.3 SABO
SABO är de allmännyttiga bostadsföretagens intresseorganisation. Även företag eller
organisationer som har som huvudsaklig uppgift att förvalta bostäder och lokaler vilka upplåts
med hyresrätt kan bli medlemmar. Organisationen som bildades år 1950 har en
parlamentariskt sammansatt styrelse. Antalet medlemsföretag är för närvarande cirka 300
stycken. Storleken på bostadsföretagen varierar från 33 till 47 000 lägenheter.
Det samlade antalet kvadratmetrar är cirka 61 miljoner fördelade på 53 miljoner bostadsyta
och 8 miljoner lokalyta. SABO företräder medlemsföretagen gentemot politiska organ,
myndigheter och organisationer, ger utbildning och information samt lämnar stöd i juridiska
och ekonomiska frågor, framför allt i samband med hyresförhandlingar. SABO bidrar även till
forskning och utvecklingsarbete i bostadsfrågor och utger tidskriften Bofast.
35

6 Befintliga lösningar för kvarboende
6.1 Inledning
Seniorboenden har funnits i snart 80 år. De utgör en knapp tredjedels procent av det totala
bostadsbeståndet. Nedan presenteras en del av de idéer som man genomfört för att anpassa
bostäder för äldre personer.
Mitthem i Sundsvall har mycket framgångsrikt satsat på att hyra ut befintliga lägenheter som
passar för äldre som ”Pluslägenheter”. Dessa marknadsförs på ett sätt att de lockar till sig
äldre hyresgäster. Man har dock inte fasta krav på en viss ålder för att få flytta in i en sådan
lägenhet. Helsingborgshem har i ett av sina bostadsområden tagit över kommunens
behovsprövade service till personer med handikapp. På det sättet har man minskat antalet
olika personer som rör sig i husen vilket bidragit till en tryggare miljö.
JM-koncernens dotterbolag Seniorgården AB har framgångsrikt lyckats med senioranpassade
bostadsrätter. Svenska Bostäders nyproducerade hyreslägenheter för seniorer har delvis varit
svåra att hyra ut på grund av höga hyror.
6.2 Äldreanpassning inom fastighetsbolag
Av exemplen ovan, följer nedan något utförligare beskrivningar på befintliga former av
äldreanpassning inom fastighetsbolag.
6.2.1 Mitthem - Plusboende
Det allmännyttiga bostadsföretagen Mitthem i Sundsvall har satsat på lägenheter som är
anpassade efter äldres behov och preferenser. Motivet till denna satsning har varit
ekonomiskt, då Mitthem hade stor omflyttning av hyresgäster. Detta var kostsamt för bolaget
och man sökte vägar för att minska omflyttningen. Äldre hyresgäster är mindre benägna att
flytta än yngre hyresgäster. Äldre hyresgäster sliter även mindre på ytmaterial i lägenhet och
trapphus än till exempel barnfamiljer
Mot denna bakgrund utformades konceptet ”Plusboende” tillsammans med de allmännyttiga
bostadsföretagen Härnösandshus i Härnösand och Timrå Bo i Timrå. Det finns inget
ålderskrav eller krav på behovsprövning för att få flytta in i dessa lägenheter, men
”Plusboendelägenheter” är profilerade mot äldre hyresgäster, vilket gör att det är dessa som
väljer dessa lägenheter.
Med utgångspunkt från den kunskap som fanns och genom samtal med pensionärer tog man
reda på vilka behov och preferenser äldre hyresgäster har. Sedan specialmärkte man befintliga
lägenheter i beståndet som uppfyllde specifika krav ur tillgänglighets- och trygghetssynpunkt.
Med kännedomen om att äldre personer ofta vill bo kvar i sitt befintliga område, och gärna i
hus med blandade åldrar, ”Plusboende-märkte” man inom beståndet enskilda lägenheter som
uppfyllde de ställda kraven i olika geografiska områden.
36

De krav man kom fram till för märkning av Plusboendelägenheter var bland annat:
• God tillgänglighet i form av bottenvåning eller bra hiss
• Möjlighet att köra ända fram till husporten med bil
• Porttelefon eller portkod
• Brandvarnare i både trapphus och lägenhet
• Montering av säkerhetskedja och titthål om så önskas
• Skottning och sandning
• Rymliga badrum
• Tillgång till uteplats eller balkong
• Tillgång till gemensamhetslokal reserverad för hyresgäster i Plusboendelägenheter
• Parkering med motorvärmare finns i nära anslutning till lägenhet. Hyresgäster i
Plusboendelägenheter har förtur till dessa.
• Bovärd nåbar på kontorstid. Trygghetsjour på kvällstid.
• Personal från Mitthem i området.
• Trygghetsbesiktning med Polisen och Brottsförebyggande rådet. Certifikat sättes upp i
trapphuset i de hus med lägenheter som funnits vara tillfredsställande ur
trygghetssynpunkt.
Man anpassade också sitt serviceutbud och tecknade avtal med firmor för städning,
fönsterputsning och gardinbyte mot fasta priser för hyresgästen.
Mitthem hjälper även till med kontakten med kommunen för den som önskar
bostadsanpassning eller trygghetslarm.
Hyrorna höjdes inte gentemot icke Plusboende-märkta hus. Den ekonomiska vinsten har helt
gjorts i form av lägre omflyttningskostnader i takt med att andelen äldre hyresgäster ökat. En
följd av denna ökade andel hyresgäster är också att boendemiljön blivit tryggare enligt
Mitthems marknads-/säljchef Eric Liljeström.
Mitthem Plusboende-märker endast vakanta lägenheter. Inga hyresgäster ”lockas” ut ur de
lägenheter som är potentiella Pluslägenheter. Av Mitthems 4300 bostadslägenheter uppfyller
700 lägenheter kraven för Plusboende. 550 av dessa är idag inflyttade eller redo att bebos.
1500 lägenheter i det befintliga beståndet kan uppfylla kraven.
Efterfrågan har i stort sett motsvarat utbudet på denna typ av lägenheter. I vissa områden är
det dock köer till lägenhetsstorleken 2 rum och kök, samtidigt som det finns lediga 3:or och
4:or.
37

6.2.2 Helsingborgshem
Det allmännyttiga bostadsföretaget Helsingborgshem har i bostadsområdet Stattena under en
projektperiod tagit över kommunens biståndsbedömda service. De tjänster som omfattas av
detta är tvätt inköp och städning. Dessa tjänster utförs alltså av personal som anställts av
Helsingborgshem, medan direkta vårdinsatser även fortsättningsvis utförs av kommunen.
Syftet med detta har varit att minska antalet olika personer som rör sig i husen, för att skapa
trygghet för de boende i området. Man tillhandahåller dock inte service och tjänster till dem
som inte blivit behovsprövade. Helsingborgshem får betalt av kommunen för att utföra
servicen med egen personal.
Projektet för att förbättra äldres och funktionshindrades boende syftar förutom samordnandet
av vård och servicepersonal till att tillgänglighetsanpassa lägenheter och att skapa träffpunkter
i området. Genom samarbete med vård- och omsorgsnämndens biståndshandläggare får
Helsingborgshem tips om äldre personer i området som är i behov av en anpassad lägenhet.
Helsingborgshem har i samarbete med Länsförsäkringar tagit fram ett förmånligt
hemförsäkringserbjudande för de boende i området.
Genom en informationskampanj och förbättrad belysning har de fordonsrelaterade brotten
minskat med ca 60 % längs med en av de längre vägar som används för parkering i området.
Informationskampanjen har genomförts av Helsingborgshem tillsammans med
Brottsförebyggande rådet, polisen och försäkringsbolag.
6.2.3 Seniorgården inom JM-koncernen – bostadsrätter för äldre
Seniorgården AB, som ingår i JM-koncernen har specialiserat sig på att bygga funktionella
och vackra bostäder för personer som är 55 år och äldre. När man skapar sina bostäder
anpassar man bostaden bland annat genom att lokalisera husen till lägen nära kommunikation
och service och med möjlighet att nå entréer med bil. Trapphusen har självklart hiss och
sittmöjligheter finns både i dessa och på entréplanet. Vid trappavsatserna finns tydlig
färgskillnad. Lägenheterna är ljusa och välplanerade, dörröppningar och andra mått anpassade
för rullstol, golven är tröskelfria, säkerhetsutrustning finns i form av t ex säkerhetsdörr,
tittöga, brandvarnare och porttelefon. Ugnen är inbyggd och finns i bekväm arbetshöjd,
fönsterbröstningarna är låga, balkongen är inglasningsbar och badrummen är rymliga med
plats för tvättmaskin och torktumlare.
De flesta som flyttat till Seniorgårdens bostadsrätter är över 70 år. De gemensamma ytorna är
1-1,5 kvm per lägenhet. Kostnadsskäl begränsar denna yta uppåt. Seniorgården ser till att en
ny förening får en mentorförening i närheten och sammankallar årligen föreningarna för
informationsutbyte.
6.2.4 Svenska Bostäder – anpassade hus
Svenska Bostäder gjorde 2002 en undersökning om intresset för Seniorboende i åldersgruppen
55 år och äldre. Högst prioriterades hiss (80 %) och därefter närhet till allmänna
kommunikationer (72 %), att bostaden ska vara trygg (69 %) och att det ska finnas en
dagligvarubutik i närheten (62 %).
38

Svenska Bostäder har byggt fyra seniorboenden. Ett hus har omvandlats från vanliga
hyreslägenheter till seniorboende och två äldreboenden har omvandlats till seniorboenden. Ett
av de nyproducerade seniorhusen har hyror på 7 200 – 10 600 för 2 - 5 rum och kök. Detta har
varit för dyrt, och framför allt de större lägenheterna har varit svåra att få uthyrda.
SB lät genomföra en enkät bland boende i tre av deras seniorboenden. I enkäten kom det fram
att de främsta skälen till att flytta dit var behovet av hiss och närhet till centrum. I frågan om
närhet till centrum är närheten till kommunikationer viktigast, därefter närhet till närcentrum.
Även närhet till grönområden är viktigt.
6.3 Årstaprojektet
Årstaprojektet är en samverkan mellan Stockholms stad och Stockholms Läns Landsting, med
syfte att främja folkhälsa och förebygga ensamhet och fallolyckor. Projektet bekostas av
kompetensfonden och bedrivs under januari 2005 till augusti 2006, och utvärderas därefter.
Projektet syftar till att förebygga fallolyckor bland äldre i hemmet. Det är tillgängligt för alla
personer som är över 75 år och inte har hemtjänst i Årsta. Detta omfattar 1500 personer plus
ca 150 personer med ”lätt hemtjänst”. Lätt hemtjänst kan t.ex. vara att endast ha tjänsten
trygghetslarm.
De övergripande syftena är att:
1) Medverka till bättre förutsättningar för kvarboende i hemmet och bidra till ökad
trygghet för äldre i Årsta som bor i ordinärt boende.
2) Minska antalet fallolyckor
3) Bidra till bättre välbefinnande både fysiskt och psykiskt för äldre över 75 år genom
erbjudande om gemenskap och förebyggande hälsoinsatser.
Den förväntade effekten av projektet är att fler äldre kan bo hemma utan övriga hjälpinsatser,
då hälsoproblem kan upptäckas i ett tidigt stadium. Berörda äldre får bättre fysisk och psykisk
hälsa genom regelbunden träning och social gemenskap. Stadsdelförvaltningens vinst blir att
målgruppens generella behov av biståndsbedömda insatser som hemtjänst och särskilt boende
kan skjutas upp/utebli. Projektets insatser förväntas leda till att landstingets kostnader för vård
och rehabilitering för målgruppen minskar (se avsnitt 4.2 ”Kostnader för särskilt boende
kontra kvarboende”).
6.3.1 Projektgruppens personalsammansättning och verksamhet
Projektet utgörs av sex personer med olika kompetenser som på olika sätt informerar och
erbjuder kostnadsfri praktisk hjälp. Projektgruppen består av
Projektledare – 100% arbetstid. Håller samman projeket, informerar äldre personer samt
samordnar aktiviteter så som friskvård och kulturevenemang.
39

”Fixare” – 100 % arbetstid. Hjälper till med praktisk hjälp i hemmet för att minska risken för
fallolyckor. Exempel på sådan praktisk hjälp är att hänga upp gardiner, byta glödlampor och
sätta upp tavlor.
Sjuksköterska – 25 % arbetstid. Erbjuder hälsosamtal med blodtrycksmätning och
blodsockertagning.
Arbetsterapeut – 75 % arbetstid. Ger råd i förebyggande syfte om hur hemmiljön kan
utformas för att undvika fallolyckor.
Sjukgymnast – 75 % arbetstid. Ger råd i förebyggande syfte för att förbättra den fysiska
hälsan.
Biståndshandläggare – 10 % arbetstid. Informerar bland annat om behovsprövad hjälp.
Man håller i ett café (Café Årstapaviljongen) med låga priser på kaffe och bröd. Där finns
också dagstidning och sällskapsspel. Det är öppet för alla pensionärer som bor i Årsta.
Regelbundna verksamheter i caféet är Qigong, musikcafé, bingo, promenadgrupp, hantverk,
sittgympa och underhållning. Syftet med caféet och dess verksamheter är bryta isoleringen
som många äldre människor hamnar i.
Nedan visas statistik för januari – oktober 2005 över hur många kontakter man haft med
personer inom upptagningsområdet:
Person i projektgruppen Antal kontakter bland 75+
Praktisk hjälp i hemmet Fixaren 180
Hembesök Arbetsterapeut 50
Sjukgymnast 40
Hälsosamtal Sjuksköterska 110
Samtal i äldrefrågor Biståndhandläggare 40
Aktivitet Antal deltagare bland 75+ Kommentar
Balansträning 90
Stavgång 60
Bokcirkel 65
Boule 90
Underhållning fredagar 1100 Ca 45 / vecka
Utflykter vid 5 tillfällen 190 Ca 35-45 / vecka
Tabell 6.1 Typ av kontakt och antal kontakter mellan Årstaprojektet och hyresgäster över 75 år i
upptagningsområdet
6.3.2 Utvärdering och reflektioner
Fixaren
Fixarens tjänster har varit mest uppmärksammade och mest efterfrågade. Utvärdering och
uppföljning av besöken visar att pensionären utan hjälp från fixaren hade låtit bli att utföra
40

uppgiften, eller bett en anhörig eller granne om hjälp. Exempel på tjänster där fixaren
kontaktas från den med hjälpbehov är byte av glödlampor eller uppsättning av gardinstänger.
Dessa praktiska göromål i hemmet medför ofta risk för fallolyckor bland äldre personer.
Fixaren monterar också t.ex. stödhandtag i badrummet efter översyn av arbetsterapeut.
Ingrepp i väggar görs endast i bostadsrätter och egnahem då Årstaprojektet i dagsläget inte
har något samarbete med bostadsföretagen i dagsläget.
Sjuksköterskan – hälsosamtal
Efterfrågan på sjuksköterskans tjänster är efterfrågade och hennes arbetstid i projektet på 8
timmar per vecka räcker inte till för att motsvara efterfrågan. Av de 110 personer hon hittills
intervjuat, hade en tredjedel avvikande värden. De flesta hade förhöjda blodtrycksvärden.
Dessa har hänvisats vidare till vårdcentralen för uppföljning av detta. Den preliminära
uppföljningen visar att hälsosamtalen med efterföljande åtgärder lett till normaliserade
värden. Under hälsosamtalen har också framkommit att ca 50 % av dessa personer känner sig
ensamma, antingen någon gång eller ofta. Sjuksköterskan har även vid behov berättat om
möjligheten att erhålla hembesök för att förebygga fallskador, samt hänvisat till aktiviteter i
Café Årstapaviljongen. De flesta personer som fått hembesök av sjuksköterskan upplever att
de har en delvis eller helt försämrad balans. Flera pensionärer har efter hälsosamtalen börjat
delta i aktiviteter inom projektet så som balansträning, boule och stavgång.
Arbetsterapeuten och sjukgymnasten – hembesök för hälsokonsultation
Hembesök från arbetsterapeuten och/eller sjukgymnasten har syftet att skapa en översikt över
levnadssituationen ur helhetssynpunkt. Man ger också tips och råd på enklare styrketränings-
och balansövningar, samt tips och råd om hur fallolyckor kan förhindras.
Om de ser att någon skulle ha nytta av t.ex. ett stödhandtag i badrummet markerar de detta,
och om så önskas, sätter fixaren upp detta. Själva handtaget betalas av bostadsinnehavaren,
men tillhandahålls av projektgruppen. Arbetet för att montera handtaget är gratis för
pensionären.
På samma sätt som sjuksköterskan informerar de om utbudet av aktiviteter som Årstaprojektet
anordnar. Genom det personliga besöket i hemmet är det i allmänhet lättare att få folk att
komma med till lokalen för att delta i någon av de aktiviteter som erbjuds.
Vid behov av hjälpmedelsutprovning hänvisar arbetsterapeuten till Primärvårdsrehabilitering i
Årsta.
Enligt projektledaren påverkas efterfrågan på denna tjänst av hur tydligt man kan formulera
den och av hur tydligt man kan se effekten av den. Det är inte en konkret tjänst på samma sätt
som de fixaren och sjuksköterskan erbjuder. De hembesök som utförts av arbetsterapeut och
sjukgymnast har dock varit uppskattade.
41

Biståndshandläggare
De personer som kontaktat biståndshandläggaren har fått hjälp med följande
- 7 personer har fått hjälp i hemmet
- 6 personer har fått information om boende
- 3 personer har fått information om bostadstillägg
- 13 personer har fått allmän information kring äldrefrågor
- 6 personer har önskat information om avgifter
Allmänna reflektioner
De personer som kontaktar projektgruppen eller deltar i aktiviteter är relativt pigga och friska.
Projektledaren berättar att det finns risk att man missar de personer som inte aktivt tar sig till
aktiviteterna som erbjuds. Många är ovana att uttrycka önskemål och osäkra på vad de kan få
hjälp med.
Syftet med projektet är att deltagarna i olika aktiviteter så småningom ska bli självgående.
42

7. Enkätundersökning, intervjuer och fokusgrupper
7.1 Inledning och syfte
Syftet med enkätundersökningen är att ta fram ett underlag till att analysera vilka behov och
preferenser äldre personer har knutna till bostaden och boendet. Enkäten inleds med ett avsnitt
om kön, ålder, civilstånd, sysselsättning och bostadsadress för att skapa olika
indelningsgrunder. Därefter följer frågor av olika karaktär rörande den hyresgästens bostad
och vardagliga liv.
Frågeformuläret har arbetats fram stegvis med synpunkter och råd från ett flertal personer
med anknytning till detta examensarbete och EU-projektet.
Initialt gjordes ett 40-tal slumpvisa telefonintervjuer med personer ur den för
enkätundersökningen utvalda gruppen. Dessa intervjuer syftade till att underlätta
utformningen av enkäten och att testa hur de redan utformade frågorna mottogs. En viktig
möjlighet som gavs med intervjuerna var att genom följdfrågor kunna gå djupare med frågor
där detta var intressant. Telefonintervjuerna gav viktig återkoppling på materialet och en del
nya tankegångar väcktes angående möjliga frågor. Då telefonintervjuerna utfördes i ett tidigt
skede av utformningsprocessen av enkäten skiljde sig frågorna från dessa något från dem som
slutligen kom med i den enkät som gick ut till hela urvalsgruppen.
För att få mer direkta och fördjupade svar på bland annat enkätfrågor och frågor angående
betalningsvilja har det även hållits diskussionsgrupper indelade efter åldersgrupper samt en
diskussionsgrupp för anhöriga till de äldre.
7.2 Målgruppen
Den för enkäten valda gruppen består av alla personer som är 65 år och äldre och bor i
Familjebostäders lägenheter i Blackeberg. De 294 hushållen som berördes av dessa kriterier
fick var sin enkät. De som i enkäten svarat att de var sammanboende fick var sin ytterligare
enkät i en andra utdelningsomgång. Sammanlagt har enkäten gått ut till 336 personer.
7.3 Undersökningsområde - Blackeberg
Som undersökningsområde för enkäten har Blackeberg invid Mälaren i västra Stockholm
utsetts. Valet av denna stadsdel finner sin grund i att det här bor en ovanligt stor del äldre
människor. Därför ses det som lämpligt att en undersökning av denna typ utförs här.
7.3.1 Historik
Stadsdelen Blackeberg har fötts fram ur idén om det svenska folkhemmet på 50-talet och
idéer från efter andra världskriget om att innerstaden skulle avlastas genom helt nya
självständiga stadsbildningar i ytterområdena. Man ville låta anpassa de olika
ytterstadsområdena efter nya sociala trender och avgränsa dem på ett naturligt sätt för att få
43

fram känslan av att man tillhörde en viss stadsdel. Här skulle finnas det mesta som behövdes i
det vardagliga livet. Olika typer av bostadshus som höghus, låghus och radhus blandades.
Stadsdelen fick grundskola, gymnasium, affärscentrum och tunnelbanestation. Idag finns sex
kommunala förskolor, två kommunala fritidshem, en privat barnomsorg, en grundskola, en
gymnasieskola och fem dagligvarubutiker inklusive sådana med ett begränsat
livsmedelssortiment.
Bostäderna i Blackeberg och andra liknande områden som härrör från samma tid har
rubricerats som bland det främsta inom svensk arkitektur. Därför skall de kulturhistoriskt
värdefulla miljöerna vårdas och bevaras, allt ifrån material och detaljer till färgsättning. Vid
renoveringar genom åren har man tagit fasta på detta och varit varsam med bebyggelsens
ursprungliga uttryck.
7.3.2 Bebyggelsen
Bebyggelsen i Blackeberg består främst av trevånings lamellhus kring halvöppna gårdar.
Dessa hus består av trapphus med sex lägenheter i varje, två på varje plan. Den första
våningen ligger en halva trappa upp. Ett antal höga punkthus finns runtom i stadsdelen. Ett
område med stjärnhus finns i den sydvästra delen av Blackeberg, en bit nedanför dessa ett
antal radhus, några kvarter med småstugor i den östra delen vid Islandstorget samt vid
Mälarens strand ett antal äldre villor.
Familjebostäders bestånd utgörs av trevåningshus (ca 140 portuppgångar) utan hiss, tre
niovåningshus med hiss till våning åtta samt ett sexvåningshus med hiss till våning fem (se
bilaga 7 ”Foton”).
Genom hela Blackeberg löper ett vackert parkstråk med gångvägar. År 2004 fanns
sammanlagt 3 376 lägenheter och 111 småhus, alltså sammanlagt 3 487 bostäder i
Blackeberg. Av lägenheterna ägdes 91 % av allmännyttan (Familjebostäder, Svenska
Bostäder och Stockholmshem), 4 % var hyresrätter med andra ägare och 5 % var
bostadsrätter.
7.3.3 Demografi
Av de 5 897 personer som bodde i Blackeberg år 2004 erhöll knappt 10 % ekonomiskt bistånd
(tidigare socialbidrag) och av personer över 18 år var 3,9 % öppet arbetslösa. Stadsdelen har
väldigt många förtidspensionärer, hela 11,9 % av personerna över 16 år var förtidspensionärer
2004. Detta är en bra bit över genomsnittet i Stockholm som ligger på 7 %.
Inkomster
Inkomster fördelat i % efter sammanräknad förvärvsinkomst år 2003 för personer 16 år och äldre
Inkomst i kr 0 0,1-120 120-240 240-360 360-
Blackeberg 6,4 24,1 43,4 20,3 5,8
Stockholm 7,5 21,8 32,3 22,6 15,9
Tabell 7.1 Inkomster, Blackeberg år 2004. Källa: USK
44

En jämförelse med genomsnittliga inkomster i hela Stockholm visar att man har relativt låg
andel personer i Blackeberg som tjänar 240 000 kr eller mer. Framförallt är det i
inkomstklassen över 360 000 som detta är speciellt markant, stadsdelen har här en mycket låg
andel inkomsttagare.
Utbildningsnivå
Högsta utbildningsnivå fördelat i % år 2004 för personer 25-64 år _ _ __
Utbildnings- Folk- eller Gymnasial Eftergymnasial
nivå Grundskola utbildning utbildning Uppgift saknas
Blackeberg 16,0 44,7 38,0 1,3
Stockholm 12,1 36,4 49,4 2,2
Tabell 7.2 Utbildningsnivå, Blackeberg år 2004. Källa: USK
De skillnader i andelen höginkomsttagare som förekommer mellan Blackeberg och hela
Stockholm skulle kunna härledas genom att göra en jämförelse av utbildningsnivån.
Blackeberg har en klart lägre andel personer som har eftergymnasial utbildning än
genomsnittet i Stockholm.
Andel invånare med utländsk bakgrund år 2004
Andel med utländsk Andel därav med utländskt
Bakgrund medborgarskap
Blackeberg [%] 23,6 11,0
Bromma [%] 12,9 6,1
Stockholm [%] 20,9 9,1
Tabell 7.3 Invånare med utländsk bakgrund år 2004.Källa USK
Av den totala befolkningen i Blackeberg år 2004 hade 23,6 % utländsk bakgrund varav 11,0
% hade utländskt medborgarskap. I hela Stockholm låg snittet för andelen personer med
utländsk bakgrund på 20,9 %, vilket betyder att Blackeberg ligger något över genomsnittet.
Nämnas kan också göras att man ligger högt i jämförelse med stadsdelarna runt omkring där
genomsnittet låg på 12,9 %.
45

7.4 Enkätundersökningen
7.4.1 Sammanfattning av problem som framkom ur enkätsvaren
En rad problem framkommer vid en analys av enkätsvaren. Det rör sig främst om problem
som uppkommer på grund av nedsatt fysisk förmåga i kombination med brist på
framkomlighet, men även om problem som är trygghets- och informationsrelaterade.
Enkäten finns med som bilaga 1.
Framkomlighet
Det största problemet ligger i avsaknaden av hissar i de flesta fastigheterna. Självklart gäller
detta för en rullstolsbunden person, men även för den som är beroende av rullator eller bara
har svårt att gå. I många av husen ligger dessutom första våningen en halv trappa upp. Även
om den med nedsatt rörelseförmåga kan ta sig upp för trappan själv, tvingas man lämna sin
rullator vid porten. Då det ofta saknas förvaringsutrymme för dessa kan detta skapa försvårad
passage i trånga entréer, vilket kan leda till problem för andra hyresgäster och en försvårad
utrymning vid brand. Förflyttningen i trappor kompliceras ytterligare av att belysningen inte
anses vara tillfredställande i trapphusen. Ett annat problem är att portarna kan vara tröga och
svåra att öppna för den med nedsatt fysisk förmåga. Ska man dessutom få med sig rullatorn
eller matkassar in försvåras passagen ytterligare. Ytterligare problem uppstår då det upp till
porten ibland är några trappsteg, vilket kan medföra svårigheter för användare av rullator i de
fall det saknas ramp. Endast 10 % har uppgett att det redan finns automatisk dörröppnare och
6 % att det redan finns en ramp till entrédörren.
I närområdet finns även starkt behov av bättre gångvägar i området om än inte lika starkt som
behovet av en förbättrad belysning. Området har relativt stora nivåskillnader på sina håll och
det är troligen detta som avses och inte själva gångvägen. En annan bidragande orsak till
missnöjet med gångvägarna är att dessa kan vara dåligt skottade och sandade vintertid.
Belysning
Liksom angående belysningen i trapphus, tycker många hyresgäster att belysningen vid entré
och i närområdet är otillräcklig. Frågorna angående belysningen ställdes vinklade ur
trygghetssynpunkt vilket både kan gälla trygghet att ta sig fram så säkert som möjligt utan att
falla men även att ta sig fram utan att utsättas för något brott.
Lägenheterna
Inne i lägenheterna finns en rad problem av skiftande slag. Enligt svaren att döma skulle
många ha nytta av de olika åtgärderna som tas upp i frågorna angående åtgärder och inredning
i badrum och övriga bostaden. Vissa åtgärder är av mindre slag och inte speciellt kostsamma.
Ett exempel på detta är vädringsspärr till fönster, som en stor andel hyresgäster skulle ha nytta
46

av. Men det rör sig också om sådana åtgärder som är kostsammare och mer komplicerade att
åtgärda, som till exempel byte från el- till gasspis och byte till mer lättöppnade fönster.
Trygghet
Trots det starka behovet av belysning och bättre framkomlighet i hus och område känner en
mycket stor andel av hyresgästerna sig trygga. Detta kan ha sin förklaring att det är olika
sorters trygghet man tänker på i de olika frågorna
Service i närområde
Av svaren att döma är närheten till friluftsområden och olika service i området, som till
exempel livsmedelsaffär, bank/post, apotek, vårdcentral och bibliotek väldigt viktig. Det kan
därför ses som ett problem att man stängt ner postkontor. Då de äldre hyresgästerna i de flesta
fall saknar möjlighet att utföra betalningar och beställningar via Internet försvårar detta deras
vardag.
Gemensamma aktiviteter och anläggningar
Något större behov av gemensamma aktiviteter och anläggningar verkar inte finnas bland de
äldre hyresgästerna i undersökningen, förutom en gemensamhetslokal. Mer än hälften av
hyresgästerna anger att de skulle ha glädje av gemensamhetslokal. Få har dock svarat att de
skulle ha mycket glädje av en sådan. Då 68 % har svarat att det inte finns någon
gemensamhetslokal kan det ses som att det antingen inte finns tillräckligt många eller att
informationen om befintliga inte är tillräcklig. För närvarande finns det 2 stora
gemensamhetslokaler som förfogas av hyresgästföreningen samt 2 mindre, bland annat en
liten vävstuga.
Sysslor i hemmet
Av de hushållssysslor som tas upp i enkäten är det fönsterputsning och praktisk hjälp i
hemmet som de flesta (10 % respektive 16 %) inte får hjälp med, men upplever att de skulle
behöva ha hjälp med.
Information
Ett problem av informationskaraktär är den i stora delar bristande vetskapen om möjligheterna
för en funktionshindrad person att få bostadsanpassningsbidrag. Att kännedomen dessutom är
minst i gruppen av hyresgäster över 80 år förstärker problematiken då det är denna grupp som
i störst utsträckning har behov av anpassningsåtgärder. Problemet bör dock inte vara alltför
komplicerat att avhjälpa.
47

Betalningsvilja
Vad man kan avläsa i frågorna angående betalningsvilja och vad som senare också framkom i
de fokusgrupper som hölls (se avsnitt 7.5 ”Fokusgrupper”), är att betalningsviljan för åtgärder
i bostaden inte är speciellt hög. Detta kan ses som ett problem då finansiering av eventuella
åtgärder skulle underlättas om det fanns en större betalningsvilja bland hyresgästerna, då hela
eller delar av kostnaden skulle kunna läggas på dem.
Flytt(o)benägenhet
Problem kan uppkomma när den äldre är i behov av att flytta till en annan, bättre anpassad
bostad. Då många har bott i området under stora delar av sitt liv och trivs mycket bra är
flyttbenägenheten låg. Detta framkom även tydligt i fokusgrupperna. När det samtidigt finns
få lägenheter som har tillgång till hiss eller ligger på markplan utan några trappor och att
alternativet att flytta till ett nybyggt hus är inte heller alltid är möjligt då hyran för dessa
lägenheter kan vara betydligt högre än vad den är för lägenheter i äldre hus, uppstår ett
problem.
7.4.2 Svarsfrekvens för hela enkäten
I tabell 7.5 ses hur många hyresgäster som mottog enkäten och hur många som svarade,
uppdelat på åldersgrupper och kön.
Svarsfrekvens för hela enkäten
Kön Kvinna Man Summa
Antal utdelade enkäter 219 117 336
Antal inkomna enkäter 183 71 254
Svarsfrekvens 84 % 61 % 76 % (Svarsfrekvens för
hela enkäten)
Åldersgrupp 65-69 år 70-79 år 80 år + Summa
Antal utdelade enkäter 50 124 162 336
Antal inkomna enkäter 36 92 126 254
Svarsfrekvens 72 % 74 % 78 % 76 % (Svarsfrekvens för
hela enkäten)
Tabell 7.4 Svarsfrekvenser för hela enkäten.
48

7.4.3 Analys av enkätsvar utifrån ålder och kön
Nedan redovisas respektive frågas lydelse samt hur svaren fördelades. De redovisade
svarsfrekvenserna avser svarsfrekvens på frågan bland de inkomna enkäterna.
Fråga 5) Civilstånd
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Civilstånd
65-69 Totalt 70-79 Totalt 80+ Totalt Totalt
Diagram 7.1 Uppdelning av civilstånd, för samtliga.
Bor själv
Gift/sambo
Av samtliga personer är en tredjedel gifta eller sammanboende medan resterande två
tredjedelar är ensamboende. För kvinnorna ökar andelen ensamboende kraftigt med ålder, från
58 % för den yngsta gruppen, till 66 % för mellangruppen och till 87 % för den äldsta. För
männen däremot finns inte samma tydliga trend. Bland de yngsta männen är två tredjedelar
ensamboende och en tredjedel gifta eller sammanboende. Bland männen i mellangruppen
sjunker andelen ensamboende till 32 % för att sedan öka marginellt till 35 % för männen i den
äldsta gruppen.
Svarsfrekvensen på frågan var 100 %.
Fråga 6) Sysselsättning
Inte helt oväntat är nästan alla personer i undersökningen pensionärer. Endast en person, en
kvinna i gruppen 65-69 år är yrkesverksam.
Svarsfrekvensen på frågan var 99 %.
49

Fråga 7) Hur länge har du bott i Blackeberg?
Andel (%)
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Antal års boende i Blackeberg
0-9 10-29 30-49 50+
Diagram 7.2 Antal års boende i Blackeberg, för samtliga.
Antal år
Hela 43 % av samtliga har bott i Blackeberg 50 år eller längre, 32 % i 30-49 år, 18 % i 10-29
år samt 7 % i 0-9 år. Detta visar att det är många som bott i Blackeberg sedan det byggdes i
början av femtiotalet. I den yngsta åldersgruppen är det lika vanligt att man bott i Blackeberg
10-29 år som 30-49 år, sammanlagt tre fjärdedelar av åldersgruppen hamnar i någon av dessa
tidsintervall. I mellangruppen är det lika vanligt att man bott i 30-49 som i 50 år eller mer,
sammanlagt 70 % av åldersgruppen hamnar i någon av dessa tidsintervall. I den äldsta
gruppen är det vanligast att man bott i över 50 år i Blackeberg, nästan 60 % av gruppen har
bott så pass länge. Man skulle kunna säga att har man en gång flyttat till Blackeberg stannar
man gärna kvar.
Svarsfrekvens på frågan var 96 %.
Fråga 7) Hur länge har du bott i din nuvarande lägenhet?
Andel (%)
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Antal års boende i nuvarande lägenhet
0-9 10-29 30-49 50+
Antal år
Diagram 7.3 Antal års boende i nuvarande lägenhet, för samtliga
50

Av samtliga har 24 % bott samma lägenhet i 50 år eller mer, 37 % i 30-49 år, 23 % i 10-29 år
och 17 % i 0-9 år. I den yngsta åldersgruppen är det vanligast att man bott i nuvarande
lägenheten i 10-29 år, vilket gäller för 36 % av åldersgruppen. I mellangruppen och den äldsta
gruppen är det vanligast att man bott i 30-49 år, vilket gäller för 33 % respektive 43 % av
åldersgrupperna.
Svarsfrekvensen på frågan var 94 %.
Fråga 8a) Hur stor lägenhet har du (antal rum och kök)?
Antal personer
140
120
100
80
60
40
20
0
Storlek på lägenheter
1 ROK 2 ROK 3 ROK 4 ROK 5 ROK
Diagram 7.4 Storlek på lägenheter, för samtliga
Antal rum och kök
Att det är två- och trerummare som dominerar råder det ingen tvekan om när man tar en titt på
svaren. Nästan 90 % av bostäderna är tvåor och treor. Allra vanligast är det att man bor i en
trea, vilket ungefär hälften gör.
Svarsfrekvensen på frågan var 99 %.
Fråga 8b) På vilket våningsplan bor du?
Antal personer
120
100
80
60
40
20
0
Våningsplan
0 tr 0,5 tr 1-1,5 tr 2-3 tr 4-9 tr
Antal trappor
Diagram 7.5 Våningsplan (antal trappor) man bor på, för samtliga
51

Väldigt få personer, endast 1 %, bor på bottenplan utan några trappor alls, Detta betyder att
många med funktionshinder på något sätt måste ta sig upp för ett antal trappsteg i de fall huset
de bor i saknar hiss. På en halv trappa bor 17 %, på en till tre trappor bor 68 %, på våning 4-9,
alltså i ett höghus med hiss bor 14 % av de äldre hyresgästerna som svarat på enkäten.
Svarsfrekvensen på frågan var 97 %.
Fråga 9a) Hur god är din rörelseförmåga?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Diagram 7.6 Rörelseförmåga
Rörelseförmåga
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Åldersgrupp
Mycket nedsatt
Nedsatt
Fullgod
Ungefär var tionde har angett att de har mycket nedsatt rörelseförmåga. Den resterande
andelen fördelar sig nästan jämnt över dem som angett att de har fullgod rörelseförmåga eller
nedsatt rörelseförmåga. I den yngsta gruppen återfinns inga personer med mycket nedsatt
rörelseförmåga. I samma åldersgrupp är det större andel kvinnor än män som har nedsatt
rörelseförmåga. Detta är något som är genomgående i alla åldersgrupper, men skillnaden
mellan män och kvinnor minskar stigande ökande ålder. Med stigande ålder kommer också
totalt sett högre andel med nedsatt eller mycket nedsatt rörelseförmåga. Sammanlagt utgör
dessa 34 % i den yngsta gruppen, 42 % i mellangruppen och 65 % i den äldsta gruppen.
Svarsfrekvensen på frågan var 99 %.
52

Fråga 9b) Hur god är din syn?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Diagram 7.7 Synförmåga
Synförmåga
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Åldersgrupp
Mycket nedsatt
Nedsatt
Fullgod
Av samtliga anser sig 6 % ha mycket nedsatt syn, 42 % nedsatt och 53 % fullgod. Stora
likheter kan ses mellan rörelseförmågan och synen vad gäller fördelning och utveckling.
Männen anser sig genomgående ha bättre syn än kvinnorna, men skillnaden minskar med
stigande ålder. För samtliga ökar andelen med nedsatt eller mycket nedsatt syn med ålder,
från 27 % för den yngsta gruppen (här återfanns ingen med mycket nedsatt syn) till 44 % för
mellangruppen och till 55 % för den äldsta gruppen.
Svarsfrekvensen på frågan var 92 %.
Fråga 9c) Hur god är din hörsel?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Diagram 7.8 Hörselförmåga
Hörselförmåga
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Åldersgrupp
Mycket nedsatt
Nedsatt
Fullgod
Av samtliga anser sig 6 % ha mycket nedsatt hörsel, 33 % nedsatt och 60 % fullgod. Likt
rörelseförmågan och synen ökar andelen med nedsatt hörsel med ökande ålder. I den yngsta
53

gruppen anser sig 12 % ha nedsatt hörsel (här återfanns ingen med mycket nedsatt hörsel), i
mellangruppen anser sig ungefär en tredjedel ha nedsatt eller mycket nedsatt hörsel och i den
äldsta gruppen anser sig drygt hälften ha nedsatt eller mycket nedsatt hörsel. Fördelningen
mellan könen skiljer sig dock åt gentemot hur den såg ut för rörelseförmågan och synen.
Större andel kvinnor än män anser sig ha fullgod hörsel.
Svarsfrekvensen på frågan var 92 %.
Fråga 10) Hur förflyttar du dig inomhus? (flera möjliga svar)
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Diagram 7.9 Förflyttningssätt inomhus
Förflyttningssätt inomhus
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Åldersgrupp
Till fots Käpp Rullator Annat
Av samtliga förflyttar sig 82 % till fots utan stöd av något hjälpmedel inomhus. Var tionde
använder sig av käpp och/eller rullator som stöd. En jämförelse mellan könen visar att
männen i marginellt större utsträckning klarar sig utan hjälpmedel än kvinnorna. Män och
kvinnor använder käpp i lika stor utsträckning, däremot använder sig kvinnorna mer av
rullator. Alla rullatoranvändande män återfinns i den äldsta åldersgruppen. För samtliga
minskar andelen som kan gå till fots utan hjälpmedel med ökande ålder. I den yngsta gruppen
behöver endast 3 % någon typ av hjälpmedel, i mellangruppen 11 % och i den äldsta gruppen
28 %. Användande av käpp ökar med ålder från att ingen använder käpp i den yngsta gruppen
till, 6 % i mellangruppen och till 14 % i den äldsta gruppen. För rullator gäller att
användandet är lika stort, 3 %, för de två yngsta grupperna för att sedan öka till 13 % för den
äldsta gruppen.
Svarsfrekvensen på frågan var 99 %.
54

Fråga 11) Hur förflyttar du dig kortare sträckor utomhus? (flera möjliga svar)
Andel (%)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Förflyttningssätt kortare sträckor utomhus
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Diagram 7.10 Förflyttningssätt kortare sträckor utomhus
Åldersgrupp
Till fots Käpp R ulla to r A nnat
68 % förflyttar sig till fots utomhus utan stöd av något hjälpmedel. Detta är en mindre andel
än för förflyttningen inomhus, men skillnad är inte så stor ändå. Cirka 15 % använder käpp
och/eller rullator som stöd. Behovet av hjälpmedel ökar med åldern. I den yngsta gruppen
behöver bara 9 % något hjälpmedel, samtliga dessa är kvinnor. I åldersgruppen 70-79 år
behöver 24 % hjälpmedel, 27 % av kvinnorna och 11 % av männen. I åldersgruppen 80 år och
äldre behöver 44 % hjälpmedel, här är fördelningen i stort sett lika mellan könen. Alla män
med käpp återfinns i gruppen 80 och äldre. Bland de yngsta männen återfinns ingen
rullatoranvändare.
Svarsfrekvensen på frågan var 98 %.
Fråga 12) Hur förflyttar du dig längre sträckor? (flera möjliga svar)
Andel (%)
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Förflyttningssätt längre sträckor
Kör bil själv T-bana/buss Cyklar Färdtjänst Blir skjutsad av
fa m ilj/vä n
Diagram 7.11 Förflyttningssätt längre sträckor, för samtliga
Färdsätt
Det vanligaste sättet att förflytta sig på är med tunnelbana och buss, dvs. med allmänna
färdmedel. Ungefär tre fjärdedelar nyttjar detta färdsätt. Det är också lika populärt bland män
som bland kvinnor. Drygt var fjärde använder sig av färdtjänst och detta ökar med stigande
55

ålder. Högre andel kvinnor än män har färdtjänst. Var fjärde blir även skjutsad av familj
och/eller vänner och detta ökar också med stigande ålder, om än inte lika mycket som
färdsättet färdtjänst. Högre andel kvinnor än män nyttjar även detta sätt att färdas. Av
samtliga kör var femte bil själv. Detta sjunker stadigt med 5 % från varje åldersgrupp. Här är
andelen för männen högre än för kvinnorna. Till exempel kör varannan man i den yngsta
gruppen själv jämfört med var femte kvinna. Var tredje man men bara var tjugonde kvinna i
den äldsta gruppen kör bil själv. Slutligen har vi det minst populära färdmedlet, cykeln, som
bara nyttjas av 7 %. De flesta av cyklisterna återfinns i den yngsta åldersgruppen. Det är
betydligt högre andel män som cyklar än kvinnor och skillnad ökar med åldern.
Svarsfrekvensen på frågan var 96 %.
Fråga 13) Hur viktig är närheten för dig till…?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Vårdcentral
Apotek
Buss/Tunnelbana
Vikten av närhet till service i området
Livsmedelsaffär
Bank/post
Familjebostäders områdeskontor
Köpcentrum
Tandläkare
Bibliotek
Friluftsområden/motionsspår
Restaurang
Diagram 7.12 Andelar som anser det vara viktigt med närhet till olika typer av service.
Ganska viktigt
Mycket viktigt
Överlag verkar närheten viktig till de flesta av de givna alternativen, så när som på närheten
till restaurang som inte alls verkar viktigt, hela 82 % har svarat att närheten till restaurang inte
har någon betydelse.
Närheten är om man tittar på resultatet för samtliga, viktigast till buss/tunnelbana, apotek,
livsmedelsaffär, bank/post och vårdcentral. För alla dessa är andelen som tycker närheten är
mycket viktig eller ganska viktig cirka 95 %. Ungefär tre av fyra tycker till och med att det är
mycket viktigt.
Hälften tycker att närheten till Familjebostäders områdeskontor är mycket viktig och var
femte att den är ganska viktig.. Därefter har vi tandläkare, friluftsområden och bibliotek som
drygt var tredje tycker är mycket viktigt samt var tredje ganska viktigt.
Några större skillnader mellan svaren för de olika åldersgrupperna och könen kan inte
skönjas, dock avtar intresset något för bibliotek och friluftsområden med stigande ålder.
56

Kvinnor tycker också att närheten till tandläkare, köpcentrum och restaurang är något
viktigare än män.
Svarsfrekvensen på frågan var för livsmedelsaffär 95 %, bank/post 93 %, apotek 95 %,
köpcentrum 86 %, vårdcentral 95 %, tandläkare 86 %, restaurang 82 %, buss/tunnelbana 92
%, friluftsområden/motionsspår 86 %, bibliotek 87 % samt Familjebostäders områdeskontor
89 %.
Fråga 14) Vilken är din allmänna uppfattning om Blackebergs centrum, området runt
ditt hus samt din lägenhet?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Blackebergs
centrum
Trivsamhet
Området runt
huset
Lägenheten
Ej trivsamt
Någorlunda trivsamt
Trivsamt
Mycket trivsamt
Diagram 7.13 Trivsamheten i Blackebergs centrum, området runt huset samt lägenheten, för samtliga
70 % tycker att Blackeberg centrum är trivsamt eller mycket trivsamt, 26 % att det är
någorlunda trivsamt och endast 4 % att det är ej är trivsamt. Någon skillnad på svaren med
avseende på ålder eller kön finns inte, förutom i den yngsta gruppen där kvinnorna tycker
Blackebergs centrum är något trivsammare än männen.
73 % tycker att området runt huset är trivsamt eller mycket trivsamt. Andelen som tycker
området runt huset är mycket trivsamt är något större än för andelen som tycker Blackebergs
centrum är mycket trivsamt (24 % respektive 16 %). 23 % tycker att det är någorlunda
trivsamt och endast 4 % att det ej är trivsamt. Trivsamheten minskar något med stigande ålder
och männen tycker det är något trivsammare än kvinnorna.
Trivsamheten i den egna lägenheten är stor, mer än hälften tycker den är mycket trivsam och
mer än var tredje att den är trivsam. Endast 7 % tycker lägenheten är någorlunda trivsam och
ingen tycker att den inte är trivsam. Ingen trend beroende på ålder finns, men kvinnorna
tycker lägenheterna är trivsammare än männen. Att trivsamheten är större i sin lägenhet än i
området runt huset samt Blackeberg centrum, kan ju bland annat förklaras med att man kan
påverka trivsamheten mer själv i den egna bostaden.
Svarsfrekvensen på frågan var för uppfattningen om Blackebergs centrum 99 %, för området
runt huset 98 % samt den egna lägenheten 99 %.
57

Fråga 15) Hur stor glädje skulle du ha av följande aktiviteter nära din bostad?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Gemensamhetslokal
Glädje av gemensamma aktiviteter och anläggningar
Grillplats m bord,
bänkar o vindskydd
Diagram 7.14 Glädje av gemensamma aktiviteter och anläggningar, för samtliga
Träningslokal
Boulebana
Bastu
Snickarverksatd
Ingen glädje alls
Lite glädje
Ganska mycket glädje
Mycket glädje
Något överväldigande intresse för de gemensamma aktiviteterna och anläggningarna som
berördes i frågan finns det inte. 72 % skulle inte ha någon glädje av en boulebana, 21 % skulle
ha lite glädje och endast 6 % mycket eller ganska mycket glädje. Intresset är ungefär lika
mellan män och kvinnor. I den yngsta gruppen tycker man att man antingen har lite glädje
eller ingen glädje alls, ingen har svarat att de skulle ha ganska eller mycket glädje. För de två
andra åldergrupperna ökar andelen som inte skulle ha någon glädje, men samtidigt tillkommer
några som skulle ha mycket eller ganska mycket glädje av en boulebana.
Glädje av grillplats med bord, bänkar och vindskydd är något större än glädje av boulebana,
men fortfarande är intresset inte särskilt stort. 59 % skulle inte ha någon glädje, 28 % lite
glädje och 13 % skulle ganska mycket eller mycket glädje av grillplats. Intresset är klart störst
bland kvinnor, framförallt bland de yngsta där hela 35 % skulle ha mycket eller ganska
mycket glädje och 21 % lite glädje. Mest negativa till grillplats är männen mellan 70 och 79
år.
Klart populärast bland de olika gemensamma aktiviteter och anläggningar som togs upp var
gemensamhetslokalen. Drygt hälften skulle ha glädje av en sådan, fördelade på mycket glädje
7 %, ganska mycket glädje 20 % samt lite glädje 25 %. De som skulle ha mest glädje av
gemensamhetslokal är män 70-79 år där 80 % skulle ha någon grad av glädje och kvinnor 65-
69 år där 69 % skulle ha någon grad av glädje av en sådan.
Glädjen av en bastu är ungefär lika liten som den för boulebana. 76 % skulle inte ha någon
glädje, 13 % liten glädje och 11 % mycket eller ganska mycket glädje. Mest positiva är de
yngsta kvinnorna där hälften skulle i någon grad ha glädje av bastu. Minst glädje har de två
andra grupperna av kvinnor. För männen är intresset ganska konstant för samtliga tre
åldersgrupper. Dock något större för de yngsta.
58

Samma svala intresse gäller för snickarverkstaden. 78 % skulle inte ha någon glädje alls, 12 %
skulle ha lite glädje och 10 % mycket eller ganska mycket glädje. Intresset avtar med stigande
ålder. Mest glädje av skulle de yngsta männen ha, där hälften skulle i någon grad ha glädje av
verkstaden. De grupper som därefter skulle ha störst intresse är de yngsta kvinnorna och
männen i åldern 70-79 år där 43 % respektive 44 % skulle ha någon grad av glädje. Minst
glädje av snickarverkstad har de äldsta kvinnorna, där skulle endast 5 % ha glädje av en
snickarverkstad.
En träningslokal skulle 68 % inte ha någon glädje alls av, 17 % lite glädje och 15 % mycket
eller ganska mycket glädje. Glädjen av en träningslokal minskar med stigande ålder. Klart
störst glädje skulle de yngsta kvinnorna ha, 77 % skulle i någon grad ha glädje av lokalen.
Även de yngsta männen är relativt positiva då hälften skulle ha glädje av träningslokal.
41 % har svarat att boulebana redan finns, 27 % att grillplats redan finns och 38 % att
gemensamhetslokal redan finns. Man kan se att de som redan har tillgång till de olika
gemensamma aktiviteterna och anläggningarna anser sig ha större glädje av dessa än de utan
tillgång.
Svarsfrekvenserna på frågan var för förekomsten av boulebana 86 %, glädje av boulebana 63
%, förekomst av grillplats 85 %, glädje av grillplats 69 %, förekomst av gemensamhetslokal
83 %, glädje av gemensamhetslokal 58 %, glädje av bastu 83 %, glädje av snickarverkstad 82
% samt glädje av träningslokal 83 %.
Fråga 15) Hur tycker du att sådana aktiviteter skall betalas?
Andel (%)
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Betalning för gemensamma aktiviteter och anläggningar
Av nyttjaren Både Gem ensam t via hyran
och av nyttjaren
Diagram 7.15 Betalning för gemensamma aktiviteter och anläggningar
G em ensam t via hyran
70 % tycker att de typer av gemensamma aktiviteter och anläggningar som togs upp i frågan
skall finansieras av de som nyttjar dem, 5 % att alla får finansiera dem gemensamt via hyran
och 24 % att de skall finansieras delvis av nyttjaren och delvis gemensamt via hyran. Inga
större skillnader förekommer vid en jämförelse mellan män och kvinnor eller de olika
åldersgrupperna. Att så många vill att finansiering sker av nyttjaren rimmar bra med det låga
intresset som finns för de olika aktiviteterna.
Svarsfrekvensen på frågan var 78 %.
59

Fråga 16) Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande om det fanns vid ditt hus?
Andel (%)
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Automatisk
dörröppnare till
entré
Hiss Automatisk
dörröppnare till
hiss
Nytta av åtgärder i hus
Bättre
gångvägar i
närområdet
Diagram 7.16 Andel som har nytta av olika åtgärder i huset.
Fler sittgrupper
med bänkar
och bord i
området
Ramp till
entredörr
Lite nytta
Ganska mycket nytta
Mycket nytta
10 % har svarat att automatisk dörröppnare till entrédörren redan finns, 23 % att hiss redan
finns, 4 % att automatisk dörröppnare till hiss redan finns samt 6 % att ramp till entrédörr
redan finns. Av de som svarat att ramp till entrédörr redan finns hade ingen uppgett nyttan av
denna.
Nästan hälften skulle ha mycket nytta av en automatisk dörröppnare till entrédörren, 35 %
skulle ha lite eller ganska mycket nytta och 16 % skulle inte ha någon nytta alls. Andelen som
skulle ha nytta ökar bara marginellt med ålder, däremot ökar graden av nytta tydligt med
åldern. För samtliga åldersgrupper gäller att kvinnor anser sig ha mer nytta än män.
Det som skulle medföra störst nytta i huset är inte helt oväntat en hiss. Hela 65 % skulle ha
mycket nytta av en hiss, 18 % lite eller ganska mycket nytta samt 17 % ingen nytta alls.
Nyttan ökar stadigt med stigande ålder. Kvinnorna anser sig ha klart mer nytta av hiss än
männen. Att det till hissen behövs en automatisk dörröppnare är inte lika viktigt som
förekomsten av själva hissen. Ungefär hälften anser sig ha mycket nytta av en automatisk
dörröppnare till hissen, 29 % lite eller ganska mycket nytta samt 23 % ingen nytta.
En ramp till entrédörren skulle 61 % ha nytta av. Av dessa skulle hälften ha mycket nytta och
hälften lite eller ganska mycket nytta. Nyttan ökar stadigt med stigande ålder. Kvinnorna
skulle ha klart mer nytta av rampen än männen. Detta troligen beroende av att det är större
andel kvinnor än män som är rullatoranvändare.
76 % anser sig ha nytta av bättre gångvägar. 35 % tycker att det skulle vara mycket viktigt.
Andelen är ungefär lika stor för de tre åldersgrupperna, dock ökar andelen som anser det vara
mycket viktigt med stigande ålder. Kvinnor tycker det är något viktigare än män.
23 % tycker det är mycket viktigt med fler sittgrupper med bänkar och bord i området, 24 %
tycker det är ganska viktigt, 25 % lite viktigt och 28 % att det inte är viktigt alls. Det finns
inga tydliga trender vad gäller betydelsen för män och kvinnor samt ålder, förutom i den
yngsta gruppen där man kan se att kvinnorna skulle ha betydligt mer nytta än männen.
60

Svarsfrekvensen var för frågan om förekomsten av automatisk dörröppnare till entrédörr 88
%, nyttan av automatisk dörröppnare till entrédörr 82 %, förekomsten av hiss 87 %, nyttan av
hiss 72 %, förekomsten av automatisk dörröppnare till hiss 73 %, nyttan av automatisk
dörröppnare till hiss 71 %, förekomsten av ramp till entrédörr 67 %, nyttan av ramp till
entrédörr 63 %, nyttan av bättre gångvägar i närområdet 74 % samt nyttan av fler
sittgrupper med bänkar och bord i området 79 %.
Fråga 17) Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande inredning i ditt badrum?
Andel (%)
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Handräcken i dusch/badkar
Halkfri golvbeläggning i badrum
Diagram 7.17 Nytta av åtgärder i badrum
Nytta av åtgärder i badrum
Engreppsblandare
Handräcken vid toalettstolen
Sittanordning i dusch/badkar
Tvättmaskin
Dusch istället för badkar
Lite nytta
Mycket nytta
När det gäller dusch istället för badkar verkar det som, om man tittar på samtliga, att man
antingen har mycket nytta eller ingen nytta av ett sådant byte. 8 % har svarat att de skulle ha
lite nytta. 49 % har svarat att de skulle ha mycket nytta och 44 % att de inte skulle ha någon
nytta alls. Mest nytta av detta skulle kvinnorna i åldern 70-79 år ha, 64 % har svarat att de
skulle ha mycket nytta. Även männen i denna åldersgrupp skulle ha stor nytta av detta, drygt
hälften har svarat mycket nytta. Minst nytta skulle män och kvinnor i den yngsta
åldersgruppen ha, en fjärdedel av kvinnorna skulle ha mycket nytta och resten ingen nytta
alls. Av de yngsta männen skulle 11 % ha mycket nytta, 33 % lite nytta och resten ingen nytta
alls av en dusch istället för badkar.
56 % av samtliga skulle ha mycket nytta av handräcken i dusch/badkar, 25 % lite nytta och 19
% ingen nytta. Mest nytta skulle de äldsta kvinnorna ha, 72 % skulle ha mycket nytta och 19
% skulle ha lite nytta av handräcken.. Även de äldsta männen skulle ha stor nytta, 61 %
mycket nytta och 17 % lite nytta. Minst nytta skulle de yngsta männen ha, 8 % skulle ha
mycket nytta, och 50 % bara lite nytta. En klar och tydlig trend att nyttan ökar med åldern kan
ses.
61

Samma trend, men än tydligare kan ses även för nyttan av sittanordning i dusch/badkar. Av
samtliga skulle 43 % ha mycket nytta och 23 % lite nytta. Skillnaden mellan män och kvinnor
minskar med åldern. För den yngsta gruppen är skillnaden som störst. Det är också de yngsta
männen som skulle ha minst nytta 36 % skulle ha lite nytta och resten ingen nytta alls. Störst
är nyttan för den äldsta gruppen där 51 % skulle ha mycket nytta, och 27 % lite nytta.
Fördelningen är ungefär lika för de båda könen i denna grupp.
De två populäraste åtgärderna i badrummet är en halkfri golvbeläggning och en
engreppsblandare. Nästan 70 % skulle ha mycket nytta av dessa åtgärder och bara cirka 20 %
ingen nytta alls. För de båda åtgärderna gäller att nyttan är klart större för de två äldsta
åldersgrupperna jämfört med den yngsta. Den grupp där flest skulle ha någon grad av nytta av
de båda åtgärderna är män i åldern 70-79 år.
Nyttan av att ha en tvättmaskin fördelar sig så att 41 % skulle ha mycket nytta, 18 % lite nytta
och 41 % ingen nytta. Ingen tydlig skillnad mellan könen kan ses. Störst är nyttan för
åldersgruppen 70-79 år och minst är nyttan för den yngsta gruppen, där bara 40 % skulle ha
nytta av tvättmaskin.
Den minst populära åtgärden i badrummet är handräcken vid toalettstolen. 40 % skulle inte ha
någon nytta, 25 % lite nytta och 35 % mycket nytta. Nyttan ökar med stigande ålder. Mest
nytta har de äldsta männen där 50 % har mycket nytta och 21 % har lite nytta. Minst nytta
skulle de yngsta männen ha där 58 % inte skulle ha någon nytta alls och 42 % skulle ha lite
nytta.
52 % har svarat att dusch redan finns istället för badkar, 31 % att det redan finns handräcken i
dusch/badkar, 31 % att sittanordning redan finns i dusch/badkar 24 % att det redan finns en
halkfri golvbeläggning, 22 % att det redan finns handräcken vid toalettstolen, 60 % att det
redan finns engreppsblandare och 30 % att det redan finns tvättmaskin.
Svarsfrekvensen var för frågan om förekomsten av dusch istället för badkar 83 %, nytta av
dusch istället för badkar 46 %, förekomsten av handräcken i dusch/badkar 87 %, nyttan av
handräcken i dusch/badkar 65 %, förekomsten av sittanordning i dusch/badkar 82 %, nyttan
av sittanordning i dusch/badkar 60 %, förekomsten av halkfri golvbeläggning 79 %, nyttan av
halkfri golvbeläggning 63 %, förekomsten av handräcken vid toalettstolen 79 %, nyttan av
handräcken vid toalettstolen 65 %, förekomsten av engreppsblandare 82 %, nyttan av
engreppsblandare 41 %, förekomsten av tvättmaskin 76 % samt nyttan av tvättmaskin 56 %.
62

Fråga 18) Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande åtgärder i din bostad?
Andel (%)
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Vädringsspärr för fönster
Mer lättåtkomligt elskåp
Avstängningstimer till spis
Nytta av åtgärder i bostaden
Elspis istället för gasspis
Diagram 7.18 Nytta av åtgärder i bostaden.
Mer lättöppnade fönster
Ändrad höjd på diskbänk
Borttagna trösklar
Uppsamlingskorg vid brevinkast
Höjda eluttag
Lite nytta
Mycket nytta
Den åtgärd som flest svarat att de skulle ha nytta av är också den enklaste, nämligen en
vädringsspärr till fönster. Mer än tre fjärdedelar skulle ha nytta av detta.
De åtgärder man skulle ha minst nytta av enligt enkätsvaren är ändrad höjd på diskbänk,
uppsamlingskorg vid brevinkast och höjda eluttag, ungefär hälften skulle ha nytta av dessa
åtgärder. Höjden på diskbänken är i ursprungligt utförande lägre än modern standard. En
uppsamlingskorg skulle 34 % ha mycket nytta av, 19 % lite nytta och 48 % ingen nytta alls. I
den äldsta gruppen skulle 61 % ha nytta av en uppsamlingskorg.
Nyttan av borttagna trösklar ökar stadigt med stigande ålder. Nästan 70 % av personerna i den
äldsta gruppen skulle ha nytta av detta. I den yngsta gruppen är det bara cirka 40 % som
skulle ha nytta av detta. En annan tydlig iakttagelse är att kvinnor i klart större utsträckning än
män skulle ha nytta av borttagna trösklar.
Ungefär två tredjedelar skulle ha nytta av en elspis istället för gasspis och drygt hälften skulle
till och med ha mycket nytta. De två äldsta åldersgrupperna anser sig ha mer nytta av en elspis
istället för en gasspis jämfört med den yngsta gruppen. En annan iakttagelse är att kvinnor
anser sig ha större nytta än män. Av samtliga skulle cirka 70 % ha nytta av en
avstängningstimer till spis. Detta är något som många saknar i dagsläget. Nyttan ökar något
med ålder och kvinnor skulle ha mer nytta än män.
Ungefär två tredjedelar skulle ha nytta av ett mer lättåtkomligt elskåp. Männen skulle ha mer
nytta av detta än kvinnor.
63

Drygt 60 % skulle ha nytta av mer lättöppnade fönster. Lite överraskande minskar nyttan av
detta med stigande ålder. Kvinnor skulle ha betydligt mer nytta av detta än män.
8 % har svarat att de redan har elspis istället för gasspis, 4 % att de redan har
avstängningstimer till spisen, 9 % att de redan har fått ändrad höjd på diskbänken, 11 % att de
redan fått ett mer lättåtkomligt elskåp, 3 % att de redan fått mer lättöppnade fönster, 29 % att
de redan har vädringsspärr till fönstren, 28 % att de redan har borttagna trösklar, 15 % att de
redan har fått höjda eluttag samt 3 % att de redan har en uppsamlingskorg vid brevinkastet.
Svarsfrekvensen var för frågan om förekomsten av elspis istället för gasspis 83 %, nyttan av
elspis istället för gasspis 78 %, förekomsten av avstängningstimer till spis 74 %, nyttan av
avstängningstimer till spis 71 %, förekomsten av ändrad höjd på diskbänk 77 %, nyttan av
ändrad höjd på diskbänk 71 %, förekomsten av ett mer lättåtkomligt elskåp 75 %, nyttan av
ett mer lättåtkomligt elskåp 68 %, förekomsten av mer lättöppnade fönster 75 %, nyttan av
mer lättöppnade fönster 73 %, förekomsten av vädringsspärr för fönster 80 %, nyttan av
vädringsspärr för fönster 60 %, förekomsten av borttagna trösklar 82 %, nyttan av borttagna
trösklar 62 %, förekomsten av höjda eluttag 70 %, nyttan av höjda eluttag 61 %, förekomsten
av uppsamlingskorg vid brevinkast 81 % samt nyttan av uppsamlingskorg vid brevinkast 80
%.
Fråga 19) Känner du till möjligheten för en funktionshindrad person att få sin bostad
anpassad utan egen bostad?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Kännedom om bostadsanpassningsbidrag
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Diagram 7.19 Kännedom om bostadsanpassningsbidrag
Åldersgrupp
Endast 38 % känner till möjligheten för en funktionshindrad person att få sin bostad anpassad
utan egen kostnad. Dessutom är vetskapen lägst i den äldsta gruppen där behovet är som
störst, ungefär var tredje har kännedom om möjligheten.
Svarsfrekvensen för frågan var 90 %.
Nej
Ja
64

Fråga 20) Har du tillräcklig kännedom om vilken sjukvård och social service som finns i
området?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Kännedom om sjukvård och social service i området
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Åldersgrupp
Diagram 7.20 Kännedom om sjukvård och social service i området
71 % har svarat att de har tillräcklig kännedom om vilken sjukvård och social service som
finns i området.
Svarsfrekvensen för frågan var 94 %.
Fråga 21) Har du tillräcklig kännedom om vilka föreningar och organisationer som
finns i området?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Kännedom om föreningar och organisationer i området
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Åldersgrupper
Diagram 7.21 Kännedom om föreningar och organisationer i området
Nej
Ja
Ej intresserad
Nej
Ja
65

En tredjedel har svarat att de har tillräcklig kännedom, en tredjedel att de inte har tillräcklig
kännedom samt en tredjedel att de ej är intresserade. Andelen som ej är intresserade ökar med
stigande ålder.
Svarsfrekvens för frågan var 94 %.
Fråga 22) Hur ofta har du kontakt med…(t.ex. besök, telefonsamtal, möten)?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Familj
Vänner
Grannar
Hemtjänst
Kontakter
Pensionärsförening
Väntjänst
Husvärd från Familjebostäder
Diagram 7.22 Visar hur ofta man har kontakt med olika personer, för samtliga
Mer sällan
Varje månad
Varje vecka
Flera gånger i veckan
En iakttagelse på denna fråga är att svarsfrekvenserna sjunker betänkligt när det kommer till
frågorna angående kontakt med väntjänst, hemtjänst samt även till viss del
pensionärsförening. Detta kan förklaras med att det inte funnits något svarsalternativ ”aldrig”.
Vi tror att man i många fall valt att inte fylla i något alternativt istället för att kryssa ”mer
sällan”. Vi har därför valt att tolka ”svar saknas” som aldrig.
Cirka 60 % har kontakt med familjen flera gånger i veckan och cirka 30 % har kontakt med
familjen varje vecka.
Nästan hälften har kontakt med vänner varje vecka och var tredje har kontakt med vänner
varje vecka.
Knappt 30 % anger att de har kontakt med grannar flera gånger i veckan. Kvinnor har i högre
utsträckning än män svarat detta. En dryg tredjedel anger att de mer sällan har kontakt med
grannar.
I frågan om hemtjänst fanns inte svarsalternativet ”aldrig” med. Vi tolkar därför ett uteblivet
svar, samt svarsalternativet ”mer sällan ” som ”aldrig”. Det är inte troligt att man har
hemtjänst mer sällan än en gång i månaden. Knappt 10 % har hemtjänst flera gånger i veckan.
I åldersgruppen 65-69 har ingen hemtjänst. 20 % av kvinnorna över 80 år har hemtjänst flera
gånger i veckan. Enligt vår tolkning av svaren har 76 % av åldersgruppen 80+ ej hemtjänst.
66

Eftersom svarsalternativet ”aldrig” saknades på frågan om hur ofta man har kontakt med
pensionärsförening, tolkar vi uteblivet svar som ”aldrig”. Drygt 10 % svarar att de har kontakt
med en pensionärsförening varje månad. Kontakten ökar något med ålder. 81 % har aldrig
kontakt med pensionärsförening enligt vår tolkning.
4 % har kontakt med väntjänst en gång i månaden eller oftare. Även på denna fråga var det
låg svarsfrekvens och avsaknad av ett ”aldrig” alternativ, varför vi valt att tolka det som att
uteblivet svar och en stor del av ”mer sällan” betyder ”aldrig”.
7 % anger att de har kontakt med en husvärd en gång i månaden eller oftare. Gruppen 65-69
år har kontakt med husvärd i mindre utsträckning än de äldre åldersgrupperna. Knappt 70 %
anger att de mer sällan har kontakt med husvärd. 26 % har inte svarat på frågan. Vi tolkar det
som att en del av dessa i stort sett aldrig har kontakt med husvärd.
Svarsfrekvensen var för frågan angående kontakt med familj 91 %, vänner 93 %, grannar 90
%, hemtjänst 45 %, pensionärsförening 60 %, väntjänst 38 % samt husvärd från
Familjebostäder 74 %.
Fråga 23) Får du hjälp med något av följande, och i så fall av vem? (flera möjliga svar)
Andel (%)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Boka tider
Andel som gör sysslor själva / får hjälp av annan
Laga mat
Räkningar och liknande
Deklaration
Tvätta
Handla
Städa
Putsa fönster
Praktiska sysslor i hemmet
Gör själv Make/maka Familj Vän/granne Hemtjänst Annan Behöver, men har ingen hjälp
Diagram 7.23 Andel som gör sysslor själva/får hjälp av annan.
Frågan avser följande: laga mat, tvätta, handla, praktisk hjälp i hemmet, städa, putsa fönster,
räkningar, deklaration och boka tider.
67

82 % lagar själva mat, 73 % tvättar själva,72 % respektive handlar själva och 67 % städar
själva. Benägenheten att göra dessa sysslor själva minskar med stigande ålder. Den grupp som
i minst utsträckning lagar mat, tvättar, handlar och städar själva är män över 80 år. Dessa får i
de fall de inte klarar sysslorna själva oftast hjälp av sin maka eller av hemtjänsten. Av
hyresgästerna över 80 år får en fjärdedel hjälp av hemtjänst med städning och fönsterputsning
35 % utför praktiska sysslor i hemmet själva. Benägenheten att utföra dessa sysslor minskar
med stigande ålder. Män gör detta i mycket större utsträckning än kvinnor i alla
åldersgrupper. Knappt 30 % får hjälp av familj. Framför allt är det kvinnor och gruppen 80+
som får hjälp av familj. Var sjätte person anger att de behöver hjälp men inte har hjälp.
53 % putsar själva fönster. Samma trend bland åldersgrupper och kön som för praktiska
sysslor i hemmet, finns för detta göromål. Dock är skillnaderna mellan grupperna mindre än
för praktiska sysslor i hemmet.
82 % sköter sina räkningar själv, och 75 % av alla gör sin deklaration själv. Benägenheten att
göra dessa ekonomiska sysslor minskar med stigande ålder. Vanligast är det att kvinnor över
80 år får hjälp med dessa sysslor av familj och att männen får hjälp av sin maka, i de fall de
inte klarar det själva.
90 % bokar tider till exempelvis läkare själv. Kvinnor gör detta i något större utsträckning än
män.
Svarsfrekvenserna för respektive fråga var: laga mat: 96 %, tvätta: 96 %, handla: 97 %,
praktisk hjälp i hemmet 85 %, städa: 96 %, putsa fönster: 95 %, sköta räkningar: 95 %,
deklaration 92 % och boka tider 94 %.
Fråga 24) Skulle du kunna tänka dig att vända dig till din hyresvärd för att få hjälp med
följande tjänster (kryssa i de du kan tänka dig)?
Andel (%)
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andel som kan tän ka sig att anlita Fam iljebo städer för att få hjälp
med olika tjänster
FB Putsa fönster
FB Praktisk hjälp i hemmet
FB Städa
FB Tvätta
FB Handla
FB D eklaration
FB Boka tide r
FB Räkn ingar och liknande
Diagram 7.24 Intresse bland hyresgäster över 65 år för att Familjebostäder (hyresvärden) tillhandahåller olika
tjänster, beroende på tjänst.
68

Följande alternativ angavs: tvätta, handla, sköta räkningar, städa, praktisk hjälp i hemmet,
deklaration, putsa fönster och boka tider.
Den tjänst som var mest populär var fönsterputsning, som 40 % kan tänka sig att få hjälp med
från sin hyresvärd. Näst mest populär var praktisk hjälp i hemmet, som 25 % kunde tänka sig
att få hjälp med från sin hyresvärd. Därefter kom städning, en tjänst som drygt 20 % kunde
tänka sig motta från hyresvärden. Drygt 10 % kunde tänka sig att få hjälp med att tvätta
respektive handla. Intresset för att få hjälp med räkningar, deklaration och att boka tider var
lägst. 4 % svarar att de kan tänka sig få hjälp med respektive tjänst.
Den grupp som har störst intresse av hjälp med fönsterputs, praktisk hjälp i hemmet och
städning är åldersgruppen 65-69 år. Praktisk hjälp i hemmet och fönsterputs efterfrågas främst
av kvinnor, i alla åldersgrupper. Dock efterfrågas fönsterputs av män i åldern 80+ nästan lika
mycket som av kvinnor i samma åldersgrupp.
Frågan ställdes på ett sådant sätt att svarsfrekvensen blir 100 %. Om ett alternativ ej kryssats
i har vi tolkat det som att man inte är intresserad av att få hjälp från sin hyresvärd med detta.
Fråga 25) Skulle du ha tid, ork och lust att vara en resursperson för andra äldre som
behöver hjälp i ditt närområde?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Tid, ork och lust att vara en resursperson
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Åldersgrupp
Diagram 7.25 Tid, ork och lust att vara en resursperson för andra äldre som behöver hjälp i närområdet
6 % kan tänka sig att vara en resursperson. I åldersgruppen 65-69 år svarar 18 % att de kan
tänka sig detta medan endast 2 % i åldersgruppen 80+ kan tänka sig att på något sätt ställa upp
som resursperson för andra äldre i närområdet.
Svarsfrekvensen på frågan var 93 %.
Nej
Ja
69

Fråga 26) Hur tillagas dina måltider oftast?
Andel (%)
105%
100%
95%
90%
85%
80%
75%
V a n lig ast tilllag n in g av m åltid e r
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Diagram 7.26 Hur måltider oftast tillagas
Åldersgrupper
Äter på servering
Färdig matlåda/färdigrätt
Hemlagat
90 % äter oftast hemlagad mat och 10 % äter oftast en färdigrätt. Andelen som oftast äter en
färdigrätt ökar med åldern.
Svarsfrekvensen på frågan var 98 %.
Fråga 27) Hur stor glädje skulle du ha av att kunna gå och äta lunch tillsammans med
andra?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Glädje av att kunna gå och äta lunch tillsammans med andra
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Åldersgrupper
Diagram 7.27 Glädje av att kunna gå och äta lunch tillsammans med andra
Ingen glädje
Lite glädje
Stor glädje
17 % svarar att de skulle ha stor glädje av att kunna gå och äta lunch tillsammans med andra,
45 % att de skulle ha lite glädje och 38 % att de inte skulle ha någon glädje alls. I
åldersgruppen 65-69 är män något mer positiva till detta, medan kvinnor är mer positiva i de
äldre åldersgrupperna.
Svarsfrekvensen på frågan var 72 %.
70

Fråga 28) Hur trygg känner du dig i …?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Andel som känner sig trygg / otrygg
i Blackeberg i ditt hus i din bostad
Diagram 7.28 Tryggheten i Blackeberg, i sitt hus och i sin bostad.
Blackeberg
Otrygg
Varken eller
Trygg
Mycket trygg
29 % känner sig ”mycket trygg” i Blackeberg, 51 % ”trygg”, 15 % ”varken eller” och 5 %
känner sig ”otrygg”. Män har svarat att de känner sig ”mycket trygg” eller ”varken eller” i
högre utsträckning än kvinnor. Kvinnor har svarat att de känner sig ”trygg” i högre
utsträckning än män. Endast kvinnor har svarat att de känner sig otrygga.
ditt hus
42 % känner sig ”mycket trygg” och 47 % känner sig ”trygg”. Män svarar i högre
utsträckning än kvinnor att de känner sig ”mycket trygg”. Kvinnor svarar i högre utsträckning
än män att de känner sig ”trygg”. 2 % känner sig otrygga i sitt hus.
din bostad
Knappt hälften svarar att de känner sig ”mycket trygg” i bostaden och knappt hälften svarar
att de känner sig ”trygg”. 6 % svarar ”varken eller”, och endast 1 % känner sig ”otrygg”. Män
har i större utsträckning än kvinnor svarat att de känner sig ”mycket trygg”. Kvinnor har i
större utsträckning än män svarat att de känner sig ”trygg”.
Svarsfrekvensen på frågan angående trygghet i Blackeberg var 93 %, trygghet i ditt hus 94 %
samt trygghet i din bostad 96 %.
71

Fråga 29) Hur viktiga skulle följande åtgärder i din bostad vara för din trygghet?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Vikten av olika utrustning i bostaden för tryggheten
Titthål till dörr Säkerhetsdörr Dörrkedja Trygghetslarm
Diagram 7.29 Vikten av olika utrustning i bostaden för tryggheten
Ingen betydelse
Ganska viktigt
Mycket viktigt
32 % svarar att dörrkedja är mycket viktigt för tryggheten och 27 % att det är ganska viktigt.
Vikten av dörrkedja för tryggheten ökar med stigande ålder. Ingen tydlig skillnad kan ses
mellan de två könen. 37 % har svarat att de skulle vara beredda att betala för en dörrkedja.
Siffran får dock tas med en nypa salt då svarsfrekvensen är relativt låg (31 %).
34 % har svarat att det är mycket viktigt och 31 % att det är ganska viktigt med säkerhetsdörr.
Vikten av säkerhetsdörr för tryggheten ökar med stigande ålder. Inte heller för
säkerhetsdörren kan man se någon tydlig skillnad mellan män och kvinnor. 30 % skulle vara
beredda att betala för säkerhetsdörr. Detta kan tyckas konstigt med tanke på att över hälften
svarat att de redan har en säkerhetsdörr, men kan förklaras av den låga svarsfrekvensen (32
%) för frågan om betalningsvilja för säkerhetsdörr.
Svarsfrekvensen för tryggheten av titthål och för betalningsviljan för titthål är väldigt låg (16
% respektive 12 %) varför svaren får ses med en viss grad av försiktighet och inga större
växlar dras. 70 % har svarat att det är mycket viktigt för tryggheten med titthål och 15 % att
det är ganska viktigt. 43 % har svarat att de skulle vara beredda att betala för titthål.
Ungefär en fjärdedel svarat att det är mycket viktigt och en fjärdedel att det är ganska viktigt
med ett trygghetslarm för tryggheten. I de två yngsta grupperna tycker cirka 40 % att det är
mycket eller ganska viktigt och ingen skillnad mellan könen kan skönjas. I den äldsta gruppen
däremot tycker nästan tre fjärdedelar att det är mycket eller ganska viktigt och en större andel
kvinnor än män att det är mycket viktigt. Likt de föregående trygghetsåtgärderna är det en låg
svarsfrekvens för betalningsviljan (31 %). 42 % skulle vara beredda att betala för
trygghetslarm.
26 % har svarat att de redan har dörrkedja, 54 % att de redan har säkerhetsdörr, 91 % att de
redan har titthål till dörren samt 26 % att de redan har trygghetslarm. Ingen i den yngsta
åldersgruppen har svarat att de har trygghetslarm medan flest har det i den äldsta gruppen.
72

Svarsfrekvensen var för förekomsten av dörrkedja 72 %, betydelsen av dörrkedja 55 %,
förekomsten av säkerhetsdörr 82 %, betydelsen av säkerhetsdörr 43 %, förekomsten av titthål
till dörr 96 %, betydelsen av titthål till dörr 16 %, förekomsten av trygghetslarm 67 % samt
betydelsen av trygghetslarm 52 %.
Fråga 30) Hur viktiga skulle följande åtgärder vara för din trygghet?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Vikten av bättre belysning och framkomlighet för
tryggheten
Bättre
belysning i
trapphuset
Bättre
belysning
utanför entrén
Bättre
belysning i
närområdet
Bättre
framkomlighet
i närområdet
Diagram 7.30 Vikten av bättre belysning och framkomlighet för tryggheten.
Ingen betydelse
Ganska viktigt
Mycket viktigt
Man kan klart och tydligt se att man inte är helt tillfreds med den nuvarande belysningen vare
sig i närområdet, utanför entrén eller i trapphuset. Störst är behovet av bättre belysning i
närområdet, hela 86 % anser detta ganska eller mycket viktigt. Det är framförallt de två äldsta
grupperna som anser detta. Vilket säkerligen kan ha samband med den försämrade
synförmågan som följer med stigande ålder (se avsnitt 3.2.7 ”Nedsatt syn”). Nästan lika
viktigt anser man det vara med bättre belysning utanför entrén, 82 % tycker det är ganska eller
mycket viktigt att denna belysning förbättras. Även här ökar betydelsen med åldern.
Belysningen i trapphuset är man något mer nöjd med, men trots allt är det 77 % som anser att
den bör förbättras. Betydelsen ökar även här med stigande ålder.
Även om framkomligheten i närområdet inte är lika viktig som belysningen för tryggheten,
kan man ändå se att det finns missnöjdhet med denna då 70 % anser att är ganska eller mycket
viktigt att den förbättras. Med stigande ålder ökar betydelsen.
Svarsfrekvensen var på frågan om bättre belysning utanför entrén 78 %, bättre belysning i
trapphuset 77 %, bättre belysning i närområdet 82 % samt bättre framkomlighet i närområdet
67 %.
73

Fråga 31) Skulle något/några av nedanstående alternativ göra ditt boende bättre på
äldre dar (flera möjliga svar)?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Min nuvarande
bostad
kommer att
fungera bra
Typ av lägenhet som skulle förbättra boendet på äldre dar
Bostad i hus
med hiss
En bostad
anpassad för
äldre
Seniorboende Bostad på
lägre
våningsplan
Diagram 7.31 Åtgärder som skulle förbättra boendet på äldre dar
Mindre bostad Större bostad
58 % har angett att den nuvarande bostaden kommer att fungera även på äldre dar. Detta kan
tyckas något märkligt med tanke på att fastigheterna är dåligt anpassat med exempelvis
avsaknad av hiss i de flesta fall. Att man ändå angett att den nuvarande bostaden duger skall
kanske ses som ett uttryck av vikten av att bo kvar i Blackeberg (se vidare fråga 32) eller att
det handlar om en generation som inte har så höga krav.
Behovet av hiss tycks vara stort, hela 50 % anser att en bostad i hus med hiss skulle göra
boendet bättre. Siffran kanske inte låter så anmärkningsvärt hög, men vid jämförelse med
övriga alternativ på frågan är den hög. Allra högst är den bland de yngsta kvinnorna där 59 %
vill bo i hus med hiss.
En väldigt låg andel vill ha en större bostad, bara var 2 %. Intresset för en mindre bostad är
något större, 11 % anser att detta skulle göra boendet bättre.
Även 11 % anser att ett lägre våningsplan skulle förbättra boendet.
En bostad anpassad för äldre tilltalar ungefär var femte. Intresset är här störst i den yngsta och
den äldsta åldersgruppen.
Seniorboendet anser 16 % skulle förbättra boendet. Mest positiva till detta är de äldsta
männen där var tredje angett detta som en förbättring av boendet.
Svarsfrekvens på frågan var 90 %.
Nej
Ja
74

Fråga 32) Hur viktigt är det för dig att bo kvar i Blackeberg?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Vikten av att bo kvar i Blackeberg
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Diagram 7.32 Vikten av att bo kvar i Blackeberg
Åldersgrupper
Inte viktigt
Ganska viktigt
Mycket viktigt
61 % anser att det är mycket viktigt att bo kvar i Blackeberg. Vikten av att bo kvar ökar med
stigande ålder. 70 % av personerna över 80 år anser det mycket viktigt och 25 % anser det
ganska viktigt att bo kvar i Blackeberg. I gruppen män 65-69 år anser hälften att det inte är
viktigt att bo kvar. Detta är dock en liten grupp och inga stora slutsatser kan dras av detta
annat än att män i denna ålder tycks mindre måna än kvinnor om att bo kvar i området. 8 % av
kvinnorna i samma åldersgrupp anser att det inte är viktigt att bo kvar i Blackeberg.
Svarsfrekvensen på frågan var 96 %.
Fråga 33) Skulle du vara beredd att betala en del av merkostnaden för att bo i en
lägenhet/hus anpassat för äldre?
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
V ilja att betala merkostnad för att bo i lägenhet/hus anpassat för
äldre
65-69 år 70-79 år 80+ år Totalt
Åldersgrupp
Diagram 7.33 Vilja att betala merkostnad för att bo i lägenhet/hus anpassat för äldre
Nej
Ja
75

23 % har svarat att de är beredda att betala merkostnaden för att bo i en lägenhet/hus anpassat
för äldre. Dessa är relativt jämnt fördelade över åldersgrupperna. Dock är män generellt mer
betalningsvilliga än kvinnor. Den grupp som sticker ut är män över 80 år, där drygt en
tredjedel är villiga att betala en del av merkostnaden för en anpassad lägenhet. En tänkbar
förklaring till detta är att i denna åldersgrupp ökar efterfrågan på anpassningar, och män kan
tänkas ha en större betalningsvilja än kvinnor på grund av högre pension, och att fler män än
kvinnor har delad ekonomi med maka/sambo.
Svarsfrekvensen på frågan var 80 %.
7.5 Fokusgrupper
7.5.1 Inledning
Med syfte att fördjupa diskussionen av enkätstudien samt att försöka undersöka
betalningsviljan för åtgärder i bostaden och fastighetsanknutna tjänster, genomfördes i januari
år 2006, fyra fokusgrupper. Dessa var uppdelade i samma åldersgrupper som användes vid
redovisning av svaren på enkäten, 65-69 år, 70-79 år och 80 år eller äldre. Dessutom
genomfördes en grupp med anhöriga till Familjebostäders hyresgäster 65+ i Blackeberg.
Fokusgrupperna hölls av Jenny Blom från B2B Marknadsanalys.
Fokusgrupperna ger inga allmänt betecknande resultat utan mer en ökad insikt om ett ämne.
De personer som deltar i fokusgrupper är ofta sociala och tycker om att diskutera. När det
gäller äldre personer påverkar även det fysiska möjligheten att delta. De anhöriga som var
med, var sådana som hade en ganska tät kontakt med sina föräldrar.
7.5.2 Slutsatser och rekommendationer
I Jenny Bloms rapport från fokusgrupperna framkom följande slutsatser och
rekommendationer:
• Betalningsviljan är låg för både anpassningsåtgärder i bostaden och tjänster för att
underlätta kvarboende. För hyresgästerna över 70 år är det mycket svårt att se varför
de skall betala för åtgärder eller tjänster. De grundar detta på att de betalt hyra och
skatt så länge att detta bör ingå i hyran eller bekostas av samhället. I den yngsta
åldersgruppen och i anhöriggruppen däremot finns en större förståelse för att man kan
komma att bli tvungen att betala för åtgärder och tjänster. Betalningsviljan tycks
minska med stigande ålder. Om den yngre åldersgruppen blir behandlad som de äldre
kan betalningsviljan komma att sjunka även för dem. Det gäller därför att bearbeta den
yngre målgruppen redan nu och berätta vilka möjligheter de har och kan komma att få,
även då möjligheter att flytta.
• Allmänt kan man säga att betalningsviljan för bostadsanpassningsåtgärder är lägre än
för tjänster. Åtgärderna i bostaden anser man i större grad skall ingå i hyran. Man
tycker vidare att sådana åtgärder även är till gagn för andra hyresgäster än bara de
76

äldre och att det därför ligger i fastighetsägarens intresse att genomföra dessa åtgärder
i alla lägenheter. I den yngsta åldersgruppen kan man dock tänka sig att betala själv
om det är absolut nödvändigt och man inte kan få bostadsanpassningsbidrag. Den
högsta betalningsviljan ligger dock hos gruppen anhöriga. De kan tänka sig att betala
för sina föräldrar för att öka dennes säkerhet/trygghet. Det finns en skillnad mellan
den yngsta åldersgruppen och anhöriggruppen hur man skall betala. De anhöriga
tänker sig engångsbetalningar medan äldregruppen tänker sig ett påslag på hyran.
Intresset/behovet av tjänster är större än för bostadsanpassningsåtgärder med följden
att även betalningsviljan är högre. Detta märks tydligast i gruppen anhöriga. Man ser
även något positivt att tjänsterna skulle tillhandahållas av Familjebostäder, då dessa
skulle kvalitetssäkras av Familjebostäder. Man bör därför fokusera på att
kommunicera med hyresgästerna angående erbjudande av tjänster.
• Det tjänster som det finns högst betalningsvilja för är de hushållsnära tjänsterna,
såsom städning, tvätthjälp, fönsterputsning, praktisk hjälp i hemmet, handling etc. Alla
grupper diskuterade en portvakt/hjälpnisse/hustomte som man skall kunna ringa för att
få hjälp med praktiska saker i hemmet, till exempel sätta upp gardiner, flytta och
montera möbler, byta glödlampor och lysrör eller att titta till föräldrarna när de
anhöriga är borta. För denna tjänst skulle man vara beredd att ta en liten hyreshöjning.
Den tjänst där intresset och betalningsviljan är som högst är fönsterputsning.
Betalningsviljan ligger mellan 200-300 kr per gång, beroende på antal fönster. För
städning är man beredd att betala cirka 200 kr per gång. För tvätt och handling ligger
betalningsviljan lägre. 30-40 kr per gång kan man tänka sig för att få matkassarna
hemburna. Naturligtvis önskar man sig ett stort utbud av olika tjänster med olika
nivåer (hjälp med allt eller delar av tjänst). Man skall kunna betala per gång och vid
utnyttjandet. Det verkar som om Familjebostäders priser kommer att jämföras med
privata bolag som erbjuder samma tjänster. Man bör därför studera dessa bolags
prislistor och vara noga med att inkludera fönsterputsning som en av tjänsterna i
erbjudandet.
Ett stort intresse fanns för en gemensamhetslokal där lunch serveras och där andra
aktiviteter kan hållas. Intresset var allra störst i de äldre grupperna. Det genomförs
dock redan många aktiviteter i området, organiserade av andra organisationer som till
exempel PRO, SPF och Hyresgästföreningen. Därför bör man innan man satsar på att
erbjuda detta undersöka vad och i vilken utsträckning andra organisationer genomför
aktiviteter för äldre och eventuellt samordna med dessa.
För ekonomiska ärenden och bokningar var intresset mycket lågt. Man vill sköta detta
själv eller låta någon anhörig göra det. Den yngsta gruppen var dock lite mer benägna
att anlita Familjebostäder till detta. Man bör med bakgrund av detta inte erbjuda
ekonomiska tjänster.
• Då de äldre känner sig trygga i sin lägenhet, med området och med grannarna är
flyttbenägenheten låg. Man tycker dessutom att det känns krångligt och svårt att flytta
på sig. Att flytta ut från området är inte tänkbart och även om en flytt inom området är
tänkbar känns den fortfarande svår. De yngre har dock mer förståelse för en flytt och
om information om möjlighet till flytt till anpassad bostad erhålls tidigare kan denna
lösning vara mycket intressant. Man bör därför informera om denna möjlighet redan
på ett tidigt stadium.
77

Den låga flyttbenägenheten gör hiss i fastigheten till ett högaktuellt ämne. Samtliga
grupper tar upp detta i ett tidigt skede av diskussionen. Många bor på översta våningen
i trevåningshus. Om möjlighet att installera hiss inte finns efterfrågar man andra
lösningar för att underlätta förflyttningen uppför trapporna som till exempel
nedfällbara väggfasta stolar på varje våningsplan.
I övrigt är det några större åtgärder man efterfrågar.
▫ Ökad närhet till sopnedkast, grovsoprum och tvättstugor efterfrågas. Många har idag
långt till dessa och det kan vara trappor och dåligt sandade gångvägar vintertid.
▫ Ökad trygghet på promenadvägar efterfrågas. Det kan idag vara dåligt skottat, sandat
och plogat på gångvägarna. En ökad kontroll av entreprenörer önskas. Dessutom är
belysningen otillräcklig och fler övergångsställen behövs.
▫ Ett utökat serviceutbud efterfrågas. Detta behövs då rörligheten blir begränsad.
Ytterligare en matbutik nämns bland annat.
Man pratar i alla grupper om hur viktigt det är att samarbeta med andra organisationer
och att integrera andra samhällsgrupper. Man talar bland annat om att sysslolösa
ungdomar skulle kunna hjälpa till att bära matkassar, att starta samarbete med
matbutikerna, att avlasta hemtjänsten när de inte räcker till, att tillsammans med PRO
och Hyresgästföreningen anordna aktiviteter etc. En ökad kommunikation och
samarbete mellan organisationer och samhällsgrupper efterfrågas.
78

8. Fördjupad analys av enkätsvaren
8.1 Inledning
För att göra en djupare analys av enkätsvaren har vi korskört svaren från olika frågor. Ur detta
har vi fått fram hur de olika svaren är beroende av varandra, dvs. hur olika betingelser, behov
och preferenser hänger ihop. Från de framkomna sambanden har vi sedan dragit slutsatser.
I analysen av svaren har vi slagit ihop gruppen med nedsatt rörelseförmåga och gruppen med
mycket nedsatt förmåga, på grund av att den sistnämnda gruppen innefattar så få hyresgäster.
Nedan benämns samtliga dessa hyresgästers rörelseförmåga som ”nedsatt”.
8.2 Behov och preferenser avseende utformning av lägenhet, hus och
område
8.2.1 Sammanfattning av fysisk utformning av boende
Det som är viktigast för de med nedsatt rörelseförmåga är tillgången till hiss. En tolkning av
svaren är att man kan tänka sig att flytta till ett seniorboende, bara för att få hiss. Frågan om
hiss tycks överskugga övriga frågor om anpassning.
Även de som har en fullgod rörelseförmåga önskar flytta till ett hus med hiss, i de fallen de
bor i en lägenhet på andra eller tredje våningen utan hiss. Att bo på första våningen (en halv
trappa) tycks fungera bra ur framkomlighetssynpunkt för de med fullgod rörelseförmåga.
Dock är det en nödlösning för de med nedsatt rörelseförmåga.
Ensamboende hyresgäster efterfrågar i första hand lägenhetsstorlekar på två rum och kök. I
något mindre utsträckning efterfrågar dessa hyresgäster tre rum och kök. Samboende
hyresgäster föredrar i ungefär lika stor utsträckning tre rum och kök som två rum och kök.
79

8.2.2 Storlek på lägenheter
Antal personer
140
120
100
80
60
40
20
0
Befintliga lägenhetsstorlekar och önskade lägenhetsstorlekar
1:a 2:a 3:a 4:a 5:a 1:a 2:a 3:a 4:a 5:a 1:a 2:a 3:a 4:a 5:a
Ensamboende Samboende Totalt
Diagram 8.1 Befintliga lägenhetsstorlekar bland ensamboende, samboende och totalt, samt önskade
lägenhetsstorlekar bland dessa grupper.
Befintlig storlek
Önskad storlek
Ungefär hälften av de ensamboende bor i lägenhetsstorleken två rum och kök. Knappt hälften
bor i tre rum och kök. Av dem som är sammanboende bor ungefär en tredjedel i två rum och
kök, samt två tredjedelar i tre rum och kök.
Den lägenhetsstorlek som ensamboende föredrar är två eller tre rum och kök. En majoritet av
dem som nu bor i fyra rum och kök vill flytta till en mindre bostad. Endast ett fåtal av dem
som har två rum och kök vill flytta till en större bostad.
Den lägenhetsstorlek som sammanboende hyresgäster föredrar är främst tre rum och kök. En
femtedel av de sammanboende hyresgästerna som bor i tre eller fyra rum och kök vill flytta
till en mindre bostad. Ytterst få av de sammanboende hyresgästerna vill flytta till en större
lägenhet.
De lägenhetsstorlekar som efterfrågas är alltså två och tre rum och kök. I Svenska Bostäders
satsning på seniorlägenheter hade man även lägenhetsstorlekar på fyra rum och kök vilka var
svåra att hyra ut (se avsnitt 6.2.4 ”Svenska Bostäder – anpassade hus”)
80

8.2.3 Hiss
Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Fullgod
rörelseförmåga
Andel som vill bo i hus med hiss, av dem som i nuläget bor i hus utan hiss
Nedsatt
rörelseförmåga
Fullgod
rörelseförmåga
Nedsatt
rörelseförmåga
Fullgod
rörelseförmåga
0,5 trappor 1-1,5 trappor 2-3 trappor
Nedsatt
rörelseförmåga
Diagram 8.2 Vilja att flytta till hus med hiss beroende på om den egna rörelseförmågan är fullgod eller nedsatt,
samt beroende på om man bor 0,5, 1-1,5 eller 2-3 trappor upp från markplan och saknar hiss.
Två tredjedelar av dem som i dagsläget inte har hiss, önskar ha hiss. Störst är behovet hos
dem som bor på tredje våningen. Av dessa vill 80 % ha hiss. 60 % av de som bor på andra
våningen önskar bo i hus med hiss. 20 % av de hyresgäster som bor på första våningen (en
halv trappa) önskar sig hiss. På detta våningsplan är det minst antal hyresgäster som bor, och
siffrorna är därför något osäkra. Dock önskar nästan två av fem av de med nedsatt
rörelseförmåga bo i hus med hiss. Knappt en av tio hyresgäster med fullgod rörelseförmåga på
detta våningsplan önskar flytta till hus med hiss. Att bo på en halv trappa uppfyller alltså inte
behovet för de med nedsatt rörelseförmåga.
8.2.4 Bostad anpassad för äldre
Andel (%)
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andel som kan tänka sig att bo i hus/lägenhet anpassad för
äldre
Saknar hiss Har hiss
Fullgod rörelseförmåga
Nedsatt rörelseförmåga
Totalt
Diagram 8.3 Andel som kan tänka sig att bo i hus/lägenhet anpassad för äldre beroende på den egna
rörelseförmågan samt om man redan har eller saknar hiss.
Nej
Ja
81

Andel (%)
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Andel som anser att boendet på äldre dar skulle bli bättre av att bo i ett hus/lägenhet
anpassat för äldre
Fullgod
rörelseförmåga
Nedsatt
rörelseförmåga
Fullgod
rörelseförmåga
Nedsatt
rörelseförmåga
Fullgod
rörelseförmåga
0,5 trappor 1-1,5 trappor 2-3 trappor
Nedsatt
rörelseförmåga
Diagram 8.4 Andel som anser att boendet på äldre dar skulle bli bättre av att bo i ett hus/lägenhet anpassat för
äldre beroende på om den egna rörelseförmågan är fullgod eller nedsatt, samt beroende på om man bor 0,5, 1-
1,5 eller 2-3 trappor upp från markplan och saknar hiss.
En dryg fjärdedel av de hyresgäster som inte har hiss kan tänka sig att flytta till en bostad som
är anpassad för äldre. Framför allt är det de med nedsatt rörelseförmåga som svarat detta.
Endast 10 % av de som nu har hiss kan tänka sig att flytta till en anpassad bostad. En tolkning
av detta är att en hiss täcker upp en del av behovet.
8.2.5 Seniorboende
Andel (%)
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andel som kan tänka sig att bo i seniorboende
Saknar hiss Har hiss
Nej
Ja
Fullgod rörelseförmåga
Nedsatt rörelseförmåga
Diagram 8.5 Andel som kan tänka sig att bo i seniorboende beroende på den egna rörelseförmågan samt om
man redan har eller saknar hiss.
Totalt
82

Knappt en femtedel av dem som inte har hiss kan tänka sig att bo i seniorboende. En tiondel
av dem med fullgod rörelseförmåga som har hiss kan tänka sig att flytta till ett seniorboende.
Intresset bland de med nedsatt rörelseförmåga är lika stort oberoende om hiss redan finns.
Intresset hade inget samband med vilket våningsplan man för tillfället bor på, bland
hyresgäster som saknar hiss. Skillnaden i formulering för alternativet ”seniorboende”
gentemot ”bostad anpassad för äldre” var att seniorboende förklarades med att det är ett hus
var i det enbart bor äldre.
Från detta svar kan man göra tolkningen att det finns ett intresse för idén med ett
seniorboende och att enbart ha äldre hyresgäster som grannar och få den gemenskap som ett
seniorboende innebär.
8.2.6 Nuvarande bostad
Andel (%)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Vilja att bo kvar i nuvarande lägenhet
Saknar hiss Har hiss
Fullgod rörelseförmåga
Nedsatt rörelseförmåga
Totalt
Diagram 8.6 Vilja att bo kvar i sin nuvarande bostad, beroende på den egna rörelseförmågan samt om man
redan har eller saknar hiss.
Viljan att bo kvar i sin nuvarande bostad är hög bland dem som har hiss. Tre fjärdedelar av
dem med nedsatt rörelseförmåga vill bo kvar, och nio av tio med fullgod rörelseförmåga vill
bo kvar. Bland dem som inte har hiss, vill färre än hälften av de med nedsatt rörelseförmåga
bo kvar. Drygt hälften av de med fullgod rörelseförmåga vill bo kvar.
Hälften av de som bor på en halv trappa och har nedsatt rörelseförmåga vill bo kvar i sin
nuvarande lägenhet. Av de med nedsatt rörelseförmåga som bor på andra respektive tredje
våningen minskar viljan att bo kvar med antalet trappor upp till lägenheten. Av de som bor på
tredje våningen vill färre än två av fem bo kvar.
83

120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Andel som vill bo kvar i sin nuvarande lägenhet
Fullgod
rörelseförmåga
Nedsatt
rörelseförmåga
Fullgod
rörelseförmåga
Nedsatt
rörelseförmåga
Fullgod
rörelseförmåga
0,5 trappor 1-1,5 trappor 2-3 trappor
Nedsatt
rörelseförmåga
Diagram 8.7 Vilja att bo kvar i sin nuvarande bostad beroende på om den egna rörelseförmågan är fullgod eller
nedsatt, samt beroende på om man bor 0,5, 1-1,5 eller 2-3 trappor upp från markplan och saknar hiss.
Av de med fullgod rörelseförmåga är nästan fyra av fem nöjda med att bo kvar på en halv
trappa. För de som bor på högre våningsplan utan hiss avtar viljan att bo kvar. Lika liten andel
önskar bo kvar på tredje våningen bland hyresgäster med fullgod rörelseförmåga som bland
hyresgäster med nedsatt rörelseförmåga.
Nej
Ja
84

8.2.7 Belysning i trapphus
Andel som tycker det är viktigt med bättre belysning i trapphus.
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Finns ej Finns redan
Ingen betydelse
Ganska viktigt
Mycket viktigt
Diagram 8.8 Andel som tycker det är viktigt med bättre belysning i trapphus. Vänstra stapeln avser hyresgäster
som bor i hus utan hiss. Högra stapeln avser hyresgäster som bor i hus med hiss.
Över 80 % av de som bor i hus med hiss har svarat att det är viktigt med bättre belysning i
trapphuset. Drygt 70 % av dem som bor i hus utan hiss anser att det är viktigt med bättre
belysning i trapphuset.
8.2.8 Trygghet i bostaden
Andel (%)
100%
98%
96%
94%
92%
90%
88%
86%
Andel som känner sig trygg i sin bostad beroende
på utrustning
Hiss
Säkerhetsdörr
Dörrkedja
Titthål till dörr
Finns ej
Finns redan
Diagram 8.9 Andel som känner sig trygga i sin bostad beroende på utrustning i hus och bostad
Det finns en viss skillnad i hur trygg man känner sig beroende på om man har hiss i huset och
om man har säkerhetsutrustning i form av säkerhetsdörr, dörrkedja och titthål. Skillnaderna i
hur trygg man känner sig är små för varje enskild utrustningsfaktor. Däremot är det en
85

genomgående trend att för varje ovan nämnd utrustning känner hyresgäster med denna sig
tryggare än hyresgäster utan denna.
8.3 Behov och preferenser avseende tjänster
8.3.1 Sammanfattning av intresse för tjänster
Den tjänst som flest hyresgäster är intresserad av är fönsterputsning. Därefter kommer
praktisk hjälp i hemmet och städa. Framför allt ensamboende hyresgäster kan tänka sig att få
hjälp med detta via sin hyresvärd. Ekonomiska tjänster, som att få hjälp med räkningar och
deklaration, finns det inte något större intresse för. Ur diskussionerna i fokusgrupperna kom
det fram att hanteringen av privatekonomin är något man inte gärna släpper ifrån sig till någon
man inte känner. Ekonomin sköter de flesta själv eller med hjälp av en anhörig. Att boka tider
är något de flesta klarar själva. De med nedsatt hörsel kan i något större utsträckning än
övriga tänka sig att få hjälp med detta
Att få hjälp med att handla och tvätta finns ett litet intresse för. Det tycks dock inte vara det
man i första hand behöver hjälp med. I fokusgrupperna nämndes att det även är viktigt för
individen att komma ut till den lokala affären och hälsa på andra personer som bor i området.
Den lokala matbutiken fungerar även som ett offentligt rum för sociala kontakter.
8.3.2 ”Putsa fönster”, ”Praktisk hjälp i hemmet och ”Städa”
40 % av hyresgästerna angav att de kan tänka sig att få hjälp med att putsa fönster av sin
hyresvärd. Intresset för denna tjänst är lika stort bland de med fullgod rörelseförmåga som
bland de med nedsatt rörelseförmåga. De hyresgäster som har hemtjänst, bor med
maka/make/sambo eller får hjälp av familj, är minst intresserade av att hyresvärden
tillhandahåller denna tjänst.
25 % av hyresgästerna kan tänka sig att få hjälp med praktisk hjälp i hemmet av sin
hyresvärd. Det är främst den yngre åldersgruppen som är intresserad av denna tjänst.
Hyresgäster med nedsatt rörelseförmåga, och hyresgäster som förflyttar sig med hjälp av käpp
eller rullator inomhus, är mer intresserade av tjänsten än genomsnittet.
20 % av hyresgästerna kan tänka sig att få hjälp med att städa av sin hyresvärd. Intresset är
något större i den yngre åldersgruppen, än i de övriga åldersgrupperna. Intresset för tjänsten är
större bland dem med fullgod rörelseförmåga, de som går till fots utan hjälpmedel.
Lägenhetsstorlek tycks inte ha betydelse för hur intressant tjänsten är.
Ensamboende hyresgäster är mer intresserade av ovanstående tjänster än samboende
hyresgäster. Kvinnor är mer intresserade än män av tjänsterna ”putsa fönster” och ”praktisk
hjälp i hemmet”.
86

8.3.3 ”Tvätta” och ”Handla”
13 % av hyresgästerna anger att de kan tänka sig att anlita sin hyresvärd för att få hjälp med
att tvätta. Detta motsvarar en dryg tiondel av hyresgästerna över 65 år. Inga konsekventa
skillnader mellan kön eller åldersgrupper går att urskilja.
Intresset av denna tjänst tycks oberoende av rörelseförmåga eller huruvida man går till fots
utan hjälpmedel eller använder käpp eller rullator utomhus.
Hyresgäster som angett att deras rörelseförmåga är fullgod, samt den yngre åldersgruppen,
svarar i något högre utsträckning än övriga att de är intresserade av tjänsten. En tolkning av
detta är att även hyresgäster som är yngre än 65 år (med fullgod rörelseförmåga) kan tänkas
vara intresserade av denna tjänst.
13 % av hyresgästerna anger att de kan tänka sig att anlita sin hyresvärd för att handla. Detta
motsvarar liksom för tjänsten ”tvätta” en dryg tiondel av hyresgästerna. Tjänsten efterfrågas
främst av dem med nedsatt rörelseförmåga samt de som går med käpp eller rullator.
Båda dessa tjänster efterfrågas i första hand av dem utan hiss och av dem som är
ensamboende.
8.3.4 ”Hjälp med räkningar”, ”Deklaration” och ”Boka tider”
4 % av hyresgästerna angav att de kunde tänka sig att få hjälp med räkningar, deklaration och
boka tider av sin hyresvärd. Samma personer hade angett alla dessa tre alternativ. Intresset för
detta är störst (men ändå litet) bland hyresgäster som är över 80 år. Hyresgäster med nedsatt
hörsel är mer intresserade av tjänsten ”boka tider” än genomsnittet. I åldersgruppen 80 år och
äldre har en större andel nedsatt hörsel än i de yngre åldersgrupperna. Ingen annan faktor
tycks ha betydelse för hur folk har svarat på denna fråga.
8.3.5 Intresse för hyresvärden som leverantör av tjänster och betalningsvilja för
dessa
I en rapport gjord av Industrifakta i Helsingborg AB i samband med en
marknadsundersökning som genomfördes inom projektet ”Äldres boende i hyresrätt”
undersöktes intresset för annat boende och service man kan behöva på äldre dar..
Initiativtagare till projektet var åtta olika bostadsföretag och SABO.
Bland annat ställdes frågan ”Vem skulle du helst vilja köpa dessa tjänster av, kommunen din
hyresvärd eller från ett privat företag?”. Nästan hälften av dem som svarat angav att de ville i
första hand ha kommunen som leverantör av service och tjänster. Knappt 10 % ville ha ett
privat företag. Totalt sett svarade 2 % att de ville ha sin hyresvärd som leverantör, dock
fördubblades denna siffra om man tittade på enbart de som bodde i hyresrätt. För ungefär en
fjärdedel spelar typen av leverantör ingen roll.
87

Om dessa siffror stämmer med verkligheten kan det krävas en ganska lång
introduktionsperiod och omfattande marknadsföring för att hyresvärden skall godtas som
leverantör. Att döma av de svar vi fått genom enkäten och även genom fokusgrupperna finns
dock ett något större intresse för tjänster tillhandahållna av bostadsföretaget, åtminstone vissa
tjänster.
Val av leverantör av tjänster (från projektet ”Äldres boende i hyresrätt” år 2001)
Svarsalternativ Andel (%)
Kommunen 48
Hyresvärden 2
Privat företag 9
Spelar ingen roll 24
Vill inte köpa alls 2
Bor redan i särskilt boende 1
Vet ej/ej svar 15
Totalt 100
Tabell 8.1 Val av leverantör av tjänste, projektet ”Äldres boende i hyresrätt” år 2001.
I samma undersökning ställdes också frågan ”Ungefär hur mycket i månaden skulle du kunna
tänka dig att betala för följande tjänster?”. Då det frågades efter betalningsvilja per månad är
det svårt att få en bra uppfattning om vad man skulle vara beredd att betala per gång, vilket
var det som verkade vara vad man önskade om man tittar på vad som kom fram av
fokusgrupperna. Man kan i alla fall dra slutsatsen att det är fråga om ganska stora avvikelser
mot vad det verkligen kostar att köpa de aktuella tjänsterna. Bland de tjänster där
betalningsviljan var som högst hittar man storstädning, veckostädning och fönsterputsning.
Dessa tjänster var också med bland de mest efterfrågade i vår Blackebergsstudie. I
undersökning kunde man utläsa att betalningsviljan var större bland män än bland kvinnor.
Den relativt låga betalningsvilja som uttrycktes i fokusgrupperna får stöd av vad som
framkom i undersökningen i projektet ”Äldres boende i hyresrätt”.
88

Betalningsvilja per månad för olika tjänster (utdrag ur tabell från projektet ”Äldres
boende i hyresrätt”)
Tjänst Medelbetalningsvilja (kr)
Storstädning 304/gång
Fönsterputsning 197/gång
Veckostädning 235/mån
Tvätt 148/mån
Handling 136/mån
Tabell 8.2 Betalningsvilja per månad för olika tjänster (utdrag från projektet ”Äldres boende i hyresrätt”)
8.4 Behov och preferenser avseende gemensamma aktiviteter och
anläggningar samt närhet till service
8.4.1 Gemensamma aktiviteter och anläggningar
Andel (%)
Intresse för gemensamma aktiviteter och anläggningar
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Äta lunch tillsammans med andra
Gemensamhetslokal
Grillplats med bord, bänkar och vindskydd
Träningslokal
Boulebana
Bastu
Snickarverkstad
Lite glädje
Stor glädje
Diagram 8.10 Glädje av olika typer av aktiviteter och anläggningar om dessa finns i närheten av bostaden.
89

Det som flest är positiva till är ett ställe att äta gemensam lunch på. Över 60 % skulle ha
någon form av glädje av detta. Över hälften skulle ha eller har någon grad av glädje av en
gemensamhetslokal. Därefter kommer grillplats med bord, bänkar och vindskydd som ungefär
40 % av hyresgästerna skulle ha eller har glädje av. Ungefär en tredjedel skulle ha eller har
glädje av boulebana. En fjärdedel skulle ha glädje av bastu och en dryg femtedel skulle ha
glädje av Snickarverkstad. Se diagram 8.10.
Intresset att äta lunch med andra hyresgäster och intresset för en träningslokal är ungefär lika
stort bland ensamboende som bland samboende hyresgäster. Alla de andra aktiviteterna
tilltalar dock främst samboende hyresgäster. Man kan tänka sig att ensamboende hyresgäster
tycker det kan kännas jobbigt att komma själv till en sammankomst. Snickarverkstaden
tilltalar främst män, vilka är samboende i högre utsträckning än kvinnor.
På frågan hur ovanstående aktiviteter ska betalas svarar 70 % av nyttjaren och 25 % av både
nyttjaren och gemensamt via hyran.
8.4.2 Närhet till service
Det som man tycker är viktigast att ha nära till är vårdcentral, apotek, buss/tunnelbana,
livsmedelsaffär och bank/post. Ungefär 95 % av alla hyresgäster anser detta vara viktigt.
Närhet till Familjebostäders områdeskontor samt till köpcentrum anses vara viktigt av 80 %
av hyresgästerna. Hela 82 % tycker att närheten till restaurang inte har någon betydelse.
Samtidigt tycker mer än hälften av de äldre hyresgästerna att de skulle ha glädje av att ha
någonstans att kunna gå och äta lunch tillsammans med andra. Detta tyder på att det för
många inte är på en restaurang man vill äta tillsammans, utan på ett annat ställe. Möjligtvis är
det en för ändamålet utrustad gemensamhetslokal man tänker sig.
90

9 Åtgärdsförslag
I dagsläget finns i Familjebostäders bostadsbestånd i Blackeberg ca 170 lägenheter med
framkomlighet till. Dessa har kartlagts i en fördjupad inventering utförd av arkitekt och
docent Cecilia Jensfelt. Till största delen utgörs dessa lägenheter av sådana med tillgång till
hiss.
Att installera trapphiss i befintliga hus och ramper vid entré medför en ”starkare” form av
framkomlighet, då hyresgästen inte behöver gå några trappsteg mellan gata och lägenhet.
Gränsen mellan vad som duger och vad som inte duger ur framkomlighetssynpunkt är svår att
dra.
De kartlagda lägenheterna med framkomlighet i Familjebostäders bestånd har ofta ett par
trappsteg upp till lägenheten från markplan. Dock har de färre trappsteg uppför än de som bor
på våning 0,5 utan hiss. Enligt svaren i enkätundersökningen fungerar det för hyresgäster att
bo på våningsplan 0,5 om man har fullgod rörelseförmåga, men 38 % av dem med nedsatt
rörelseförmåga som bor på detta våningsplan utan hiss, vill flytta till hus med hiss.
Vi använder oss av begreppet ”framkomlighet” med en modifikation i våra åtgärdsförslag.
Det vi har som utgångspunkt är framkomlighet utan trappsteg från gata till lägenhet (se avsnitt
1.5.1 ”Begreppen tillgänglighet och framkomlighet”).
Nedan går vi igenom olika delar i boendet och presenterar bakgrunden till de åtgärdsförslag
som vi lägger fram i kap 9.
9.1 Bakgrund till åtgärdsförslag för hus utan hiss
Trapphus
Det som de flesta äldre hyresgäster ser som det största problemet är avsaknad av hiss. Detta är
också det mest kostsamma och komplicerade att åtgärda. Ett alternativ till att installera
vanliga hissar är så kallade trapphissar. Dessa är inte lika kostsamma och kräver inte samma
utrymme, då de kan installeras i befintliga trapphus. När hiss inte finns är det mycket viktigt
att man håller trapphuset i gott skick för att underlätta för den som har svårigheter att förflytta
sig. Belysningen skall i trapphus vara tillfredställande, vilket den inte är enligt svaren. Det
underlättar också om det till belysningen är kopplat en rörelsevakt eller att belysningen är
påslagen hela tiden. Vidare, för att undvika fallolyckor, bör trappstegen tejpas med halkskydd
och ledstänger och räcken vara greppvänliga. En nedfällbar väggstol bör monteras på ett par
halvtrappsplan så det finns möjlighet att sitta ner och vila.
I enkätundersökningen framkom att 63 % av hyresgästerna som bor i hus utan hiss skulle vilja
bo i hus med hiss (se avsnitt 8.2.3 ”Hiss”). 88 % av hyresgästerna i hus med hiss och 73 % av
hyresgästerna i hus utan hiss ansåg att det var viktigt med bättre belysning i trapphus (se
avsnitt 8.2.7 ”Belysning i trapphus”).
91

I trapphusen utan hiss är det dålig belysning i halvtrappsplanet mellan våning två och tre. En
ytterligare lampa bör installeras där. I övrigt är belysningen god i dessa trapphus
I avsnitt 9.4 presenteras bland annat olika alternativ för hur trapphus som nu saknar hiss kan
utformas för att förbättra framkomligheten till och från lägenheterna.
Trapphusalternativ 1 är minst kostsamt, men innebär ingen förbättring ur
framkomlighetssynpunkt utan endast att svårigheten att ta sig upp för trapporna minskar
genom att väggmonterade fällstolar monteras.
Trapphusalternativ 2 och 3 innebär ur framkomlighetssynpunkt att trapphissar installeras.
Alternativ 2 är enklare att genomföra och går säkrare att uppskatta kostnaden för än alternativ
3.
Omflyttning
I många av fastigheterna är det en omöjlighet att installera en vanlig hiss på grund av
utformningen av byggnaderna. Det är dessutom mycket kostsamt, särskilt som en hiss i ett
trevåningshus bara skulle försörja ett fåtal lägenheter. Att lösa problemet genom omflyttning,
försvåras av de faktorer som togs upp i sammanfattningen av problem (se avsnitt 7.4.1
”Sammanfattning av problem som framkom ur enkätsvaren”). Dessa faktorer var den låga
flyttbenägenheten hos de äldre hyresgästerna, det låga antalet lägenheter som ligger i
markplan utan trappor eller har tillgång till hiss. Problemet med ett nybyggt tillgängligt hus är
att inte alla äldre hyresgäster i Blackeberg har råd att betala den högre hyra som sätts i
nyproducerade hus, trots att hyran för nyproducerade lägenheter normalt är så låg som 1050
kr/kvm och år för en normaltrea. Om man på något sätt ändå skall lösa problemet finns
möjligheten att kombinera olika åtgärder. En del äldre hyresgäster är i slutändan kanske
beredda att flytta till ett annat område och några kanske har de ekonomiska förutsättningarna
att flytta till ett nybyggt hus. Då det för tillfället byggs flera nya bostäder med hiss i
Familjebostäders regi i Blackeberg ökar möjligheten till det senare alternativet.
I Familjebostäders verksamhetsplan för år 2006 går att läsa att man arbetar med att sänka
produktionskostnaderna för nyproduktion för att bredda målgruppen till dessa bostäder, vilket
skulle gynna äldre mer kapitalsvaga hyresgäster. Förutom en flytt till ett annat område eller
flytt till nyproduktion finns såklart också möjligheten att göra lägenhetsbyten inom
Familjebostäders bestånd i Blackeberg. Någon typ av ”morot” för den person som flyttar ut
från den mer tillgängliga bostaden för att göra plats för den äldre, skulle vara en underlättande
åtgärd för att påskynda omflyttningsprocessen. Att se över ett samarbete med Svenska
Bostäder i Blackeberg angående omflyttningar skulle kunna vara ett sätt att effektivisera
arbetet. Även de brottas med tillgänglighetsproblem för de äldre hyresgästerna. Ett
gemensamt arbete med att hitta lösningar i området är värt en tanke. Inget av bolagen riskerar
att stå med tomma lägenheter, det skulle bara innebära en omflyttning av hyresgäster.
Visserligen finns det säkerligen hyresgäster som är väldigt nöjda med sin hyresvärd och inte
är särskilt benägna att byta hyresvärd, men att till exempel få en bostad på nedre botten eller
med tillgång till hiss i området kan tänkas uppväga detta.
92

Entré
Problemet med svårigheter att öppna och ta sig in genom portar löses enklast genom
installation av en automatisk dörröppnare. I de fall det förkommer trappsteg upp till porten är
en enkel lösning för att underlätta problem med förflyttningen att anlägga en ramp.
Det skall dock tilläggas att i de fall hyresgästen är i behov av och medges
bostadsanpassningsbidrag kommer vissa av åtgärderna att kunna åtgärdas därigenom (för
utförligare information angående bostadsanpassningsåtgärder se avsnitt 4.7.3).
Över 80 % av hyresgästerna har i enkäten svarat att de skulle ha nytta av automatisk
dörröppnare till entré. Nästan 80 % har svarat att de skulle ha nytta av automatisk dörröppnare
till hiss. Drygt 60 % av alla hyresgäster skulle ha någon grad av nytta av ramp till entrédörr
(se avsnitt 7.4.3 ”Analys av enkätsvar utifrån ålder och kön”, fråga 16). Frågan om kodlås
togs inte upp i enkäten, men många skrev till att det skulle vara viktigt för tryggheten (se
bilaga 3 ”Sammanställning av enkätens öppna svar och kommentarer”). De åtgärder vi valt att
lägga i åtgärdspaketet för entré är därför installation av dörröppnare och kodlås, samt ramp till
entré. Även om det finns många entréer utan någon hyresgäst med behov av ramp, så kan det
vara kostnadseffektivt att anpassa samtliga entréer ifall mängdrabatt på ramper kan erhållas
vid inköp.
9.2 Bakgrund till åtgärdsförslag för hus med hiss
Efter en granskning av belysningen i trapphusen, märkte vi att i trapphusen i de större
punkthusen (Ibsengatan 39 & 41 samt Björnsonsgatan 138) skapar den befintliga belysningen
en skuggning på trappstegen. Detta medför svårigheter att se var gränsen för respektive
trappsteg går (se bilaga 5 ”Foton”, samt avsnitt 3.2.7 ”Nedsatt syn”). Eftersom hissen i dessa
hus endast stannar på vartannat halvplan är det viktigt att halvtrapporna är lätta att röra sig i.
Belysningen utanför lägenhetsdörrarna är dock god.
I det mindre hisshuset (Sigrid Undsets gata 24) är belysningen dålig utanför två av fyra
lägenhetsdörrar per plan.
9.3 Bakgrund till åtgärdsförslag för samtliga hus
Lägenhet (utom badrum)
Vädringsspärr till fönster skulle vara till nytta för drygt 75 % av hyresgästerna. Vädringsspärr
är inget som enbart äldre har nytta av. Det är därför lämpligt att montera sådana i alla
lägenheter för dem som så önskar. I vår uppskattning av kostnaden för att åtgärda samtliga
lägenheter har vi räknat med att alla lägenheter med hyresgäster över 65 år, som nu ej har
vädringsspärr, åtgärdas. Drygt hälften av hyresgästerna skulle ha nytta av borttagna trösklar. I
kostnaden för hela lägenhetspaketet räknar vi dock med att samtliga lägenheter med äldre
hyresgäster berörs av åtgärden. Även om de inte har nytta av den nu, kan de ha det i
framtiden, av enkätsvaren att döma. Byte från gasspis till elspis är i dagsläget inte möjligt i
93

någon större omfattning då elförsörjningen till Blackeberg inte är tillräckligt utbyggd för
detta.
Badrum
Halkfri golvbeläggning (klinker), engreppsblandare samt dusch i stället för badkar erbjuds
hyresgästerna i samband med stambyten, varför vi lämnar detta utanför åtgärdsförslaget för
badrum. Uttag för tvättmaskin installeras också i samband med stambyte. 80 % av
hyresgästerna skulle ha nytta av handräcken i dusch/badkar. 65 % skulle ha nytta av
sittanordning i dusch/badkar och 60 % nytta av handräcken vid toalettstolen (se avsnitt 7.4.3
”Analys av enkätsvar utifrån ålder och kön”, fråga 17). Detta utgör grunden för det
åtgärdspaket för badrum som vi satt ihop.
Tjänster
En lösning på problemet med att det finns äldre hyresgäster som skulle behöva, men inte har
någon hjälp med olika vardagssysslor, är att erbjuda ett antal hushållsnära tjänster till fasta
avgifter. Fönsterputsning och praktisk hjälp i hemmet är de tjänster som de äldre
hyresgästerna visar störst intresse för att hyresvärden tillhandahåller. Dessa tjänster är även de
tjänster som flest anser att de skulle behöva hjälp med men inte har någon hjälp med.
För tjänsterna tvätt, städning och handling har också visats ett visst intresse. För tjänster av
mer ekonomisk karaktär som hjälp med räkningar, deklaration samt bokningar är intresset
väldigt lågt. Därför bör man i dagsläget avstå från att erbjuda dessa tjänster. Således är det
enligt enkätundersökningen i första hand de fem tjänsterna fönsterputsning, praktisk hjälp i
hemmet, tvättning, städning och handling, man skall koncentrera sig på om man tänker sig att
starta en verksamhet där man erbjuder hjälp med hushållsnära tjänster.
Eftersom det inte är alla hyresgäster över 65 år som har behov eller ekonomi för dessa
anpassningar borde detta kunna vara ett tillval för hyresgästen. I avsnitt 9.4 följer beräkning
av vad kostnaden per lägenhet blir, samt vad årskostnaden per lägenhet blir. Årskostnaden
borde kunna vara en utgångspunkt för hyreshöjning om dessa kostnader läggs på hyresgästen.
Information
När det gäller problemet med den låga andel som har kännedom om möjligheter för en
funktionshindrad person att få bostadsanpassningsbidrag, bör detta inte vara alltför svårt att
avhjälpa. Framtagande av ett informationsblad om bostadsanpassningsbidrag skulle öka
kännedomen om vilka möjligheter som finns. Detta skulle kunna ske i samarbete med
kommunen. En så enkel åtgärd som ett informationsblad skulle inte vara alltför kostsam och
skulle kunna medföra att ytterligare några äldre hyresgäster som varit i behov av, men inte
känt till möjligheterna med bostadsanpassning, skulle bli beviljade bidrag. Om detta sker har
man lyckats hjälpa några människor till en lättare och bättre vardag och samtidigt få nöjdare
hyresgäster med hjälp av en mycket okomplicerad och inte alltför kostsam åtgärd.
94

9.4 Kostnadsuppgifter
Kostnadsuppgifterna nedan är angivna exklusive moms och är huvudsakligen inhämtade från
Stadsbyggnadskontoret i Stockholm som ansvarar för utförandet av biståndsbedömd
bostadsanpassning av lägenheter med rörelsehindrade hyresgäster. Kostnader för tjänster är
inhämtade från Äldreomsorgen i Blackeberg.
Ytterligare kostnader för administration och omflyttning av hyresgäster tillkommer i
Trapphusalternativ 2 och 3 nedan. Eftersom vi inte har haft möjlighet att bedöma dessa
kostnader lämnar vi de utanför vår kalkyl. Kostnader och uppskattad arbetstid redovisas i
bilaga 6 ”Kostnader för åtgärdsförslag”.
9.5 Åtgärdspaket och kostnader för dessa
Nedan presenteras storleksordningar på kostnader för tre alternativa åtgärdspaket för att
förbättra den fysiska tillgängligheten i trapphus, samt storleksordningar på kostnader för att
anpassa entréer, lägenheter och badrum i Familjebostäders bostadsbestånd i Blackeberg.
Personer (antal) Hushåll (antal)
Alla 368 294
Med hiss 85 68
Utan hiss 283 226
Antal utan hiss som vill ha hiss 178 143
Antal utan hiss med nedsatt
rörelseförmåga, som vill ha hiss 108 90
Antal utan hiss med rullator
eller käpp, som vill ha hiss 57 47
Tabell 9.1 Antal personer och hushåll med hyresgäster över 65 år, med och utan hiss, i Familjebostäders
bestånd i Blackeberg
9.5.1 Åtgärdspaket för hus utan hiss
Åtgärdspaket 1 för trapphus
Storleksordning på kostnad per port: 10 000 – 13 000 kr
Antal lägenheter per port som nås utan att gå i trappa från entréplan till lägenhet: 0
Åtgärder:
• 2 väggmonterade fällsitsar
• En rörelsevakt (till belysning) per våningsplan
• En extralampa i trapphus
• Halkskyddstejp på alla trappsteg
95

Med detta åtgärdspaket blir framkomligheten inte bättre till någon lägenhet, men alla blir
lättare att ta sig till då fällsitsar att vila på monteras i trapphus. Kostnaden för detta är
betydligt lägre än för installation av en trapphiss. Fällsitsar i trapphusen kan komma till nytta
även om man senare väljer att installera trapphiss.
Åtgärdspaket 2 för trapphus
Storleksordning på kostnad per port: 61 000 – 75 000 kr + administrations- och
omflyttningskostnader
Antal lägenheter per port som nås utan att gå i trappa från entréplan till lägenhet: 2
Åtgärder:
• Trapphiss upp till våning 0,5
• En rörelsevakt (till belysning) per våningsplan
• En extralampa i trapphus
Detta åtgärdspaket passar bäst i de portar där det finns två hushåll med äldre personer på
våningsplanet ”halv trappa”. I de portar där en lägenhet blir ledig på halvtrappsplanet erbjuds
den lämpligen en hyresgäst över 65 år, via intern förturskö. För att snabba på processen med
att få ut rörliga personer ur lägenheter på nedre botten, kan yngre hyresgäster som bor där
lockas ut genom att de blir erbjudna en annan för dem bättre lägenhet. Idag finns det ca 7
portar där båda lägenhetsinnehavarna på nedre botten är över 65 år, samt ca 60 portar där en
av lägenheterna på nedre botten bebos av en hyresgäst över 65 år. Ungefär hälften av dessa
har nedsatt rörelseförmåga och en tredjedel av dessa går med käpp eller rullator. Även
lägenhetsinnehavare på ett högre våningsplan kan ha nytta av hissen, även om det är troligt att
man väljer att gå även den första halvtrappan om man ändå måste gå resterande halvtrappor.
Åtgärdspaket 3 för trapphus
Storleksordning på kostnad per port: 200 000 - 250 000 kr + administrations- och
omflyttningskostnader
Antal lägenheter per port som nås utan att gå i trappa från entréplan till lägenhet: 6
Åtgärder:
• Trapphiss som går från entréplan till våning tre
• En rörelsevakt (till belysning) per våningsplan
• En extralampa i trapphus
Hisskostnaden per hyresgäst med nedsatt rörelseförmåga i detta alternativ är lägre än i
alternativ 2, under förutsättning att hela huset bebos av hyresgäster med nedsatt
rörelseförmåga. Även med detta alternativ kan man ”locka ut” yngre hyresgäster genom att
erbjuda dessa en annan lägenhet, och därmed erbjuda en hyresgäst över 65 år med nedsatt
rörelseförmåga lägenheten i trapphuset. Lämpligt är att sätta en acceptabel gräns för hur
96

många lägenheter som ska bebos av äldre hyresgäster för att hiss ska installeras. Arkitekt Eva
Björklund för ett liknande resonemang i ett inventeringsprojekt omnämnt i kapitel 4.2.
Lämplig gräns kan t.ex. vara fem av sex lägenheter. I dagsläget finns det 3 trapphus med fem
av sex lägenheter där det bor hyresgäster över 65 år samt 5 trapphus där fyra av sex lägenheter
bebos av hyresgäster över 65 år.
Med detta alternativ bildas små ”seniortrapphus” insprängda mellan portar med blandade
åldrar. Alternativet att installera trapphiss till samtliga lägenheter i ett trapphus är svårare att
genomföra än att endast installera en trapphiss i en halvtrappa. Det är svårare att lyckas fylla
alla lägenheter i ett trapphus med äldre hyresgäster, än bara de två lägenheterna på en halv
trappa.
Entrépaket
Storleksordning på kostnad per port: 28 000 – 37 000 kr
Åtgärder:
• Ramp till entré
• Kodlås till port
• Automatisk dörröppnare till entréport
Detta är ett paket som alla portar kan förses med. Ramp kan monteras där behov finns.
9.5.2 Åtgärdspaket för hus med hiss
Åtgärdspaket för hus med hiss (Ibsengatan 39 och 41 samt Björnsonsgatan 138)
Storleksordning på kostnad per port: 150 000 - 160 000 kr
Åtgärder:
• Kodlås till portar
• En rörelsevakt (till belysning) per våningsplan
• En extralampa i trapphus
• Automatisk dörröppnare till hissdörr (en per hissplan)
97

9.5.3 Tillvalspaket för samtliga hus
Tillvalspaket:
Badrumspaket
Storleksordning på kostnad per lägenhet: 2 000 – 2 400 kr
Storleksordning på årskostnad per lägenhet: 8 - 16 kr
Lägenhetspaket
Åtgärder:
• Handräcke i dusch/bad
• Handräcke vid toalettstol
• Väggmonterad sittanordning i dusch/bad
Storleksordning på kostnad per lägenhet: 2 900 – 3 200 kr
Storleksordning på årskostnad per lägenhet: 12 - 17 kr
Tjänster
Åtgärder:
• Demonterade trösklar
• Uppsamlingskorg brevinkast
• Vädringsspärr till 3 fönster
Storleksordning på kostnad per
• fönsterputs: 200 – 300 kr
• städning: 200-300 kr
• tvätthjälp: 200-300 kr
• inhandling av matvaror: 100 kr
• praktisk hjälpinsats (med att ”fixa”) i hemmet: 100 kr
Åtgärder i badrum och lägenhet bör vara valbart för hyresgästen. Enligt vår uppskattning blir
årskostnaden för åtgärderna ovan max 20 kr per år och paket, om man slår ut kostnaden över
en längre tid. En hyreshöjning på 40 kr/år borde de flesta hyresgäster ha råd med. Valet av
åtgärder kan gärna skräddarsys för respektive lägenhet. En lägenhetsinnehavare kan till
exempel tänkas vara enbart intresserad av att få demonterade trösklar.
Kostnader för tjänsterna fönsterputs och städning är ungefär densamma som betalningsviljan
för dessa tjänster (se avsnitt 7.5 ”Fokusgrupper”)
98

9.6 Utformning av nyproducerade lägenheter utifrån behov och preferenser
En bostad anpassad för en äldre skall den enligt svaren på enkäten anpassas/utformas på
följande sätt:
• Storleken på bostaden bör vara två eller tre rum och kök.
• Det skall inte finnas några trösklar.
• Elskåpet skall vara lättåtkomligt
• Samtliga fönster bör vara lättöppnade för underlättning av vädring och
puts. Till samtliga fönster skall även finnas en vädringsspärr.
• En elspis skall finnas med tillhörande avstängningstimer.
• Disk- och arbetsbänkshöjd bör vara av modern standard.
• Det bör finnas några förhöjda eluttag
• Anordning för möjlighet till uppsättning av uppsamlingskorg till
brevinkast skall finnas.
• Möjlighet att kunna installera en tvättmaskin i badrummet, i form av
tillräckligt utrymme samt eluttag.
• Kranar i kök och badrum skall vara av engreppsmodell.
• Halkfri golvbeläggning skall finnas i badrum, exempelvis någon lämplig
klinker.
• Dusch (ej badkar) med handräcken samt nedfällbar sittanordning skall
finnas
Utifrån enkätsvaren finns det hyresgästsunderlag (utifrån preferenser och betalningsvilja) för
att bygga 37 nya anpassade lägenheter (se bilaga 5 ”Beräkning av antal som vill bo i hus med
hiss”). Enligt svaren i enkätundersökningen ska lägenheterna främst vara av storlek två samt
tre rum och kök. Huset skall vara utrustat med hiss, automatiska dörröppnare och
gemensamhetslokal. Det bör vara beläget nära daglig service och kommunikationer.
Enligt befolkningsprognosen från USK kommer antalet äldre att minska inom den närmsta
tioårsperioden (se kapitel 2 ”Befolkningsutveckling”). Det kan därför vara en god idé att även
låta yngre (t.ex. de som är 55+) hyresgäster flytta in i huset, för att undvika vakanser. De
hyresgäster som fortfarande är i medelåldern har då en lång tids anpassat boende att se fram
emot.
99

1st lgh 1 rok á 35 kvm
Antal kvm
35
18 st lgh 2 rok á 55 kvm 990
17st lgh 3 rok á 70 kvm 1190
2 st lgh 4 rok á 80 kvm 160
1 st gemensamhetslokal 55 55
kvm
Summa 2430
Tabell 9.2 Utformning av nybyggt flerbostadshusanpassat för äldre hyresgäster i Blackeberg
Familjebostäders produktionskostnad för ett hus varierar mellan 18 000 kr/kvm (för ett
typhus) och 28 000 kr/kvm (för ett exklusivare bygge). Dessa kostnader inkluderar även
gemensamma lokaler som t.ex. trapphus och tvättstuga i huset. Den totala kostnaden för att
bygga ett hus enligt ovan skulle därmed variera mellan 44 och 68 miljoner kronor. Med tanke
på att de äldre i Blackeberg i allmänhet har en stram ekonomi, kan det billigare alternativet
vara att föredra, så att hyran inte blir allt för hög.
100

10. Slutsatser och diskussion
Från studien i detta examensarbete framkommer tydligt att det finns ett stort behov av bättre
anpassade boenden för äldre hyresgäster. Avseende den fysiska boendemiljön finns ett stort
behov av framför allt hiss, automatiska dörröppnare och förbättrad belysning. Det finns också
ett behov av tjänsterna fönsterputsning, praktisk hjälp i hemmet och städning. Det är viktigt
för en mycket stor andel äldre hyresgäster med närhet till daglig service, sjukvård och
allmänna kommunikationer. Intresset för gemensamma anläggningar och aktiviteter är ganska
litet, med undantag för en gemensam lokal att äta lunch i.
Många av de äldre hyresgästerna i Blackeberg har bott i området större delen av sitt vuxna liv
och kan inte tänka sig att flytta därifrån. Detta medför svårigheter med omflyttning till bättre
anpassade boenden, då alternativen begränsas rent geografiskt. Det är därför viktigt att kunna
lösa framkomlighetsproblemen inom området.
De faktorer som spelar roll vid val av lösningar för att förbättra boendet för de äldre
hyresgästerna, är bostadsområdets befintliga utformning och förutsättningar, samt
hyresgästernas behov och preferenser. I och med att dessa faktorer kan variera kan även
åtgärder för att förbättra äldre hyresgästers boende variera. Åtgärdsförslagen som vi kommit
fram till i denna studie avser Familjebostäders bostadsbestånd i Blackeberg. Åtgärderna kan i
olika omfattning även tillämpas på andra bostadsområden.
Den mest rationella lösningen för bostadsbolaget tycks vara att kombinera följande åtgärder:
• förbättra framkomligheten till och i befintliga lägenheter
• hyresgästsomflyttning
• bygga nytt tillgängligt flerbostadshus
• erbjuda hushållsnära tjänster
I vårt undersökningsområde är tillgång till hiss den viktigaste faktorn för en god
framkomlighet. Husens utformning tillåter endast att invändig trapphiss installeras. I vissa
trapphus finns det i dagsläget hyresgästunderlag för att installera trapphiss. En sådan kan
installeras antingen till den första halvtrappan eller ända upp till våning tre, beroende på
hyresgästsunderlaget.
En del av de lägenheter som det finns framkomlighet till innehas redan av äldre personer. Det
behövs ytterligare lägenheter med framkomlighet för att täcka upp behovet för alla dem som i
dagsläget inte bor i en lägenhet med framkomlighet till.
För att behovet av lägenheter med framkomlighet till i området ska kunna tillgodoses, behövs
ett internt kösystem som ger äldre hyresgäster förtur till sådana lägenheter. För att frigöra
lägenheter med framkomlighet till, eller potentiell framkomlighet till, kan befintliga
hyresgäster som upptar dessa lägenheter lockas ut med erbjudande om annan för dem
attraktivare lägenhet.
I undersökningsområdet finns också hyresgästunderlag i form av preferenser och
betalningsvilja, för att bygga ett nytt flerbostadshus anpassat för äldre.
Det finns även behov som inte täcks av fysisk anpassning av bostäder. Bostadsbolaget kan
därför erbjuda sina hyresgäster hushållsnära tjänster. Den typ av tjänster som efterfrågas är
101

framförallt sådana som har med hushållsarbete att göra, till exempel fönsterputsning, praktisk
hjälp i hemmet och städning. För tjänster av ekonomisk karaktär, som till exempel hjälp med
räkningar och deklaration, finns ingen större efterfrågan i dagsläget.
Slutligen hoppas vi och tror, att de äldre hyresgästerna, genom en kraftansträngning från
bostadsföretagens (och andra inblandades) sida, kan se ljust på sitt framtida boende.
102

Källförteckning
Litteratur
Bergh, Anders, Socialstyrelsen (2005), Kommunernas anhörigstöd 2004
Blom, Jenny, B2B, (2006), Betalningsvilja - Åtgärder och tjänster för äldre
Brayne C, Matthews FE, McGee MA, Jagger C,(2001), Health and ill-health in the older
population in England and Wales
De Handikappades Riksförbund – Faktablad oktober 1999, (1999), Bostadsanpassningsbidrag
Edebalk, Per Gunnar och Svensson, Marianne, (2005), Kundval för äldre och
funktionshindrade i Norden - Konsumentperspektivet
Ennart, Henrik, Artikel Svenska Dagbladet 29 september 2004, (2004), 3 200 kan förlora
färdtjänst
Familjebostäder – Informationsbroschyr, (2001), Blackeberg – En stadsvandring i
Familjebostäders kvarter
Familjebostäder, (2005), Familjebostäders årsredovisning 2004
Familjebostäder, (2005), Verksamhetsplan 2006
Fridenäs, Marcus och Mattsson, Kristoffer- Examensarbete 252 på Institutionen för
Infrastruktur Bygg- och fastighetsekonomi, (2004), Kvarboende – Förutsättningar,
svårigheter och möjligheter för ett kvarboende i en trygg miljö
Johansson, Ulla, (2004), Äldreombudsmannens årsrapport 2004
Junghard-Lindell, Margareta (2002), Vad är viktigt för att må bra på äldre da´r? –
Arbetsrapport från enkätundersökning om hälsofrämjande insatser för äldre
Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.
Larsson, Kristina, (2005), Hemtjänsten och de äldres behov
RomØren TI, (2003), Last years of long lives
SABO och Svenska Kommunförbundet, (2004), Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi?
SABO, (2005), Vad menas med begreppet ”Äldres boende”
SABO, Allmännyttan 2020–det allmännyttiga boendets bakgrund och framtida utmaningar
SABO, (2003), Boende för äldre på olika vis - rapport från en studieresa till Skåne och
Köpenhamn
103

SABO - Attityder special maj 2003, (2003), Om äldres syn på sitt framtida boende
SABO - Informationsblad, Historik om allmännyttan
SABO - Informationsblad, SABO-företagen
SABO - Informationsblad, Allmännyttan
SABO - Informationsblad, Så sätts hyrorna
SABO - Informationsblad, Skatter och finansiellt stöd
SABO - Informationsblad, Intresseorganisationen SABO
SABO, (2004), Från eget småhus till allmännyttan
SABO, (2001), Äldres boende i hyresrätt
Sandström, Ylva, SABO, (2003), Äldres boende – Diskussionspapper angående begreppen
service och tjänster
Sandström, Ylva, SABO, (2005), Att åldras i grannskapet
Socialstyrelsen, (2005), Vård och omsorg av äldre – Lägesrapport 2004
Socialstyrelsen, (2005), Folkhälsorapport 2005
Sprengel, Vivianne – Artikel Dagens samhälle nr 26 2005, (2005), Halmstad sätter poäng på
tillgängligheten
Stockholm Stad, (2004), Service för äldre i Stockholm
Stockholm Stad, (2004), Äldreomsorgen i Bromma
Svenska Röda korset och Temo, (2004), Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? - En
studie om äldres situation i dagens Sverige
Sveriges läkarförbund, (2003), Nationell sjukvårdspolitik i medgång och motvind-
Sammanfattning av Kjell-Olof Feldts kapitel i jubileumsboken.
Utrednings- och statistikkontoret befolkning Stockholm, (2005), Prognos över antalet
äldreomsorgstagare i Stockholm 2004-2030
Wånell, Sven Erik, Äldrecentrum, (2005), Hem ljuva hem
Hemsidor
Boverket - www.boverket.se
104

Brukarstödscentra – www.brukarstod.nu
Clas Ohlson – www.clasohlson.se
ELFA - www.elfa.se
Elkedjan - www.elkedjan.se
Euforia - www.euforia.se
Familjebostäder - www.familjebostader.com
Handikappombudsmannen - www.ho.se
Helsingborgshem – www.helsingborgshem.se
Micasa - www.micasa.se
Mitthem - www.mitthem.se
Nationalencyklopedin - www.ne.se
Notisum - www.notisum.se
SABO - www.sabo.se
SCB – www.scb.se
Seniorgården - www.seniorgarden.se
Sjukvårdsrådgivningen - www.infomedica.se
Socialstyrelsen - www.socialstyrelsen.se
Steinel - www.steinel.se
Stockholms läns landsting – www.sll.se
Stockholms stad – www.stockholm.se
Stockholms stadsmuseum - www.stadsmuseum.stockholm.se
Svenska bostäder - www.svenskabostader.se
Sveriges läkarförbund - www.slf.se
Sveriges riksdag – www.riksdagen.se
Utrednings- och statistikkontoret - www.usk.stockholm.se
105

Äldrecentrum - www.aldrecentrum.se
Intervjuer
Helene Gustavsson, Förvaltningschef, Helsingborgshem
Jan Kårebrandt, chef ekonomi och planering, Familjebostäder
Eric Liljeström, Marknadschef/Säljchef, Mitthem
Anette Nyblom, Enhetschef, Blackebergs äldreomsorg
Inger Åman, Områdesförvaltare, Familjebostäder
Annette Ejermark, Avdelningschef, Bostadsanpassningsavd Stockholms Stadsbyggnadskontor
Övriga
Studiebesök Årstaprojektet
106

Bilaga 1 - Enkäten
1. Namn (frivilligt) ……………………………………………....................
2. Gata............................................................................................................
3. Födelseår ...................
4. Kön Man Kvinna
5. Civilstånd Gift/Sambo Bor själv Annat.............................
6. Sysselsättning Pensionär Yrkesverksam, som………………
7. Vilket år flyttade du till…?
Blackeberg ..............
Din nuvarande bostad ..............
8. Hur bor du?
Lägenhetsstorlek: ………. rum och kök
Våningsplan: ……….
9. Hur god är din... ?
Rörelseförmåga Fullgod Nedsatt Mycket nedsatt
Syn Fullgod Nedsatt Mycket nedsatt
Hörsel Fullgod Nedsatt Mycket nedsatt
10. Hur förflyttar du dig inomhus? (flera möjliga svar)
Till fots utan hjälpmedel
Med stöd av… Käpp Rullator Annat..................................
11. Hur förflyttar du dig kortare sträckor utomhus? (flera möjliga svar)
Till fots utan hjälpmedel
Med stöd av... Käpp Rullator Annat..................................
12. Hur förflyttar du dig längre sträckor? (flera möjliga svar)
Kör bil själv T-bana/buss/pendeltåg Cyklar
Färdtjänst Blir skjutsad av familj/vänner Annat:…………..
107

13. Hur viktig är närheten för dig till…?
Livsmedelsaffär
Bank / Post
Apotek
Köpcentrum
Vårdcentral
Tandläkare
Restaurang
Buss/Tunnelbana
Friluftsområden/
Motionsspår
Bibliotek
Familjebostäders
områdeskontor
Mycket
viktigt
Ganska
viktigt
Har
ingen
betydelse
14. Vilken är din allmänna uppfattning om…?
Blackebergs
centrum
Området runt ditt
hus
Din lägenhet
Mycket
trivsamt
Trivsamt Någorlund
a trivsamt
Ej
trivsamt
108

15. Hur stor glädje skulle du ha/har du av följande aktiviteter nära din
bostad?
Boulebana (Finns redan)
Grillplats med bord,
bänkar och vindskydd
(Finns redan)
Gemensamhetslokal (Finns redan)
Bastu
Snickarverkstad
Träningslokal
Annat:……………..
Mycket Ganska
mycket Lite
Hur tycker du att sådana aktiviteter ska betalas?
Gemensamt via hyran
Av de som nyttjar den
Både gemensamt via hyran och via en avgift som betalas
av de som nyttjar den
16. Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande om det fanns vid
ditt hus?
Automatisk dörröppnare
till entré
Hiss
Automatisk dörröppnare
till hiss
Ramp till entrédörr
Bättre gångvägar i
närområdet
Fler sittgrupper med
bänkar och bord i området
Annat:…………………
(Finns
redan)
(Finns
redan)
(Finns
redan)
(Finns
redan)
Mycket
nytta
Ganska
mycket nytta
Lite
nytta
Ingen
alls
Ingen
nytta
109

17. Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande inredning i ditt badrum?
Dusch istället för badkar (Finns redan)
Handräcken i dusch/badkar (Finns redan)
Sittanordning i
dusch/badkar
Halkfri golvbeläggning i
badrum
Handräcken vid
toalettstolen
Engreppsblandare (spak till
vattenkranar)
(Finns redan)
(Finns redan)
(Finns redan)
(Finns redan)
Tvättmaskin (Finns redan)
Mycket
nytta
Lite
nytta
Ingen
nytta
18. Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande åtgärder i din bostad?
Elspis istället för gasspis (Finns redan)
Avstängningstimer till
spis
Ändrad höjd på diskbänk
Mer lättåtkomligt elskåp
Mer lättöppnade fönster
(Finns redan)
(Redan
åtgärdat)
(Redan
åtgärdat)
(Redan
åtgärdat)
Vädringsspärr för fönster (Finns redan)
Borttagna trösklar
Höjda eluttag
Uppsamlingskorg vid
brevinkast
Annat :..............................
(Redan
åtgärdat)
(Redan
åtgärdat)
(Finns redan)
Mycket
nytta
Lite
nytta
Ingen
nytta
110

19. Känner du till möjligheten för en funktionshindrad person att få sin
bostad anpassad utan egen kostnad?
Ja Nej
20. Har du tillräcklig kännedom om vilken sjukvård och social
service som finns i området?
Ja Nej
21. Har du tillräcklig kännedom om vilka föreningar och
organisationer som finns i området?
Ja Nej Ej intresserad
22. Hur ofta har du kontakt med… (t ex besök, telefonsamtal, möten)?
Familj
Vänner
Grannar
Hemtjänst
Pensionärsförening
Väntjänst
Husvärd från Familjebostäder
Annan:..………………………
Flera
gånger i
veckan
Varje
vecka
Varje
månad
Mer
Sällan
111

23. Får du hjälp med något av följande, och i så fall av vem?(flera möjliga svar)
Laga mat
Tvätta
Handla
Praktisk
hjälp i
hemmet (t.ex
byta lysrör)
Städa
Putsa
fönster
Räkningar
o. liknande
Deklaration
Boka tider
(t ex läkare)
Annat:
………….
Behöver
ingen hjälp
(gör själv)
Behöver,
men har
ingen
hjälp
Make/
maka Familj
Vän /
Granne
Hemtjänst
Annan (tex
väntjänst
eller
förening)
24. Kan du tänka dig att i framtiden vända dig till Familjebostäder för att
via din hyresvärd få hjälp med följande (kryssa i det du kan tänka dig) :
Tvätta Handla Räkningar o. liknande
Städa Deklaration Praktisk hjälp i hemmet
Putsa fönster Boka tider Annat: ……
...............
...............
...............
...............
...............
...............
...............
...............
...............
...............
25. Skulle du ha tid, ork och lust att vara en resursperson för andra
äldre som behöver hjälp i ditt närområde?
Ja Nej
Om Ja, på vilket sätt?..........................................................................
26. Hur tillagas dina måltider oftast?
Hemlagat Färdig matlåda/färdigrätt Äter på servering
112

27. Hur stor glädje skulle du ha av att kunna gå och äta lunch
tillsammans med andra?
Stor glädje Lite glädje Ingen glädje
28. Hur trygg känner du dig…?
i Blackeberg
i ditt hus
i din bostad
Mycket trygg Trygg Varken eller Otrygg
29. Hur viktiga skulle följande åtgärder i din bostad vara för din trygghet?
Dörrkedja
Säkerhetsdörr
Titthål till
dörr
Trygghetslarm
Annat :
......................
(Finns
redan)
(Finns
redan)
(Finns
redan)
(Finns
redan)
Mycket
viktigt
Ganska
viktigt
Har ingen
betydelse
30. Hur viktiga skulle följande åtgärder vara för din trygghet?
Bättre belysning...
● utanför entrén
● i trapphuset
● i närområdet
Bättre framkomlighet i
närområdet
Annat :…………….
Mycket
viktigt
Ganska
viktigt
Har ingen
betydelse
Skulle du vara
beredd att betala
för detta?
Ja Nej
Ja Nej
Ja Nej
Ja Nej
Ja Nej
113

31. Skulle något/några av nedanstående alternativ göra ditt boende
bättre på äldre dar (flera möjliga svar)?
En bostad som är anpassad för äldre
Bostad i hus med hiss
Bostad på ett lägre våningsplan (färre trappor)
Större bostad
Mindre bostad
Seniorboende (anpassad bostad i hus där det bara bor äldre)
Min nuvarande bostad kommer att fungera bra
även när jag blir äldre
32. Hur viktigt är det för dig att bo kvar i Blackeberg?
Mycket viktigt Ganska viktigt Inte viktigt
33. Skulle du vara beredd att betala en del av merkostnaden
för att bo i en lägenhet/hus anpassat för äldre?
Ja Nej
Har du övriga synpunkter på hur det är att bo som äldre i Blackeberg
får du gärna skriva ner dem här (räcker inte utrymmet kan du skriva
på baksidan)
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
_____________________________________________________
Tack för din medverkan!
114

Bilaga 2 – Sammanställning av enkätsvar
Åldersgrupper 65-69 70-79 80+ Totalt
Antal som fått enkät 50 124 162 336
Antal som svarat på enk 36 92 126 254
Svarsfrekvens enkät 72% 74% 78% 76%
Kön Män Kvinnor Totalt
Antal som fått enkät 117 219 336
Antal som svarat på enk 71 183 254
Svarsfrekvens enkät 61% 84% 76%
Sammanställning av inlämnade svar
Nedanstående svarsfrekvenser avser endast inlämnade enkäter
Redovisningen av svar är anpassad med avseende på svarsfrekvens
Ålder och kön indelat i åldersgrupper (ant Svarsf: 100%
Summa av Räknare Åldersgrupp
4 Kön 65-69 70-79 80+ Totalt
Kvinna 24 73 86 183
Man 12 19 40 71
Totalt 36 92 126 254
Ålder och kön indelat i åldersgrupper (proSvarsf: 100%
Summa av Räknare Åldersgrupp
4 Kön 65-69 70-79 80+ Totalt
Kvinna 67% 79% 68% 72%
Man 33% 21% 32% 28%
Totalt 100% 100% 100% 100%
2. Gata Svarsf: 100%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
2 Gata Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Björnsonsgatan 4% 8% 6% 5% 5% 5% 3% 5% 4% 5%
Blackebergsplan 4% 0% 3% 1% 0% 1% 0% 0% 0% 1%
Drachmansgatan 17% 8% 14% 7% 11% 8% 8% 8% 8% 9%
Grundtvigsgatan 21% 17% 19% 23% 16% 22% 13% 15% 13% 17%
Holbergsgatan 17% 25% 19% 14% 16% 14% 21% 10% 17% 17%
Ibsengatan 13% 8% 11% 14% 16% 14% 16% 13% 15% 14%
Kaj Munk 4% 0% 3% 1% 0% 1% 2% 0% 2% 2%
Sigrid U 17% 25% 19% 23% 37% 26% 20% 28% 22% 23%
Wergelandsgatan 4% 8% 6% 11% 0% 9% 16% 23% 18% 13%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
115

5. Civilstånd Svarsf: 100%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
5 Civilstånd Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Bor själv 58% 67% 61% 66% 32% 59% 87% 35% 70% 65%
Gift/sambo 42% 33% 39% 34% 68% 41% 13% 65% 30% 35%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 73 19 92 85 40 125 253
6. Sysselsättning Svarsf: 99%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
6 Sysselsättning Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Pensionär 95% 100% 97% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Yrkesverksam 5% 0% 3% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 73 19 92 86 40 126 252
7. Hur länge har du bott i Blackeberg? Svarsf: 96%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
7a Antal år i Blb Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
0-9 17% 25% 20% 7% 11% 8% 4% 3% 3% 7%
10-29 43% 25% 37% 21% 22% 22% 10% 13% 11% 18%
30-49 35% 42% 37% 36% 33% 35% 32% 18% 27% 32%
50+ 4% 8% 6% 36% 33% 35% 55% 67% 59% 43%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 70 18 88 82 39 121 244
7. Hur länge har du bott i din nuvarande lägenhet? Svarsf: 94%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
7b Antal år i lgh Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
0-9 32% 36% 33% 19% 33% 22% 8% 10% 8% 17%
10-29 36% 36% 36% 32% 17% 29% 13% 18% 14% 23%
30-49 27% 18% 24% 32% 33% 33% 40% 50% 43% 37%
50+ 5% 9% 6% 16% 17% 16% 40% 23% 34% 24%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 11 33 68 18 86 80 40 120 239
116

8. Hur stor lägenhet har du (antal r.o.k.)? Svarsf: 99%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
8a Lghstorlek Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
1 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2% 3% 2% 1%
2 65% 45% 59% 40% 37% 39% 40% 35% 38% 41%
3 26% 27% 26% 53% 63% 55% 49% 55% 51% 49%
4 9% 18% 12% 5% 0% 4% 8% 8% 8% 7%
5 0% 9% 3% 1% 0% 1% 0% 0% 0% 1%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 11 34 73 19 92 85 40 125 251
8. Vilket våningsplan bor du på? Svarsf: 97%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
8b Vånplan Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
0 0% 0% 0% 1% 6% 2% 0% 0% 0% 1%
0,5 17% 25% 20% 19% 17% 19% 16% 13% 15% 17%
1-1,5 43% 42% 43% 26% 28% 27% 23% 23% 23% 27%
2-3 35% 17% 29% 36% 28% 34% 48% 51% 49% 41%
4-9 4% 17% 9% 17% 22% 18% 13% 13% 13% 14%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 72 18 90 82 39 121 246
9. Hur god är din rörelseförmåga? Svarsf: 99%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
9 Rörelseförmåga Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Fullgod 57% 83% 66% 56% 68% 58% 35% 36% 35% 48%
Nedsatt 43% 17% 34% 38% 21% 34% 58% 49% 55% 45%
Mycket nedsatt 0% 0% 0% 7% 11% 8% 7% 15% 10% 8%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 72 19 91 86 39 125 251
9. Hur god är din syn? Svarsf: 92%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
9 Syn Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Fullgod 62% 92% 73% 54% 69% 57% 40% 55% 45% 53%
Nedsatt 38% 8% 27% 42% 31% 40% 52% 37% 47% 42%
Mycket nedsatt 0% 0% 0% 5% 0% 4% 9% 8% 8% 6%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 12 33 65 16 81 81 38 119 233
117

9. Hur god är din hörsel Svarsf: 92%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
9 Hörsel Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Fullgod 90% 83% 88% 70% 63% 69% 52% 36% 47% 60%
Nedsatt 10% 17% 12% 27% 38% 29% 39% 49% 42% 33%
Mycket nedsatt 0% 0% 0% 3% 0% 3% 9% 15% 11% 6%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 12 33 64 16 80 82 39 121 234
10. Hur förflyttar du dig inomhus? Svarsf: 99%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
10 Transportsätt inomhuKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Till fots 96% 100% 97% 88% 94% 89% 71% 75% 72% 82%
Käpp 0% 0% 0% 6% 6% 6% 13% 18% 14% 9%
Rullator 4% 0% 3% 4% 0% 3% 15% 8% 13% 8%
Kryckor 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0% 0% 0% 0%
Rullstol 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0%
Väggar o möbler 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0% 0% 0% 0%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 72 18 90 86 40 126 251
11. Hur förflyttar du dig kortare sträckor utomhus? Svarsf: 98%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
11 Transportsätt utomhuKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Till fots 87% 100% 91% 73% 89% 76% 55% 58% 56% 68%
Käpp 4% 0% 3% 11% 0% 9% 21% 23% 22% 15%
Rullator 4% 0% 3% 13% 11% 13% 20% 18% 19% 15%
Kryckor 4% 0% 3% 3% 0% 2% 0% 0% 0% 1%
Rullstol 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2% 3% 2% 1%
Ledsagare 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 70 18 88 85 40 125 248
12. Hur förflyttar du dig längre sträckor? (flera möjliga svar) Svarsf: 96%
(gäller hela fråga 12)
12. Kör bil själv
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
12 Kör bil Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 22% 50% 31% 14% 63% 25% 6% 33% 15% 21%
Nej 78% 50% 69% 86% 37% 75% 94% 67% 85% 79%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 69 19 88 81 39 120 243
118

12. T-bana/buss/pendeltåg
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
12 T-bana/Buss Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 87% 83% 86% 81% 74% 80% 70% 69% 70% 76%
Nej 13% 17% 14% 19% 26% 20% 30% 31% 30% 24%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 69 19 88 81 39 120 243
12. Cyklar
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
12 Cyklar Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 13% 33% 20% 3% 16% 6% 1% 8% 3% 7%
Nej 87% 67% 80% 97% 84% 94% 99% 92% 97% 93%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 69 19 88 81 39 120 243
12. Färdtjänst
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
12 Färdtjänst Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 9% 0% 6% 26% 11% 23% 40% 33% 38% 28%
Nej 91% 100% 94% 74% 89% 77% 60% 67% 63% 72%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 69 19 88 81 39 120 243
12. Blir skjutsad av familj/vänner
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
12 Blir skjutsad Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 26% 0% 17% 28% 11% 24% 35% 23% 31% 26%
Nej 74% 100% 83% 72% 89% 76% 65% 77% 69% 74%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 69 19 88 81 39 120 243
13. Hur viktig är närheten för dig till…?
13. Livsmedelsaffär Svarsf: 95%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 Livsmedelsaffär Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 87% 67% 80% 76% 59% 72% 80% 64% 75% 75%
Ganska viktigt 9% 25% 14% 19% 35% 22% 15% 26% 18% 19%
Har ingen betydelse 4% 8% 6% 6% 6% 6% 5% 10% 7% 6%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 70 17 87 81 39 120 242
119

13. Bank/post Svarsf: 93%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 Bank/post Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 79% 42% 67% 62% 59% 61% 77% 58% 71% 67%
Ganska viktigt 13% 42% 22% 31% 41% 33% 19% 35% 24% 27%
Har ingen betydelse 8% 17% 11% 8% 0% 6% 4% 8% 5% 6%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 65 17 82 79 40 119 237
13. Apotek Svarsf: 95%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 Apotek Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 88% 58% 78% 81% 76% 80% 81% 68% 77% 78%
Ganska viktigt 8% 33% 17% 14% 24% 16% 16% 23% 18% 17%
Har ingen betydelse 4% 8% 6% 4% 0% 3% 3% 10% 5% 5%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 69 17 86 80 40 120 242
13. Köpcentrum Svarsf: 86%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 Köpcentrum Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 63% 25% 50% 41% 6% 33% 51% 28% 43% 41%
Ganska viktigt 21% 33% 25% 42% 63% 47% 34% 39% 36% 38%
Har ingen betydelse 17% 42% 25% 17% 31% 20% 15% 33% 21% 22%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 59 16 75 71 36 107 218
13. Vårdcentral Svarsf: 95%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 Vårdcentral Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 79% 50% 69% 78% 65% 76% 76% 68% 73% 74%
Ganska viktigt 21% 42% 28% 20% 35% 23% 18% 25% 20% 22%
Har ingen betydelse 0% 8% 3% 1% 0% 1% 6% 8% 7% 4%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 69 17 86 80 40 120 242
120

13. Tandläkare Svarsf: 86%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 Tandläkare Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 41% 25% 35% 42% 19% 38% 42% 32% 38% 38%
Ganska viktigt 36% 17% 29% 34% 63% 40% 39% 30% 36% 36%
Har ingen betydelse 23% 58% 35% 23% 19% 23% 19% 38% 26% 26%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 64 16 80 67 37 104 218
13. Restaurang Svarsf: 82%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 Restaurang Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 14% 0% 9% 3% 0% 3% 9% 11% 10% 7%
Ganska viktigt 19% 8% 15% 12% 6% 11% 9% 11% 10% 11%
Har ingen betydelse 67% 92% 76% 85% 94% 87% 81% 78% 80% 82%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 12 33 59 16 75 64 36 100 208
13. Buss/Tunnelbana Svarsf: 92%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 T-bana/buss Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 96% 67% 86% 82% 65% 79% 81% 68% 77% 79%
Ganska viktigt 0% 33% 11% 13% 29% 16% 13% 21% 16% 15%
Har ingen betydelse 4% 0% 3% 4% 6% 5% 5% 11% 7% 6%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 68 17 85 75 38 113 233
13. Friluftsområden/motionsspår Svarsf: 86%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 Friluftsområden/moti Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 57% 50% 54% 46% 32% 43% 28% 28% 28% 37%
Ganska viktigt 22% 25% 23% 25% 21% 24% 34% 31% 33% 28%
Har ingen betydelse 22% 25% 23% 30% 47% 34% 38% 42% 39% 35%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 61 19 80 68 36 104 219
13. Bibliotek Svarsf: 87%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 Bibliotek Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 50% 50% 50% 44% 24% 39% 33% 28% 31% 37%
Ganska viktigt 14% 33% 21% 32% 35% 33% 39% 28% 35% 32%
Har ingen betydelse 36% 17% 29% 24% 41% 28% 28% 44% 33% 31%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 62 17 79 72 36 108 221
121

13. Familjebostäders områdeskontor Svarsf: 89%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
13 FB områdeskontor Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 61% 33% 51% 50% 35% 47% 54% 46% 51% 50%
Ganska viktigt 22% 33% 26% 35% 47% 37% 24% 30% 26% 30%
Har ingen betydelse 17% 33% 23% 15% 18% 16% 23% 24% 23% 20%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 66 17 83 71 37 108 226
14. Vilken är din allmänna uppfattning om…?
14. Blackebergs centrum Svarsf: 99%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
14 Blackebergs centrumKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket trivsamt 21% 8% 17% 10% 11% 10% 23% 18% 21% 16%
Trivsamt 58% 33% 50% 55% 58% 55% 56% 50% 54% 54%
Någorlunda trivsamt 17% 58% 31% 30% 32% 30% 17% 30% 21% 26%
Ej trivsamt 4% 0% 3% 5% 0% 4% 5% 3% 4% 4%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 73 19 92 84 40 124 252
14. Området runt ditt hus Svarsf: 98%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
14 Området runt huset Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket trivsamt 25% 42% 31% 24% 21% 23% 26% 20% 24% 24%
Trivsamt 50% 42% 47% 47% 53% 48% 48% 53% 49% 49%
Någorlunda trivsamt 25% 17% 22% 25% 26% 25% 22% 23% 22% 23%
Ej trivsamt 0% 0% 0% 4% 0% 3% 5% 5% 5% 4%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 72 19 91 82 40 122 249
14. Din lägenhet Svarsf: 99%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
14 Lägenheten Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket trivsamt 67% 50% 61% 53% 42% 51% 60% 45% 55% 54%
Trivsamt 25% 33% 28% 37% 47% 39% 38% 48% 41% 38%
Någorlunda trivsamt 8% 17% 11% 10% 11% 10% 2% 8% 4% 7%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 73 19 92 84 40 124 252
122

15. Hur stor glädje skulle du ha/har du av följande aktiviteter nära din bostad?
15. Boulebana Svarsfr: 86%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Boulebana Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 50% 58% 53% 45% 42% 44% 34% 35% 35% 41%
Finns ej 50% 42% 47% 55% 58% 56% 66% 65% 65% 59%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 65 19 84 67 34 101 219
15. Glädje av boulebana Svarsfr: 63%
15 Boulebana (flera objekt)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av boulebana Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 0% 0% 0% 0% 8% 2% 4% 0% 2% 2%
Ganska mycket glädje 0% 0% 0% 2% 0% 2% 7% 7% 7% 4%
Lite glädje 58% 56% 57% 16% 31% 20% 9% 22% 13% 21%
Ingen glädje alls 42% 44% 43% 81% 62% 77% 80% 70% 77% 72%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 12 9 21 43 13 56 55 27 82 159
15. Glädje av boulebana
15 Boulebana Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av boulebana Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 0% 0% 0% 0% 50% 11% 18% 0% 13% 10%
Ganska mycket glädje 0% 0% 0% 14% 0% 11% 9% 20% 13% 10%
Lite glädje 100% 50% 60% 29% 0% 22% 27% 20% 25% 30%
Ingen glädje alls 0% 50% 40% 57% 50% 56% 45% 60% 50% 50%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 4 5 7 2 9 11 5 16 30
15. Glädje av boulebana
15 Boulebana Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av boulebana Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ganska mycket glädje 0% 0% 0% 0% 0% 0% 7% 5% 6% 3%
Lite glädje 55% 60% 56% 14% 36% 19% 5% 23% 11% 19%
Ingen glädje alls 45% 40% 44% 86% 64% 81% 89% 73% 83% 78%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 11 5 16 36 11 47 44 22 66 129
123

15. Grillplats med bord, bänkar och vindskydd Svarsfr: 85%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Grillplats Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns ej 62% 50% 58% 73% 78% 74% 75% 79% 76% 73%
Finns redan 38% 50% 42% 27% 22% 26% 25% 21% 24% 27%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 12 33 64 18 82 67 34 101 216
15. Glädje av grillplats med bord, bänkar och vindskydd Svarsfr: 69%
15 Grillplats (Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av grillplats Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 14% 0% 9% 2% 0% 2% 5% 3% 5% 4%
Ganska mycket glädje 29% 0% 17% 8% 13% 9% 7% 3% 6% 9%
Lite glädje 21% 44% 30% 29% 13% 26% 25% 38% 29% 28%
Ingen glädje alls 36% 56% 43% 61% 73% 64% 63% 55% 60% 59%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 14 9 23 51 15 66 57 29 86 175
15. Glädje av grillplats med bord, bänkar och vindskydd
15 Grillplats Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av grillplats Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 15% 0% 11% 2% 0% 2% 4% 4% 4% 4%
Ganska mycket glädje 31% 0% 21% 9% 14% 10% 2% 0% 1% 7%
Lite glädje 23% 50% 32% 28% 14% 25% 22% 41% 29% 27%
Ingen glädje alls 31% 50% 37% 62% 71% 64% 72% 56% 66% 62%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 13 6 19 47 14 61 50 27 77 157
15. Glädje av grillplats med bord, bänkar och vindskydd
15 Grillplats Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av grillplats Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 0% 0% 0% 0% 0% 0% 14% 0% 11% 6%
Ganska mycket glädje 0% 0% 0% 0% 0% 0% 43% 50% 44% 22%
Lite glädje 0% 33% 25% 50% 0% 40% 43% 0% 33% 33%
Ingen glädje alls 100% 67% 75% 50% 100% 60% 0% 50% 11% 39%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 3 4 4 1 5 7 2 9 18
124

15. Gemensamhetslokal Svarfr: 83%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Gemensamhetslokal Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns ej 52% 82% 62% 59% 53% 58% 69% 59% 65% 62%
Finns redan 48% 18% 38% 41% 47% 42% 31% 41% 35% 38%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 11 34 61 17 78 64 34 98 210
15. Glädje av gemensamhetslokal Svarfr: 58%
15 Gemensamhetslokal (Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av gemensamKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 8% 0% 4% 5% 20% 8% 8% 9% 8% 7%
Ganska mycket glädje 23% 20% 22% 20% 10% 18% 23% 13% 20% 20%
Lite glädje 38% 30% 35% 23% 50% 28% 19% 22% 20% 25%
Ingen glädje alls 31% 50% 39% 53% 20% 46% 50% 57% 52% 48%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 13 10 23 40 10 50 52 23 75 148
15. Glädje av gemensamhetslokal
15 Gemensamhetslokal Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av gemensamKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 8% 0% 5% 3% 11% 4% 7% 5% 6% 5%
Ganska mycket glädje 17% 22% 19% 19% 11% 18% 18% 10% 16% 17%
Lite glädje 42% 33% 38% 22% 56% 29% 16% 20% 17% 25%
Ingen glädje alls 33% 44% 38% 56% 22% 49% 59% 65% 61% 53%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 12 9 21 36 9 45 44 20 64 130
15. Glädje av gemensamhetslokal
15 Gemensamhetslokal Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av gemensamKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 0% 0% 0% 25% 100% 40% 13% 33% 18% 22%
Ganska mycket glädje 100% 0% 50% 25% 0% 20% 50% 33% 45% 39%
Lite glädje 0% 0% 0% 25% 0% 20% 38% 33% 36% 28%
Ingen glädje alls 0% 100% 50% 25% 0% 20% 0% 0% 0% 11%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 2 4 1 5 8 3 11 18
125

15. Glädje av bastu Svarsf: 83%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av bastu Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 9% 8% 9% 3% 11% 5% 5% 6% 5% 6%
Ganska mycket glädje 14% 0% 9% 5% 5% 5% 2% 9% 4% 5%
Lite glädje 27% 25% 26% 8% 11% 9% 9% 15% 11% 13%
Ingen glädje alls 50% 67% 56% 84% 74% 81% 84% 70% 79% 76%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 61 19 80 64 33 97 211
15. Glädje av snickarverkstad Svarsf: 82%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av Snickarver Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 14% 17% 15% 0% 0% 0% 0% 6% 2% 3%
Ganska mycket glädje 5% 8% 6% 6% 22% 10% 2% 9% 4% 7%
Lite glädje 24% 25% 24% 8% 22% 11% 3% 15% 7% 12%
Ingen glädje alls 57% 50% 55% 85% 56% 79% 95% 70% 86% 78%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 12 33 62 18 80 62 33 95 208
15. Glädje av träningslokal Svarsf: 83%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Glädje av Träningslo Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket glädje 14% 17% 15% 3% 0% 3% 6% 6% 6% 6%
Ganska mycket glädje 32% 17% 26% 10% 5% 9% 3% 6% 4% 9%
Lite glädje 32% 17% 26% 13% 32% 18% 9% 18% 12% 17%
Ingen glädje alls 23% 50% 32% 74% 63% 71% 81% 71% 78% 68%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 61 19 80 64 34 98 212
15. Hur tycker du att sådana aktiviteter skall betalas? Svarsf: 78%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
15 Hur tycker du sådanaKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Gemensamt via hyran 9% 0% 6% 5% 0% 4% 3% 13% 6% 5%
Av nyttjaren 73% 64% 70% 75% 64% 73% 70% 66% 68% 70%
Både Gemensamt via hy 18% 36% 24% 20% 36% 23% 27% 22% 26% 24%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 11 33 56 14 70 66 32 98 201
126

16. Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande om det fanns vid ditt hus?
16. Automatisk dörröppnare till entré Svarsfr: 88%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Automatisk dörröppn Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 10% 8% 9% 9% 0% 7% 11% 15% 12% 10%
Finns ej 90% 92% 91% 91% 100% 93% 89% 85% 88% 90%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 12 33 68 18 86 71 34 105 224
16. Nytta av automatisk dörröppnare till entré
16 Automatisk dörröppn (Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Nytta av automatisk dKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 53% 0% 33% 44% 22% 40% 64% 50% 60% 48%
Ganska mycket nytta 11% 27% 17% 22% 11% 20% 18% 17% 18% 18%
Lite nytta 26% 36% 30% 21% 39% 25% 9% 3% 7% 17%
Ingen nytta 11% 36% 20% 13% 28% 16% 9% 30% 15% 16%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 19 11 30 63 18 81 67 30 97 208
16. Nytta av automatisk dörröppnare till entré
16 Automatisk dörröppn Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Tota80+ 80+ TotaTotalt
16 Nytta av automatisk dKvinna Kvinna Man
Mycket nytta 0% 0% 75% 100% 80% 67%
Ganska mycket nytta 100% 100% 25% 0% 20% 33%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 4 1 5 6
16. Nytta av automatisk dörröppnare till entré
16 Automatisk dörröppn Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Nytta av automatisk dKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 53% 0% 33% 45% 22% 40% 63% 48% 59% 48%
Ganska mycket nytta 11% 27% 17% 21% 11% 19% 17% 17% 17% 18%
Lite nytta 26% 36% 30% 21% 39% 25% 10% 3% 8% 18%
Ingen nytta 11% 36% 20% 13% 28% 16% 10% 31% 16% 17%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 19 11 30 62 18 80 63 29 92 202
127

16. Hiss Svarsfr: 87%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Hiss Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 15% 17% 16% 27% 21% 26% 25% 28% 26% 24%
Finns ej 85% 83% 84% 73% 79% 74% 75% 72% 74% 76%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 20 12 32 67 19 86 68 36 104 222
16. Nytta av hiss
16 Hiss (Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Nytta av hiss Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 59% 27% 46% 69% 38% 62% 74% 67% 72% 64%
Ganska mycket nytta 18% 9% 14% 7% 13% 8% 7% 4% 6% 8%
Lite nytta 12% 27% 18% 5% 19% 8% 7% 15% 9% 10%
Ingen nytta 12% 36% 21% 18% 31% 21% 12% 15% 13% 17%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 11 28 55 16 71 58 27 85 184
16. Nytta av hiss
16 Hiss Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Tota70-79 70-79 To80+ 80+ TotaTotalt
16 Nytta av hiss Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 100% 100% 100% 100% 100% 86% 0% 75% 88%
Lite nytta 0% 0% 0% 0% 0% 14% 100% 25% 13%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 6 1 7 7 1 8 16
16. Nytta av hiss
16 Hiss Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Nytta av hiss Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 59% 20% 44% 65% 33% 58% 73% 69% 71% 62%
Ganska mycket nytta 18% 10% 15% 8% 13% 9% 8% 4% 6% 9%
Lite nytta 12% 30% 19% 6% 20% 9% 6% 12% 8% 10%
Ingen nytta 12% 40% 22% 20% 33% 23% 14% 15% 14% 19%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 10 27 49 15 64 51 26 77 168
128

16. Automatisk dörröppnare till hiss Svarsfr: 73%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Automatisk dörröpna Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 11% 9% 10% 2% 0% 1% 2% 6% 4% 4%
Finns ej 89% 91% 90% 98% 100% 99% 98% 94% 96% 96%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 19 11 30 56 16 72 53 31 84 186
16. Nytta av automatisk dörröppnare till hiss
16 Automatisk dörröpna (Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Nytta av automatisk dKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 47% 20% 37% 45% 25% 40% 63% 52% 59% 48%
Ganska mycket nytta 6% 10% 7% 16% 6% 14% 17% 10% 15% 13%
Lite nytta 29% 30% 30% 14% 25% 17% 8% 14% 10% 16%
Ingen nytta 18% 40% 26% 25% 44% 29% 12% 24% 16% 23%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 10 27 56 16 72 52 29 81 180
16. Nytta av automatisk dörröppnare till hiss
16 Automatisk dörröpna Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79
16 Nytta av automatisk dKvinna
70-79 TotaTotalt
Ingen nytta 100% 100% 100%
Totalt 100% 100% 100%
Bas 1 1 1
16. Nytta av automatisk dörröppnare till hiss
16 Automatisk dörröpna Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Nytta av automatisk dKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 47% 20% 37% 45% 25% 41% 63% 52% 59% 49%
Ganska mycket nytta 6% 10% 7% 16% 6% 14% 17% 10% 15% 13%
Lite nytta 29% 30% 30% 15% 25% 17% 8% 14% 10% 16%
Ingen nytta 18% 40% 26% 24% 44% 28% 12% 24% 16% 22%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 10 27 55 16 71 52 29 81 179
129

16. Ramp till entredörr Svarsfr: 67%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Ramp till entrédörr Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 6% 0% 4% 9% 0% 7% 7% 7% 7% 6%
Finns ej 94% 100% 96% 91% 100% 93% 93% 93% 93% 94%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 16 10 26 53 17 70 45 30 75 171
16. Nytta av ramp till entredörr Svarsf: 63%
16 Ramp till entrédörr (Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Nytta av ramp till ent Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 27% 0% 16% 31% 0% 23% 45% 29% 39% 29%
Ganska mycket nytta 7% 10% 8% 19% 18% 18% 12% 11% 11% 14%
Lite nytta 20% 30% 24% 13% 24% 15% 19% 21% 20% 19%
Ingen nytta 47% 60% 52% 38% 59% 43% 24% 39% 30% 39%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Totalt 15 10 25 48 17 65 42 28 70 160
16. Nytta av ramp till entredörr
16 Ramp till entrédörr Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Nytta av ramp till ent Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 27% 0% 16% 31% 0% 23% 45% 29% 39% 29%
Ganska mycket nytta 7% 10% 8% 19% 18% 18% 12% 11% 11% 14%
Lite nytta 20% 30% 24% 13% 24% 15% 19% 21% 20% 19%
Ingen nytta 47% 60% 52% 38% 59% 43% 24% 39% 30% 39%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 10 25 48 17 65 42 28 70 160
16. Nytta av bättre gångvägar i närområdet Svarsf: 74%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Nytta av bättre gångvKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 35% 8% 24% 36% 29% 34% 40% 38% 40% 35%
Ganska mycket nytta 24% 33% 28% 25% 29% 26% 25% 21% 23% 25%
Lite nytta 12% 33% 21% 18% 12% 16% 15% 12% 14% 16%
Ingen nytta 29% 25% 28% 21% 29% 23% 19% 29% 23% 24%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 12 29 56 17 73 52 34 86 188
130

16. Nytta av fler sittgrupper med bänkar och bord i området Svarsf: 79%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
16 Nytta av fler sittgruppKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 29% 8% 21% 21% 17% 20% 30% 22% 27% 23%
Ganska mycket nytta 29% 8% 21% 26% 33% 28% 20% 24% 22% 24%
Lite nytta 10% 33% 18% 30% 28% 29% 23% 24% 24% 25%
Ingen nytta 33% 50% 39% 23% 22% 23% 27% 30% 28% 28%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 12 33 57 18 75 56 37 93 201
17. Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande inredning i ditt badrum?
17. Dusch istället för badkar Svarsfr: 83%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Dusch istället för badKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 45% 33% 41% 63% 28% 56% 52% 53% 53% 52%
Finns ej 55% 67% 59% 37% 72% 44% 48% 47% 47% 48%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 20 12 32 63 18 81 63 34 97 210
17. Nytta av dusch istället för badkar
17 Dusch istället för bad(Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av dusch iställeKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 27% 11% 20% 69% 53% 64% 49% 44% 47% 49%
Lite nytta 0% 33% 15% 0% 0% 0% 11% 11% 11% 8%
Ingen nytta 73% 56% 65% 31% 47% 36% 40% 44% 42% 44%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 11 9 20 29 15 44 35 18 53 117
17. Nytta av dusch istället för badkar
17 Dusch istället för badFinns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Tota70-79 70-79 To80+ 80+ TotaTotalt
17 Nytta av dusch iställeMan Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 0% 0% 83% 100% 88% 80% 100% 86% 81%
Lite nytta 0% 0% 0% 0% 0% 20% 0% 14% 6%
Ingen nytta 100% 100% 17% 0% 13% 0% 0% 0% 13%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 6 2 8 5 2 7 16
131

17. Nytta av dusch istället för badkar
17 Dusch istället för badFinns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av dusch iställeKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 27% 13% 21% 65% 46% 58% 43% 38% 41% 44%
Lite nytta 0% 38% 16% 0% 0% 0% 10% 13% 11% 8%
Ingen nytta 73% 50% 63% 35% 54% 42% 47% 50% 48% 49%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 11 8 19 23 13 36 30 16 46 101
17. Handräcken i dusch/badkar Svarsfr: 87%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Handräcken i dusch/ Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 20% 0% 13% 22% 5% 18% 51% 36% 46% 31%
Finns ej 80% 100% 88% 78% 95% 82% 49% 64% 54% 69%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 20 12 32 64 19 83 73 33 106 221
17. Nytta av handräcken i dusch/badkar
17 Handräcken i dusch/ (Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av handräcken Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 31% 8% 21% 60% 50% 58% 72% 61% 68% 56%
Lite nytta 44% 50% 46% 17% 39% 23% 19% 17% 18% 25%
Ingen nytta 25% 42% 32% 23% 11% 20% 9% 22% 14% 19%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 16 12 28 53 18 71 43 23 66 165
17. Nytta av handräcken i dusch/badkar
17 Handräcken i dusch/ Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Tota80+ 80+ TotaTotalt
17 Nytta av handräcken Kvinna Kvinna Man
Mycket nytta 100% 100% 86% 100% 89% 92%
Lite nytta 0% 0% 14% 0% 11% 8%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 3 3 7 2 9 12
132

17. Nytta av handräcken i dusch/badkar
17 Handräcken i dusch/ Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av handräcken Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 31% 8% 21% 58% 50% 56% 69% 57% 65% 53%
Lite nytta 44% 50% 46% 18% 39% 24% 19% 19% 19% 26%
Ingen nytta 25% 42% 32% 24% 11% 21% 11% 24% 16% 21%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 16 12 28 50 18 68 36 21 57 153
17. Sittanordning i dusch/badkar Svarsfr: 82%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Sittanordning i duschKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 12% 8% 10% 28% 6% 23% 42% 43% 42% 31%
Finns ej 88% 92% 90% 72% 94% 77% 58% 57% 58% 69%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 12 29 57 18 75 69 35 104 208
17. Nytta av sittanordning i dusch/badkar
17 Sittanordning i dusch(Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av sittanordnin Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 40% 0% 23% 49% 29% 43% 50% 52% 51% 43%
Lite nytta 20% 36% 27% 14% 24% 17% 26% 28% 27% 23%
Ingen nytta 40% 64% 50% 37% 47% 40% 24% 20% 22% 34%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 11 26 43 17 60 42 25 67 153
17. Nytta av sittanordning i dusch/badkar
17 Sittanordning i duschFinns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Tota80+ 80+ TotaTotalt
17 Nytta av sittanordnin Kvinna Kvinna Man
Mycket nytta 50% 50% 100% 60% 71% 67%
Lite nytta 50% 50% 0% 40% 29% 33%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 2 2 2 5 7 9
17. Nytta av sittanordning i dusch/badkar
17 Sittanordning i duschFinns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av sittanordnin Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 40% 0% 23% 49% 29% 43% 48% 50% 48% 42%
Lite nytta 20% 36% 27% 12% 24% 16% 28% 25% 27% 22%
Ingen nytta 40% 64% 50% 39% 47% 41% 25% 25% 25% 36%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 11 26 41 17 58 40 20 60 144
133

17. Halkfri golvbeläggning i badrum Svarsfr: 79%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Halkfri golvbeläggnin Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 22% 18% 21% 29% 21% 27% 28% 13% 23% 24%
Finns ej 78% 82% 79% 71% 79% 73% 72% 88% 77% 76%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 11 29 56 19 75 65 32 97 201
17. Nytta av halkfri golvbeläggning i badrum
17 Halkfri golvbeläggnin (Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av halkfri golvb Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 64% 44% 57% 67% 63% 66% 72% 63% 69% 66%
Lite nytta 7% 33% 17% 17% 25% 19% 14% 13% 14% 16%
Ingen nytta 29% 22% 26% 17% 13% 16% 14% 23% 18% 18%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 14 9 23 42 16 58 50 30 80 161
17. Nytta av halkfri golvbeläggning i badrum
17 Halkfri golvbeläggnin Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av halkfri golvb Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 100% 0% 67% 67% 0% 40% 50%
Lite nytta 0% 100% 33% 33% 100% 60% 50%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 2 1 3 3 2 5 8
17. Nytta av halkfri golvbeläggning i badrum
17 Halkfri golvbeläggnin Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av halkfri golvb Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 64% 44% 57% 65% 67% 65% 72% 68% 71% 67%
Lite nytta 7% 33% 17% 18% 20% 18% 13% 7% 11% 14%
Ingen nytta 29% 22% 26% 18% 13% 16% 15% 25% 19% 19%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 14 9 23 40 15 55 47 28 75 153
134

17. Handräcken vid toalettstolen Svarsfr: 79%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Handräcken vid toaleKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 6% 0% 3% 16% 0% 12% 37% 31% 35% 22%
Finns ej 94% 100% 97% 84% 100% 88% 63% 69% 65% 79%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 12 30 57 18 75 60 35 95 200
17. Nytta av handräcken vid toalettstolen
17 Handräcken vid toale(Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av handräcken Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 24% 0% 14% 45% 17% 37% 37% 50% 42% 35%
Lite nytta 29% 42% 34% 16% 33% 21% 27% 21% 25% 25%
Ingen nytta 47% 58% 52% 39% 50% 42% 37% 29% 33% 40%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 12 29 49 18 67 41 28 69 165
17. Nytta av handräcken vid toalettstolen
17 Handräcken vid toaleFinns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Tota80+ 80+ TotaTotalt
17 Nytta av handräcken Kvinna Kvinna Man
Mycket nytta 100% 100% 67% 100% 86% 88%
Lite nytta 0% 0% 33% 0% 14% 13%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 3 4 7 8
17. Nytta av handräcken vid toalettstolen
17 Handräcken vid toaleFinns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av handräcken Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 24% 0% 14% 44% 17% 36% 34% 42% 37% 32%
Lite nytta 29% 42% 34% 17% 33% 21% 26% 25% 26% 25%
Ingen nytta 47% 58% 52% 40% 50% 42% 39% 33% 37% 42%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 12 29 48 18 66 38 24 62 157
17. Engreppsblandare Svarsfr: 82%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Engreppsblandare Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 68% 50% 61% 66% 58% 64% 60% 49% 56% 60%
Finns ej 32% 50% 39% 34% 42% 36% 40% 51% 44% 40%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 19 12 31 62 19 81 62 35 97 209
135

17. Nytta av engreppsblandare
17 Engreppsblandare (Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av engreppsblaKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 3 2 5 19 6 25 24 14 38 68
Lite nytta 1 1 2 2 6 8 2 3 5 15
Ingen nytta 3 3 6 4 4 6 4 10 20
Totalt 7 6 13 25 12 37 32 21 53 103
Bas 7 6 13 25 12 37 32 21 53 103
17. Nytta av engreppsblandare
17 Engreppsblandare Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Tota70-79 70-79 To80+ 80+ TotaTotalt
17 Nytta av engreppsblaKvinna Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 0% 0% 100% 75% 88% 86% 100% 90% 84%
Lite nytta 0% 0% 0% 25% 13% 14% 0% 10% 11%
Ingen nytta 100% 100% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 5%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 4 4 8 7 3 10 19
17. Nytta av engreppsblandare
17 Engreppsblandare Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av engreppsblaKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 50% 33% 42% 71% 38% 62% 72% 61% 67% 62%
Lite nytta 17% 17% 17% 10% 63% 24% 4% 17% 9% 15%
Ingen nytta 33% 50% 42% 19% 0% 14% 24% 22% 23% 23%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 6 6 12 21 8 29 25 18 43 84
17. Tvättmaskin Svarsfr: 76%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Tvättmaskin Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 22% 17% 20% 31% 19% 29% 36% 32% 35% 30%
Finns ej 78% 83% 80% 69% 81% 71% 64% 68% 65% 70%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 12 30 54 16 70 58 34 92 192
17. Nytta av tvättmaskin
17 Tvättmaskin (Alla)
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av tvättmaskin Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 27% 20% 24% 53% 57% 54% 36% 37% 36% 41%
Lite nytta 13% 20% 16% 21% 7% 17% 26% 11% 20% 18%
Ingen nytta 60% 60% 60% 26% 36% 29% 38% 52% 44% 41%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 10 25 38 14 52 39 27 66 143
136

17. Nytta av tvättmaskin
17 Tvättmaskin Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Tota70-79 70-79 To80+ 80+ TotaTotalt
17 Nytta av tvättmaskin Kvinna Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 0% 0% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 89%
Ingen nytta 100% 100% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 11%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 1 1 2 2 4 6 9
17. Nytta av tvättmaskin
17 Tvättmaskin Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
17 Nytta av tvättmaskin Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 29% 20% 25% 51% 54% 52% 32% 26% 30% 37%
Lite nytta 14% 20% 17% 22% 8% 18% 27% 13% 22% 19%
Ingen nytta 57% 60% 58% 27% 38% 30% 41% 61% 48% 43%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 14 10 24 37 13 50 37 23 60 134
18. Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande åtgärder i din bostad?
18. Elspis istället för gasspis Svarsfr: 83%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Elspis istället för gas Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 11% 0% 7% 8% 11% 9% 6% 9% 7% 8%
Finns ej 89% 100% 93% 92% 89% 91% 94% 91% 93% 92%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 12 30 63 19 82 65 33 98 210
18. Nytta av elspis istället för gasspis
18 Elspis istället för gas (Alla)
Svarsf: 78%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av elspis iställeKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 50% 25% 39% 58% 35% 53% 53% 52% 53% 51%
Lite nytta 6% 17% 11% 12% 24% 14% 15% 10% 13% 13%
Ingen nytta 44% 58% 50% 31% 41% 33% 32% 39% 34% 36%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 16 12 28 59 17 76 62 31 93 197
137

18. Nytta av elspis istället för gasspis
18 Elspis istället för gas Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av elspis iställeKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 50% 25% 39% 57% 35% 52% 52% 50% 52% 50%
Lite nytta 6% 17% 11% 12% 24% 15% 15% 10% 13% 13%
Ingen nytta 44% 58% 50% 31% 41% 33% 33% 40% 35% 37%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 16 12 28 58 17 75 61 30 91 194
18. Nytta av elspis istället för gasspis
18 Elspis istället för gas Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Tota80+ 80+ TotaTotalt
18 Nytta av elspis iställeKvinna Kvinna Man
Mycket nytta 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 1 1 2 3
18. Avstängningstimer till spis Svarsfr: 74%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Avstängningstimer til Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 6% 0% 4% 4% 0% 3% 7% 3% 6% 4%
Finns ej 94% 100% 96% 96% 100% 97% 93% 97% 94% 96%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 16 12 28 57 17 74 56 30 86 188
18. Nytta av avstängningstimer till spis
18 Avstängningstimer til (Alla)
Svarsf: 71%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av avstängningKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 40% 17% 30% 45% 29% 42% 56% 45% 52% 44%
Lite nytta 33% 33% 33% 27% 24% 26% 17% 28% 21% 25%
Ingen nytta 27% 50% 37% 27% 47% 32% 27% 28% 27% 31%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 12 27 55 17 72 52 29 81 180
18. Nytta av avstängningstimer till spis
18 Avstängningstimer til Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av avstängningKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 40% 17% 30% 45% 29% 42% 56% 45% 52% 44%
Lite nytta 33% 33% 33% 27% 24% 26% 17% 28% 21% 25%
Ingen nytta 27% 50% 37% 27% 47% 32% 27% 28% 27% 31%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 12 27 55 17 72 52 29 81 180
138

18. Ändrad höjd på diskbänk Svarsfr: 77%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Ändrad höjd på diskbKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Redan åtgärdat 17% 18% 17% 12% 11% 12% 5% 3% 4% 9%
Ej åtgärdat 83% 82% 83% 88% 89% 88% 95% 97% 96% 91%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 11 29 58 19 77 58 32 90 196
18. Nytta av ändrad höjd på diskbänk
18 Ändrad höjd på diskb(Alla)
Svarsfr: 71%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av ändrad höjd Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 47% 11% 33% 44% 28% 40% 23% 32% 26% 33%
Lite nytta 20% 22% 21% 12% 28% 16% 18% 19% 18% 18%
Ingen nytta 33% 67% 46% 44% 44% 44% 59% 48% 55% 50%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 9 24 52 18 70 56 31 87 181
18. Nytta av ändrad höjd på diskbänk
18 Ändrad höjd på diskbRedan åtgärdat
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ TotaTotalt
18 Nytta av ändrad höjd Kvinna Man Kvinna
Mycket nytta 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 2 1 1 3
18. Nytta av ändrad höjd på diskbänk
18 Ändrad höjd på diskbEj åtgärdat
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av ändrad höjd Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 47% 11% 33% 43% 24% 38% 22% 32% 26% 31%
Lite nytta 20% 22% 21% 12% 29% 16% 18% 19% 19% 18%
Ingen nytta 33% 67% 46% 45% 47% 46% 60% 48% 56% 51%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 9 24 51 17 68 55 31 86 178
18. Mer lättåtkomligt elskåp Svarsfr: 75%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Mer lättåtkomligt elskKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Redan åtgärdat 6% 10% 7% 11% 16% 12% 13% 9% 11% 11%
Ej åtgärdat 94% 90% 93% 89% 84% 88% 87% 91% 89% 89%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 10 27 57 19 76 54 33 87 190
139

18. Nytta av mer lättåtkomligt elskåp
18 Mer lättåtkomligt elsk(Alla)
Svarsfr: 68%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av mer lättåtko Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 38% 11% 28% 44% 28% 40% 50% 37% 45% 40%
Lite nytta 25% 33% 28% 25% 39% 29% 17% 27% 21% 25%
Ingen nytta 38% 56% 44% 31% 33% 31% 33% 37% 35% 35%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 16 9 25 52 18 70 48 30 78 173
18. Nytta av mer lättåtkomligt elskåp
18 Mer lättåtkomligt elskRedan åtgärdat
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ TotaTotalt
18 Nytta av mer lättåtko Kvinna Man Kvinna
Mycket nytta 0% 0% 0% 100% 100% 25%
Lite nytta 100% 100% 100% 0% 0% 75%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 2 3 1 1 4
18. Nytta av mer lättåtkomligt elskåp
18 Mer lättåtkomligt elskEj åtgärdat
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av mer lättåtko Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 38% 11% 28% 45% 31% 42% 49% 37% 44% 41%
Lite nytta 25% 33% 28% 24% 31% 25% 17% 27% 21% 24%
Ingen nytta 38% 56% 44% 31% 38% 33% 34% 37% 35% 36%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 16 9 25 51 16 67 47 30 77 169
18. Mer lättöppnade fönster Svarsfr: 75%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Mer lättöppnade fönsKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Redan åtgärdat 0% 8% 3% 4% 0% 3% 5% 0% 3% 3%
Ej åtgärdat 100% 92% 97% 96% 100% 97% 95% 100% 97% 97%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 12 30 53 18 71 58 32 90 191
140

18. Nytta av mer lättöppnade fönster
18 Mer lättöppnade föns(Alla)
Svarsfr: 73%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av mer lättöppnKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 50% 0% 31% 49% 17% 41% 38% 38% 38% 38%
Lite nytta 33% 55% 41% 18% 22% 19% 23% 16% 20% 23%
Ingen nytta 17% 45% 28% 33% 61% 41% 39% 47% 42% 39%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 11 29 51 18 69 56 32 88 186
18. Nytta av mer lättöppnade fönster
18 Mer lättöppnade fönsRedan åtgärdat
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
80+
18 Nytta av mer lättöppnKvinna
80+ Totalt Totalt
Mycket nytta 100% 100% 100%
Totalt 100% 100% 100%
Bas 1 1 1
18. Nytta av mer lättöppnade fönster
18 Mer lättöppnade fönsEj åtgärdat
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av mer lättöppnKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 50% 0% 31% 49% 17% 41% 36% 38% 37% 37%
Lite nytta 33% 55% 41% 18% 22% 19% 24% 16% 21% 23%
Ingen nytta 17% 45% 28% 33% 61% 41% 40% 47% 43% 39%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 11 29 51 18 69 55 32 87 185
18. Vädringsspärr för fönster Svarsfr: 80%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Vädringsspärr för fönKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 16% 18% 17% 37% 32% 36% 25% 33% 28% 29%
Finns ej 84% 82% 83% 63% 68% 64% 75% 67% 72% 71%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 19 11 30 62 19 81 60 33 93 204
141

18. Nytta av vädringsspärr för fönster
18 Vädringsspärr för fön(Alla)
Svarsf: 60%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av vädringsspäKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 75% 33% 60% 69% 50% 64% 51% 63% 55% 59%
Lite nytta 6% 44% 20% 10% 14% 11% 28% 8% 21% 17%
Ingen nytta 19% 22% 20% 21% 36% 25% 21% 29% 24% 24%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 16 9 25 42 14 56 47 24 71 152
18. Nytta av vädringsspärr för fönster
18 Vädringsspärr för fönFinns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av vädringsspäKvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 100% 100% 100% 50% 100% 75% 88%
Lite nytta 0% 0% 0% 50% 0% 25% 13%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 3 1 4 2 2 4 8
18. Nytta av vädringsspärr för fönster
18 Vädringsspärr för fönFinns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av vädringsspäKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 75% 33% 60% 67% 46% 62% 51% 59% 54% 58%
Lite nytta 6% 44% 20% 10% 15% 12% 27% 9% 21% 17%
Ingen nytta 19% 22% 20% 23% 38% 27% 22% 32% 25% 25%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 16 9 25 39 13 52 45 22 67 144
18. Borttagna trösklar Svarsfr: 82%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Borttagna trösklar Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Redan åtgärdat 21% 0% 13% 22% 5% 18% 41% 40% 40% 28%
Ej åtgärdat 79% 100% 87% 78% 95% 82% 59% 60% 60% 72%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 19 12 31 60 19 79 64 35 99 209
142

18. Nytta av borttagna trösklar
18 Borttagna trösklar (Alla)
Svarsf: 62%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av borttagna tröKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 13% 17% 15% 25% 0% 18% 44% 43% 44% 28%
Lite nytta 33% 25% 30% 27% 28% 27% 27% 17% 23% 26%
Ingen nytta 53% 58% 56% 48% 72% 55% 29% 39% 33% 46%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 12 27 48 18 66 41 23 64 157
18. Nytta av borttagna trösklar
18 Borttagna trösklar Redan åtgärdat
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Tota80+ 80+ TotaTotalt
18 Nytta av borttagna tröKvinna Kvinna Man
Mycket nytta 100% 100% 100% 50% 80% 83%
Lite nytta 0% 0% 0% 50% 20% 17%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 3 2 5 6
18. Nytta av borttagna trösklar
18 Borttagna trösklar Ej åtgärdat
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av borttagna tröKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 13% 17% 15% 23% 0% 17% 39% 43% 41% 26%
Lite nytta 33% 25% 30% 28% 28% 28% 29% 14% 24% 26%
Ingen nytta 53% 58% 56% 49% 72% 55% 32% 43% 36% 48%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 12 27 47 18 65 38 21 59 151
18. Höjda eluttag Svarsfr: 70%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Höjda eluttag Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Redan åtgärdat 12% 0% 7% 19% 17% 19% 15% 13% 14% 15%
Ej åtgärdat 88% 100% 93% 81% 83% 81% 85% 87% 86% 85%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 12 29 52 18 70 48 31 79 178
18. Nytta av höjda eluttag
18 Höjda eluttag (Alla)
Svarsf: 61%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av höjda elutta Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 13% 8% 11% 26% 19% 24% 22% 33% 26% 23%
Lite nytta 33% 25% 30% 35% 31% 34% 24% 15% 21% 27%
Ingen nytta 53% 67% 59% 40% 50% 42% 54% 52% 53% 50%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 12 27 43 16 59 41 27 68 154
143

18. Nytta av höjda eluttag
18 Höjda eluttag Redan åtgärdat
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Totalt Totalt
18 Nytta av höjda elutta Kvinna Man
Mycket nytta 100% 100% 100% 100%
Totalt 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 2 2
18. Nytta av höjda eluttag
18 Höjda eluttag Ej åtgärdat
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av höjda elutta Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 13% 8% 11% 24% 13% 21% 22% 33% 26% 22%
Lite nytta 33% 25% 30% 36% 33% 35% 24% 15% 21% 28%
Ingen nytta 53% 67% 59% 40% 53% 44% 54% 52% 53% 51%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 12 27 42 15 57 41 27 68 152
18. Uppsamlingskorg vid brevinkast Svarsfr: 81%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Uppsamlingskorg vidKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 0% 0% 0% 3% 5% 4% 5% 0% 3% 3%
Finns ej 100% 100% 100% 97% 95% 96% 95% 100% 97% 97%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 12 30 62 19 81 60 34 94 205
18. Nytta av uppsamlingskorg vid brevinkast
18 Uppsamlingskorg vid(Alla)
Svarsf: 80%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av uppsamlingsKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 39% 8% 27% 31% 11% 27% 42% 41% 42% 34%
Lite nytta 11% 42% 23% 16% 17% 16% 22% 15% 19% 19%
Ingen nytta 50% 50% 50% 52% 72% 57% 36% 44% 39% 48%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 12 30 61 18 79 59 34 93 202
18. Nytta av uppsamlingskorg vid brevinkast
18 Uppsamlingskorg vidFinns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Tota80+ 80+ TotaTotalt
18 Nytta av uppsamlingsKvinna Kvinna
Mycket nytta 100% 100% 50% 50% 67%
Lite nytta 0% 0% 50% 50% 33%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 2 2 3
144

18. Nytta av uppsamlingskorg vid brevinkast
18 Uppsamlingskorg vidFinns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
18 Nytta av uppsamlingsKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket nytta 39% 8% 27% 30% 11% 26% 42% 41% 42% 33%
Lite nytta 11% 42% 23% 17% 17% 17% 21% 15% 19% 19%
Ingen nytta 50% 50% 50% 53% 72% 58% 37% 44% 40% 48%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 12 30 60 18 78 57 34 91 199
19. Känner du till möjligheten för en funktionshindrad person att få sin bostad anpassad utan egen kostnad?
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
Svarsf: 90%
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
19 Kännedom om bosta Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 50% 25% 41% 39% 53% 42% 31% 42% 35% 38%
Nej 50% 75% 59% 61% 47% 58% 69% 58% 65% 62%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 69 19 88 71 36 107 229
20. Har du tillräcklig kännedom om vilken sjukvård och social service som finns i området? Svarsf: 94%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
20 Kännedom om sjukvåKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 73% 58% 68% 74% 74% 74% 66% 75% 69% 71%
Nej 27% 42% 32% 26% 26% 26% 34% 25% 31% 29%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 68 19 87 77 40 117 238
21. Har du tillräcklig kännedom om vilka föreningar och organisationer som finns i området? Svarsf: 94%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
21 Kännedom om fören Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 36% 33% 35% 41% 42% 41% 31% 29% 31% 35%
Nej 45% 50% 47% 30% 26% 30% 38% 32% 36% 35%
Ej intresserad 18% 17% 18% 29% 32% 30% 31% 39% 34% 30%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 69 19 88 80 38 118 240
145

22. Hur ofta har du kontakt med…(t.ex. besök, telefonsamtal, möten)?
22. Familj Svarsf: 91%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
22 Familj Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Flera gånger i veckan 24% 64% 38% 66% 56% 64% 59% 50% 56% 57%
Varje vecka 57% 9% 41% 28% 39% 30% 27% 34% 29% 31%
Varje månad 14% 9% 13% 1% 0% 1% 8% 8% 8% 6%
Mer sällan 5% 18% 9% 4% 6% 5% 5% 8% 6% 6%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 11 32 68 18 86 74 38 112 230
22. Vänner Svarsf: 93%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
22 Vänner Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Flera gånger i veckan 50% 42% 47% 54% 47% 52% 44% 36% 41% 46%
Varje vecka 36% 17% 29% 32% 32% 32% 36% 36% 36% 33%
Varje månad 5% 25% 12% 8% 11% 9% 10% 18% 13% 11%
Mer sällan 9% 17% 12% 6% 11% 7% 11% 10% 11% 9%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 71 19 90 73 39 112 236
22. Grannar Svarsf: 90%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
22 Grannar Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Flera gånger i veckan 22% 17% 20% 30% 11% 26% 41% 22% 35% 29%
Varje vecka 22% 25% 23% 26% 37% 28% 19% 31% 23% 25%
Varje månad 9% 17% 11% 5% 16% 7% 10% 14% 11% 10%
Mer sällan 48% 42% 46% 39% 37% 39% 30% 33% 31% 36%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 66 19 85 73 36 109 229
22. Hemtjänst Svarsf: 45%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
22 Hemtjänst Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Flera gånger i veckan 0% 0% 0% 3% 5% 3% 20% 8% 16% 9%
Varje vecka 0% 0% 0% 3% 0% 2% 6% 10% 7% 4%
Varje månad 0% 0% 0% 4% 0% 3% 1% 0% 1% 2%
Mer sällan 42% 50% 44% 30% 26% 29% 20% 40% 26% 30%
Svar saknas 58% 50% 56% 60% 68% 62% 53% 43% 50% 55%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 73 19 92 86 40 126 254
146

22. Pensionärsförening Svarsf: 60%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
22 Pensionärsförening Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Flera gånger i veckan 0% 0% 0% 1% 0% 1% 2% 3% 2% 2%
Varje vecka 8% 0% 6% 7% 5% 7% 3% 5% 4% 5%
Varje månad 8% 8% 8% 12% 5% 11% 15% 15% 15% 13%
Mer sällan 46% 42% 44% 37% 42% 38% 40% 45% 41% 41%
Svar saknas 38% 50% 42% 42% 47% 43% 40% 33% 37% 40%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 73 19 92 86 40 126 254
22. Väntjänst Svarsf: 38%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
22 Väntjänst Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Flera gånger i veckan 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0%
Varje vecka 0% 0% 0% 0% 0% 0% 5% 0% 3% 2%
Varje månad 4% 8% 6% 3% 5% 3% 0% 0% 0% 2%
Mer sällan 42% 42% 42% 32% 26% 30% 29% 45% 34% 34%
Svar saknas 54% 50% 53% 66% 68% 66% 65% 55% 62% 62%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 73 19 92 86 40 126 254
22. Husvärd från Familjebostäder Svarsf: 74%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
22 Husvärd från FB Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Flera gånger i veckan 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0% 3% 1% 1%
Varje vecka 0% 0% 0% 3% 5% 3% 0% 8% 2% 2%
Varje månad 4% 0% 3% 3% 11% 4% 3% 5% 4% 4%
Mer sällan 79% 75% 78% 66% 58% 64% 63% 73% 66% 67%
Svar saknas 17% 25% 19% 27% 26% 27% 34% 13% 27% 26%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 73 19 92 86 40 126 254
23. Får du hjälp med något av följande, och i så fall av vem? (flera möjliga svar)
23. Laga mat Svarsf: 96%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
23 Laga mat Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Gör själv 96% 92% 94% 92% 74% 88% 84% 55% 75% 82%
Behöver, men har ingen 0% 8% 3% 0% 0% 0% 4% 3% 3% 2%
Make/maka 4% 0% 3% 4% 21% 8% 3% 34% 13% 9%
Hemtjänst 0% 0% 0% 4% 5% 4% 10% 8% 9% 6%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 71 19 90 80 38 118 244
147

23. Tvätta Svarsf: 96%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
23 Tvätta Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Gör själv 87% 100% 91% 89% 74% 86% 59% 54% 58% 73%
Behöver, men har ingen 9% 0% 6% 1% 0% 1% 9% 3% 7% 4%
Make/maka 4% 0% 3% 3% 21% 7% 5% 31% 13% 9%
Familj 0% 0% 0% 1% 0% 1% 12% 3% 9% 5%
Hemtjänst 0% 0% 0% 6% 5% 6% 15% 10% 13% 9%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 71 19 90 81 39 120 245
23. Handla Svarsf: 97%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
23 Handla Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Gör själv 91% 100% 94% 83% 79% 82% 58% 59% 58% 72%
Behöver, men har ingen 0% 0% 0% 1% 0% 1% 5% 0% 3% 2%
Make/maka 4% 0% 3% 3% 16% 5% 5% 21% 10% 7%
Familj 0% 0% 0% 6% 0% 4% 6% 3% 5% 4%
Vän/granne 4% 0% 3% 0% 0% 0% 4% 0% 3% 2%
Hemtjänst 0% 0% 0% 7% 5% 7% 22% 15% 20% 12%
Firma 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 3% 1% 0%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 72 19 91 81 39 120 246
23. Praktisk hjälp i hemmet Svarsf: 85%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
23 Praktisk hjälp i hemmKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Gör själv 43% 92% 61% 30% 79% 41% 10% 47% 23% 35%
Behöver, men har ingen 14% 8% 12% 17% 5% 15% 21% 15% 19% 16%
Make/maka 10% 0% 6% 8% 11% 9% 6% 0% 4% 6%
Familj 19% 0% 12% 37% 5% 29% 41% 24% 35% 29%
Vän/granne 10% 0% 6% 6% 0% 5% 10% 6% 9% 7%
Hemtjänst 0% 0% 0% 2% 0% 1% 10% 3% 8% 4%
FB 5% 0% 3% 0% 0% 0% 1% 6% 3% 2%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 12 33 63 19 82 68 34 102 217
23. Städa Svarsf: 96%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
23 Städa Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Gör själv 79% 92% 83% 78% 79% 78% 56% 47% 53% 67%
Behöver, men har ingen 13% 8% 11% 6% 0% 4% 6% 8% 7% 7%
Make/maka 4% 0% 3% 1% 16% 4% 4% 16% 8% 6%
Familj 0% 0% 0% 0% 0% 0% 5% 3% 4% 2%
Vän/granne 4% 0% 3% 1% 0% 1% 0% 0% 0% 1%
Hemtjänst 0% 0% 0% 13% 5% 11% 26% 26% 26% 16%
Firma 0% 0% 0% 1% 0% 1% 3% 0% 2% 1%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 72 19 91 78 38 116 243
148

23. Putsa fönster Svarsf: 95%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
23 Putsa fönster Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Gör själv 75% 83% 78% 64% 74% 66% 31% 47% 36% 53%
Behöver, men har ingen 8% 8% 8% 12% 0% 9% 13% 8% 11% 10%
Make/maka 0% 8% 3% 1% 16% 5% 5% 11% 7% 5%
Familj 8% 0% 6% 3% 0% 2% 15% 3% 11% 7%
Vän/granne 4% 0% 3% 1% 0% 1% 1% 0% 1% 1%
Hemtjänst 0% 0% 0% 9% 5% 8% 29% 24% 27% 16%
Firma 4% 0% 3% 10% 5% 9% 6% 8% 7% 7%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 69 19 88 80 38 118 242
23. Räkningar och liknande Svarsf: 95%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
23 Räkningar och liknanKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Gör själv 96% 100% 97% 90% 89% 90% 71% 72% 71% 82%
Behöver, men har ingen 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 3% 2% 1%
Make/maka 4% 0% 3% 7% 11% 8% 5% 23% 11% 9%
Familj 0% 0% 0% 1% 0% 1% 19% 3% 14% 7%
Vän/granne 0% 0% 0% 1% 0% 1% 3% 0% 2% 1%
God man 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 69 19 88 79 39 118 241
23. Deklaration Svarsf: 92%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
23 Deklaration Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Gör själv 96% 92% 94% 78% 94% 81% 62% 68% 64% 75%
Behöver, men har ingen 0% 0% 0% 0% 0% 0% 3% 5% 4% 2%
Make/maka 4% 0% 3% 6% 6% 6% 3% 18% 8% 6%
Familj 0% 0% 0% 12% 0% 9% 28% 8% 21% 14%
Vän/granne 0% 0% 0% 3% 0% 2% 3% 0% 2% 2%
Banken 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0% 0% 0% 0%
God man 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0%
Jurist 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0%
Annan 0% 8% 3% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 67 18 85 76 38 114 234
149

23. Boka tider Svarsf: 94%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
23 Boka tider Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Gör själv 100% 100% 100% 99% 84% 95% 86% 79% 84% 90%
Behöver, men har ingen 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 3% 2% 1%
Make/maka 0% 0% 0% 1% 16% 5% 1% 15% 6% 5%
Familj 0% 0% 0% 0% 0% 0% 8% 3% 6% 3%
Hemtjänst 0% 0% 0% 0% 0% 0% 4% 0% 3% 1%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 69 19 88 78 39 117 240
24. Kan du tänka dig att i framtiden vända dig till Familjebostäder för att via Svarsf: 100%
din hyresvärd få hjälp med följande (kryssa i det du kan tänka dig)
Procenten anger andel som kryssat i alternativet(flera möjliga svar)
(pga frågeställningen)
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
FB Tvätta 21% 17% 19% 11% 5% 10% 10% 20% 13% 13%
FB Handla 8% 25% 14% 12% 11% 12% 14% 10% 13% 13%
FB Räkningar och liknan 4% 0% 3% 1% 5% 2% 6% 5% 6% 4%
FB Städa 25% 25% 25% 25% 11% 22% 17% 28% 21% 22%
FB Praktisk hjälp i hemm 38% 17% 31% 26% 21% 25% 28% 13% 23% 25%
FB Deklaration 4% 0% 3% 3% 5% 3% 6% 5% 6% 4%
FB Putsa fönster 54% 33% 47% 41% 16% 36% 42% 40% 41% 40%
FB Boka tider 4% 0% 3% 3% 5% 3% 6% 5% 6% 4%
Bas 24 12 36 73 19 92 86 40 126 254
25. Skulle du ha tid, ork och lust att vara en resursperson
för andra äldre som behöver hjälp i ditt närområde? Svarsf: 93%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
25 Har tid ork och lust aKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 14% 25% 18% 7% 13% 8% 1% 3% 2% 6%
Nej 86% 75% 82% 93% 88% 92% 99% 97% 98% 94%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 12 34 67 16 83 81 38 119 236
26. Hur tillagas dina måltider oftast? Svarsf: 98%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
26 Tillagning av måltide Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Hemlagat 100% 92% 97% 93% 94% 93% 85% 87% 85% 90%
Färdig matlåda/färdigrät 0% 8% 3% 7% 6% 7% 15% 11% 14% 10%
Äter på servering 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 3% 1% 0%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 72 18 90 84 38 122 248
150

27. Hur stor glädje skulle du ha av att kunna gå och äta lunch tillsammans med andra? Svarsf: 72%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
27 Glädje av lunch med Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Stor glädje 17% 18% 17% 20% 7% 17% 22% 9% 18% 17%
Lite glädje 50% 64% 55% 42% 43% 42% 39% 50% 43% 45%
Ingen glädje 33% 18% 28% 38% 50% 41% 39% 41% 40% 38%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 11 29 50 14 64 59 32 91 184
28. Hur trygg känner du dig...?
28. i Blackeberg Svarsf: 93%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
28 i Blackeberg Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket trygg 30% 42% 34% 21% 28% 22% 26% 44% 32% 29%
Trygg 61% 42% 54% 46% 56% 48% 58% 42% 53% 51%
Varken eller 4% 17% 9% 25% 17% 23% 10% 14% 11% 15%
Otrygg 4% 0% 3% 9% 0% 7% 6% 0% 4% 5%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 68 18 86 78 36 114 235
28. i ditt hus Svarsf: 94%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
28 i ditt hus Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket trygg 46% 58% 50% 38% 47% 40% 35% 56% 42% 42%
Trygg 46% 33% 42% 54% 42% 52% 53% 31% 46% 47%
Varken eller 8% 8% 8% 6% 11% 7% 8% 14% 10% 8%
Otrygg 0% 0% 0% 1% 0% 1% 4% 0% 3% 2%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 68 19 87 79 36 115 238
28. i din bostad Svarsf: 96%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
28 i din bostad Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket trygg 50% 67% 56% 41% 47% 42% 40% 57% 45% 45%
Trygg 46% 25% 39% 55% 42% 52% 53% 35% 47% 48%
Varken eller 4% 8% 6% 3% 11% 4% 6% 8% 7% 6%
Otrygg 0% 0% 0% 1% 0% 1% 1% 0% 1% 1%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 71 19 90 81 37 118 244
151

29. Hur viktiga skulle följande åtgärder i din bostad vara för din trygghet?
29. Dörrkedja Svarsfr: 72%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Dörrkedja Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 21% 50% 31% 24% 17% 22% 35% 17% 29% 26%
Finns ej 79% 50% 69% 76% 83% 78% 65% 83% 71% 74%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 19 10 29 55 18 73 51 29 80 182
29. Trygghet av dörrkedja
29 Dörrkedja (Alla)
Svarsf: 55%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Trygghet av dörrkedj Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 20% 20% 20% 27% 0% 20% 47% 46% 47% 32%
Ganska viktigt 33% 20% 30% 34% 27% 32% 22% 21% 22% 27%
Ingen betydelse 47% 60% 50% 39% 73% 47% 31% 33% 32% 41%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 5 20 44 15 59 36 24 60 139
29. Trygghet av dörrkedja
29 Dörrkedja Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Tota80+ 80+ TotaTotalt
29 Trygghet av dörrkedj Kvinna Kvinna
Mycket viktigt 0% 0% 100% 100% 60%
Ganska viktigt 50% 50% 0% 0% 20%
Ingen betydelse 50% 50% 0% 0% 20%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 2 2 3 3 5
29. Trygghet av dörrkedja
29 Dörrkedja Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Trygghet av dörrkedj Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 20% 20% 20% 29% 0% 21% 42% 46% 44% 31%
Ganska viktigt 33% 20% 30% 33% 27% 32% 24% 21% 23% 28%
Ingen betydelse 47% 60% 50% 38% 73% 47% 33% 33% 33% 42%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 15 5 20 42 15 57 33 24 57 134
152

29. Skulle du vara beredd att betala för dörrkedja? Svarsf: 31%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Beredd betala dörrkeKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 23% 20% 22% 62% 40% 58% 32% 20% 29% 37%
Nej 77% 80% 78% 38% 60% 42% 68% 80% 71% 63%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 13 5 18 21 5 26 25 10 35 79
29. Säkerhetsdörr Svarsfr: 83%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Säkerhetsdörr Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 52% 58% 55% 62% 61% 61% 43% 54% 47% 54%
Finns ej 48% 42% 45% 38% 39% 39% 57% 46% 53% 46%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 12 33 65 18 83 60 35 95 211
29. Trygghet av säkerhetsdörr
29 Säkerhetsdörr (Alla)
Svarsf: 43%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Trygghet av säkerheKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 10% 40% 20% 36% 13% 31% 39% 39% 39% 34%
Ganska viktigt 30% 0% 20% 32% 25% 31% 34% 33% 34% 31%
Ingen betydelse 60% 60% 60% 32% 63% 39% 27% 28% 27% 35%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 10 5 15 28 8 36 41 18 59 110
29. Trygghet av säkerhetsdörr
29 Säkerhetsdörr Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Trygghet av säkerheKvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 3 1 4 7 2 9 13
29. Trygghet av säkerhetsdörr
29 Säkerhetsdörr Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Trygghet av säkerheKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 10% 40% 20% 28% 0% 22% 26% 31% 28% 25%
Ganska viktigt 30% 0% 20% 36% 29% 34% 41% 38% 40% 35%
Ingen betydelse 60% 60% 60% 36% 71% 44% 32% 31% 32% 40%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 10 5 15 25 7 32 34 16 50 97
153

29. Skulle du vara beredd att betala för säkerhetsdörr? Svarsf: 32%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Beredd betala säkerhKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 13% 0% 8% 45% 38% 43% 22% 36% 26% 30%
Nej 88% 100% 92% 55% 63% 57% 78% 64% 74% 70%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 8 5 13 22 8 30 27 11 38 81
29. Titthål till dörr Svarsfr: 94%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Titthål till dörr Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 96% 100% 97% 90% 89% 90% 88% 92% 89% 91%
Finns ej 4% 0% 3% 10% 11% 10% 12% 8% 11% 9%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 23 12 35 70 19 89 77 37 114 238
29. Trygghet av titthål till dörr
29 Titthål till dörr (Alla)
Svarsf: 16%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Trygghet av titthål till Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 100% 50% 67% 60% 67% 62% 78% 67% 75% 70%
Ganska viktigt 0% 0% 0% 30% 0% 23% 6% 33% 13% 15%
Ingen betydelse 0% 50% 33% 10% 33% 15% 17% 0% 13% 15%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 2 3 10 3 13 18 6 24 40
29. Trygghet av titthål till dörr
29 Titthål till dörr Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Tota70-79 70-79 To80+ 80+ TotaTotalt
29 Trygghet av titthål till Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 50% 50% 100% 100% 100% 100% 67% 92% 89%
Ganska viktigt 0% 0% 0% 0% 0% 0% 33% 8% 6%
Ingen betydelse 50% 50% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 6%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 2 2 3 1 4 9 3 12 18
29. Trygghet av titthål till dörr
29 Titthål till dörr Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Tota70-79 70-79 To80+ 80+ TotaTotalt
29 Trygghet av titthål till Kvinna Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 100% 100% 43% 50% 44% 56% 67% 58% 55%
Ganska viktigt 0% 0% 43% 0% 33% 11% 33% 17% 23%
Ingen betydelse 0% 0% 14% 50% 22% 33% 0% 25% 23%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 7 2 9 9 3 12 22
154

29. Skulle du vara beredd att betala för titthål till dörr? Svarsf: 12%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Beredd betala titthål Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 0% 0% 0% 67% 75% 69% 40% 0% 36% 43%
Nej 100% 100% 100% 33% 25% 31% 60% 100% 64% 57%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 3 3 6 9 4 13 10 1 11 30
29. Trygghetslarm Svarsfr: 67%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Trygghetslarm Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Finns redan 0% 0% 0% 22% 14% 21% 46% 30% 40% 26%
Finns ej 100% 100% 100% 78% 86% 79% 54% 70% 60% 74%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 11 28 49 14 63 50 30 80 171
29. Trygghet av trygghetslarm
29 Trygghetslarm (Alla)
Svarsf: 52%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Trygghet av trygghet Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 18% 18% 18% 18% 15% 17% 50% 22% 38% 26%
Ganska viktigt 24% 18% 21% 23% 23% 23% 23% 52% 36% 28%
Ingen betydelse 59% 64% 61% 59% 62% 60% 27% 26% 26% 47%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 11 28 39 13 52 30 23 53 133
29. Trygghet av trygghetslarm
29 Trygghetslarm Finns redan
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Trygghet av trygghet Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 100% 100% 100% 67% 0% 40% 57%
Ganska viktigt 0% 0% 0% 33% 100% 60% 43%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 1 1 2 3 2 5 7
29. Trygghet av trygghetslarm
29 Trygghetslarm Finns ej
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Trygghet av trygghet Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 18% 18% 18% 16% 8% 14% 48% 24% 38% 24%
Ganska viktigt 24% 18% 21% 24% 25% 24% 22% 48% 33% 27%
Ingen betydelse 59% 64% 61% 61% 67% 62% 30% 29% 29% 49%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 17 11 28 38 12 50 27 21 48 126
155

29. Skulle du vara beredd att betala för trygghetslarm? Svarsf: 31%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
29 Beredd betala tryggh Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 27% 25% 26% 48% 57% 50% 48% 36% 44% 42%
Nej 73% 75% 74% 52% 43% 50% 52% 64% 56% 58%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 11 8 19 21 7 28 21 11 32 79
30. Hur viktiga skulle följande åtgärder vara för din trygghet?
30. Bättre belysning utanför entrén Svarsf: 78%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
30 Utanför entrén Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 65% 25% 50% 52% 47% 51% 56% 60% 57% 54%
Ganska viktigt 10% 33% 19% 36% 24% 33% 29% 26% 28% 28%
Ingen betydelse 25% 42% 31% 13% 29% 16% 15% 14% 15% 18%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 20 12 32 56 17 73 59 35 94 199
30. Bättre belysning i trapphuset Svarsf: 77%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
30 I trapphuset Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 55% 25% 44% 54% 25% 47% 50% 61% 54% 50%
Ganska viktigt 15% 25% 19% 29% 44% 32% 31% 21% 27% 28%
Ingen betydelse 30% 50% 38% 18% 31% 21% 19% 18% 19% 23%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 20 12 32 56 16 72 58 33 91 195
30. Bättre belysning i närområdet Svarsf: 82%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
30 I närområdet Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 62% 25% 48% 67% 56% 64% 61% 74% 66% 63%
Ganska viktigt 14% 33% 21% 25% 28% 26% 27% 14% 23% 24%
Ingen betydelse 24% 42% 30% 8% 17% 10% 11% 11% 11% 14%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 21 12 33 60 18 78 62 35 97 208
30. Bättre framkomlighet i närområdet Svarsf: 67%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
30 Bättre framkomlighet Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 39% 17% 30% 44% 21% 39% 35% 52% 41% 39%
Ganska viktigt 28% 33% 30% 31% 36% 32% 39% 19% 32% 32%
Ingen betydelse 33% 50% 40% 24% 43% 29% 25% 29% 27% 30%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 18 12 30 45 14 59 51 31 82 171
156

31. Skulle något/några av nedanstående alternativ göra ditt boende bättre
på äldre dar? (flera möjliga svar)
Svarsf: 90%
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Äldreanpassad bostad 32% 25% 29% 13% 12% 13% 25% 28% 26% 21%
Hus med hiss 59% 33% 50% 49% 53% 49% 47% 61% 51% 50%
Lägre våningsplan 18% 8% 15% 9% 6% 8% 10% 19% 13% 11%
Större bostad 5% 0% 3% 3% 6% 4% 0% 0% 0% 2%
Mindre bostad 18% 8% 15% 13% 6% 12% 8% 14% 10% 11%
Seniorboende 14% 17% 15% 10% 18% 12% 14% 31% 19% 16%
Nuvarande bostad 50% 67% 56% 56% 65% 58% 62% 56% 60% 58%
Bas 22 12 34 68 17 85 73 36 109 228
32. Hur viktigt är det för dig att bo kvar i Blackeberg? Svarsf: 96%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
32 Viktigt att bo kvar i B Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mycket viktigt 58% 33% 50% 57% 35% 52% 70% 72% 70% 61%
Ganska viktigt 33% 17% 28% 30% 53% 35% 27% 21% 25% 29%
Inte viktigt 8% 50% 22% 13% 12% 13% 4% 8% 5% 10%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 24 12 36 69 17 86 82 39 121 243
33. Skulle du vara beredd att betala en del av merkostnaden för att
bo i en lägenhet/hus anpassat för äldre? Svarsf: 80%
Summa av Räknare Åldersgrup4 Kön
65-69 65-69 Totalt 70-79 70-79 Totalt 80+ 80+ Totalt Totalt
33 Beredd att betala meKvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Ja 18% 27% 21% 20% 25% 21% 19% 37% 25% 23%
Nej 82% 73% 79% 80% 75% 79% 81% 63% 75% 77%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Bas 22 11 33 54 16 70 64 35 99 202
157

Bilaga 3 – Sammanställning av enkätens öppna svar och
kommentarer
Siffra inom parantes efter kommentaren anger antalet gånger kommentaren förekommit, i de
fall det är mer än en gång.
6. Sysselsättning
▪ Har varit yrkesverksam som kontorist (4)
▪ Har varit yrkesverksam som affärsbiträde
▪ Har varit yrkesverksam som husmor
▪ Yrkesverksam som förskolelärare
▪ Har varit yrkesverksam som ekonom
▪ Har varit yrkesverksam som diversearbetare
▪ Pensionär och yrkesverksam som konstnär
▪ Har varit verksam som arkivtjänsteman
▪ För närvarande verksam som Korsordslösare, novellskrivare!!!
▪ Har varit yrkesverksam som expedit
▪ Har varit yrkesverksam lärare
▪ Pensionär och yrkesverksam som kontorist på 25 %
10. Hur förflyttar du dig inomhus?
▪ Väggar och möbler (3)
▪ Kryckor
11. Hur förflyttar du dig kortare sträckor utomhus?
▪ Kryckor (2)
▪ Rullstol (2)
▪ Stavar (3)
158

▪ EU-moped
▪ Med ledsagare
▪ Hade använt rullator om förvaringsmöjlighet fanns vid entrén..
12. Hur förflyttar du dig längre sträckor?
▪ Taxi (3)
▪ EU-moped
▪ Skulle vara bra med hemtjänst, ansökte 2002 men fick avslag
13. Hur viktig är närheten för dig till…?
▪ Finns ingen Bank/post tyvärr
▪ Behövs poliser i Blackeberg, numera även dagtid, verkligen!
14. Vilken är din allmänna uppfattning om…?
▪ Blackebergs centrum är ganska funktionellt. Den egna lägenheten är mycket trivsam av min
egen kraft. Lägenheten är trevligt planerad.
▪ Lite torftigt med bara en matbutik. Dåliga golvmattor i kök.
▪ Blackebergs centrum är för mörkt
▪ Blackebergs centrum var bra förut, men är mycket sämre idag
▪ I lägenheten är det mycket dålig ventilation, i köket blåser det in luft istället för ut i ventilen
▪ Hade bra värme i min gavellägenhet till 1997, 221-22 grader. Nu högst 18 grader eller 16
grader, det är ständigt drag från fönster och väggar
15. Hur stor glädje skulle du ha/har du av följande aktiviteter nära din bostad?
▪ Skulle ha mycket glädje av ateljé för målning (2)
▪ Grönt runt om
▪ Ordning i tvättstugan som förr
▪ Vävstuga
159

▪ Studielokaler
▪ Vilken träning i träningslokalen?
▪ Motionslokal endast för äldre
▪ Deltar ej i sådant
15. Hur tycker du att sådana aktiviteter sak betalas?
▪ Kan gott ingå i hyran eftersom det inte handlar om lyx.
▪ Betala för engångsanvändning
▪ Skall bekostas av Familjebostäder
▪ Skall ej bekostas av hyresgäster
▪ Är för gammal för sådana aktiviteter
16. Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande om det fanns vid ditt hus?
▪ Skulle ha mycket nytta av väggstol i trapphuset (2)
▪ Städat rent, klotter fult bort
▪ Städning i källargången tack!
▪ Mina svar kan ändra sig när jag blir ännu äldre.
▪ Fler bänkar
▪ Mycket nytta av att det bor många äldre i huset.
▪ Mycket nytta av bättre gångvägar i närområdet vid vinterväglag.
▪ Bättre automatisk dörrstängare.
▪ Ledstång i trappan
▪ Byt namn på gatan! Ingen fattar att man säger Grundtvigs, det blir Gruntviks.
▪ Skulle ha mycket nytta av plats för rullator vid entré
▪ Skulle ha mycket nytta av ljuddämpande åtgärder mot tunnelbanan till gården.
▪ Skulle ha mycket nytta av dörrstopp till entrédörr
160

▪ Dörrstopp
▪ Nya lås i portarna
▪ Halt på gångvägarna på vintern
▪ Flera av dessa hjälpmedel kan jag ha stort behov av i framtiden
17. hur stor nytta skulle du ha/har du av följande inredning i ditt badrum?
▪ Tvättmaskin får ej plats (2)
▪ Har tvättmaskin, men ej i badrum
▪ Kostnadsfråga! Hyran redan hög!
▪ Bra golv
▪ Vi hade stambyte här 2004 och tyvärr flyttade ni vattenrören till motsatta väggen högt upp
så jag klarar ej att bada längre, så en sittanordning kanske skulle vara bra.
▪ Bidé skulle vara mycket bra, tog tyvärr bort vid reparation
18. Hur stor nytta skulle du ha/har du av följande åtgärder i din bostad?
▪ Livsfarligt att putsa stora fönstret, byt!
▪ Låg tröskel till balkong
▪ Eluttagen är stora och klumpiga och försvårar möbleringen i både vardagsrum och sovrum.
▪ Skulle ha mycket nytta av elspis istället för gasspis, alternativt en modern gasspis.
▪ Återvinningsfack för källsortering
▪ Kan inte öppna dörrar för eluttag som sitter för nära och är onödigt stora. Bänken lutar och
glas åker ner i diskho och går sönder.
▪ Orättvis kostnad för gasåtgång? Säkerhet!?
▪ Bättre inredda garderober
▪ Nya gasspisen har ej fungerande ugn
▪ Skulle ha nytta av ett vädringsfönster finns bara ett uppe vid taket.
161

▪ Bostaden fungerar, då vi är rörliga båda, men kan ju bli ändring eftersom vi är över 80. Båda
två trivs utmärkt. Behövs dock fler servicehus i Blackeberg, då äldre kan bli mycket
ensamma i lägenheten när vänner går bort
20. Har du tillräcklig kännedom om vilken sjukvård och social service som finns i
området?
▪ Finns det hjälp vid sjukdom (t.ex. influensa), att någon kan handla åt äldre? Blev sjuk i våras
(hög feber och värk i kroppen) och var tvungen att handla själv, då min granne också blev
sjuk och vännerna bor utanför staden.
22. Hur ofta har du kontakt med…?
▪ Närmaste familj i USA, övriga på andra orter i Sverige
▪ Hyresgästföreningen varje vecka.
▪ Hade hemtjänst i två veckor på grund av halkolycka i simhallen. Handling och städning i två
veckor.
▪ Familj finns i Tyskland
▪ Tillfälligt vikariat i f.d. arbete flera ggr i månaden
▪ Har ingen familj
▪ Kyrkan varje vecka
▪ Bromma kyrka (församling) varje vecka
23. Får du hjälp med något av följande, och i så fall av vem?
▪ Behöver endast hjälp med putsning av stora fönstret i vardagsrummet
24. Kan du tänka dig att i framtiden vända dig till Familjebostäder för att via din
hyresvärd få hjälp med följande?
▪ Tvätt av stor matta kanske
▪ Inte nu ev. längre fram i tiden
▪ Vad vi äldre som inte har eller vill ha dator o Internet är någon som man kan anlita för
sådana tjänster. Betalar gärna för sådan service.
▪ Framtiden vet vi inget om!
162

▪ Behövs ej. Har stor familj som ställer upp
▪ Beroende på vad priset blir då.
▪ Städning i form av dammsugning
▪ Intressant om det är ett alternativ till hemtjänst.
▪ Något annat än städning, putsa fönster samt praktisk hjälp i hemmet knappast något
alternativ.
25. Skulle du ha tid, ork och lust att vara en resursperson för andra äldre som behöver
hjälp i ditt närområde? Om ja, på vilket sätt?
▪ Som sällskap
▪ Hjälper redan nu grannar med diverse småtjänster samt delar ut tidningen Metro.
▪ Hjälper till på annat håll
▪ Besöka, läsa tidningar eller böcker
▪ Lättare ärenden och sällskap
▪ Chaufför
▪ Kortare promenader om hiss finns
▪ Hjälper flera i området
▪ Handla och hjälp i hemmet
▪ Är redan resursperson till vänner
▪ Hjälper granne och vän som skadat sig och förlorat minnet. Vi har kontakt per telefon och
har kaffestund varje dag.
▪ Arbetar redan idag ibland i skola
▪ Jag gör nästan allt till vår familj
▪ Sällskap och koka kaffe
▪ Promenad och prata bort en stund
26. Hur tillagas dina måltider oftast?
▪ Hemlagat, riktigt gott!
163

▪ Äter på servicehus ibland
27. Hur stor glädje skulle du ha av att kunna gå och äta lunch tillsammans med andra?
▪ Dum fråga! Jag går, om och när jag vill. Är vuxen!
▪ Inte aktuellt!
▪ Ingen glädje, då jag har vänner
▪ Ingen glädje, då jag redan gör det på dagverksamheten Skogsgläntan.
28. Hur rygg känner du dig…?
▪ Än har inget ruskigt hänt mig!! Tur? Svårt att svara på denna typ av fråga.
▪ Otrygg på kvällen
29. Hur viktiga skulle följande åtgärder i din bostad vara för din trygghet?
▪ Dörrspärr ej kedja
▪ Borde kanske ha larm.
▪ Bättre säkerhet för balkongdörr. Bor på ½ tr över marknivå.
▪ Har säkerhetsgrind
▪ Trygghetslarm kommer att vara viktigt senare
30. Hur viktiga skulle följande åtgärder vara för din trygghet?
▪ Portkod (14)
▪ Porttelefon (2)
▪ Stängd port hela dygnet och med portkod skulle ge den trygghet som saknas.
▪ Bättre belysning i trapphuset hela natten med nuvarande dörrstängare.
▪ Rörelsevakt för trappbelysning
▪ Fler övergångsställen
164

▪ Bättre lyse utanför
▪ Mycket viktigt med bättre framkomlighet i närområdet, speciellt vintertid.
▪ Belysningen i trapphuset borde vara på konstant
31. Skulle något/några av nedanstående alternativ göra ditt boende bättre på äldre dar?
▪ Jag är så kallad ”äldre”, med råge! Vi får se hur det går
▪ Badrum som enkelt kan tillgänglighetsanpassas, alt. Större badrum
▪ Beredd att flytta till mindre lgh (2 ROK) i Blackeberg, med hiss och tillgängligt badrum om
hyran är lägre än nuvarande
33. Skulle du vara beredd att betala merkostnaden för att bo i en lägenhet/hus anpassat
för äldre?
▪ För sent (tror jag).
▪ Kanske, beror på hur mycket
▪ Antar att det inte är Familjebostäder som står för dessa kostnader!!
▪ Har ej råd.
Har du övriga synpunkter på hur det är att bo som äldre i Blackeberg får du gärna
skriva ned dem här.
▪ Vore önskvärt med ramp för rullator etc. vid trappan som leder till gatan. Ur
trygghetssynpunkt kan eventuellt portkod tänkas. Porten fastigheten har vid ett flertal
tillfällen saboterats, senast i höst, bland annat med lim i låset och urlyfta gångjärn. Vad görs
från Familjebostäder? Under vintern är det nästan omöjligt att ta sig ut då snövallar och
bristande snöröjning gör det omöjligt.
▪ Jag tror att det är ungefär lika i Blackeberg som i många andra förorter, ”inte särskilt roligt”
och detta beroende på känslan av otrygghet och avsaknad av trygga patrullerande poliser,
det är vad vi gamla Blackebergare talar om när vi ”stöter ihop” på torget eller på SABIS.
Det är ju med ”sanningen överensstämmande” att det händer saker både dagar och nätter
även i Blackeberg. Ofta skulle man ju vilja ta en kvällspromenad gärna i parken, men aldrig
i livet, där har ju hänt både det ena och det andra, rån och misshandel både av unga och
gamla. Har Sverige och då framförallt Stockholm förvandlats till ett ”tjuvsamhälle”, det vet
vi väl alla, och framtiden ser väl inte ljusare ut, eller? Alltså, det är mycket som spelar en
viktig roll för att man skall trivas. Man kan ha ett trevligt hem (tack och lov), men lika
viktigt är ju att man skall våga sig ut vilken tid på som helst på dygnet. Vad jag här påpekar
angående trygga poliser är ett önskemål, men Familjebostäder har väl även en uppgift att
fylla, att tänka en del på oss, som bott här lång tid och inte endast ordna med alla nya runt
165

oss. Vi känner oss ”trängda in i ett hörn” i tvättstugan, på gatan, i parken. En bättre ordning,
en allmän sanering av alla slag önskvärd.
▪ Jag trivs mycket bra i Blackeberg. Skulle aldrig flytta härifrån. De 50 år jag bott här har varit
mycket lyckliga. Familjebostäder är en mycket bra hyresvärd. Tänker bo kvar resten av mitt
liv. Tack Familjebostäder!
▪ Undertecknad bor i hus från 50-talet utan hiss samt nedre botten. Kan ej använda rullator på
grund av 2 trappsteg för att komma till ytterdörr, utanför är det 7 trappsteg. Rullatorn är för
tung att bära. Har dock fått ett räcke på utsidan. Önskar en hel del till bland annat hålla
snyggt utanför. Rädd för att gå ned i skogen sent. Helt lugnt när jag flyttade hit.
▪ Vad gäller trygghet i boendet är portkod den allt överskuggande insatsen som behövs i vårt
hus (som är ett 6 vån hus, med många hyresgäster) stor entré gör att det känns möjligt att
man använder den till värmestuga för ovidkommande personer.
▪ Ramp vid porten, automatisk dörröppnare, bättre gångvägar för rullator, rullstol, barnvagnar,
där plattorna är två i bredd, borde vara minst tre.
▪ Som äldre tror jag mig för alltid trivas i Blackeberg.
▪ Mycket viktigt när snön o halka kommer att trottoarer och utgångar från porten blir sandad,
även till sopnedkast.
▪ Äldre i Blackeberg borde få förtur till bostäder i närområdet med hiss, markbostäder och
med tillgängliga badrum, även nyproduktion. Gör en inventering över bostäder i Blackeberg
som enkelt kan byggas om tilläldreanpassade bostäder. Stimulera flytt för äldre till mer
tillgänglighetsanpassade och ev. mindre bostäder, så att billiga och icke anpassade bostäder
frigörs för yngre. Saknas fråga som fångar upp behovet av större badrum och/eller med låg
tröskel till badrum.
▪ Har svarat enligt de förutsättningar jag har idag. Vilken hjälp jag behöver när jag blir ännu
äldre är svår att säga.
▪ Önskar att det fanns postkontor samt varuhus.
▪ Apoteket och Posten ska finnas kvar. Närmare till återvinningscontainrar, möjlighet att kasta
tidningar och glas finns nära men inte plast, papp, metall.
▪ Jag är 84 år och jag lider av yrsel samt kramp i bröst. Jag äter hjärtmedicin och bor på 2 tr
utan hiss.
▪ I dagens läge är jag så pass frisk att jag kan klara mig i befintlig bostad tillsammans med
min hustru.
▪ Möjlighet för person med rullator att utan hjälp av medföljande person kunna ta sig upp till
trottoar och väntande färdtjänsttaxi.
▪ Om vi bara hade Post då är det bara bra, finns inte bättre ställe.
166

▪ Jag önskar för framtiden bi i hus med hiss. Har svårt att gå i trapporna och bära tunga
matkassar.
▪ Tycker mycket om Blackeberg och skulle vilja bo kvar här när jag blir äldre. Men då jag
inom en snar framtid behöver ev. byta till en mindre lägenhet så har jag synpunkter på hur
den interna kön sköts. Det finns uppenbarligen inga som helst möjligheter att få upplysning
om denna eller hur man förfar vid intresseanmälan, kö etc., om man ej har data och Internet.
Riktigt dåligt! Vänligen framför till ansvarig inom Familjebostäder.
▪ Blackeberg är ett trevligt bostadsområde. Vackra omgivningar, bra promenadstråk, bra luft,
vacker Mälardalsnatur och flora. Kunde vara lite fler bänkar i omgivningarna.
▪ Idag klarar vi boendet utan hjälp och efter stambytet hoppas vi på ett bekvämare badrum
med dusch.
▪ Önskar trappräcken upp till miljöstugan. Det finns tre trappor men endast en som har fått
trappräcke på grund av piskställning. Det vore inte dumt med lite mer lyse i hörnen av
gården
▪ Har inga synpunkter på detta som äldre, så det är bra som det är.
▪ Jag skulle inte vilja flytta från Blackeberg för här hittar jag. De flesta gamla känner som jag.
▪ Skulle önska en lägenhet på1 eller 2 ROK i en servicelägenhet på Björnssonsgatan 251 eller
i Tranebergs servicehus, men det går väl inte av Familjebostäder? I Blackeberg har det varit
underbart att bott i, men nu gör det inget, bara det är trevligt runt om.
▪ Lite utanför ämnet, men viktig service för äldre vintertid: Det vore trevligt att vintertid, vid
snö och isbeläggning kunna gå på promenad eller inhandla sin mat utan att riskera liv och
lem!! Snöröjning och sandning är usel i bostadsområdet. Se till att vattnet rinner av utanför
portarna. Iskana utanför porten är ej kul!! Var god påverka även kommunen vad beträffar
Blackebergs centrum i detta ärende! För övrigt är Blackeberg ett osedvanligt trevligt
lägenhetsbostadsområde. På 50-talet tog man hänsyn till den ursprungliga naturen på ett
fantastiskt sätt vid byggnadsplaneringen. Husen är byggda med omväxlande vinklar, färger
och olika typer av balkonger, vilket gör att man aldrig känner den depression, som många
kan drabbas av i de nya miljonprogramsområdena med sin likformighet i bebyggelsen, och
där naturen på ett grymt sätt fått vika sig för hus och asfalt. Närheten till Mälaren med dess
öar och närheten till storstaden och de goda kommunikationerna gör Blackeberg bra att bo i
för alla åldrar, friluftsliv och stadsliv. Det lite småskaliga intrycket passa också lite äldre
personer tror jag. Fåglar och rådjur utanför dörren är heller inte dumt. Man kan ordna
trädgårdsgrupper för bättre idéer angående skötsel av buskar och val av blomster, så kanske
det blir vackrare på gårdarna också. – slut på pappret!
▪ Min make och jag har bott i Blackeberg sen 1951 och i denna bostad sedan 1957. Vi har en
fin lägenhet som ligger på tredje våningen med milsvid utsikt. Vår önskan är att inte bo på
nedre botten utan komma lite högre upp med hiss, så man kan ta med rullatorn upp i
lägenheten. Min make har mycket svårt att gå och fem halvtrappor har han mycket svårt att
klara. Själv har jag ont i rygg och axlar, och svårt att bära varor upp för alla trapporna. Vi
vill gärna bo kvar i Blackeberg, där vi har vårdcentral, tandläkare och affärer. Vi har sökt
167

annan bostad genom bostadsförmedlingen men blivit hänvisad till Familjebostäders
internkö. Där finns nästan inga lägenheter på grund av stambyten.
▪ Jag uppskattar att det finns endast ett höghus där jag bor, trivs bäst där det endast är 3våningshus.
Jag skulle uppskatta om rabatterna sköttes bättre. Tidigare skötte min granne
och jag det vid huset där vi bor, men vi orkar ej längre.
▪ Holbergsgatan är nog den sämsta platsen att vara trygg på. När det gäller tung trafik i båda
riktningarna. Snöröjning är under all kritik. Omöjligt att över huvud taget ta sig ut på
vintern. Man är glad när man kommer innanför sin dörr helskinnad, på grund av den hårda
trafiken. Obs! Treglasfönster mot gatan ett måste. Det finns inga övergångsställen nära.
Fartgränsen hålls ej. Gatan för smal så bilarna kör även på trottoaren.
▪ Att bo som äldre i Blackeberg är positivt, vi tycker att här är lugnt och fint samt fina
områden att promenera på.
▪ För få övergångsställen på Holbergsgatan mellan centrum och Blackebergsvägen.
Hastighetsbegränsningen (30 km/h) efterlevs ej. Jättesvårt för äldre att ta sig över gatan. Har
påpekat detta för Gatukontoret ett flertal gånger, men utan resultat. Varför inte några
fartgupp till exempel?
▪ Väldigt illa att kontoret flyttar till Rinkeby, råder ”upprorisk stämning” bland hyresgäster på
grund av detta.
▪ Jag vill bo kvar i min lägenhet tills den dag jag inte orkar vara hemma. Men man får taga en
dag i sänder, framtiden vet man ju inget om.
▪ Varför en hyreshöjning med cirka 14 % för stambyte?
▪ Har man bott sedan huset byggdes och arbetat i Blackeberg trivs man ju jättebra. Tryggheten
har minskat, man får alltid vara beredd på att ingen rycker väskan ifrån mig. Kommer jag
hem sent har jag pengarna i innerfickan på kläderna. Ibland är porten inte låst på kvällen, då
känns det obehagligt att gå in, men man har ju numera mobil så man kan ringa upp till
gubben men eller någon granne.
▪ Fint område att bo i, nära till butiker och T-bana. Trevliga personer som bor runt omkring.
▪ Jag är ju ej så gammal ännu, så min framtid vet jag inget om. Men en sak är säker, ni är
snåla på värmen! Annars är det bra, vi har bott hos Familjebostäder sedan 1971.
▪ Ramp med belysning. Bättre gångvägar där det bara är två plattor i bredd, borde vara minst
tre-fyra i bredd så man kan gå obehindrat med rullator, rullstol och barnvagn.
▪ Kommer att flytta till ny bättre anpassad lägenhet i Hässelby i december -05.
▪ Det är ett trivsamt område att bo i, nära till allt, T-bana och affärer samt fritidsområden.
▪ I vårat hus, ett 9 vånings, finns inget dagsljus i trapphuset. Häromdagen när hela Blackeberg
blev strömlöst, blev det ganska svart i huset. Man kunde inte se något! Tänk om det hade
168

varit brand med nödutrymning!! Vad hade hänt då? Måste det inte finnas någon form av
nödbelysning?
▪ Har bott med min make här i Blackeberg sedan år 1951, alltså 54 år, i Familjebostäder.
Trivsamt, vackert och nära till naturen, kan inte tänka mig någon annan förort kring
Stockholm.
▪ Bättre möjlighet att kunna ha rullator tillgänglig i trappan/porten.
▪ Jag trivs mycket bra i Blackeberg och har ju också bott här i 54 år. Men jag och min man har
ändå vårt paradis vid Ålands hav i närheten av Grisslehamn. Där bor vi från maj-september
så vår fina lägenhet i Blackeberg står egentligen tom nästan halva året. När vi blir ännu
äldre och kanske inte är så rörliga kan det kanske bli aktuellt med hemtjänst eller
äldreboende. Är med i SPF men går sällan på deras möten. Jag går på regelbunden ”gympa”
och så målar jag en gång i veckan.
▪ Önskar fler hus med hiss och postkontor. Fördel med Blackeberg, närhet till promenadvägar.
▪ När man bor på nedre botten blir det sämre med dagsljus i lägenheten (särskilt på hösten) då
det finns träd för nära fönstren. Familjebostäder borde såga ned träd och glesa ut grenar på
träden. Man är mer beroende av ljus när man blir äldre, helst dagsljus.
▪ Svaren jag givit gäller för dagsläget. Morgondagen kan vara helt annorlunda.
▪ Lugnt område, nära till T-bana, kyrkan och deras verksamheter. Nära till skogsområden
omkring Blackeberg med fina promenadvägar vid Mälaren och Råcksta träsk..
▪ Hiss vore toppen. För övrigt trivs vi bra i Blackeberg med Familjebostäder som hyresvärd i
54 år. Kan något av det vi kryssat för komma oss till del är vi tacksamma.
▪ Mycket viktigt att bo i Bromma. Saknas reparation av balkongen. Önskas nya fönsterblock.
Ytterligare ett källarförråd till låg kostnad, helst med t ex 10 kronors höjning av hyran. Nya
handtag på innerdörrarna.
▪ Fönstret i vardagsrummet är mycket besvärligt. Det skall fällas rakt in i rummet. Önskar ett
vanligt fönster med vädringsfönster bredvid.
▪ Bra! Nära till affärer, bank, bibliotek, apotek och vårdcentral. Saknar Posten.
▪ Gärna boende i Bromma, vissa nyproduktioner. Ny dörrstopp till entréport. Ytterligare ett
källarförråd till låg kostnad.
▪ Det är bra att bo i Blackeberg som äldre.
▪ Värmen i lägenheten är ej tillfredställande då man som äldre är frusen. Det räcker inte med
20 grader inne, särskilt i hörnlägenhet och vinter när det är minusgrader ute.
▪ Övriga önskemål: Portkod, förbjuden långtidsparkering ovanför trappan till gatan (kontakt
med krav till Gatukontoret) samt förbättrad gångväg från fastigheten till Wergelandsgatan
via gården till valvet.
169

▪ Önskar att det skulle finnas fler matvaruaffärer.
▪ Det är viktigt för mig att bo kvar i Västerort, specifikt i Blackeberg är något mindre viktigt
även om det är ett rätt bra bostadsområde.
▪ Alltid trist i Blackeberg. Numera känns det inte så trevligt när alla grönområden försvinner
på grund av nybyggnationer.
▪ Trivs här i Blackeberg. Hyran är för dyr, betalar nu för mycket. Hyrorna stiger men inte
inkomster.
▪ Önskemål är en hiss till min nuvarande bostad. Min nuvarande bostad är mycket bra, t.ex.
när min dotter kommer och hälsar på.
▪ Vill helst flytta till servicehus
▪ Jag har fyllt i det man tycker är viktigast!
▪ Har bara gott att säga om att bo i Blackeberg. Detsamma gäller att säga om Familjebostäder,
bara gott! Hösten 2004 var det stambyte i köket.
▪ Blackeberg är lagom stort för oss äldre. Nära till centrum med dess service. Saknar Posten.
Viktigt är att den service som finns inte försvinner.
▪ Tycker om våra grönområden och asfalterade vägar då jag är mycket för att promenera.
▪ Så länge jag kan vill jag bo kvar i min lägenhet.
▪ När jag lämnar soporna går jag ner tre trappor över gården, sedan upp för en trappa. Därför
är det viktigt att det är skottat ordentligt vintertid.
▪ Jag har hört talas om en slags trapphiss. Det skulle vara mycket bra om jag blev tillfälligt
rörelsehindrad t.ex. efter ett benbrott.
▪ Vi som av olika orsaker och som inte har tid, inte kan ta oss till andra centrum för att handla,
det vi behöver ha är en riktig livsmedelsbutik till, typ ICA eller konsum. SABIS behöver
konkurrens, vi är många missnöjda!! Speciellt nu när befolkningen ökat kraftigt i
Blackeberg behöver vi en butik till. Vi behöver ett bättre utbud av bättre affärer i centrum.
▪ Kan tänka mig att byta till en 2:a om den är likvärdig och en hel del billigare
▪ Så länge jag är frisk och kan sköta det mesta själv, kan jag inte tänka mig en bättre plats att
bo på (lägenheten, området, naturen omkring). Ett problem är dock redan nu, i någon mån,
de höga trappstegen i farstun. Men detta är också det enda som ovan. Den nya spisens ugn
är tyvärr värdelös! Till nöds kan den användas att värma upp en gratäng eller liknande.
▪ Önskar P-förbudsskylt på gården så vi skulle slippa alla bilparkerare både dag och natt.
Ibland kan det stå 2-3 bilar här.
170

▪ Man blir ganska isolerad.
▪ Vill gärna ha färdtjänst, men har ej sökt!
▪ Jag har turen att bo i ett jättebra hus i Blackeberg, trivs med omgivning, personal och
grannar.
▪ Det passa mig bra i nuläget, återkommer om hälsan ändras. Önskar byta gasspisen till elspis
då det skulle medföra möjlighet till matlagning. Jag har obehag (är rädd) för
gasspishuvudkranen, har aldrig öppnat den under den tid jag varit boende här.
▪ Eftersom jag är nästan 90 år, så har jag besvarat frågorna med en viss reservation. Jag bor
till och från hos en vän i köping och då har en del svar ingen relevans. Jag ville dock ge
mina svar.
”Bonuskommentar” som tillkom till följd av ett felaktigt dubbelutskick av enkät:
▪ Det finns bara en person i hushållet. Någon vålnad har inte synts till, ej heller har jag råkat
ut för personlighetsklyvning. Mitt alter ego är ej heller synligt.
171

Bilaga 4 – Beräkning av hushållsbildningskvot
Ensamhushåll och parhushåll i Blackeberg
Besvarade enkät
Antal hushåll 221
Antal parhushåll 56
Antal ensamhushåll 165
Alla 65+ hushåll i Familjebostäders bestånd i Blackeberg
Antal hushåll 294
Antal parhushåll 74
Antal ensamhushåll 220
Hushållsbildningskvot
Antal personer/hushåll 1,25
Anpassat hus
Inkomna svar Alla 65+ i FB
Blackeberg
Antal hushåll som svarat att de anser att deras boende skulle bli
bättre av att bo i seniorboende eller anpassat hus/bostad som
även är beredda att betala en del av merkostnaden för ett
anpassat boende 28 37
Antal av dessa som var parhushåll 9 12
Antal ensamhushåll 19 25
Lägenheter för par
Lägenhetsstorlek 1:a 2:a 3:a 4:a 5:a
Summa lgh
för par
Boendepreferens 0% 42% 48% 8% 2% 100%
Antal lägenheter för par 0,0 5,0 5,7 1,0 0,3 12
Lägenheter för ensamboende
Lägenhetsstorlek 1:a 2:a 3:a 4:a 5:a
Summa lgh
för ensamb.
Boendepreferens 3% 51% 43% 3% 0% 100%
Antal lägenheter för ensamboende 0,6 13,0 11,0 0,7 0,0 25
Totalt för hus
Lägenhetsstorlek 1:a 2:a 3:a 4:a 5:a Totalt
Summa lgh 1 18 17 2 0 37
172

Bilaga 5 – Beräkning av antal som vill bo i hus med hiss
Antal personer (st) Antal hushåll (st)
Alla 368 294
Boende i hus med hiss 85 68
Boende i hus utan hiss 283 226
Antal utan hiss som vill ha hiss 181 145
Antal utan hiss med nedsatt
rörelseförmåga, som vill ha hiss 108 90
Antal utan hiss med rullator eller
käpp, som vill ha hiss 57 47
Antal utan hiss som vill ha hiss
16 Hiss Finns ej
31 Bostad i hus
med hiss
Ja Nej Totalt
Totalt 64% 36% 100%
Antal utan hiss med nedsatt rörelseförmåga, som vill
ha hiss
16 Hiss Finns ej
31 Bostad i hus
med hiss
9 Rörelseförmåga Ja Nej Totalt
Fullgod rörelseförmåga 25% 19% 44%
Nedsatt rörelseförmåga 38% 18% 56%
Totalt 64% 36% 100%
16 Hiss Finns ej
31 Bostad i hus
med hiss
11 Transportsätt utomhus Ja Nej Totalt
Kryckor 1% 0% 1%
Käpp 11% 3% 14%
Rullator 9% 5% 14%
Rullstol 1% 1% 1%
Svar saknas 1% 1% 2%
Till fots 41% 26% 68%
Totalt 64% 36% 100%
Hushållsbildningskvot = Antal personer per hushåll
Alla
Nedsatt
rörelseförmåga
Hushållsbildningskvot 1,35 1,30
Hushållsbildningskvot 1,25 1,20
173

Bilaga 6 - Kostnader för åtgärdsförslag
Antal portar och lägenheter
Antal portar totalt 146
Med hiss:
Summa med hiss: 4
Niovåningshus 3
Sexvåningshus 1
Antal lgh / niovåningshus 46
Antal lgh / sexvåningshus 24
Utan hiss:
Antal portar utan hiss 142
Antal lägenheter 0,5 tr 2
Antal lägenheter 1,5 tr 2
Antal lägenheter 2,5 tr 2
Summa lgh / hus utan hiss 6
Åtgärdskostnader, uppgiftskälla, livslängd på installation
Produktkostnad
exkl.
moms (kr)
Kommentar / Källa Arbetstid*
per
installation
(tim)
Arbetskostnad
/
timme (kr)
Livslängd*
på
installation
Trapphiss 1/2tr
Inklusive installation,
60 000 Stadsbyggnadskontoret 15
Trapphiss 3 vån
Inklusive installation,
225 000 Stadsbyggnadskontoret 15
Ramp
Inklusive installation,
17 500 Stadsbyggnadskontoret 20
Dörröpnare (entréport)
Inklusive installation,
11 500 Stadsbyggnadskontoret 15
Dörröpnare hiss (2 st)
Inklusive installation,
31 000 Stadsbyggnadskontoret 15
Fällbar sits i trapphus
Inklusive installation,
3 000 Stadsbyggnadskontoret 20
Demontera tröskel
Inklusive installation,
600 Stadsbyggnadskontoret 50
Handräcke dusch/badkar
Inklusive installation,
500 Stadsbyggnadskontoret 20
Handräcke toalettstol
Halkskyddstejp (för 10
Inklusive installation,
500 Stadsbyggnadskontoret 20
trappsteg = en halvtrappa)
Fällbar sittanordning
200 Fabrikat Tesa 0,5 400 5
dusch/bad 1 000 Fabrikat Tooting 0,5 400 20
Uppsamlingskorg brevinkast 100 Prisuppgift Clas Ohlson 0,2 400 20
Vädringsspärr 3 fönster 120 Prisuppgift Clas Ohlson 0,5 400 20
Kodlås 1 800 Modell BewatorK42 4,0 400 20
Rörelsevakt 325 Modell Steinel IS-130 1,0 400 20
Extralampa i trapphus 1 000 Uppskattat pris 0,5 400 50
* = egen uppskattning
174

Kostnader för åtgärdspaket, normalfall. 6 % kalkylränta för årskostnadsberäkning
(Kostnader i kr)
Åtgärds-paket Åtgärds-paket Åtgärds-paket Entré-paketet Åtgärds-paket Badrums-
1 för trapphus 2 för trapphus 3 för trapphus
för niovåningspakethus med hiss
2 st fällstol
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
Trapphiss till
lägenheter
på våning
0,5
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
Trapphiss
som går till
alla
våningsplan
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
1
1
1
extralampor i extralampor i extralampor i
trapphus trapphus trapphus
Halkskyddste
jp på
trappsteg
Ramp
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
1 extralampa
per halv
trappa
Kodlås Kodlås
Automatisk
dörröppnare
Automatisk
dörröppnare
Per port 11 000 68 000 230 000 32 000 160 000
Handräcke i
dusch/badka
r
Lägenhetspaket
Demontera
trösklar
Uppsamlings
Handräcke korg
vid toalettstol brevinkast
Sittanordning
i dusch/bad
Vädringsspär
r fönster
Per berörd lgh 2 500 32 000 38 000 5 400 3 400 2 200 2 900
Årskostnad per port 76 410 1 400 180 900
Årskostnad per berörd lg 16 200 230 30 20 12 12
175

Kostnader för åtgärdspaket, med ca 10 % lägre pris än normalfallet per installation
samt 5 % kalkylränta för årskostnadsberäkning
(Kostnader i kr)
Åtgärds-paket Åtgärds-paket Åtgärds-paket Entré-paketet Åtgärds-paket Badrums-
1 för trapphus 2 för trapphus 3 för trapphus
för niovåningspakethus med hiss
2 st fällstol
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
Trapphiss till
lägenheter
på våning
0,5
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
Trapphiss
som går till
alla
våningsplan
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
1
1
1
extralampor i extralampor i extralampor i
trapphus trapphus trapphus
Halkskyddste
jp på
trappsteg
Ramp
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
1 extralampa
per halv
trappa
Kodlås Kodlås
Automatisk
dörröppnare
Automatisk
dörröppnare
Per port 10 000 61 000 200 000 28 000 150 000
Handräcke i
dusch/badka
r
Lägenhetspaket
Demontera
trösklar
Uppsamlings
Handräcke korg
vid toalettstol brevinkast
Sittanordning
i dusch/bad
Vädringsspär
r fönster
Per berörd lgh 2 200 29 000 34 000 4 700 3 200 2 000 2 600
Årskostnad per port 53 290 970 120 670
Årskostnad per berörd lg 11 140 160 20 15 8 8
176

Kostnader för åtgärdspaket, med ca 10 % högre pris än normalfallet per installation
samt 7 % kalkylränta för årskostnadsberäkning
(Kostnader i kr)
Åtgärds-paket Åtgärds-paket Åtgärds-paket Entré-paketet Åtgärds-paket Badrums-
1 för trapphus 2 för trapphus 3 för trapphus
för niovåningspakethus med hiss
2 st fällstol
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
Trapphiss till
lägenheter
på våning
0,5
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
Trapphiss
som går till
alla
våningsplan
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
1
1
1
extralampor i extralampor i extralampor i
trapphus trapphus trapphus
Halkskyddste
jp på
trappsteg
Ramp
1 st
rörelsevakt
per
våningsplan
1 extralampa
per halv
trappa
Kodlås Kodlås
Automatisk
dörröppnare
Automatisk
dörröppnare
Per port 13 000 75 000 250 000 37 000 160 000
Handräcke i
dusch/badka
r
Lägenhetspaket
Demontera
trösklar
Uppsamlings
Handräcke korg
vid toalettstol brevinkast
Sittanordning
i dusch/bad
Vädringsspär
r fönster
Per berörd lgh 2 700 35 000 42 000 6 100 3 500 2 400 3 200
Årskostnad per port 100 570 1 900 260 1 200
Årskostnad per berörd lg 21 270 320 43 26 16 17
177

Bilaga 7 - Foton
Punkthusen Ibsengatan 39 ( hus till vänster), Ibsengatan 41 Ibsengatan 41
( hus till höger) samt Björnsonsgatan 138 ( hus i mitten)
Entré Ibsengatan 41 Trapphus Ibsengatan 39
178

Trappa Ibsengatan 39 Trapphus Ibsengatan 39
Trevåningshus Wergelandsgatan Entré Wergelandsgatan 15
179