Rondens betydelse för patientsäkerhet ur sjuksköterskans perspektiv

Rondens betydelse för patientsäkerhet ur sjuksköterskans
perspektiv
Ward rounds importance for patient safety from the nurses’ point of
view
Caroline Engslätt
Jens Westerberg
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Examensarbete 15 hp, grundnivå
Empirisk Studie
Höstterminen 2012
Handledare: Lisbeth Rehnström, universitetsadjunkt
Institutionen för Medicin- och Hälsa,
Hälsouniversitetet Linköping

Sammanfattning
Syfte: Syftet var att undersöka rondens betydelse för en patientsäker vård ur
sjuksköterskans perspektiv. Bakgrund: På en vårdavdelning är idag ronden den
centrala delen i informationsutbyte mellan patient, sjuksköterska och läkare etc.
Ronden innebär att få alla parter i teamet delaktiga i den vård som skall ges.
Sjuksköterskan har ofta en eftersatt roll utefter hennes medicinska kunskap och
patientkunskap under det beslutstagande som skall tas för patientens fortsatta vård.
En av sjuksköterskans roller är att framhäva patienten som en individ med autonom
vilja där denne ska vara delaktig i sin egen vård Metod: Kvalitativ studie med
induktiv ansats användes för att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenhet.
Dataanalys gjordes utefter det transkriberade materialet på åtta intervjuer med
Graneheim & Lundmans innehållsanalys där subkategorier, kategorier och tema
lyftes fram och skapades. Resultat: Det insamlade materialet visar på flera
kategorier. Dokumentation av beslut och planering samt ordinationer av läkemedel är
några av faktorerna inom rondens patientsäkerhet. Teamets och professionernas
interprofessionella arbete och kommunikation lyfts fram för att främja en helhetssyn
av patientens vårdbehov. Sjuksköterskans rutiner och arbetssätt är ett kriterier för att
ha en ledarskapsroll och agera som länken mellan olika professioner och patient.
Sjuksköterskan har ett ansvar för att patienten är delaktig och kan ta autonoma beslut
samt förstår den information som ges av vårdpersonal. Konklusion: Känna sig trygg
och säker i sin roll som sjuksköterska främjar en patientsäker vård. Ha en god
kommunikation med övrig personal samt patient. Skriftlig dokumentation är viktigt
för att undvika tolkningar och missförstånd.
Nyckelord: Patientsäkerhet, ronden, sjuksköterska, dokumentation, kommunikation.

Innehållsförteckning
1. Inledning .............................................................................................................................. 1
2. Syfte ..................................................................................................................................... 1
3. Bakgrund .............................................................................................................................. 2
3.1 Ronden ........................................................................................................................... 2
3.2 Sjuksköterskans roll ....................................................................................................... 2
3.3 Kommunikation .............................................................................................................. 3
3.4 Patientsäkerhet .............................................................................................................. 4
4. Metod ................................................................................................................................... 5
4.1Kvalitativ metod .............................................................................................................. 5
4.2 Tillvägagångssätt ............................................................................................................ 5
4.3 Urval ............................................................................................................................... 6
4.4 Datainsamling ................................................................................................................ 6
4.5 Dataanalys ...................................................................................................................... 6
4.7 Tillförlitlighet .................................................................................................................. 7
4.8 Etiska aspekter ............................................................................................................... 7
5. Resultat ................................................................................................................................ 8
5.1 Patientsäkerhet .............................................................................................................. 9
5.1.1 Påverkbara faktorer ................................................................................................ 9
5.1.2 Vårdorganisation ................................................................................................... 11
5.1.3 Sjuksköterskan ...................................................................................................... 12
5.1.4 Bemötande och information ................................................................................. 13
6. Diskussion .......................................................................................................................... 15
6.1 Metoddiskussion .......................................................................................................... 15
6.2 Resultatdiskussion ....................................................................................................... 16
6.2.1 Påverkbara faktorer ............................................................................................... 16
6.2.2 Vårdorganisation ................................................................................................... 18
6.2.3 Sjuksköterskan ...................................................................................................... 18
6.2.4 Bemötande och information ................................................................................. 19
7. Konklusion .......................................................................................................................... 20
Referenser .............................................................................................................................. 21

1. Inledning
Vid sjukvård som bedrivs idag finns det någon form av rondsystem. Alla parter skall
vara delaktiga i den vård och behandling som ges. Ronden består oftast av
kommunikation och diskussion mellan patient, sjuksköterska och läkare. Utöver detta
kan även sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist etc. delta. Målet med ronden är att få
allas synvinkel på vårdsituationen. Ronden är i vissa fall utformad genom att vissa
professioner exkluderas i beslutsfattande, även att patienten känner sig oinformerad
och inte innehar delaktighet i sin egen vård.(1)
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har varje patient rätt till individanpassad
information för att kunna ta autonoma beslut och vara delaktig för att inte känna sig
förbisedd. (2) Sjuksköterskans ansvarsroll finns dokumenterad i
Kompetensbeskrivning för sjuksköterskan och innebär att främja en
individanpassning, både i information och bemötande. Sjuksköterskan skall även
vara lyhörd om att patienten förstår den information som ges.(3) Det är betydelsefullt
ur sjuksköterskans synvinkel att vara delaktig då patienten är mer benägen att fråga
sjuksköterskan om sin hälsosituation än läkaren. Viktigt är att sjuksköterskan har en
framträdande roll under ronden för att patienten skall ha ett förtroende och förbättra
patientens förståelse för sin egen situation. (4)
Sjuksköterskan har ofta en eftersatt roll utefter hennes medicinska kunskap och
patientkunskap under det beslutstagande som skall tas för patientens fortsatta
vård.(1) På grund av detta kan den medicinska vården bli eftersatt för patienten och
det minskar förutsättningen för patientsäker vård. (5) Det är sjuksköterskan som till
stor del ser patienten under vårdtiden och den hälsoutveckling som sker, vilka behov
och förutsättningar patienten har.(1)
Författarna har under sina perioder av verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
observerat och deltagit i vårdprocessen där ronder har förekommit. Av erfarenhet kan
dessa se ut på många olika sätt, med både fördelar och nackdelar.
2. Syfte
Syftet var att undersöka rondens betydelse för en patientsäker vård ur
sjuksköterskans perspektiv.
1

3. Bakgrund
3.1 Ronden
Ronden är en möjlighet för professionerna inom vårdprocessen att sammanställa den
information som finns om vårdsituationen. Såsom journalanteckningar,
undersökningar, kontroller, laboratoriesvar och iakttagelser om patientens välmående
för att upprätta en adekvat och lämplig vårdplan för patientens fortsatta behandling.
(6)
Det finns flera olika vedertagna sätt för rutiner vid ronden och det skiljer sig mellan
olika avdelningar. (7)
Den traditionella och mest förekommande ronden innebär att professionerna som
ansvarar för vården kring patienten samlas, oftast läkaren och sjuksköterskan men
även andra professioner kan vara representerade. Ronden utförs på det vis att
vederbörande går runt till enskild patient och har ett samtal vid patientens säng
angående dess vårdsituation.(6) Fokus ligger vid en patient-läkarinteraktion med
informering om behandling, sjukdom och framtida plan för patienten på avdelningen.
Ronden är även ett av de få tillfällen patienten har möjlighet att ställa frågor till
läkaren om sin situation.(1)
En annan variant är ”sittronden” där de vederbörande professionerna som är
delaktiga i patientens vård samlas. I vissa fall är patienten med under ronden och
ibland är även anhöriga delaktiga. När patienten ej är med så sker kommunikationen
om patientens tillstånd mellan läkaren och övrig närvarande vårdpersonal då dessa
oftast har sett patienten i dess dagliga aktivitet och nuvarande tillstånd. (7)
Ibland förekommer en kombination av dessa två ronder, då personalen först sitter och
diskuterar patienten och sedan går runt till patienten. Detta för att först få sig en bild
om patienten för att sedan inkludera och informera patienten om situationen och
framtida planering. (5)
Vilket arbetssätt avdelningen än har så tas besluten av en grupp bestående av
vårdteamet. Gruppens mål är att alla ska medverka och vara delaktiga i det beslut
som tas. En grupprocess kan se olika ut beroende på vilka roller de medverkande
innehar. För att främja en god gruppdynamik krävs det att deltagarna tar sig ifrån den
hierarkiska ordningen och att alla ser sig som jämlikar. Detta för att alla skall känna
sig lika engagerade, att hela gruppens kunskap och färdigheter utnyttjas. Det är dock
fortfarande viktigt att ha en ledare som kan samordna och driva gruppen framåt och
ta beslut, denna ledare skall främja för gruppens beslut och inte ha ett synsätt som
leder till att det är hennes beslut.(8) I ronden samverkar oftast multidisciplinära
team.(6) För att kunna ta ett bra beslut i ett sådant team där alla har olika roller krävs
det att allas röster blir hörda, detta för att förhindra att viktig information om
patientens situation uteblir och att alla professioners kompetens utnyttjas. Alla ska
känna till sin roll för att samverka och främja en klarhet i gruppens arbetssätt. Om
alla känner sig delaktiga i ett beslut är de även mer engagerade i att detta skall
genomföras på ett adekvat sätt och kontinuiteten i patientens vård förbättras. Teamet
ska känna en samhörighet så att beslutet inte enbart ligger på en viss profession. (8)
3.2 Sjuksköterskans roll
Den legitimerade sjuksköterskan innehar omvårdnadsansvaret som innebär att se till
patientens helhet, dess basala och specifika behov, genom att tillämpa
2

omvårdnadsprocessen i sitt dagliga arbete. Sjuksköterskan har en viktig roll i en
säker läkemedelshantering och innehar kunskaper om dess farmakologi för att kunna
ifrågasätta oklara ordinationer som ges av läkaren. Andra ansvarsområden en
sjuksköterska har kring patienten är att leda teamet för prioritering och samordning
av insatser. (3) Sjuksköterskan ska under ronden ha stor kunskap om alla aspekter
hos patienten och se från dess perspektiv, vilket innebär en holistisk syn på patienten.
(4)
En av sjuksköterskans roller är att framhäva patienten som en individ med autonom
vilja där denne ska vara delaktig i sin egen vård. Anledningar som kan leda till brist
av delaktighet är att patienten känner sig orolig eller osäker över sin egen situation.
(9) Detta undviks med att sjuksköterskan har en utövad strategi för att få patienten
delaktig, till exempel med att bygga upp en professionell relation med fokus på att
patienten ska känna självförtroende, mod och engagemang. Allt detta för att
patienten själv ska kunna ta egna beslut som berör sin vårdsituation. (10)
Dorothea Orems teori om omvårdnad och sjuksköterskans roll inom detta område
innebär att människor har förmåga till egenvård och att sjuksköterskans uppgift är att
stödja patienten i sin vårdsituation. Hon skall uppmuntra till egenvård och få
patienten att inse sitt vårdbehov genom att vara i bakgrunden och enbart komplettera
när hon ser brister i patientens möjlighet att utföra de universella behoven. (11) De
universella behoven är enligt Orem upprätthållande av god respiration, adekvat
vätskebalans, god nutrition, fungerande elimination, förmåga att uppnå en balans
mellan aktivitet och vila samt ensamhet och social samvaro och även att förebygga
fara för patientens liv, funktion och välbefinnande. Ett av behoven är även att främja
patientens utveckling utefter dess potentiella förmåga. (12)
3.3 Kommunikation
Kommunikation kan ske på flera olika sätt. Det verbala språket, där tonfall, stressat
tal och ljudnivå påverkar tolkningen. Det icke-verbala språket, kroppspråket, kan
även tolkas både positivt och negativt. Exempelvis en beröring för att visa sympati
eller ett mer nonchalant utryck i att stå med armarna i kors. Allt detta påverkar
intrycket patienten får från vårdpersonalen och kan antingen främja god
kommunikation och välvilja att utrycka sin situation eller det motsatta där det finns
en känsla av ointresse. Att informationsutbyte och samtal mellan vårdpersonal sker
på ett avslappnat och rutinmässigt sätt är av stor vikt så att personalen inte får ett
stressat och ointresserat intryck av varandra, då det inte främjar en god
kommunikation i teamet. (13)
Inom vården är kommunikation ett av det viktigaste verktyget som används mellan
sjukhuspersonal och patienter. Kommunikation mellan patient och övrig personal är
en förutsättning för att informera patienten om dess tillstånd och kommunikationen
är även en tvåvägs process där patienten har möjlighet att ställa frågor.(1) Inom
teamet är det viktigt att kommunicera så att vårdlaget har en gemensam grund för att
utveckla mål och vårdplan för patienten. Kommunikation mellan läkaren och
sjuksköterskan är en förutsättning för en god vård då de har olika kunskapsbaser och
detta ger utrymme för en lärprocess. Att ha en konstruktivitet i informationsutbytet så
att det inte går att misstolka, att lägga grund till att samma information ges av alla i
vårdpersonalen, för att inte skapa förvirring. Det är även viktigt att ta hänsyn till
patientens kommunikativa förmåga och anpassa sig efter detta. En äldre person kan
ha svårt att uppfatta och sortera ut ljudkällor, till exempel en tv som står på i
3

akgrunden under ronden. Detta försvårar kommunikationen mellan vårdpersonal
och patient där denne kanske inte kan uppfatta allt som sägs. Det är även bra att inte
ge all information på en gång då det kan bli svårt att bearbeta och sortera, vilket gör
det svårt för patienten att kunna ställa adekvata frågor om sin situation. (6) Det är av
vikt att den berörda ombeds att berätta vad den fått för information, en återkoppling
på att det har uppfattats rätt. (13)
3.4 Patientsäkerhet
Vården i Sverige regleras av lagar som bygger upp ett ramverk för de olika
sjukvårdsinstanserna gällande till exempel patienters delaktighet och säker vård.
I Patientsäkerhetslagen står det att ”Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera
verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls.” samt
att ”Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter
drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan
upprättas.” Socialstyrelsens definition av vårdskada innebär att patienten har blivit
lidande utefter den behandling den fått. En vårdskada är per definition antingen
psykisk eller kroppslig som föranletts av vården. (14)
I Hälso- och sjukvårdslagen (2) står det att ”Hälso- och sjukvården skall bedrivas så
att den uppfyller kraven på en god vård.”
Detta är för att trygga patientens rättigheter om en bra vård samt ett ramverk för hur
vårdpersonalen skall bedriva vård i Sverige. Vården skall alltid hålla hög kvalitet i
behandling och bemötande samt innehålla goda hygienrutiner för att motverka
vårdrelaterade infektioner. Vården skall vara till för alla och ingen fördom eller
geografisk placering i landet skall påverka tillgängligheten att kunna få vård snabbt.
Ingen patient skall känna sig åsidosatt eller kränkt och patientens autonomitet ska
främjas. Vården skall alltid bedrivas patientsäkert och bygga på patientens behov av
kontinuitet.(2)
”Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i
samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett
ändamålsenligt sätt.”(2)
Patienten skall alltid vara så delaktig som möjligt i sin egen vård och det är därav
viktigt att denne får individuellt anpassad information så att patienten har möjlighet
att fatta egna beslut. Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal har skyldighet att
informera om patientens hälsotillstånd och vilka möjligheter den har att välja vård
utifrån vad som erbjuds och inom den vårdgaranti som finns.(2)
Sjuksköterskan har ett ansvar i att lagar följs, hon är den som ser patienten och kan
främja en informativ och god kontakt för att denna skall känna sig delaktig i sin vård.
Sjuksköterskan har en central roll i det multiprofessionella teamet för att samordna i
det interprofessionella arbetet runt patientens vårdbehov och situation.
Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar och gör ständigt bedömningar för att
patientens säkerhet ska vara komplett. (15)
År 2008 visade en journalgranskning av 1967 stycken journaler att 8,6 procent av
patienterna råkat ut för någon typ av vårdskada.(16) Detta är ett fenomen som sker
dagligen inom vården. Det har även visat sig finnas korrelation mellan antalet
vårdskador och patientsäkerheten inom sjukvården. Det är även viktigt att se till den
4

patientsäkerhetskultur som finns på varje avdelning, både varje enskild individ och
teamet runt omkring. Detta är ett bra mått för att se vilka brister som finns och vilka
förbättringar som behöver göras, både nationellt och lokalt på avdelningar.(17)
4. Metod
4.1Kvalitativ metod
Kvalitativ metod valdes. Dessa upptäckter kan sedan tillsammans bilda en teori. En
kvalitativ induktiv ansats ger beskrivande data och är grundat på informantens
uppfattningar och upplevelser. (18) Centralt i kvalitativ metod är att behandla
informantens upplevelser av det berörda området, vilket innebär att tolka innehållet
utifrån den rådande kontexten av informantens bakgrund. Vid insamling av data och
analys av detta är undersökarna en del i processen då de stimulerar och styr
informanten i sin berättelse. En distansering görs genom att skapa en intervjuguide så
att intervjun hålls strukturerad. (19)
4.2 Tillvägagångssätt
Målgruppen för studien var sjuksköterskor på vårdavdelningar.
För att finna dessa sjuksköterskor och potentiella avdelningar skickades ett mail ut
till samtliga studenter i näst sista terminen på ett sjuksköterskeprogram i nordöstra
Götaland med frågorna:
• Vilken avdelning ni var på?
• Hur ronden var upplagd (Sittrond, gå-rond eller ingen rond alls eller ngt annat
upplägg)?
• Vilka var delaktiga i ronden (Patient, Sjuksköterska, Läkare, Sjukgymnast,
Arbetsterapeut etc.)?
• Var den funktionell eller fanns det ett behov av utveckling?
Svar kom från 11 studenter med information om lika många avdelningar. Eftersom
variation eftersträvades i rondsystemet så valdes fyra avdelningar, två medicinska
samt två kirurgiska i nordöstra Götaland. Avdelningarnas vårdenhetschefer
kontaktades därefter om medverkan i studien och tillstånd för att intervjua
sjuksköterskor erhölls i samband med detta.
För att testa intervjuguidens funktionalitet gjordes två provintervjuer med
sjuksköterskor som uppfyllde kriterierna för urvalet. Efter provintervju ett
reviderades intervjuguiden där vi förtydligade vissa frågor som till exempel
sjusköterskornas positiva och negativa upplevelser av ronden och även stödfrågor
skrevs till. En ytterligare provintervju genomfördes efter detta. Efter andra intervjuen
gjordes ingen revidering utan den användes i studien.
Vårdenhetscheferna tillfrågade sedan sjuksköterskor som uppfyllde kriterierna för
urvalet, och sjuksköterskorna kontaktade oss via mail för att planera in tid för
intervju. När kontakt tagits med sjuksköterskan, ävenledes informanten, så
bestämdes tid och plats för intervjun som passade bäst för informanten, exempelvis
på avdelning eller annan avsatt lokal. På vardera avdelning gjordes två intervjuer där
båda intervjuarna var delaktiga. En var under intervjun ansvarig för tekniken samt
hade koll på tiden och att intervjun hölls inom syftets ramar. Den andra var
ledintervjuare och ansvarade för genomförande av intervjun.
5

Inför intervjun delades godkännandeblankett ut till informanten, där det informerades
om studiens syfte samt att intervjun spelades in på diktafon och att informanten när
som helst kan välja att avsäga sitt deltagande i studien.
4.3 Urval
Inklusionskriterierna var att:
- vara legitimerade sjuksköterskor
- ha arbetat på avdelningen i minst ett år
- enbart ha klinisk tjänst på avdelningen
- ha ansvar för minst 6-8 patienter under ett arbetspass
Sjuksköterskorna valdes ut genom att tillfrågas av respektive vårdenhetschef som
hade gett tillstånd och fått information om studiens syfte. Det planerades för 8-10
intervjuer, och i studien deltog sedan åtta personer. Inga bortfall i studien.
4.4 Datainsamling
Intervjuerna har genomförts utefter en semi-strukturerad intervjuguide. En semistrukturerad
intervjuguide lämnar plats för informanten att svara öppet och dennes
egna möjligheter att utforma svaret efter frågan. Informanten styrdes genom att ställa
öppna och slutna frågor för att få svar som ligger inom ramarna för syftet.(20)
Frågorna berörde rondens utformning, förberedelser inför rond samt hur arbetet kan
fortgå efter ronden, sjuksköterskans upplevelser av kommunikation mellan
professioner och patient, hur ronden kunde påverka patientsäkerhet samt hur en bra
rond skulle vara ur sjuksköterskans perspektiv. Inom varje område hade vi även
förberett stödfrågor för att försäkra oss om att få utvecklat svar. Till exempel inom
området förberedelser hade vi stödfrågor som stress, förberedelser och prioritering.
Intervju ett och två hölls i rapportrummet på avdelningen och genomfördes utan
störningar. Intervju tre och fyra hölls i avsatt rum på avdelningen, även de
genomfördes utan avbrott. Intervju fem hölls på sjuksköterskans avdelning men var
påverkad av en tidspress då sjuksköterskan kände sig stressad över att hon samtidigt
hade kliniskt arbete på avdelningen. Intervju sex var lokaliserad på sjuksköterskans
avdelning i ett grupprum men avbröts efter ungefär halva, på grund av att hon blev
tvungen att svara på en sökning. Intervjun återupptogs efter fem minuter. Intervju sju
hölls på ett grupprum på campusområdet och ägde rum utan störningar. Intervju åtta
hölls i avdelningens grupprum avsett för rond, och hölls även den utan avbrott.
Sju intervjuer hölls mellan april till juni år 2012 och en intervju hölls i september år
2012. Samtliga intervjuer var ca 30 minuter långa. Det transkriberade materialet var
på 80 sidor.
4.5 Dataanalys
Materialet transkriberas och analyseras utefter innehållsanalys. Innehållsanalysen
grundar sig på Graneheims & Lundmark. Den utgår från flertal steg där materialet
upprepade gånger genomgås för att delas upp i meningsbärande enheter. De
meningsbärande enheterna kondenseras därefter för att kortfatta och fortfarande
behålla kärnan av kontexten. Abstraktion sker genom att koder bildas och dessa
används för att finna samband och kategorier skapas. Kategorierna delas in i
subkategorier för att bli mer textnära mot materialet. Subkategorier och kategorier
knyts ihop för att bilda övergripande teman. Detta för att identifiera skillnader och
likheter.(19)(21) Innehållsanalysen tar hänsyn till både det manifesta och latenta
innehållet i intervjutexten. Frågor som har varit mer konstruktiva och utan
6

tolkningskaraktär analyseras med ett manifest synsätt och de mer abstrakta och ur
sjuksköterskans upplevelser tolkas utefter ett mer latent perspektiv.(21)
Efter att en provintervju transkriberats utvecklades en mall för att få en likvärdig
transkribering när materialet delades upp. Materialet transkriberades och
analyserades. Materialet lästes igenom upprepade gånger och delades sedan upp i
meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna kondenserades för att
kortfatta och framhäva kärnan av kontexten. Därefter abstraherades innehållet för att
bortse från det oväsentliga i texten och koder skapades. (Tabell 1) Koderna delades
därefter in subkategorier som i sin tur delades in i kategorier. Kategorierna bildade
sedan ett övergripande tema.
Tabell 1. Exempel på hur materialet har analyserats och abstraherats
Meningsbärande enheter Kondenserade
meningsbärande enheter
Kod
Så ibland kan det ju bli lite Det kan vara otydligt om Oklar dokumentation
otydligt när man inte träffar
dem själv då och vart med i
diskussionen. Men annars är
det , cosmic är ju bra så. Det
dem ordinerar och det dem
ändrar står ju oftast tydligt så
man inte deltagit i
diskussionen om
ändringarna i
ordinationen. Men annars
är ju Cosmic bra.
Känna sina patienter vara Viktigt att vara
Struktur är viktigt
strukturerad som sköterska
och veta vad man skall ta
upp och vad man behöver få
svar på för att kunna föra
arbetet vidare på avdelningen
strukturerad och känna
sina patienter så man vet
vad man ska ta upp och få
svar på.
Däremot om vi ser något så Det är vårat ansvar att Sjuksköterskans ansvar
det är ju vårat ansvar att säga
till och ta tag i det, se till att
läkaren kommer och tittar på
det här och kanske ändrar
omläggning.
uppmärksamma om
läkaren behöver titta på
något.
4.6 Tillförlitlighet
I en kvalitativ studie är det viktigt att det finns en tillförlitlighet så den inte utsätts för
slumpmässiga uppfattningar och tolkningar under intervjun. Intervjuaren ställde
frågorna på liknande sätt och situationen var utformad likadant för varje informant.
En ram för hur transkriberingen skall utföras har framställts och den transkriberade
texten analyserades tillsammans. Detta för att tolkningen av materialet skall bli
tillförlitlig. Det är viktigt att studien har en giltighet och det är av vikt att
intervjuguiden korrelerar med syftet för att mäta det som skall mätas.(19)
Trovärdighet innebär att materialet överensstämmer med studiens fokus och syfte.
Materialet analyserades metodiskt för att undvika att relevant data utesluts eller att
irrelevant data tas med i studien. (21)
4.7 Etiska aspekter
Intervjuerna genomfördes enbart på legitimerad vårdpersonal och ämnet uppfattades
inte som känsligt av författarna. Deltagarna informerades om att materialet hanteras
konfidentiellt och objektivt samt att intervjuerna kommer att raderas efter godkänt
7

examensarbete. För att inte riskera att röja informantens identitet kodades respektive
med en siffra 1-8. De var även införstådda i att deltagandet i studien var helt frivilligt
och kunde avbrytas när som helst under processen. (22) Materialet har under hela
processen funnits på universitetets server som enbart författarna har haft tillgång till.
5. Resultat
Vid analys av det insamlade materialet framkom mycket information som bidrog till
4 kategorier som uppdelades i 11 underkategorier för att göra resultatet mer
överskådligt. (Tabell 2)
Tabell 2. Översikt över temat, kategorier, underkategorier samt koder som arbetats fram
utefter materialet.
Kod Underkategori Kategori Tema
Otydlig dokumentation, Brister i
dokumentation, Ingen gemensam
anteckning. Etc.
Fördröjda ordinationer,
Oklardokumentation, Läkemedel
dokumenteras direkt. Etc.
Stor arbetsbelastning leder till
stress och hot mot
patientsäkerheten., Förberedelser
inför rond samt
läkemedelsdelning på morgonen
leder till stress, Stress leder till
bristfällig kommunikation. Etc.
Gåronden ger en helhetsbild,
men ska ej vara ett tvång,
Avstämning ger jämnare
arbetsbelastning, Ronden är
utmanande. Etc.
Teamet har högt i tak, Närhet till
paramedicinare,
Närhet till läkare.
Olika professioner delaktiga vid
olika ronder, Etc.
Läkarens och patientens behov
går inte ihop, Holistiskt synsätt,
Olika patientgrupper olika dagar.
Etc.
Ingen hierarki, Läkaren auktoritet
leder till färre frågor, Patienten
vågar inte fråga läkaren. Etc.
Läkaren tar hänsyn till vår roll,
Ansvar att vara välinformerad,
Kliniska blicken är viktig. Etc.
Orolig som nyutexaminerad,
Erfarenhet föder god
kommunikation, Underläge som
ny sköterska. Etc.
Saknar diskussion under rond,
Fördröjd information, Läkaren
följer upp med sjuksköterskan.
Etc.
Mindre grupper främjar
patientdelaktighet, Ej delaktiga
patienter, Delaktigheten är mer
informell än autonom Etc
Dokumentation Påverkbara
faktorer
Läkemedel
Stress
Ronden Vårdorganisation
Team
Patient
Statusskillnader
Sjuksköterskans roll Sjuksköterskan
Erfarenhet
Kommunikation Bemötande och
information
Delaktighet
P
A
T
I
E
N
T
S
Ä
K
E
R
H
E
T
8

5.1 Patientsäkerhet
I alla kategorier speglas patientsäkerhet, som ger grund för en trygg och god vård.
Sjuksköterskorna belyste detta som en grundpelare i deras arbete och ett stöd i deras
roll.
5.1.1 Påverkbara faktorer
Här belyses sjuksköterskans och vårdteamets möjligheter till att själva påverka de
faktorer och brister i vårdarbetet med fokus på dokumentation, läkemedel och stress.
5.1.1.1 Dokumentation
Brister och fördelar med anteckningar och journalföring belystes för att säkerställa
informationsöverföring och en säkerhet i att inget missförstås.
På samtliga avdelningar förekom brister i dokumentation över det som sades under
ronden. Ingen gemensam rondanteckning dokumenterades i journalsystemet utan var
och en av professionerna fick själva ta ansvar för att det som sades efterföljdes och
anteckna själva. Sjuksköterskorna skrev oftast på egna lappar vad som bestämts
under rond. Detta tyckte vissa var ett osäkert arbetssätt då alla hade sin tolkning och
personalen fick ingen gemensam bekräftelse av att alla uppfattat patientens fortsatta
behandling på samma sätt. Eftersom ingen rondanteckning journalfördes blev det
ibland oklarheter för kvällspersonal då det inte framgick tydligt vad patienten hade
för planering och exempelvis visste den ansvariga sjuksköterskan inte hur
resonemanget har gått under ronden för att ta besluten.
”Men vi har ju inte någon rondanteckning, att det här sas på ronden eller
det här sa man på avstämningen.” (Informant 3)
”För då vet man inte riktigt varför de har gjort som dom har gjort på
morgonronden då.” (Informant 8)
När rondanteckning saknas är det viktigt med en muntlig rapportering sjuksköterskor
emellan för att klara ut eventuella frågetecken och minimera risken för egna
tolkningar och missförstånd. Avdelningarna som hade läsrapport på eftermiddagen
vid skiftbyten upplevde att en muntlig rapportering tog för lång tid. Däremot så fanns
det oftast utrymme för en muntlig avstämning efteråt för att stämma av med den
tidigare ansvariga sjuksköterskan men två av avdelningarna hade avsatt tid för detta.
”Och sen när man stämmer av sköterskor emellan, då, då kanske man får
veta ”aa men här tänker vi såhär” eller ”planen är det här” men det finns
liksom inte att läsa någonstans.” (Informant 3)
5.1.1.2 Läkemedel
Sjuksköterskorna hade ett ansvar över att ordinerade läkemedel administreras och att
de ordinationer som finns var rimliga.
När det finns oklarheter i dokumentation om varför ett läkemedel till exempel har
ordinerats eller satts ut, så finns det en risk att sjuksköterskan inte kan utföra en
patientsäker vård. Det kan i sin tur infinna en otrygghet i att utföra sitt arbete.
”Man ser ju i läkemedels- och ordinationslistan vad som är utsatt och insatt
men man har ju inga tankar bakom resonemanget bakom och varför dem
har gjort som dem har gjort, stämmer det här.” (Informant 8)
9

Vid en avdelning kom det fram att vissa läkare inte meddelade att ändringar gjorts i
ordinationslistan. De tog för givet att sjuksköterskan kontrollerade mot
journalsystemet innan läkemedel skulle administreras. Vid den här avdelningen
färdigställdes ofta eftermiddagsmedicinerna redan under morgonen vilket sedermera
kunde innebära att patienterna inte fick läkemedlen som ordinerats.
”Grejen är att våra läkare som är vana dem kommer och säger till. Nu har
jag tillexempel gjort en ändring i medicinlistan … nya läkare dem säger inte
det de tar det för givet att vi tittar tillexempel.” (Informant 7)
För att undvika denna brist i patientsäkerheten hade en avdelning arbetssättet som
innebar att all läkemedelsordinering skedde direkt under rond. Detta upplevdes dock
vara tidskrävande och därav var det inte ett generellt arbetssätt på de andra
avdelningarna. Sjuksköterskan ansåg ibland att detta tog för lång tid från diskussion
och annat under ronden.
”Ja alltså när det är ändras i läkemedel sätts in, sätts ut eller ändras dos,
görs de på en gång i Cosmic.” (Informant 7)
5.1.1.3 Stress
Stress förekom ofta i vårdarbetet på avdelningarna vilket kan ha inneburit svårigheter i att
samla in information och vara trygg i sina arbetsuppgifter runt patienten.
På morgonen har den rondansvariga sjuksköterskan många arbetsuppgifter, hon/han
skall lära känna och bilda sig en uppfattning om patientens status och samtidigt även
dela läkemedel. När det väl var tid för rond så var det inte säkert att sjuksköterskan
hade förberett sig så pass mycket som förväntades inför ronden.
”Det betyder att man har inte så lång tid på att förbereda sig, eh för
nånstans där emellan ska man också dela läkemedel.”(Informant 1)
Förutsättning för att ronden inte skall bli lidande på grund av stress är att läkaren har
tillräckligt med tid att ronda varje patient utförligt och att arbetslaget har tid för
diskussion. På kirurgavdelningarna upplevdes detta som ett problem, då läkaren
oftast hade en tidspress och skulle ha mottagning eller vara på operation. Avbrott
förekom under ronden och tanken var oftast att ronden skulle fortsätta senare under
dagen. Detta fördröjde sjuksköterskans arbete och ibland blev det ej ens någon
uppföljning. Till skillnaden från medicinavdelningarna där läkarna oftast var
närvarande och fanns på avdelningen under dagen.
”Det är när.. man kommer igång i tid, att kirurgen inte är stressad, utan..
lyssnar. Det finns utrymme för eh, att ställa frågor, få svar, det finns tid att
gå igenom, dels både patientens status, läkemedelslista, och att man
verkligen går igenom patienten.” (Informant 6)
Rädsla och stress kunde upplevas inför rond och att vara osäker att inte kunna utföra
ett bra jobb. Även inför att läkaren skulle tycka att sjuksköterskan var oförberedd och
att patientens vård och planering skulle bli lidande.
”Men… det borde inte va stressande, man borde inte ha puls och vara rädd
för att gå till ronden.”(Informant 6)
10

5.1.2 Vårdorganisation
Vårdorganisation på de olika avdelningarna styrde de rutiner och på vilket sett
arbetet för sjuksköterskan skulle struktureras.
5.1.2.1 Ronden
De olika typer av rond som sjuksköterskorna hade på deras avdelningar upplevdes ha
både för och nackdelar.
Den traditionella ronden var frångången på en av avdelningarna där de istället hade
ett upplägg som baserades på en avstämning. Det arbetades efter en prioriteringstavla
där patienterna gicks igenom efter status och vårdbehov. Detta upplevdes både
positivt och negativt. Den gick fort och var smidig men kunde även vara negativ om
sjuksköterskan inte hunnit förbereda sig och bedöma prioriteten hos patienten.
Avstämningen upplevdes även som att den fortgick under dagen och utan någon
riktig struktur och slut jämfört med en traditionell rond som var strukturerad och gick
igenom alla patienter, där en plan gjordes.
”Vi har ingen rond i ordets rätt i den bemärkelsen. Ingen traditionell rond
ehh, vi har genomgång i varje vårdlag…”(Informant 4)
På flera avdelningar var sjuksköterskan inte delaktig under gåronden vilket kunde
leda till att det missades information som sades mellan patient och läkare,
information som även var viktig för sjuksköterskans arbete. Det upplevdes dock även
smidigt om läkaren hade en bra avstämning med sjuksköterskan efter sin gårond, då
sjuksköterskan fick tid för sitt omvårdnadsarbete.
”Och även för min del som sjuksköterska, att det kan vara negativt att inte
höra hur samtalet mellan dem är.”(Informant 3)
Ronden är den tid då beslut fattas under diskussion mellan de olika professionerna
och är en central del i patientens fortsatta vård. Eftersom många beslut skall fattas så
finns det även en risk för missförstånd och felbeslut, vilket är viktigt att kunna
minimera.
”Ronden. För den är så viktig, att, och det är så mycket som kan gå
fel.”(Informant 6)
5.1.2.2 Team
Teamarbete var en del i alla avdelningars arbetssätt och arbetet mellan de olika
professionerna gav möjlighet att utnyttja varandras kompetens och kunskap.
Att professionerna samarbetar är viktigt för att få med hela patientens behov, en
helhetssyn. Att ha ett multiprofessionellt arbetslag där alla delaktiga får samma
information och arbetar mot samma mål för patientens bästa. Där arbetslaget ser till
att alla professioner får komma till tals och visa sin kompetens.
”Vi jobbar i team och vi är alla medvetna om att vi behöver varandras
kompetens för att göra ett så bra jobb som möjligt.” (Informant 7)
”Vi jobbar ju så nära varandra hela tiden.” (Informant 4)
Sjuksköterskan premierade även att undersköterskan har en viktig roll under ronden
som en viktig informationskälla om patientens situation, en fördel där även alla i
teamet får höra samma information. Dock så rutinmässigt är det svårt att få detta att
11

passa i vårdarbetet då flera undersköterskor känner en tidsbrist att även medverka
under rond vi morgonarbetet.
”Så jag tycker undersköterskan har en jätteviktig roll. Och sen är det just
det här, man är ju faktiskt ett team, och båda delarna är ju
jätteviktiga.”(Informant 1)
5.1.2.4 Statusskillnader
Sjuksköterskorna ansåg det betydelsefullt att det fanns en lyhördhet och respekt för
varandra i de olika professionerna.
Sjuksköterskorna hade inte erfarit någon större statusskillnad mellan professionerna
och tyckte att det var något som hörde till förr i tiden. Däremot kunde diskussionen
under ronden vara försämrad med vissa läkare som bortsåg från sjuksköterskans
arbete.
”Så det är väldigt lite hierarki så, inte något peka med hela handen från
läkarna det är det inte. Så den kommunikationen är bra .” (Informant 8)
Det uppmärksammades dock skillnader i status mellan patient och läkare, där
patienten inte vågade ta upp och besvära läkaren med sina frågor. Istället fick
sjuksköterskan ta mycket ansvar att informera.
”Det händer ju, det är inte så ovanligt att frågorna kommer när vi kommer
sen, att frågorna kommer i efterhand.”(Informant 2)
5.1.3 Sjuksköterskan
Sjuksköterskorna upplevde att de leder vårdarbetet på avdelningen med fokus på
planering och genomförarande av omvårdnadsarbetet.
5.1.3.1 Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskan hade kunskap och möjligheten att delegera och konsultera andra
professioner.
De flesta beskrev sin roll som en förbindelse i vården för patienterna. Det var de som
var en länk till övriga professioner och såg patientens helhetsbehov och vilken vård
som kan behövas.
”Här som syrra här känns det verkligen bra man är verkligen den här
spindeln i nätet.”(Informant 8)
Under intervjuerna framkom det att vissa sjuksköterskor föredrog att leda ronden, då
det oftast ledde till att strukturen hölls och patienterna blev genomgångna.
Omvårdnadsperspektivet runt patienten blev inte åsidosatt då sjuksköterskan hade
möjlighet att leda och ta upp deras område.
”Ofta är det ju så att syrrorna här leder ronderna, det är liksom syrrorna
som börjar prata om patienterna och berättar hur läget är.”(Informant 8)
På de avdelningar där gårond saknades som rutin för läkaren lades mycket ansvar på
sjuksköterskan för att upptäcka medicinska förändringar hos patienten.
Sjuksköterskan påpekade för läkaren om någon förändring skett inom hans
kompetensområde, och prioriterade om det krävdes en läkarundersökning.
12

”Däremot om vi ser något så det är ju vårat ansvar att säga till och ta tag i
det, se till att läkaren kommer och tittar på det här och kanske ändrar
omläggning.”(Informant 8)
5.1.3.2 Erfarenhet
Erfarenhet ansågs som en viktig faktor då det föds en trygghet och säkerhet i sin
utövande roll som sjuksköterska.
Sjuksköterskorna speglade osäkerhet med att vara nyutexaminerad, att vara orolig
över att inte räcka till och bli bedömd som oförberedd av sina kollegor och läkare.
Ronden var ett stressande moment då det var där ens kompetens sattes på prov, och
en strävan fanns att göra det bästa för patienten. De nya sjuksköterskorna kunde
känna en stor stress och rädsla inför ronden, och att ifrågasätta läkaren var svårt.
”Ne de brukar de inte tycka men sen är det ju klart att det är svårare när
man är ny, vad är det jag skall titta på och ta reda på, det är ju självklart att
det tar lite längre tid.” (Informant 4)
”Och man är orolig för att man inte ska hinna med, man är orolig att man
inte ska förstå, man är orolig för att.. man inte är tillräckligt uppdaterad,
kunna svara på frågor. Så jag tror att, när man som ny sköterska kommer ut
så är man jättestressad för ronden.” (Informant 6)
Med erfarenhet föddes en trygghet och rutin, rondarbetet var en möjlighet att
framföra sin åsikt och ha en struktur och diskussion över patienternas fortsatta vård
och planering. Kunskap fanns om sin patientgrupp och sjuksköterskan hade
möjlighet att ifrågasätta läkarens ordination och behandling samt att komma med
egna förslag.
”Nu tycker jag det är kul att få ta det där ansvaret som jag var så rädd
för.”(Informant 6)
5.1.4 Bemötande och information
För att få med patienten på bästa möjliga sätt krävdes en god kommunikation och ett
holistiskt synsätt, både mellan professioner och till patienten.
5.1.4.1 Kommunikation
Kommunikationen sågs som en stor del av sjuksköterskans arbete, och särskilt under
ronden.
Det är viktigt att ha en god relation till läkaren för att kunna ha ett öppet klimat och
en god diskussion. Det framkom att det ibland blev en envägskommunikation under
ronden från läkare till sjuksköterska, och när diskussion inte förkommer brister det i
att utnyttja varandras kompetens. I kommunikationen med patienten upplevdes det
att sjuksköterskan hade förutsättning för att bättre utveckla en mellanmänsklig
relation till patienten, till skillnad från läkaren där statusskillnader var mer
genomlysande. Därför fick ofta sjuksköterskorna frågor i efterhand, trots att läkaren
hade gått rond hos patienterna.
”Jag tycker nog att jag blir lyssnad på, det gör jag. Men ibland kanske man
saknar en diskussion mer, kan man göra. Men det är jätteolika, dels vilken
patient och vilken doktor det är helt enkelt.”(Informant 2)
13

”Läkaren inte pratar, eh, svenska. Och då menar jag liksom, både, svenska
språket, eh.. använder mycket fackuttryck, inte pratar så att patienten hör,
kanske är lite hårdhänt, lite bordun, sådär.”(Informant 6)
På kirurgavdelningar upplevdes ofta problemet med att de har stora grupper av läkare
som rondar. Detta kunde sätta både patienten och sjuksköterskan i ett underläge där
de hade svårt att komma till tals.
”Och egentligen tror jag att så små grupper som möjligt aa, men det är ju
svårt också när man har många.” (Informant 5)
Mot slutet av varje rond är det viktigt att gå igenom det som sagts och upprepa för att
minimera risken för felbehandlingar samt att exempelvis ordinationer uppfattas fel,
vilket framgick av sjuksköterskorna som en brist i rondarbetet och gjorde att
sjuksköterskan efter ronden var osäker i det arbetet som skulle utföras.
”Då hade det ju kanske varit ännu viktigare att man verkligen, bekräftar att
man har kommit överrens.” (Informant 3)
5.1.4.2 Delaktighet
Den möjlighet patienten hade att delta i sin egen vårdsituation på avdelningen.
Sjuksköterskan upplevde att delaktighet hos patienterna påverkades av
generationsskillnader. De äldre ifrågasatte inte lika mycket och tog åt sig det som
läkare och omvårdnadspersonal sa, för att det var där kunskapen fanns. Den yngre
generationen uppfattades mer medvetna om sina rättigheter och försökte delta mer i
sin vård då de kände att de hade kunskapen att ifrågasätta. Vissa sjuksköterskor
upplevde detta som ett problem då det kunde göra deras arbete mer komplicerat men
det fanns även en förståelse för att patienten ville känna av en autonomitet.
”När väl läkaren kommer in så är dem så, speciellt många äldre, är ju så
fokuserade på att bara. Ja, bara lyssna och aa, jag vet inte riktigt, dom, dom
kanske inte ser till sina behov och tar för sig och frågar och liksom ser till
att få veta det dem behöver.” (Informant 3)
”Jag tror att vi kommer få det svårare när det gäller till exempel
information och så. Att man kräver mer helt enkelt, folk är så himla mycket
mer eh, medvetna om saker och ting.” (Informant 5)
Överlag ansågs det att patienten inte var delaktig under ronden, det pratades mycket
över huvudet på patienten och detta kunde märkas på patienten. Under gåronden
kunde det uppfattas att patienten blev osäker och inte ville öppna sig om det
exempelvis var en flersal.
”Jag tror att, eh, patienten inte är så delaktig. Och det ser man oftast, på
patienten. När dom börjar flacka med blicken.” (Informant 6)
Även om vårdpersonalen försökte informera om avdelningens rutiner när
tillexempelvis rond var så kände sig patienterna ofta överrumplade när gåronden
kom, framförallt om det var ett stort följe. Detta ledde till att patienterna inte kom
med så mycket frågor, och delaktigheten brast.
14

”Sen tror jag att det är många patienter som blir lite, alltså konfunderade
under ronden. Och inte kommer på vad dom egentligen skulle vilja säga.”
(Informant 5)
En fråga ställdes om möjligheten att ha patienten med under sittrond för att på så sätt
göra denna delaktig i hela processen i sin vårdsituation. Samtliga sjuksköterskor
ställde sig positiva till detta ur patientens synvinkel, men ansåg det svårt att
genomföra och att ändringar skulle krävas. Det togs även upp att känsliga ämnen kan
tas upp över rond och detta kanske vara negativt för patienten att höra.
”Utan att patienten är med. För ibland kan det va känsliga ämnen som
diskuteras, och som man… aa, så nej, jag, just nu skulle jag säga nej
faktiskt”(Informant 1)
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Kvalitativ metod inriktar sig mot egna erfarenheter och upplevelser. Det var då mest
lämpligt att använda sig av denna metod, eftersom sjuksköterskornas egna
upplevelser och erfarenhet av rondens patientsäkerhet eftersöktes.
En semistrukturerad intervjuguide valdes för att inte styra materialet allt för mycket,
men samtidigt för att hålla oss inom syftet. Frågorna som ställdes var både öppna och
sluta, dels för att få informanterna berätta sin upplevelse och även använda oss av
riktade frågor inom syftet. (20)
I två av de åtta intervjuerna som gjordes fanns störningsmoment. I intervjun där
sjuksköterskan var stressad under intervjutillfället kan det ha bidragit till korta och
outvecklade svar, vilket är en brist då vi var ute efter tolkningar och upplevelser. En
sjuksköterska blev avbruten efter ungefär halva tiden på grund av att hon blev sökt
av annan vårdpersonal vilket kan ha lett till att sjuksköterskan tappade fokus. Efter
att ha analyserat resultatet ser vi att detta inte har påverkat resultatet nämnvärt.
Sjuksköterskorna fick själva bestämma var intervjun skulle äga rum, detta för att de
själva skulle känna sig trygga i miljön och undvika att hamna i underläge. Båda
intervjuarna deltog under samtliga intervjuer för att få stöd av varandra och kunna få
en bredare information samt få en större förståelse för informantens uttryck. Även
detta kan bidra till att informanten känner sig i underläge, men det ansågs att
informationsutbytet blev bättre än om det enbart hade varit en som intervjuade. Detta
beskrivs också som något positivt i litteratur (23).
Valet av avdelningar gjordes genom att fråga studenter på sjuksköterskeprogrammets
näst sista termin, då förståelse fanns för hur uppbyggnaden av ett rondsystem skulle
vara och var medveten om faktorn av patientsäkerhet. Det som kan diskuteras är att
enbart en sjättedel av studenterna svarade, och urvalet kan då ha blivit svårt att ge
allmän tillämpning åt. I vår urvalsgrupp valdes fyra avdelningar direkt ut, och att de
förväntades ge tillstånd att medverka i studien var även det en felkälla då vår vilja
kan ha genomsyrat valet av avdelningar. Urvalet med två medicinska och två
kirurgiska avdelningar gjordes medvetet för att få en bredd i resultatet.
Inklusionskriteriet att sjuksköterskan skulle ha arbetet på avdelningen i minst ett år
för att informanten skulle vara väl insatt i rondsystemet på avdelningen och ha
15

uppfattat positiva och negativa delar med ronden samt vara trygg i sin roll som
sjuksköterska. Detta stärks av en artikel som tar upp den osäkerhet som råder det
första året som nyutexaminerad sjuksköterska(24). Att sjuksköterskan enbart skulle
ha klinisk tjänst på avdelningen valdes för att sjuksköterskan kontinuerligt skulle
arbeta med ronden och inte ha några värderingar som påverkas av andra
arbetsuppgifter inom avdelningen. Att ha ansvar över 6-8 patienter valdes för att få
ett jämförbart resultat då arbetssätt och vårdtyngd skulle vara liknande på samtliga
avdelningar. Medvetenhet fanns om att kön och ålder inte har ingått i
urvalskriterierna och detta ses som en brist i studien för att kunna dra en gemensam
slutsats.
Vårdenhetscheferna fick i uppgift att kontakta och välja ut sjuksköterskor som kunde
passa till vår studie. Detta för att underlätta valet inom inklusionskriterierna.
Eftersom studien även hölls konfidentiell och resultatet ej skulle kunna härledas till
respektive avdelning så fanns det ingen prestige i att välja sina informanter för att få
ett missriktat resultat.
Det uppmärksammades att enbart kvinnliga sjuksköterskor valdes ut, vilket kan ha
påverkat resultatet då kvinnor i sin rondande roll kan ha ett annorlunda ledarskap och
uppfattningen kan på så sätt bli annorlunda till skillnad från manliga sjuksköterskor.
(25)
Analysmetoden som användes var Graneheim & Lundmans (21) efter insamlat
material. Metoden lästes in grundligt innan analysarbetet påbörjades för att ha en god
förståelse över tillvägagångssättet. Det transkriberade materialet korslästes av var
och en för att bilda en gemensam utgångspunkt för vidare analys. Sedan gick
materialet gemensamt igenom och meningsbärande enheter togs ut. En tabell
skapades med meningsbärande enheter, kondenserade meningsbärande enheter,
kodningar, subkategorier samt kategorier. Detta för att få ett överskådligt dokument
över resultatet.
Trovärdigheten i studien anses vara god då materialet gicks igenom och korslästes av
båda för att undvika egna tolkningar. Att de meningsbärande enheterna och
kondensering samt abstraktion gjordes gemensamt under diskussion anses ha
minimerat risken för att irrelevant data tagits med och att bara relevant data har
inkluderats i resultat. Det är en styrka i tillförlitligheten att det utfördes en
provintervju och därefter reviderade intervjuguiden för att förtydliga frågorna för att
sedan kontrollera denna mot en till provintervju. På så sätt blev intervjuguiden
hållbar och fokuserade mot syftet.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att få sjuksköterskors synvinkel och upplevelser på hur
ronden kan användas som ett verktyg för att säkerställa patientens vård. Resultatet
visade på många aspekter som bidrog till patientsäkerhet men även många områden
där det finns brister med stor utvecklingspotential för att ronden ska främja
patientsäkerhet.
6.2.1 Påverkbara faktorer
Ur patientsäkerhetssynvinkel framkom det att bristerna i dokumentation under
ronden ingav en osäkerhet i sjuksköterskans arbete. Att inte ha klara dokumenterade
direktiv där de kunde följa rondens beslut. Detta var en svårighet när åtgärder för
16

patienten skulle göras utan att ha det dokumenterat, sjuksköterskorna hade istället
egna anteckningar som tolkades. Eftersom det inte gjordes någon gemensam
anteckning så blev det ingen naturlig kontroll av att informationen och om
diskussionen under ronden uppfattats rätt. Den bristande dokumentation förekom när
det gällde ordinationer av läkemedel, som ej skrevs direkt när beslut togs under
ronden. Sjuksköterskorna såg detta som ett problem då det fördröjde deras arbete
och inte var trygga med det som fanns på ordinationslistan, något vi själva har
upplevt. Vår uppfattning är att ordinationer som dokumenteras under rond är att
föredra, och att den extra tid som läggs på detta övervinner risken för
felmedicinering vid oklar ordination. Är sjuksköterskorna inte insatt i hur rutinerna
angående läkemedelshantering på avdelningen är, och hur kommunikationen med
läkaren är angående detta så uppfattades att de kände sig osäkra. Detta har även en
tidigare studie visat, där det framkom att sjuksköterskorna kände en trygghet att få
ordinationerna direkt i journalsystemet vilket ledde till färre missförstånd och
felmedicineringar (26).
Detta anses som ett huvudområde i vårt resultat eftersom ett beslut som inte
journalförs egentligen inte har hänt. Journalföringen är en verifikation på att det
arbete som utförs kan följas upp och utvärderas, av erfarenhet har vi sett vikten av att
ha bestämt professioner emellan vad som skall dokumenteras och av vem.
Ordinationer skall alltid dokumenteras av läkaren eller vid telefonordination föras in
i skrivande text för att säkerhetsställa att båda parter uppfattat ordinationen korrekt.
Dokumentering för vidareöverföring av information som sagts på rond och vad som
skett under passet kan ske både i journal och på egna rapportblad.
Färdiga mallar för rapportblad underlättar rapportering professioner emellan, då båda
använder sig av samma system. För att inte missa viktig information och bli avbruten
i en rapport finns det utvecklade strukturer för rapportering. Ett som vi har kommit i
kontakt är SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) där det med
fördel även kan tilläggas ett F för frågor i slutet av rapportering (SBAR-F).
Rapportering utefter SBAR har visat sig främja en patientsäkerhet då all viktig
information kommer fram på ett strukturerat sätt (27).
Mängden arbetsuppgifter sjuksköterskan hade under morgonarbetet ledde till att de
inte hunnit förbereda sig. Stressen som sjuksköterskorna sedermera kände inför
ronden då de inte hunnit bilda sig en uppfattning om patienten, delat mediciner och
att ha ett gott status på patienten var ett problem som resulterade i brist i
patientsäkerheten.
I en fokusgrupp-studie gjord på norska sjuksköterskor framkom liknande problem
och brister i patientsäkerheten. De tog upp många av de faktorer som identifierats i
studien, tillexempel mängden arbetsuppgifter på morgonen och att knappt hinna
träffa patienten. Att stressa sig igenom arbetsuppgifterna var också en aspekt som
togs upp där sjuksköterskorna kände att de inte kunde utföra ett patientsäkert
arbete.(28)
Det sjuksköterskorna informerade om är även något vi har upplevt ute i vården. Att
känna stress över att inte ha tid att träffa patienten på grund av annat arbeta är
frustrerande då patienten i princip enbart är ett namn och en anteckning under
ronden. Utan att man som sjuksköterska hunnit skaffa sig en egen bild av patienten.
Samtidigt förväntas det av oss att sjuksköterskan ska vara väl insatta i
patientsituation, vilket skapar en känsla av otillräcklighet inför patientens välmående.
17

6.2.2 Vårdorganisation
Informanterna upplevde både för och nackdelar med de olika rondsystem som
återfanns på de olika avdelningarna. Sjuksköterskorna upplevde sin rond som både
negativ och positiv för patientsäkerheten. Det som framkom var att det inte fanns
någon perfekt rond som kunde generaliseras för varje avdelning, utan beroende på
den vård som fördes krävdes olika system. Struktur och vilka professioner som var
delaktiga framkom dock som en gemensam faktor på alla avdelningar där det
positiva med att ha alla i vårdlaget representerade ansågs som en fördel. En skillnad
mellan kirurgisk- och medicinsk avdelning på de undersökta avdelningarna var att
kirurgerna oftast hade många andra arbetsuppgifter och inte alltid var nåbara samt
även var tvungna att göra avbrott i ronden fördröjde och ledde till att saker kunde
missas. Jämfört med en medicinsk där läkaren oftast var närvarande på avdelningen
under hela arbetspasset. På grund av detta är det givetvis alltid skönt att ha en läkare
närvarande på avdelningen för snabb konsultation om patientens medicinska status.
Nackdelen med detta är dock att det finns risk för att rondarbetet blir eftersatt då
teamet inte behöver lägga samma fokus och struktur på ronden eftersom möjligheten
till konsultation med läkaren alltid finns.
I de fall där gårond förekom på avdelningarna ser vi en brist i att sjuksköterskorna
inte medverkar, då problem hos patienten har belysts under sittronden och läkaren
beslutar att undersöka patienten. Det är en fördel att höra diskussionen mellan patient
och läkare, för att sjuksköterskan ska få direkt information och avstämning över det
som tagits upp på sittronden.
Vikten av att ha en god gruppsammanhållning och ett samarbete mellan
professionerna skapar en helhetssyn av patienten, att våga uttrycka sina åsikter i
teamet. Under utbildningens gång tillämpas ett interprofessionellt samarbete för att
främja vår förståelse för varandras kompetens och arbetsområde, detta anses vara en
grundstomme i teamarbetet. Att ha förståelse för varandras profession innebär att alla
vet varandras åtaganden och teamet kan tillsammans skapa en bättre gruppdynamik.
Hierarki mellan professioner ansåg förlegad men däremot kunde det förekomma. Det
ansågs då från sjuksköterskornas håll kunna försvåra arbetet och den goda
kommunikation samt diskussion under ronden som främjar patienternas behandling
och planering.
En studie som fokuserat på relationen mellan läkare och sjuksköterska belyste detta
problem ur sjuksköterskans perspektiv. Sjuksköterskan fick inte möjlighet att komma
med sina förslag och synpunkter över patientens vård utan blev åsidosatt och det var
läkarens åsikter som speglade de beslut som togs.(5)
Relationen och statusskillnaden mellan läkare och patient försatte oftast patienten i
underläge då läkarens auktoritet och kompetens oftast inte vågades motsättas eller
diskuteras. Rädslan att ta tid från läkarens andra uppgifter som ansågs viktigare än
patientens egna frågor. Frågor och funderingar framkom sällan från patienten utan
åskådliggjordes när sjuksköterskan fick egen stund med patienten.
6.2.3 Sjuksköterskan
I resultatet framkom det att sjuksköterskan oftast kände sig inneha en ledarskapsroll
på avdelningen. Det var sjuksköterskan som var länken mellan patient och övrig
personal. Med sin breda kunskap inom både medicin och omvårdnad hade hon en
helhetssyn över patientens status och behov. Under ronden värdesattes det att få leda
18

onden för att kunna förmedla sin synvinkel och främja patientens vilja och
delaktighet. Vi ansåg att fokus låg på att få hålla sin struktur och att få leda arbetet
främjade en trygghet i sjuksköterskans roll. Att sjuksköterskans roll under ronden är
viktig stärks av en tidigare studie som använts, där de framhöll den positiva verkan
av att sjuksköterskan var drivande och hade en central roll under ronden (4).
Att få känna sig trygg och säker i sin roll som sjuksköterska är ett krav för att utnyttja
sin kompetens som arbetsledare, att våga agera drivande under rond och framhäva
sina åsikter inom sjuksköterskans specialistområde omvårdnadsvetenskap. Detta är
oerhört viktigt för att inte ronden enbart skall bli en medicinvetenskaplig företeelse
utan att båda professioners områden skall kunna framhävas, det är då en förutsättning
att sjuksköterskan skall leda ronden för att få en holistisk syn av patienten.
I en studie gjord på en stroke-avdelning i England framhävs sjuksköterskans roll som
den ledande under ronden, där de utgår från de omvårdnadsbehov patienten har. Det
främjar även kontakten och patientens delaktighet och basala behov. (29)
Som oerfaren sjuksköterska upplevdes det svårt att ha en struktur och det framkom
att många hade känt en osäkerhet i att utöva sitt arbete. Rädslan för att kollegor och
läkare skulle döma och anse en som inkompetent och oförberedd inför ronden och i
sitt arbete var ett problem.
Som sjuksköterskestudenter har vi fått känna på hur det är att vara oförberedd
flertalet gånger inom vården. Att inte veta avdelningens rutiner och struktur om hur
beslut skall tas leder till en osäkerhet.
Det är betydelsefullt att under de kliniska placeringarna på sjuksköterskeutbildningen
få gå in i rollen som sjuksköterska för att på så sätt förbereda sig inför framtida
arbetet som legitimerad sjuksköterska. Detta för att känna en trygghet i sig själv och
våga stå på egna ben. (30)
I en studie från Norge år 2008 som gjorts för att utreda problemen och utvecklingen
som nyutexaminerad sjuksköterska under första arbetsåret inom professionen
framhölls det att det är viktigt med handledning och god introduktion för att få en bra
grund att stå på, och även att kollegor och annan vårdpersonal uppmuntrar och
stödjer en i arbetet. Kaoset och rädslan för att göra fel var psykiskt påfrestande och
hämmade en i arbetet. (24)
6.2.4 Bemötande och information
Dålig kommunikation är en stor del i de brister som kan framkomma under ett
arbetspass och spela in på patientsäkerheten. Den skrivna dokumentationen är en del
som måste vara tydlig, klar och inte ge utrymme för tolkningar. För att motverka
tolkningar vid skriftlig dokumentation anser vi att det måste följas upp med en god
muntlig kommunikation för att ge utrymme för diskussion och ett gott samarbete
professioner emellan samt sjuksköterskan.
Patientens delaktighet försummades då läkaren hade en tendens att prata över
huvudet eller ha en envägskommunikation med patienten. Fokus låg på informering,
inte diskussion. Diskussion krävs för att patienten skall kunna ta självständiga beslut
och förstå sin vårdsituation. Sjuksköterskorna hade större förståelse för patientens
behov av att få uttrycka sin oro och okunskap samt få svar på frågor och fick genom
detta stötta det läkaren hade sagt. Vi såg även att sjuksköterskor både hade problem
med, och såg det som en fördel att patienter var pålästa och ifrågasatte. Detta för att
19

vara delaktig i sin egen vårdsituation, de ansåg att det var ett störningsmoment och
ett tidskrävande moment i deras arbete men förstod även nyttan för patienten. Detta
upplevdes som en stor del i att patienter inte skall känna sig missnöjda och åsidosatta
då det påverkar patientsäkerheten att inte få medverka i beslut om sin vårdsituation.
Idag har patienten större möjlighet i och med utbreddningen av informationskällor att
söka reda på information om sin sjukdom, olika behandlingar och att ha egen
kunskap om sin vårdsituation, vilket ställer högre krav på sjukvården. Detta anser vi
ha både för- och nackdelar då patienter förr satte stor tilltro till sjukvårdens
kompetens och förlikade sig med den vård de fick, däremot så främjar kunskap och
diskussion en större förståelse och autonomitet hos patienten.
Det framkom i en artikel att den äldre generationen sätter stor tilltro till den svenska
sjukvården och att den äldre patientgruppen inte vill vara delaktiga i de beslut som
tas, då de inte anser sig ha kunskapen och att sjukvårdspersonal har kompetensen att
ta rätt beslut för deras vård. (31) Till skillnad från den yngre generationen som
föredrar att ha en större roll i sin egen vård och ha en strävan efter autonomi. (32)
Vårt arbete är en undersökning och en problematisering av det som kan uppkomma
under en rond ur ett patientsäkert perspektiv, vi har inte tagit upp åtgärder och anser
att det krävs vidare forskning för att kunna generalisera och identifiera samt komma
fram till lösningar för rondsystemet.
7. Konklusion
Det resultat som framkommit under studien visar på rondens stora betydelse i arbetet
på en vårdavdelning. Samspelet mellan de olika professionerna, dokumentation,
stressfri arbetsmiljö och god kommunikation är grundförutsättningar för patientens
trygghet och säkerhet att få en god vård.
20

Referenser
(1) Weber H, Stöckli M, Nübling M, Langewitz WA. Communication during ward rounds in
Internal Medicine: an analysis of patient-nurse-physician interactions using RIAS. Patient
Educ Couns 2007. 67(3):343-348.
(2) SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. .
(3) Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf. 2005.
(4) Busby A, Gilchrist B. The role of the nurse in the medical ward round. J Adv Nurs
1992;17(3):339-346.
(5) Manias E, Street A. Nurse-doctor interactions during critical care ward rounds. J Clin
Nurs 2001;10(4):442-450.
(6) O'Hare JA. Anatomy of the ward round. Eur J Intern Med 2008 ;19(5):309-313.
(7) Chauke HL, Pattinson RC. Ward rounds -- bedside or conference room? S Afr Med J
2006 ;96(5):398-400.
(8) Elwyn G, Greenhalgh T, Macfarlane F. Grupper - Att leda små grupper inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 2005.
(9) Timonen L, Sihvonen M. Patient participation in bedside reporting on surgical wards. J
Clin Nurs 2000 ;9(4):542-548.
(10) Sahlsten MJ, Larsson IE, Sjostrom B, Plos KA. Nurse strategies for optimising patient
participation in nursing care. Scand J Caring Sci 2009 ;23(3):490-497.
(11) Simmons L. Dorthea Orem's self care theory as related to nursing practice in
hemodialysis. Nephrol Nurs J 2009 ;36(4):419-421.
(12) Kristoffersen NJ, Nortvedt F, Skaug E. Grundläggande omvårdnad. 1 uppl. Stockholm:
Liber; 2005.
(13) Hilde Eide TE. Omvårdnadsorienterad kommunikation. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur
AB; 2007.
(14) SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen, Socialdepartementet .
(15) International Council of Nurses
http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf. Rev
2007.
(16) Socialstyrelsen, Vårdskador inom somatisk slutenvård, 2008, Hämtat 2012-03-
20. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-109-16.
(17) Socialstyrelsen, Nationella indikatorer för god vård, 2009, Hämtad 2012-02-
29 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/nationellaindikatorerforgodvard.
21

(18) Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3
uppl ed. Stockholm: Liber; 2011.
(19) Granskär M, Höglund-Nielsen B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. 1 uppl ed. Lund: Studentlitteratur; 2008.
(20) Bryman A, Nilsson B. Samhällsvetenskapliga metoder. 1 uppl ed. Malmö: Liber
ekonomi; 2002.
(21) Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts,
procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today 2004 ;24(2):105-
112.
(22) Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Forskningsetisk policy och
organisation i Sverige ed.: Medicinska forskningsrådets nämnd för forskningsetik; 2000.
(23) Trost J. Kvalitativa intervjuer. 2 uppl . Lund: Studentlitteratur; 1997.
(24) Wangensteen S, Johansson IS, Nordstrom G. The first year as a graduate nurse--an
experience of growth and development. J Clin Nurs 2008 ;17(14):1877-1885.
(25) Eagly AH, Johannesen-Schmidt MC, van Engen ML. Transformational, transactional,
and laissez-faire leadership styles: a meta-analysis comparing women and men. Psychol Bull
2003 ;129(4):569-591.
(26) Stevenson JE, Nilsson G. Nurses' perceptions of an electronic patient record from a
patient safety perspective: a qualitative study. J Adv Nurs 2012 ;68(3):667-676.
(27) Velji K, Baker GR, Fancott C, Andreoli A, Boaro N, Tardif G, et al. Effectiveness of an
Adapted SBAR Communication Tool for a Rehabilitation Setting. Healthcare Q 2008;11(3
Spec No.):72-79.
(28) Berland A, Natvig GK, Gundersen D. Patient safety and job-related stress: a focus
group study. Intensive Crit Care Nurs 2008 ;24(2):90-97.
(29) Catangui EJ, Slark J. Nurse-led ward rounds: a valuable contribution to acute stroke
care. Br J Nurs 2012 12-25;21(13):801-805.
(30) Jonsen E, Melender HL, Hilli Y. Finnish and Swedish nursing students' experiences of
their first clinical practice placement - A qualitative study. Nurse Educ Today 2012 13.
(31) Ekdahl AW, Andersson L, Friedrichsen M. "They do what they think is the best for
me." Frail elderly patients' preferences for participation in their care during hospitalization.
Patient Educ Couns 2010 ;80(2):233-240.
(32) Arora NK, McHorney CA. Patient preferences for medical decision making: who really
wants to participate? Med Care 2000 ;38(3):335-341.
22